Arbetsmiljö, regler mm

anst.uu.se

Arbetsmiljö, regler mm

Arbets- och miljömedicin i Uppsala

Robert Wålinder 1


Arbetsmiljö för tjänstemän

Arbetsmiljö i det nya arbetslivet för

tjänstemän 2008

Åhörarkopior:

www.ammuppsala.se/personal

-Robert Wålinder

Arbets- och miljömedicin

Akademiska sjukhuset

e-post: robert.walinder@akademiska.se

Robert Wålinder 2


Tre lagar för arbetsmedicinen

Arbetsmiljölagen

§§

Arbetstidslagen

§§

-Arbetsmiljöverket

Arbetsskadelagen

§§

-Försäkringskassan


LAF

1)Skärpning av skadekriterier 1993

-för att minska antalet gk belastningsskador..(?)

2)Psykosociala orsaker undantagna

-Företagsnedläggelse

-Bristande uppskattning

-Vantrivsel

-Arbetstvist

3)Något lättare kriterier 2002

-Arbetsvist nu inget undantag


Svårt få arbetsskada godkänd

'Godkänd' arbetsskada 2006

-13 % av kvinnorna

- 26% av männen


Tre lagar för arbetsmedicinen

Arbetsmiljölagen

§§

Arbetstidslagen

§§

-Arbetsmiljöverket

Arbetsskadelagen

§§

-Försäkringskassan


Arbetsmiljölagen

1 § Arbetsförhållandena skall anpassas

till människors olika förutsättningar i

fysiskt och psykiskt avseende.

Arbetstagaren skall ges möjlighet att

medverka i utformningen av sin egen

arbetssituation samt i förändrings- och

utvecklingsarbete som rör hans eget

arbete.


Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Medicinska kontroller i arbetslivet

AFS 2005:6

- Läkarundersökning

- Hälsoundersökning

- Biologisk exponeringskontroll

- Tjänstbarhetsbedömning

Föreskrifterna gäller från den 1 juli 2005

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Medicinska kontroller i

arbetslivet

AFS 2005:6


Krav på medicinska kontroller (AFS 2005:6)

Obligatoriska kontroller

Kvarts, asbest och syntetiska oorganiska fibrer

Härdplaster

Mast- och stolparbete, rök- och kemdykning,

dykeriarbete

Bly och kadmium

Kontroller skall erbjudas vid

Vibrationsexponering

Nattarbete


Medicinska kontroller i AV:s

andra föreskrifter

Minderåriga

Arbete med försöksdjur

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker –

vaccin

Buller – hörselkontroller

Bildskärmsarbete – synkontroll

Laser - ögonundersökning

Flygande personal i civilflyget


Medicinska kontroller i andra

myndigheters regler än AV:s

Joniserande strålning

Livsmedel

Körkort

Flygcertifikat

Säkerhetstjänst i spårbunden trafik

m.m.


Verktyg i arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljölag/arbetstidslag

Arbetsmiljöförordningen

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Kollektivavtal

Samverkansavtal, AML/MBL

Lokalt arbetsmiljöarbete

Glöm inte avtal-även individuella vid

anställning och efter

medarbetaresamtal


Vad kan ingå i arbetsmiljöarbetet?

Kategori

Arbetarskydd

Trivsel/friskfaktorer

Vårdrutiner

(patientsäkerhet)

Utbildning

Ekonomi

Administration

Ledning

Jämställdhet/diskriminering

Samhällsengagemang

Miljöarbete sopsortering

Solidaritetsarbete

Lag

AML

- - -

HSL

Högskole-f

K-lagen, bokf-lagen

Förv-lagar

MBL* mm

DL

- - -

Miljöbalken

- - -

Tillsyn

AV

Frivilliga avtal

SoS

Högsk verket

RSV

Revisorer

- - - *

DO, Jämo

Frivilliga avtal

Miljökontor. NVV

Frivilliga avtal

*Det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet


Påverkansmöjligheter

Anställningskontrakt

Utvecklingssamtal

Skyddsronder

SAM

Samverkan

Fackliga krav

Politikerstyrd organisation-gå till sin

politiker

Kollektivt-strejk

Individuellt-byta arbete


Nya utmaningar för

arbetsmiljöarbetet

Saknas effektiva kontroll- och

kravmöjligheter för ergonomiska och

psykosociala risker?

Varför?


-systemfel?

Av ca 100 arbetsmiljöföreskrifter är

flertalet kemiskt-tekniskt inriktade.

Ett fåtal är sk ’mjuka’ regelverk


Är det lättare att ’mäta’ kemikaliehalt

och buller än stress och belastning?

Stress kan skattas, via enkäter.

Belastning kan (lätt) mätas med tex

dynamometer.

Det finns olika förslag på

’ergonomiska gränsvärden’ för

belastning, men tydliga regler saknas.


Sk ’mjuka’ regelverk

Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS

2001:1

Ergonomi AFS 1998:1

Datorarbete AFS 1998:5

Våld och hot AFS 1993:2

Kränkande särbehandling AFS

1993:17

Ensamarbete AFS 1982:3


Stress är mer komplext

än kemi

Asbest

Stoppa import

(regler vid rivning)

Stress

A. Arbetsmängd (kvantitet)

B. Arbetets svårighetsgrad (kvalitet)

A. Arbetstidens förläggning

B. Frånvaro av tidsplanering,

hemarbete

A. Hårt styrt arbete

B. Oklara roller

H. Osäkerhet i anställning

I. Inlåsningseffekter

A. Täta förändringar

B. Monotont arbete

A. Arbete med människor

B. Ensamarbete


Och dyrare…..

Har vi råd att ersätta all psykosocialt

orsakad sjuklighet?

Robert Wålinder 20


Arbetsrelaterad stress

Psykisk stress på arbetet ger besvär hos:

-12% av kvinnor

-7% av män

Siffrorna har drygt fördubblats på 10 år

Arbetsorsakade besvär 2006. AV/SCB


LAF diskriminerar (?)

1)Skärpning av skadekriterier 1993

-för att minska antalet gk belastningsskador..(?)

2)Psykosociala orsaker undantagna

-Företagsnedläggelse

-Bristande uppskattning

-Vantrivsel

-Arbetstvist

3)Något lättare kriterier 2002

-Arbetsvist nu inget undantag


Systematiskt arbetsmiljöarbete-

’Det gemensamma navet’


Riskbedömning

Centralt i det lokala

arbetsmiljöarbetet


Riskbedömning ska göras

Fortlöpande

Arbetsplatsträffar

Medarbetarsamtal

Skyddsronder (-även psykosociala)

Enkät

Vid förändring

Konsekvensanalys före


Risker sammanställs, dokumenteras och

analyseras

Handlingsplan

upprättas


Risker åtgärdas och följs upp


Glöm inte arbetsmiljöreglerna

när arbetet planeras!

-Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1

-Belastningsergonomi AFS 1998:1

-Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42

-Våld och hot AFS 1993:2

-Ensamarbete AFS 1982:3

-Psykiska

och sociala aspekter på arbetsmiljön

1980:14

-Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7


Arbetsplatsens utformning 2000:42

Tillräcklig area och fri höjd

Dagsljus

Belysning

Ventilation, tillfredsställande luftkvalite

(CO2


Våld och hot

Grindslanten av August Malmström


Föreskrifter om hot och våld

AFS 1993:2 - Våld och hot i arbetsmiljön

AFS 1982:3 – Ensamarbete

AFS 1990:18 - Omvårdnadsarbete i

enskilt hem

AFS 1999:7 - Första hjälpen och krisstöd


Arbetsmiljöförordningen 2§

Har olycksfall eller annan skadlig

inverkan i arbetet föranlett dödsfall eller

svårare personskada eller samtidigt

drabbat fler arbetstagare, skall

arbetsgivaren utan dröjsmål underrätta

arbetsmiljöinspektionen.

Detsamma gäller tillbud som har

inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.


Regler för krisstöd

*Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7 (7§ Chefer och

arbetsledande personal ska ha tillräckliga kunskaper om

krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt

sätt.

I kommentarerna till 7§ står att avlastningssamtal kan vara av

avgörande betydelse för återhämtning och för att normalisera

situationen. Det är viktigt för den drabbade att få dela upplevelsen

med andra personer tex arbetskamrater. Ett gott omhändertagande

i den akuta situationen är av stor betydelse för att mildra

stressreaktioner och för att förebygga framtida sjukdomstillstånd.

En god beredskap skapar även tillit och trygghet för individerna i

organisationen.)

**Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 (10§ Arbetsgivaren

skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de

åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i

arbetet. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en

skriftlig handlingsplan)


Checklista- våld och hot

1) Lokalisera

Vet du var riskerna för våld och hot

finns på din arbetsplats?

2) Särskilda risker

Finns det särskilda risker i vissa

situationer eller på vissa platser?

3) Informera alla

Känner alla anställda, även elever,

nyanställda, vikarier och timanställda till riskerna?


Förebyggande åtgärder

4.Agera

Vet alla anställda och elever hur man bör agera i en vålds

eller hotsituation?

5. Utbildning

Har alla anställda tillräcklig utbildning för att kunna arbeta

säkert och tryggt?

6. Lokaler

Är arbetsplatsen utformad och utrustad så att man kan

förebygga eller undvika vålds- eller hotsituationer?

7. Snabb hjälp

Går det att få snabb hjälp vid en vålds- och hotsituation?


Förebyggande åtgärder

8. Larm

a) Finns larm?

b) Finns fastställda rutiner för hur larmsituationer ska hanteras?

c) Kan de anställda rutinerna och vet hur de ska använda dem?

d) Övar ni hur ni ska handla när ett larm utlösts?

e) Underhåller och kontrollerar ni larmen kontinuerligt?

9. Ensamarbete

a) Händer det att någon arbetar ensam?

b) Finns det särskilda risker för våld och hot vid ensamarbete?

c) Händer det att minderåriga arbetar ensamma?

10. Säkerhetsrutiner beträffande pengar

a) Finns regler för hur mycket pengar som får finnas i kassan?

b) Finns säker hantering och tömning av kassalådan?

c) Finns rutiner för säker uppräkning av pengar?

d) Finns rutiner för säker transport av pengar?

e) Finns rutiner för säker öppning och stängning av lokalen?

f ) Kan personalen säkerhetsrutinerna?

g) Efterlevs rutinerna av personalen?


Dokumentation

11) Skriva

Skriver ni ner händelser beträffande våld och hot?

12) Utreda

Utreder ni dessa händelser?

13) Anmäla

Anmäler ni allvarligare olycksfall och tillbud till

Arbetsmiljöinspektionen?


Hjälp om något hänt

14) Vet ni vilken form av fysisk och psykisk hjälp eller

socialt stöd som ska ges för att undvika eller lindra

skador ?

15) Finns det särskild hjälp att tillgå, t ex företagshälsovård

eller skolhälsovård?


Kränkande särbehandling

AFS 1993:17

Med kränkande särbehandling avses

återkommande klandervärda eller

negativt präglade handlingar som

riktas mot enskilda arbetstagare på

ett kränkande sätt och kan leda till

att dessa ställs utanför

arbetsplatsens gemenskap. (1 §)


Kränkande särbehandling

AFS 1993:17

2 § Arbetsgivaren skall planera och

organisera arbetet så att kränkande

särbehandling så långt som möjligt

förebyggs.

3 § Arbetsgivaren skall klargöra att

kränkande särbehandling inte kan

accepteras i verksamheten.


Mobbning godkänt som arbetsskada

enligt arbetsskadelagen

Kammarrätten i Göteborg har godkänt mobbning som

arbetsskada. Målet är bedömt

enligt den strängare arbetsskadelagen som trädde i

kraft 1993.

Fallet gäller en kvinna som arbetat som

expeditionsföreståndare vid ett sjukhus

och i samband med detta utsatts för kränkande

behandling av såväl

arbetskamrater som arbetsledning.


Mobbning godkänt som arbetsskada enligt

arbetsskadelagen

Det hela började när kvinnan, som hade haft en lång period med hög

arbetsbelastning, förklarade att hon var tveksam till att utföra ytterligare

arbetsuppgifter. Hon utsattes för kränkande behandling i ett års tid innan

det hela kulminerade vid ett möte där hon kom att utsättas för svår kritik.

Efter detta möte blev hon sjukskriven.

Kammarrättens sakkunnige läkare fann att kvinnan varit utsatt för

mobbning och att hon till följd av detta drabbats av ett posttraumatiskt

stressyndrom.

Kammarrätten konstaterade att det inte var frågan om någon av de

undantagssituationer som kan gälla vid psykiska eller psykosomatiska

skador samt att kvinnan tidigare varit helt frisk och att det inte fanns

någon annan förklaring till besvären.

Kvinnans ombud, förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt, anser att det varit

av stor vikt för målets utgång att kvinnan haft starkt stöd från

arbetskamrater och läkare som vittnat till hennes fördel.


Tre lagar för arbetsmedicinen

Arbetsmiljölagen

§§

Arbetstidslagen

§§

-Arbetsmiljöverket

Arbetsskadelagen

§§

-Försäkringskassan


Nya arbetstidsregler 1 juli-05*

Max 48 h inom 7 dagar

Min 11 timmars dygnsvila

Min 36 timmars veckovila

Max 8 timmars nattarbete under

24 timmar (genomsnitt för 9 mån, men aldrig

vid arbete med särskilda risker eller stor påfrestning)

*Övergångsregel: kollektivavtal kunde användas till 1 jan 2007.


Syftet med arbetstidsregler

-Skydda arbetstagares hälsa

Inte primärt för att producera mer eller göra

mindre fel på arbetet


Nattarbete

Förbjudet enligt Arbetstidslagen

-men en rad undantag finns för

samhällsviktiga verksamheter

Kan tillåtas i kollektivavtal*

Arbetsgivaren skall erbjuda

läkarundersökning (AFS 2005:6)

*(avtalslösa arbetsplatser måste söka dispens från AV)


Hälsorisker vid nattarbete

Störd dygnsrytm

Störd hormonbalans

-kortisol, melatonin..

Olycksrisker pga trötthet,

felbedömningar

Hjärt-kärlsjukdom

Magbesvär

Diabetes, astma, epilepsi förvärras

Sömnstörningar

Bröstcancer?


Tre lagar för arbetsmedicinen

Arbetsmiljölagen

§§

Arbetstidslagen

§§

-Arbetsmiljöverket

Arbetsskadelagen

§§

-Försäkringskassan


Ackord

AML 1 kap1 § -Även löneformer och

förläggning av arbetstider ska beaktas.

AML 2 kap 1 § anger att löneform ska

beaktas vid utformningen av

arbetsorganisationen. Vidare skall

arbetstagaren ges möjlighet att medverka

i utformningen av sin egen

arbetssituation.


Ackord

I Sverige blev kraven på slopad ackordslön

orsaken till två stora och ”vilda” strejker,

gruvstrejken 1969 och skogsarbetarstrejken

1975.


Olycksrisk med ackord

En dramatisk effekt av ackordslönens

effekt på olycksfall inom gruvnäringen

visades i en studie av förhållandena vid

LKAB efter övergången till månadslön

1970. De svåra invalidiserande

olycksfallen sjönk med 95 % på två år och

de medelsvåra med 75 %.


Arbetsskadehandläggare

Franz Kafka arbetade som

arbetsskadehandläggare

SLUT

More magazines by this user
Similar magazines