22.09.2013 Views

Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut

Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut

Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

#2

2011

Människopuder

homoerotikens

beskyddare

katastrofal

katastrofhjälp

på resa genom

ett queert usa

första flatfilMen

sen fucking åMål

med robert fux

på grönbete

jakten på

sperMasyskon

harry + draco

teMa asyl

ett rättsosäkert spel


Första gången?

Eller ett år sen sist?

Testa dig under Pride!

Ett samarbEtE mEllan lafa, Posithiva GruPPEn, rfsl, rfsl stockholm,

rfsl unGdom, skum – stockholms skolors unGdomsmottaGninG,

smittskydd stockholm och vEnhälsan.


Tema: aSYL

Experterna kallar det lotteri.

Kom Ut granskar den rättsosäkra

asylprocessen.

39

22

Det stora lotteriet 10

När rätt blir fel 16

KRÖNIKA: Är det vi som behöver hjälp nu? 18

NOvELL: Landet utanför 20

26

35

Ledare och medverkande 4

KOMPOTT 6

Homoerotikens beskyddare

Tempen på Rio

Limericktävlingen avgjord!

Katharina Nuttalls festivaltips

Kön ska väck

Spermasyskon sökes

KORRESPONDENS 22

LANDET: Haiti

Nödhjälpen som stjälpte

BILDREPORTAGE 26

Molly Landreth –

En queer Americana

KULTUR 34

KRÖNIKA: På grönbete

J.K. Rowlings rån mot fansen

Första flatfilmen på 13 år

SEX MED KOM UT 41

Knip som knep

Fråga Suzann

REBS DAGBOK 43

Spegellös reflektion

»Folk kastade

sten och

förföljde mig

på gatorna.

Samtidigt

var jag inte

trygg hemma.

Min äldre bror

hatade mig.«

KNEP & KNAS 45

Mest för barn

RFSL-DELEN 47

LEDARE: Christian Antoni Möllerop

Bryt tabu om äldre och sex

Möt Manitza Håfström - årets aktivist

Året var 1998

INTERNDEBATT: Hur kan det bli bättre?

16

KOM UT #2 2011 3

bild jimmy eriksson


ledare

LiveTs LoTTeri

Att mötAs Av myndighetspersoner som har

noll koll på vad det innebär att leva som bög i

Kampala, Uganda, men som trots detta sitter

med hela din framtid i sina händer. Att möta

handläggare som tror att svenska ambassadrapporter

är en tillräcklig källa för att avgöra

om just ditt land är säkert att återvända till

för dig, transperson som förskjutits av din

familj. Att bemötas med skepsis efter att du

sent omsider vågat berätta för din handläggare

om din homosexualitet. Kan du verkligen

vara trovärdig, du som dröjde så länge

med att berätta?

I detta nummer möter du Saima, Jimmy

och Marlene. Flyktingar vars mod att träda

fram och öppet berätta sina historier är

beundransvärt. De representerar många fall

av asylsökande hbt-personer i den

rättsosäkra svenska asylapparaten.

En molande känsla i magen gör

sig påmind varje dag. Ett hopp

som väcks av en inhibition, men

brutalt släcks av ett slutgiltigt

besked om avvisning. Fattat

på ibland undermåliga

grunder. Det har konstaterats

i rapporter

som Migrationsverket

själv har

beställt.

medarbetare

4 KOM UT #2 2011

GUniLLA

Kinn

Journalist bosatt i

Harlem, new York.

Hon hamnade i

Haiti av en slump

när republiken fyllde

200 år 2004, och har

varit där sju gånger –

fångad av alla stories

samt av haitisk konst

och musik.

ZAiRA

PERDiGOn

Har gått från

husfotograf till

bildredaktör. Gillar

lindy hop, bad och att

snacka pedagogik, men

mest av allt att inte

göra någonting alls. Vill

ligga raklång på vattnet

och spana upp mot

sommarhimlen.

Faktum är att i det svenska asyllotteriet är

det upp till enskilda beslutsfattare vem som får

stanna och vem som tvingas tillbaka. Handläggare

på Migrationsverket går emot verkets

egna riktlinjer. För det finns rättsliga ställningstaganden

som säger att det inte ska spela

någon roll att en asylsökande kommit ut sent i

processen.

Ändå anges fortfarande detta som skäl till

minskad trovärdighet, och i förlängningen

avvisning. Migrationsverkets generaldirektör

svär sig fri, liksom Tobias Billström,

ansvarig minister. Lagarna är det inget fel på,

det är alla överens om. Det är i tillämpningen

det brister. Och fram tills att Migrationsverkets

alla asylhandläggare genomgått de

hittills frivilliga hbt-utbildningarna, lär det

inte bli någon större skillnad.

Det är DAgs Att förstå att för att

kunna bedöma hbt-personers

asylskäl krävs tillförlitlig,

uppdaterad landkunskap, en

förståelse för hbt-personers

specifika villkor och

handläggare som följer

sin egen myndighets

riktlinjer.

Karin Lenke

& Malin nord

OSKAR

ODJURET

LAURin

Frilansillustratör och

notorisk samlare av

tuschpennor, snygga

konstböcker och

tidningar. Tillbringar

sommaren i parken

dubbelvikt över teckningar,

får därför den

brunaste nacken i stan.

MATiLDA

LinDqUiST

Kryssar mellan parallella

verkligheter som

annonssäljare, student

och timvikarie på

Viking Line. Drömmer

just nu om havsbad,

masteruppsats och

att återfödas som

krukväxt i Tiina Rosenbergs

arbetsrum.

Kom UT

Adress: Box 350, 101 26 Stockholm

E-post: komut@rfsl.se

Tel : 08–501 629 00

Webb: tidningenkomut.se

Följ oss på: twitter.com/komutred

Gilla oss på: facebook.com/tidningenkomut

Kom Ut är redaktionellt oberoende

och ges ut av RFSL.

Ansvarig utgivare: Karin Lenke, karin.lenke@rfsl.se

Chefredaktörer: Karin Lenke, Mathilda Piehl

(föräldra ledig)

Redaktör: Malin Nord (vik.), malin.nord@rfsl.se

Bildredaktör: Zaira Perdigon,

zaira.perdigon@rfsl.se

Omslag: Jimmy Eriksson

Repro: Jeanette Andersson

Form: Zoopeople

Layout: Daniel Fagge Fagerström

Korrektur: Anna Knöfel Magnusson

Medverkande Kom Ut #2 2011:

Anna Dahlqvist

Anna Giertz

Anna Knöfel Magnusson

Bitte Andersson

Diana Mulinari

Emil Åkerö

Erik Heggestad

Gunilla Kinn

Ida Måwe

Jimmy Eriksson

Kai Bergendal

Katrin Bienzle Arruda

Klara Lundholm

Lars Jonsson

Molly Landreth

Oskar Odjuret Laurin

Reb Kerstinsdotter

Robert Fux

Suzann Larsdotter

Trifa Shakely

Ulrika Stahre

Annonser: Matilda Lindquist

annons@rfsl.se 0729 20 75 48

Kom Ut finns även som taltidning.

Kontakta komut@rfsl.se för information

och ett gratis smakprov.

Prenumeration:

Privatperson 200 kr, övriga 240 kr

Prenumerationsavgift kan sättas in på bankgiro

377-2969. Ange namn och adress.

RFSL-medlemmar får tidningen hem i brevlådan.

Upplaga: 19 000 ex. ISSN 0280-8528

Tryckeri: Norra Skåne Offset

Papper: G-print 100 g


kOMPOTT

Self Portrait,

1985

© RobeRt

MaPPlethoRPe

Foundation

homoerotikens

beskyddare

I slutet av 1970-talet hängde Robert Mapplethorpe

med sina vänner Patti Smith, Andy

Warhol och Grace Jones, och knäppte en och

annan bild som kom att bli ikonisk. Samtidigt

plåtade han sig och sina bögkompisar i olika

s/m-lekar. Särskilt omtalad är bilden där han

penetrerar sig själv med en oxpiska. I backspegeln

förfärades en del över att bilderna – som

tagits innan upptäckten av hivviruset – var en

realtidsdokumentation av »pestspridning«.

Tempen på Rio

Text & bild: Katrin Bienzle Arruda

Jandira Queiroz, 35.

Aktiv i det globala forumet

Sexuality Policy Watch.

Hur är läget i Rio de Janeiro?

– Rio är en utmärkt stad för homosexuella

killar, full av uteställen

och aktiviteter. För lesbiska ser det

tyvärr annorlunda ut. Jag skulle

våga påstå att det inte finns ett

enda ställe specifikt för lesbiska.

6 KOM UT #2 2011

Att Mapplethorpe själv dog i aids, bidrog till

fler stigmatiserande attityder till hans konstnärskap.

Till och med efter sin död, vid 43 års

ålder, 1989, fick han sina bilder censurerade.

Mest känd är han kanske för sina homoerotiska

porträtt av nakna män med atletiska

kroppar. Att många av männen var svarta

och avbildades anonyma, utan några visuella

ledtrådar om tid och rum, likt antika statyer,

har lett till diskussioner om hans fetishering av

Anledningen är förstås macho-kulturen

och att män har mer pengar

än kvinnor. Kvinnor har i allmänhet

större ansvar för familjen, även

homosexuella kvinnor.

Vilken är den viktigaste hbtfrågan

nu?

– Den strafflöshet som råder för

hatbrott och diskriminering mot

hbt-personer. Som det ser ut i dag

utreds sällan hatbrott riktade mot

hbt-personer. Samtidigt ökar de,

enligt statistiken.

Vad är det bästa med karnevalen

i Rio de Janeiro?

svarta mäns kroppar. Ett annat känt motiv är

blommor, vars ståndare ofta stod i fokus. När

nu Fotografiska ställer ut över 200 bilder är det

möjligt att för första gången på svensk mark få

en heltäckande bild av ett av 1900-talets allra

mest betydande konstnärskap.

Utställningen Robert Mapplethorpe, an extensive

retrospective pågår mellan 17 juni och 2

oktober, på Fotografiska i Stockholm.

– Den fungerar lite som en

frizon för många, det mesta är tilllåtet.

Skillnaden är kanske speciellt

stor för travestis som under karnevalen

utses till sambadrottningar

och får positiv uppmärksamhet,

det skulle man önska höll i sig

under resterande delen av året.

Joarez Morais, 47.

Ordförande för karnevals -

gruppen Banda das Quengas.

Viktigaste hbt-frågan just nu?

– För mig är det viktigaste just

nu att diskrimineringsskydd för


ild CReatiVe CoMMonS

Världens bästa limerickar:

LIMERIcKTäVLINGEN

AVGJoRD!

I Kom Ut 1/2011 efterlyste vi

queera limericks, efter att

ha konstaterat att ordvitsen

fortfarande dras med

allvarlig heteronormativitet.

tidningenkomut.se har

bidragen strömmat in. Det

är tydligt att det funnits

ett uppdämt behov av att

skapa putslustig, queer

ordkonst.

Eftersom heteronormativitetens

dominans

i och med detta

äntligen är över i

limerickbranschen,

presenterar vi:

en späd liten dam från Bordeaux

är blyg och står helst i en vrå.

Hon har blommor på kjolen

och bränns lätt i solen

– men nog fan är hon flata ändå!

/Katarina

en räddhågsen flata från Klinte

hon ville men vågade inte

Men när hon till slut

ändå våga’ kom ut

gick det fantastiskt geschwint se!

/Annamaria Bauer

en queer person uti Vrå,

var på klubb och blev nödgad att gå,

på damtoalett,

där gjorde hen ett,

och på herrarnas gjorde hen två.

/Peter Palotai

Vinnarna har fått varsitt ex av RFSL:s

jubileumsbok Över regnbågen i brevlådan.

homosexuella och transpersoner

införs och att hbt-personer

inkluderas i diskrimineringslagstiftningen.

Är Brasilien ett bra land för

hbt-personer?

– Trots att en stor procent av

befolkningen

i Rio

de Janeiro

är homosexuella

och

travestis,

saknas

grundläg-

FeSTiVAlSOMMAR MeD KATHARinA nuTTAll

RocKSTJäRNANS BäSTA TIPS!

hultsfredsfestivalen,

hultsfred 14-16 juli

Ett starkt minne jag har är när jag spelade

där 2004 eller 2005 med artisten Ane Brun.

Samma kväll spelade ett av mina favoritband

Radiohead. Känslan av att få stå mitt i folkhavet

och höra pianointrot till låten Pyramid Song

fick mig att vråla rakt ut JAAA! Vi sov senare i

sovsäck i lastutrymmet på en van. Jag spelar

den 14 juli på Hultsfred och fyller år samma

dag. Det ska bli så himla kul!

Storsjöyran, Östersund 28-30 juli

Jag spelar den 28 juli och ser mycket fram

emot att även få uppleva elektronika-akten Niki

& The Dove som spelar samma kväll som jag.

Pridefestivalen, Stockholm 1-7 augusti

Pridefestivalen gillar jag och rekommenderar

varmt. Stolt uppträder jag den 5 augusti på

den fina scenen i Kungsträdgården.

Öyafestivalen, oslo 9-13 augusti

När jag spelade där för några år sedan, hängde

jag innan vår konsert backstage med en ganska

så cool, lite äldre amerikansk kvinna som senare

visade sig vara Sonic Youths frontfigur och basist

Kim Gordon.

Helt chockad

blev jag inbjuden

att se Sonic

Youths konsert

från scenen

tillsammans med

bandets familjer,

det var ett ma-

Kim Gordon giskt ögonblick!

Malmöfestivalen, Malmö 19-26 augusti

Jag spelade där 2005 och ett fint minne jag

har är att hemresan från Malmö på en söndag

gande tolerans och respekt.

Hbt-personer är inte bara en

minoritet utan syns så gott som

aldrig på högre uppsatta poster

inom företag eller inom politiken.

Detta förändras, men alldeles för

långsamt.

Magaly Penélope, 52.

Transformativ skådis

och krönt till Drottning

Banda das Quengas.

Vilken är den viktigaste hbtfrågan

just nu?

– Generellt är det viktigaste

naturligtvis ökad respekt. Sedan

finns det mer specifika behov,

många transpersoner tycker till

exempel att det viktigaste just nu

är att id-handlingarna stämmer

överens med individens egen uppfattning

om sitt kön.

Vad drömmer du om?

– Min dröm är en bättre uppväxt

för unga homosexuella och transpersoner,

olik den värld jag växte

upp i. Jag drömmer om en värld

där det för varje år, för varje generation

blir lite lättare för de unga

att våga vara det eller »den« de är.

tog cirka 12 timmar eftersom vi stannade vid

varje loppisskylt vi såg. Vi fyllde upp bilen

med grejer vi hittade längs vägarna och kom

lyckliga hem till Stockholm. En fin roadtrip helt

enkelt!

Kom Ut passar på att även rekommendera

Queertopiafestivalen, som i år äger rum 18-21

augusti i Norberg.

Katharina nuttall, artist och producent.

aktuell: med nya, tredje skivan Turn Me On.

Född: i Drammen, Norge, älskar Stockholm,

Sverige. Gillar: bra TV-serier och den kompromisslösa

och uttrycksfulla sångerskan

Nina Simone. Vill: åka på roadtrip och bila

genom hela USA. bästa Prideminne: när

jag själv spelade på festivalen 2008.

En fin konsert och fantastisk kväll.

KOM UT #2 2011 7

BilD SARA MAc Key


KOMPOTT

kön ska VÄCK

På kongressen i Malmö tidigare i år,

beslutade Feministiskt initiativ att

lägga ett förslag om att avskaffa

juridiskt kön. Kom Ut ställde några

frågor till talespersonen Sissela

Nordling Blanco.

Varför vill ni avskaffa juridiskt kön?

– Vi vill att det tillsätts en statlig utredning

som tittar på möjligheterna att avskaffa juridiska

kön. Idag sker en registrering av kön som inte

Vd:n för Bamseförlaget är

oförstående till kritiken mot

samarbetet mellan världens

starkaste björn och myndigheten

8 KOM UT #2 2011

»Jag tycker att det

är rätt att Bamse

informerar om

allting.«

/Ola Andréasson

speglar verklighetens många olika sätt att göra

kön på. Hela den här uppdelningen i två kön

som förväntas medföra vissa egenskaper, att

man ser ut på ett visst sätt och är varandras

motsatser är väldigt begränsande och det är ett

problem att staten är med och legitimerar det.

Men om det inte går att dela in i kön, hur

ska då orättvisor kunna synliggöras?

– Det går att kartlägga och undersöka

ojämlikhet på andra sätt än genom automatisk

anslutning till ett juridiskt kön. Tanken med en

utredning är att undersöka vilka möjligheter

som avvisar ensamkommande

flyktingbarn. specialtidningen

»Bamse, Mim och Meles« som

förlaget gjort på uppdrag av

Migrationsverket sände chockvågor

genom seriefigurens vuxna

fanskara. 70- och 80-talister

enades i sin avsky mot Bamses

politrukartade kursändring.

Kom Ut håller ändå med Vd

ola andréasson om att Bamse

gott kunde informera ännu

mer. ett bra ämne är hur hbtpersoners

flyktingskäl bedöms

på oklara grunder av handläggare

som inte följer verkets egna

riktlinjer. läs mer på sida 16.

BIld Jonas Göthner

som finns för att lösa de sakerna på andra vis.

I slutändan är den stora frågan om det finns

politisk vilja för att ta itu med diskriminering

eller inte.

I den ideala världen, vad spelar kön för roll?

– I den ideala världen tänker jag mig att kön

är något som något man förhåller sig till på ett

icke-dogmatiskt sätt. Man får bekänna sig till

ett kön om man vill, och till vilket kön man vill.

Alla har rätt till skydd från diskriminering på

grund av andras uppfattningar om kön, men

ett kön är inget som tvingas på en.

Kom Ut hUrrar!

För Pakistans högsta domstol

som har beslutat att ge transpersoner

möjlighet att kryssa

i en egen könskategori, i vissa

offentliga dokument. Till dessa

hör de nationella id-korten.

Detta ska ses i ljuset av att den

största gruppen transpersoner

i Pakistan, hijras, ofta lever i ett

extremt socialt och ekonomiskt

utanförskap.


BIld BJörn larsson rosVall

Varför finns seed siblings?

– En del barn som blivit till

med spermadonation är nyfikna

på sitt genetiska ursprung, det

visar vetenskapliga studier. Därför

har vi startat ett matchningsregister

där barn från donatorer

i danska spermabanker kan hitta

varandra. De flesta föräldrar och

barn blir medlemmar i sådana

här register för att de är nyfikna.

»Liknar mina halvsyskon mig till

utseende och personlighet?« är

den vanligaste frågan.

det låter som att det handlar

mycket om att hitta genetiska

halvsyskon, går det även att få

kontakt med donatorn?

– Vid behov kan man också

söka kontakt med spermadonatorn.

Även donatorerna själva

vill ibland veta att barnen mår

bra och anmäler sig då till ett

matchningsregister. I den studie

som gjorts av anonyma donatorers

erfarenhet ansåg samtliga att

de fått en positiv upplevelse av

kontakten med barnen som de

gett upphov till.

Är det så viktigt att veta var

den där spermien kom ifrån?

– Jag startade Seed Siblings

efter att ha tagit del av forskning

där donatorbarn själva berättar

hur de tänker kring matchningsregister.

Men en del föräldrar kan

värja sig emot tanken att deras

barn har ett genetiskt ursprung

i en donator. Det är till exempel

sant att nästan 90 procent av

de par som fått barn i Sverige

Maria med

dottern Linnea,

som kommit till

med donerad

sperma på

Storkkliniken i

Köpenhamn.

match maker

Maria Hasselblad är grundaren till Scandinavian

Seed Siblings, ett matchningsregister för barn

som kommit till genom spermadonation från

danska spermabanker.

med spermadonation, enligt en

studie från slutet av 1990-talet,

väljer att inte berätta för sina

barn om deras ursprung. Dessa

heteropar vill – till vilket pris som

helst – dölja ursprunget till »den

där spermien«.

– Enligt forskningen har barn

till lesbiska par en mer öppen

relation till sin icke-genetiska

förälder och vågar berätta om

sökandet efter halvsyskon.

Vad behöver man för att

kunna få reda på sin donator eller

sina genetiska halvsyskon?

– Den som vill bli medlem i

Scandinavian Seed Siblings eller

bara har frågor kan kontakta oss

på mejladressen info@seedsibling.org.

Donatorbarn eller deras

föräldrar kan bli medlemmar om

sperman som använts kommer

från en dansk sädbank – de

största heter Cryos International

och Nordic Cryo Bank (även

kallad European Sperm Bank).

Donatorbarn under 18 år behöver

målsmans underskrift. För att

bli medlem bör du veta det så

kallade donatornumret – en identifikationskod

som varje donator

får på de danska sädbankerna.

Är du osäker på donatornummer

och spermabankens namn, fråga

kliniken där inseminationen eller

IVF:en ägde rum.

Se även www.seedsibling.org.

Seed Siblings har medlemmar

i Danmark, Sverige, England,

Tyskland och Australien.

ÖPPEN FÖR

FÖRSLAG

www.mp.se/pride

Vi är öppna för dina förslag – vilket Sverige

vill du ha 2025? Miljöpartiet är mitt uppe i

en partiprogramsrevidering. Vi vill att du

tycker till om vår politik och om vad som är

viktigt för ett Sverige 2025. Du berättar, vi

lyssnar. Bekväma soffor är en bra start för

samhällsförbättring.

i MILJÖPARTIETs TÄLT :

Öppet videobås – Partistyrelsen har gjort

det, våra medlemmar har gjort det. Inför

kameran kan du berätta vilket Sverige du

vill ha år 2025.

Öppen barnomsorg – Skötbord,

mikro för barnmat och vattenkokare.

Öppen scen – Visa vad du går för!

Delta i Miljöpartiets egen maskerad i

paraden – fina priser att vinna i kategorierna

grönast!, skönast!, modernast!, djärvast!,

glammigast! & mossigast!


det stora

lotter¡et

TEMA ASYL Sveriges förmåga

att ge skydd till förföljda

hbt-personer är starkt

begränsad. Migrationsverket

saknar kunskap att bedöma

flyktingskäl och experter

ifrågasätter rättssäkerheten.

Möt Jimmy, Marlene och Saima

som alla väntar på besked om

de får stanna eller tvingas

återvända till hot och förföljelse.

Text Anna Dahlqvist & Ida Måwe

Bild Jimmy Eriksson

10 KOM UT #2 2011


SAIMA: JAG Flydde

överGrepp Från

polIS och Släkt

I Pakistan är jag en känd dragqueen.

Jag uppträdde tre gånger i

veckan och hade många fans. Det

finns en miljon pakistanier som

lever som jag men vi är inte accepterade

som människor. Jag har

blivit misshandlad av polisen flera

gånger. En gång blev jag våldtagen

av ett gäng poliser. De klippte

av mitt hår och rakade bort mina

ögonbryn.

Jag är gift och har tre barn. Min

fru och jag har ingen kärleksrelation,

utan är goda vänner. Äktenskapet

var en bra lösning eftersom

hon ville komma undan ett arrangerat

äktenskap med en äldre man.

Flykten till Sverige är en lång

historia. Min pappa är död men

hans familj kan inte acceptera att

jag är en dragqueen. De, som är

muslimer, kan inte heller acceptera

att jag är kristen. När vi var på besök

i deras by låste de in hela min

familj. De våldtog mig och min fru.

De tog med min elvaårige son ut

och sedan hörde jag tre skott. De

dödade honom.

Vi lyckade fly från byn. Jag

betalade en flyktingsmugglare

och kom till Sverige för snart ett

år sedan. Först fick jag avslag från

Migrationsverket men mitt juridiska

ombud ansåg att underlaget var

för dåligt och Migrationsverket gav

henne rätt. Nu har de gjort en ny

intervju med mig och snart får jag

veta om jag får stanna i Sverige.

Min familj är i Kashmir och väntar

på mitt besked.

I Pakistan kommer vi aldrig att

vara säkra. Där finns ingen som

skyddar oss.

Saima eller Muhammad Yaqoob

hoppas kunna genomgå ett könsbyte

i Sverige. Hon har alltid känt

sig som en flicka. I Pakistan tillhör

hon en grupp som kallas hijras.

Hijras är födda som män men lever

könsöverskridande på olika sätt.

KOM UT #2 2011 11


TEMA ASYL

Rättssäkerheten för hbt-flyktingar

kan liknas vid ett lotteri. Avslagen

från både Migrationsverket och

migrationsdomstolarna visar prov

på inskränkthet och okunnighet,

säger Stig-Åke Petersson.

Sedan 1970-talet har han arbetat frivilligt

för RFSL med hbt-personer som flytt till

Sverige. På den tiden var det homosexuella

män från Spanien och Grekland som kom

hit. Idag är många hbt-flyktingar män från

Mellanöstern och de senaste åren har kvinnor

från afrikanska länder varit en stadigt

växande grupp.

Anna Lindblad är jurist på Rådgivningsbyrån

för asylsökande och flyktingar och

har drivit flera fall med hbt-flyktingar de

senaste åren. Hon uttrycker sig mer försiktigt

än Stig-Åke Petersson men det råder ingen

tvekan om att även hon ser brister i rättssäkerheten

för hbt-personer.

– Många av dem som vi tycker har fått

felaktiga beslut är just hbt-personer. Ibland

får man en känsla av att Migrationsverket

betraktar sexualitet som en privatsak. Tankesättet

har inte hunnit ikapp lagen, resonerar

hon.

Det är en lång eftersläpning. Före 1997 gavs

uppehållstillstånd för hbt-personer på humanitära

grunder. Men för fjorton år sedan

ändrades utlänningslagen och förföljelse på

grund av sexuell läggning blev ett asylskäl i

Sverige. 2006 blev det en del av flyktingdefinitionen.

Det förs inte någon statistik över

ansökningar om uppehållstillstånd utifrån

sexuell läggning men Stig-Åke Peterson får

kännedom om ungefär 50 till 60 fall varje år.

Enligt honom är det mycket få som får stanna

och de senaste åren har det blivit svårare.

– Flyktingstatusen ger ett starkt skydd.

Det är inte lagen som är problemet, utan tilllämpningen,

säger han.

Iran är ett av de exempel som Stig-Åke

Petersson lyfter fram. Migrationsverket har

i avslag skrivit att de iranska beviskraven för

homosexuella handlingar är såpass stränga

att risken att dömas är mycket liten.

– Det krävs fyra vittnen, ett erkännande

som upprepas fyra gånger och sedan ska

domaren döma utifrån sitt sunda förnuft –

men vi vet att det förekommer tortyr i Iran

och domarna hämtas inte sällan från det

konservativa prästerskapet, säger Stig-Åke

Petersson.

12 KOM UT #2 2011

Juristen Anna Lindblad konstaterar att

Migrationsverkets personal ofta har en

alltför ytlig kunskap om situationen för hbtpersoner

i olika länder. Pakistanska Muhammad

Yaqoobs fall (se Saima sidan 11), som

Anna Lindblad arbetar med, är ett exempel.

– Jag begärde att domstolen skulle återförvisa

ärendet till Migrationsverket för att

det var för dåligt utrett. De höll med om det.

Det var uppenbart att handläggaren inte

hade någon kunskap om livet som transperson

i Pakistan. Han hade aldrig hört talas

om begreppet »hijras« och det räcker med

att googla på det ordet för att få en massa

information.

Hon är också kritisk till Migrationsverkets

alltför försiktiga intervjuer med hbt-personer.

Det finns en rädsla för att ställa personliga

frågor, menar hon, en rädsla som kan

vara förödande.

– Man måste lära sig att utreda även det

som uppfattas som personligt. Det kan vara

svårt att ställa ingående frågor om sexualitet

men det måste göras i de här fallen.

Alexandra Segenstedt, som är jurist på

Röda Korset, konstaterar att svensk flyktingpolitik

kan beskrivas som generös ur ett

jämförande internationellt perspektiv men

det betyder inte att det inte finns brister i de

bedömningar som görs:

– Det kan handla om just genusrelaterad

förföljelse där vi till exempel har sett att man

felaktigt hänvisar till att den asylsökande kan

få skydd av myndigheter i hemlandet, säger

hon.

Att det finns brister i Migrationsverkets

hantering av hbt-fall är ingen hemlighet.

2009 och 2010 genomförde Migrationsverket

projektet Beyond Borders med syfte att

förbättra personalens hbt-kompetens. Våren

2010 kom två rapporter som Migrations-

verket beställt från externa konsulter inom

ramen för Beyond Borders. Kritiken mot

Migrationsverket är skarp.

Dan eliasson är chef för Migrationsverket.

Hans beskrivning av Migrationsverkets

förmåga att hantera hbt-fall ser i korthet

ut så här: Rapporterna från 2010 visade på

kunskapsluckor och det är bekymmersamt

men i grund och botten är systemet rättssäkert.

Och med Beyond Borders är Migrationsverket

på väg att bli, eller kanske redan

är, den myndighet med bäst hbt-kompetens i

Sverige. Dan Eliasson berättar att fler utbildningsinsatser

inom hbt-området planeras.

När Beyond Borders avslutades 2010

hade cirka 600 av de drygt 3000 personer

som arbetar på Migrationsverket gått en

hbt-utbildning, som var frivillig. Av asylprövningens

personal var det ungefär en fjärdedel

som tog chansen.

– Alla kan inte vara experter på allt. Därför

tvingar vi inte personalen att vara med på

alla kurser. Men ledningen har deltagit, säger

Dan Eliasson.

Utbildningarna fortgår, men enligt uppgift

blir de regelmässigt inställda på grund av

för få anmälningar. Carlos Dìaz är en av dem

från RFSL som utbildar Migrationsverkets

personal:

– När jag inleder en utbildning får gruppen

berätta om sina förväntningar på dagen.

De flesta har själva valt att gå utbildningen,

de tycker att frågor om kön och sexualitet

är både intressanta och angelägna för deras

yrke. Det får mig indirekt att tänka på alla

andra som aldrig har anmält sig.

en sak som kritiseraDes i Beyond Bordersrapporterna

var det underlag som används

för att bedöma hbt-personers asylskäl. In-

»Det finns en rädsla

för att ställa personliga

frågor, en rädsla som

kan vara förödande.«


JIMMY:

JAG OutAdes I MedIA

Jag är från Uganda och var där

en av landets få öppna hbtpersoner.

I oktober 2009 kom

jag till Sverige i samband med

ett utbytesprojekt via RFSL.

Bara några veckor innan hade

ett nytt lagförslag presenterats

i vårt parlament. Som homosexuell

i Uganda har jag många

gånger utsatts för trakasserier

av både allmänhet och polis.

Jag har blivit uthängd med

namn och bostadsort i media

och kallats för en av landets

»top homosexuals«. Med det

nya lagförslaget skulle situationen

förvärras avsevärt. Därför

bestämde jag mig för att stanna

i Sverige.

Jag har varit här i snart 1,5 år

och fortfarande inte fått något

beslut om uppehållstillstånd av

Migrationsverket. Det har varit

mycket strul med handläggarna.

Jag tycker att det är väldigt

jobbigt att vänta. Det är svårt

att leva i ovisshet, att inte veta

vad som händer i morgon.

Min tillvaro har löst sig bra

här och jag känner stort stöd

från den svenska hbt-rörelsen.

Jag bor hos en familj, lär mig

svenska och jobbar. Samtidigt

sms:ar jag varje dag med min

mamma i Uganda. Hon är en

väldigt viktig person i mitt liv.

Mamma tycker att jag gjorde

rätt som stannade i Sverige

med tanke på omständigheterna.

Jag är övertygad om att sådana

som jag en dag kommer

bli accepterade i Uganda, även

om det inte blir i morgon eller

under min livstid.

Strax innan denna tidnings

pressläggning fick Jimmy

besked om att han fått asyl och

får stanna i Sverige. Ett och ett

halvt års väntan är över.

KOM UT #2 2011 13


TEMA ASYL

formation om situationen i olika länder finns

samlad i en databas. I rapporten beskrivs den

utifrån ett hbt-perspektiv som »oklar«, och

får kritik för att den bygger på »ett fåtal icke

balanserade och ofta ouppdaterade källor.«

– Landinformationen är inte en bibel,

inget facit. Det är den enskilda berättelsen

som står i centrum. Handläggarna ska

bedöma om historien är trovärdig, säger Dan

Eliasson.

Kärnan i ett beviljande kan något förenklat

beskrivas så här: en trovärdig berättelse

som visar att den asylsökande hyser en

välgrundad fruktan för förföljelse.

Bedömningen ska vara framåtsyftande. Vi

ska värdera sannolikheten för att en person

kommer att utsättas för förföljelse om hon

eller han återvänder. En lättare misshandel

ger till exempel inte självklart rätt till skydd

säger Dan Eliasson.

Men det måste vara svårt att bedöma trovärdigheten

och hur välgrundad fruktan är

utan kunskap om situationen i landet. Både

Stig-Åke Petersson och Anna Lindblad ger

exempel på hur avgörande det är med just en

djupare kännedom om läget i olika länder.

fallet meD östafrikanska silvia väcker ytterligare

tvivel kring landkunskap. Hon

hade blivit utsatt för hot och trakasserier av

privatpersoner under en längre tid innan

hon flydde till Sverige. I hennes hemland

straffas homosexualitet med upp till 15 års

fängelse. Ändå anser Migrationsverket att

hon, eftersom hon hittills inte haft problem

med myndigheterna i landet, bör söka skydd

där – hos en myndighet som alltså står för en

kriminalisering av hennes sexualitet. Silvia

har idag blivit avvisad i alla instanser, inklusive

Migrations överdomstolen.

Vi har gott om exempel att diskutera men

Migrationsverkets chef kommenterar inte

enskilda fall. Generellt säger han – redan

efter en minuts intervju – att det inte finns

några problem med rättssäkerheten för hbtflyktingar.

Han tar upp att Migrationsverkets

beslut sällan ändras i nästa instans, migrationsdomstolen.

Samtidigt kritiserar han

migrationsdomstolarna och säger att de brister

i hbt-kompetens. Utifrån den kritiken är

det faktum att migrationsdomstolarna oftast

går på Migrationsverkets linje uppenbarligen

ingen garanti för rättssäkerheten när det gäller

hbt-personer.

Migrationsdomstolarna sorterar under

14 KOM UT #2 2011

»Migrationsverket anser

att hon ska söka skydd

hos en myndighet som

kriminaliserar hennes

sexualitet.«

Förvaltningsrätten. Dit kan den som fått

avslag vända sig för att överklaga Migrationsverkets

beslut. Peter Enander är chefsrådman

på Förvaltningsrättens migrationsenhet

i Stockholm. Han svarar på Eliassons kritik:

– Vi utbildar regelbundet vår personal

inom olika områden. Senast i höstas gick

några personer Röda korsets kurs om genus

och asylrätt.

Han konstaterar att domarna är generalister,

som dömer i många olika sorters mål. Men

verkar inte särskilt oroad över att det skulle

råda en kompetensbrist inom hbt-området

som påverkar rättssäkerheten i besluten.

– Tanken är att vi ska kunna rätta till

bristerna i Migrationsverkets bedömningar.

Däremot inte sagt att domstolen lyckas till

hundra procent, men vi gör ett ärligt försök,

säger Peter Enander.

Vi går ett steg till och söker det politiska

ansvaret. På Rosenbad tar den moderata migrationsministern

Tobias Billström emot. Han

beskriver rättssäkerheten för hbt-flyktingar

som »ganska hög« men säger att han inte är

nöjd med sakernas tillstånd idag.

– Det finns ingenting som inte kan bli

bättre. Hade jag tyckt det hade jag inte gett

Migrationsverket i uppgift att förbättra sig

på detta område. I varje regleringsbrev till

verket har jag gett dem i uppgift att utbilda

personalen i hbt-frågor.

På frågan om Dan Eliassons kritik mot

migrationsdomstolarnas kompetens bollar

Billström tillbaka ansvaret till Migrationsverket.

– Jag kan ha förståelse för Dan Eliassons

synpunkter, men jag tror ändå att den bästa

medicinen är att försöka se till att så mycket

som möjligt kommer fram redan i första

stadiet. Har inte hbt-flyktingen fått hjälp

att berätta där, så kommer uppgifterna att

viktas lättare och lättare. Och då får vi ingen

förändring.

migrationsministern vill själv helst prata om

hur mycket regeringen satsat på hbt-frågorna

– inte minst när det gäller flyktingfrågan.

Som öppet bisexuell har han deltagit i riksdagens

hbt-nätverk. Han konstaterar att det är

kunskapsunderskottet inom svensk offentlig

förvaltning som är roten till att hbt-personer

blir felaktigt behandlade. På asylområdet

är det inte lagstiftningen som är problemet,

utan beteendet och kompetensen hos ansvariga

myndigheter. Han tycker att Migrationsverket

arbetar i rätt riktning.

– Beyond Borders genererade två externa

konsultrapporter, vilket faktiskt är ganska

ovanligt inom svensk statsförvaltning. Men

det är inte förrän jag sett nästa återrapport,

som täcker åren 2006-2010, som jag är

beredd att dra några slutsatser om hur vi går

vidare, säger Tobias Billström.

Juristen Anna Lindblad är positiv till

utbildningsinsatserna men har ännu så länge

inte märkt av någon förändring.

– För tio år sedan satsade man på att

utveckla kompetensen kring barn, sedan var

det kvinnor och på båda de områdena har det

blivit bättre. Nu sker förhoppningsvis detsamma

för hbt-personer. Det finns definitivt

mycket att bli bättre på.

Silvia heter egentligen något annat.

Anna Dahlqvist och Ida Måwe är frilansjournalister,

med stort intresse för hbt- och asylfrågor.

De har tidigare uppmärksammat ämnet,

senast i Ordfront magasin (1/2011).

På nästa uppslag: Läs om hur handläggarna

går emot Migrationsverkets rättsliga riktlinjer.


MArlene:

Folk kAStAde Sten

Jag kommer från Bisjkek, huvudstaden

i Kirgizistan. Redan

som liten drogs jag till smycken

och lekte bara med flickor. Min

mamma reagerade inte över det

då. Med tiden blev det dock ett

problem. Familjen sa till mig att bli

normal och ta på mig byxor. Men

jag kan inte förändra mitt inre.

Förra året förvärrades den

politiska situationen i vårt land.

Det gjorde att stämningen blev

fientligare mot hbt-personer. Jag

är utbildad tandläkarassistent,

men fick inga jobb. Folk kastade

sten och förföljde mig på gatorna.

Samtidigt var jag inte trygg hemma.

Min äldre bror hatade mig. Vid

ett tillfälle skadade han mig med

kniv. Till slut kunde jag varken gå

ut eller vara hemma. Jag kunde

inte andas fritt.

Det var min bögkompis som

hjälpte mig med flygbiljetten. Jag

kände till Sverige sedan tidigare.

Som tonåring lyssnade jag på

Roxette och Ace of Base. Jag

hade läst att Sverige var det första

landet i världen som skyddade

transsexuellas rättigheter. När

jag kom hit förra året tyckte jag

naturen var så vacker och människorna

så vänliga. Och vilken frihet

att kunna ha på sig vad som helst!

I Kirgizistan kunde jag inte

få visum till Sverige, utan bara

till Litauen. Migrationsverket vill

därför inte pröva mitt ärende,

utan menar att asylansökan måste

ske i Litauen. (Enligt Dublinförordningen

ska Marlenes fall prövas i

Litauen, eftersom det var hennes

första ankomstland inom EU. Det

spelar ingen roll att förföljelse på

grund av sexuell läggning eller

könsidentitet inte är ett asylskäl i

Litauen.)

Men om jag åker dit är jag

säker på att jag hamnar i fängelse.

Att återvända till Kirgizistan är

inte heller något alternativ. Där är

jag helt skyddslös.

Marlene Ryskulov är 29 år och

transsexuell från Kirgizistan. Hon

drömmer om att en dag leva ett

helt normalt liv i ett land som

accepterar henne, att ha ett jobb

och kanske en familj.

KOM UT #2 2011 15


TEMA ASYL

när rätt blir fel

Handläggarna följer inte Migrationsverkets

egna riktlinjer för hur hbt-flyktingars asylskäl

ska bedömas. Istället för rättssäkerhet möts

flyktingar av raljerande utlåtanden.

Text Anna Dahlqvist & Ida Måwe

Bild Bitte Andersson

De senaste åren har Migrationsverket kommit

med tre rättsliga ställningstaganden som

gäller hbt-flyktingar. Tanken är att de ska

vara bindande för personalen. Men så fungerar

det inte. Kom Ut:s granskning visar att

handläggarna går emot de egna riktlinjerna.

16 KOM UT #2 2011

Första ställningstagandet kom 2009 och

handlar om situationer där hbt-personer

kommer ut sent i asylprocessen. Det slår fast

att tidpunkten inte ska påverka Migrationsverkets

bedömning.

Ändå har det fortsatt att ha betydelse. I

ett fall från 2010 fick en irakisk man avslag

på sin asylansökan på grund av den sena

informationen om hans sexuella läggning.

I motiveringen står att »... det är märkligt i

sammanhanget att du efter att ha vistats i

Sverige i cirka nio månader plötsligt inser,


efter att avslag meddelats från Migrationsverket,

att människor i Sverige kan leva öppet

med sin sexuella läggning.« Lite längre fram

konstaterar Migrationsverket att det inte är

sannolikt att mannen är homosexuell.

I januari i år presenterade Migrationsverkets

rättschef Mikael Ribbenvik ett nytt rättsligt

ställningstagande. Den här gången gällde

det rätten att leva öppet i sitt hemland. Där

står att verket inte ska ställa krav på att den

MIGRATIONSVERKET

Migrationsverket är en statlig myndighet

som prövar asylansökningar från personer

som söker skydd från krig och förföljelse.

De utfärdar även visum till människor som

vill bosätta sig i Sverige, komma på besök

samt beviljar svenskt medborgarskap.

Den som får avslag på sin ansökan kan

överklaga till någon av de tre Migrationsdomstolarna

i Stockholm, Göteborg eller

Malmö. Högsta instans är Migrationsöverdomstolen

i Stockholm.

asylsökande ska leva »diskret« i sitt hemland.

Det är ett förtydligande av vad som redan

står i Migrationsverkets interna handbok för

personalen.

Ändå är mer eller mindre uttalade krav på

att sexualiteten ska döljas ett återkommande

problem för de asylsökande. Ett exempel är

Diana, som kommer från ett land i Östafrika.

När hennes förhållande blev känt misshandlades

hennes flickvän. Grannarna kastade sten

och hotade dem till livet. Flickvännen flydde

landet men Diana flyttade till ett hotell. Hon

försökte ändra sitt utseende och smög till jobbet

tidiga morgnar. Efter en dryg månads tid

av hemlighållande och skräck flydde hon till

Sverige. I hennes fall ifrågasätter Migrationsverket

att hon kunde stanna kvar i landet i en

månad trots att hennes lesbiska förhållande

blev känt. Migrationsverket tar den tid hon

stannade som ett bevis för att hon inte riskerar

så mycket om hon återvänder.

enligt Dan eliasson, chef för Migrationsverket,

utgår handläggarna alltid från den

sökandes egen berättelse.

– Alla rättsliga ställningstaganden är bindande

instruktioner för våra medarbetare.

Handläggarna ska följa ett rättsligt ställningstagande

och gör det i regel. Men man

måste komma ihåg att alla ärenden vi prövar

är unika. Det går inte att skriva ett ställningstagande

som täcker in alla situationer.

Dan Eliasson framhåller att Migrationsverket

internt försöker följa upp rättsliga

ställningstaganden för att se om det finns

ytterligare behov av stöd och information.

Migrationsminister Tobias Billström (M)

tycker att arbetet på Migrationsverket ändå

går i rätt riktning.

Men vad betyder rättsliga ställningstaganden

om man inte följer dem?

– Om ställningstagandena inte följs så är

det en utbildningsfråga, därför har regeringen

valt att strama upp och förbättra den

delen.

Artikelns Diana heter egentligen något annat.

KOM UT #2 2011 17


TEMA ASYL

Öldrickande. Skratt. Fest och dans. Men

också allvar och tydliga politiska slogans.

Hbt-rörelsen i Argentina marscherar i

Buenos Aires precis som den gjort de senaste

åren. Men ”la marcha del orgullo” (Pride) är

i år annorlunda än tidigare. Det smakar seger

och det luktar hopp. För trots protester från

delar av den katolska kyrkan har Argentina

nu fått en ny lag om samkönade äktenskap.

Bilden på Che Guevara med målade läppar

pryder hela avenyn där paraden går.

Mitt i detta härliga kaos där en ny ordning

skapas har jag tagit på mig ansvaret att förklara

för mina älskade argentinska systrar/

queer-feminister det nästan omöjliga: landet

Sverige.

»Min kusin var där«, eller »min storasyster

bodde i Göteborg«, eller »jag besökte min

mamma i Stockholm men missade Pride där«

är koder som skapar en närhet till landet

där jag numera bor men också en närhet

till den argentinska historien. Undertexten

i kommentarerna lyder: Vi har också blivit

drabbade. Vår familj splittrades också under

militärdiktaturen. För dessa – mina kära

argentinska systrar/queer-feminister – är

Sverige liktydigt med landet där människor

som de älskade en gång skyddades från politisk

förföljelse.

Det är därför nästan omöjligt för mig att

förklara att vi faktiskt pratar om det Sverige

18 Kom ut #2 2011

Är det

vi som

behöver

hjÄlp nu?

Diana Mulinari synar

självgodheten i den

svenska hbt-rörelsen.

där myndigheterna arbetar extra hårt för att

under mars månad försöka kasta ut två små

barn med syftet att få deras psykiskt sjuka

mamma (en gömd flykting) att inställa sig

inför de svenska migrationsmyndigheterna.

Eller det Sverige där turkiska transpersoner

(som trodde sig vara säkra här) trakasserades

på öppen gata i Malmö och sedan åter av polisen

när de försökte anmäla trakasserierna.

»Vi kanske kan ge er asyl här – ja, det

kanske är vår tur nu« säger Mariana vars

regnbågsfärgade jungfru-Maria-halsband

verkar trivas mellan dans och politiska plakat.

Alla skrattar. Utom jag som ler försiktig

inför detta tankeexperiment.

Den svenska hbt-rörelsen, eller hela den

europeiska för den delen, har en del att lära

från den latinamerikanska. Inte minst när

det gäller dennas förmåga att finnas i det

offentliga, förmåga till vardagskonfrontationer,

förmåga att ingå

försiktiga men fruktbara allianser

med fackföreningsrörelsen samt

vad gäller politiska ställningstaganden

för demokrati och mot

neo-liberalism. Men, men… Den

svenska hbt-rörelsen har alltid

uppfattat och lokaliserat sig själv

som en givare, inte som en

mottagare. Det är andra

som tar emot vår hjälp.

Bild dodo Parikas

För vi har kommit längre än dem. Men vad

händer när situationen förändras – eller rättare

sagt vad händer nu när situationen har

förändrats?

diana Mulinari

Diana Mulinari är professor vid Centrum för

genusvetenskap, Lunds Universitet, och var

en av dem som såg till att etablera intersektionalitet

som begrepp och verktyg i svensk

akademi och aktivism.

»För dem

är sverige

liktydigt med

landet där

männi skor

som de

älskade

en gång

skyddades

från politisk

förföljelse.«


Läs mer om DO:s aktiviteter på

www.do.se/pride2011

Love is Liberal!

Vi ses på SthlmPride!

http://www.folkpartiet.se/hbtliberaler

Lärarförbundet på Pride

Är du lärare och hbt-person? Häng med oss på Pride och

bli medlem i vårt nätverk.

Lärarförbundet medverkar i flera seminarier under Pride, bland annat ”Är skolan en garderob för mig som

lärare?”. Självklart deltar vi också i paraden. Välkommen att gå med oss! Vill du vara med på vår picknick

innan paraden? Anmäl dig då till britt-marie.gerdin@lararforbundet.se senast den 4 augusti.

Läs mer om våra seminarier och andra aktiviteter på vår webbplats; lararforbundet.se/pride.

Lärarförbundets hbt-nätverk är en plattform för att diskutera frågor som handlar om att vara hbt-person

och arbeta i skolan. Bli medlem via lararforbundet.se/hbt.

lararforbundet.se/pride


Med flykting avses, enligt 1951 års flyktingkonvention,

en person som befinner sig utanför

sitt land, därför att han eller hon känner

välgrundad fruktan för förföljelse på grund

av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss

samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa

eller politiska uppfattning, och som inte kan

eller på grund av sin fruktan inte vill begagna

sig av detta lands skydd. Enligt svensk lag

gäller detta oberoende av om förföljelsen utgår

från landets myndigheter eller om dessa inte

kan antas bereda trygghet mot förföljelse av

enskilda.

20 KOM ut #2 2011

landet utanför

Text Trifa Shakely

Bild Anna Giertz

Haven gav sig ut på äventyr, lämnade skeppen

övergivna på stranden.

Under den trötta eftermiddagssolen rider

du på de salta vågorna och reser, din skugga

spökar fortfarande överallt på stadens skändade

gator, ditt rop ekar tvivlande på Guds

existens från alla trasiga öppningar som en

gång var fönster.

En spådam hade sett ditt öde i kaffesumpens

mörka djup, i din handflatas krokiga

vägar, i din febriga panna.

»Kära barn: I ditt liv finns det en kvinna

vars ögon är gudarnas magiska verk, vars

vilda hår reser sig över världens alla hörn.

En kvinna vars skratt är melodier och sång

och vars mun är av äkta rubin, vars skönhet

hjärtat begär, vars dansande gång öppnar

alla ingångar till de förbjudna landskapen av

lust.«

Du teg när flygplanet skrämde staden,

när tystnaden infann sig och döden var ett

faktum.

Du väntaDe ocH teg, hon var ditt kall. Inget

gick att avslöja, inga sånger sjöng ut dina

känslor. Poesin fick bevara det hemliga. Dö-


den kurade i varje gathörn, för öron kunde

höra, tungor kunde skvallra och hennes liv

låg i dina händer, så du teg. Du såg bara på

när barnen förvandlades till människopuder

flygandes med landminornas skärvor i luften,

när flaggorna byttes ut och staden ännu låg

våldtagen under solen, tröstad av kvinnor i

svart och lera. Ingen kom åt dig, du var inte

inblandad.

»Och du kommer att lida, dina smärtor

kommer att tvinga dig till underkastelse och

skam, du kommer att leta upp henne i vågornas

turkosa glimt och i städernas sömniga

likgiltighet. Kära barn, ditt livs berättelse är

skriven med tårar. Ur dina sorger kommer

frön och ur dem kommer träd och grönskande

skog att växa, från djupet av din smärta

fram till världens slut.« sade spågumman.

Jag blev kär och jag blev tokig av kärleken

och ur min kärlek kom lidandet och tystnaden.

Hon var helt utom räckhåll; grannflickan,

vägg i vägg. Och jag ville så gärna

doppa mina fingrar i svärtan i hennes hår, om

så bara en gång innan döden hann ifatt oss, få

öppna hennes flätor i lugnet, smaka på hennes

skratt, drunkna i hennes ögon.

Så jag reste iväg.

Inte av krigen trött inte av döden skrämd

inte av törsten uttorkad. Inte av sorger nedbruten.

Oberörd genom alla begravningar, alla

kroppsdelar, all hunger. Jag angav mina

vänner i förhören, anmälde mig frivilligt till

alla stridens sidor. Jag höll kvar henne inom

mig som en skatt, lät mig överleva genom allt.

Hon gav mig ett namn, hon gav mig tystnaden

och gav mig väntan.

Mina kollegor på sjukhuset tror fortfarande

att jag lider av apati.

Jag packade våra kärleksgåvor i min ryggsäck:

Ett rött hårband, en sval vindpust som

bär våra viskningar, och en äkta stjärna fallen

ur explosionernas fest över staden.

Så du gav dig i väg?

Jag gav mig i väg.

Farväl, sa du, farväl och på återseende.

Och vinkade som i att vi ses snart. Som att

jag kommer att återvända. Som att glöm mig

inte.

Du som söker asyl måste berätta för Migrationsverket

vem du är. Det är ditt ansvar

att styrka din identitet. Hur väl du gör det

kommer att ha betydelse för dig under lång

tid framåt, till exempel när du ska skaffa ett

svenskt ID-kort, öppna ett bankkonto, söka

medborgarskap och svenskt pass eller få rätt

till pension.

Allt jag har är en bild av skeppens dammiga

skrov i solens hetta, stadens ruiner

och vinden som bär mig. Och min ryggsäck,

lysande av den fallna stjärnan. Min existens

deklarerar jag genom att nämna min älskades

namn och min kärlek som för alltid ska leva.

Ett beslut om att avslå din ansökan om

asyl betyder att du inte har rätt till uppehållstillstånd

i Sverige. Du har rätt att nöjdförklara

dig eller överklaga beslutet, men du

bör planera för ett återvändande även om du

överklagar.

Så du började omformulera dig. Det fanns

jurister som skulle justera din historia, rationella

människor som kunde ta bort onödiga

detaljer ur din berättelse. Göra den trovärdig,

sann och begriplig.

Ja det blev ett brev som jag inte förstod,

för saknaden fanns fortfarande kvar fast snön

hade förfrusit hettan i min kärlek, jag hade

blivit av med mina minnen, blivit av med mitt

namn och färgen på mina ögon. Mina historier

hade barskrapats. Vinden och haven och

bergen som jag besteg fick inte plats under

resans återskapande. Spågummans saga

ströks i sista versionen av överklaganden

som skulle lämnas in tre veckor efter beslut

om avslag. Vi gjorde om allt. Skrev mekaniskt

om kriget, antalet handgranater över taket,

om faderns död och syskonens försvinnande,

tid och datum. Jag blev mer och mer naken,

blev av med allt och började förändras.

Juristen blev nöjd till slut, de skickade in

papperna i tid.

Men saknaden hade du kvar?

TEMA ASYL

Saknaden hade jag kvar.

Och jag hade lärt mig tiga om förälskelsens

alla detaljer, om alla värdefulla element

som sagan – min flykthistoria – utgjordes av.

När Migrationsverkets avvisnings- eller

utvisningsbeslut blivit fastställt efter domstolsprövning

betyder det att beslutet vunnit

laga kraft och att du måste lämna Sverige. Du

ansvarar själv för att lämna landet och att vid

behov ta fram resehandlingar och planera för

din resa.

Allt detta är mig totalt likgiltigt nu.

Att återvända stanna att gömma att vara

inte vara.

mitt namn har jag glömt och en ny identitet

som inte är jag har blivit fastställd. Mina

fingeravtryck lämnar spår vid varje gräns jag

korsar, i mig fanns ett ljus som jag inte finner,

och alla jasmindoftande mörka gränder

som en gång i tiden utgjorde platsen för

min saknad ersätts av taggtrådar, kartor och

stämplar.

Vem ska möta mig nu på den ensamma

stranden utan hav, när de inte ville bära mig

fattig från min förflutna och tom på all glöd.

Vem skulle vilja ha mig i sin famn när min

kropp inte längre är min – urvattnad är spådamens

berättelse!

Ur min smärta växer inte ens tårar på

Migrationsverkets handläggare.

Jag vet orden i den sista avskedsceremonins

sega stund:

låt oss prova: Mig kommer du alltid att

minnas, dig kommer jag att glömma.

Farväl.

Farväl!

Spågummans berättelser är en fri tolkning av

dikten Framtidsberätterskan (The Fortune

Teller), av den syriska poeten Nizar Qabbani.

Trifa Shakely är initiativtagare till kampanjen

Ain t I a woman: för papperslösa kvinnors

rätt till skydd. Hon är även chefredaktör på

tidskriften Bang.

KOM UT #2 2011 21


KORRESPONDENS

JuSt nu

Den katastrofala jordbävningen

som drabbade Haiti förra året

slog sönder stora delar av infrastrukturen

och gjorde många

människor permanent hemlösa

och hänvisade till tältläger.

För många har det inneburit

ökad fattigdom, osäkerhet och

otrygghet, vilket också har drabbat

hbt-personer. Fyra av fem

personer på Haiti lever i extrem

fattigdom. I takt med att den

sociala otryggheten har brett

ut sig har också frekvensen av

hatbrott från allmänheten och

godtyckliga arresteringar av

hbt-personer från polisen ökat,

samtidigt som tidigare nätverk

och communitys slagits sönder

i kaoset. Flera hiv-, hbt- och

kvinnoorganisationer som varit

ett viktigt stöd för hbt-personer

har blivit kraftigt reducerade då

många medlemmar och personal

22 KOM UT #2 2011

LAndet:

HAITI

Katolsk konservatism

breder ut sig i landet

som slogs i spillror

efter jordbävningen

januari 2010.

dog under jordbävningen och

kontor förstördes.

Hbt-RöRelSen

Även innan Haiti drabbades av

jordbävning var det ett land i

fattigdom, med stora miljöproblem,

kriminalitet och polisvåld

till följd av decennier av diktatur.

Ekonomisk segregation leder till

att även hbt-personer segregeras

från varandra och på Haiti finns

inte en enad rörelse. Få hbt-personer

är öppna och det har varit

svårt att organisera sig på grund

av diskriminering och fattigdom.

Katolska kyrkans starka ställning

har påverkat samhällets attityder

i hbt-frågor, både vad gäller samkönad

sexualitet och överskridande

av könsnormer. Det sociala

stigmat blev tydligt då Michèle

Pierre-Louis kunde godkännas av

parlamentet som premiärminister

först då hon efter ihärdiga rykten

Mexiko

offentligt förnekat att hon skulle

vara lesbisk. Samtidigt tillskriver

sig nästan hälften av befolkningen

till traditionen av voodoo som

har en öppenhet för variationer

av sexualitet och könsidentitet.

Viss synlighet finns: 2008 höll

en liten grupp den första öppna

hbt-manifestationen under World

Aids Day och det finns några olika

hbt-inriktade organisationer som

verkar i landet.

lagStiftning

Samkönade sexuella handlingar

har inte varit kriminaliserade i

Haiti på många hundra år. Landet

blev som första land i Latinamerika

självständigt från fransk kolonialmakt

efter en slavrevolution

1804, och Frankrike hade tidigare

tagit bort sina sodomilagar. Haiti

tvingades att betala ett stort skadestånd

till Frankrike, vilket varit

förödande för landets ekonomi

uSa

Republiken Haiti

Huvudstad: port au prince

Folkmängd: 9,7 miljoner (2010)

Statskick: Republik

Yta: 27 750 km2, (1/16 av Sveriges yta)

Religion: katoliker 80 procent, protestanter

16 procent, baptister 10 procent, pingst

4 procent, adventister 1 procent, övriga

3 procent (muslimer, bahia m.fl). Ca 50

procent utövar samtidigt haitisk voodoo,

en religion med afrikanska rötter uppblandad

med karibisk ursprungsbefolknings tro

och katolicism.

Kriminalisering: Samkönade sexuella

handlingar är inte kriminaliserade. andra

rättigheter erkänns ej, såsom samkönade

äktenskap eller samkönad adoption.

fram till idag. Under större delen

av 1900-talet har Haiti dessutom

inte varit demokratiskt utan dels

ockuperat av USA och sedan

diktatoriskt styrt under familjen

Duvalier. När Duvalier avsattes

1986 antogs en konstitution

som garanterar allas grundläggande

fri- och rättigheter och

till vilken hbt-personer hänvisar

när det gäller likabehandling

och skydd mot diskriminering.

Politiskt har landet sedan dess

dock varit mycket instabilt och

när presidenten Aristides avsattes

2004 tillsattes en FN-styrka

för att upprätta lag och ordning,

som fram till idag verkar för att

upprätthålla något slags ledning i

landet. Kort sagt har lagstiftning

för hbt-personer varken varit det

stora problemet eller till hjälp, då

det korrumperade rättssystemet

fungerar väldigt dåligt.

klara lundholm


en pojke leker med en

ballong bland soporna

på fältet i slummen i

Cité Soliel, ett av Port

au Prince absolut fattigaste

områden.

bild JeRkeR ivaRSSon

/aftonbladet bild

KOM UT #2 2011 23


Hjälp som stjälper

Jordbävningskatastrofen i Haiti har gjort

hbt-personer mer utsatta än tidigare. Både

trygga hus och nätverk raserades och nu

riskerar välmenande men heteronormativa

hjälpinsatser att förstärka utanförskapet.

Text Gunilla Kinn

– JoRdbävningen föRStöRde livet för alla

haitier, utom eliten. Det har blivit svårare att

leva öppet som gay, berättar den haitisk-amerikanska

teologen och pastorn Irene Monroe

på telefon.

– Men nu handlar allt om att klara vardagen

– och det är kämpigt i dagens Haiti vare

sig man är homo- eller heterosexuell.

Irene Monroe kom med sin haitiska familj

till USA som barn på 1970-talet. Nu är hon

24 KOM UT #2 2011

knuten till Harvard-universitetet, men reser

ofta till Haiti. Efter jordbävningen har hon

exempelvis följt med sin flickväns grupp

med svarta, amerikanska, lesbiska läkare som

stått för akutsjukvård i lägren.

– Vi som tillhör den haitisk-amerikanska

diasporan kan vara öppna med vår kärlek

när vi besöker Haiti. Men skulle vi leva där

permanent vore det inte OK.

Sexuella minoriteter saknar skydd,

och diskriminering är vanligt. Homo- och

bisexuella och transpersoner lever dolt eller

marginaliserat, och stöts ofta bort av sina

familjer.

– Det finns element i den haitiska kulturen

som är rätt queer och har homoerotiska

inslag, som rara-musiken och karnevalsriterna.

De ger fattiga haitier utrymme att leva

ut sin sexualitet, berättar Irene Monroe.

– Eliten, medel- och överklassen, kan


den rasade katedralen

i Haitis huvudstad Port au

Prince. jordbävningen den

12 januari 2010 varade i 35

sekunder. flera efterskalv

följde, det kraftigaste

endast sju minuter efter

huvudskalvet.

bild uRban andeRSSon

/aftonbladet bild

samlas till soiréer

på avskilda platser

där det går att vara

öppen med sin läggning.

Jordbävningen

har knappt ändrat

på det.

– Men det

privatliv som fattiga

haitier, de allra

flesta, ur sexuella

irene monroe

minoritetsgrupper

lyckades skaffa sig existerar inte längre;

alla lever så fruktansvärt tätt tillsammans i

flyktinglägren. Där går det knappast att vara

öppet gay.

JoRdbävningen i JanuaRi 2010 varade bara en

halv minut, men den vållade en av de största

humanitära katastrofer världen skådat – med

omkring 250 000 döda. Eftersom huvudstaden

Port au Prince låg nära epicentrum

förstördes såväl hundratusentals hem som

landets infrastruktur.

Regeringen, poliskåren, skolor och andra

institutioner brakade samman, och över en

miljon haitier hamnade i drygt 1 200 små och

stora intern-flyktingläger – i ett redan djupt

dysfunktionellt, utfattigt land.

Återuppbyggnaden sker extremt långsamt,

av flera anledningar – som att utlovade biståndspengar

hålls inne i väntan på att Haitis

nye president ska tillträda, och att kapaciteten

för att forsla undan rasmassor är usel.

Under tiden bor människor extremt tätt

inpå varandra, i trånga läger med skjul, tält

och enkla presenningar. Stämningen i lägren

är pressad och frustrerad, och det har kommit

en rad rapporter om den otrygghet kvinnor

och barn känner, och om sexuella övergrepp.

Men en fäRSk Studie – grundad på fältarbete

från i fjol – från International Gay and Lesbian

Human Rights Commission (IGLHRC) visar

att homo- och bisexuella har det extra svårt.

Jordbävningen har förstärkt utsattheten.

Gaymän har, enligt rapporten, försökt

lägga sig till med mörkare röst och andra

maskulina drag för att undvika trakasserier

och för att de varit rädda att inte få del av

sjukvård och annan hjälp annars. Intervjuade

vittnar om att de blivit hånade av poliser när

de velat anmäla brott.

»Jordbävningen slog sönder de rörelsemönster,

de nätverk av vänner, familjer och

grannar, samt förstörde de dörrar, fönster

och väggar som tidigare hade gett någon

form av trygghet« står det i studien, som

tagits fram av IGLHRC i samarbete med

haitiska SEROvie (som arbetar med hivinformation

och hiv-vård).

Vidare konstateras att hjälparbetet sker

heteronormativt.

»Alltför många tjänstemän och ledare

för ideella organisationer arbetar efter de

felaktiga föreställningarna att hbt-människor

inte möter större utsatthet än befolkningen i

stort, att de är alltför få för att förtjäna uppmärksamhet,

eller inte förtjänar hjälp givet

andra offer och överlevare.«

Exempelvis är det vanligt att dela ut

matpaket enbart till kvinnor, eftersom internationell

erfarenhet visar att resurserna då

når barnen bäst. Men homo- och bisexuella

haitiska män lever ofta i kvinnolösa hushåll,

och har blivit helt utan tilldelning.

Rapporten nämner liknande erfarenheter

från andra naturkatastrofer, som jordbävningarna

i Chile och Pakistan samt orkanen

Katrina.

»Även om jordbävningar, översvämningar,

flodvågor och andra naturfenomen kommer

att fortsätta ske finns det ingenting som

är naturligt med hur vissa sociala grupper

nekas tillgång till adekvat boende, utbildning,

anställningar, säkerhet och andra

grundläggande mänskliga rättigheter som

skulle kunna mildra katastrofens inverkan.

Jordbävningar sker naturligt, men homofobisk

diskriminering gör det inte.«

till bilden HöR att det finns fler amerikanska

missionsgrupper i Haiti än någonsin.

Kyrkornas arbete är avgörande för att hjälpa

människor att klara sig, men det finns läror

med inslag av homofobi – och företrädare

som menar att jordbävningen berodde på

haitiernas syndiga leverne.

KORRESPONDENS

HjäLPinSAtSer

Som SLAgit feL

eftersom matpaket enbart delas

ut till kvinnor, blir kvinnolösa hushåll

utan hjälp. Lesbiska i Haiti har också

rapporterat att de inte fått tillgång till

matransoner på lika villkor som kvinnor

som haft hjälp av män i de ofta stökiga

och våldsamma matköerna.

efter tsunamin i indiska oceanen 2004

nekades hijras (transpersoner i indien

som ofta beskrivs som ett tredje kön)

tillgång till nödbostäder eftersom de var

könsuppdelade enbart till kvinnor och

män. de fick heller inte tillgång till matkuponger

eller den änkepension, som gavs

till kvinnor vars män avlidit fick.

efter jordbävningen i Chile i februari

2010 nådde hjälpen inte de fattigare

stadsdelarna, där många hbt-personer

bor. inte heller prioriterades sexarbetardistrikten

där många transkvinnor

arbetar och bor.

efter orkanen Katrina i södra USA,

2005, blev många transpersoner utestängda

från könssegregerade nödboenden,

och en transkvinna, Sharlie

dominique, greps för att ha duschat

i damernas duschrum, trots att en

volontär tillåtit detta efter att dominique

förklarat sin oro och rädsla inför att

duscha bland män. Hon satt inlåst i fem

dygn, men släpptes sedan

fri utan att åtalas.

Källa: IGLHRC

– Folk kan inte vara öppna med sin sexuella

läggning när de har att göra med vissa

kyrkor, säger Irene Monroe.

– Men om Haiti vore ett fungerande samhälle

skulle vi nog faktiskt se fler exempel

på hatbrott. För många som lever i tältlägren

handlar allt nu om att överleva och klara

vardagen. Då blir till och med ens sexuella

läggning, hur grundläggande den än är, ett

senare behov.

KOM UT #2 2011 25


en Queer

americana

Bild Molly Landreth

Det börjaDe som en personlig resa, där Molly

Landreth ville undersöka sin egen plats i det queera

amerikanska communityt.

Fem år senare har projektet växt till en omfattande

webbaserad dokumentation. Tillsammans

med den australienska videokonstnären Amelia

Tovey har Molly Landreth rest över hela USA, och

resultatet: Embodiment: A Portrait of Queer Life in

America, består av fotografier och kortfilmer om

var och en av dem de träffat längs vägen. En motberättelse,

eller omskrivning skulle man kunna

säga, av den dominerande normbilden av vad det

innebär att leva i USA.

– Det queera communityt är mångskiftande,

komplext och gränslöst, långt bortom vad jag någonsin

hade anat. Queera liv finns överallt, i varje

liten stad, i varje kyrka och förort. Vi frodas och

kämpar och bara lever våra liv. Jag började med

att försöka bevisa det för andra, men har verkligen

själv blivit överraskad i processen, säger Molly

Landreth.

Bilderna är tagna på platser som betyder

mycket för personerna. De har också själva valt

vilken, eller vilka, identiteter de vill representera.

Amelia Toveys filmkamera synliggör processen,

hur ett porträtt och en personlig berättelse skapas.

Den första kortfilmen publicerades 1 juni, på

www.embodimentusa.com. De andra kommer att

släppas löpande under året.

malin Nord

26 KOM UT #2 2011


jill before Gay Pride, Iowa

– Bilden är tagen i Cedar Rapids

2008. Jag var i Iowa för att jag

ställde ut bilder från serien där.

Galleriägaren bjöd in mig att

stanna i stan en vecka och skapa

nya bilder. Första kvällen var

det vernissage och Jill var där.

– Jag tilltalades genast av

hennes klarröda hår och blå

ögon, mot hennes superbleka

hud. Hon påminde mig om målningar

av kvinnor genom västerländsk

historia. Jag frågade om

jag fick fota henne. Hon hade

aldrig varit på någon gaybar eller

pridefestival och var väldigt

tveksam till att ställa upp. Hon

var blyg men med något slags air

av sorgsenhet och klokhet. Hon

ville inte att jag skulle komma

hem till henne eftersom elen

hade blivit avstängd. Bilden

togs i en liten lägenhet som jag

bodde i, samma dag som det

var Cedar Rapids Gay Pride.

Det var nästan 40 grader varmt

och fuktigt. För mig är bilden

en kombination av alla dessa

beståndsdelar.

KOM UT #2 2011 27


River and Dutch, Brooklyn, New York

28 KOM UT #2 2011

Jason and Star, Columbus, Ohio

– Jag träffade Jason och Star genom Sile,

en legendarisk drag king, som jag egentligen

hade åkt till Ohio för att fotografera.

Jag hade hört talas om henne i flera år och

hittade henne till slut via MySpace. Hon

var väldigt peppad på mitt projekt och

ville hjälpa mig att hitta ännu fler ickevita

personer. Hon bjöd över sin »utökade

queerfamilj«, vilken inkluderade Jason

och Star. Tyvärr tog det så lång tid att fotografera

dem att det blivit mörkt när det

var Siles tur. Bilden av henne blev därför

aldrig tagen.

– Jason och Star var goda vänner, inte

lovers, men de ville posera sexigt för att

sudda ut könsdistinktionen mellan dem

och visa sin närhet på ett lekfullt sätt. Jason

hörde av sig för några månader sedan,

han är nu Miss Gay Ohio!

Rosco and Roommate After the Haircut,

Seattle, Washington

– Bilden av Rosco och hans rumskompis

togs i Seattle, inte långt ifrån där jag bor.

Rosco hittade mig via ett massmejl som

Washington State Gender Alliance hade

skickat ut. Han öppnade dörren i exakt

det han har på sig på bilden. Han hade varit

på en fest kvällen innan med temat »klä

dig som din hjälte«, och jag väckte honom.

Han hade klätt ut sig till Sitting Bull, den

ursprungsamerikanska hövdingen som

sägs ha varit en »two spirit« (varken man

eller kvinna), precis som Rosco.

– Han visade mig runt i sitt hem som

var som ett museum över anarkistisk

konst, växter, musikinstrument och

smutsiga skor. Vi hade inte ens kommit

till fotograferandet innan hans rumskompis

kom hem och påminde om att han

var skyldig henne en hårklippning. Han

rakade henne och därefter var de redo att

ta porträttet.


KOM UT #2 2011 29


30 KOM UT #2 2011


onni and jo, seattle, Washington

– Det här var en av de första bilderna jag

tog i serien, 2005. Det var faktiskt innan

själva projektet hade ett namn. Jag höll på

och plåtade en massa och försökte komma

på vad det var jag letade efter, och varför

jag kände mig tvungen att fota queercommunityt.

– Jag träffade de här två personerna av

en slump. De var vänner till vänner och

jag fick höra att de skulle vara »perfekta

för projektet«. Utan att veta något om

dem åkte jag och träffade dem. När de

öppnade dörren var de klädda i chassidisk

drag. De var väldigt engagerade i

en performance som de hade skapat som

utforskade relationen mellan två pojkar i

en hebreisk skola som blir kära i varandra.

Jag kände att jag genast fick kontakt med

dem, deras performance, deras hem. Det

förkroppsligade den komplexa, performativa

queera känslan som jag letade efter.

De gav mig en väldigt ärlig plåtning som

verkligen blottade kärleken mellan deras

karaktärer, och vänskapen mellan dem

två. Den här plåtningen gjorde det klart

för mig varför jag tyckte att det var viktigt

att ta dessa bilder.

KOM UT #2 2011 31


Cooper, oakland, Kalifornien

32 KOM UT #2 2011


Travis at »Gay Skate«,

Glendale, Kalifornien

Simon and West, 9 am,

Seattle, Washington

Andy, Oakland, Kalifornien

KOM UT #2 2011 33


KULTUR

I sista boken om Harry Potter, satte J.K.

Rowling stopp för alla fantasier om framtida

homoerotik mellan karaktärerna. Läs om

epilogen som snuvade fansen på konfekten.

j.k. rowlings rån

mot fanSen

»Harry stirrade på brevet länge. Draco skulle

komma, hans Draco skulle komma. Å, äntligen.

Det hade gått flera veckor sedan de sågs

senast. Senast de var nära varandra. Harry

tittade på klockan. Fem över halv sju. Snart.

Snart skulle två halvor bli hela igen.«

Så inledS en typiSk SlaSh – erotiska berättelser

skrivna av fans – mellan karaktärerna Harry

Potter och Draco Malfoy från J.K. Rowlings

böcker. I Harry Potter-seriens sju böcker får

vi följa dessa antagonister från tidiga till sena

tonår. Fans har fyllt på samspelet mellan Potter-världens

alla karaktärer genom att skriva

egna historier, så kallad fan fiction. Slash är ett

av sätten att skriva fan fiction på, med fokus

på sexskildringar mellan olika figurer. Ofta

34 KOM UT #2 2011

skapas slash utifrån homoerotiska stämningar

mellan olika karaktärer. Harry och Draco är

populära att kombinera (eller slasha som det

kallas, uttrycket kommer från tecknet »/« som

sätts mellan karaktärernas namn).

Den sublima homoerotiska stämningen i

böckerna öppnar för lusläsning och sönderanalyserande,

det finns hela forum där

relationer mellan karaktärerna diskuteras,

där Rowlings verk analyseras ner till minsta

stavelse. I många fall övergår analyserna till

önsketänkande och fritt fantiserade, vilket

generar fanfiction och slash, där i princip allt

är tillåtet.

i Slutet av den abSolut SiSta Harry Potterboken

Harry Potter och dödsrelikerna gjorde

Bild EnEada

Rowling något som sände chockvågor

genom det globala fan fiction-sällskapet.

Istället för att lämna öppet för framtida

tolkningar, och fortsatt slashing, skrev

hon en epilog som effektivt slog hål på alla

förhoppningar om homosexuella utsvävningar

i framtiden. Rowling knöt istället

ihop relationssäcken med ett heteronormativt

vem-tar-vem. Irriterande för många

slashare som kände sig begränsade i sin frihet

att fantisera, när nu framtiden ristades i

heteronormativ sten.

Besvikelsen en del fans kände går inte att

ta miste på. På ett forum skriver signaturen

Mimmi:

»Jag tyckte att boken var en av de bättre,

men jag blev också besviken över epilogen.

/…/ För övrigt skulle det vara kul om någon

slashfic med Harry/Draco blev ›officiell‹. Jag

menar, de älskade ju varandra egentligen.

Det vet ju alla«.

beSvikelSen tenderar att handla om vilka

relationer läsarna anser är de korrekta. De

som får sina teorier bekräftade är mer glada

åt epilogen än de vars fantasier blir slagna

i spillror. Men även det går att lösa, citatet i

inledningen kommer från en slash med titeln

Jag slutade aldrig älska dig av signaturen

»Flamestodustloverstofriends« publicerad

på fanfiction.net. Den utgår från epilogen

och fortsätter där Rowling slutade, men utifrån

premissen att Harry och Draco har ett

hemligt förhållande som vuxna. Så kan fansens

fantasier fortsätta, trots Rowlings rån.

emil åkerö


sOM en Kviga på grönbeTe

vi överlevde! Först är man som en kviga på

kosläpp, glädjesparkar bakut, råmar runt och

rullar i ängar av klorofyll. Man vill ut med

allt det gamla, in med ljuset, nya överkast

och peelad hy. Det skrovliga trötta måste

bort, skrubbas och förnyas med pimpsten,

rotfruktsborstar, sandblästring vadsomhelst.

Men sen, mitt i ystra glädjen kommer

insikten om allt som skulle hinnas med och

kroppsprojektet som glömdes bort under

snöhalvåret. Träningskortet som högtidligt

inhandlades, simhallen som skulle bli ens nya

hem. Man gick ut hårt i vanlig ordning, halvsprang

hukande över hala badhusgolv för att

hinna ner i vattnet snabbt snabbt, fort skyla

synderna och börja paddla kroppshyddan

längd efter längd som ett vilset försöksdjur.

Tyst samförstånd i bassängen, simma på och

bit ihop, tänk bort nackspärren, it gets better.

Och vi kallsöp kissvattnet med klor smak,

körde om trögflytande pensionärer och

drivande plåster, snörpte irriterat på munnen

åt plaskande barn i fel bana och mumlade att

det här är fan ingen lekstuga, det är på liv och

död. Vi ska förvandlas, förpuppas, vi kommer

hinna om vi bara orkar stå ut med nästa tråkiga

tjugofem meter. Men till slut verkade de

flesta ha gett upp, sakta glesades antalet simmande

ut tills man själv knappt mindes när

senaste besöket gjordes. Ångesten hälsade

på och tog med sig en stor bit prinsesstårta

till kaffet. Nähäru sa man i spegeln, nu går du

och köper ett riktigt gymkort som alla andra

har, kostar på dig en personlig tränare, han

med heliumrösten och blåvita Carolatänderna

som alla rekommenderar; du får köra tills

du spyr säger han, jättebra för motivationen,

boka honom. Ut rullade de rosa pengarna,

handduken matchades med vattenflaskan

och man lät sig packas in i en kåldolme av

mikroporstyg som avleder svett. Inget skulle

få blänka, droppa, rinna! Det jobbiga med

trampmaskinerna är att de färdigtränade

människorna, de som bara ler avmätt men

aldrig svettas, alltid står bredvid. Inte som en

själv, litervis, det forsar ändlöst ur varenda

por, gråa tröjan blir svart, det sipprar skvalar

forsar, man trampar vatten nu, dränker

hela lokalen, fyller det förbannade jävla

gymmet upp till taket med en tsunami av

svett och alla dör, ingen överlever. Och allt

skulle ju vara så enkelt. Om man åtminstone

hade börjat promenera! Hunnit gå oftare

i vårsolens sken med kompisarna, plockat

små tussilago och satt i äggkopp, klivit runt

dubbelvikt i buskagen och nypt nässlorna

medan de ännu var späda, storögt pekat på

ulliga backsippor och olika sorters yrvakna

däggdjur. Eller varför inte kär, det

kunde man väl ändå ha hunnit bli.

Stormande kär, så man fått sväva

uppåt och framåt efter islossningen.

Och gärna kär av en händelse,

bara sådär i förbifarten. Först

en flyktig blick mot varandra

bakom apelsinerna på Ica,

sen en till när man valde

mellan billiga eller dyra

pyttipannan borta vid

frysdisken. Känt hur

det brände till i magen

och sen vara hjälplöst

fast. Telefonnummer

på baksidan av

kvitto, dunkdunk i

hela kroppen, vi kan

väl ta ett glas vin eller

nåt och snubbla hem

med fulla matkassar

omtumlad och glädjetjutandes

i kroppen. Man

borde hunnit ha riktigt

KULTUR

Kommer Robert Fux hinna andas innan sommaren är slut?

bra sex med en eller flera. Nya, vettiga fantastiska

personer som man aldrig kunde tro

bodde i samma stad som en själv. Fantastiska

knapplösa knull som räcker länge, nästan

ända till Pride. Men så plötsligt inser man att

tusenåriga vintern visserligen är över, men

det är våren plötsligen också, sommaren är

ju redan här och nu hetsar sill och potatis,

sen är det badbryggor och isglass hela vägen

bort till rötmånad, kräftskiva och lingonris

igen. Så det är väl lika bra att luta sig tillbaka

och nöja sig med vad man har, det som

kommer. It gets better, oavsett om man har

synliga biceps eller inte. Glad sommar!

robert fux

Robert Fux är skådespelare och artist. Sedan

årsskiftet ingår han i ensemblen på Stockholms

stadsteater. Under våren spelade han

i kritikerrosade monologföreställningen

Sugarstar Sockerstjärna i Skärholmen.

ȁngesten

hälsade på

och tog med

sig en stor bit

prinsess tårta

till kaffet.«

KOM UT #2 2011 35


KULTUR

Kyss mig handlar om Mia

(Ruth Vega Fernandez)

och Frida (liv Mjönes) som

inleder en kärleksrelation,

samtidigt som Mia planerar

att gifta sig med sin pojkvän.

de är dessutom styvsystrar

eftersom Mias pappa och

Fridas mamma förlovat sig.

bild nordiSk film

tretton år senare

I sommar

kommer den

första svenska

långfilmen med

lesbiskt tema

sedan 1998 och

Fucking Åmål.

36 KOM UT #2 2011

lagom till pride, den 29 juli, har skånebaserade

regissören Alexandra-Therese Keinings

film Kyss mig premiär. Den är hennes andra

långfilm efter debuten Hot Dog (2002) och

något så ovanligt som en svensk långfilm om

två kvinnor som blir kära (när den ena på

väg att gifta sig med en man). Vilket, för den

som undrar, inte gjorts sedan Fucking Åmål.

Det finns säkert flera förklaringar till

detta. En är att filmens värld är mansdominerad,

både vad gäller andelen regisserande

och producerande kvinnor och de teman

som tas upp och anses intressanta. Som Elise

Karlsson påminde om i en krönika i Svenska

Dagbladet den 16 april: inte många filmer

klarar Bechdel-testet, det vill säga att de

innehåller två kvinnor, som talar med varandra,

om något annat än män.

Jag träffar producenten och skådespelaren

Josefine Tengblad, som arbetat med Kyss

mig sedan starten 2008. Hon påpekar bristen

på kärleksfilmer med flator och berättar om

hur svårt de hade det i början att, få finansiering

till projektet från bland andra Svenska

Filminstitutet, SFI.

När idén fanns och finanser skulle säkras

pitchades filmen som något helt nytt. Vilket

den på ett sätt är med tanke på den lesbiska

frånvaron i svensk film. På ett annat sätt är

det temat förstås hur gammalt som helst

– vem har inte sett triangeldrama på film?

Men man måste ha en ytlig uppfattning om

vad kärleksrelationer betyder för att inte

uppfatta skillnaden mellan en hbt- och en

heterotriangel.

inStällningen från Svenska Filminstitutet

var delvis kallsinnig. Då filmkonsulenten

Lars G Lindström efterträdde Lisa Ohlin

(som hade gett ett litet utvecklingsstöd),

ansåg han att stöd inte förtjänades.

Jag ringer upp Lars G Lindström. Han

får inte kommentera enstaka projekt, men

talar om kriterier som representativ bredd,

utrymme för äldre i branschen och nya talanger,

att narrativ och dramaturgi fungerar.

Samtidsdramat är den vanligaste formen och

därför är konkurrensen också störst där.

Om Lars G Lindström intresserar sig för

flatfilm? Nej, om den skulle vara ett kriteri-


Bild MEMFiS FilM aB

Elin och agnes, Fucking Åmål.

L-word.

um med högt värde menar han att det i så fall

blev inom dokumentärgenren. Stöd handlar

till sist om kvalitetsbedömning. Vilket, som

vi alla vet, har med förförståelse, kunskap,

personlighet och smak att göra. En subjektiv

objektivitet. Eller tvärtom.

SkådeSpelarenS perSpektiv

I ett debattinlägg skriver Rikard Wolff om

hur homosexuella skådespelare diskrimineras

inom teater och film.

»på film finns en stark motvilja att låta

homosexuella spela homosexuella. exemplen

är hur många som helst. Straighta

skådespelare hyllas när de spelar bögar,

Brokeback mountain, A single man och

här hemma Patrik 1,5 och Fyra år till.

på teatrarna vill man ogärna att öppet

homosexuella spelar straighta. Skälen är

diffusa, men landar oftast i ›man köper

inte det‹. Jag anar att det är den betalande

publiken man syftar på.«

(Expressen, 6 maj 2011).

95 år av SvenSk queerfilm*

vingarne (1916)

fram för lilla märta (1945)

flicka och hyacinter (1950)

tabu (1977)

g – som i gemenskap (1983)

amorosa (1986)

pensionat oscar (1995)

när alla vet (1995)

fucking åmål (1998)

livet är en schlager (2000)

Skenbart – en film om tåg (2003)

patrik 1,5 (2008)

fyra år till (2010)

*Spelfilmer med bärande

queera element.

När man till sist kontaktade konsulenten

Suzanne Glansberg gick det bättre, och då

hade man också redan säkrat intresset från

flera andra håll. Och på vägen fått synpunkter

på karaktärerna men inget som har betytt

något för hur filmen till slut blivit.

– Vi valde frihet framför pengar, säger

Josefine Tengblad. Vi ville berätta en historia

på vårt sätt, för att vi ansåg att historien

måste berättas.

Lesbiska på film skildras vanligtvis, om de

alls är med, som extrema på något sätt. Antingen

lite Lisbeth Salander-galna, eller bara

vanligt galna. Olyckliga, komplicerade, deprimerade.

Undantagen är möjligen de flesta karaktärerna

i L Word (men de är å andra sidan

så stiliserade att de nästan blir karikatyrer).

Eller tv-filmatiseringen av Tipping the Velvet.

Kyss mig är i skrivande stund inte visad

någonstans. Det är svårt att förhålla sig till en

film man inte sett. Den sägs beskriva vanliga

människor på ett helt vardagligt sätt. Bara

lite vackrare.

Vanliga, inte galna, flator. Det är nytt.

ulrika Stahre

KULTUR

Hej Jenifer

Malmqvist, regissör,

är det lättare

att göra hbt-film i

Polen?

– Jag har ju

gått på Polska

Nationella

Filmskolan i

o'dz' som är en ö av tolerans jämfört

med resten av det homofoba Polen. På

skolan har jag inte stött på motstånd

mer än från någon enstaka totalt okunnig

person, överlag var inte flat-temat

ett stort problem. Med examensfilmen

Födelsedag fick jag känna på en del

idiotisk kritik.

Var det svårt att få gehör för din film

Födelsedag?

– I Sverige fick jag under manusstadiet

bland annat höra att filmen skulle

varit fräsch kanske för 20 år sen, och nu

mer kännas som en gäspning. Men det

bara peppade mig och dessutom fick

jag mycket påhejande också. I Polen sa

någon att den var som en »Scandinavian

folk lore Sci fi movie« – i framtiden

kommer man att se tillbaka på denna

unika tid i Sverige då några lesbianer

höll på med insemination, ett fenomen

som kommer att försvinna helt, hahaha.

Men överlag fick vi fin feedback i

Polen och vi vann till och med Grandprix

»Ung Film«–klassen på Gdynia

Filmfestival, Polens motsvarighet till

Guldbaggegalan. Nu har filmen visats

på fler än hundra festivaler över hela

världen.

Bästa flatfilmen någonsin?

– Jag måste säga Fucking Åmål för

den betydde så mycket när den kom.

Den är kanske mest en coming-of-age,

men samtidigt ett synliggörande av livs

levande flator som jag aldrig tidigare

hade varit med om. En annan film som

också kom på 1990-talet var independentfilmen

Go Fish från USA. Att se den

kändes som att någon öppnade fönstret

i ett jäkligt instängt rum. Fast det var

då det.

ulrika Stahre

KOM UT #2 2011 37


OM LIVET INTE

ÄR EN SCHLAGER LÄNGRE

Är du utsatt för våld av din partner, hedersrelaterat våld eller hatbrott?

RFSLs Brottsofferjour finns för dig som är hbt-person. Vi erbjuder dig professionellt

samtal och stöd. Vi finns också för dig som tror att någon hbt-person i din närhet är

utsatt. Ring oss på 020-34 13 16 eller maila till boj@rfsl.se.

rfsl.se/boj

020-34 13 16


KOM UT #2 2011 39


ja respekt.

Vi tror på en Gud

som inte gör skillnad på människor.

till

Vi arbetar för hbt-personers rättigheter.

Vill du också engagera dig?

Bli medlem idag.

HBT-SOCIALDEMOKRATER

socialdemokraterna.se/hbts

www.svenskakyrkan.se/pride


KNIP SOM KNEP

HemligHeten bakom starkare och ibland multipla

orgasmer är PC-muskeln. Detta gäller

både personer med fitta och kuk. Att träna

sina pc-muskler (knipövningar) är många

gånger en bra investering i sexlivet med

sig själv och/eller andra.

Först och främst gäller

det att leta reda på vilken

muskel det är frågan om.

Om du är osäker så kan

du hitta den genom att

knipa av strålen när du

kissar, den muskeln du

använder då är PC-muskeln.

Att göra så är ett test

för att identifiera muskeln

men ska inte användas för

att träna. Som med all träning

av muskler så behövs regelbunden

träning, kör åtminstone två pass per dag

med cirka 30-50 knip.

Hos kvinnor eller personer med fitta så

kan orgasmer återkomma flera gånger genom

fortsatt stimulering. Detta kan ske allt

från efter några sekunder till flera minuter.

Fråga suzann

Gräns för frekvens

Hej! Hur ofta ska man ha sex för att hålla relationen

och sexlivet levande? finns det någon

»undre gräns«? kan man ha för mycket sex,

finns det någon »övre gräns« för när det blir

sexmissbruk?

/finsex, 78

Det finns inga gränser, varken någon övre

eller undre för hur ofta man bör ha sex. Detta

varierar under livets olika faser och kan vara

olika för olika personer. Var och en måste

själv känna vad man behöver för att må bra

och sedan kommunicera detta med eventuella

partner. Om man själv känner lust men

inte partnern kan onani var ett alternativ.

Ibland behöver man lägga ner tid och engagemang

för att hålla lusten vid liv och andra

perioder är man ständigt kåt och har väldigt

mycket sex.

En av de viktigaste grundstenarna i sex är

kommunikation och även på detta område är

det bra att prata om hur man vill ha det. Det

Bild erik HeGGestad

Det går att utan vila direkt gå över till nästa

så kallade platåfas följd av orgasmer. Efter

den första orgasmen så fortsätter du eller din

partner att stimulera, om det känns ömt kan

du byta område en aning.

Även mÄn ocH personer med kuk

kan få multipla orgasmer.

Orgasm och ejakulation är

två olika saker även om

de många gånger kommer

samtidigt. Orgasm

är njutningskänslan

som man känner och

utlösningen är en mer

mekanisk process som

kommer av nervimpulser.

Genom att lära sig skilja på

sädesuttömning och orgasm och nå

klimax utan sädesuttömning, uppnås multipla

orgasmer. Hur gör man då? Det gäller

att träna på att ligga nära orgasm och ligga

kvar där. När du är på väg att ejakulera, sakta

ner, andas djupt och spänn pc-muskeln.

När vätskorna väl blandat sig i urinröret så

kan också vara så att man känner hudhunger

och längtan efter närhet även om man inte

vill ha sex.

Vad gäller sexmissbruk handlar det snarare

om att behovet av sex blir tvångsmässigt.

Sex blir ett sätt att döva ångest. Om sexvanorna

för med sig stora problem och leder

till att man inte kan sköta jobbet/studierna,

börjar ljuga eller smussla med vad man håller

på med och mår dåligt efteråt, kan det vara

tecken på sexmissbruk. Om man har sex eller

onanerar flera gånger om dagen varje vecka

och mår bra av det så är det inte sexmissbruk.

nej till Hivtest, vad Göra?

jag har gått till min ungdomsmottagning och

velat testa mig för hiv men de sa då att jag

inte behövde det. jag vill ändå testa mig, vad

ska jag göra?

/Osäker kille

Så bra att du vill ta ansvar för dig själv och

andra genom att testa dig för hiv! Om man

sEX MED KOM uT

går det inte att hålla tillbaka, du har då nått

»the point of no return« och ejakulationen

är ett faktum. När du lyckas med att inte få

utlösning men ligger nära kan du känna en

njutningskänsla i samband med muskelsammandragningar.

Dessa kan intensifieras med

mer träning. På detta sätt går det att få flera

orgasmer utan att ejakulera.

TIPS: GYM-GASM

Det finns bra träningsredskap på gymmet

där du kan passa på att träna dina

pc-musker samtidigt som du tränar andra

muskelgrupper. Du vet att du kan knipa

dig till en orgasm, det gäller bara att ha

pokerface!

suzann larsdotter

sexolog, jobbar som utbildare och med

hiv och hälsa på rFsl:s förbundskansli.

Favorit på tv: kriminalporr som

Criminal Minds, Csi, efterlyst m fl.

Mest överskattade sexplatsen:

På sandstrand, det blir bara irriterande

sandkorn överallt!

Idol: kajsa Grytt

har haft oskyddat sex med en annan person

är det bra att gå och testa sig för hiv. (För

kvinnor som har sex med kvinnor är risken

dock oerhört liten). Hivtestning ska alltid

uppmuntras och vara lättillgänglig för alla.

Det är tråkigt att du blev avrådd men hör av

dig dit igen och säg att du fortfarande vill ta

ett test. Alternativt går du till sjukhuset eller

vårdcentralen och ber om ett test.

KOM UT #2 2011 41


Vem du än älskar

Hiv-Sveriges främsta mål är att:

• Arbeta mot diskriminering av hivpositiva

• Bekämpa negativa attityder mot hivpositiva

• Arbeta för hivpositivas rättigheter i samhället

• Synliggöra hivpositivas situation i samhället

www.hiv-sverige.se

Som hivpositiv person kan du bli enskild medlem i Hiv-

Sverige. Medlemsavgiften är 100 kr för 2011.

Enskilda personer oavsett hivstatus och företag kan

genom att bli stödjande medlem i Hiv-Sverige visa sin

solidaritet med hivpositiva och hjälpa oss i arbetet med att

underlätta livet samt förbättra villkoren för personer som

lever med hiv i vårt land. Medlemsavgiften är 500 kr för

enskild stödperson och 2000 kr för företag.

Medlemsavgiften betalas in på plusgiro 16 03 51-3 (Hiv-

Sverige). Ange namn och e-postadress på inbetalningen.

POSITIVA GRUPPEN SYD

Vi är en förening för personer boende i södra Sverige och

som lever med hiv.

www.pgsyd.nu

POSITIVA GRUPPEN VÄST

En förening att räkna med - för alla hivpositiva och alla

som är engagerade i kampen mot hiv i västra Sverige.

www.pgvast.se

CONVICTUS

En ideell, politisk och religiöst obunden förening som

arbetar i Sverige, Estland och Ukraina med hemlöshet,

missbruk och hälsa.

www.convictus.org

PG SYD


Namn: Reb Kerstinsdotter. Uppfinning jag längtar efter: Något som gör att all information från exempelvis böcker bara sjunker in i en.

Finaste färgkombinationen: Gult och gult! Favorit på tv: 30 Rock. Om jag fick bestämma skulle: Också studenter kunna bli sjuka och få

ha semester. Mobilsignal: Sony Ericsson. Lycka är: Att sova länge, sol, växter och dans i alla former.

SpEGEllöS REflEKtiON

rEBs DaGBOK. Reb tampas med kursare, danslärare och flatklubbar.

Vemodet väcks när det är dags att lämna RFSL Stockholm.

Mars

Det finns undantag i alla grupper,

så också på juristlinjen.

Det svåra är bara att hitta och

dessutom börja prata med dem.

Men nu händer det, och äntligen

har jag uppnått målet att ha

studiekamrater också i den här

terminens grupp. Istället för att

slänga ilskna blickar mot den

som säger det mest irriterande

om »vänsterfolk« eller »vegetarianer«

finns det fint folk att gå

på rast med.

I slutet av månaden är det

dags för årsmöte för RFSL

Stockholm. Vi som avgår tackar

för oss och är både lättade och

vemodiga. För att fira går jag på

Moxy och dansar. Jag tror att det

finns ett stort intresse för klub-

bar som vänder sig till tjejer, men

för mig som inte identifierar mig

som tjej och dessutom gärna raggar

på killar blir det något av en

personlig konflikt med flatklubbar.

Det slår mig hur mycket jag

saknar klubben Slick och hoppas

på dess återuppståndelse! Särskilt

nu när Högkvarteret också

kommer att stänga.

april

Jag började söka sommarjobb

redan i januari, men till ingen

framgång. I april går jag på två

intervjuer och får ett otal nej

från de juristbyråer jag sökt till

eftersom nämndemannauppdraget

hindrar mig från att söka

tjänst på domstol och ett antal

myndigheter. Jag vet redan

innan jag söker att jag inte har

tillräckligt bra betyg och skyller

mig själv för att jag fokuserat

på andra saker än tentor,

framför allt föreningsaktivism.

Jag intalar mig att det har varit

viktigt och lärorikt och bra för

världen och så vidare. Det är till

liten tröst i slutet av april när

mitt hopp står till att i augusti bli

koncernchef på ett bemanningsföretag

genom att få rekommendationer

på Facebook.

Danswise har jag och A börjat

på ett nytt ställe. Vi är på samma

nivå som innan, men med lärare

och deltagare som är ovana vid

begreppen »förare« och »följare«.

Allt som oftast får vi som dansar

heta »killar« och »tjejer«. I en

liten grupp där två par av tio be-

står av bio-kvinnor blir det absurt

och tråkigt. I övrigt fastnar jag

framför de enorma speglar som

täcker väggarna. Min relation

till min kropp är förvisso bättre

nu än innan bröstborttagningen,

men jag vill ändå inte titta på den

när jag dansar. Därför har jag gått

och längtat efter att april skulle

få avslutas med livsnödvändig

fettaktivism på Fettivalen, arrad

av nätverket Fat:Up. Vi skulle

hylla fet-het och problematisera

samhällets, communityts och vår

egen syn på mitt och andras fett,

samtidigt som jag förmodligen

skulle gråta en skvätt över min

oförmåga att dansa inför den där

spegeln. Tyvärr ställdes Fettivalen

in i sista sekund och jag får

vänta lite till.

KOM UT #2 2011 43

bild AnnA fock


Vi utbildar framtidens polis

för ett tryggare samhälle.

www.polishogskolan.se

VI VILL FÅ SAKER ATT HÄNDA!

Centerpartiet deltar i Stockholm Pride 2011

för alla människors lika rätt och värde.

Besök vårt tält i Kungsträdgården

eller kom med oss i prideparaden!

www.centerpartiet.se www.stockholmscentern.se

Utsätter din familj dig för hot,

våld och kränkningar för att du är hbt?

Kom och träffa oss

i Kungsträdgården!

1 - 7 augusti 2011

www.csthlm.se

Du är inte ensam!

Vi är kurator och psykolog, till oss ringer du

gratis och ditt nummer syns inte på någon

telefonräkning.

0200-160 160

info@heder.nu

Heder.nu är ett nationellt projekt som

drivs av RFSL Rådgivningen Skåne.

Du har rätt till

ett bra liv utan våld!

Vi på BOJ erbjuder dig som är utsatt för våld

från din partner, hatbrott eller andra brott:

• Medmänskligt stöd och någon att prata

med som lyssnar

• Information om rättsprocessen och stöd

vid en eventuell rättegång

• Stöd vid myndighetskontakter

• Information om ekonomisk ersättning

och skadestånd

Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill ha vårt stöd.

Läs mer på www.boj.se eller www.ungaboj.se


KOM UT #2 2011 45


Bli medlem nu!

Kampanjpris 100 kronor för ett år. Få en specialdesignad regnbågsscarf!

Gör det bättre

DET FINNS MYCKET SOM KAN GÖRAS BÄTTRE. Familjepolitiken måste

bli bättre. Hiv-positivas, asylsökande hbt-personers och transpersoners

mänskliga rättigheter måste respekteras bättre. Kampen mot hatbrotten

måste bli bättre. Unga hbt-personers situation måste förbättras. Och Sverige måste

bli bättre på att uppmärksamma situationen för hbt-personer i andra länder. Under

hela kampanjtiden kommer det också vara möjligt för NYA medlemmar (som inte varit

medlemmar på minst 12 månader) att bli medlemmar i RFSL till kampanjpriset 100

kronor. Vi vill att så många som möjligt ska ha möjlighet att hjälpa oss att göra det

bättre!

BLI MEDLEM I RFSL på www.rfsl.se/blimedlem - eller genom att skicka ett SMS till

72550 med texten RFSL MEDLEM och personnummer ÅÅMMDDXXXX, t.ex. ”RFSL

MEDLEM 7707170000”. Alternativt RFSL MEDLEM och e-postadress XX@YY.se.

Medlemsavgiften på 100 kronor belastar då automatiskt din telefonräkning. Är du

under 27 blir du automatiskt medlem i RFSL Ungdom.

RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

Besök RFSL:s hemsida för ytterligare information: www.rfsl.se


RFSL

delen

Kim Friele, norsk hbt-pionjär.

Ledare: BRyt taBU om äldRe och Sex

Sexologen Thor Langfeldt beskriver den

mänskliga sexualiteten som en utveckling

från äcklighet till äcklighet. Om man är

liten ska man för allt i världen inte tafsa på

snoppen, under puberteten är sex spännande,

är du över 20 så är sex helt fantastisk – du

kan även få professionell hjälp om ditt sexliv

i perioder är lite tråkigt. I åldern 50 så börjar

det bli lite äckligt. Är man över 60 rynkar

man på näsan – eeeeew, är det verkligen möjligt?

Den norska hbt-pionjären Kim Friele

slog ett slag för äldresex på ett seminarium

2006. Hon konstaterade att »min mus är inte

död, den är högst levande«. Församlingen

blev knäpptyst, Kim föddes 1935.

På den årliga hivkonferensen Chaps i Storbritannien

var en av nyheterna att antalet

hivpositiva över 50 år ökar betydligt. Det

fattas hivprevention eftersom insatserna

som finns riktar sig mot de Ȍldersgrupper

som har ett aktivt sexualliv«. Till skillnad

från seminariet 2006 var detta en oerhört

fnittrig församling där panelen försökte få

fram att det finns en sjuklig mentalitet kring

ålder och kropp. Panelen hade en poäng:

En amerikansk studie visar att bland äldre

homosexuella har 1 av 3 blivit diskriminerad

på grund av sin ålder eller etnicitet i det egna

communityt. Forskning antyder också att så

många som 20 procent av unga homosexuella

män har eller har haft ätstörningar.

En sak är säker, det finns en norm för den

perfekta kroppen och ser vi statistiken i ett

sammanhang är normen tydligt kopplad till

ålder och den påverkar oss på olika sätt.

Under förra årets Stockholm Pride var det

bara ett av flera hundra seminarier i Pride

House som berörde frågan om ålderdomen.

Diskuteras frågan materialiseras den oftast

till att handla om boende och mitt påstående

är att frågan om äldre och sex fortfarande

präglas av tabu och äcklighet – boendediskussionen

däremot, är lätt att föra.

I den minimala mängden forskning som

finns på äldre hbt-personer visar det sig att

frågorna som är aktuella för unga hbt-personer,

ensamhet, psykisk ohälsa osv. återkommer

när man blir äldre. Statistik från Storbritannien

visar att vi måste bredda diskussionen

och göra sexualpolitiken och hivpreventionen

relevant för alla åldrar. RFSL är på gång och

RFSL:s avdelningar har börjat lyfta frågan,

bollen har verkligen börjat rulla.

Låt oss gemensamt jobba mot att sex

och kärlek monopoliseras i en åldersnorm

som fastställs enligt bäst före

datum. Där har vi ett ansvar,

unga som gamla.

christian antoni möllerop

vice förbundsordförande

Bild cReative commonS, Gad.

RFSL

Riksförbundet för homosexuellas,

bisexuellas och transpersoners

rättigheter.

RFSl

Box 350

101 26 Stockholm

Telefon: 08-501 629 00

Hemsida: www.rfsl.se

Besök: Sveavägen 59, Stockholm

E-postadresser

Förbundets officiella:

forbund@rfsl.se

Förbundsordförande Ulrika Westerlund:

ulrika.westerlund@rfsl.se,

vice förbundsordförande Christian

Antoni Möllerop: christian.antoni.

mollerop@rfsl.se, verksamhetschef

Maria Sjödin: maria.sjodin@rfsl.se

Kom Ut:s kongressvalda

redaktionsråd:

Lena Edenbrink, RFSL Nord

Karl-Erik Irina Nielsen, RFSL Örebro

Johnny Rydh, RFSL Regnbågen

Anders Spegel, RFSL Stockholm

Janne Bromseth, RFSL Stockholm

Redaktionsrådet nås på

redaktionsradet@rfsl.se

RFSl har 27 lokala avdelningar.

För kontakt med din närmaste avdelning,

gå in på www.rfsl.se eller

ring förbundet: 08-501 629 00

KalendaRiUm

axplocK

29 jUni – 3 jUli

Queer till fjälls

Under Regnbågsdagarna på Storulvåns

fjällstation samlas regnbågsfamiljer

för att äta god mat, delta

i gemensamma aktiviteter och

umgås. Mer information:

www.storulvan.se Frågor som rör

bokning: 0647-72200

30 jUni

premiär i Borås

Sommarmagasinet i RFSL Borås

regi drar igång och har sedan

öppet sommarens alla torsdagar

(utom 4/8). 18 år. Magasingatan 1, kl

22-02. Fri entré. www.rfsl.se/boras

6-10 jUli

Konstkollo

För dig mellan 13-26 år som är

queer, trans, gay, homo, vet inte,

KOM UT #2 2011 47


Bild linnea oRnStein

Hon blev ÅReTS akTiviST

Manitza Håfström, 29, fick Robert Karlsson Svärds

minnespriser vid förtroenderådet i Norrköping i maj.

Slumpen gjorde henne till aktivist.

DeT äR baRa TRe ÅR SeDan Manitza Håfström

blev stående vid ett bokbord på Karlstad universitet,

i ett samtal om RFSL:s arbete. Idag

är hon vice ordförande i ungdomsförbundet

och suppleant i RFSL Värmland.

– Värmland är känt

för att vara homofo-

biskt, det finns en del

nazistgrupperingar

här och det underlättar

inte att SD har invalda

representanter i

kommunfullmäktige.

Att arbeta med RFSL

är att kämpa för ett

samhälle jag vill leva i.

Det handlar ju om mig personligen, min rätt

att vara den jag vill.

En stor del av arbetet går ut på att göra

RFSL Värmland till en trygg plats för medlemmarna.

Där ska alltid finnas någon att

prata med. De besöker även högstadie- och

gymnasieskolor över hela länet.

– Många ungdomar har fördomar om hbtpersoner

trots att de aldrig ens pratat med

en hbt-person. Inte vad de kanske har varit

medvetna om i alla fall.

48 KOM UT #2 2011

Jag är fortfarande

förbannad på att

de ville skrämma

mig till tystnad.

Därför är det viktigt, menar hon, att våga

stå för den man är. Själv kom hon ut i en tidningsintervju

2007, i Wermlands Folkblad.

– Jag behövde komma ut för att själv må

bra. Och om jag vågar kanske någon annan

gör det också. Vi

måste visa oss starka

tillsammans.

vad driver dig?

– Ibland hör skolorna

av sig själva för

att där är dålig stämning.

Och om ungdomarna

får, om så bara

lite ökad förståelse, då

räcker det för att det

ska kännas helt fantastiskt.

vilka är de viktigaste frågorna i värmland

just nu?

– I Karlstad försöker vi få ett bättre

samarbete med kommunen och landstinget.

Eftersom alla jobbar ideellt behöver vi hjälp

för att nå allmänheten. Karlstad kommun

har sagt att de vill bli en av de tio mest hbtvänliga

kommunerna i Sverige. De har börjat

hbt-certifiera ungdomsmottagningar och

vårdcentraler och driver ungdomskaféet

Bfree i Karlstad. Deras visioner är bra, men

ännu finns mycket att göra och om vi inte ligger

på händer kanske inte så mycket.

vad borde de göra?

– Jag var med och startade upp Värmland

Pride 2008. Få politiker visade sig i paraden.

Jag uppfattade det som att de inte ville

förknippas med »de där homopersonerna«.

I år arrangeras Prideparaden för fjärde året.

Politikerna behöver synas för att folk ska

förstå att Karlstad är en okej plats att vara

hbt-person på.

Förra årets Prideparad var turbulent för

Manitza Håfström. En man hotade henne

och krävde att hon skulle stoppa paraden,

vilket uppmärksammades i flera medier.

Journalisterna undrade om hon inte var

rädd. Och varje gång svarade hon likadant.

Självklart kan hon inte låta sig påverkas. Då

skulle hon och alla andra människor som

värnar om ett fritt och öppet samhälle förlora.

Och allt arbete hon lagt ner på att försöka

motverka homofobin skulle vara förgäves.

hur tänker du idag om det som hände?

– Jag har blivit hotad på internet tidigare,

och det har inte rört mig i ryggen. Men förra

året blev det personligt eftersom folk ringde

direkt till mig. Jag är fortfarande förbannad

på att de ville skrämma mig till tystnad.

vad har hänt sedan dess?

– Efter det som hände har kommunen fått

upp ögonen för att det kan vara jobbigt att

vara hbt-person här. Det stödet hade vi behövt

långt tidigare, men det är ju fantastiskt

om de börjar förstå problemet nu.

malin nord

Manitza Håfström

Medlem i RFSL sedan: 2008.

Viktigaste frågorna: Få bättre samarbete med

kommunen, och fler medlemmar till förbundet.

Bästa aktivistminnet: Förra årets Pride. Det

kom nästan 200 personer från hela Sverige för

att stötta vårt arbete. Tidigare hade 50–60 personer

gått i paraden. Det var helt fantastiskt.

Gör helst när jag är ledig: Kollar film, surfar

på Youtube, myser med min hund Drutten

samt pendlar till Göteborg för att umgås med

kvinnan jag dejtar. Hobby: Har en streetdansgrupp

med en kompis. Sitter vid datorn.

Drömmer om: Ett hbt-vänligt samhälle. Och

att få ett jobb eftersom jag är arbetssökande.

Bäst på TV: Serien Glee och Världens bästa

hotell.


Kamp i storformat

ÅRET VAR 1998. En hel rörelse ändrade riktning när

Stockholm arrangerade Europride 1998.

Dagen efter Den första priDeparaDen, den 25

juli 1998 rapporterade Svenska Dagbladet:

»Efter tre timmar nådde paraden Skansen. Finaldagens

klimax var lördagskvällens artistgala.

Och med Europride på Skansen får väl

den homosexuella frigörelsen sägas ha blivit

så rumsren att den är snudd på museal« På

sätt och vis var det också så det blev. Uttrycket

»den homosexuella frigörelsen« sattes på

museum. Rörelsen levde kvar i ny tappning.

Homosexuella ingår nu som en beståndsdel i

den koalition av liknande intressen som kallas

hbt-rörelsen eller hbtq-rörelsen. Frigörelsens

timma hade slagit på så sätt att erkännande

vunnits. På Skansen inledningstalade

arbetsmarknadsminister Margareta Winberg.

Detta var något nytt att en minister officiellt

markerade regeringens välsignelse.

mycKet var nytt 1998 med Europride. Namnet

i sig var nytt. Åren innan hade det hetat

Homofestivalen. Dessförinnan Homosexuella

frigörelseveckan. Arrangören var ny.

En ideell paraplyorganisation hade tagit på

sig att arrangera. Tidigare hade alltid RFSL

Stockholm varit huvudarrangör. Konceptet

med Pride Park var nytt. Under mer än tio

år framåt skulle detta koncept stå sig, med

en inhägnad i Tantolunden dit besökaren

betalade entré i form av »dogtag« eller

dagspass. Att kommersiella aktörer i form

av sponsorer önskade synas var också nytt,

liksom det stora mediaintresset. De som låg

bakom Europride lyckades förvandla en festival

av begränsat format och med begränsad

attraktionskraft till en festival i storformat

av riksintresse. 1998 var det över 15 000 som

tågade till Skansen. År 2010 beräknas uppåt

40 000 ha deltagit i den böljande parad som

brukar vara årets största demonstrationståg i

Stockholm.

Det hade börjat med att en grupp aktivister,

utan RFSL:s godkännande, hade ansökt

om och fått Europride till Stockholm. Aktivisterna

byttes efter hand ut och kompletterades

av ett antal proffs. Två som kan nämnas

är reklambyråchefen Helena Westin, som

var ordförande, och tv-producenten Nicke

Johansson, som var inflytelserik sekreterare

Hans Fassbinder på paradvägen som detta

år gick från tantolunden till Skansen.

i Pridestyrelsen. QX deltog som en effektiv

motor i marknadsföringen av detta, Stockholms

första Pride.

Det tema som valdes var »Unity Through

Diversity«. Det fanns en önskan att fokusera

på mångfalden inom rörelsen och att den i

sig var en styrka. Denna mångfald, som alltid

existerat, hade under många år satts lite på

undantag till förmån för ett budskap om att

homosexuella var precis som alla andra. Med

andra ord inte sjuka och perversa undantagsfigurer,

utan rätt normala och därför berättigade

att få rättigheter. Europride bjöd även

in transsexuella och transvestiter under sitt

paraply och hade en ambition om Pride som

en mötesplats för queera individer oavsett

sexuell läggning och könsidentitet. Det var i

samband med Europride begreppet transperson

först började användas.

Europride var likt en häftig storm som

banade väg för den omdaning som skulle

följa. Inom tre år hade RFSL bestämt sig för

att börja verka även för transpersoner och

hbt-begreppet hade fötts. Sättet rörelsen såg

på sig själv förändrades från en stundtals

ängslig normalitetssträvan till ett mer stolt

hyllande av avvikelsen. På Skansen den där

sommarkvällen i juli ringdes det gamla ut

och det nya in. Dock inte med några nyårsklockor

men väl genom att publiken brast ut i

allsång när Dana International framförde det

årets Eurovision-vinnare Diva.

lars jonsson

lite allt möjligt och gillar att vara

kreativ. Konstkollot håller hus ca

1 timme från Stockholm. RFSL Ungdom

betalar allt. Sen avanmälan

kostar 500 kr. Mer info på

www.rfslungdom.se

8-16 juli

Grilla på Kristianstadsdagarna

Under hela stadsfestivalen är det

extra öppet i föreningslokalen, där

den traditionsenliga grillfesten arrangeras

den 16 juli. Adress: Norra

kanalgatan 2. Grillen tänds klockan

18. Inget inträde. Telefon 044 –10

65 90. www.rfsl.se/kristianstad

28 - 30 juli

Kondomtält på Storsjöyran

Kom till det mysiga kondomtältet

som RFSL Östersund har i samarbete

med Jämtlands Läns Landsting.

För artister, priser, boende:

www.storsjoyran.se

16 auGuSti

jubileumsmiddag

RFSL Göteborg firar 30 år med

storslagen middag på självaste

årsdagen av grundandet den 16/8

1971. Mer information: www.rfsl.se/

goteborg/jubileum

17 auGuSti

Invigning av RFSL Malmös nya kafé,

som är öppet varje onsdag kl 18-21.

Adress: Gasverksgatan 11. Ring på

klockan med regnbågsflaggan!

7 September

Startgrupp för transpersoner

Stargruppen riktar sig till dig som

är 15-25 år. Vid 8 tillfällen med början

den 7 september, träffas vi och

pratar om sådant som är viktigt

för dig. Tid: 18-20.30 Plats: RFSL

Stockholm Sveavägen 59. Gratis.

Anmälan görs på:

startgrupptransit@stockholm.rfsl.se

I augusti drar RFSL Stockholm även

igång en terapigrupp för transsexuella

mellan 15-25 år. Kontakta

kuratorer@stockholm.rfsl.se

KOM UT #2 2011 49


Debatt

HuR Ska DeT bli bäTTRe?

Micke Kazarnowicz är inte nöjd med hur Rädda Barnen

hanterat kritiken mot deras kampanj »Det blir bättre«.

DeT finnS oRganiSaTioneR som gör hbt-vänliga

kampanjer. Det finns organisationer som

använder sig av homofoba kampanjer. Men

de som ställer till med mest skada för hbtsamhället

är organisationer som agerar som

Rädda Barnen i Sverige. De som tror att de är

hbt-vänliga när de i själva verket är exkluderande

och jobbar ur ett heteroperspektiv.

2010 gick en våg av självmord bland unga

hbt-personer i USA.

Det de hade gemensamt

var att de inte

betedde sig könsstereotypt

eller att de avslöjades

med att vara

homosexuella. Det inspirerade

journalisten

Dan Savage att starta

gräsrotsrörelsen »It

Gets Better«. Vuxna hbt-personer uppmanades

att i videosnuttar berätta för barn och

ungdomar att det blir bättre. Kampanjen har

idag bidrag från över 10 000 personer.

»iT geTS beTTeR« inspirerade ett amerikanskt

evenemang där man skulle bära lila för att

öppet visa stöd för hbt-personer och hbtungdomar.

Jag tog initiativet att starta den

lila dagen i Sverige. Den gick av stapeln 27

oktober förra året. Över 100 000 personer

deltog.

I april meddelade TV3 och Rädda Barnen

att de ska köra kampanjen »Det blir bättre« i

Sverige. Man talade om att det var en svensk

version av »It Gets Better« och använde sig

av Joel Burns omtalade »It Gets Better«video

för att göra reklam för programmet.

Det lät lite märkligt att en organisation som

under fem år motsatt sig svensk lagstiftning

om rätten för samkönade par att prövas

som adoptionsföräldrar, helt plötsligt kör en

kampanj för hbt-personer. Det skulle visa sig

att Rädda Barnen än idag inte bryr sig om

hbt-personer mer än på pappret.

Rädda Barnens version av »Det Blir

Bättre« riktar sig nämligen varken till hbtpersoner,

eller till barn och ungdomar i

första hand. Det är en ren reklamkampanj för

50 KOM UT #2 2011

De säger »folk«

men menar

»heterosexuella«.

att få fler månadsgivare till Rädda Barnen.

Budskapen i originalet riktade sig alltid till

hbt-ungdomar, även om filmerna ibland

gjordes av straighta personer. Historierna i

Rädda Barnens version handlar om allt från

fosterhemsplaceringar till misshandlande

föräldrar. Bortsett från det märkliga i att

säga »Det blir bättre« till barn vars föräldrar

misshandlar dem, reduceras återigen hbtperspektivet

till något

i marginalen.

Anders Max-

son, pressansvarig

på Rädda Barnen,

svarade på kritiken på

min blogg:

Har vi snott en

kampanj? Vi tycker

inte det. »It gets

better« är en kampanj/rörelse som i första

hand fokuserar på HBT-ungdomar, men inte

bara på dem. [ ...] För där »Pride« är ett väl

inarbetat begrepp hos alla svenskar vid det

här laget, så är »it gets better« inget som folk

i Sverige automatiskt kopplar till rörelsen i

USA.

efTeR DeTTa uTTalanDe har det varit tyst,

trots att vi är flera som påtalat den bristande

logiken i Rädda Barnens hållning. De har

inte talat med grundaren av »It Gets Better«,

men anser sig ha tolkningsföreträde om vad

en kampanj startad och driven av hbt-personer

går ut på. De säger »folk« men menar

»heterosexuella«, eftersom kampanjen varit

klart etablerad i hbt-samhället. Joel Burns,

som spelat in ett av de mest kända »It Gets

Better«-talen besökte även Sverige i februari

som hederspristagare på QX-galan, just tack

vare sitt uppmärksammade tal. I Rädda Barnens

värld är helt enkelt inte hbt-personer

lika mycket »folk« som heterosexuella.

micke Kazarnowicz

initiativtagaren bakom den svenska versionen

av »it Gets Better«, av och för hbt-personer,

på www.detblirbättre.se.

REPLIK:

Ju större spridning,

desto bättre.

i teveserien »det blir bättre« delade

människor med olika sexuell

läggning med sig av sina livsberättelser

och försökte inge hopp

hos alla unga som känner att livet

inte är värt att leva. vi exkluderar

ingen. och just därför anklagar

micke Kazarnowicz oss för att

arbeta ur ett heteroperspektiv.

»det blir bättre« hade ett

barnperspektiv. i Sverige tar 50

barn livet av sig varje år. det är

vårt fokus.

vi har insett att vi inte varit

tydliga nog med hur vi ser på

barns rättigheter i ett hbtq-perspektiv.

vi förstår att människor

känt sig kränkta av vårt tidigare

remissvar 2001 om samkönade

pars rätt att adoptera. vi är uppriktigt

ledsna för detta.

men vi vill se framåt, påverka

och förändra. är det inte var vi står

Vi har inte varit

tydliga nog.

idag och vad vi vill göra i framtiden

som borde vara i fokus? Rädda Barnen

har 2011 bland annat diskuterat

samarbete med RFSl och vi håller

på att reparera vårt kunskapsglapp

när det gäller hbtq-frågor. det är en

ärligt menad satsning som vi hoppas

ska visa sig i vårt arbete.

vi tror att ju mer andan bakom

»it gets better« sprids desto

bättre. om teveserien »det blir

bättre« har hjälpt en enda av våra

ungdomar att känna mer livslust,

så har vi bidragit till det som vi

finns till för.

Elisabeth Dahlin

Generalsekreterare Rädda Barnen

deBatteRa

i Kom Ut!

Vässa pennan och

skicka in ditt bidrag

till komut@rfsl.se.


LINKÖPINGS UNIVERSITET

WWW.LIU.SE/NYSTUDENT

Gränsöverskridande utbildning och

forskning i världsklass, en nära

dialog med arbetsliv och

samhälle och över 27 000

studenter som satsar

hårt och har galet

roligt under tiden

– välkommen till ett

ovanligt komplett

universitet!


Avsändare:

RFSL

Box 350

101 26 Stockholm

FLIRTIGT SNACK ÄR INTE VÅR

STARKA SIDA / FLIRTY CHATTING

ISN’T OUR STRONGEST SUIT

Men sex är det! Så oavsett om du vill ha tips på skönare eller säkrare

sex kan du chatta med oss och kanske få inspiration till din nästa flirt.

sexperterna hittar du på qruiser.com och på rfsl-chatten. / But sex is!

So regardless of whether you want some tips on hotter or safer sex you can

chat with us, maybe to find inspiration for your next flirt. You’ll find

sexperterna on qruiser.com and in the rfsl chat room.

POSTTIDNING B

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!