Här kan du läsa inventeringsrapporten - Lycksele kommun
Här kan du läsa inventeringsrapporten - Lycksele kommun
Här kan du läsa inventeringsrapporten - Lycksele kommun
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
”Ekologisk fiskevård i Kattisavan”<br />
Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart<br />
fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare<br />
Greger Jonsson<br />
Hushållningssällskapet<br />
2007-01-31
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
Bakgrund och syfte _______________________________________________________ 2<br />
Metodik för inventeringarna _______________________________________________ 2<br />
Bottenfauna och inventering av restaureringbehov___________________________________ 2<br />
Elfiske i Storbäcken ____________________________________________________________ 2<br />
Nätprovfiske i Ledsamtjärn och Långtjärn _________________________________________ 3<br />
Resultat __________________________________________________________________ 3<br />
Biotopinventering av Storbäcken _________________________________________________ 3<br />
Bottenfaunainventering av Storbäcken ____________________________________________ 3<br />
Elfiske i Storbäcken ____________________________________________________________ 3<br />
Nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn ________________________________________ 3<br />
Åtgärdsplan för hållbart fiske och tillgänglighet _____________________________ 4<br />
Storbäcken____________________________________________________________________ 4<br />
Långtjärn samt Ledsamtjärn_____________________________________________________ 5<br />
Tillgänglighet__________________________________________________________________ 6<br />
Informationsinsatser____________________________________________________________ 6<br />
1
Bakgrund och syfte<br />
Under 2005-2006 har <strong>Lycksele</strong> <strong>kommun</strong> med statligt bidrag, i samver<strong>kan</strong> med Kattisavans<br />
fiskevårdsområdesförening, Kattisavans camping och Hushållningssällskapet, genomfört det<br />
lokala naturvårdsprojektet ”Ekologisk fiskevård i Kattisavan” med en budget på totalt 100<br />
000 kr. Projektet syftade till att ta fram ett underlag för naturvärdesbedömning, biologiskt<br />
anpassade fiskeregler och restaurering av ett flottledsrensat vattendrag . De åtgärder som<br />
ingick i projektet var:<br />
- Inventering av två sjöar samt Storbäcken<br />
Vid projektansö<strong>kan</strong> avsåg vi samarbeta med Forshaga sportfiskegymnasium (prakti<strong>kan</strong>ter) för<br />
biologiskt inventeringsarbete. Under handledning av Hushållningssällskapet skulle de utföra<br />
elfiske och bottenfaunainventering i Storbäcken, provfisken i 2-3 sjöar samt optisk<br />
inventering av restaureringsbehov i Storbäcken.<br />
- Inventeringsrapport/Åtgärdsplan<br />
En inventeringsrapport/åtgärdsplan skulle tas fram gällande områdets mindre sjöar och<br />
Storbäcken.<br />
- Informationsinsatser<br />
Informationsmaterial i form av naturkartor (trespråkiga) och skyltar avsågs pro<strong>du</strong>ceras inom<br />
projektet. Placering av skyltar skulle utföras av fvo-förening.<br />
Metodik för inventeringarna<br />
De prakti<strong>kan</strong>ter från Forshaga Sporfiskegymnasium som tidigare varit i kontakt med<br />
projektet, kunde inte delta eftersom de hittade praktikplatser utomlands.<br />
Hushållningssällskapet (HS) genomförde nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn.<br />
Dessutom inventerade HS Storbäcken med avsikt på restaureringsbehov efter flottning, samt<br />
genomförde en bottenfaunaundersökning.<br />
Bottenfauna och inventering av restaureringbehov<br />
Metodik för inventering av bottenfauna och inventering av restaureringsbehov i Storbäcken<br />
som utfördes av Mats Andersson och Per Lundström, Hushållningsällskapet 2005 redovisas i<br />
bilaga 1.<br />
Flodpärlmusslebestånd eftersöktes översiktligt med vattenkokare under inventering av<br />
restureringsbehov samt vid elfiske.<br />
Elfiske i Storbäcken<br />
Greger Jonsson Hushållningssällskapet utförde elfiske i Storbäcken, som ett standardiserat<br />
elfiske enligt naturvårdsverkets riktlinjer den 30/8 2006 . Eftersom det är mycket svårt att nå<br />
bäcken (svår och brant terräng, avsaknad av bilväg) så genomfördes endast inventeringsfisken<br />
(Naturvårdsverkets riktlinjer för standardiserat elfiske) med batteriaggregat vid tre lokaler.<br />
Batteriaggregatet, med dess lägre vikt/storlek, <strong>kan</strong> transporteras på ryggen en längre sträcka,<br />
men är olämpligt vid täthetsberäkningar. Elfisket genomfördes vid rensade forssträckor på tre<br />
olika lokaler (se karta).<br />
2
Karta över elfiskelokaler<br />
Nätprovfiske i Ledsamtjärn och Långtjärn<br />
Två av områdets sjöar provfiskades under augusti månad: Ledsamtjärn och Långtjärn. Greger<br />
Jonson utförde tillsammans med Leif Lundström, Hushållningssällskapet standardiserat<br />
nätprovfiske enligt naturvårdsverkets riktlinjer 1:2-010820.<br />
Resultat<br />
Att Hushållningsällskapet inte kunde ta hjälp av elever från Forshaga gymnasiet medförde<br />
försening av projektet, men med en förlängning av tiden för projektet kunde det genomföras i<br />
sin helhet.<br />
Biotopinventering av Storbäcken<br />
Totalt inventerades en sträcka på 3.2 km från (utlopp Rusträsket-flottardamm). På sträc<strong>kan</strong><br />
identifierades nio olika delområden varav tre (2-4) var tydligt flottledsrensade, omfattande en<br />
sträcka på ca 1 km. Därutöver finns restaureringsbehov på ca 300 m i delområde 6-9.<br />
Dammen i områdets övre del bedömdes idag utgöra åtminstone ett partiellt vandringshinder<br />
trots att den i länsstyrelsens damminventering klassats som passerbar. Se i övrigt bilaga 1.<br />
Bottenfaunainventering av Storbäcken<br />
Ingen flodpärlmussla upptäcktes. Generellt indikerade beräknade index att vattendraget inte är<br />
påverkat av någon störning. Dock konstaterades att antalet taxa lågt, endast 29 st till antalet.<br />
Artsammansättningen bedömdes vara den man <strong>kan</strong> förvänta sig i ett vattendrag i denna<br />
region. Se i övrigt bilaga 1.<br />
Elfiske i Storbäcken<br />
Den elfiskeundersökning (inventeringsfiske) som genomfördes påvisade både harr och öring,<br />
med tydlig övervikt av öring (ca 80 %). Se protokoll i bilaga 2-7.<br />
Nätprovfisken i Långtjärn och Ledsamtjärn<br />
Långtjärn är en 17 ha stor sjö, omgiven av myrmark och förhållandevis grund (maxdjup 3 m).<br />
I sjön finns abborre, mört och gädda. Under provfisket kunde lom observeras. Se i övrigt<br />
protokoll i bilaga 8-11.<br />
Ledsamtjärn är en liten, djup tjärn, belägen mellan en brant sluttning och myrmark. Storleken<br />
är endast 6 ha och maxdjupet 12 m. Den ringa storleken på Ledsamtjärnen, och det faktum att<br />
3
endast en <strong>kan</strong>ot fanns tillgänglig, medförde att det endast genomfördes ett inventeringsfiske<br />
med fyra nät. I sjön påträffades bara abborre och mört. Troligen saknas lämpliga lekbiotoper<br />
för gädda i denna vegetationsfattiga sjö.<br />
Översiktskarta undersökta sjöar<br />
Nätläggningsplatser Långtjärn Nätläggningsplatser Ledsamtjärn<br />
Åtgärdsplan för hållbart fiske och tillgänglighet<br />
Storbäcken<br />
Av bäcken inventerade sträcka (ca 3.2 km) är 1/3 starkt flottledsrensad. För att återställa<br />
denna ensartade miljö till en ursprungliga mångformiga, behöver återställningsinsatser<br />
genomföras med grävmaskin. Den stora volymen uppschaktade stenmassor skall återföras till<br />
bäcken, för att återskapa en mångfacetterad miljö, med lek-uppväxt och skyddade områden.<br />
Avstängda, torrlagda sidogrenar skall öppnas upp, vilket ger goda och väl skyddade områden<br />
för yngre fisk.<br />
Sammantaget kommer bäckens bredd och djup att öka och bäcken blir mer anpassad för fisk-<br />
och insekter i olika stadier av sin uppväxt, och möjliggöra goda villkor året runt, med<br />
eliminerande av hastiga flöden och perioder av extremt lågvatten. Beroende på att det är en<br />
relativt svår terräng kommer arbetet att behöva noggrann planering.<br />
4
Åtgärderna föregås av ansö<strong>kan</strong> till Länsstyrelsen samt samråd med berörda parter<br />
(länsstyrelse, fiskerättsägare, fvo-område etc). Åtgärderna genomförs vid lågvatten på hösten,<br />
före fiskens lekperiod. Elfisken och fotografering genomförs på bestämda platser före<br />
respektive efter åtgärd.<br />
Storbäckens vilda bestånd av öring och harr är lätt att överbeskatta om fisket bedrivs för hårt.<br />
För att upprätthålla ett långsiktigt kvalitativt fiske måste detta utövas med stor försiktighet<br />
med ett minimalt uttag. Kontakter skall tas med fvo för att skärpa regler betydligt efter en<br />
restaurering, ex renodlad flugfiskesträcka med restriktiv fångstbegränsning (max 1/fisk/<br />
fiskare) och högt minimimått på fångad fisk. Detta är nödvändigt för att erhålla maximalt<br />
resultat av återställning. Oavsett hur bra man restaurerar en sträcka kommer få positiva<br />
effekter att erhållas, ifall bäcken utsätts för ett allt för hårt fisketryck.<br />
Budget vid restaurering<br />
Planering/Förberedelse (40 h a 500 kr/h): 20 000<br />
FVO-arbete (snittsling/röjning) 5 000<br />
Maskintranport t o r Rusbäcken 20 000<br />
Maskinarbete (15 dagar a 10 000 kr) 150 000<br />
Elfisken (1 dag inkl resor) 5 000<br />
Bilersättning 5 000<br />
Efterarbete/Rapport 10 000<br />
Summa 215 000<br />
Ytterligare utredning av dammens vandringshindrande funktion bör göras.<br />
Långtjärn samt Ledsamtjärn<br />
Långtjärn är en grund myrtjärn som präglas av hård konkurrens mellan abborre, mört och<br />
gädda. Det finns ingen anledning för Kattisavans fvo att försöka med utsättningar, eller andra<br />
typer av fiskevårdande åtgärder. De <strong>kan</strong> istället försöka placera en båt i det lilla systemet för<br />
uthyrning till de som söker ett lättillgängligt fiske efter abborre och gädda. Ifall mindre<br />
upprensningar av hindrande vegetation görs vid den smala bäck som förbinder Långtjärn med<br />
Bullertjärn, så <strong>kan</strong> man med en båt få tillgänglighet till båda dessa vatten. Samråd med<br />
<strong>kommun</strong>en bör räcka för att fvo-föreningen skall kunna genomföra dessa begränsade åtgärder.<br />
Ledsamtjärn har en helt annorlunda karaktär, jämfört med de båda tidigare nämnda. Den är<br />
djup och relativt vegetationsfattig och domineras helt av abborre och mört. I detta vatten <strong>kan</strong><br />
man tänka sig utsättning av större öring som <strong>kan</strong> konsumera denna foderfisk, utan större risk<br />
för gäddpredation. Tjärnen saknar helt grunda vegetationsrika vikar, och gäddbeståndet är<br />
antagligen mycket svagt. Det betydande djupet i denna tjärn medför att det finns svala platser<br />
i tjärnen, även under varma somrar. Den ringa storleken samt den kuperade omgivningen gör<br />
att detta skulle kunna bli ett trevligt vatten för fiske efter öring sommartid och röding<br />
vintertid. Ifall utplantering av fisk blir aktuellt behöver ett utloppsgaller placeras i den bäck<br />
som leder ned till Bullertjärn. Dessa presumtiva åtgärder behöver givetvis myndigheters<br />
tillstånd och processen förutsätter godkännande från Länsstyrelsens miljöenhet.<br />
Den sjötyp som de ovan nämnda är idag nästan helt utan fisketryck. Det stora antalet<br />
gädd/abborrvatten som finns i denna region medför att det sällan eller aldrig uppstår ett<br />
skadligt fisketryck. Ett betydligt större fiske <strong>kan</strong> utövas på dessa vatten än vad som nu är<br />
fallet. Avstannar fisket ökar risken för sk ”tusenbrödrabestånd”.<br />
5
Tillgänglighet<br />
Storbäcken<br />
Trots nyanläggning av skogsbilväg som går relativt nära Storbäcken så är den dock mycket<br />
otillgänglig, med svår terräng med mycket växtlighet och ett stort antal större block och stenar<br />
vid bäckfåran. Det saknas stig och närmiljön vid bäcken är på många platser närmast<br />
ogenomtränglig. I samband med restaurering planeras en stig att anläggas ned till bäcken. I<br />
samband med restaurering kommer en färdväg att snitslas upp, som grävmaskinisten sedan<br />
skall följa. Den stig som uppstår <strong>kan</strong> sedan användas som stig för allmänheten. Denna stig<br />
kommer även att skyltas upp med en skylt vid skogsbilvägen så att det framgår att man når<br />
bäcken via denna stig. Terrängen vid bäcken kommer att bli mer lättframkomlig i samband<br />
med restaurering. Ett stort antal av de block som nu blockerar passage vid bäcken kommer att<br />
återföras till vattnet.<br />
Långtjärn/Bullertjärn<br />
Det är lätt att nå båda dessa vatten eftersom de befinner sig endast ca 100 m från bilväg. Det<br />
som saknas är båtar för uthyrning samt markering vid bilväg över var det är lämpligt att<br />
parkera bilen.<br />
Informationsinsatser<br />
En karta (bil 12) har tagits fram och distribuerats till försäljningsplatser samt publicerats på<br />
<strong>Lycksele</strong> <strong>kommun</strong>s hemsida Den innehåller information på svenska, ryska och engelska om<br />
allemansrätten mm. Fvo-föreningen har placerat ut skyltar avseende sjönamn samt parkering.<br />
6