Restaureringsrapport för åtgärder på ladugård ... - Gotlands Museum

Länsstyrelsen Gotlands län 

Kulturmiljö 

Kopia till: 

Fastighetsägaren 

Länsmuseet på Gotland 

ATA 

avdelningen för kulturmiljövård 

Restaureringsrapport för åtgärder på ladugård på 

fastigheten Gotland, Vall Prästgården 1:5 

Ladugården i färdigrestaurerat skick. 

visby 2008-11-27 

dnr: AD2008-0745 

handläggare: Pär Malmros 

Postadress Telefon E-post Bankgiro 

Mellangatan 19 

0498-29 27 00 vx par.malmros@lansmuseetgotland.se 308-0728 

621 56 Visby 

0498-29 27 34 

Besöksadress Fax Webbplats Plusgiro 

Mellangatan 19, Visby 0498-29 27 29 www.lansmuseetgotland.se 18 88 00-7

Objekt 

Restaurering av prästgårdsladugården 

Kulturhistorisk status 

Hela fastigheten är byggnadsminne. 

Ägare 

Vall församling 

Fastighetsbeskrivning 

Vall prästgård ligger i direkt anslutning till den medeltida kyrkan. 

Prästgården etablerades redan under medeltiden och delar av 

prästgårdsbyggnadens merverk är medeltida 1 . Sitt nuvarande utseende med 

två fulla våningar och flera vindsvåningar under ett brant sadeltak härrör från 

1760-talet. I prästgårdsmiljön ingår också en flygel i sten uppförd på 1870talet, 

tillbyggd med en träbyggnad under 1910-talet. Lillgården bebyggelse 

omges av en parkliknande trädgård med stora lövträd, buskar och 

planteringar. På storgården finns ett garage uppfört 1933 och den nu 

restaurerade ladugården sannolikt uppförd på 1870-talet. 

Utdrag ur laga skifteskarta från 1877 2 

. Vid tillfället fanns ladugården redan och den hade också 

de två tillbyggnaderna på baksidan. 

1 

Vall prästgården 1:1, Prästgårdsinventeringen Länsmuseet på Gotland 2005-01-25. 

2 

Valls socken Bjärs nr 1 Laga Skifte 1877, Lantmäteristyrelsens arkiv, Lantmäteriets historiska 

kartor (http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Entrance.aspx?id=66) 

Länsmuseet på Gotland 2008 

2

Byggnadsbeskrivning 

Ladugården är uppförd i sten med en spritputs i två våningsplan med 

panelade gavelspetsar. Bottenvåningens fönster har en spetsig utformning 

upptill enligt rådande nygotiskt stilideal. Möjligtvis valdes utformningen för 

att ansluta till den medeltida kyrkobyggnaden. Huvudbyggnaden består av en 

ca 60 meter lång och drygt 10 meter bred byggnadskropp som på baksidan är 

tillbyggd med en tröskvandring och ett grishus/avträde. Sannolikt fanns 

tillbyggnaderna redan från början alt att de tillkom något år efter ladugårdens 

uppförande. Den nuvarande ladugården ersatte tre mindre 

ladugårdsbyggnader enligt rådande ideal och för att uppfylla de nya kraven 

inom jordbruket. Sverige övergick under 1800-talets andra halva till att i allt 

större utsträckning bli en industrination med ett synsätt som också 

anammades inom den agrara sektorn. Under det sena 1800-talet och 1900talet 

skedde en snabb utveckling inom agrarsektorns samtliga grenar med en 

ständigt ökad avkastning och produktion för avsalu. Inte sällan var 

prästerskapet ledande inom området och de som först anammade det nya. 

Byggnadens tillstånd före restaurering 

Se bifogade arbetsbeskrivningar; 

Antikvarisk arbetsbeskrivning för restaurering av Prästgårdsladugården, Vall 

Prästgården 1:5, Gotland. Peter Olsson Länsmuseet på Gotland 2005-05-20. 

Projektering för förvaring av Kyrkliga inventarier Prästgårdsladugården, Vall 

Prästgården 1:5, Gotland. Cecilia Boman Länsmuseet på Gotland 2005-10- 

05. 

Antikvariska utgångspunkter 






05. 

Byggnadshistoriska iakttagelser 

På ladugårdens framsida hittades vid den fjärde dörren, räknat från söder, en 

igenmurad port med en höjd och bredd som överensstämmer med två av de 


3

efintliga slagportarna. Mycket tyder på att porten också fanns på 

motsvarande plats på baksidans fasad. 

Den igenmurade porten syns i putsen som en ljusare yta med en annan putsstruktur. Samma 

struktur kunde skönjas även på baksidan men inte lika tydligt som på framsidan. Anledningen 

var att spritputsen satt bättre på baksidan och det fanns inget behov att frilägga underliggande 

putslager. 

Arbetsbeskrivning 






05. 

Byggnadsentreprenör 

Byggnadshyttan på Gotland 

Byggmöten 

Startmöte 2008-01-30, se bifogat dokument. 

Avstämningsmöte 2008-04-29, se bifogat dokument. 


4

Antikvariska besiktningar 

2008-02-20 

Vid tillfället hade man påbörjat restaureringarna av fönstren. Församlingen 

höll också på med rengöring av taket och det arbetet var nästan avslutat. 

På plats förde vi också diskussioner om att flytta likvagnen till 

tröskvandringen istället för som planerat att ha den i ladugården. 

Anledningen till förslaget var att det bjälklag som man tänkt använda vid 

inredningen av utrymmet för vagnen var avkapat i ändarna och att det står 

löst på stolpar. Att göra om det skulle innebära väsentliga kostnadsökningar 

och därav det nya förslaget. På plats kunde vi också konstatera att det 

saknades dragstänger i takstolskonstruktionen som ersättning för det 

nedsågade bjälklaget. Den norra delen av ladugården används som maskinhall 

och hyrs ut till en lantbrukare. Kontakt togs med Länsstyrelsen som 

godkände förändringen, se vidare mötesprotokoll 2008-04-29. 

Ladugårdens framsida under pågående restaurering. Hel framsidans tak var rengjort. 


5


Ett åtgärdat fönster. 

Ladugården och grishusets tak under pågående rengöring. I skyliften står klockaren Karl- 

Gustav Kotz. 

6

2008-03-26 

Fönsterrenoveringen pågick och man hade också påbörjat lagningen dörrblad 

och karmar. Byggnadshyttan hade också målat upp ett färgförslag på 

färgsättning av dörrar. Diskussioner pågick också hur vi skulle göra med den 

stora laddörren på framsidan. Den var i sin helhet i dåligt skick. 


Pågående lagning av dörrblad mm. 

2008-04-07 

Vid tillfället fortsatte lagningarna av karmar, dörrblad och fönster. Man hade 

också tagit ned merparten av den lösa putsen. 

På plats fördes diskussioner om den stora ladporten på framsidan. Dörrbladen 

behövdes göras nya. På insidan kunde vi också notera försvagningar i 

konstruktionen orsakade av borttagandet av bjälklag samt 

motkörningsskador. För att staga upp konstruktionen fanns det behov att 

på insidan komplettera konstruktionen med två stolpar, en på var sida om 

porten. Frågan togs upp på byggmötet 2008-04-29 och beslut fattades att 

genomföra förslaget, se bifogat mötesprotokoll 2008-04-29. 

7

2008-04-29 

Se även mötesprotokoll 2008-04-29. 

Lagning av karmar, dörrar och fönster fortsatte. Vid tillfället hade man också 

påbörjat utstockningen av putsens skadade partier. 

Framsidan och gaveln mot vägen när skadad puts tagits ned. 


Porten fotograferad från insidan med 

skador på murverk, avsågade 

bjälklagsändar samt bristfälligt stöd 

för takstolskonstruktionen. 

8

Framsidan tre portar närmast vägen. 

Framsidan fotograferad från nordöst. 


9

Framsidans sydligaste del med dörrblad och luckor i lagat skick. Från rullställningen höll man 

på med utstockning av putsskador. 

Södra gaveln och grishus/avträde med första lagret utstockning påslaget. 


10

Grishusets baksida. 

Till höger i bild grishusets bakre långsida och rakt fram ladugårdens baksida. 


11

Ladugårdens baksida och tröskvandringens södra fasad. 


Dörr baksida ladugård i lagat skick. 

12

Södra dörren var i så dåligt skick att den inte gick att laga på. 

Närbild tröskvandringens södra fasad. 


13

Tröskvandringens norra fasad. 

Ladugårdens norra gavel och baksida. 


14

2008-05-21 

Utstockningsarbetet pågick och man hade också åtgärdat ladugårdens 

gavelspetsar i trä. Den norra gaveln var i så dåligt skick att merparten av 

bräderna byttes ut. Man hade också påbörjat nytillverkningen av den stora 

laduporten och åtgärdat ladugårdens övriga laduportar. 

Ladugårdens framsida under pågående arbete. Man hade hunnit bygga ramen till den stora 

laduporten. 

Södra gaveln med en del utbytta bräder. 


15

Norra gaveln och ladugårdens baksida. Nu var även portarna åtgärdade med delvis 

omfattande lagning av karmar och trösklar. 

2008-06-03 

Vid tillfället var samtliga lagningar av karmar, fönster och dörrar klara. 

Merparten av utstockningen var också färdigställd. Man hade påbörjat 

arbetet med tröskvandringen. Det visade sig att en läcka förorsakat 

omfattande rötskador på stommen. 

Laduporten var färdigställd. 


16

Ett takläckage i tröskvandringens sydvästra hörn hade orsakat rötskador som krävde åtgärder. 

Närbild på del av tröskvandringen som åtgärdades. 


17

Vid tillfället hade man också plockat ned tröskvandringens tre träväggar. 

2008-06-12 

Vid tillfället fortsatte träarbetena på tröskvandringen. 

Det rötskadade hörnet var i det närmaste återställt. Man höll som bäst på att laga den övriga 

panelen. 


18

2008-08-12 

Vid tillfället var fasaderna färdigställda med spritputs och en vit 

kalkavfärgning. Målning av snickeri pågick för fullt samt åtgärder på 

tröskvandringen. Betonggolvet i tröskvandringen var gjutet av församlingen. 

Montering av panel på tröskvandringen. Enligt överenskommelse, av ekonomiska skäl, togs de 

igenspikade fönsteröppningarna i tröskvandringens syd- och norrväggar bort. 

Panelen i lagat skick. 


19

Kostnader 

Totalt betalades det ut 582 000 kr + moms från det statliga 28:25 anslaget 

samt 281 000 kr i kyrkoantikvarisk ersättning för byggnadsåtgärder samt 19 

850 kr för antikvarisk kontroll och dokumentation. Pastoratet betalade ca 

60 000 kr samt att de i egen regi gjöt golvet i tröskvandringen, rengjorde 

taken, grävde dränering, utförde delar av måleriarbetet, utförde nödvändiga 

elinstallationer mm. Arrendatorn bekostade materialet till dragstängerna. 

Slutbesiktning 

2008-08-25, se bifogat intyg. 

Fönster och dörrar/portar målades med Kulturhantverkarnas linoljefärg. 

Dörrblad och karmar målades i en mörkbrun nyans, NCS S7020 Y50R. De 

ljusare gula fönsterbågarna målades med en färdigblandad gullocker. Paneler 

målades med faluröd slamfärg. Fasaderna avfärgades med en vit kalkfärg. 

2008-09-10 slutbilder 

Framsidan. 


20

Norra gaveln mot vägen mm. 

Tröskvandringen med porten mot väster så att man kan köra in likvagnen. 


21

Ladugårdens baksida. 

Grishus/avträde. 


22

Södra gaveln och grishus/avträde. 

Pär Malmros 

Bebyggelseantikvarie 


23

LÄNSMUSEET 

PÅ GOTLAND 

THE COUNTY MUSEUM OF GOTLAND, SWEDEN 

Avdelningen för kulturmiljövård 

Peter Olsson 

Visby 2005-05-20 

Dnr AD2004-1350 

Pastoratskyrkorådet i Eskelhems pastorat 

Prästgården Eskelhem 

621 97 VISBY 

Antikvarisk arbetsbeskrivning för restaurering av Prästgårdsladugården, 

Vall Prästgården 1:5, Gotland 

Prästgårdsladugården i Vall, från sydost. Foto Peter Olsson, Länsmuseet på Gotland (samtliga) 

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Postgiro Bankgiro 

Mellangatan 19 Strandgatan 10 0498-29 27 00 vx 0498-29 27 53 peter.olsson@lansmuseetgotland.se 18 88 00-7 308-0728 

SE-621 56 VISBY VISBY 0498-29 27 42 

070-38 38 999

LÄNSMUSEET PÅ GOTLAND 

INLEDNING 

Prästgårdsbosättningen 

Vall prästgård ligger i direkt anslutning till socknens medeltida kyrka, knappt 20 km söder 

om Visby. Prästbosättningen etablerades redan på medeltiden, något som inte minst man 

byggnadens metertjocka väggar vittnar om. Manbyggnaden i det nuvarande utförandet, i 

putsad kalksten med två fulla våningar och flera vindsplan, härrör från 1760-talet och står 

centralt placerat i en parkliknande trädgård. Intill manbyggnaden finns en flygel i sten från 

1870-tal, med ett tillbygge i trä från 1910-talet. På storgården finns, förutom ett garage från 

1933, den nu här aktuella ladugården. 

Ladugården 

Prästgårdsladugården, som ligger i nord-sydlig riktning, ersatte omkring 1880 flera äldre, 

förfallna uthus. Den har två vinkelställda tillbyggnader på baksidan, mot väster. I den söd 

ra delen finns ett lägre svinhus med avträde. Den andra tillbyggnaden är en i det närmaste 

mittplacerad tröskvandring. Båda uppfördes en kort tid efter ladugårdslängan. På 1930talet 

ansågs ladugården redan vara i så dåligt skick att församlingen hade långt gångna 

pla- 

ner på att riva den. Man beslutade dock att i stället rusta upp och arrendera ut den. 

Såväl huvudkropp som tillbyggnader är uppförda i kalkputsad kalksten. Tröskvandringens 

fyra triangulära hörnpelare har en tunn, simpel slevdragen puts. I övrigt har murverket en 

relativt jämn spritputs. 

Taken är spånavtäckta sadeltak, 

som senare täckts med korrugerade eternitskivor. Gavlar- 

na på ladugårdslängan och svinhusbygget har faluröd tidstypisk, snickarglädjeinspirerad 

listtäckt panel, med spetsade nerändor. Tröskvandringens faluröda listtäckta 

panel avslutas 

med en lutande vattbräda längs med nederändorna. 

Byggnaden har huvudsakligen den tidstypiska, symmetriska placeringen av portar, 

luckor 

och fönster. Samtliga dörrar i ladugårdslängan är dubbla, inåtgående, förutom de två större 

inkörsportarna som är utåtgående. I fähusdelen, i söder har dörrbladen en stomme med 

stående, hyvlade bräder, täckta med pärlspontade panelbräder. På framsidan, in mot gården 

i öster, har gångportarna svajp i ena dörrhalvan. 

Svinhus- och avträdesdörrarna är enkla, med stående bräder. 

Mot väster har avträdet en 

tömningslucka i marknivå. Tröskvandringens tre fasader är slutna, täckta av stående panel. 

Mot väster finns en dubbelport och mot söder en enkel gångdörr. 

Ungefär 1/3 av ladugårdslängan är inredd till fähus, med höloft. Tidigare 

sträckte sig hö- 

loftet ca fem meter längre åt norr, men den delen har tagits bort för att få ladan att till 

fullo fungera som förråd, lager och maskinförvaring. Ett mindre loft finns längst mot norr. 

2


KULTURHISTORISKT VÄRDE 

Sedan 1999 är prästgårdsmiljön i Vall byggnadsminnesmärkt. Skyddet omfattar samtliga 

byggnader, utom garaget, samt omgivande trädgård med planteringar och träd samt avgränsande 

stentunar. I motiveringen för byggnadsminnesförklaringen framhålls de höga 

kulturhistoriska värdena i prästgårdens medeltida inslag, huvudbyggnadens typiska gotländska 

1700-talsbyggnadssätt, ekonomibyggnadernas sena 1800-talskaraktär samt betydelsen 

av närheten till kyrkan. 

RESTAURERINGENS MÅL 

Prästgårdsladugården utgör en essentiell och omistlig del av kyrkomiljön i Vall. Det är 

därför av stor vikt att den bevaras och helst används, utan att förvanskas eller skadas. Restaureringen 

av byggnaden skall genomföras i en anda av respekt för byggnadens befintliga 

karaktäristiska traditionella utförande, vad gäller såväl utseende som byggnadsmaterial och 

metoder. 

INRIKTNING 

Där inget annat anges lagas skadad puts i med rent kalkbruk och spritputs med samma 

blandningsförhållanden, skraffering, ytstruktur och kulör som befintlig. 

Skadat virke ersätts med nytt, i samma utförande och dimensioner och med god virkeskvalitet. 

Träytor på och under gavlarna målas med faluröd slamfärg och långsidornas taksprång 

kalkfärgas likt fasaden. Portar och luckor målas på traditionellt vis med brunockra linoljefärg. 

Trösklar tjärstryks. 

3


SKICK 

Murverk 

Ladugården står på fast underlag och har inga allvarliga sättningsskador eller sprickor i 

murverket. Den östra inkörsporten till ladan, från gården förstorades både på bredden och 

på höjden vid anskaffandet av större skördetröska. Den inre delen av murverket åtgärdades 

ej efter detta ingrepp. Kring, och främst, under gångportarna finns brister i murverket. 

Stora delar av putsens yttre lager och avfärgning har skador eller har gått förlorade, främst 

på fasadernas nedre halva. Skadorna har uppkommit p g a att vatten kontinuerligt slagit 

upp på väggen, från taket och marken intill byggnaden. 

Putsskador förekommer även kring samtliga spetsbågade fönsteröppningar, portarna och 

ett fåtal loftluckor. På några mindre partier har putsen efterhand lagats i, med slätt KCbruk. 

Tak 

Spåntaket, sannolikt det ursprungliga, är sedan 1940-50-talet täckt av korrugerade eternitskivor. 

Ladugårdslängans takspån ligger på vrakbräder av blandade dimensioner och typer. 

Svinhuslängan har regelbunden, sågad läkt. 

Den bärande konstruktionen och taktäckningen är i stort sett i bra skick. Hela taket är 

starkt bevuxet av mossa och alger. På tröskvandringen har taktäckningen gått sönder på 

ett mindre parti i takfallet mot norr, med allvarliga fuktskador som följd. 

Snickerier 

Snickerierna är till största delen i bra skick, utan synliga skadedjursangrepp. Gavlarnas och 

tröskvandringens panelbräder är i stort sett bra. Ett fåtal gavelbräder, huvudsakligen mot 

norr, är rötskadade. Panelen på tröskvandringens sydfasad och mot nordväst är upptorkad 

och delvis rötskadad. Vattbrädorna är nästan helt förlorade. 

Trösklarna i de inåtgående portarna bär tydliga spår av att ha varit utsatta för över hundra 

års väder, vind och slitage. Fyra trösklar är i dåligt skick, eller helt slut. Några karmar och 

dörrar har rötskador, främst i de nedre delarna p g a dålig dränering kring byggnaden. 

Flertalet portar har bristande inpassning i karmar, justeringar av dörrblad och gångjärn. 

Några, främst de större har även bristande infästningar i murverket. 

4


ÅTGÄRDER 

Mark 

All växtlighet intill byggnaden grävs och huggs bort. Jordlagret kring byggnaden tas bort 

och planas av så att den förhöjda marknivån sänks. Jorden ersätts med finkornig, dränerande 

grus ut till strax utanför nerslaget för takdroppet. 

Murverk 

Fasaderna tvättas med smuts-, fett- och alglösande medel och sköljs rena, utan högtryck. 

Löst sittande bruk huggs bort och sprickor rensas från löst sittande bruk. 

Skadade partier, främst under vissa av gångportarna och invid inkörsportarna, fylls upp 

med ersättningssten, fäst i kalkbruk. Till trösklar används cementinblandad kalkbruk. 

Ilagningar görs i flera tunna påslag med rent kalkbruk, innan spritputsning till samma yta 

och struktur som omgivande partier. 

Samtliga fasader färgas av med svagt bruten, vit kalkfärg. 

Tak 

Mossa, alger och lav tvättas bort med högtryck, uppifrån och ned för att förhindra vatteninträngning 

på insidan. 

Ett fåtal skadade skivor av taktäckningen demonteras försiktigt. Skadad läkt åtgärdas och 

ny kompletterade taktäckning monteras. Ev komplettering av taktäckningens infästning. 

Snickerier 

Skadat virke, panelbräder byts ut mot nya i samma utförande och dimensioner, i största 

möjliga mån enligt ”lappa-laga-principen”. Karmar lagas, justeras och stadgas. Ett fåtal helt 

förlorade trösklar byts ut, övriga lagas. Tröskvandringens trasiga vattbräda byts ut. 

Skadade fönsterbågar lappas och lagas med varsamhet. Trasigt och förlorat rutglas ersätts 

och kittas. 

Smuts, mossa och alger tvättas bort. Löst sittande färg skrapas och borstas bort. Trärena 

ytor grundas med förtunnad linolja, innan de grund- och färdigstryks enligt kulör- och 

materialanvisningarna ovan. 

Gångjärn samt övriga lås- och stängningsanordningar, frigörs från smuts och rost, rostskyddas 

och målas samt justeras till god funktion. 

5


ANTIKVARISKA ÖVERKOSTNADER 

Följande av de ovan föreslagna åtgärderna kan anses innehålla antikvariska överkostnader: 

• Underarbete och restaureringsputsning med kalkbruk 

• Lagning av konstruktionsvirke och snickerier, enligt ”lappa-laga-principen” 

• Målning av snickerierna med ren linoljefärg, enligt vedertagna, traditionella metoder 

• Varsam restaurering av takkonstruktionen och –täckning. 

ÖVRIGT 

Innan arbetets igångsättning hålls samråd på plats, med deltagande av fastighetsägare, entreprenör 

och antikvarisk kontrollant. 

En förbättrad förvaring av kyrkliga inventarier i ladugården bör snarast anordnas. Förslagsvis 

inreds ett förvaringsutrymme i ladugårdens nordligaste del. Ingång till inventarieförvaringen 

kan då dels finnas från den befintliga nordligast belägna lägre porten, dels från 

en större port i en för ändamålet nyuppsatt mellanvägg i ladan, norr om ladans stora portar. 

Johan Gardelin Peter Olsson 

6


BILDER 

Framsidans nordligaste del. Notera putsskador och den förstorade, hängande porten. I den högra delen inreds lämpligen 

utrymme för förvaring av kyrkliga inventarier. GF1351-017 

Stora porten. Inre delen av murverket har inte åtgärdats efter breddningen GF1351-015 

7


Södra gaveln och det lägre bakbygget. Dörren längst t v är till avträdet, övriga till svinhusdelen. 

Den högra, dubbla porten är igensatt och behålls så. GF1351-022 

Södra delen av baksidan, med bakbygget. T v skymtar tröskvandringen. GF1351-024 

8


Baksidans norra del, med tröskvandringen t h. I den vänstra delen inreds lämpligen utrymme för förvaring av kyrkliga 

inventarier. GF1351-027 

Norra gaveln, som vetter ut mot vägen. GF1351-029 

9


Svinhus och avträde, från NV. Notera den uppvuxna växtligheten och de slätputsade lagningarna. GF1351-060. 

Tröskvandringens gavel. GF1351-073. 

10


Ovan: Tröskvandringens SV hörn. GF1351-075 

Mitten och nederst: Tröskvandringens skadade, norra takfall. GF1351-086, -087 

11


T v: Framsidans sydligaste port och loftlucka. GF1351-040. 

T h: Framsidans nordligaste port, med stående brädpanel. 

GF1351-033 

T v: Ristning “AJ” i sydligaste porten på ladugårdslängans baksida. OBS; VARSAMHET! GF1351-044 

T h: Helt försvunnen tröskel, norr om den förra, som nytillverkas. GF1351-047 

T v: Dörrar till avträde och svinhus. T h: Fönster med typiska skador i omfattningarna. GF1351-064, -048 

12

LÄNSMUSEET 

PÅ GOTLAND 

THE COUNTY MUSEUM OF GOTLAND, SWEDEN 

Kulturmiljövård 

Visby 2005-10-05 

Projektering för förvaring av kyrkliga inventarier 

Prästgårdsladugården, Vall Prästgården 1:5, Gotland. 

Prästgårdsladugårdens nordligaste del. Foto: Cecilia Boman 

Eskelhems kyrkliga samfällighet 

C/o Tage Appelqvist 

Enbjenne Hogrän 

621 96 VISBY 

Dnr AD2004-1350 

Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Postgiro Bankgiro 

Mellangatan 19 Strandgatan 10 0498-29 27 00 vx 0498-29 27 53 info@lansmuseetgotland.se 18 88 00-7 308-0728 

SE-621 56 VISBY VISBY 0498-29 27 42 cecilia.boman@lansmuseetgotland.se 

www.lansmuseetgotland.se

Objekt: Prästgårdsladugården, Vall Prästgården 1:5, Gotland. 

Ägare: Pastoratskyrkorådet i Eskelhems pastorat 

Prästgården Eskelhem 

621 97 Visby 

Kontakt: Tage Appelqvist 0498-267156 , 0708-940852 

Byggnadsbeskrivning: 

Ladugården ligger i nord-sydlig riktning. Huvudkropp och tillbyggnader är uppförda i 

kalksten. Tak av korrugerad eternit, men underliggande spån. 

Den aktuella byggnadsdelen som är planerad för förvaring av kyrkliga inventarier, är 

ladugårdens norra del. Se planskiss. Den aktuella byggnadsdelen är detaljskissad till höger. 

Skiss av byggnadens planlösning. 

Detaljskiss, ladugårdens norra del. 

Obs. Ej skalenlig. 

Ladugårdens norra del har två portar; dels 

en mindre inåtgående port samt en större 

utåtgående port. På motsatta sidan finns en 

likadan större utåtgående port. 

Halva utrymmet har ett loft. Loftet har 

tidigare varit större, men vid någon 

tidpunkt gjorts mindre troligen pga. 

utrymmesskäl. Den streckade linjen på 

detaljskissen anger vart loftet slutar. Grå 

linjer visar ungefärligt hur bjälklaget ligger.

Åtgärdsbeskrivning: 

Föreslagen åtgärd innebär att en ny vägg byggs i ladugården, för att kunna skydda de 

kyrkliga inventarierna på ett bra vis. Den nya väggen markeras med rött, på detaljskissen. 

Väggen skall ha en port, för att kunna köra in likvagnen. Likvagnen bör lämpligast 

parkeras i nord-sydlig riktning. 

Ny vägg uppförs. Väggen skall placeras mellan fönstren och de stora portarna som finns i 

båda långsidor. 

Porten i den nyuppförda väggen skall ha sådana dimensioner att likvagnen kan köras in. 

Loftet förlängs ut till föreslagen vägg, med ett nytt bjälklag och golv. Detta för att skapa 

ett slutet förvaringsrum i ladugården. 

Antikvariska utgångspunkter: 

Den planerade nybyggnationen skall utformas så reversibelt som möjligt. Bjälklag läggs på 

befintligt band. Väggen byggs utan ingrepp i muren. Några andra antikvariska krav på hur 

vägg och bjälklag skall uppföras finns ej, förutom att det skall överensstämma med 

ladugården i det väsentligaste.

Sändlista: 

Fastighetsägare 

Entreprenörer 

Länsstyrelsen 

Länsmuseet 

Mötesprotokoll Vall prästgårdsladugård 

avdelningen för kulturmiljövård 

Vall 2008-04-29 

Närvarande: Eskelhems kyrkliga samfällighet Kurt Pettersson, Tage 

Appelqvist, Karl- Gustav Kotz. Byggnadshyttan Karl-M Ekengren mfl. 

Länsstyrelsen Tor Sundberg samt undertecknad. 

Genomgång av utförda arbeten 

Byggnadshyttan håller på med lagningar av dörrblad och karmar. Man håller 

också på med målning av fönsterbågar mm. Lös puts är nedknackad och 

utstockningsarbetet är påbörjat. 

Pastoratet har tvättat taken och grävt kring ladugården. 

Kommande åtgärder 

Byggnadshyttan fortsätter med karmlagningar och utstockning av putsen på 

ladugården. 

I ladan finns det en skada på murverket intill ladporten som medför att 

takstol och band saknar stöd. För att åtgärda skadan kommer hyttan att sätta 

i två stolpar, en på var sida om porten. Pastoratet tar fram virke med 

dimensionerna 6 x 7 tum, en bit som är 4,50 meter lång och en bit på 3 meter. 

Det bestämdes att vi tillsvidare sätter i fyra dragband för att hålla samman 

takkonstruktionen, en på var sida om den stora inkörsporten och två i det 

övriga utrymmet. Behovet finns då det sammanhållande bjälklaget kapats 

bort, för att man velat nyttja lokalen till maskinförvaring. Vi beslöt att även 

byta ladportens dörrblad. 

Man kommer snart också att påbörja arbetet med tröskvandringen. På plats 

gick vi igenom åtgärderna för tröskvandringen. Pastoratet kommer 

tillsammans med arrendatorn plocka undan maskiner och föremål. Pastoratet 

kommer se till att konstruktionen saneras mot trämask och man kommer 

sedan att gjuta ett betonggolv i hela utrymmet. Ett önskemål är att om 

navstenen till tröskvandringshjulet finns kvar skall den behållas synlig. I 

övrigt kommer panel och portar att bytas. Vi beslöt att portens öppning skall 

vara 2,5 meter. Vi beslöt också att inte ha några fönster. Det medför att man 

behöver dra fram elektrisk belysning till utrymmet. Det löses av pastoratet 

vid lämpligt tillfälle. 

Postadress Telefon E-post Bankgiro 

Strandgatan 14 

0498-29 27 00 vx par.malmros@lansmuseetgotland.se 308-0728 

621 56 Visby 

0498-29 27 34 

Besöksadress Fax Webbplats Plusgiro 

Strandgatan 14, Visby 0498-29 27 29 www.lansmuseetgotland.se 18 88 00-7

Ekonomi 

Arbetet har gått bra och man håller sig inom budgeterade ramar. Den ändring 

som gjordes med att vi flyttade förvaringen av likvagn till tröskvandringen 

har sparat pengar som gör att vi kan hålla budgeten. 

Det har tillkommit en del saker som inte varit med från början och det är 

utbyte av ladportsdörrar, förstärkning av murverk och takstolskonstruktion 

intill laddörr samt isättning av fyra dragband. När det gäller dragbanden 

kommer materialet att betalas av arrendatorn. Kostnadsfördelningen för det 

övriga avvaktar vi med och ser hur det fortsatta arbetet fortlöper. 

Förhoppningsvis ryms även detta inom de budgeterade ramarna. För att hålla 

nere kostnaderna erbjöd sig pastoratet att utföra en del måleriarbete. Hur det 

skall lösas avgörs i samråd med byggnadshyttan. 

Regler för fakturering till Länsstyrelsen: 

I princip gäller att fakturor kan skickas när arbetet är slutfört och godkänt av 

den antikvariska kontrollanten. Om det finns särskilda skäl, projektet löper 

över en lång tidsperiod etc, är det möjligt att göra delfaktureringar men de 

skall i så fall godkännas av Länsstyrelsen innan de skickas. Fakturorna måste 

vara Länsstyrelsen tillhanda senast 17 november 2008. 

För fakturor som skickas till Länsstyrelsen gäller ”Omvänd skattskyldighet för 

byggnadstjänster. Kundens (Länsstyrelsens) organisationsnummer är 202100-2312”. 

Fakturan märks med fastighetsägare, fastighetsbeteckning och Länsstyrelsens dnr 

434-7747-06 och skickas till följande adress: 

Länsstyrelsen i Gotlands län 

Kulturmiljö 

FE55 

833 83 Strömsund 

Fastighetsägarens rekvisition om utbetalning skickas till (kom ihåg att 

rekvisitionen måste vara Länsstyrelsen tillhanda senast 17 november 2008): 

Länsstyrelsen i Gotlands län 

Kulturmiljö 

621 85 Visby 

Nedtecknat av Pär Malmros 


2

Restaureringsrapport för åtgärder på ladugård ... - Gotlands Museum

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?