Nr 01 – Amning | Barns & ungas språk

BarnBladet 

Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor • årgång 36 # 1/2011 

tema: amning | barns & ungas språk

ledare..................................................................................................................... 4 

tema amning 

Att.vara.HIV-positiv.och.amma.i.sydafrika................................................. 6 

För.att.vara.vårdgivare.eller.rådgivare.krävs.både.ett.vetenskapligt. 

underlag.och.en.samlad.klinisk.erfarenhet..............................................10 

Amningsfrekvensen.i.Sverige.sjunker....................................................... 14 

speaker’s corner 

Är.det.du.eller.jag.som.ammar?...................................................................... 15 

gästskribenten. 

Lena.Maria.vågar.drömma................................................................. 18 

tema barns och ungas språk 

Ungdomars.språk.–.mest.slang.och.onödiga.ord?...................................... 22. 

Språkförseningar.hos.internationellt.adopterade.barn....................... 24 

Alla.barn.kan.väl.prata?............................................................................... 26 

Varför.skall.man.läsa?................................................................................... 28 

Kvalitetsindikatorer.för.omvårdnad.inom.barnsjukvård...................... 29 

Vårdtyngdsinstrument.inom.barn-.och.ungdomsvård.i.Sverige..............30 

Vilka.vårdtyngdsinstrument.ska.vi.ha?.......................................................32 

aktuell forskare 

Stefan.Nilsson:. 

Tänk.på.något.roligt...................................................................................... 34 

medlemssidor...........................................................................................................36 

Välkommen till våra hemsidor! 

www.barnsjukskoterska.org och 

www.barnbladet.org. 

barnbladet #1/2011 3

ledare 

God fortsättning på det nya året och välkomna 

till ett nytt spännande år med 

Riksföreningen för Barnsjuksköterskor. 

Några av föreningens mål är att medverka till 

sammanhållning och gemenskap mellan sjuksköterskor 

som arbetar med barn, att främja 

forskning och utveckling inom området och att 

sprida kunskap. Detta görs bland annat genom 

konferenser, hemsidan och Barnbladet. Under 

2011 ordnas Barnveckan i Umeå – Björkarnas 

stad. Programmet är jättespännande och ni 

måste absolut kolla in det på www.barnveckan. 

se. Mark Levengood kommer att delta för att 

prata om hur vi i vardagen kan vända motgång 

till framgång. I september är det sedan äntligen 

dags för Nordiska konferensen för sjuksköterskor 

som arbetar med barn, NoSB på Holmenkollen 

Park Hotel i Oslo. Det är så otroligt 

lärorikt att träffa och lyssna till kollegor från våra 

grannländer, så håll utkik på vår hemsida www. 

barnsjukskoterska.com efter mer information 

eller gå in på www.sykepleierforbundet.no/nosb 

för att läsa mer och så småningom anmäla dig. 

Vi försöker hålla vår hemsida uppdaterad med 

diverse information, säg gärna till om det ni 

har några idéer eller om det är något ni saknar. 

Från hemsidan kan man även komma vidare till 

Barnbladets egen hemsida där man kan ta del 

av tidigare nummer av Barnbladet. 

Detta nummer av Barnbladet innehåller temat 

Amning. Ett ämne som brukar kunna diskuteras 

både mycket och länge på längden och tvären. 

Många har egna erfarenheter och personliga 

idéer, alla tycker inte lika men det brukar engagera 

många. Och visst är det härligt att se hur 

ett nyförlöst barn buffar sig fram till bröstet och 

4 barnbladet 4 barnbladet 

#4 2010 

#1 2011 

Bästa kolleger! 

hur ett för tidigt fött barn slickar i sig de första 

dropparna hud-mot-hud i känguruposition. 

Internationellt sett har Sverige en hög amningsfrekvens; 

ca 70 % av spädbarnen ammas 

i minst sex månader (Folkhälsorapporten 2009). 

Amningen har många dokumenterade fördelar 

och Socialstyrelsen rekommenderar enbart 

amning under de första sex månaderna därför 

leder ofta ”misslyckad” amning till mycket oro 

och skuldkänslor där barnsjuksköterskan kan 

bidra med hjälp och stöd. Att ge amningsstöd 

är en interprofessionell utmaning som startar 

på MVC, fortsätter på förlossning/BB och neonatalavdelningar 

och slutar på BVC. Ofta får 

de ammande mammorna också goda råd och 

socialt stöd från väninnor och sin egen mamma, 

mormor eller svärmor. Dessutom påverkas man 

av reklam och omgivning. Föräldrar upplever 

ofta att ALLA de pratar med säger OLIKA och 

det är svårt att veta vad som är rätt. Ofta handlar 

missförstånden nog om kommunikationsmissar 

och att olika råd faktiskt är relevanta i olika 

situationer och kontexter. 

Att amma eller mata sitt barn är ett utmärkt 

tillfälle att kommunicera och samspela med 

det lilla barnet. Barnssjuksköterskans uppgift 

att tolka barnets språk startar redan på neonatalavdelningen 

där man måste kunna förstå 

mycket små och diffusa signaler för att bemöta 

barnet rätt. Barns språk är det andra temat i 

detta nummer. Läs till exempel om adoptivbarns 

språk på sidan 24. 

Må gott! 

Evalotte 

Ordförande

6 barnbladet #1/2011 

Tema / amning 

Att vara HIV-positiv 

och amma i Sydafrika 

Lisa Ernstsson 

Redaktör Barnbladet 

Att amma eller inte. amma. är. en. känslig. 

global.fråga..I.Sverige.handlar.debatten.oftast.om.amningsnormer.och.jämställdhet. 

medan.det.i.stora.delar.av.världen.handlar.om.liv. 

och.död..I.Sydafrika.finns.risken.att.barnet.dör.i.infektioner.om.barnet.inte.ammas..Om.barnet.ammas. 

finns.risken.att.barnet.får.HIV.. 

Sydafrika.är.världens.mest.drabbade.land.av.antal. 

insjukna.med.HIV.och.AIDS,.nästan.sex.miljoner. 

sydafrikaner.är.hivsmittade..Det.finns.inget.botemedel.eller.vaccin.mot.HIV..Infektionen.kan.behandlas.med.”bromsmediciner”.(ARV=antiretroviral.medicin).som.hindrar.virusets.framfart..Behandlingen.är. 

livslång.och.det.krävs.att.man.är.mycket.noga.med. 

medicinering.och.provtagning..För.en.HIV-smittad. 

obehandlad.kvinna.är.risken.att.barnet.smittas.under. 

graviditet. cirka. 5-10%.. Under. amning. 5-20%. 

och.ju.längre.kvinnan.ammar.ju.mer.ökar.risken.. 

Risken.för.barnet.är.35-40%.om.mamman.ammar. 

när.barnet.är.över.18.månader..En.HIV-smittad.gravid.kvinna.som.får.behandling.under.graviditeten. 

ger.sitt.barn.goda.chanser.att.inte.bli.smittat. 

Det. är. fortfarande. en. stigmatisering. kopplad. 

till.HIV.där.många.HIV-positiva.kvinnor.inte.vill. 

att.deras.familj.och.omgivning.ska.känna.till.deras. 

sjukdomsstatus...En.kvinna.kan.bli.utslängd.av.sin. 

man.och.familj.och.har.ingenstans.att.ta.vägen..I. 

Sydafrika.får.HIV-positiva.mammor.oftast.rekommendationen.att.inte.amma.sitt.barn..Barnet.får.gra 

HIV-smittad mamma hänger tvätt i Mbekweni 

tis.bröstmjölksersättning.under.de.första.sex.månaderna..Men.på.grund.av.stigman.väljer.en.del.HIV-positiva. 

mammor.att.ändå.amma.sitt.barn;.om.man.ammar.är. 

man.inte.smittad!. 

I.kåkstaden.Mbekweni.bor.cirka.60.000.människor.. 

Där.spenderade.jag.två.halvdagar.på.vårdcentralerna. 

Pholar.Park.och.Mbekweni.Clinic..I.väntrummen.är. 

det.proppfullt.med.patienter,.en.del.får.till.och.med.köa. 

utanför..Alla.sitter.tålmodigt.och.väntar.på.sin.tur,.vilket.kan.ta.flera.timmar..Patienterna.sitter.på.träbänkar,. 

det.finns.inga.tidningar.att.bläddra.i,.inga.leksaker.för. 

barnen.att.leka.med..På.väggarna.sitter.informationspostrar.om.bl.a.HIV,.TBC.och.alkohol..På.vårdcentralerna.är.det.full.aktivitet.med.bl.a.TBC-mottagning,. 

baby.clinic,.läkarbesök.för.de.sjuka.och.HIV-testning.. 

Alla.gravida.kvinnor.testas.för.HIV.vid.graviditetsvecka. 

14.(förutsatt.att.den.gravida.kvinnan.uppsöker.en.vårdcentral)..Har.de.blodvärden.som.visar.på.aktivt.virus.får. 

de.ARV..De.kvinnor.som.inte.är.testade.för.HIV.under. 

graviditet.uppmanas.testa.sig.vid.förlossningen..För.de. 

barn.som.föds.på.sjukhus.får.mamman.rådgivning.ang.. 

amning..Exklusiv.amning.under.barnets.första.sex.månader.är.rekommendationen.för.en.HIV-smittad.mamma..Exklusiv.amning.betyder.amning.utan.kosttillskott. 

i.form.av.annan.mat,.vatten.eller.bröstmjölkersättning.. 

Det.skyddar.barnet.genom.att.skapa.särskilda.förutsättningar.i.tarmfloran.som.gör.att.infektioner.får.det.svårt.att.ta.sig.igenom.tarmväggen..Det.viktiga.är.att.säkerställa.att.mamman.verkligen.kan.och.förstår.begreppet.

exklusiv.amning.och.inte.erbjuder.barnet.någon.annan. 

kost.under.barnets.första.sex.månader..Det.är.inte.ett. 

helt. enkelt. budskap. att. förmedla.. Många. gånger. vill. 

man.kanske.ge.sitt.barn.lite.extra.vatten.eller.gröt.och. 

då.bryts.skyddet.i.barnets.tarm..Om.mamman.inte.kan. 

amma.exklusivt.ska.man.istället.säkerställa.att.barnet. 

får.bröstmjölksersättning.enligt.AFASS.riktlinjer:. 

•..Acceptable/accepterande:.The.mother.perceives. 

no.problem.in.replacement.feeding..Potential.problems.may.be.cultural,.social,.or.due.to.fear.of.stigma.and.discrimination 

•..Feasible/funktionellt:.The.mother.(or.family).has. 

adequate. time,. knowledge,. skills,. resources. and. 

support.to.correctly.mix.formula.or.milk.and.feed. 

the.infant.up.to.12.times.in.24.hours. 

•..Affordable/har råd med:.The.mother.and.family,. 

with.community.or.health.system.support.if.necessary,.can.pay.the.cost.of.replacement.feeding. 

without.harming.the.health.or.nutrition.status.of. 

the.family 

•..Sustainable/hållbart:.Availability.of.a.continuous. 

supply.of.all.ingredients.needed.for.safe.replacement.feeding.for.up.to.one.year.of.age.or.longer 

•..Safe/säker:.Replacement.foods.are.correctly.and. 

hygienically.prepared.and.stored,.and.fed.preferably.by.cup. 

Det.kan.vara.svårt.att.rådgöra.en.nybliven.HIV-positiv. 

mamma.i.valen.och.säkerställa.att.hon.förstår.budskapen.fullt.ut.för.att.inte.äventyra.sitt.barns.hälsa..För.de. 

flesta.är.det.fortfarande.säkrast.att.ge.sitt.barn.ren.och. 

säker.bröstmjölksersättning.enligt.AFASS... 

Mammorna. uppmanas. att. regelbundet. gå. till. sin. 

baby.clinic.(liknande.barnavårdscentral).för.hälsokontroller. 

med. bl. a. vikt,. utveckling,. vitamintillskott. och. 

rådgivning..På.många.kliniker.finns.stöd.grupper.för. 

HIV-smittade.mammor.där.de.träffas.för.stödsamtal.i. 

grupp.och.får.lyssna.på.föreläsningar.. 

Jag.och.kollegan.Birgitta Jönsson,.smittskyddssjuksköterska.Halland,.blev.inbjudna.att.vara.med.i.en.”support.group.for.HIV.mothers”..Vi.träffade.15.mammor. 

med.sina.spädbarn.där.alla.barn.var.under.sex.månader.. 

Här.fick.kvinnorna.kvitta.ut.barnens.bröstmjölksersättning.för.de.kommande.två.veckorna.och.mammorna. 

fick.även.ett.näringsrikt.mellanmål..Kvinnorna.träffas. 

tillsammans.med.en.sjuksköterska.där.de.talar.om.barnen,.kost,.vardagen.och.att.leva.med.HIV..Alla.mammor. 

och.barn.såg.så.välmående.och.friska.ut,.ingen.skulle. 

kunna.ana.att.dessa.mammor.bar.på.HIV..Trots.att.de. 

flesta.inte.har.rinnande.vatten.så.är.kläderna.rena.och. 

välstrukna. och. barnen. klädda. som. små. prinsar. och. 

prinsessor!.Birgitta.och.jag.höll.en.föreläsning.där.vi. 

berättade.om.Sverige.och.hur.vi.arbetar.med.förebyggande.arbete.mot.HIV.och.vikten.av.näringsrik.kost.för. 

små.växande.barn.. 

När.barnen.är.över.sex.månader.upphör.grupperna.. 

Sjuksköterskan.berättade.att.”ingen.kommer.till.grupperna.eftersom.vi.inte.kan.ge.gratis.bröstmjölksersättning.till.barnen.och.vi.kan.inte.ge.mammorna.ett.mellanmål”.. 

Tema / amning 

Det.preventiva.arbetet.är.naturligtvis.oerhört.viktigt!.På.babyclinic.frågade.sjuksköterskan.alla.mammor. 

om.de.hade.”protection”..Alla.mammor.som.ville,.fick. 

gratis.kondomer..Information.om.HIV.finns.överallt,. 

på.posters,.i.media,.i.samtalen,.men.i.slutändan.gäller.det.för.både.män.och.kvinnor.att.praktisera.”safe. 

sex”..Vi.träffade.många.ungdomar.i.Mbekweni.där.vi. 

hade.workshops.om.”safe.sex”.och.att.använda.kondom..Genom.att.lyssna.och.tala.med.dem.inser.vi.hur. 

stora.kulturella.skillnader.det.är,.vilket.gör.det.svårt.för. 

oss.svenskar.att.förstå.varför.HIV-smittan.fortsätter.att. 

spridas,.trots.kunskap,.kondomer.och.bromsmediciner. 

Under.min.resa.gjorde.vi.även.studiebesök.i.kåkstaden.Khayelitsha,.strax.utanför.Kapstaden..En.av.Sydafrikas.största.kåkstäder.med.runt.1.miljon.invånare..Här. 

ligger.Philani.näringscenter.som.för.över.20.år.sedan. 

startades.av.den.svenska.läkaren.Ingrid le Roux. 

Eftersom.HIV.är.en.del.av.vardagen.i.Sydafrika.är. 

det.en.viktig.del.av.Philanis.verksamhet..Man.arbetar. 

preventivt. och. de. som. är. HIV-positiva. får. stöd. och. 

mediciner..Philani.har.fem.center.där.det.bedrivs.uppsökande. 

hälsovård. med. behandling. till. undernärda. 

barn.och.föräldralösa.barn..Mammorna.får.utbildning.i. 

näringslära.för.att.kunna.erbjuda.bra.kost.för.sina.barn. 

Philani.arbetar.genom.hjälp.till.självhjälp.och.ger. 

inga.gåvor.eller.pengar.till.familjerna..De.får.utgå.från. 

det.som.finns.i.hemmet..Finns.det.en.grönsak.och.lite. 

olja.så.får.de.lära.sig.hur.de.kan.göra.barnmat.av.det.. 

Hälsoarbetarna. besöker. hemmen. och. identifierar. de. 

gravt.undernärda.barnen..Barnen.får.näringstillskott. 

på. näringscentret. och. när. barnen. är. utom. fara. näringsmässigt.får.de.börja.i.förskolan.på.Philani..Där.får. 

barnen.näringsrik.kost.och.mycket.av.pedagogiken.är. 

att.lära.barnen.vad.som.är.bra.kost.för.kroppen..Många. 

av.barnen.har.varit.svaga,.men.på.förskolan.får.de.sakta. 

komma.tillbaks.till.livet.för.att.börja.leka.och.må.bra.. 

Att.leka.är.att.läka!.Mammorna.får.chansen.att.arbeta. 

på. hantverksfabrikerna. med. vävning,. pärlarbete. och. 

linoleumtryck,.vilket.innebär.att.de.får.en.inkomst.och. 

kan.köpa.mat.till.familjen..Inom.Philani.finns.även.en. 

tandklinik.och.en.kvinnoklinik. 

Lisa föreläser för HIV support group i Mbekweni 

FAKTA SYDAFRIKA 

• Sydafrika är cirka 3 gånger 

så stort som Sverige 

• Cirka 49 miljoner invånare 

med 11 officiella språk 

• Befolkningen består av 

79 % svarta, 9,5 % vita, 9 

% färgade, 2,6 % asiater & 

indier 

• Trettiofyra miljoner människor 

är fattiga varav 26 

miljoner är extremt fattiga 

och arbetslösheten är cirka 

37 % 

• Ungefär 5,7 miljoner lever 

med HIV/AIDS, den största 

andelen i åldrar 15-49 år 

• Spädbarnsdödlighet 

55/1000 (Sverige 2,4/1000) 

• Medellivslängd cirka 50 år 

• Sveriges bistånd till SA 

planeras avslutas 2014 

• I april 2010 beslöt President 

Zuma att starta en kampanj 

för att HIV - testa 15 miljoner 

människor. Genom kampanjen 

ska 1.5 miljoner människor 

få bromsmediciner 

Källa: Svenska ambassaden, 

SA. UNAIDS 


FAKTA STIPENDIUM 

2010 fick jag Pampers Stipendium 

för att arbeta med en 

pappagrupp som jag var med 

och startades för ett par år 

sedan. Det är en pappagrupp 

i kåkstaden Mbekweni, 

Sydafrika. 

Artikel om pappagruppen 

kommer i Barnbladet # 2, 

2011. I samband med min 

resa gjorde jag även studiebesök 

och hade workshops 

inom många andra ämnen. 

Jag reste med Mbekweni – 

Sweden Empowerment Program: 

ett utvecklingsprojekt 

mellan kåkstaden Mbekweni 

i Sydafrika och Hallands Centerorganisationer. 

Alla svenska deltagare i 

projektet arbetar ideellt. 

Projektet startade 2004 och 

arbetar bl.a. med demokrati, 

organisationsutveckling, 

hälsofrågor, utveckling av 

förskolor/skolor, jämställdhet, 

utbildning och utbytesprogram 

mellan länderna. 

Tema / amning 

Ingrid.berättar.att.nya.studier.visar.att.om.både. 

mor.och.barn.behandlas.med.bromsmediciner.kan. 

barnet.ammas.exklusivt.utan.risk.för.mor-barn.smitta..Men.det.krävs.att.mamman.får.gratis.bromsmediciner,.stöd.och.råd.vid.en.vårdcentral..Hon.måste. 

även.kunna.ta.sig.till.vårdcentralen.regelbundet,.hon. 

måste.kunna.följa.den.medicinska.behandlingen.och. 

mamman.måste.själv.ha.tillgång.till.mat..En.hungrig. 

kropp.kan.inte.dra.nytta.av.medicinerna.och.många. 

HIV/AIDS-mediciner.måste.tas.på.full.mage.för.att. 

inte.ge.livsfarliga.biverkningar. 

Trots.den.enorma.HIV-bördan.så.finns.det.ljusglimtar..Sjuksköterskorna.på.vårdcentralerna.i.Mbekweni.berättade.att.färre.och.färre.barn.blir.smittade. 

av.HIV..Fler.människor.testar.sig.och.tar.ansvar.för. 

sin. sjukdom.. Bromsmedicinerna. fungerar. och. fler. 

människor.kan.leva.ett.ganska.normalt.liv.med.sin. 

sjukdom..Men.det.preventiva.arbetet.måste.fortsätta. 

genom.information,.kunskap.och.goda.förebilder! 

Vill.du.läsa.mer.om.Sydafrikaprojektets.arbete,.läs. 

bloggen:.www.sydafrikaprojektet.blogg.se 

Referenser: 

• AFASS; http://motherchildnutrition.org/info/afassprinciples.html 

• HIV and AIDS: prevention, care and treatment; broschyr 

i samarbete mellan Sydafrikanska organisationer. 

• Philani; www.philani.org.za 

• Policy & Guidelines for the prevention of Mother-to- 

Child Transmission of HIV, dep of Health of the Western 

Cape, 2009. 

• Svenska Ambassaden i Sydafrika; www.swedenabroad. 

com 

• The Lancet, Volume 369, Issue 9567, Pages 1107 - 

1116, 31 March 2007 

The Lancet, Volume 369, Issue 9579, Page 2073, 23 June 

2007 

• UNAIDS; www.unaids.org. 

• WHO; www.who.int/en/ 

• Samtal och studiebesök i Mbekweni och Philani, Sydafrika 

oktober 2010 

Ett barn vägs på Baby clinic

10 barnbladet #1 2011 

Tema / amning 

För att vara vårdgivare eller rådgivare krävs både ett 

vetenskapligt underlag och en samlad klinisk erfarenhet 

Vårdpersonal skall ha nödvändiga amningskunskaper för att kunna ge evidensbaserade och individuella råd. Dessa 

kunskaper kan utvecklas tillsammans med kollegor genom att regelbundet och gemensamt reflektera över praktiska 

situationer och möten. Bröstmjölk och amning har betydelse för såväl barns som mammors hälsa. Ett vetenskapligt 

underlag som är framtaget med hjälp av systematiska översikter eller meta-analyser ökar bevisvärdet. 

Annica Örtenstrand 

Barnsjuksköterska. Med dr 

Neonatalverksamheten 

Astrid Lindgrens Barnsjukhus, 

Stockholm 

Annika.ortenstrand@karolinska.se 

Vårdpersonal skall ha nödvändiga.amningskunskaper.för.att.kunna.ge.evidensbaserade. 

och. individuella. råd.. Dessa. 

kunskaper.kan.utvecklas.tillsammans.med.kollegor.genom.att.regelbundet.och.gemensamt.reflektera. 

över. praktiska. situationer. och. möten.. 

Bröstmjölk.och.amning.har.betydelse.för.såväl. 

barns.som.mammors.hälsa..Ett.vetenskapligt.underlag.som.är.framtaget.med.hjälp.av.systematiska. 

översikter. eller. meta-analyser. ökar. bevisvärdet.. 

Att.en.blivande-.eller.nybliven.mamma.får.en. 

god.och.enhetlig.information.från.hela.vårdkedjan.är.troligen.ett.av.de.viktigaste.stegen.till.en. 

lyckad.amning..Steg.2.i.dokumentet.”tio.steg.till. 

lyckad.amning”.från.UNICEF.och.WHO.slår.fast. 

att.all.personal.skall.få.nödvändiga.amningskunskaper.så.att.de.kan.genomföra.den.amningsstrategi/handlingsplan.som.enheten.arbetar.efter..Att. 

ge.en.personalgrupp.nödvändiga.kunskaper.kan. 

låta.enkelt,.men.denna.insats.är.nog.mer.komplicerad.än.så..Som.vårdgivare.behöver.du.både.tillgång.till.den.senaste.forskningen.och.till.erfarenhet.för.att.kunna.ge.evidensbaserade.och.individuella.råd..Med.evidensbaserad.vård.menas. 

att.vi.inom.vården.skall.tillämpa.såväl.det.bästa. 

vetenskapliga.underlaget.som.en.samlad.klinisk. 

erfarenhet.i.samråd.mellan.vårdens.personal.och. 

patienten..Den.kliniska.erfarenheten,.den.kunskap.som.är.erfarenhetsbaserade,.utvecklas.tillsammans. 

med. kollegor. genom. att. regelbundet. 

och.gemensamt.reflektera.över.praktiska.situationer.och.möten.(1)..Att.avgöra.värdet.av.resul- 

tat. från. vetenskapliga. rapporter. kan. vara. svårt.. 

Ett.hjälpmedel.är.att.använda.den.evidenshierarki. 

som.grovt.kan.beskrivas.så.här:.1).en.välgjord.systematisk.översikt.av.två.eller.flera.randomiserade.kontrollerade.studier,.2).en.randomiserad.kontrollerad.studie,.3).en.välgjord.ickerandomiserad.studie.t.ex.kohort-.eller.fallstudie.och.4).en.välgjord.observationsstudie.. 

Amningsstudier.är.nästan.uteslutande.gjorda. 

med.hjälp.av.observationer.eftersom.det.inte.är. 

möjligt. att. med. lottens. hjälp. bestämma. om. en. 

studiedeltagare.skall.amma.eller.inte..Resultaten. 

beskriver.därför.sambandet.mellan.bröstmjölk/ 

amning.och.olika.hälsoutfall.men.kan.inte.uttala. 

sig.om.ett.orsakssamband..För.att.tolka.resultaten.är.det.viktigt.att.veta.om.man.tagit.hänsyn.till. 

andra.faktorer.som.har.betydelse.för.utfallet.som. 

studerats..Genom.att.”justera”.för.vissa.faktorer.så. 

kan.man.med.större.säkerhet.säga.att.det.är.just. 

bröstmjölken. som. är. orsaken. till. olika. effekter. 

på.t.ex.hälsan..Sådana.vanliga.faktorer.är.socioekonomisk.status,.kön.och.hereditet.för.en.viss. 

diagnos..En.metod.för.att.öka.bevisvärdet.är.att. 

göra.systematiska.översikter.eller.meta-analyser. 

där.resultaten.från.flera.studier.vägs.samman.till. 

ett.gemensamt.resultat..Under.2007.publicerade. 

en.forskargrupp.från.USA.en.rapport.(415.sidor). 

där.man.vägt.samman.resultat.från.över.400.studier.som.undersökt.effekter.av.amning.på.olika. 

hälsoutfall.(2).. 

Sammanfattningsvis. fann. man. i. denna. rapport.ett.samband.mellan.amning.och.en.minskad. 

risk.för.akut.öroninflammation,.ospecifik.gastro-

enterit,.allvarlig.infektioner.i.nedre.luftvägarna,. 

atopisk.dermatit,.astma.(små.barn),.fetma,.typ.1. 

och.2.diabetes,.barnleukemi,.plötslig.spädbarnsdöd. 

(SIDS). och. för. nekrotiserande. enterokolit.. 

De.fann.inget.samband.mellan.amning.och.barns. 

kognitiva.förmåga..Förhållandet.mellan.amning. 

och. hjärt-kärlsjukdomar. var. oklart.. På. samma. 

sätt.var.det.också.oklart.om.förhållandet.mellan. 

amning.och.barnadödlighet.i.industriländerna.. 

För. mamman. hade. amning. samband. med. en. 

minskad.risk.för.typ.2-diabetes.samt.bröst.och. 

äggstockscancer..En.kort.amningstid.eller.ingen. 

amning.alls.hade.samband.med.en.ökad.risk.för. 

postpartum.depression..De.fann.inget.samband. 

mellan.amning.och.osteoporos..Effekten.av.amning.på.en.återgång.till.sin.vikt.före.graviditeten.var.försumbar,.och.effekten.av.amning.på.en.viktminskning.efter.förlossningen.var.oklar..Nedan.följer.en.redovisning.av.några.av.dessa.hälsoutfall..Förutom.resultaten.återges.några.kommentarer. 

av. författarna. som. belyser. tolkningen. av. 

resultaten. 

Akut otitis media (AOM) 

Meta-analysen.visade.att.någon.amning.jämfört. 

med.enbart.bröstmjölksersättning.medförde.en. 

signifikant.minskad.risk.för.AOM,.justerade.OR;. 

0,77.(95%.CI.0,64.-.0,91)..Enbart.amning.jämfört. 

med.enbart.ersättning.minskade.risken.ytterligare,.OR;.0,50.(95%.CI.0,36-.0,70). 

Gastrointestinala infektioner 

Resultaten.för.detta.utfall.var.motstridiga..Uppgifter.från.tre.studier.som.justerat.resultatet.avseende.andra.betydande.faktorer.tydde.på.att.amning.har.samband.med.en.minskad.risk.för.ospecifika. 

gastrointestinala. infektioner. under. första. 

levnadsåret. hos. spädbarn. i. industriella. länder.. 

En.sammanvägning.av.samtliga.identifierade.studier.kunde.inte.genomföras.eftersom.övriga.studier.saknade.uppgifter.om.andra.betydande.faktorer.i.barnets.bakgrund.. 

Sjukhusvistelse i samband med 

sjukdomar i nedre luftvägarna, särskilt RS-virus 

En. meta-analys. visade. att. enbart. bröstmjölk. 

under.minst.fyra.månader.jämfört.med.enbart. 

bröstmjölksersättning.minskade.risken.för.sjukhusinläggning.i.samband.med.sjukdomar.i.luftvägarna,.RR;.0,28.(95CI.0,14-0,54)..Denna.slutsats.förblev.statistiskt.signifikant.efter.justering. 

för.rökning.och.socioekonomisk.status.. 

Atopisk dermatit 

Meta-analysen.visade.att.enbart.bröstmjölk.under.minst.tre.månader.jämfört.med.enbart.bröstmjölksersättning. 

minskade. risken. för. atopisk. 

dermatit,.OR;.0,68.(95%.CI.0,52-0,88)..I.studier. 

där. det. fanns. atopisk. dermatit. hos. föräldrarna. 

Tema / amning 

minskade. risken. ytterligare.OR;.0,58.(95%.CI. 

0,41-0,92).. 

Astma 

I.de.studier.som.inkluderade.barn.med.astma. 

i.familjen.var.resultaten. 

till. viss. del. motstridiga,.alla.utom.en.studie. 

redovisade.en.minskad. 

risk..En.meta-analys.utan. 

denna. studie. visade. 

att. enbart. bröstmjölk. 

under.minst.tre.månader.jämfört.med.enbart. 

bröstmjölksersättning. 

minskade.risken.för.astma,. 

justerad. OR;. 0,60. 

(95%.CI.0,43-0,82)..När. 

alla. studier. inkluderades.i.analysen.fanns.det. 

inte.längre.ett.statistiskt. 

signifikant. samband,. 

justerat. OR;. 0,81. (95%. 

CI. 0,41-1,60).. Även. en. 

meta-analys. av. studier. 

som. inkluderade. barn. 

utan. förekomst. av. astma.i.familjen.redovisade.en.minskad.risk.för. 

astma,.OR;.0,73.(95%.CI.0,59-0,92).. 

Fetma 

Det.är.känt.att.tillväxten.hos.spädbarn.som.får. 

bröstmjölk. skiljer. sig. från. de. som. får. enbart. 

bröstmjölksersättning..Barn.som.fått.ersättning. 

väger.i.genomsnitt.mer.och.är.längre.jämfört.med. 

barn.som.ammas..En.systematisk.genomgång.av. 

19. studier. i. industriländerna. visade. att. vid. 12. 

månaders. ålder. var. den. ackumulerade. skillnaden.i.kroppsvikt.ca..400.g.mindre.hos.de.spädbarn.som.ammats.helt.och.delvis.minst.9.månader.jämfört.med.ersättning,.och.så.mycket.som. 

600-650.g.mindre.hos.spädbarn.som.ammats.helt. 

och.delvis.minst.12.månader.jämfört.med.ersättning/välling.. 

Ingen. skillnad. kunde. noteras. när. 

det.gällde.huvudomfång.(3).. 

Två. meta-analyser,. som. inkluderade. 69. 000. 

respektive.298.900.barn,.visade.att.någon.bröstmjölk.jämfört.med.enbart.bröstmjölksersättning. 

minskade.risken.för.övervikt/fetma,.justerad.OR;. 

0,76.(95%.CI.0,67-0,86).respektive.OR;.0,93.(95%. 

CI:.0,88-0,99).. 

Plötslig spädbarnsdöd (SIDS) 

I.meta-analysen.inkluderades.endast.studier.som. 

tydligt.definierat.SIDS.(bekräftade.vid.obduktion. 

hos.barn.mellan.1.vecka.och.1.års.ålder),.rappor- 

enbart bröstmjölk under minst 

tre månader jämfört med enbart 

bröstmjölksersättning minskade 

risken för atopisk dermatit

terade.data.angående.amning.samt.justerat. 

för. kända. confounders. eller. riskfaktorer. 

för.plötslig.spädbarnsdöd..Resultatet.visade.att.någon.bröstmjölk.jämfört.med.enbart. 

bröstmjölksersättning. minskade. risken.för.plötslig.spädbarnsdöd,.justerat.OR;.0,64.(95%.CI.0,51-0,81)..Påverkbara.riskfaktorer.för.plötslig.spädbarnsdöd.är.sovställningar,.moderns.rökning.och.samsovning..Andra.potentiella.riskfaktorer.är.födelsevikt,.kön.och.socioekonomisk.status.. 

Nekrotiserande enterokolit (NEC) och 

bröstmjölk hos underburna barn 

Nekrotiserande. enterokolit. (NEC). är. en. 

mycket. allvarlig. mag-tarm. sjukdom. hos. 

underburna.barn..Orsaken.är.fortfarande. 

oklar.. En. populationsbaserad. studie. som. 

publicerades.2002.rapporterade.en.hög.förekomst.hos.barn.med.en.födelsevikt.mellan.750.och.1000g.och.att.risken.minskade. 

med.ökad.födelsevikt.(4).I.meta-analysen. 

ingår. fyra. randomiserade. kontrollerade. 

studier.(RCT).med.tillsammans.476.barn.. 

Resultatet.visade.att.bröstmjölk.(egen.eller.bankmjölk).jämfört.med.enbart.bröstmjölksersättning. 

för. underburna. barn. 

minskade.risken.för.NEC,.RR;.0,42.(95%. 

CI.0,18,-0,96).. 

Kognitiv utveckling och 

amning hos fullgångna barn 

Denna.rapport.kunde.inte.identifiera.något. 

samband. mellan. amning. och. fullgångna.barns.kognitiva.förmåga..Även.om. 

många.har.studerat.detta.så.är.resultaten. 

svåra.att.väga.samman..Problemet.med.att. 

jämföra. dessa. studier. är. att. man. använt. 

olika.metoder.vid.olika.tidpunkter.för.att. 

skatta.barnets.utveckling.samt.oklara.uppgifter.när.det.gäller.amningen..Det.finns. 

även.olika.åsikter.om.vilka.faktorer.som.är. 

viktiga.att.ta.med.i.analysen..Vanliga.faktorer.är.socioekonomisk.status,.mammans. 

utbildning,. födelsevikt,. gestationsålder,. 

födelseordning. och. kön.. Vissa. författare. 

hävdar.att.en.viktig.faktor.är.barnets.stimulering,.såväl.kvantitet.som.kvalitet..Andra.anser.att.moderns.och.faderns.intelligens,.civilstånd,.antal.barn.och.mammans. 

ålder.är.viktigast... 

Kognitiv utveckling och 

amning hos underburna barn 

Ingen.definitiv.slutsats.kunde.dras.om.förhållandet.mellan.amning.och.kognitiv.utveckling. 

hos. underburna. barn.. Förutom. 

skillnader.i.metoder.hade.många.av.de.stu- 


Tema / amning 

dier.som.granskats.inte.en.klar.definition. 

av. amning. eller. bröstmjölksexponering.. 

Viktiga.uppgifter.såsom.andra.sjukdomar. 

(t.ex.. neurologisk. sjuklighet,. extremt. låg. 

födelsevikt,.andra.neonatala.sjukdomar),. 

tidiga. interventioner. samt. miljömässiga.och.socioekonomiska.faktorer.saknades.ofta. 

Postpartum Depression (PPD) och amning 

Postpartum.depression.är.ett.alvarligt.hälsoproblem.. 

Förekomsten. i. Sverige. har. 

uppskattats.till.13,7.%.två.månader.efter. 

förlossningen(5)..Sjukdomen.påverkar.inte.bara.mamman.utan.har.även.betydelse.för.hennes.förmåga.att.ta.hand.om.sitt. 

barn..Vid.tolkningen.av.dessa.studier.är. 

det.viktigt.att.klargöra.sambandet.mellan. 

PPD.och.mammans.beslut.att.inleda.och. 

att.fortsätta.amningen..En.svårighet.med. 

att. jämföra. resultat. från. olika. studier. är. 

att.olika.metoder.använts.för.att.identifiera.PPD..Vissa.studier.har.använt.frågeformulär.medan.andra.gjort.kliniska.bedömningar.utifrån.kriterier.för.depression. 

De.studier.som.analyserats.i.rapporten. 

visade.att.det.fanns.ett.samband.mellan.att. 

inte. amma/amma. under. en. kort. period. 

och. postpartum. depression.. Fler. undersökningar.behövs.för.att.tolka.betydelsen. 

av.detta.samband..Det.mest.troliga.är.att. 

Dessa ”Tio steg till lyckad amning” 

kommer ursprungligen från initiativet 

av UNICEF och WHO att definiera kriterier 

för amningsvänliga sjukhus. Som ett resultat 

av detta bildade Socialstyrelsen 1992 

en nationell kommitté och en expertgrupp 

för att genomföra amningsvänliga sjukhus 

i Sverige. Under några år skedde utbildningar 

av personal och utvärderingar av 

sjukhus för att se om man uppfyllde de 

tio stegen. Syftet med initiativet var att 

amningsarbetet skulle baseras på amningsvänliga 

rutiner på förlossning och BB för 

att främja och stödja amning. Idag ansvarar 

varje enskilt landsting för vårdkvaliteten 

vad gäller amning. Under en period tog 

Folkhälsoinstitutet över ansvaret och sedan 

dess är även mödra- och barnhälsovård 

inkluderade för att möjliggöra en amningsvänlig 

vårdkedja. 

Steg 1: Ha en skriven amningsstrategi/ 

handlingsplan som rutinmässigt delges all 

hälsovårdspersonal. 

Steg 2: Undervisa all berörd personal i 

PPD.leder.till.en.kortare.amningsperiod,. 

inte. att. amning. påverkar. risken. för. depression..Båda.dessa.effekter.kan.inträffa. 

samtidigt.. För. en. säkrare. tolkning. krävs. 

mer. kunskap. om. faktorer. som. har. betydelse.för.både.en.postpartum.depression. 

och.beslutet.att.inleda.eller.avsluta.amning. 

identifieras.. 

Referenser 

1. Svensk sjuksköterskeförening. Erfarenhetsbaserad 

kunskap – vad är det och hur värderar vi den? 

Stockholm 2006. Art nr S-125. www.swenurse.se/ 

Documents/Publikationer%20pdf-filer/Erfarenhetsbaseradkunskap.pdf 

(hämtad 2011-01-07) 

2. Ip S, Chung M, Raman G, Chew P, Magula N, 

DeVine D, Trikalinos T, Lau J.Breastfeeding and 

Maternal and Infant Health Outcomes in Developed 

Countries. Evidence Reports/Technology Assessments 

No.153. AHRQ Publication No. 07-E007. Rockville 

MD: Agency for Healthcare Research and Quality 

(US); 2007. http://www.ahrq.gov/downloads/pub/ 

evidence/pdf/brfout/brfout.pdf (hämtat 2011-01-07) 

3. Dewey KG. Growth characteristics of breast-fed 

compared to formela-fed infants. Biol Neonate 

1998;74:94-105. 

4. Llanos AR, Moss ME, Pinzòn MC, Dye T, Sinkin 

RA, Kendig JW. Epidemiology of neonatal necrotising 

enterocolitis: a population-based study. Paediatr 

Perinat Epidemiol. 2002;16(4):342-9. 

5. Rubertsson C, Wickberg B, Gustavsson P, Rådestad 

I. Depressive symptoms in early pregnancy, two 

months and one year postpartum-prevalence and 

psychosocial risk factors in a national Swedish sample. 

Arch Womens Ment Health. 2005;8(2):97-104. 

10 steg till lyckad amning enligt WHO och UNICEF 

nödvändig kunskap för att genomföra 

denna handlingsplan. 

Steg 3: Informera alla gravida och nyblivna 

mammor om fördelarna med amning och 

hur man upprätthåller amning. 

Steg 4: Uppmuntra och stödja mammor 

att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets 

första vakenhetsperiod, vilket vanligen 

sker inom två timmar. 

Steg 5: Visa mammor hur de ska amma 

och upprätthålla amningen även om de 

måsta vara åtskilda från sina barn. 

Steg 6: Nyfödda barn ska ej ges mat eller 

dryck utöver bröstmjölk såvida det inte är 

medicinskt indikerat. 

Steg 7: Praktisera samvård - tillåt mammor 

och barn att vistas tillsammans dygnet 

runt. 

Steg 8: Uppmuntra till fri amning. 

Steg 9: Ej ge nyfödda ammade barn nappflaska 

eller tröstnapp. 

Steg 10: Uppmuntra bildandet av stödgrupper 

för amning och hänvisa till dessa 

vid utskrivning från sjukhuset.

Amningsfrekvensen i Sverige sjunker 

Allt fler kompletterar amningen med bröstmjölksersättning 

Nationell statistik visar att andelen barn som ammas helt eller delvis minskar. Allt fler väljer att amma delvis. 

Användningen av de ”tio stegen till lyckad amning” har en positiv effekt på amningen. Speciella åtgärder krävs för 

barn med specifika behov, t ex barn som föds före fullgången tid. 

Sedan många år tillbaka.har.Sverige.utmärkt.sig.för.att.ha.en.hög.amningsfrekvens. 

jämfört. med. andra. 

länder.. Detta. gäller. både. andelen. mammor.som.startar.en.amning.och.andelen. 

som.fortfarande.ammar.efter.sex.månader. 

eller.mer..Aktuell.amningsstatistik.från.Socialstyrelsen.för.åren.mellan.1986.och.2008. 

visar.att.andelen.barn.som.ammas.sjunker. 

sedan.tio.år.tillbaka.(1)..Under.perioden. 

har. andelen. barn. som. ammats. helt. eller. 

delvis.vid.6.månader.först.ökat.från.49,8. 

%.(1989).till.73,8.%.(1997).för.att.därefter. 

stadigt.minska.till.66,5.%.(2008)..En.annan.tydlig.trend.är.att.andelen.enbart.ammade.barn.minskar.och.att.andelen.delvis. 

ammade.barn.ökar..År.1997.ammades.32,3. 

%.av.barnen.delvis.vid.sex.månader.jämfört.med.54,8.%.år.2008..En.del.av.denna.skillnad.kan.förklaras.av.ändrade.definitioner..Från.och.med.år.2004.använder.barnhälsovården.WHO:s.definition.för.enbart. 

amning.vilket.innebär.enbart.bröstmjölk,. 

vitaminer.och.eventuellt.andra.läkemedel.. 

Delvis. amning. betyder. att. barnet. förutom.bröstmjölk.får.bröstmjölksersättning,.välling.eller.annan.kost,.t.ex..smakportioner..Den.neråtgående.trenden.i.andel.enbart.ammade.barn.kan.dock.ses.även.under.åren.2004-2008.dvs.under.de.år.samma. 

definitioner.använts.. 

Under. början. av. 2000-talet. kom. även. 

nya.rekommendationer.för.amningstidens. 



Barnsjuksköterska. Med dr 

Neonatalverksamheten 

Astrid Lindgrens 

Barnsjukhus, Stockholm 

Annika.ortenstrand@ 

karolinska.se 

Tema / amning 

längd.efter.att.WHO:s.resolution.om.spädbarnsuppfödning. 

antogs. av. Världshälsoförsamlingen. 

(WHA). 2001. (WHA. 54.2). 

(2).. WHA. rekommenderar. medlemsländerna. 

att. främja. enbart. amning. i. sex. 

månader.och.därefter.fortsätta.amningen. 

med.tilläggskost.i.två.år.eller.längre..Sverige.har.förbundit.sig.att.stödja.resolutionen. 

men. Livsmedelsverket,. Socialstyrelsen. 

och.Socialdepartementet.formulerade.en. 

anpassning.i.form.av.följande.ställningstagande:.”Den.första.tiden.är.bröstmjölken.barnets.bästa.näring..De.flesta.barn. 

klarar. sig. utmärkt. på. enbart. bröstmjölk. 

de.första.sex.månaderna.av.sitt.liv..Från. 

ungefär.sex.månaders.ålder.bör.amningen. 

av.näringsmässiga.skäl.kompletteras.med. 

annan. föda,. men. det. är. fördelaktigt. om. 

bröstmjölken.utgör.en.del.av.kosten.under. 

hela.första.levnadsåret.eller.längre”.(3-5).. 

Om.detta.har.påverkat.amningsutfallet.är. 

oklart,.jag.har.inte.funnit.någon.amningsstudie. 

som. undersökt. sambandet. med. 

dessa.nya.rekommendationer. 

Orsaken.till.att.allt.fler.kvinnor.väljer. 

att. amma. delvis. kan. ha. många. förklaringar..Det.kan.vara.ett.medvetet.val.för.att.få.avlastning.eller.ett.uttryck.för.förändrade.föräldraroller..Det.kan.också.vara. 

ett.tecken.på.otillräckligt.stöd.från.hälso-. 

och. sjukvården.. Forskningen. visar. att. 

amningsresultatet.har.samband.med.såväl. 

olika.sociodemografiska.bakgrundsfaktorer,.rökning.och.stöd.från.partner.som.insatser.inom.hälso-.och.sjukvården.(6-10)..Initiativet.av.UNICEF.och.WHO.att.definiera.kriterier.för.en.amningsvänlig.vård. 

(Baby.Friendly.Hospital.Initiative.och.tio. 

steg.till.lyckad.amning).anses.idag.vara.en. 

viktig.modell.för.att.stödja.amningen.(11- 

13)..Forskning.visar.att.amningsresultatet. 

hos.barn.med.speciella.behov,.t.ex.underburna.barn,.avgörs.av.andra.metoder.och. 

åtgärder. jämfört. med. friska. fullgångna. 

barn..I.dessa.fall.har.specifika.vårdrutiner. 

såsom.hudnära.vård,.rutiner.för.urpumpning.av.bröstmjölk.samt.god.kunskap.om. 

underburna.barns.signaler.en.avgörande. 

betydelse. (13-19).. Att. amningsstödet. är. 

anpassat. efter. kvinnans. specifika. behov. 

kan. vara. en. av. de. viktigaste. aspekterna. 

vad.gäller.vårdpersonalens.möjligheter.att. 

medverka.till.ett.högre.amningsresultat.i. 

befolkningen.(20).. 

Referenser 

1. Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor – 

Barn födda 2008. Stockholm 2010: artikelnr 2010-8-2. 

2. World Health Organization (WHO). Global strategy 

for infant and young child feeding. Geneva, Switzerland: 

WHO; 2003. 

3. World Health Organization (WHO). The optimal duration 

of exclusive breastfeeding. A systematic review. 

Department of nutrition for health and development 

of child and adolescent health and development. 

Geneva, Switzerland: WHO; 2002. 

4. Kramer MS, Guo T, Platt RW, Vanilovich I, Sekovskaya 

Z, Dzikovich I et al. Feeding effects on growth 

during infancy. Journal of Pediatrics 2004; 145; 600-5. 

5. Axelsson I, Finkel Y, Michaelsen KF, Gebre-Medhin 

M, Hernell O, Jakobsson I, Perlhagen J, Jansson M. 

Tilläggskost vid amning. Introduktionen kan vänta till 

sex månaders ålder, men inte längre. Läkartidningen 

2004;101(3):195-7. 

6. Flacking R, Nyqvist KH, Ewald U. Effects of socioeconomic 

status on breastfeeding duration in mothers 

of preterm and term infants. Eur J Public Health 

2007; 17:579-584. 

7. Spiby H, McCormick F, Wallace L, Renfrew MJ, 

D’Souza L, Dyson L. A systematic review of education 

and evidence-based practice interventions with health 

professionals and breast feeding counsellors on duration 

of breast feeding. Midwifery. 2009;25(1):50-61. 

8. Britton C, McCormick FM, Renfrew MJ, Wade A, 

King SE. Support for breastfeeding mothers. Cochrane 

Database Syst Rev. 2007 Jan 24;(1):CD001141. 

En komplett referenslista kan rekvireras 

från info@barnbladet.org

Är det du eller jag som ammar? 

Amning är ett teamwork mellan barn och mamman. 

De äger amningen, inte professionen. 

Det finns en outtalad. konkurrens. mellan. 

barnmorskor. och. barnsjuksköterskor. på. 

BVC.om.vem.som.”äger”.amningen..Barnmorskor. 

informerar. om. amning. på. MVC. under. 

kvinnans.graviditet,.barnmorskor.stöttar.och.ger.råd. 

på.BB.när.lilla.barnen.är.nyfött..Sedan.går.mor.och. 

barn.hem,.oftast.inom.1-2.dygn.(till.och.med.efter.6. 

timmar.på.vissa.BB)..Det.är.nu.amningen.börjar.på. 

riktigt,.när.vardagen.startar.och.amningen.ska.fungera.dygnet.runt...Det.är.nu.den.nya.familjen.får.kontakt.med.BVC.där.barnsjuksköterska.eller.distriktssjuksköterska.arbetar..Vi.träffar.familjen.varje.vecka,. 

ibland.flera.gånger.i.veckan.beroende.på.hur.barn. 

och.mor.mår..Vi.stöttar.och.ger.amningsrådgivning.. 

Vi.ser.hela.familjen.och.hur.amningen.fungerar.ur. 

familjens.helhetsperspektiv..Finns.det.fler.barn.i.familjen,.hur.gamla.är.de,.var.befinner.de.sig.i.sin.utveckling,.går.syskon.på.förskola.eller.skola?.Är.pappan.hemma,.hur.mycket.kan.han.stötta.och.avlasta?. 

Har.mamman.sin.släkt.på.nära.håll?.Hur.är.hennes. 

kontakt.med.sin.släkt?.Har.mamman.många.vänner. 

som.förstår.och.känner.igen.”amnings.bubblan”?.Hur. 

mår.barnet?.Går.barnet.upp.i.vikt,.hur.suger.barnet,. 

magont,.kräkningar,.bajs,.hudfärg?.Finns.det.orosmoment.hos.mamman.angående.barnets.välmående?.Hur.mår.mamman?.Känner.hon.att.amningen. 

är.behaglig?.Är.det.en.mysig.stund.eller.en.press.och. 

stress.att.amma? 

.En.amningsrådgivning.måste.alltid.ses.ur.flera. 

perspektiv.. Självklart. är. en. amning. bra. för. barnet,. 

det.är.vi.alla.rörande.överens.om,.men.till.vilket.pris. 

som.helst?.En.deprimerad.mamma.kanske.inte.ska. 

fortsätta.amma..En.mamma.som.mår.fysiskt.dåligt. 

av.olika.anledningar.kanske.inte.heller.ska.amma?. 

Vår.uppgift.som.barnsjuksköterskor.är.att.guida.familjen.in.i.föräldraskapet,.lyssna.in.hela.familjesituationen.och.stötta.där.familjen.befinner.sig.för.stunden...Många.barnmorskor.tycker.sig.kunna.och.veta. 

mycket.mer.om.amning.än.oss.barnsjuksköterskor.. 

Jo,. de. har. amningspoäng. i. sin. utbildning.. Men. en. 

BVC.sköterska.har.en.enorm.amningskompetens.eftersom.vi.dagligen.arbetar.med.amningsrådgivning,. 

från. barnets. första. levnadsvecka. tills. barnet. slutar. 

amma..Jag.skulle.våga.sticka.ut.hakan.och.säga.att. 

även.vi.kan.amning,.även.om.vi.inte.har.amningsakademiska.poäng!. 

Vi.äger.inte.amningen.men.vi.kan.amning!.Det. 

handlar.inte.om.att.en.profession.ska.äga.amningsfrågor..Ofta.får.vi.höra.att.amning.är.barnmorskans. 

område.där.vi.inte.ska.in.och.peta.i.amningsfrågor.. 

Borde. vi. inte. samarbeta. runt. amning?. Dessutom. 

borde. barnsjuksköterskans. vidareutbildning. värna. 

mer.om.amning.i.utbildningsprogrammet.så.vi.kan. 

starta.på.samma.nivå.och.kanske.är.det.först.då.som. 

vi.officiellt.kan.få.klappa.oss.på.bröstet.och.säga.att.vi. 

barnsjuksköterskor.kan.amning..För.det.kan.vi!. 

Barnsjuksköterska på BVC 

Synpunkter efterlyses! 

Har du synpunkter kring det här inlägget så är du 

välkommen att skriva till redaktionen info@barnbladet.org 

barnbladet #1/2011 15 

Speakers corner

Mer bröstmjölk bra för späda nyfödda 

För tidigt födda barn skulle 

må bra av att få mer bröstmjölk 

under tiden de vårdas 

på sjukhus än vad de får i dag. 

Det visar en ny studie som presenterats 

i en ny avhandling från 

Uppsala universitet. 

Studien visar att för tidigt födda 

barn riskerar att få för lite mat 

under tiden som de vårdas på 

sjukhus. Det gäller framför allt de 

barn som föds något större i förhållande 

till sin mognadsålder och 

har att göra med rådande rutiner 

kring mjölkmängder som dessa 

barn tillmatas med i neonatalvården 

de första veckorna. 

Studien visar också att tillväxthämmade 

barn som får mer 

Järntillskott ökar 

kadmiumupptag hos nyfödda 

Upptaget av det giftiga ämnet 

kadmium är åldersrelaterat, 

enligt en doktorsavhandling 

från SLU. Helena Öhrvik 

visar där att nyfödda, till skillnad 

mot vuxna, tar upp mer kadmium 

när de fått järntillskott. Hon visar 

även att kadmium i mammans 

bröstvävnad leder till att den 

nyfödde får i sig mindre kalcium 

och mjölkprotein. 

Den toxiska metallen kadmium 

får vi främst i oss via livsmedel 

och tobaksrökning, men ämnet 

finns överallt i vår natur och 

vi kan omöjligt undgå det. 

Nyfödda tar upp mer kadmium 

från tarmen än vuxna, vilket vi 

idag inte har någon förklaring till. 

Kadmium ansamlas i njuren där 

metallen med tiden orsakar skador. 

Förutom i njuren ansamlas 

kadmium även i mjölkproducerande 

bröstvävnad, enligt tidigare 

studier på gnagare. 

Toxikolog Helena Öhrvik har i 

sitt doktorsarbete vid SLU studerat 

kadmiums effekter på celler 

från bröstvävnad och tarm, samt 

på möss och smågrisar under 

nyföddhetsperioden. Hon har 

undersökt dels kadmiums effekter 

på de bröstceller som producerar 

mjölk åt den nyfödde, dels 

upptaget av kadmium från den 

nyföddes tarmar. 

Kadmium visade sig ha förmåga 

att störa omsättningen av kalcium 

i mjölkproducerande bröstvävnad 

genom att kalciumtransportören 

SPCA och mjölkproteinet b-kasein 

bildas i lägre halter. Konsekven- 

mjölk, än vad som tidigare ansetts 

möjligt, under sina första dygn 

mindre ofta behöver intravenös 

näringstillförsel. Samtidigt visar 

studien att tillväxthämmade barn 

växer väl även på små mjölkmängder. 

– Det här visar att de barn som 

löper störst risk att undernutrieras 

i neonatalvården är de som är lite 

större för sin mognadsålder. Vi 

kan luras att tro att de här barnen 

har ”att ta av”. Samtidigt finns 

det en risk att tillväxthämmade 

barn övernutrieras, då de är vana 

vid att klara sig på lite näring, 

säger Eva-Lotta Funkquist som 

genomfört studien. 

Källa: Uppsala Universitet 

sen av att kadmium ansamlas i 

bröstvävnad kan därför bli att den 

nyfödde får i sig mindre mängder 

av kalcium och protein, vilket kan 

leda till en generellt sämre tillväxt 

och utveckling. 

Vuxna människor med låg järnstatus 

har ofta förhöjda halter av 

kadmium i kroppen. Mycket tyder 

på att det har att göra med att 

de två järntransportörerna DMT1 

och FPN1 vid järnbrist ökar sin 

aktivitet i tarmen. Både järn och 

kadmium är tvåvärda joner, vilket 

leder till att transportörerna kan 

ta hand om bägge. När järn är en 

bristvara blir antalet transportörer 

fler för att kunna ta upp mer järn 

i tarmen dämed kan de också 

föra in mer kadmium i blodet. 

Om man då ger järntillskott, blir 

antalet transportörer färre, och 

därmed kan alltså kadmiumupptaget 

till blodet från tarmen 

begränsas. 

– Men detta välkända samband 

mellan låg järnstatus och högt 

upptag av kadmium hos vuxna 

gäller inte för nyfödda, säger 

Helena Öhrvik. 

Hennes resultat visar nämligen 

att det finns åldersberoende 

skillnader som gör att järntillskott 

inte begränsar kadmiumupptaget 

från tarmen hos den nyfödde 

istället tycks det öka upptaget. 

Detta sammanfaller med ökad 

aktivitet hos ett annat transportprotein 

i tarmen, MRP1, som för över 

metallen från tarmen till blodet. 

Källa: Sveriges Lantbruksuniversitet

Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribent 

Lena Maria 

vågar drömma 


Lena Maria Klingvall 

info@lenamaria.com • www.lenamaria.com 

När jag föddes var.det.ingen.som.visste.att.jag.saknade. 

armar.och.bara.hade.ett.normalt.ben..Det.andra.var.bara.hälften.så.långt..Graviditeten.hade.varit.helt.normal.och.mina.föräldrar.gladde.sig.och.längtade.efter.att.deras.förstfödda.skulle.visa.sig.för.världen.. 

Förlossningen.tog.34.timmar.trots.att.jag.var.liten..Direkt.tog. 

en.sköterska.hand.om.mig.och.bar.mig.till.en.annan.avdelning. 

på.sjukhuset..Eftersom.mina.yttre.skador.var.så.grava.befarade. 

man.att.det.även.fanns.inre.skador. 

Det.var.naturligtvis.en.stor.chock.för.mina.föräldrar.att.de. 

fått.en.dotter.med.ett.så.gravt.handikapp..De.hade.också,.precis.som.alla. 

andra. föräldrar,. velat. räkna. till. tio. 

tår.och.tio.fingrar..Istället.fick.de.inte. 

ens.se.mig.förrän.tredje.dygnet..Under.dessa.två.första.dagar,.fyllda.av. 

gråt.och.förtvivlan,.blev.de.erbjudna. 

att. lämna. bort. mig.. Vi. hade. tio. år. 

tidigare. varit. med. om. neurosedyn. 

skandalen.och.vi.tyckte.att.vi.hade. 

fina.institutioner.som.kunde.ta.hand. 

om.ett.barn.som.mig,.om.mina.föräldrar.kände.det.övermäktigt..Men. 

jag.beundrar.mina.föräldrar..När.de,. 

det.tredje.dygnet,.fick.träffa.mig.för. 

första.gången,.bestämde.de.sig.för.att. 

ta.hand.och.mig.och.ge.mig.den.bästa. 

start.på.livet.som.de.kunde. 

Läkaren. rekommenderade. mina. 

föräldrar.att.skaffa.ett.barn.till.så.fort. 

som. möjligt.. För. det. skulle. hjälpa. 

dem.att.kunna.jämföra.mig.med.ett. 

normalt. barns. utveckling.. De. var. 

snabba.. Jag. har. en. bror. som. är. 14. 

månader.yngre.än.mig.och.han.föd- 

des.utan.något.handikapp..Ja,.det.är.i.alla.fall.vad.de.säger..Att. 

vara.lillebror.kan.vara.ett.stort.handikapp,.speciellt.med.mig.som. 

storasyster..För.var.vi.är.kom.så.var.det.jag.som.fick.all.uppmärksamhet,.allt.beröm.och.alla.presenter..Min.bror.hamnade.alltid.i. 

bakgrunden. 

Jag.minns.mina.första.barnaår.som.väldigt.lyckliga.och.problemfria..Och.naturligtvis.beror.det.på.hur.mina.föräldrar.hanterade.min.situation..De.fick.mig.att.känna.mig.som.alla.andra.barn.. 

Den.enda.skillnaden.var.att.mina.kompisar.använde.sina.händer. 

och.jag.mina.fötter..Annars.var.vi.ju.lika. 

.Min.människosyn.präglas.mycket.av.att.jag.fått.växa.upp.i. 

ett.land.som.Sverige..Det.inser.jag.när.jag.besöker.andra.länder.och.träffar.andra.funktionshindrade.som.vuxit.upp.under. 

helt. andra. förutsättningar.. Sergiu. Nichescu. från. Rumänien. är. 

en.sådan.person..När.han.var.tio.år. 

var.han.och.några.kompisar.vid.ett. 

el-ställverk. och. lekte. och. klättrade.. 

Plötsligt. tappade. Sergiu. balansen. 

och.tog.med.den.ena.handen.tag.i.en. 

strömförande.kabel.och.med.den.andra.i.en.jordad.kabel..Strömmen.gick. 

rakt.igenom.armarna.innan.han.föll. 

medvetslös.till.marken.. 

I.ett.land.som.Rumänien.har.man. 

ingen. framtid. som. funktionshindrad..Sergius.mormor.tog.hand.om. 

honom.och.hjälpte.honom.med.allt.. 

Att.äta.och.dricka,.klä.på.sig,.gå.på. 

toaletten. och. duscha.. För. har. man. 

inga.armar.så.kan.man.ju.heller.ingenting.lära.själv.. 

Idag. lever. Sergiu. tillsammans. 

med.sin.hustru.Ligia.och.de.har.tre. 

barn..En.dag.läste.de.i.en.tysk.tidning. 

ett.reportage.om.mig.och.hur.jag.gör. 

allt.med.mina.fötter.men.de.trodde. 

inte.det.kunde.vara.sant..Genom.rumänska.vänner.i.Sverige.fick.de.möj- 

Med tillstånd av Shogakukan Ltd.

Foto: Johnny Tîrnkvist 

ligheten.att.komma.till.Sverige.och.träffa.mig.och.se.hur.jag.kör. 

bil,.äter.och.klär.mig. 

Alla.människor.har.enorma.möjligheter.men.många.blir.begränsade.av.andras.åsikter.och.attityder..I.många.samhällen.finns.inte.de.rätta.lagarna.eller.anpassningarna.för.att.tillåta.möjligheter.för.människors.olika.behov..Ibland.funderar.jag.på.vem.som. 

egentligen.är.handikappad,.och.vad.ett.handikapp.egentligen.är.. 

Att.vara.handikappad.kan.te.sig.på.väldigt.många.sätt..De.allra. 

flesta.handikapp.syns.inte.men.kan.vara.väldigt.svåra.att.leva. 

med.. 

Ända.sedan.jag.var.liten.så.har.jag.haft.inställningen.att.handikappad.är.man.när.man.ställs.inför.något.som.man.inte.klarar.av.. 

Men.när.man.väl.klarar.det.–.även.om.man.använder.en.mängd. 

olika.hjälpmedel.–.så.är.man.ju.inte.handikappad.längre..Om. 

man.ser.handikapp.utifrån.det.perspektivet.så.är.vi.ju.alla.mer. 

eller.mindre.handikappade.för.vi.har.alla.saker.vi.inte.klarar.av. 

Jag.reser.idag.över.hela.världen.och.träffar.många.olika.slags. 

människor.från.olika.länder.och.olika.kulturer..Det.är.så.fascinerande.tycker.jag,.att.möta.alla.dessa.människor,.för.att.ingen.är. 

den.andra.lik..Varje.människa.är.en.unik.skapelse..Det.är.någon. 

som.har.sagt.att.vi.föds.som.original.men.vi.dör.som.kopior.. 

Och.på.många.sätt.håller.jag.med..Vi.försöker.ofta.anpassa.oss. 

för.att.passa.in.och.undviker.att.sticka.ut.ur.mängden..Men.det. 

är.en.svindlande.tanke.att.varenda.liten.människa.är.ett.original.. 

Det.finns.ingen.på.hela.jorden.eller.genom.hela.historien.som.är. 

som.du.eller.som.jag..Därför.är.varje.liv.lika.mycket.värt.och.lika. 

viktigt..För.oavsett.hur.vi.ser.ut,.eller.från.vilken.familj.eller.vilket. 

land.vi.kommer,.eller.hur.rika.eller.smarta.vi.är.så.har.varenda.en. 

av.oss.något.att.bidra.med.som.är.till.glädje.både.för.oss.själva.och. 

vår.omgivning..Och.jag.tror.att.om.vi.tillåter.alla.slags.människor. 

att.få.synas.så.får.vi.ett.rikt.och.färgstarkt.samhälle. 

.Det.finns.en.sak.som.är.viktigare.än.något.annat.för.att.vi.ska. 

kunna.leva.våra.liv,.finna.oss.tillrätta.och.blomma.ut.som.människor,.och.det.är.kärlek..Förutsättningen.för.att.vi.ska.våga.göra. 

saker.och.våga.utveckla.det.som.vi.bär.inom.oss.är.att.vi.känner. 

oss.älskade..Jag.skulle.aldrig.leva.det.liv.jag.lever.idag.om.jag.inte. 

hade.fått.kärlek. 

Jag.tror.att.världens.framtid.vilar.på.människornas.och.samhällets.förmåga.att.ge.alla.sorters.människor.en.naturlig.plats.. 

En.plats.där.alla.får.vara.synliga.och.efterfrågade,.handikappade. 

eller.inte,.rika.eller.fattiga,.fula.eller.snygga..Varje.människa.är. 

unik.och.viktig,.och.om.vi.uppmuntrar.var.och.en.att.utveckla. 

sin.personlighet.kan.vi.tillsammans.skapa.en.värld.som.är.färggrann.och.rik. 

Fakta: Lena Maria 

Lena Maria föddes 1968 

utan armar och vänster 

ben hälften så långt som 

det högra normala benet. 

Hon går med hjälp av en 

benprotes. 

Endast tre år gammal 

lärde sig Lena Maria att 

simma. Vi 18 års ålder 

deltog hon i sitt första 

SM och blev uttagen till 

svenska handikapplandslaget. 

På VM samma år blev 

hon dubbel guldmedaljör 

och slog dubbla världsrekord. 

Höjdpunkten i 

hennes simkarriär var OS Orgellektion med Maria Erlandsson 

1988 i Seoul, Sydkorea. 

1987-1991 studerade Lena Maria vid Stockholms Kungliga 

Musikhögskola. Sedan examen har hon turnérat över hela 

världen. I Japan, Korea, Taiwan, Singapore och Thailand 

har hon blivit allra populärast. Genom de ca 60 turnéerna 

i Asien med konserter, TV, radio och massmedia och ca 50 

skivor och filmer har hon blivit mycket uppmärksammad, 

inte minst genom framträdandet på invigningen av handikapp-OS 

“Paralympics” i Nagano. 

Lena Maria är konstnär i Mun- och fotmålarna sedan 

1990. Hon är också en efterfrågad talare vad gäller människovärde, 

identitet och livskvalitet och hon har skrivit flera 

böcker om sitt liv. 

Lena Maria har fått ta emot utmärkelser som Årets Smålänning, 

hedersmedborgare i Taiwan, Artur Erikson stipendiet 

och medaljen av 8e storleken av Hans Majestät Konungen. 

2009 höll Lena Maria ett tal på www.ted.com där talare 

som Bill Gates och Al Gore också medverkat. Under 2010 

var Lena Maria en av huvudpersonerna i programserien ”Här 

är ditt liv” med Ingvar Oldsberg. 

Foto: Clas Göran Carlsson 


Bristande stöd för barn som upplevt våld 

En nationell utvärdering av 

forskare från universiteten i 

Göteborg, Karlstad, Uppsala 

och Örebro visar att för barn som 

upplevt våld mot sin mamma 

behövs en kedja av insatser, så att 

de kan få stöd för att bearbeta 

sina upplevelser på rätt nivå. 

– Dessutom behövs mer strukturerade 

bedömningar för att 

identifiera barn som riskerar att 

utsättas för mer våld, säger Åsa 

Källström Cater, forskare i Socialt 

arbete vid Örebro universitet. 

En tvärvetenskaplig forskargrupp 

från de fyra universiteten 

har, under ledning av professor 

Anders Broberg vid Göteborgs 

universitet, på uppdrag av Socialstyrelsen 

utvärderat olika stödinsatser 

i Sverige för barn som 

upplevt våld mot mamma. I rapporten 

Stöd till barn som upplevt 

våld mot mamma – preliminära 

resultat från en nationell utvärdering 

har mammor och barn 

som deltagit i olika stödinsatser 

undersökts med avseende på sin 

våldsutsatthet, psykiska hälsa och 

upplevda livskvalitet. 

Bidrar positivt 

Forskarna har utvärderat stödverksamheter 

med särskild inriktning 

mot barn som upplevt våld 

mot mamma inom till exempel 

kvinnohus eller socialtjänsten till 

exempel individuella Trappansamtal, 

Utvägs-grupper, Children 

are People (CAP-grupper) och en 

särskild Barn- och ungdomspsykiatrisk 

enhet: BUP Bågen (numera: 

BUP Grinden). 

– Barn som upplevt våld mot 

mamma har ofta mer psykisk 

ohälsa än barn i allmänhet och 

våra preliminära resultat visar att 

verksamheter specifikt riktade till 

gruppen barn som upplevt våld 

mot mamma utgör ett värdefullt 

komplement till de vanliga 

behandlingsinsatser som finns 

i samhället. Verksamheterna 

är uppskattade och tycks bidra 

positivt till barnens hälsa, säger 

Åsa Källström Cater. 

Men utvärderingen visar att 

dessa små ofta ideellt drivna 

verksamheter, som är avsedda 

att vara en generellt stödjande 

insats där barn synliggörs och 

giltiggörs, riskerar att användas 

som ersättning för barnpsykiatrisk 

behandling. Antingen för att BUP 

saknar behandlingsmetoder eller 

för att det inte går att erbjuda 

behandling eftersom pappan inte 

samtycker till detta. 

– Därför behöver man förbättra 

tillgången till specifika 

behandlingsinsatser för barn 

med svårare problematik så att 

barnens möjligheter att få stöd på 

rätt nivå blir bättre. Det behövs 

en insatskedja så att ärendet kan 

föras vidare i fall där det behövs, 

säger Åsa Källström Cater. 

Stor risk att våldet fortsätter 

Dessutom visar utvärderingen att 

barn som upplevt våld mot sin 

mamma ofta löper risk att fortsatt 

utsättas utan att det uppmärksammas, 

eftersom riskerna för 

barnet inte bedöms på ett strukturerat 

sätt. 

– Strukturerade riskbedömningar 

av barnets och mammans situation 

saknas ofta, trots att barnet 

har regelbundet umgänge med 

den man, oftast barnets pappa, 

som utsatt mamman och ibland 

även barnet för våld. Kunskap 

om modeller för strukturerade 

riskbedömningar och hur de kan 

användas när barn upplevt våld 

mot mamma behöver förbättras, 

i synnerhet inom socialtjänsten 

och barn- och ungdomspsykiatrin 

så att man kan förhindra att barn 

och kvinnor i riskzonen fortsätter 

att utsättas för våld, säger Åsa 

Källström Cater. 

– Det allra bästa vore förstås 

om färre barn behövde uppleva 

våld i familjen över huvud taget, 

avslutar Åsa Källström Cater. 

Källa: Örebro Universitet


Tema / barns och ungas språk 

Ungdomars språk, 

mest slang och onödiga ord? 

Är det så att ungdomar har ett sämre språk än vuxna? Är det sant att ungdomar artikulerar dåligt, har de ett torftigt 

ordförråd bestående av svordomar, slang och onödiga ord? Finns det något standardspråk och vad kännetecknar i 

så fall detta? 

Annelie Arvidsson 

Barnbladet 

annelie70j@ 

hotmail.com 

I 

min botanisering i.ungdomars.språk.fann.jag.Ulla-BrittKotsinas,.en.av.Sveriges.största.språkforskare.. 

Hon. är. verksam. som. professor. vid. Stockholms.universitet..Kotsinas.har.intresserat.sig.för.slang.och.ungdomsspråk.av.olika.slag.och.har.även.skrivit.ett.tiotal.böcker.och.många.artiklar.om. 

invandrarsvenska,. stockholmsspråk,. ungdomsspråk.och.slang.. 

Standardspråk 

Vad.är.då.standardspråk….Det.finns.ingen.definition.på. 

detta.och.enligt.Kotsinas.är.termen.standardspråk.oklar..Dock.beskrivs.standardspråk.som. 

ett.neutralt.språk.utan.någon.dialekt.och.ofta. 

med.rötter.i.överklassen..Då.människor.med. 

hög.social.status.använt.sig.av.den.typen.av.språk.har. 

det.ansetts.som.bättre.och.på.något.sätt.satt.normen.för. 

hur.man.bör.prata..Standardspråket.ligger.som.grund.för. 

språkundervisningen.i.den.svenska.skolan. 

Ungdomsspråk 

En. vanlig. missuppfattning. hos. den. äldre.generationen.är.att.ungdomsspråk.skulle.vara.ett.helt.annat.språk.med.ett.helt.annat.ordförråd.och.språklig.uppbyggnad..Rik- 

tigt. så. 

är.det.inte,.ungdomar.använder.särskilda. 

ord.och.uttryck,.men.själva.språket.skiljer.sig.inte.från.det.som.vuxna.använder..Den.äldre.generationen.sätter.standardspråket.som.normen.för.vad.som.är.ett.korrekt.sätt.att.uttrycka.sig..Ungdomar.brukar.ju.inte.hål- 

la.sig.inom.ramen.för.standardiserade.normer,.ungdomar. 

har.ett.innovativt.tänkande,.de.är.lekfulla.och. 

drar.sig.inte.för.att.prova.på.nya.saker..Eftersom.vårt.samhälle.idag.är.globaliserat. 

så.kommer.många.influenser.från.andra. 

länder. och. ungdomar. tar. gärna. in. utländska.uttryck.i.språket..Ungdomars.språk.är.ofta.förknippat.med.slangord.och.de.förstärker.ofta.känslor. 

med.uttryck.som.”asbra”,.”skitsnygg”.etc.. 

Många.vuxna.har.fördomar.och.värderar.ungdomars.sätt.att.uttrycka.sig.som.felaktigt.och.menar.att. 

dagens.ungdomar.förstör.det.svenska.språket..Kotsinas. 

menar.att.slang.inte.utarmar.språket.hon.beskriver. 

att.de.slangord.som.ungdomarna.skapar.eller.hämtar.in.från.andra.språk,.utvecklar. 

det.svenska.språket... 

Ofta. tar. ungdomarna. med. sig. sina. 

slangord.i. sitt.vuxenspråk.och.detta.resulterar.senare. 

i. att.en.del.av.dessa.ord.kommer.in.i.standardspråket.För.inte.så.länge.sedan.var.ord.som. 

”keff”.och.”guss”.något.som.omnämndes. 

som. invandrarslang,. idag. finns. dessa. ord. i. 

svenska.akademins.ordlista..Ungdomsspråk.är.inget. 

nytt,.Kotsinas.skriver.om.en.insändare.i.Svensk.Sjukskötersketidning.1913.där.en.erfaren,.äldre.sjuksköterska.beskriver.sin.irritation.över.hur.hennes.yngre.kollegor.uttrycker.sig..De.ord.som.sjuksköterskan.syftade. 

på.var.ord.som.”bussig”,.”stilig”.och.”skojig”,.ord. 

som.idag.anses.socialt.accepterade... 

Jag. sitter. här. och. småler. när. jag. läser. 

igenom.min.artikel,.för.visst.är.det.så.att.jag. 

habib 

moffa 

plankish 

chilla

själv.reagerat.på.hur.ungdomar. 

i. dag. uttrycker. sig.. Jag. hade. 

dock.glömt.en.liten.detalj,.att. 

vi.alla.använt.oss.av.ungdomsspråk. 

under. vår. ungdomstid.. 

Ungdomsspråket.ser.dock.inte. 

lika.ut.nu.som.för.10-20.år.sen.. 

De.ord.som.vi.själva.använde. 

under. vår. ungdom. anses. inte. 

vara. slang. av. dagens. ungdomar,. 

de. orden. är. liksom. ”allmänt.erkända”..Som.Ulla-Britt. 

Kotsinas. säger. är. det. en. del. i. 

utvecklingen,.alla.använder.sig. 

av. ungdomsspråk.. Ditt. vuxna. 

språk.kommer.sedan.att.speglas.av.yrkesval.och.vilka.sociala. 

kretsar.som.du.rör.dig.i.. 

Fler boktips 

Älskade vampyr - om livet 

med ett barn med diabetes 

typ 1 

Ami Skånberg Dahlstedt 

Älskade vampyr 

skildrar hur 

tillvaron ställs 

på ända för en 

svensk småbarnsfamilj 

när 

yngste sonen 

får en allvarlig 

diagnos: 

diabetes typ I. 

Föräldrar och storebror tvingas 

ur kan vi förstå det våld och förtryck som 

utövas av män i hederns namn? Vilka 

anpassa sig till den nya hsituationen 

mekanismer är det som ligger bakom? 

I denna antologi belyser sex författare ämnet ur 

olika perspektiv, såväl teoretiska som praktiska, på 

och framförallt vänja sig strukturell nivå vid och på individnivå. osäker- 

Boken tar upp 

bland annat religionens betydelse, skambegreppet 

och formandet av identitet och könsroller. Den 

belyser också olika konsekvenser som migration 

kan föra med sig och sätter hederstänkandet 

heten och rädslan för komplikatio- 

i relation till det svenska samhället. 

Perspektiv på manlighet och heder bidrar till 

förståelse och visar även rent konkret hur man 

kan öka möjligheten för män att välja jämställdhet 

ner som sjukdomen för med sig. 

och demokratiska värderingar framför förtryck. 

Boken riktar sig till studerande och praktiker inom 

socialt arbete och till andra som är intresserade 

Rutiner, kontroller och av heder, insulinspru- 

jämställdhet och integration. 

tor blir sakta men säkert en naturlig 

del av tillvaron och de lyckas hålla 

ihop och hålla modet uppe. Och 

mer än så. De ger sig ut på äventyr 

tillsammans. Till Australien. 

Läsaren får en god inblick i hur 

det kan gå till när syskon, släkt, 

vänner, skol- och vårdpersonal, 

grannar med flera tvingas förhålla 

sig till den nya situationen – som 

väldigt många saknar kunskap om. 

www.gothiaforlag.se 

Perspektiv på Manlighet och heder Red. Merike Hansson 


Perspektiv på manlighet 

och heder 

Merike Hansson, Mehrdad 

Darvishpour, Arhe Hamednaca, 

Hanna Cinthio, Kenneth Ritzén, & 

Björn Wrangsjö 

Många män lever idag med dubbla 

kulturer; de har ena benet i ett 

patriarkalt hederstänkande och 

det andra i ett samhälle med krav 

på jämställdhet. Hur påverkas man 

av en sådan tvåkulturell tillvaro och 

hur kan man öka möjligheten för 

dessa män att välja jämställdhet 

Perspektiv på 

Manlighet 

och heder 

Red. Merike Hansson 

Vinn en av böckerna! 

och demokratiskavärderingar 

framför 

förtryck? 

A n t o l o g i n 

Perspektiv på 

manlighet och 

heder belyser 

ämnet ur flera 

olika perspektiv, 

både på 

strukturell nivå och genom enskilda 

individer. Hederstänkandet sätts i 

relation till det svenska samhället 

för att tydliggöra problemen som 

männen ställs inför och öka förståelsen 

för deras dilemman. 

www.gothiaforlag.se 

Skicka ett mail till berit.finnstrom@hv.se i vilket du anger den 

boktitel du är intresserad av. Lottdragning sker 1 mars. 

Vill.du.läsa.mer.om.ungdomsspråk,.rekommenderar.jag.dig.att.läsa: 

• Kotsinas, Ulla-Britt, 1994: Ungdomsspråk. 

• Kotsinas, Ulla-Britt, 2003: En bok om slang, typ. 

• Lindström Fredrik, 2000: Världens dåligaste språk 

Fakta: Stina Ulla-Britt Kotsinas 

Stina Ulla-Britt Kotsinas, född 

Ernström, föddes den 7 juni 

1935. Hon är språkforskare 

och i dag professor emerita vid 

Stockholms universitet. Hon 

har intresserat sig för slang och 

ungdomsspråk av olika slag. Hon 

har bl.a. gjort en ingående analys 

av den sociolekt eller dialekt som 

talas i stadsdelen Rinkeby i Stockholm 

och på liknande platser i 

landet. Flera gånger har hon fått 

pris för sin forskning och 1992 

tilldelades hon Erik Wellanders 

språkvårdspris. Kotsinas har 

Lyssna på mig 

Ann-Marie Stenhammar 

Barn har förmågan att reflektera. 

De kan hantera kunskap om sig 

själva och sin egen situation och 

fatta beslut därefter – förutsatt att 

de får begriplig information. 

Barn har dessutom rätt att säga 

vad de tycker i beslut som rör 

dem själva. 

Det slås fast i FN:s barnkonvention, 

men i praktiken får barn sällan 

möjlighet att påverka sin situation i 

den utsträckning de faktiskt skulle 

kunna. Det gäller särskilt barn 

med funkt 

i o n s n e d - 

sättningar. 

Om vuxna 

ska börja ta 

hänsyn till 

barns behov 

måste barneninvolveras 

i beslutsprocesserna 

– men hur kan det göras? 

Ann-Marie Stenhammar har 

undersökt vad vetenskapen har 

att säga om barns möjligheter att 

delta i beslut om samhällsinsatser 

vid funktionsnedsättning. 

Boken kan köpas via: 

Lyssna på mig! 

Barn & ungdomar med funktionsnedsättningar vill vara delaktiga 

i möten med samhällets stödsystem 

En systematisk 

kunskapsöversikt 

Högskolan i Halmstad 

Sektionen för hälsa och samhälle 

Ann-Marie Stenhammar 

1 

Foto: Maud Nicander & Lars Tunbjörk 

skrivit ett tiotal böcker och många 

artiklar om invandrarsvenska, 

Stockholmsspråk, ungdomsspråk 

och slang 

Handikappförbunden 

Box 1386, 

172 27 Sundbyberg 

070-768 02 47 

Den kan också laddas ner via 

http://www.stenhammar.se/konsult/publikationer.html 

Namnam. Allt du behöver veta 

om barnens mat och matvanor 

från nyfödd till tonåring 

Gebre Medhin, Mehari & Eliasson, 

Margit 

Min tvååring 

äter enbart 

pasta, ketc 

h u p o c h 

välling räcker 

det? Min fjortonårigadottersimhoppar 

5 dagar 

i veckan hur 

ska hon äta 

för att orka med? Vad innebär 

egentligen glutenallergi? När 

räknas ett barn som överviktigt? 

Klarar sig verkligen min tonåriga 

son på vegankost? 

Två av Sveriges verkliga experter 

på barn och ungdomars mat och 

matvanor, Margit Eliason, dietist 

och författare till Mat för liv och 

lust och Mehari Gebre-Medhin, 

barnläkare och professor i internationell 

barnhälsovård, resonerar 

och berättar om barnens mat 

alla föräldrars trätoämne och 

utmaning. 

Här finns basfakta, svaren på 

frågorna och många handfasta 

råd (bra frukost till morgontrött 

tonåring till exempel) och en 

praktisk receptdel med enkla och 

snabba middagsrätter för den 

stressade familjen. Illustrerad med 

teckningar av Linn Fleisher och 

foton av Joel Wåréus. 

Förlag: Bonnier Fakta 






Språkförseningar hos 

internationellt adopterade barn 

Språket är ett redskap för tänkande, planering, problemlösning och kommunikation. Människan föds med en inbyggd 

instinkt att vilja kommunicera. För att utveckla ett språk måste språket möta språkkompetens. Barn hjälper 

inte barn att utveckla språket, det behövs vuxna som kan stötta barnet i språkutvecklingen med rätt ord för rätt sak, 

uttal, grammatik och djupförståelse. 

Varje år kommer det.runt.700-800.internationellt.adopterade.barn.till.Sverige.och.alla.dessa.barn.byter.plötsligt.språk!.De.föds. 

med.ett.modersmål.som.de.tappar.efter.adoptionen. 

och.får.så.småningom.ett.nytt.språk.(svenska)...Hela. 

deras.omvärld.förändras;.rytmen,.orden,.ljuden.och. 

kroppsspråken.blir.annorlunda..Många.barn.börjar. 

ganska.omgående.att.härma.svenska.ord.och.lär.sig. 

snabbt. språket.. Andra. 

barn. är. ibland. 

helt. tysta. i. någon. 

månad.för.att.sedan. 

börja.prata.svenska. 

Runt.ett.års.ålder. 

kan. de. flesta. barn. 

säga.ett.par.ord,.vid. 

två. år. har. de. cirka. 

50.ord.och.vid.tre.år. 

cirka. 1000. ord. i. sitt. 

ordförråd.. Det. sker. 

det. en. stor. språklig. 

explosion.vid.två-tre. 

års. ålder. och. det. är. 

oftast.just.i.dessa.åldrar.det.internationellt.adopterade.barnen.byter.språk.. 

Adoptivbarnen.har.olika.erfarenheter.med.sig.i.sitt. 

bagage..En.del.barn.har.bott.på.stora.barnhem.där. 

barnen.inte.har.fått.så.mycket.kvalitetstid.med.vuxna.. 

En.del.barn.har.bott.i.fosterfamiljer.och.har.kanske. 

fått. en. bättre. språkstart.. Andra. barn. har. språkförseningar.i.sitt.eget.modersmål.vilket.medför.att.ett. 

språkbyte.blir.ännu.svårare..Några.barn.har.kanske. 

flyttats.runt,.vistats.på.sjukhus,.är.gravt.undernärda. 

eller.har.en.bakomliggande.sjukdom.som.gör.att.förutsättningarna.för.en.språkutveckling.har.störts. 

.Man.varken.kan.eller.ska.skynda.på.en.språkut- 

veckling..Det.tar.lång.tid.att.lära.sig.ett.språk.för.att. 

kunna.utrycka.känslor,.tankar,.idéer.och.ha.diskussioner..För.att.utveckla.ett.språk.måste.barnet.minnas. 

och. plussa. ihop. minnen+bilder+ord.. Först. då. 

kan.barnet.förstå.och.sedan.utveckla.orden.och.talet.. 

Faran.är.att.härma.ord.och.meningar.utan.att.ha.hela. 

ekvationen..Då.finns.risken.att.barnen.inte.har.någon. 

djupförståelse.utan.bara.ytflyt..”Ytflyt”.är.ett.uttryck. 

som. kan. beskrivas. 

när. ett. barn. talar. 

till. synes. korrekt. 

svenska. men. där. 

omgivningen. blir. 

grundlurad... 

Även. om. barnet. 

lärt.in.saker.så.kan. 

de.använda.det.men. 

det. kan. bli. på. fel. 

plats,.vid.fel.tillfälle. 

och. därför. är. det. 

så. viktigt. att. få. inlärningsbilder. 

som. 

passar.ihop.med.ett. 

ord.. . Barnet. behöver.lära.sig.språket.genom.upplevelser.av.olika.känslor,.syn,.lukt,.smak.och.ljud.. 

Misstanke = remittering 

Att.lära.sig.ett.språk.kan.liknas.med.att.bygga.ett.hus.. 

Viktigast.är.grunden.så.huset/språket.står.stabilt..Sedan. 

kommer. golvet,. innerväggar,. övervåning. och. 

slutligen.taket...Faran.för.ett.lite.större.adoptivbarn,. 

runt.två.år.och.upp,.är.att.barnet.lär.sig.språkets.innerväggar.men.saknar.grunden..Ett.barn.kan.kopiera.ord.och.meningar,.ramsor.och.räkna.men.förstår. 

inte.innebörden.av.vad.det.säger..Man.kan.som.vux-

en.luras.till.att.uppleva.att.barnet.har.en.god.språkutveckling.där.barnet.i.själva.verket.saknar.djupförståelsen..En.del.barn.klarar.sig.länge.på.ytflyt.och.först.i. 

skolan.uppdagas.det.att.barnet.har.språksvårigheter.. 

Det.är.därför.oerhört.viktigt.att.föräldrar.har.kunskap.om.adoptivbarnets.språkliga.fallgropar.och.att. 

barnavårdcentralens.(BVC).sjuksköterska.kan.guida. 

föräldrar.och.barnet.rätt.i.språkutvecklingen..BVCsjuksköterskan.måste.förvissa.sig.om.att.barnet.har.en.god.hörsel.och.därför.ska.alla.adoptivbarn.hörseltestas.vid.ankomst.till.Sverige..Finns.minsta.misstanke.om.språksvårigheter.ska.barnet.remiteras.till.logoped.som.kan.göra.en.kartläggning.av.vilken.sorts. 

språksvårighet.barnen.har.. 

Tecken på språksvårigheter 

Språksvårigheter.kan.visa.sig.som.att.barnet.har.svårt. 

att.förstå.leken.på.t.ex.förskolan..Istället.börjar.barnet.puttas,.slåss.och/eller.förstöra..Man.kan.även.urskilja.problem.med.att.utrycka.sig.i.konflikter.och/ 

eller.stressade.situationer,.grammatiska.svårigheter,. 

krångligt.med.turtagning.i.språket.(vilket.innebär.att. 

en.dialog.kan.bli.svår.att.förstå).och.svårigheter.med. 

att.förstå.abstrakta.instruktioner. 

En. del. adoptivbarn.lär. sig.svenska.fort. och.lätt. 

och.får.med.sig.hela.grunden...Andra.har.svårt.och. 

det.kan.ta.lång.tid..De.är.dessa.barn.som.måste.upp- 


Barnveckan – den årliga mötesplatsen för alla barnläkare och barnsjuksköterskor! 

Boka in i kalendern och anmäl dig på www.barnveckan.se Där finns också mer 

detaljerad information om programmet. 

Highlights ur det vetenskapliga programmet: 

Barn som far illa - Familjecentrerad vård – Kost & Hälsa 

Motiverande samtal - Debatt om omskärelse av pojkar 

Barn med långvariga smärtor - Omvårdnadsforskning 

Dessutom föreläser Mark Levengood! 

märksammas.och.få.stöd.både.i. 

sin.hemmiljö.och.på.förskolan.. 

Det.är.trist.att.upptäcka.språksvårigheter. 

när. barnet. kommit. 

upp. i. skolåldern. och. börjar. få. 

lite.svårare.hemläxor..Då.kan.det. 

bli.problem.i.många.ämnen.eftersom.barnet.saknar.grunden.i. 

språkutvecklingen..Många.barn. 

kan. även. ha. svårt. med. siffror. 

och.matematik.och.problem.att. 

lära.sig.klockan.. 

Föräldrar.kan.stötta.sitt.barn. 

i. språkutvecklingen. genom. att. 

läsa. böcker.. Det. är. viktigt. att. 

möta.barnet.på.rätt.nivå.och.inte.ställa.för.stora.krav.. 

Ge.råd.att.läsa.enkla.böcker.med.tydliga.bilder..Benämn.allt.i.omgivningen,.benämn.känslor,.upptäck.barnets.värld.tillsammans.genom.att.smaka.på,.lyssna.på.och.känna.på..Ha.roligt.med.språket.–.rimma,.ramsa.och.sjung..Använd.kroppsspråket.som.förstärker.ord.och.händelser.. 

.I.Halland.och.i.Västerbotten.finns.det.språkväskor. 

att.låna.på.biblioteken.(läs.mer.om.språkväskorna.på. 

sidan.26..i.detta.nummer.av.Barnbladet)..BVC.sköterskor.kan.även.läsa.om.adoptivbarnets.språkutveckling.i.Growing.Peoples.rikshandbok. 

Barnveckan i Umeå 4-5 april 2011 

Highlights ur det sociala programmet: 

Middag varje kväll med underhållning av bl.a. soulsångaren Samuel Ljungblahd, komikern 

Janne Bylund och spektakulära Renhornen Big Band - Idrottskväll med bl.a. provapå 

curling – Konstutställning 

Presentera dina egna resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt 

i vår posterutställning! 

Varje år kommer det runt 700- 

800 internationellt adopterade 

barn till Sverige och alla dessa 

barn byter plötsligt språk. 




Alla barn kan väl prata? 

Maria Ehde-Andersson 

Utvecklingsledare 

bibliotek 

Region Halland 

Gerd Almquist-Tangen 

Barnhälsovårdsutvecklare 

Region Halland 

Väska: Vår värld (ordförråd och kategorier) 

Den här väskan vänder sig till barn som har 

ett bristande ordförråd och som har svårt att 

kategorisera ord. Med den här väskan kan 

man på ett lustfyllt sätt bland annat träna 

upp sitt ordförråd, öva på kategorisering samt 

att associera. 

Väska: Vår värld (begrepp -prepositioner, 

motsatser och pronomen) 


ett bristande ordförråd och som har svårt med 

begreppsförståelsen. Med den här väskan kan 

man på ett lustfyllt sätt bland annat träna 

upp sitt ordförråd, öva sig på motsatser och 

prepositioner. 

Väska: Du och jag – tillsammans (pragmatik) 


svårt med samspel och att hålla en röd tråd i 

ett samtal. Med den här väskan kan man på 

Idag ställs allt större.krav.på.språkliga.förmågor.. 

Social. och. verbal. kompetens. krävs. i. umgänge.med.andra,.i.skolan.och.i.arbetslivet..En. 

språkförsening/avvikelse.kan.vara.ett.led.i.en.allmänt. 

sen.utveckling.hos.barnet.och.det.kan.då.finnas.tillläggs-.eller.bakomliggande.diagnoser.vilket.innebär.att.det.kan.finnas.ytterligare.funktionshinder.(Miniscalco,.2006;.Westerlund,.2008)..Flera.studier.visar.på. 

samband.med.talförsening.i.förskoleåldern.och.läs. 

och.skrivsvårigheter.i.skolan.samt.senare.beteendeproblem.(Socialstyrelsen.1991)..Under.2006-2009.har.Språkkedjan.pågått.i.Halland,.ett.samarbetsprojekt.mellan.barnhälsovården,. 

logopederna.och.Regionbiblioteket.i.Halland.. 

Barnhälsovård 

Samtliga.barn.kallas.till.barnavårdcentralerna.(BVC). 

för.språkscreening.(vid.3-4.mån;.8-10.mån;.18.mån;. 

Projektet Språk-kedjans språkväskor 

Med den här väskan kan man på ett lustfyllt 

sätt bland annat träna sig i turtagning, känslouttryck 

och att berätta en saga med bilder. 

Väska: Det var en gång (grammatik och 

ordföljd) 


svårt med språkets grammatik tex. meningsbyggnad 

och ordböjningar. Med den här väskan 

kan man på ett lustfyllt sätt bland annat 

träna sig i att återberätta sagor, komma på 

sånger och gissa ord. 

Väska: Det var en gång (grammatik och 

ordföljd) 


svårt med språkets grammatik tex. meningsbyggnad 

och ordböjningar. Med den här 

väskan kan man på ett lustfyllt sätt bland 

annat träna sig i att återberätta sagor, sjunga 

sånger och gissa ord. 

2.år).och.språk-.och.tal.test.(vid.3.år.och.vid.4.år)..De. 

barn.som.visar.på.en.språk-.eller.tal.avvikelse.remitteras.därefter.till.en.logoped..Det.är.lite.olika.mellan. 

landstingen.vilket.språktest.material.som.har.köpts. 

in,. men. det. finns. evidensbaserat. tal-. och. språkscreeningmaterial. 

för. 2½. åringar. (Miniscalco). och. 

för. treåringarna. (Westerlund). samt. ett. standardiserat.språkscreeningmaterial.för.fyraåringarna.(s.k.. 

Värmlandstestet)..I.Halland.remitteras.barnen.även. 

till.hörsel.och.de.barnen.med.grava.tal.och.språk.avvikelser.bedöms.även.av.en.BHV-psykolog.(Busari,.2004)..Det.är.av.stor.betydelse.att.involvera.föräldrarna.och.gärna.så.tidigt.som.möjligt.(Glogowska,. 

2000)...I.Halland.har.det.inte.funnits.något.material. 

att.tillgå.för.denna.grupp.barn.. 

Under.2009.i.Halland.remitterades.ca.4.%.(141. 

treåringar.av.3401).och.ca.8.%.(266.fyraåringar.av. 

3480).till.någon.av.logopederna.i.länet. 

Språkkedjan 

Det.finns.material.att.låna.för.barn.med.hörselnedsättning,. 

synfel,. kryckor,. rullstolar. mm.. För. barn. 

med.ett.identifierat.tal-.och.språkavvikelse.finns.det. 

ytterst.lite.att.få.låna..Oftast.rekommenderas.föräldrar.att.låna.böcker.på.biblioteken..På.vissa.bibliotek. 

har.man.material.på.s.k..Äppelhyllorna.för.utlåning.. 

Men.man.bör.också.vara.medveten.att.alla.föräldrar. 

inte.är.bekväma.att.gå.till.biblioteket,.vissa.har.dålig. 

erfarenhet.från.skolan,.vissa.kanske.själv.inte.läser. 

böcker,.att.det.är.jobbigt.osv.. 

Syftet 

Syftet.med.projektet.var.att.främja.språkutveckling. 

hos.barn.med.särskilda.behov.när.det.gäller.tal-.och. 

språkutveckling.

Målgruppen 

Målgruppen.var.barn.mellan.tre.och.fem.år.med.en. 

identifierad.språkavvikelse.eller.språkstörning. 

Målsättning 

Målsättningen. var. att. skapa. ett. språkstimulerande. 

verktyg.som.ska.finnas.lättillgängligt.via.kommunbiblioteken.i.Halland..Vi.ville.även.tydliggöra.föräldrarnas.viktiga.roll.för.sitt.barns.språkutveckling.och. 

medvetandegöra. för. alla. berörda. vilken. hjälp. som. 

finns.att.tillgå. 

Resultat 

Under.2008.har.en.projektgrupp.bestående.av.logoped,.BVC,.bibliotek.och.förskolepersonal.arbetat..Resultatet.är.sex.väskor.med.pedagogiskt.material.för.de. 

fyra.främsta.tal.och.språkavvikelserna.hos.små.barn. 

dvs..ordförråd.och.kategorier,.begrepp.-prepositioner,.motsatser.och.pronomen,.pragmatik,.grammatik.och.ordföljd.(bilaga.1)..Härigenom.ges.även.föräldrar.stöd.i.sin.viktiga.roll.för.barnens.språkutveckling.. 

Väskorna. finns. på. samtliga. logopedmottagningarna.och.till.utlåning.via.kommunbiblioteken.. 

Projektet.har.utvärderats.av.en.extern.utvärderare,. 

Tema / Tema barns / pedodonti och ungas språk 

Astrid.Frylmark..”Sammanfattningsvis.har.projektets. 

dubbla.mål.att.främja.samverkan.mellan.verksamheterna.och.skapa.material.för.barn.och.föräldrar.uppnåtts.”. 

Projektet.har.genomförts.med.hjälp.av.medel.från. 

Region. Halland.. Projektet. har. beviljats. ytterligare. 

medel.för.att.kunna.göra.en.effekt-.utvärdering.efter. 

ett.år.för.att.eventuellt.bedöma.om.materialet.haft.en. 

effekt. 

Vår vision har varit att främja alla barns förutsättningar 

för att hitta och behålla lusten till att utforska 

språket och därmed att på sikt kunna utveckla en god 

läs och skrivförmåga. 

Referenser 

Busari J. Weggelaar N M. How to investigate and manage the child 

who is slow to speak. BMJ 2004;328;272-276. 

Glogowska M, Campbell R. Investigating parental views of involvement 

in pre-school speech and language therapy. Int. J. Lang. Comm. 

Dis., 2000; 35;3:391-405. 

Miniscalco C. Nygren G. Hagberg B. Gillberg C. Neuropsychiatric 

and neurodevelopmental outcome of children at age 6 and 7 

years who screened positive for language problems at 30 months. 

Developmental Medicine and Child Neurology. 2006, 48:361-366. 

Språkkedjan: En obruten kedja för alla barns tal- och språkutveckling. 

En Halländsk Modell.2010 

Westerlund M. Språkscreening av 2,5-3 åringar identifierar även 

andra avvikelser. Väldokumenterad metodik är förutsättning. Läkartidning. 

2008;3:105:132-134. 


Varför skall man läsa? 

Magnus Nordin 

Författare & föreläsare 



När min äldsta dotter.gick.i.skolan.hände. 

det.att.hon.hellre.stannade.inne.på.rasterna.och.läste.en.bok.än.var.ute.och.lekte.på. 

skolgården.med.sina.kompisar..En.lärare.gick.förbi. 

en.dag.och.undrade.i.tämligen.upprörd.ton.hur.det. 

kunde.komma.sig.att.hon.hellre.satt.här.med.näsan.i. 

en.bok.istället.för.att.vara.ute.i.solen.och.röra.på.sig.. 

Ett.barn.som.föredrog.bokens.sällskap.framför.kompisarnas.ansågs.per.automatik.som.en.högst.suspekt. 

individ.av.denne.lärare.. 

Vi. är. nog. många. boknördar. som. av. lärare. och. 

andra.välmenande.vuxna.fått.höra.att.vi.måste.”röra. 

på.oss”..Stillsamma.aktiviteter.som.att.läsa.böcker.eller.serietidningar.tilltalade.mig.mer.än.skolgårdens. 

hårdföra.och.högljudda.lekar..Men.lyckan.av.att.få. 

sjunka.in.i.böckernas.spännande.alternativa.världar. 

är.svår.att.förklara.för.någon.som.kanske.bara.läser. 

sportdelen.i.DN.. 

Att.läsa.böcker.är.för.mig.och.mina.barn.en.självklarhet..Det.har.aldrig.ansetts.suspekt.att.läsa.hemma. 

hos.oss..Själv.växte.jag.upp.i.ett.hem.med.bokläsande. 

föräldrar..De.var.inte.akademiker,.båda.arbetade.på. 

Posten,.men.vi.diskuterade.böcker.vid.middagsbordet..Farsan.tjatade.om.Ivar.Lo.Johanssons.arbetarromaner,.morsan.föredrog.deckare.och.biografier... 

Det.finns.många.goda.skäl.till.att.läsa.böcker,.det. 

vet.de.flesta.. 

Ändå.har.jag.som.svensklärare.och.föreläsare.stött. 

på.unga.människor.som.aldrig.läser.böcker..De.som. 

känner.ett.närmast.instinktivt.motstånd.mot.att.läsa. 

böcker..De.som.inte.förstår.vitsen.med.att.läsa.böcker..De.som.hellre.lägger.tid.på.att.spela.datorspel.eller. 

utövar.någon.idrott..De.sistnämnda.förstår.inte.ens. 

frågan:.Varför ska man läsa? 

Nyligen.talade.jag.med.en.lärare.på.en.skola.i.en. 

småstad.om.för.mig.att.hon.hade.några.elever.i.sin. 

klass.som.skulle.få.icke.godkänt.i.svenska..Dessa.killar.var.varken.nyanlända.invandrare.eller.hade.särskilda.läs-.och.skrivsvårigheter..De.läste.helt.enkelt. 

inte.böcker..De.fattade.inte.vitsen.. 

Och.det.märktes.på.deras.torftiga.språk,.menade. 

denne. lärare.. Bristen. på. språkliga. uttrycksmedel. 

drabbar.även.de.andra.läsämnena... 

Hur. gör. vi. bokläsare. av. en. generation. som. har. 

slutat.läsa?.I.vars.hem.det.inte.finns.böcker?.Vars.föräldrar.inte.pratar.böcker.med.sina.barn.vid.middan?. 

Detta.är.en.utmaning.som.lärare.och.bibliotekarier. 

kämpar.med.varje.dag.på.landets.alla.skolor..Och.de. 

är.alla.rörande.överens.om.en.sak:.Boken.erbjuder. 

den.bästa.och.mest.lustfyllda.vägen.till.att.bemästra. 

språket....... 

Ibland.önskar.jag.att.politiker,.högre.chefer,.entreprenörer,. 

artister,. fackföreningsfolk,. alla. goda. 

förebilder.någon.gång.kunde.prata.om.vad.de.läser. 

–.om.de.nu.läser!.Men.jag.misstänker.att.bristen.på. 

boksamtal.bland.många.unga.speglar.sig.i.de.vuxnas. 

läsointresse.. 

Ut.och.rör.på.er!.Den.uppmaningen.har.vi.hört. 

många.gånger.. 

Någon.gång.skulle.jag.vilja.höra:.Sitt.inne.och.läs! 

Detta.är.utmaningen.som.ligger.framför.oss.alla. 

som.möter.barn.och.ungdom.i.vår.yrkesverksamhet. 

Magnus Nordin, aktuell med ”Blodets röst”, har skrivit 

ett tiotal framgångsrika och kritikerrosade spänningsromaner 

för unga, och flera av dem har översatts till olika 

språk. 2003 fick Magnus litteraturpriset Spårhunden och 

nomnierades samma år till Augustpriset.

Kvalitetsindikatorer för 

omvårdnad inom barnsjukvård 

Styrelsen för riksföreningen för Barnsjuksköterskor 

har gett en arbetsgrupp uppdraget att utarbeta 

indikatorer för omvårdnad inom barnsjukvården. 

Arbetsgruppen består av Susanne Åkerström, neonatalavdelningen 

Danderyds sjukhus Stockholm, Christina 

Sandström, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus 

Göteborg, Lena Hanberger, Barnkliniken Linköping, Maria 

Forsner, Högskolan Dalarna och Britt Marie Ygge, Astrid 

Lindgrens Barnsjukhus Stockholm. 

Som en utgångspunkt har gruppen använt sig av de nationella 

indikatorer för uppföljning av hälso- och sjukvård 

som är utarbetade av Socialstyrelsen 

Indikatorer för omvårdnad har tagits fram utifrån 

vetenskapliga undersökningar och ska användas i det 

patientnära arbetet. Syftet med kvalitetsindikatorer inom 

omvårdnad är att förbättra vårdens innehåll och resultat 

samt att underlätta kvalitetsarbetet. Det finns en utbredd 

uppfattning om att det patientnära arbetet behöver i 

större utsträckning vila på vetenskapligt baserad kunskap, 

beprövad erfarenhet och vårdtagarens egen uppfattning 

om önskad vård. 

Andra viktiga utgångspunkter från gruppens arbete 

är FN:s barnkonvention och NOBAB:s standard, som är 

vägledande för all barnsjukvård nationellt. Likaså har vi 

F&B Baby text 

använt oss av Riksföreningen för Barnsjuksköterskors (RfB) 

Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska där säkerhet 

och kvalitet tas upp som ett specifikt kompetensområde. 

Gruppen har tagit fram förslag på indikatorer inom 

följande områden: 

• venösa infarter 

• läkemedelshantering 

• amning 

• smärta 

• vårdmiljö 

Gruppens arbete har nu lämnats över till styrelsen i 

samband med ett arbetsmöte i Stockholm i mitten av 

november. Vi kommer också att ta kontakt med Svens 

Sjuksköterskeförening (SSF) för att undersöka möjligheterna 

till samarbete. 

Vår ambition är att indikatorerna ska tjäna som 

underlag för utvecklings- och förbättringsarbete för alla 

som arbetar med sjuka barn. På Barnveckan i Umeå 4-8 

april bjuds intresserade återigen in till workshop under 

fredagen, denna gång för att samtala om tillämpning av 

indikatorerna. Nästa steg blir sedan att publicera dem, de 

kommer bl. a att finnas tillgängliga på RfB:s hemsida. 

För arbetsgruppen 

Britt Marie Ygge & Maria Forsner

Vårdtyngdsinstrument inom barn- 

och ungdomssjukvård i Sverige 

I april 2010 skickades en enkät om vårdtyngdsinstrument till alla verksamhetschefer på landets barnkliniker via de 

e-postadresser som finns noterade på BLF:s hemsida; sammanlagt 47 st. Flertalet av de verksamhetschefer som 

besvarat enkäten önskade att få tillgång till ett instrument för att mäta vårdtyngd. Endast sex kliniker använde ett 

vårdtyngdsinstrument och alla hade valt olika metoder för att mäta vårdtyngden. 

Ingvor Andersson 

Barn och 

ungdomskliniken, 

Ryhov, Jönköping 


Karolinska, Stockholm 

Berit Finnström 



Verksamhetscheferna: 

Trots.påminnelser.var.svarsfrekvensen.låg;.endast.18. 

(38%).av.47.enkäter.besvarades,.vilket.gör.att.inga. 

direkta.slutsatser.kan.dras.av.resultatet..Endast.sex. 

chefer.angav.att.ett.vårdtyngdsinstrument.användes. 

på.kliniken..Vid.klinikerna.användes.Rush,.Classica,. 

en.variant.av.Zebra.och.Vårdtyngdsmätning.Sverige. 

(VTS).samt.två.olika.vårdtyngdsinstrument.som.var. 

”hemmabyggen”.. 

Elva.verksamhetschefer.skulle.vilja. 

ha.tillgång.till.någon.typ.av.instrument.men.under.förutsättning.att. 

•...systemet.är.enkelt.och.tydligt 

•...instrumentet.speglar.den.verksamhet.som.bedrivs 

•...det.mäter.rätt.saker.dvs..visar. 

på. personalbehovet. och. vad. barnen. 

kräver 

•...det.inte.blir.en.tidstjuv.och.att.det.kan.användas.på.de.flesta.kliniker.så.att.jämförelser.blir. 

möjliga. 

På.frågan.om.hur.resultaten.av.en.vårdtyngdsmätning.kan.användas.svarade.verksamhetscheferna.att.mätningen.kan.ha.betydelse.både.för.aktuell.vårdplanering.och.bemanning.och.för.klinikens.möjligheter.att.beskriva.sin.vårdkvalitet.tillsammans.med.övrig.produktionsstatistik..Vårdtyngden.kan.sammanställas.årsvis/månadsvis.och.relateras.till.vilken.be- 

manning.som.krävts.under.perioden.och.presenteras. 

för.personal,.klinikledning.och.sjukhusledning..Vid. 

fem.kliniker.gjordes.en.direkt.koppling.mellan.vårdtyngdsmätningen.och.bemanningen..Sex.chefer.ansåg.att.jämförelser.med.andra.kliniker.var.en.annat. 

viktigt. användningsområde.. Resultaten. från. vårdtyngsmätningen.tillsammans.med.andra.data.såsom. 

beläggning. och. vårddagar. skulle. 

öka.möjligheten.att.jämföra. 

verksamheterna. inom. landet,.vilket.skulle.kunna.leda. 

till. verksamhetsutveckling. 

och.ökad.kvalité.. 

Några. trodde. att. det. kan. 

vara.möjligt.att.använda.samma. 

instrument. i. olika. vårdkontext. 

medan. andra. ställer. 

sig.mer.tveksamma.till.det:.”Tveksamt,.det.är.stora.skillnader.mellan.barn-IVA.och. 

dagsjukvård.”.Sex.kliniker.kunde.tänka.sig.att.betala. 

för.ett.instrument,.endast.en.av.dessa.gjorde.detta.vid. 

tiden.för.undersökningen. 

Vårdtyngdsansvariga: 

Ansvariga.för.vårdtyngdsmätningen.inom.de.sex.kliniker/enheter.som.använde.ett.instrument.fick.besvara.en.enkät.som.rörde.praktiska.frågor.runt.användandet.av.instrumentet..Nedan.följer.den.korta. 

beskrivning.som.respektive.ansvarig.person.gav.av. 

instrumentet:

•. ”Manuell.mätning.skriven.i.loggbok.” 

•. ”Vi.har.ett.hemmagjort.system.där.inneliggande.patienter.bedöms.i.5.kategorier.beroende.på. 

vårdtyngd..Övriga.åtgärder.bedöms.efter.den. 

tid.de.tar.t.ex..akuta.sectio,.telefonrådgivning,. 

stickhjälp,.transporter.mm.” 

•. ”Vårdtyngdsmätning.Sverige.(VTS).är.ett.vårdtyngdsinstrument. 

som. används. på. de. flesta. 

IVA-avdelningar.i.Sverige.samt.alla.barnintensivvårdsavdelningar.i.Sverige.(3)..Det.är.uppbyggt.enligt.VIPS.sökord,.med.11.olika.parametrar.som.bedöms.i.4.olika.nivåer.där.3.är.tyngst. 

och.0.är.lägst.vårdtyngd..Kan.ge.max.33.poäng.” 

•. ”Barnet.får.0-5.poäng.beroende.på.behovet.av. 

vårdinsatser.och.vilken.tid.dessa.beräknas.ta.. 

0=.barnet.på.permission.hela.dygnet...1=dagvårdspat;.tid.för.vårdåtgärd.

Vilka vårdtyngdsinstrument 

ska vi ha? 

Ingvor Andersson 


Maria Vestling 

Annika Örtenstrand 


Enligt de Groot (refererad.i.Landstingsförbundet. 

2001). ska. ett. instrument. för. vårdtyngd.uppfylla.sex.kriterier:.validitet,.reliabilitet,.enkelhet,.användbarhet,.objektivitet.och.acceptans..För.att.instrumentet.skall.bli.använt.i.praktisk.verksamhet.måste.det.således.var.enkelt.och.inte.innehålla.för.många.variabler.samtidigt.som.det.ska.upplevas.som.pålitligt.och.spegla.den.reella.vårdtyngden..Vårdtyngdsinstrument.kan.delas.in.i.två.kategorier:. 

faktorbaserade. och. prototypbaserade. (Landstingsförbundet.2001)...I.de.faktorbaserade.bedöms. 

en. patients. vårdtyngd. utifrån. ett. antal. poängsatta. 

faktorer/.variabler.som.t..ex.matning/sond,.sår.och. 

enkel.hudvård.eller.provtagning..Den.sammanräknade. 

summan. utgör. patientens. vårdtyngd.. RUSH. 

(www.rush.se).och.Vårdtyngd.i.Sverige.(VTS).är.exempel.på.faktorbaserade.instrument. 

De. prototypbaserade. instrumenten. bygger. på. 

generella.patienttyper.t.ex.vård.av.patient.med.nydebuterad.diabetes.eller.patient.med.iv.cytostatikabehandling..Patienten.identifieras.med.någon.av.de. 

beskrivna.patienttyperna.och.poängsättningen.sker. 

ofta.med.enkel.”pinnstatistik”..Den.patienttyp.som.är. 

mest.vårdkrävande.får.högst.poäng,.t.ex.5.på.en.skala. 

1-5..På.många.kliniker.finns.”hemmabyggda”.instrument.som.är.prototypbaserade,.bl..a.de.instrument.som.används.på.neonatalenheten.i.Falun.och.Barnkliniken.vid.Länssjukhuset.Ryhov.i.Jönköping..Även. 

Classica,.som.används.på.Drottning.Silvias.barn.och. 

ungdomssjukhus.i.Göteborg.och.vid.Barnklinken.i. 

Västerås,.kan.räknas.till.de.prototypbaserade.vårdtyngdsinstrumenten. 

Båda.mätmetoderna.bör.dock.bygga.på.tidsstu- 

dier,.vilket.antagligen.inte.gjorts.för.många.hemmabyggda.instrument..För.att.kunna.mäta.vårdtyngden. 

på.ett.tillförlitligt.sätt.behöver.vi.veta.hur.lång.tid. 

olika.arbetsmoment.eller.vård.av.specifika.patienter/ 

patiengrupper.tar. 

En.vårdtyngdsmätning.kan.vara.en.viktig.faktor. 

för.att.synliggöra.omvårdnadsarbetet.av.sjuka.barn.. 

Speciellt.om.mätmetoden.är.rikstäckande.och.generaliserbar..För.att.nå.detta.tror.vi.att.första.steget.är. 

att.hitta.ett.instrument.som.kan.spegla.vårdtyngden. 

oberoende.av.specialitet..Som.enkätsvaren.angav.så. 

är.vården.av.barn.i.olika.åldrar.och.med.olika.medicinska.problem.komplex.och.därför.svår.att.jämföra..Nästa.steg.är.att.sprida.instrumentet.till.många.kliniker.så.att.jämförelser.mellan.kliniker.blir.möjligt..En. 

svårighet.för.att.nå.detta.kan.vara.att.de.som.redan. 

har.ett.inarbetat.instrument.kan.ha.svårt.att.överge. 

detta.även.om.möjligheterna.att.jämföra.med.andra. 

då.blir.större.. 

Arbetsgruppens granskning av de inskickade 

instrumenten 

I.november.granskade.medlemmarna.i.Vårdtyngdsgruppen. 

inom. Riksföreningen. för. barnsjuksköterskor. 

(Ingvor. Andersson,. Berit. Finnström,. Maria. 

Vestling. och. Annica. Örtenstrand). de. instrument. 

som.kommenterats.i.den.utskickade.enkäten.(se.artikel.s..X)..Granskningen.syftade.bl..a.till.att.utröna: 

• Instrumentets användbarhet? 

• Hur speglar instrumentet barnsjuksköterskans arbete? 

• Hur speglar instrumentet omvårdnaden? 

• Vad är det som mäts? 

• Går det att använda för att göra jämförelser mellan 

olika sjukhus?

• Kan det användas på olika kliniker/specialiteter/vårdformer? 

• Ger instrumentet utrymme för subjektiva bedömningar 

eller är det reliabelt? 

Inget.av.de.vårdtyngdinstrument.som.skickades.in. 

i.samband.med.de.tidigare.redovisade.enkätsvaren. 

speglade.specifikt.omvårdnaden.eller.barnsjuksköterskans. 

arbete.. Arbetsgruppen. kan. inte. heller. se. 

något.skäl.till.att.fokusera.på.specifika.yrkesgrupper.. 

I.samtliga.instrument.mäts.den.totala.vården.(omvårdnad.och.medicinsk.behandling)..Tyngdpunkten. 

i. mätningen. är. mer. fokuserad. på. medicinska. 

vårdåtgärder.i.VTS.än.i.andra.instrument..VTS.används.på.Barn-IVA..Områden.som.är.svagt.belysta.i. 

VTS.är.samtal,.stöd.och.undervisning..Classica.och. 

RUSH.är.de.enda.som.räknar.in.den.tid.som.läggs. 

på.kringarbete.som.städning,.packa.upp.tvätt.mm. 

Instrumenten.kan.i.dagsläget.inte.användas.för. 

att.göra.jämförelser.mellan.olika.sjukhus.eftersom. 

vårdtyngden.mäts.på.olika.sätt...De.kan.inte.heller. 

användas.inom.olika.vårdformer.utan.kraftig.bearbetning..RUSH.är.t.ex.utformat.för.vuxna.och.det.medför.vissa.problem.när.det.ska.användas.i.barnsjukvård.Arbetsgruppens.granskning.av.instrumenten.utmynnade.i.att.prototypbaserade.instrument.verkar. 

vara. mest. användarvänliga.. Ett. instrument,. utgående.från.en.nationell.mall.med.bestämda.vårdnivåer.(t.ex.1-5.p).och.givna.intervall.för.totala.antalet. 

vårdtimmar.(t.ex.15-20.timmar.effektiv.vård/dygn. 

för. patientgruppen. inom. den. tyngsta. vårdnivån). 

skulle.kunna.användas.på.olika.vårdenheter.i.Sverige.(Figur.1)..Förutsättningen.är.att.varje.tidsintervalls. 

prototyper/patienttyper. konstrueras. med. 

utgångspunkt.i.noggranna.tidsstudier..Enligt.detta. 

förslag.skulle.varje.klinik.göra.sina.egna.tidsstudier. 

och. konstruera. sina. egna. prototyper/patienttyper. 

Figur 1. Skiss över hur ett nationellt vårdtyngdsinstrument baserat på tidsstudier skulle kunna se ut 

Datum 5p 

vårdtid omfattande 

16-20 t 

Patienttyper: 

Vvvvvv 

Xxxxxxxx 

Yyyyyyyy 

4p 


11-15 t 

Patienttyper : 

Hhhh 

Bbbbbb 

Nnnnnn 

3p 


6-10 t 


Nnnnnn 

Mmmmm 

Gggggg 

2p 


2-5 t 


Cccc 

Ddddddd 

Fffffffff 

1p 


0-1 t 


Aaaaa 

Bbbbb 

Total vårdtyngdspoäng 

för samtliga 

barn under 

dygnet 

1 I III IIIII III III 41 poäng 

2… 

Referenser 

Lanstingsförbundet (2001). Patientklassificering inom 

omvårdnadsområdet. Metodbeskrivning och använd- 

för.respektive.tidsintervall. 

Klassificeringen. av. patienten. utgår. således. från. 

hur. många. timmar/dygn. som. vården. tar.. Om. den. 

totala.vården.av.Pelle.ligger.på.12.timmar.får.Pelle. 

t.ex.4.poäng.medan.Ella.och.Kevin.som.endast.krävt. 

vårdinsatser.motsvarande.2.timmar.får.2.poäng.var.. 

Ett.instrument.som.det.ovan.skisserade.skulle.kunna. 

innebära.att.jämförelser.kan.göras.mellan.olika.kliniker.nationellt,.vilket.många.efterfrågar..Därutöver. 

kommer.frågan.om.ett.sådant.instruments.validitet. 

och.reliabilitet,.vilket.i.så.fall.behöver.testas. 

Enhetens.samlade.vårdtyngd,.som.baseras.på.det. 

antal.vårdtimmar.barnen.på.enheten.kräver,.kan.användas. 

för. att. tydliggöra. arbetsbelastningen. för. de. 

sjuksköterskor. och. barn-. och. undersköterskor. som. 

är.i.tjänst.(antal.vårdtyngdspoäng.=vårdtimmar.delat. 

med.antal.personaltimmar).och.den.kan.ge.en.hint. 

om.ifall.barnen.faktiskt.har.fått.den.omvårdnad.de. 

har.rätt.till..Är.vårdtyngden.för.stor.i.förhållande.till. 

personaltillgången.så.kommer.en.del.arbetsmoment. 

inte.att.bli.utförda..Förhoppningsvis.reduceras.först. 

arbetsuppgifter.som.t..ex.att.fylla.på.förråd,.men.stor. 

vårdtyngd.kan.också.resultera.i.att.barn.och.föräldrar.får.mindre.av.personalens.tid,.och.därmed.sämre. 

vårdkvalitet. 

Men. vårdtyngden. bör. också. relateras. till. någon. 

form. av. kvalitetsmått.. Riksföreningens. arbetsgrupp. 

för.kvalitetsindikatorer.inom.pediatrisk.omvårdnad. 

har.presenterat.områden.och.förslag.på.nyckeltal.som. 

skulle.kunna.bli.sådana.mått.som.t.ex.kan.fogas.till.andra.nyckeltal.i.NYSAM.(Nyckeltal.i.samverkan).eller.”Öppna.jämförelser”.som.administreras.av.Socialstyrelsen.och.Sveriges.Kommuner.och.Landsting.(SKL) 

I.Finland.används.ett.vårdtyngdsinstrument.som. 

heter. Rafaela. Patient. Classification. System.. Rafaela. 

har.använts.inom.barnsjukvård.och.är.väl.underbyggt. 

med.vetenskapliga.artiklar.och.avhandlingar..Under. 

våren.kommer.arbetsgruppen.att.granska.Rafaela. 

ning för KPP och andra syften. Delrapport 2. Stockholm; 

Informationsavdelningen Landstingsförbundet. 

Rafaela – Vårdtyngds-klassificeringssystem. 

www.rafaela.fi/doc/d10_rafaela_hoitoisuusluokitusjarjestelma_svenska_web-20100618.pdf 


Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare Aktuell forskare 

Ny avhandling 

Tänk på något roligt! 

- smärta och oro vid undersökningar och behandlingar på sjukhus 

Stefan Nilsson 

Barnsjuksköterska, Fil Dr 


Begreppet smärta har olika innebörd för olika individer. 

Den definition på smärta som är allmänt 

vedertagen beskriver tillståndet som både subjektivt 

och individuellt. Det finns inte något säkert samband mellan 

smärtsignalerna som går in i hjärnan, den kognitiva 

tolkningen på dessa signaler och det smärtuttryck som 

sedan uppstår. Smärta är med andra ord ett tillstånd som är 

komplext, svårbedömt och ibland även svårt att lindra, inte 

minst när barn genomgår undersökningar och behandlingar. 

Vissa undersökningar och behandlingar förutsätter 

anestesi som i dessa fall är enda och bästa sättet att lindra 

barnets smärtupplevelse. Det finns dock inte alltid tillgång 

eller möjlighet till anestesi och alla undersökningar och 

behandlingar bör inte heller genomföras under anestesi. 

Smärtupplevelsen kan dessutom kvarstå efter anestesi, 

vilket innebär att anestesi inte är en garanti för smärtfrihet. 

Ett flertal undersökningar och behandlingar som provtagningar, 

injektioner eller såromläggningar genomförs 

dessutom nästan alltid utan anestesi. Vid dessa tillfällen är 

det oftast en barnsjuksköterska som har ansvaret att lindra 

barns smärtupplevelse så att det inte uppstår kvarstående 

negativa smärtminnen. Till sin hjälp har barnsjuksköterskan 

ett antal smärtlindrande läkemedel som dämpar 

smärtupplevelsen genom att hämma smärtsignalerna upp 

till hjärnan. Vanligt förekommande läkemedel är EMLAkräm, 

ibuprofen och paracetamol. Ibland är det också aktuellt 

med lustgas, opioider eller ketamin. En kombination 

med läkemedel och olika administreringsformer är en bra 

start för smärtlindring, ibland räcker dock inte läkemedel 

hela vägen till smärtfrihet för barnet. Det är inte heller alltid 

möjligt att uppnå smärtfrihet vid alla undersökningar och 

behandlingar, ibland behöver barnet hjälp med att stå ut 

med de smärtsignaler som kommer upp till hjärnan. Det 

krävs därför ett flertal komplementära metoder för att nå 

ända fram till målet vid smärtbehandlingen, det vill säga 

en minskad smärtupplevelse och att förhindra kvarstående 

negativa smärtminnen. 

För att barnsjuksköterskor ska kunna lindra smärtupplevelsen 

hos barn är det första steget för dem att uppmärksamma 

ifall det finns en smärta eller en förväntad smärta. 

Det handlar med andra ord om att bedöma barnets 

nuvarande och kommande smärtupplevelse vid aktuell 

undersökning eller behandling. En smärtbedömning är 

ofta mycket komplex i sig och det behövs flera olika instrument 

och metoder för att kartlägga smärtupplevelsen 

hos barn. Bedömningen av smärta kan förklaras utifrån 

en biopsykosocial modell där både beteende, fysiologiska 

tecken och självskattning ingår för att uppnå syftet. Alla 

dessa delar utgör ett värdefullt bedömningsunderlag för 

barnsjuksköterskan. 

Det finns ett flertal självskattningsinstrument. CAS (Coloured 

Analogue Scale) bedömer smärtintensiteten genom 

att barnet skattar sin smärta på en rödfärgad och konformad 

uppåtstigande linje. CAS är validerad för barn i åldrarna 5-18 

år och är graderad 0-10, 10 motsvarar den värsta tänkbara 

smärtan. FAS (Facial Affective Scale) består av nio ansikten 

som visar olika ansiktsuttryck. FAS är validerad för barn i 

åldrarna 5-18 år och är graderad 0,04-0,97, 0,97 motsvarar 

det största känslomässiga obehaget. Föräldrarnas och personalens 

attityder liksom miljön och situationen avgör hur barn 

väljer att skatta sin smärta på CAS och också sina känslor 

på FAS. Det finns dock många fördelar och självskattning 

är troligen det mest pålitliga värdet som vi för närvarande 

kan mäta när det gäller smärtupplevelse. 

I tillägg kan självskattningen förstärkas eller ersättas med 

en bedömning av beteendet på en observationsskala. FLACC 

(Face, Legs, Activity, Cry, Consolability) bedömer barnets 

ansiktsuttryck, benrörelser, aktivitetsnivå, gråt och tröstbarhet. 

Dessa fem områden graderas 0-2 så att slutsumman 

blir ett värde 0-10, 10 motsvarar värsta tänkbara smärtan. 

FLACC är validerad från nyföddhetsperioden och upp till 

åtminstone 16 års ålder. När barn blir äldre så lär de sig att 

behärska sina smärtuttryck och det finns en risk att äldre 

barn visar färre smärtbeteenden. En av våra studier visade 

dock ett samband mellan självskattning av smärtupplevelsen 

(CAS) och smärtbeteenden (FLACC) även hos äldre barn som 

genomgick nålstick. Vid smärtbedömningen är det därför 

värdefullt att i alla åldrar bedöma även smärtbeteendet 

med en observationsskala. Däremot fann vi inget samband 

i den här studien mellan barnens gradering på sina känslor 

(FAS) och smärtbeteendet (FLACC). Det förefaller därför 

vara så att nivån på känslomässigt obehag inte alltid går 

att bedöma med FLACC. 

Alla tre skalorna, det vill säga CAS, FAS och FLACC, har ett 

egenvärde och kompletterar varandra vid en smärtbedömning. 

Det finns därför all anledning att använda samtliga 

tre skalor för att ge en rättvis bild av ett biopsykosocialt 

tillstånd som smärta. Det kan också vara värdefullt med 

andra instrument som värderar barnets oro, ett exempel 

på det är instrumentet short STAI som innehåller sex påståenden 

om oro. 

När barnsjuksköterskan har kartlagt barnens smärtupple-

velse gäller det att individanpassa och hitta lämpliga metoder 

för just det här barnet och den här undersökningen eller 

behandlingen. Det finns några områden i vårdandet som 

bör ingå för att erbjuda barn den bästa möjliga smärtlindringen. 

Det är viktigt att barn upplever kontroll i situationen, 

på så sätt kan de hantera och bearbeta sina känslor under 

undersökningen och behandlingen. Ett sätt för barn 

att få kontroll över situationen är att de själva får 

välja distraktion. Syftet med en distraktion 

är att uppta barnets kognitiva 

kapacitet med något annat än 

den smärta som undersökningen 

eller behandlingen kan 

skapa, en distraktion som 

kräver aktivitet och engagemang 

hos barnet 

upptar troligen mest 

kognitiv kapacitet. 

Distraktion är troligen 

något situationsbundet 

och fungerar 

olika beroende på 

vilken undersökning 

eller behandling som 

barnet genomgår. I en av 

våra studier var lugn musik 

effektivt för att lindra smärtupplevelsen 

när barn vaknade 

upp efter en operation. Barnen i 

studien var eniga om att den här musikstilen 

passade i den här situationen. Barnen 

som lyssnade på musik i studien krävde och fick 

också mindre morfin än en kontrollgrupp. I en annan 

studie där barn använde dataspel när de genomgick ett 

nålstick fungerade istället dataspel bra. Det var dock viktigt 

att barnen gillade dataspelet för att den här distraktionen 

skulle vara smärtlindrande. Dataspelet behövde också vara 

anpassat till undersökningen eller behandlingen för att ge 

positiva effekter, stora rörelser i spelandet hindrade barnen 

att genomgå undersökningen eller behandlingen på ett 

bra sätt. Dataspel kan troligen minska smärtbeteendet och 

därmed underlätta undersökningen eller behandlingen för 

både barn och barnsjuksköterska. Barnsjuksköterskan bör 

hjälpa barn att välja komplementära metoder utifrån deras 

egna preferenser. Taktil massage kan till exempel skapa lugn 

och avslappning vid undersökningar och behandlingar. I en 

pilotstudie kunde vi dock se att en del barn fick motsatt effekt 

när de genomgick 30 minuter taktil massage. De barn 

som deltog i studien ökade sin puls mer efter att de hade 

fått taktil massage än efter att de hade genomgått sjukgymnastik. 

Deras puls var också högre efter genomgången taktil 

massage jämfört med de barn som ingick i en kontrollgrupp 

och som istället fick vila under 30 minuter. 

Ifall barn känner sig trygga har de också lättare att tillgodogöra 

sig de positiva effekter som komplementära metoder 

kan erbjuda vid undersökningar och behandlingar. Det här 

gäller egentligen också när barnsjuksköterskan administrerar 

läkemedel till barn, även om smärtsignalen hämmas av 

läkemedlet så kan rädsla hos barnet i många fall reducera 

de positiva effekterna. Det finns därför anledning att försöka 

förklara den individuella smärtupplevelsen utifrån ett 

helhetsperspektiv. ICF-CY (International Classification of 

Functioning, Disability and Health for Children and Youth) 

utgår från områdena kroppsstrukturer, kroppsfunktioner, 

aktivitet/delaktighet och omgivningsfaktorer. Alla fyra 

områdena inom ICF-CY är troligen nödvändiga för att kartlägga, 

bearbeta och eventuellt behandla smärtupplevelsen 

vid en undersökning eller behandling. Det förefaller därför 

vara naturligt att placera dessa områden i en cirkel för att 

påvisa att de är beroende av varandra. Det är först när hela 

cirkeln är kartlagd som barnsjuksköterskan kan bedöma 

och genomföra sin smärtbehandling på ett effektivt och 

framgångsrikt sätt för barnen. I det första skedet är det 

viktigt för barnsjuksköterskan att kartlägga vilka behov som 

finns hos barnet utifrån de fyra områdena i cirkeln. Den här 

kartläggningen kan ske med hjälp av instrument som CAS, 

FAS, short STAI och FLACC. I tillägg blir en dialog med barnet 

och föräldrarna viktig. Barnsjuksköterskan kan 

utifrån sin kartläggning avgöra vilken behandling 

som behövs för att hindra smärtsignalerna 

att starta, EMLA-kräm (kroppsstrukturer/kroppsfunktioner) 

hindrar 

till exempel smärtsignaler vid 

ett stick. Distraktion (aktivitet/delaktighet) 

kan istället 

användas för att hämma 

smärtsignalerna att nå 

hjärnan genom att 

frisätta endorfiner 

(kroppsfunktioner). 

Barnsjuksköterskan 

behöver dessutom 

bedöma vilka åtgärder 

som behövs i miljön 

(omgivningsfaktorer) 

för att möjliggöra komplementära 

metoder. Det är till 

exempel viktigt med tillgång 

till musik och dataspel för att 

kunna använda dessa metoder vid 

en undersökning eller behandling. 

Sammanfattningsvis går det delvis att förenkla 

budskapet i den här artikeln. Förutom läkemedel 

handlar det i smärtbehandlingen om att låta barn tänka 

på något roligt. På vägen dit behöver dock barn stöd från 

både föräldrar och barnsjuksköterskan. 

Referenser 

Apell J, Paradi R, Kokinsky E, Nilsson S. Mätning av barns oro 

vid undersökning eller behandling på sjukhus - en studie 

som utvärderar short STAI. Accepterad i Vård i Norden. 

Nguyen TTN, Nilsson S, Hellström A-L, Bengtson A. Music 

therapy to reduce pain and anxiety in children with cancer 

undergoing lumbar puncture – a randomised clinical trial. 

Journal of Pediatric Oncology Nursing 2010; 27 (3), 146-155. 

Nilsson S. Procedural and postoperative pain management 

in children: experiences, assessments and possibilities to 

reduce pain, distress and anxiety. Högskolan i Jönköping, 

Hälsohögskolan, CHILD. Doktorsavhandling. 2010. 

Nilsson S, Hallqvist C, Sidenvall B, Enskär K. Children’s experiences 

of procedural pain management in conjunction 

with trauma wound dressings. Accepterad i Journal of 

Advanced Nursing. 

Nilsson S, Johansson G, Enskär K, Himmelmann K. Massage 

therapy in postoperative rehabilitation of children and 

adolescents with cerebral palsy – a pilot study. Complementary 

Therapies in Clinical Practice in press. 

Nilsson S, Kokinsky E, Nilsson U, Sidenvall B, Enskär K. 

School-aged children’s experiences of postoperative music 

medicine on pain, distress and anxiety. Paediatr Anaesth 

2009; 19:1184-1190. 

Nilsson S, Finnström B, Kokinsky E, Enskär K. The use of Virtual 

Reality for needle-related procedural pain and distress 

in children and adolescents in a paediatric oncology unit. 

Eur J Oncol Nurs 2009;13(2):102-109. 

Nilsson S, Finnström B, Kokinsky E. The FLACC behavioral 

scale for procedural pain assessment in children aged 5-16 

years. Paediatr Anaesth 2008;18(8):767-74. 

Länk till avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:n 

bn:se:hj:diva-13811. Disputationsdatum 2010-11-19 

barnbladet #6 3010 35

Stipendier 

PAMPERS STIPENDIUM 

Procter & Gamble har 

nöjet att inbjuda dig som 

är sjuksköterska och som 

arbetar inom barnhälsovård 

eller barnsjukvård till att söka 

PAMPERS stipendium som 

uppgår till 25.000 

kronor. Syftet med stipendiet 

är att stimulera till utveckling 

och kunskapsspridning inom 

områdena barnhälsovård och 

barnsjukvård. 

Behörig att söka stipendiet är 

medlem i Riksföreningen för 

Barnsjuksköterskor. 

Ansökan skall innehålla en 

beskrivning av projektets 

målsättning samt en uppskattning 

av projektets betydelse 

för utvecklingen inom 

barnområdet. Stipendiaten 

skall inom tre månader efter 

avslutat projekt inkomma 

med en skriftlig rapport. Vid 

längre projekt skall arbetet 

redovisas via delrapporter. 

Bedömning av inkomna 

ansökningar görs av Riksföreningens 

styrelse. 

Stipendiet kan utdelas till en 

eller flera personer inom ramen 

för beloppet 25.000 kr. 

OBS! Förtroendevalda i föreningen 

får ej söka detta stipendium. 

Om ej lämpliga projekt 

finnes kan beslut fattas om 

att ej utdela stipendiet. Beslut 

om PAMPERS stipendiet meddelas 

i samband med Riksföreningens 

kongress under 

våren. Läs mer om stipendiet 

på hemsidan www.barnsjukskoterska.com 

Sänd gärna din ansökan 

via nätet. Det är viktigt att 

ansökan är korrekt ifylld för 

att kunna beaktas. 

Sista ansökningsdag är den 

15 januari 2011. 

Ansökan skall mejlas till 

Birgitta Glännman: stip@ 

barnsjukskoterska.com 

Ebba Danelius stiftelse 

(Medlemskap i SSF erfordas) 

Ökad ohälsa hos barn med stress-, mobbnings-, missbruksrelaterade 

samt andra psykosociala problem ökar behovet av forskning kring barns 

livsmiljö och hälsa. Kan sökas av legitimerade sjuksköterskor som bedriver 

forskningsarbete kring hur ohälsa kan förebyggas och hur stöd kan 

ges till barn. Föräldrar, tonåringar, familjer ingår ej, utan projektet måste 

handla om just barn. Endast de som tilldelats bidrag meddelas. 

Sista ansökningsdag är den 25 mars 2011 

Ansökningsblanketter till samtliga fonder/stipendier kan tas hem från 

Svensk sjuksköterskeförenings hemsida www.swenurse.se alternativt 

beställas på telefon 08-412 24 09 alt. 412 24 00 vxl eller via fax 08-412 

24 24. 

Vi gratulerar Riksföreningen för Barnsjuksköterskors 

stipendiater, hösten 2010 

Stipendiaterna har fått 10 000 kronor vardera. Stipendiaterna är: 

Christina Sandberg, Neonatalavdelningen Danderyds Sjukhus för att 

fortsätta sina studier som avser att kartlägga prevalens av symtomgivande 

gastroesophageal reflux (GERD) hos för tidigt födda barn i relation 

till fullgångna barn. 

Marie Golsäter, Hälsohögskolan Jönköping för resa till Hongkong och 

muntlig presentation av sitt doktorandprojekt ”Hälsosamtal inom barn 

och skolhälsovården” på The School Nurses International 16th Biennial 

Conference - The role of School Nurses. 


Stipendium 

Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 

Du som är registrerad medlem 

i Riksföreningen för 

Barnsjuksköterskor erbjuds 

att söka stipendium två gånger per 

år. Din ansökan skall vara styrelsen 

tillhanda senast 15 april eller 15 

oktober. 

Beslut avseende stipendiefördelning 

lämnas den 15 juni respektive 

15 december. 

Syftet med stipendiet är: 

• att stimulera till utvecklings- och 

projektarbete, uppsatser på C- och 

D-nivå samt viss fortbildning 

• att möjliggöra deltagande i studieresor 

och konferenser 

Egna projektarbeten prioriteras. 

Medel utgår ej till grund eller 

påbyggnadsutbildningar eller praktikplacering 

för behörighet 

till yrket. Stipendiaten ska inom 

3 månader efter avslutat projekt 

inkomma med skriftlig rapport. 

Resultatet delges genom publicering 

i Barnbladet. OBS! Förtroendevalda 

i riksföreningen får ej söka 

stipendiet. 

Tag gärna kontakt med Birgitta 

Glännman, stip@barnsjukskoterska.com 

Välkommen med din ansökan 

Stipendium/projektmedel från Synskadades Riksförbund 

Barnets Lyckopenning 

Behöriga sökande är sjuksköterskor/barnmorskor. Medlemskap i Svensk 

sjuksköterskeförening alt Svenska barnmorskeförbundet krävs. 15 000 

kr delas ut totalt, fördelat över utvalda ansökningar. Enbart ansökningar 

som är i slutet av projektet/delrapporten godtas. 

Bidrag kan sökas för utbildning, projekt- utvecklingsarbeten: 

* som rör vårdkedjan mödravård – förlossning – eftervård – neonatalavdelning 

–barnavårdscentral eller 

* som syftar till att utveckla relationerna mellan mor, barn och övrig 

familj. 

Det är viktigt att syftet med ansökan framgår tydligt, samt att en kostnadskalkyl 

bifogas. 

Det är viktigt att syftet med ansökan framgår tydligt samt att en kostnadskalkyl 

bifogas. Original samt två kopior på ansökningshandlingarna 

ska bifogas. Bidrag ges inte för lönebortfall, för genomförda aktiviteter, 

högskoleutbildningar eller andra längre utbildningar. 

Skriftlig förbindelse om återrapportering krävs innan tilldelade medel 

betalas ut från Synskadades Riksförbund. Endast de som tilldelats 

stipendium meddelas. Sista ansökningsdag för våren 2011 är den 

25 mars. 

Ansökningsblankett kan beställas på telefon 08-412 24 00 Svensk 

sjuksköterskeförening, eller via fax 08-412 24 24 alt. Svenska barnmorskeförbundet, 

telefon 08-10 70 88, fax 08-24 49 46. 

SIBO – Sjuksköterskor I BarnOnkologi 

Välkommen in på vår hemsida där du bland annat hittar 

information om SIBO, kommande Sibomöte och om hur 

du kan kontakta vår arbetsgrupp. 

www.sibo.se 

Programmet är nu klart för nästa 

SIBO-möte som hålls 11-12/5 2011 i 

Bålstad. Huvudtemat är ”Leukemi & Etik”. 

För vidare information se hemsida. 

OBS! Sista dag för tidig anmälan är 28/2

Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 

Riksföreningen. är. öppen. för. sjuksköterskor.vilka.arbetar.med.eller.är.intresserade.av.hälso-.och.sjukvård.för.barn.och. 

ungdom.. Föreningen. har. funnits. sedan. 

1975.och.arbetar.bland.annat.för: 

•.att.sprida.kunskap.om.barnsjuksköterskans.utbildning,.kompetens.och.arbetsområden•.att.värna.om.barns.rättigheter.till.kompetent.barnutbildad.personal,.barnvänlig.miljö.etc 

•.att.främja.utveckling.och.forskning.inom. 

medlemmarnas.funktionsområden. 

Riksföreningens. styrelse. består. av. nio. 

medlemmar,. vilka. är. bosatta. på. geografiskt.spridda.orter.och.arbetar.inom.olika. 

pediatriska. områden.. Styrelsen. sammanträder.8–10.gånger/år.och.agerar.i.aktuella.frågor,.svarar.på.remisser,.planerar.verksamheten.mm..En.eller.flera.länsrepresentanter.är.verksamma.inom.varje.landsting..Dessa.personer.står.till.tjänst.med.information. 

om. medlemsskap,. arrangerar. lokala.träffar,.bevakar.lokala.händelser.m.m. 


Föreningens. högsta. beslutande. organ. 

är. årsmötet. vilket. hålls. före. maj. månads. 

utgång. 

Kongress.arrangeras.en.gång/år..Dessa. 

dagar. erbjuder. föreläsningar. om. aktuella. 

ämnen.samt.möjligheter.att.träffa.kollegor. 

från.hela.landet. 

”Barnbladet”,. vår. tidning,. utkommer. 

med. sex. nummer. varje. år. och. innehåller.artiklar.om.pediatrisk.omvårdnad.och. 

hälsovård..Barnbladet.är.ett.utmärkt.organ. 

att.använda.vid.spridning.av.nyheter.mellan.kollegor.runt.om.i.landet.och.även.från. 

våra.nordiska.grannländer. 

Tidningen.ingår.i.medlemsavgiften. 

Medlemsavgiften.är.300.kr/år,.pensionär.200.kr/år..Sjuksköterska.som.är.medlem.i.annan.riksförening.250.kr/år...Prenumeration.av.Barnbladet.350:-/år..Medlemskap.i.Vårdförbundet.eller.SSF.berättigar. 

inte.till.reducerad.avgift. 

Medlem. blir. Du. genom. att. betala. in. 

medlemsavgiften.på.riksföreningens.pg.19. 

51. 19-3. eller. bg. 5831-6704.. Ange. namn,. 

Otima Care AB är ett dotterbolag i Otimakoncernen och är ett i hela Sverige väletablerat 

och expansivt bemanningsföretag med inriktning mot hälso- och sjukvård. 

Verksamheten i Otima Care innefattar uthyrning av medicinsk, paramedicinsk och administrativ 

personal till landets sjukvårdshuvudmän. Vi har sedan år 2002 levererat specialistkompetenta läkare 

och vidareutbildade sjuksköterskor till ett stort antal av landets landsting och kommuner. 

Otima Care har fått in de första beställningarna 

på sjuksköterskeuppdrag sommaren 2011! 

Vi söker bl.a. barnsjuksköterskor till neonatal intensivvård och till övrig barnsjukvård. 

Vi söker även legitimerade sjuksköterskor och vidareutbildade sjuksköterskor 

inom alla andra specialiteter, t.ex. barnmorskor. 

Vi vill att Du är en utpräglad ”lagspelare” som tycker om och förstår vikten av 

samarbete. Du är flexibel och självgående och har ett strukturerat arbetssätt. 

Fin lön utlovas där Otima Care också ordnar och bekostar din resa och ditt 

boende (skattepliktiga förmåner). 

Vi söker dessutom dig som är certifierad kursledare 

inom Hjärt- & Lungräddning 

Välkommen att höra av dig för mer information eller om du vill registrera dig 

och få utskick angående våra aktuella uppdrag framöver. 

Som konsult hos Otima får du tillgång till uppdrag som ger 

dig flexibilitet, erfarenhet och spännande arbetsplatser! 

Konsultchef Marianne Söberg von Barner 

Otima AB, Rosenbadsgatan 9, 652 26 Karlstad 

Tel: 054-69 13 30 Fax: 054-69 13 31, marianne@otima.se 

Välkommen att besöka vår hemsida! www.otima.se 

Tipsa gärna dina kollegor! 

adress.och.personnummer.samt.eventuell. 

annan.riksförening.på.inbetalningskortet. 

Anmälan.om.medlemskap.eller.adressändring. 

kan. göras. på. www.barnsjukskoterska.com.eller.skickas.per.post/email.till: 


Catrin.Jonson 

Löjtnantsgatan.8,.852.38.Sundsvall 

e-post:.medl@barnsjukskoterska.com 

Bli medlem i Riksföreningen för 

barnsjuksköterskor! 

Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är 

intresserade av hälso- och sjukvård för barn 

och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker 

medlemskap på www.barnsjukskoterska. 

com, eller genom att maila till Catrin Jonson 

som är ansvarig för medlemsregistret medl@ 

barnsjukskoterska.com 

Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet 

ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/ 

år, rätt att söka våra stipendier och att du kan 

delta i våra utbildningsdagar till medlemspris 

Värva en medlem och få 

en snygg bssk t-shirt… 

Om du värvar en ny medlem till 


får du en bssk 

t-shirt som tack för 

hjälpen! Så fort den 

nya medlemmen har 

betalat in medlemsavgiften 

kommer t-shirten 

på posten. 

Maila medlemmens 

namn och adress 

samt vilken färg (vit 

eller svart)och storlek 

du vill ha på t-shirten 

till Catarina Barth, 

cbcjb@telia.com 

...eller köp en bssk tshirt 

Beställ din t-shirt 

genom att skicka en 

beställning till Catarina 

Barth, via mail: cbcjb@ 

telia.com eller genom 

att skriva till Catarina 

Barth, Rörögatan 5, 

257 30 Rydebäck. 

Ange önskemål 

om storlek (S, M, L 

, XL) och om du vill 

ha vit eller svart t-shirt. 

barnbladet #1 2011 37 

Medlemssidor

Medlemssidor 

Ny kompetensbeskrivning 

för 

barnsjuksköterska 

• Vad är en barnsjuksköterska? 

• Vad ska en barnsjuksköterska 

kunna? 

• Var kan en 

barnsjuksköterska 

arbeta? 

• Vad ska ingå i 

utbildningen? 

Nu finns den nya Kompetensbeskrivningen 

för 

legitimerad sjuksköterska 

med specialistsjuksköterskeexamen 

med inriktning 

mot hälso- och sjukvård 

för barn och ungdomar att 

tillgå. Ladda hem kompetensbeskrivningen 

på 

www.barnsjukskoterska. 

com. 

8-9 mars 

Barnrättsdagarna 

Conventum, Örebro 

Info: susanne.bjork@barnombudsmannen.se 

17-18 mars 

Nationell smärtkonferens 

Plats: Polstjärnan, Stockholm 

Arrangör: Sveriges sjuksköterskor inom området 

smärta (SSOS) 

4 april 

Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete 

Plats: Academicum, Göteborgs Universitet 

Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening 

4-8 april 

Barnveckan i Umeå. Arrangör: RfB & Blf. 

www.barnveckan.se 

9-10 april 

Fortbildningsdagar i spädbarnsmassage 

Arrangör: Föreningen för Instruktörer i Spädbarnsmassage 

Plats: Bantorget 5, Lund 

Info och anmälan: pernilla.garmy@gmail.com 

14-15 april 

Vårmöte i Uppsala. 

Tema: Smärta hos barn på sjukhus 

Svensk barnsmärtförening 

www.svenskbarnsmartforening.se 

11-12 maj 

Sobo-möte i Bålsta 

www.sibo.se 


Styrelsen för Riksföreningen 

för Barnsjuksköterskor 2010 

Evalotte Mörelius 

Ordförande 

ordf@barnsjukskoterska.com 


Vice ordförande 

& ansvarig utgivare Barnbladet 

v.ordf@barnsjukskoterska.com 

Catarina Barth 

Kassör 

kassor@barnsjukskoterska.com 

Berit Gustafsson 

Sekreterare 

sekr@barnsjukskoterska.com 

Haide Anisian 

Ansvarig kongress/utställare 

utst@barnsjukskoterska.com 

Kalendarium 2011 

Birgitta Glännman 

Ansvarig stipendier 

stip@barnsjukskoterska.com 

Catrin Jonson 

Ansvarig medlemsregister 

medl@barnsjukskoterska.com 


annika.ortenstrand@karolinska.se 

Maria Forsner 

Forsknings- & Utbildn.ansvarig 

utb@barnsjukskoterska.com 

11-14 maj 

9 th European Pediatric Neurology 

Society Congress. 

Cavtat – Dubrovnik, Kroatien. 

www.epns.com 

12-13 september 

6:e internationella konf. om patientsäkerhet. 

Stockholmsmässan, Älvsjö 

www.skl.se/patientsakerhetskonferens 

14 – 16 september 

Neo-BFHI 2011: Konferens och workshop om 

anpassning till neonatalvård av Amningsvänliga 

sjukhus 10 steg till lyckad amning 

Arrangör: En nordisk expertgrupp och Akademikonferens, 

Uppsala universitet 

Plats: Uppsala universitets huvudbyggnad 

21-23 September 

NoSB-konferens: Barns o unges helse – 

normalitet och utfordringer. 

Holmenkollen Park Hotel Rica, Oslo 

www.sykepleierforbundet.no/nosb 

19-21 oktober 

The Australian College of Children & Young 

People’s Nurses (ACCYPN). Navigating New 

Directions in Children and Young People’s Health 

Care 

Novotel Sydney Brighton Beach 

www.accypn2011.eventplanners.com.au 

Kontakta gärna redaktionen om du känner till 

något möte, konferens eller utbildning som bör 

finnas med i kalendariet! 

BarnBladet 

Utges av Riksföreningen för 

Barnsjuksköterskor 

www.barnsjukskoterska.com 

ISSN 0349-1994 

Upplaga: 3.500 ex 

POSTADRESS 

Stensjöberg 15 

431 36 Mölndal 

TELEFON 

+ 46 (0) 31 27 39 27 

Ansvarig utgivare/Chefredaktör 


v.ordf@barnsjukskoterska.com 

Redaktion 


berit.finnstrom@hv.se 

Ewa-Lena Bratt 

ewa-lena.bratt@vgregion.se 


lisa.ernstsson@amadeushk.se 

Anneli Arvidsson 

annelie70j@hotmail.come 

Magnus Forslin 

magnus@barnbladet.org 

042-70 250 

0733-854486 

Annonser 

Linda Larsson Levin 

linda@businessfactory.se 

08-653 60 48 

0733-940571 

www.businessfactory.se 

Grafisk Form 

STODAB 

info@barnbladet.org 

042-70 250 

Tryckeri 

Trydells Tryckeri AB 

Box 68, 312 21 Laholm 

Telefon: 0430-731 00 

Kommande temanummer 2011 

#2 Ätproblem/Barnkompetens 

# 3 Ögon/Solen 

# 4 Neuropsykiatri/STD 

Fastställd TS-upplaga 2009: 

3.500 ex 

Medlem av 

Prenumerationer 

Prenumerationen på Barnbladet kostar 

350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st. 

Sätt in 350 kr på riksföreningens plusgiro 

19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704. 

Ange prenumeration på Barnbladet 

samt texta tydligt namn och adress

Nr 01 – Amning | Barns & ungas språk - Välkommen till Barnbladet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Nr 01 – Amning | Barns & ungas språk - Välkommen till Barnbladet

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?