Utställningshandling (PDF, 6,7 MB)

Plan-och genomförandebeskrivning, Utställningshandling 2011-02-14 

Utställningshandling 

Detaljplan för del av Västra Ringarp 8:473 m fl 

Pinnåreservatet 

Örkelljunga kommun, Skåne län 

Plan- och genomförandebeskrivningar 

Utställningshandling 2011-02-14


Innehåll 

Planbeskrivning 3 

Tidplan, planförfarande, utställning 3 

I detaljplanearbetet medverkande tjänstemän 3 

Utställningshandlingar och utredningsunderlag 4 

Planens syfte och huvuddrag 5 

Beslut och plandata 5 

Planens syfte 5 

Mellankommunalt intresse 5 

Historik 6 

Boplatser vid Hjälmsjön 6 

Örkelljunga borg 7 

Pinnån som kraftkälla 8 

Örkelljunga skyttepaviljong 9 

Tidigare ställningstaganden 10 

Bakgrund 10 

Riksintressen 11 

Fornlämningar och byggnadsminnen 11 

Översiktsplan ÖP07 12 

Naturvårdsplan och Naturvårdsprogram 

för Örkelljunga kommun 13 

Pinnåns naturreservat 14 

Fisket och dämmena i Pinnån 15 

Fornlämningsområden 15 

Bevarandeplan för Örkelljunga tätort 16 

Detaljplaner 16 

Slutsats 17 

Befintliga förhållanden och detaljplanens 

utformning 18 

Landskapsbeskrivning 18 

Landskapsanalys 19 

Landskapsförslag 19 

Landskapsförslag illustration 20 

Entréer 22 

Lycksta berg 23 

Strandskydd 24 

Skyltutformning, reservatsmarkeringar och 

möblering av området 30 

Tillgänglighet 31 

Gator och trafik 32 

Beskrivning 32 

Förslag 33 

Bebyggelse och verksamheter 34 

Beskrivning 34 

Förslag 36 

Teknisk försörjning och markförhållanden 38 

Geotekniska förhållanden och radon 38 

Avfallshantering 38 

Vatten och avlopp 38 

Elledningar, el-försörjning 38 

Telekablar, teleförsörjning 39 

Bredband 39 

Värmeförsörjning 39 

Miljöbalken och Behovsbedömning 39 

Konsekvenser 39 

Bullerstörningar 39 

Förenlighet med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken 39 

Miljökvalitetsmål, Miljökvalitetsnormer, 

Vattendirektiv 39 

Behovsbedömning, Miljöbedömning, 

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 40 

Organisatoriska och administrativa frågor 40 

Genomförandebeskrivning 40 

Tidplan, planförfarande och vissa 

genomförandefrågor 40 

Genomförandetid 40 

Huvudmannaskap och rättigheter 40 

Markägoförhållanden 41 

Fastighetsrättsliga frågor 41 

Strandskyddsdispens 42 

Ansvarsfördelning 42 

Ekonomiska frågor 42 

Tekniska utredningar och försörjning 42

PLANBESKRIVNING 


Planbeskrivningen ska beskriva planen inklusive förutsättningarna för planarbetet 

och ställningstagandena och förklaringar till varför plankartan ser ut som den gör. 

Tidplan, planförfarande, utställning 

Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Denna handling är en utställningshandling, 

dvs en nästan färdig detaljplan, vilket är tredje steget i processen att 

ta fram en ny detaljplan. Det första steget, planprogrammet, har i planarbetet likställts 

med översiktsplanen (ÖP07) eftersom detaljplanen i sin helhet överensstämmer 

med intentionerna i ÖP07. Planförslaget har därefter varit ute på samråd för att 

kommunen skulle få in ytterligare synpunkter och kunskaper. Dessa synpunkter har 

därefter sammanfattas och kommenterats i en samrådsredogörelse och därefter 

inarbetas till denna utställningshandling. Utställningshandlingarna ställs nu ut så 

att alla ni som har haft synpunkter på de tidigare dokumenten har möjlighet att se 

om era synpunkter har blivit godtagbart bemötta. 

Eventuella yttranden under utställningstiden sammanfattas därefter i ett utlåtande. 

Utställningshandlingarna arbetas vidare om till Antagandehandlingar för att slutligen 

tas upp för beslut om antagande i kommunfullmäktige förhoppningsvis under 

första kvartalet 2011. 

I detaljplanearbetet medverkande tjänstemän 

Maria Brink, landskapsarkitekt/praktikant (fram till 2008-08-15) 

Anders Sturesson, tidigare miljöchef nu miljöinspektör, Söderåsens Miljöförbund. 

Ulf Josefsson, karttekniker 

Göran Sandberg, teknisk chef (t.o.m. 2009-09-11) 

Sven-Erik Svensson, kanslichef och fastighetsärenden 

Miklos Hathazi, samhällsbyggnadschef (fr.o.m. 2010-01-01) 

Pauline Pertoft, karttekniker 

Kristian Swärd, projekteringsingenjör 

Gertrud Richter, tidigare stadsarkitekt och projektledare 

Omslagsbild framsida: Vit näckros vid Landisbanan. Foto Maria Brink. 

Omslagsbild baksida: Planområdet på flygbild. Foto Henrik Nilsson.


Utställningshandlingar och utredningsunderlag 

Samtliga handlingar finns att tillgå på plan- och byggenheten, Örkelljunga kommun. 

Se även utredningar gjorda i samband med planprojektet för Bruksvägenplanen. 

Handlingar markerade med (X) är ej utskickade, men finns att tillgå på Samhällsbyggnadsenheten. 

Plankarta med grundkarta och bestämmelser, 2011-02-14. 

Denna planbeskrivning inklusive behovsbedömning, 2011-02-14. 

Genomförandebeskrivning (i samma dokument som denna planbeskrivning), 2011-02-14. 

Fastighetsförteckning, 2010-09-29. 

Remisslista och sändlista, 2011-02-14. 

Reservatsbestämmelser och Skötselplan för Pinnåns naturreservat, 2010-05-20. (X) 

Arkeologisk utredning av Lycksta berg, Wallin kulturlandskap och arkeologi, 2008:24. (X) 

Siktutredning Smålandsvägen, WSP, 2010-04-08. (X) 

Trafiktekniskt utlåtande Åran 1 och Åran 2, 2010-04-09. (X) 

Översiktlig geoteknisk undersökning, Västra Spång 4:86, WSP, 2010-04-21. (X) 

Översiktlig geoteknisk undersökning, Åran 1 och Åran 2, WSP, 2010-04-21. (X) 

Trafikutredning Bruksvägen WSP, 2010-05-06. (X) 

Natur-/kulturlandskapsutredning för Västra Spång 4:86, Janne Johansson, maj 2010. (X) 

Radonutredning för Åran 1 och Åran 2 och V Spång 4:86, Ingvar Persson, maj 2010. (X) 

VA-utredning för V Spång 4:86, Miklos Hathazi, maj 2010. (X) 

Bevarandeplan ”Bebyggelse och boendemiljö i Örkelljunga” Örkelljunga kulturnämnd 1983. (X)

Planens syfte och huvuddrag 

Beslut och plandata 


Kommunstyrelsen beslöt 2008-05-07 (§ 84) att åt bygg- och miljönämnden ge uppdraget 

att utarbeta en detaljplan för Pinnåreservatet i anslutning till centrala Örkelljunga. 

Avgränsningen för planområdet är markerad på bilden ovan. Planområdet 

omfattar ca 29,8 ha land- och vattenområde varav det kommunala naturreservatet 

är ca 23,6 ha. Bygg- och miljönämnden beslöt 2008-05-19 (§ 68) att plan- och 

byggenheten skulle starta upp planarbetet och ta fram ett förslag till samrådshandlingar. 

Det beslöts också på samma möte att översiktsplanen kan användas som 

planprogram. I planområdet ingår fastigheterna, delvis eller i sin helhet; Västra 

Ringarp 8:121, 8:218, 8:363, 8:364, 8:380, 8:473, Västra Spång 4:58, 4:86, Bryggan 

1, Åran 1,2, Skjutflaggan 5, Skjutvallen 1 och Örkelljunga 156:1. Huvuddelen 

av planområdet ägs av Örkelljunga kommun. Befintliga byggnader i planområdet 

finns på fastigheterna Västra Ringarp 8:121, 8:218, 8:473, Västra Spång 4:58 och 

Bryggan 1. 

Planens syfte 

Hässleholmsvägen 

Planens syfte är att möjliggöra Pinnåns naturreservat genom att ändra markanvändningen 

för bebyggelse och för en bred parallellväg till Bruksvägen i nu gällande 

detaljplan Ö39 och att i samband med detta göra mindre förändringar i angränsande 

detaljplaner. Det övergripande syftet med Pinnåns naturreservat är att bevara 

och skapa goda livsmiljöer för de växter, djur och svampar som är knutna till 

Pinnån med sina omgivande skogs- och betesmarker. Syftet med reservatet är också 

att ge möjlighet till rekreation och naturupplevelse i en omväxlande och tätortsnära 

natur. 

Mellankommunalt intresse 

Ågatan 

Bangatan 

Detaljplanen anses inte vara av mellankommunalt intresse men alla är givetvis välkomna 

att komma och besöka reservatet. 

Bruksvägen 

Hjälmsjön 

Smålandsvägen


Historik 

Detaljplaneområdet täcker ett område som är historiskt intressant i avseende på 

olika skeden i bygdens historia. Vatten har i alla tider varit ett attraktivt element 

som erbjuder flera kvaliteter, såväl funktionella som estetiska. Arkeologiska fynd 

visar på boplatser vid Pinnåns avflöde i Hjälmsjön, från stenåldern, bronsåldern 

och järnåldern. 

Inom detaljplaneområdet finns Lycksta berg med fornlämningar efter Örkelljunga 

borg. Kvarnen vid bruket är en annan kulturhistoriskt intressant miljö och i planområdets 

omedelbara närhet låg Örkelljunga skyttepaviljong. 

Boplatser vid Hjälmsjön 

Vänster: Teckning av flintdolk från boplatsen vid Hjälmsjön. Ur: www.fmis.raa.se, Örkelljunga 69:1 och 69:2. Höger och mitten: Boplatsens 

geografiska läge motsvaras idag av kolonilotterna. Foto Maria Brink. 

Genom artiklar i Helsingborgs dagblad och i Göteborgsposten 1956 blev en boplats 

vid Pinnåns utlopp från Hjälmsjön känd. Fram till 1970-talet pågick utplockning av 

flintavslag från platsen. 

Boplatsen är från stenåldern, bronsåldern och järnåldern och har utgrävts på fynd 

i form av bearbetad flinta och slagg från järnframställning. På 1970-talet utfördes 

en arkeologisk inventering av platsen av Sven Nöjd som donerade flintmaterial till 

Örkelljunga Hembygdsförening och till Lunds Universitets historiska museum, som 

också innehar skalenliga skisser av flintspetsar från platsen (se ovan). 

På platsen finns idag kolonilotter som anlades 1975. Det är oklart om det arkeologiska 

materialet har förstörts i samband med djupplöjningen under anläggandet av 

kolonilotterna. (Riksantikvarieämbetets fornsök: www.fmis.raa.se, Örkelljunga 69:1 och 69:2)

Örkelljunga borg 


Den arkeologiska sammanfattningen som är gjord i avseende på borgen i Örkelljunga, 

(Wallin kulturlandskap och arkeologi, rapport 2008:24) har givit en del nya uppgifter. 

I tidigare dokumentationer (Bebyggelse och kulturmiljö i Örkelljunga kommun, Örkelljunga 

kulturnämnd, 1995) framstår kunskapen om Örkelljunga borg som något diffus: ”Enligt 

traditionen ska den (borgen) ha legat vid Lycksta, på en höjd utmed Pinnån strax 

öster om Örkelljunga kyrka”. 

Rekonstruktion av hur borgen kan ha sett ut under 1300-talets 

början. Lycksta berg sett från nordöst. 

Ur: Wallin kulturlandskap och arkeologi, rapport 2008:24. 

Rekonstruktionsteckning av Christian Wallin. 

I samband med det arkeologiska projektet 1997, inför den nya E 4:an, gjordes en 

kort arkeologisk studie av borgplatsen. Studien säkerställde borgens lokalisering till 

Lycksta berg. Fynd i form av förglasad sten (upphettad till över 1000 0 C) påträffades. 

Undersökning med sticksonderingar visade på stenkoncentrationer som tolkats till 

grundmurar, spis- eller ugnsfundament till huset, bakom tornet, som ses på rekonstruktionen 

ovan. 

Enligt de skriftliga källorna har borgen i Örkelljunga bara existerat en kort period. 

Den omnämns första gången 1307 och sista gången 1316 då den brändes. Det är 

troligt att byggherren var den förste danske kungen Erik Menved och att borgbygget 

påbörjats något av de första åren på 1300-talet. 

I den arkeologiska utredningen redogörs för hur borgen troligtvis varit uppförd av 

trä i sin helhet och att den med stor sannolikhet bestått av två delar, en förborg och 

en befäst huvudborg. Den befästa huvudborgen tros ha varit placerad på Lycksta 

berg, medan förborgen varit placerad på höjden strax väster om Lycksta berg. Höjden 

utgörs idag av det med villor och trädgårdar anlagda kvarteret Valsbacken.


Förborgen tros ha varit placerad i dagens kvarteret Valsbacken, medan huvudborgen låg på Lycksta berg. Bilden är tagen från Hässleholmsvägen. 

Lägg märke till det lilla trädet som skymmer klyftan mellan förborg och huvudborg. Det bör tas bort för att förstärka vyn över klyftan mellan de 

båda höjderna. Foto Maria Brink. 

Pinnån som kraftkälla 

Förborg 

Där Hjälmsjön har sitt utlopp i Pinnån är nivåskillnaderna tillräckliga för att konstruera 

ett dämme. Detta gav Kristian IV tillstånd att göra 1646, varpå en hammarmölla 

uppfördes. På kartan nedan från 1657 (den äldsta kända över Örkelljunga) 

kan texten ”Eisenwerk” utläsas, vilket motsvaras av nämnda hammarmölla. Hammarmöllan 

stod och förföll efter det att Skåne blivit svenskt i samband med freden i 

Roskilde 1658, och fanns därmed bara under en kort period. (Hjelmsjö, Bringéus, 1992) 

Hjälmsjön 

Eisenwerk 

Ringarp 

Pinnån 

Pinnån 

Örkelljunga 

Huvudborg 

Ekholm 

Fante håla 

Ur: Örkelljunga Kulturnämnd, Bebyggelse och kulturmiljö i Örkelljunga kommun, sid 42. Observera att norr är neråt i kartan. 

Grytåsa


År 1738 tilläts en Sven Holmberg att mot en årlig avgift dämma över hela strömmen 

vid Bruket för att uppföra en kvarn. Det dröjde dock med kvarnbygget till 1770 

då kvarnkommissionen lämnade tillstånd åt Adam von Liewen på Lärkesholms 

gods att uppföra en tullmjölkvarn vid Bruket. Kvarnen var under Lärkesholms 

gods ägande arrenderad fram till 1918 då den såldes. Vattenhjulen ersattes 1944 av 

turbiner. Mjölmalningen pågick så sent som på 1980-talet, men är numera nedlagd. 

Sågverk har också funnits på platsen. (Hjelmsjö, Bringéus, 1992) 

Örkelljunga skyttepaviljong 

Örkelljunga skyttepaviljong 

fanns fram till år 1920 då den 

revs och blev godtemplarhus 

vid Valhallavägen. (Vårt Örkel- 

ljunga – på tröskeln till ett nytt 

årtusende, Örkelljunga Rotaryklubb, 

1999.) Skyttepaviljongen gjorde 

orten vida känd, bland annat 

genom en visa där orden 

”Örkelljunga skyttepaviljong” 

ingick. Idag finns knappt några 

tecken kvar (i Ejdernområdet 

där den skall ha funnits) som 

visar på paviljongens existens. 

(Vänster) År 1922 såg Bruket med Pinnån, dämme och dammluckor ut som på 

bilden. Ur: Bringéus, Hjelmsjö, sid 30. Foto Nils Kuylenstierna. 

(Nedan) Bruket år 2008. Foto Maria Brink. 

Perspektivskiss föreställande Örkelljunga skyttepaviljong. 

Originalet finns i kommunhusets arkiv. Konstnär okänd. 

Några gatunamn och kvartersnamn i området är vad som påminner oss om de första 

decennierna på 1900-talets skyttepaviljong.


0 

Tidigare ställningstaganden 

Bakgrund 

På 60- och 70-talen skissade man 

från kommunens sida på stora exploateringsplaner 

för Örkelljunga 

centrum. Olika trafikförslag, som i 

huvudsak liknar varandra, med en ny 

vägsträckning som förbinder Hässleholmsvägen 

med Stockholmsvägen 

finns representerade i kommunhusets 

arkiv. Ett av trafikförslagen kan ses 

i bilden till vänster. Den tänkta nya 

sträckningen skär rakt över Lycksta 

berg (alternativt i klyftan mellan förborgen 

och huvudborgen) och följer 

sedan Pinnåns sträckning mot Stockholmsvägen. 

Dispositionsplaner från 1971 visar 

också på kommunens planer att exploatera 

Pinnåns omedelbara närhet 

med sexvåningshus (se figur nedan 

till vänster.) 

Planerna väckte kommuninvånarnas 

motreaktioner. En sammanslutning 

som kallade sig ”kommungerillan” 

hävdade gång på gång, från år 1971, 

områdets naturvärden. Redan år 1972 

väcktes frågan om bildandet av naturreservat 

vid Pinnån. 

Kommungerillans inledande engagemang 

i naturvård vid Pinnåområdet 

har levt vidare genom olika naturvårdande 

föreningar. 

(Vänster, ovan) I kommunhusets arkiv finns 1960- och 1970talens 

planer på ny dragning av väg 24, samt exploateringsplaner 

för bruket, vilka föranledde en naturvårdsdebatt. Karta upprättad 

av Kjessler och Mannerstråle. 

(Vänster, nedan) Dispositionsplanen från 1971 i arkivet presenterar 

planer på att exploatera pinnåområdet med sexvåningshus. 

Upprättad av I Eknor, arkitekt SAR.


Örkelljunga fältbiologer började 1978 med sitt engagemang för Pinnåområdet och i 

samband med detta upprättades en skötselplan av Leif Sigbo. 

Senare blev det Örkelljungabygdens natur och Arbetsgruppen för Pinnåns skötsel 

som engagerat sig i frågorna kring Pinnåreservatets bildande. En ny skötselplan 

upprättades år 2000 och ännu en upprättades 2005 av Naturcentrum AB och 

färdigställdes år 2007 av Janne Johansson. Därefter har några mindre ändringar 

gjorts och miljöeservatsbestämmelser och Skötselplan för Pinnåns naturreservat 

färdigställts 2010-05-20. 

Riksintressen 

Detaljplanen berör inga riksintressen. 

Fornlämningar och byggnadsminnen 

Kända fornlämningar inom planområdet som är registrerade i Riksantikvarieämbetets 

fornsök är (med RAÄ beteckningar): Örkelljunga 67:1 - Lycksta berg, Örkelljunga 

70:1 - Slaggvarp, Örkelljunga 149:1 - Slaggvarp, Örkelljunga 69:1 - Stenåldersboplats, 

Örkelljunga 69:2 - Slagg (se karta nedan). Inom planområdet finns inga 

byggnadsminnen, men notera den kulturhistoriska inventeringen under rubriken 

Bevarandeplan för Örkelljunga tätort, där bruketområdet tas upp som en kulturmiljömässigt 

värdefull miljö. 

67:1 

Bangatan 

70:1 

Bruksvägen 

149:1 

Inom planområdet finns fem kända fornminnen enligt Riksantikvarieämbetets fornsök. 

69:1 

69:2 

Smålandsvägen


Översiktsplan ÖP07 

Ställningstagandet, under tätorter: Örkelljunga, i kommunens översiktsplan ÖRKELLJUNGA ÖP07, 

antagen 2008-12-15, gällande pinnåreservatet lyder: 

Ställningstaganden och konsekvenser 

TÄTORTER 

”Kommunen ska verka för att Pinnåområdet skyddas som kommunalt naturre- 

Karta servat nr och 45 redovisar att Hjälmsjöns ställningstaganden och Pinnåns för vatten Ställningstagandena bli mer synliga för och Örkelljunga tillgängliga tätorts ut- för 

Örkelljunga tätorts framtida mark- och vattenanbyggnad inverkar inte negativt på något riksinvändning, 

allmänheten.” se vidare i tabellen med ställningstatresse eller regionalt eller i naturvårdsplanen 

ganden och konsekvenser på nästa sida. 

Pinnå-/Bruketområdet och Hjälmsjöns stränder 

markerat 

redovisas 

natur- eller 

i ÖP07 

fritidsintrese, 

som samman- 

däremot påverkas 

strandskyddet runt Hjälmsjön och till 

För hängande ytterligare grönområden information om och de olika upplevelsestråk. ställning- 

viss (se del karta vid Pinnån. nedan.) Dessutom I större tangerar skala verksam- är 

tagandena se respektive ämneskap. Värdefulla 

Pinnån en viktig grön korridor som löper genom hetsutbyggnaden nästan hela och Europabanan kommunen. till viss del 

områden och miljöer, Boende och bebyggelse m.fl. 

Lärkesholmsområdet, se vidare under ställnings- 

och i Sammanfattningen. 

taganden och konsekvenser. 

TätortsbebyggelseKommunala ställningstaganden för Örkelljunga tätort ur ÖP07. Pinnåområdet presenteras som grönområde och upplevelse- 

Karta stråk. nr 45. Kommunala ställningstaganden för Örkelljunga tätort. 

67

Sjö 

Limnisk våtmark 

Myr 

Åker och fodermark 


Lövskog 

Blandskog 

Barrskog 

Särskilt område 

Naturvårdsplan och Naturvårdsprogram för Örkelljunga kommun 

Pinnå/Bruketområdet anses vara av mycket högt naturvärde 

i Naturvårdsplanen. 

Ur: Örkelljunga kommuns Naturvårdsplan, 1999. 

Enligt Örkelljunga kommuns naturvårdsplan från 1999 bedöms Pinnån/Bruket (se 

karta ovan) ha naturvärdesklass 2 på en tregradig skala, vilket motsvaras av Mycket 

högt naturvärde. De aspekter ur vilka området anses vara skyddsvärt är botanik, 

kontinuitet, naturtyp, zoologi, rekreation och mångformighet. 

Naturvårdsplanens förslag till skydd och skötsel lyder vidare: ”För att ge området 

ett starkare skydd kan naturvårdsförordnare användas. Av yttersta vikt är att 

hävden upprätthålls på kulturmarken. Vidare bör framtagandet och bevarandet 

av döda och äldre träd gynnas. Nuvarande skötselplan bör aktualiseras.” 

Med hävd menas att marken skall brukas så att kontinuiteten upprätthålls. Skötselplanen 

aktualiseras år 2010. 

I naturvårdsprogrammet från 2009 finns Pinnån med i det allmänna kapitlet om 

sjöar och vattendrag. Området för det blivande naturreservatet är inte medtaget 

som ett särskilt värdefullt område i programmet eftersom programmet främst 

behandlar de öppna odlingslandskapen som ett komplement till naturvårdsplanen 

som främst behandlade skogslandskapen.


Pinnåns naturreservat 

Det område, som med planens hjälp, kommer att bli till ett kommunalt naturreservat 

utgörs av både ån och marken runtomkring totalt ca 23,6 ha, varav 20,6 ha land 

och 3 ha vatten. Området skyddas genom de föreskrifter som fastställts i reservatsbestämmelserna 

inklusive skötselplanen för Pinnåns naturreservat. 

Reservatet inbegriper dels det variationsrika och i huvudsak opåverkade vattendraget, 

dels den omväxlande kulturmarken med inslag av både skogsbete, ogödslad betesmark 

och nyligen hävdad slåtteräng. Populationer av särskilt skyddsvärda arter 

som safsa, kärrbräken, vätteros, kransrams, granspira, kruslilja, Gelerts maskros, 

åsljungabjörnbär, svampen trollhand, örlav, mussellav och dunmossa ska skyddas 

och ges möjligheter och förutsättningar att bibehålla eller öka förekomster. 

Syftet är dessutom att ge möjlighet till rekreation och naturupplevelse. Undervisning 

och utbildning samt vetenskapliga undersökningar skall bedrivas i området 

med hänsyn tagen till områdets skyddsvärda biotoper och arter. Därför finns särskilda 

föreskrifter för Pinnåns naturreservat i Örkelljunga kommun: 

A. Föreskrifter med stöd av 7 kap 5 § miljöbalken om inskränkningar i markägares 

och annan sakägares rätt att förfoga över fastighet inom reservatet. 

B. Föreskrifter med stöd av 7 kap 6 § miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång. 

C.Föreskrifter med stöd av 7 kap 30 § miljöbalken om ordningen samt rätten att 

vistas i reservatet. 

Inom naturreservatet är det inte tillåtet att uppföra byggnader 

och inga ledningar/grävningar får anläggas om det 

inte gynnar reservatet. Däremot får allt som behövs för 

skötseln av området enligt skötselplanen genomföras. 

Även skyltning om kultur och naturvärden tillåts. 

Föreskrifterna utgör inte hinder för insatser i samband 

med tillsyns- och räddningsuppdrag och för väghållare 

att utföra erforderliga anläggningsarbeten inom vägområdet 

eller för ansvarig för ledningar att utföra underhållsarbeten. 

Hela 

skötselplanen 

och reservatsföreskrifter 

finns att tillgå 

på plan- och byggenheten! 

Områdets bevarandevärden beskrivs med geovetenskapliga värden, biologiska värden, 

kulturhistoriska värden samt värden för turism och friluftsliv. 

Skötselplanens föreskrifter stöds av 3 § förordningen om områdesskydd om skötselplan; 

1. Reservatet skall utmärkas enligt svensk standard (SIS 03 15 22) och Naturvårdsverkets 

anvisningar. 

2. Markdisposition, skötsel och vård, kontroll av skötselåtgärdernas effekt samt 

anläggningar för allmänheten skall ske enligt anvisningar i skötselplanen. 

Förvaltare skall Örkelljunga kommun vara. Fortlöpande samråd ska ske med länsstyrelsen 

i Skåne. Arbetsgruppen för skötseln av Pinnåns naturreservat, med 

representanter för både politiker, tjänstemän och ideell naturvård, handhar frågor 

rörande områdets förvaltning.


Kommunen ska vara huvudman för all allmän platsmark i detaljplanen, och därigenom 

även för det kommunala naturreservatet, därför krävs en fastighetsreglering 

mellan kommunen och samfälligheterna s:5, s:14 och s:103 se vidare i genomförandebeskrivningen. 

Fisket och dämmena i Pinnån 

Ålkistan 

Det bedöms inte finnas någon intressekonflikt mellan det kommunala naturreservatet 

och fiskerätterna i Pinnån som därför kommer att finnas kvar. För de som innehar 

fiskerätt i Pinnån säkras tillgängligheten till ån juridiskt i detaljplaneförslaget 

genom att en allmän, kommunalt ägd, förbindelse från Smålandsvägen genomförs. 

Denna förbindelse gör reservatsområdet mer tillgängligt och säkerställer möjligheten 

för nedforsling av fiskeredskap samt för redskap för att sköta naturreservatet. 

Fiskevårdsföreningen bestämmer om fiske, fiskekort och skyltning. 

Det bedöms inte heller finnas någon intressekonflikt mellan de historiska dämmena 

och naturreservatet, varför dämmena kommer att finnas kvar. Inga nya dämmen 

får dock anläggas. 

Fornlämningsområden 

Dämme vid Bruket 

Det bedöms inte finnas någon intressekonflikt mellan det kommunala naturreservatet 

och Fornlämningsområdena; Örkelljunga 67:1 - Lycksta berg, Örkelljunga 70:1 

- Slaggvarp, Örkelljunga 149:1 - Slaggvarp, Örkelljunga 69:1 - Stenåldersboplats se 

vidare under rubriken Fornlämningar och byggnadsminnen.


Bevarandeplan för Örkelljunga tätort 

År 1983 utfördes en kulturhistorisk inventering av Örkelljunga tätort på uppdrag av 

Örkelljunga kulturnämnd ”Bebyggelse och boendemiljö i Örkelljunga”. Kulturmiljön 

är värderad i en fallande skala, där klass I bedöms ha det största kulturhistoriska 

värdet (se bild nedan). Bruketområdet anses utgöra ett område med miljömässig 

särart. Bruketområdet ingår delvis i den nya detaljplanen för Pinnåreservatet. Även 

den fina funkisvillan på fastigheten Skjutflaggan 5 på Ågatan, som ingår i detaljplanen, 

är med i bevarandeplanen där den ligger i näst högsta klassen; klass II se 

vidare under rubriken Bebyggelse och Verksamheter. 

Bevarandeplanen, med avseende på kulturmiljö, från 1983 värderar bruketområdet till ett område med miljömässig särart. Ur: Örkelljunga 

kulturnämnd, Bebyggelse och boendemiljö i Örkelljunga, 1983. 

Detaljplaner 

Gällande detaljplaner för planområdet är: 

* del av Ö39 ”Bruketområdet (V. Ringarp 8:418 m. fl.), Örkelljunga kommun, Kristianstad 

län, Förslag till Stadsplan” lagakraftvunnen 1979-03-30. Den del av detaljplanen 

Ö39, som berörs av planarbetet, anger områdesbeteckningarna Park eller 

plantering; Rn, Naturpark; Gata eller torg; BF, Bostäder, Fristående hus. Parallellgatan 

till Bruksvägen som föreslås i Ö39 är en av orsakerna till att ny detaljplan måste 

upprättas. Det är inte längre aktuellt att lösa trafiksituationen på det sätt som Ö39 

anger. En annan orsak är de gällande byggrätterna som inte heller är aktuella inom 

reservatsområdet. 

* Ö46 ”Örkelljunga 1:11 (Del av) Örkelljunga kommun, Kristianstads län, Förslag 

till ändring av stadsplanen” lagakraftvunnen 1984-04-04. Hela detaljplanen Ö46, 

berörs av planarbetet. Den anger områdesbeteckningar allmän plats, gata eller torg. 

Den anger också specialområden Ri, idrottsområde och Es, transformatorstation. 

Dessutom anger den prickmark, mark som inte får bebyggas.


* del av DP65 ”Detaljplan för Västra Ringarp 8:473 m. fl. Örkelljunga kommun, 

Kristianstads län” lagakraftvunnen 1991-03-07. Den del av detaljplanen DP65, som 

berörs av planarbetet, anger markanvändningen PARK, Gång- cykelväg; Anlagd 

park och NATUR, Gång- cykelväg, Naturområde. 

* del av DP102 ”Detaljplan för Ejdern Södra, Pinnå Park, Örkelljunga kommun, 

Skåne län” lagakraftvunnen 2006-11-20. Den del av detaljplanen DP102, som berörs 

av planarbetet, anger användningen Allmän plats, PARK, Anlagd park; Vattenområde, 

W, Vattenområde och Wb Vattenområde som får överbyggas. 

Ö46, DP65 och DP102 stämmer i stort sett med naturreservatets syfte och tas med 

i planarbetet främst för att åstadkomma en sammanhängande detaljplan över hela 

området. 

Större delen av planområdet täcks av detaljplanen Ö39 som vann laga kraft 1979 och som fram till den nya planens lagakraftdatum är juridiskt 

bindande. 

Slutsats 

Syftet med planprocessen ligger i linje med den kommande kommunala översiktsplanen, 

ÖP07 och med kommunens naturvårdsplan. Däremot krävs att delar av 

främst detaljplanen Ö39 ändras, för att det kommunala naturreservatet ska kunna 

bli till.


Befintliga förhållanden och detaljplanens utformning 

Landskapsbeskrivning 

Berget går i dagen vid Lycksta. Foto Maria Brink. 

Pinnåområdet utgör ett spännande och 

dramatiskt landskap i direkt anslutning till 

Örkelljunga tätort. I väst går berget i dagen 

vid Lycksta berg. Berghällen är beväxt med 

blandade lövträd, bland annat ståtliga ekar. 

Följer man Pinnån från Lycksta berg på den 

asfalterade och belysta gång- och cykelvägen 

får man sällskap av de uppradade 

klibbalarna. 

Väl framme vid Ågatan gäller det att hitta 

ner i bokskogen på andra sidan gatan. Här 

finns flera stigar som följer ån genom landskapet 

med ravinliknande bokhällar och 

porlande vatten. I reservatets norra utkant 

finns landisbanan och i närheten av Skytteparksområdet 

finns en delvis spolierad dödisgrop 

som har ett högt geovetenskapligt 

värde. (Dödisgropar uppstod när inlandsisens 

avsmältning lämnade stora isrester.) 

Spångade stigar leder fram genom strandskogen och på promenaden genom området 

kan man som botanist observera de ovanliga och särskilt skyddsvärda arterna 

safsa, kärrbräken, vätteros, kransrams, granspira, krussilja, Gelerts maskros, åsljungabjörnbär, 

örlav, mussellav och dunmossa. (Pinnån är den enda kända platsen 

i Skåne för den hotade örlaven.) Fågellivet i området är rikt och här påträffas bland 

annat forsärlan, strömstaren och kungsfiskaren. (Pinnåns naturreservat intill Örkelljunga 

tätort - förslag till skötselplan och reservatsbestämmelser, Naturcentrum AB, 2007.) 

Skogen blir glesare i takt med att flanören når Bruksvägen, och sen är det bara en 

liten promenad längs Mörtstigen kvar innan Hjälmsjön nås. 

Illustration Maria Brink. 

Lycksta berg 

Ågatan 

Landisbanan 

Skytteparksområdet 

Dödisgrop 

Bruksvägen 

Mörtstigen 

Hjälmsjön 

N

Landskapsanalys 


Genom planområdet löper flera stigar som utgör stråk. Barriärerna i området utgörs 

dels av vattnet, men också av bilvägar, klipphällar, stängsel och privata tomter. 

I området finns fyra noder; en vid Lycksta berg där gång- och cykelvägen har 

en trevägskorsning, en där naturområdets stigar korsar Ågatan, en där de korsar 

Bruksvägen och en i korsningen mellan Bruksvägen och Mörtstigen. Landmärkena i 

området är Lycksta berg, dödisgropen, Landisbanan och Bruket. 

För att analysera Pinnåområdets landskap har Kevin Lynch’s analysmetod använts. 

Den bygger på att landskapet analyseras efter fem givna begrepp: 

Stråk flöden av människor, gator, vägar, stigar 

Gräns givna kanter som är läsbara i landskapet, ofta barriärer 

Nod intensifiering av möten, ofta i en punkt där flera stråk korsas 

Landmärke lätt identifierbart objekt som fungerar som referenspunkt 

(Område landskap med gemensam identitet (exkluderat i analysen)) 

berg 

Landskapsförslag 

Som utgångspunkt för arbetet används tesen ”Naturen är naturligt skön!” Det är 

viktigt att det som görs är i samklang med naturen och i minsta möjliga mån påverkar 

flora och fauna. Det vore att omintetgöra planens syfte att göra allt för kraftiga 

ingrepp. Med små medel och små kompletteringar går det att åstadkomma positiva 

förändringar.


0 

Landskapsförslag illustration 

Principskiss på hur Lycksta bergs siluett kan träda fram om 

vegetationen gallras ur och stammas upp. 

Illustration Maria Brink.


längs Bruksvägen istället blandtrafik 

Detta är stigar som föreslås genomföras i ett första skede. Planen tillåter att det i ett framtida skede genomförs fler stigar och fler 

tillgänglighetsanpassade stigar


Entréer 

Pinnåns naturreservat har olika punkter från vilka man träder in i området. De 

som är planerade att utgöra offentliga iordningsställda sådana är Landis och Saltladan, 

där parkeringsplatser kommer att anordnas och informationstavlor kommer 

att sättas upp. Det är viktigt att entréerna är tydliga och känns välkomnande. Från 

Ejdernområdet går en gång- och cykelväg som föreslås fortsätta genaste vägen till 

naturreservatatets entré vid landisbanan. Entréområdet bildar på så sätt en värdig, 

stadsmässig och ändamålsenlig avslutning på gång- och cykelvägen med plats att 

ställa ifrån sig cykeln innan promenaden in i naturreservatet påbörjas. Även andra 

punkter utgör ingångar till området för besökare till fots. Där Ågatan korsar reservatet 

finns t ex en naturstig åt öster som en del av vandringsslingan men som inte 

bör betonas som en entré till området. 

Vid landisbanan kommer det att 

finnas en entré till reservatet, med 

parkeringsplatser för bilar och 

cyklar, grillplats och informationstavla. 

Vid Naturreservatets entré vid 

Saltladan kommer det att göras 

i ordning parkering för bilar och 

cyklar, sittplatser och informationstavla. 

Illustrationer Kristian Swärd.

Förborgen 

Lycksta berg 

Centrum 

Klyftan 

Pinnån och 

Ringåsen 

0 10 20 30m 

Önskvärda siktlinjer vid Lycksta berg. Illustration Maria Brink. 

Lycksta berg, som är en del av reservatet, föreslås bli ett landskapligt intressant 

element genom framröjda siktlinjer och framröjd siluett. De siktlinjer som är av 

stor betydelse redovisas i figuren ovan. Nattetid föreslås berget kunna vara belyst 

så att det framträdde i Örkelljungas skyline, från centrum och från Hässleholmsvägen. 

Området ligger inom Naturreservatet och inom användningsbestämmelsen 

NATUR1 på plankartan. Själva fornlämningen begränsas med egenskapsgräns och 

betecknas forn. 

Ytterligare två fornlämningar 

markeras med 

egenskapsgräns och forn på 

plankartan, se vidare under 

rubriken Fornlämningar och 

byggnadsminnen. 

Ett på kvällstid upplyst 

Lycksta berg skulle stärka 

dess roll som landmärke för 

Örkelljunga. 

Montage Maria Brink. 


N


Strandskydd 

Längs med Pinnåns stränder finns idag gällande strandskydd markerat med röd 

streckad linje på kartan nedan. 

Pinnån 

0 

Strandskyddslinje 

Ny strandskyddslinje 

Planområdesgräns 

Tomtavgränsning enligt Länsstyrelsens beslut 1992-04-27 

Nytt strandskydd tillkommer 

Strandskydd upphävs 

100m 

Skåneleden 

ca 32700 m² strandskydd tillkommer 

ca 11500 m² strandskydd upphävs 

Karta med befintligt strandskydd och föreslagen ny strandskyddlinje, samt ytor som visar kvartersmark med byggrätter som tas bort till förmån 

för naturreservat och strandskyddat område och kvartersmark med viss byggrätt som tillkommer genom upphävande av strandskyddet. Skåneleden 

är i kartan markerad med orange punktlinje. 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra ett i tätorten mycket centralt beläget naturreservat 

vilket inkluderar strandskyddat område men även områden utanför strandskyddsområdet. 

Detta åstadkoms bland annat genom att ta bort nu gällande byggrätter 

se gulmarkerade områden på kartan ovan. 

Genom naturreservatet är det tänkt att en utökning av Skåneleden ska gå som binder 

ihop Lärkesholmsområdet och Grytåsaområdet genom detta centralt belägna 

naturreservat se orange punktlinje på kartan ovan. 

För att kunna åstadkomma denna strategiska, allmänna, vandringsled inom naturreservatet 

och över befintlig övergång över ån måste visst intrång göras på den 

privata fastigheten Västra Spång 4:86. Denna fastighet föreslås delas upp i en del 

som överförs till kommunalt naturreservat med skåneled och en del för landsbygdsutveckling 

i form av bostadsbebyggelse. 

Dessa byggrätter ligger inom dagens strandskydd. Enligt en överenskommelse med 

länsstyrelsen 2010-02-01 ska ändringarna i strandskyddet prövas inom detaljplanen 

i enlighet med de nya strandskyddsbestämmelserna som trädde i kraft den 1 

juli 2009. Det krävs därför särskilda skäl, enligt denna nya lag, för att kunna upphäva 

strandskyddet här.


Söderåsens miljöförbund ser det som fördelaktigt att genom fastighetsreglering 

överföra södra delen av fastigheten till kommunens fastighet som sträcker sig 

utmed Pinnån. Härigenom säkrar kommunen rådigheten över den del av V Spång 

4:86, som föreslås ingå i naturreservatet. Resterande norra delen av fastigheten omfattar 

en mer trivial natur som utan nackdel kan upplåtas för ytterligare villabebyggelse 

längs Smålandsvägen. Fastigheten är tydligt delad i två olika naturtyper och 

med en nivåskillnad samt stengärdsgårdar som ger en 

tydlig uppdelning. Genom fastighetsdelningen och reservatsbildningen 

ges södra delen av fastigheten ett väsentligt 

stärkt skydd för naturmiljön och ökad tillgänglighet 

för det rörliga friluftslivet, vilket möjliggör framdragning 

av lokalt vandringsstråk och del av Skåneleden. I dagsläget 

har kommunen ingen rättighet att lägga vandringsslinga 

över V Spång 4:86, vilket innebär en betydande 

begränsning för det rörliga friluftslivet. Strandskyddet 

kan enligt förbundets uppfattning utan nackdel upphävas 

för norra halvan av V Spång 4:86 för att medge villabebyggelse. Det förstärkta skyddet 

för södra halvan kompenserar mer än väl strandskyddsbehovet i området. 

Vidare bedöms villabebyggelse längs med Smålandsvägen inte ge några negativa 

konsekvenser varken enligt kommunens naturvårdsplan eller naturvårdsprogram. 

De särskilda skäl som åberopas här är följande; 

Strand- 

skyddet 

utökas om 3,3 

ha och tas bort på 

mindre än 1,1 ha. 

Det blir minst 

2,2 ha mer 

strandskydd! 

Landsbygdsutveckling enligt 7 kap. 18§d MB i enlighet med kommunens ställningstaganden 

i ÖP07; 

Kommunen ska verka för att tätortsutbyggnad med ny sammanhållen bebyggelse 

prioriteras till tätorterna längs kommunens ”ryggrad” dvs kring goda kollektivtrafiklägen, 

handel och service samt med god tillgång till sjöar, rekreations- och 

naturområden. 

Vidare ska kommunen verka för att bostadsändamålet prioriteras framför strandskyddet 

runt de tätortsnära sjöarna Hjelmsjön inklusive liten del av Pinnån, Fedingesjön 

och Åsljungasjön utan att det för den skull görs avkall på allmänhetens vandringsmöjligheter 

längs med vattnet, dvs en nyanserad syn på strandskyddet runt tre 

av kommunens över 20 sjöar vilket motsvarar ca 35 km av ca 254 km strandskyddade 

områden. 

Kommunen anser även, i ÖP07, att det angelägna allmänna intresset att vilja bo vattennära, 

som runt dessa tre (inklusive delar av Pinnån), ur hållbar samhällsbyggnadssynpunkt 

strategiskt liggande sjöar, väger tungt. Dessa tre sjöar och Pinnån 

ligger i tätorter längs med det sedan många hundratals år ianspråktaget stråket 

”ryggraden”. Längs detta historiska stråk gick/går den gamla Kungsleden, Stockholmsvägen, 

Riksettan, gamla banvallen, gamla E4an och nu den nya väg E4 och 

den kommande nya järnvägslinjen med regionaltågstation i Örkelljunga tätort. 

Fastigheten Västra Spång 4:86, som nu planeras för ny villabebyggelse ligger inom 

strandskyddet för Pinnån, längs med denna ”ryggrad” och alltså inom LIS-område 

enligt 7 kap. 18§ MB.


För att kunna upprätthålla tillräcklig, och på sikt ökad, grundservice och kollektivtrafik, 

dvs bibehållen och förhoppningsvis ökad ekonomisk utveckling i kommunen, 

krävs ett stabilt och i viss mån ökande invånarunderlag. För att åstadkomma detta 

krävs bland annat attraktiva bostadstomter som dessa på fastigheten Västra Spång 

4:86. Kommunen anser att den föreslagna användningen av marken är att betrakta 

som det mest lämpade för området. 

Eftersom upphävandet gäller bostadshus åberopas särskilda skäl för bostadshus 

enligt följande; 

Fastigheten avstyckades 1938 och har varit bebyggd med bostadshus fram till på 

1950-talet rester av grunden finns fortfarande kvar, se kartorna nedan. 

4:30 

4:51 4:77 

4:86 

H 

4:106 

23 

82 

s 

82.2 

26 

4:133 

82 

82.2 

ålkistan 

S:5 

Bostadshus rivet ca 1958 

83 

2 gamla husgrunder 

77 

78 

82 

81 

80 

79 

81.0 

81 

gärdesgård 

Gamla bostadshuset intill Smålandsvägen dvs tidigare den historiskt 

välkända Riksettan. 

Befintlig gärdesgård 

77.4 

80.6 

Häradsekonomiska kartan från 1926 med det gamla bostadshuset 

med gårdens stall- och ekonomibyggnader på andra sidan vägen, 

och byggnader nere vid ån. 

Gammal byggnadsgrund nere vid Pinnån. 

De geotekniska förhållandena för grundläggning av bostadhus på den föreslagna 

platsen längs med Smålandsvägen, tidigare Riksettan, är mycket bra enligt den geotekniska 

undersökningen. Däremot är marken öster om fastigheten, enligt undersökningen, 

mindre lämpad för bostadsbebyggelse.


Bostadshusen är att betraktas som förtätning i redan bebyggt område. De planeras 

i direkt anslutning till bebyggda bostadstomter och i samma linje som befintliga hus 

längs med befintlig väg. Utfarterna till de nya bostadstomterna mynnar liksom för 

de befintliga bostadstomterna ut till befintlig väg; Smålandsvägen i vilken även alla 

behövliga ledningar och rör dras. 

Bostadshusen föreslås vara för åretruntbostadsändamål, i enlighet med intentionerna 

i ÖP07, och anpassas till form och läge med de kringliggande husen. De nya 

bostäderna ligger nära tillgång till service och kollektivtrafik samtidigt som deras 

invånare kommer att bidra till att servicen och kollektivtrafiken bibehålles och förhoppningsvis 

förbättras i landsbygdskommunen Örkelljunga. 

Platsen som planeras tas i anspråk för bostadsbebyggelse är väl begränsad genom 

att den ligger på en höjd i direkt anslutning till den befintliga bilvägen. Denna plats 

avskiljs från det område nere vid ån som planeras ingå i det kommunala naturreservatet 

genom en stengärdesgård. För att gärdesgården ska kunna skyddas för framtiden 

går reservatsgränsen utanför gärdesgården och därmed mellan 15 m och 20 m 

från ån (se plankartan). 

Strandskyddet föreslås ligga kvar en bit in på bostadsfastigheterna (se plankartan) 

som ytterligare buffert mellan de kommande anlagda villaträdgårdarna och naturreservatet 

i enlighet med natur- och kulturlandskapsutredningen för Västra Spång 

4:86 gjord av biolog Janne Johansson i maj 2010. I denna utredning framkommer 

att det har funnits ytterligare ett hus på fastigheten, se karta nedan. 

Avritad handmålad laga skifteskarta från 1840-talet över aktuell del 

av V Spång. Röd färg = byggnad, gul=åker, grön=äng, blå=Pinnån, 

brun=Landswägen, nr 21=En liten åker med Äkran, nr 23=Björkebacken, 

nr 24= En del äng intill åen, nr 25 Demoisellerne Hagströms 

hustomter med intilliggande åker o ängbitar. Redan på denna kartan 

tycks den mer plana marken ha skiljts från omkringliggande ängsmark 

med någon form av gärde. 

Enligt utredningen framkommer vidare att den tydligt markerade ytan på Häradsekonomiska 

kartan kallades ”trädgården” här (se område 2 på kartan nästa sida) 

finns än idag rikliga inslag med snöbär, en del syren, mahonia, silvergran (Abies 

alba) och även spridda lökväxter. På sina håll har häggbuskar tagit sig upp under det 

i regel glesa trädskicktet. Område 1 har troligtvis brukats, nyttjats som åker eller 

betesmark fram till på 60-talet Område 3 inbegriper ett klart större antal grövre 

träd, grovleken är dock skiftande. 

Det ånära markområdet, nr 4, mellan den stenlagda gärdesgården och Pinnån, avviker 

delvis påtagligt från markområdet strax ovanför. Den absoluta närheten till 

vattendraget skapar sina egna värden. Vidare är de ”av hävd” belägna ålkistorna och 

Skåneleden andra högst påtagliga inslag.


Biologiskt finns starka värden förbundna med Pinnån. Öringen håller till i vattendraget, 

forsärlan och kungsfiskaren brukar häcka i anslutning och under vinterhalvåret 

hittar strömstarar här sin vinterföda. En för trakten rik flora har också slagit 

sig ner här. Det kan gälla ormbunkarna safsa och kärrbräken, vätteros, krans- och 

storrams, ormbär. För mer detaljerade beskrivningar se natur- och kulturlandskapsutredningen 

för Västra Spång 4:86 gjord av biolog Janne Johansson maj 2010. 

Sammanfattningsvis finns de största naturvärdena idag i markområdet (4) ner till 

ån. Om denna mark kommer att ingå i det kommunala naturreservatet, som är 

under bildande, kommer detta att långsiktigt förstärka framförallt allmänhetens 

tillgänglighet i denna del av området. 

Branten mellan den nedre delen vid ån och den övre platån ”trädgården”. 

Område 1, 2, 3 och 4 enligt Biolog Janne Johanssons utredning. 

I detaljplanen planeras vidare en allmän förbindelse öster om den föreslagna bebyggelsen, 

ner till reservatet och ån, för att långsiktigt säkerställa tillgängligheten för 

allmänheten till vattnet och till Skåneleden, jämfört med dagens situation vilken 

innebär att tillgängligheten sker över en privat mindre markväg. 

Strandskyddslinjen justeras i enlighet med länsstyrelsens beslut om dispens och 

tomtbestämning daterad 1992-04-27 för fastigheten Västra Spång 4:58.


Strandskyddslinjen justeras även vid fastigheten Skjutflaggan 5 med skäl enligt följande. 

Den nya strandskyddslinjen följer bättre naturens egna förutsättningar dvs 

höjdkurvorna i den brant som leder ner till reservatet. Med den nya linjen tillfaller 

hela branten naturreservatet och blir strandskyddat område medan platån övergår 

till kvartersmark utan byggrätt dvs villaträdgård. Detta byte innebär ingen 

minskning av strandskyddad mark. Ett särskilt skäl för att korrigera strandskyddsgränsen 

är här är att det tillgodoser det mycket angelägna allmänna intresset 

att få en vacker och naturlig gräns mellan kvartersmark och naturreservat. 

Strandskyddslinjen bedöms i övrigt följa användningslinjen för NATUR1 som är 

densamma som naturreservatets gräns. 

Detaljplanens genomförande kräver även dispens från strandskyddet gällande en 

ytterligare gångbro över Pinnåområdet vilket ansöks om i samband med genomförandet 

av planen. En gångbro inom reservatsområdet har redan fått dispens. Skäl 

som bör kunna medge dispens för ytterligare en gångbro är att bron kan anses vara 

förenlig med strandskyddets två syften och det särskilda skälet att bron är ett angeläget 

allmänt intresse som ej kan tillgodoses utanför området. 

De historiska tre dämmena i ån ligger kvar orörda. Inga nya dämmen accepteras. 

Fiskerätterna i ån ligger kvar orörda. Åns vatten kommer genom fastighetsreglering 

att ligga inom kommunens fastighet och betecknas W1 = vattenområde som 

ingår i naturreservat. 

Sammanfattningsvis minskar de strandskyddade områdena totalt inom planområdet 

med ca 11000 kvm och ökar med ca 33000 kvm dvs totalt en ökning 

med ca 22000 kvm. De områden inom vilka strandskyddet utökas får dessutom 

ytterligare skydd genom att de förläggs inom naturreservatsgränsen. Intresset av 

att ta planområdet i anspråk på det sätt som avses med planen väger tungt både för 

strandskyddsintresset som utökas och för landsbygdskommunens ambition att utvecklas. 

Planen säkerställer fri passage för allmänheten och bevarar de goda livsvilkoren 

för växt- och djurlivet.


0 

Skyltutformning, reservatsmarkeringar och möblering av området 

I planområdet kommer det att uppsättas informationstavlor och reservatet kommer 

att märkas ut. Vid Lycksta berg kommer en informationstavla över Örkelljunga borg 

att placeras och vid Landis och Saltladan kommer informationstavlor över Pinnåns 

naturreservat att placeras. Utformningen av skyltarna och av reservatsmarkeringarna 

är av stor betydelse och de bör utformas på ett smakfullt och tilltalande sätt, som 

inte påtagligt stör landskapsupplevelsen. Typografin på skyltarna i Lärkesholmsområdet, 

samt riksantikvarieämbetets standardskyltar utgör inspiration och förebild. 

För att Pinnåområdet ska bli en attraktionshöjande faktor för tätorten måste det till 

ett kvalitativt helhetstänkande gällande utformningen av gångstigarna, spängerna, 

broarna, skyltarna, belysningen, soptunnorna, hundlatrinerna och entrémiljöerna! 

Lycksta berg utgör entré till 

reservatet för besökare till fots. Här 

planeras en informationstavla över 

Örkelljunga borg att uppsättas. 

Illustration Maria Brink. 

På baksidan av Engens gamla fabriksbyggnader finns ett stängsel som inhägnar 

området. Stängslet utgör också avgränsande vägg i 

årummet vid den asfalterade gång- och cykelvägen. 

För att rumskänslan ska förstärkas föreslås att det 

planteras klätterväxter, tillexempel murgröna, Hedera 

helix, som även är grön på vintern (se även sid. 22). 

Transformatorstationen vid Ågatan föreslås även den 

bli beklädd av klätterväxter. 

Foto Maria Brink.

Tillgänglighet 

Pinnåns naturreservat är speciellt, eftersom det ligger i direkt anslutning till tätorten 

och kan fungera som rekreationsområde, så länge hänsyn tas till naturvärdena. 

Då man på andra håll måste anordna särskilda kommunikationer för att göra naturområden 

tillgängliga (så kallade naturbussar) kan man i Örkelljunga vara stolt över 

ett Naturreservat 200 meter från busstationen, mitt i centrum. 

Tillgängligheten i området är begränsad, särkilt om besökaren är funktionshindrad 

eller kör barnvagn. Det är eftersträvansvärt att reservatet blir tillgängligt i högre 

grad än vad det är idag, utan att naturvärden förstörs. Självklart måste även områdets 

topografi beaktas i arbetet med tillgängligheten. Om området blir tillgängligt 

hade tätortens rekreationsmöjligheter ökat avsevärt. Idag är gång- och cykelvägen 

utmed Pinnån från Lycksta berg till Ågatan och en slinga utgående ifrån entrén vid 

landisbanan framkomligt med rullstol, rullator eller barnvagn. Planens intention 

är att ytterligare stigar ska utformas tillgängliga för fler. Universal Design är ett 

vedertaget begrepp som syftar till att gestalta offentliga platser på ett tillgänglighetsanpassat 

sätt, men inte separerat från den övriga gestaltningen. Ofta kan en 

utformning fungera för alla, oavsett möjligheter, om det eftersträvas vid planering 

och anläggning. 

I samrådsredogörelsen finns hållbara utformningsförslag från FUB Örkelljunga. 

Ambitionen med planen är även att genomföra en bro över Pinnåns avflöde ur 

Hjälmsjön med syftet att förbättra tillgängligheten runt sjön, i enlighet med kommunens 

översiktsplan, ÖP07. 

Den nya bron över Pinnån: Med en bredd på 1,5m kan även 

rullstolsburna njuta av naturen. 

Foto: Pauline Pertoft 


I Dalby Söderskog har 

spänger av ek anlagts på 

ett estetiskt tilltalande och 

funktionellt sätt. Ur: Region 

Skåne, Strategi för en grön 

struktur i Skåne, sid 32. 

Foto Per Blomberg.


Gator och trafik 

Beskrivning 

Pinnåreservatet genomkorsas av två bilvägar, Ågatan och Bruksvägen. 

Ågatan förbinder villaområdet vid Skytteparksvägen med 

Bangatan. Bruksvägen förbinder Smålandsvägen med Hässleholmsvägen. 

Bruksvägen är hastighetsreglerad till 30 km/h och tillåter 

ingen genomfart. På sina ställen, särskilt där Bruksvägen korsar 

Pinnån, är vägen mycket smal. 

Medelbullernivåerna är låga, varför någon bullermätning inte är 

gjord i samband med planarbetet. 

I reservatets sydvästra del finns goda möjligheter för gång- och 

cykelkommunikation. Längs Pinnåns västra strand, från Lycksta 

berg fram till Ågatan, finns en asfalterad och belyst gång- och 

cykelväg med bänkar på jämna avstånd. I merparten av reservatet, 

från Ågatan i väst till Bruksvägen i öst, finns flera smala naturstigar 

för besökare till fots. Där området är sankt och vattenmättat är 

stigarna spångade. 

Framkomligheten i reservatet öster om Bruksvägen bedöms tämligen 

begränsad. Mörtstigen i reservatets södra gräns är en smal väg 

med slitlager av grus. I övrigt gör taggtrådskantad betesmark och 

privata villatomter reservatet öster om Bruksvägen svårtillgängligt 

(se vidare avsnitt Landskapsanalys). Pinnån är inte tillämpbar som 

färdled, på grund av låga vattenstånd, kvarndämmen och ålkista. 

Förslag 

Parkeringsplatser vid reservatets entréer, gång och cykelvägar och 

bilvägar är illustrerade på illustrationen för landskapsförslaget se 

under rubriken Landskapsförslag illustration och rubriken Entréer. 

Gångvägarna föreslås knytas till Skåneleden och till kommunens 

befintliga gång- och cykelnät. Naturstigen till Skytteparksvägen 

är på plankartan angiven som gång- och cykelväg och ska 

därmed vid genomförandet av planen förbättras så att den går att 

använda för cyklande skolbarn. 

Ågatan planeras behållas i befintligt skick. Bruksvägen kommer i 

samband med fortsatt planering för Bruksvägenområdet att utformas 

för blandtrafik se vidare i trafikutredning WSP 2010-05-06 

och det kommande Bruksvägenprogrammet. Blandtrafik innebär 

att gående och cyklister färdas tillsammans. Blandtrafiklösningen 

är, med rätt utformning, enligt utredningen, den mest fördelaktiga 

utformningen både när det gäller trafiksäkerhet, buller, trygghet, 

rörelsehindrade och sociala mötesmöjligheter. 

Uppifrån och ned: Ågatan, Bruksvägen, gång- och cykelväg vid Ejdern, med Pinnån till vänster i bild, Mörtstigen, spångad stig och till sist vågar 

du? Foto Maria Brink.

Befintliga Skåneleden utökats med ny led genom Örkelljunga centrum till Grytåsa strövområde. 


befintlig 

skåneled 

Gatuområdet får en bredd på plankartan som möjliggör denna förändring. I samband 

med detta behövs en del fastighetsregleringar göras, se Genomförandebeskrivningen. 

Bruksvägenbron över Pinnån bevaras som ett naturligt, effektivt 

hastighetshinder. Vidare tillhör bron den värdefulla kulturmiljön vid Bruket som 

ska bevaras. På bron får en bil/cyklist i taget skyltat företräde. Detta minskar även 

benägenheten att använda Bruksvägen som genomfartsväg och entréväg till camping, 

rodd od. Bruksvägen får en tydligare underordnad ställning gentemot Smålandsvägen 

genom skyltning. Gatuområdet på plankartans utbredning i korsningen 

möjliggör en trafiksäger utformning, vid detaljprojekteringen. 

Möjligheten att utforma Bruksvägen som en återvändsgata har studerats och förkasats. 

Utformningen som återvändsgata innebär att Bruksvägen klipps av på mitten, 

vilket i sin tur innebär att boende i norra området endast kan angöra Bruksvägen 

från Smålandsvägen och boende i södra området endast når Bruksvägen via Hässleholmsvägen. 

Genomfartstrafik bedöms, enligt trafikutredarna, inte vara något 

problem idag eller vid en eventuell framtida utbyggnad finns det ingen nytta med 

att klippa av gatan. Lösningen med Bruksvägen som återvändsgata skulle däremot 

inneburit en ökad belastning på miljön på grund av ett ökat transportbehov samtidigt 

som tillgängligheten skulle försämrats. 

Planläggningen för Pinnåns naturreservat tar över den nu gällande planen som 

möjliggör en bred parallellväg till Bruksvägen. En översiktlig trafikutredning har 

gjorts som visar att det är möjligt att trafikförsörja det kommande bebyggelseområdet 

runt Bruksvägen utan denna breda parallellväg, se vidare i trafikutredningen 

(WSP, 2010-05-06). 

En siktutredning är gjord (WSP, 2010-04-08) och bestämmelser införda på plankartan 

för att kunna möjliggöra utfarter från blivande bostadshus på fastigheten 

Västra Spång 4:86 direkt till Smålandsvägen. Den befintliga grusväg som idag leder 

från fastigheten ut på Smålandsvägen är inte tillfylles enligt dagens trafiksäkerhetskrav. 

Även på Bruksvägen har ett trafiktekniskt utlåtande skrivits för Åran 1 och 

Åran 2 (WSP 2010-04-09). I utlåtandet konstateras att anslutning från fastigheterna 

Åran 1 och 2 direkt till Bruksvägen kan tillåtas utan särskilda bestämmelser. 

En allmän förbindelse anläggs från Smålandsvägen ner mot Pinnån för att göra 

reservatsområdet mer tillgängligt och för att juridiskt säkerställa en väg för nedforsling 

av fiskeredskap samt för redskap för att sköta naturreservatet.


Bebyggelse och verksamheter 

Beskrivning 

Omkringliggande bebyggelsemiljöer i planområdets närhet är av stor betydelse, då 

de präglar mötet mellan naturreservat och samhälle. I planområdets närhet finns 

områden med bebyggelse vars karaktärer presenteras i karaktärsanalysen på detta 

uppslag. 

Industrikaraktär - Engens 

och Woody 

Fabrikslokaler med gul/ 

brun plåtfasad respektive 

tegel. Området är inhägnat 

av manshögt staket 

med taggtråd. 

Marklägenhetskaraktär 

- Ejdern 

Låga kedjehus med fasader 

i gul och grön träpanel. 

Kommande exploatering av 

blandad centrumkaraktär. 

Historisk karaktär 

- Örkelljunga kyrka 

Kyrka i romansk stil som 

är om- och tillbyggd i omgångar. 

Ursprungligen från 

1200-talet eller 1300-talet. 

Trädgårdsstadskaraktär 

- Lycksta äng 

Kedjehus i 1 och 1,5 plan, 

byggda efter detaljplan 

DP65 som vann laga kraft 

1991. Fasader i aprikosgul 

puts/tegel. 

Villakaraktär 

- Skytteparksvägen 

Villaområde med 1,5plansvillor 

uppförda på 

1970-talet. Uppfattas som 

stilmässigt homogent. 

Hässleholmsvägen 

Foto Stanislav Pytel: Engens, kyrkan, Lycksta äng, Skytteparksvägen, Bruket, Mörtstigen/Karpstigen och Hjelmsjöborg. Foto Maria Brink: Ejdern, 

Ågatan, Bruksvägen och Mammas Vik. 

Ågatan 

Bangatan

Bruksvägen 

Hjälmsjön 


Funkiskaraktär - Ågatan 

Funkisvilla på stor naturtomt 

som i den kulturhistoriska 

inventeringen 

klassats som kulturmiljömässigt 

värdefull. Ingår 

sedermera i planområdet. 

Miljömässig särart 

Klassat område i direkt 

anslutning till Pinnån som 

historiskt sett haft funktioner 

knutna till kvarnbruk. 

Varav vissa byggnader 

ingår i planområdet. 

Nationalromantik 

- Bruksvägen 

1,5-plans villor för permanentboende 

på naturtomter. 

Röd träfasad, vita 

snickerier och kupor. 

Smålandsvägen 

Fritidskaraktär 

- Mammas Vik 

Småskaliga sommarstugor 

för fritidsboende uppförda 

med närhet till Hjälmsjön. 

Nyfunkis / villakaraktär 

- Mörtstigen/Karpstigen 

Område med sjönära villor 

för permanentboende, 

uppförda efter år 2003. 

Slottskaraktär 

- Hjelmsjöborg 

Hjelmsjöborg är en disponentbostad 

som fått 

en slottslik karaktär. Till 

komplexet hör fd. fabrikslokaler 

och pensionat.


Själva planområdet utgörs i huvudsak av natur och inom detsamma finns endast ett 

fåtal byggnader (se bilder nedan). 

Pinnåskolan 

Pinnåskolan 

Västra Ringarp 8:218 

Transformatorstation 


Byggnaderna inom planområdet. Foto Maria Brink. 

Förslag 

Transformator 

Skjutflaggan 5 

Bruket 

Bostadshus 

Bryggan 1 

Västra Spång 4:58 

Bryggan 1 

Saltladan 

Liggskydd för djur 


Bruket 

Bruket 

Byggnaderna inom planområdet på karta. Illustration Maria Brink. 


Liggskydd 

Saltladan 


Funkisvilla 

Skjutflaggan 5 

Bruksmiljön som ligger dels på Västra Spång 4:58 och dels på Västra Ringarp 8:121 

ingår i ett område med miljömässig särart i ”Bebyggelse och boendemiljö i Örkelljunga”, 

se rubriken Bevarandeplan för Örkelljunga tätort. Brukskvarnen, uppkallad 

efter det av Jakob Petz år 1650 anlagda järnbruket, som tidigt raserades, kom 

på 1700-talet att tillhöra Lärkesholms säteri och von Reiserska stiftelsen. Kvarnen 

friköptes 1893 av Gustaf Persson, som även byggde om densamma. Två stora vattenhjul 

drev ursprungligen såväl mjölkvarnen som en såg och en stickhyvel. På 

1940-talet övergick man till turbindrift. Kvarnen och sågen tjänade invånarna i 

Örkelljunga fram till på 1960-talet. Idag används vattenturbinen som kraft för en 

småskalig industriverksamhet. Den del av Västra Spång 4:58 som idag är bebyggd 

med en modern villa är hittills inte planlagd men föreslås nu planläggas som kvar- 

N


tersmark för bostadsändamål. I befintlig plan ligger Bruketdelen som naturmark/ 

allmän plats i denna nya planen föreslås Bruket få bestämmelsen Q dvs att användningen 

av området anpassas till bebyggelsens kulturvärden. Gränsen mellan 

Bruksmiljön på Västra Spång 4:58 och den moderna villatomten är i planen dragen 

i den befintliga planens plangräns. Bruksmiljön blir därmed kvartersmark men 

utan ytterligare byggrätt eftersom den fortfarande ligger inom strandskyddsområdet. 

Området föreslås användas för småskalig industriverksamhet/hantverksverksamhet 

och/eller verksamhet som främjar besöksnäringen, fritidsnäringen och 

naturreservatet helst med fortsatt vattenburen drift. Området föreslås få en publik 

karaktär, det får t ex pga strandskyddet inte inhägnas och är därmed inte lämpat för 

bostadsanvändning. Verksamheten får inte vara störande för intilliggande bostäder 

eller naturreservatet. 

Fastigheten Skjutflaggan 5, hette tidigare Västra Ringarp 8:371, föreslås nu fastighetsregleras 

så att reservatsgränsen dras längs med den naturliga branten som på 

så sätt får utgöra gränsen mellan reservatet och villaträdgården som i sin helhet 

kommer att ligga på den mer släta marken längs med Ågatan. 

Vidare föreslås varsamhetsbestämmelser i detaljplanen för att skydda den i ”Bebyggelse 

och boendemiljö i Örkelljunga” högt värderade funkisvilla från 1934 (klass 

II; dvs näst högsta klassen och samma klass som t ex Gästgivaregården, se även 

rubriken Bevarandeplan för Örkelljunga tätort). Bostadshuset har enligt inventeringen 

en byggnadsstomme av konststen som utvändigt är putsad och vitmålad. 

Taket är platt och klätt med papp. Husets prägel är funktionalistisk. Typiskt är att 

fönstren är utan ornament eller omfattningar och placerade i liv med ytterväggen. 

De har 2- eller fler lufter, inga spröjs och är monterade i tunna bågar. Fönstren är 

målade i samma ljusa kulör som fasaderna. Takfoten är enkel och tunn. Funktionalismen 

blev allmän i Sverige med Stockholmsutställningen 1930. Idealet för funktionalistiska 

bostadsområden är grönska och luftighet. Byggnaderna placerades 

känsligt in i terrängen och man sparade t ex bergknallar och växtlighet. 

Västra Ringarp 8:218 ”pinnåskolan” ligger idag på mark som i gällande detaljplan är 

parkmark. Eftersom skolan i realiteten är byggd som bostad och sedan lång tid har 

använts som bostad föreslås att fastigheten nu detaljplaneläggs med den befintliga 

användningen. Bostadshuset på Bryggan 1 bibehåller samma beteckningar i den 

nya planen men får lite utökad byggrätt där den befintliga komplementbyggnaden 

ligger. 

Saltladan på Västra Ringarp 8:473 passar väl in i park- och naturreservatsentrémiljön 

med sin traditionella rödmålade fasad med vita knutar och svarta portar. Denna 

föreslås användas för naturreservatets skötsel och den allmänna nyttan och trevnaden 

såsom lager, kiosk, toalett ed. 

Transformatorstationen på Västra Ringarp 8:473 ser ut som de flesta transformatorstationer. 

Här föreslås att den inbäddas med lite mer döljande grönska i sambandmed 

att gång- och cykelvägen, dvs fortsättningen på gång- och cykelvägen från 

Ejdernområdet, fram till grillplatsen vid entrén till Pinnåreservatet anläggs. 

Liggskyddet för djur på Västra Ringarp 8:473 har inte en sådan utformning att det 

bör bevaras inom det kommunala naturreservatet, föreslås rivas. Skulle det för naturreservatets 

skötsel krävas ett liggskydd för djur föreslås ett nytt sådant utformas 

med inspiration från övriga ”möbler” i reservatet såsom den nya gångbron i trä.


Teknisk försörjning och markförhållanden 

Geotekniska förhållanden och radon 

En översiktlig geoteknisk undersökning har utförts för Västra Spång 4:86, (WSP, 

2010-04-21) vilken visar att de geotekniska förhållandena för grundläggning av 

byggnader och infarter är mycket goda. Byggnader kan grundläggas med platta på 

mark efter avbaning av det mullhaltiga lagret samt efter packning av den grusiga 

sand som förekommer direkt under mullen se vidare i den geotekniska utredningen. 

Säkerheten mot skred inom området är hög eftersom jordarterna har en hög fasthet 

och inga leriga eller gyttjiga områden påträffades. Dock finns risker för erosion varför 

slänter även i framtiden bör förses med ett vegetationsskikt som minskar risken 

för errosion i samband med nederbörd se vidare i den geotekniska utredningen. 

Inga föroreningar kunde påvisas till färg eller lukt vid undersökningen. 

En översiktlig geoteknisk undersökning har även gjorts för fastigheterna Åran 1 

och Åran 2 (WSP, 2010-04-21) vilken även den visar på mycket goda geotekniska 

förhållanden för grundläggning av byggnader och vägar se vidare i den geotekniska 

utredningen. 

Radonundersökning har utförts med radoninstrument Markus 10. På fastigheten 

V. Spång 4:86 (Smålandsvägen) har 2 platser mätts som visar 8 resp. 9 kBq/m³ 

och vid fastigheterna Åran 1 och 2 (Bruksvägen) har 3 platser mätts som visar 28, 

25 resp. 20 kBq/m³. Värde vid Smålandsvägen visar att marken är lågriskområde 

(0-10kBq/m³) och inga särskilda åtgärder behövs vid grundläggning. Värdena vid 

Bruksvägen visar att marken är normalriskområde (10-50 kBq/m³) och en grundläggning 

ska därför utföras som radonskyddad konstruktion. 

Avfallshantering 

Nårab ansvarar för avfallshanteringen i tätorten. I området placeras fler papperskorgar 

och hundlatriner ut. Påpekas kan här att det är viktigt med ett enhetligt helhetstänkande 

gällande utformningen av inredningen i området för att åstadkomma 

hög attraktionskraft. Skötseln av papperskorgarna ansvarar kommunen för. 

Vatten och avlopp 

Nya byggrätter ut med Smålandsvägen på fastigheten Västra Spång 4:86 kan anslutas 

till det kommunala VA nätet i Smålandsvägen. ”Gamla Möllan” på fastigheten 

Västra Spång 4:58 kan anslutas till det kommunala VA nätet i Smålandsvägen dock 

kommer pumpning av spillvatten att behövas. Bryggan 1, Åran 1 respektive Åran 2 

kan anslutas till det kommunala VA nätet i Bruksvägen via en pumpstation placerad 

nedanför fastigheten Bryggan 1. De övriga fastigheterna inom planområdet är redan 

anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Ett u-område för dagvattenledning och 

ett för VA-ledningar är, efter kontakt med tekniska enheten, medtagna i planen. 

Elledningar, el-försörjning 

E.ON ansvarar för el-försörjningen i tätorten. E.ON har meddelat att de bara har 

kablar i gatumark inom planområdet dvs inga u-områden krävs.

Telekablar, teleförsörjning 

Skanova ansvarar för teleförsörjningen i området. En landskabel har, efter kontakt 

med Skanova, fått u-område på plankartan. 

Bredband 

Örkelljunga bredbandsbolag ansvarar för internetförsörjningen i tätorten. Inga uområden 

för detta ändamål krävs inom planområdet. 

Värmeförsörjning 

Kommunen har en framtagen värmeplan för fjärrvärme. Två u-områden, över 

pinnån, har markerats på plankartan för detta ändamål. 

Störningar, Konsekvenser om planen genomförs, Förenligt med 3, 4 och 5 kap. 

Miljöbalken och Behovsbedömning 

Konsekvenser 

Genomförandet av planen möjliggör bildandet av det kommunala naturreservatet 

Pinnåns naturreservat och leder till positiva konsekvenser för området. Förutom att 

det berörda planområdet skyddas från framtida exploatering påverkas närområdet 

positivt då ett centralt beläget rekreationsområde säkerställs. 

Bullerstörningar 

Medelnivån på bullret i närområdet är av så låga värden att någon mätning inte 

kan motiveras (se också rubriken ”Gator och trafik”). Detaljplanens genomförande 

väntas inte ha betydande inverkan på dagens trafiksituation. 

Förenlighet med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken 

Pinnåreservatet består i huvudsak av naturområde som genom planens genomförande 

skyddas som kommunalt naturreservat. Detaljplanens genomförande bedöms 

vara förenligt med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken. 

Miljökvalitetsmål, Miljökvalitetsnormer , Vattendirektiv 


Planens genomförande bedöms inte påverka något miljökvalitetsmål, eller någon 

miljökvalitetsnorm, negativt. 

Inom planområdet finns inget som negativt påverkar vattenkvalitén i Pinnån eller 

kommer att göra det pga denna plan och detta reservat. Eventuella anmärkningar 

kommer från Hjälmsjön eller ytterligare uppströms och får åtgärdas på annat sätt 

än genom detta planprojekt. Förekomsten av vandringshinder kan man bortse från 

i detta fallet eftersom de väsentliga hindren för lax från havet (vilket är det som 

räknas) finns en bra bit nedströms i Pinnån, t ex Stora Mölla i Klippan utanför Örkelljunga 

kommun. Ål klarar av att vandra uppför ån men av samma anledning som 

laxen inte nedför ån vilket innebär att ålfiske är tillåtet i Pinnån inom planområdet. 

En pågående undersökning ska visa eventuell påverkan från gammalt utsläpp i 

Åsljungasjön, vilket troligen kommer att märkas även i denna del av Pinnån. Utredningen 

med åtgärdsförslag beräknas bli klar våren 2010.


0 

Behovsbedömning, Miljöbedömning, Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 

Planens genomförande bedöms inte få någon betydande påverkan på miljön och i så 

fall endast medföra positiv påverkan på miljön, naturresurserna och hälsan enligt 5 

kap 18 § PBL, varför någon miljöbedömning eller MKB inte upprättas. 

Organisatoriska och administrativa frågor 

Se genomförandebeskrivningen. 

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 

Genomförandebeskrivningen ska svara på frågorna när, hur och vem som genomför 

planens olika moment och vem som betalar för att momenten ska kunna genomföras. 

Tidplan, planförfarande och vissa genomförandefrågor 

Se även planbeskrivningen och samrådsredogörelsen. 

Det kommunala naturreservatet beräknas beslutas och genomföras under år 2010. 

Fastighetsrättsliga frågor, avtal och markförvärv bedöms ske under år 2011. Gator, 

gång- och cykelvägar, tillgänglighetsanpassade gångstigar, parkeringsplatser, belysning 

etc beräknas projekteras och genomföras under år 2010-2011. 

Utgångspunkt för genomförandet (dvs utformningen, fastighetsregleringarna, trafiksäkerheten, 

tillgängligheten o.s.v.) är plankartan med bestämmelser men också 

planbeskrivningen, illustrationsplanen, samrådsredogörelsen, utlåtandet och de 

utredningar som ligger till grund för planhandlingarna. Bruksvägen utformas för 

blandtrafik se även utredningar framtagna i samband med Bruksvägenplanen. 

Eventuella små byggnader för den allmänna nyttan och trevnaden som önskas uppföras 

får enligt planen uppföras inom parkmarken men placering och utformning 

kräver granskning genom bygglov. 

Genomförandetid 

Detaljplanens genomförandetid är 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. 

Huvudmannaskap och rättigheter 

Kommunen är huvudman för all allmän platsmark inom detaljplaneområdet. Kommunen 

ansvarar även för att reservatsbestämmelserna inklusive skötselplanen, 

genomförandet och förvaltningen av naturreservatet, inklusive vattnet och de tre 

dämmena i Pinnån, efterlevs i enlighet med dessa dokument. För ån, från mitt 

emellan Ågatan och Skytteparksvägen, och nedströms finns dikningsföretaget; 

Örkelljungaåns nygrävningsföretag från år 1929. 

De tre samfälligheterna Västra Ringarp s:5 (mark som förr användes för fiskeredskap), 

s.14 (del av Pinnåns tidigare belägna vattenyta numera till viss del landområden) 

och s:103 (del av Bruksvägens gatumark) förs över till kommunens mark. De 

tre befintliga dämmena och alla samfällda fiskerättigheter inom reservatsområdet 

förblir kvar oförändrade. Enligt uppgift från Lantmäteriet är rätten till fiske, in-


klusive ålfiske, samfälld i Västra Ringarp. Den samfällda rätten till fiskeutövande i 

vattenområdena rubbas inte om areal förs över från Västra Ringarp s:5 och s:14 till 

Västra Ringarp 8:473. En väg med vändzon säkras genom plankartan juridiskt till 

förmån för bl a ålfiskerättsinehavarna. Ett civilrättsligt avtal skrivs mellan kommunen 

och ålfiskerättsinnehavarna för att säkra ålfiskeredskapen. 

Markägoförhållanden 

Kommunen äger all mark inom planområdet utom fastigheterna Västra Spång 4:58, 

Västra Ringarp 8:121, Bryggan 1, Västra Spång 4:86, Skjutflaggan 5, Skjutvallen 1, 

Åran 1 och Åran 2, s:5, s:14 och s:103. 

Fastighetsrättsliga frågor 

Fastighetsreglering krävs för att planförslaget ska kunna genomföras mellan kommunen 

och fastighetsägarna till fastigheterna Nätet 1, Åran 1 och 2, Västra Spång 

4:58 och 4:86 samt Skjutflaggan 5. 

För Västra Spång 4:58, Nätet 1, Åran 1 och Åran 2 gäller fastighetsregleringen en 

breddning av vägområdet för Bruksvägen i enlighet med plankartan se vidare under 

rubriken Gator och trafik. 

För Västra Spång 4:86 och Skjutflaggan 5 gäller fastighetsregleringen uppdelning 

mellan mark för kommunalt naturreservat och mark för bostadsändamål i enlighet 

med plankartan. Ett nyttjanderättsavtal gällande Skåneleden som gäller fram 

till 2012 är skrivet mellan kommunen och fastighetsägarna på fastigheten Västra 

Spång 4:86. För att säkerställa Skåneleden och naturreservatet för framtiden regleras 

en del av fastigheten till naturreservat med skåneled och en del till kvartersmark 

med föreslagen byggrätt längs med Smålandsvägen, se vidare under rubriken 

Strandskydd och på plankartan. De nya fastigheterna på Västra Spång 4:86 kommer 

att ansluta direkt ut till samfälligheten Östra Spång ga:1, dvs Smålandsvägen, 

och andelstalen måste därmed nyskapas för dessa nya fastigheter. 

Dessutom krävs fastighetsreglering mellan kommunen och samfälligheterna s:5, 

s:14 och S 103 som enligt planen (och även nu gällande plan) ska överföras till 

allmän kommunal platsmark. Fastigheterna 8:363 och 8:364 ägs av kommunen och 

ska nu regleras till den kommunala allmänna marken för naturreservatet, Natur1. 

Mark från Västra Ringarp 8:218 regleras över till kommunal parkmark med möjlighet 

till gång- och cykelväg. 

För E.ONs, Skanovas, Fjärrvärmebolagets och Bredbandsbolagets ev ledningar och 

transformatorstationer krävs ledningsrätter förutom för de ledningar som ligger 

inom mark för LOKALGATA och GC-VÄG. 

Anläggningsfastigheten Västra Ringarp ga:2 omprövas pga de ändrade förhållandena 

och att kommunen blir huvudman för allmän platsmark inom planområdet. 

Eftersom Bruksvägen genom detaljplanen blir allmän platsmark därför upphävs 

alla onödiga officialservitut för utfart här.


Strandskyddsdispens 

Ansökan om dispens för uppförande av gångbro vid Pinnåns mynning och för återuppförande 

av sågbyggnad på fastigheten Västra Ringarp 8:121 krävs för genomförandet. 

Som underlag finns den ansökan som miljöenheten gjorde för den redan 

anlagda tillgänglighetsanpassade gångbron inom reservatet och foto ur Bringéus, 

Hjelmsjö, sid 30, se även planbeskrivningen sid 9. 

Ansvarsfördelning 

Plan- och byggnämnden ansvarar för framtagandet av underlag till detaljplanen och 

för planhandlingarna. 

Kommunstyrelsen ansvarar för att detaljplanen genomförs dvs tillgängliga stigar, 

gång- och cykelvägar, broar, strandskyddsdispens, entréer, parkeringar, grillplatser, 

skyltning osv i enlighet med planhandlingarna och inkomna yttranden. 

Kommunstyrelsen ansvarar vidare för att de fastighetsrättsliga frågorna genomförs; 

Samfälligheterna inom den allmänna platsmarken upphävs enligt ovan. Erforderliga 

ledningsrätter för E.ONs, Skanovas och Bredbandsbolagets ledningar och 

transformatorstationer upprättas. Ledningsrättsförrättningarna bekostas dock i sin 

helhet av respektive ledningsägare. Fastighetsbildningsförrättningarna enligt ovan 

och försäljning av Västra Ringarp 8:218. 

Ekonomiska frågor 

Genomförandet av detaljplanen bekostas dels genom statligt bidrag i form av NIPmedel, 

dels genom kommunala medel och dels genom försäljning av Västra Ringarp 

8:218. Markförrättningarna mellan kommunen och fastigheterna Åran 1 och 2, och 

Skjutflaggan 5 sker genom markbyten och mellan kommunen och Västra Spång 

4:86 och Bryggan 1 genom inlösen. 

Respektive ledningsägare bekostar erforderliga ledningsrättsförrättningar. 

Tekniska utredningar och försörjning 

Se planbeskrivningen.

Plan-och genomförandebeskrivning, Utställningshandling 2011-02-14

Utställningshandling (PDF, 6,7 MB) - Örkelljunga kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Utställningshandling (PDF, 6,7 MB) - Örkelljunga kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?