Bulletinen

PRESSTOPP! 

Mer information finns på vår hemsida 

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• 2010 

För nya snabba 

kontaktmöjligheter: 

skicka in era 

e-postadresser 

Vatten på villovägar Var går gränsen för väghållarens ansvar? • Omförrättning? Sök EUbidrag 

nu • Vägbelysningsanläggningar REV reder ut ansvarsfrågan • Tjälskador Så 

minskar ni problemen • Vart gick Närtidssatsningens 150 miljoner i medfinansiering? 

Bulletinen Nr • 20 0 

I år ska inte grusvägen damma REVs vägexpert granskar dammbindningsmedel.

Nytt år – 

REV satsar framåt 

Det har varit intressanta och lärorika månader som ny VD på REV. 

Begreppet enskild väg innebär så mycket mera än vad jag förstod 

innan jag började här. Enskild väg inrymmer frågor om lantmäteri, 

juridik, vägteknik men också om politik i flera dimensioner. Det är 

min uppfattning att REV ska delta i såväl debatt som diskussion om 

enskilda vägars utveckling men vi ska också lägga resurser på att 

förbättra villkoren för enskilda väghållare. Inte minst vill vi förbättra 

servicen till er. Vi håller därför på att förstärka vår organisation. Detta 

innebär att vi får resurser för att kunna satsa framåt och hinna med 

alla angelägna frågor och projekt under året. 

Vi vill ha mera kontakt med våra medlemmar. REV har idag 

många medlemmar och vår tillväxt fortsätter. Vi har idag kontakt med 

er via hemsidan, e-post, brev och telefon. Det är bra och viktigt men 

vi vill också kunna kontakta er direkt. Vi vill snabbt kunna informera 

om aktuella och viktiga händelser som berör enskilda vägar. Vi har 

inte den möjligheten idag. Vi vill därför att ni meddelar oss era kontaktuppgifter 

och e-postadresser. Hjälp oss att etablera bättre kontakt 

med er. 

Det är val i år. I år är det val till riksdagen. REV bevakar valet i 

kommande nummer av Bulletinen. Vad vill de politiska partierna med 

enskild väghållning? Vi belyser och reder ut. 

Ekonomi och bidrag. Lågkonjunkturen har inneburit att de kommunala 

bidragen minskat. För de enskilda väghållarna har detta 

inneburit att planerade upprustnings- och investeringsåtgärder skjuts 

på framtiden. De statliga bidragen för drift och byggande av enskilda 

vägar ligger kvar på en hög nivå. Vägverket har fått 917 miljoner att 

disponera för dessa ändamål. Närtidssatsning för enskilda vägar för 

2009 har avslutats. REV anser dock att ett ökat stöd för konstbyggnader 

och större reinvesteringar måste etableras. Ett sådant stöd bör vara 

förutsägbart och långsiktigt. REV kommer att uppvakta regering och 

riksdag. 

Vindkraft och enskilda vägar. Sverige står inför en snabb och 

kraftig utbyggnad av vindkraften. Riksdagen bedömer att det behövs 

ca 3 500 nya vindkraftverk för att uppfylla målen. I samband med 

utbyggnaden kommer enskilda vägar att beröras av kraftigt ökade trafikmängder 

och tunga transporter. Hur ska det kunna genomföras på 

ett bra och smidigt sätt? REV arbetar på att ta fram underlag som stöd 

för de enskilda väghållarna. I kommande Bulletinen 

kommer vi att beskriva detta mera i detalj. 

Till sist hoppas jag att ni njuter av en ovanligt vintrig 

vinter. Hör gärna av er till mig eller till kansliet med 

synpunkter, önskemål och kommentarer. 

Ulf Sävström 

VD REV 

REV Bulletinen utges av 

Riksförbundet Enskilda Vägar 

Adress: Riddargatan 35-37 

4 57 STOCKHOLM 

Telefon: 08-20 27 50 

Fax: 08-20 74 78 

E-post: kansliet@revriks.se 

www.revriks.se 

Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528- 09 

REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. 

Citera gärna Bulletinen - men ange källan. 

Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson 

Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab 

Form och original: 

Misse Nygård Josefsson 

Annonser: Kansliet 08-20 27 50 

REV tar inget ansvar för annonsörernas 

utlovade förpliktelser m m. 

Kansliet har telefontid: 

Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 5.00 

Torsdagar 09.00 - 2.00 

Lunchstängt 2.00 - 3.00 

På kansliet f inns 

Ulf Säfström, VD 08-440 24 6 , 070 290 42 00 

Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59 

Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 9 

Solweig Hultén, assistent 08-20 27 50 

Bengt Allfors, it-och hemsideansv, tisdagar 08-20 27 64 

Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 50 

Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 

Valda funktionärer 

Ordinarie: 

Sven Ivarsson, ordförande 

Bengt Nydahl, vice ordf, advokat 

Sture Källgården, lantmätare 

Mikael Näslund, företagare 

Margareta Vikgren, ekonom 

Kristina Åberg, administratör 

Christer Ångström, jurist 

Suppleanter: 

Jan Ellström, ingenjör 

Uno Jakobsson, advokat 

Jan Johansson, företagare 

Lotta Thisell, företagare 

Revisorer: 

Åke T Carlestam 

Ulf Crona 

Revisorssuppleanter: 

Anders Gejke 

Berndt Wiklander 

Valberedning: 

Curt Carleteg, sammankallande 

Inger Strömberg 

Bengt Larsson 

Omslagsfoto: Gunilla Hellström 

Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 968 och har som 

uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. 

Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och 

anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska 

frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar 

utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med 

medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare 

heltäckande försäkringspaket. 

2 Bulletinen Nr • 20 0

Innehåll 

VÄGHÅLLNING 

13 Vägbelysningsanläggningar kräver sitt ansvar 

14 I år ska inte grusvägen damma 

18 Röjning, dikning, löpande underhåll 

och vattenproblematik 

20 Vatten på villovägar 

23 Trött på tjälskador varenda år? 

JURIDIK 

6 Sök EU-bidrag för omförrättning 

16 Förening fick länsstyrelsen att 

upphäva kommunens beslut 

REV-NYTT 

5 Framtiden kräver bättre kontaktmöjligheter 

25 Vårens kurser: utbildning för styrelseledamöter 

ÖVRIGA ARTIKLAR 

10 Vad blev resultatet av de 150 miljonerna 

i medfinansiering? 

Bulletinen Nr • 20 0 3 

FOTO: MARTIN JOSEFSSON 

FOTO: GÖRAN SVENSSON 

13 

6 

Dags att aktualisera förrättningen? 

Sök EU-bidrag! 

10

Alltid på väg 

Njut av vintern. 

Låt oss sköta om vägarna. 

Svevia sköter sedan många år vinterunderhållet på en stor del av det statliga vägnätet. Vår erfarenhet 

och expertis har också gett oss förtroende hos ett stort antal kommuner. Vi tar helhetsansvar för vinterunderhållet: 

vi planerar, handlar upp och utför, dygnet runt. Väglaget och väderutvecklingen följer vi 

minut för minut i våra övervakningscentraler så att vi kan rycka ut precis när det behövs, dag som natt. 

Det kan vi göra i din kommun också. Upptäck mer på svevia.se 

EHRENSTRÅHLE BBDO

Framtiden kräver 

bättre kontaktmöjligheter 

rev satsar på att förbättra servicen till medlemmarna på flera 

sätt. vi förstärker kompetensen inom områdena vägteknik och 

lantmäteri. vi ökar också insatserna för att bl a delta i samhällsdebatten 

och mera effektivt föra fram synpunkter till 

beslutsfattarna i riksdagen, hos myndigheterna och i andra 

organisationer. 

REVs medlemsantal fortsätter att utvecklas 

positivt och vi hoppas att i år kunna 

passera 10 000 medlemmar. Vi har idag 

många kontakter med er via hemsidan, 

e-post, brev och telefon. Dessa kontakter 

är bra och viktiga. Men vi upplever ett allt 

större behov av direktkontakt, i första hand 

via e-post. 

Direktkontakt via e-post 

Vi vill snabbt kunna informera om bl a 

aktuella och viktiga händelser som berör 

enskilda väghållare. Vi vill också få möjligheten 

att bli bättre informerade av er. Ett 

exempel är den aktuella frågan om ansvaret 

för vägbelysningsanläggningar på enskild 

väg. Där vill vi veta hur många medlemmar 

som har vägbelysning, samt i vilken omfattning 

och på vilka villkor denna verksamhet 

bedrivs i föreningen. För att på ett effektivt 

sätt kunna driva påverkansarbete bl a i 

denna fråga behöver vi fördjupad kunskap 

om medlemmarnas verksamhet. Kansliets 

problem är att vi idag inte har den möjligheten 

till dialog, då vi saknar e-postadresser 

och aktuella kontaktuppgifter till många 

medlemsorganisationer. 

För att REV ska kunna skapa snabbare 

och effektivare kontaktvägar, och därigenom 

bli lite bättre, behöver vi ert stöd och 

er hjälp. Vi vill därför att ni så snart som 

möjligt meddelar oss era kontaktuppgifter, 

kontaktpersoner och e-postadresser. 

Gå in på REVs hemsida www.revriks.se 

och lämna era nya kontaktuppgifter eller 

skicka ett e-postbrev till oss på kansliet@ 

revriks.se. 

MånaDsbrev till MeDleMMar 

REV kommer under våren 2010 att starta 

ett regelbundet månadsbrev med aktuella 

händelser och senaste nytt från kansliet. 

Det nya månadsbrevet kommer att läggas 

upp på hemsidan och skickas med e-post 

till medlemmarna. E-postutskicken sker 

till samtliga medlemmar REV har e-postadresser 

till. Allt eftersom medlemmarnas 

e-postadresser kommer in uppdateras 

adresslistan för att omfatta så många som 

möjligt. 

enkät hösten 2010 

Under 2010 kommer vi att behöva fördjupad 

information om medlemsorganisationernas 

verksamhet: t ex vägtyper, slitytor, 

underhållsstatus, driftuppgifter, konstföremål, 

underhåll m m. Hösten 2010 avser 

vi därför att gå ut med en enkät för att få 

in sådant underlagsmaterial. Vi återkommer 

med ytterligare information i frågan 

under året. 

Text Ulf Sävström 

Gå in på REVs hemsida 

www.revriks.se och lämna era 

kontaktuppgifter för e-post, eller mejla 

dem till kansliet@revriks.se 

Bulletinen Nr • 20 0 5

JUriDik 

Sök EU-bidrag för o 

På REVs jubileumsstämma 

berättade Jordbruksverkets 

generaldirektör Mats Persson 

om regeringens Landsbygdsprogram, 

som är en satsning 

på landsbygden på 5 miljarder 

per år i sju års tid. Av dessa 

miljarder har hittills 13 miljoner 

kronor gått till infrastruktur 

och enskilda vägar. Det rör 

sig om 320 beviljade projekt, 

mestadels omförrättningar. 

Pengar som har beviljats av 

länsstyrelser runt om i landet. 

I Landsbygdsprogrammet finns 

även nationella pengar som har 

använts för utbildning av styrelseledamöter 

i vägföreningar. 

Med åren förändras områden och fastigheters 

användande. Omförrättning ger rättvis fördelning 

av kostnaderna. 

Landsbygdsprogrammet ska fokusera 

på olika sätt att utveckla landsbygden. 

En grundförutsättning för att flertalet 

idéer ska kunna genomföras är att det 

finns en fungerande infrastruktur med 

farbara vägar att ta sig fram på. 

28 000 Mil enskilDa vägar 

Cirka 70 procent av alla vägar i Sverige 

är s k enskilda vägar, där förvaltning 

och kostnader för vägskötsel fördelas 

mellan användarna. Sådan samverkan 

kräver klara spelregler, i varje fall om 

delägarna är många. Genom att göra en 

väg till en gemensamhetsanläggning, 

och med hjälp av en lantmäteriförrättning 

bilda en samfällighetsförening för 

dess förvaltning, får delägarna spelregler 

som står sig även när fastigheter 

byter ägare. 

De gemensamhetsanläggningar som 

redan finns för enskilda vägar är ofta 

bildade på 1960-1970-talen och många 

har helt inaktuella andelstal. Fastigheters 

användning har ändrats, nya fastigheter 

eller användare har tillkommit, 

vägar har lagts om etc. Sammantaget 

blir det omöjligt att rättvist fördela ut 

kostnaderna för väghållningen enligt 

föråldrade andelstal. En omprövning 

av den gamla förrättningen behövs, 

varför EU-bidrag till bl a kostnader för 

omförrättningar ingår i de 35 miljarder 

länsstyrelser runt om i landet ska fördela 

ut under sju års tid. Varje län gör sin 

egen strategi över hur man ska använda 

pengarna, varför fördelningen varierar 

kraftigt från län till län. 

Ingrid Öhlund, ansvarig för Landsbygdsnätverket 

inom Lantmäteriet 

berättar: 

– Länsstyrelsen har möjlighet att 

under vissa förutsättningar ge bidrag 

på upp till 50 procent av kostnaden för 

en omförrättning. Här i Västra Götaland 

har man, i de fall man beviljat pengar, 

valt att göra så. Andra län ger 30-50 

procent. Men det finns några som inte 

ger ett korvöre. 

lantMäteriet Förenklar 

För att förenkla för enskilda väghållare 

att få möjlighet till EU-bidrag till omförrättningar 

har Lantmäteriet i Västra 

Götaland utvecklat ett arbetssätt som 

innebär att man vid förfrågningar erbjuder 

väghållare att sättas upp på en s k 

intresselista. Med listan som underlag 

kontaktar Lantmäteriet ungefär en 

gång om året Länsstyrelsen för att söka 

6 Bulletinen Nr • 20 0 

FOTO: GÖRAN SVENSSON

mförrättning 

projektstöd från Landsbygdsprogrammet 

för EU-bidrag till del av förväntade förrättningskostnader. 

När Lantmäteriet fått 

godkännande från Länsstyrelsen betar 

man av omförrättningarna en efter en och 

resultatet, en uppdaterad vägsamverkan, 

ger förutsättningar för en bra landsbygdsutveckling. 

På detta sätt slipper väghållare krångel 

med pappersexercis både före och efter 

utfört arbete, och var och en behöver inte 

söka projektstöd hos Länsstyrelsen. 

revs MeDleMMar på hUgget 

Att möjlighet till EU-bidrag finns är troligen 

ingen nyhet för REVs medlemmar. 

De informationsmöten ”Vägen för en 

levande landsbygd” som REV, Lantmäteriet 

och Skogsstyrelsen har anordnat 

har varit minst sagt välbesökta. Upp till 

110 personer per gång har kommit för att 

bl a höra representanter för Länsstyrelsen 

berätta om möjligheten att ge bidrag till 

enskilda väghållare. Skogsstyrelsen har 

bidragit med information om skogsvägar 

och Lantmäteriet har berättat om regler 

för gemensamhetsanläggningar, dess förvaltning 

och hur omförrättningar går till. 

(Informationsmötena fortsätter. Se REVs 

hemsida för tid och plats nära dig.) 

– För landsbygden är vägsamverkan 

viktig och den ska fungera efter rättvisa, 

hållbara och demokratiska regler. Det 

finns stort behov av bl a uppdatering av 

äldre vägförrättningar och det behövs information 

om hur enskilda väghållare kan 

få tillgång till Landsbygdsprogrammets 

pengar. På Jordbruksverkets hemsida går 

det att hitta en del information under rubriken 

projektstöd i Landsbygdsprogrammet. 

Länsstyrelserna kan givetvis svara 

på frågor om inriktningen i sitt respektive 

län. Lantmäteriet upplyser i annonser och 

produktblad. Enskilda väghållare är också 

välkomna att kontakta Lantmäteriet i 

sitt län för information och hjälp, avslutar 

Ingrid Öhlund. 

Ta tillfället i akt – aktualisera 

gamla förrättningar 

Många av REVs medlemsföreningar lever med förrättningar 

från tiden då föreningarna bildades. Men 

på de 50-60 år som kan ha gått sedan dess har oftast 

mycket hänt vad gäller bebyggelsen och nyttjandet av 

de enskilda vägarna. Idag klarar sig nästan ingen utan 

väg. Så nyttan är självklar. Det är nyttjandet man kan 

fundera över. Hur långt åker fastighetsägaren på föreningens 

vägar? Hur ofta? Med vilken belastning? En ny 

lantmäteriförrättning är lösningen. Den löser alla frågor 

om andelstal och binder andelsägarna till att betala för 

väghållningen. 

Fritidshus har blivit permanentbostäder. Tomter har styckats av och föreningens 

fastigheter har blivit fler. Gårdar har lagts ner eller gjorts om 

till inackorderingsstall med mångdubbel trafikbelastning. Fabriker och 

bensinstationer har byggts och utmed vissa vägar står husen tomma. Ur 

det förändrade perspektivet kan det med en föråldrad förrättning vara 

svårt att göra en rättvis fördelning av väghållningskostnaderna. Med en 

inaktuell förrättning kan det också vara svårt att veta vad man får göra. 

Exempelvis kräver en omfattande och kostsam förändring som asfaltering 

av grusvägar omprövning av förrättningen. 

Många föreningar gör egna bedömningar av hur nya fastigheter ska 

andelsberäknas och skickar ut fakturor. Men om fastigheten inte ingår i 

lantmäteriförrättningen har ägaren inte någon rättslig skyldighet att betala. 

Fastighetsägaren har inte heller rösträtt vid föreningsstämma. 

goD grUnD 

REVs lantmätare Sture Källgården uppmanar alla REV-medlemmar att 

passa på att se över och aktualisera sina förrättningar: 

– Grunden för en samfällighetsförenings verksamhet är den lantmäteriförrättning 

som oftast har gjorts i samband med föreningens bildande. 

Där har man bestämt vilka vägar, och ibland även grönområden, man ska 

ansvara för. Liksom vilka fastigheter som omfattas och vilka andelstal 

de ska ha. Föreningen ska syssla med det som står i förrättningen, och 

inget annat. 

Det finns exempel på föreningar där de ursprungliga förrättningshandlingarna 

kommit på villovägar. 

– Dokumentet skickades till föreningens första ordförande och det 

kanske ligger kvar där. Eller så har det kommit på villovägar. Detsamma 

gäller ibland föreningars stadgar. Samfällighetsföreningarna lever då i 

forts nästa sida 


JUriDik

JUriDik 

ett sorts vakuum där det mesta rulllar 

på rutin utan att någon egentligen 

vet varför. 

rättvisa i Föreningen 

För att få ordning på föreningen börjar 

man med att kontakta Lantmäteriet 

och beställa en ny kopia av lantmäteriförrättningen. 

Där står det vilka 

fastigheter som var med vid bildandet 

och vilka andelstal de tilldelades. 

Därigenom blir det också tydligt vilka 

fastigheter som tillkommit i efterhand. 

(I spalten till sid 9 ger Lantmäteriet 

sin syn på hur en omförrättning bäst 

genomförs.) 

Totalkostnaden för en ny förrättning 

är ofta i storleksordningen 60 000- 

70 000 kr. 

Ett sätt att hålla kostnaderna nere är 

att förbereda sig noga inom föreningen 

innan man kallar på lantmätaren, som 

tar betalt per timme. 

Lantmäterikostnaden upplevs av 

många som ett hinder men kan löna sig 

på sikt. Lantmäteriet ger nämligen ofta 

omförrättade föreningar rätt att själva 

uppdatera kommande andelstal. 

alternativ För enstaka 

FöränDringar 

I det fall det bara rör sig om enstaka 

fastigheter som har fått nya förutsättningar 

finns ett billigare alternativ än 

att göra en helt ny förrättning. Styrelsen 

kan träffa skriftliga överenskommelser 

med ägare till fastigheter vars andelstal 

ska ändras. Det görs lämpligen genom 

att man använder Lantmäteriets normer 

för hur man beräknar andelstal. 

I den s k tonkilometermetoden finns 

nyckeltal för hur olika typer av fastigheter 

bedöms belasta vägarna varje år. 

(LMV-rapport 1995:11 om tonkilometermodellen 

finns att köpa på Lantmäteriet 

i Gävle.) Detta, tillsammans med 

hur många kilometer fastighetsägaren 

kör av vägnätets längd, kan användas 

För fastigheter som inte ingår i förrättningen har ägarna ingen skyldighet att 

betala vägavgifter. 

för att beräkna det nya andelstalet. (Mer om hur andelstal räknas ut lärs 

ut på REVs, Lantmäteriets och Vägverkets gemensamma ”Utbildning 

i vägorganisation för styrelseledamöter”, som ges runt om i landet. Se 

REVs hemsida för aktuella tider och platser.) 

När de nya andelstalen är uträknade träffar föreningen en överenskommelse 

om dem och registrerar andelstalen. Överenskommelsen ska 

registreras vid lantmäterimyndigheten. 

Så här rEGISTrErAS ANDELSTAL: 

1. Besök hemsidan www.lantmateriet.se 

2. Gå till ”Service för samfällighetsföreningar”. 

3. Vidare till ”Broschyrer blanketter”. 

4. Sedan ”Blanketter” och ta fram blanketten ”Överenskommelse 

om andel i gemensamhetsanläggning”. 

5. Skriv ut och fyll i enligt anvisningarna. 

6. Skicka sedan in den ifyllda blanketten till lantmäterimyndigheten 

för registrering. 

7. Först därefter blir det nya andelstalet gällande. 

– Registrering av det nya andelstalet kostar några tusenlappar, som normalt 

betalas av den andelsägare som orsakar förändringen. Samla gärna 

ihop alla ändringar årsvis, så blir det viss mängdrabatt. 

staDgar 

Glöm inte att även se över föreningens stadgar. De är nära förknippade 

med lantmäteriförrättningen och kan vara skapade utifrån föråldrad lagstiftning 

som inte längre gäller. Nya normalstadgar, som utgår från 1998 

års lagstiftning – Lagen om förvaltning av samfälligheter–, finns att hämta 

på Lantmäteriets hemsida. Sök under broschyrer och blanketter. 

Text Gunilla Hellström 


FOTO: GÖRAN SVENSSON

omprövning av förrättning: 

Steg för steg till 

faktiska förhållanden 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

Styrelsen kontaktar Lantmäteriet. (Det går även som 

enskild medlem att ansöka om omförrättning hos Lant- 

mäteriet.) 

Lantmäteriet bjuder in till rådgivning, där en lantmätare 

och en arbetsgrupp från föreningen går igenom den befintliga 

förrättningen, vilka vägar, vägstandard, diken, trummor, 

grönområden etc som föreningen ska ansvara för. Man går 

även igenom vad som hänt i området och vilka de aktuella 

medlemmarna är. 

Styrelsen tar på en stämma upp behovet av omförrättning. 

Stämmans bifall protokollförs och ansökan skickas in till 

Lantmäteriet så att processen kan påbörjas. (Då Lantmäteriet 

tar betalt per timme är det en fördel om majoriteten av 

medlemmarna är överens redan innan man vänder sig dit 

för rådgivning.) 

Samtliga medlemmar kallas till sammanträde med Lantmäteriet. 

En arbetsgrupp från föreningen och styrelsen 

kan bistå med en bedömning av vilka som bor permanent 

respektive är fritidsboende och vilka verksamheter som 

finns. Arbetsgruppen/styrelsen kan också minska lantmäterikostnaden 

genom att själva ansvara för att skicka ut enkäter 

(antal anställda, leveranser etc till olika verksamheter) 

och kallelser till medlemmarna. 

En bedömning görs av hur noga man ska vara med hur långt 

respektive fastighetsägare åker på vägen/vägarna. Går det 

att schablonisera eller ska man vara petnoga med väglängdsfaktorn? 

Mäta upp väglängd från tomtutfart till allmän väg 

kan styrelsen också utföra. 

Lantmäteriet kallar samtliga medlemmar till sammanträde 

där beslut om väganläggningen med bl a nya andelstal 

fattas. Besvärshänvisning meddelas. 

Om inga överklaganden inkommer inom fyra veckor vinner 

den nya förrättningen laga kraft. Lantmäteriet skickar en 

sakägarkopia till styrelsen. 

Kostnaderna för lantmäteriförrättningen kan fördelas på 

olika sätt; lika för alla, efter andelstal eller en kombination 

av båda. Antingen kan Lantmäteriet skicka en faktura till 

styrelsen som kan ta pengar ur kassan och i sin tur fakturera 

medlemmarna, eller så kan man låta Lantmäteriet (mot 

avgift) fakturera samtliga medlemmar direkt. 

Allt ni behöver 

veta om 

lagar och 

förordningar, 

förvaltning och 

vägteknik 

Många nya i styrelsen? Dags att 

uppdatera kunskaperna för föreningens 

trotjänare? Vill ni arbeta 

tillsammans eller läsa in er var 

och en för sig? REVs kursbok 

”Förvaltning av samfälligheter” är 

framtagen för att passa lika bra 

till en studiecirkel som för självstudier. 

Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen 

själv kan starta en studiecirkelkurs. I boken 

tas lagar och förordningar, förvaltning och 

vägteknik upp. Teori varvas med exempel 

tagna ur verkligheten. För er som vill arbeta 

i en studiecirkel kommer handledarmanualen 

och USB- minnet med Powerpointbilder, 

som båda ingår i kurspaketet, väl till 

pass. 

Kurspaketet på tre handböcker, en handledarmanual 

samt ett USB-minne med Powerpointbilder 

kostar för REVs medlemmar 

795 kr. Övriga betalar 595 kr. 

Ytterligare exemplar av handboken kostar 

för medlemmar 235 kr och för övriga 

470 kr. På samtliga priser tillkommer moms 

och porto. 

Välkommen med er beställning till REVs 

kansli via e-post kansliet@revriks.se eller 

tel 08-20 27 50. 


Närtidssatsningen 2009: 

Vad blev resu 

150 miljoner 

REV har som bekant länge påtalat behovet av 

medfinansiering till framförallt broar och bärighet. 

I budgetarbetet hösten 2008 avsatte 

regeringen en pott av 150 miljoner till statsbidragsvägnätet 

i Sverige. Resultatet blev 

totalt 153 miljoner kronor, varav 19 procent 

gick till broar, 21 procent till beläggningar 

och 60 procent till övrigt. 

Regeringens medel var tänkta att användas under 2009 och 

skulle hanteras av Vägverket. REV fick samtal till kansliet 

från undrande väghållare angående hur pengarna skulle fördelas. 

Frågan var om alla enskilda väghållare kunde få ta del 

av slantarna eller bara de som redan var bidragsmottagare. 

I samma veva bad REV alla medlemmar att lista sina åtgärdsbehov, 

kostnadsberäkna dem och sända in detta. Uppgifterna 

skickades i början av 2009 vidare till Vägverket. Vad 

Vägverket gjorde med dem är oklart, men förhoppningsvis 

fanns en viss nytta med dessa uppgifter. 

lång startsträcka 

Tiden gick och först under mars 2009 sände Vägverket ut 

en förfrågan till samtliga bidragsmottagare om att lista sina 

önskemål och sända in dessa till Vägverkets regionkontor. 

Sålunda var startsträckan för Vägverket lång innan beslut 

togs om att fördela medlen. 

Aldrig har väl Vägverket fått in så många ansökningar 

från de enskilda väghållarna på så kort tid. Självklart blev 

detta ett stort och tungt arbete för handläggarna ute på regionerna, 

men troligen fungerade det OK. Visst ringde en 

och annan väghållare till REV och undrade om det skulle 

bli några pengar till deras åtgärder. Då ingen på REV hade 


ltatet av de 

na i medfinansiering? 

några besked att ge hänvisades medlemmarna vidare till 

Vägverket. 

koMMUner Drog in MeDel 

Vissa föreningar var tvungna att med kort varsel kalla 

sina medlemmar till extrastämma för att besluta om att 

utföra de tänkta åtgärderna. Ett litet aber var att de kommuner 

som tidigare haft möjlighet att medfinansiera vissa 

projekt inte avsatt medel just beroende på att de redan 

spikat sina budgetar för 2009. Det fick till följd att den 

tilltänkta medfinansieringen från kommunerna inte alltid 

fungerade. I slutändan är ändå frågan om pengarna kom 

till rätt objekt eller om de som hamnade överst i högen 

fick ta del av slantarna. 

REVs förhoppning var att tyngdpunkten av pengarna 

skulle hamna på större objekt, t ex upprustning av broar. 

Tyvärr blev det inte alltid så, vilket naturligtvis har både 

en och två förklaringar. En orsak kan vara att Vägverket 

troligen inte har byggt upp och underhållit någon objektbank 

som förankrats hos väghållarna. När väl väghållarna 

ställdes inför faktum att pengar fanns att tillgå så var inte 

100 000 000 

90 000 000 

80 000 000 

70 000 000 

60 000 000 

50 000 000 

40 000 000 

30 000 000 

20 000 000 

10 000 000 

0 


Totalt alla regioner per huvudsyfte (Mkr) 

Beläggning Bro Väg 

32 657 322 29 508 971 91 481 326 

beslutsprocessen klar i föreningen. Stämmobeslut 

var inte tagna, föreningens finansiering var inte klar, 

eventuella myndighetsbeslut kvarstod och ritningar 

och förfrågningsunderlag var inte heller påbörjade. 

Denna process tar från tanke till färdigställande ibland 

upp till två år, vilket naturligtvis är en förklaring 

till varför så få stora objekt genomfördes. Förmodligen 

hade det sett annorlunda ut om pengarna 

också fått användas under 2010. 

hUr ser FörDelningen Ut? 

Vägverket valde att lista i tre huvudgrupper. Broar, 

beläggning och övrigt. I övrigt ingår allt som inte 

inryms under de två första huvudsyftena. Det kan 

röra sig om förstärkningsåtgärder och övriga upprustningsåtgärder. 

Vägverket har levererat ett antal 

diagram och siffror till REV. 

Av totalt 153 miljoner utbetalade kronor har 19 

procent gått till broar, 21 procent till beläggningar 

och 60 procent till övrigt. Bidragsprocenten: 40-70 

procent av beslutad kostnad. 

Totalt utförda objekt: 2930 st till ett snitt av 

52 000 kr/objekt. 

Totalt utförda beläggningsobjekt: 340 st till ett snitt av 


Totalt utförda broobjekt: 223 st till ett snitt av 


Summorna avser statens medfinansiering – fastighetsägare 

och kommuner svarar för motsvarande drygt 

150 miljoner kronor.

Conny Johansson, 

Sofie Eriksson och 

Bo Eklöf är glada 

över nya bron. 

Närtidssatsningen 2009: 

Kolmårdens VF fick brobidrag 

REV har besökt Kolmårdens vägförening 

i Östergötland som fått ta del 

av pengarna ur Närtidssatsningen och 

som själva har jobbat hårt för att få det 

hela att genomföras på kort tid. 

När REV kom på besök fanns Kolmårdens VFs 

ordförande Sofie Eriksson, vägfogde Conny Johansson 

och Vägverkets handläggare Bo Eklöf 

på plats. 

Sofie Eriksson berättar entusiastiskt om 

projektet: 

– Jag läste i Bulletinen om de extra pengar 

som föreningarna hade möjlighet att ta del av. 

Snabbt tog jag kontakt med Bo Eklöf på Vägverket 

i Linköping som verkligen ställde upp 

och hjälpte till att få igång projektet. Eftersom 

vi är glada amatörer så kör vi hårt med hjälp 

av vår vilja och det hela resulterade i att efter 

beslut om medfinansiering från Vägverket och 

Norrköpings kommun satte vi fart och beställde 

en projektering av en ny rörbro då den gamla 

var helt utdömd av Vägverkets broexpert. Totalvikten 

var nedsatt till 6 ton vilket naturligtvis 

försvårade transporterna avsevärt. 

Vägfogden Conny Johansson fyller på med 

mer uppgifter: 

– Det var en lång trumma som låg på plats innan 

och den nya blev lika lång, med en bottenlängd 

av 26 meter och en diameter av 2,27 meter. 


FOTO: LEIF KRONQVIST 

specialtillstånD För 

laxFöranDe vatten 

Sofie Eriksson fortsätter: 

– Men innan bron var på plats så var vi naturligtvis 

tvungna att få till all formalia. Eftersom 

ån var ett så kallat laxförande vatten så krävdes 

lite mer än vanligt när det gäller tillstånd från 

Länsstyrelsen. Tiden för utförandet var begränsad 

till en kort period under hösten för att 

inte störa laxen. Alla blanketter för tillstånd att 

utföra vattenverksamhet är inte direkt skapade 

för en amatör i en vägförening. Det var mycket 

svårtolkade sidor som krävde åtskilliga telefonsamtal 

och frågor. Blanketterna måste förenklas 

så att en väghållare kan förstå, det ska inte vara 

så att man måste anlita en konsult för att det 

ska bli rätt ifyllt. 

REV tog med sig hemläxan och uppdraget att 

beskriva lättfattat hur kontakter med myndigheter 

när det gäller vattenverksamhet ska gå till. 

Vägverkets Bo Eklöf hjälpte till med förfrågningsunderlag 

och efter en upphandling antogs 

Svevia, som hade god erfarenhet av liknande 

arbeten. Vägen stängdes av under två veckor 

på hösten och arbetet förlöpte bra. 

snabb beslUtsgång 

Tack vare Närtidssatsningen och medfinansieringen 

från Norrköpings kommun slapp 

föreningen att låna pengar till investeringen. 

En förklaring till att det gick smidigt var att 

egenfinansieringen rymdes inom föreningens 

normala budget varför föreningen inte behövde 

kalla till extrastämma. 

FAkTAruTA 

Text Leif Kronkvist 

Totalkostnad för Kolmårdens VFs projekt 

var 30 000 kr inklusive moms. Närtidssatsningen 

gav 70 procent, kommunen 0 

procent och resterande 20 procent tog föreningens 

medlemmar. 

Föreningen består av 200 fastigheter, 

den totala väglängden är 4 mil varav mil är 

statsbidragsberättigat. Totalt omsätter föreningen 

,2 miljoner.

FOTO: MARTIN JOSEFSSON 

Vägbelysningsanläggningar 

kräver sitt ansvar 

REV har låtit utreda hur ansvaret för enskilda väghållares vägbelysningsanläggningar är utformat. 

Resultatet visar att en enskild väghållare som har en vägbelysningsanläggning behöver 

diskutera om man hanterar sin anläggning rätt, samt hur anläggningens ansvarsfrågor löses på 

bästa sätt. Den fullständiga utredningen finns att hämta på REVs hemsida www.revriks.se. 

Utredningen visar att det är belysningsanläggningens ägare 

som har det yttersta innehavaransvaret för anläggningen. 

I regel ligger alltså ansvaret på den enskilda väghållarens 

styrelse och, när det gäller det straffrättsliga ansvaret, på 

styrelsens ordförande. 

i ansvaret ingår bl a att: 

• se till att anläggningen är utförd och hålls i sådant 

skick att den ger nödvändig säkerhet för personer, husdjur 

och egendom. 

• 

systematiskt övervaka och kontrollera anläggningen. 

REV rekommenderar föreningar som inte själva har tillräcklig 

kompetens att låta styrelsen via avtal anlita en entreprenör 

för skötsel, drift m m. Entreprenören ansvarar (genom 

sitt arbetsgivaransvar) för säkerheten hos de anställda som 

arbetar på anläggningen samt för att det finns rutiner för 

systematiskt arbetsmiljöarbete. Observeras att elektriska 

montagearbeten ska utföras av behörig installatör. Utförda 

arbeten ska kontrolleras och överlämnas till anläggningens 

ägare. Skötsel av anläggningen ska utföras av en eldriftansvarig 

som utses av innehavaren. 

FölJanDe tJänster UpphanDlas 

norMalt av innehavaren: 

• utförande av ny- och ombyggnad av belysningsanläggningar. 

Den behöriga installatören hos det upphandlade 

företaget ansvarar för att utförandet utförs enligt 

gällande föreskrifter. 

• Drift och underhåll av belysningsanläggningar. 

Omfattningen av drift och underhåll 

bestäms av innehavaren, t ex vilket tidsintervall 

som det ska vara mellan lampbyten. Ansvarig 

för de elektriska arbetenas utförande 

är behörig installatör hos det upphandlade 

företaget. Enklare arbeten som lampbyten 

kan dock utföras av företag med s k begränsad 

behörighet. 

• underhålls- och driftbesiktning av belysningsanläggningar. 

Upphandlas av innehavaren 

alternativt från konsult eller kan samordnas 

med periodiskt underhåll på anläggningen. 

Det ställs inga krav på behörighet 

för denna typ av arbete. 

• Dokumentation av belysningsanläggningar. 

Dokumentationen kan t ex utföras av det 

företag som sköter drift och underhåll eller 

av konsult. 

REV anser att utredningen visar att ansvarsfrågorna 

i samband med innehav och drift av vägbelysningsanläggning 

är många och att de i vissa 

fall har långtgående konsekvenser. Det är därför 

angeläget att rutiner för hantering av anläggningen 

klarläggs samt att ansvarsfrågorna gås igenom och 

belyses. REV kommer under våren att arbeta vidare 

med dessa vägbelysningsfrågor. 

Text Ulf Sävström 


väghållning 

Vintern börjar just släppa taget om Sverige och 

det känns långt till sommar och dammiga grusvägar. 

Men det är nu det är som bäst att påbörja 

förebyggande åtgärder. För dammbindning 

ska helst ske på fuktigt underlag, menar REVs 

vägexpert Leif Kronkvist. 

En stor del av det svenska enskilda vägnätet består av grusvägar, 

och även om vissa vägar förses med någon form av 

bitumenbeläggning så kommer många grusvägar att även i 

framtiden ha ett slitlager av grus. Anledningen är att många 

av dessa vägar har väldigt låg trafikmängd och inte är uppbyggda 

på ett sådant sätt att de klarar beläggning. Bärigheten 

är inte tillräcklig. Ett annat skäl är att en deformerad 

grusväg normalt kan återställas både snabbare och billigare 

än en deformerad sönderkörd belagd väg. 

Den svenska väghållartraditionen har fört med sig att även 

lågtrafikerade vägar med trafik under 125 fordon per dygn 

dammbinds. Därigenom slipper man olägenheter med förhöjda 

partikelhalter i luften och övriga luftföroreningar. Men 

vissa av de dammbindningsmedel som används på vägarna 

I år ska inte grusväge 

medför negativa effekter i form av korrosion och påverkan 

på växtlighet i vägens närhet. 

Nyttan med att dammbinda vägen överväger dock vanligtvis 

de negativa effekterna. Det är lätt att som väghållare 

konstatera att om dammbindningen uteblir så börjar det 

att damma, finjorden och även större fraktioner i slitlagret 

försvinner. Det blir snabbt tvättbräde-effekt av de så förargliga 

groparna. 

Dammbindning är förenad med stora kostnader och studier 

visar att minst 30 procent av den totala kostnaden för 

grusvägsunderhåll kan hänföras till just dammbindning. 

Den stora kostnaden, och också kostnaden om dammbindning 

uteblir, föranleder väghållaren att fundera på ett antal 

faktorer som har stor betydelse för resultatet. 

skapa goDa FörUtsättningar 

Grunden för ett lyckat resultat är att vägen har ett tillräckligt 

bra tvärfall, vilket innebär överhöjning av vägmitt och 

skevning i kurvor. Alla eventuella grus- och torvkanter på 

vägens sidor ska vara borttagna så att vatten kan rinna av 

körbanan på ett tillfredställande sätt. Dessutom måste befintligt 

slitlager vara väl sammansatt enligt idealgruskurva 

för slitlagergrus. Tjockleken på slitlagergruset bör vara minst 

dubbla stenstorleken och cirka 5 cm tjockt. Sammansättningen 

av slitlagret på en väg går att fastställa genom att ett 

prov på gruset analyseras. Ta hjälp av sakkunnig och sänd 

provet till laboratorium, exempelvis VTI i Linköping. När 

man lyckats med att grusa och tillforma vägen med väghyvel 

återstår sist men inte minst att dammbinda grusvägen. 

att välJa DaMMbinDningsMeDel 

Här följer en sammanställning av ett antal produkter som 

är användbara för väghållare. Sedan gäller det för varje förening 

att göra en samlad bedömning av vad som passar en 

speciell väg bäst vad gäller miljö, transportkostnad, effekter, 

varaktighet etc. 

Kalciumklorid är det mest förekommande dammbindningsmedlet 

i Sverige. Det består av hygroskopiskt salt, som absorberar 

fukt ur luften och bildar en saltlösning som tränger 

ner i slitlagret och omger gruspartiklarna med en fuktig 

hinna. Beroende på att saltlösningen har högre ytspänning 

och lägre ångtryck än vatten stannar fukten kvar i vägen vid 

höga temperaturer och torra perioder. Kalciumklorid har 

jämförelsevis högre aktiv substans än Magnesiumklorid. 

Saltet sprids i form av flingor och kan även blandas till 


n damma 

en lösning. Kalciumklorid tillverkas i Finland, hanteras 

vanligtvis i s k storsäck à 1 000 kg och skeppas till Sverige 

via båt. 

Magnesiumklorid är också hygroskopiskt salt med liknande 

egenskaper som Kalciumklorid. Den aktiva substansen 

uppgår till 47 procent, vilket innebär att man för att uppnå ett 

likvärdigt resultat med Magnesiumklorid måste dosera givan 

30 procent högre än Kalciumklorid. Även Magnesiumklorid 

kan blandas så att en lösning erhålls. 

Magnesiumklorid sprids i form av flingor, hanteras på 

samma sätt som Kalciumklorid och skeppas till Sverige 

från Europa. 

Både Magnesiumklorid och Kalciumklorid 

kan vid kraftig nederbörd urlakas, 

vandra nedåt i gruslagren och därigenom 

mista sin funktion. 

Dustex/Listab är i stort sett likartade produkter med olika 

namn beroende på olika leverantörer. Medlet utvinns vid 

tillverkning av pappersmassa. Då cellulosa skiljs från lignin 

övergår ligninet till en vattenlöslig lignosulfonat. För 

FOTO: MISSE N JOSEFSSON 

väghållning 

dammbindning blandas produkten med vatten till en 20procentig 

lösning, som fungerar som ett lim och skapar en 

hård hinna på ytan. Desto högre lerhalt en vägs slitlager har, 

desto bättre varaktighet får denna metod. Ett litet minus 

är att ytan kan spricka sönder, vilket medför behov av omhyvling. 

Tillverkning av produkten sker på ett fåtal platser 

i Sverige. 

Bitumenemulsion BE 60/65 är en oljeprodukt som blandad 

med vatten fungerar som ett lim. Metoden anses dyr och 

används vanligtvis på vägar som har slitlager av kalksten 

eller skiffer. Bitumenemulsion används bl a på Gotland då 

Gotlands kommun tillsammans med Vägverket beslutat att 

inte överhuvudtaget använda salt på vägarna. 

övriga MetoDer 

Vidare har försök gjorts med stärkelse, rapsolja, terra och 

biomassa. Detta är inte speciellt vanliga metoder varför de 

lämnas utan kommentarer. 

Saltlösning REV vill slå ett slag för att testa dammbindning 

med saltlösning. Detta mot bakgrund av en utvärdering 

dåvarande Vägverket Produktion (i dag Svevia) utförde 

tillsammans med Högskolan i Dalarna. Utvärdering av 

dammbindningsmedel 2008-12-15 pekar på goda effekter 

av att använda saltlösning. 

Försöken visar att det går åt mindre saltgivor, vilket 

därmed bör resultera i totalt sett mindre miljöbelastning. 

Nackdelen är att blandnings- och spridningsutrustning måste 

anpassas och att sådan utrustning heller inte finns tillgänglig 

på alla orter i landet. Ett förslag är att kontakta den lokala 

driftentreprenören för de statliga vägarna och undersöka 

möjligheten att köpa denna åtgärd. 

några koM ihåg: 

Kolla upp prisskillnader för respektive dammbindningsmetod, 

väg in för- och nackdelar. Rådgör med er entreprenör 

och samordna gärna med grannföreningarna. Här finns förmodligen 

en slant att spara. 

börJa i goD tiD 

Vänta inte tills er väg börjar damma utan förbered dammbindning 

redan på senvintern så att respektive utförare kan 

planera åtgärden i god tid. Dammbindning ska ske på ett 

fuktigt underlag. Vanligtvis är det nödvändigt att vattna vägen 

i samband med hyvling/dammbindningsåtgärder. 

Ett sista råd: Resultatet förbättras avsevärt om man låter 

körbanan packas med vattenbil eller liknande tyngre 

fordon. 



JUriDik 

Förening fick Länsstyrelsen att 

När en andelsägare i Föne-Movägens 

samfällighetsförening klagade på 

damm fattade Ljusdals kommun 

beslut att föreningens väg skulle 

dammbindas med salt senast den 

15 maj varje år. Med hjälp av REVs 

advokat Uno Jakobsson upphävdes 

beslutet. Föreningen kan nu åter 

dammbinda med den metod och vid 

det tillfälle de anser lämpligast. 

– Att det sommartid dammar från en grusväg, 

det vet både väghållare och boende utmed 

vägen, säger Uno Jakobsson. Båda parter har 

intresse av att det finkornigaste gruset hålls 

kvar på vägen. För vägföreningens del handlar 

det om att behålla vägkroppen farbar och 

i gott skick. 

Föne-Movägens SFF bedriver redan en väl 

fungerande väghållning som även omfattar 

dammbindning. Det var alltså inte att vägen 

ska dammbekämpas som samfällighetsföreningen 

vände sig emot. Invändningen gällde att 

kommunen angav saltning som enda metod 

och en tidsbegränsning som inte tog någon 

hänsyn till de faktiska förhållandena i Ljusdals 

kommun. 

För föreningen handlade det också om att ta 

reda på ifall dammet kunde anses som skadligt 

och vad som var rimligt att ålägga väghållaren 

att göra åt problemet. Att bakgrunden 

till anmälan av dammproblemen troligen var 

tillfälligt ökad lastbilstrafik pga en omläggning 

maj-juni 2008 av trafik från det allmänna 

vägnätet, gjorde också frågan speciell för vägföreningen. 

beslUtsgången 

Ljusdals kommuns Bygg- och Miljö- och 

Räddningsnämnd fattade beslut utifrån sin 

tolkning av miljöbalken. Med hjälp av REVs 

advokat överklagade föreningen kommunens 

beslut till Länsstyrelsen Gävleborg. 

– Rent juridiskt finns det möjlighet för en 

Uno Jakobsson. 

”Bara för att en 

miljönämnd säger 

något, så behöver 

det inte vara 

rätt. Vi hjälper 

gärna fler REVmedlemmar 

att 

överklaga”, säger 

REVs advokat 

Uno Jakobsson. 

tillsynsmyndighet att utifrån sin tolkning av 

lagen förelägga enskilda, företag och föreningar 

olika saker. Eftersom det inte går att i 

detalj lagstifta om varje sak har lagstiftarna 

tänkt att det ska fungera så. Så för att miljöbalkens 

intentioner ska fungera ute i det 

praktiska livet krävs att tillsynsmyndigheten 

ger riktlinjer. Dessa kan i sin tur prövas högre 

upp i rättsväsendet, i det här fallet i Länsstyrelsen. 

argUMent Mot saltning 

Det bör vara en förenings rätt att använda det 

dammbindningsmedel som är vägtekniskt 

och miljömässigt bäst för en aktuell vägsträcka. 

Saltning är bara en av många möjliga 

metoder. På Skogsstyrelsens hemsida finns 

en rad alternativ redovisade. 

argUMent Mot tiDpUnkten 

Att fastställa ett sista datum till den 15 maj 

innebär att låsa föreningen till att utföra 

dammbindning innan väderlek och vägförhållanden 

är lämpliga. Bästa tiden att hyvla 

och dammbinda en väg är när tjälen gått ur 

marken och vägbanan fortfarande är fuktig. 

Väderleken i Ljusdals kommun innebär att 

det vissa år är risk för snö på vägen långt in i 

maj och ofta inte tillräckligt torrt för hyvling 

av vägbanan. 

länsstyrelsens beDöMning 

Det visade sig att Länsstyrelsen Gävleborg 

inte delade kommunens syn på saken: 

”… För att en tillsynsmyndighet skall vidta 

åtgärder krävs att det kan antas föreligga 

risk för olägenheter för människors hälsa eller 

miljö (jmf Miljödomstolens dom, M1851- 

07). Det rör sig i ärendet om en grusväg som 

enligt ordföranden i Föne-Movägens SFF 

dammbinds. Hyvling sker när tjälen har 

gått ur marken. Det har inte framkommit att 

damning från sådan väg kan antas innehålla 

hälsovådliga partiklar och förekommande 


FOTO: MISSE N JOSEFSSON

upphäva kommunens beslut 

damning måste enligt Länsstyrelsens mening anses vara en 

mindre störning som inte torde medföra risker för hälsan. 

Vad anmälaren (Kommentar: REV har bytt ut namnet mot 

anmälaren) har anfört i övrigt föranleder inte heller någon 

annan bedömning. Sammantaget anser Länsstyrelsen att 

det saknas skäl att ingripa med stöd av miljöbalken i form 

av föreläggande. Överklagandet skall därför bifallas och 

nämndens beslut upphävas.” 

Föne-Movägens SFF fick alltså rätt i högre instans och kunde 

fortsätta dammbinda vägen på det sätt de bedömde lämpligast. 

Frågan är om det hade kunnat gå på annat sätt: 

– Om det vid en utredning visade sig att föreningen fullständigt 

struntade i att dammbinda vägen hade troligen 

bedömningen sett annorlunda ut. I det här fallet räckte det 

att vi i rätten sa att den här föreningen dammbinder, men på 

tidpunkter då det är lämpligt ur väderlekssynpunkt. 

rev hJälper till 

Länsstyrelsen ansåg också att störningen var för liten för att 

man rättsligen skulle ingripa och ge ett vitesföreläggande 

om det inte följdes. 

– Det som är bekymmersamt för en vägförening är att om 

man får ett vitesföreläggande av det här slaget så krävs det oftast 

att man anlitar någon form av expertis för att komma till 

rätta med det. I fallet Föne-Movägens SFF kunde vi hjälpa 

till. Men i många fall är det nog så att föreningar som får 

sådana här förelägganden bara accepterar faktum och utför 

det som ålagts dem. På REV får vi bara reda på problemen 

när någon ringer oss. Vi hjälper gärna våra medlemmar. 


VÅRFINA VÄGAR 

När våren kommer efter en lång och kall vinter, upptäcker 

man allt för ofta att vägarna blivit slitna, ibland till 

och med ofarbara. Vi erbjuder allt ifrån enkelt underhåll 

av grusvägar till olika typer av asfaltbeläggningar skräddarsydda 

efter vägens behov. 

Vi hanterar stora och små jobb med samma noggrannhet. 

Vår erfarenhet och kunskap gör att vi kan bygga och 

underhålla grus vägar med dammbindning, samt beläggning 

med olika typer av asfalt. 

Förutom själva vägen erbjuder vi vägservicetjänster 

såsom dikning, dikesrensning och trumbyten. Vi besiktar 

även broar och reparerar eller sätter in nya vägräcken. 

Du hittar oss över hela landet. Läs gärna mer om oss på 

vår webbplats. 

www.ncc.se/roads 


JUriDik

väghållning 

FOTO: MISSE N JOSEFSSON 

rEVs styrelseordförande Sven Ivarsson berättar om: 

röjning, dikning, löpande und 

Vilken standard ska vår väg ha? Måste vi röja och dika längs 

vår väg? Vems ansvar är vattnet? Som den som känner våra 

erfarna, kunniga, intresserade och nyfikna medlemmar förstår 

är det svårt att avhandla dessa frågor under ett seminarium 

på 45 minuter. När man på stämman i Södertälje fick chansen 

att ifrågasätta, bolla, byta erfarenheter, diskutera, blev 

det 15 minuters tidsöverdrag, som lätt kunde ha blivit en 

timme. Men roligt och intressant var det. 

Några generella, konkreta regler över 

vilken standard en enskild väg ska hålla 

finns inte. Enligt Pär Blomkvist, som 

forskar om väghistoria, så fanns det i de 

medeltida landskapslagarna vägnormer 

som innebar att en Kungsväg skulle 

hålla minst 10 alnar, byväg 6 alnar och 

kvarnväg 5 alnar. Dessbättre åberopas 

väl dessa inte så ofta i dag. 

ekonoMin avgör 

vägstanDarDen 

För de föreningar som är rättsligt bildade 

kan det framgå av lantmäteriförrättningen 

att vägen ska ha viss bredd 

eller att den ska ges en viss minsta 

bärighet eller dylikt. Men oftast är 

det upp till väghållaren att bestämma 

detta. Sedan ställer naturligtvis staten 

genom Vägverket vissa krav avseende 

bidragsvägarnas framkomlighet, trafiksäkerhet 

och så vidare. Motsvarande 

krav kan ställas av annan medfinansiär. 

Men mest konkret är det ändå medlemmarna 

som lägger standardnivån genom 

Sven Ivarsson. 

den budget som fastställs för vägens 

drift och underhåll. 

Om man till exempel avsätter tjugo 

tusen kronor för dammbindning så 

räcker det till ett visst antal saltgivor. 

Om det då inte varit en snäll vinter 

som gett pengar över eller styrelsen 

kunnat ”trolla med knäna” så blir det 

inte mera saltat än budgeten medger. 

Medlemmarna får då nöja sig med 

detta och eventuellt på nästa stämma 

föreslå att budgetbeloppet för dammbindning 

ökas. 

I slutändan blir det medlemmarna 

på stämman som, beaktande vissa 

minimikrav från medfinansiärer, i god 

demokratisk anda och utifrån sin betalningsvilja 

avgör standarden på vägarna. 

I de fall betalningsviljan är otillräcklig 

och styrelsen bedömer att vägen med 

anslagna medel inte kan hållas i ett 

tillfredsställande skick lär stämman 

få söka en ny styrelse. För naturligtvis 

kan ingen ta ansvar för en verksamhet 

som inte är finansierad. 

” Grundregeln kan sägas vara 

att vattnets naturliga väg får 

fastighetsägare tåla. Samlar väghållaren 

upp vattnet får denne 

ett ansvar för vidareledning till 

lämplig recipient. ” 

röJning väghållarens ansvar 

Väghållaren är skyldig att genom röjning 

hålla borta växtlighet från vägområdet 

för att få bättre sikt och påskynda 

vägkroppens upptorkning. Ansvaret är 

väghållarens och det kan inte genom 

till exempel ett stämmobeslut läggas 

på respektive fastighetsägare att röja 

vid sin fastighet. 

I de fall stämman trots ovanstående 

ändå fattar ett sådant beslut gäller precis 

samma sak som i så många andra 

frågor, dvs att det går att genomföra 

mycket så länge alla är lojala och gör 

som majoriteten beslutat. Det är först 

när någon låter bli och hänvisar till 

väghållaransvaret som kollektivet får 

betala även för denne. Detta trots att 

de övriga lojalt har röjt sina egna gränser 

till vägområdet. 

vaD är ett vägoMråDe? 

Vägområdet är det område som behövs 

för vägens bestånd, drift och underhåll. 

Förutom körbanan ingår dikenas slänter 

till bakslänts krön, eller till släntfot 

om vägen går på bank. Ansvaret gäller 

även röjning till fri höjd, minst 4,6 meter 

över vägen inom vägområdets fulla 

bredd. Alltså även utanför vägen över 

dikena, minst en meter från körbanekanten. 

Bussar och lastbilar med kapell 

behöver krängningsutrymme och fordonet 

kan gunga i sidled till exempel 

vid möte, rivs då ett kapell sönder kan 

det bli en kostsam historia. 

Om grenar från träd utanför vägområdet 

växer in mot och över vägen inom 

det ”fria rummet” ska dessa tas bort. 

Eftersom grenarna kommer från växtlighet 

som andra råder över ska trädets 

ägare ges möjlighet att själv avlägsna 

grenarna. Görs inte detta får väghållaren 

låta utföra åtgärden på föreningens 

bekostnad. För högröjningen finns 

entreprenörer med speciella högröj- 


erhåll och vattenproblematik 

ningsaggregat, som utför arbetet på ett 

ur trafiksäkerhets- och arbetsmiljösynpunkt 

bra sätt. Lyssna med Vägverket 

om eventuell samordning för att slippa 

framkörningskostnader. 

viktigt att avvattna 

Vatten är bra, men i vägen hör det inte 

hemma. Vatten kan försämra bärigheten, 

orsaka halka, tjälskador och mycket 

mer. Det gäller att få bort vattnet 

från vägytan utan att det tränger ner i 

vägkroppen. För detta krävs tillräckligt 

tvärfall, bombering på raksträcka och 

skevning i kurva. Om vägen är så smal 

att vettig bombering inte kan fås med 

tillgängliga maskiner får ensidigt tvärfall 

övervägas även på raksträcka. 

Tvärfallet måste bibehållas genom 

riktiga underhållsåtgärder. Längst ut 

mot diket tenderar ofta växtlighet att 

slå rot. Efter en tid har växtligheten 

bildat en liten jordvall mellan diket 

och körbanan som hindrar vattnets 

vandring ner i diket. Denna sträng tas 

bort genom kantskärning, till exempel 

vid sista hyvlingen innan vintern eller 

i vårbruket. En stor del av materialet 

går att återanvända genom inblandning 

i slitlagret, varifrån det kommit. Väntar 

man för länge med den här åtgärden 

blir den besvärande genom mängden 

finmaterial och humus. Det går mycket 

lättare om man beskär årligen eller 

vartannat år. 

FOTO: BENGT ALLFORS 

3. Vägteknik 

Röjning och slåtter 

Vägområde 

Ökad upptorkning Förbättrad sikt 

Kantskär regelbundet. Annars kan vackra växter bilda jordvall som hindrar vattnets 

vandring i diket. 

Vägdikena ska avvattna vägen och ta 

hand om eventuellt tillströmmande 

vatten från omgivningen. Dikesbotten 

ska ligga under terrassens underkant, 

vilket ger 40-50 cm som minimidjup 

för dikena. Innerslänt bör luta 1:3, 

bakslänt 1:2. Grässvål och rotfilt i yt- 

Vägverket 

terslänt bevaras. 

Dika regelbUnDet 

Underhållsdikning planeras så att massorna 

hanteras rätt, eventuella samråd 

klaras ut och beslut tas om rätt maskin- 

5 ,0 m 

väghållning 

insats. Rätt entreprenör med lämplig 

maskin och kunnig förare kan innebära 

stora besparingar. Dikescykeln för enskild 

väg beräknas till 10 år. 

Det vatten som rinner ner i dikena 

måste ibland ledas bort från vägen i 

dikenas lågpunkter. Frågan är då var 

väghållarens ansvar slutar. Det är inte 

ovanligt att medlemmarna klagar över 

vatten som rinner in på tomt från vägen 

eller vägområdet. Generellt gäller att 

varje fastighetsägare är skyldig att tåla 

vattnets naturliga väg, tillrinning eller 

avrinning, som berör fastigheten. En 

fastighet belägen nedanför en väg eller 

högre beläget markområde får tåla 

att vatten rinner in på och ut från hans 

ägor. Ägaren kan acceptera eller åtgärda 

detta. Det är hans ensak. 

Om väghållaren däremot samlar upp 

vattnet med ett dike och leder det till 

en lågpunkt för att genom en trumma 

släppa ut det nedströms, får väghållaren 

ta ansvaret för att det leds till lämplig 

recipient. Text Sven Ivarsson 


10-03-16 

1

väghållning 

Vatten 

på villovägar 

Till väghållarens grundläggande ansvar 

hör att se till att avvattna vägkroppen 

för att undvika tjälskador 

och dålig bärighet. Det gäller att 

även sköta vägtrummor och diken på 

rätt sätt. Bristande skötsel kan leda 

till negativa konsekvenser för omgivningen 

och därmed bli oerhört kostsamt 

för väghållaren. 

Vikten av att avleda vatten från vägområdet på ett 

vägtekniskt korrekt sätt beskrivs av Sven Ivarsson, 

REVs ordförande på sid 16-17. Att bristande underhåll 

av diken och vägtrummor kan leda till skador 

i omgivningen vittnar ett nyligen avgjort fall i Svea 

Hovrätt om: 

aktUellt rättsFall 

Sommaren 2007, under en period av mycket riklig 

nederbörd, slutade avrinningen i en vägtrumma 

under en enskild väg att fungera. Istället för att rinna 

genom trumman tog vattnet en ny riktning som kom 

att påverka omgivningen på ett dramatiskt sätt. Den 

allmänna vägen i närheten, den gamla Riksettan, fullkomligt 

raserades på en sträcka om cirka 100 meter. 

I efterhand kunde man konstatera att orsaken var att 

den enskilda väghållaren inte hade skött underhållet 

av vägtrumman. 

I det speciella fallet handlade det också om att 

vägtrumman var av plåt. Ett material som inte är beständigt 

och måste bytas ut innan trumman havererar 

av sig själv, vilket hände i det aktuella fallet. Vattnet 

tvingades därmed att ta en annan riktning och sköljde 

då sönder den allmänna vägen. 

– Det är mycket viktigt att sköta sitt underhållsansvar 

för vägtrummor. Vid misskötsel är risken för 

konsekvenser man inte kunnat räkna med stor. Det 

går helt enkelt inte att förutse vad som kan hända när 

vatten tvingas hitta egna vägar. I det aktuella rättsfallet 

dömde Svea hovrätt väghållaren för vårdslöshet som 

ledde till att den allmänna vägen förstördes. Hovrätten 

ansåg dock att väghållaren inte kunde ha möjlighet att 

i förväg bedöma det fullständiga skadeförloppet, som 


FOTO: BOSSE NILSSON/

handlade om skador för miljontals kronor. Skadeståndet 

jämkades därför till 500 000 kr för väghållaren 

att betala till Vägverket. 

tiDskrävanDe process 

Det tar tid att reda ut ansvarsfrågan. I fallet ovan 

tog det drygt två år, vilket enligt Uno Jakobsson är 

normalt: 

Sommaren 2007 – händelsen som Vägverket stämde 

den enskilda väghållaren (som inte är medlem i REV) 

och yrkade på skadestånd för. 

December 2008 – dom Miljödomstolen i Växjö. 

December 2009 – dom i Svea hovrätt. 

begränsa skaDan 

Frågan är hur man som väghållare ska agera under 

tiden. 

– I skadeståndsrätten finns en allmän princip att 

den som har lidit skada måste se till att frivilligt 

begränsa omfattningen. Det mest praktiska är att 

den som lidit skadan själv får ansvaret att reparera 

i avvaktan på eventuell ersättning. Det går alltså 

inte att som drabbad sitta med armarna i kors, låta 

skadan förvärras tills dom fallit och då kräva ännu 

högre ersättning. 


Ett tips inför förväntade klimatförändringar är att se över 

vägtrummorna och successivt byta till större dimensioner. 

FOTO: EHRLING THORSTENSSON 

Dagvattenanläggningar 

Då och då dyker det upp frågor om dagvattenanläggningar. Det 

rör sig ofta om vägföreningar från 950- och 960-talen som ligger 

inom planområden. Gemensamt för tomtområdena är att de 

bebyggts på en gång. Ofta av en exploatör som har sålt ett antal 

tomter för byggen av fritidshus. Inför exploateringen har det behövts 

dränering för att avvattna vissa delar av marken. Rör har 

grävts ner och någon form av anläggning har skapats för att leda 

vattnet till närmsta å eller vattendrag. När området stått klart har 

det bildats en vägförening i vars förrättningsbeslut det står att 

föreningen ska ta hand om vägarna och eventuellt även grönområdena. 

– Väldigt ofta, för att inte säga nästan alltid, har det blivit så att 

man inte har tänkt på områdets eventuella dagvattenanläggning, 

berättar REVs advokat Uno Jakobsson. Så länge allt fungerar 

som det ska är det inte ens säkert att vägföreningen vet om att 

det finns en dagvattenanläggning i området. 

veMs är probleMet? 

Problem uppstår först när dagvattenanläggningen slutar att fungera. 

Frågan är då vem som ska ta kostnaden. Ett exempel är när 

en enskild tomt översvämmas. Tomtägaren vänder sig ofta till 

vägföreningen och vill att den löser problemet. Då är det viktigt 

att väghållaren håller sig till det som faktiskt står i förrättningsbeslutet, 

dvs att grönområdena sköts om och att vägarna fungerar 

och avvattnas. Dagvattenanläggningen avvattnar förmodligen 

tomterna, vilket inte självklart är väghållarens ansvar. 

– Det finns inget bra svar för exakt hur en sådan här fråga ska 

lösas. Man får se från fall till fall. Står det inte något om dagvattenanläggningen 

i förrättningsunderlaget gäller det för vägföreningen 

att bara lägga ner pengar på att åtgärda saken om det 

bevisligen kan anses gagna väghållningen. I alla andra fall är det 

problem som de som har vattensjuka tomter själva får åtgärda. 

tiDerna FöränDras 

väghållning 

Det kan finnas flera orsaker till översvämning av tomtmark än 

uttjänta dagvattenanläggningar. Permanentboende istället för 

fritidsboende kan ge ökad belastning på vattenflödet i området. 

Hårdgörande av mark pga plattläggning minskar möjligheten att 

dränera vatten inom tomtytan, vilket i sin tur kan ge ökat vattenflöde 

i omgivningen. 

Även för områden där kommunalt vatten och avlopp har dragits 

in ändras förutsättningarna. Där träder lagen om allmänna 

vattentjänster in, vilket innebär att vägföreningen kan ifrågasätta 

ansvaret för sådana frågor. Enligt denna lag kan va-huvudmannen 

(normalt kommunen eller ett kommunalt bolag) även vara ansvarig 

för omhändertagande av dagvatten. Om objektiva miljöskäl 

talar för att dagvattenproblematiken måste lösas gemensamt, och 

inte va-huvudmannen frivilligt tar på sig ansvaret, kan frågan om 

va-huvudmannens ansvar prövas av Statens VA-nämnd som är 

en specialdomstol för den här typen av tvister. 



2

ILLUSTRATION: MARTIN JOSEFSSON 

trött på tjälskador 

varenda år? 

Tjälskador har olika skeden – tjällyft, tjälskott och ytuppmjukning. 

Hur går processen egentligen till och hur kan man 

som väghållare agera för att minska problemen? REV hjälper 

till att reda ut frågorna. 

Då kyla tränger genom vägkroppen 

ned i undergrunden omvandlas det i 

vägkroppen befintliga vattnet till is. 

Vattnet som finns i tjälgränsen fryser 

till is och alldeles under iskristallen 

uppstår ett vattenunderskott, som gör 

att kapillärströmningen sätts igång på 

nytt. Isen växer undan för undan. Processen 

pågår så länge det fortsätter att 

frysa och nytt kapillärvatten tillförs. 

Om tjälgränsen står stilla på samma 

nivå växer det upp ett isskikt som blir 

allt tjockare. Ökar kylan så att tjälgränsen 

flyttar sig nedåt stannar isskiktet 

i tillväxt, men då bildas i stället nya 

isskikt längre ner. Processen medför 

två huvudsakliga olägenheter, nämligen 

tjällyft samt bärighetsnedsättning 

under tjällossningsperioden. 

Tjällyft kan uppträda mycket ojämnt 

på vägen. Faktorer som påverkar är hur 

tjock överbyggnaden är, hur kapillärt 

materialet i undergrunden är och om 

det lokalt förekommer berg på relativt 

litet djup under vägytan. Förutom 

rent komfortmässiga problem uppstår 

KÖRBANA 

skador i form av sprickbildning och 

sönderbrutna beläggningar. 

Ett vanligt fenomen på mindre vägar 

är att längsgående sprickor i vägens 

mitt uppkommer under vintern. Problemen 

beror på att slänter och diken 

täcks av snö som försvårar tjälens nedträngning. 

Ytterligare ett exempel är att det bildas 

gupp vid en vägtrumma. Orsaken 

är förmodligen att den är grundlagd 

på ett större djup än vägöverbyggnadens 

underkant. Därför påverkas den 

inte på samma sätt av tjällyftning som 

intilliggande väg. Troligtvis har inte 

uppschaktat material använts till återfyllning 

när trumman lades. 

Tjälskott är djupa skador som uppstår 

då flytjordmassor (s k silt) och 

vatten kommer upp genom sprickor 

i en upptorkad vägbana. Problemen 

uppstår då tjällossningen pågått en tid 

och nått ned på en djupare nivå, varvid 

undergrunden på vissa partier mister 

sin bärighet. 

forts nästa sid 

TJÄLSPRICKA 

SNÖ SNÖ 

TJÄLGRÄNS 

Längsgående sprickor i vägens mitt uppkommer då slänter och diken täcks av snö 

som försvårar tjälens nedträngning. 

Årets vargavinter kan komma att ställa till 

stora problem. 

Så FörEbyGGS TjäLSkADor 

väghållning 

Grunden är först och främst att hålla diken, 

trummor och övriga dräneringsanordningar i 

gott skick så att vatten inte blir instängt i vägkroppen. 

För att förbättra dräneringen av vägkroppen 

kan man även: 

• byta ut delar av de övre lagren 

• tillföra ett materialskiljande lager mellan 

siltiga jordar och överbyggnaden 

• snödika så att vägen torkar upp snabbare. 


FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM

forts från föregående sida 

trött på tjälskador... 

När underliggande isskikt hindrar vattnet 

att tränga nedåt finns bara vägen uppåt 

kvar. Utbredningen av tjälskott 

är ofta lokal och det är viktigt att 

inte belasta vägen med tung trafik 

under processen. REVs råd är att 

sätta ner bärigheten till 4 ton genom 

att sätta upp vägmärket som 

Gäller ej fordon 

med tillstånd 

visar begränsningen och med tillläggstavla 

för behörig trafik. 

ytuppmjukning inträffar under tjällossningens 

första skede. Problemen beror 

på att när vattnet i ytskiktet frigörs, och 

underliggande lager fortfarande har tjäle, 

stannar vattnet kvar i ytan. Grusvägens 

vägbana blir väldigt spårig samtidigt som 

bärigheten reduceras. För att i någon mån 

bättre stå emot risken för spårbildning på 

grusväg är det viktigt att ha rätt sammansättning 

i slitlagergruset. 


STORT SOM SMÅTT 

– VI KAN DET! 

Med kort varsel rycker vi ut och lagar potthål, slaghål, tätar 

sprickor och håligheter i asfalterade vägar. Vi underhåller 

vägarna med snabelbil – en billig, snabb och effektiv metod 

med minsta möjliga trafikstörning. En tidig insats ökar 

chanserna för en beläggning med lång livslängd. Vi arbetar 

även förebyggande med underhåll av både kommunala och 

nationella vägnät. 

Anlita oss gärna för ditt projekt. Läs mer på 

www.ncc.se/potthalslagning 

www.ncc.se 

REVs medlemsregister 

uppdateras med e-postadresser 

REV-kansliet strävar efter att skapa snabba och billiga kontakter med alla 

medlemmar. Vi kommer att satsa på att i större utsträckning använda epost 

och behöver därför era e-postadresser. Många har vi redan men vi vill 

ha fler. Skicka därför medlemsnummer, e-postadressen med föreningens 

kontaktperson, samt kassör till kansliet@revriks.se 

skapa neUtrala aDresser 

Vi vill också slå ett slag för att underlätta framtida funktionärsbyten genom 

att skapa neutrala e-postadresser typ ordforande@foreningen.se 

eller kassor@foreningen.se. Föreningar som inte har egen domän/hemsida 

kan skaffa gratis e-postadresser via ett antal företag på Internet, 

t ex Hotmail och Gmail. En sådan föreningsadress kan t ex vara: 

ordforande-foreningen@hotmail.se 

länkar 

REV vill även underlätta kontakter mellan medlemmarna. Ett sätt är att 

publicera länkar till medlemmars hemsidor. Meddela oss därför er hemsidesadress, 

så lägger vi ut en länk till den. 

Text Bengt Allfors 


PL ATSANNONS : 

Riksförbundet Enskilda Vägar söker 

LANTMÄTARE 

Närmare 0 000 enskilda väghållare runt 

om i Sverige får stöd och service av Riksförbundet 

Enskilda Vägar (REV). Verksamheten 

är inne i ett expansivt skede och vi 

behöver utöka vårt engagerade gäng på 

kansliet i Stockholm med en lantmätare. 

Vi söker dig som har erfarenhet från vägförrättningar 

och brinner för frågor som rör 

enskild väghållning. Det är viktigt att du har 

vilja och förmåga att ansvara för utveckling 

av ditt fackområde och även delta i REVs 

gemensamma utveckling. 

Nu är det dags att dra i gång REVs, Vägverkets och Lantmäteriets 

gemensamma kurser runt om i landet. Kom och lär dig mer om väg- 

och trafiktekniska frågor, lagar och förordningar, förvaltningsfrågor, 

statsbidragsfrågor och mycket mer. Platserna brukar snabbt bli 

fullbokade, så anmäl dig redan nu till en ort nära dig. 

Kursavgiften är 575 kr/deltagare och inkluderar kursdokumentation 

samt enklare förtäring. Mer information finns på www.revriks.se. 

Välkommen med din anmälan via e-post kansliet@revriks.se eller 

inbjudan som skickats ut. 

För att trivas på REV bör du vara resultatorienterad, 

engagerad, trygg och tydlig 

som person samt har god förmåga att 

kommunicera och skapa förtroende. 

Mer information om anställningen finns på 

www.revriks.se/lantmatare. 

Välkommen med din ansökan till REV, 

att: Ulf Sävström, Riddargatan 35-37, 

4 57 Stockholm. 

Utbildning för styrelseledamöter 

i vägorganisationer 

ort Vecka Datum 

Hudiksvall v 4 27 januari 

Överkalix v 9 2 mars 

Boden v 9 3 mars 

Bollnäs v 10 10 mars 

Falun v 0 mars 

Uppsala v 11 17 mars 

Grythyttan v 8 mars 

Märsta v 12 24 mars 

Nacka v 2 25 mars 

Bengtsfors v 13 31 mars 

Landskrona v 4 7 april 

Höör v 14 8 april 

Hagfors v 5 3 april 

Värnamo v 15 14 april 

Aneby v 5 5 april 


Hemsida 

från 

enskildvag.se 

Endast 

1625:-/år* 

Skaffa hemsida till 

vägföreningen! 

En hemsida är ett utmärkt sätt för alla att 

veta vad som händer i området och kommunicera 

med medlemmar och styrelse. Dessutom 

spar ni portopengar och brevpapper. Sidan är 

mycket enkel att använda; hanterar du Word 

kan du administrera sidan. 

För mer information gå in på 

www.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström på 

tfn 033 21 15 63 eller maila till info@enskildvag.se 

* Startavgift på 1 000:- 

tillkommer första året. 

Kostnadsfri rådgivning 

i vägjuridik till 

REVs medlemmar 

Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, 

vägjuridik, miljöskador, 

boutredningar och arvsrätt. 

Bengt Nydahl, 

Uno Jakobsson 

Line Zandén 

Louise Bark 

Riddargatan 35-37 

114 57 Stockholm 

Tel 08-723 15 00 

info@lindhes.se 

www.lindhes.se 

i samarbete med REV 

sedan 1968 

Annons stor Lindhes_2010.indd 1 10-02-23 19.04.12 

Gropig väg? Den hyvlar jag! 

Vägarbeten utföres, i östra Svealand 

med omnejd: 

• Hyvling, kameraövervakad 

• Bombering (väglutning för vattenavrinning) 

• Reparation av vägtrummor 

• Dikesrensning 

• Borttagning av stenar i väg 

eller vägkanter med gripskopa 

• Spridning av väggrus 

Medlem i 

SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM 

– Det ni behöver finns hos 

www.skogma.se 

Skogmahuset, 830 70 Hammerdal 

Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87 

Ring: 070 651 90 71 Låg 

F-skattsedel finns. 

Ansvarsförsäkring finns via if. 

framkörningsavgift! 


HYLTEBRUKS SKYLT AB 

Din totalleverantör av trafiktekniska produkter 

Visslebo 

M 

Begär vår broschyr! 

VÄGMÄRKEN 

VÄGGRINDAR 

TRAFIKSPEGLAR 

REKLAMSKYLTAR 

FORDONSSKYLTAR 

RÅGÅNGSSTOLPAR 

AVSTÄNGNINGSMATERIAL 

SNÖKÄPPAR & SANDLÅDOR 

Kör sakta 

lekande 

barn 

Tel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. info@winterquist.com 

Gör asfaltjobbet själv! 

Potmix® Asphalt Repair - 

Proffsens permanenta 

reparationasfalt. 

• Borsta rent 

• Lägg ut 

• Komprimera 

Specialerbjudande: 

www.potmix.com/rev 

Direkt från svenska tillverkaren 

Ring: 016 422 967 

Bulletinen 

utgivningsplan 2010 

Nr 2/ 0 

Sista bokningsdag 27 april 

Annonsoriginal 4 maj 

Utgivning 0 juni 

Nr 3/ 0 

Sista bokningsdag 2 aug 

Annonsoriginal 9 aug 

Utgivning 8 sept 

Nr 4/ 0 

Sista bokningsdag 3 nov 

Annonsoriginal 0 nov 

Utgivning 8 dec 

VÄGADMINISTRATION 

Bokföring, medlemsadministration 

för vägföreningar. Enkel metod för 

bokföring. Medlemsregister. 

Utdebitering. Debiteringslängd. 

Momsuppgift för näringsidkare. 

Paketpris 2875kr 

Mer info på www.gelinfo.se 

FÖR VÄGEN 

Förhindrar imbildning 

Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0 

grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid 

temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket 

bättre bild jämfört med traditionella speglar. 

Underhållsfri 

Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan. 

Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild 

under lång tid. 

Diffus reflektion orsakad av 

vattendroppar 

Tel 054-51 21 30 

Fax 054-51 21 39 

Konventionella speglar HYDRO speglar 

Box 9, 

663 21 Skoghall 

Normal reflektion tack vare 

Super-hydrophilic skiktet 

Besök: Vidövägen 1 

www.provia.net 


Vattendroppar 

Spegelyta 

Gelinfo 

Tel: 0696 20060 E-post: erik.gelin@z.lrf.se 

Komplett sortiment för väg och 

skyltning besök vår hemsida 

www.provia.net 

Skikt av Super-Hydrophillic 

Jämn vattenfilm 

Vattenfilm 

Spegelyta

SMARTA FAKTURARUT 

FASTIGHETERSUPPGIFTER. 

ISTRERA. UTVEECKLAT 

I SVERIGE. E TESTA HELT GRATIS. ENKELT ATT ÄNDRA 

ADMIN 

NLIGT! VEM SOM HELST KAN 

UTINER. SEKTIONSHANTERI TERING. 

SMARTA FAKTURARUTINER. SEKTIONSHANTERING. 

FASTIGHETERSUPPGIFTER. 

UTVECKLAT I SVERIGE. TESTA HELT GRATIS. ENKELT ATT ÄNDRA 

ADMINISTRERA. 

AL GER A PROGRAMFUNKTIONER. PROG N ONER. AN ANVÄNDARVÄNLIGT! ARVÄNL VEM SOM HELST KAN 

B POSTTIDNING: 

Returadress: 

REV, Riksförbundet Enskilda Vägar 

Riddargatan 35-37 

114 57 Stockholm 

SLIPP EXCEL ARKEN! GÖR ALLT MYCKET MERA EFFEKTIVT OCH 

OCH ENKLARE. ENKLARE. ANDELSTALSBERÄKNING ANDELSTALSBERÄKNING ENLIGT TONKILOM 

TONKILOMETERMETODEN. HANTERAR BIDRAG 

www.vagnu.se 

OCH FASTA 

NY ER GER UNDERHÅLLSAVTAL FASTIGHET. PER AVGIFTER 

VägFas - det självklara valet 

VägFas - för administration av er vägförening 

Levereras alltid med medlemsuppgifter för din förening 

VägFas Webb och VägFas PC 

Abonnemang för aktuell medlemsinformation 

OMETERMETOD DEN. HANTERAR BIDRAG OCH FASTA AVGIFTER PER FASTIGHET. UNDERHÅLLSAVTA R ER NYA RAMFUNKTIO NVÄND 

Komplett system för medlems- och avgiftshantering 

Prova VägFas gratis på www.vagnu.se 

VägFas fungerar på Windows 2000/XP/Vista/W7 eller din favoritwebb-läsare 

VägNu AB 

Flintvägen 91 

141 34 Huddinge 

Tel: 0709 73 46 10 

E-post: info@vagnu.se 

nyutgåva av eva-rev handboken 

– alla enskilda väghållares bibel 

Arbetar du med enskild väghållning? 

Är du engagerad i en förening för 

enskild väghållning? Då är Riksförbundet 

Enskilda Vägars handbok Enskild 

Väghållning Anvisningar (EVA-REV) 

oumbärlig. Boken tar upp lagregler och 

bestämmelser, förvaltning, ekonomi, 

teknisk väghållning, trafikfrågor, miljö 

1 1 1 0 1 3 4 0 0 

och mycket mer. Det finns även en rad mallar som gör livet som 

väghållare enklare. I nyuppdaterade EVA-REV är ekonomiavsnittet 

kompletterat, frågan om farthinder utförligare behandlat, 

liksom avtal och ersättningar vid läggande och bibehållande av 

ledning i väg m m. 

EVA-REV kostar för medlemmar 550 kr och för övriga 850 kr, 

moms och porto tillkommer.Välkommen med beställning till REVs 

kansli via e-post kansliet@revriks.se eller tel 08-20 27 50. 

Nu är det enkelt 

att själv fylla igen 

hål och sprickor! 

Reaktiv asfaltblandning 

• För reparation och underhåll av vägar, 

trottoarer, infarter, gårdsplaner etc c 

• Omgående stabil och körbar 

• Härdad efter en dag 

• Användbar även 

vid temperaturer 

under 0ºC 

Ökar säkerheten och ger 

längre livslängd på dina 

vägar = minskade kostnader! * Till medlemmar 

www.bornit.se 

10% 

rabatt* 

i Riksförbundet 

Enskilda Vägar.

Bulletinen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?