MKB - Kungsbacka kommun

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL ARBETSPLAN 

Väg 951, Lerkilsvägen, gång- och cykelväg 

Kungsbacka kommun, Hallands län 

2012-03-23 

Objekt nr: 102640

Titel: Förstudie. Väg 951, Lerkilsvägen, gång-, cykel- och ridväg. 

Utgivningsdatum: 2012-03-23 

Utgivare: Trafikverket 

Kontaktperson: Karin Danielsson 

Konsult: Ramböll Sverige AB 

Uppdragsansvarig: Åsa Kinell/Hans Wiktorson 

Trafik: Anna Karlsson/Linda Andersson 

Kartor: Berny Karlsson 

Natur/kultur/landskap: Camilla Wenke 

Desktop: Sivan Bergenstein 

Uppdragsnummer: 61441148618 

Distributör: Trafikverket, Box 512, 301 80 Halmstad, telefon: 0771-921 921.

Innehåll 

Sammanfattning ........................................................................................4 

1 inledning .............................................................................................. 6 

1.1 Projektets bakgrund och syfte 6 

1.2 miljökonsekvensbeskrivningens syfte 6 

1.3 Samråd 7 

2 avgränSning ........................................................................................8 

2.1 geografisk avgränsning 8 

2.2 innehållsmässig avgränsning 8 

3 ÖvergriPande områdeSbeSkrivning ............................... 10 

3.1 lokalisering 10 

3.2 miljöförutsättningar och intressen 10 

3.3 gällande planer 11 

4 ProjektbeSkrivning .................................................................... 12 

4.1 mål 12 

4.2 befintlig väg/förhållanden 13 

4.3 arbetsplanens förslag till utbyggnad 18 

4.4 alternativ 23 

5 konSekvenSbeSkrivning ..........................................................24 

5.1 bevarandeintressen 25 

5.2 Hälsa och säkerhet 30 

5.3 Hushållning med mark- och vattenresurser 34 

6 HuSHållningSbeStämmelSer ...............................................36 

7 allmänna HänSynSregler ...................................................... 37 

8 miljÖkvalitetSnormer.............................................................38 

8.1 luftkvalitet och buller 38 

8.3 fisk- och musselvatten 38 

8.4 vattenförekomster 38 

9 ÖverenSStämmelSe med miljÖmål ...................................39 

9.1 nationella miljömål 39 

9.2 kungsbacka kommuns miljömål 40 

10 fortSatt miljÖarbete ............................................................... 41 

10.1 under byggtiden 41 

10.3 miljökontroll och uppföljning 42 

11 källfÖrteckning ..........................................................................43 

bilaga 1 och 2, Planer 

3

4 

Sammanfattning 

Bakgrund 

en separat gång- och cykelväg ska anläggas längs lerkilsvägen för att skapa god 

tillgänglighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanter som färdas längs med 

lerkilsvägen och för dem som korsar den. antalet busshållplatser ska minskas och 

resterande busshållplatser ska byggas om. arbetsplanen avser ombyggnad i befintlig 

miljö. 

Tidigare har förstudie tagits fram i projektet. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 6 

kap 5§ andra stycket miljöbalken att verksamheten inte kan antas medföra betydande 

miljöpåverkan. Projektet finns med i Kungsbacka kommuns Gång- och cykelplan 

för åren 2009–2012 och finansieras av Kungsbacka kommun. 

Förslag 

arbetsplanen föreslår en separat gång- och cykelväg på lerkilsvägens norra sida. 

På en del av sträckan föreslås en ridväg anläggas. ridväg ingår inte i arbetsplanens 

fastställelse och redovisas enbart som information. 

tre olika sektioner föreslås för sträckan; gång- och cykelväg utan skiljeremsa mot 

körbana, gång- och cykelväg med skiljeremsa samt gång- och cykelväg och ridväg 

med skiljeremsor. Dessutom föreslås tre av de idag sex busshållplatserna bibehållas 

och anpassas till god standard. 

Hastighetsbegränsningarna längs sträckan föreslås ändras, så att avsnittet med 30 

km/h utökas i den västra delen och att sträcka med 40 km/h införs i anslutning till 

förskola och busshållplats. Längs den östra delen av sträckan föreslås att bashastigheten 

på 70 km/h bibehålls. 

GC-passager byggs för säkrare passager över Lerkilsvägen. Lerkilsbäcken grävs om 

längs en kortare sträcka. 

Miljövärden 

kuststräckan vid lerkil omfattas av riksintresse för friluftsliv. Hela utrednings- och 

influensområdet är klassat som riksintressen enligt 4 kap mb Särskilda bestämmelser 

för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. 

Inga naturreservat eller Natura 2000-områden berörs av projektet. Området längs 

havet samt utmed Lerkilsbäcken omfattas av strandskyddsbestämmelserna. Stenmurar 

i utredningsområdet omfattas av biotopskyddsbestämmelserna. En fornlämning, 

bestående av en fyndplats, ligger inom utredningsområdet. Stenmurarna och 

fornlämningen berörs dock inte av arbetsplanens förslag. 

Miljökonsekvenser 

de negativa konsekvenserna består i att landskapsbilden kommer att förändras 

något, med en breddning av ytan för vägrummet och en något ökad risk för insyn 

vid något bostadshus. för naturmiljön innebär projektet att lerkilsbäcken med 

vandrande havsöring som främsta naturvärde kommer att påverkas genom om-

grävning på en kort sträcka. förslaget kommer att innebära ett litet intrång på 

omkringligg ande mark. 

De positiva konsekvenserna består av att tryggheten för gångtrafikanter, cyklister 

och ryttare blir större, vilket gynnar friluftsliv och rekreation. Trafiksäkerheten 

ökar genom att dessa trafikslag skils från biltrafiken och barriäreffekterna minskar 

genom att passage av Lerkilsvägen kommer att göras säkrare. 

Arbetsplanens förslag bedöms inte ge några konsekvenser för kulturmiljön, buller, 

luftkvalitet och vibrationer, geologi och geohydrologi. 

Åtgärder för att skydda miljön 

genom att lägga gång- och cykelvägen på norra sidan av lerkilsvägen har miljöpåverkan 

minimerats, med avseende på kulturmiljö och lerkilsbäcken. omgrävning av 

bäcken sker i torrhet för att minimera grumling i det känsliga vattendraget. vägdagvattnet 

kommer att renas och fördröjas i gräsklädda diken innan det leds ut i bäcken. 

gång- och cykelpassager över anslutande vägar till lerkilsvägen, över lerkilsvägen 

och över valldavägen har utformats för att vara så säkra som möjligt. busshållplatsernas 

läge har anpassats till närheten till rid- och sportanläggningarna. förslag 

till sänkta hastigheter ger ökad säkerhet. intrång på fastig heter undviks genom att 

gång- och cykelvägen på sträckorna mellan båthamnen och Sandövägen och mellan 

vallda Parkväg och valldavägen läggs på befintlig körbana som smalnas av. 

arbeten som berör omgrävning av lerkilsbäcken kräver anmälan om vattenverksamhet. 

5

6 

1 Inledning 

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad av Ramböll Sverige AB 

på uppdrag av Trafikverket Region Väst och Kungsbacka kommun. MKB:n tillhör 

arbetsplan för väg 951, Lerkilsvägen. 

1.1 Projektets bakgrund och syfte 

Syftet med arbetsplanen för väg 951, lerkilsvägen, är att anlägga en separat gång- 

och cykelväg längs lerkilsvägen för att skapa god tillgänglighet och trafiksäkerhet 

för de oskyddade trafikanter som färdas längs med lerkilsvägen och för de som 

korsar den. dessutom ska ridväg anläggas längs del av sträckan (ingår inte i arbetsplan). 

antalet busshållplatser längs sträckan ska minskas från sex till tre för att öka 

effektiviteten. de hållplatser som behålles byggs om för att bli mer trafiksäkra och 

anpassas till god standard. 

det generella syftet med en arbetsplan för väg är att redovisa vilken mark som 

behövs för de planerade åtgärderna. Planen redovisar således hur och var projektet 

ska genomföras samt vilka krav som ska inarbetas i bygghandlingen. 

arbetsplanen planeras att ställas ut och prövas för fastställelse under 2012. 

1.1.1 Tidigare utredningar och beslut 

denna arbetsplan har föregåtts av ”förstudie väg 951, lerkilsvägen, gång-, cykel 

och ridväg, samrådshandling 2011-05-10”. Samråd med allmänheten om förstudien 

hölls i furulidsskolan 2011-02-10. 

1.1.2 Aktualitet 

kungsbacka kommun finansierar projektet. en gång- och cykelväg längs lerkilsvägen 

finns med i kungsbacka kommuns gång- och cykelplan för åren 2009–2012. 

objektet finns inte med i trafikverkets nationella åtgärdsplanering för infra struktur. 

1.2 Miljökonsekvensbeskrivningens syfte 

Syftet med mkb:n är att möjliggöra en samlad bedömning av hur arbetsplanen 

inverkar på miljön, människors hälsa och hushållning med mark, vatten och andra 

resurser. mkb ska på så sätt bidra till en miljöanpassning av projektet genom att 

påverka beslut om bland annat utformning och tekniska lösningar. i mkb-arbetet 

ingår också samråd med olika aktörer vilket ger berörda kunskap och möjlighet att 

påverka projektet. 

länsstyrelsen har utifrån utförd förstudie beslutat att det aktuella vägprojektet inte 

är av sådan art att det enligt mb 6 kap 5§ kan antas komma att medföra betydande 

miljöpåverkan. 

vid arbetet med mkb:n har bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar 

i miljöbalkens sjätte kapitel tillämpats. mkb-rapporten är upprättad efter 

trafikverkets föreskrifter, vvfS 2007:223 och trafikverkets handböcker för mkb, 

bland annat vägverkets publikation 2008:24 och trafikverkets publikation 2011:090 

samt vägverkets temablad till mkb för vägprojekt, publikation 2008:32.

mkb:n, både processen och det fysiska dokumentet, är en del av arbetsplanen. 

mkb-dokumentet ska godkännas av länsstyrelsen. därefter ställs arbetsplanen ut 

tillsammans med mkb:n. under utställningen inhämtas kompletterande synpunkter 

från berörda och efter omarbetning går arbetsplanen för fastställ else. den fastställda 

arbetsplanen är ett juridiskt bindande dokument, medan mkb-dokumentet 

inte är bindande utan utgör ett underlag till arbetsplanen. 

1.3 Samråd 

miljöbalken föreskriver att det inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen ska 

ske samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan komma 

att särskilt beröras av de planerade åtgärderna. Samrådet syftar till att ge olika 

aktörer kunskap om projektet och möjlighet att påverka projektets utformning med 

mera. Samrådet bidrar också bland annat till att förankra mkb:s inriktning och avgränsning, 

inhämta kunskap om miljöförutsättningar, värdering av miljökonsekvenser 

och utveckling av alternativ och miljöanpassningar. 

Samråd med länsstyrelsen i Hallands län har hållits 2012-02-07. 

Samråd kring förslagna busshållplatser har skett med kungsbacka kommuns 

kollektivtrafikstrateg samt med västtrafik, vilka båda ställer sig positiva till förslaget. 

Samråd har hållits med allmänheten om förstudien i furulidsskolan 2011-02-10. 

Sakägarmöte om arbetsplanen hölls i furulidsskolan 2012-02-28. följande ämnen 

berördes särskilt: 

• Önskemål framfördes om att göra sektionen så smal som möjligt för att 

minska intrånget på brukad mark. remsa mellan gång- och cykelväg och 

körbana ifrågasattes. 

• busshållplatsers läge vid en eventuell sammanslagning av hållplatser diskuterades. 

flera deltagare förespråkade att hållplatsen längst i öster på lerkilsvägen 

flyttades till valldavägen. 

• Höga hastigheter på lerkilsvägen och önskemål om fartdämpande åtgärder. 

• även om ridvägen inte ingår i arbetsplanen diskuterades den och här gick 

åsikterna brett isär mellan de som efterfrågar en ridväg och de som motsätter 

sig intrång på fastigheterna för att ge utrymme åt ridväg. 

barnsamråd kommer att hållas under våren 2012 avseende cykel- och gångvägar i 

kommunen. det arbetet leds av kungsbacka kommun och sker utanför processen 

med arbetsplanen. 

7

8 

2 Avgränsning 

2.1 Geografisk avgränsning 

det för arbetsplanen aktuella utredningsområdet återfinns i figur 2.1:1 som svart 

streckprickad linje. inom detta område inventeras och kartläggs förutsättningarna. 

det område som har studerats i mkb:n består även av ett större område utanför 

utredningsområdet för arbetsplanen. detta område kallas influens område och 

består av det område inom vilket miljöeffekter bedöms kunna uppstå som en följd 

av planerade åtgärder. Projekten bedöms framförallt kunna ge upphov till miljöeffekter 

för lerkilsbäcken utanför arbetsplanens utredningsområde. influensområdets 

avgränsning redovisas med den heldragna orange linjen i figur 2.1:1. 

2.2 Innehållsmässig avgränsning 

i arbetet med mkb har miljöförutsättningarna och intressen inom influensområdet 

kartlagts och analyserats. med stöd av dessa analyser har de planerade åtgärderna 

bedömts kunna medföra effekter som är av betydelse för de miljöaspekter som listas 

nedan. vidare redogörs för planerad utbyggnad enligt arbetsplanen, nollalternativet 

samt övriga studerade alternativ, de miljöanpassningar som har inarbetats i arbets- 

Figur 2.1:1 För arbetsplanen aktuellt utredningsområde och influensområde.

planeförslaget, ytterligare möjliga miljöåtgärder samt vilka konsekvenser nollalternativet 

och arbetsplanealternativet får för miljöaspekterna. 

miljöaspekterna har grupperats efter huvudrubrikerna enligt nedan. 

Bevarandeintressen 

• landskapsbild 

• rekreation och friluftsliv 

• naturmiljö 

• kulturmiljö 

Hälsa och säkerhet 

• trafiksäkerhet och barriäreffekt 

• buller, vibrationer och luftkvalitet 

Hushållning med mark- och vattenresurser 

• geologi, geohydrologi och ytvatten 

• markanvändning 

dessutom behandlas utbyggnadens överensstämmelse med nationella och regionala 

miljökvalitetsmål, hur gällande miljökvalitetsnormer och skyddade områden berörs 

samt hur åtgärderna förhåller sig till allmänna och specifika hushållningsbestämmelser 

enligt miljöbalken. 

några övriga miljöaspekter har bedömts som mindre berörda av arbetsplanen. 

dessa avhandlas endast i detta kapitel: 

• förorenad mark 

• transport av farligt gods och risk för olyckor med farligt gods 

• klimat 

gång- och cykelvägen och ridvägen kommer till största del att ligga på betes- och 

jordbruksmark och på sträckan finns inga områden registrerade eller kända av kommunen 

som klassas som ”förorenad mark”. tjärasfalt skulle eventuellt kunna finnas 

men rivning av asfalt ska endast utföras på mycket kort sträcka där lerkilsbäcken 

ska korsa vägen i nytt läge. Projektet omfattar grävning i vägdike, som kan innehålla 

föroreningar. det är viktigt att eventuella föroreningar inte sprids till vattnet. 

för miljöaspekten ”transporter av farligt gods och risk för olyckor med farligt gods” 

innebär arbetsplanen ingen förändring och den typen av transporter är få på lerkilsvägen. 

det är främst enstaka transporter till småbåtshamnen som skulle kunna 

klassas som det. det finns ingen tankstation i småbåtshamnen. 

klimatpåverkan och anpassning till ändrade klimatförhållanden är också en miljöaspekt 

som inte påverkas mer än marginellt av arbetsplanen. de föreslagna åtgärderna 

är positiva eftersom de gynnar kollektivtrafik och cykling framför biltrafik. 

risken för problem genom översvämning eller andra klimatpåverkade händelser är 

liten på sträckan. 

9

10 

3 Övergripande områdesbeskrivning 

3.1 Lokalisering 

lerkilsvägen är belägen i kungsbacka kommun på västra sidan av onsalahalvön 

cirka 10 km sydväst om kungsbacka stad. i tätorten lerkil bodde 2005 cirka 400 

personer. lerkil med omnejd och onsala halvön, som ligger på pendelavstånd från 

både kungsbacka och göteborg, är ett populärt område att bo i och befolkningstrenden 

är positiv. 

utredningsområdet består längst i väster av småhus bebyggelse längs med båda sidorna 

av lerkilsvägen. området är detaljplanelagt. Öster därom består omgivningen 

till stora delar av öppen jordbruks- och betesmark med enstaka hus eller mindre 

grupperingar av småhusbebyggelse och ekonomibyggnader. vallda Parkväg leder 

till ett sommarstugeområde med cirka 60–70 sommar stugor. intill korsningen med 

valldavägen ligger fastigheterna nära utmed vägen. 

3.2 Miljöförutsättningar och intressen 

Hela utrednings- och influensområdet är klassat som riksintressen enligt 4 kap mb 

Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i 

landet. inom utredningsområdet ska turismens och det rörliga friluftslivets intressen 

särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller 

andra ingrepp i miljön. vidare får fritidsbebyggelse endast komma till stånd i form 

av kompletteringar till befintlig bebygg else. 

Hela kuststräckan längs strandlinjen onsala–kungsbackafjorden–tjolöholm, vilket 

omfattar lerkils hamn och samhälle, är klassat som riksintresse för friluftsliv. inom 

det riksintresseområdet men utanför arbetsplanens influensområde finns flera objekt 

med ytterligare skydd som natura 2000, djurskyddsområde och naturreservat 

till exempel låddholmsviken och vallda Sandö. 

området utmed havet samt utmed lerkilsbäcken omfattas av strandskydd om 300 

meter från havets strandlinje respektive 100 meter från bäckens strandlinje. Skyddet 

är till för att hålla strandzonen tillgänglig för allmänheten och att skydda växt- 

och djurlivet. 

det finns ett antal fornlämningar i närområdet, varav ett fyndområde med slagen 

flinta ligger inom utredningsområdet, direkt söder om lerkilsvägen och benämns 

vallda 171:1 enligt raä. länsstyrelsen har gjort bedömningen att det inte behövs 

någon arkeologisk utredning. 

Se vidare kapitel 5 figur 5.1:1.

3.3 Gällande planer 

3.3.1 Översiktsplan 

i kungsbacka kommuns Översiktsplan från 2006 är ett mål på lång sikt att det ska 

finnas ett separat gång- och cykelvägnät som binder ihop kommunens tätorter. 

lerkilsvägen är utpekad som en del av detta övergripande cykelvägnät. 

området anges inte i övrigt som något av kommunens utbyggnadsområden i översiktsplan. 

3.3.2 Detaljplaner 

lerkils samhälle och småbåtshamn är detaljplane lagt med detaljplanerna buera 

12:31, 12:1 med flera och för sommarstuge området vid vallda Parkväg gäller 

detalj plan för buera 5:6 med flera i vallda. enligt detaljplanen är området planlagt 

för koloni trädgårdar, men idag består området av sommarstugor. Övriga delar som 

berörs av utredningsområdet är inte detaljplanelagda. 

11

12 

4 Projektbeskrivning 

4.1 Mål 

det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt 

effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare 

och näringsliv. det övergripande målet stöds av ett funktionsmål om tillgänglighet 

och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. 

funktionsmålet om tillgänglighet innebär att alla ska ha en grundläggande tillgång 

till ett transportsystem med god kvalitet och användbarhet. Hänsynsmålet om 

säkerhet, miljö och hälsa anger att transportsystemets utformning, funktion och 

användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, att miljökvalitetsmålen 

uppnås och att ökad hälsa hos befolkningen uppnås. 

Projektmålet är 

• att anlägga en separat gång- och cykelväg längs lerkilsvägen och säkrare 

passager över lerkilsvägen och på så vis skapa god tillgänglighet och trafiksäkerhet, 

både för de oskyddade trafikanter som färdas längs med lerkilsvägen 

och för de som korsar den. 

• att kollektivtrafiken längs sträckan ska få ökad effektivitet och att busshållplatserna 

längs sträckan ska vara trafiksäkra, ha god standard och vara 

placerade så att gångavståndet för de boende är rimligt. 

• att anlägga ridväg på del av sträckan (ingår inte i arbetsplanen). 

Projektmålen är en del av de bedömningsgrunder som används vid värderingen av 

de miljökonsekvenser som projektet kan ge upphov till.

4.2 Befintlig väg/förhållanden 

4.2.1 Trafik 

lerkilsvägens (väg 951) funktion är att trafikförsörja samhället lerkil samt småbåtshamnen 

i lerkil. vägen sträcker sig mellan valldavägen (väg 942) och samhället 

lerkil där vägen slutar i lerkils hamn. den är utformad som en lands väg och har 

hastighetsbegränsningen 70 km/h bortsett från sträckan längst i väster inom området 

med bostadsbebyggelse. där är hastighetsbegränsningen till att börja med 50 

km/h. närmast hamnen är den 30 km/h. lerkilsvägen är 2,4 km lång och 6 meter 

bred med smala, stundtals obefintliga, vägrenar. Hastighetsbegränsningarna återfinns 

i figur 4.2:1. 

de senaste trafikmätningarna på lerkilsvägen, väg 951, genomfördes av trafikverket 

år 2003. trafikflödena återfinns i figur 4.2:1. 

4.2.2 Trafiksäkerhet 

under åren 2006–2010 har en olycka inträffat på lerkilsvägen. olyckan inträffade 

nära kilanäsavägens anslutning till lerkilsvägen. två oskyddade trafikanter blev 

påkörda av en bil med lindriga skador till följd. 

Figur 4.2:1 Hastighetsbegränsningar samt senast uppmätta ÅDT (årsmedeldygnstrafik) 

år 2003 på Lerkilsvägen samt på närliggande vägar. 

13

14 

4.2.3 Trafikutveckling 

framtida trafikflöden/trafikutveckling på lerkilsvägen beräknas med hjälp av en 

generell trafikökning. i Stor-göteborg förutspås ökningen vara 1,4 procent per år 

fram till år 2020. det betyder att trafiken år 2020 uppskattas till cirka 1 500 fordon 

per dygn i snittet öster om Sandövägen. Snittet strax öster om hamnen uppskattas 

till cirka 700 fordon per dygn. framtida trafikmängder på lerkilsvägen är dock 

framförallt beroende av eventuella exploateringar och etableringar i området. 

4.2.4 Målpunkter 

i närområdet finns ett antal viktiga målpunkter, se figur 4.2:2. Småbåtshamnen i 

lerkil är en av kommunens största och här finns även en gästhamn. i lerkil finns 

en populär badplats med sandstrand, klippor och brygga. norr om lerkilsvägen i 

utkanten av samhället lerkil finns lerkils förskola med cirka 35 barn. Strax norr om 

lerkilsvägen ligger nord hallands ridklubb. ledets idrottsplats är även den belägen 

strax norr om lerkilsvägen. ledets iP är en av lerkils if:s hemmaplaner på vilken 

det tränas och spelas matcher. ledets iP lockar såväl barn, ungdomar som vuxna. 

barn som bor i lerkil går i furulidskolan i Halla-Heberg på östra sidan vallda vägen, 

strax norr om lerkils vägen. 

Figur 4.2:2 Målpunkter

Viktiga målpunkter. 

15

16 

4.2.5 Gång- och cykeltrafik 

kungsbacka kommun har tagit fram en gång- och cykelplan (gc-plan) för åren 

2009–2012, vilken har fastställts av kommunfullmäktige. Syftet med gc-planen är 

att på lång sikt skapa ett separat nät för gående och cyklister som binder samman 

viktiga målpunkter i kommunen. 

i gc-planen, figur 4.2:3, är lerkilsvägen idag klassad med den lägsta standarden, 

röd standard, vilket motsvarar följande enligt gc-planen: ”På länkar som redovisas 

som röd standard blandas stora flöden av fordon med oskyddade trafikanter. Den röda 

standardnivån har mycket låg säkerhetsstandard och även låg framkomlighetsstandard 

för GC-trafikanter. GC-trafikanter väljer då andra färdmedel eller avstår resan. 

Den låga standarden inom GC-nätet upplevs i dessa fall som en barriär. ” 

lerkils hamn är en målpunkt för bad och båt. lerkilsvägen (väg 951) har blivit allt 

mer trafikerad och det finns därför behov av en separat gc-väg för att binda ihop 

gc-stråket utmed valldavägen (väg 942) och hamnen. utmed valldavägen finns en 

separat gång- och cykelväg vilket gör att tillgängligheten mellan lerkil och kungsbacka 

blir relativt god hela vägen om en gång- och cykelväg byggs längs lerkilsvägen 

till valldavägen. 

Figur 4.2:3 Befintlig standard på gång- och cykelvägnätet. Kungsbacka kommuns gång- 

och cykelplan 2009–2012, där grön färg betyder god säkerhetsstandard, gul betyder 

blandtrafik med låga flöden och röd betyder mycket låg säkerhets- och framkomlighetsstandard.

kattegattleden är ett projekt som drivs av region Halland med målet att skapa en 

bilfri cykelled mellan Helsingborg och göteborg. den beräknas vara färdig till 2014 

och den kommer då vara närmare 30 mil lång. gång- och cykelvägen längs lerkilsvägen 

kommer att ingå kattegattleden som ansluter vid valldavägen och viker av på 

Sandövägen. 

4.2.6 Ridvägar 

i kungsbacka kommun är antalet hästar och hästgårdar stort. kungsbacka kommun 

har därför beslutat att behovet av ridvägar alltid ska utredas i samband med planering 

av nya gång- och cykelvägar. i omlandet kring lerkils vägen är antalet hästgårdar 

stort. nord hallands ridklubb är belägen i närområdet. 

ridklubben är en målpunkt för gående, cyklister och bilister samt för ridande. klubben 

har rid skoleverksamhet kvällar och helger, tävlingsverksamhet samt privatstall. 

från ridklubben utgår även ritter både genom ridskolans verksamhet samt privat. 

behovet av ridvägar i närområdet är stort. Samråd har ägt rum med ridklubben för 

att kartlägga behovet av ridvägar. i första hand finns det ett önskemål om en ridväg 

längs lerkilsvägen mellan Sandövägen och valldavägen. utöver behovet att rida 

längs med lerkilsvägen finns även ett stort behov av att korsa lerkilsvägen säk ert 

och tryggt till häst, ibland för hela ridskolegrupper. 

Figur 4.2:4 Önskemål om ridväg .enligt samråd med Nordhallands ridklubb. 

17

18 

4.2.7 Kollektivtrafik 

lerkilsvägen trafikeras av busslinje 733 som går mellan älskogsbräcka och kungsbacka. 

längs lerkilsvägen finns sex stycken hållplatser: kärret, Plomhultsvägen, 

ängås, idrottsplatsen, Holsdammet och gärdet. den sistnämnda är belägen i 

korsningen mellan lerkilsvägen och valldavägen och har ett hållplatsläge på 

vallda vägen och ett på lerkils vägen. busslinje 733 körs med cirka 18 turer i vardera 

riktningen per dag. 

linje 734 har samma start- och målpunkter som linje 733, men trafikerar inte 

lerkilsvägen. däremot trafikerar den valldavägen och stannar vid hållplatsen 

gärdet. linje 734 körs med cirka 24 turer per dag och riktning. 

utöver den allmänna kollektivtrafiken trafikeras även lerkilsvägen av skolskjutsar 

linje 16 och 17. Skolskjutsen går i linjetrafik och stannar vid hållplatserna gärdet, 

kärret och lerkils samhälle enligt tidtabell. utöver det stannar skolbussen där det 

finns behov. 

4.3 Arbetsplanens förslag till utbyggnad 

Vägutformning 

arbetsplanen föreslår en separat gång- och cykelväg längs lerkilsvägen och att 

den placeras utmed vägens norra sida eftersom flertalet av de målpunkter som har 

identifierats är belägna norr om lerkilsvägen. På en del av sträckan föreslås en 

ridväg anläggas. ridväg ingår inte i arbetsplanens fastställelse och redovisas enbart 

här som information. tre av de idag sex busshållplatserna föreslås bibehållas och 

anpassas till god standard. de tre hållplatserna som föreslås byggas om är gärdet, 

ängås och kärret. 

tre olika sektioner föreslås för sträckan; gång- och cykelväg utan skiljeremsa, gång- 

och cykelväg med skiljeremsa samt gång- och cykelväg och ridväg med skiljeremsor. 

mark för ridväg tas inte i anspråk via arbetsplanen. 

På den västra delen av sträckan, från båthamnen till cirka 50 meter öster om kilanäsvägen, 

där utrymmet är begränsat, föreslås gång- och cykelvägen anläggas intill 

körbanan (på del av befintlig väg), se figur 4.3:1 och 4.3:6. det föreslås göras med 

ett gcm-stöd. det innebär en avsmalning av körbanan för att undvika intrång på 

tomtmark samt minimera nödvändig bergsschaktning. avsmalningen blir även en 

hastighetsdämpande åtgärd och den görs med en standard för 30 km/h. avsmalning 

påbörjas strax öster korsningen med kilanäsvägen. 

På sträckan från cirka 50 meter öster om kilanäsvägen till Sandövägen föreslås en 

skålformad skiljeremsa på cirka 3 meter mellan vägen och gång- och cykelvägen, se 

figur 4.3:2. 

mellan Sandövägen och vallda Parkväg föreslås skålformade skiljeremsor på cirka 

3 meter mellan vägen och gång- och cykelväg samt en skiljeremsa på ca 1,0 meter 

mellan gång- och cykelväg och ridväg, se figur 4.3:3. 

Öster om vallda Parkväg är utrymmet begränsat av bergskärningar samt av befint-

liga byggnader och infarter. eftersom utrymmet är begränsat föreslås sektionen 

med en gång- och cykelväg utan skiljeremsa användas även på denna sträcka, se 

figur 4.3:1. 

förslaget i sin helhet med gång- och cykelväg, ridväg samt busshållplatser och 

passager redovisas i bilaga 1 och 2 sist i rapporten. ridväg ingår inte i arbetsplanen. 

Hastighetsbegränsningar 

Hastighetsbegränsningen 30 km/h utökas i den västra delen av lerkil, fram till kilanäsavägen. 

detta motsvarar den sträckan som idag har hastighetsbegränsningarna 

30 och 50 km/h. från kilanäsavägen gäller hastighetsbegränsningen 70 km/h idag. 

eftersom en förskola och en busshållplats är placerade i korsningen med Sandövägen 

föreslås att hastigheten sänkas till 40 km/h från kilanäsavägen till cirka 100 

meter öster om korsningen med Sandövägen. därefter föreslås väg 951 behålla sin 

bashastighet på 70 km/h. Se figur 4.3:5. 

GC-vägens korsning med tvärgående vägar 

gång- och cykelvägen passerar ett antal tillfartsvägar till lerkilsvägen. gång- och 

cykelvägen föreslås utformas som ej genomgående, det vill säga varken cyklisterna 

eller de gående har företräde framför bilarna. där det finns utrymme och trafikmängderna 

på tvärvägen anses vara betydande anläggs cykelvägen indragen från 

lerkilsvägen, se figur 4.3:7. Syftet med indragningen är att göra cyklisten uppmärksam 

på korsningen samt att bilar som ska svänga ut på lerkilsvägen ska ha möjlighet 

att väja för biltrafik efter de passerat gång- och cykelvägen. 

Figur 4.3:1 Sektion med gång- och cykelväg intill vägen. 

Figur 4.3:2 Sektion med endast gång- och cykelväg samt med skiljeremsa. 

Figur 4.3:3 Sektion med gång- och cykelväg och ridväg med skiljeremsor emellan. 

19

20 

Passager tvärs Lerkilsvägen 

vid busshållplatser na ängås och kärret föreslås refuger på lerkilsvägen för att 

skapa en möjlighet för passerande att korsa lerkils vägen i etapper, se figur 4.3:8. 

GC-passage vid Valldavägen 

i dag korsar oskyddade trafikanter valldavägen via en refug söder om korsningen. 

med föreslagen gång- och cykelväg norr om lerkils vägen behövs en möjlighet att 

korsa valldavägen norr om korsningen. en refug likt den söder om korsningen föreslås 

därför anläggas på valldavägen, se figur 4.3:9. 

en itS-lösning som detekterar fotgängare och cyklisterna för att varna bilisterna 

föreslås som möjlig miljöåtgärd (ej inarbetad i arbetsplanen) liksom sänkt hastighet 

från 70 km/h till 50 km/h. 

Busshållplatser 

för att öka effektiviteten hos kollektivtrafiken och för att förbättra standarden på 

busshållplatserna föreslås tre av de idag sex busshållplatserna bibehållas och anpassas 

till god standard. de tre hållplatserna som föreslås byggas om är gärdet, ängås 

och kärret. 

Lerkilsbäcken 

då gång- och cykelväg en föreslås place ras längs norra sidan av lerkilsvägen påverkas 

lerkilsbäcken i minsta möjliga mån. det krävs dock åtgärder på ett ställe. 

bäcken korsar lerkilsvägen från södra till norra sidan cirka 60–70 meter öster om 

Östra Skinsås vägens och bergåsvägens anslutningar till lerkilsvägen. därefter 

rinner bäcken en kort sträcka utmed lerkilsvägens norra sida, för att sedan vika av 

norrut från vägen. 

Figur 4.3:4 Befintlig bäckfåra samt förslag på ny bäckfåra under Östra Skinsåsvägen 

och Lerkilsvägen.

för att möjliggöra en gång- och cykel väg, ridväg och busshållplats föreslås bäcken 

läggas om så att den fortsätter ytterligare cirka 70 meter på den södra sidan innan 

den korsar vägen. detta genomförs praktiskt genom att en ny bäckfåra anläggs 

på södra sidan om lerkilsvägen fram till Östra Skinsåsvägen, vilken det läggs en 

trumma under. därefter svänger bäcken 90 grader norrut och ytterligare en trumma 

anläggs under lerkilsvägen innan ny bäckfåra ansluter befintlig bäck, se figur 

4.3:4. den nya bäckfåran anläggs i torrhet och vattnet leds om först när anläggandet 

av den nya fåran är klart. den nya fåran utförs så att bäcken får ett levande utseende. 

en helt plan botten och spikrak fåra ska undvikas. 

Belysning 

kungsbacka kommun strävar efter att samtliga gång- och cykelvägar i kommunen 

ska vara belysta och hela sträckan kommer att bli belyst. dessutom föreslås belysning 

vid busshållplatser och passager. 

Figur 4.3:5 Föreslagna hastighetsbegränsningar i Lerkil. 

21

22 

Figur 4.3:6 Gång- och cykelvägen inom Lerkil samhälle förslås ligga inom befintligt 

vägområde. 

Figur 4.3:7 Gång- och cykelvägen anläggs 

indragen från Lerkilsvägen. 

Figur 4.3:8 Passagen över Lerkilsvägen till 

busshållplatsen vid Kärret föreslås utformas 

med en refug. 

Figur 4.3:9 För passage över Valldavägen norr om korsningen anläggs en refug.

4.4 Alternativ 

4.4.1 Nollalternativ och jämförelseår 

i mkb:n ska det göras en beskrivning och konsekvensanalys av ett så kallat nollalternativ. 

nollalternativet beskriver miljöns sannolika utveckling i området om 

inte de planerade åtgärderna genomförs. nollalternativet är inte en beskrivning 

av aktuella förhållanden eller ett antagande om oförändrat tillstånd, utan inkluderar 

de åtgärder och de förändringar som kan förväntas även utan utbyggnad enligt 

arbetsplanen. i nollalternativet ingår normala underhållsåtgärder för de aktuella 

vägavsnittet. Syftet med nollalternativet är således att vara ett referensalternativ för 

att bedöma projektets effekter och konsekvenser. för varje miljöaspekt som ingår 

i mkb:n har det därför gjorts en bedömning av de effekter och konsekvenser som 

kan uppstå vid nollalternativet. 

arbetsplanens alternativ och nollalternativet ska jämföras med samma tidshorisont. 

Horisontåret eller jämförelseåret har i det här fallet satts till 2020. då beräknas de 

planerade åtgärderna vara genomförda och de nya trafiklösningarna har varit i full 

drift under några år. 

för lerkilsvägen med omgivning bedöms nollalternativet endast innebära små 

förändringar jämfört med dagens situation. de verksamheter som finns inom eller 

i närheten av influensområdet kan förväntas kvarstå som idag och några större 

utbyggnader är inte planerade. antalet bilar på lerkilsvägens mest trafikerade parti 

beräknas öka från 1220 fordon per dygn (år 2003) till 1500 fordon per dygn år 2020 

(förväntade trafikutvecklingen framgår av avsnitt 4.2.4). 

4.4.2 Övriga studerade alternativ 

Gång- och cykelbanans placering 

arbetsplanen föreslår en separat gång- och cykelväg längs lerkilsvägen och att den 

placeras utmed vägens norra sida. läget på den södra sidan har studerats men den 

norra sidan har valts eftersom flertalet av de målpunkter som har identifierats är 

belägna norr om lerkilsvägen. det innebär att behovet av att korsa lerkilsvägen blir 

mindre än om gång- och cykelvägen placeras längs södra sidan av vägen. dessutom 

innebär en placering på norra sidan att konflikt med fornlämning undviks samt att 

påverkan på lerkilsbäcken blir mindre än om gång- och cykelvägen skulle byggas 

på södra sidan. 

Omläggning av Lerkilsbäcken 

ombyggnad av lerkilsbäcken i befintligt läge har studerats men bedömts ge mer 

påverkan under ombyggnaden än förslaget. 

23

24 

5 Konsekvensbeskrivning 

Här redogörs för de miljöaspekter som har bedömts kunna påverkas av de planerade 

åtgärderna på ett sådant sätt att det uppstår miljökonsekvenser, positiva eller 

negativa. för varje aspekt beskrivs förutsättningarna, det vill säga situationen i 

nuläget, konsekvenser som uppstår om ingen utbyggnad sker (nollalternativet) samt 

effekter och konsekvenser av ett genomförande av arbetsplanens förslag i jämförelse 

med nollalternativet. miljöeffekterna av de planerade åtgärderna beskrivs 

utan inarbetade miljöanpassningar medan bedömningen av miljökonsekvenserna, 

det vill säga betydelsen av effekterna, görs för en situation med inarbetade miljöåtgärder. 

i de fall det finns förslag på ytterligare möjliga miljöåtgärder redovisas även 

dessa, men de inbegrips inte i konsekvensbedömningen. 

under arbetet med arbetsplanen och mkb för denna har det gjorts löpande effekt- 

och konsekvensanalyser av de olika förslagen på utformning och tekniska lösningar. 

i detta dokument redovisas dock endast de effekter och konsekvenser som det slutliga 

förslaget i arbetsplanen förväntas ge upphov till. 

de olika miljöaspekterna har grupperats under huvudrubrikerna bevarandeintressen, 

hälsa och säkerhet samt hushållning med mark- och vattenresurser. 

Projektets miljöeffekter (förändringar av miljökvalitet som kan mätas eller registreras) 

beskrivs generellt enligt följande: 

• vilken utbredning de har – lokalt (0–10 km), regionalt eller globalt. 

• vilken varaktighet de har – kortvariga/tillfälliga (månader), långvariga men 

reversibla (år) eller permanent/irreversibla. 

• om de är direkta eller indirekta. 

• om det kan uppstå kumulativa effekter. 

Projektets miljökonsekvenser är en värdering av de negativa miljöeffekternas betydelse. 

bedömningen av miljökonsekvenserna redovisas i en tregradig skala; små, 

måttliga eller stora konsekvenser. 

bedömningsgrunderna för att värdera miljöeffekten, det vill säga konsekvensbedömningen, 

skiljer sig åt mellan de olika miljöaspekterna. betydelsen av effekterna 

värderas bland annat med hänsyn till relevanta bestämmelser, exempelvis 

miljöbalkens hushållningsbestämmelser, vedertagna rikt- eller gränsvärden och 

gällande miljökvalitetsnormer. för de olika bevarandeintressena är områdets 

specifika kvaliteter, särart och eventuellt lagstadgat skydd viktigt vid bedömning av 

miljökonsekvenserna. effekternas utbredning och varaktighet har också betydelse 

för projektets miljökonsekvenser. Projektets inverkan på miljökvalitetsmålen, både 

nationella och lokala, samt uppsatta projektmål ligger också till grund för konsekvensbedömningarna. 

de bedömningsgrunder som använts redovisas under respektive 

miljöaspekt.

5.1 Bevarandeintressen 

5.1.1 Landskapsbild 

Förutsättningar 

landskapsbilden inom och i närheten av utredningsområdet karaktäriseras av odlingslandskap 

och betesmark där det öppna landskapet avgränsas av skogbevuxna 

höjdpartier. På sträckan mot hamnen och mot valldavägen är gaturummet smalt 

med villatomter på båda sidor om vägen. Havet är endast synligt från vägen nere i 

hamnen. 

Konsekvenser av nollalternativet 

inga konsekvenser 

Effekter av utbyggnadsalternativet 

de effekter som uppkommer på landskapsbilden av anläggandet av gång- och 

cykelväg samt ridväg utmed lerkilsvägen är lokala och berör endast närmiljön. den 

yta som bildar vägrum kan komma att upplevas bredare när den även omfattar en 

asfalterad gång- och cykelväg intill, men den effekten motverkas till viss del av den 

Figur 5.1:1 Riksintressen och dokumenterade företeelser i närheten av Lerkilsvägen. 

25

26 

föreslagna gräsremsan mellan körbanan och gång- och cykelvägen. där bebyggelsen 

ligger intill vägen och gång- och cykelvägen endast föreslås skiljas från körbanan 

med ett kantstöd kan ombyggnaden innebära en positiv visuell uppdelning av 

dagens breda asfaltyta. breddning av vägrummet innebär att gång- och cykeltrafik 

kommer närmare några bostadshus med risk för insyn samt nya schaktytor på berg 

intill vägen på några korta sträckor. flyttning av lerkilsbäcken kan ändra landskapsbilden 

om den påverkar träd utmed bäcken. belysning av sträckan innebär en 

förändring av utsikten kvällstid för boende utmed vägen. 

Miljöåtgärder 

Inarbetade åtgärder 

gräsklädd skiljeremsa mellan körbana och gång- och cykelväg. gång- och cykelbanan 

läggs på den norra sidan om lerkilsbäcken för att inte påverka sträckor av 

lerkilsbäcken med trädridåer. 

Bedömningsgrunder 

för miljöaspekten landskapsbild bygger miljökonsekvensbedömningen på de 

värden och den känslighet som berörda landskapsrum och landskapselement har. 

värderingen av projektets effekter påverkas också av hur ofta och på vilket sätt 

människor vistas i området samt hur många människor som påverkas av en eventuell 

visuell förändring. genom att anläggningar kring lerkilsvägen och Hamnen 

är målpunkt för många är trafikantupplevelsen på väg och gång- och cykelväg av 

betydelse. några fastigheter utmed vägen har utsikt över vägen och landskapet. 

Konsekvenser av utbyggnadsalternativet med inarbetade miljöåtgärder 

utifrån de ovan nämnda bedömningsgrunderna är slutsatsen att arbetsplanens 

förslag innebär små negativa konsekvenser för landskapsbilden, främst genom de 

schakter som uppkommer för breddning av vägrummet och risk för något ökad 

insyn. belysning av sträckan kan upplevas antingen som en negativ eller positiv 

förändring för boende utmed vägen. 

5.1.2 Naturmiljö 


Hela utrednings- och influensområdet är klassat som riksintressen enligt 4 kap 2 § 

mb, ”Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden 

i landet”. inom utredningsområdet ska turismens och det rörliga frilufts livets 

intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag 

eller andra ingrepp i miljön. vidare får fritidsbebyggelse endast komma till stånd i 

form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. 

Hela kuststräckan längs strandlinjen onsala–kungsbackafjorden–tjolöholm, vilken 

omfattar lerkils hamn och samhälle, är klassad som riksintresse för friluftsliv, enligt 

3 kap 6 § mb. 

området utmed havet samt utmed lerkilsbäcken omfattas av strandskydd om 

300 meter från havets strandlinje respektive 100 meter på vardera sida om bäckens 

strandlinje. Skyddet är till för att hålla strandzonen tillgänglig för allmänheten och 

att skydda växt- och djurlivet, se figur 5.1:1.

lerkilsbäcken har höga miljövärden med stenig botten och träd utmed kanterna 

och har bestånd av havsöring och eventuellt även kräftor. bäcken rinner bitvis 

intill lerkilsvägen och fungerar där som vägdike. den korsar vägen i två lägen 

och är då kulverterad. framförallt på den södra sidan består trädridån i bäcken 

av stora träd, främst alar. bäcken avvattnar Store mosse, ett våtmarksområde med 

naturvärde klass iii enligt kungsbacka kommuns naturvårdsplan, som är beläget 

nordost om lerkilsvägen intill Halla. lerkilsbäcken rinner ut i havet strax norr om 

småbåtshamnen i lerkil. under 2011 utfördes schaktarbeten för ledningar utmed 

lerkilsbäcken som orsakade grumling och igenslamning av lekbottnar med negativa 

konsekvenser för fisklivet i bäcken. 

Stenmurar finns på några platser inom influensområdet men på ett sådant avstånd 

från vägen att de inte berörs av arbetsplanens åtgärder. Stenmurarna är på flera 

platser sedan tidigare avgrävda på grund av arbeten med och kring vägen. Stenmurarna, 

som ligger i jordbruksmark, omfattas av biotopskyddsbestämmelserna. 


de öppna betes- och jordbruksmarkerna kan på sikt komma att växa igen om brukandet 

upphör. konsekvenserna av de för ledningsarbetena utförda avverkningarna 

och schakter kommer på sikt att minska genom att skogen växer upp och grumlingen 

minskar. lekbottnarna behöver troligen rensas för att återställas. 


Placeringen av gång- och cykelväg utmed lerkilsvägen samt nya lägen för busshållplatser 

innebär att lerkilsbäcken kommer att påverkas. förslaget innebär att 

lerkilsbäcken flyttas på en kort sträcka och att passagen under vägen läggs längre 

nedströms. gång- och cykelvägen kommer även att passera tvärs över lerkilsbäcken 

på en annan del av sträckan. där läggs trumma. inga övriga områden med höga 

naturvärden eller stenmurar berörs. 



genom att välja att anlägga gång- och cykelvägen på norra sidan om lerkilsvägen 

blir påverkan mindre på lerkilsbäcken än om den läggs på den södra sidan där ett 

parti av bäckens sidor är trädbeväxta och bottenfåran stenig. det är på den norra 

sidan som läggningen av ledningar redan har påverkat bäcken kraftigt, vilket också 

talar för att det är en fördel att lägga gång- och cykelbanan där istället för på den 

orörda södra sidan. 

bäcken ska läggas om så att den fortsätter ytterligare cirka 70 meter på den södra 

sidan innan den korsar vägen. detta genomförs praktiskt genom att en ny bäckfåra 

anläggs på södra sidan om lerkilsvägen fram till Östra Skinsåsvägen, vilken det 

läggs en trumma under. därefter svänger bäcken 90 grader norrut och ytterligare en 

trumma anläggs under lerkilsvägen innan ny bäckfåra ansluter befintlig bäck. den 

nya bäckfåran anläggs i torrhet och vattnet leds om först när anläggandet av den nya 

fåran är klart. den nya fåran utförs så att bäcken får ett levande utseende. en helt 

plan botten och spikrak fåra ska undvikas. grävningsarbeten i bäckfåran som förorsakar 

grumling får endast förekomma under perioden 1 juni – 30 september och vid 

vattentemperaturer under 18ºc. ny bäckfåra ska anläggas med samma bottenbredd 

som nuvarande bäck. utformning av bottenbeläggningen med natursten och val av 

27

28 

ny vegetation ska ske i samråd med fiskexpert på länsstyrelsen i Hallands län. den 

nya kulverteringen under vägen ska utformas så att den inte utgör ett vandringshinder 

för fisk och övrig fauna. trummor ska anläggas så att de är nedgrävda minst 30 

cm under bäckbotten. trummorna ska ”uttersäkras”. markeringsstenar läggs invid 

trummynningarna för att minska risken att utter tar sig upp på vägen och markerar 

där och blir dödade. åtgärderna med trummorna utgör anmälningspliktig vattenverksamhet 

och anmälan kommer att lämnas in till länsstyrelsen. 

diket mellan körbana och gång- och cykelväg föreslås utföras med flacka, gräsklädda 

slänter för att rena och fördröja vägdagvattnet innan det leds ut i lerkilsbäcken. 


för miljöaspekten naturmiljö bygger miljökonsekvensbedömningen på de värden 

och den känslighet som främst lerkilsbäcken tillmäts i kungsbacka kommuns 

naturvårdsplan samt att lerkilsbäcken omfattas av strandskydd och är biotop för 

bland annat vandrande havsöring. 


då lerkilsbäcken endast påverkas på en kort sträcka och ombyggnaden kan utföras 

på ett sätt som minimerar risken för grumling och påverkan på fiskbeståndet, samt 

att inga andra naturvärden berörs bedöms de negativa konsekvenserna för naturmiljö 

bli små. 

5.1.3 Rekreation och friluftsliv 


Småbåtshamnen i lerkil är en av kommunens största och här finns en gästhamn. 

i lerkil finns en populär badplats med sandstrand, klippor och brygga. Strax norr 

om lerkilsvägen ligger nordhallands ridklubb och ledets idrottsplats. ledets iP är 

en av lerkils if:s hemmaplaner på vilken det tränas och spelas matcher. cykelleden 

kattegattleden kommer att gå på valldavägen. 


inga konsekvenser 


förslaget med ny gång- och cykelväg är positivt för friluftslivet liksom säkrare busshållplatser 

och en eventuell ridväg. 



gång- och cykelpassager över anslutande vägar till lerkilsvägen har utformats för 

att vara så säkra som möjligt. busshållplatsernas läge har anpassats till närheten till 

rid- och sportanläggningarna.


för miljöaspekten rekreation och friluftsliv bygger miljökonsekvensbedömningen 

på att hela området omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt 3 och 4 kap mb 

samt att det finns viktiga målpunkter för friluftslivet utmed sträckan och vid hamnen. 


förslaget bedöms innebära små positiva konsekvenser för friluftslivet. 

5.1.4 Kulturmiljö 


det finns ett stort antal fornlämningar i närområdet, varav ett fyndområde ligger 

inom utredningsområdet. det är lokaliserat direkt söder om lerkilsvägen, se figur 

3:5 och benämns vallda 171:1 enligt raä. det är ett fyndområde för slagen flinta. i 

åkern har påträffats ett flertal flintavslag, spån samt en kärna. i den antikvariska 

bedömningen är den benämnd ”Övrig kulturhistorisk lämning. kategori: boplatser 

och visten Övriga lämningstyper”. 

länsstyrelsen har gjort bedömningen att det inte behövs någon arkeologisk utredning. 


inga konsekvenser. 

Påverkan och effekt av utbyggnadsalternativet 

det utpekade fyndområdet vallda 171:1 enligt raä berörs inte av arbetsplanen. 



gång- och cykelbana och ridväg har förlagts till den norra sidan om lerkilsvägen för 

att inte påverka fornlämningen. 


för miljöaspekten kulturmiljö bygger miljökonsekvensbedömningen på skyddsstatusen 

för forn- och kulturlämningar inom influensområdet samt de värden och 

känslighet som dessa lämningar tillmäts av länsstyrelsen. 


arbetsplanens förslag innebär inga negativa konsekvenser för fornlämning eller för 

kulturmiljön i trakten som helhet. 

29

30 

5.2 Hälsa och säkerhet 

5.2.1 Trafiksäkerhet och barriäreffekt 


avsaknaden av gång- och cykelväg och ordnade passager innebär att lerkilsvägen 

utgör en barriär för boende längs vägen. under åren 2006–2010 har en olycka 

inträffat på lerkilsvägen. två oskyddade trafikanter blev påkörda av en bil med 

lindriga skador till följd. risken för ytterligare olyckor är stor eftersom det finns cykel- 

och gångtrafik utmed vägen och flera punkter där oskyddade trafikanter korsar 

vägen utan ordnade passager, bland annat vid busshållplatser. 


om trafiken på lerkilsvägen och anslutande vägar ökar kommer även riskerna att öka. 


effekter av föreslagna åtgärder är en förbättrad trafiksäkerhet för fotgängare, 

cyklister och ridande som inte längre kommer att färdas i blandtrafik med motorfordon 

på lerkilsvägen. åtgärderna bidrar även till god tillgänglighet för dem som 

vill korsa lerkilsvägen i samband med hållplatserna. föreslagna åtgärder kommer 

troligtvis att innebära att fler väljer att cykla och gå längs sträckan. tillgängligheten 

för ridande ökar på den sträcka där behovet är som störst. 

den ökade trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är inte minst viktig för barn. en 

separat gång- och cykelväg ökar dessutom barns frihet, då de i större utsträckning kan 

färdas på egen hand till bland annat furulidskolan och idrottsplatsen. det kan dock innebära 

en ökad trafiksäkerhetsrisk med fler barn i rörelse, framförallt i korsningspunkterna. 

förslaget innebär att tre hållplatser utgår. de tre hållplatser som blir kvar längs 

sträckan och byggs om för bättre standard ligger i anslutning till målpunkter som 

berör flest passagerare. 

föreslagna sänkningar av hastighetsgränserna på delar av sträckan minskar risken 

för olyckor. 


Möjliga ytterligare åtgärder 

itS-åtgärder i form av till exempel varnande ljussignaler på valldavägen för att 

säkra gångpassagen. 


för miljöaspekterna trafiksäkerhet och barriäreffekt bygger miljökonsekvensbedömningen 

på projektmålet om att skapa god tillgänglighet för fotgängare, cyklister 

och ridande längs lerkilsvägen samt trafikverkets publikation 2009:151 ”nybyggnad 

och förbättring – effektkatalog, effektsamband för vägtransportsystemet, 

kapitel 6 trafiksäkerhet”. 


arbetsplanens förslag innebär stora positiva konsekvenser avseende trafiksäkerhet 

och barriäreffekt.

5.2.2 Buller, vibrationer och luftkvalitet 


ramböll har utfört en analys av trafikbullersituationen för väg 951 i samband med 

denna arbetsplan för planerad gång-, cykel- och ridväg. vägprojektet betraktas som 

ombyggnad i befintlig miljö. de mest bullerutsatta husen är de på fastigheterna buera 

5:8, 22:1, 12:38 och 12:22. 

trafikmängden är baserad på den senaste trafikmätningen gjord av trv 2003 (se 

avsnitt 4.2.1). trafikuppgifterna är justerade med en årlig förväntad trafikökning på 

1,4 % till 2012. Skyltade hastigheter i nuläget ( januari 2012) har använts. analysen 

är utförd med hjälp av programmet trivector buller väg 8.6. resultaten redovisas i 

tabell 1 nedan. 

eftersom aktuell studie rör ombyggnad i befintlig miljö gäller riktvärden vid befintlig 

bebyggelse. det finns ett åtgärdsprogram för att minska trafikbullerstörningar i 

befintlig bebyggelse. regeringens proposition ”infrastrukturinriktning för framtida 

transporter”, 1996/97:53 beskriver åtgärdsprogrammet som syftar till att på sikt 

uppnå angivna bullerriktvärden inomhus. i den första etappen anger regeringen 

att trafikverkens åtgärdsprogram minst bör avse de fastigheter som exponeras av 

vägtrafikbuller ≥ 65 dba ekvivalent ljudnivå. 

ingen av de studerade fastigheterna överstiger ekvivalent ljudnivå 65 dba. 

de framberäknade maximala ljudnivåerna är dock höga på grund av kort avstånd 

mellan väg och hus och passerande tung trafik. när det gäller maximal ljudnivå har 

trafikverket målsättningen att förbättra för boende som är utsatta för höga maximalnivåer 

inomhus, dvs över 55 dba fler än 5 gånger per natt (22–06). vad gäller 

tung trafik nattetid på lerkilsvägen finns risk för att fler än fem passager förekommer 

eftersom buss och enstaka lastbilar trafikerar vägen under denna tid på dygnet. 

55 dba inomhus motsvarar 80 dba vid fasad. 

Fastighetsbeteckning Leq 2012, dBA Lmax 2012, dBA Kommentar 

Buera 5:8 58 84 Leq Valldavägen 45 dBA ger 

inget bidrag till 5:8 

Buera 22:1 56 79 

Buera 12:38 52 81 

Buera 12:22 51 79 

Tabell 1. Resultat från bulleranalys Lerkilsvägen. Redovisade värden är fasadnivåer som 

frifältsvärden 2 m ovan mark på den mest bullerexponerade fasaden, dvs fasad mot väg. 

boende längs väg 951 berörs av föroreningar från vägtrafiken men då trafikmängderna 

på lerkilsvägen är relativt små har värdena bedömts ligga under gällande 

riktvärden. vägen trafikeras av buss i linjetrafik och skolbuss som kan orsaka vibrationer. 

under samråden har inga klagomål på vibrationer framkommit. 


Ökning av trafikmängder innebär risk för ökade bullernivåer, vibrationer och sämre 

luftkvalitet. 

31

5.2:1 Bullerexponerat hus längs väg 951, Buera 5:8. 

5.2:2 Bullerexponerat hus längs väg 951, Buera 22:1.

5.2:3 Bullerexponerat hus längs väg 951, Buera 12:22 och 12:38. 


arbetsplanens förslag innebär inga effekter utöver nollalternativet avseende buller, 

luftkvalitet eller vibrationer för bebyggelsen utmed lerkilsvägen eftersom körbanan 

kommer att ligga kvar i nuvarande läge och inga åtgärder som kan öka buller, 

föroreningar eller vibrationer (som stopp, gupp eller ändrad beläggning) ingår i 

förslaget. 



fastigheterna buera 5:8 och buera 12:38 som enligt bullerberäkningen har för höga 

maxnivåer ska erbjudas möjligheten till fönsteråtgärder. 

förslag till sänkta hastigheter på del av sträckan. 


för miljöaspekterna buller, luftkvalitet och vibrationer bygger miljökonsekvensbedömningen 

på gällande miljökvalitetsnormer och riktvärden. 


arbetsplanens förslag av gång- och cykelväg innebär inga konsekvenser för buller, 

luftkvalitet och vibrationer. däremot är dagens situation otillfredsställande avseende 

maxvärde buller för fastigheterna buera 5:8 och buera 12:38. de föreslagna 

fönsteråtgärderna innebär en positiv konsekvens för dessa fastigheter.

34 

5.3 Hushållning med mark- och vattenresurser 

5.3.1 Geologi, geohydrologi och ytvatten 


utredningsområdet har en lutning ner mot havet, det vill säga från öster till väster. 

där lerkilsvägen ansluter till valldavägen är höjden över havet cirka 20 meter. 

i korsningspunkten mellan lerkilsvägen och Sandövägen är höjden över havet cirka 

fem meter för att avta till cirka två meter över havet där lerkilsvägen slutar. På ett 

fåtal ställen löper vägen genom mindre bergskärningar. marken längs lerkilsvägen 

består framförallt av postglacial sand och finsand med inslag av berg. 

avvattningen av vägen leds idag till vägdiken som går ihop med lerkilsbäcken och 

på några sträckor direkt i lerkilsbäcken. 


inga konsekvenser. 


arbetsplanens föreslagna utformning innebär ingen förändring som påverkar geologi, 

geohydrologi och ytvatten. avvattningen av vägen kommer även fortsatt att 

ledas till vägdiken. 



diket mellan körbana och gång- och cykelväg kommer att ha flacka, gräsklädda 

slänter för att rena och fördröja vägdagvattnet innan det leds ut i lerkilsbäcken. 


för miljöaspekterna geologi, geohydrologi och ytvatten bygger miljökonsekvensbedömningen 

på miljökvalitetsmålet ”levande sjöar och vattendrag” samt ”grundvatten 

av god kvalitet”. 


arbetsplanens förslag innebär inga konsekvenser avseende geologi, geohydrologi 

och ytvatten. 

5.3.2 Markanvändning 


vägområdet kring lerkilsvägen är bredare än nuvarande väg. omgivande mark består 

av bostadsfastigheter i lerkils samhälle och vid anslutningen mot valldavägen, 

och övrig mark är betes- eller jordbruksmark. jordbruksmarken har enligt länsstyrelsen 

graderingsvärde 4–6 (enligt karta 2 i ÖP 2006). 

mark för ridväg kan ej lösas med hjälp av väglagen. om en ridväg blir aktuell att 

anlägga kommer den att löses separat av kungsbacka kommun.


ingen påverkan på nuvarande markanvändning. 


intrång kommer att göras på ett tiotal fastigheter där marken utgörs av betes- eller 

jordbruksmark, vilket påverkar brukandet. eftersom väg området idag sträcker sig 

utanför befintlig väg kommer intrånget på kringliggande fastigheter bli begränsat. 

bergschakt kan eventuellt behövas i begränsad omfattning på en kort sträcka. 

förslaget kommer inte i konflikt med några detaljplaner. 

jordschakt kommer att utföras för anläggandet av gång- och cykelbanan. till viss 

del kommer jorden att användas till täckning av diken och slänter. möjlighet att 

använda överskottsmassor för närliggande projekt till exempel bullervallar studeras 

av kungsbacka kommun. tillfällig nyttjanderätt för att lägga upp jordmassor på 

intilliggande åker- och betesmark under byggtiden kan bli aktuell. 



På sträckorna mellan båthamnen och Sandövägen och mellan vallda Parkväg och 

valldavägen läggs gång- och cykelvägen på befintlig körbana, som smalnas av, för att 

undvika intrång på fastigheter. 


för miljöaspekten markanvändning bygger miljökonsekvensbedömningen på nuvarande 

markanvändning, jordbruksmarkens värde och intrångets storlek. 


för markanvändning bedöms arbetsplanens förslag innebära måttliga negativa 

konsekvenser. 

35

36 

6 Hushållningsbestämmelser 

god hushållning med resurser som mark, vatten och den fysiska miljön för övrigt är 

en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap 1 § mb). mark- och vattenområden 

ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt 

läge och föreliggande behov. viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser 

som finns i 3 och 4 kap mb. 

de generella hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden 

används på lämpligaste sätt, gäller för alla områden. arbetsplanen ligger dessutom 

inom område som omfattas av ”Särskilda bestämmelser för hushållning med 

mark och vatten för vissa områden i landet” enligt 4 kap mb (riksintresse). inom 

utredningsområdet ska turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas 

vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp 

i miljön. vidare får fritidsbebyggelse endast komma till stånd i form av kompletteringar 

till befintlig bebygg else. 

Hela kuststräckans strandlinje onsala–kungsbackafjorden–tjolöholm är klassat 

som riksintresse för friluftsliv. för riksintresseområden gäller att exploateringsföretag 

och andra ingrepp i miljön inte påtagligt får skada de utpekade natur- och 

kulturvärdena. 

arbetsplanens föreslagna utförande av projektet som omfattar anläggande av gång-, 

cykel- och ridväg samt busshållplatser bedöms inte strida mot de allmänna hushållningsbestämmelserna 

avseende turismens och det rörliga friluftslivets intressen och 

heller inte medföra någon påtaglig skada på de utpekade natur- och kulturvärdena.

7 Allmänna hänsynsregler 

enligt miljöbalken är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som 

omfattas av balkens bestämmelser skyldig att följa de allmänna hänsynsreglerna, 

vilka anges i miljöbalkens andra kapitel. 

Hänsynsreglerna anger bland annat att: 

• den som är ansvarig för en verksamhet eller åtgärd är skyldig att ha tillräcklig 

kunskap för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och 

olägenhet (kunskapskravet). 

• den som bedriver eller avser bedriva verksamhet eller åtgärd ska utföra de 

skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som 

behövs för att förebygga och hindra skada eller olägenhet för människors 

hälsa eller miljön. i samma syfte ska yrkesmässig verksamhet använda bästa 

möjliga teknik (försiktighetsprincipen). 

• alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror 

och energi samt utnyttja möjligheten till återanvändning och återvinning 

(hushållningsprincipen). 

• för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk mark- och vattenområde 

ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska 

kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och 

miljön (lokaliseringsprincipen). 

de krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. 

de planerade åtgärderna har anpassats för att undvika och begränsa skada för 

olika miljöintressen framför allt flytten av lerkilsbäcken som med den föreslagna 

utformningen kan utföras på ett sätt som ger minsta möjliga grumling. 

37

38 

8 Miljökvalitetsnormer 

miljökvalitetsnormer (mkn) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens 

femte kapitel. en miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och 

ange den miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla. för närvarande 

finns miljökvalitetsnormer för: 

• luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svavel dioxid, 

bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon 

• buller 

• fisk och musselvatten 

• vattenförekomster 

8.1 Luftkvalitet och buller 

luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger normer för ämnena kvävedioxid/kväveoxid, 

svaveldioxid, bly, partiklar (Pm10 och Pm2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, 

kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. de områden i Sverige där gällande 

mkn för luftkvalitet överskrids är i storstadsregioner och i trånga gatumiljöer. 

i förordning om omgivningsbuller anges skyldighet att vid behov kartlägga buller och 

upprätta åtgärdsprogram för kommuner med över 100 000 invånare. kungsbacka 

kommun har drygt 75 000 invånare och förordningen samt de miljökvalitetsnormer 

som gäller för buller är således inte tillämpliga. 

8.3 Fisk- och musselvatten 

regeringen utfärdade 2001 en förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- 

och musselvatten. kustvattnet och vattendraget i utredningsområdet omfattas inte av 

miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten. 

8.4 Vattenförekomster 

vattenmyndigheten västerhavet har beslutat om miljökvalitetsnormer för samtliga 

yt- och grundvattenförekomster i distriktet. miljökvalitetsnormerna anger krav på 

vattnets kvalitet i flera olika avseenden. vattenkvaliteten bedöms från en mängd olika 

kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. de 

grundläggande kvalitetskraven syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst 

god yt- eller grundvattenstatus eller god ekologisk potential senast 2015. i vissa områden 

ges en tidsfrist till 2021 för att uppnå dessa mål. 

i området berörs en vattenförekomst: onsala kustvatten (Se57240-114801). vattenförekomsten 

har idag måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. kvalitetskraven 

som framgår av bilaga till vattenmyndighetens beslut anger att god ekologisk 

status ska uppnås till 2021 och att god kemisk ytvattenstatus ska kvarstå 2015. Övergödning 

har angetts som orsak till att god ekologisk status inte kan nås till 2015. Skyddade 

områden i vattenförekomsten är lerkil (tillfredsställande badvatten kvalitet). 

möjligheterna att uppnå de fastställda miljökvalitetsnormerna bedöms inte påverkas 

av arbetsplanens förslag.

9 Överensstämmelse med miljömål 

9.1 Nationella miljömål 

Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar 

samhällsutveckling. det innebär att nuvarande och kommande generationer ska 

tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska 

aspekter. 

detta avsnitt syftar till att beskriva huruvida den föreslagna arbetsplanen medverkar 

eller motverkar till uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen. 

de miljömål som i första hand berörs av en exploatering enligt planförslaget är: 

• begränsad klimatpåverkan 

• levande sjöar och vattendrag 

• ett rikt odlingslandskap 

• god bebyggd miljö 

• ett rikt växt- och djurliv 

9.1.1 Begränsad klimatpåverkan 

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med fn:s ramkonvention för 

klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på 

klimatsystemet inte blir farlig. målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan 

takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och 

andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra 

länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 

genom arbetsplanens förslag främjas gång- och cykeltrafik och en viss minskning av 

utsläppen till luft kan bli följden av detta, vilket bedöms medverka till att miljömålet 

uppfylls. 

9.1.2 Levande sjöar och vattendrag 

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer 

ska bevaras. naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden 

samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt 

som förutsättningar för friluftsliv värnas. 

omgrävningen av lerkilsbäcken och vägavvattningsåtgärder kan utformas på ett 

sätt som bidrar till att miljömålet uppfylls. 

9.1.3 Ett levande odlingslandskap 

odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och 

livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och 

kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 

viss natur- och odlingsmark tas i anspråk av arbetsplanens förslag, men bedömningen 

är att det är ett så marginellt ingrepp att det inte motverkar miljömålet. 

39

40 

9.1.4 God bebyggd miljö 

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö 

samt medverka till en god regional och global miljö. natur- och kulturvärden ska 

tas tillvara och utvecklas. byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas 

på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten 

och andra naturresurser främjas. 

föreslagen gång- och cykelväg bedöms medverka till att skapa en bättre miljö för 

oskyddade trafikanter och minskar risken för trafikolyckor. På så vis medverkar 

åtgärderna till att uppfylla miljömålet. 

9.1.5 Ett rikt växt- och djurliv 

den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande 

och framtida generationer. arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras 

funktioner och processer ska värnas. arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga 

bestånd med tillräcklig genetisk variation. människor ska ha tillgång till en god 

natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet 

och välfärd. 

arbetsplanens förslag innebär att ett visst intrång görs i naturmark och att en 

sträcka av lerkilsbäcken grävs om. med de försiktighetsåtgärder som angivits görs 

bedömningen att detta inte motverkar miljömålet. 

9.2 Kungsbacka kommuns miljömål 

kungsbacka kommun har lokala miljömål, med ett antal konkretiserade delmål under 

varje miljömål. de lokala miljömålen utgår från de nationella miljömålen. 

det lokala miljömål som berörs tydligast av projektet är att ”tillgängligheten ska öka 

för gående och cyklande”.

10 Fortsatt miljöarbete 

10.1 Under byggtiden 

grävningsarbeten i lerkilsbäcken som förorsakar grumling får endast förekomma 

under perioden 1 juni – 30 september och vid vattentemperaturer under 18 grader 

c. vid grävning i bäckfåran ska silduk användas för att minska grumling nedströms. 

10.2 Behov av efterkommande prövningar 

utbyggnaden som sådan omfattas inte av någon ytterligare prövning när arbetsplanen 

är fastställd av trafikverket och har vunnit laga kraft. däremot krävs särskild 

prövning för vissa av arbetena. 

för detta projekt kan följande prövningar bli aktuella: 

Arkeologi 

om det påträffas några historiska lämningar med skyddsstatus enligt kulturminneslagen 

kommer det sannolikt krävas tillstånd om föreslagen exploatering gör intrång 

i dessa eller på annat sätt påverkar dem. 

Generellt biotopskydd 

arbetsplanens förslag påverkar inte den intilliggande stengärdesgården eller annat 

som omfatta av biotopskydd. om förändringar sker i bygghandlingsskedet så att 

stengärdsgårdar påverkas kommer dispens från biotopskydd att sökas. 

Strandskydd 

enligt nu gällande strandskyddslagstiftning omfattas inte byggande av allmän väg 

enligt fastställd arbetsplan enligt väglagen av förbuden i 7 kap 15 § mb. därmed 

krävs ingen dispensprövning/upphävande av strandskyddet vid utbyggnad, förutsatt 

att arbetsplanen fastställs. 

Vattenverksamhet 

för mindre vattenverksamhet gäller anmälningsplikt enligt förordningen 

(1998:1388) om vattenverksamhet. exempel på vattenverksamhet som kräver anmälan 

är vattenverksamhet som sker i vattendrag med högst 1 m 3 /s i medelvattenföring 

eller där den bottenareal i vattendraget som omfattas av åtgärden uppgår till högst 

500 m 2 . för detta projekt kan det bli aktuellt med anmälan om vattenverksamhet för 

arbeten som berör omgrävning av lerkilsbäcken. 

Artskydd 

inga uppgifter om skyddade/fridlysta arter har framkommit. 

41

42 

10.3 Miljökontroll och uppföljning 

en uppföljning bör ske dels genom ett genomförande av kontrollprogram för miljöpåverkan 

under byggskedet, dels genom särskild effektuppföljning under och efter 

byggskedet. väsentliga punkter i ett kontrollprogram för detta projekt har bedömts 

vara följande: 

• kontroll av att föreslagna försiktighetsåtgärder vidtas. 

• kontroll av att trummorna inte blir ett vandringshinder för bland annat fisk. 

• kontroll av att skyddsåtgärder vidtas för att minimera risken för utsläpp av 

farliga ämnen, till exempel drivmedel. 

• kontroll av att eventuella överskottsmassor inte mellanlagras på eller intill 

platser med särskilda skyddsvärden, i det här fallet lerkilsbäcken och fornlämning. 

ytterligare punkter kan komma att krävas att tillsynsmyndigheten (i samband med 

miljöprövning) i ett kontrollprogram. 

i den effektuppföljning som främst syftar till att svara på om det blev som det var 

tänkt enligt denna mkb, har följande punkter bedömts vara de mest väsentliga: 

• Påverkas vattenkvaliteten och den biologiska funktionen i lerkilsbäcken?

11 Källförteckning 

kungsbacka kommun 2011, Förstudie väg 951, Lerkilsvägen, gång-, cykel och ridväg. 

kungsbacka kommun, Översiktsplan ÖP 2006 

kungsbacka kommun, GC-plan 2009–2012. 

kungsbacka kommun, Kungsbacka Naturvårdsplan 2003 

kungsbacka kommun, Kulturmiljöprogram, Bygd att bevara 

länsstyrelserna giS-tjänster, http://gis.lst.se/ 

riksantikvarieämbetet, fmiS 

vägverket, Handbok Förstudie, Publikation 2002:46 

trafikverkets publikation 2009:151 ”nybyggnad och förbättring – effektkatalog 

västtrafik, Hållplatsstatistik, vtg rvu 2006–2007 

Sgu, Sveriges geologiska undersökning, jordart- och berggrundskartor 

Strada, databas över trafikolyckor 

Skogsstyrelsen, databas ”Skogens pärlor” 

trafikverket, trafikinformation 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/verksamheter-med-miljopaverkan/buller/riktvarden-vid-befintlig-bebyggelse/ 

Samtal med : 

Peter norell, länsstyrelsen i Hallands län om lerkilsbäcken 

43

Bilaga 1

Bilaga 2

Trafikverket, Region Väst, 405 33 Göteborg, Besöksadress: Kruthusgatan 17 

Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 

www.trafikverket.se

MKB - Kungsbacka kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?