REKOMMENDATIONER - Mariestads kommun

6Inom kommunens gränser finns områden med behov 

av rekommendationer för t ex bebyggelseutformning 

samt områden som av olika anledningar 

bör omfattas av restriktioner och/eller anvisningar 

för markanvändningen. Problematiken behandlas 

under fem huvudrubriker. 

1. Bestämmelser och rekommendationer inom planlagda 

områden (översiktsplaner, detaljplaner, 

områdesbestämmelser) och samlad bebyggelse 

enligt plan- och bygglagen (PBL). Denna typ av 

bestämmelser är mest detaljerade i tätorterna. 

Generella bestämmelser och rekommendationer 

utanför ovanstående områden. 

2. Rekommendation för lägsta grundläggningsnivå 

vid Vänern. 

3. Rekommendation för den traditionella jordoch 

skogsbruksbebyggelsen, vilket även kan omfatta 

delar av de mindre tätorterna. Motsvarande 

rekommendationer för bebyggelse inom tätorterna 

föreslås utarbetas i samband med fördjupningar 

av översiktsplanen. 

4. Bevarandeområden (tillgångar) med förordnanden 

enligt bl a miljöbalken och kulturminneslagen. 

Naturreservat och strandskyddsområden 

resp fornlämningar 

och byggnadsminnen 

är exempel på 

förordnanden. Förordnandenasammanfaller 

ofta med 

andra kulturvärden 

och höga frilufts- 

Kvarteret Katten ingår i 

Gamla stan, som utgör 

exempel på bevarandeområde 

med mycket 

högt skyddsvärde. 

Översiktsplan för Mariestads kommun 2003 

REKOMMENDATIONER 

livsintressen och utgör därför viktiga tillgångar för 

kommunens invånare och besökare. De utgör 

även en viktig grundförutsättning för kommunens 

framtida utveckling. 

5. Områden med föreskrifter till skydd för människors 

hälsa, där föreskrifterna talar om att det 

är olämpligt att bygga bostäder eller annan bebyggelse, 

alternativt talar om hur dessa skall byggas 

för att bli acceptabla livsmiljöer trots störningsbilden. 

Bullerstörda områden, avfallsdeponier, 

områden med höga risknivåer för olyckor kring 

vissa industrier, vägar, kraftledningar m m utgör 

exempel på denna typ av områden. 

Med uppdelning i ovanstående punkter beskrivs fortsättningsvis 

befintliga regler och de som formulerats 

och föreslås i föreliggande översiktsplan. Samtliga 

regler och rekommendationer syftar till att säkerställa 

områden som är viktiga att spara för framtiden och 

i övrigt till att uppnå en god livskvalitet inom kommunen. 

Rekommendationerna skall tillämpas vid förhandsbesked, 

bygglovgivning och annan tillståndsgivning 

enligt PBL och MB. Enligt PBL, kap 2, skall alltid 

anges om en åtgärd är förenlig med miljöbalken och 

översiktsplanen. 

55

56 


Planer 

Områden med fördjupad översiktsplan (helt inaktuella planer har ej redovisats) 

Plan Antagen Status 

av KF 

1. Generalplan för Mariestad och Ullervad. 1981-06-16 Upprättad enligt byggnadslagen. 

Gäller som fördjupad översiktsplan enligt PBL. 

Föråldrad, har 1990 som planeringshorisont. 

Kommer att ersättas av ny fördjupning som är 

under arbete. 

2. FÖP för Johannesbergsområdet 2000-10-16 Ändrad inriktning på verksamheten kan föranleda 

översyn av planen. 

3. Områdesplan för Trädgården, Mariestad. 1982-09-21 Jämställd med fördjupad översiktsplan. Till stora 

delar genomförd. Bör ersättas av och ingå i fördjupad 

översiktsplan över Mariestad. 

4. Områdesplan för Lugnås. 1980-10-21. Jämställd med fördjupad översiktsplan. Bör ersättas 

med ny fördjupad översiktsplan. 

5. Områdesplan för Torsö-Sundsören. 1980-10-21 Jämställd med fördjupad översiktsplan. Inaktuell bl a 

genom Torsöbrons tillkomst. Bör ersättas av fördjupad 

översiktsplan. Behovet av fördjupad översiktsplan 

över Sundsören bör utredas. 

6. Generalplan för Göta kanal, Västgötadelen, 1982-09-21 Jämställd med fördjupad översiktsplan. 

Planeringsunderlag för att säkerställa riksintresset. 

Följs upp av detaljplaner i Sjötorp och Lyrestad. 

7. FÖP över Hasslerörs tätort. 1993-05-18 Redovisar i huvudsak befintliga förhållanden. Bör på 

sikt ersättas med ny fördjupad översiktsplan. 

Rekommendationer 

Inom områden med fördjupad översiktsplan gäller i regel detaljerade 

bestämmelser i planen eller i detaljplaner. Om bestämmelserna 

i den fördjupade översiktsplanen, på grund av 

planens ålder, står i strid mot motsvarande regler i denna 

översiktsplan skall den kommunomfattande översiktsplanens 

regler gälla i avvaktan på översyn av den fördjupade planen 

och berörda detaljplaner. Plan 2 och 3 i ovanstående förteckning 

gäller före plan 1.


57

58 


Områden med detaljplan eller samlad bebyggelse 

Planlagda områden 

I plan- och bygglovsammanhang skiljer man på planlagda 

områden med detaljplan eller områdesbestämmelser 

och områden med s k samlad bebyggelse. 

Detaljplaner med relativt långtgående regleringar 

förekommer huvudsakligen i kommunens tätorter. 

I denna plan har tätort definierats som ett samhälle 

med fler än 200 invånare. Tätorterna i Mariestads 

kommun är följande: 

- Mariestad 

- Sjötorp 

- Lyrestad 

- Lugnås 

- Ullervad 

- Hasslerör 

- Tidavad 

Detaljplaner finns även för fritidshusområden, andra 

bebyggelsegrupperingar och vissa anläggningar. 

Områdesbestämmelser, vilka huvudsakligen har 

skyddskaraktär, förekommer t ex inom kulturhistoriskt 

värdefulla områden. Se karta på nästa sida och 

beskrivning på sid 61. 

Vy från gågatan. Huvuddelen 

av Mariestads tätort 

omfattas av detaljplan. 

Samlad bebyggelse 

Även utanför tätorterna finns täta bebyggelsegrupper. 

En del av dessa grupper har genom beslut i 

kommunfullmäktige definierats som s k samlad bebyggelse. 

Utgångspunkten enligt PBL har varit en 

husgrupp på minst 10-20 hus med högst 100-200 

meters avstånd mellan husen. Se karta på nästa sida 

och förteckning nedan. 

- Gullsjö 

- Sjöängen 

- Åsen 

- Halvfara 

- Myggeberg 

- Lugnås kyrkby 

- Dyrenäs 

- Låstad 

- Odensåker 

- Ek 

- Karleby 

- Fors 

- Örvallsbro (Enåsa) 

- Guntorp 

- Fröåkra 

- Moviken 

- Nolgården 

- Brommösund 

- Steglan 

Del av husgrupp med 

s k samlad bebyggelse.


59

60 


Områden med detaljplan 

Mariestads tätort 

All bebyggelse inom Mariestads tätort omfattas av 

detaljplaner med varierande ålder. En av de äldsta 

planerna, som är upprättad 1925 och fastställd 1932, 

gäller fortfarande för delar av Ladukärr och Gärdet. 

För stora delar av Gamla stan gäller stadsplan 

från 1947. Planerna är tidsdokument, som återspeglar 

sin tids behov och mål med byggandet. De äldre 

planerna motsvarar inte alltid dagens behov samtidigt 

som de varit förutsättningen för många fina stadsmiljöer 

och trivsamma bostadsområden. Ändringar 

är nödvändiga men skall ske med varsam hand och 

säkerställande av de estetiska och kulturella kvaliteter 

som finns inbyggda i byggnader och miljöer. En 

översyn och förnyelse av gällande detaljplaner föreslås 

för de delar av Gamla stan där gällande planer 

är otidsenliga. 

Sjötorp 

I väsentliga delar är gällande detaljplaner aktuella. Vissa 

oklarheter finns beträffande tillfart vid det s k Mörke 

hål och ett bättre skydd för kulturmiljön vid Kanalbolagets 

varvsområde och övre slussen erfordras. 

Planarbete har genomförts för att möjliggöra utveckling 

av Riwalls varv. 

Lyrestad 

Samhället är i huvudsak utbyggt enligt gällande detaljplaner. 

I norr omfattar detaljplanen från 1985 ett inte 

utbyggt bostadsområde, som kan bli stört av planerad 

sträckning av E20. När klarhet om exakt vägläge 

finns kan det bli aktuellt att upphäva delar av 

detaljplanen. 

Lugnås 

Stationssamhället omfattas inom de äldsta delarna 

av detaljplan från 1954. Planen har brister framför 

allt beträffande redovisning av gatumarken och bör 

omarbetas. Se även områdesbestämmelser. 

Ullervad 

Tätorten har i huvudsak aktuella detaljplaner. Området 

mellan samhället och Brunnsbergs ridanläggning 

bör detaljplaneläggas. 

Hasslerör 

Gällande detaljplaner är delvis aktuella. Den mellersta 

och äldsta delen av tätorten, är inte planlagd och 

så länge inga större förändringar aktualiseras bedöms 

inte planläggning vara nödvändig. Enstaka kompletteringar 

bör kunna avgöras vid bygglovprövning. 

Planändring har utförts i den norra delen av Hassle 

för att bl a möjliggöra ändrad anslutning till väg 26 

och möjliggöra annan användning av mark som inte 

längre behövs för järnvägsändamål. Se även områdesbestämmelser. 

Tidavad 

Gällande detaljplan för Tidavads kyrkby fastställdes 

1960. Planen överensstämmer dåligt med vad som 

genomförts och bör ersättas med ny plan. 

Torsö m fl öar 

Vid gamla färjeläget finns detaljplan för ett tjugotal 

permanenthus. Vid Torsö skola finns aktuell detaljplan 

för både skola och bostäder. 

Söder om brofästet finns detaljplaner för fritidsbebyggelse 

på fastigheterna Sundet och Bölstad. Båda 

är i huvudsak obebyggda. Vid Hjorthammaren på 

Dillö finns plan för fritidshusbebyggelse och vid 

Skräddaretorp för ny campingplats. Detaljplanearbete 

har påbörjats för bebyggelsen vid Brommösund 

och för området vid Laxhall. 

Övriga områden med detaljplan 

Detaljplaner för fritidsbebyggelse finns vid Östersundet 

- Sundsören, Hemmingstorp och Ekenäs samt 

vid Karstorp och Askeviken. Vid Sjöängen och Guntorp 

finns detaljplaner för bebyggelsegrupper av 

permanent karaktär. 

Områden där detaljplan kan krävas 

I tätorternas närområden, i andra områden med stort 

bebyggelsetryck eller för enstaka byggnad med stor 

omgivningspåverkan kan krav ställas på att detaljplan 

skall upprättas för att reglera utbyggnaden i ett 

sammanhang. Avsikten med detta krav är att säkerställa 

en framtida ändamålsenlig användning av tomtområdet 

eller bebyggelsens närområde. Områden 

med detaljplanekrav utgörs av: 

- Tätorterna och närområden kring tätorterna. 

Avgränsningen utgörs av fördjupningsområden 

för tätorterna, vilka redovisas under rubriken 

områden där fördjupad översiktsplan finns eller 

skall upprättas. Se programkartor sid 46-51. 

- Andra områden med tätare bebyggelsegrupper 

eller anläggningar, vilka har bebyggelsetryck.

Områden med områdesbestämmelser 

Områdesbestämmelser gäller på följande platser: 

- Björsäters by 1999-09-22 

- Böckersboda 1995-01-13 

- Jula (generalplan från 1986-08-07) 

- Skalkarike 1993-07-12 

- Odensåker 2003-10-27 

Områden där områdesbestämmelser 

föreslås 

Upprättande av områdesbestämmelser syftar bl a till 

att skydda kulturvärdena i bebyggelsen: 

- Stora Ek 

- Karleby 

- Lugnås kyrkby 

Områden med samlad bebyggelse 

Plan- och bygglagen innehåller något högre krav på 

bebyggelse inom dessa områden jämfört med den 

bebyggelse som ligger utanför. Inom områden med 

samlad bebyggelse krävs därför bygglov för de åtgärder 

som är bygglovbefriade enligt nästa stycke. 

Figuren visar åtgärder som är bygglovbefriade 

utanför detaljplan och områden 

med samlad bebyggelse. 

Mindre komplementbyggnader 

(max 30 m 2 ) 

Mindre tillbyggnader 

(max 1/3 av bostadshusets 

byggnadsarea 

dock max 30 m 2 ) 


Områden utanför plan eller ”samlad 

bebyggelse” 

Plan- och bygglagen innehåller lättnader i kravet på 

bygglov för följande åtgärder på eller vid en- och 

tvåbostadshus samt fritidshus. 

- Mindre tillbyggnad som ej dominerar över eller 

förvanskar befintlig byggnad får utföras utan 

lov om åtgärden ligger längre från tomtgräns än 

4,5 meter. Lägen närmare tomtgräns skall 

godkännas av ägaren till berörd grannfastighet. 

Närhet till allmän väg kräver samråd med 

Vägverket och tillstånd från länsstyrelsen. 

- Komplementbyggnader, murar och plank i 

omedelbar närhet av bostadshus är befriade 

från bygglov. Sker åtgärden inom strandskydd 

(se sid 78) krävs dock länsstyrelsens tillstånd. 

Kommunen anger följande begränsningar som riktvärden 

för de bygglovbefriade åtgärderna. 

- Tillbyggnad av huvudbyggnad får inte överstiga 

en tredjedel av det ursprungliga husets byggnadsarea 

1) dock maximalt 30 m 2 . 

- Komplementbyggnad - uthus, garage, gäststuga, 

sjöbod och liknande mindre byggnad, får inte 

överstiga byggnadsarean 30 m 2 för varje sådan 

byggnad som kan kopplas till ett separat bostadshus 

på fastigheten. 

1) Byggnadsarea är lika med den area som ett hus inklusive altaner eller ett skärmtak tar i anspråk på marken. 

Friggebod 

(alltid bygglovbefriad 

men fordrar dispens 

från strandskydd) 

Plank (max 1,8 m 

högt och 3 m långt och 

fäst vid bostadshuset i 

den ena änden) 

61

62 


Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå vid Vänern 

Vid byggnation inom Vänerns strandområden skall 

byggnader i normalfallet inte placeras lägre än vad 

nedanstående skisser visar m h t översvämningsrisken 

+46,0 

Platta på mark 

Rekommenderad lägsta grundläggningsnivå i höjdsystem 

MH24. 

+46,0 

Rekommendationer för jordoch skogsbruksbygden 

Lokalisering av ny bebyggelse 

Ny bebyggelse utanför tätorterna bör lokaliseras och 

utformas enligt byggnadstraditionen i norra Västergötland. 

Utspridd bebyggelse i öppna och exponerade 

lägen bör undvikas med hänsyn till landskapsbilden. 

Följande rekommendation bör gälla för lokalisering: 

Generella rekommendationer 

- Lokalisering av ny bebyggelse för helårsboende 

bör i första hand ske i anslutning till befintliga 

bebyggelsegrupper och allmänt tillgängliga 

vägar. Byggnadsnämnden kan dock bevilja 

bygglov i andra lägen om den nya bebyggelsen 

går att förena med naturoch kulturvärden på 

platsen och om friluftslivet inte påverkas negativt. 

Det är därvid av stor vikt att nedanstående 

kriterier uppfylls. 

- Nya byggnader bör ej placeras så att ett rationellt 

bedrivet jordoch skogsbruk förhindras, 

(under år 2001 nådde Vänern + 45,46 m i MH24, 

Mariestads höjdsystem). Lägre placering är möjlig 

om särskilda åtgärder vidtas, t ex pumpning, vattentätt 

byggande m m. 

Torpargrund 

Rekommenderad lägsta grundläggningsnivå i höjdsystem 

MH24. 

vilket bl a innebär att sammanhängande brukningsenheter 

ej bör splittras. 

- Vattentäkt med tillräcklig kapacitet och god 

kvalitet måste gå att ordna för den tilltänkta 

bebyggelsen och avloppsvattnet måste kunna 

genomgå erforderlig rening med hänsyn till dess 

sammansättning och till recipientens kapacitet 

och beskaffenhet. 

- Antalet byggnader per fastighet för bostadsändamål 

skall anpassas till omgivande och 

befintlig bebyggelsemiljö. På mindre fastigheter, 

vilka huvudsakligen används för bostadsändamål 

bör en byggnad storleks- och upplevelsemässigt 

utgöra huvudbyggnad. 

- Vid lokalisering av nya byggnader skall hänsyn 

tas till erforderliga skyddsavstånd med anledning 

av buller (från väg- eller järnvägstrafik, 

industri m m) och olika säkerhetsrisker.

Byggande i byar 

Komplettering av byar bör 

ske genom förtätning, där 

den ursprungliga strukturen 

bör utgöra vägledning vid 

val av lämpliga lägen för nya 

hus. På så sätt kan ökad bykänsla 

tillskapas och byns 

struktur förstärkas genom 

den nya bebyggelsen. 

Byggande vid gårdar 

Den västgötska gårdstypen har varierande utseende. 

Gårdens bebyggelse är i regel placerad i en samlad 

struktur utan att därför vara sammanbyggda som 

exempelvis äldre skånegårdar. Gårdsbebyggelsen bör 

kompletteras på ett sådant sätt, att gårdsbildningen 

består eller förstärks. Enstaka hus bör placeras så att 

de ingår i gårdsbildningen. Dominanta blickfång bör 

undvikas, särskilt där gårdarna ligger tydligt exponerade 

i landskapet. 

Sammanhållen gårdsbebyggelse bör kompletteras i 

anslutning till befintliga hus. 


Kompletterring med nya hus i en bybildning bör ske i luckor mellan befintliga hus eller om 

sådana inte finns i direkt anslutning till byns bebyggelse. Husen bör ta stöd i både befintlig 

bebyggelse och vegetation. 

Byggande vid skogsbryn och i skogspartier 

Traditionella byggnadsplatser bör sökas - höga och 

torra lägen med stöd i terrängformationer och vegetation, 

som lämnar den öppna jordbruksmarken 

obebyggd. Avstyckning i anslutning till gårdsbebyggelsen 

bör följa naturliga gränser mot öppen mark 

eller skogsbryn. 

Ny bebyggelse harmonierar med landskapet om den tar stöd i 

befintliga terrängformationer och skogsbryn. 

63

64 


Bebyggelsens utformning 

Nybyggnad 

Enligt PBL 3:1 skall en byggnad placeras och utformas 

på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadseller 

landskapsbilden och till de övriga värden som 

finns på platsen. Byggnaden skall ha en yttre form 

och färg som är estetiskt tilltalande och lämplig för 

byggnaden som sådan och samtidigt ge en god helhetsverkan. 

På landsbygden, där nya byggnader får stor omgivningspåverkan, 

bör dessa utformas enligt den lokala 

byggnadstraditionen. Följande punkter bör utgöra 

vägledning för anpassning till den lokala byggnadstraditionen. 

- Husen bör ges enkel rektangulär planform och 

sadeltak med måttlig lutning (30-40 grader). 

Förhöjt väggliv är ett karaktärsdrag på bostadshus 

som gärna kan tas upp i nya hus. 

Exempel på traditionell hustyp för Vadsbobygden 

med förhöjt väggliv. Fotot visar ett relativt nybyggt 

hus i anslutning till Karleby, vilket utgör ett bra exempel 

på anpassning till den lokala bebyggelsemiljön. 

Den nybyggda ekonomibyggnaden har 

placerats i samma läge som den gamla och 

ingår på ett bra sätt i gårdsbildningen. 

- Husen bör i regel ha träfasader och tegeltak. 

Fönster och dörrplaceringar bör inte avvika från 

traditionell bebyggelseutformning i närområdet. 

- Symmetri i dörr-, fönster, och skorstensplaceringar 

ger stadga åt det traditionella huset. 

- Husfärgen bör inte avvika från de traditionella 

färgerna i omgivningen. (Falurött blir sällan fel). 

- Souterränghus bör endast användas där tomten 

inte medger annan hustyp eller där souterränghuset 

ger bäst anpassning till befintlig mark. 

- Komplementbyggnader bör uppföras fristående. 

- Ekonomibyggnader bör placeras så att även 

dessa ansluter till gårds- och bybildningar. I första 

hand bör traditionella material - trä och puts - 

väljas i fasader. Tak bör vara sadeltak med viss 

resning och ordentliga takutsprång. Falurött och 

vitt är den traditionella färgsättningen. 

Bra exempel på nytt hus utan förhöjt 

väggliv i känslig äldre miljö i Karleby.

Om- och tillbyggnad 

Om- och tillbyggnader bör följa samma rekommendationer 

som för ny byggnad men måste givetvis, i 

första hand, anpassas till den byggnad där tillbyggnaden 

sker. 

En tillbyggnad bör inte vara så stor eller ges sådan 

form att den dominerar över det ursprungliga huset. 

Vid behov av stora ytor bör dessa utformas i 

fristående komplementbyggnader eller i volymer med 

”lätta” anslutningar till huvudbyggnaden så att det 

ursprunliga husets utseende inte förvanskas. 

Tillbyggnad av bostadshus med garage. 

Garage har placerats på större avstånd 

från vägen än huvudbyggnaden 

för att inte bli dominant. 

Tillbyggnad till ekonomibyggnad som 

anpassats väl i material och färg. 


Tillgänglighet 

Enligt PBL 3:15 skall en byggnad utformas på ett 

sätt som gör dem tillgängliga för personer med nedsatt 

rörelse- eller orienteringsförmåga, d v s ha tydlig 

uppbyggnad och i förekommande fall vara försedda 

med hiss. Hisskravet gäller inte bostadhus med 1-2 

våningar men däremot hus med 3 våningar (BVF 12 

§). Även vid ombyggnad av äldre bostadshus med 3 

eller flera våningar gäller hisskravet som huvudprincip. 

Inomhusmiljön i offentliga lokaler skall alltid vara 

anpassad till funktionshindrade oavsett våningsantal. 

Tillbyggnad 

på baksidan 

av äldre hus. 

65

66 


Exempel på olika tillbyggnadsprinciper. 

Tillbyggnad i vinkel. 

Tillbyggnad genom en fristående volym kopplad till det ursprungliga 

huset med en ”lätt” anslutningsdel. 

Tillbyggnad genom förlängning av hus med brutet tak. 

Symmetrin kan försvinna men metoden kan ändå vara gångbar 

på denna typ av hus. 

Tillbyggnad med frontespis. 

Tillbyggnad av en relativt stor volym bör ske på husets baksida. 

Tillbyggnad genom förlängning av hus med sadeltak. 

Symmetrin kan försvinna men metoden kan ändå vara gångbar 

på denna typ av hus.

Tomtplatsens utformning 

En utgångspunkt vid placering och gruppering av 

hus på tomter bör vara goda exempel i samma trakt 

som det aktuella. Grannhusets placering och riktning 

kan vara vägledande för en bra helhetsverkan. Ligger 

grannhuset med långsidan mot vägen kan det 

vara lämpligt att även det nya huset placeras på samma 

sätt. 

- Tänk på att uthus som t ex garage är en sekundär 

byggnad som ofta bör få en diskret placering 

längre in på tomten än bostadshuset/manbyggnaden, 

alternativt i annat undanskymt läge. 

Garaget eller uthuset bör inte ge intryck av att 

vara viktigare än bostadshuset/manbyggnaden. 

N 


- Behåll gärna befintliga träd och annan vegetation. 

Tänk på att det tar ca 10 år att etablera 

buskvegetation och betydligt längre tid innan 

nyplanterade träd blir så stora att de bidrar till 

rumsverkan och skuggeffekt. 

- Undvik kantiga utfyllnader med dålig anpassning 

till befintlig mark. Ta upp nivåskillnader 

med terrassering eller låt tomtmarken luta. 

- Planera tomtens byggnader och vegetation med 

hänsyn till sol- och skugglägen. Lägg inte 

garaget eller andra uthus i bästa solläge utan 

nyttja huvudbyggnad och komplementbyggnader 

till att skapa skyddade vrår och 

uteplatser, där det känns ombonat och trevligt 

att vistas. 

Fundera över hur tomten skall användas. Spara så mycket som möjligt av den naturliga vegetationen på 

tomtplatsen och förnya successivt om detta är nödvändigt. Gör inte större gräsytor än du behöver. Undvik 

stela buskage, raka rosenrabatter och exotiska barrträd på landsbygden (de passar bättre i stadsmiljöer och 

kräver i regel mycket rensning, gödning och klippning). Nyttja busk- och trädplanteringar för att skapa lä. 

Använd gärna arter som växer naturligt i omgivningen för nyplantering - då får du en trädgård som 

harmonierar med landskapet, vilket också skapar lugn och trivsel. 

67

68 


Rekommendationer för bevarandeområden 

Inom vissa områden finns bestämmelser, riktlinjer 

och rekommendationer i annan lagstiftning än PBL, 

vilka i regel utfärdats av andra myndigheter än kommunen. 

På följande sidor beskrivs de riktlinjer som 

gäller inom de viktigaste områdestyperna. 

Stora opåverkade områden 

MB 3 kap, 2 § 

Människor har behov av att kunna uppleva orördhet 

och stillhet i sin naturliga omgivning. Olika exploateringsföretag 

innebär för närvarande en ökande 

fragmentering av landskapet. De områden som kan 

betecknas som relativt orörda och tysta blir färre och 

mindre. Det är därför av stor vikt, inte minst för 

kommande generationer, att de stora och opåverkade 

områden som finns kvar kan bevaras någorlunda 

intakta. Denna typ av områden utgör en tillgång 

för både boende och besökande i kommunen. 

Två områden har bedömts ha sådan karaktär att de 

uppfyller kriterierna. Inom dessa områden bör därför 

exploateringar som väsentligt försämrar det 

rekreativa värdet och orördheten undvikas. 

St 1 

Skogs- och jordbruksområdet mellan E20 och 

väg 26 inklusive Lugnåsberget och områden vid 

Vristulven. Skogsområdet fortsätter in i Götene 

och Skövde kommuner. 

St 2 

Vänern med vattenområden samt Djurö, 

Brommö, Kalvöarna och delar av Torsöskärgården. 

Området fortsätter in i Götene, 

Lidköpings, Säffle, Hammarö och Gullspångs 

kommuner. 


Inom St1 och St2 skall i första hand bebyggelse och anläggningar 

som har samband med det rörliga friluftslivet eller 

jordoch skogsbruket på platsen tillåtas. Annan småskalig 

förtätning skall också kunna prövas. Detta innebär att större 

exploateringar skall undvikas, t ex större vägar och kraftledningar, 

störande industrier, stora vindkraftverk, andra 

bulleralstrande anläggningar m m. Se även uppräkningen 

under kartan på nästa sida. 

Bilden visar odlingslandskapet på Lugnåsberget. Denna typ av relativt småskaligt jordbruk ryms inom 

miljöbalkens begrepp ”Stora opåverkade områden”.


Kartan visar de större områden inom kommunens gränser som bedöms uppfylla kriteriet för s k stora opåverkade områden enligt 

MB kap 3 § 2. Områden som innehåller följande exploateringsföretag har inte tagits med: Tätortsbebyggelse, annan tätare 

bebyggelse, stora vägar, järnvägar, stora allmänna farleder, nyttohamnar, kraftledningar, vindkraftverk, grus- och bergtäkter, 

stora campingplatser, golfbanor, skjutbanor, motorbanor och stora externa industrier. 

69

70 


Riksintressen 

Delar av kommunens yta omfattas av särskilda riktlinjer 

på grund av att staten, genom länsstyrelsen, pekat 

ut riksintressanta områden från olika värdeaspekter. 

Dessa områden har av olika skäl så höga värden att 

de bedöms vara viktiga för hela landet, inte bara för 

regionen eller kommunen. 

MB kap 4 kap, 2 § 

Mariestads kommun berörs av två särskilt utpekade 

geografiska områden av riksintresse med hänsyn till 

områdenas naturoch kulturvärden. 

Rg1. Vänern med öar och strandområden 

Rg2. Området utmed Göta kanal mellan Karlsborg 

och Sjötorp 

Rekommendation 

Inom dessa områden skall turismens och friluftslivets, främst 

det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen 

av tillåtligheten för exploateringsföretag eller andra ingrepp 

i miljön. All exploatering både inom och utanför respektive 

område ska ske så att de grundläggande värdena i 

naturoch kulturmiljön inte åsamkas påtaglig skada. 

Generalplan för Göta kanal 1982 skall vara vägledande 

för åtgärder inom Rg2. Underlag finns även i en inventering 

av ”Göta kanal, byggnader och miljöer på västgötalinjen”, 

Skaraborgs Länsmuseum 1995-96. 

MB kap 3, 5-10 §§ 

Följande ”ämnesanknutna” riksintressen 

finns inom kommunen: 

Kommunikationer (Rkom) (Nedan) 

Naturmiljön (Rn) (Sid 71) 

Friluftslivet (Rfri) (Sid 72) 

Fisket i Vänern (Rfi) (Sid 72) 

Kulturmiljön (Rk) (Sid 82) 

Riksintresse för kommunikationer (Rkom) 

E20 och väg 26 hävdas som riksintressen för vägtrafiken. 

Vägkorridorer för ny sträckning av väg 26 och E20 kommer 

också att betraktas som riksintressen av kommunen i 

samband med prövning av olika typer av exploateringar. Detta 

innebär att kommunen kommer att ha en restriktiv inställning 

till åtgärder som kan försvåra utbyggnaden av nya 

sträckningar av väg 26 och av E20. 

Generella rekommendationer för riksintressen 

enligt miljöbalken, kap 3 och 4 

Följande rekommendation gäller både geografiskt utpekade 

och ämnesanknutna riksintressen. 

Riksintresseområden skall så lång möjligt skyddas mot åtgärder 

som ”påtagligt kan skada eller försvåra utnyttjandet av 

riksintresseområdet för det ändamål som det är avsatt för”. 

Åtgärder som inte får denna effekt kan prövas inom ett riksintresse. 

I tveksamma fall avgör länsstyrelsen om en åtgärd 

kan anses utgöra påtaglig skada eller inte. 

Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål 

skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste 

sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet 

och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området för totalförsvaret 

har detta riksintresse företräde.

Riksintresse för naturmiljön 

I Mariestads kommun finns sju områden av riksintresse 

för naturmiljön med en sammanlagd areal på 

ca 14 000 ha. Riksintressen för naturvård sammanfaller 

delvis med riksintressen för friluftsliv och fiske 

i Vänern. Fyra riksintressen är helt eller delvis skyddade 

som naturreservat. Se karta sid 73. 

Förutom redan beslutade riksintressen har Tidans 

mynningsområde, nedströms Ullervad, föreslagits 

som riksintresse för naturmiljön i länsstyrelsens förslag 

från 1999. Motivet är områdets stora betydelse 

för flera fiskarter, inklusive två hotade arter. 

Natura 2000-områden skall också behandlas som 

riksintressen enligt MB 4 kap 8 §. Se karta sid 75. 

Rn 1. Djuröarna (2 412 ha) 

Djuröarkipelagen är en förhållandevis orörd skärgårdsmiljö 

med bl a höga faunavärden. Ögruppen 

med omgivande vattenområden är nationalpark. 


Se föreskrifter för nationalparken. 

Rn 2.Hovden - Västra Brommö (1 901 ha) 

Skärgårdsområde med bl a höga faunavärden och 

geologiska värden samt höga värden för friluftslivet. 

Djurlivet är rikt med flera ovanliga arter. Inom området 

finns välutvecklade klapperstensfält, sandformationer 

och fina badstränder. Hela området utgör 

naturreservat. 


Se föreskrifter för naturreservatet. 

Rn 3.Kalvöarna (2 600 ha) 

Skärgårdsområde med till stora delar slitagekänslig 

vegetation på hällmarker. Höga värden för friluftsliv. 

Rikt fågelliv. Hela området utgör naturreservat. 


Se föreskrifter för naturreservatet. 

Rn 4.Lugnåsberget (969 ha) 

Platåberg med höga botaniska värden och höga kulturvärden 

i form av lämningar från kvarnstensbrytning 

samt ett tilltalande odlingslandskap. Cirka 

två ha av området utgör naturreservat. 



Se föreskrifter för naturreservatet. Inom de delar av området 

som inte omfattas av reservatsföreskrifter gäller generella rekommendationer 

för riksintresseområden enligt sid 70. Vid 

tillståndsgivning bör principerna i reservatsföreskrifterna beaktas 

även utanför reservatet. 

Rn 5.Låstad - Binneberg (570 ha) 

Ändmorän med högt geologiskt värde, vilken saknar 

annat skydd än det som följer av riksintresset. 


Generella rekommendationer för riksintresseområden enligt 

sidan 70. 

Rn 6.Östen (2 815 ha) 

CW-listat våtmarksområde (Convention of Wetlands 

- internationell våtmarkskonvention). Fågelsjö med 

höga värden för friluftslivet. Strandområdena vid 

Odensåker består av ett ålderdomligt odlingslandskap 

med höga kulturvärden. Delar av riksintresseområdet 

- sjön med strandområden - utgör naturreservat 

(ca 1400 ha). 


Generella rekommendationer för riksintresseområden enligt 

sidan 70 samt föreskrifter för naturreservatet. 

Utsikt från fågeltornet vid sjön Östen. Närmast syns ån 

Tidan, som rinner genom sjön. 

Rn 7. Ymsen - Fredsbergs mosse (2 703 ha) 

Myrkomplex med högmosse och sjö. Rikt djurliv. Utöver 

riksintresseförordnandet saknas skydd. 


Generella rekommendationer för riksintresseområden enligt sidan 

70. 

71

72 


Riksintresse för friluftsliv 

I Mariestads kommun finns två områden som kan 

hänföras till det ”ämnesanknutna” riksintresset för 

friluftsliv. I det större området, Rfri1, ingår tre riksintressen 

för naturmiljön. Huvuddelen av Torsö, 

Fågelö och Dillö är undantagna enligt kartan på nästa 

sida. Riksintresseområdet kring Göta kanal, Rfri2, 

angränsar till Rfri1 i Sjötorp. Rfri2 fortsätter utmed 

Göta kanal i Töreboda och Karlsborgs kommuner. 

Sammanlagt omfattar de båda riksintresseområdena 

ca 90 250 ha varav huvuddelen utgör vattenområde. 

Sjötorp ligger inom riksintresseområdet för Göta kanal. 

Rfri 1. Djuröarkipelagen; 

Brommö - Torsö - Fågelö (49 225 ha) 

Stora delar av Djurö- och Torsöskärgården med omgivande 

vattenområden är av riksintresse för friluftslivet. 

Riksintresset för friluftsliv sammanfaller inom 

mindre delområden med motsvarande för naturmiljön 

och inom hela vattenområdet med riksintresset 

för fiske samt skyddsvärda arter och stammar av 

fisk. Huvudsyftet med riksintresset är att säkerställa 

attraktiva och relativt orörda områden för bad, båtsport, 

sportfiske, kanoting, cykling m m. 


Generella rekommendationer för riksintressen (se sid 70) samt 

de föreskrifter som följer av andra och överlagrade intressen 

med skyddsföreskrifter. 

Rfri 2. Göta kanal - Tiveden (41 030 ha) 

Göta kanal utgör ett av Sveriges mest kända och 

värdefulla byggnadsverk. Kanalen och dess närområde 

har utomordentligt stor betydelse för allt friluftsliv 

i området, främst i form av båtliv men också 

för landbetingade aktiviteter t ex cykling på dragvägen 

utmed kanalen och besök vid slussarna. Kanalområdet 

har årligen flera hundra tusen besökare. 

Den västra delen, med tätorterna Sjötorp och Lyrestad 

ligger inom Mariestads kommun. Byggnadsverket 

med alla dess delar - slussar, strandskoningar, 

rullbroar, kulvertar, pollare, ingenjörsbostäder, brovaktarstugor 

m m - har höga kulturhistoriska värden 

och utgör grund för riksintresset för friluftsliv. 

Riksintresset för friluftsliv sammanfaller med riksintresset 

för kulturmiljön och det geografiska riksintresset 

enligt MB kap 4 kap, 2 §. 



de föreskrifter som finns i Generalplan för Göta kanal från 

1982. Underlag finns även i en inventering av ”Göta kanal, 

byggnader och miljöer på västgötalinjen”, Skaraborgs Länsmuseum 

1995-96. 

Riksintresse för fiske samt skyddsvärda 

arter och stammar av fisk 

Rf 1. Vänern (911 000 ha) 

Hela Vänern utgör riksintresse för både yrkes- och 

fritidsfiske. I riksintresset ingår flera skyddsvärda arter 

och stammar av fisk, t ex asp, gös, vimma, 

tidanöring (starkt hotad), gullspångslax och gullspångsöring 

(starkt hotad), grönling (missgynnad). 



de föreskrifter som följer av andra förordnanden inom Vänerns 

vattenområden, t ex fredningsområden för gösens uppväxt i 

Mariestadssjön, vilket innebär begränsningar för fisket under 

perioden 15 maj - 15 juni.


73

74 


Riksintresse - Natura 2000 

Natura 2000 är ett EU-nätverk av områden med 

höga naturvärden, vilka är representativa för de regioner 

där de finns. Beslut fattas av EU-kommissionen. 

Sverige har som nation åtagit sig att direktivens 

syften uppfylls inom respektive område. Områden 

som har föreslagits för Natura 2000 men som inte 

är beslutade skall behandlas som om de vore beslutade. 

Sedan år 2001 skall Natura 2000-områden även 

betraktas som riksintressen enligt MB 4 kap 8 §. 

I Mariestads kommun finns elva Natura 2000-områden 

med en sammanlagd areal på ca 8 000 ha. Av 

dessa ligger Gamla Ekudden (26 ha) på kommunägd 

mark. Ett område sammanfaller med Djurö nationalpark. 

Sex av objekten omfattas av naturreservat. 

Samtliga områden utom sjön Östen, Na 11, är föreslagna 

enligt EU:s habitatdirektiv (SCI). Na 11 är föreslaget 

enligt EU:s fågeldirektiv (SPA) och Na 3 har 

båda direktiven som grund. Fredsbergs mosse utgör 

även ett s k samrådsområde enligt skogsvårdlagen. 

Se karta sid 81. 

Område Areal (ha) Annat skydd Beskrivning 

Na1. Djuröarna 2 358 Nationalpark Skärgård 

Na2. Brommö skärgård 1 260 Naturreservat Skärgård 

Na3. Kalvö skärgård 2 162 Naturreservat Skärgård 

Na4. Surö bokskog 19 Naturreservat Bokskog 

Na5. Gamla Ekudden 26 Naturreservat Ekhage, strandäng 

Na6. Fredsbergs mosse 708 Samrådsområde (SVL) Myrkomplex, högmosse 

Na7. Svaneberg - Lilla Myran 30 Saknas Hagmark, småvatten 

Na8. Minnesfjället 10 Saknas Ekhage, ekskog 

Na9. Klosterängen 4 Naturreservat Lundartad skog 

Na10. Lindbergs domänreservat 2 Saknas Gammal barrskog 

Na11. Sjön Östen 1481 Naturreservat Fågelsjö 


Enligt miljöbalken, förordningen 17 § ”skall myndigheterna 

prioritera skyddsarbetet för dessa områden mot bakgrund av 

den betydelse området har för att möjliggöra att en gynnsam 

bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer 

och arter”. 

Förordningen innebär mycket stor restriktivitet för åtgärder 

som kan skada ett habitat eller andra värden. Om intrång 

måste ske måste detta kompenseras på annan plats. 

Inom de områden som även omfattas av andra förordnanden 

skall utöver de generella regler som gäller för Natura 2000området 

även de bestämmelser och rekommendationer som följer 

av riksintresset nationalparks- eller naturreservatsförordnandena 

eller andra förordnanden vara vägledande för tillstånd 

till eventuella åtgärder. 

Fredsbergs mosse ugör ett s k Natura 2000-område. Mossen 

utgör även ett s k samrådsområde enligt skogsvårdslagen.


75

76 


Nationalpark (NP) 

Djurö nationalpark består av ett 30-tal öar samt lika 

många kobbar och skär. Huvudön Djurö ligger längst 

i norr och är ca 150 ha stor. Parken utgörs av ett 

skärgårdslandskap med en sammanlagd areal på ca 

315 ha land och 2085 ha vatten. De flesta öarna domineras 

av hällmarkstallskog med inslag av lövträd. 

Djurö har ett rikt fågelliv. Motivet för bildandet av 

nationalparken var den relativa orördheten och om- 

Naturreservat (Nr) 

Naturreservat inrättas efter beslut av en länsstyrelse 

eller en kommun. Innan miljöbalken trädde i kraft 

den 1 januari 1999 fanns även begreppet naturvårdsområde, 

vilka liknade naturreservaten men hade mindre 

långtgående skyddsföreskrifter. Dessa områden 

har enligt regeringens proposition 1997/98:45 övergått 

till naturreservat och skall behandlas som sådana. 

I Mariestads kommun finns tio naturreservat, varav 

tre utgjort naturvårdsområden före miljöbalken. 

Naturreservaten omfattar sammanlagt ca 5 000 ha. 

Av dessa är Gamla Ekudden (26 ha) vid Mariestads 

tätort ett kommunalt reservat på kommunägd mark. 

Sex av naturreservaten omfattas även av de bestämmelser 

som följer av Natura 2000-förordnandet, 

vilket indirekt innebär att de skall betraktas som riksintressen. 

Område Areal (ha) Motiv för reservatsbildandet 

NR1. Västra Brommö med skärgård 1 253 Flygsandsdyner, friluftsliv och geologiska värden 

NR2. Furnäsudde 3 Äldre tallskog längs stranden 

NR3. Gamla Ekudden 26 Zoologiska-, geologiska- och friluftslivsvärden 

NR4. Hästhagen 30 Bergspartier och lövskog 

NR5. Kalvö Skärgård 2 149 Friluftsliv 

NR6. Klosterängen 4 Lundartad lövskog 

NR7. Lindbergs domänreservat 2 Naturskog 

NR8. Logården 63 Strandområde och kulturlandskap 

NR9. Surö bokskog 19 Bokskog 

NR10. Östen 1 416 CW-listat våtmarksområde 


Inom naturreservaten finns bestämmelser för förfogandet över 

markanvändningen (t ex förbud mot uppförande av byggnad, 

schaktning och ledningsdragning för bebyggelse), bestämmelser 

för allmänheten (t ex förbud mot att skada vegetation, köra 

bil eller göra upp eld) och föreskrifter för reservatets skötsel 

(exempelvis röjning av barrträd till förmån för lövträd). 

Skydd för landskapsbilden (Lb) 

En stor del av Lugnåsberget omfattades av skydd 

för landskapsbilden enligt ett förordnande, vilket 

beslutats 1974 enligt då gällande naturvårdslag. 

Förordnandets inriktning bör fortsatt tillämpas även 

om det inte har direkt stöd i MB. Se sid 77. 

rådets representativitet som insjöskärgård. Djurö nationalpark 

är i sin helhet belägen inom kommunen. 


Inom nationalparken gäller skötselplan och föreskrifter, Naturvårdsverket, 

Allmänna råd 91:14. Skötselplanen är uppdelad 

på delområden. Föreskrifterna handlar om markens 

och vattnets utnyttjande för friluftsliv. Se även Natura 2000 

och riksintressen. 

Skötselföreskrifterna som varierar är specifikt anpassade efter 

respektive område. Bestämmelser och föreskrifter har utfärdats 

av länsstyrelsen. Vid eventuell lovgivning av åtgärder 

inom ett reservat skall åtgärden alltid prövas mot reservatsbestämmelserna. 

Avviker åtgärden från reservatsbestämmelserna 

prövas den av länsstyrelsen. 

Lb 1. Del av Lugnåsberget 


Förordnandet innebär tillståndsplikt för bl a nybebyggelse, 

sckaktning, utfyllnad, täkt, vägdragning, dragning av luftledning 

och i vissa fall även för avverkning av lövskog och 

plantering av barrskog. Dispenser söks hos länsstyrelsen. 

Förordnandet gäller ej bebyggd tomt.


(På fem platser utreds 

utökning eller 

nybildning av reservat 

genom länsstyrelsen.) 

77

78 


Strandskydd 

Alla sjöstränder och stränder utmed större vattendrag 

omfattas av strandskyddsförordnande enligt 

MB 7 kap 13 §. Inom områden med detaljplan, t ex 

huvuddelen av Mariestads och Sjötorps tätorter, har 

strandskyddet upphävts på delsträckor och detaljplanens 

bestämmelser tagit över. 

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna 

för allmänt friluftsliv och bevara goda livsvillkor 

på land och i vatten för djuroch växtlivet. Strandskyddsområdets 

bredd varierar och avser lika breda 

zoner både över land och vatten räknat från strandlinjen. 

En översyn av strandskyddsförordnandet pågår. 

För närvarande gäller följande: 

300 m: Vänern. 

200 m: Vristulven, Ymsen och Östen. 

100 m: Övriga sjöar. 

Tidan och Friaån. 

Övriga vattendrag intill den punkt där de 

är dubbeltecknade på topografiska kartan. 

Göta kanal. 

OBS! Kartan på sidan 81 visar inte alla strandskyddsförordnanden 

i detalj på grund av den lilla skalan. 


Strandskyddet är ett generellt förbud mot ianspråktagande 

av mark eller andra åtgärder som påverkar möjligheterna till 

friluftsliv eller växt- och djurlivet. Inom strandskyddsområden 

krävs därför dispens för bl a följande åtgärder. 

Strandskyddet omfattar både skydd för friluftslivet och för 

växt- och djurlivet. 

- Uppförande av ny byggnad. 

- Ändra byggnad till väsentligt annat ändamål än före 

ändringen. 

- Utföra schakt eller andra förberedelsearbeten för 

bebyggelse enligt ovan. 

- Utföra andra anläggningar (t ex båthamn, brygga, 

väg, ledning) som hindrar eller avhåller allmänheten från 

att beträda ett område där den annars skulle ha fått 

färdas fritt eller som väsentligt försämrar livsvillkoren för 

djuroch växtlivet. 

Om särskilda skäl föreligger kan dispens påräknas från 

strandskyddsförordnandet. Skälen nedan gäller inte om djuroch 

växtlivet påverkas på ett icke acceptabelt sätt. Som särskilda 

skäl räknas följande: 

• Den aktuella platsen är belägen på redan ianspråktagen 

mark. 

• Uppförande av komplementbyggnad i nära anslutning 

till huvudbyggnaden. 

• Uppförande av ersättningsbyggnad. Ansökan bör 

inkomma inom ett år från brandtillfället eller rivningen. 

• Den aktuella platsen är avskuren från stranden av t ex 

en järnväg och saknar därför betydelse för allmänhetens 

friluftsliv. 

• ”Lucktomt” som förlorat sin betydelse för allmänheten. 

Dock inte giltigt skäl inom högexploaterade områden. 

• Anläggning avsedd för det rörliga friluftslivets behov eller 

i varje fall inte inskränker allmänhetens möjlighet att 

utnyttja stranden. 

• Båthamnar, båtbryggor, båthus, pirar m m bör inte 

uppföras inom områden med stort rekreationsvärde. 

Samlokalisering bör eftersträvas. 

Följande åtgärder berörs ej av strandskyddsförordnandet. 

• Byggnader och anordningar som behövs för fisket, jordoch 

skogsbruket såvida de inte avser bostäder. 

• Försvarsanläggningar som med hänsyn till sin funktion 

måste ligga inom strandskyddsområde. 

• Undantag utgör även anläggningar för vilka regeringen 

lämnat tillåtlighet enligt MB 17 kap, eller till vilka 

tillstånd eller föreskrifter lämnats enligt miljöbalken i 

övrigt.

Biotopskydd 

Biotopskydd, enligt MB kap 7 § 11, rör vissa typer 

av mindre naturområden, vilka anges i ”Förordningen 

om områdesskydd” enligt miljöbalken. Biotopskyddet 

har tillkommit för att främja bevarandet av den 

biologiska mångfalden genom att förbättra skyddet 

för hotade arter och livsmiljöer. Besluten om biotopskydd 

tas av länsstyrelsen eller av skogsvårdsstyrelsen 

om skyddet avser biotoper i skogsmark. I besluten 

anges vilka restriktioner som ska gälla samt anvisningar 

för skötseln av områdena. Det finns 17 områden 

i Mariestad för vilka länsstyrelsen har beslutat 

om biotopskydd. Dessa omfattar totalt ca 33 ha. 

Markägarna har lämnat skriftligt godkännande. De 

Fastighet Areal (ha) Motiv för biotopskydd 

B1. Råglanda 1:7 3,5 Äldre naturskog 

B2. Grönebäck 1:1 1,5 Naturbetesmark 

B3. Svaneberg 5:1 1,0 Naturbetesmark 

B4. Håttorp 1:28 0,8 Naturbetesmark 

B5. Tisslatorp 1:4 och 1:9 2,4 Naturbetesmark 

B6. Rudet 2:1 1,8 Naturbetesmark 

B7. Skatåsen 6:1 1,2 Naturbetesmark 

B8. Slättevalla 1:23 3,2 Naturbetesmark 

B9. Hassle Vallby 6:2 och 5:3 1,0 Naturbetesmark 

B10. Hassle Vallby 5:3 3,6 Naturbetesmark 

B11. Karleby 3:5 3,0 Naturbetesmark 

B12. Ek 5:1 2,2 Naturbetesmark 

B13. Isakstorp 1:1 1,0 Naturbetesmark 

B14. Mörtevik 1:1 3,6 Naturbetesmark 

B15. Östra Kinneskogen 2:4 3,3 Naturbetesmark 

B16. Grönehög 2:23 5,4 Kalkbarrskog 

B17 Halvfara 4:1 0,9 Källor och våtmark 


Det får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som 

kan skada naturmiljön inom biotopskyddsområdena. Generellt 

gäller att naturbetesmarkens öppna karaktär bör bibehållas 

med bete. 

Som exempel på åtgärder som kan skada biotoperna nämns 

alla typer av exploatering, markarbeten, uppodling, användning 

av bekämpningsmedel och gödselmedel. Underhåll av befintliga 

anläggningar får ske förutsatt att biotopen inte skadas. 

Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att 

vårda ett biotopskyddsområde. Innan sådana åtgärder vidtas 

skall markägare och andra rättighetshavare underrättas. 


flesta utgörs av naturbetesmarker inom jordbruksområden. 

Se karta på sid 81. 

Utöver ovanstående områden finns ett s k generellt 

biotopskydd för vissa typer av biotoper i odlingslandskapet. 

Dessa har i regel liten utbredning. Följande 

generella biotoptyper är skyddade. 

- Alléer 

- Källor med omgivande våtmarker i jordbruksmark 

- Odlingsrösen i jordbruksmark 

- Pilevallar (finns huvudsakligen i södra Sverige) 

- Småvatten (t ex öppna diken) och våtmarker i jordbruksmark 

- Stenmurar i jordbruksmark 

- Åkerholmar 

Naturbetesmarker på Ekudden. 

79

80 


Nyckelbiotoper 

Inom kommunen har Skogsvårdsstyrelsen pekat ut 

ett 140-tal nyckelbiotoper i skogsmark enligt MB kap 

7 § 11. Enligt förordningen 1998:1252 får Skogsvårdsstyrelsen 

peka ut denna typ av område. De skall 

vara tydligt avgränsade och typen av vård för att 

naturvärdet skall kunna bibehållas skall anges. 

Djur- och växtskyddsområden 

Djur- och växtskyddsområden enligt MB kap 7, § 

12 har inrättats av länsstyrelsen till skydd för vissa 

arter av djur eller växter. Beslut om inskränkningar i 

jakt, fiske eller allmänhetens tillträde tas i samband 

med beslutet. Samtliga områden inom Mariestads 

kommun utgör fågelskyddsområden och finns på 

flera ställen i Vänerskärgården samt i Vristulven. Landstigningsförbud 

gäller under häckningsperioden, vil- 

ken kan variera beroende på vilka fågelarter som 

skyddas. Bestämmelserna gäller inte markägaren och 

inte heller statlig eller kommunal tjänsteman vid tjänsteärende, 

t ex tillsyn. Länsstyrelsen kan medge ytterligare 

undantag från bestämmelserna. 


Utöver landstigningsförbudet, 1 april - 31 juli, bör allmän 

varsamhet med naturen iakttas under årets övriga månader. 

Område Landstigningsförbud 

Dv1. Vristulven: Baklomsöjorna, Lomön, Vadöns unge, Knulten, Gräsön. 1 apr - 31 juli 

Dv2. Dillö: Björkeskär 1 apr - 31 juli 

Ekologiskt känsliga områden 

Enligt MB kap 3, § 3 skall mark- och vattenområden 

som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt 

så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada 

naturmiljön. Inom Mariestads kommun finns två 

områden som bedöms uppfylla kriterierna för ekologiskt 

känsliga områden. 

Område 

E1. Sjön Östen med strandområden. 

E2. Tidans mynningsområde 

Samrådsområde 

Fredsbergs mosse utgör ett s k samrådsområde enligt 

beslut av länsstyrelsen 1979 och på basis av dåvarande 

naturvårdslag. Förordnadet kvarligger. Se 

karta sid 75. 

Område 

S1. Fredsbergs mosse 

Område 

Områdena har inte beskrivits närmare utan endast redovisats 

som prickar. För mer detaljerad information hänvisas till 

kommunens GIS-material. 


Samrådsplikt med länsstyrelsen gäller bl a för anläggande av 

väg, luftledning, schaktning, fyllning och täkt. 


Miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser skall 

gälla. ”Mark och vattenområden skall användas för det eller 

de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn 

till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde 

skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt 

god hushållning.” 

Tidans mynningsområde har ännu inte avgränsats, vilket kommer 

att ske i samband med framtagandet av en fördjupad 

översiktsplan för Mariestads tätort. 


Samrådsplikt med länsstyrelsen gäller bl a för anläggande av 

väg, luftledning, schaktning, fyllning och täkt.


81

82 


Riksintressen för kulturmiljön 

I Mariestads kommun finns sju områden som utgör 

riksintresse för kulturmiljön. 

Rk 1. Göta kanal 

Västgötadelen av Göta kanal byggdes 1810-22. Kanalen 

har stor teknik- och kommunikationshistorisk 

betydelse. Hela kanalsträckningen med broar, slussar, 

hamnmiljöer, boställen, varv, vallar, alléträd m m ingår 

i riksintresset. I området ingår även Böckersboda 

by med 1800-talsbebyggelse och fornlämningsområde 

med bl a fornborg och skeppssättningar. 

(Riksintresset berör även Karlsborgs och Töreboda 

kommuner). 


Generella rekommendationer för riksintressen (se sid 70). Generalplan 

för Göta kanal, 1982-09-21. Underlag finns även 

i en inventering av ”Göta kanal, byggnader och miljöer på 

västgötalinjen”, Skaraborgs Länsmuseum 1995-96. Områdesbestämmelser 

för Böckersboda, 1995-01-13. 

Rk 2. Mariestad 

Mariestad som erhöll stadsprivilegier av hertig Karl 

1583 har en välbevarad kärna av trähusbebyggelse. 

Domkyrkan och de oregelbundna kvarteren norr om 

denna härstammar från 1500-talsstaden. Den i övrigt 

rätvinkliga rutnätsplanen tillkom vid regleringen 

1693. Småskalig trähusbebyggelse med välbevarade 

bakgårdar från främst 1700- och 1800-talen karaktäriserar 

denna del av Gamla stan. 

Gamla stan speglar fortfarande hertig Karls stadsanläggningspolitik 

och strävanden inom kyrkans och 

handelns områden, men också 1600-talets stadsregleringsambitioner 

och det sena 1800-talets stadsbyggande. 

Stadspartier som uttrycker det sena 1800-talets 

esplanadstadsideal med sluten stenhusbebyggelse 

uppförd kring sekelskiftet 1900 finns i den södra 

delen - den del av Gamla stan som ödelades av branden 

1895. Mariestad har även karaktär av residensstad 

med institutionsbyggnader som kungsgården 

Marieholm och fängelset men också senare bebyggelse 

som länsstyrelsebyggnaden. 


Bestämmelser och rekommendationer finns i gällande detaljplaner, 

Bevarandeplan för Gamla stan 1983, samt i andra 

specialutredningar, t ex Gestaltningsprogram för Mariestads 

centrum, juni 1998. 

Rk 3. Karleby 

En av länets bäst bevarade bymiljöer med rundbyns 

typiska planmönster och höjdläge. Gårdsbebyggelse 

från tiden kring laga skiftet 1856 ligger i stort sett på 

samma tomter som före skiftet. Äldre vägsystem och 

jordbruksmarker med stenmurar. 


Generella rekommendationer för riksintressen (sid 70) och 

generella rekommendationer för bebyggelse (sid 58-67). 

Områdesbestämmelser föreslås upprättas. 

Rk 4. Björsäter 

Kyrkby med sockencentrum. Radby, relativt opåverkad 

av 1800-talets skiften. Gårdsbebyggelse, kyrka 

och prästgård ligger utmed landsvägen på en rullstensås. 


Gällande områdesbestämmelser från 1999-09-22. 

Rk 5. Lugnåsberget 

Åtskilliga lämningar efter kvarnstensbrytning, delvis 

av unik art, vilken spelat en viktig roll i bygdens sociala 

liv och ekonomi sedan tidig medeltid. Kyrkby 

med omgivande odlingsmarker, torpmiljöer, övergivna 

bytomter m m. 


Åtgärder som främjar öppethållande av odlingslandskapet bör 

vidtas. Ny bebyggelse skall anpassas till områdets speciella 

bebyggelsemönster och historiska lämningar. Se även generella 

rekommendationer för riksintressen (sid 70) och för bebyggelse 

(sid 58-67). Områdesbestämmelser föreslås upprättas 

för Lugnås kyrkby. 

Rk 6.Stora Eks herrgård 

Herrgårdsmiljö med ett av de främsta exemplen på 

frihetstidens arkitektur. Mangårdsbyggnad med flyglar 

från 1778, trädgård, park, alléer, ekonomibyggnader 

och Eks kyrka. 


Se generella rekommendationer för riksintressen (sid 70) och 

bebyggelse (sid 58-67). Områdesbestämmelser föreslås.

Rk 7.Odensåker-Flistad-Väring- 

Binneberg-Horn 

Centralbygd i anslutning till sjön Östen som speglar 

Vadsboslättens bebyggelsehistoriska utveckling från 

järnålder och framåt. Flera järnåldersgravfält med 

högar, stensättningar och resta stenar, kyrkbyar med 

bebyggelsekontinuitet åtminstone från medeltiden, 

fullåkerlandskap med inslag av äldre strukturer med 


odlingsrösen och stenmurar, ovanligt välbevarade 

äldre byggnader, framförallt vid Odensåkers kyrka. 

(Riksintresset berör även Skövde kommun.) 


Områdesbestämmelser för Skalkarike från 1993-07-12 och 

Odensåker 2003-10-27. Se även generella rekommendationer 

för riksintressen (sid 70) och för bebyggelse (sid 58-67). 

83

84 


Byggnadsminnen 

Inom kommunen finns nio byggnadsminnen, varav 

sju ligger inom Mariestads tätort i eller i anslutning 

till den ”gamla staden”. Byggnadsminnena och 

skyddsbestämmelserna finns beskrivna i de beslut som 

tagits angående byggnadsminnesförklaringen. Härutöver 

finns beskrivningar i ”Bevarandeprogram 

Gamla stan”, 1983 och i ”Kulturhistoriskt intressanta 

bebyggelseområden i Mariestads kommun”, dec 

1991. 

Mariestads tätort 

1. Residenset 

Gårdarna Tuna och Tunaholm slogs samman av 

Gustav Wasa 1562 och kungsgården bytte 1583 namn 

till Marieholm. År 1662 togs den i anspråk som residens 

för landshövdingen och har därefter varit residens 

för ett 30-tal landshövdingar. Flygelbyggnaderna 

uppfördes 1807-11 och huvudbyggnadens fasader 

fick sitt nuvarande utseende i mitten av 1800-talet. 

Byggnaderna används idag för Vadsbo museum och 

som konferensanläggning. 


Skyddsföreskrifter från 1993, vilka omfattar interiör, exteriör 

och holmen i Tidan. 

2. Fängelset 

Fängelsebyggnaden, vars äldsta delar härrör från 1740talet, 

uppfördes 1842-49. De putsade byggnaderna, 

som är omgivna av en mur i samma material, bildar 

en helhet med stor egenkaraktär och omgivningspåverkan. 

Fängelset är i fullt bruk. 



och gårdsutrymmen. Detaljplanebestämmelser. 

3. Katten 8 

Lasarettsbyggnad i två våningar från 1760. Lasarettet 

utgjorde det tredje i ordningen i Sverige. Byggnaden 

används idag för bostäder. 



och gårdsutrymmen. Detaljplanebestämmelser. 

4. Baggen 2 

Karolinskt borgarhus i två våningar med högvalmat 

tak från 1698. Huset har använts för bl a bageri och 

bostäder. 



och gårdsutrymmen. 

5. Mården 6 - Bertha Petterssons hus 

Bostadshus från 1800- talets början med rikt utvecklad 

fasadarkitektur, klassicerande portal i bottenvåningen, 

prydnadsballustrad på övervåningen, dekorerad 

våningsskiljande listverk och takgesism. Idag 

används byggnaden som föreningslokal. 


Skyddsföreskrifter från 1977, vilka omfattar samtliga exteriörer, 

huvudbyggnadens interiör och tomtområdet. 

Bertha Petterssons hus.

6. Svanen 3 

En envånings grosshandlarbostad i putsat tegel från 

1761 - Zackauska gården - samt ytterligare två timrade 

byggnader. 


Skyddsföreskrifter från 1980, vilka omfattar samtliga exteriörer, 

huvudbyggnadens interiör och tomtområdet. 

7. Lärkan 2 - Mariestads teater 

Teaterbyggnaden, i reverterat timmer, från 1842 är 

en av landets äldsta landsortsteatrar. Teatern är numera 

sammanbyggd med angränsande hus, där bl a 

foajéer inryms. 


Skyddsföreskrifter från 1992, vilka omfattar exteriörer, interiörer 

och tomtområdet. Detaljplanebestämmelser. 

Övriga områden 

8. Stora Ek 

Herrgården är ett av de främsta exemplen på frihetstidens 

- gustaviansk- arkitektur. I helhetsmiljön 

ingår, förutom huvudbyggnaden med flyglar, allé, 

trädgård och park samt herrgårdens ekonomibyggnader 

och Eks kyrka. Både herrgård och kyrka har 

medeltida (1400-tal) ursprung men den nuvarande 

herrgården stod färdig 1778. 


Skyddsföreskrifter från 1967, vilka omfattar huvudbyggnadens 

exteriör och interiör samt omgivande parkområden. 

9. Odensåker Klockarbol 9:1 

Knuttimrade envåningsbyggnader och jordkällare 

inom gårdsmiljö, huvudsakligen uppförda under 

Byggnadsminnen i Mariestad. 


1700-talet. Tak är vass- eller torvtäckta. Klockarbolet 

är en av landets äldsta intakta gårdsanläggningar. 


Skyddsföreskrifter från 1995 för åtta byggnader, vilka omfattar 

exteriörer, interiörer och omgivande mark. 

Byggnadsminnesförklarade stugor i Odensåker kyrkby. Byggnadsminnen på landsbygden. 

85

86 


Områden av lokalt intresse för 

kulturmiljön 

Inom kommunen finns 27 särskilt utpekade miljöer 

med lokalt kulturhistoriskt intresse. Av dessa är åtta 

även av riksintresse. 

1. Berga kyrkby 

Kyrkby med gårdsbildningar och odlingslandskap. 

2. Hassle-Säby 

Corps-de-logi från 1835 med omgivande park, mindre 

bostadshus och stor ekonomianläggning. 

3. Björsäters radby (Se Rk4, sid 82-83). 

4. Fjäll-Sjöberg 

Fjälls gårdsanläggning med anor från 1500-talet som 

kronohemman och Sjöbergs gårdsanläggning med 

ursprung i 1600-talet samt omgivande odlingslandskap. 

5. Bredsäters kyrka och f d skola 

Spånklädd träkyrka med fristående klockstapel från 

1666 samt folkskolebyggnad från 1920-talet. 

6. Stora Ek. (Se Rk6, sid 82-83). 

7. Ekby kyrkby 

Ekby kyrka med medeltida ursprung, kyrkbyn och 

byn Vallby med omgivande odlingslandskap. 

8. Enåsa kyrka och Börstorps slott 

Kyrka från 1787 och bytomt samt Börstorps slott 

från 1646, flygelbyggnader, ekonomibyggnader och 

omgivande odlingslandskap. 

Börstorps Slott. 

9. Färeds kyrkby och Uggletorp 

Färeds by med sockenkyrka från 1100-talet, skolbyggnad, 

flera boställen, gården Uggletorp och 

omgivande odlingslandskap. 

10. Hassle kyrkby 

Kyrka från 1878, prästgård, enskilda gårdar och 

bostäder samt odlingslandskap. 

11. Tjos-Fåleberg 

Två större gårdar med tillhörande gårdsbebyggelse 

från sent 1800-tal. Ursprung i äldre bybildning av 

vilken endast ett par byggnader finns kvar - Stockastugan 

från 1700-talet och ett soldattorp. 

12. Leksbergs kyrkby 

Stenkyrka från 1200-talet, prästgård samt 4 generationers 

folkskola varav den äldsta från 1817. 

13. Lugnås kyrkby. Se Rk5, sid 82-83. 

14. Dyrenäs 

Jordbruksby med bl a en ryggåsstuga från 1600-talet 

samt odlingslandskap. 

15. Böckersboda. Se Rk1, sid 82-83. 

16. Fröåkra och Anderstorp 

Jordbruksbyar med forntida ursprung. Befintliga 

gårdar från sent 1800-tal. Småbrutet odlingslandskap 

omväxlande med skog. 

17. Lyrestads kyrkby. Se Rk1, sid 82-83. 

18. Sjötorps varv. Se Rk1, sid 82-83. 

19. Låstads kyrkby 

Radby utmed grusås, sockenkyrka från 1730-talet, 

gästgiveri från 1880, skolbyggnad m m. 

20. Odensåker kyrkby. Se Rk7, sid 82-83. 

21. Tidavads kyrkby 

Koncentrerad by med anor från medeltiden, kyrka 

från 1718, skolbyggnad, handelsbod, magasin, brygghus 

m m. 

22. Torsö kyrkby 

Kyrkby med kyrka från 1839, prästgård från 1878, 

flera andra välbevarade gårdar, folkskolebyggnad och 

flera fornlämningar. Odlingslandskap.


87

88 


23. Brommö Gård 

Disponentbostad från 1848, arbetarbostad (”bondgården”), 

glasmagasin m m från glasbruksepoken - 

Bromö Glasbruk, 1803 - 1879. Odlingslandskap. 

24. Karleby. Se Rk3, sid 82-83. 

25. Ullervads kyrkby och Östergården 

Tidig handelsplats och vad över Tidan. Kyrka från 

1861 och bebyggelse utmed sockenväg. Länets första 

folkhögskola startade 1873 i skolbyggnaden. 

Mangårdsbyggnad på Östergården från 1770-talet. 

26. Trilleholm 

Gård på ö i Tidan med mangårdsbyggnad från 

1787. Vattnet drev förr bl a kvarnar och hammarsmedja. 

Fornlämningar och odlingslandskap. 

27. Utby kyrkby 

Koncentrerad och välbevarad jordbruksby kring 

Utby kyrka från 1872. Skolbyggnad från 1882. 

Odlingslandskap. 


Beträffande lokala intressen som även helt eller delvis omfattas 

av riksintresse, se rekommendationer på sid 82-83. 

De generella rekommendationer för jordoch skogsbruksbygden 

som finns på sid 58-67 skall gälla. 

De områden som beskrivits kortfattat ovan finns mer utförligt 

beskrivna i ”Kulturhistoriskt intressanta bebyggelseområden 

i Mariestads kommun”, 1991. I denna publikation 

finns värdetexter som ger ökad vägledning för bevarande och 

varsam förnyelse. 

Inom de uppräknade områdena är det särskilt viktigt att 

alla åtgärder som vidtas sker med hänsyn till det kulturhistoriska 

värdet. Vid mer omfattande bebyggelse- eller anläggningsåtgärder 

bör samråd ske med bebyggelseantikvarisk 

expertis. 

För område Stora Ek, Karleby och Lugnås kyrkby föreslås 

områdesbestämmelser. 

Härutöver föreslås att en informativ skrift upprättas med 

rekommendationer och råd för varsam förnyelse inom bl a 

dessa områden. 

Kyrkor 

Inom Mariestads kommun finns 21 kyrkor eller kapell, 

varav Mariestad har domkyrka från 1593. Dessa 

ligger till huvuddelen inom tidigare redovisade 

riksintresseområden eller inom lokala intresseområden. 

Kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier 

och begravningsplatser är skyddade enligt 

kulturminneslagen 4 kap. 


Ovanstående anläggningar skall vårdas och underhållas så 

att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende 

och karaktär inte förvanskas. 

Fornlämningar 

Fornminnesredovisningen omfattar de fornlämningar 

som även finns markerade på ekonomiska kartan. 

Till en fornlämning hör även ett så stort område på 

marken eller sjöbotten (t ex skeppsvrak) som behövs 

för att bevara fornlämningen och ge den ett 

tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. 

Fornlämningar är skyddade enligt Lagen om 

Kulturminnen, 1988:950. 


Den som påträffar fornlämning skall omgående anmäla detta 

till länsstyrelsen. Den som avser genomföra någon form av 

arbetsföretag, som kan beröra fornlämning, skall i god tid 

samråda med länsstyrelsen. Den som vill flytta eller ta bort 

fast fornlämning skall ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. 

Kultur på väg 

Vägverket och länsstyrelsen har 1997 tillsammans redovisat 

vägar med kulturhistoriskt värde inom före 

detta Skaraborgs län. Vägens samlade värde har bedömts 

efter tre olika kriterier. Tre klasser har redovisats, 

där klass 1 har högst värde. Se karta sid 89. 

Klass 1-vägar finns vid Björsäter (R1009U), Karleby 

(R522U och R1314U), Rörsås (R1097U), Odensåker 

(väg 2949) och på Torsö (väg 2977 och 2978). 


Åtgärder som förändrar vägens karaktär, bredd, höjdläge 

och beläggning bör undvikas. Även vägens närområde bör 

skyddas från åtgärder som förändrar karaktären i området. 

Vid artrika vägkanter bör t ex dikning undvikas. Se även 

utredningen ”Kultur på väg i Skaraborg, Vägverket och 

länsstyrelsen 1997” samt ”Artrikare vägkanter - en idéskrift 

från Vägverket 1997”.


89

90 


Rekommendationer för 

skydds- och bevakningsområden 

Ny bebyggelse bör inte lokaliseras för nära inpå miljöstörande 

verksamheter. Dels för att det kan befaras 

att människor då kommer att utsättas för störningar, 

dels för att etablering av ny bebyggelse vid dessa 

anläggningar kan medföra inskränkningar för både 

den befintliga verksamheten och för den framtida 

utvecklingen. 

Räddningstjänsten 

Räddningstjänstens möjlighet att rädda liv, egendom 

och miljö vid bränder och olyckor av skilda slag är 

bl a beroende av insatstiden, d v s tiden mellan alarm 

och räddningsarbetets start. Insatstiden varierar i första 

hand med avståndet till brand- eller olycksplatsen. 

Organisation, rätt vägval och bra utrustning är andra 

faktorer. 


Om man ensidigt utgår från räddningsaspekter är det olämpligt 

att placera flerbostadshus med mer än fyra våningar, stora 

offentliga inrättningar och tunga industrier inom områden med 

insatstider över 10 minuter. Om sådana åtgärder visar sig 

vara lämpliga av andra skäl bör det ske en översyn av 

räddningsverksamheten och dess möjligheter att göra en fullgod 

insats. 

Vägars närområden 

Vägars närområden är alltid mer eller mindre störda 

av buller. Där marken består av lösa jordlager 

kan även störande vibrationer förekomma. På de 

större vägarna transporteras idag stora mängder farligt 

gods. Dessa transporter innebär risker för människor 

som bor eller vistas nära vägen om en olycka 

skulle inträffa. Nya anslutningar till större vägar kan 

också vara olämpliga med hänsyn till trafiksäkerheten. 

Väglagen, som reglerar byggandet och nyttjandet av 

allmänna vägar, innehåller därför regler för markanvändningen 

närmast vägen. Nedanstående rekommendationer 

följer dessa regler. 

Rekommendation - inom vägområdet 

Inom vägområdet skall väghållarens tillstånd inhämtas för 

nya anslutningsvägar enligt väglagen § 39, ny bebyggelse, tillbyggnader 

eller ledningar. (Vägområdet omfattar vägen inklusive 

diken, slänter, skärningar, viltstängsel eller andra anordningar 

som hör till väganläggningen). Tillstånd prövas 

främst mot trafiksäkerhetsaspekter. Detaljplanebestämmelser 

ersätter den separata prövningen gentemot väglagen om 

anslutningspunkten till allmän väg ingår i detaljplan. (Forts 

på sid 92). 

Allvarligt tillbud i 

Gutenbergshuset.


91

92 


Rekommendation - intill vägområdet 

Allmänna vägar, se karta. Vid allmänna vägar gäller generellt 

ett byggnadsfritt avstånd på 12 m från vägområdets 

gräns. Vid större allmänna vägar (E20, väg 26, 

201 och 202) har detta avstånd utökats till 30 m. 

Inom det byggnadsfria avståndet skall enligt väglagen 

§ 47 tillstånd inhämtas hos länsstyrelsen för eventuella 

nya byggnader, tillbyggnader och andra anordningar. Tillstånd 

prövas främst mot trafiksäkerhetsaspekter. För bygglovpliktiga 

anläggningar erfordras enbart samråd med Vägverket. 

Inom 50 m från vägområdet vid alla allmänna vägar skall 

tillstånd inhämtas hos länsstyrelsen för uppsättning av skyltar 

enligt väglagen § 46. Tillstånd prövas främst mot trafiksäkerhetsaspekter. 

I anslutning till enskilda vägar med statsbidrag 

bör samråd tas med väghållaren vid uppförande av nya byggnader, 

tillbyggnader eller andra anordningar. 

Buller- vibrations- och farligt godsproblematiken 

skall alltid beaktas vid lokaliseringar i närheten av större 

vägar. Naturvårdsverkets riktvärden för vägtrafikbuller skall 

vara vägledande. Bullerberäkning bör utföras i varje enskilt 

fall där bullerstörningar kan befaras. 

Med hänsyn till bullerutbredningen från trafiken på E20 bör 

ny bostadsbebyggelse generellt inte lokaliseras närmare vägen 

än ca 140 m. Vid väg 26 bör skyddsavståndet vara ca 100 

m, vid väg 201 och 202 ca 70 m och för övriga allmänna 

vägar ca 40 m. Lokal skärmverkan av t ex naturliga nivåskillnader, 

befintlig bebyggelse m m kan medge kortare skyddsavstånd. 

I lägen med liten markdämpning kan längre skyddsavstånd 

behövas. Skyddsavstånd m h t risker med farligtgods-transporter 

utmed de primära transportlederna E20 och 

väg 26 föreslås till ca 100 m. 

Nya vägar 

Vägverket har i en lokaliseringsplan planerat för ny 

sträckning av E20. Lokaliseringsplanen redovisar en 

ca 100 - 300 m bred vägkorridor för ny E20. 


Inom vägkorridoren för ny E20 och väg 26 skall ny bebyggelse 

och omfattande tillbyggnader, vilka kan försvåra utbyggnaden 

av ny E20 eller väg 26, prövas restriktivt. Ovan 

angivna skyddsavstånd m h t buller bör vara vägledande för 

lokalisering av ny bostadsbebyggelse i närheten av vägkorridorerna. 

Samråd skall alltid ske med Vägverket. 

Järnvägens närområde 

Kommunen korsas av Kinnekullebanan i samma huvudstråk 

som E20. 


För järnvägar gäller skyddsavstånd till bebyggelse med hänsyn 

till bl a risker för olyckor, buller och vibrationer. 

Minimiavstånd från spårmitt vid elektrifierade spår, vilket 

bör vara dimensionerande, är 12 m. 

På närmare avstånd än 30 m från banvallen är det svårt att 

åstadkomma en god boendemiljö med hänsyn till buller och 

vibrationer oavsett järnvägstrafikens omfattning. Mellan 30 

och 50 m gäller i princip samma svårigheter som inom 30 

meter men olägenheterna avtar med avståndet. Typen av bostadsbebyggelse, 

topografi och andra lokala förhållanden kan 

innebära både längre och kortare skyddsavstånd. 

Ny bostadsbebyggelse skall alltid utformas så att Banverkets 

bullerpolicy uppfylls, vilket innebär att den ekvivalenta 

utomhusnivån inte får överstiga 60 dBA och den maximala 

inomhusnivån inte 45 dBA. 

Utöver ovanstående rekommendationer för bostadsbebyggelse 

finns förslag till skyddsavstånd mellan järnväg och t ex annan 

typ av bebyggelse, förvaring av brandfarliga ämnen, kraftledningar, 

vägar, parkeringsplatser, skyltar, master, vindkraftverk 

m m. 

Se ”Järnväg och samhälle - Markanvändning i järnvägars 

närhet, Banverket 01-05-12, förhandsutgåva.


93

94 


Skyddsområden för vattentäkter 

Grundvattentäkter med skyddsområden 

Kring större vattentäkter finns av länsstyrelsen fastställda 

skyddsområden med restriktioner och föreskrifter. 

Skyddsområdet har som syfte att peka på 

tillrinningsområdet till vattentäkten inom vilket försiktighet 

och hänsyn skall iakttas. 

För närvarande finns sex grundvattentäkter med fastställda 

skyddsområden varav fyra är reservvattentäkter: 

V1. Boterstena (Tidavads vattentäkt) 

V2. Svaneberg (Lugnås vattentäkt) 

V3. Böckersboda (reservvattentäkt) 

V4. Hasslerör (reservvattentäkt) 

V5. Lugnås (reservvattentäkt) 

V6. Sjötorp (reservvattentäkt) 

Ytvattentäkter för dricksvatten 

Ytvattentäkten för Lindholmens vattenverk saknar 

fastställt skyddsområde. Förslag till skyddsområde 

eller annat skydd för Vänern och dess tillrinningsområden 

kommer att studeras i samverkan med övriga 

Vänerkommuner, länsstyrelsen m fl. 


Skyddsföreskrifterna för en vattentäkt varierar beroende på 

de lokala förhållandena. De innehåller ofta anvisningar för 

markarbeten, hur avlopp får anordnas och hur olika kemi- 

kalier får användas, vilket kan beröra både enskilda hushåll, 

industriföretag, idrottsanläggningar samt jordoch skogsbrukets 

företag. 

Skyddsområde för vattentäkten vid Torsö skola bör utredas. 

Områden utanför detaljplan med 

behov av va-sanering 

Inom vissa områden med tätare bebyggelse finns 

behov av ett helhetsgrepp för vatten- och avloppslösningen. 

Det är i regel områden som växt fram 

under en lång tidsperiod och där successivt skärpta 

krav på framförallt avloppslösningar medfört att 

standarden är mycket varierande. 

Helhetssyn behöver inte betyda stora och komplicerade 

systemlösningar. Individuella lösningar eller 

grupplösningar är möjliga förutsatt att avlopp inte 

förorenar intilliggande vattentäkter eller stör närboende 

på annat sätt. 


Vid byggnation inom område med låg va-standard och behov 

av samordnade lösningar skall va-plan upprättas som underlag 

för val av lösning. Bebyggelseområden där kunskapsnivån 

är låg bör inventeras så att nuvarande standard klargörs. 

Böckersboda och Brommösund är två områden där standardförbättring 

av avloppslösningarna är under utredning. 

Vattenverket vid Lindholmen.


95

96 


Elektriska ledningar 

Ledningar ger upphov till magnetiska fält, vars styrka 

mäts i enheten Tesla, oftast mikroTesla (µT). Även 

om det inte finns vetenskapliga bevis för samband 

mellan magnetiska fält och elöverkänslighet, allergier 

eller liknande besvär bör försiktighetsprincipen gälla 

vid lokalisering av bebyggelse i närheten av kraftledningar. 


Nya anläggningar och byggnader bör planeras så att exponeringen 

för magnetiska fält minimeras. Fältstyrkan 0,2 µT 

bör gälla som gräns och kan räknas ut för varje ledning. 

Fältstyrkan avklingar relativt snabbt med växande avstånd 

från ledningen. För större ledningar rekommenderas följande 

skyddsavstånd för bebyggelse där människor vistas mer än 

tillfälligt: 

50 kV: Skyddsavstånd 10 m. 




Nedgrävning av ledning i mark kan vara ett alternativ till 

luftledning med skyddsavstånd. (Normalt är jordförlagd kabel 

väsentligt mycket dyrare än luftledning i synnerhet för stora 

kraftledningar). 

130 KV 

50 m 

Exempel på skyddsavstånd vid en 130- kilovoltsledning. 

Gasledning 

Mer eller mindre parallellt med nuvarande E20 finns 

ett reservat för en eventuell framtida naturgasledning. 

Länsstyrelsen har uppgivit att detta reservat skall ligga 

kvar tills vidare. Jordbruk kan bedrivas ovanpå den 

nergrävda ledningen men ledningen kommer att orsaka 

en trädlös ledningsgata i skogsmark. 


Skyddsavståndet till bebyggelse är 25 m. Är verksamheten 

brand- eller explosionsfarlig bör avståndet ökas till ca 50 m. 

Osäkerheten kring gasledningens genomförande och dess exakta 

läge vid ett eventuellt genomförande medför att bebyggelse 

inom reservatet måste prövas från fall till fall. 

Vindkraftverk 

Vindkraftverk förorsakar buller men kan också vara 

förenade med risker för lossnande propellerblad eller 

bladdelar, nedfallande is m m. Det kan inte heller 

uteslutas att ett vindkraftverk kan haverera och falla 

omkull. Vindkraftverk i exponerade lägen är oftast 

visuellt störande och minskar upplevelsevärdet av ett 

i övrigt orört landskap. 


Boverkets allmänna råd, rapport 1995:1 innehåller anvisningar 

för etablering av vindkraftverk på land. Vindkraftverk 

skall lokaliseras till områden där de inte blir störande 

för vare sig boende eller landskapsbild. Skyddsavstånd till 

områden där människor vistas utan skydd bör vara: navhöjden 

plus tre gånger rotordiametern. 

Med hänsyn till bullret bör skyddsavståndet mellan vindkraftverk 

0,25-1 MW respêktive 1- MW och bostäder vara minst 

200 respektive 700 m. Beräkningar skall utföras för ”worst 

case” vid varje lokaliseringsprövning. Härutöver finns anvisningar 

för samspelet med t ex trådlös kommunikation och 

flygstråk, vilka skall beaktas. 

Master 

Utbyggnaden av antenner m m för mobila kommunikationer 

av olika slag kommer att medföra omfattande 

behov av master. Ofta kan dessa vara störande 

i landskapsbilden och konkurrera med andra landmärken, 

t ex kyrktorn. 


Antennanläggningar skall så långt möjligt samlokaliseras till 

så få master som möjligt. Kartan till höger visar de zoner dit 

master i första hand bör lokaliseras. Vid lokalisering i närheten 

av allmänna vägar skall Vägverkets rekommendationer 

gälla. Mast bör ej sättas upp närmare vägområdet än 

mastens höjd.


97

98 


Hamnar 

Mariestads hamn är idag den enda nyttohamnen inom 

kommunen. Denna utgör en del i det riksintresse som 

består av alla Vänerhamnar tillsammans. Nya hamnar 

för yrkesfisket planeras i Sjötorp och vid Brommösund. 

I kommunen finns gästhamnar i Mariestads 

tätort samt på Torsö och i Sjötorp. Småbåtshamnar 

finns bl a vid Björsäter, i Mariestad och Sjötorp men 

även i anslutning till fritidshusområden och externa 

bostadsområden. Hamnar ger upphov till störningar 

i form av buller från t ex båtmotorer, damm från 

lastning av t ex spannmål m m. 


Ny bebyggelse bör inte lokaliseras inom närområdet till respektive 

hamn om inte gällande riktvärden för buller enligt 

Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 eller motsvarande 

värden kan uppnås. Omvänt bör nya hamnar inte lokaliseras 

till platser där de kan vara störande för närboende. Lokalisering 

av hamnar prövas från fall till fall mot andra typer av 

störningar. 

Motorbanor 

Inom kommunen finns en speedwaybana och en 

folkracebana vid Greby. Vidare finns en endurobana 

i anslutning till Bångahagen. Tidans mynningsområde 

mellan hamnpiren och Ekudden nyttjas för vattenskidåkning 

efter motorbåt. 

Störningar består av motorbuller vid tävlingar och 

träningar samt från biltrafik till och från anläggningarna. 

Banan för vattenskidåkning kan dessutom medföra 

störningar på naturmiljön och fågellivet i och 

kring Tidan. 

Speedway på Greby. 


Ny bebyggelse bör inte lokaliseras inom en skyddszon på ca 

400 m från det område där den störande verksamheten förekommer. 

Om de lokala förhållandena så medger kan kortare 

avstånd prövas. Riktvärden för buller enligt Naturvårdsverkets 

allmänna råd 1975:6 eller motsvarande skall vara 

vägledande. 

Skjutbanor 

Inom kommunen finns två skjutbanor norr om 

Ymsen. Den ena är en jaktskyttebana, den andra en 

övningsbana som även är godkänd för militära handeldvapen. 

Banan nyttjas bl a av hemvärnet. Skjutriktningen 

är nordväst respektive nordost. 

Störningar består av buller från skjutningarna. Bullret 

utbreder sig inte lika mycket i alla riktningar utan 

inom ett mer kilformat område. Utbredningen i riktningen 

180 ° från skjutriktningen är således betydligt 

mindre än motsvarande utbredning i skjutriktningen. 


Kring kommunens två skjutbanor redovisas på kartan på sid 

101 en generell och cirkelformad skyddszon med ett skyddsavstånd 

till bostäder på ca 1000 m. Inom skyddsområdena bör 

bebyggelse inte lokaliseras p g a bullerstörningarna. Störningarna 

är dock beroende av den lokala topografin och ny 

bebyggelse skall kunna prövas efter särskild utredning, som 

visar ljudnivåerna i det enskilda fallet. Rekommendationer i 

Naturvårdsverkets allmänna råd 1981:2 eller motsvarande 

skall gälla vid bygglovprövning och annan tillståndsgivning. 

Bergkrossanläggningar 

I Mariestad finns två bergtäkter (Västra Kinneskogen 

och Börstorp-Råntorp). Omedelbart utanför 

kommungränsen, belägen i Skövde kommun, planeras 

ytterligare en bergkrossanläggning (Övertorp). 

Störningar från bergtäkter består av buller från borrning, 

sprängning och krossverk samt från transport 

till och från anläggningen. Bullerstörningarna minskar 

i takt med att täkterna blir djupare och täktens 

egen skärmeffekt ökar. Förutom buller förekommer 

störningar i form av damm, vibrationer och tryckvågor 

vid sprängning. 


Ny bostadsbebyggelse bör inte lokaliseras inom skyddszonen 

om inte gällande riktvärde för externt industribuller (Natur-

vårdsverkets allmänna råd 1978:5) och riktvärden för vibrationer 

och tryckvågor, som anges i meddelade tillstånd enligt 

miljöbalken, klaras. Bostäder bör ej heller tillåtas om det 

föreligger risk för olägenhet eller störning i form av dammspridning 

i närområdet. Vid lokaliseringsprövning skall även 

möjligheterna till utvidgning av täkten beaktas. Bebyggelse 

får inte lokaliseras så att den hindrar sådan expansion. 

Reningsverk 

Det största reningsverket ligger i Mariestads tätort. 

Förutom Mariestads reningsverk finns mindre anläggningar 

i kransorterna Lugnås, Sjötorp, Tidavad 

samt på Torsö. Det finns även reningsverk, vilka drivs 

av samfälligheter eller enskilda bolag t ex avloppsanläggningarna 

för Metsä Tissue, Wänerlandias bostadsoch 

fritidshusområden, Rattugglans motell, Sundsörens 

bostadsoch fritidshusområde och Hjorthammarens 

fritidshusområde. 

Störningar från reningsverk utgörs av bl a dålig lukt 

och risk för spridning av mikroorganismer. Vidare 

ger utsläpp av vatten en lokalt försämrad vattenkvalitet, 

vars utbredning bestäms av utsläppens storlek, 

innehåll samt av de lokala förhållandena i övrigt. 

Skyddszon kring 

Mariestads 

reningsverk. 



Ny bostadsbebyggelse eller yrkesmässig livsmedelshantering bör 

inte lokaliseras inom föreslagna skyddszoner. Se karta, sid 

101. Utsläppen av renat avloppsvatten till sjö eller vattendrag 

kan begränsa möjligheterna till bad och i vissa fall även 

uttag av bevattningsvatten. Provtagning skall ske i tveksamma 

fall. 

Planeringen kring Mariestads reningsverk bör studeras i kommande 

fördjupning av översiktsplanen. Gällande skyddszon, 

enligt tekniska förvaltningens kompletteringar till tillståndsansökan 

1994-06-29, framgår av nedanstående figur. 

99

100 


Avfallsdeponier 

Av kommunens avfallsdeponier är endast Bångahagen 

i Mariestad i drift. Numera deponeras endast 

grov- och industriavfall medan hushållsavfallet körs 

till Lidköping för förbränning. 

Från deponier kan utlakning av metaller och andra 

ämnen ske, vilket kan skada mark och yt- och grundvatten. 

Lakvatten kring Bångahagen samlas därför 

upp och behandlas vid Mariestads reningsverk. Buller 

från maskiner och transporter till och från anläggningen 

är en annan störningskälla. Vidare kan omlastning 

av hushållsavfall medföra luktstörning. 


Ny bostadsbebyggelse bör inte lokaliseras närmare Bångahagens 

sopdeponi än ca 500 m. 

Industrianläggningar 

I kommunen finns ett 60-tal anläggningar av mycket 

skiftande storlek och varierande verksamhet. Störningar 

från industriverksamhet varierar med vilken 

typ av verksamhet som bedrivs. Buller, lukt och utsläpp 

till både luft och vatten är några exempel. 


Ny bostadsbebyggelse bör endast lokaliseras till områden där 

gällande riktvärde för externt industribuller (Naturvårdsverkets 

allmänna råd 1978:5) eller motsvarande kan klaras. 

Lokalisering bör ej heller ske om andra typer av störningar, 

vilka orsakas av verksamheten, förekommer. Reglering kan i 

vissa fall följas av tillståndsbeslut och däri uppsatta villkor för 

verksamheten. 

Större djurbesättningar 

Inom kommunen finns ett 15-tal gårdar med större 

djurbesättningar (mer än 100 djurenheter). Störningar 

i form av lukt, allergier, buller från fläktar och maskiner 

kan förekomma. 


Inom en skyddszon på ca 500 m bör endast ny bostadsbebyggelse 

tillåtas om denna behövs för gårdens drift eller vid generationsskiften. 

Motiven till denna rekommendation är dels ovan 

nämnda störningar, dels de indirekta konsekvenserna för anläggningen, 

vilka kan bli följden av ”närliggande” bostadsbebyggelse, 

t ex begränsningar för anläggningens omfattning och 

drift. 

Skyddsavstånd vid gårdar med stora djurbesättningar finns i 

regel naturligt genom omgivande odlingsmark. 

Radon 

Områden med risk för radonstrålning har inventerats. 

Högriskområdena finns i regel i nord-sydliga 

stråk på isälvsmaterial. Norr om Vristulven finns ett 

område med större utbredning, vilket bl a omfattar 

delar av Lugnås kyrkby. Lågriskområdena är i huvudsak 

koncentrerade till de större åkermarksområdena 

med lera eller andra typer av sedimentjordar. 

Däremellan finns normalriskområden. Högriskområdena 

har redovisats på kartan till höger. 


Inom högriskområdena skall byggnader där människor vistas 

mer än tillfälligt (t ex bostäder) utformas ”radonsäkert”. 

Grundläggning kan t ex ske på väl luftad torpargrund med 

tätt bjälklag eller på tät platta på mark där alla genomföringar 

tätas. På normalriskområden kan något enklare åtgärder 

vidtas. Bostäder på hög- och normalriskområden bör dessutom 

vara väl ventilerade. På lågriskområden behövs inte några 

särskilda åtgärder. 

Förklaring till kartan på nästa sida 

På kartan redovisas objekt med behov av 

skyddszon och/eller bevakningszon. Inom det 

område kring Mariestads tätort där fördjupning 

av översiktsplanen pågår har skydds- och 

bevakningszoner inte redovisats. Skydds- och 

bevakningszoner inom detta område kommer 

att preciseras i fördjupningsarbetet.


101


7 

KONSEKVENSER 

Kommunen har valt att göra en generell och översiktlig 

konsekvensbeskrivning. Utgångspunkten är att 

den utveckling som redovisas i översiktsplanen bör 

vara långsiktigt hållbar. Konsekvensbedömningens 

syfte är därför främst att belysa de viktigaste komponenterna 

i planeringen för ett hållbart samhälle, det 

vill säga konsekvenserna för miljön, kulturella och 

sociala förhållanden samt ekonomin. Tonvikten har i 

102 

detta skede lagts på planens sociala och miljömässiga 

aspekter med utgångspunkt i de nationella miljö- och 

folkhälsomålen. Översiktsplanens samband med 

kommunens budgetarbete och verksamhetsplanering 

redovisas i avsnittet ”Genomförande”. 

Konsekvensbeskrivningen kommer fortlöpande att 

utvecklas och fördjupas vid de aktualitetsförklaringar 

av planen som planeras ske vartannat år. Ny kunskap 

kommer att tillföras den översiktliga planeringen 

i takt med att det strategiska arbetet med fördjupade 

översiktsplaner och styrdokument fortskrider. 

Flera åtgärder i handlingsprogrammet är av den karaktären 

att det är svårt att bedöma effekten av varje 

åtgärd för sig. Det handlar bl.a. om åtgärder som 

syftar till att förändra attityder och förhållningssätt. 

Det innebär inte att åtgärderna för den skull är olämpliga 

att genomföra. Här är det istället helheten som 

har betydelse för en hållbar utveckling. Konsekvenser 

av en föreslagen åtgärd kan inte alltid förutses 

förrän en noggrannare detaljstudie utförts, t ex inom 

ramen för en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), i 

samband med detaljplanering och byggande. Därför 

måste tillämpningen av MKB i de olika planeringsprocesserna 

utredas och klargöras, så att en mer hållbar 

utveckling kan säkerställas. 

Bebyggelseutveckling 

Den nya översiktsplanen innehåller inga dramatiska 

förändringar av användningen av mark och vatten. 

Flertalet markreservationer för bebyggelse har diskuterats 

tidigare. Flera hade också stöd i den förra 

översiktsplanen. Utgångspunkterna för bebyggelseutvecklingen 

har emellertid förtydligats och preciserats 

i den nya planen. 

I förra översiktsplanen redovisades en utbyggnadsidé 

med en bandstad utmed Mariestadssjön som på 

lång sikt skulle sammanbinda Lugnås, Mariestad och 

Hasslerör. Idén har under föregående planperiod inte 

genomförts och bebyggelseutvecklingen under de 

närmaste 10-15 åren bedöms inte heller ha en sådan 

omfattning att bandstadsidén kan vara styrande för 

utvecklingen annat än på mycket lång sikt. 

Den kommande planperioden kommer sannolikt att 

medföra förändringar och moderniseringar inom 

redan planlagda områden i takt med att bebyggelsen 

gradvis anpassas till nya behov. Tidigare gällde 

att kommunernas planberedskap räknades i antal 

tomter till salu. Detta gäller inte längre eftersom kommunen 

inte har råd att ligga ute med stora investeringar 

i osålda tomter. Dagens och med stor sannolikhet 

även morgondagens byggande är projektanpassat, 

och antagna detaljplaner blir snabbt inaktuella. 

Planberedskap innebär nu färdiga översikts- och fördjupade 

översiktsplaner, där detaljplanen kan skräddarsys 

efter aktuellt byggnadsprojekt. 

I handlingsprogrammet redovisade principer för 

bebyggelseutvecklingen kommer sannolikt att leda 

till att huvuddelen av tillkommande permanent bebyggelse 

kommer att lokaliseras till Mariestads tätort. 

Befolkningsutvecklingen utanför Mariestads tätort 

har varit förhållandevis stabil under hela 1990talet 

och kommunen bedömer inte att den valda inriktningen 

kommer att hindra en positiv utveckling 

på landsbygden. Redovisade satsningar på besöksnäringen 

och fritidsaktiviteter kommer tvärtom att 

bidra till en positiv landsbygdsutveckling. 

Prioriterade insatsområden 

Översiktplanen fokuserar på fem prioriterade insatsområden, 

som alla syftar till att öka kommunens attraktionskraft. 

Kommunen har valt att planera utifrån 

målsättningen att befolkningen successivt skall 

öka. Det innebär inte att kommunen saknar beredskap 

för en negativ befolkningsutveckling. Målsättningen 

att befolkningen skall öka, baseras på en positiv 

framtidstro och bedömningen att näringslivet i 

ökad utsträckning kommer att etablera sig och växa 

fram där människor vill bo. Aktuella undersökningar

visar att det inte endast är storstäder och högskoleorter 

som lockar människor, utan att alltfler uppskattar 

småstadens charm och dynamik eller en attraktiv 

landsbygd som kvaliteter i boendet. 

Stärkt samhällsservice 

Stärkt samhällsservice handlar om övergripande planering, 

skola, kultur, vård och omsorg m m. Utvecklingen 

av kommunen kommer framgent att 

grundas på en aktiv översiktplanering utifrån ett 

folkhälsoperspektiv. Det innebär bl a att planeringen 

kommer att ske utifrån ett helhetsperspektiv med 

kommuninvånarna i centrum. 

Samhällsbyggnadsprocessen kommer att förtydligas 

och präglas av ett sektorsövergripande arbetssätt och 

ökat medborgarinflytande. Kommunens mark- och 

planberedskap kommer att förbättras i takt med att 

redovisade fördjupningar av översiktplanen tas fram. 

Aviserade plan- och programarbeten, bl a beredskap, 

energi och naturvård, kommer att bidra till att planeringsunderlaget 

förbättras. Särskilda resurser ska avsättas 

för uppföljning och utvärdering. Det ekonomiska 

bokslutet kommer att kompletteras med välfärdsbokslut 

och miljöbokslut för att på så sätt spegla 

huvudaspekterna i begreppet hållbar utveckling. 

Mariestads kommun kommer även fortsättningsvis 

att vara pådrivande i det regional och delregionala 

utvecklingsarbetet. Samverkan och samarbete kommer 

att ske inom många olika områden. 

Attraktivt boende 

Livskvalitet i vardagsmiljön ses som en allt mer betydelsefull 

faktor för bosättning och en drivkraft för 

utveckling. Exempel på faktorer som bedöms innebära 

större livskvalitet kan vara närhet till vatten, skog, 

släkt och vänner eller helt enkelt hemkänsla. Även 

boendekostnader kan spela en avgörande roll. De i 

översiktsplanen angivna markreservationerna för 

bostäder har lokaliserats till attraktiva och variationsrika 

områden. Strävan att tillgodose efterfrågan på 

bostäder med vattenkontakt har preciserats och konkretiserats 

i ett mål. Målsättningen bedöms inte stå i 

strid med strandskyddet. Genom en framsynt planering 

bör det vara möjligt att tillgodose syftet med 

strandskyddet och samtidigt utveckla ett attraktivt 

boende. 


Konkurrenskraftigt näringsliv 

Kommunens näringsliv domineras av ett fåtal stora 

industrier och det är önskvärt att andelen små och 

medelstora företag ökar. Översiktsplanen anger därför 

att kommunen aktivt och ev i samverkan med 

näringslivet ska söka nya företagsetableringar inom 

framtidsbranscher, exempelvis förnyelsebar energi, 

miljö, design, innovationsverksamhet, besöksnäring 

och upplevelseindustri. Förutsättningarna att utveckla 

besöksnäringen bedöms som särskilt goda och planen 

ger därför stöd för ett flertal åtgärder som behövs 

för att utveckla näringen. 

Kommunen bedömer att föreslagna satsningar för 

att utveckla näringslivet är förenliga med etablerade 

riksintressen. Satsningen på Laxhall vid Brommösund 

sker i ett område som omfattas av flera riksintressen. 

Kommunens bedömning är att riksintressena för friluftsliv 

och yrkesfiske kommer att främjas genom 

den föreslagna satsningen. Exploateringens närmare 

inverkan på naturmiljön kommer att noga belysas i 

kommande planarbete. 

Bra kommunikationer 

Flertalet för kommunen viktiga och strategiska frågor 

inom kommunikationsområdet bedöms ligga i 

linje med en hållbar utveckling. Exempel på långsiktigt 

hållbara åtgärder är utvecklingen av tågtrafiken 

på Kinnekullebanan och Vänersjöfarten. 

Förbättrade kommunikationer, t ex utbyggd regional 

tågtrafik, leder till ökningar av både den lokala 

arbetskraftens tillgång till arbetsplatser och företagens 

lokala tillgång till arbetskraft. Bra tågförbindelser 

förutsätts således bidra till regionförstoring genom 

att förkorta pendlingstiderna och öka tågresandet 

mellan orterna längs banan. Berörda orters utvecklingsmöjligheter 

och attraktivitet ökar genom att fler 

människor kan antas flytta till orter där det finns 

möjligheter att välja mellan fler arbeten inom rimlig 

restid och där förutsättningarna att bo kvar är goda 

för dem som byter arbete. Ett attraktivt boende kan 

t ex motivera längre resväg till arbetet. Med goda 

tågförbindelser behöver inte detta betyda längre restid 

än lokala resor i den större staden. Regionförstoring 

genom satsning på regional tågtrafik är också 

en satsning på miljövänlig teknik och kollektivtrafik, 

satsningar som är viktiga för att kunna nå en långsiktig 

hållbar utveckling. 

103

104 


Den förespråkade utbyggnaden av E20 kan i ett 

kortsiktigt perspektiv synas stå i strid med en hållbar 

utveckling. Kommunen menar dock att även den 

typen av åtgärder behövs för att öka kommunens 

konkurrenskraft, så att vi på sikt står starkare och 

kan utvecklas till en hållbar kommun. Invändningarna 

mot en utbyggnad av E20 bygger dessutom 

ofta i huvudsak på aspekter som är kopplade till de 

tekniska begränsningar som en del av dagens fordonspark 

uppvisar vad gäller säkerhet, buller och 

utsläpp av luftföroreningar. Dessa aspekter kan vara 

viktiga på kort sikt men får inte tas till intäkt för att 

avstå från långsiktiga investeringar med så stor betydelse 

för en positiv utveckling som det här är frågan 

om. Större hänsyn bör istället tas till att det nu sker 

en snabb utveckling mot mer miljöanpassade fordon 

och bränslen. 

Aktiv resurshushållning 

Kommunen är medveten om att det ibland förekommer 

en uppfattning om att det är svårt att förena 

ekonomiskt tillväxt med god hushållning med 

naturresurserna. Så länge den ekonomiska tillväxten i 

huvudsak är baserad på uttag av ändliga resurser, 

såsom olja och mineraler, finns en konflikt mellan 

ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Konflikten 

minskar dock i takt med att tillväxten i högre 

utsträckning baseras på förnyelsebara naturresurser 

och en ökad resurseffektivisering. Flera av de åtgärder 

som redovisas i handlingsprogrammet syftar 

därför till att öka effektiviteten i resursanvändningen 

och till att stimulera en ökad användning av förnyelsebara 

energikällor. 

Kommunens identitet och attraktivitet ska stärkas 

genom att värdefulla natur-, kultur- och friluftsområden 

tas till vara i utvecklingsarbetet. Det handlar 

både om att öka tillgängligheten till områdena och 

att skydda dem från överutnyttjande. För vissa särskilt 

värdefulla områden föreslås reservat. Lugnåsberget 

och en stor del av Vänerskärgården avsätts 

som stora orörda områden. Det innebär att möjligheterna 

att exploatera dessa områden för andra ändamål 

än det rörliga friluftslivet och de areella näringarna 

försvåras. 

I översiktsplanen anges att kommunens vattenplanering 

ska anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. 

Det innebär att kommunens vattenplanering 

kommer att påbörjas först när pågående arbete med 

att införa EU:s vattendirektiv på central nivå har slutförts. 

I avvaktan på detta kommer kommunen att 

arbeta med vattenfrågorna på sedvanligt sätt. För att 

skydda Tidanöringen och den hotade fiskarten asp 

har kommunen angett vissa restriktioner för vattenverksamhet 

i Tidan. Planen ger också stöd för fortsatta 

fiskevårdsinsatser i ån. Skyddsområde kommer 

att inrättas för att skydda kommunens vattentäkt vid 

Sandviken och vid Lindholmens råvattenintag. Kommunen 

kommer även fortsättningsvis att verka för 

att vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag successivt 

förbättras. 

Sociala aspekter 

Genom att ta hänsyn till och beakta sociala aspekter 

i samhällsplaneringen kan en god livsmiljö främjas. 

Sociala aspekter i den övergripande planeringen beskriver 

till exempel förhållanden som kan påverka 

människors livsmiljö, levnadsförhållanden, hälsa och 

säkerhet. En god livsmiljö bygger således dels på en 

god fysisk miljö, dels på faktorer som social gemenskap, 

delaktighet, valfrihet, självbestämmande och 

allsidighet (Boverket, 1996). 

Detta avsnitt innehåller en bedömning av i vilken utsträckning 

översiktsplanen tillgodoser kraven på en 

hållbar social och kulturell utveckling. Bedömningen 

har skett mot tio mål för bättre folkhälsa som Nationella 

folkhälsokommittén utarbetat 1) . Kommitténs 

övergripande mål är: ”Att skapa samhälleliga förutsättningar 

för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. 

1) Nationella folkhälsokommittén har reviderat sina 18 ursprungliga 

mål för folkhälsa till 10 mål, vilka förväntas bli antagna av 

riksdagen under hösten 2003. 

2) Se Kf § 75/01

1. Social och ekonomisk trygghet 

Mål: Alla grupper ska ha en ekonomisk trygghet och 

inkomstskillnader och segregation ska motverkas. En 

god folkhälsa ska hävdas som ett viktigt mål i ekonomisk 

politik. 

Måluppfyllelse: Genom att låta folkhälsoperspektivet 

genomsyra arbetet med kommunens utvecklingsarbete 

skapas förutsättningar för en hållbar utveckling. 

Utvecklingsarbetet skall följas upp med bl a 

välfärdsbokslut. En aktiv och framsynt översiktsplanering 

skall bidra till att skapa en grund för stärkt 

samhällsservice, attraktivt boende, bra kommunikationer, 

ett konkurrenskraftigt näringsliv samt en aktiv 

resurshushållning. Stärkt samhällsservice innebär bl a 

att utbudet och kvaliteten inom gymnasieskolan skall 

öka och möjligheterna till eftergymnasiala studier förbättras. 

Fysisk och social segregation skall motverkas genom 

att tillskapa attraktiva mötesplatser och genom att 

människor med olika bakgrund ges möjlighet att 

mötas i boendemiljön. 

Sammantaget bedömer kommunen att dessa åtgärder 

leder till att invånarnas möjligheter att försörja 

sig stärks och till att fler upplever en ökad social och 

ekonomisk trygghet. 

2. Inflytande, makt, delaktighet 

Mål: Det ska finnas ett starkt deltagande i de politiska 

beslutsprocesserna. Det lokala föreningslivet ska 

stärkas och folkhälsofrågorna ska göras till en del av 

demokratifrågorna. 

Måluppfyllelse: Mariestads kommun skall aktivt arbeta 

med att följa upp och anpassa de demokratimål 

som antagits av kommunfullmäktige. Målen syftar 

till att stärka kommunens lokala demokrati. Det anges 

bland annat att allmänheten kan ställa frågor direkt 

till fullmäktige. Kommuninvånarna kan även initiera 

ärenden genom att lämna förslag i ”allmänhetens 

förslagslåda”. Nämndernas sammanträden ska, så 

långt det är möjligt, vara öppna för allmänheten. 

För att nå ett ökat inflytande bland kommuninvånarna 

är tillgången på information av stor betydelse. Mariestads 

kommun skall aktivt följa och i möjlig utsträckning 

implementera den så kallade 24-timmarsmyndig- 


heten. Det ska vara möjligt för kommuninvånarna 

att ta kontakt med kommunen oavsett tid på dygnet. 

Kontakten kan till exempel bestå i att söka information, 

beställa blanketter eller att ställa frågor 

till kommunen. 

Mariestads kommun ska verka för att inrätta medborgarkontor, 

dels ett bemannat i någon av kommunens 

byggnader, dels ett elektroniskt via kommunens 

hemsida. 

Inom grund- och gymnasieskolan ska ungdomars 

engagemang och inflytande i demokratifrågor belysas. 

Bland annat ska skolorna användas som remissinstans 

i nämndernas beredningsarbete. 

Stor vikt ska läggas vid att skapa möjlighet för 

kommuninvånarna till delaktighet och inflytande i 

samhällsplaneringen. Arbetet med fysiska planer ska 

göras tillgängligt i kommunhus och på kommunens 

hemsida. Funktionshindrade skall ges ökad möjlighet 

till delaktighet genom förslag i ny tillgänglighetsplan. 

Kommunen ska uppmuntra lokala initiativ från 

byalag, samhällsföreningar och andra intresseorganisationer. 

Genom att genomföra regelbundna demokrati- och 

välfärdsbokslut lyfts folkhälsofrågorna till att bli en 

integrerad del av kommunens utvecklingsplanering. 

3. Trygga uppväxtvillkor 

Mål: Barnfamiljernas ställning skall stärkas genom 

bland annat föräldrautbildning. Hälsofrämjande skolor 

och insatser under åren i förskola är de mest centrala 

åtgärderna. Vikten av den psykiska hälsan skall 

belysas. 

Måluppfyllelse: Översiktsplanen anger att kommunen 

ska värna om allas rätt till arbete och en god 

utbildning samt sträva efter en hållbar ekonomisk 

utveckling, vilket skapar förutsättningar för barnfamiljers 

ekonomiska trygghet. Insatser skall göras 

för barn med behov av särskilt stöd. Skolorna skall 

anpassas efter elevernas behov och omvärldens krav. 

I enlighet med barnkonventionens riktlinjer skall kulturell 

verksamhet för barn och ungdomar uppmuntras. 

105

106 


4. Ett hälsosamt arbetsliv 

Mål: Den arbetsrelaterade ohälsan skall motverkas 

genom satsning på den hälsosamma arbetsplatsen 

och ett förstärkt arbetsmiljöarbete. 

Måluppfyllelse: Målet behandlas inte i översiktsplanen. 

5. En bra miljö - säkra produkter 

Mål: Inne- och utemiljöer skall förbättras. Invånarna 

skall ha tillgång till grönområden inom rimligt avstånd 

från bostaden. Miljöer och produkter skall göras 

skadesäkra. 

Måluppfyllelse: Genom en framsynt samhällsplanering 

och helhetssyn i det vardagliga arbetet skall 

hot och risker förebyggas samt konsekvenserna av 

störningar och olyckor lindras. 

I översiktsplanens rekommendationer anges skyddsområden 

med hänsyn till människors hälsa. Planen 

tar bl a hänsyn till buller, elektriska ledningar, gasledning, 

vindkraftverk, utbyggnad av master, hamnar, 

reningsverk, industrianläggningar, större djurbesättningar 

och radon. 

Kommuninvånarna skall ha ett stort utbud av och 

närhet till natur, parker och grönområden för rekreation. 

Alla kommuninvånare skall ha tillgång till 

friluftsområden av hög kvalitet i bostadens närhet. 

Kunskaperna om brister i inomhusmiljön skall öka 

genom utbildning och information. Mariestad skall 

vara en säker och trygg kommun. 

Hög tillgänglighet och bra miljö skall eftersträvas på 

kommunens skolor. 

6. Ökad fysisk aktivitet 

Mål: Alla invånare skall ha möjlighet till minst en 

halvtimmes fysisk rörelse varje dag. Målsättningen nationellt 

är att ”Sverige skall sättas i rörelse”. 

Måluppfyllelse: Översiktsplanen anger att cykeltrafiken 

inom kommunen bör öka samt göras mer 

trafiksäker. För att främja cykling bör cykelnätet utvecklas 

i enlighet med fastställd cykelplan. 

Allmänhetens tillgänglighet till friluftsområdena skall 

främjas. I denna utveckling ingår närhet och tillgänglighet 

till naturområden som en naturlig del. 

Kvaliteten i förskolan och grundskolan skall öka genom 

att nya arbetsmetoder prövas med syfte att öka 

intresset och motivationen hos eleverna. 

7. Bra kostvanor – säkra livsmedel 

Mål: Förbättrade kostvanor, där konsumtionen av 

frukt och grönsaker ökar och konsumtionen av fett 

och socker minskar. 

Måluppfyllelse: Målet berörs indirekt i visionen. 

Befolkningen förutses bli alltmer välinformerad och 

medvetna om betydelsen av en bra miljö, vilket bl a 

antas återspeglas i en ökad efterfrågan på lokalt producerade 

livsmedel. 

8. Minskade skador från spel och droger 

Mål: Minskad skadlig alkoholkonsumtion, ett narkotikafritt 

samhälle, undanröjande av dopning och minskat 

antal som börjar röka. Ingen skall utsättas för 

passiv rökning mot sin vilja. Det skall finnas en stark 

koppling till tillsynsuppgifter. 

Måluppfyllelse: Översiktsplanen anger att uppväxtmiljön 

för barn och ungdomar skall vara trygg och 

säker samt fri från droger. Planen understryker också 

behovet av attraktiva mötesplatser. Skador från spel 

behandlas inte i planen. 

9. Säker sexualitet - minskad smittspridning 

Mål: Främja en ansvarsfull och hälsosam sexualitet 

med ett förbättrat smittskydd. Nationell handlingsplan 

mot HIV/AIDS. Antalet oönskade graviditeter 

skall minska. 

Måluppfyllelse: Attityder till sex och samlevnad 

nämns i visionen men behandlas för övrigt inte i översiktsplanen. 

10. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 

Hälso- och sjukvårdens insatser för folkhälsan utgår 

från det behandlande, det sjukdomsförebyggande 

och det hälsofrämjande perspektivet och är delar i 

en helhet. Nya förväntningar ställs på hälso- och sjukvården 

genom förändringar i sjukdomsmönster, 

behandlingsmöjligheter och krav på kostnadseffektivitet. 

För att kunna möta den utvecklingen måste 

hälso- och sjukvården se till hela människan och hennes 

livsvillkor och inte bara olika sjukdomar.

Mål: Förstärka samhällsmedicinen. Stärka det hälsofrämjande 

arbetet inom sjukvården. Utveckla det 

förebyggande arbetet. 

Måluppfyllelse: Visionen anger att sjukhuset i Mariestad 

skall utvecklas till en hälsocentral, där privat och 

allmän sjukvård kompletterar varandra. Vidare är det 

enligt visionen önskvärt att en högskoleutbildning med 

folkhälsoinriktning etableras i kommunen. 

Översiktsplanen pekar också på behovet av ökat samarbete 

och bättre samverkan för att stärka samhällsservicen. 

För att utveckla det hälsofrämjande och 

sjukdomsförebyggande arbetet behövs ett brett samarbete 

mellan berörda aktörer. 

Miljöaspekter 

Nedan beskrivs kortfattat hur den i översiktsplanen 

redovisade utvecklingen av kommunen förhåller sig 

till de nationella miljömålen. Bedömningen är översiktlig 

och gör inte anspråk på att vara heltäckande. 

Huvudsyftet med beskrivningen är att belysa huruvida 

översiktsplanen medverkar till att de nationella 

miljömålen nås samt i vilken utsträckning planen ger 

vägledning för beslut i miljöfrågor. 

Av de 15 miljömålen har två, nr 5 hav i balans samt 

levande kust och skärgård och nr 10 storslagen fjällmiljö, 

inte bedömts vara tillämpliga på Mariestads kommun. 

Sötvattensskärgården i Vänern har dock många 

likheter med de marina kusternas skärgårdar. Vissa 

frågor, t ex skydd av orörda stränder, skydd för lekoch 

häckningsområden, behov av tysta områden, 

utsläpp från fartyg m m är aktuella även här. Därför 

kommenteras några av dessa frågor under målet 

om levande sjöar och vattendrag. 

Redovisningen av mål och delmål bygger på material 

som hämtats från länsstyrelsens projekt ”Miljömålen 

i Västra Götaland”. 

1. Frisk luft 

Mål: Luften skall vara så ren att människors hälsa 

samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 

Delmål: Miljökvalitetsnormer finns för svaveldioxid, 

kväveoxider, kvävedioxid, bly och partiklar. Mål finns 

även för bl a halter av ozon och utsläpp av organiska 

ämnen. 


Måluppfyllelse: Luftföroreningarna härrör främst 

från trafik- och energisektorn. De mätningar av stadsluften 

som görs i Mariestad visar att gällande miljökvalitetsnormer 

för kvävedioxid, svaveldioxid och 

partiklar med stor sannolikhet kommer att klaras 

under planperioden. Detsamma gäller halten av 

kväveoxider där denna norm skall tillämpas. 

Osäkerhet råder dock om huruvida aviserade normer 

för marknära ozon och bensen kommer att kunna 

innehållas. De i översiktsplanen föreslagna åtgärderna 

bedöms sammantaget leda till att luftkvaliteten 

i kommunen blir bättre. 

Satsningar på bl a Kinnekullebanan bör bidra till att 

utsläppen till luften minskar. Även satsningen på gångoch 

cykeltrafik bör på sikt ge ett positivt bidrag till 

bättre luftkvalitet. 

På kort sikt kommer en utbyggnad av E20 sannolikt 

att innebära ökade utsläpp av bl a kväveoxider jämfört 

med läget om utbyggnaden inte genomförs. På 

längre sikt beror utsläppen av hur trafiken och 

fordonstekniken utvecklas. 

Utbyggnaden av fjärrvärmen har redan bidragit och 

bedöms även framgent kraftigt bidra till måluppfyllelsen. 

Frågor om utsläpp till luft från energisektorn 

kommer att analyseras i den energiplan som kommunen 

avser att ta fram. 

2. Grundvatten av god kvalitet 

Mål: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar 

dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö 

för växter och djur i sjöar och vattendrag. 

Delmål: Delmålen är att skydda naturgrustillgångar, 

förhindra onaturliga förändringar i grundvattennivån 

och säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet. 

Måluppfyllelse: De för vattenförsörjningen viktiga 

grundvattenförekomsterna är skyddade av skyddsområden 

eller genom förordnanden. I översiktplanen 

anges också att dagvattenhanteringen skall ses över 

med inriktning mot ett ökat lokalt omhändertagande 

och rening. 

107

108 


3. Levande sjöar och vattendrag 

Mål: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara 

och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. 

Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, 

kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska 

och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt 

som förutsättningarna för friluftsliv värnas. 

Delmål: Delmålen är att skydda värdefulla naturoch 

kulturmiljöer, restaurera skadade vattendrag, 

skydda ytvattentäkter, förhindra införsel av främmande 

arter samt rädda hotade arter. 

Måluppfyllelse: Översiktsplanen bidrar till måluppfyllelse. 

Planen framhåller betydelsen av att på 

olika sätt skydda sjöar och vattendrag. Som allmän 

riktlinje anges att den framtida vattenplaneringen skall 

anpassas till vattendirektivet. Miljöbalkens särskilda 

riktlinjer för Vänern och Göta kanal skall tillämpas i 

planeringen. En stor del av den yttre skärgården i 

Vänern avsätts som stort orört område. 

Kommunens syn på vindkraft i skärgården är restriktiv. 

Endast ett redan ianspråktaget område anges 

som tänkbart för fortsatta etableringsstudier. 

Planen stöder fortsatta insatser för att skydda den 

hotade fiskarten Aspen samt Tidanöringen. Problemen 

med övergödning bedöms kvarstå under överskådlig 

tid. För att minska de negativa effekterna betonar 

översiktsplanen behovet av åtgärder inom jordbruket. 

Med anledning av risken för utsläpp av gödande ämnen 

har kommunen även en restriktiv syn på etablering 

av fiskodlingsverksamhet i sjöar och vattendrag. 

Föreslagen exploatering vid Laxhall syftar primärt 

till att förbättra förutsättningarna för friluftslivet och 

bedöms således bidra till måluppfyllelsen. 

4. Myllrande våtmarker 

Mål: Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska 

funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla 

våtmarker bevaras för framtiden. 

Delmål: En strategi för skydd och skötsel av våtmarker 

och sumpskogar skall tas fram till år 2005. 

Avsikten är att skydda 95 % av objekten i den nationella 

myrskyddsplanen till år 2010. Vidare skall vä- 

gar inte byggas genom värdefulla våtmarker. Våtmarker 

skall nyskapas i odlingslandskapet och åtgärdsprogram 

för enskilda hotade arter genomföras. 

Måluppfyllelse: Bevarande och återskapande av 

våtmarker knyter an till flera viktiga planeringsfrågor. 

I översiktplanen framhålls bl a våtmarkernas betydelse 

i arbetet med att begränsa övergödningen av 

sjöar och vattendrag. I översiktsplanen anges att kommunen 

har en restriktiv syn på torvtäkt. 

Aktuella vägutbyggnader (E20 och väg 26) kan 

komma att strida mot målet. Översiktsplanen stadgar 

dock att kompensationsåtgärder skall vidtas om 

våtmarker av någon anledning måste tas bort. 

6. Ingen övergödning 

Mål: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten 

skall inte ha någon negativ inverkan på människors 

hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller 

möjligheterna till allsidig användning av mark och 

vatten. 

Delmål: Utsläppen av fosfor till vatten skall successivt 

minska från 1995 års nivå. Kväveutsläppen till 

vatten skall minska med 25 % till 2010 räknat från 

1995. Utsläppen av kväveoxider till luft skall minska 

med 55 % till 2010 räknat från 1995 och utsläppen 

av ammoniak till luft skall minska med 12 % till 2010 

räknat från 1995. 

Måluppfyllelse: Övergödningsproblematiken är 

svårbemästrad. Näringshalterna i åarna Tidan och 

Friaån är mycket höga. Även Vänern uppvisar förhöjda 

kvävehalter. 

Översiktplanen ger vägledning för hur övergödningsproblemet 

skall hanteras men kan endast marginellt 

påverka de verksamheter som orsakar de faktiska 

utsläppen. I planen anges t ex att skyddszoner 

bör finnas mellan åkermark och vattenområden. Se 

även miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”. 

7. Bara naturlig försurning 

Mål: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning 

skall underskrida gränsen för vad mark 

och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska 

inte heller öka korrosionshastigheten i tekniska material, 

kulturföremål och byggnader.

Delmål: Högst 5 % av landets sjöar och 15 % av 

landets vattendrag skall vara försurade p g a mänsklig 

påverkan. Trenden med försurning av skogsmarken 

skall vända innan 2010. En opreciserad siffra 

för hur stor andel av skogsmarken i Västra Götalands 

län som får vara försurad efter 2010 anges i 

länsstyrelsens utkast till regionala miljömål. 

Svavelutsläppen skall minska med 25 % till år 2010 

räknat från 1995, dvs uppgå till högst 7000 ton totalt 

i Västra Götalands län. Utsläppen av kväveoxider 

skall minska med 55 % till 2010 räknat från 1995, 

dvs till totalt 24 000 ton i Västra Götalands län. 

Måluppfyllelse: Översiktplanen medverkar till 

måluppfyllelsen. Målet bedöms dock inte kunna nås 

fullt ut. Nedfallet av försurande ämnen (svavel och 

kväve) i kommunen ligger på eller strax över den 

kritiska belastningsgränsen. Jordarterna är i stor utsträckning 

motståndskraftiga mot försurning och 

målet för andelen försurade vattendrag klaras redan 

i dag. I översiktsplanen finns en rekommendation 

om att kalkningen av Vristulven bör fortsätta för att 

säkerställa reproduktionen av fisk och kräftor. 

En minskning av kväveoxiderna av den storleksordning 

som anges förutsätter nationella åtgärder beträffande 

utsläppen från vägtrafiken. Utsläpp och 

effekter av försurande ämnen från energisektorn 

kommer att behandlas i kommunens kommande 

energiplan. 

8. Levande skogar 

Mål: Skogen och skogsmarkens värde för biologisk 

produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska 

mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden 

och sociala värden värnas. 

Delmål: Skydd för skogar med höga naturvärden. 

Mängden död ved i skogen skall ökas. Kulturmiljöer 

i skogen skall bevaras och hotade arter skyddas. 

Måluppfyllelse: Det är oklart om målet kan nås. 

Ca 50 % av kommunens landareal utgörs av skog. 

Skogsvårdsstyrelsen har uppskattat marknadsvärdet 

av skogen till ca 760 miljoner kr 1) . Översiktsplanen 

redovisar vissa principer för hur planeringen av skogliga 

åtgärder bör ske för att bevarandevärdena i skogen 

skall bestå. Planen anger att särskild hänsyn skall 


iakttas vid skogsbruk i tätortsnära skogar och i skärgården. 

I översiktsplanen reserveras mark för nya naturreservat 

i skog. Behovet av ytterligare naturreservat får 

bedömas i det naturvårdsprogram som kommunen 

avser att utarbeta. Kommunens vision för år 2015 är 

att huvuddelen av skogsmarken är miljöcertifierad 

och sköts på ett miljöanpassat sätt. I översiktsplanen 

finns därför en uppmaning till skogsägare att låta 

miljöcertifiera sitt skogsinnehav enligt FSC eller motsvarande 

(se sid 136). Kommunen har föregått med 

gott exempel och antagit en grön skogsbruksplan 

för det egna skogsinnehavet. 

1) Målprogram för skogslänet Västra Götaland, publikation nr 1 

och 2, Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götalands 

län i samarbete med skogsnäringen 1998. 

9. Ett rikt odlingslandskap 

Mål: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens 

värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion 

skall skyddas samtidigt som den biologiska 

mångfalden och kulturmiljöpåverkan bevaras och 

stärks. 

Delmål: Kvarvarande ängs- och hagmarker skall 

hävdas. Åkermarkens kvarvarande småbiotoper skall 

skyddas och nya tillskapas. Kulturmiljövärden skall 

bevaras. Genetiska resurser skall säkerställas. Hotade 

arter skall bevaras genom specifika åtgärdsprogram. 

Ca 20 % av den odlade arealen bör utgöras av ekologisk 

odling år 2005. Ca 10 % av antalet mjölkkor 

samt slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk 

produktion år 2005. 

Måluppfyllelse: Översiktsplanen verkar i riktning 

mot måluppfyllelse. I kommunens vision för år 2015 

förutsätts att det ekologiska jordbruket är mer omfattande 

än det traditionella. Idag används ca 14 % 

av den odlade arealen för KRAV-godkänd produktion. 

Målet är att det öppna kulturlandskapet skall 

bibehållas och översiktsplanen anger därför att annan 

skogsplantering än lövskog och s k energiskog 

bör undvikas. 

Planen betonar betydelsen av att odlingslandskapets 

struktur bibehålls med ängs- och hagmarker och olika 

småbiotoper. Ambitionen är också att stimulera till 

att sådana landskapsvårdande åtgärder vidtas som 

109

110 


innebär att viktiga kulturmiljöer och element i landskapet 

synliggörs samt skapar förutsättningar för en 

rik biologisk mångfald. I översiktsplanen finns inga 

markreservationer för nya natur- eller kulturreservat 

i odlingslandskapet. Behov av ytterligare reservat får 

övervägas i samband med det aviserade arbetet med 

ett naturvårdsprogram för kommunen. För att 

skydda viktig kulturmiljöer avser kommunen att 

upprätta områdesbestämmelser för några områden. 

11. God bebyggd miljö 

Mål: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska 

utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka 

till en god regional och global miljö. Naturoch 

kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader 

och anläggningar ska lokaliseras och utformas 

på ett miljöanpassat sätt och så att en god hushållning 

med mark, vatten och andra resurser främjas. 

Delmål: 

• Hur ett miljöanpassat och energisnålt transportsystem 

skall se ut skall bestämmas senast år 

2010. Utnyttjandet av fossila fordonsbränslen 

skall minska och risken för olyckor med farligt 

gods minimeras. 

• Planeringen av bebyggelsen skall senast fr o m 

2010 grundas på kulturhistoriska och estetiska 

värden. Kulturarvet skall bevaras. I tätorterna 

skall andelen gröna ytor och vattenområden 

öka. Dagvatten skall tas om hand på ett ekologiskt 

hållbart sätt senast 2005. 

• Förnyelsebar energi skall användas för uppvärmningsändamål. 

Nya bostäder får inte förbruka 

mer energi än 90 kWh/m 2 och år fr o m 

2010. Nya permanentbostäder har inte direktverkande 

el fr o m 2005. Andelen byggnader 

som har fossila bränslen för uppvärmning utgör 

högst 20 % fr o m 2010. 

• Antalet bostäder där bullret överstiger riktvärdena 

skall minska med 10 % till år 2010 och 

med 80 % till år 2020 jämfört med 1998. 

Byggnaderna skall ha en tillfredställande inomhusmiljö 

med avseende på fukt, mögel och 

ventilation. 

• Användningen av naturgrus skall minska och 

inte överstiga 12 miljoner ton per år i landet 

totalt år 2010, varav 1,8 miljoner ton i Västra 

Götalands län. Återanvändningen av grusmassor 

skall öka. 

• Avfallsdeponierna skall uppnå enhetlig standard 

enligt EU:s krav senast år 2008. Lokal rening av 

lakvatten och tillvaratagande av deponigas skall 

ske. Hälften av alla avslutade deponier skall vara 

täckta enligt gällande regler. Mängden avfall och 

avfallets farlighet ska successivt minska. Fosfor 

från avloppsslam skall till 75 % återanvändas i 

jordbruket senast 2010. Slammet skall hålla 

sådan kvalitet att detta är möjligt. 

• Mängden material och energi som förbrukas 

genom varor och tjänster skall vara mindre år 

2010 jämfört med år 2000. 

Måluppfyllelse: Översiktsplanen syftar till att åstadkomma 

en god bebyggd miljö. Flera av kommunens 

tätorter kommer att studeras i fördjupade 

översiktplaner eller liknande. I översiktsplanen angivna 

mål och riktlinjer utgör direktiv för det fortsatta 

planarbetet. Planen anger även vissa riktlinjer 

för hur trafiken kan utvecklas i en mer hållbar riktning. 

Översiktsplanen anger att strategiska planer och program 

skall tas fram för olika sektorsintressen. Exempel 

på sådana strategiska planer och program är 

beredskapsplan, naturvårdsprogram, kulturpolitiskt 

program, program för grönstruktur och dagvattenhantering. 

En bullersaneringsplan för Mariestads tätort har tagits 

fram och ligger till grund för framtida bullerskyddsåtgärder. 

Kulturen ses som en grundsten för det kommunala 

utvecklingsarbetet. Kommunen har antagit kulturpolitiska 

mål och kommer att arbeta fram ett 

kulturpolitiskt program som skall visa hur målen skall 

nås. Inom ramen för pågående arbete med fördjupad 

översiktsplan för Mariestads tätort görs bl a en 

översiktlig kulturhistorisk analys av stadsdelskaraktärer.

Energifrågorna kommer att behandlas ingående i den 

kommande energiplanen. Planen anger mål för minskad 

användning av fossila bränslen och att andelen 

lokalt producerad el bör öka. 

Behov av åtgärder för att iordningställa Bångahagens 

avfallsdeponi i enlighet med EU:s regler för 

deponier övervägs i pågående arbete med att revidera 

kommunens avfallsplan. En utredning om förutsättningarna 

att utvinna deponigas vid Bångahagen 

visar att gasen inte har tillräckligt bra kvalitet för att 

en utvinning skall vara aktuell. 

I kommunens vision för 2015 anges att slammet från 

reningsverket efter rötning skall återföras till 

jordbruksmarken. Det är dock osäkert om 75 % av 

slammet kan återföras till jordbruket redan år 2010. 

Översiktplanen har som mål att effektiviteten vid 

användning av energi och material skall öka med en 

faktor 4 till år 2015. För att skydda kvarvarande naturgrustillgångar 

har en rekommendation införts i översiktsplanen 

som innebär att materialförsörjningen i 

första hand skall ske från bergtäkter. 

12. Giftfri miljö 

Mål: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller 

som skapats i eller utvunnits av samhället och som 

kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 

Delmål: Till år 2010 skall tillräcklig kunskap om de 

använda kemiska produkternas miljö- och hälsopåverkan 

tas fram. För produkter som används i stor 

mängd skall denna kunskap tas fram tidigare. Miljöoch 

hälsoinformation skall finnas på alla kemiska produkter. 

De farligaste kemiska ämnena skall avvecklas 

(ej finnas i nya produkter) inom olika tidsramar, som 

mest 15 år. Detta omfattar bl a cancerframkallande 

och hormonstörande ämnen, långlivade och bioackumulerande 

ämnen, kvicksilver, kadmium och bly. Ett 

successivt utbyte av farliga produkter mot mindre 

farliga skall pågå. Riktvärden för ett 100-tal ämnen 

skall tas fram till år 2010. Gamla föroreningar skall 

saneras. 

Måluppfyllelse: I kommunens vision för 2015 förutsätts 

att invånarna är miljömedvetna och aktivt väljer 

att inte köpa varor och tjänster som innebär att giftiga 

ämnen sprids i miljön. Översiktsplanen framhål- 


ler utbildning och information i enlighet med Agenda 

21 och införande av miljöstyrningssystem i företag 

och andra organisationer som viktiga verktyg för att 

öka allmänhetens medvetande om miljögifter. 

13. Säker strålmiljö 

Mål: Människors hälsa och den biologiska mångfalden 

skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i 

den yttre miljön. 

Delmål: Senast år 2010 skall utsläppen av radioaktiva 

ämnen vara så låga att dostillskottet inte överstiger 

0,01 mSv per person och år från varje enskild 

verksamhet. Hudcancerfallen får inte öka. Senast 2005 

skall radonhalterna i skolor och liknande inte överstiga 

400 Bq/m 3 . Mål för när höga halter av radon i 

bostäder och dricksvatten skall ha åtgärdats finns. Senast 

år 2010 skall tillräcklig kunskap finnas för att 

kunna bedöma riskerna med elektriska och magnetiska 

fält. 

Måluppfyllelse: Målet för radonhalt i skolor klaras 

troligen redan i dag. Radon i bostäder och enskilda 

brunnar regleras genom lagstiftning. I kommunen 

finns några områden som klassificerats som högriskområden 

för radon. Dessa finns redovisade på 

radonriskkartan, som i enlighet med rekommendationerna 

i översiktsplanen skall beaktas vid planering 

av nya bostäder. 

14. Skyddande ozonskikt 

Mål: Ozonskiktet skall förstärkas så att det långsiktigt 

ger skydd mot skadlig UV-strålning. 

Delmål: Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen skall 

till största delen upphöra till 2010. 

Måluppfyllelse: Huruvida målet klaras beror på vilken 

lagstiftning som införs. I dag finns ingen begränsning 

för hur länge befintlig HCFC (freoner) får användas 

och så länge användning pågår sker i princip 

utsläpp. Dock kommer rådande påfyllningsförbud 

att minska utsläppen med tiden. Hanteringen av 

ozonnedbrytande ämnen regleras på nationell nivå 

genom lagstiftning m m. Översiktplanen ger ingen 

särskild vägledning för hur dessa frågor bör behandlas 

i Mariestads kommun. 

111

112 


15. Begränsad klimatpåverkan 

Mål: Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet 

med FN:s konvention för klimatförändringar 

stabiliseras på en nivå som innebär att människans 

påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall 

uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den 

biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen 

säkerställs och andra mål för hållbar utveckling 

inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra 

länder ett ansvar för att detta globala mål kan 

uppnås. 

Delmål: Utsläppen av växthusgaser skall år 2005 inte 

överskrida 1990 års nivå, dvs uppgå till högst 90 miljoner 

ton uttryck som koldioxidekvivalenter. Under 

perioden 2008 till 2012 skall utsläppen minska med 

2 % jämfört med 1990 års nivå, d v s till 8,8 miljoner 

ton koldioxidekvivalenter. 

Måluppfyllelse: Energifrågorna är centrala i kommunens 

planering. Översiktsplanen anger entydigt att 

kommunen vill verka för en övergång till förnyelsebara 

energikällor och bidra till en ökad effektivitet i 

energianvändningen. 

Kommunen kommer att utarbeta en ny energiplan. 

Detta arbete skall ske med hög prioritet. Energiplanen 

kommer att mer i detalj visa hur omställningen 

av energisystemet skall gå till. 

I och med utbyggnaden av biobränslebaserad fjärrvärme 

i tätorten kommer Mariestad att klara sin andel 

av minskningen av koldioxidutsläppen. I ett längre 

perspektiv kan ytterligare åtgärder visa sig nödvändiga. 

Det är framförallt viktigt att bevaka, att den 

minskning av koldioxidutsläppen som förväntas 

uppstå till följd av omställning av energisektorn inte 

”äts upp” av ökade utsläpp från t ex trafiken.

REKOMMENDATIONER - Mariestads kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?