Vilmas ratar Kina för Japan - Exakta

exakta.se

Vilmas ratar Kina för Japan - Exakta

mai-lis hellenius:

Kostråden vilar

på säker grund

Byt ut mättat fett mot enkel- och fleromättat. Det säger Mai-Lis

Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, Karolinska

Institutet, som menar att dagens officiella kostråd vilar på en

säker vetenskaplig grund.

text: carina malm Foto: anna molander För hJärt-lunGFonden

Mai-Lis Hellénius är även överläkare på

Livsstilsmottagningen vid Hjärtkliniken,

Karolinska Universitetssjukhuset. Hon

har länge förespråkat den så kallade

medelhavskosten, som bygger på grönsaker,

baljväxter, fisk, skaldjur, nötter, mandel och

olivolja – det vill säga det som var basmat i

medelhavsländerna fram till 1970-talet.

– Det är den kost som är mest och bäst

utforskad. Vi har även sett behandlingsmässiga

effekter. När folk har ändrat matvanor

har risken för hjärtinfarkt minskat. I

dag vet man också varför.

Mai-Lis Hellénius säger att det är

kombinationen av dessa livsmedel som har

positiv effekt på vikt, blodtryck, blodfetter

och blodsocker. Hon tycker egentligen

att det är fel att kalla det medelhavsmat,

eftersom människorna runt Medelhavet allt

mer överger den gamla basmaten.

– Det behöver heller inte vara medelhavsprodukter.

Det går lika bra med motsvarande

nordiska råvaror och rapsolja,

men vi behöver även de fleromättade fetter

som finns i solros- och majsolja, nötter och

mandel.

viktigt att byta fett

Hon säger att det är viktigt att byta ut

mättade fetter mot enkel- och fleromättade.

– Medelhavsmaten är ingen lågfettkost,

men den innehåller mycket omättat fett

och lite mättat, det vill säga fett med en

högre kvalitet än det animaliska fett som är

basen här uppe i Norden. Olivoljan med bra

fettkvalitet och mängder av antioxidanter är

basfettet.

– I dag har man mycket djupare kunskaper

om olika fettsyrors hälsoeffekter. Mättat fett

ökar inte bara risken för hjärtkärl-sjukdom,

utan även för bukfetma, inflammationer i

hjärnan och leverförfettning. Det påverkar

även humöret och insulinkänsligheten.

Mai-Lis Hellénius säger att hon är

orolig över svenskarnas ökade konsumtion

av mättat fett.

– Kolesterolnivåerna har börjat vända

uppåt igen och det finns risk för att den

nedåtgående trenden i antalet hjärtinfarkter

kommer att vända, framför allt hos unga och

lågutbildade. Fettrenden går stick i stäv mot

vad forskningen säger. Att äta mycket mättat

fett är en risk, även om man går ner i vikt.

Mai-Lis Hellénius tycker varken att vi

ska vara rädda för fett eller kolhydrater, men

bli mer kvalitetsmedvetna.

– Vi måste fortsätta att kämpa mot läsk

och lösgodis, men får inte ta bort schyssta

kolhydrater, som frukt, grönsaker, ärter,

bönor och fullkornsprodukter.

– Många, framför allt män, äter onödigt

stora portioner av pasta och potatis. I

stället skulle vi ge plats för mättande baljväxter

med gelbildande fibrer, som sänker

blodsocker, blodfett och blodtryck – men

som mat, inte bara som tillbehör.

NNr de färskaste kostråden

Enligt Mai-Lis Hellénius passar medelhavsmaten

perfekt in i de nya nordiska

näringsrekommendationerna, NNR, som

kommer att läggas fram i oktober. Hon är

en av de cirka 100 nordiska forskare som

har gått igenom den senaste forskningen

mai-Lis hellénius hälsotips är att byta mättat

fett mot omättat, välja bra kolhydrater och

skippa socker och läsk.

och utarbetat de nya råden på uppdrag av

Nordiska Ministerrådet.

– Det blir de färskaste kostråden i

världen, som ger en samlad bild av de

senaste tio årens forskning inom området.

Under denna period kom det över 200 000

artiklar om kost och hälsa. Det innebär att

kostråden vilar på en allt säkrare grund.

Samtidigt har det blivit lättare att plocka ut

enstaka studier, som passar ens egna teorier.

– I dag finns ett extremt fokus på dieter.

Det är en svår balans – att vara hälsomedveten,

men inte bli fixerad vid maten.

Mai-Lis Hellénius menar att det har

blivit för mycket kamp om vilken mat som

är bäst för hälsan.

– Jag tycker personligen att mat ska stå

för glädje, samvaro och njutning, men som

professor måste jag vara ett språkrör för den

vetenskap som finns om mat och hälsa.

Vad forskningen säger är dock en

sak. Kostråden är översiktliga och måste

anpassas efter varje enskild individ, poängterar

hon.

– Inom sjukvården måste vi ge

differentierade kostråd. Det handlar om

livsstil, ärftlighet och preferenser. Det finns

inget som vi aldrig kan äta och ingen mat

som alla ska äta.

LIVSMEDEL I FOKUS 5 | 2013 29

More magazines by this user
Similar magazines