2011 - Gävle Energi AB

Partnerskap 

för en hållbar framtid 

Årsredovisning 2011

Innehåll 

4–5 VD har ordet 

6–7 Varmvatten blir till Whisky 

8–9 Gas är värt att tanka på 

10–11 Stor hall blev billigare än liten 

12–13 Fördjupat samarbete mellan 

Högskolan i Gävle och Gävle Energi 

14–15 Lugna i stormen 

16–17 Framtidens värme är nära 

18–21 Hållbarhetsredovisning 

22–23 Hantering av risker 

24–25 Värdefulla och hållbara varumärken 

26–27 Snabba fakta 

28–31 Förvaltningsberättelse 

32 Resultaträkningar 

33–34 Balansräkningar 

35 Förändringar i eget kapital 

36 Kassaflödesanalyser 

37–49 Noter 

50 Revisionsberättelse 

51 Granskningsrapport 

52–53 Definitioner

Samverkan 

Utveckling 

Attraktionskraft

VD har ordet: 

Partnerskap 

Ordet partnerskap är bra på många sätt. Det är också ett 

sätt att förhålla sig, både som människa och som företag. 

Vi vill alla leva i ett sammanhang och dela framgångar 

och eventuella hinder med andra. Livet blir intressantare 

och lättare på så sätt. I en affärsverksamhet har man 

också, med ett sådant synsätt, bättre möjlighet att lyckas 

med sin strategi genom att i partnerskap erbjuda en 

konkurrenskraftig utveckling. 

Inom energibranschen sker det idag en snabb utveckling 

av både teknologi och affärsmodeller. Detta är i stora 

drag drivet av de ökade kraven på klimatneutrala 

energilösningar på marknaden. För att klara av denna 

utmaning krävs ett utvecklat partnerskap. Gävle Energi 

har under de senaste åren arbetat konsekvent för att 

skapa en tydlig klimatprofil och en ökad kunskap inom 

området. Den ökade kunskapen har och skall användas 

för att utveckla teknikapplikationer och affärsmodeller 

för att möta marknadens och omvärldens krav. Utan 

partnerskap med andra aktörer kommer inte vi att klara 

av denna utmaning. Vi har kommit en bra bit på väg och 

vi har flera exempel på att denna strategi är den rätta 

vägen framåt. År 2011 visade på många exempel där 

partnerskap har lett till och leder till framgång i det korta 

och långa perspektivet. 

Några exempel på partnerskap: 

• Mackmyra Whisky, Gävle Energi och vårt dotterbolag 

Bionär har ingått ett affärsavtal där vi levererar 

kompletta och klimatneutrala energilösningar för deras 

nya whiskydestilleri i Gävle. I leveransen ingår även 

kvalificerade kommunikationslösningar. 

• Bomhus Energi är ett gemensamt bolag där Gävle 

Energi och Korsnäs äger 50 % vardera. Bolaget 

investerar just nu i en kraftvärmepanna som på ett 

miljömässigt attraktivt sätt ska förse Korsnäs med 

energi och där Gävle Energi har försäkrat sig om en 

långsiktig klimatneutral leverans av värme till vårt 

fjärrvärmesystem. 

• SBI Ekogas AB bildades formellt i slutet på 2010. 

Bolaget utvecklar marknad och produktion för biogas i 

Gävle-området. Bolaget ägs till 51 % av Swedish Biogas 

International och till 49 % av Gävle Energi. 

• Samkraft Vind AB är ett regionalt vindkraftsbolag 

med 13 delägare. Under 2011 kompletterades 

ägarkretsen med Mälarenergi och Eskilstuna Energi 

& Miljö, vilket är glädjande. Bolaget har en ambitiös 

investeringsplan för framtiden vilket stärker den 

förnybara elproduktionen i vår region. 

• Gävle Energi har ett partnerskap med Högskolan 

i Gävle där vi medverkar till att utveckla 

utbildningsprogram inom energiområdet. Vi deltar 

4 | gävle energi årsredovisning 2011 

s 

VD Per Laurell tror på partnerskap. 

också aktivt i marknadsföringen av energiprogrammet. 

Forskning och utveckling är också en del av 

partnerskapet där vi både initierar och medverkar i 

olika forskningsprojekt. 

• Inom fastighetsområdet utvecklar vi samarbetet med 

olika aktörer på fastighetsmarknaden med syfte att 

effektivisera energilösningar och energianvändningen. 

Med Gavlegårdarna samarbetar vi inom optimerad 

styrning och övervakning av den energi som 

Gavlegårdarna använder. 

• Dotterbolaget Bionär Närvärme AB erbjuder 

småskaliga och klimatvänliga energilösningar för 

mindre orter och samhällen i vårt närområde. Gävle 

Energi äger bolaget tillsammans med Ockelbo 

Kommun och Älvkarleby Kommun. Samarbetet är ett 

bra exempel på ägarmässigt partnerskap. 

• Tillsammans med Hofors Elverk och Sandviken 

Energi utvecklar vi framtidens faktureringssystem och 

kundhanteringssystem, sk BFUS. Systemleverantör 

är Logica. Systemet planeras att driftsättas under 

tredje kvartalet 2012. Av Hofors Elverk har vi också 

fått förtroendet att utföra samtliga tjänster inom 

kundhantering. Inom IT samverkar vi också med 

området Gävle Kommun för att nå de bästa synergierna. 

• Partnerskap med våra leverantörer utvecklas 

också. Framförallt ser vi att partnerskapet med 

entreprenörer inom olika investeringsprojekt har en bra 

utvecklingspotential och spelar en allt större roll för att 

effektivisera investeringarna. 

Utveckla effektivitet och kunskap 

Vi skulle kunna lista upp många flera partnerskap för 

att belysa vår utveckling, men utrymmet är begränsat. Vi 

kan dock se av exemplen ovan att vi har olika typer av 

partnerskap som leder oss i rätt riktning för att utveckla 

effektivitet och kunskap med avsikt att på bästa sätt möta 

framtidens krav. 

Det viktigaste partnerskapet är dock det vi har inom 

gruppen Gävle Energi. Alla affärsområden utvecklar sin 

verksamhet på bästa sätt men vi utvecklar också ett samlat 

erbjudande tillsammans. 

Detta samlade erbjudande leder till att vi kan leverera 

klimatanpassade energilösningar där vi utvecklas från att 

vara en energileverantör till att bli en energipartner. Vi ser 

att marknaden utvecklas åt detta håll. 

Per Laurell 

VD

gävle energi årsredovisning 2011 | 5

s 

Mackmyras klimatsmarta destilleri. 

Varmvatten blir till Whisky 

Gävle Energi, genom dotterbolaget Bionär, har byggt 

en biobränsleanläggning som förser Mackmyra 

Whiskys nya klimatsmarta destilleri med hetvatten 

till tillverkningen. 

– För oss är det bra att ha en stark samarbetspartner 

som är engagerad lokalt, säger Jonas Berg, projektledare 

för Mackmyra Whiskyby. 

Mackmyra Whiskyby spås bli en turistmagnet. 

Navet i verksamheten i västra Kungsbäck är det nya 

sjuvåningsdestilleriet som stod klart i december 2011. 

Högt där uppe med utsikt över både hamninloppet, 

Hemlingbybacken och Mackmyra Bruk är det lätt att 

drabbas av svindel. De gröna maltsilorna syns väl mot den 

grå betongbyggnaden och där uppe slås man av att det är 

väldigt, väldigt många trädtoppar. 

Helhetslösning i samarbete 

Eva Toste, projektsamordnare, visar runt och förklarar att 

det vi ser är ett gravitationsdestilleri, där man utnyttjar 

höjden och gravitationskraften för att tillverka whisky. 

Gävle Energi och Bionär är viktiga delar i det hela. De 

har byggt en biobränsleanläggning som förser det nya 

destilleriet med hetvatten till tillverkningen. Den ligger 

alldeles intill destilleriet men är bara en del i samarbetet. 

– Vi har gjort en helhetslösning i samarbete med 

Mackmyra Whisky där Gävle Energi och Bionär levererar 

både el, bredband, värme och kyla – alla produkter. 

Samarbetet har fungerat jättebra och i mitten av december 

2011 togs allt i drift helt enligt planerna, berättar Roger 

Belin, vd på Bionär. 

Hela processen från malt till färdig starksprit ska vara 

öppen för besökare som ska kunna följa tillverkningen 

hela vägen uppifrån och ned. 

Det hela kan börja med provsmakning högst upp 

i skybaren, med utsikten på köpet. Hela whiskybyn 

med bland annat det stora skogslagret och små 

uthyrningsstugor blir i färdigt skick dimensionerad för 

cirka 100 000 besökare per år. 

– Förra sommaren hade vi 10 000 besökare trots att inte 

anläggningen alls varit klar. Det gör att vi har ett stort 

självförtroende i att göra ett bra besökscentrum, säger 

Jonas Berg, projektchef för Mackmyra Whiskyby. 

– Vi tycker att de är en bra leverantör. De är 

intresserade av de lokala företagen och satsar också på 

framtidstänk och upplevelseindustri. Det passar oss 

väldigt bra. Vi satsar långsiktigt och behöver vara duktiga 

på att göra whisky, och då är det ju bra att ha någon som 

är duktig på energi som kan hjälpa till med den biten. 

För oss är det bra att ha en stark samarbetspartner som är 

engagerad lokalt, avslutar Jonas. 

– För oss är det enormt viktigt att kunna vara med 

och stötta företagsamheten i Gävle och att kunna vara 

behjälplig med alla samhällsnyttiga funktioner som vi 

kan leverera. Sen är det kul att Gävle får chansen att få 

en sådan här stor satsning till stan så vi försöker hjälpa 

till så gott vi kan. Det är viktigt för Gävle att ha företag 

som sticker ut. Mackmyra Whisky har en produkt och 

funktion som tilltalar många människor. Vi vill fortsätta 

utveckla vår verksamhet samtidigt som det är kul att 

göra det här för Mackmyra. Det är förstås en viktig sak 

ur marknadsföringssynpunkt för Gävle Energi, att ha 

som en referensanläggning, att kunna ta hit kunder 

och visa vad vi kan göra. Inför invigningen av det nya 

destilleriet i december var förberedelserna intensiva, 

både för Mackmyra Whisky, Gävle Energi och Bionär. 

Pannan skulle vara på plats, kommunikationen fungera 

med bredbandet, det skulle vara klart med kylan som 

behövs för tillverkningen och sen skulle elen förstås vara 

inkopplad. Projektet höll tidsramarna tack vare alla 

parters kompetenta arbete, berättar Roger Belin. 

Exemplariskt partnerskap 

Mackmyra Whisky har ställt krav när det gäller miljön 

och vill att anläggningen ska göra så små ingrepp i 

naturen som möjligt. 

– Vi tycker att om man bygger en modern anläggning 

2011 så är det självklart att man måste ta ett stort ansvar 

för miljön, både moraliskt och för att det dessutom är 

lönsamt. Vi har gjort valen tillsammans med Gävle 

Energi för att få det hela så miljövänligt som möjligt. 

Som biprodukt till tillverkningen blir det restprodukter, 

så kallad drank. Den är energirik och tanken är att den 

i framtiden ska kunna användas till biogastillverkning i 

samarbete med Gävle Energi, förklarar Jonas Berg. 

Alla parter är inne på ett fortsatt samarbete, även när 

kommande faser i whiskybyn drar igång. Inte minst för 

att det fungerat så bra. 

– Samarbetet mellan kommunen, Mackmyra och Gävle 

Energi har varit exemplariskt och alla har försökt dra sitt 

strå till stacken, avslutar Roger Belin. 

Fakta om gravitationsdestilleriet 

• Destilleriet är unikt i sitt slag, byggt på höjden för att 

utnyttja gravitationskraften under processen från malt 

till färdig starksprit. 37 meter högt i sju våningar. 

• Varje sats som körs i det nya gravitationsdestilleriet 

ger ungefär 750 liter 63-procentig whisky som 

är färdig att tappas på fat och lagras. Som 

biprodukt till varje sats blir det även 13 kubikmeter 

restprodukter, så kallad drank. 

• Dranken, restprodukten, är energirik och förhoppningen 

är att den i framtiden ska kunna användas till 

biogastillverkning i samarbete med Gävle Energi. 

• Gravitationsdestilleriet kan producera 1,8 miljoner 

whiskyflaskor per år, att jämföra med gamla destilleriet 

i Mackmyra som producerar 600 000 flaskor. 


Gas är värt att tanka på 

I oktober 2011 startade lokal produktion av fordonsgas 

i Gävle. Bussar och bilar som besöker biogasmacken 

i Sörby Urfjäll tankas nu med gas producerad vid 

Duvbackens Reningsverk i Gävle. 

Vinnare? 

Du och miljön. 

Sedan 1985 har biogas producerats vid Gävle Vattens 

reningsverk i Duvbacken. Gas som i huvudsak använts till 

att producera el och värme till reningsprocessen. Samma 

gas, fast i uppgraderad form, används nu i fordon istället. 

– I ett år har vi arbetat med att bygga en anläggning 

för detta. Den kommer i ett första steg att producera 

cirka 800 000 normalkubikmeter gas, vilket motsvarar 

ungefär 800 000 liter diesel, per år. En mängd som vi 

hoppas kunna öka senare, säger Mikael Gunnarsson, 

projektledare vid företaget Swedish Biogas International 

som hjälpt till att realisera de planer som funnits i 

flera år. Det betyder att Stadsbussarna, taxi och många 

privatbilister nu kan köra på lokalproducerad biogas. 

Sedan 2009 har Gävle Energi tillsammans med 

Gävle Vatten och Swedish Biogas International 

arbetat för att få igång en uppgraderingsanläggning 

på Duvbacken. Samarbetet innebär att Gävle Vatten 

säljer den biogas som reningsverket genererar och 

istället köper den el och värme från Gävle Energi 

som behövs till driften. På några års sikt är det 

ekonomiskt lönsamt. Reningsverket har därför 

kopplats in på fjärrvärmenätet och i mäktiga parallella 

ledningar transporteras nu fjärrvärme in och gas 

ut. Den rågas som produceras på reningsverket 

innehåller ca 60 % metan och leds i en gasledning till 

en uppgraderingsanläggning där biogasen anrikas till 97 %. 

Efter uppgradering av biogasen komprimeras den till 

200 bar och transporteras sedan i gasflak till 

Sörby Urfjäll eller andra kunder. 


Allt fler bilar med gas i tanken 

Genom att starta den första gasmacken har parterna inlett 

en uppbyggnad av en marknad i området. I hela landet har 

försäljningen av fordonsgas gått upp med 35 % på ett år. 

Gasmacken som i början sålde cirka 26 000 

normalkubikmeter gas i månaden har nu fördubblats till 

cirka 60 000 normalkubikmeter och efterfrågan bara ökar. 

Planer på ytterligare en biogasmack finns därför. 

Projektets betydelse ser man inte minst på att invigningen 

den 29 september 2011 genomfördes med över hundra 

gäster från både gasbranschen, kommun och näringsliv. 

Fakta 

s 

Miljövänligare tankning med biogas. 

Biogas: Ett av de vanligaste sätten att producera 

biogas är att använda restprodukten slam från 

avloppsreningsverk. Slam som i reningsverkens 

rötkammare blir biogas efter att mikroorganismer 

brutit ner det biologiska avfallet i en syrefri 

miljö. Gasen som bildas består därefter till 

största del av metangas och koldioxid som i en 

uppgraderingsanläggning förädlas till fordonsgas. 

I Gävle produceras idag biogas motsvarande 1 500 liter 

bensin per dygn. 

Fordonsgas: Fordonsgas är ett samlingsnamn på 

de bränslen som kan användas för gasfordon och 

gasbilar. Det är metangas, antingen fossil naturgas, 

biogas eller en blandning av dessa två. Majoriteten av 

fordonsgasen i Sverige består sedan några år av biogas, 

som under 2009 stod för cirka 63 % av fordonsgasen. 

Jämfört med bilar som drivs med bensin eller dieselolja 

har fordon drivna av fordonsgas lägre utsläpp av 

miljö- och hälsofarliga avgaser och partiklar. När det 

gäller koldioxid innebär användning av naturgas som 

fordonsbränsle cirka 20 % lägre utsläpp jämfört med 

bensin, medan biogas är näst intill koldioxidneutralt.


10 | gävle energi årsredovisning 2011

s 

Läkerol Arena - en energismart hockeyhall. 

Stor hall blev billigare än liten 

När gamla, lilla Gavlerinken ersattes av nya, stora 

Läkerol Arena blev energikostnaderna mindre. 

Fjärrvärmen spelade stor roll för besparingen. Nu kallas 

arenan ”landets energismartaste hockeyhall”. 

– Vi gjorde i början av med 5 gigawattimmar energi. Nu 

är vi nere under 3,2. Då har vi ändå bara plockat russinen 

bland alla åtgärder vi kommit fram till är möjliga, 

berättar Peter Jensen, driftchef på Läkerol Arena, och 

guidar runt i arenan. 

Ett ord återkommer hela tiden: ”mäter”. 

– Det är nyckeln till vår energibesparing. Man 

måste kunna mäta för att se betydelsen, se var vi 

sparar, hur vi kan spara. Problematiken med en ishall 

är att den ska vara kall – eftersom ju varmare hallen 

är desto mer energi behövs för att göra is – men i 

omklädningsutrymmen, loger och andra kringytor vill 

man ha varmt, fortsätter Peter. 

En ekvation som är svår att få ihop. I Läkerol Arena är 

det numera normalt vintertid 14 grader. Matchdagar höjer 

man till 16 grader för att det i slutet av matchen brukar 

ligga kring 20-21 grader. 

Fjärrvärme - en rejäl besparing 

En analys gjordes tillsammans med Gävle Energi 2008. 

Bland det första som gjordes var att byta elektrisk 

vattenburen värme mot fjärrvärme. Bara det blev en rejäl 

besparing. Mycket annat har sedan skett. Både stort och 

smått. Luftflöden mättes och man insåg att den kalla 

luften drev runt. 

–Vi glasade därför in restaurangen. Där någonstans 

föddes även idén att bygga isolerande portar vid 

ingångarna till läktaren. Förr hängde skynken där 

men nu kan vi så att säga stänga in isovalen och 

sänka temperaturen där. Det har betytt mycket för 

energiförbrukningen. Eftersom det är is även sommartid 

är den varma luften utifrån ett problem. Jättelika 

aggregat, växlare, har satts in så att frisk luft kommer in 

och returluft skickas ut på ett kontrollerat sätt. 

Vi går ner till kylmaskinerna. Arenans hjärta. Där 

tillverkas kylan och ungefär 60 procent av den totala 

energiförbrukningen sker där. När kyla tillverkas blir en 

sidoeffekt värme – som numera tas om hand och blir till 

golvvärme i omklädningsrum och till värme i slingor som 

ligger under isslingorna för att hindra permafrost. 

– Ett nytt styrsystem i ismaskineriet kommer att 

göra oss ännu effektivare till vintern. Vi sätter mätare 

på flera ställen för att kunna mäta och kontrollera och 

vi får utökade möjligheter till styrning. Bland de stora 

åtgärderna finns även mindre, men nog så viktiga, som att 

närvarostyra toaletter och andra utrymmen, berättar Peter. 

Som ett led i energisamarbetet med Gävle Energi 

handlar man Källmärkt el, har serviceavtal på 

högspänningsanläggningen och all fiber kommer från 

GavleNet. Flera gemensamma seminarier och event har 

satt energifrågan i centrum. 

– När Hallföreningen har träffar, eller vi driftchefer 

möts, pratas det energi. Vårt samarbete med Gävle Energi, 

med bland annat vindkraftverken på taket, har givetvis 

uppmärksammats, avslutar Peter Jensen och säger att 

det finns tankar på att inte nöja sig med att vara landets 

energismartaste ishall. En vision om att certifieras som 

Green Building finns där i bakgrunden. 

Brynäsfakta 

Den 14 maj 1912 spelade ett gäng killar boll på Brynäs 

i Gävle. En snäll dam, konsulinnan Rettig, hade 

lovat killarna med Nils Norin i täten att spela på den 

obrukade ängen på Villaplan. Och vips, så hade ängen 

blivit Villaplanen och de unga männen hade blivit 

Brynäs idrottsförening. 

En vanlig vecka på vintern är det flera hundra 

tjejer och killar som med lust och glädje tillsammans 

utövar sin sport. 

Säsongen 2011/2012 var damlaget och herrlaget 

i SM-final och herrlaget tog ett bejublat SM-guld. 

Brynäs kan sägas vara en av de mest framgångsrika 

ishockeyföreningarna i Sverige. 

Brynäs tar väl hand om sina ungdomar, bland annat 

genom ”Morgondagens Brynäsare”. Detta lönar 

sig för Brynäs är ett av de lag som har fostrat flest 

A-lagsspelare från de egna leden. 


Fördjupat samarbete mellan 

Högskolan i Gävle och Gävle Energi 

s 

Bahram Moshfegh, Tekn. Dr. 

Professor Högskolan i Gävle. 


Gävle Energi och Högskolan i Gävle har fördjupat 

samarbetet kring utbildning och forskning inom 

energiområdet. Ett modernt utbildningsprogram inom 

energiområdet är startat liksom några forskningsprojekt. 

Gävle Energi och Högskolan i Gävle inledde för två år 

sedan att samarbete kring utbildning och forskning inom 

energiområdet. Parterna har gemensamt utvecklat ett 

modernt utbildningsprogram inom energisystem. Det 

bedrivs på tre år med teoretiska studier och totalt ett år som 

praktikperiod. Programmet sker i sk Co-op form, dvs i 

samarbete med näringslivet. Praktikperioderna uppgår till 

tio veckor varje läsår där studenterna och högskolan skriver 

avtal med intresserade företag som är intresserade att ta 

emot studenter. Intresset från företag att medverka har varit 

stort och utbildningsprogrammet är nu inne på sitt andra år. 

Gävle Energi har hittills en god erfarenhet av 

samarbetet och de studenter som vi haft på praktik hos oss 

har varit stimulerande för både studenten och oss själva. 

Gävle Energi medverkar också i marknadsföringen av 

utbildningsprogrammet liksom att vi är engagerade som 

lärare i vissa ämnen. 

– Högskolan i Gävle är viktig för konkurrenskraft och 

tillväxt, säger Per Laurell, vd på Gävle Energi.

s 

På Högskolan i Gävle sker både utbildning och forskning inom energiområdet. 

Samarbetet med högskolan är en betydande länk för 

vår utveckling. Vi stödjer gärna, i form av partnerskap, 

högskolan för vår och marknadens konkurrenskraftiga 

framtid i en klimatneutral värld, fortsätter Per. 

Drivande inom utbildning och forskning 

Samarbetet gäller också forskning inom energiområdet. 

Högskolan i Gävle har detta år startat det nya 

forskningsprogrammet ”Ett klimatneutralt och 

konkurrenskraftigt Gävleborg 2050”. Doktorander har 

anställts och Gävle Energi medverkar i styrgruppen för 

projektet. Andra projekt som HiG har engagerat sig i 

och har planer på att utveckla är kring elbilen och dess 

användning liksom den småskaliga energiproduktionen av 

el och värme som i framtiden kommer. Samtliga pågående 

och kommande forskningsprojekt sker i nära samarbete med 

oss själva liksom med näringslivet och samhället i övrigt. 

– Gävle Energi är ett drivande företag i regionen som 

verkar för ett långsiktigt hållbart samhälle med stort 

engagemang i utvecklingen av utbildning och forskning 

inom energiområdet, säger Bahram Moshfegh, Tekn. Dr. 

Professor Högskolan i Gävle. 

Gävle Energi ser samarbetet med HiG som ett 

viktigt steg för att utveckla kompetensnivån i regionen 

och även som ett led i vår egen kompetensförsörjning 

som blir aktuell några år framöver i samband med 

pensionsavgångar, ny teknologi och nya affärsmodeller. 

Samarbetet med HiG är ett viktigt partnerskap och Gävle 

Energi bidrar även finansiellt i samarbetet med 1 miljon 

kr per år i tre år som en del i samarbetet. 

Fakta om Högskolan i Gävle 

Högskolan i Gävle har cirka 14 500 studenter, mer än 

50 utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar, 

cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och 

naturvetenskap samt teknik. 

Byggd Miljö och Hälsofrämjande arbetsliv är 

Högskolans övergripande forskningsprofiler. Viktiga 

delar inom denna är samhällsbyggnad, med inriktning 

mot hållbar byggd miljö, samt belastningsskador, med 

syfte att förebygga arbetsrelaterade skador. Högskolan 

erhöll 2010 rätt att bedriva egen forskarutbildning 

inom profilområdet Byggd Miljö. 



s 

Utmanande elnätsunderhåll i stormigt väder. 

Lugna i stormen 

Alla känner igen sig. Man tittar på TV eller steker 

köttbullar när plötsligt strömmen går. Det blir tyst och 

svart. Efter ett tag frågar man sig högt: Jamen, ska det 

vara så svårt att laga elnätet? 

Fast det är egentligen smartare att fråga killar som Emil 

Hemgren, Magnus Jonsson och Hasse Hellström för de 

om några vet hur bökigt det kan vara. Annandagen 2011 

kommer många att minnas. Framåt kvällen började det 

blåsa rejält. Media rapporterade om storm och kaos och i 

skogarna såg det ut som plockepinn när träden ryckts upp 

med rötterna. De flesta av oss drog täcket över huvudet på 

natten och hoppades på en lugnare morgondag. 

Emil Hemgren fick tvärtom ta av sig det varma täcket 

och dra på sig arbetskläderna klockan halv tre på natten utan 

att då veta att han skulle jobba till sju på kvällen nästa dag. 

Gävle Energi har jour dygnet runt för att fixa problem som 

uppstår på elnätet, men just den här natten behövdes mer 

än det ordinarie jourskiftet. Stormen Dagmar var i farten. 

– Lite jobbigt kändes det ju då, men det var bara att 

skynda i väg. 

Stormen hade nämligen gjort ett område strömlöst 

strax efter midnatt och medan jourstyrkan (två eltekniker, 

en arbetsledare, en driftsledare som har jour) jobbade, 

kom nya larm in till Gävle Energi. Att situationen var 

extraordinär var det bara att lyssna på radio för att förstå – 

eller för all del titta ut genom fönstret. Flera team ringdes 

in för att snabbast möjligt kunna lösa problemen. 

– Det var lite körigt då, skrattar Hasse Hellström, som 

dessutom dagarna före haft jour när det kom en besvärlig 

blötsnö som också skapade stora problem. 

– När vi kommer till ett område som är strömlöst måste 

vi patrullera av sträckan i skogen, hitta träden som ramlat 

och kapa med motorsåg, berättar Emil Hemgren. 

– Det kan bli några kilometer man ska gå, skjuter 

Magnus Jonsson in. Det svåra är egentligen mörkret. Vi 

har ficklampor men mörkret gör att det tar lite längre tid. 

Är det mycket snö har vi skoter och bandvagn. I sakens 

natur ligger att det sällan är soliga, lugna sommarkvällar 

problemen uppstår. 

Klarar nästan allt 

Och, ska man komma ihåg, en stormig natt är det 

dessutom inte ofarligt i skogen. 

– Blåser det mycket är det farligt i skogen, fortsätter 

Emil Hemgren. Man måste vara två, så att en kan hålla 

uppsikt medan den andre sågar. För drar man igång 

motorsågen hör man inte vad som händer runt omkring, 

det kan ju komma ett till träd så man måste vara vaksam. 

Nu var det många träd som ramlat och då blir det lätt 

kortslutning. Men ofta räcker det med att få bort träden så 

kan man slå på strömmen igen. Vi har faktiskt kunskap 

och material så vi klarar nästan allt. 

De menar att de flesta kunder är väldigt förstående. 

– Ett kabelbrott i stan kan nog göra fler irriterade. 

För ser man träd som ligger överallt förstår man att det 

inte är så lätt. Många berättar var de sett träd ligga över 

ledningar vilket hjälper till. 

Värst är när det blir linjebrott på en högspänningsledning, 

vilket det blev på flera ställen under Dagmarnatten. 

– Då måste vi skarva och laga. Det tar lite tid givetvis. 

Ibland kanske vi måste hämta material också. Men efteråt 

kunde vi konstatera att det trots allt gick väldigt bra. På 

eftermiddagen hade i princip alla fått tillbaka strömmen 

igen. Det var nog värre uppe i Hälsingland. Dagarna efter 

lånade Gävle Energi ut flera man som hjälpte till att röja 

på andra ställen i Gästrikland. 

– Det var väldigt mycket nedfallna träd. Som 

plockepinn på vissa ställen. Och där under någonstans 

ligger en ledning som vi måste få upp i luften igen. Så 

att vi andra kan sluta säga ”ska det vara så svårt att laga 

elnätet…”, avslutar Emil Hemgren. 

Fakta om elens leverenssäkerhet 

• I Gävle så ansvarar Gävle Energi för leveransen av el 

i största delen av kommunen. 

• Elnätet i Gävle har en hög leveranssäkerhet om man 

jämför med andra nät i Sverige. Under 2010 var 

den sammanlagda genomsnittliga avbrottstiden per 

kund 21 minuter i Gävle Energis elnät. Siffran för 

hela Sverige var 92 minuter. 

• Vi jobbar kontinuerligt för att minska antalet 

avbrott med bland annat risk- och sårbarhetsanalys 

av elnätet. Där görs bedömningar av risker och 

sannolikheter för avbrott i nätet. Åtgärdsplaner sätts 

upp för att minimera avbrotten. 


Framtidens värme är nära 

I samverkan med kunderna skapar bolaget 

Bionär Närvärme hållbara värmelösningar för 

fastigheter, bostadsområden och hela samhällen, 

där större energibolag inte kan eller vill verka. 

– Förenklat kan man säga att marknaden för närvärme, 

eller småskalig fjärrvärme som det också kallas är utanför 

de större tätorterna där fjärrvärme redan är etablerad, 

säger Roger Belin, verkställande direktör på Bionär 

Närvärme. Där levererar bolaget rätt mängd värme på ett 

miljömässigt hållbart sätt i partnerskap med kunder och 

leverantörer fortsätter Roger. 

Exempelvis i natursköna Hemlingbyskogen utanför 

Gävle så värmer Bionärs pelletspanna tusentals 

friluftsälskande människor med en aldrig sinande ström 

av varmvatten. Dessa naturvänner är också Bionärs 

”närvärmevänner”. Pannan ersätter energi motsvarande 

30-tal oljeeldade villor med förnybar energi. Detta till 

glädje för naturen och människorna. 

Pannan i Hemlingby är en av cirka trettio anläggningar 

i Gävleborgs och Uppsalas län som värmer människor där 

inte fjärrvärmebolagen når. 

Vår strävan sträcker sig också till att samarbeta med 

lokala leverantörer för drift och skötsel av anläggningarna. 


Detta gynnar då också företagsamheten på orten och 

skapar ett engagemang som bygger på en nära relation. 

– Jag är övertygad om att framtidens värme är nära 

avslutar Roger. Den framtid vi möter ska handla om 

förnybar energi i olika former. Bionär ska finnas med på 

den resan i småskalig form. Det är det som är det fiffiga, 

vi finns nära och skapar energieffektiva lösningar på det 

lokala planet där jättar inte vill eller kan verka. 

Bionärfakta 

s 

• Bionär ägs av Ockelbo och Älvkarleby kommuner 

tillsammans med Gävle Energi. 

• Bionär startade sin verksamhet 2005. 

Miljöcertifierade värmelösningar. 

• 2011 levererade Bionär 96 GWh värme och ånga. 

• Produktionen av värme och ånga bestod till 94 % av 

förnybara bränslen. 

• Verksamheten är kvalitets- och miljöcertiferad enligt 

ISO 9001 och ISO 14001.



s 

En brusande miljövänlig energikälla. 

Den förnybara energikällan 

- Hållbarhetsredovisning 

Den viktigaste drivkraften för Gävle Energi är att 

föda framgång. Framgång för våra kunder, ägare, 

medarbetare och partners. Vi jobbar aktivt med 

samverkan, utveckling och attraktionskraft för att fylla 

Gävleregionen med förnybar energi. 

Hållbar energi 

Gävle Energi producerar, distribuerar och säljer el, 

värme, biogas, kyla tele- och datakommunikation på ett 

miljövänligt, säkert och bekvämt sätt. På så vis bidrar vi 

till en bättre vardag för företag och privatpersoner. 

Vi arbetar med en balanserad styrning och ledning av 

verksamheten i fyra perspektiv; Kunder, Medarbetare, 

Hållbart samhälle och Ekonomi. Uppdraget är i 

centrum. För att uppnå de uppsatta målen arbetar vi med 

värdeorden samarbete, kvalitet och bemötande. 

Kunder 

Senaste kundundersökningen genomförd av Svenskt 

Kvalitetsindex gav ett positivt resultat för Gävle Energi 

AB. Vi har en mycket hög kundnöjdhet inom alla 

verksamhetsområden. Gävle Energi upplevs som ett 

tryggt energibolag som levererar produkter och tjänster 

med hög tillgänglighet och god servicekvalitet. Vi har 

stora förväntningar på oss, och våra kunder vill vara 

lojala med oss. Kunderna efterfrågar rätt energilösning 

där kravet på förnybar energi och energieffektivisering 

ingår. Det ger oss en kraft i att fortsätta utveckla vår 

kundorientering med klimatneutrala energilösningar och 

utvecklade energitjänster. Vi håller en konkurrenskraftig 

prisnivå jämfört med andra leverantörer av våra 

produkter och tjänster. 

Medarbetare 

Vi har fortsatt goda resultat i den genomförda 

medarbetarundersökningen. Nära 90 % är stolta över 

att arbeta på Gävle Energi, trivseln med arbetskamrater 

är hög och man är nöjd med sin kompetensutveckling. 

Frisknärvaron uppgick till 97,3% som är något bättre 

än målet. Under året har vi arbetat fram en bok 

samt genomfört en medarbetaraktivitet kring vår 

gemensamma värdegrund med uppdraget i centrum 

och värdeorden kvalitet, samarbete och bemötande. 

Vi fortsätter med ett brett utbud av aktiviteter inom 

friskvård som möjliggör ökat välbefinnande och vi har 

genomfört hälsoprofilbedömning för alla medarbetare. Vi 

skapar delaktighet genom bland annat medarbetarsamtal, 

arbetsplatsträffar, personalinformationsdagar, 

verksamhetsledningssystem och ett levande intranät. 

försåld energi (gwh) 

2011 2010 2009 2008 2007 

1 953 2 096 1 919 1 822 1 809 

medelantalet anställda 

2011 2010 2009 2008 2007 

196 191 194 189 188 

frisknärvaro (%) 

2011 2010 2009 2008 2007 

97,3 97,9 97,3 98 97,2 

personalens ålderfördelning vid årets slut 

2011 2010 

Vårt samarbete med skolan 

Vi fortsätter samverkan med Högskolan i Gävle 

avseende forskning, utbildning, praktikplatser, 

examensarbete och stipendium. Vår första student från 

energisystemingenjörsprogrammet Co-op har genomfört 

en uppskattad arbetspraktikperiod under tio veckor. 

Under året startade vi också ett långsiktigt utbyte som 

fadderföretag till en sjundeklass i projektet ”Trossen”. 

Grundskoleelever har lärt sig mer om energi hos oss efter 

eget arbete med NTA-lådan ”Kretsar kring el”. Vi delade 

för första gången ut stipendium till gymnasieelever inom 

el- och teknikprogrammen. Vi finns med på programråd, 

mässor, ingenjörskvällar och informationstillfällen i skolan 

samt tar emot praktikanter och studiebesök kontinuerligt. 

Hållbart samhälle 

Koncernen har en viktig roll i utvecklingen av 

produktion, distribution och förbrukning av förnybar 

energi enligt våra marknaders behov. Satsningen på 

biogas, fjärrkyla, biokraftvärme i Johannes, Bomhus 

Energi AB, Samkraft och Bionär Närvärme AB:s 

expansion går helt i linje med de åtgärder som behövs för 

att minska klimatpåverkan i samhället. 

Målet att bidra till minskad förbrukning för våra 

kunder med minst 1 GWh under året har överskridits. 

Utfallet blev 2 GWh. Under året var andelen biobränslen 

i värmeproduktionen 96,7 %, över målet på 96 %. Den 

varma väderleken avspeglar sig i ett lägre behov av olja i 

produktionen. Konverteringen av olje- och eluppvärmning 

till förnybara bränslen uppgick till 5 GWh under helåret, 

målet för 2011 var 15 GWh. Avvikelsen berodde på en 

lägre investeringstakt än planerat. All försäljning av el 

är ursprungsmärkt (Källmärkt el) och produceras med 

enbart förnybara energikällor. 

Det fördjupade samarbetet med Korsnäs AB i form 

av det gemensamma bolaget Bomhus Energi AB ger 

möjligheter till en ökad leveranstrygghet med förnybara 

energikällor av fjärrvärme och ger Gävle ett bra 

utgångsläge att minska de klimatpåverkande gaserna 

med minst 15 % under närmsta 4-årsperioden. Det 

bildade biogasbolaget, SBI Ekogas AB, minskar den 

fossila koldioxidpåverkan i regionen ytterligare genom 

leverans av biogas till fordon produktionsanläggningen på 

Duvbacken. Den producerade volymen biogas motsvarar 

2 000 liter bensin per dygn och minskar därmed 

regionens utsläpp av fossil koldioxid med motsvarande. 

Genom vår energitjänsteverksamhet ger vi våra kunder 

förutsättningar för ytterligare energieffektiviseringar. 

Inom Samkraft AB finns vindkraftverk motsvarande 10 

MW installerad effekt med tillstånd enligt miljöbalken. 

Den el som säljs i Gävle Energisystem produceras enbart 

i anläggningar med förnybar produktion i form av vatten- 

och vindkraft samt biobränslen. Koncernens beroende av 

tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet är betydande. 

Koncernen är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 

9001 och ISO 14001. 


Miljöförbättrande åtgärder 

Koncernen har en viktig roll i utvecklingen och 

produktion av förnybar energi. Satsningen på 

biokraftvärme i Johannes, fjärrkyla, Bionär Närvärme 

AB:s expansion, Bomhus Energi AB, Samkraft och 

biogas går helt i linje med de åtgärder som behövs för 

att minska klimatpåverkan. 

Ansökan har inlämnats till Mark- och Miljödomstolen 

för nybyggnation av vattenkraftverket i Forsbacka. 

Avsikten är att inom gällande vattendom öka effekten för 

förnybar energiproduktion och förbättra förutsättningarna 

för miljö och vattenreglering. I samband med detta 

pågår ett arbete tillsammans med Länsstyrelsen kring 

faunaåtgärder i Gavleån. 

Herrgårdsdammen i Mackmyra har renoverats 

utifrån miljö-, säkerhet och arbetsmiljöaspekter. Samtlig 

driftpersonal på Johannes har utbildats i samband med att 

en ny miljöteknisk handbok tagits fram. 

För utveckling av befintliga anläggningar sker 

kontinuerligt ett arbete med förbättringar i form av 

egenkontroll, besiktningar och revisioner av interna och 

externa konsulter, effektiviseringar och optimeringar, 

kemikaliehantering med mera. 

Incidenter 

Några mindre miljöavvikelser har rapporterats till 

Samhällsbyggnad i Gävle. Händelserna har inte medfört 

några krav från myndighetens sida. En brand uppstod 

i ställverket vid Åbyfors vattenkraftverk. Skadan 

kunde begränsas och produktionen påverkades endast 

marginellt. I oktober uppstod en brand i en fliskross på 

Johannes bränsleplan. Krossen ägs av en entreprenör och 

branden kunde snabbt begränsas. Inga skador i övrigt 

uppstod. 

Ekonomi - Gävle Energi som värdeskapare 

Det genererade värdet i form av intäkter, fördelas 

mellan intressenterna genom de ekonomiska flöden som 

Gävle Energi är navet i. Den består av ersättningar till 

medarbetare och leverantörer, skatter till stat och kommun 

samt utdelning till aktieägaren. 

Gävle Energi har en hög intjäningsgrad och är ett 

finansiellt stabilt företag. Bolaget har tilldelats högsta 

kreditvärdighet av Soliditet – trippel A. 

Företaget innehar också Business Checks högsta 

kreditbetyg 10 av 10 – mycket god kreditvärdighet. 

Gävle Energi håller en konkurrenskraftig prisnivå 

jämfört med andra leverantörer av våra produkter och 

tjänster. Fjärrvärmens energikostnad per kvm är 122,7 

kr/kvm år 2011 enligt den årliga Nils Holgerssonundersökningen. 

Detta medför att Gävle Energi hamnade 

på nummer 16 av 256 kommuner i Sverige.

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

produktion (gwh) 


Fjärrvärme 761 896 

Närvärme (Bionär) 113 129 

Kraftvärme, elproduktion 104 132 

Vattenkraft 52 66 

0 

Vindkraft 1 1 

1 031 1 224 

bränslemix fjärrvärme (%) 


Bioenergi 45,0 48,3 

Indunstning 32,0 19,9 

Olja 3,5 8,0 

Rökgaskondensering 19,5 23,0 

Andelen förnybar energi 96,5 92,2 

Diagram: Koncernens intäkter (mnkr) 

831 

920 

1003 

1142 

1055 

2007 2008 2009 2010 2011 

utsläpp fjärrvärmeproduktion (ton) 


Kväveoxider 79 128 

Svaveldioxider 5 46,0 

Koldioxid* 7 622 22 175 

* Koldioxid beräknas utifrån andelen fossilt bränsle. 

utsläpp fjärrvärmeproduktion (g/kwh) 


Kväveoxider 0,09 0,13 

Svaveldioxider 0,01 0,05 

Koldioxid* 8,80 21,70 

* Koldioxid beräknas utifrån andelen fossilt bränsle. 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Diagram: Resultat efter finansnetto (mnkr) 

93 

115 

113 

2007 2008 2009 2010 2011 

95 

gävle energi årsredovisning 2011 | 21 

96


s 

Förebyggande och avhjälpande underhåll 

riskreducerar anläggningarna. 

Hantering av risker 

För att hantera och kontrollera risktagande arbetar Gävle 

Energi med riskhantering på olika sätt. En övergripande 

målsättning är att skapa en fungerande kontroll över 

bolagets framtida kassaflöden och resultat till en så låg 

kostnad som möjligt. 

Samtliga riskexponeringar inom verksamheten 

definieras och regleras genom policys, anvisningar 

och riskbedömningar. Bolagets risker kan delas in i 

huvudområdena, marknads- och finansiella risker, 

teknikrisker, infrastruktur, personal & organisation samt 

politiska och samhälleliga risker. 

Marknads- och finansiella risker 

De största riskerna i verksamheten är pris- och 

volymvariationer av bolagets produkter, tjänster och 

inköp under olika perioder samt kreditrisker. Bolaget 

hanterar dessa dels genom regelbunden omvärdering 

och justering av företagets strategier och löpande 

genom driftsoptimeringar och utveckling av 

företagets erbjudande. 

Teknikrisker 

Området omfattar anläggningsrisker, miljörisker 

och investeringsrisker. Anläggningsrisker optimeras 

genom driftsoptimeringar, förebyggande och 

avhjälpande underhåll och reinvesteringar samt 

riskreducering genom försäkring av anläggningarna. 

Miljörisker hanteras genom kontroll, uppföljning 

och optimering av utsläpp eller användandet av 

kemikalier. Genom simuleringar och olika alternativ 

prövas behov av investeringar för optimal drift och 

utveckling av verksamheten. 

Politiska och samhälleliga risker 

Politiska risker såsom affärsrisker till följd av olika 

politiska beslut såsom förändringar i lagstiftning och 

regelverk och samhälleliga trender som rör branschen 

är omfattande. Dessa hanteras genom en aktiv 

omvärldsbevakning och justeringar i verksamheten 

anpassat till bolagets behov. 

Personal & organisation, IT-infrastruktur 

Löpande analyser och optimeringar av bolagets 

organisation, medarbetarnas kompetens och IT-infrastruktur 

görs utifrån strategiska och operationella behov. 

Känslighetsanalys 

Prisförändringar: 

• 10 % förändring av elpriset påverkar resultatet 

med + / - 6 mnkr. 

• 10 % förändring av elcertifikatspriset påverkar 

resultatet med + / - 2 mnkr. 

• 10 % förändring i bränslepriset påverkar resultatet 

med + / - 2 mnkr. 

Volymförändringar: 

• 10 % förändringar i leveransen av el påverkar 

resultatet med + / - 6 mnkr. 

• 10 % förändringar i leveransen av fjärrvärme 

vid normal bränslemix påverkar resultatet med 

+ / - 8 mnkr. 


Värdefulla och hållbara varumärken 

Gävle Energi AB 

Moderbolag i koncernen. 

GavleNet 

Affärsområde Kommunikation som bedriver 

verksamhet inom stadsnät och kommunikation. 


Gävle Energisystem AB 

Källmärkt är produktvarumärke för affärsområde 

Elhandel, 100% förnybar el. 

Bionär Närvärme AB 

Varumärke för förnybar småskalig fjärrvärme.

s 

Arbete för en hållbar framtid. 

Bomhus Energi AB 

Kraftvärmebolag samägt mellan Gävle Energi 

och Korsnäs. 

SBI Ekogas AB 

Biogasbolag som Gävle Energi samägare med Swedish 

Biogas International. 

TM 

Samkraft AB 

Vindkraftsbolag där Gävle Energi är delägare 

tillsammans med ett flertal energibolag. 

Norrsken AB 

Regionalt kommunikationsbolag där Gävle Energi är delägare 

tillsammans med ett flertal andra bolag och organisationer. 


De viktigaste nyckeltalen 


2011 2010 2009 2008 2007 

Rörelsens intäkter (mnkr) 1 055 1 142 1 003 920 831 

Rörelseresultat (mnkr) 135 126 144 148 122 

Resultat efter finansnetto (mnkr) 96 95 113 115 93 

Balansomslutning (mnkr) 2 264 2 270 2 102 1 889 1 764 

Anläggningstillgångar (mnkr) 2 050 2 050 1 988 1 833 1 542 

Omsättningstillgångar (mnkr) 214 282 269 259 222 

Eget kapital (mnkr) 775 735 734 685 657 

Långfristiga skulder (mnkr) 835 787 667 583 583 

Kortfristiga skulder (mnkr) 348 455 418 352 299 

Investeringar (mnkr) 209 285 240 192 257 

Avkastning på sysselsatt kapital (%) 7,5 7,5 9,3 10,6 9,1 

Avkastning på eget kapital (%) 12,7 12,9 16,0 17,1 14,3 

Avkastning på totalt kapital (%) 6,0 5,8 7,2 8,2 7,2 

Soliditet (%) 34,2 32,4 34,9 36,3 37,3 

Skuldsättningsgrad (ggr) 2,0 1,9 1,8 1,7 1,7 

Självfinansieringsgrad (%) 100 77 101 91 105 

Rörelsemarginal (%) 12,8 11,0 14,3 16,1 14,7 

Nettomarginal (%) 9,4 8,7 11,3 12,5 11,2 

Genomsnittlig skuldränta (%) 2,7 2,3 2,5 3,1 2,9 

Räntetäckningsgrad (ggr) 3,4 3,9 4,7 4,2 4,1 

Medelantal anställda (stycken) 196 191 194 189 188 

Utbetalda löner och ersättningar (mnkr) 82 79 79 76 74 

Miljö 

bränslemix fjärrvärme (%) 


Bioenergi 45,0 48,3 

Indunstning 32,0 19,9 

Olja 3,5 8,0 

Rökgaskondensering 19,5 23,0 

Andel förnybar energi 96,5 92,0 

utsläpp fjärrvärmeproduktion (ton) 


Kväveoxid 79 128 

Svaveloxid 5 46 

Koldioxid* 7 622 22 175 

*Beräknas utifrån andelen fossilt bränsle. 

utsläpp fjärrvärmeproduktion (g/kwh) 


Kväveoxid 0,09 0,13 

Svaveloxid 0,01 0,05 

Koldioxid* 8,80 21,70 

*Beräknas utifrån andelen fossilt bränsle. 

Produktion (GWh) 




Kraftvärme, Elproduktion 104 132 

Vattenkraft 52 66 

Vindkraft 1 1 

1 031 1 224 

produktion hetvatten (gwh) 2011 2010 

Egenproducerad 373 428 

Inköpta volymer 388 468 

761 896 

produktion el (gwh) 2011 2010 

Egenproducerad 157 199 

Försåld energi (GWh) 




Elmarknad 454 430 

Elnät 728 744 

1953 2096 

Personal 

medeltal antal anställda 2011 2010 

Totalt 196 191 

Varav Män 154 151 

Varav Kvinnor 42 40 

personalens åldersfördelning vid årets slut 

Ålder 2011 2010 

60 29 28

s 

Nyckeltalen från året som gått. 

Koncernstruktur 2011 

Bolag Ägarandel (%) Omsättning (mnkr) 


Moderbolag Gävle Energi AB 672 696 

Kommunikation 52 48 

Elnät 192 178 


Fjärrkyla 3 3 

Energitjänster 30 26 

Övrigt 40 48 

Dotterbolag Gävle Kraftvärme AB 100 333 389 

Gävle Energisystem AB 95 253 262 

Bionär Närvärme AB 59 69 84 

Hedesunda Elförsäljning AB 100 

Intressebolag Bomhus Energi AB 50 2 0 

Samkraft AB 19 15 7 

SBI Ekogas AB 49 5 1 

Norrsken AB 9,8 32 32 


100 

80 

60 

40 

20 

Förvaltningsberättelse 

Koncernen 

Koncernens verksamhet och struktur 

Gävle Energi AB, dess dotterbolag och intressebolag 

producerar, distribuerar och säljer el, värme, kyla, biogas, 

tele- och datakommunikation. Bolaget är ett helägt 

dotterbolag till Gävle Stadshus AB som till 100 % ägs av 

Gävle Kommun. 

I koncernen ingår moderbolaget Gävle Energi AB, samt 

de till 100 %-ägda dotterbolagen Gävle Kraftvärme AB 

och Hedesunda Elförsäljnings AB. Dessutom äger 

moderföretaget 95 % av aktierna i Gävle Energisystem AB 

och 59 % av aktierna i Bionär Närvärme AB. 

Intressebolagen är Bomhus Energi AB, som Gävle Energi 

äger till 50 %, SBI Ekogas AB 49 %, Samkraft AB 19 % 

och Norrsken AB 10 %. 

Vi ska - såsom uttryckt i vår affärsidé - med starkt 

engagemang för Gävle och regionen tillföra energi 

och kommunikation som ger komfort, kvalitet och 

växtkraft. Detta gör vi med miljön och klimatet i fokus. 

Ledord för verksamheten är samverkan, utveckling och 

attraktionskraft. 

0 

Året i korthet 

• Resultat efter finansiella poster blev 96 (95) mnkr. 

• Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 

209 (222) mnkr. 

• Omsättningen blev 1 039 (1 123) mnkr. 

• Investeringarna i materiella- och finansiella 

anläggningstillgångar uppgick till 209 (289) mnkr. 

• Medeltalet anställda var 196 (191) personer. 

• Sjukfrånvaron var 2,7 (2,1) %. 

• 97 (92) % av bränslet i våra produktionsanläggningar 

utgjordes av biobränsle. 

Diagram: Biobränsleandel av bränslet i våra anläggningar (%) 

94 

98 96 

92 

97 

2007 2008 2009 2010 2011 

Väsentliga händelser 

• Arbetet med byggande av biobränslepannan inom 

ramen för Bomhus Energi AB fortskrider enligt plan i 

syfte att säkerställa fjärrvärmeleveranserna i Gävle på ett 

miljömässigt och ekonomiskt effektivt sätt. 

• Biogasbolaget SBI Ekogas AB har under året fortsatt 

utvecklingen av biogasförsäljningen i Gävle och den nya 

produktionsanläggningen i Duvbacken har tagits i bruk. 

• Försäljning av aktier i Samkraft AB motsvarande 6 % 

har genomförts under året. Gävle Energi och Bionär 


120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Närvärme äger idag 19,4 % av aktierna i Samkraft AB. 

• Hedesunda Elektriska införlivades med koncernen. 

All personal erbjöds och accepterade anställning i 

Gävle Energi. 

Kunder - vår miljöprofil är uppskattad, 

vilket märks i hög kundnöjdhet. 

Senaste kundundersökningen, genomförd av Svenskt 

Kvalitetsindex gav ett positivt resultat för Gävle Energi 

AB. Vi har en mycket hög kundnöjdhet inom alla 

verksamhetsområden. Gävle Energi upplevs som ett 

tryggt energibolag som levererar bekväma, enkla och 

miljövänliga produkter och tjänster med hög tillgänglighet 

och god servicekvalitet. Vi har stora förväntningar på 

oss, och våra kunder vill vara lojala med oss. Kunderna 

efterfrågar rätt energilösning där kravet på förnybar energi 

och energieffektivisering ingår. Det ger oss kraft i att 

fortsätta utveckla vår kundorientering med klimatneutrala 

energilösningar och utvecklade energitjänster. Vi håller en 

konkurrenskraftig prisnivå jämfört med andra leverantörer 

av våra produkter och tjänster. 

Ekonomi - resultat, avkastning 

och finansiell ställning 

Resultatet efter finansnetto uppgick till 96 (95) mnkr. De 

senaste årens bränsleprisökningar har inneburit en sämre 

resultatutveckling i den värmerelaterade verksamheten. 

Ett prisfall på drygt 50 % på elcertifikatsmarknaden 

samt väderfaktorer såsom lågt vattenflöde i Gavleån och 

varmare väder än ett normalår har också inneburit lägre 

resultat inom energiproduktionen under 2011. 

Diagram: Resultat efter finansnetto (mnkr) 

93 

115 

113 

2007 2008 2009 2010 2011 

Årets bruttoinvesteringar uppgick till 209 (289) 

mnkr. Av detta uppgår finansiella investeringar till 112 

(125) mnkr. Den största investeringen är en finansiell 

investering i Bomhus Energi AB uppgående till 112 

(114) mnkr. 

Soliditeten uppgick till 34 (32) %. Avkastningen på 

sysselsatt kapital blev 8 (8) %. 

95 

96

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

Diagram: Koncernens intäkter (mnkr) 

831 

920 

1003 

1142 

1055 

2007 2008 2009 2010 2011 

Moderbolag 

Resultatet efter finansiella poster blev 60 (68) mnkr. 

De totala investeringarna uppgick till 189 (250) mnkr. 

Soliditeten i moderbolaget uppgick till 34 (33) %. 

Avkastningen på sysselsatt kapital blev 7 (7) %. 

Förändringar i koncernen 

Försäljning av aktier i Samkraft AB motsvarande 6 % 

genomfördes per 1 november 2011. 

Hållbart Samhälle - miljö och utveckling 

Koncernen har en viktig roll i utvecklingen av 

produktion, distribution och förbrukning av förnybar 

energi enligt våra marknaders behov. Satsningen på 



biogas går helt i linje med de åtgärder som behövs för att 

minska klimatpåverkan i samhället. 

Under året bidrog Gävle Energi med att minska 

förbrukningen av el och värme hos sina kunder med 

2 GWh. Andelen biobränsle i värmeproduktionen var 

under 2011 96,7 %. Den varma väderleken avspeglar 

sig också i ett lägre behov av olja i produktionen. All 

försäljning av el är ursprungsmärkt (Källmärkt el) och 

produceras med enbart förnybara energikällor. Det 

fördjupade samarbetet med Korsnäs AB i form av det 

gemensamma bolaget Bomhus Energi AB ger möjligheter 

till en ökad leveranstrygghet med förnybara energikällor 

av fjärrvärme och ger Gävle ett bra utgångsläge att 

minska de klimatpåverkande gaserna med minst 15 % 

under närmsta 4-årsperioden. Det, tillsammans med 

biogasbolaget SBI Ekogas AB, minskar den fossila 

koldioxidpåverkan i regionen ytterligare genom leverans 

av biogas till fordon, än produktionsanläggningen på 

Duvbacken. Den producerade volymen biogas motsvarar 

1 500 liter bensin per dygn och minskar därmed 

regionens utsläpp av fossil koldioxid med motsvarande. 

Genom vår energitjänsteverksamhet ger vi våra kunder 

förutsättningar för ytterligare energieffektiviseringar. 

Samkraft fortsatte expansionen och den installerade 

produktionskapaciteten ökade från 4 MW till 10 MW 

under året. 

Tillståndspliktiga verksamheter 

I koncernens bolag finns ett flertal tillstånds- och 

anmälningspliktiga verksamheter. Gävle Kraftvärme 

AB har tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken 

i form av sju vattenkraftstationer varav Forsbacka är 

taget ur drift och ny prövning startat. Dessutom är 

biokraftvärmeverket Johannes samt hetvattenpannorna 

Ersbo och Carlsborg tillståndspliktiga. Johannes, Ersbo 

och Carlsborg har även tillstånd från Länsstyrelsen till 

utsläpp av koldioxid. Dessa anläggningar ingår i systemet 

för handel med utsläppsrätter. På Johannes finns även 

anmälningspliktiga kylaggregat. Johannes, Ersbo och 

Carlsborg har krav på miljörapportering till kommunen 

och för Johannes redovisas även kväveoxidutsläpp 

till Naturvårdsverket. I bolaget finns även det 

anmälningspliktiga vindkraftverket Oskar. 

Med Energimyndighetens godkännande för tilldelning 

av ursprungsgarantier för el producerad i flera av bolagets 

anläggningar kan produktionen av förnybar el från 

kraftvärme-, vatten- och vindanläggningar styrkas. 

Inom Gävle Energi AB finns en anmälan om transport 

av farligt avfall (avfallsförordningen) som registrerats av 

Länsstyrelsen samt ett antal anmälda kylanläggningar. 

När det gäller kylanläggningarna sker årlig kontroll och 

rapportering till kommunen. Länsstyrelsen lämnade 

beslut på anmälan om anläggning av ledningar för 

fjärrkyla i Gavleån. 

I Bionär finns anmälningspliktig verksamhet i form 

av biobränslepannor med tillhörande distributionsnät i 

Ockelbo, Norrsundet, Bergby, Forsbacka, Hedesunda, 

Bälinge, Vänge, Storvik, Söderfors, Älvkarleby 

och Skutskär . Förutom dessa finns några mindre 

pelletseldade närvärmeanläggningar samt en 

anmälningspliktig värmepumpsanläggning i Hagaström. 

Under året har det med Korsnäs gemensamma bolaget 

Bomhus Energi AB fortsatt byggnationen av ett nytt 

biokraftvärmeverk. Under 2010 erhölls tillstånd enligt 

miljöbalken från Länsstyrelsen för uppförande och drift 

av en ny kraftvärmeanläggning. 

Inom Samkraft AB finns vindkraftverk motsvarande 10 

MW installerad effekt med tillstånd enligt miljöbalken. 

Den el som försäljs inom Gävle Energisystem produceras 

enbart i anläggningar med förnybar produktion i form 

av vatten- och vindkraft samt biobränslen. Koncernens 

beroende av tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet 

är betydande. Koncernen är miljö- och kvalitetscertifierad 

enligt ISO 9001 och ISO 14001. 

Miljöförbättrande åtgärder 

Koncernen har en viktig roll i utveckling och 

produktion av förnybar energi. Satsningen på 



biogas går helt i linje med de åtgärder som behövs för att 

minska klimatpåverkan. 

Ansökan har inlämnats till Mark- och Miljödomstolen 

för nybyggnation av vattenkraftverket i Forsbacka. 

Avsikten är att inom gällande vattendom öka effekten för 

förnybar energiproduktion och förbättra förutsättningarna 

för miljö och vattenreglering. I samband med detta 

pågår ett arbete tillsammans med länsstyrelsen kring 

faunaåtgärder i Gavleån. 

Herrgårdsdammen i Mackmyra har renoverats utifrån 

miljö-, säkerhet- och arbetsmiljöaspekter. 

Samtlig driftpersonal på Johannes har utbildats i 

samband med att en ny miljöteknisk handbok tagits fram. 

För utveckling av befintliga anläggningar sker 

kontinuerligt ett arbete med förbättringar i form av 

egenkontroll, besiktningar och revisioner av interna och 

externa konsulter, effektiviseringar och optimeringar, 

kemikaliehantering med mera. 


100 

80 

60 

40 

20 

0 

Incidenter 

Några mindre miljöavvikelser har rapporterats till 

Samhällsbyggnad Gävle. Händelserna har inte medfört 

några krav från myndighetens sida. En brand uppstod i 

ställverket vid Åbyfors vattenkraftverk. Skadan kunde 

begränsas och produktionen påverkades endast marginellt. 

I oktober uppstod en brand i en fliskross på Johannes 

bränsleplan. Krossen ägs av en entreprenör och branden 

kunde snabbt begränsas. Inga skador i övrigt uppstod. 

Utveckling och kvalitetsförbättring 

Utveckling och innovation är ledord i bolagets 

verksamhet. En omfattande omvärldsbevakning pågår 

och de olika verksamhetsområdena utvecklar löpande 

koncernens erbjudande till kunderna. Samarbetet med 

högskolan i Gävle utvecklas löpande. Till sin hjälp har 

verksamheterna också en utvecklingsavdelning samt ett 

omfattande verksamhetsledningssystem. Koncernens 

verksamhet är kvalitetscertifierad. 

Viktiga beståndsdelar är delaktighet och engagemang 

hos personalen. Under 2011 inkom exempelvis över 

100 förbättringsförslag. Ett kundråd skapades för att 

tillvarata kundernas åsikter och reklamationshanteringen 

förbättrades. Inom koncernen sker ett kontinuerligt arbete 

med förbättringar i form av egenkontroll, besiktningar 

och revisioner av externa konsulter och internrevisioner. 

Samordning sker där så är möjligt med det förebyggande 

arbetsmiljöarbetet och risk- och säkerhetsarbetet. 

Medarbetare - en attraktiv arbetsgivare 

Den höga nivån avseende frisknärvaron håller i sig även 

under 2011. Målet > 97 % har uppnåtts och utfallet 

blev 97,3 % (föregående år: 97,9 %). Vi arbetar med 

förebyggande friskvård, till exempel genom ett stort 

utbud av friskvårdsaktiviteter som sker både i grupp och 

på individnivå. Vi arbetar också med ett varierat utbud 

av aktiviteter genom personalföreningen. För chefer och 

medarbetare genomförs kompetensutveckling på grupp- 

och individnivå. Den senaste medarbetarundersökningen 

gav ett positivt resultat. Hela 89 % av medarbetarna är 

stolta över att jobba för Gävle Energi. Vi samlas kring 

den gemensamma värdegrunden med orden kvalitet, 

bemötande och samarbete kopplat till vårt uppdrag. Vi 

samverkar med Högskolan i Gävle avseende forskning 

och utbildning i partnerskap med andra aktörer, bland 

annat energisystemsutbildningen med co-op-inriktning. 

Samverkan med grund- och gymnasieskola stärks. Genom 

projektet "Trossen" är vi fadderföretag för en sjundeklass. 

Diagram: Frisknärvaro (%) 

97,2 98 97,3 97,9 97,3 

2007 2008 2009 2010 2011 


Bolagsstyrningsrapport 

Nedan lämnas information om bolagsstyrning. Viktiga delar 

där är ägarstyrning, styrelsens arbete, viktiga interna och 

externa regelverk, samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer. 

Ägarstyrning 

Bolagets verksamhet samordnas och optimeras med 

moderbolagets verksamhet. Policys, riktlinjer och övriga 

styrdokument samordnas med styrning och ledning i 

moderbolaget. På årsstämman beslutas kring väsentliga 

frågor såsom disposition av företagets vinst samt 

eventuella ändringar i bolagsordningen. Ändringar i 

bolagsordning och styrelsens sammansättning beslutas av 

kommunfullmäktige i Gävle Kommun. 

Styrelsens arbete 

Styrelsen består av sju ledamöter, fem suppleanter och två 

adjungerade. Under året har styrelsen haft sex styrelsemöten. 

Styrelsens arbete följer en årlig plan. Viktiga frågor som har 

hanterats är bolagets strategiska och ekonomiska utveckling 

inklusive bokföring och medelsförvaltning, intern kontrollh 

inklusive risker och hantering av risker, utvärdering och 

beslut kring ledning, styrning och organisation. 

Viktiga interna och externa regelverk 

Förutom ägarens direktiv baseras bolagets styrning på 

lagar och regler såsom i första hand Aktiebolagslagen, 

Miljöbalken och Kommunallagen. Övriga väsentliga 

interna regelverk är styrelsens arbetsordning, 

VD-instruktion, delegationsordning samt verksamhetens 

ledningssystem. Bolaget är miljö- och kvalitetscertifierat 

enligt ISO 9001 och ISO 14001. Bolagets beroende av 

tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet inom 

miljöområdet är betydande. 

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 

En övergripande målsättning är att skapa en fungerande 

kontroll över bolagets framtida kassaflöden och 

resultat till en så låg kostnad som möjligt. Samtliga 

riskexponeringar inom verksamheten definieras och 

regleras genom policys, anvisningar och riskbedömningar. 

Bolagets risker kan delas in i huvudområdena, marknads- 

och finansiella risker, teknikrisker, infrastruktur, personal 

och organisation samt politiska och samhälleliga risker. 

Marknads- och finansiella risker 

De största riskerna i verksamheten är pris- och 

volymvariationer av bolagets produkter, tjänster och 

inköp under olika perioder samt kreditrisker. Bolaget 

hanterar dessa dels genom regelbunden omvärdering 

och justering av företagets strategier och löpande genom, 

driftsoptimeringar och utveckling av företagets erbjudande. 

Teknikrisker 

Området omfattar anläggningsrisker, miljörisker och 

investeringsrisker. Anläggningsrisker optimeras genom 

driftsoptimeringar, förebyggande och avhjälpande 

underhåll och reinvesteringar samt riskreducering genom 

försäkring av anläggningarna. Miljörisker hanteras genom 

kontroll, uppföljning och optimering av utsläpp eller 

användandet av kemikalier. Genom simuleringar och 

olika alternativ prövas behov av investeringar för optimal 

drift och utveckling av verksamheten.

Politiska och samhälleliga risker 

Även politiska risker såsom affärsrisker till följd av 

olika politiska beslut såsom förändringar i lagstiftning 

och regelverk och samhälleliga trender som rör 

branschen är omfattande. Dessa hanteras genom en 

aktiv omvärldsbevakning och justeringar i verksamheten 

anpassat till bolagets behov. 

Personal och organisation, IT-infrastruktur 

Löpande analyser och optimeringar av bolagets organisation, 

medarbetarnas kompetens och IT-infrastruktur görs utifrån 

strategiska och operationella behov. 

Framtida utveckling 

• Energibranschen genomgår en stark utveckling där 

Gävle Energikoncernen är aktiv och medverkar. Nya 

tekniska lösningar driven av en ökad miljömedvetenhet 

hos kunderna driver utvecklingen. 

• Minskade försäljningsvolymer per enhet inom 

fjärrvärme och el, ökade kostnader, ökad reglering 

på elnätsmarknaden och lägre priser på el- och 

elcertifikatsmarknaden ger ett ökat effektivitetstryck och 

ställer nya krav på utvecklade produkter och tjänster till 

kunderna med lägre risk. 

• Som regionens största energibolag har vi ett stort 

ansvar att med klimatfrågan i centrum verka för 

utveckling, effektivisering och samverkan. Vi tar och 

kommer att ta, en ledande roll i detta sammanhang. 

Även energibolag utanför vår närregion visar en stor 

vilja till samarbete. Genom att strategiskt satsa på 

dessa områden i verksamheten kommer det att öka 

möjligheten till att bidra till att kommunkoncernens 

övergripande mål uppfylls. 

Flerårsjämförelse 

bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. 

2011 2010 2009 2008 2007 

Koncern 

Nettoomsättning, tkr 1 039 489 1 122 776 985 619 896 309 795 138 

Resultat efter finansiella poster, tkr 95 798 94 814 113 266 114 794 92 755 

Nettomarginal, % 9 8 11 13 11 

Balansomslutning, tkr 2 264 498 2 269 823 2 101 829 1 888 529 1 764 106 

Antal anställda, st 196 191 194 189 188 

Soliditet, % 34,2 32,4 35,0 36,0 37,0 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,5 7,5 9,6 10,6 9,1 

Moderbolag 

Nettoomsättning, tkr 671 803 696 041 680 821 627 019 607 737 

Resultat efter finansiella poster, tkr 59 562 67 513 78 487 74 652 25 569 

Nettomarginal, % 9 9 11 12 4 

Balansomslutning, tkr 1 691 669 1 592 612 1 463 130 1 337 232 1 196 530 

Antal anställda, st 196 191 194 189 188 

Soliditet, % 34 33 36 37 37 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,7 7,3 8,7 10,0 5,6 

Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1 

Förslag till vinstdisposition 

till årsstämmans förfogande står följande 

vinstmedel: 

Balanserat resultat, kr 25 510 170,27 

Årets resultat, kr -19 322 845,14 

styrelsen föreslår att vinstmedlen 

disponeras så att 

6 187 325,13 

i ny räkning överförs, kr 6 187 325,13 

Under året har koncernbidrag erhållits med 60,0 mnkr från 

dotterbolag. Koncernbidrag har lämnats med 41,0 mnkr till 

moderbolag. Transaktionerna har efter hänsyn tagits till 

skatteeffekter resulterat i att balanserade vinstmedel ökat 

med 14,0 mnkr. 


Resultaträkningar not koncernen moderbolaget 


2011 2010 2011 2010 

Nettoomsättning 2, 3 1 039 489 1 122 776 671 803 696 041 

Aktiverat arbete för egen räkning 12 882 15 008 12 882 15 008 

Övriga rörelseintäkter 2 736 4 644 2 468 2 386 

Summa rörelsens intäkter 1 055 107 1 142 428 687 153 713 435 

Rörelsens kostnader 

Hetvatten, bränsle, elkraft och förnödenheter -510 136 -594 759 -292 995 -316 138 

Övriga externa kostnader 4 -143 273 -161 584 -93 428 -109 190 

Personalkostnader 5 -128 910 -122 425 -128 322 -121 834 

Av- och nedskrivningar av materiella och 

immateriella anläggningstillgångar 

6 

-138 076 -135 263 -81 780 -74 754 

Övriga rörelsekostnader - -2 521 - - 

Summa rörelsens kostnader -920 395 -1 016 552 -596 525 -621 916 

Rörelseresultat 134 712 125 876 90 628 91 519 

Resultat från finansiella poster 

Resultat från andelar i koncernföretag - 369 - 369 

Resultat från övriga värdepapper som är 

anläggningstillgångar -542 379 -542 - 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 7 430 447 330 245 

Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -38 802 -32 257 -30 854 -24 621 

Summa resultat från finansiella poster -38 914 -31 062 -31 066 -24 007 

Resultat efter finansiella poster 95 798 94 814 59 562 67 512 

Bokslutsdispositioner 9 - - -83 800 -40 000 

Skatt på årets resultat 10 -27 298 -23 937 4 915 -9 085 

Minoritetens andel i årets resultat 1 269 -1 586 - - 

Årets resultat 69 769 69 291 -19 323 18 427

Balansräkningar not koncernen moderbolaget 

Tillgångar 

2011-12-31 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 

Anläggningstillgångar 

immateriella anläggningstillgångar 

Goodwill 11 14 147 16 492 - - 

materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 12 221 433 235 060 43 191 47 649 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 1 559 652 1 591 583 1 138 005 1 144 667 

Inventarier 14 2 609 3 471 1 330 1 727 

Pågående nyanläggningar 15 4 537 - 4 438 - 

1 788 231 1 830 114 1 186 964 1 194 043 

finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i koncernföretag 16 - - 122 256 122 256 

Andelar i intresseföretag 17 229 686 130 794 229 686 129 602 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 11 798 3 109 10 526 3 029 

Uppskjuten skattefordran 10 6 387 7 048 984 1 017 

247 871 140 951 363 452 255 904 

Summa anläggningstillgångar 2 050 249 1 987 557 1 550 416 1 449 947 

Omsättningstillgångar 

varulager m.m. 

Råvaror och förnödenheter 19 203 16 215 488 1 727 

Elcertifikat 22 465 28 520 - - 

41 668 44 735 488 1 727 

kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 81 588 111 452 64 494 71 815 

Fordringar hos koncernföretag 19 7 044 1 048 21 161 3 816 

Övriga fordringar 5 269 12 435 920 4 835 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 77 882 111 057 54 184 60 466 

171 783 235 992 140 759 140 932 

kortfristiga placeringar 750 750 - - 

kassa och bank 48 789 6 6 

Summa omsättningstillgångar 214 249 282 266 141 253 142 665 

Summa tillgångar 2 264 498 2 269 823 1 691 669 1 592 612 


Balansräkningar not koncernen moderbolaget 

Eget kapital och skulder 



Eget kapital 

bundet eget kapital 

Aktiekapital (60 000 aktier à kvotvärde 1 000 kr) 60 000 60 000 60 000 60 000 

Bundna reserver 675 013 629 664 12 000 12 000 

735 013 689 664 72 000 72 000 

fritt eget kapital 

Balanserat resultat -30 194 -23 919 25 510 -6 920 

Året resultat 69 769 69 291 -19 323 18 427 

39 575 45 372 6 187 11 507 

Summa eget kapital 774 588 735 036 78 187 83 507 

Minoritetens andel av eget kapital 

Minoritetsintressen 41 093 42 362 - - 

Obeskattade reserver 21 - - 673 800 590 000 

Avsättningar 

Avsättning för pensioner 22 13 958 12 736 13 958 12 736 

Uppskjuten skatteskuld 10 252 036 237 967 - - 

Summa avsättningar 265 994 250 703 13 958 12 736 

Långfristiga skulder 23 

Skulder till Gävle kommun 835 000 785 000 650 000 600 000 

Skulder till kreditinstitut - 1 750 - - 

Summa långfristiga skulder 835 000 786 750 650 000 600 000 

Kortfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut 23 100 000 50 000 100 000 50 000 

Förskott från kunder 391 281 382 281 

Leverantörsskulder 62 309 66 126 27 229 31 395 

Koncernkredit Gävle kommun 24 79 118 145 248 67 016 145 832 

Skulder till koncernföretag 25 4 646 6 011 54 481 19 861 

Aktuella skatteskulder 4 686 29 053 129 12 102 

Övriga skulder 26 507 41 017 12 418 25 201 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 70 166 117 236 14 069 21 697 

Summa kortfristiga skulder 347 823 454 972 275 724 306 369 

Summa eget kapital och skulder 2 264 498 2 269 823 1 691 669 1 592 612 

Ställda säkerheter 27 2 000 2 000 Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga

Koncernens förändringar i eget kapital 

Aktie- 

kapital 

Bundna 

reserver 

Fritt eget 

kapital 

Summa eget 

kapital 

Eget kapital 2009-12-31 60 000 596 452 77 617 734 069 

Utdelning - - -30 000 -30 000 

Summa förändringar i EK som inte redovisas i 

resultaträkningen - - -30 000 -30 000 

Årets resultat 2010 - - 69 291 69 291 

Lämnat koncernbidrag - - -52 000 -52 000 

Skatteeffekt koncernbidrag - - 13 676 13 676 

Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital - 33 213 -33 213 - 

Eget kapital 2010-12-31 60 000 629 665 45 371 735 036 

Årets resultat 2011 - - 69 769 69 769 



Förskjutning mellan bundet och fritt eget kapital - 45 348 -45 348 - 

Eget kapital 2011-12-31 60 000 675 013 39 575 774 588 

Moderbolagets förändringar i eget kapital 

Aktiekapital 

Bundna 

reserver 

Fritt eget 

kapital 

Summa eget 

kapital 

Eget kapital 2009-12-31 60 000 12 000 46 664 118 664 


Erhållet koncernbidrag - - 20 000 20 000 


Utdelning - - -30 000 -30 000 


resultaträkningen - - -53 584 -53 584 

Årets resultat 2010 - - 18 427 18 427 

Eget kapital 2010-12-31 60 000 12 000 11 507 83 507 



Skatteeffekt koncernbidrag - - -4 997 -4 997 


resultaträkningen - - 14 003 14 003 

Årets resultat 2011 - - -19 323 -19 323 

Eget kapital 2011-12-31 60 000 12 000 6 187 78 187 


Kassaflödesanalyser not koncernen moderbolaget 

Den löpande verksamheten 



Rörelseresultat före finansiella poster 134 712 125 876 90 628 91 519 

Ej likviditetspåverkande poster 28 144 941 127 017 81 922 73 693 

Erhållen ränta 430 905 330 245 

Erlagd ränta -39 344 -32 335 -31 396 -24 621 

Inkomstskatt -1 784 -7 381 -49 -527 

238 955 214 082 141 435 140 309 

Ökning/minskning varulager -3 620 -4 456 1 239 -856 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 64 209 -27 135 173 44 031 

Ökning/minskning kortfristiga rörelseskulder -91 019 39 087 -1 829 19 510 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 208 525 221 578 141 018 202 994 

Investeringsverksamheten 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -96 603 -163 956 -77 419 -125 735 

Sålda materiella anläggningstillgångar 4 346 1 280 4 346 - 

Sålda finansiella anläggningstillgångar 3 871 3 085 3 871 1 652 

Placeringar i övriga finansiella 

anläggningstillgångar -112 000 -124 664 -112 000 -124 664 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -200 386 -284 255 -181 202 -248 747 

Kassaflöde efter investeringar 8 139 -62 677 -40 184 -45 753 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 98 250 102 375 100 000 100 000 

Lämnat koncernbidrag -41 000 -52 000 -41 000 -52 000 


Utbetald utdelning - -30 000 - -30 000 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 57 250 20 375 119 000 38 000 

Årets kassaflöde 65 389 -42 302 78 816 -7 753 

Likvida medel vid årets början -144 459 -102 157 -145 826 -138 073 

Likvida medel vid årets slut -79 070 -144 459 -67 010 -145 826 

Som likvida medel har betraktats tillgodohavande/ 

skuld på koncernkredit Gävle kommun.

Noter, gemensamma för moderbolag och koncern 

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 

Årsredovisningen för Gävle Energi AB har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets 

rekommendationer, akutgruppsuttalanden samt uttalanden från rådet för finansiell rapportering. 

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. 

Bolagets säte 

Gävle Energi AB har sitt säte i Gävle. Huvudkontorets adress är Box 783, 801 29 Gävle. 

Värderingsprinciper 

Om inget annat anges redovisas tillgångar, skulder och avsättningar till anskaffningsvärde. 

Klassificering 

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av 

belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. 

Omsättningstillgångarna och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas 

återvinnas eller betalas inom tolv månader beräknat från balansdagen. 

Koncernredovisning 

Koncernredovisningen följer Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. I koncernens bokslut ingår 

moderbolaget Gävle Energi AB och de företag i vilka moderbolaget äger mer än 50 % av aktiernas 

röstetal. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att det egna kapitalet 

inklusive beräknad andel eget kapital i obeskattade reserver som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolaget 

i sin helhet eliminerats mot dotterbolagsaktiernas bokförda värde. I koncernens egna kapital ingår 

härigenom endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit efter förvärv. Goodwill 

utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i 

det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill skrivs av linjärt över den 

beräknade nyttjandetiden. I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade 

reserver. Dessa delas upp i eget kapital och uppskjuten skatteskuld med tillämpning av aktuell skattesats. 

I koncernens resultaträkning uppdelas förändringarna av obeskattade reserver på motsvarande sätt i dels 

uppskjutna skatter, dels årets koncernresultat. 

Koncernbidrag och aktieägartillskott 

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets 

Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och 

andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk 

innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt 

redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. 

Intäkter 

Intäktsredovisning sker i takt med att väsentliga risker och förmåner som är förknippade med företagets 

varor och tjänster överförts till köparen. För energiprodukter sker intäktsredovisning vid leverans till 

kund. Anslutningsavgifter, som kunder betalar i samband med inkoppling till nätet för el, värme, kyla 

och bredband, intäktsförs i samband med anslutningen. I koncernredovisningen elimineras koncernintern 

försäljning. Intäkter av elcertifikat som tilldelats från Svenska Kraftnät genom egen produktion redovisas 

som statliga stöd och ingår i nettoomsättningen. 

Internprissättning 

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker enligt följande principer; tjänster till 

självkostnadspris och övrigt till marknadspris. 

Leasingavtal 

Företaget har endast ett fåtal avtal, till oväsentliga belopp, av karaktären operationell leasing. 

Ersättningar till anställda - pensionsförpliktelser 

Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. I avgiftsbestämda planer betalar 

företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare 

avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas. I förmånsbestämda 

planer utgår ersättning till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och 

antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. 


Inkomstskatter 

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år 

samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatteförändringar och förändringar i uppskjuten 

skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de 

skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer 

att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även sammanhängande 

skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisats direkt mot eget kapital, 

redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära 

skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De 

temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom elcertifikathandel och nedskrivning 

av anläggningstillgångar. I moderbolaget redovisas - på grund av sambandet mellan redovisning och 

beskattning - den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade 

reserverna. Den gällande skattesatsen är 26,3 %. 

Elcertifikat/kvotplikt 

Innehav av elcertifikat klassificeras som varulager. Elcertifikat värderas löpande till det lägsta av 

anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid fastställande av anskaffningsvärde av tilldelade certifikat 

används månadens volymvägda marknadspris enligt Svenska Kraftnäts marknadsstatistik. De 

elcertifikat som behövs för att täcka vår kvotpliktiga försäljning redovisas som en skuld som värderas 

utifrån värdet på de anskaffade eller tilldelade elcertifikaten. Elcertifikaten skrivs ej av då de ej utsätts 

för någon värdeminskning. 

Materiella anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär 

avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar. 

Härvid tillämpas följande avskrivningstider: 

Goodwill 5-10 år 

Kontorsbyggnader 50 år 

Produktionsbyggnader 25-50 år 

Markanläggningar 20 år 

Produktions-/distributionsanläggningar 5-33 år 

Kommunikationsnät 15 år 

Maskiner 3-15 år 

Byggnadsinventarier 10-15 år 

Inventarier 5 år 

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera investeringar räknas inte in i anskaffningsvärdet. 

Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde. 

I det fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången 

omedelbart ner till sitt återvinningsvärde. 

Fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 

Varulager 

Varulagret värderas med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet 

och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. 

Finansiella instrument 

Finansiella instrument värderas till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen 

under posten ränteintäkter. 

Avsatt till pensioner 

Kapitalvärdet av pensionsåtaganden beräknas enligt försäkringstekniska grunder och 

redovisas som avsättning. Företagets huvudsakliga pensionsåtaganden löses genom avtalsenliga 

tjänstepensionsförsäkringar där premien kostnadsförs löpande. 

Upplåning 

Finansiella skulder redovisas till nominella värden. 


Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. De redovisade kassaflödena omfattar endast 

transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel utgörs av kassa- och bankmedel. 

Ansvarsförbindelser 

Avser åtaganden som ej redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det antingen inte är troligt att 

ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller att det inte kan göras en tillräcklig 

tillförlitlig uppskattning av beloppet. 

Moderbolag 

Moderföretag i koncernen där Gävle Energi är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är Gävle 

Stadshus AB, 556507-1700, Gävle. 

Nyckeltalsdefinitioner 

Nettomarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. 

Avkastning på sysselsatt kapital: Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt 

sysselsatt kapital. 

Soliditet: Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. 

Not 2 Intäkternas fördelning 

koncernen moderbolaget 


I nettoomsättningen ingår intäkter från: 

Fjärrvärme 424 680 476 680 355 590 392 868 

Energiproduktion (el och hetvatten) 333 291 389 319 - - 

Elhandel 254 804 262 263 - - 

Elnät 191 584 177 500 191 584 177 500 

Kommunikation och bredband 51 849 48 053 51 849 48 053 

Energitjänster 29 895 26 210 29 895 26 210 

Kyla 3 018 2 561 3 018 2 561 

Övrigt 39 867 48 849 39 867 48 849 

Koncernelimineringar -289 499 -308 659 - - 

Summa 1 039 489 1 122 776 671 803 696 041 


Not 3 Transaktioner med närstående 

Uppgifter om moderföretaget 

Moderföretaget i den största koncern där Gävle Energi AB är dotterbolag och koncernredovisning 

upprättas är Gävle Stadshus AB, 556507-1700. Moderföretag i den minsta koncern är Gävle Energi AB. 

Inköp och försäljning i Gävle Energi koncernen och Gävle Stadshus AB 

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning. 2011 2010 

Inköp 0,4 % 0,1 % 

Försäljning 20,1 % 18,3 % 

Inköp och försäljning i Gävle Energi AB 

Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning. 2010 2009 

Inköp 63,8 % 63,1 % 

Försäljning 27,2 % 24,3 % 

Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid 

transaktioner med externa parter. 

Not 4 Ersättning till revisorerna 

kpmg ab 




Revisionsuppdrag 140 175 80 110 

Revisionsverksamhet utöver 

revisionsuppdraget 30 - - - 

Övriga tjänster 67 - 67 - 

lekmannarevisorer 

237 175 147 110 

Revisionsuppdrag 110 110 110 110 

Not 5 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter 

medelantalet anställda, med fördelning 

på kvinnor och män har uppgått till 



Kvinnor 42 40 42 40 

Män 154 151 154 151 

Totalt 196 191 196 191 

löner och ersättningar har uppgått till 

Styrelse och verkställande direktören 2 319 1 957 1 987 1 742 

Övriga anställda 79 758 76 599 79 758 76 599 

Totala löner och ersättningar 82 077 78 556 81 745 78 341 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 25 604 24 451 25 518 24 393 

Pensionskostnader (varav för styrelse och 

verkställande direktören 407 tkr (389)) 17 118 13 346 17 118 13 346 

Totala löner, ersättningar, sociala avgifter 

och pensionskostnader. 124 799 116 353 124 381 116 080

Avtal om uppsägningstider och pension 

För verkställande direktören, tillika koncernchefen, gäller för pension att anställning upphör utan 

uppsägning vid 65 år. Utöver pension enligt lag åtar sig bolaget att för VD erlägga premie för ITPförsäkring. 

I övrigt ska företaget teckna och vidmakthålla avtalsförsäkringar vid arbetsskada (TFA) samt 

gruppliv (TGL).Vid uppsägning av annat skäl än påkallande av pension, gäller 15 månader från bolagets 

sida och tre månader från verkställande direktörens sida. 

styrelseledamöter och ledande befattningshavare 



Antal på Varav Antal på Varav 

balansdagen kvinnor balansdagen kvinnor 

Styrelseledamöter 7 29% 9 33% 

Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 11 18% 11 18% 

Not 6 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 



Goodwill -2 345 -2 345 - - 

Byggnader och markanläggningar -11 644 -11 566 -2 475 -2 397 

Maskiner -123 033 -120 295 -78 714 -71 762 

Inventarier -1 054 -1 057 -591 -595 

Summa -138 076 -135 263 -81 780 -74 754 

Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 



Ränteintäkter 430 347 330 245 

Värdeförändring kortfristiga placeringar - 100 - - 

Summa 430 447 330 245 

Not 8 Räntekostnader och liknande resultatposter 



Räntekostnader -38 695 -32 257 -30 854 -24 621 

Värdeförändring kortfristiga placeringar -107 - - - 

Summa -38 802 -32 257 -30 854 -24 621 

Not 9 Bokslutsdispositioner 

moderbolaget 


Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan -83 800 -40 000 


Not 10 Skatt på årets resultat 




Aktuell skatt hänförlig till tidigare 

beskattningsår - -813 - -527 

Aktuell skattekostnad -1 784 -6 569 -49 - 

Uppskjuten skatt -25 514 -16 555 4 964 -8 558 

Temporära skillnader 

Not 11 Goodwill 

-27 298 -23 937 4 915 -9 085 

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga 

värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjuten skattefordran 

och uppskjuten skatteskuld: 


uppskjuten skattefordran 


Nedskrivning av anläggningstillgång 155 159 - - 

Resultatförd andel av pensionsåtagande 

för tidigare VD 984 1 017 984 1 017 

Elcertifikat 5 248 5 872 - - 

Summa uppskjuten skattefordran 6 387 7 048 984 1 017 

uppskjuten skatteskuld 

Skattemässiga överavskrivningar 244 143 228 284 - - 

Övervärde byggnad 2 355 2 479 - - 

Elcertifikat 5 539 7 204 - - 

Summa uppskjuten skatteskuld 252 037 237 967 0 0 

Uppskjuten skattefordran/skuld, netto 245 650 230 919 984 1 017 

Årets förändring = uppskjuten skatt i 

resultaträkningen -14 731 -2 879 -33 -142 

Skatteeffekt koncernbidrag -10 783 -13 676 4 997 -8 416 

Summa uppskjuten skatt i resultaträkningen -25 514 -16 555 4 964 -8 558 

koncernen 


Ingående anskaffningsvärden 20 596 20 596 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 596 20 596 

Ingående avskrivningar -4 104 -1 759 

Årets avskrivningar -2 345 -2 345 

Utgående ackumulerade avskrivningar -6 449 -4 104 

Utgående restvärde enligt plan 14 147 16 492

Not 12 Byggnader och mark 

byggnader och markanläggningar 



Ingående anskaffningsvärden 348 899 345 870 88 757 86 029 

årets förändringar 

Inköp inkl omfördelning av 

pågående arbete 660 3 029 660 2 728 

Försäljningar och utrangeringar -2 369 - -2 369 - 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 347 190 348 899 87 048 88 757 

Ingående avskrivningar -141 052 -129 486 -46 040 -43 643 


Försäljningar och utrangeringar 58 - 58 - 

Avskrivningar -11 644 -11 566 -2 475 -2 397 

Utgående ackumulerade avskrivningar -152 638 -141 052 -48 457 -46 040 

Utgående restvärde enligt plan 194 552 207 847 38 591 42 717 

mark 



Inköp - 332 - 332 

Försäljningar och utrangeringar -332 - -332 - 


Summa utgående restvärde enligt plan 

byggnader och mark 221 433 235 060 43 191 47 649 

Taxeringsvärden för fastigheter i Sverige 175 367 174 800 19 272 18 705 

Varav mark 7 732 7 273 4 603 4 144 

Not 13 Maskiner och andra tekniska anläggningar 



Ingående anskaffningsvärden 2 656 735 2 446 535 1 819 687 1 663 335 

Statliga stöd 68 586 68 586 68 586 68 586 


Inköp inkl omfördelning av pågående 

arbete 91 303 215 681 72 217 156 683 

Tidigare erhållna statliga stöd -68 586 -68 586 -68 586 -68 586 

Försäljningar och utrangeringar -1 412 -5 481 -1 377 -331 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 746 626 2 656 735 1 890 527 1 819 687 

Ingående avskrivningar -1 050 511 -940 050 -667 379 -595 938 


Försäljningar och utrangeringar 1 212 2 834 1 212 321 

Avskrivningar -122 134 -113 295 -78 714 -71 762 

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 171 433 -1 050 511 -744 881 -667 379 


Not 14 Inventarier 




Ingående nedskrivningar -14 641 -7 641 -7 641 -7 641 


Nedskrivningar -900 -7 000 - - 

Utgående ackumulerade nedskrivningar -15 541 -14 641 -7 641 -7 641 

Utgående restvärde enligt plan 1 559 652 1 591 583 1 138 005 1 144 667 





Inköp inkl omfördelning av pågående 

arbete 204 825 204 603 

Försäljningar och utrangeringar -31 -2 710 -31 - 


Ingående avskrivningar -12 737 -14 350 -8 851 -8 240 


Försäljningar och utrangeringar 20 2 670 20 -16 

Avskrivningar -1 054 -1 057 -591 -596 

Utgående ackumulerade avskrivningar -13 772 -12 737 -9 422 -8 852 

Utgående restvärde enligt plan 2 609 3 471 1 330 1 727 

Not 15 Pågående nyanläggningar 



Ingående nedlagda kostnader - 55 886 - 34 585 

Under året nedlagda kostnader 96 700 152 579 77 516 114 359 

Under året genomförda omfördelningar -92 163 -208 465 -73 078 -148 944 

Utgående nedlagda kostnader 4 537 0 4 438 0

Not 16 Andelar i koncernföretag 

MODERBOLAGET Org nr Säte 

Gävle Energisystem AB 556502-9096 Gävle 

Gävle Kraftvärme AB 556527-3512 Gävle 

Bionär Närvärme AB 556678-4160 Gävle 

Hedesunda Elförsäljning AB 556528-0798 Hedesunda 

MODERBOLAGET Kapital- 

andel % 

Rösträtts- 

andel % 

Antal 

aktier 

Redovisat 

värde 2011 

Redovisat 

värde 2010 

Gävle Energisystem AB 95 95 5 000 13 781 13 781 

Gävle Kraftvärme AB 100 100 50 000 60 000 60 000 

Bionär Närvärme AB 59 59 153 169 48 375 48 375 

Hedesunda Elförsäljning AB 100 100 1 000 100 100 

Summa 122 256 122 256 

moderbolaget 

2011-12-31 2010-12-31 

Ingående anskaffningsvärden 122 256 123 138 


Ökning av andelar - 100 

Försäljning av andelar - -982 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 122 256 122 256 

Not 17 Andelar i intresseföretag 

koncernen/moderbolaget Org nr Säte 

Bomhus Energi AB 556793-5217 Gävle 

Swedish Biogas 

International AB 556690-6839 Gävle 

koncernen/moderbolaget Kapital- 

andel % 

Rösträtts- 

andel % 

Redovisat 

värde 

Redovisat värde 

i koncernen 

Bomhus Energi AB 50 50 226 500 226 500 

SBI Ekogas AB 49 49 3 186 3 186 

Summa 229 686 229 686 



Ingående värde 130 794 7 665 129 602 5 040 

Anskaffningar 112 000 125 250 112 000 124 562 

Omklassificeringar -9 889 - -8 697 - 

Försäljningar -3 219 -2 121 -3 219 - 



Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav 






Omklassificeringar 9 889 - 8 697 - 

Försäljningar -1 200 -300 -1 200 -300 


Ingående uppskrivningar/nedskrivningar -37 -37 -37 -37 

Utgående ackumulerade nedskrivningar -37 -37 -37 -37 

Summa 11 798 3 109 10 526 3 029 

Not 19 Fordringar hos koncernföretag 



Fordringar hos Gävle kommun - 1 048 - 3 816 

Fordringar hos bolag i Gävle 

Stadshus AB koncernen 7 044 - - - 

Fordringar hos bolag i Gävle 

Energi AB koncernen - - 21 161 - 

Summa 7 044 1 048 21 161 3 816 

Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 



Upplupen intäkt försäljning el 17 113 33 463 - - 

Upplupen intäkt elproduktion 3 057 11 004 - - 

Upplupen intäkt försäljning elnät 16 883 16 862 16 883 16 862 

Upplupen intäkt fjärrvärme 24 433 36 205 24 433 36 205 

Upplupen intäkt elcertifikat 3 335 3 982 - - 

Förutbetald pensionskostnad 1 979 944 1 979 944 

Övriga poster 11 082 8 597 10 889 6 455 

Summa 77 882 111 057 54 184 60 466 

Not 21 Obeskattade reserver 

moderbolaget 

2011-12-31 2010-12-31 

Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar 

enligt plan 673 800 590 000

Not 22 Avsättning för pensioner 



Avsättning vid periodens ingång 12 736 13 799 12 736 13 799 

Årets förändringar 1 222 -1 063 1 222 -1 063 

Avsättning vid periodens utgång 13 958 12 736 13 958 12 736 

Bolaget har tryggat pensionsutfästelserna dels genom skuldföring under rubriken Avsättningar för 

pensioner, dels genom en försäkringslösning. 

Not 23 Långfristiga skulder 

lånen förfaller till betalning 



Inom ett år 100 000 50 000 100 000 50 000 

Mellan ett till fem år 440 000 401 750 350 000 400 000 

Senare än fem år 395 000 385 000 300 000 200 000 

Summa 935 000 836 750 750 000 650 000 

Not 24 Koncernkredit Gävle kommun 

Koncernlimiten uppgår till 200.000 (200.000) tkr. För moderbolaget uppgår limiten till 180.000 (180.000) tkr. 

Not 25 Skulder till koncernföretag 



Skulder till Gävle Kommun 4 646 - 3 501 - 

Skulder till bolag i Gävle Stadshus AB 

koncernen - 6 011 -482 8 340 

Skulder till bolag i Gävle Energi 

koncernen - - 50 498 11 521 

Summa 4 646 6 011 54 481 19 861 

Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 



Upplupen värmeleverans 14 941 36 218 - - 

Upplupna semesterlöner 4 572 4 475 4 572 4 475 

Upplupen kostnad elcertifikat 20 862 23 845 - - 

Upplupen kostnad elinköp 7 004 16 438 - - 

Upplupna sociala avgifter 1 436 1 409 1 436 1 409 

Övriga poster 21 351 34 851 8 061 15 813 

Summa 70 166 117 236 14 069 21 697 


Not 27 Ställda säkerheter 

För övriga engagemang 




Bankgaranti för kortfristiga placeringar 2 000 2 000 - - 

Not 28 Ej likviditetspåverkande poster 



Av- och nedskrivningar 138 076 135 263 81 780 74 754 

Tilldelade elcertifikat 6 685 -9 067 - - 

Förändring avsättning till pensioner 1 222 -1 063 1 222 -1 063 

Realisationsvinster-förluster -1 042 1 884 -1 080 2 

Summa 144 941 127 017 81 922 73 693

Resultat- och balansräkningarna kommer att föreläggas årsstämman 2012-04-25 för fastställelse. 

Gävle, 2012-03-21 

Rolf Wiberg Niels Hebert 

ordförande vice ordförande 

Jonas Brindmark Anders Lené 

Maria Pärssinen Kristina Sjöström 

Urban Sjölander Per Laurell 

verkställande direktör 

Vår revisionsberättelse har lämnats 2012-03-26 

KPMG AB 

Thomas Ljungkrantz 

auktoriserad revisor 


Revisionsberättelse 

Till årsstämman i Gävle Energi AB 

Org nr 556407-2501 

Rapport om årsredovisningen 

och koncernredovisningen 

Vi har reviderat årsredovisningen och 

koncernredovisningen för Gävle Energi AB för år 2011. 

Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den 

tryckta versionen av detta dokument på sidorna 28 - 50. 

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar 

för årsredovisningen och koncernredovisningen 

Det är styrelsen och verkställande direktören som 

har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och 

koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt 

årsredovisningslagen och för den interna kontroll 

som styrelsen och verkställande direktören bedömer 

är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och 

koncernredovisning som inte innehåller väsentliga 

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter 

eller på fel. 

Revisorernas ansvar 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och 

koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi 

har utfört revisionen enligt International Standards 

on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa 

standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt 

planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet 

att årsredovisningen och koncernredovisningen inte 

innehåller väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att genom olika åtgärder 

inhämta revisionsbevis om belopp och annan information 

i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn 

väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat 

genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter 

i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig 

dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna 

riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna 

kontrollen som är relevanta för hur företaget upprättar 

årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en 

rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder 

som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, 

men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten 

i bolagets interna kontroll. En revision innefattar 

också en utvärdering av ändamålsenligheten i 

de redovisningsprinciper som har använts och av 

rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens 

uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering 

av den övergripande presentationen i årsredovisningen 

och koncernredovisningen. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga 

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. 

Uttalanden 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och 

koncernredovisningen upprättats i enlighet med 

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga 

avseenden rättvisande bild av moderbolagets 


och koncernens finansiella ställning per den 31 

december 2011 och av dess finansiella resultat och 

kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. 

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens 

och koncernredovisningens övriga delar. 

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer 

resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget 

och koncernen. 

Rapport om andra krav enligt lagar 

och andra författningar 

Utöver vår revision av årsredovisningen och 

koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till 

dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt 

styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för 

Gävle Energi AB för år 2011. 

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar 

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till 

dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och 

det är styrelsen och verkställande direktören som har 

ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. 

Revisorernas ansvar 

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om 

förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller 

förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. 

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. 

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag 

till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har 

vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. 

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet 

har vi utöver vår revision av årsredovisningen och 

koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder 

och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om 

någon styrelseledamot eller verkställande direktören är 

ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat 

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören 

på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, 

årsredovisningslagen eller bolagsordningen. 

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga 

och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. 

Uttalanden 

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt 

förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens 

ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för 

räkenskapsåret. 

Gävle den 26 mars 2012 

KPMG AB 

Thomas Ljungkrantz Rita Galanti 

auktoriserad revisor auktoriserad revisor

Granskningsrapport 

Till bolagsstämman i Gävle Energi AB 

Org nr 556407-2501 

Vi har granskat bolagets verksamhet under år 2011. 

Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god 

revisionssed i kommunal verksamhet. 

Granskningen har utgått från bedömning av väsentlighet 

och risk. Det innebär att vi planerat och genomfört 

granskningen för att i rimlig grad försäkra oss om att 

bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från 

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, samt att bolagets 

interna kontroll är tillräcklig. Granskningen har baserats på 

Gävle den 26 mars 2012 

de beslut Kommunfullmäktige och bolagsstämman fattat. 

I vårt arbete har vi anlitat sakkunniga från Gävle 

kommuns revisionskontor. Samplanering har skett med 

bolagets auktoriserade revisor. 

Resultatet av granskningen visar att verksamheten 

bedrivs i överensstämmelse med ändamålen i bolagsordning 

och ägardirektiv. 

Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenligt 

och ekonomiskt tillfredsställande sätt och att 

den interna kontrollen varit tillräcklig. Någon anledning 

till anmärkning mot styrelsen eller verkställande 

direktören finns inte. 

Ingemar Björklund Rose Ericsson Tage Gardfjell 

Nils Malmlöf Gunilla de Maré Eric Thollin 

Arne Övrelid 

av kommunfullmäktige i gävle utsedda lekmannarevisorer i bolaget 


Definitioner 

Avkastning på sysselsatt kapital 2011 2010 

rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital 

Rörelseresultat plus finansiella intäkter (mnkr) 137 126 

Genomsnittligt sysselsatt kapital (mnkr) 1 794 1 705 

Avkastning på sysselsatt kapital (%) 7,5 7,5 

Syfte: Visar hur företaget förräntar sysselsatt kapital 

Avkastning på eget kapital 2011 2010 

resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt beräknat eget kapital 

Resultat efter finansiella poster (mnkr) 96 95 

Genomsnittligt eget kapital (mnkr) 775 735 

Avkastning på eget kapital (%) 12,7 12,9 

Syfte: Visar hur företaget förräntat ägarens kapital. 

Soliditet 2011 2010 

beräknat eget kapital i procent av balansomslutningen 

Beräknat eget kapital utgående balans (mnkr) 775 735 

Balansomslutning utgående balans (mnkr) 2 265 2 270 

Soliditet (%) 34,2 32,4 

Syfte: Visar företagets betalningsförmåga på längre sikt. 

Skuldsättningsgrad 2011 2010 

skulder och avsättningar i förhållande till eget kapital 

Skulder och avsättningar utgående balans (mnkr) 1 492 1 449 

Beräknat eget kapital utgående balans (mnkr) 735 775 

Skuldsättningsgrad (ggr) 2,0 1,9 


Självfinansieringsgrad 2011 2010 

kassaflöde före investeringar dividerat med kassaflöde från investeringsverksamheten 

Kassaflöde från löpande verksamheten (mnkr) 209 222 

Kassaflöde från investeringsverksamheten (mnkr) 209 289 

Självfinansieringsgrad (%) 100,0 76,8 

Syfte: Visar hur årets egna medel från den löpande verksamheten bidrar till finansiering av investeringar. 

Rörelsemarginal 2011 2010 

rörelseresultat i procent av rörelsens intäkter 

Rörelseresultat (mnkr) 135 126 

Rörelsens intäkter (mnkr) 1 055 1 142 

Rörelsemarginal (%) 12,8 11,0 

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst. 

Nettomarginal 2011 2010 

resultat efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter 

Resultat efter finansiella poster (mnkr) 96 95 

Rörelsens intäkter (mnkr) 1 018 1 142 

Nettomarginal (%) 9,4 8,7 

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst. 

Genomsnittlig skuldränta 2011 2010 

finansiella kostnader i procent av genomsnittligt skuldsättning och avsättningar 

Finansiella kostnader (mnkr) 39 32 

Skulder och avsättningar ingående balans (mnkr) 1 492 1 328 

Skulder och avsättningar utgående balans (mnkr) 1 449 1 492 

Genomsnittlig skuldränta (%) 2,7 2,3 

Syfte: Visar den genomsnittliga skuldränta som företagets skulder är belastad med. 

Räntetäckningsgrad 2011 2010 

rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till finansiella kostnader 

Rörelseresultat plus finansiella intäkter (mnkr) 135 126 

Finansiella kostnader (mnkr) 39 32 

Räntetäckningsgrad (ggr) 3,4 3,9 

Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kostnaderna. 


Årsredovisning 2011 – Partnerskap 

Text och foto: Sammanställt av Gävle Energi AB 

Produktion: Precis Reklam AB, Gävle (www.precisreklam.se) 

Tryck: Gävle Offset AB. Omslaget är tryckt på miljövänliga Edixion Offset 250 g, inlaga 150 g

Organisationsnummer: 556407-2501 

Adress: Förrådsgatan 6, Box 783, 801 29 Gävle. Tel: 026-17 85 00 Fax: 026-17 85 09 

E-post: gavleenergi@gavle.se Web: www.gavleenergi.se

2011 - Gävle Energi AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?