Nr 1

PEABS HISTORIA 

I år är det femtio år sedan två tonårspojkar 

nappade på ett kontrakt som 

deras far inte ville ha 

sid 8 

tidning för peabs aktieägare, anställda och kunder nr 1 mars 2009 

KOmmunERnA 

BlIcKAR fRAmåT 

Bristen på bostäder innebär att rörligheten 

på arbetsmarknaden minskar. 

Fyra kommunpolitiker berättar om hur de 

planerar för att få rätsida på problemet 

sid 4 

SAmGåEnDE 

GER BÄTTRE fÖRuTSÄTTnInGAR 

Mats Leifland, vice VD, förklarar 

varför Peab förvärvade PeabIndustri 

sid 24

2 

innehåll 

kommunerna blickar framåt .............4 

Det råder bostadsbrist på många håll i Sverige. 

Särskilt stor är bristen på hyresrätter. Fyra 

kommunpolitiker berättar i en intervju hur de 

tänker få rätsida på den här utvecklingen. 

»Vi kan ta hand om soporna« ...........8 

I år är det 50 år sedan fröet till det som idag 

är Peab såddes. Peabjournalen berättar hur 

allt startade i en artikelserie under året. 

ett hus för gröna möten ...................13 

Under hösten kommer Sverige att vara 

ordförandeland i EU och klimatförändringarna 

lär bli en av de stora frågorna. Nu har en ny 

grön mötesplats slagit upp portarna i Stockholm. 

konsten att förbruka 

mindre energi på kontoret ..............14 

Under devisen Green Building har EU- 

kommissionen, tillsammans med bland annat 

Fastighetsägarna, tagit fram ett program för 

klimatsmarta kontor. 

peabjournalen är en tidning för Peabs anställda, kunder och aktieägare.Utgiven av Peab AB, Information, 260 92 Förslöv. Tfn 0431-890 00. www.peab.se. redaktion Gösta Sjöström (ansvarig utgivare), samt journalister ur 

RHR/CCs nätverk.Tidningen är producerad av RHR/CC, www.rhr.se. repro och tryck Holmbergs, Malmö. Förslag på innehåll i PeabJournalen kan lämnas till gosta.sjostrom@peab.se. Du kan även 

kontakta informationsavdelningen eller Peabs växel på tfn 0431-890 00. 

2 PEABJOuRnAlEn 1/2009 

sahlgrenska sjukhuset ...................18 

Den nya byggnaden är efterlängtad – det var 

femtio år sedan man byggde helt nytt av denna 

storlek på sjukhusområdet! Tack vare den nya 

byggnaden stärks Sahlgrenskas roll som ett av 

Sveriges viktigaste sjukhus. 

Ägarlägenheter .................................21 

Hyresrätter och bostadsrätter har vi alla hört 

talas om. Ägarlägenheter kan bli en helt ny 

form av bostadsform. 

ny teknik sparar miljön 

och ger bättre resultat ....................22 

Med hjälp av den vetenskapligt grundade 

dimensioneringstekniken SwePave, har Peab 

lyckats använda befintliga naturmaterial på 

ett mer ekonomiskt och miljömässigt bra sätt. 

samgående ger 

bättre förutsättningar .....................24 

Mats Leifland, vice VD, förklarar varför 

Peab förvärvade PeabIndustri. 

Framtidens bostäder ......................26 

PeabJournalen lät två av de arkitekter som 

ritar bostäder för Peab fundera och tycka till. 

håll koll när du rot:ar ....................29 

Vad innebär det nya ROT-avdraget – Peab- 

Journalen reder ut begreppen. 

Full fart i skånska fjällen ................30 

Varje år tar sig cirka en miljon besökare till 

Sälen i Dalarna för att åka skidor. På bara 

några årtionden har de små enkla stugbyarna 

växt till ett gigantiskt nöjeskomplex. 

nytt gememsamt intranät ...............33 

Bra, intressant och tillgänglig kommunikation 

till och från de anställda har stor betydelse för 

ett bra arbetsklimat. 

i Varje nuMMer 

Analys av Anders Haskel .........................32 

Notiser ...................................................32 

Profilen ..................................................34 

Kvartalsrapport ....................................... 35 

Skrönikan av Gösta Sjöström ..................36

26 

18 

EftER mångA åR Av En stARk och stabil byggmarknad, 

har det de senaste månaderna blivit 

märkbart förändrade förutsättningar för Peab. 

Vi har i våra delårsrapporter kunnat redovisa en 

ökad orderingång de flesta av kvartalen under 

2000-talet. Men nu är denna positiva trend på 

väg att brytas. Den finanskris som på det ena 

eller andra sättet påverkar oss alla, orsakar stopp 

i de ekonomiska flödena och kreditmarknaden 

fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Detta 

leder till en märkbart dämpad investeringsvilja 

och allmän återhållsamhet. Det gäller den 

offentliga sektorn, företag och privatpersoner, 

det vill säga våra kunder. 

Därför är det oerhört viktigt att vi på alla 

nivåer i vår organisation anpassar oss till de nya 

förutsättningarna. Det är olyckligt att vi ibland 

måste varsla och säga upp medarbetare. Dessvärre 

styrs detta av den bistra verklighet vi 

lever i. Vi måste också ständigt ha ögonen på 

kostnadssidan. Det gäller i goda tider såväl som 

i lite mindre goda. Om vi nu går mot en avmattning 

i omsättningen, är det en självklarhet att 

kostnaderna måste minska i minst samma takt, 

annars blir situationen snabbt ohållbar. 

mEn dEn Allt tuffARE mARknAdEn innebär 

också möjligheter för Peab. Koncernens ekonomi 

är stabil och erfarenheterna från tidigare konjunkturnedgångar, 

visar att det går att expandera 

och det går att göra bra förvärv när det blåser 

snålt. 

Konjunkturen i Sverige pekar allt tydligare 

mot att bostadsbyggandet kommer att minska 

ledare 

I dåliga tider finns 

det alltid möjligheter 

och att investeringar i infrastruktur kommer att 

öka. Därför måste vi anpassa oss till det och det 

var en viktig pusselbit som föll på plats när samgåendet 

mellan Peab och Peab Industri nu i sin 

helhet är genomförd. 

I vår stora koncern finns det många möjligheter 

till samverkan mellan olika enheter. Jag är 

övertygad om att till exempel Peabs anläggningsdivision 

och några av bolagen i Peab Industri, 

tillsammans kan erbjuda det som beställarna 

kräver vid upphandlingen av större infrastrukturprojekt. 

Det finns många fler exempel på hur 

olika verksamheter kan förstärka varandra i 

Peabkoncernen och detta är värdefulla effekter 

som vi måste ta vara på. 

nu fåR vi intE låtA oss föRlAmAs av den 

oro och den osäkerhet som finns runt omkring 

oss. Vi skall istället vara lyhörda och observanta 

på alla de affärsmöjligheter som finns. Genom de 

många åtgärder vi vidtagit under senare år, är vi 

väl positionerade för att ta tillvara möjligheterna 

att förstärka våra marknadsandelar. 

mAts PAulsson, VD Peab 

peab är ett av Nordens ledande företag inom bygg. Koncernen bedriver bygg- och anläggningsverksamhet främst i Sverige men även i Norge och Finland. Koncernen har cirka 

15 000 anställda och en omsättning överstigande 35 miljarder kronor. Peabs motto är att vara den lokala entre prenören nära kunden, med den stora koncernens möjligheter. 

PEABJOuRnAlEn 1/2009 3

SAmHÄllSByGGARnA 

Kommun 

blickar fra 

4 PEABJOuRnAlEn 1/2009

Det råder bostadsbrist på många håll i Sverige. Särskilt stor är 

bristen på hyresrätter i storstadsregioner och på studieorter. 

De som drabbas är framförallt unga personer och nya svenskar 

som inte har något kapital att investera. Bristen på bostäder innebär 

att rörligheten på arbetsmarknaden minskar och att flyttkedjor 

avstannar. Vi har pratat med politiker i fyra kommuner för att höra 

vad de planerar för att få rätsida på den här utvecklingen. 

Text: Hans Ramel foto: Ole Jais 

erna 

måt 


malmö 

Invånare: 280 801 

Areal (hektar): 15 556 

Befolkningstäthet (inv/km 2 ): 1 805 

Skattekraft (kr/inv): 138 739 

Arbetsställen: 113 038 

– självklARt HAR BostAdsmARknAdEn 

drabbats hårt av den senaste tidens förändringar, 

säger Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens 

ordförande i Malmö. När investeringsbidraget 

försvann minskade byggnationen 

av hyresrätter och finanskrisen innebar att 

efterfrågan på bostadsrätter, och därmed 

också produktionen, minskade kraftigt. 

I Malmö kommun byggdes under förra 

året mellan 1400 och 1500 lägenheter. I år 

beräknas det antalet minska till 1000–1200 

lägenheter. Under 2010 kan det bli så lite 

som 600 lägenheter. För att klara inflyttningen 

måste Malmö ligga på minst 1200 

nya lägenheter om året, så det ser tufft ut. 

Tvärstopp 

– De hus som inte börjat byggas och som 

inte var sålda stoppades tvärt när bankerna 

drog öronen åt sig, säger Gunilla Nordgren, 

kommunstyrelsens ordförande i Svedala. 

Från ena dagen till den andra så förändrades 

marknaden och det gick inte att sälja vare 

sig hus eller bostadsrätter. 

– Men de projekt som ligger några år 

framåt i tiden, där gasar vi på – det kommer 

ju att vända, säger Gunilla Nordgren. Vi 


» Staten bör gå in med en garanti 

eller stöd för att stimulera byggandet 

av energieffektiva, miljövängliga 

hyresrätter till rimliga priser« 

fortsätter att planera för stora projekt med 

byggbolagen. 

Svedala kommun har haft nettoinflyttning 

de senaste åren och beräknas öka folkmängden 

med ytterligare mellan tre- och 

fyrahundra invånare nästa år. Nu är det 

svårt att sälja, byggena försenas och med 

dem flyttkedjorna. Efter 30 år brukar det 

röra på i villaområdena sig när två människor 

flyttar ut, kanske till en hyreslägenhet, 

och fyra flyttar in. Men går det inte att sälja 

villan så kan man ju inte flytta och då kan 

inte heller barnfamiljerna flytta in. 

– Det blir en ond cirkel med minskad 

efterfrågan som leder till minskat byggande 

som leder till ytterligare minskad efterfrågan. 

Det bästa vi kan göra är att planera ordentligt 

för framtiden så att vi kan köra för fullt 

när det vänder igen, säger Gunilla Nordgren. 

Viktigt med hyresrätter 

Både Gunilla Nordgren och Ilmar Reepalu 

påpekar att det är viktigt att bygga hyresrätter 

eftersom det främjar rörligheten på 

bostadsmarknaden och ger ungdomar och 

andra som inte har ekonomiska möjligheter 

att betala en insats en chans till en bostad. 

Att ha gott om hyresrätter är också en 

förutsättning för att näringslivet ska kunna 

rekrytera på den rörliga arbetsmarknaden. 

Malmö kommun kommer framöver att 

ställa krav på att bostadsrättsprojekt som 

inte går att genomföra omvandlas till hyresrätter. 

Påtryckningsmetoderna är markfördelning 

och byggrätter. Ilmar Reepalu ser 

gärna att också att regeringen inför någon 

slags stöd för att stimulera byggandet. 

» Vi jobbar för fullt tillsammans med byggbolagen 

på de projekt som ligger i framtiden. 

Konjunkturen kommer ju att vända 

och då är vi beredda att köra på för fullt« 

Gunilla nordgren (m) 

Svedala 



Befolkningstäthet (inv/km 2 ): 227 



Ilmar Reepalu (s) 

– Om det ska vara statliga garantier eller 

direkt stöd kan man diskutera, men villkoret 

ska vara att man bygger hyresrätter på en 

rimlig kostnadsnivå med höga miljökrav 

och krav på bra energianvändning, säger 

Ilmar Reepalu. På orter med bostadsbrist 

kommer det att stimulera byggandet medan 

det på orter som inte har bostadsproblem 

kan det hjälpa till att stimulera miljötänkandet. 

Det kan också vara en möjlighet att 

rusta upp befintliga bestånd av bostäder, 

menar Ilmar Reepalu. 

Han ser gärna också att byggbolagen anstränger 

sig för att utnyttja marknaden fullt 

ut och få fram de bästa priserna på material. 

Han tycker också att byggbolagen kan bli 

bättre på att rationalisera och använda industriellt 

byggande i ännu större utsträckning 

för att på så sätt bygga hyresrätter till överkomliga 

priser. 

Kalmar storsatsar 

I Kalmar kommun har man visserligen en 

bra balans mellan bostadsrätter, hyresrätter 

och villor. Men det råder bostadsbrist samtidigt 

som man har nettoinflyttning och

Kalmar 






sysselsättningsgraden ökar kraftigt. Under 

den förra lågkonjunkturen drog man ner på 

investeringarna, men den här gången lägger 

man i en extra växel för att mildra effekterna 

av lågkonjunkturen och underlätta när 

vändningen kommer. 

– Vi har lagt ett stimulanspaket på 1,1 

miljarder bara i kommunala investeringar, 

berättar Johan Persson, kommunstyrelsens 

ordförande i Kalmar. Med stimulanspaketet 

hoppas kommunen kunna hålla igång 

byggandet under lågkonjunkturen så att det 

inte blir en stor kostnadsökning när konjunkturen 

går uppåt igen. Dessutom tjänar 

kommunen på att bygga i lågkonjunktur. 

– Vi har en stor sysselsättningsökning och 

många projekt på gång, båda kommunala 

och privata. Därför är det inte så svårt att 

hålla liv i framtidstron, säger Johan Persson. 

I Bodens kommun har man inte märkt av 

den finansiella krisens effekter på bostadsmarknaden 

så mycket ännu. Man arbetar 

för fullt med en ny översiktsplan och ett antal 

detaljplaner för kommande behov inom 

industri, handel och bostäder. Det allmännyttiga 

bostadsbolaget Boden Bo har fortfarande 

vakanta lägenheter och man känner 

därför inte att behovet av att bygga nya 

bostäder är akut. Mycket hänger på de 

» Vi satsar på 

ett stimulanspaket 

för att 

möta den stora 

efterfrågan 

på bostäder 

och hålla 

bygg industrin 

igång« 

Johan Persson (s) 

försvarsbeslut som snart ska fattas. 

– Om de tankegångar som finns i ÖB:s 

nuvarande förslag till regeringen blir verklighet 

och vi får ett försvar som till större 

delen består av yrkessoldater så kommer 

det att behövas fler hyreslägenheter i Boden, 

säger Olle Lindström, kommunstyrelsens 

ordförande i Boden. 

Annars går bostadsbyggandet i Boden 

mest mot bostadsrätter eftersom det blir så 

dyrt med hyresrätter. Man satsar också på 

ett villaområde vid älven mellan Boden och 

Luleå eftersom regeringen förväntas lätta på 

strandskyddet i glesbygden framöver. 

Samarbete viktigt 

Flera av politikerna framhåller att ett gott 

samarbete mellan parterna på byggmarknaden 

är viktigt för att få till bra hyreslägenheter 

som alla har råd att bo i. De efterlyser 

konkurrenskraftiga priser från byggbolagen 

samtidigt som de å sin sida i många fall är 

beredda att ställa upp med attraktiv mark. 

Samtliga kommuner utrycker en positiv 

framtidstro och en tydlig övertygelse om att 

det är viktigt att vara beredd att slå till alla 

klutar när konjunkturen vänder. För högkonjunkturen 

kommer igen. Förr eller senare. 

 

» Om ÖB:s förslag går igenom 

kommer vi att behöva bygga många 

nya hyreslägenheter« 

Olle lindström (m) 

Samarbete är nyckeln 

till rimliga hyror 

– Det är viktigt att vi har en bra dialog med 

kommunerna så att vi tillsammans kan 

bygga bostäder med rimliga hyror, säger 

Anders Hylén, bostadsutvecklingschef på 

Peab. Detta har blivit särskilt viktigt nu när 

alla former av subventioner för hyresrätter 

är borta. 

Åtminstone ett 50-tal kommuner i Sverige 

har bostadsbrist. Efterfrågan är särskild 

stor på hyresrätter eftersom de kräver mindre 

kapital och därmed är tillgängliga för en 

större målgrupp. Det är en friare bostadsform 

som är enklare för kunderna och ökar 

rörligheten på bostadsmarknaden. 

Det finns mycket större efterfrågan än 

tillgång på hyresrätter. Men den tillgängliga 

betalningsförmågan möter inte den nuvarande 

kostnaden. Även under de bästa 

förutsättningar så är det svårt att komma 

under 1200–1400 kr/kvm i nyproduktion. 

Därför tror Anders att man kanske bygger 

lägenheter med mindre boyta framöver så 

att månadskostnaden blir lägre och mer 

marknadsmässig. 

– Vi å vår sida ska även se till att effektivisera 

våra inköp och vår produktion så att 

vi kan bygga ännu mer kostnadseffektivt, 

säger Anders Hylén. Kommunerna kan 

också hjälpa till att sänka kostnaderna 

genom att se till att markkostnaderna och 

de kommunala avgifterna hålls nere. 

All statistik är hämtad från SCB 

Boden 








Text: lena Breitner 

Peabs historia 

I år är det femtio år sedan två tonårspojkar 

nappade på ett kontrakt som deras 

far inte ville ha. Det blev början på en 

fantastisk framgångssaga som vi kommer 

att skildra i en artikelserie under året. 


1959 Peab startar 

med renhållning och soptömning. 

VÄRLDEN 

SVERIGE 

Beslut u om 

allmän allm l än tjänstepension. s 

Dalai D L Lama flyr Tibet 

och c bildar l exilregering exilregering g g i Dharamsala. Dha aramsala. 

»Vi kan ta hand om soporna« 

i slutEt På 50-tAlEt stod fjärdingsman 

Karl-Henrik Johnsson med ett problem. 

Staten hade lagt ansvaret för sophämtning 

och renhållning på kommunerna. Längs 

Bjärehalvön hade sommarstuge områden 

växt fram och de boendes soptunnor behövde 

tömmas. 

Fjärdingsmannen begav sig ut till Ängsgården 

för att föreslå att ägaren Karl Paulsson 

skulle sköta soptömningen. Men Karl 

Paulsson var inte intresserad. Trots idoga 

försök fick fjärdingsman till slut ge upp. 

Men när han återvände till sin bil blev det 

fart på Karl Paulssons söner som sa: 

– Vi kan göra det, vi kan ta fars traktor. 

Det var på sätt och vis i det här ögonblicket, 

som det som så småningom skulle 

bli Peab, föddes. Bröderna Erik och Mats 

Paulsson hade fått ett entreprenadkontrakt, 

som visserligen var ungefär lika mycket värt 

som andra småjobb de utförde, men det här 

var deras första affär med en stor och betydande 

beställare. 

Tidiga entreprenörer 

Sophanteringen påbörjades 1959, men 

entreprenörsandan hos bröderna hade fötts 

tidigare. Storebrodern Erik hade efter skolan 

börjat arbeta på en bilverkstad. 

Intresset för bilar var stort och en Volvohandlare 

i Ängelholm insåg att Erik hade 

talets gåva. 50 kronor utbetalades för varje 

nybilskund som unge Paulsson skaffade fram. 

Den yngre brodern var mer intresserad av 

lantbruket, men näsan för affärer fanns även 


1961 Berlinmuren byggs. 

Sovjet genomför första bemannade rymd-färden 

här. Mats sålde tidningar och gick ärenden i 

trakten. Snabbt lärde han sig vad som brukade 

beställas och köpte in varorna på den 

tidiga tidningsrundan. På så sätt slapp han 

ofta köra dubbla turer. 

På bilverkstaden fanns en bensinpump 

och en dag kom Lennart Axelsson för att 

tanka. Axelsson ägde traktens maskinstation 

och passade under tankningen på att rekrytera 

Erik. Bilverkstaden ville inte stöta sig 

med en storkund och släppte sin medarbetare. 

Köpte maskinstationen 

Efter ett par år på maskinstationen erbjöds 

Erik att köpa hela maskinparken. Den då 

fjortonårige brodern Mats hade precis slutat 

skolan och det var läge att hitta på något nytt. 

Samtidigt var köpesumman på 50 000 

kronor mycket pengar. Det hela löste sig 

genom att en bekant gick in med halva summan. 

Bröderna hade 5 000 kronor vardera 

på banken då deras föräldrar regelbundet 

satt in barnbidraget åt dem. Resterande del 

av köpesumman togs på växlar, som var det 

vanliga sättet att låna pengar på vid den här 

tiden. 

långa arbetsdagar 

Från och med nyåret 1960 drev alltså 

bröderna Paulsson maskinstationen i egen 

regi från Ängsgården. Många av traktens 

unga pågar fick allt från tillfälliga till mer 

permanenta jobb hos bröderna. 

Arbetsdagarna var långa. Bröderna gick 

1962 

Cubakrisen 

ofta upp klockan tre för att sköta sophanteringen. 

Därefter skulle korna utfordras och 

mjölkas och när mjölken levererats till Förslövs 

mejeri började arbetet på maskinstationen. 

Arbetsdagen slutade ofta vid elvatiden 

på kvällen. 

Under de första åren skötte mamma 

Helga bokföringen. En dag hittade hon 

en trave växlar i en låda. Till sist orkade hon 

inte längre se hur djärvt hennes söner handskades 

med pengar, växlar och skulder. 

fjärdingsman höll dem i örat 

Orsaken till att skulderna växt var flera. 

De två bröderna hade svårt att hålla 

fingrarna ifrån ny teknik och dessutom var 

maskinerna ofta fulltecknade strax efter att 

de köpts. Maskinförsäljarna hade välsmort 

läder redan på den tiden och ibland frestades 

bröderna att köpa maskiner de kanske 

inte hade råd med. 

Mor Helgas upptäckt av växlarna ledde 

till att hon gjorde sig själv arbetslös. Fjärdingsman 

Karl-Henrik Johnsson tog över 

bokföringsarbetet och han skötte även deklarationerna. 

Det senare var mycket praktiskt 

eftersom han också satt i taxeringsnämnden. 

Tidningarna skrev 

I ortens tidning som redan på den tiden 

hette Nordvästra Skånes Tidningar, NST, 

publicerades i september 1960 en artikel 

under lantbruksnytt om bröderna Paulsson 

med rubriken ”Ton åringar med framåtanda”.

1963 Första grävmaskinen 

köps in. Anläggningsverksamheten startas. 

VÄRLDEN L N John h F Kennedy 

e 

Mördas. 

I artikeln framgår att bröderna vid den 

här tiden hade en maskinpark som såg ut så 

här: fyra traktorer, tre stallgödselspridare, 

en lastare, ett par ogrässprutor av större 

format, sidläggande frontmonterade räfsor, 

plogar, transportvagnar, en 7,5-fots bogserbar 

Claas skördetröska för fältavverkning 

och stationär drift samt halm- och höpressar. 

Dessutom hade man precis köpt in en 

betupptagningsmaskiner av märket Hilleshög. 

Släppte sophantering 

I artikeln berättar bröderna att de inte längre 

arbetade med sophantering. Den hade de 

tvingats släppa eftersom de tagit på sig att 

köra en mjölkrunda på morgnarna innan de 

började arbetet på maskinstationen. 

Deras föräldrar uttrycker i artikeln en oro 

för att sönerna tar på sig för mycket arbete, 

men det hela viftas bort med ett: 

– Å strunt. Ingen har tagit skada av att 

arbeta hårt och vi orkar gott med det. 

Anläggningsföretag 

Mats Paulsson tog över Ängsgården när han 

fyllde 17 år, men efter ett tag in lemmade han 

gården i familjeverksamheten. Han tyckte 

att bröderna skulle dela lika. 

Föräldrarna byggde ett hus intill gården 

och en ny byggnad uppfördes där maskinstationen 

fick sitt kontor. Bröderna hade 

nu två anställda och ytterligare ett 70-tal 

personer som arbetade för dem mer eller 

mindre ofta. Flera av medarbetarna 

1964 400 000 personer står i 

bostadskö. Det så kallade miljonprogrammet (1964-75) inleds. 

från den här tiden stannade och utvecklades 

med det som skulle bli Peab-koncernen. 

1963 köpte bröderna sin första grävmaskin. 

I och med detta började företaget 

utveckla sin anläggningsverksamhet. Det 

första större entreprenadkontraktet gällde 

kommunalt VA – arbete i Torekov för över 

800 000 kronor. Två år senare togs nästa 

stora steg i och med att man köpte en ny 

gård i grannkommunen. 

Lantbrukaren Otto Jönsson i Förslöv, 

eller Förslövsholm som det hette på den 

1966 

Hippierörelsen 

föds i San Fransisco. 

Foto tidslinje: Scanpix och Getty Images 

tiden, hade en gård som han ville sälja. Den 

var på 27 tunnland och när Jönsson en dag 

mötte bröderna Paulsson nämnde han att 

det fanns grus på ägorna. Med gruset var 

gården dubbelt så mycket värd, menade 

han. 

På vägen hem tittade Erik och Mats på 

ägorna. De hade hört talas om att grus hade 

tagits här när F10:s flygfält byggdes i början 

på 50-talet. Bröderna bestämde sig för 

att slå till. 

Säljaren lär ha skakat på huvudet åt att 

PEABJOuRnAlEn 1/2009 11 

1967 Pe 

kontor i F

erörelsen 

i San Fransisco. 

1967 Peab bygger sitt första 

1969 Peab 

kontor i Förslöv. Bröderna Paulssons 

entreprenad AB bildas. 

SVERIGE E Kaknästornet 

Kakn k ästorn r et 

invigs. invig v s. 

de inte ens gjorde ett försök att pruta. I 

efterhand kan man konstatera att bröderna 

tjänade bra med pengar på ”Ottos grusagrop”, 

men först var man tvungen att vinna 

en strid. 

Vann med flygunderstöd 

Bröderna Paulsson inhandlade en kross och 

började sälja grus, men snart höjdes kritiska 

röster mot exploateringen i Förslövsholm. 

Ansökan om att få ha en grustäkt på markerna 

överklagades med motiveringen att 

området var tänkt för bostäder. 

Ärendet hamnade hos Länsstyrelsen, som 

skickade en delegation för att inspektera 

täkten på plats. Det såg dystert ut för bröderna 

Paulsson. Ända tills två Drakenplan 

från F10 på låg höjd svepte fram över den 

lilla gruppen. Dånet från jetmotorerna var 

öronbedövande! 

– Skulle de bygga bostäder här? Det kan 

väl ändå inte vara möjligt. Aldrig i livet, utbrast 

en dam som ingick i delegationen. 

Bildar aktiebolag 

1967 blev en milstolpe för verksamheten. 

I september bildades Bröderna Paulssons 

Entreprenad AB. I praktiken var det vid 

detta tillfälle namnet Peab skapades. P som 

i Paulsson, e som i entrepenad och ab som i 

aktiebolag – alltså Peab. Peab som alltid ska 

skrivas med stort P och litet eab, d v s versalgement. 

Det är bara i logotypen som Peab 

skrivs med stora bokstäver. Enligt offentliggörandet 

i NST skulle aktie bolaget bedriva 

uthyrning av lantbruks maskiner, grävnings- 

och schaktningsarbeten samt grusleveran- 


1968 

Majrevolten 

i Paris. Pragvåren. 

SVERIGE Båstadskravallerna, 

en Davis Cup-match mot Rhodesia stoppas. 

ser. På mindre än tio år hade man gått från 

diverse ströjobb till att bli ett riktigt aktiebolag. 

Samma år anställde bröderna sin första 

ingenjör. Eftersom man alltmer börjat 

inrikta sig på anläggningsarbeten behövde 

man hjälp med att räkna på anbuden. Ingenjören 

fick dock inte sitta så länge på 

Ängsgården. Kontoret flyttade 1967 in i nya 

lokaler i Förslövsholm, där Peab fortfarande 

har sitt huvudkontor, vid vägen mot Margretetorp. 

Slår sig in i byggbranschen 

Vid den här tiden började marknaden för 

maskinstationerna bli kärvare. Det handlade 

inte bara om att fler slog sig in på marknaden. 

De små jordbruken slogs ut och köptes 

upp av gårdar som byggde upp egna maskinparker. 

Brödernas anläggningsverksamhet utvecklades 

bland annat genom förvärvet av 

Båstads Makadam 1969. Bolaget började 

exportera makadam och byggde samma år 

en betongpir i Båstads hamn för att kunna 

öka verksamheten. Granit från Hallandsåsens 

sluttningar fraktades nu med båt till 

Tyskland och Danmark 

I mitten på 60-talet inleddes en långvarig 

expansion av bostadsbyggandet. Bröderna 

Paulsson var inte sena att haka på tåget och 

började sätta upp monteringsfärdiga hus. 

Väl varma i kläderna lades anbud på mer 

kvalificerade arbeten. Reningsverksbygget i 

Torekovs hamn är ett exempel. Kontraktet 

på 2,5 Mkr var 1969 det hittills största anbud 

som bolaget tagit hem. 

köper Båstad Makadam. 

VÄRLDEN 

USA 

landstiger på månen. 

SVERIGE Olof Palme tar över 

som statsminister efter Tage Erlander. 

0 

Tur, flit och ett gott rykte 

1969 hade bröderna Paulsson gjort sig ett 

namn utanför sitt närområde. I och med 

företagsflytten till Förslövsholm skrev alla 

skånska tidningar om dem. 

Mats och Erik Paulsson hade byggt upp 

en verksamhet som många gånger tog hem 

anbuden på sitt goda rykte. Så här i efterhand 

kan man konstatera att bröderna helt 

enkelt tog de jobb som kom framför näsan 

på dem och många gånger var turen på 

deras sida. F10:s plan har vi redan nämnt. 

Renoveringen av kyrkan i Förslövsholm är 

ett annat exempel. 

När bröderna skulle lämna anbud på kyrkan 

övertalades de av en medarbetare att ta 

själva underarbetet på löpande räkning. Det 

visade sig vara ett korrekt beslut. Det hade 

fuskats med tidigare renoveringar och arbetet 

med att knacka ner fasaden blev tidsödande. 

Med ett fast pris på hela jobbet hade 

kanske Peab inte sett ut som det gör i dag. 

Historierna om bröderna Paulssons 

arbetsflit är många. Vi återvänder till Bjärehalvöns 

sommarstugeområden. En dag satt 

högerledaren Jarl Hjalmarsson i sin trädgård 

och åt frukost med sin son och en kamrat 

till honom. Plötsligt rusade två ynglingar 

över gräsmattan. De var där för att byta soptunnan. 

En halv minut senare var de borta. 

– De där pojkarna, de kommer att gå 

långt, ska Hjalmarsson ha utbrustit. 

Fliten fanns där, men strategierna behövde 

nu slipas. Fortsättning i nästa nummer.

Invigningsgrön fasad på SGTB kvällen till ära. 

mIlJÖ 

under hösten kommer Sverige att vara ordförandeland i 

EU och klimatförändringarna lär bli en av de stora frågorna. 

Men redan nu har en ny grön mötesplats slagit upp portarna 

i Stockholm. Under devisen ”Sveriges naturliga Mötesplats 

2009” ska Sweden Green Tech Building ge de europeiska 

beslutsfattarna en insikt i vad Sveriges ledande företag 

inom energi- och miljöteknik kan erbjuda. 

Text: Johan Bergquist 

Ett hus för gröna möten 

idén till Sweden Green Tech Building 

väcktes av Jan Nordlöf som till vardags 

arbetar som projektchef inom Peab Energi. 

Men han är även med i något som kallas det 

gröna VD-nätverket. Det är en grupp verkställande 

direktörer som arbetar för att 

profilera satsningar på miljö och ett grönt 

tänkande. 

Inom nätverket funderade man under 

hösten på vad som kunde göras under 

Sveriges EU-ordförandeskap. Det är en 

period när Europas blickar vänds mot 

Stockholm och därmed även en möjlighet 

till en bredare uppmärksamhet. 

Som av en händelse fick de samtidigt 

reda på att en fastighet i centrala Stockholm, 

på Klarabergsvägen, stod tom i 

väntan på rivning. 

– Därmed föddes tanken på att starta ett 

projekt där vi skulle samla ett antal innovationsföretag 

inom grön teknologi och energi, 

Ulla Hamilton, miljö och trafikborgarråd, Stockholms 

Stad och Björn Tarras-Wahlberg. 

berättar Jan Nordlöf. Helt enkelt skapa ett 

grönt hus för green business. 

Peab Energi skrev ett rivningskontrakt 

med Stockholms stad som äger fastigheten 

och i september 2008 sjösattes projektet. 

Den 15 januari invigdes Sweden Green Tech 

Building med ett uppskattat och välbesökt 

seminarium. 

Aktiviteter fram till jul 

– Det blev mycket lyckat, berättar Jan 

Nordlöf. Vi hade räknat med 100 deltagare, 

men det blev det dubbla. Bland annat kom 

det representanter från näringslivet, politiker 

från både Stockholms stad och Regeringen 

och några ambassadörer. Närvarande var 

även Peab Energis AB:s styrelseordförande 

Jan Segerberg. 

Tanken är att Green Tech Building ska 

vara självfinansierande. Därför har de knutit 

ett antal partners till projektet, bland annat 

Alstom/Bombardier, Neova, Opcon och 

SMTC. Förutom dessa stöds Green Tech 

Building av ytterligare ett 70-tal företag 

och intressenter. Det stöds även av Sveriges 

regering och Stockholms stad. Från april 

i år och resten av året ska huset fyllas av 

aktiviteter. 

I de nedre våningarna under jord finns 

permanenta utställningar och utrymmen 

för seminarier. De fyra våningarna ovan jord 

hyrs ut till olika företag och kommer att 

fungera som möteslokaler där europeiska 

Från vänster; Jörgen Andersson, fd inrikes och energiminister, 

Jan Nordlöf, projektchef PEAB Energi, 

Irena Lundberg, Stockholm Business Region samt 

Peter Lind, VD GKL. 

politiker, svenskt och utländskt näringsliv 

kan mötas och utbyta idéer och erfarenheter 

för att grundlägga ny Green Business. 

– Peab Energi är en långsiktig satsning 

som Peab gör för att etablera sig inom 

energiområdet. En viktig del i denna satsning 

är etableringen av Sweden Green Tech 

Building, inte minst för att stärka Peabs 

samhällsengagemang inom nya och framtidsinriktade 

energilösningar, säger Eskil 

Hartman, VD Peab Energi AB. 

Sweden Green Tech Building drivs 

genom en projektorganisation som Göran 

Svensson ansvar för och till sin hjälp har han 

Anders Pettersson och Veronica Moraeus. 

Läs mer om projektet på www.sgtb.se 


Konsten 

att förbruka 

mindre energi 

på kontoret 


REdAn 2004 tog Europakommissionen 

fram ett så kallat Green Paper om energieffektivitet. 

Där identifierade de byggnadssektorn 

som ett viktigt område för för- 

bättringar. Enligt Green Paper står 

byggnadssektorn för mer än 40 procent 

av energibehovet i Europa. Samtidigt som 

en förbättrad uppvärmning och kylning 

av byggnader är en av de största potentiella 

energispararna. Besparingar som även skulle 

förbättra säkerheten för energileveranserna 

och EU:s konkurrenskraft, samtidigt som 

de skapade arbetstillfällen och ökade livskvaliteten 

i byggnaderna. 

Tillsammans med lokala samarbetspartners, 

i Sverige var det Fastighetsägarna, 

startade kommissionen Programmet för 

Green Building (GBP) år 2005. Det är ett 

frivilligt program vars målsättning är att i 

större utsträckning förverkliga kostnadseffektiva 

energibesparingsåtgärder. Det ska 

ske genom att skapa medvetenhet och 

genom att bistå med information och stöd. 

Men det ska också ske genom att ge ett 

officiellt erkännande till de företag vars 

ledning visar verklig vilja att tillämpa energieffektiviseringsåtgärder 

i kommersiella 

lokaler och fastigheter. 

Kräver handlingsplan 

För att få vara med i GBP krävs det att företaget 

lämnar in en plan som visar på vilket 

sätt och i vilken utsträckning man tänker 

engagera sig. Med en inledande energibesiktning 

som grund måste handlingsplanen 

definiera vilka byggnader som kräver energieffektiviseringsåtgärder 

och vilka tekniska 

åtgärder man tänker genomföra. Det kan 

handla om uppvärmning, belysning, varmvatten, 

ventilation, luftkonditionering och 

kontorsutrustning. 

Om handlingsplanen accepteras av GBP 

får företaget status som Partner. Tre år efter 

färdigställandet av det sista GreenBuildingprojektet 

försvinner Partnerstatusen. 

För att göra det lättare för företagen tillhandahåller 

GBP-dokument, eller ”Tekniska 

Moduler” som de kallas. Dessa dokument 

definierar den tekniska nivån på vad 

som är ett skäligt åtagande för varje teknikområde 

som täcks av programmet. Modulerna 

kompletteras med guider kring andra 

övergripande ämnen som finansiering, 

energibesiktning och energihantering. 

Bevis på sin förmåga 

På så vis ger GBP-företagen tillgång till ett 

lager av lönsamma energiinvesteringar som 

inte kräver några speciella finansieringsinitiativ 

från kommissionen. I och med att 

åtgärderna använder beprövad teknik med 

bevisad effektivitet är det därmed även en 

god idé rent affärsmässigt att ansluta sig till 

GBP. 

Som GBP-partners får företagen direkta 

fördelar genom sparade pengar och i de flesta 

fall även förbättrade arbetsvillkor. Genom 

att realisera stora tekniska och ekonomiska 

besparingar, ökar de dessutom konkurrenskraften 

och värdet på sina byggnader. 

mIlJÖ 

förhoppningsvis kommer du även i framtiden att slösa 

med din energi på jobbet. Däremot kommer kontoret i sig att 

bli betydligt mer sparsamt. I EU:s jakt på energibovar har turen 

kommit till kontorsbyggnaderna. Under devisen Green Building 

har EU-kommissionen, tillsammans med bland annat Fastighetsägarna, 

tagit fram ett program för klimatsmarta kontor. 


Men företagen kan även dra nytta av en 

ökad uppmärksamhet från konsumenter 

och investerare. Genom att profilera sig 

med hjälp av Green Building får de ett tydligt 

bevis på sin förmåga att framgångsrikt 

hantera miljömässiga frågor. 

Målet med Green Building Programmet 

är att, på frivillig väg, få igång investeringar i 

energieffektivitet och förnyelsebar energi i 

kontorslokaler med fokus på befintliga 

byggnader. 


mIlJÖ 

Grönt hus på 

Kungsholmen 

Tillsammans med fabege håller Peab på att utveckla Stadshagen på västra 

Kungsholmen. Bland annat kommer Skogaholms gamla bageri att lämna 

plats för kontor och shopping. Ett projekt, som förutom att det ger Kungsholmen 

ett nytt landmärke, även blivit certifierat som Green Building. 

i Augusti i åR kommER Kungsholmen i 

centrala Stockholm att begåvas med det nya 

kontors- och shoppingcentret Lindhagen. 

Bland annat innebär det att ICA Maxi för 

första gången slår upp portarna innanför 

tullarna. Men att bygga en ny inglasad 

fastighet mitt i den stad som under andra 

halvan av 2009 står i klimatfrågans centrum, 

ställer givetvis krav på ett både 

ekologiskt och ekonomiskt tänkande. 

– Vi bestämde oss tidigt för att bygga så 

energieffektivt som möjligt, berättar Lars 

Avermalm på Peab. Då är Green Building i 

det närmaste grundstandard om man vill 

arbeta marknadsmässigt. 

Under projekteringen tittade de på olika 

tekniksystem och bestämde sig för att använda 

fjärrvärme och fjärrkyla. Tillsammans 

med en del andra innovativa lösningar, som 

till exempel att använda överskottsvärme 

från kyldiskarna för att värma fastigheten, 

lyckades de komma ner till en förbrukning 

som låg 25 procent under energinormen. 

– Då valde vi att försöka certifiera fastigheten 

som Green Building vilket också blev 

godkänt. Det innebär även att både Fabege 


och Peab idag har upptagits som officiell 

Green Building Partner. 

målet är att överträffa kraven 

Men beräkningar på papper i all ära. Det 

gäller också att omsätta den teoretiska 

besparingen i praktisk verklighet. Och då 

gäller det att undvika alla de kända risker 

och felkällor som finns och som kan öka 

energiförbrukningen. 

– Vi har naturligtvis räknat med marginaler 

för att vara säkra på att verkligen nå 

upp till rätt nivå, säger Lars Avermalm. 

Vårt huvudmål är att möta Green Buildings 

krav. Men naturligtvis strävar vi efter att 

nå så låg energiförbrukning som möjligt. 

Bland annat gäller det att bygga så tätt 

det går och att välja rätt isolering. De har 

även valt fönster som släpper in ljus men 

som håller värmen och kylan utanför. 

– Det är viktigt att skapa ett klimatskal 

som håller tätt. Vi ska fullfölja de intentioner 

som finns i projekteringen och därför ligger 

de här frågorna i fokus under hela produktionsfasen. 

Vi har till exempel använt fjärrvärme 

som uppvärmning redan från start.

Sveriges energisnålaste 

kontor? 

när kontorshuset Haga Vinge i Frösunda står färdigt kommer 

det att vara ett av Sveriges energisnålaste hus. Därmed kommer 

det även med råge att uppfylla kriterierna för Green Building. 

Allt BöRjAdE mEd Att PEAB ville bygga 

ett så energieffektivt kontor som möjligt 

utan att det skulle kosta mer. Under projekteringen 

arbetade de fram ett antal lösningar 

och när det hela var färdigt insåg de hur bra 

det faktiskt blivit. 

Frågan var bara hur de skulle kunna förmedla 

detta på ett enkelt sätt till omvärlden? 

Att få kunder och hyresgäster att förstå hur 

bra det faktiskt är innebär en utmaning, 

eftersom energifrågor är ganska komplicerade 

att förstå. Därför tog Angelica Andersson, 

projektledare på Peab och ansvarig för 

projektet, initiativ till en ansökan om Green 

Building. 

– Graden av energibesparing är svårt för 

oss som byggare att bevisa och det är svårt 

för hyresgästerna att förstå. Genom att använda 

oss av Green Building får vi en utomstående 

verifiering och en tydlig symbol för 

att vi verkligen bygger energieffektivt. 

nästan halverad energiförbrukning 

Green Building finns i två versioner, en för 

befintliga byggnader och en för nybyggda hus. 

– Eftersom Haga Vinge är en ny fastighet 

kan vi inte visa hur energiförbrukningen såg 

ut innan, berättar Angelica Andersson. Därför 

utgår man vid nybyggnation alltid från 

byggnormens krav när det gäller energi. 

I den svenska byggnormen finns ett antal 

energinormer som måste följas när en ny 

fastighet byggs. Utifrån dessa kan man räkna 

fram ett standardvärde som i Haga Vinges 

fall blev 129 kWh/kvm. För att ett projekt 

ska få ingå i Green Building måste besparingen 

vara minst 25 procent jämfört med 

tidigare. 

– Enligt vår specifikation kommer vi i den 

färdiga fastigheten att ha lyckats få ner energiförbrukningen 

till 73 kWh/kvm, berättar 

Angelica Andersson. Det innebär att vi 

hamnar hela 44 procent under normvärdet. 

mindre energi ökar värdet 

Att Haga Vinge snålar med energin är 

verkligen ingen överdrift. De kontorshus 

som tidigare lyfts fram som verkligt goda 

exempel har bara lyckats uppnå en minskning 

på 35 procent jämfört med normen. 

Anledningen till att Haga Vinge kommer 

längre beror bland annat på en väl genomförd 

styrning av belysning, kraft och ventilation. 

I vanliga fall brukar kylsystemet vara 

vattenburet, men genom att integrera 

kylan i ventilationen kunde ett helt system 

plockas bort. 

– När det gäller kontorshus är det inte 

uppvärmningen som är problemet, menar 

Angelica Andersson. Det som drar energi är 

kylning eftersom både människor, belysning 

och maskiner alstrar väldigt mycket värme. 

Att skapa energieffektiva lösningar är 

samtidigt bra även för arbetsmiljön. Bland 

annat har de ansträngt sig för att kunna få 

in det naturliga dagsljuset så långt in i 

byggnaden som möjligt för att på så sätt 

minska behovet av belysning. Andra 

lösningar skapar en ökad bekvämlighet, 

eftersom allting stängs av automatiskt när 

du lämnar ditt rum för dagen. 

– Fastigheten kommer att byggas av Peab 

i egen regi men ska så småningom säljas 

eftersom vi inte är fastighetsförvaltare, 

berättar Angelica Andersson. Naturligtvis 

innebär den låga förbrukningen att värdet 

på fastigheten blir högre i och med att 

driftskostnaderna blir låga. Det är roligt 

att kunna jobba med något som är bra för 

miljön, samtidigt som det är bra för hyresgästerna 

och en bra affär för både Peab 

och fastighetsägaren. 


SAmHÄllSByGGAREn 

Sahlgrenska 

sjukhuset blir 

åter ett av 

landets ledande 

Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg genomgår en 

stor tillbyggnad för krävande vård. Byggnaden är efterlängtad 

– det var femtio år sedan man byggde helt nytt av denna storlek 

på sjukhusområdet! Tack vare den nya byggnaden stärks 

Sahlgrenskas roll som ett av Sveriges viktigaste sjukhus. Hela 

regionens tillväxt kan påverkas positivt. 


dEn nyA tillByggnAdEn, som Peab har 

haft totalentreprenad för, är en avancerad 

fastighet för en ytterst kvalificerad verksamhet. 

I huset ska bland annat sjukvård inriktad 

på njurdialys och transplantation 

bedrivas, och det ställer tuffa krav. 

– Det unika i byggnaden är att man börjar 

från verksamhetens behov av moderna 

lokaler, berättar läkaren Robert Leth, som 

är ordförande i sjukhusets styrgrupp för 

nya investeringar och områdeschef för Sahlgrenska 

kirurger. 

– Man har alltså inte byggt en byggnad 

och bett verksamheterna att flytta in, utan 

man har identifierat vad det är som verksamheterna 

behöver ha, fortsätter han. Då 

vi nu bygger en helt ny byggnad kan man 

helt och hållet sätta verksamhetens krav i 

centrum – vid upprustning får man gilla ett 

visst läge. 

Det har funnits många krav att tillgodose. 

Ett har varit att på ett smidigt sätt kunna 

övervaka transplantationspatienterna. 

Genom ett digitalt system och en övervakningscentral 

kan personalen ha ständig kontroll 

på samtliga transplantationspatienter, 

istället för att vara tvungen att gå från rum 

till rum som det varit tidigare. 

IT-kommunikationen kommer att vara 

väl utbyggd i det nya huset, och det gör 

bland annat att det blir enklare att få resultat 

från röntgen och laboratorier. 

Ett annat krav som blir tillgodosett är det 

på infektionshygien.

– Transplantationspatienter får läkemedelsbehandling 

för att kroppen inte ska 

stöta bort transplanterade organ, och det 

gör att de är infektionskänsliga. Det ställer 

krav på isolering, men också krav på luften, 

hur ren luften ska vara. Den ska inte bara ha 

rätt temperatur, utan det är distinkta krav 

på partikelnivå, luftomsättning per tidsenhet 

och liknande. 

För njurdialysen är det viktigt att det 

ingående vattnet är mycket rent. 

– Det är inte bara så att vi tar kranvatten 

och använder det till dialys, utan vattnet går 

igenom stora reningsanläggningar innan det 

kan användas i dialysverksamheten. 

Även avloppen från dialysmaskinerna har 

höga krav på sig. 

– I och med att det finns läkemedel i de 

vätskorna patienterna får till sig, kan man 

inte släppa ut det rakt i ett avlopp, utan 

vattnet måste separeras på olika sätt. 

Stora krav på flexibilitet 

Sahlgrenska universitetssjukhuset är ett 

lasarett med anor från 1700-talet, och det 

nuvarande sjukhuset i stadsdelen Änggården 

öppnade år 1900. Centralkomplexet var 

klart 1959, och sedan dess har bara smärre 

nybyggnationer skett. Den nya tillbyggnaden 

kommer att påverka Sahlgrenska under 

lång tid framåt, och det perspektivet har 

också varit viktigt. 

– Vi har vissa krav i dag, men vi har också 

en uppfattning om vad utvecklingen kan 

Robert Leth, ordförande i sjukhusets 

styrgrupp för nya investeringar och 

områdeschef för Sahlgrenska kirurger. 

bära med sig, och en byggnad lever ju 

tämligen länge, trettio–femtio år. Det gör 

att det enskilda viktigaste kravet på byggnaden, 

utöver de krav som verksamheten tydliggjort, 

är att det måste råda stor flexibilitet. 

Vi kan bedöma något om framtiden men vi 

kan absolut inte vara fastbyggda. 

– Tyngdpunkten på den moderna delen 

av sjukhuset är 50 år gammal och då fanns 

det inte tempererad luft och ventilation på 

den här nivån. Vi har både fjärrvärme och 

fjärrkyla i varje rum. Några behöver ha lite 

varmare i rummet, andra behöver lite svalare, 

så att man har kunnat anpassa tempereringen 

helt och hållet efter den enskilda patientens 

behov. Det är ju inte som i ett hus där du i 

princip har samma temperatur i hela huset. 


Flexibiliteten märks in i de enskilda rummen, 

som lätt kan justeras från enkel- till 

dubbelrum, beroende på vad som behövs. 

Genomtänkt logistik 

Huset ligger mitt i sjukhusområdet, och 

från det går gångar från de olika våningsplanen 

till kringliggande byggnader. På så 

sätt förenklas logistiken – det centrala läget 

ger korta avstånd till akutintaget, intensivvårds- 

och operationsavdelningarna. De 

tvärsgående gångarna gör att man slipper 

åka så mycket hiss eller på annat sätt förflytta 

sig i höjdled, vilket underlättar inte minst 

för personalen. Hur arkitekturen kan göra 

sjukhuset till en fysiskt bra arbetsmiljö och 

underlätta i det dagliga arbetet är något man 

lagt tankemöda på. 

– En av våra kritiska resurser är tillgången 

på vårdpersonal, jag tänker då främst på 

kvalificerade sjuksköterskor, och då har vi 

samtidigt försökt anpassa byggnaden så att 

sådant som andra kan göra – glödlampor, 

kostförsörjning, måltidsserveringen och så 

– det ska inte vårdpersonalen göra, utan de 

ska koncentrera sig på patientvården. Vi har 

ett supportsystem så att andra som sköter 


hela huset tar över sådant som inte har med 

vården av en patient att göra. 

Det blir bättre plats runt varje patient, 

vilket gör det enklare för personalen att 

komma till och arbeta. Husets höga hygienkrav 

är bra för personalen också. 

– Risken att man blir smittad av en patient 

eller att man för smitta mellan patienter 

minskar kraftigt. Personalen skyddas. 

forskningen påverkar hela regionen 

Sahlgrenska är ett sjukhus där både forskning 

och undervisning bedrivs – något som 

i högsta grad påverkar den nya byggnaden. 

– Det kan konkret innebära att man har 

den standard som ett våtlaboratorium kräver, 

alltså ventilation, avloppsseparation och liknande. 

Ett annat konkret exempel är att i 

och med du har många studenter från olika 

ämnen, måste man ha lokaler där det är 

möjligt för studenterna att verka. Både särskilda 

undersökningsrum där student och 

patient kan interagera, och särskilda undervisningslokaler 

där du både kan ha en större 

grupp studenter, men där du också kan 

dela upp lokalerna så att du kan få ett antal 

mindre rum. 

Sahlgrenska sjukhuset 

Bruttoarea: Cirka 27 000 kvm 

Totalentreprenad: Peab 

Beställare: Västfastigheter 

Kontraktsumma: 427 Mkr, varav 

cirka 55 Mkr anläggning. 

– Just den här interaktionen med universitetet 

betyder mycket för Göteborgs universitet. 

Det ger cirkeleffekter för tillväxten 

i regionen. Det förstärker Göteborg som 

universitetsstad. 

Stärkt position för rikssjukvård 

Men den nya tillbyggnaden är inte bara bra 

för patienter, personal och studenter. Den är 

bra för Sverige. 

– Transplantationsverksamheten är en 

rikssjukvårdsverksamhet, och med detta får 

vi bättre förutsättningar att sköta det uppdraget. 

Sjukhusets roll som rikssjukhus 

stärks tydligt. Det betyder att vår roll i det 

svenska sjukvårdssystemet blir oerhört stark 

eftersom vi har helt moderna lokaler anpassade 

för verksamheten. Tidsmässigt har vi 

kommit längre än andra viktiga sjukhus i 

landet. Det enskilt största projektet jag 

tänker på är nya Karolinska, och då har man 

en tidsmässig målbild att man kan flytta in 

2015, så det innebär att vi är sex år före. 

”Oerhört spännande” 

Den 1 april kan sjukhuset börja flytta in 

och just nu planerar verksamheterna flytten. 

– Vi har självklart gått och tittat på det! 

Efter den 1 april har vi en inflyttningsperiod 

på tre månader. Det är ganska mycket verksamhet 

som ska flyttas, så det får man ta 

stegvis så att det inte blir flyttkaos. 

Att bygga nytt mitt inne i ett verksamt 

sjukhus har ställt stora krav på byggandet. 

I snart tre år har bygget varit på gång – och 

hur känns det nu då när inflyttningen 

närmar sig? 

– Det känns oerhört spännande. Vi är 

väldigt peppade att börja testa om det 

funkar som vi också har tänkt oss.

REgERingEn föREslåR i en lagrådsremiss 

att regler om så kallade ägarlägenheter ska 

införas från och med den 1 maj 2009. Ägarlägenheter 

ska utgöra en ny upplåtelseform 

vid sidan av nuvarande former för boende i 

flerbostadshus. 

Regeringens förhoppning är att införande 

av en ny boendeform ska öka mångfalden 

och valfriheten i boendet och stärka den 

enskildes inflytande över sitt boende. I förslaget 

står att ägarlägenheter ska bidra till 

ökad bostadsproduktion och till ett ökat 

utbud av lägenheter att hyra. 

Anders Hylén, Affärsutvecklingschef inom 

produktområde Bostad, hur ser Peab på 

ägarlägenheter? 

– Det kan bli ett bra komplement till de 

befintliga upplåtelseformerna, för en del 

kan ägarlägenheten bli en attraktiv lösning. 

Det står fritt för ägaren att bo själv i lägenheten 

eller att hyra ut den till en hyresgäst. 

Bostadsgruppen i Peab ser just nu över för- 

och nackdelar för våra kunder och för oss 

som bostadsutvecklare. 

Enligt förslaget ska en ägarlägenhet utgöra 

en fastighet av särskilt slag, ägarlägenhets- 

BOSTAD 

Ägarlägenheter 

– ny boendeform 2009 

Regeringen vill införa den nya boendeformen 

ägarlägenheter under våren 2009. 

Peab har därför börjat titta på vad det 

innebär för bolaget och kunderna. 

Text: niclas Brantingson 

Anders Hylén, affärsutvecklingschef inom 

produktområde Bostad. 

fastighet, avsedd att rymma en bostadslägenhet 

i ett flerbostadshus. 

Ägarlägenhetsfastigheter ska bildas och 

nyttjas med tillämpning av i stort sett samma 

regler som gäller för andra fastigheter. 

Det innebär bland annat att ägarlägenhetsfastigheter 

ska bildas av lantmäterimyndigheten. 

Gemensam egendom, till exempel 

yttertak, fasader och trapphus, ska normalt 

ingå i en samfällighet. Den ska förvaltas av 

en särskild förening, en så kallad samfällighetsförening, 

i vilken ägarna av fastigheterna 

är medlemmar. 

Den som köper en ägarlägenhetsfastighet 

ska söka lagfart med tillämpning av samma 

regler som gäller för andra fastigheter. Ägaren 

ska också kunna inteckna och belåna sin 

fastighet. I ett första steg föreslås att ägarlägenhetsfastigheter 

ska kunna bildas i samband 

med nyproduktion. 

– Vi välkomnar strukturella reformer som 

denna, men också en friare hyressättning och 

en kostnadseffektivare produktion för att 

skapa goda förutsättningar för bostadsbyggandet 

i framtiden, avslutar Anders Hylén. 


ny TEKnIK 

ny teknik sparar m 

och ger bättre resu 

med hjälp av den vetenskapligt grundade 

dimensioneringstekniken SwePave, har Peab 

lyckats använda befintliga naturmaterial på 

ett mer ekonomiskt och miljömässigt bra sätt. 

Text: Bella Danowsky foto: Per lindh 

Från utgrävningsområdet i Nibble. 


i HylliEvång, i södRA mAlmö, avslutade 

Peab i november ett annorlunda markplaneringsuppdrag, 

som gällde totalentreprenad 

för projektering och iordningställande av 

140 000 kvm parkeringsytor runt nyuppförda 

Malmö Arena. Ett ovanligt inslag i 

beställningen, som kom från Malmö stad, 

var en inskriven begäran om att använda 

stabiliserad överbyggnad. 

Arbetet pågick mellan april och november 

2008 och kontraktssumman var 40 Mkr. 

miljömässigt tänkande 

– Istället för att, som i vanliga fall använda 

krossat berg som underbyggnad, har vi med 

hjälp av den så kallade SwePave-metoden 

använt befintlig överskottsjord som vi stabiliserat, 

förklarar Christer Cederholm, platschef 

på Infra Syd inom Peab-koncernen. 

På det sättet slapp vi långa transporter av 

ändliga resurser som berg och naturgrus, 

vilket annars hade behövts. 

– Hade vi använt traditionella metoder, 

skulle vi behövt köra dit 20–25 000 m 3 berg, 

eftersom hela ytan låg naturligt lägre än den 

projekterade höjden, fortsätter han. I Malmö 

fanns ett överskott av steril lermorän efter 

såväl Citytunnelbygget, som andra stora 

byggprojekt. Genom att använda det, kunde 

de långa transporterna undvikas. 

Ytan fylldes med lermorän upp till 30–40 

cm lägre än färdig höjd och sedan stabiliserades 

lagret. Därefter fylldes ytterligare ett

iljön 

ltat 

30–40 cm tjockt lermoränlager på, som 

också stabiliserades. Ovanpå dessa två lager 

lades sedan 14 cm tjock vältbetong. För att 

tydligt skilja körytorna från parkeringsytorna 

fick de senare en lerfärgsliknande kulör, 

medan körytorna har grå färg. 

Även landskapsformning 

Den stabiliserade jorden har även använts 

på andra sätt i Hyllievång. Arkitekten önskade 

skarpa konturer i både höjder och 

nedsänkta dagvattendammar i området. 

För att åstadkomma detta, har trappstegsformade 

terrasser byggts med hjälp av jorden. 

Stabiliserad jord klarar att forma betydligt 

skarpare kanter än normalt och behåller 

också sin form när den härdat. Ytan kommer 

att täckas med växtlighet av olika slag. 

– SwePave är ett relativt nytt koncept, ett 

verktyg som, med hjälp av avancerade tekniska 

metoder, hjälper till att dimensionera 

och kontrollera geotekniska konstruktioner, 

som överbyggnader för vägar och liknande, 

berättar Per Lindh som är teknisk doktor 

och arbetar på Grundteknik i anläggningsdivisionen. 

Resultatet ger både bättre hållfasthet, 

livslängd och ekonomi och är även 

bättre mot miljön ur bland annat resursanvändningssynpunkt. 

Efter stabilisering genom inblandning av 

bland annat kalk som bindemedel, packas 

materialet hårt. Fukthalt och andra förhållanden 

mäts noggrant och justeras vid 

behov. Till hjälp används bland annat ljudvågor 

som kontrollinstrument. 

– Allt arbete föregås av noggranna mätningar 

av förhållandena på platsen, förklarar 

Per Lindh. Baserat på dessa mätningar och 

på kraven för bärighet och hållfasthet, används 

SwePavemetoden för att få fram det 

optimala receptet på om, hur mycket, och 

vilka typer av bindemedel, som ska blandas i 

det aktuella materialet. Detta görs i Swe- 

Paves laboratorium i Helsingborg. 

Gammal metod på nytt sätt 

– Själva metoden med stabilisering är dock 

långt ifrån ny, påpekar han. Redan på 

300-talet f Kr byggde romarna Via Appia 

med hjälp av kalkstabilisering. I övriga 

Europa och andra delar av världen är stabilisering 

en vanligt förekommande teknik. 

Däremot är mättekniken, som SwePave 

står för, unik och i sig revolutionerande. 

– Av både tekniska och ekonomiska 

skäl är det viktigt att inte använda mer 

bindemedel än vad som verkligen behövs. 

Används för mycket, kan det exempelvis ge 

upphov till krympsprickor, vilket försämrar 

livslängden. 


EKOnOmI 

Samgående ger bät 

förutsättningar i sva 

Att anpassa sig till en förändrad situation i lågkonjunktur 

och samtidigt stärka konkurrenskraften 

för att ta nya marknadsandelar är två av skälen till 

samgåendet mellan Peab och Peab Industri. 

Text: martin neander 


undER sommAREn 2008 började det bli 

uppenbart för Peabs huvudägare att något 

höll på att hända. Man gjorde bedömningen 

att förändringar på byggmarknaden skulle 

kunna få en stor effekt på Peab. 

– Marknaden var överhettad med stora 

förväntningar på ökade priser, men samtidigt 

blev det tydligt att bankerna var mindre 

villiga att låna ut pengar än tidigare, säger 

Mats Leifland, vice VD i Peab AB. 

– Anledningen till att vi började fundera 

redan under sommaren 2008 är att Peabs 

huvudägare tidigare har varit med om flera 

nedgångar i konjunkturen, förklarar han. 

Vi började se likheter med vad som hände 

under lågkonjunkturen i början av 1990- 

talet. Skillnaden nu mot då, är att hela 

världskonjunkturen är på nedgång. Vår erfarenhet 

sa att när man börjar se förändringar 

på marknaden så ska man agera snabbt. 

I detta läge kom tankarna upp om ett 

samgående mellan Peab och Peab Industri.

tre 

lnande konjunktur 

Det beslut som togs att dela ut Peabs industribolag 

till Peabs aktieägare 2006 var helt 

riktigt med de förutsättningar på marknaden 

som fanns då. Lika riktigt är det att det 

nu sker ett återköp. 

Han menar också att Peab som företag 

har vanan att anpassa sig efter villkoren på 

marknaden och att det är en förutsättning 

för att företaget ska vara konkurrenskraftigt 

på lång sikt. 

– En del kanske undrar över vad det är för 

skillnad mellan att vara huvudägare för två 

bolag i stället för bara ett, eftersom ägarna 

ändå styr i båda fallen? Men genom att slå 

ihop bolagen får vi en organisation som 

jobbar mot ett gemensamt mål. Vi får bättre 

samordning på våra resurser och därigenom 

blir vi mer konkurrenskraftiga på en marknad 

med hårdare villkor än under de senaste 

åren, berättar Mats Leifland. 

Han framhåller även att samgåendet inte 

sker för att stora besparingar på personal ska 

kunna göras. De varsel och uppsägningar 

som har varit i slutet av förra året på Peab 

beror i stället på att det inte finns tillräcklig 

efterfrågan på byggproduktion på vissa platser 

i landet. 

– Konkurrenskraften på en betydligt 

tuffare marknad än under den gångna högkonjunkturen 

stärks också genom att Peab 

får en direkt tillgång till viktiga insatsvaror 

som grus, berg och betong, samt maskiner 

och asfalt, säger Mats Leifland. Det leder 

också till att Peab som helhet blir starkare 

och vi får därmed lättare att ta ytterligare 

marknadsandelar, inte minst när det gäller 

den viktiga anläggnings- och infrastrukturmarknaden 

där utsikterna framåt ser ljusare 

ut än för den övriga byggmarknaden. 

Peab bedömer att bostadsbyggandet 

kommer att gå ner under den närmaste 

tiden. Enligt Mats Leifland kommer då i 

stället anläggningsverksamheten att vara 

lokomotivet och där kommer det att finnas 

behov av nya investeringar. En stor fördel 

med samgåendet är då också att Peab har de 

egna resurserna när det gäller till exempel 

grus och makadam som finns att tillgå på 

över hundra ställen runtom i Sverige. 

– För såväl våra kunder som våra anställda 

kommer samgåendet inte att innebära 

någon praktisk skillnad, säger Mats Leifland. 

De kundrelationer som har funnits 

i bägge bolagen fortsätter på samma sätt 

som tidigare. 

Då tankarna på ett samgående mellan 

Peab Industri och Peab fördes fram, hördes 

det flera kritiska röster, bland annat 

i media. De rösterna har till mycket stor 

del försvunnit enligt Mats Leifland. 

– Vi har fått mycket kritik och det har 

spekulerats i att det har varit problem i Peab 

Industri eller i Peab, eller i något av huvudägarnas 

andra bolag, säger Mats Leifland. 

När huvudägarna offentliggjorde sitt förslag 

i oktober förra året var det inte alla som 

förstod vad som var på gång. Vi lämnade 

delårsbokslut för bägge bolagen i november 

och de visade på starka resultat. Det visar att 

spekulationerna inte hade någon grund och 

idag är det få som diskuterar det rätta med 

samgåendet. 

– Det viktiga är att när man ser förändringar 

så ska man göra något, tillägger han. 

Om man väntar för länge så är det någon 

annan som tar över rodret för att man själv 

inte har agerat. Vårt beslut om samgåendet 

har sammantaget gett Peab mycket bättre 

förutsättningar för att lyckas även i en lågkonjunktur, 

avslutar Mats Leifland. 

Mats Leifland, vice VD i Peab AB. 


ARKITEKTuR 

Vad styr morgon da 

utformning av bost 


Hur vill framtidens bostadsköpare se sitt nya boende? 

Vilka trender kommer? Vad tror arkitekterna som ritar 

bostäderna? Peabjournalen lät två av de arkitekter som 

ritar bostäder för Peab fundera och tycka till. 

Text: Bella Danowsky 

gens 

äder? 

– Att RitA En BostAd är något av det mest 

privata man kan ge sig på, det ska ju bli ett 

hem för någon, säger Greger Dahlström, 

arkitekt och VD på Fojabs Malmökontor. 

Därför är det viktigt att inte bara ta hänsyn 

till eventuella modetrender, utan tänka 

längre, så att bostadens värde och attraktivitet 

står sig över tiden. 

– Det har varit mycket ”yta” och nyfunkis 

de senaste åren, men nu verkar trenden 

vända, man söker sig tillbaka till traditionerna, 

menar Sven Gustafsson, arkitekt 

och partner i White arkitekter, Malmö. 

uteplatsen avgörande 

Enligt en nyligen genomförd undersökning 

av Industrifakta, som intervjuat 1 000 

hushåll i hela landet, är rymlig balkong eller 

uteplats det kvalitetskriterium som ges 

störst betydelse vid valet av ny bostad. När 

nu trenden går mot kompaktare och mindre 

bostadsytor vill de boende kompensera sig 

med en bra uteplats. 

Förr kunde balkonger vara mycket små, 

kanske inte mer än 1–2 kvm. Den ytan har 

ökat markant och är nu uppe i cirka 10 kvm. 

Här ska finnas plats för matbord med stolar 

och gärna även en vilstol. Minst lika viktig 

är placeringen av balkongen eller uteplatsen, 

som bör vetta åt rätt väderstreck för 

att vara attraktiv. 

Den eventuella tomten behöver dock 

inte vara speciellt stor, då hushållen dels inte 

längre har lika mycket tid att avsätta, dels 

inte längre är lika måna om den perfekta 

gräsmattan, som 50-talisterna varit. 

ljus och rymd 

Det näst viktigaste kriteriet är, enligt samma 

undersökning, att bostaden har fönster i två 

väderstreck. Därnäst kommer att det ska 

finnas gott om garderober och förvaringsutrymmen. 

Öppna planlösningar med sam- 

manbyggda vardagsrum och kök, hamnar 

däremot långt ner på listan över vad som är 

viktigt. Detta fastän en stor del av dagens 

bostäder byggs så. Många hushåll har 

önskemål om att kunna avgränsa köket från 

vardagsrummet. 

Ljusets betydelse i bostaden bekräftas av 

båda arkitekterna. 

– Det som skiljer en bra planerad bostad 

från en slentrianmässig, är kopplingen 

mellan ute och inne, liksom den tillhörande 

ljusföringen, påpekar Sven Gustafsson. 

Bostadsköparna vill fortfarande gärna ha 

bostäder med mycket ljus och rymd. 

– Ljuset är viktigt och måste behandlas 

med omsorg, säger Greger Dahlström. 

Ett exempel är hur ljuset möter personen 

som kommer in i bostaden. Där handlar 

det om att förmedla rätt känsla. 

– Idag byggs många hus med fönster 

ända ned till golvet, men det är en trend 

som inte uppskattas av alla, fortsätter han. 

Till de viktiga kvaliteterna för en god bostad 

hör bland annat möjlighet till avskildhet. 

Ligger bostaden i ett tättbebyggt område 

kan detta bli svårt att tillgodose, särskilt om 

fönstren är stora och medger full insyn. Har 

däremot huset sådana fönster mot exempelvis 

havet, skogen eller ett öppet landskap, 

kommer saken i ett annat läge. Balansen är 

viktig, med andra ord. 

Kundnytta och funktionalitet 

Arkitekturen får, liksom så mycket annat 

i dagens samhälle, mycket internationella 


influenser. Inspiration och förebilder sköljer 

över oss via inredningstidningar och inredningsprogram 

på TV. Ännu mer påverkas vi 

av vad inredningsföretag som exempelvis 

IKEA erbjuder. Influenser kommer också 

via alla kulturmöten, där nyinvandrade 

familjer bär med sig andra traditioner. 

Det kan medföra krav som kanske inte 

uppmärksammats tidigare. 

Att bygga mera yteffektivt och med 

mindre yta per bostad är ett vanligt sätt att 

försöka sänka kostnader på. Dock har 

takhöjden på senare år ökat från 2,4 meter 

till dagens 2,6–2,7 meter eller mer. 

– Arkitektens utmaning är att hushålla 

med kvadratmetrarna och trots den begränsade 

ytan få fram en känsla av rymd, säger 

Sven Gustafsson. Det måste gå att göra 

häftiga och sensuella bostäder med bra ekonomi 

och bra vardagsfunktioner. Kundnytta 

och värde får därmed större betydelse än 

tidigare. 

Greger Dahlström är inne på liknande 

tankar: 

– Som arkitekter har vi en skyldighet att 

komma med nya idéer, men det får inte vara 

bara för sakens skull. Det måste finnas bra 

White Arkitekter 

Skandinaviens största arkitektföretag med 

sammanlagt 10 kontor i Sverige och Danmark. 

Har 500 anställda.Företaget är personalägt. 

Bostäder utgör en stor andel av företagets 

uppdrag. Arbetar i övrigt med byggnader för 

samhällets basbehov som skolor, sjukhus och 

med kommersiella projekt som kontor, hotell 

och köpcenter. 


skäl. Vi har många aspekter och mycket input 

att ta hänsyn till. Det ska vara vackert 

och funktionellt, men dessutom till en 

hygglig peng. 

nya vanor påverkar 

– Vi tittar bland annat på vanor: Hur 

används bostaden? Stora ljudanläggningar 

är mycket vanliga idag och därför är det viktigt 

med god ljudisolering, så att ljudet inte 

tränger igenom till grannarna, framhåller 

Greger Dahlström. Vi har allt fler maskiner 

i vår vardag och det måste förstås finnas 

plats för dem. Här kan nämnas mikrovågsugn, 

tvättmaskin och torktumlare. En 

annan aspekt är vem bostaden är avsedd för: 

Är det singel- eller familjeboende eller är 

målgruppen en äldre generation som 

lämnar villan och skaffar lägenhet? 

– Låg energiförbrukning kännetecknar 

alla nya bostäder, berättar Sven Gustafsson. 

Vi isolerar mer, husen blir tätare och vi använder 

oss av smarta tekniklösningar med 

värmeåtervinning. Särskilt småhusköpare 

frågar efter energiförbrukningen i takt med 

att olje- och elpriserna stiger. 

Tillgänglighet viktigt 

Även om de totala bostadsytorna minskar, 

ökar de när det gäller exempelvis badrummen. 

Här slår kraven på tillgänglighet för 

personer med nedsatt rörlighet igenom. 

Många av dagens nybyggda lägenheter 

produceras med tanke på att till exempel 

äldre personer ska kunna bo kvar längre i 

sin bostad, oavsett om de behöver hjälpmedel 

som rollator eller rullstol, eller inte. 

Något som får allt större betydelse är 

fOJAB Arkitekter 

Sveriges sjunde största arkitektföretag med 

kontor i Malmö och Lund. Har 85 anställda. 

Nationella och internationella projekt i mindre 

och större skala. Deltar ofta i olika tävlingar. 

Har ett starkt fokus på Öresundsregionen och 

arbetar med bland annat bostäder, stadsförnyelseprojekt, 

kontor och offentliga byggnader. 

närheten till kommunikationer och – när 

det gäller tätorter – att läget känns centralt. 

– Bra kommunikationer har inte bara 

miljömässiga aspekter, utan även privatekonomiska, 

framhåller Sven Gustafsson. För 

många bostadsköpare kan detta innebära att 

de slipper vara beroende av exempelvis en 

extra bil. 

Boendet ska kännas tryggt och gärna 

ligga i lummig miljö – det är några andra av 

de viktigaste kriterier som prioriteras av 

dagens bostadsköpare, när de ska välja nytt 

boende. Därutöver ska boendet vara 

vackert, funktionellt och ha en god grundstandard, 

som man gärna ska ha möjlighet 

att påverka utformningen av.

Håll koll 

när du ROT:ar 

REPARAtion, omByggnAd, tillbyggnad, 

eller Rot som man säger kort och gott, har 

tidigare använts som stimulansmedel för 

byggbranschen i lågkonjunkturer. 

Men det nya Rot är inte ett tillfälligt 

stimulansmedel för en hel bransch. 2007 

införde regeringen skatteavdrag för hushållsnära 

tjänster som städning och fönsterputsning. 

Det nya Rot-avdraget är byggsektorns 

motsvarighet på hushållsnära tjänster. 

Tjäna upp till 50 000/år 

Regeringens målsättning är inte bara att 

stimulera ekonomin. Ommålning och 

tapetsering av huset, byte av golv i bostadsrättslägenheten 

och utbyggnaden av sommarhuset 

ska helst inte gå till svartjobbare. 

Vi vanliga medborgare ska välja företagare 

med F-skattsedel och begära kvitton. Som 

tack för det får vi en skattereduktion på upp 

till 50 000 kronor och år – per person som 

står som ägare till det som ska Rot:as. 

Tänk efter först 

Vad är det då man ska tänka på innan man 

ringer och beställer sitt hantverksjobb? 

När ska jobbet göras är en av de viktigaste 

frågorna att ställa sig. Allt är nämligen inte 

kristallklart, eftersom lagförslaget inte ens 

finns på papper. 

– Ska man måla om eller tapetsera kan 

man känna sig rätt lugn att få göra avdrag, 

men om man själv är tveksam till om den 

tilltänkta åtgärden gäller för ROT-avdraget 

är det en indikation på att även vi kan ha 

svårt att svara, säger Skatteverkets rättsliga 

expert Pia Blank Thörnroos. 

– I sådana fall är det bättre att vänta, i 

synnerhet när det gäller stora jobb, fortsätter 

hon. 

Viktiga datum 

Nu är det ju inte så lång tid det handlar om. 

Någon gång i mars ska lagförslaget förhoppningsvis 

vara klart och då kommer Skatteverket 

lättare att kunna göra sina tolkningar 

om en balkong räknas som utbyggnad eller 

var gränserna går för vad en bostadsrättsinnehavare 

kan få avdrag för. 

Ett viktigt datum att hålla reda på är 1 juli 

2009. Det är en vattendelare för Rot-avdraget. 

För arbeten som påbörjas och betalas 

efter det datumet gäller att beställaren gör 

ett avtal med hantverkaren om att beställaren 

betalar halva kostnaden medan hantverkaren 

får vända sig till Skattemyndigheten för 

att få resterande del. 

För jobb som är påbörjade mellan 9 

december 2008 och 30 juni i år gäller andra 

regler. Beställaren betalar då hela jobbet och 

får sedan tillbaka avdraget vid taxeringen 

2010. För den som inte vill vänta på pengarna 

är det möjligt att ansöka om jämkning. 

I skrivande stund finns Rot inte nämnt på 

jämkningsblanketten, men det ska gå att 

kryssa för rutan ”hushållsnära tjänster” och 

sedan under ”övriga upplysningar” skriva att 

det är Rot det gäller samt aktuell fastighet 

och vilken typ av arbete som utförts. Bifoga 

gärna en kopia på fakturan. 

Vad är ett småhus? 

Sist men inte minst. Åtgärderna gäller för 

småhus och bostadsrätt, men även för som- 

PRIVATEKOnOmI 

Tänk på att ROTavdraget: 

• endast gäller för åtgärder på småhus 

och bostadsrätter inom EU. 

• endast gäller för själva arbetstiden, 

inte för material och annat. 

• endast gäller arbeten som påbörjats 

tidigast 8 december 2008. 

• första gången kan medges vid 2010 års 

taxering. 

• ännu inte har klubbats i riksdagen. 

Kontrollera därför Skatteverkets hemsida, 

som kontinuerligt uppdateras om vad 

som gäller. 

marhus om byggnaderna räknas som ett 

småhus. Det är Skatteverket som bedömer 

vad som är småhus. 

Kolonistugor då? I dag kan de ju vara rätt 

lyxiga. 

– Det vågar jag inte svara på. Det är också 

något vi måste reda ut, avslutar Pia Blank 

Thörnroos. 

 


fRITID 

Varje år tar sig cirka en miljon besökare till Sälen i Dalarna för att åka skidor. 

På bara några årtionden har de små enkla stugbyarna växt till ett gigantiskt 

nöjeskomplex. Ingenting av detta är särskilt överraskande, för trenden med en 

aktiv fritid har varit på gång länge. Det som däremot kanske förvånar en del, är 

att det faktiskt är två skåningar som är hjärnorna bakom framgångarna. 


full fart i de 

skånska fjällen 

åREt vAR 1973. Det är fortfarande fyra år 

innan Stefan Ljungqvists landsplåga ”Det är 

så hälsosamt och stärkande i fjällen” skulle 

ljuda ur landets alla radioapparater. Att åka 

skidor handlade fortfarande mest om att 

åka skidor. Åtminstone i de svenska fjällen. 

I alperna, däremot, var det redan då lite mer 

ompa-bompa och Glühwein för pengarna. 


Allt fler i de södra delarna av Sverige hade 

börjat upptäcka alpin skidåkning och 

bussarna rullade i en allt tätare ström ner 

längs Autobahn. 

Denna vinter anlände två skåningar till 

Lindvallen i Dalarna. De båda bröderna, 

Mats och Erik Paulsson, drev sedan en tid 

ett allt mer framgångsrikt bygg- och anläggningsföretag 

på Bjärehalvön i nordvästra 

Skåne och de var på jakt efter ett semesterboende 

som de kunde erbjuda sina asfaltläggare. 

Eftersom somrarna var högsäsong i 

asfaltbranschen ville de uppmuntra dem att 

ta semester på vintern i stället. 

På Lindvallen träffade de ägaren Bertil 

Lind och han tyckte efter en stunds övertalning 

att det var en alldeles utmärkt idé att 

hyra ut stugorna till bröderna. Däremot var 

han lite tveksam till deras erbjudande om 

hjälp. För hur två skåningar skulle kunna ge 

honom några tips på hur man driver en 

skidanläggning hade han svårt att förstå. 

Kluriga skåningar 

Men, som så många gånger tidigare i historien, 

skulle det visa sig att entreprenörskap 

handlar om att se möjligheter där ingen 

annan gör det. Och att engagera sig in i 

minsta detalj. 

Redan efter ett år hade bröderna Paulsson 

visat Bertil hur han med enkla medel kunde 

öka effektiviteten i liftsystemet och därmed 

öka kapaciteten på anläggningen. Och när 

intäkterna ökade erbjöd Bertil Lind de båda 

bröderna delägarskap. De köpte 40 procent 

av anläggningen, som då bestod av några 

semesterstugor, en lift och ett värdshus. Ett 

år senare köpte de ut Bertil och fortsatte att 

förbättra och utveckla allt det som inte var 

genomtänkt. Som att stugorna låg nere vid 

vägen och inte uppe i backarna där liftarna 

fanns. Och att man skulle kunna ta sig lite 

förfriskningar på vägen ner, precis som i 

Alperna. 

Ett lyft för regionen 

Men naturligtvis gick inte allt på räls. 

Nya idéer och byggprojekt stötte på patrull. 

Framför allt när det handlade om att ta nya 

markområden i anspråk. Men genom ett 

envetet arbete lyckades de så småningom 

få både lokala makthavare och regerings

I Sälen ska det finnas aktiviteter för alla ,därför har man 

också satsat på ”Experium”, vilket erbjuder allt från äventyrsbad, 

bowling, bio och spa samt mat från jordens alla hörn. 

politiker att förstå hur utvecklingen av 

vintersportorterna faktiskt innebar ett lyft 

för hela regionen. 

Svenskarnas intresse för skidåkning ökade 

allt mer för att verkligen explodera när Ingemar 

Stenmark kastade sig ut för branterna 

och Sverige bokstavligt talat stannade under 

några minuter. 

Framgångarna gjorde att även andra 

entreprenörer gav sig i kast med fjällen och 

startade konkurrerande skidanläggningar i 

Sälen. Men vissa av dem hade uppenbarligen 

inte samma insikter i vad den 

skidåkande svensken ville ha – och hur man 

skapade en bra affär på kuppen. Så till slut 

hade bröderna Paulsson genom sitt bolag 

SkiStar köpt Tandådalen/Hundfjället i 

Sälen samt Åre och Vemdalen. Dessutom 

hade de på andra sidan gränsen köpt de 

norska anläggningarna Trysil och Hemsedal. 

Expansionen forstätter 

I dag är det börsnoterade bolaget SkiStar 

marknadsledande i Skandinavien med 

43 procent av liftkortsomsättningen. 

Och arbetet med att utveckla konkurrenskraften 

har inte avstannat. 

– Vi har utvecklat skidåkningen, moderniserat 

liftarna, utökat kapaciteten att göra 

snö och förbättrat hela upplevelsen, berättar 

Mats Årjes som sedan 2002 är VD i SkiStar. 

För svenskarnas intresse för skidåkning 

har inte minskat. Tvärtom verkar det expandera 

mer än någonsin. Bara från det att årets 

säsong startade fram till nu har ökningen 

varit 20 procent. 

– Här råder det ingen lågkonjunktur i 

alla fall, konstaterar Mats Årjes. Vi tillför 

tusentals bäddar varje år för att kunna möta 

den ökade efterfrågan. Jag är övertygad om 

att den här typen av aktiv rekreation kommer 

att bli ännu populärare i framtiden. 

Mats Årjes är måhända inte helt opartisk. 

Han är nämligen sedan en tid ordförande i 

Svenska Skidförbundet. Och dessutom själv 

gammal skidåkare med en lovande karriär 

som junior. Dock bröt han benet under sin 

tid på skidgymnasiet och fick lägga tävlingskarriären 

på hyllan. 

– Fast lyckligtvis har jag aldrig behövt 

fundera så mycket över vad det betytt för 

min karriär. Jag har haft förmånen att arbeta 

med skidåkning i alla fall och varit med i en 

oerhört spännande utveckling. 

utveckla upplevelsen 

En av hemligheterna, som inte är så värst 

välbevarad, bakom framgångarna är insikten 

om att en skidsemester är en upplevelse. 

Det innebär att det ska finnas aktiviteter för 

alla runt omkring själva skidåkningen. Som 

ett led i den tanken bygger SkiStar en helt 

ny och aldrig tidigare skådad upplevelseanläggning 

i Lindvallen. Den har fått namnet 

Experium och kommer, när den slår upp 

portarna i början av nästa säsong, att erbjuda 

allt från äventyrsbad, surfing, vattenrutschbanor, 

bastuvärld, bowling, upplevelsebio 

och spa-behandlingar till mat från jordens 

alla hörn. 

– Faktum är att mycket av destinationsutveckling 

egentligen handlar om fastighetsutveckling, 

konstaterar Mats Årjes. 

Kanske är det där någonstans som svaret 

på frågan hur två skånska byggentreprenörer 

kunde skapa en av Sveriges mest framgångsrika 

skidsportorter kan skönjas. 



AnAlyS AV AnDERS HASKEl 

fallet för bostadspriserna bör ha stannat 

upp och marknaden är sannolikt på väg mot 

balans. Däremot är det för optimistiskt att 

tro på ett snart prisrally. 

Riksbankens dramatiska räntesänkningar 

speglar i och för sig att ekonomin befinner 

sig i fritt fall. Men låga räntor betyder också 

att belånade bostadsägare har fått anledning 

att fira med åtminstone en halvflaska 

champagne. 

Jämfört med i höstas har kostnaden efter 

skatteavdrag på ett 2-miljonerslån med tre 

månaders räntebindning mer än halverats 

från cirka 7 000 kronor till knappt 3 000 k 

ronor per månad. 

Nu kan man som bostadsägare inte räkna 

med att räntan långsiktigt ligger kvar på 

dagens extremt låga nivå, men effekten för 

många är ändå att det plötsligt blivit betydligt 

billigare att bo. 

I ett längre perspektiv kommer genomsnittsräntan 

förmodligen att ligga någonstans 

mellan 4 och 5 procent. Variationerna 

kan dock som vi sett under det senaste året 

vara stora mellan topp och botten. 

Men oavsett var räntan kommer att hamna 

i framtiden innebär dagens låga nivå att 

trycket lättat rejält på den pressade bostadsmarknaden. 

En effekt som redan syns är att 

det görs mer affärer. Det dyker upp mer folk 

på visningar och det går snabbare att få 

huset eller lägenheten såld. Det innebär också 

att prisfallet kommer att stanna upp. 

Däremot lär byggandet av nya bostäder 

hamna på en mycket låg nivå i år. Men redan 

nästa år tror jag att vi, inte minst till glädje för 

byggbolagen, kommer att få se en uppgång 

även inom nyproduktion. 

Vid sidan om att räntan gör det billigare 

så finns det skäl som bidrar till en uppgång 

som att folkmängden ökar och att det råder 

På väg mot en 

stabil bostadsmarknad 

bostadsbrist på många håll i landet. Dåliga 

tider innebär dessutom att byggbolagen 

anstränger sig mer för att nya bostäder ska 

bli så billiga som möjligt. 

Det finns med andra ord all anledning att 

se ljusare på framtiden både för den som 

letar efter nytt boende och för den som 

redan är nöjd med sin bostad. 

Den dåliga nyheten, åtminstone för de 

som tänker sälja, är att det förmodligen 

dröjer innan vi ser en ordentlig prisuppgång. 

Motargumenten är flera och bakgrunden är 

naturligtvis finanskrisen och lågkonjunkturen. 

Arbetsmarknaden kommer att vara svag 

under lång tid framöver. Arbetslöshet och 

hot om arbetslöshet är en effektiv broms på 

bostadsmarknaden. Viljan att ta höga lån 

minskar av naturliga skäl när de ekonomiska 

utsikterna är osäkra och det kommer att 

hålla tillbaka efterfrågan på framför allt de 

lite dyrare objekten. 

Vi ska dessutom först ur den nuvarande 

svackan och nästa konjunkturuppgång ska 

därefter ha pågått ett tag innan arbetsmarknaden 

kan ta rejäl fart. 

Därutöver lär bankerna vara mer restriktiva 

med utlåningen under lång tid framöver. 

Krav på högre kontantinsatser och goda 

marginaler i privatekonomin minskar antalet 

potentiella köpare. De som trots allt har råd 

att betala räntorna tvingas kanske också att 

hålla till godo med en mindre bostad än 

tänkt eftersom pengar till kontantinsats 

saknas. 

Till detta kommer att inflationen som 

en följd av recessionen kommer att vara 

obefintlig under ett par års tid. Det kommer 

också att hålla tillbaka bostadspriserna. 

Men som sagt, det stora prisfallet är 

förmodligen över för den här gången. 

 

Anders Haskel, fristående börsanalytiker. Anders Haskel har lång erfarenhet av aktiemarknaden 

från olika befattningar i bank och som börskrönikör i flera affärstidningar 

Peab bygger SmoThuset 

i Jönköping 

Peab har fått uppdraget att bygga det så kallade 

SMoT-huset i centrala Jönköping. Beställare är 

Landstingsfastigheter och kontraktssumman 

uppgår till 303 Mkr. 

SMoT-huset kommer att innehålla lokaler för 

Smålands Musik och Teater med flera teatersalonger, 

stor konsertlokal och andra scener, 

samt kontor med mera. Projektet har ritats av 

arkitekten Gert Wingårdh. 

Uppdraget är en totalentreprenad med byggstart 

i februari 2009 och det beräknas vara klart 

till sommaren 2011. 

Peab bygger biobränsleanläggning 

i Jordbro 

Peab har fått uppdraget att utföra allt mark- och 

byggnadsarbete för en biobränsleanläggning i 

anslutning till ett befintligt fjärrvärmeverk i Jordbro, 

i Haninge kommun, strax söder om Stockholm. 

Beställare är Vattenfall AB Värme Norden 

och kontraktssumman uppgår till 94 Mkr. 

Anläggningen kommer att vara biobränsleeldad 

och producera 40 MW fjärrvärme och 

20 MW el och den kommer i första hand att 

eldas med returflis. 

Arbetet har påbörjats och det beräknas vara 

klart i juni 2010. 

Peab bygger åt 

fosema i malmö 

Peab kommer att genomföra byggnation av en 

vårdbyggnad till Förenade Care, innefattande 

vårdcentral och äldreboende. Förenade Care 

har tecknat ett 15 årigt hyresavtal. Byggnadsarbetet 

kommer att påbörjas omgående och det 

beräknas vara klart våren 2010. Entreprenadsumman 

beräknas till cirka 70 Mkr. Peab har 

vidare tecknat avtal med Fastighets AB Fosema, 

som efter genomförd byggnation, förvärvar fastigheten. 

Tillträdet är beräknat till den 1 juni 2010. 

– Detta projekt är ett bra exempel på hur 

Peabs projektutvecklingskoncept fungerar, där 

Peab tillsammans med sina kunder utvecklar 

och bygger. Samtidigt avtalas att kunden förvärvar 

projektet när det färdigställts, säger Peabs 

vice VD Jan Johansson i en kommentar. 

– Fosema är mycket glada att kunna presentera 

denna affär för äldreboende i en attraktiv 

region och särskilt att vi lyckats hitta en framgångsrik 

samarbetsform tillsammans med Peab 

under rådande konjunkturläge och finansmarknad, 

säger Fosemas VD, Henry Fors i en kommentar.

KOmmunIKATIOn 

Bra, intressant och tillgänglig kommunikation till, från och mellan de 

anställda har stor betydelse för ett bra arbetsklimat. Som första svenska företag 

i byggbranschen utnyttjar Peabkoncernen de möjligheter som intranätet ger. 


Välinformerade medarbetare 

ökar engagemanget 

PEAB HAR En längRE tid haft intranätet 

Planket som kanal, men nya tider ställer nya 

krav. Under det senaste året har ett omfattande 

arbete dragits igång för att göra om, 

förnya och förbättra intranätet. Efter en 

testperiod i två pilotdistrikt under hösten 

2008, lanserades det nya Planket den 19 

januari 2009. 

Intranätet i Peab Industri, som förvärvats 

av Peab, integreras för närvarande i Planket. 

Under året kommer även Norge och Finland 

att integreras i den nya plattformen. Slutresultatet 

blir därmed ett enda gemensamt 

intranät för samtliga medarbetare i hela 

Peabkoncernen. 

Tillgång för alla 

– Under detta år kommer visionen att ge 

samtliga cirka 15 000 anställda tillgång till 

intranätet att förverkligas, berättar Annika 

Spångberg, informationschef och ansvarig 

för förnyelsen av Planket. Senare i vår presenteras 

planen för hur det hela ska organiseras. 

Till den siste december 2009, ska 

samtliga som ännu inte har en egen unik 

inloggning till intranätet ha fått det, liksom 

en egen peab-e-postadress. Detta gäller oavsett 

om medarbetaren arbetar på ett kontor 

eller en byggarbetsplats. 

– Med hjälp av sina inloggningsuppgifter 

kan alla anställda logga in på Planket från 

vilken internetansluten dator som helst, 

oavsett de är på jobbet, hemma eller till 

exempel på biblioteket. 

Nyhetsflöde och tjänster 

Planket är ett personligt intranät som 

bygger på interaktivitet och delaktighet. 

Välinformerade medarbetare skapar delaktighet, 

vilket bidrar till affärsnyttan. 

Att det nya Planket blivit uppskattat visar 

mätningarna som gjordes under den första 

veckan som intranätet varit igång. 

– Vår nya plattform innehåller ett antal 

intressanta verktyg i verktyget för att förverkliga 

interaktiviteten, berättar Annika, 

som räknar upp följande: 

• Webb-TV, för att kommunicera ut nyheter 

av olika slag till alla. Idén har blivit en 

succé. Första inslaget, en film med Mats 

Paulsson, har redan under den första 

veckan visats 20 000 gånger! 

– Det tyder på både behov och potential och 

visar vilket fantastiskt verktyg detta kan bli, 

kommenterar Annika. 

• Förmånslåda, där användaren når Peabs 

alla förmåner och tjänster som lön, försäkringar 

och pensionsuppgifter. Här ska 

medarbetarna exempelvis kunna rapportera 

tid, resor, reseräkningar etc. De ska också 

kunna köpa arbetskläder och ta del av 

förmånliga erbjudanden, som 

bland annat hushållsnära 

tjänster till Peabanställda, personalrabatter, 

eller teaterresor 

genom Peab Fritid. 

• Mitt rum, med personlig 

information. Där finns 

exempelvis nyheter från 

den egna divisionen. 

• Interaktiv utbildning, vilket man hoppas 

kan genomföras på sikt. 

• Diskussionsforum, för erfarenhetsutbyte 

och andra diskussioner. Oro fanns inför 

starten angående intresset för forumet. 

Det har dock blivit en oväntad framgång, 

genom att medarbetarna uppmanades att 

lämna synpunkter på det nya intranätet. 

Första veckan registrerades 620 visningar 

av sidan. 

– Forumet känns mycket bra, säger Annika. 

Här finns möjlighet att direkt gå in och 

besvara frågor eller synpunkter och vi kan 

snabbt se vad som kan behöva förbättras. 

Ökad datortillgång 

Utvecklingsarbetet avstannar dock inte 

med lanseringen av det nya Planket, utan 

fortsätter. Bland annat kan allmänna datorterminaler 

komma att provas på större 

byggarbetsplatser med många medarbetare. 

Detta för att öka möjligheterna att logga in 

på intranätet. 


PROfIlEn 

Håkan Olsson 


– brinner för byggservice 

HåkAn olsson, regionchef på Region 

Storgöteborg, är en trygg göteborgare som 

gått den långa vägen inom byggbranschen. 

– Jag har varit med hela resan och vet 

vad de olika jobben innebär, förklarar han. 

Eftersom jag varit verksam i hela linjeverksamheten, 

har jag lätt att förstå de anställda 

och deras problem på olika stadier i jobbet. 

Efter fyraårigt tekniskt gymnasium på 

Aschebergsgymnasiet i Göteborg, började 

Håkan sin bana i byggsvängen som biträdande 

arbetsledare på ABV småhusavdelning. 

Då var året 1978. När Peab tog över BPA 

1994, arbetade han som entreprenadingenjör 

på en byggservicegrupp. 1997 avancerade 

han till arbetschef för hela byggservicegruppen 

i Göteborg och blev regionchef 2006. 

Region Storgöteborg består av 110 tjänste- 


män och cirka 300 hantverkare. Tillsammans 

ansvarar de för den så kallade allbyggnationen 

i 20 kommuner runt Göteborg 

samt för byggservice och ombyggnader av 

bostäder i Göteborgs kommun. 

– Fram till ganska nyligen rådde byggboom 

i bland annat Göteborgsområdet. På 

grund av finanskrisen har den nu avstannat 

helt på Byggnation Bostäder, säger Håkan 

Olsson. Bland övriga beställare råder stor 

försiktighet. Även för våra industrikunder 

har uppdragen minskat, i takt med att det 

också går sämre för dem. 

– Men jag ser ändå lite ljuspunkter, för 

nu, när räntorna sjunkit, börjar förfrågningarna 

återkomma. Framför allt gäller det 

kommunerna utanför Göteborg. Det är 

dock färre projekt ute på marknaden och 

konkurrensen har hårdnat; vi är fler än tidigare 

som slåss om uppdragen. 

Ett AnnAt glädjAndE besked är att kommunala 

bostadsbolag visar stort intresse för 

att få igång byggen av hyresrätter igen, i hopp 

om att låga räntor ska ge lägre kostnader. 

Regionen har nyligen tagit till ett annorlunda 

grepp för att ordna beläggning för 

sina hantverkare. På försök har man annonserat 

i lokalpressen i Alingsås och Borås, om 

att göra ombyggnads- och reparationsarbeten 

i privata hem med hjälp av ROT-avdrag. 

Annonserna gav bra gensvar och nu planeras 

en utvidgning till fler lokaltidningar. 

– Andra byggföretag har förstås uppmärksammat 

detta och gör nu likadant, 

berättar Håkan.

ålder 51 år. 

familj hustru Bozena och utflugna barn 

från deras respektive tidigare äktenskap. 

Bor i Stora Höga i Stenungsunds kommun 

Senast lästa bok I lagens limo, av Michael 

Connelly. 

fritidsintressen älskar havet i alla dess 

former, seglar utmed kusterna och kappseglar 

i bland annat VM i H-båt. 

Reser gärna till Mellaneuropa med dess 

sjöar, där tävlingar i H-båt hålls; Bohuskusten 

och favoritplatsen Käringön, danska 

kusten och tyska Östersjökusten. 

Äter gärna fisk all sorts fisk, till exempel 

piggvar och hummer. 

Att Håkan trivs på Peab råder det inget 

tvivel om. 

– Det har jag gjort hela tiden, säger han. 

Här finns en närhet till både arbetskamrater 

och chefer, liksom stor delaktighet i arbetet 

– oavsett vilken befattning man har. 

– Jag delegerar mycket i mitt arbete, fortsätter 

han. Det skulle aldrig fungera annars. 

Min främsta uppgift, som jag ser det, är att 

stötta mina sex duktiga arbetschefer och 

hjälpa till att ordna fram de resurser som de 

behöver. Jag är inte den som står i rampljuset, 

utan är mer lyssnande och coachande. 

En av de verksamheter som ligger Håkan 

speciellt varmt om hjärtat är regionens 

snickeri. 

– Det har funnits med hela tiden och är 

ursprungligen kommet ur Byggnadsgillet, 

som sen blev BPA och sedan Peab. Här finns 

åtta hantverkare som i alla år bara jobbat i 

snickeriet, vilket är unikt. Tänk vilken fantastisk 

kunskapsresurs vi har där! De är dessutom 

oerhört allsidiga och har bland annat 

inrett såväl krogar, som inredningar i offentliga 

lokaler. Det bästa är, tycker Håkan, att 

det också finns god återväxt i snickeriet. 

Verksamheten kan därmed fortsätta länge än! 

PEABS BOKSluTSKOmmunIKé 

JAnuARI – DEcEmBER VInJETT 2008 

» Med en hög aktivitet i pågående produktion 

och ett starkt resultat, var 2008 ett mycket bra 

år för Peab. Sedan halvårsskiftet har vi dock 

sett en försvagning av konjunkturen, en nedgång 

som förstärktes under fjärde kvartalet. 

Genom införlivandet av Peab Industri, skapar 

vi ett Peab som är affärsmässigt anpassat till 

den nya marknads situationen, samtidigt som 

det nya Peab blir finansiellt starkare än vad 

delarna var för sig var tidigare.« mats Paulsson, VD Peab 

nETTOOmSÄTTnInG RÖRElSERESulTAT 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

ORDERInGånG 

12 000 

11 000 

10 000 

9 000 

8 000 

7 000 

6 000 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

• Nettoomsättningen ökade med 

7 procent till 34 132 Mkr (31 977), 

proforma inklusive Peab Industri ökade 

nettoomsättningen med 8 procent till 

39 762 Mkr (36 940) 

• Rörelseresultatet ökade med 7 procent 

till 1 349 Mkr (1 261), proforma inklusive 

Peab Industri ökade rörelseresultatet 

med 9 procent till 2 202 Mkr (2 023) 

• Årets resultat uppgick till 1 093 Mkr 

(811), proforma inklusive Peab Industri 

uppgick årets resultat till 1 724 Mkr 

(1 254) 

• Resultat per aktie före utspädning uppgick 

till 6,56 kr (4,92), proforma inklusive 

Peab Industri uppgick resultatet per 

aktie före utspädning till 6,10 kr (4,28) 

• Orderstocken för Bygg och Anläggning 

uppgick till 24 233 Mkr (26 299) 

• Styrelsen föreslår en utdelning om 

2,25 kr (2,25) per aktie 

Den kompletta bokslutskommunikén finner du på www.peab.se 

eller beställ den tryckta versionen via Peabs växel, telefon 0431-89 000. 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 


KRÖnIKA 

Kvinnligt / manligt 

vi män BEskylls oftA för att vara allmänt 

pjåskiga och ha en låg stress- och smärttröskel. 

Kanhända är det så, men jag tror inte 

det är en genusfråga utan att skillnaden 

mellan könen i denna fråga är ganska subtil. 

(Ska jag vara riktigt ärlig för en gångs skull, 

så vet jag inte vad subtil betyder, men jag 

använder det ändå, för att jag tycker att det 

låter både intellektuellt och tufft). 

På tal om smärta så har jag haft ont i mitt 

vänstra knä ett tag. Men jag har härdat ut 

och i det tysta burit min plåga. När jag så i 

höstas träffade en av mina bästa kompisar 

sedan många år, en man som dessutom är en 

framstående ortoped, tog jag tillfället i akt 

och frågade om det kunde vara nåt strul 

med menisken eller så. Han kände på mitt 

knä och ryckte och vred. Det gjorde ont intill 

gränsen av vad människan kan uthärda 

och jag trodde ett tag att han skulle bryta 

min knäled på mitten. Sen sa han att det 

förmodligen bara var ledbrosket i knäet, 

som var på upphällningen. 

– Kan det opereras, stönade jag. 

– Nä, sa han, vi undviker helst knäoperationer 

på äldre människor, om det 

inte är absolut nödvändigt. 

Äldre människor. Nu är han min före 

detta kompis. Vi som har haft så mycket 

roligt tillsammans genom åren. 

– Vad gör man då, frågade jag avmätt. 

– Det jag skulle vilja rekommendera är en 

kur med sprutor av tuppkamsextrakt, sa före 

detta gode vännen. 


Men det vet jag inte om jag kommer att 

ställa upp på. För det första tycker jag ohyggligt 

illa om att få sprutor. Sen är det det där 

med tuppkamsextraktet. Man vet ju inte 

vilka biverkningar det kan få. Tänk om man 

börjar gala på morgnarna. Hur roligt är det? 

dEn finAnsiEllA kRis som nu på det ena 

eller andra sättet påverkar oss alla, är männens 

fel. Det påstår minst hälften av befolkningen 

och det kan nog ligga något i det. Merparten 

av lejonen på Wall Street är ju män. Ett 

Lehman Sisters hade aldrig klantat till det 

och gått överstyr, det är då ett som är säkert. 

Att ha åsikter om de stackars manfolken 

är inget nytt. Den engelska järnladyn Mrs 

Thatcher, som visade var skåpet skulle stå i 

England under många år, yppade vid upprepade 

tillfällen att om du vill få någonting 

sagt, skall du be en man. Om du vill få 

något gjort, skall du be en kvinna. 

En annan dam med bestämda åsikter var 

Charlotte Whitton, legendarisk borgmästare 

i Canadas huvudstad Ottawa under 

1950-talet. Hon är kvinnan bakom uttalandet 

” En kvinna måste utföra sitt jobb 

dubbelt så bra som en man, för att anses 

vara hälften så duglig. Lyckligtvis är det inte 

särskilt svårt”. 

göstA sjöstRöm, skrönikör, som kan gå 

och tala i mobiltelefon, samtidigt. Detta 

faktum avfärdar en ofta återkommande myt 

om männens begränsningar.

Nr 1 - Peab

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Nr 1 - Peab

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?