3. Övergripande gestaltningsprogram - Norrtälje kommun
3. Övergripande gestaltningsprogram - Norrtälje kommun
3. Övergripande gestaltningsprogram - Norrtälje kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Norrtä lje Hämn –<br />
<strong>3.</strong> Ö vergripände<br />
gestältningsprogräm<br />
1
Innehåll<br />
1. <strong>Övergripande</strong> <strong>gestaltningsprogram</strong> – roll och status<br />
Del av helhet som beskriver den framtida stadsdelen<br />
Syfte och innehåll<br />
2. <strong>Norrtälje</strong> Hamn - Utgångspunkter<br />
<strong>Norrtälje</strong>identitet<br />
Grundläggande egenskaper hos den lilla staden<br />
Grundläggande förutsättningar för förnyelse av <strong>Norrtälje</strong> Hamn<br />
<strong>3.</strong> Gestaltningsprinciper<br />
Helhet<br />
Bebyggelse i <strong>Norrtälje</strong> Hamn<br />
Offentliga rum i <strong>Norrtälje</strong> Hamn<br />
4. Stadsrum i <strong>Norrtälje</strong> Hamn<br />
Kajstråket<br />
Strandparken<br />
Roslagsgatan/Parken/Hamntorget<br />
Gatorna i stadsdelen<br />
Parker och platser i stadsdelen<br />
2<br />
<strong>Norrtälje</strong> Hamn – <strong>Övergripande</strong> <strong>gestaltningsprogram</strong><br />
har tagits fram av:<br />
Owe Swanson, Swanson arkitektkontor<br />
Kjell Forshed, Brunnberg&Forshed Arkitektkontor<br />
Ingrid Moberg, Brunnberg&Forshed Arkitektkontor<br />
Bibbi Leine, Landskapslaget<br />
i nära samverkan med :<br />
Arbetsgruppen för <strong>Norrtälje</strong> Hamn, <strong>Norrtälje</strong> <strong>kommun</strong><br />
Arbetet har bedrivits under ledning av :<br />
Styrgruppen för <strong>Norrtälje</strong> Hamn, <strong>Norrtälje</strong> <strong>kommun</strong>
1. <strong>Övergripande</strong> <strong>gestaltningsprogram</strong> – roll och<br />
status<br />
Del av helhet som beskriver den framtida stadsdelen<br />
Det övergripande <strong>gestaltningsprogram</strong>met för <strong>Norrtälje</strong> Hamn är en del i<br />
ett paket som består av fyra delar:<br />
1. Vision<br />
2. Strukturplan<br />
<strong>3.</strong> <strong>Övergripande</strong> <strong>gestaltningsprogram</strong><br />
4. Genomförandestrategi<br />
Alla dessa delar bildar en helhet och beslutas samtidigt av <strong>kommun</strong>en.<br />
Intentionerna i denna helhet får formell rättsverkan genom efterföljande<br />
detaljplanering samt genom avtal mellan <strong>kommun</strong>en och berörda<br />
fastighetsägare. I denna process ingår mer detaljerade<br />
<strong>gestaltningsprogram</strong> kopplade till respektive detaljplan.<br />
Syfte och innehåll<br />
Det övergripande <strong>gestaltningsprogram</strong>mets syfte är:<br />
Att säkra en bestämd kvalitetsnivå främst när det gäller de<br />
offentliga rummen<br />
Att alla parter som är och som kommer att bli engagerade i<br />
utvecklingen av <strong>Norrtälje</strong> Hamn har en gemensam bild av<br />
kvalitetskraven när det gäller den framtida stadsmiljön<br />
Programmet avser den offentliga miljön – rummen mellan husen – den<br />
gemensamma miljö som formas av gatornas och platsernas behandling<br />
3<br />
samt kvarterens väggar mot dessa. Kvarterens inre behandlas inte i detta<br />
övergripande <strong>gestaltningsprogram</strong>.
2. <strong>Norrtälje</strong> Hamn – Utgångspunkter<br />
<strong>Norrtälje</strong>identitet<br />
<strong>Norrtälje</strong> stad har karaktär av en traditionell småstad med en historisk<br />
stadskärna som är klassad som riksintresse för kulturmiljövården.<br />
Stadskärnan får en speciell karaktär genom den sekvens av årum som<br />
löper genom staden. Stadskärnan präglas vidare av en stor variation i<br />
såväl bebyggelsens som de offentliga rummens utformning. Variationen i<br />
hushöjder och variationen i byggnadsmaterial skiljer <strong>Norrtälje</strong> från flera<br />
traditionella svenska trästäder.<br />
Hamnområdet har i och med sin historia och användning en annan skala<br />
än stadskärnan. Här möter staden havet och här domineras skalan av de<br />
stora silobyggnaderna.<br />
Vid omvandling av hamnområdet till en del av den blandade staden och<br />
en utveckling av stadskärnan måste småstadens grundläggande<br />
egenskaper förenas med de grundläggande förutsättningarna inom<br />
hamnområdet. <strong>Norrtälje</strong>identiteten ligger till grund för en utveckling där<br />
ett nytt lager läggs till den växande staden.<br />
4<br />
Grundläggande egenskaper hos den lilla staden<br />
Ett antal egenskaper hos den lilla staden utgår från stadsrummets<br />
utformning och tillåter stor individuell frihet för varje byggnad. Bland<br />
dessa egenskaper märks:<br />
Den måttliga höjdskalan, nära människans mått<br />
Den måttliga längdskalan<br />
Distinkta gaturum, där husens fasader står i kvartersgränsen och<br />
all mark utanför tillhör det offentliga rummet<br />
Tydligt, öppet och förgrenat gatunät med framkomlighet för alla –<br />
inklusive biltrafik på oskyddade trafikanters villkor – och med<br />
möjlighet att välja olika vägar<br />
Nät av offentliga platser<br />
Ingen upprepning av husens utformning men ofta variation med<br />
diciplin så att en helhet består<br />
Enkla, huvudsakligen släta fasader utan mer markant<br />
utspringande partier<br />
Ofta verksamheter i bostadshusens bottenvåningar<br />
Dessa grundläggande egenskaper hos den traditionella småstaden är<br />
möjliga att översätta och tillämpa även vid nyproducerad stadsmiljö som i<br />
<strong>Norrtälje</strong> Hamn.
5<br />
Grundläggande förutsättningar för förnyelse av<br />
<strong>Norrtälje</strong> Hamn<br />
Följande förutsättningar är specifika för hamnområdet och utgör grund<br />
för förnyelsen:<br />
Direkt koppling till stadskärnan som ger möjlighet att bygga<br />
staden vidare kontinuerligt<br />
Den stora skalan med bl.a. silobyggnaderna som kontrast till<br />
stadskärnans skala<br />
Söderläge mot vatten som ger kajområdet särskilt goda<br />
förutsättningar som offentligt rum<br />
Förutom Brännäsgården, Rosa silon och Pilgatans sträckning finns<br />
få byggnader och strukturer som är bevarandevärda och ger<br />
utgångspunkter för förnyelsen<br />
Behov av markuppfyllnad som ger nya förutsättningar att gestalta<br />
den offentliga miljön samt att skapa relation mellan gata och<br />
kvartersgård
<strong>3.</strong> Gestaltningsprinciper<br />
Helhet<br />
Skala – stadsdelens samlade gestaltning<br />
Bebyggelsen i hamnstadsdelen ska bilda en tydlig front mot kaj och<br />
strand. Denna front bildas bl.a. genom att husen här tillåts vara i<br />
genomsnitt en våning högre än i de inre delarna av stadsdelen. I de inre<br />
delarna får bebyggelsens höjd inte överstiga den norrtäljeskala som är<br />
etablerad i stadskärnan. Det innebär tre våningar samt en fjärde indragen<br />
takvåning.<br />
Stadsdelen är uppbyggd av kvarter med tydliga gränser mot gata.<br />
Flerbostadshus blandas med inslag av stadsradhus.<br />
Variation – en successivt växande stadsdel<br />
Det nya <strong>Norrtälje</strong> Hamn ska ges sådan variation i bebyggelsens<br />
utformning så att det inte kan uppfattas som ett enhetligt område. Det<br />
ska istället kunna ses som resultat av en successivt växande stadsdel där<br />
byggnader får ta intryck av olika tider och byggherrar. Engagemang från<br />
flera byggherrar och flera arkitekter är en del i en sådan process.<br />
Offentligt/privat<br />
Ambitionen om stad förutsätter tydliga gränser mellan offentligt och<br />
privat. De offentliga rummen ges en sammanhållen och tydlig gestaltning<br />
som håller över tid. Detta tillåter en stor variation när det gäller<br />
bebyggelsen i kvarteren. Hur husens bottenvåningar möter gatan och<br />
relationen mellan gata och gård är väsentliga aspekter när det gäller att<br />
förena god gatumiljö med god bostadsmiljö. Med rätt avvägning av mått<br />
och material skapas större samlade värden i en miljö med stadskvaliteter.<br />
6<br />
Särskilt viktigt är relationen mellan offentligt och privat i fronten mot<br />
kajen . Här krävs en distinkt övergång mellan husen och den allmänna<br />
platsmarken. I gatuplanets möte mellan hus och plats ska husens<br />
bottenvåningar här rymma lokaler som bidrar till offentlighet och stadsliv.
Bebyggelse i <strong>Norrtälje</strong> Hamn<br />
Ett antal punkter sammanfattar vad som övergripande gäller för<br />
utformning av bebyggelsen i <strong>Norrtälje</strong> Hamn. Dessa punkter får utvecklas<br />
och kompletteras i de <strong>gestaltningsprogram</strong> som tas fram kopplade till<br />
efterföljande detaljplaner.<br />
Kvartersgränsen måste i alla lägen göras visuellt tydlig eftersom<br />
den skiljer det offentliga rummet från det privata. Det är ett<br />
mycket starkt karaktärsdrag för den lilla staden.<br />
Bottenvåningarnas möte med gatan är avgörande för att boende-<br />
och stadskvaliter ska mötas i en berikande helhet.<br />
Varje huskropp ska utformas som en individ. Längre<br />
sammanhängande huslängor delas upp så att varje trapphus<br />
framträder, var och en med en tydlig och vackert bearbetat<br />
entréport mot gatan.<br />
Husens fasader mot gatan görs enkla och släta. Utskjutande<br />
byggnadsdelar i gaturummen såsom burspråk, verandor,<br />
balkonger, skärmtak och dylikt får sticka ut högst 70 cm. Indragna<br />
balkonger ska utgöra del av byggnadskroppen. Mot större<br />
stadsrum som kaj och strand får öppna balkonger sticka ut ca 2 m.<br />
Öppningar mellan husen mot gata ska förses med plank som har<br />
portar i trä.<br />
Samlade parkeringar får inte ligga i kvartershörn<br />
Nivåskillnader i kvartersgräns tas upp med murar eller socklar.<br />
Slänter får inte förekomma.<br />
Speciella solitära byggnader som t.ex. i silolägena kan med fördel<br />
skilja ut sig när det gäller material och gestaltning.<br />
Variation i material och form eftersträvas.<br />
7
Offentliga rum i <strong>Norrtälje</strong> Hamn<br />
Ett antal punkter sammanfattar vad som övergripande gäller för<br />
utformningen av de offentliga rummen i <strong>Norrtälje</strong> Hamn. I avsnitt 4<br />
redovisas hur dessa riktlinjer tillämpas i olika aktuella stadsrum.<br />
Det offentliga rummets kvalitet är avgörande för hela stadsdelens<br />
kvalitet.<br />
Det offentliga rummet formas av dess väggar och golv –<br />
bebyggelsen och markbehandlingen – och hur de används.<br />
Samstämmighet ska råda mellan användning och utformning så<br />
att utformningen stödjer den tänkta användningen.<br />
Stadsrummets sociala funktion är lika viktig som dess praktiska<br />
funktion.<br />
Det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla. Ingen miljö får<br />
utgöra hinder för användning.<br />
Det offentliga rummet ska byggas av gedigna material som åldras<br />
vackert och som refererar till den traditionella staden.<br />
Det offentliga rummet ska ges en konstnärlig bearbetning som är<br />
integrerad i den byggda miljön framför fristående konstobjekt och<br />
utsmyckningar.<br />
Gedigna material och en mänsklig skala.<br />
8
4. Stadsrum i <strong>Norrtälje</strong> Hamn<br />
Kajstråket<br />
Kajstråket sträcker sig från Roslagsgatan ända till områdets östra delar.<br />
Det har en variation med olika rumsbildningar, utblickar och karaktärer.<br />
Det börjar i väster med kajtorget som binder ihop Sjötullsgatan med<br />
hamnen över Roslagsgatan. Stråket härifrån och österut, längs den gamla<br />
industrihamnen, varieras inom ramen för en övergripande helhet med en<br />
stadig karaktär. Det finns tre nivåer, den övre utformas som gångfartsgata<br />
för blandtrafik på de gåendes villkor. Gatan bryts av med platser i<br />
avvikande beläggning i silolägena. Närmast husfasaderna finns en fredad<br />
zon för gående och för möblering kopplad till innehållet i anslutande<br />
bottenvåning.<br />
Kajens mellannivå är densamma som dagens kaj. Den inbjuder till<br />
flanerande och är en möbleringszon t ex för mindre byggnader eller<br />
sittmöbler. Lägsta nivån är en bryggnivå som finns på delar av kajsträckan.<br />
Bryggan ligger ca 1,2 m över normalvatten och lämpar sig för angöring av<br />
mindre till medelstora båtar. Mellan de olika nivåerna finns murar,<br />
trappor och ramper.<br />
I slutet av kajstråkets öst-västliga del finns Hamnplan, ett öppet torg med<br />
vida utblickar över vattnet. Det fortsätter ned mot vattnet på tre nivåer<br />
med breda sydvända trappor. I kajens hörn finns en plats med hög<br />
kajkant, möjlig för större båtar att angöra eller som utkiksplats.<br />
Kajstråket fortsätter i nord-sydlig riktning. Terrasseringen i tre nivåer<br />
fortsätter runt pirens södra sida. Vid den lägre nivån finns plats för många<br />
mindre till mellanstora båtar att angöra. Piren med dess byggnad angörs<br />
på en plats som ansluter till stadsdelens nya gatunät i läge och nivå. Norr<br />
10<br />
om piren finns några parkeringsplatser med gångbana närmast vattnet. En<br />
mur ansluter mot vattnet och är en ny kaj. Här och vidare längs den östvästliga<br />
förlängningen finns en terrassering i två nivåer, den lägre i form<br />
av en brygga på kajmurens utsida. Bryggan ansluter till strandparkens<br />
bryggor och platser.<br />
Kajstråket hålls samman genom en konsekvens i materialbehandling.<br />
Trappor, murar och övriga vertikala ytor utförs företrädesvis i granit.<br />
Beläggningar följer de olika terrassnivåerna samt markerar de olika<br />
platserna. Det är alltid trä i nedre nivån samt sten på platser. Möjliga<br />
körvägar beläggs med asfalt kantad av ramstenar i granit. Kajstråket hålls<br />
också samman genom sin kontakt med vattnet. Möblering placeras med<br />
hänsyn till siktlinjer mot vattnet, detta gäller te x mindre byggnader.
Strandparken<br />
I öster utformas en strandpark i det befintliga vassbältet. Ett system av<br />
pålade bryggor och platser placeras i vattnet. Strandvegetationen<br />
kompletteras med artrika strandängar i grunda lägen. Längst i öster finns<br />
möjlighet att anlägga mer markfast strandäng med bad i sydvästvänt läge.<br />
13
Roslagsgatan/Parken/Hamntorget<br />
Roslagsgatan utformas som en stadsgata med ett samlande gaturum för<br />
de båda sidorna. En smalare trädplanterad gata med fler korsningar<br />
kommer att hjälpa bilisterna att hålla ner hastigheten. Gatan får träd och<br />
kantstensparkering längs båda sidorna. Den gröna zonen längs östra<br />
kanten behålls och förstärks som offentlig park. Gatuträden längs denna<br />
sida planteras i grönyta och gångbanan ligger i parken. Längs denna kan<br />
platser för vistelse anordnas. Gångstråket längs den gamla vallen behålls.<br />
De flesta av de stora träden behålls likaså. Några av dem, ca 3-4 st,<br />
kommer dock att tas bort för att möjliggöra de nya gatorna. Parken<br />
moduleras i terrängen, vilket kan stärka de nya rumsbildningarna som<br />
skapas i parken. I södra delen av parken finns en grön parkeringsplats,<br />
omgiven av häckar och med beläggning av armerat gräs. Några sparade<br />
stora träd står i anslutning till denna och bidrar med sitt krontak.<br />
14
Gatorna i stadsdelen<br />
Småstadsgata 13 meter<br />
Denna gatutyp har en trädrad på sin solbelysta sida, norr alternativt öster<br />
om körbanan. Träden är placerade i en zon med smågatsten, mellan<br />
träden finns plats för kantstensparkering. För att få en kontinuitet i<br />
trädraden bör det inte vara längre än 13-14 m mellan trädens placering.<br />
Kantstenen, borgmästarsten med 10 cm visning, placeras innanför<br />
trädraden, mellan gångbana och parkeringsremsa. Därav måste<br />
stammarna skyddas med ett bra påkörningsskydd. Gångbanan utförs av<br />
betongplattor. Utmed husfasaderna finns en smal zon av gatsten. Den<br />
fungerar som en<br />
16<br />
skyddszon där det också finns utrymme för planteringsgropar för<br />
klängväxter.<br />
Den nya bebyggelsen på Pilgatans södra sida behöver ett mothåll på<br />
gatans norra sida där staden övergår i en mer uppluckrad och luftigare<br />
stadsbyggnadstyp. En ny trädrad här gör gaturummet tydligare. Norr om<br />
den kan en gång- och cykelbana anläggas.
Småstadsgata 15 meter<br />
Denna gata utformas som 13-metersgatan, med den skillnaden att det<br />
även på andra sidan gatan finns en zon av smågatsten för sidoparkering.<br />
Denna zon kan vid behov byggas om för att utvidga körytan i händelse av<br />
att busstrafik dras in i stadsdelen.<br />
17<br />
Gränd 8 meter<br />
Denna gatutyp fungerar som blandtrafikgata (gårdsgata) på de oskyddade<br />
trafikanternas villkor och förses med en smal köryta i mitten så att<br />
hastigheterna hålls naturligt låga. Sidoområdena utförs med smågatsten.<br />
Detta 1.5 meter breda sidoområde fungerar som en vacker och dekorativ<br />
ram runt varje kvarter. Här kan även trappsteg, pollare och stolpar<br />
placeras. Den ger ett sikt- och skyddsavstånd samt fungerar för<br />
snöupplag. Sidoremsan får en kant av borgmästarsten med endast 2 cm<br />
visning för tillgänglighet. Planteringsgropar för klängväxter och rosor<br />
anläggs närmast fasad.
Eftersom den nya bebyggelsen i hamnen utformas som en låg, men tät,<br />
kvartersstad med husfasader i fastighetsgränsen är det mycket viktigt att<br />
föra in grönska i gatumiljön. De bredare gatorna kan trädplanteras på en<br />
sida medan de smalare gränderna kan få ett grönt inslag genom att man<br />
tillför en möjlighet till plantering invid fasad.<br />
18
Parker och platser i stadsdelen<br />
Stadsdelens inre ges gröna inslag och luft i stadsbilden genom parker och<br />
platser av olika storlek och karaktär. Norr om Pilgatan finns större ytor<br />
möjliga för en förskola med stor tomt samt längre i öster; bollplaner eller<br />
andra idrottsytor.<br />
Stadskaraktären är tydlig genom att all plats mellan kvarteren är offentlig.<br />
Genom att ge de olika parkerna och platserna egen identitet inom ramen<br />
för en sammanhållen helhet, kan de bli viktiga orienteringspunkter.<br />
Identitet kan ges med hjälp av specifik vegetation, möblering, belysning<br />
eller markmaterial.<br />
Centralt i stadsdelen finns en större kvarterspark. Dess yttre form följer<br />
kvartersstrukturen medan dess inre är friare. Platser för aktivitet och vila<br />
finns runt ett öppet mittrum.<br />
Mindre kvartersparker finns på ett par ställen. De kan berika<br />
omkringliggande kvarter med sin växtliget som ger händelser över året,<br />
även om inte hela parkerna behöver vara gröna. Genom dessa finns<br />
promenadmöjlighet som alternativ till att gå på gatornas gångbanor. Det<br />
bör här också finnas enkla sittmöjligheter.<br />
Platsbildningar finns i olika lägen i samband med gatornas vidgningar och<br />
korsningar. I Pilgatans västra del bildas en större plats med siktlinje mot<br />
kyrkan och Brännästomten. Mindre platser finns framför allt längs första<br />
parallellgatan norr om kajen. Även i gatornas och grändernas möten med<br />
kajen bildas platser för vistelse.<br />
Platserna i stadsdelens inre kan vara ett komplement till strandlinjens<br />
friytor vid de tillfällen då inte klimatet lockar till att vistas vid havet. De<br />
19<br />
utgör också värdefulla närytor för de boende i inre kvarteren, som<br />
komplement till gårdarna.
Där gatorna vidgas skapas mindre platser som ges kvaliteter med<br />
markbeläggning, träd och möblering. Biltrafiken tar hänsyn till platsen<br />
genom att körbanans asfalt bryts med annan beläggning. Skissen visar ett<br />
exempel. Det finns flera liknande mindre platser i stadsdelen.<br />
20