3. Övergripande gestaltningsprogram - Norrtälje kommun

Norrtä lje Hämn –
3. Ö vergripände
gestältningsprogräm
1

Innehåll
1. Övergripande gestaltningsprogram – roll och status
Del av helhet som beskriver den framtida stadsdelen
Syfte och innehåll
2. Norrtälje Hamn - Utgångspunkter
Norrtäljeidentitet
Grundläggande egenskaper hos den lilla staden
Grundläggande förutsättningar för förnyelse av Norrtälje Hamn
3. Gestaltningsprinciper
Helhet
Bebyggelse i Norrtälje Hamn
Offentliga rum i Norrtälje Hamn
4. Stadsrum i Norrtälje Hamn
Kajstråket
Strandparken
Roslagsgatan/Parken/Hamntorget
Gatorna i stadsdelen
Parker och platser i stadsdelen
2
Norrtälje Hamn – Övergripande gestaltningsprogram
har tagits fram av:
Owe Swanson, Swanson arkitektkontor
Kjell Forshed, Brunnberg&Forshed Arkitektkontor
Ingrid Moberg, Brunnberg&Forshed Arkitektkontor
Bibbi Leine, Landskapslaget
i nära samverkan med :
Arbetsgruppen för Norrtälje Hamn, Norrtälje kommun
Arbetet har bedrivits under ledning av :
Styrgruppen för Norrtälje Hamn, Norrtälje kommun

1. Övergripande gestaltningsprogram – roll och
status
Del av helhet som beskriver den framtida stadsdelen
Det övergripande gestaltningsprogrammet för Norrtälje Hamn är en del i
ett paket som består av fyra delar:
1. Vision
2. Strukturplan
3. Övergripande gestaltningsprogram
4. Genomförandestrategi
Alla dessa delar bildar en helhet och beslutas samtidigt av kommunen.
Intentionerna i denna helhet får formell rättsverkan genom efterföljande
detaljplanering samt genom avtal mellan kommunen och berörda
fastighetsägare. I denna process ingår mer detaljerade
gestaltningsprogram kopplade till respektive detaljplan.
Syfte och innehåll
Det övergripande gestaltningsprogrammets syfte är:
Att säkra en bestämd kvalitetsnivå främst när det gäller de
offentliga rummen
Att alla parter som är och som kommer att bli engagerade i
utvecklingen av Norrtälje Hamn har en gemensam bild av
kvalitetskraven när det gäller den framtida stadsmiljön
Programmet avser den offentliga miljön – rummen mellan husen – den
gemensamma miljö som formas av gatornas och platsernas behandling
3
samt kvarterens väggar mot dessa. Kvarterens inre behandlas inte i detta
övergripande gestaltningsprogram.

2. Norrtälje Hamn – Utgångspunkter
Norrtäljeidentitet
Norrtälje stad har karaktär av en traditionell småstad med en historisk
stadskärna som är klassad som riksintresse för kulturmiljövården.
Stadskärnan får en speciell karaktär genom den sekvens av årum som
löper genom staden. Stadskärnan präglas vidare av en stor variation i
såväl bebyggelsens som de offentliga rummens utformning. Variationen i
hushöjder och variationen i byggnadsmaterial skiljer Norrtälje från flera
traditionella svenska trästäder.
Hamnområdet har i och med sin historia och användning en annan skala
än stadskärnan. Här möter staden havet och här domineras skalan av de
stora silobyggnaderna.
Vid omvandling av hamnområdet till en del av den blandade staden och
en utveckling av stadskärnan måste småstadens grundläggande
egenskaper förenas med de grundläggande förutsättningarna inom
hamnområdet. Norrtäljeidentiteten ligger till grund för en utveckling där
ett nytt lager läggs till den växande staden.
4
Grundläggande egenskaper hos den lilla staden
Ett antal egenskaper hos den lilla staden utgår från stadsrummets
utformning och tillåter stor individuell frihet för varje byggnad. Bland
dessa egenskaper märks:
Den måttliga höjdskalan, nära människans mått
Den måttliga längdskalan
Distinkta gaturum, där husens fasader står i kvartersgränsen och
all mark utanför tillhör det offentliga rummet
Tydligt, öppet och förgrenat gatunät med framkomlighet för alla –
inklusive biltrafik på oskyddade trafikanters villkor – och med
möjlighet att välja olika vägar
Nät av offentliga platser
Ingen upprepning av husens utformning men ofta variation med
diciplin så att en helhet består
Enkla, huvudsakligen släta fasader utan mer markant
utspringande partier
Ofta verksamheter i bostadshusens bottenvåningar
Dessa grundläggande egenskaper hos den traditionella småstaden är
möjliga att översätta och tillämpa även vid nyproducerad stadsmiljö som i
Norrtälje Hamn.

5
Grundläggande förutsättningar för förnyelse av
Norrtälje Hamn
Följande förutsättningar är specifika för hamnområdet och utgör grund
för förnyelsen:
Direkt koppling till stadskärnan som ger möjlighet att bygga
staden vidare kontinuerligt
Den stora skalan med bl.a. silobyggnaderna som kontrast till
stadskärnans skala
Söderläge mot vatten som ger kajområdet särskilt goda
förutsättningar som offentligt rum
Förutom Brännäsgården, Rosa silon och Pilgatans sträckning finns
få byggnader och strukturer som är bevarandevärda och ger
utgångspunkter för förnyelsen
Behov av markuppfyllnad som ger nya förutsättningar att gestalta
den offentliga miljön samt att skapa relation mellan gata och
kvartersgård

3. Gestaltningsprinciper
Helhet
Skala – stadsdelens samlade gestaltning
Bebyggelsen i hamnstadsdelen ska bilda en tydlig front mot kaj och
strand. Denna front bildas bl.a. genom att husen här tillåts vara i
genomsnitt en våning högre än i de inre delarna av stadsdelen. I de inre
delarna får bebyggelsens höjd inte överstiga den norrtäljeskala som är
etablerad i stadskärnan. Det innebär tre våningar samt en fjärde indragen
takvåning.
Stadsdelen är uppbyggd av kvarter med tydliga gränser mot gata.
Flerbostadshus blandas med inslag av stadsradhus.
Variation – en successivt växande stadsdel
Det nya Norrtälje Hamn ska ges sådan variation i bebyggelsens
utformning så att det inte kan uppfattas som ett enhetligt område. Det
ska istället kunna ses som resultat av en successivt växande stadsdel där
byggnader får ta intryck av olika tider och byggherrar. Engagemang från
flera byggherrar och flera arkitekter är en del i en sådan process.
Offentligt/privat
Ambitionen om stad förutsätter tydliga gränser mellan offentligt och
privat. De offentliga rummen ges en sammanhållen och tydlig gestaltning
som håller över tid. Detta tillåter en stor variation när det gäller
bebyggelsen i kvarteren. Hur husens bottenvåningar möter gatan och
relationen mellan gata och gård är väsentliga aspekter när det gäller att
förena god gatumiljö med god bostadsmiljö. Med rätt avvägning av mått
och material skapas större samlade värden i en miljö med stadskvaliteter.
6
Särskilt viktigt är relationen mellan offentligt och privat i fronten mot
kajen . Här krävs en distinkt övergång mellan husen och den allmänna
platsmarken. I gatuplanets möte mellan hus och plats ska husens
bottenvåningar här rymma lokaler som bidrar till offentlighet och stadsliv.

Bebyggelse i Norrtälje Hamn
Ett antal punkter sammanfattar vad som övergripande gäller för
utformning av bebyggelsen i Norrtälje Hamn. Dessa punkter får utvecklas
och kompletteras i de gestaltningsprogram som tas fram kopplade till
efterföljande detaljplaner.
Kvartersgränsen måste i alla lägen göras visuellt tydlig eftersom
den skiljer det offentliga rummet från det privata. Det är ett
mycket starkt karaktärsdrag för den lilla staden.
Bottenvåningarnas möte med gatan är avgörande för att boende-
och stadskvaliter ska mötas i en berikande helhet.
Varje huskropp ska utformas som en individ. Längre
sammanhängande huslängor delas upp så att varje trapphus
framträder, var och en med en tydlig och vackert bearbetat
entréport mot gatan.
Husens fasader mot gatan görs enkla och släta. Utskjutande
byggnadsdelar i gaturummen såsom burspråk, verandor,
balkonger, skärmtak och dylikt får sticka ut högst 70 cm. Indragna
balkonger ska utgöra del av byggnadskroppen. Mot större
stadsrum som kaj och strand får öppna balkonger sticka ut ca 2 m.
Öppningar mellan husen mot gata ska förses med plank som har
portar i trä.
Samlade parkeringar får inte ligga i kvartershörn
Nivåskillnader i kvartersgräns tas upp med murar eller socklar.
Slänter får inte förekomma.
Speciella solitära byggnader som t.ex. i silolägena kan med fördel
skilja ut sig när det gäller material och gestaltning.
Variation i material och form eftersträvas.
7

Offentliga rum i Norrtälje Hamn
Ett antal punkter sammanfattar vad som övergripande gäller för
utformningen av de offentliga rummen i Norrtälje Hamn. I avsnitt 4
redovisas hur dessa riktlinjer tillämpas i olika aktuella stadsrum.
Det offentliga rummets kvalitet är avgörande för hela stadsdelens
kvalitet.
Det offentliga rummet formas av dess väggar och golv –
bebyggelsen och markbehandlingen – och hur de används.
Samstämmighet ska råda mellan användning och utformning så
att utformningen stödjer den tänkta användningen.
Stadsrummets sociala funktion är lika viktig som dess praktiska
funktion.
Det offentliga rummet ska vara tillgängligt för alla. Ingen miljö får
utgöra hinder för användning.
Det offentliga rummet ska byggas av gedigna material som åldras
vackert och som refererar till den traditionella staden.
Det offentliga rummet ska ges en konstnärlig bearbetning som är
integrerad i den byggda miljön framför fristående konstobjekt och
utsmyckningar.
Gedigna material och en mänsklig skala.
8

4. Stadsrum i Norrtälje Hamn
Kajstråket
Kajstråket sträcker sig från Roslagsgatan ända till områdets östra delar.
Det har en variation med olika rumsbildningar, utblickar och karaktärer.
Det börjar i väster med kajtorget som binder ihop Sjötullsgatan med
hamnen över Roslagsgatan. Stråket härifrån och österut, längs den gamla
industrihamnen, varieras inom ramen för en övergripande helhet med en
stadig karaktär. Det finns tre nivåer, den övre utformas som gångfartsgata
för blandtrafik på de gåendes villkor. Gatan bryts av med platser i
avvikande beläggning i silolägena. Närmast husfasaderna finns en fredad
zon för gående och för möblering kopplad till innehållet i anslutande
bottenvåning.
Kajens mellannivå är densamma som dagens kaj. Den inbjuder till
flanerande och är en möbleringszon t ex för mindre byggnader eller
sittmöbler. Lägsta nivån är en bryggnivå som finns på delar av kajsträckan.
Bryggan ligger ca 1,2 m över normalvatten och lämpar sig för angöring av
mindre till medelstora båtar. Mellan de olika nivåerna finns murar,
trappor och ramper.
I slutet av kajstråkets öst-västliga del finns Hamnplan, ett öppet torg med
vida utblickar över vattnet. Det fortsätter ned mot vattnet på tre nivåer
med breda sydvända trappor. I kajens hörn finns en plats med hög
kajkant, möjlig för större båtar att angöra eller som utkiksplats.
Kajstråket fortsätter i nord-sydlig riktning. Terrasseringen i tre nivåer
fortsätter runt pirens södra sida. Vid den lägre nivån finns plats för många
mindre till mellanstora båtar att angöra. Piren med dess byggnad angörs
på en plats som ansluter till stadsdelens nya gatunät i läge och nivå. Norr
10
om piren finns några parkeringsplatser med gångbana närmast vattnet. En
mur ansluter mot vattnet och är en ny kaj. Här och vidare längs den östvästliga
förlängningen finns en terrassering i två nivåer, den lägre i form
av en brygga på kajmurens utsida. Bryggan ansluter till strandparkens
bryggor och platser.
Kajstråket hålls samman genom en konsekvens i materialbehandling.
Trappor, murar och övriga vertikala ytor utförs företrädesvis i granit.
Beläggningar följer de olika terrassnivåerna samt markerar de olika
platserna. Det är alltid trä i nedre nivån samt sten på platser. Möjliga
körvägar beläggs med asfalt kantad av ramstenar i granit. Kajstråket hålls
också samman genom sin kontakt med vattnet. Möblering placeras med
hänsyn till siktlinjer mot vattnet, detta gäller te x mindre byggnader.

Strandparken
I öster utformas en strandpark i det befintliga vassbältet. Ett system av
pålade bryggor och platser placeras i vattnet. Strandvegetationen
kompletteras med artrika strandängar i grunda lägen. Längst i öster finns
möjlighet att anlägga mer markfast strandäng med bad i sydvästvänt läge.
13

Roslagsgatan/Parken/Hamntorget
Roslagsgatan utformas som en stadsgata med ett samlande gaturum för
de båda sidorna. En smalare trädplanterad gata med fler korsningar
kommer att hjälpa bilisterna att hålla ner hastigheten. Gatan får träd och
kantstensparkering längs båda sidorna. Den gröna zonen längs östra
kanten behålls och förstärks som offentlig park. Gatuträden längs denna
sida planteras i grönyta och gångbanan ligger i parken. Längs denna kan
platser för vistelse anordnas. Gångstråket längs den gamla vallen behålls.
De flesta av de stora träden behålls likaså. Några av dem, ca 3-4 st,
kommer dock att tas bort för att möjliggöra de nya gatorna. Parken
moduleras i terrängen, vilket kan stärka de nya rumsbildningarna som
skapas i parken. I södra delen av parken finns en grön parkeringsplats,
omgiven av häckar och med beläggning av armerat gräs. Några sparade
stora träd står i anslutning till denna och bidrar med sitt krontak.
14

Gatorna i stadsdelen
Småstadsgata 13 meter
Denna gatutyp har en trädrad på sin solbelysta sida, norr alternativt öster
om körbanan. Träden är placerade i en zon med smågatsten, mellan
träden finns plats för kantstensparkering. För att få en kontinuitet i
trädraden bör det inte vara längre än 13-14 m mellan trädens placering.
Kantstenen, borgmästarsten med 10 cm visning, placeras innanför
trädraden, mellan gångbana och parkeringsremsa. Därav måste
stammarna skyddas med ett bra påkörningsskydd. Gångbanan utförs av
betongplattor. Utmed husfasaderna finns en smal zon av gatsten. Den
fungerar som en
16
skyddszon där det också finns utrymme för planteringsgropar för
klängväxter.
Den nya bebyggelsen på Pilgatans södra sida behöver ett mothåll på
gatans norra sida där staden övergår i en mer uppluckrad och luftigare
stadsbyggnadstyp. En ny trädrad här gör gaturummet tydligare. Norr om
den kan en gång- och cykelbana anläggas.

Småstadsgata 15 meter
Denna gata utformas som 13-metersgatan, med den skillnaden att det
även på andra sidan gatan finns en zon av smågatsten för sidoparkering.
Denna zon kan vid behov byggas om för att utvidga körytan i händelse av
att busstrafik dras in i stadsdelen.
17
Gränd 8 meter
Denna gatutyp fungerar som blandtrafikgata (gårdsgata) på de oskyddade
trafikanternas villkor och förses med en smal köryta i mitten så att
hastigheterna hålls naturligt låga. Sidoområdena utförs med smågatsten.
Detta 1.5 meter breda sidoområde fungerar som en vacker och dekorativ
ram runt varje kvarter. Här kan även trappsteg, pollare och stolpar
placeras. Den ger ett sikt- och skyddsavstånd samt fungerar för
snöupplag. Sidoremsan får en kant av borgmästarsten med endast 2 cm
visning för tillgänglighet. Planteringsgropar för klängväxter och rosor
anläggs närmast fasad.

Eftersom den nya bebyggelsen i hamnen utformas som en låg, men tät,
kvartersstad med husfasader i fastighetsgränsen är det mycket viktigt att
föra in grönska i gatumiljön. De bredare gatorna kan trädplanteras på en
sida medan de smalare gränderna kan få ett grönt inslag genom att man
tillför en möjlighet till plantering invid fasad.
18

Parker och platser i stadsdelen
Stadsdelens inre ges gröna inslag och luft i stadsbilden genom parker och
platser av olika storlek och karaktär. Norr om Pilgatan finns större ytor
möjliga för en förskola med stor tomt samt längre i öster; bollplaner eller
andra idrottsytor.
Stadskaraktären är tydlig genom att all plats mellan kvarteren är offentlig.
Genom att ge de olika parkerna och platserna egen identitet inom ramen
för en sammanhållen helhet, kan de bli viktiga orienteringspunkter.
Identitet kan ges med hjälp av specifik vegetation, möblering, belysning
eller markmaterial.
Centralt i stadsdelen finns en större kvarterspark. Dess yttre form följer
kvartersstrukturen medan dess inre är friare. Platser för aktivitet och vila
finns runt ett öppet mittrum.
Mindre kvartersparker finns på ett par ställen. De kan berika
omkringliggande kvarter med sin växtliget som ger händelser över året,
även om inte hela parkerna behöver vara gröna. Genom dessa finns
promenadmöjlighet som alternativ till att gå på gatornas gångbanor. Det
bör här också finnas enkla sittmöjligheter.
Platsbildningar finns i olika lägen i samband med gatornas vidgningar och
korsningar. I Pilgatans västra del bildas en större plats med siktlinje mot
kyrkan och Brännästomten. Mindre platser finns framför allt längs första
parallellgatan norr om kajen. Även i gatornas och grändernas möten med
kajen bildas platser för vistelse.
Platserna i stadsdelens inre kan vara ett komplement till strandlinjens
friytor vid de tillfällen då inte klimatet lockar till att vistas vid havet. De
19
utgör också värdefulla närytor för de boende i inre kvarteren, som
komplement till gårdarna.

Där gatorna vidgas skapas mindre platser som ges kvaliteter med
markbeläggning, träd och möblering. Biltrafiken tar hänsyn till platsen
genom att körbanans asfalt bryts med annan beläggning. Skissen visar ett
exempel. Det finns flera liknande mindre platser i stadsdelen.
20