23.09.2013 Views

forskning - KNUT-projektet

forskning - KNUT-projektet

forskning - KNUT-projektet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Skogen och klimatet


Upplägg

1. Om SLU och enheten för skoglig fältforskning

2. Om klimatmätningar på försöksparkerna

3. Skogens roll som kolsänka

4. Konsekvenser av en klimatförändring

5. Aktuell forskning

6. Frågor


SLU utvecklar kunskapen om

de biologiska naturresurserna

och människans förvaltning

och hållbara nyttjande av dessa.

Detta sker genom utbildning,

forskning och miljöanalys i samverkan

med det omgivande samhället.


Fyra fakulteter

Umeå

Fakulteten för skogsvetenskap

Uppsala

Fakulteten för naturresurser

och lantbruksvetenskap

Fakulteten för veterinärmedicin

och husdjursvetenskap

Alnarp

Fakulteten för landskapsplanering,

trädgårds- och jordbruksvetenskap


Fakulteten för skogsvetenskap

Umeå

• Enheten för skoglig fältforskning

• Skogens ekologi och skötsel

• Skoglig genetik och växtfysiologi

• Skoglig resurshushållning

• Skogsekonomi

• Vilt, fisk och miljö

Uppsala

• Skogens produkter

Alnarp

• Sydsvensk skogsvetenskap

Skinnskatteberg

• Skogsmästarskolan


Enheten för

skoglig fältforskning

• Bildades 2004

• Utgörs av skogsfakultetens alla

• Fältforskningsstationer

• Skogliga försöksparker

• Långtidsförsök (ca 1600 st)


Försöksparkerna

• Syfte: ge goda förutsättningar för en bred forskningsverksamhet

med skoglig anknytning.

• Uppgift: Bistå forskare och andra intressenter med skogsmark.

• Långsiktighet viktigt.

• Stor betydelse för skogsbrukets utveckling i Sverige.


Vindelns försöksparker anlades 1923.


Vindelns försöksparker

• Svartbergets fältforskningsstation.

• Bistår försök och projekt vid parkerna.

• Samarbete med olika forskare och forskningsgrupper.

• Bedriver kurser och håller exkursioner.

• Externa uppdrag


Vindelns försöksparker

• Forskare kunde pröva olika

behandlingsmetoder.

• Insåg tidigt vikten av att ha koll

på klimatet.

• Unikt material.


Klimatmätningar

• Samarbete med SMHI – klimatstationer.

• Senare enbart egna klimatstationer.

• Syfte:

– Utgöra grunden för långsiktiga klimatmätningar

– Förse forskare med bakgrundsdata

– Jämföra med SMHIs data – upptäcka avvikelser

• Bra referensmätningar - minst 30 år.


Klimatmätningar

• Mäter kontinuerligt en mängd variabler, tex temperatur,

nederbörd, snödjup, avrinning, skogstillväxt etc.

• Rutinmässig referensmätning

sedan 1980.

• Mätdata bearbetas till

10-minuters och dygnsvärden

• Årlig rapport ges ut.


Temperatur och nederbörd på Kulbäcksliden. De fyllda staplarna/prickarna visar uppmätta

värden under 2007 och de ofyllda visar normalvärdena.


Fältförsök

• Temperaturer och andra klimatvariabler mäts i alla

försök där dessa variabler har en signifikant påverkan

på resultaten.

• Allt fler försök där syftet varit mera direkt relaterat till

klimat och skogens roll som kolsänka.


Skog som kolsänka

• Skogen har fått en ny roll.

• Beräkningar visar att det finns nära två miljarder ton kol i fastmarken i

svenska skogar.

• Till detta kommer uppskattningsvis 0.6 miljarder ton kol i dikad

torvmark med produktiv skog.

• Kollagring sker i marken och i trädbiomassan (stammar, grenar, rötter,

blad och barr).


Skog som kolsänka

Träd (A) och markvegetation (B) tar upp

koldioxid genom fotosyntesen (grön pil)

samtidigt som de avger koldioxid vid

respirationen (röd pil).

Ju snabbare och bättre träden växer desto

mer kol tar de upp.


Skog som kolsänka

Kolbalansen beror bl.a. på skogstyp och i vilket utvecklingsstadium

skogsbeståndet befinner sig.


Skog som kolsänka

IPCC: 4 olika sätt på vilka skogsbruket kan dämpa

klimatförändringarna:

• Öka eller bibehålla skogsmarksarealen

• Genom skogsskötsel öka kollagret på bestånds och landskapsnivå

• Substitution av energikrävande material (betong, stål, etc.)

• Bioenergi som substitution av fossila bränslen


Skog som kolsänka

• Hur mycket kol skogarna binder

beror på hur vi sköter och utnyttjar

dem.

• Skötselmetoder som främjar

kollagring i träd och mark + ökad

användning av biobränslen.


Skog som kolsänka

• Biobränslen anses vara (nästan)

koldioxidneutrala.

• Produktionen i de svenska skogarna

skulle kunna öka betydligt om de

sköttes mera intensivt.


Exempel:

Näringsoptimeringsförsök

på Flakaliden.


Produktionshöjande

• Gödsling

åtgärder

• Nydikning och dikesrensning

• Bättre föryngringar

• Förädlat plantmaterial

• Högproducerande trädslag

• Kontroll av skadegörare

• Gallring och röjning


Motsättningar?

• Intensifierad produktion kan stå i konflikt med

naturvården.

• Ta hänsyn till alla värden

• Ur kollagringssynpunkt:

Gammal, orörd skog

förmodligen ej optimalt.


Vilka konsekvenser får en klimatförändring?

Scenario: Det blir varmare


• Tänkbara fördelar

– Längre tillväxtsäsong – träden växer mer

– Bättre näringsomsättning i marken

– Nya trädslag kan införas


• Tänkbara nackdelar

– Nya skadegörare, fler reproduktionscykler/år

– Svårare få ut virke, varmare vintrar

– Stormar

– Bränder

Foto: Skogforsk

Foto: Claes Hellqvist

Foto: Tobias Härstedt,

Sydved


Hur förebygga?

• Sprida risker

• Bättre planering, ny teknik, tänka långsiktigt

• Viktigt med fortsatt forskning


Degerö stormyr.

Här studeras hur

ökad temperatur

och ökat tillflöde av

kväve påverkar

kolflödena över

myren.


Helträdskamrarna på Flakaliden. Syftet var att studera de långsiktiga

fysiska effekterna av olika CO 2 –halter och temperaturer.


Tillväxtökningar

• Flakaliden: Fotosyntesen ökar med ca 20 procent när

årsmedeltemperaturen ökas med 2-4 grader.

• Olika effekter i olika delar av landet.

• Näringstillgången får inte vara för dålig.


Future Forests

• Långsiktigt forskningsprogram som går ut på att utveckla

strategier för uthålligt skogsbruk, baserat på olika scenarios.

• Gemensam satsning mellan SLU, Umeå universitet och

Skogforsk.

• Många delprojekt

• Långsiktigt perspektiv (50-100 år).


Future Forests

• Undersöka vad som händer när skogens produktionspotential

utnyttjas mera intensivt.

• Tillväxtparker i Vindeln (Västerbotten) och Asa (Småland).

• Tillväxthöjande åtgärder

– Förbättrat plantmaterial

– Ökad gödsling

– Nya trädarter (lärk, contorta, poppel…)


Future Forests

• Undersöka hur intensiv produktion påverkar

– Vatten

– Vegetation

– Djurliv


Sammanfattningsvis

SLU har ett unikt försöksmaterial.

Skogen har fått en ny roll som kolsänka.

Hitta balans mellan olika samhällsintressen.

Ny forskning viktig för att få ett långsiktigt hållbart skogsbruk.


FRÅGOR?


Tack!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!