Årsredovisning 2012 - Röda Korset

rodakorset.fi

Årsredovisning 2012 - Röda Korset

HJÄLP MED DIN HJÄLP

Årsredovisning 2012

Finlands Röda Kors

20.5.2013

1


Omslagsbild: Rödakorsungdomarnas årsmöte 2012

Foto: Alejandro Lorenzo

2

Finlands Röda Kors, Fabriksgatan 1a, 00140 Helsingfors, 020 701 2000. 6.5.2013


Innehåll

Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden ........................................................... 4

Inledning ............................................................................................................................ 4

Verksamheten inomlands ................................................................................................... 6

Verksamheten utomlands ................................................................................................... 6

Kommunikation och medelsanskaffning ............................................................................... 7

INSTITUTIONERNA

Blodtjänst .................................................................................................................. 8

Kontti ........................................................................................................................ 9

De ungas skyddshus ................................................................................................ 10

Utvecklingsverksamhet ...................................................................................................... 11

Riskhantering .................................................................................................................... 11

Ekonomi .......................................................................................................................... 12

Personal ........................................................................................................................... 13

Framtidsutsikter ................................................................................................................. 14

Röda Korset och miljön .................................................................................................... 14

Hjälp till dem som hade det svårt här hemma ............................................................................ 15

Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga .................................................................... 18

Till första hjälpen-grupperna rekryterades nya medlemmar ........................................................ 19

Hjälp till dem som drabbats av naturolyckor, matkris och krig ..................................................... 21

Biståndsmål

Asien ....................................................................................................................... 21

Afrika ...................................................................................................................... 22

Amerika ................................................................................................................... 24

De ungas temaår gav inte nytt lyft ............................................................................................ 25

Mentalt stöd och rasism inslagen i kommunikationen under ungdomsåret .................................. 27

Medelsanskaffningen mer mångskiftande .................................................................................. 28

Resultaträkning .......................................................................................................................... 31

Balansräkning ............................................................................................................................ 32

Noter till bokslutet ..................................................................................................................... 33

Noter till resultaträkningen ................................................................................................ 35

Noter till balansräkningen ................................................................................................. 38

Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet ................................................. 43

Bokslutsanteckning ........................................................................................................... 43

Revisionsberättelse .................................................................................................................... 44

Förteckning över använda bokföringsböcker ............................................................................... 45

Finlands Röda Kors ..................................................................................................................... 46

3


Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2012

4

Inledning

Året 2012 var ett år av problematiska och komplicerade kriser. Speciellt utmanande för rödakorsrörelsen

var att nå fram med hjälpen till offren för krig och konflikter. Att värna om neutraliteten och självständigheten

i den humanitära hjälpen blev allt viktigare under året. Under året kunde man också tydligt

skönja hur selektivt kriserna tas upp i nyheterna. Det politiskt mångfacetterade inbördeskriget i

Syrien fortsatte och behovet av hjälp till civila och flyktingar ökade. Att frambefordra hjälpen var en

krävande uppgift. Konflikten syntes dagligen i rubrikerna men syriernas lidanden mobiliserade inga insamlingsaktioner

för krigets offer.

Krisen lade sordin också på Internationella rödakorskommitténs och Syriska Röda Halvmånens hjälpinsatser.

Utomstående förstod inte alltid vilka svårigheter hjälporganisationerna de facto konfronteras

med mitt under pågående inbördeskrig.

Under året inträffade inga s.k. megakatastrofer och antalet naturolyckor som kan klassificeras som katastrofer

var en femtedel färre än medeltalet. De som behövde hjälp under året på grund av katastrofer

var hälften så många som genomsnittet för årtiondet. Den mest förödande katastrofen drabbade

Filippinerna i form av stormen Bobha. Cyklonen Sandy orsakade stor skada i Karibien, till exempel i

det jordbävningshärjade Haiti, världsmedierna däremot fokuserade främst på de skador Sandy ställt till

med på USA:s östkust.

Osäkerheten i världsekonomin syntes även i Finland. Effekterna av det ekonomiska läget och den i offentligheten

skapade bilden av osäkerhet och en utsiktslös framtid speglade människornas tankar.

Röda Korset fick under året ofta indikationer på att att människor vill ha stöd för att klara sig. Lejonparten

av finländarna kunde dock fortsätta sitt normala liv, även om den växande arbetslösheten och de

försämrade utkomstmöjligheterna genomsyrade allt fler människors liv.

Styrelsen fortsatte under året att implementera de strategiska riktlinjer som antogs vid stämman i Lahtis

med målet att möta såväl de nya nationella som internationella behoven. Strävan är att dels stärka

organisationens handlingsberedskap och möjligheter att hjälpa, dels förtydliga de olika aktörernas roller

och ansvar.

Organisationsstyrelsen gav också en mellanutvärdering av strategidokumentet som förtroendevalda

och medarbetare från Röda Korset deltog i. Enkäten visade att organisationens styrka ligger i en stark

rödakorsberedskap och i förmågan att agera vid olyckor och kriser. Av organisationen förväntas modigare

ställningstaganden för humanitet på alla plan.

En kraftsamling för en god organisation ansågs kräva minskad byråkrati, lättare strukturer samt möjlighet

till kreativitet och glädje för de frivilliga. En öppen organisation som är lyhörd för nya tillvägagångssätt

tryggar enligt de tillfrågade rödakorsverksamhetens framtid.

Året firades i organisationen som de ungas temaår. Dessvärre innebar året varken något nytt lyft för

Röda Korsets ungdomsverksamhet eller antalet ungdomsfrivilliga. Styrelsen anser det viktigt att erfarenheterna

från ungdomsåret tas seriöst och fortsätter att utveckla ungdomsverksamheten målinriktat.

Speciellt De ungas skyddshus uttryckte sin oro för den allt svagare interna sammanhållningen inom familjerna

och för föräldraskapets kris av något slag. Utvecklingen berörde i synnerhet unga vuxna som

skulle behöva mer stöd. Organisationen ställde också första omsorgen och mentalt stöd till förfogande

vid eftervården av våldshandlingarna under året.


Stormarna vid julen 2011 blottade det finländska samhällets sårbarhet. De framhävde också betydelsen

att utveckla och stärka Röda Korsets egen beredskap. Styrelsen bestämde sig för att år 2013

genomföra en riksomfattande beredskapsövning där de primära inslagen är avdelningarnas lokala

beredskapsplanering, samarbete med myndigheter och samarbetspartner samt ledarskap och informationsförmedling.

Som mål uppställde Röda Korset en bättre förmåga att reagera snabbt på de behövandes

behov vid plötsliga olyckor och katastrofer.

Styrelsen lade ner mycket tid under året på att främja gemensamma verksamhetssätt och ett effektivt

ledarskapssystem. Förutom att klarlägga ledarskapssystemet beslutade styrelsen att ta i bruk principen

om ”det gemensamma bästa” inom ledningen av organisationen Enligt den ska centralförvaltningen,

distrikten och avdelningarna var för sig tillföra rödakorsverksamheten ett mervärde som gör hjälparbetet

och målen mer effektiva. Avsikten är att förtydliga arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna för

att säkerställa de frivilligas stöd och gallra bort överlappningar.

För att nå ett enhetligare system inom organisationen gick centralförvaltningen, distrikten och några

stora avdelningar inför gemensam revisor.

Ett viktigt beslut med tanke på programverksamheten var godkännandet av den riksomfattande strategin

för första hjälpen-utbildning.

Frivilligverksamheten har blivit en ny sorts inspirationskälla och hobby. Den nya verksamheten behöver

dock ett allt starkare professionellt stöd vid sin sida samt ett tränings- och responssystem. För att slå

vakt om detta har avdelningarna fått en egen digital RedNet-tjänst och frivilligväg samt effektivare intern

informationsförmedling och verksamhetssätt.

Att verkställa stämmans beslut om att balansera ekonomin och utveckla de ekonomiska resurserna var

det centrala temat för året. På centralbyrån och Blodtjänst fördes samarbetsförhandlingar för att skapa

balans i ekonomin och verksamheten.

Röda Korsets egen medelsanskaffning utvecklades gynnsamt men behovet att balansera ekonomin och

den egna medelsanskaffningen kvarstår också under kommande år.

Röda Korset innehade fortfarande positionen som den ledande och pålitliga hjälporganisationen i Finland,

trots att den ekonomiska brottslighet som tyvärr uppdagades på distrikts- och avdelningsnivå gav

organisationen negativ publicitet. Under året fortsattes det omfattande utvecklings- och utbildningsprogrammet

för intern övervakning och interna verksamhetssätt för att komma åt de rådande missförhållandena.

Röda Korsets verksamhet är möjlig enbart tack vare de frivilliga, medlemmarna, stödjarna och partnerna.

Röda Korset uttrycker sitt tack till alla dem som genom sin egen insats möjliggjort dess hjälparbete

här hemma och ute i världen.

5


Verksamheten inomlands

Röda Korset har redan i många år målmedvetet förstärkt

sin hjälpberedskap. De regionala och lokala beredskapsplanerna

täcker redan två tredjedelar av landet, samtidigt

har myndighetssamarbetet framskridit planenligt i alla distrikten.

Röda Korsets lokala beredskap har traditionellt och i

stor utsträckning byggt på verksamheten med första hjälpen-grupper.

Den på Lahtisstämman godkända verksamhetsmodell

för avdelningens totalberedskap som tar vara

på alla tillgängliga frivilligresurser såväl inom avdelningen

som mellan avdelningarna erbjuder en verklig möjlighet

att förbättra organisationens hjälpberedskap.

Samtidigt som Röda Korset förstärkt sin egen beredskap

har dess roll som samordnare för de 50 medborgarorganisationerna

inom Frivilliga räddningstjänsten förtydligats.

FRK är allt aktivare med och utarbetar och genomför

regionala välfärdsprogram för intern säkerhet. Det handlar

inte om något nytt program utan om att koppla samman

de existerande beredskaps-, hälso- och välfärdsprogrammen

med åtgärderna för den interna säkerheten,

vilket ökar programmens genomslagskraft.

Röda Korset har under lång tid bistått myndigheterna

i mottagningen av asylsökande och flyktingar. Distrikten

driver nio asylförläggningar och några till för minderåriga

tillsammans med invandrarmyndigheterna. Vi är aktivt

med och stöder invandrares integration och bygger upp

ett accepterande samhälle som respekterar de mänskliga

rättigheterna. Aktiviteten syns dock inte än tillräckligt i de

frivilligas och medlemmarnas mångfald.

Förutom den traditionella katastrofberedskapen har

det mentala stödet och hjälpen till människor för att orka

bättre dominerat Röda Korsets verksamhet här hemma.

Ensamhet och behov av stöd från gemenskaper förekommer

i alla åldersgrupper. Därför är det positivt att rödakorskurserna

är väl fyllda runt om i landet.

Röda Korset har fortfarande en betydande roll i att

stärka säkerheten hos gemenskaperna och individerna,

speciellt när det gäller att undervisa i första hjälpen och

se till att kunskaperna bevaras. Rödakorsjourhavandena är

en bekant syn vid så gott som alla publika evenemang och

konserter i Finland. En framtida utmaning är att engagera

frivilliga för den ständigt växande jourverksamheten.

Den ökande medelåldern kommer till uttryck även i

det att allt fler personer vårdar sina närstående. Framdeles

kommer Röda Korsets stödverksamhet för närståendevårdarna

att bli allt viktigare, fastän verksamheten

redan nu finns i sju distrikt och sysselsätter tusentals

människor.

Enligt Lahtisstämmans beslut firades året som de

ungas temaår. Målet var att höja profilen på ungdoms-

6

verksamheten och uppmuntra de unga för lokala aktiviteter,

och även i övrigt se till att organisationen kan erbjuda

verksamhetsmöjligheter för ungdomar. Intresset för Röda

Korsets verksamhet och dess värderingar väntas öka just

bland de unga och temaåret syntes i digitala medier,

kommunikéer och diskussionsöppningar.

Målen för året uppnåddes dock inte fastän nya aktörer

fångades upp. Röda Korset stötte under temaåret

på samma utmaningar som alla andra organisationer

som sysslar med ungdomsverksamhet: hur kan vi göra

rödakorsverksamheten lockande och tilldragande för den

unga generation som surfar omkring i det enorma utbudet

av digitala medier.

Verksamheten utomlands

Året var lugnt i fråga om naturolyckor och det gjorde konflikterna

runt om i världen mer synliga. Framför allt med

medel från utrikesministeriet kunde Finlands Röda Kors

via rödakorskommittén ge stöd till hjälpverksamheten vid

långvariga krisoperationer som fått rätt liten uppmärksamhet

i Finland. De största rubrikerna fick läget i Syrien.

Säkerhetsläget i Syrien är exceptionellt svårt och flera

hjälparbetare förlorade livet under året på olika håll i landet.

Att nå fram med biståndet i Syrien eller att ordna

hjälptransporter från grannländerna över gränserna ligger

inte heller enbart i hjälporganisationernas händer.

Röda Korset och de övriga hjälporganisationerna måste ha

transporttillstånd av staterna i området. Trots svårigheterna

lyckades internationella Röda Korset bevara sin neutrala

roll och tillsammans med landets Röda Halvmåne leverera

hjälp till landet.

Vid regnperiodens början i juli drabbades Sierra Leone

av den värsta koleraepidemin i landets historia. Finlands

Röda Kors svarade på vädjan och skickade till landet 13

hjälparbetare och två vårdenheter med medel från utrikesministeriet,

brittiska utvecklingssamarbetsministeriet och

FRKs katastroffond.

De finländska teamen arbetade i Sierra Leone på fem

orter där de främst stödde distriktssjukhusens koleraavdelningar

och enheterna inom primärhälsovården i samarbete

med landets hälsoministerium och de frivilliga från det lokala

Röda Korset. Just de frivilliga var i nyckelställning, eftersom

de redan länge utfört hälsoarbete.

FRK har under de senaste åren blivit en av de ledande

organisationerna för utvecklingssamarbete i Finland. Målet

för det långsiktiga samarbetet är att förstärka den operativa

och organisatoriska beredskapen samt hälsoprogrammen

i systerföreningarna.


Kommunikation och

medelsanskaffning

Röda Korset har satsat flera år i rad på att utveckla sin

kommunikation och medelsanskaffning. Webbförnyelsen

fullbordades under året och frivilligsajten RedNet blev

nästan färdig.

Röda Korsets interna kommunikation håller i allt högre

grad på att överföras till de digitala medierna. De

flesta distrikt och många avdelningar har vid sidan av

RedNet valt att använda Facebook i sin kommunikation.

De sociala mediernas snabba tillväxt och uppkomsten

av nya forum ställer allt större krav på organisationens

kommunikation i fråga om kunskaper och förmågan att

hantera de splittrade målgrupperna.

I de dominerande medierna lyckades Röda Korset behålla

sin synlighet och sin sakkunskap inom humanitär

hjälp på samma nivå som tidigare, fastän verksamhetsåret

med undantag av inbördeskriget i Syrien och kriserna

i norra Afrika inte innehöll några incidenter som skulle ha

fastnat i rubrikerna.

Organisationens egen medelsanskaffning och dess

utveckling var ett av styrelsens insatsområden. Resultatet

för medelsanskaffningen under året måste anses vara

gott med hänsyn till den rådande ekonomiska instabiliteten.

Enheten kunde inrikta sina åtgärder allt effektivare

inom medelsanskaffningen och till exempel ökningen av

lotteriintäkterna var påfallande stor. Systemet för kundhantering

som startades på hösten och som möjliggör

det s.k. Siebel ondemand-programmet väntas förbättra

medelsanskaffningens resultat ytterligare.

Det allt intimare samarbetet mellan kommunikationen

och marknadskommunikationen ledde till en effektivering

av kampanjverksamheten. Samtidigt togs beslutet att inrätta

en materialproduktionsgrupp bestående av medarbetare

som tidigare hört antingen till kommunikations-

eller medelsanskaffningsenheten.

7


RÖDAKORSINSTITUTIONER

Blodtjänst

Finlands Röda Kors Blodtjänst ansvarar för försörjningen

av blodprodukter i hela Finland. Blodtjänst organiserar

blodgivningar och framställer av det insamlade blodet

de blodprodukter som behövs inom patientvården. Blodtjänst

erbjuder sjukhusen också vävnads- och laboratorietjänster

samt läkemedelsdistribution. I uppgifterna ingår

också forskning och produktutveckling.

År 2012 var antalet helblodsgivningar 246 434. Antalet

sjönk med cirka 17 000 blodgivningar från föregående

år. Detta berodde på en minskad efterfrågan på blodprodukter.

Blodtjänst reagerade genom att minska blodinsamlingen.

Antalet blodgivare var tillräckligt i förhållande till behovet

under hela året. Blodgiv-ningsnätverket utvecklades

genom förbättrade möjligheter att ge blod på orter

där många inom befolkningen är i den ålder då blodgivning

är tillåtet och där den unga befolkningen förutspås

växa. En ny blodgivningsbyrå öppnades i Esbo, och i Österbotten

utökades antalet massblodgivningar.

Ett helt nytt samarbete med företag såg dagens ljus

när man utvecklade det nya BlodGrupp-konceptet. Till

verksamheten som lanserades i oktober anslöt sig redan

under slutet av året 209 blodgivningsgrupper från företag

och samfund.

Användningen av blodprodukter vid sjukhusen i Finland

minskade betydligt under 2012. Till sjukhusen levererades

228 411 enheter röda blodkroppar (240 558 år

2011) och 40 342 (41 929) blodplättsprodukter. Blodprodukter

såldes till ett värde av 44,6 milj. € (-2,0 %).

Ny teknologi togs i bruk vid utvecklingen av framställningsprocesserna

för blodprodukter. Nya automatseparatorer

ersatte de gamla separatorerna som hade varit i

bruk i tio år, vilket förbättrade driftsäkerheten och drifthastigheten

i processerna och möjliggjorde bättre datainsamling

och spårbarhet. Kundbetjäningen förbättrades

bland annat genom att ett nytt telefonsystem infördes.

Efterfrågan på laboratorietjänster varierade enligt forskningsfält.

Omsättningen på de totala fakturerbara laboratorietjänsterna

var 6,2 milj. € (-4,3 %) år 2012. År 2012 ökade

särskilt behovet av krävande identifiering av antikroppar

mot röda blodkroppar. Blodtjänst fungerar som nationellt

referenslaboratorium vid blodgruppsundersökningar.

2500

2000

1500

1000

8

500

0

Blodgivarnas ålders- och könsfördelning 2012

Luovuttajien ikä- ja sukupuolijakauma 2012

Laboratorieverksamheten utvecklades: verksamheten

enligt 24/7-principen förstärktes, nya känsligare metoder

för virusundersökningar av blodgivare togs i bruk och

genotypundersökningar inleddes vid undersökningen av

blodgivarnas blodgrupper.

Blodtjänsts verksamhet som partihandel för läkemedel

och som läkemedelsdistributör fortsatte inom ramen

för plasmaleveransavtalen. Omsättningen på läkemedelsförsäljningen

var 4,4 milj. € (-8,1 %) år 2012. Intäkterna

från försäljningen av plasmaråvara som används för

plasmaläkemedel var 6,6 milj. € (-18,7 %).

År 2012 förberedde sig Blodtjänst för distribution i

Finland av den första cellterapiprodukten som fått försäljningstillstånd

i Europa, ChondroCelect som används för

att behandla broskskador i knän. Läkemedlet börjar distribueras

till finländska kliniker år 2013.

Framställning av celler nyhet

inom vävnadstjänsterna

Vi rekryterade aktivt nya medlemmar till Benmärgsgivarregistret

för att ersätta dem som lämnade registret på

grund av ålder eller av andra skäl. Tack vare våra lyckade

kampanjer fick vi över 1 333 nya medlemmar (775 år

2011) till registret som omfattar totalt 20 000 personer.

Blodtjänst förmedlade sammanlagt 122 stamcellstransplantat

i Finland och utomlands. Våra egna kurirer

levererade 54 stamcellstransplantat till transplantationscentralen

för patienter i Finland.

18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66

275 000

270 000

265 000

260 000

255 000

250 000

245 000

240 000

235 000

230 000

Mies Man Nainen Kvinna

Blodgivningarna

2010 2011 2012

Plasma- och trombafereser Helblodsdonationer


Kontti

Målet för verksamheten i återanvändningskedjan Kontti

är att skaffa medel till Finlands Röda Kors och bedriva ett

högklassigt arbete för stödd sysselsättning. Målen nåddes

under det gångna året på ett berömvärt sätt.

Kontti-kedjan utvidgades i september 2012 till Vanda,

och för Kontti i Åbo var 2012 det första hela verksamhetsåret.

Försäljningen i Kontti-kedjan ökade med 22 %

jämfört med föregående år.

Kedjans omsättning var 7 071 348 € och resultatet

2 078 773 €. Av detta gick 1 039 387 € till distrikten,

519 693 € till katastroffonden och 519 693 € till centralbyrån

för att utveckla Kontti-kedjan.

Under det gångna året samlade Kontti-centralerna in

153 000 kg i klädhjälp till katastrofområden. Totalt arbetade

1 011 personer vid Kontti-kedjan (Kontti-återanvändningsvaruhusen

och kedjans administrativa kontor)

inom olika arbetskraftspolitiska åtgärder. Vid Kontti arbetade

personer bland annat i lönesubventionerat arbete,

på arbetspraktik, i arbetsförsök och arbetslivsträning. Av

dem avlade 64 personer en yrkesinriktad examen eller examensdel.

Kontti-kedjan använde 442 091 € i självfinansiering

på sysselsättning. Inom arbetsledning och administrationen

av kedjan arbetade 51 personer vid årets slut.

Vid Kontti-kedjan gjordes en social redovisning under

året; resultaten ges ut i ett separat socialt bokslut våren

2013. Samarbetet med arbetskraftsmyndigheterna och

NTM-centralerna fungerade väl och i slutet av året pågick

9 projekt i samarbete med NTM-centraler, 1 ESF-finansierat

projekt och på många orter också ett samarbete med

enskilda städer.

Uppstarten av nya enheter och särskilt starten i huvudstadsregionen

var en stor satsning för kedjan. Den

lyckade öppningen i Vanda stärkte tron på konceptet

Kontti och kedjans yrkesskicklighet.

Personer

Personer

700 000

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

1200

1000

800

600

400

200

0

Antalet kunder i Kontti-centralerna

476 943

504 076

662 516

2010 2011 2012

902

Antalet stödsysselsatta

987

1099

2010 2011 2012

Vanda fick ett nytt Kontti-återanvändningsvaruhus i augusti.

Under 2012 gick man vidare med den strategiprocess

som inleddes 2011 tillsammans med Accenture Oy. Det

arbetet resulterade i att strategin vid Kontti tydliggjordes

och principerna för ledning och chefsarbete preciserades.

Vidare påbörjades en omprövning av organisationen, rollerna

och ansvaret

samt en kartläggning

av de operativa resultatmätarna.Konttikedjan

fick en ny chef

i slutet av året; till ny

chef utsågs i november

Sari Nikkola som

inledde sitt arbete

4.2.2013.

Kontti-kedjan med

sina återanvändningsvaruhus

gör varje år

upp en publikation

med ett separat socialt

bokslut över sin

verksamhet.

Euro

8 000 000

7 000 000

6 000 000

5 000 000

4 000 000

3 000 000

2 000 000

1 000 000

0

Kontti-centralernas omsättning

4 907 348

5 774 207

7 071 348

2010 2011 2012

9

Kaisa Rautiainen


De ungas skyddshus

De ungas skyddshus erbjuder ungdomar och deras familjer

lättillgängligt stöd i olika problemsituationer i livet,

och avsikten är att svara snabbt och flexibelt mot ungdomarnas

och familjernas behov. Målet är att genom förebyggande

arbete stödja ungdomar och deras familjer i ett

så tidigt skede som möjligt och att därmed förhindra utslagning

bland unga. Det arbete som görs i skyddshusen

bygger på samarbete mellan professionella och frivilliga.

Under 2012 arbetade man på att förankra verksamhetsstrategin

i skyddshusen. Aktiviteterna och frivilligarbetet

blev allsidigare, och särskilt genom projektet gemensamt

ansvar breddades samarbetet så att det nådde

orter utan skyddshus. Utvidgningen av verksamheten till

Satakunta distriktet lyckades dock inte enligt planerna.

Att nå ensamma ungdomar och att förhindra ensamhet

hör till utmaningarna i dagens samhälle. En annan utmaning

är de ungdomar som varken har utbildning eller

arbete efter att ha gått ut grundskolan. Den utmaningen

har skyddshusen mött genom att utveckla frivilligarbetet

och intensifiera samarbetet med andra instanser. En lätt-

Euro

10

2 500 000

2 400 000

2 300 000

2 200 000

2 100 000

2 000 000

1 900 000

1 800 000

Intäkter och kostnader sammanlagt

2 027 115

2 428 117

2 030 181

2 320 088

2 187 183

2010 2011 2012

Intäkter Kostnader

2 387 133

tillgänglig service som bygger på verksamhetsprincipen

om låg tröskel, där man kan erbjuda hjälp åt behövande

ungdomar då annan service inte är tillgänglig bäddar för

effektiv hjälp. Under slutet av verksamhetsåret blev det

klart att De ungas skyddshus, samtliga av dem, åter kan

erbjuda krisjour och både mottagning och inkvartering sju

dagar i veckan.

Den respons vi fick av kunderna vid De ungas skyddshus

var positiv. Man var tillfreds med hur servicen var

ordnad, liksom med kvaliteten och snabbheten. Ungdomarna

och familjerna har upplevt att servicen var nödvändig

och att man lyssnat på dem. De har också bedömt att

deras eget välmående har förbättrats genom kundrelationen.

För många kunder var det viktigt att Röda Korsets

princip om neutralitet förverkligas och att verksamheten

inte bedrivs av myndigheter.

De unga skyddshus startade under verksamhetsåret

en process för utvärdering av verksamhetens effekter enligt

ett socialt bokslut. Det första sociala bokslutet ges ut

våren 2014 för perioden 1.8.2012–31.12.2013.

Personer

820

800

780

760

740

720

700

680

660

640

807

Antalet ungdomar

775

705

2010 2011 2012


Utvecklingsverksamhet

Utvecklingen av organisationens webbsidor och av de frivilligas

RedNet-applikation fortsatte under året. Det nya

och centrala projektet inom systemutvecklingen var uppdateringen

av organisationsapplikationen, där vår nuvarande

programversion uppdateras och genomförs i sin

helhet som molntjänst. I samma veva förnyas system-

implementeringen av inkasseringen av medlemsavgifter

och månadsbidrag. Ibruktagande av systemet sker på våren

2013.

Tack vare systemreformen kan de övriga centrala utvecklingsprojekten

startas under år 2013. De viktigaste av

dem är förnyandet av operativsystemen på datorer och

av kontorsapplikationerna samt utvecklingen av ekonomifunktionerna

med lansering av ett nytt ekonomisystem.

Under året vidtogs förberedelser för att utveckla ekonomifunktionerna

genom att utvidga centralbyråns tjänster

för bokföring och löneräkning till nya distrikt och koncentrera

löneadministrationen för de stödsysselsatta till

Kontti-kedjan. Likaså har användningen av systemen för

reseadministration som förnyades året innan utvidgats

inom distriktsorganisationen.

Den av organisationsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen

fullföljde sitt arbete för att utveckla ledarskapssystemet

inom organisationen. Systemet i sin helhet utvecklas

stegvis fram till följande ordinarie stämma.

Riskhantering

Riskhanteringen inom organisationen grundar sig på den

strategi för riskhantering som styrelsen fastställt. Som en

del av förberedelserna inför stämman år 2014 uppdaterar

organisationen sina riskbedömningar och uppskattar

utvecklingsbehoven inom riskhanteringsprocessen så att

själva riskhanteringen allt bättre kan skötas som en del

av ledarskapsprocessen inklusive bedömningen, planeringen

och handledningen av verksamheten.

I sin riskbedömning koncentrerade sig organisationen

under året på de åtgärder som föranleddes av gamla

oegentligheter. På styrelsens initiativ igångsattes under

ledning av revisionsutskottet en systematisk bedömning

av de interna kontrollerna inom centralförvaltningen och

distrikten. För distriktens del fortsätter granskningarna

av kontrollmiljön ännu en bit in på år 2013. Den interna

övervakningen kräver att de åtgärder som framkommit

vid kontrollgranskningarna och de verksamhetssätt som

framför allt anknyter till ledarskap och intern övervakning

utvecklas.

Ändringsåtgärderna i de olika enheterna inom organisationen

fastställs utifrån de observationer som gjordes

under granskningen och verkställs med stöd av allmän

utbildning i intern övervakning, där förtroendevalda från

centralförvaltningen och distrikten, personer från organisationens

operativa ledning samt enhetschefer och också

personal i stor omfattning deltagit. Under ett längre

tidsintervall utvecklas den interna övervakningen och

verksamhetssätten speciellt med tanke på stödtjänster

enligt en gemensam organisationsstrategi för stödtjänster,

medan verksamhetssätten ska förenhetligas utifrån

ett servicecentralstänkande. Med hjälp av enhetliga stödtjänster

kan man inte bara eliminera risker i den interna

övervakningen utan också utveckla innehållet i stödtjänsterna

kvalitativt för att väga upp behoven i den ordinarie

verksamheten och dess ledning.

I placeringsstrategin som har godkänts av styrelsen

slås fast den strategiska allokeringen, de taktiska fluktuationsintervallerna

och riskhanteringsprinciperna för de

olika förmögenhetsslagen i organisationens placeringstillgångar.

Centralförvaltningens värdepappersegendom

förvaltas av tre, genom en upphandlingsprocess valda

förvaltare enligt avtal om diskretionär förvaltning. Placeringsfastighetsandelen

som vid bokslutsögonblicket var

drygt 40 % av de totala placeringstillgångarna sköts på

egen hand.

Placeringsverksamheten övervakas av en placeringskommitté

som tillsatt av styrelsen arbetar under generalsekreterarens

ledning och består av organisationens eget

folk och externa sakkunniga. Riskerna i placeringsverksamheten

hanteras tillsammans med expertis från huvudförvaltaren

och då kan man samtidigt utnyttja förvaltarens

särskilda tillämpningar för att modellera och hantera

placeringsriskerna.

Inom internationell hjälpverksamhet vidtas inga

skyddsåtgärder för valutakursrisker, eftersom besluten

om hjälp fattas i bokföringsvaluta. För att hantera ränterisker

ingår i organisationens långfristiga finansieringslån

ett ränteskydd med avtal om ränteändring, där 10 miljoner

euro av lånekapitalet ändrats från ett lån med rörlig

ränta till ett lån med fast ränta. Ränteändringsavtalets

marknadsvärde vid bokslutsögonblicket var -485 tusen

euro på grund av den exceptionellt låga marknadsräntan.

Inom centralförvaltningen har likviditetsplaneringen

utvecklats för att tillsammans med koncernbokslutslösningen

effektivera hanteringen av driftskapitalet, i synnerhet

efter det då skötseln av värdepappersplaceringar

har lagts ut.

Det ekonomiska stabiliseringsprogram som fastställts

av stämman har utvecklats enligt uppgjord plan. Målet

är att under åren 2012–2014 åstadkomma en resultatförbättring

på 1,5 miljoner euro i centralbyråns ekonomi.

I januari–februari fördes samarbetsförhandlingar enligt

lagen om samarbete på centralbyrån, där parterna enades

om att spara 1,1 miljoner euro per år. För materialproduktionens

del uppfylls sparmålet under år 2013. För

att centralbyråns ekonomi ska kunna balanseras krävs

förutom ytterligare sparåtgärder åren 2013 och 2014

också att man lyckas skapa nya interna finansieringslösningar.

Organisationens anseende och det allmänna förtroendet

för dess verksamhet är grundvalen för Finlands

Röda Kors. Centrala element i riskhanteringen är dessutom

fortfarande utvecklingen av medlemsantalet, frivilligverksamheterna

och antalet frivilliga.

11


Ekonomi

Centralförvaltningens bokföringsmässiga underskott var

0,5 miljoner euro. Resultatet förklaras främst av den i

samband med pensionsarrangemangen året innan överenskomna

inkomstföringen av de bokförda kostnaderna

för tilläggspensionsförhöjningarna åren 2012–2014.

Kostnaden på 0,9 miljoner euro baserade sig på pensionsbolagets

noggrannare uppskattning av förhöjningens

verkan.

Organisationens medelsanskaffning utvecklades planenligt.

I fråga om placeringsverksamheten överträffades

de tidigare ställda förväntningarna för året. Organisationens

placeringstillgångar som var 124 miljoner euro gav

en genomsnittlig årlig avkastning på 9,36 %. Den förhållandevis

stora fastighetsegendomen drog ned något på

avkastningen.

På det hela taget har centralförvaltningen en solid

ekonomi. Uppskattningen av centralförvaltningens resultat

påverkas av att centralbyrån stöder distrikten årligen

ekonomiskt och genom tjänster utan vederlag. Skulle det

ekonomiska läget i distrikten kräva stöd från centralförvaltningen,

skulle centralbyråns överskott för året därigenom

minska.

Distrikt och avdelningar upprättar egna bokslut

Finlands Röda Kors är en offentligrättslig förening vars

verksamhet är baserad på lag och förordning om den-

80000

70000

60000

50000

40000

12

70122

67062 66615

2010 2011 2012

samma. I förordningen har distrikten och avdelningarna

särskilt fastställts som egna juridiska personer. Sålunda

upprättar de egna bokslut över sin verksamhet och distriktens

bokslut sammanförs inte med centralförvaltningens

bokslut.

Rödakorsinstitutionerna däremot — Blodtjänst, återanvändningsvaruhuset

Kontti och De ungas skyddshus —

är juridiskt en del av centralförvaltningen. Deras verksamhet

ingår i centralförvaltningens bokslut.

Intäkter (1 000 euro)

SPR:n kokonaisjäsenmäärä

Medlemsantalet

30000

23274

20000

10000

0

21045

19709 16665

16624

8439

11833

3254 3163

3163

10177

8811

12678

9830

8162

6000 2244 2558 2768

2964

3305

1484

1455 1447 2620

2882 3449

Blodtjänst Veripalvelu UM- UM:n avustukset

understöd

Placeringar Sijoitukset RAY:n RAY- avustukset

understöd

2010

Katastrof- Katastrofirahasto Övriga Muut tuotot

fonden intäkter

2011

Övriga Muut avustukset

understöd

2012

Produkt- Tuotemarkkinointi Korvaukset Ersättningar valtiolta Jäsenmaksut Medlemsavgifter

ja muut

ja kunnilta

lahjoitukset

marknadsföring från stat och övriga bidrag

och kommun

100000

90000

80000

70000

60000

50000

40000

30000

20000

10000

0

91934

88870 87244

2010 2011 2012


Personal

Utifrån personalenkäten från år 2011 lades upp en utvecklingsplan

som fortfarande var aktuell under verksamhetsåret.

Den största satsningen var centralbyråns förberedande

chefsträning som omfattade 14 samlingar under

året. Utbildningen genomfördes i eget regi kostnadseffektivt

som coahcing. Det gav en ny syn på ledarskap,

nya färdigheter och verktyg samt ett kamratstödsnätverk

som alla ger ett bra underlag för fortsatt ledarskapsutveckling.

Även ledarskapsrollerna omskapades, likväl som processen

med handledning och uppföljning av verksamheten

inklusive verktygen som tas i bruk år 2013. Fem före

färdig är också programmet för arbetshälsa, endast finslipningen

återstår.

På våren fördes samarbetsförhandlingar på centralbyrån

för att ro i hamn det sparprogram som slagits fast av

stämman. Vid förhandlingarna bantades personalresurserna

ned med motsvarande 16 årsverken. Större uppsägningar

behövde inte vidtas eftersom sparkraven uppfylldes

genom att lämna de lediga uppgifterna obesatta

och omplacera personal till de tidigare utlagda tjänsterna

inom ekonomiförvaltningen och telefonväxeln. I samma

veva flyttades också lagret vid Havsgatan till Kalkku logistikcentral.

Betydande framgång nåddes i ansatserna att centralisera

och utveckla organisationens löneadministration.

Processerna inom löneadministrationen vid centralbyråns

personalenhet effektiverades och förenhetligades och

tack vare det kunde distriktens löneadministration flyttas

till centralbyrån. Under året anslöt sig Uleåborg, Satakunta,

Sydöstra Finland, Tavastland och Egentliga Finland till

den centraliserade modellen.

Rödakorsprojektet Työaskel avslutades på hösten

2012, eftersom arbets- och näringsministeriet som fungerat

som finansiär drog in sitt stöd för det riksomfattande

projektet. Projektet utvecklade förtjänstfullt Röda Korset

som sysselsättare under årens lopp dels genom att

Personer

Tusen euro

Av centralförvaltningen utbetalda löner och arvoden

Löner och

arvoden

Bikostnader

2012 2011 2010

Centralbyrån 154 156 172

Blodtjänst 631 590 603

Kontti 51 42 31

De ungas skyddshus 41 42 44

Centralbyrån sammantaget

Anställda inom centralförvaltningen

877 830 850

2012 2011 2010

34 955 054 34 621 627 35 001 534

10 305 414 16 582 758 11 496 371

utbilda och stödja de sysselsättningsfrämjande cheferna

inom Kontti-kedjan, i avdelningarna och i distrikten, dels

genom att förbättra arbetsmetoderna och verktygen samt

det sociala bokslutet och samarbetet med olika myndigheter.

Verksamheten fick erkännande i januari 2013, då

arbetsgruppen under ledning av Tarja Filatov överräckte

sin rapport om utveckling av sysselsättningsåtgärder till

arbetsminister Lauri Ihalainen på Vanda Kontti. Orsaken

till valet av plats var att Röda Korsets sysselsättningsprogram

är föredömligt både i fråga omfattning och kvalitet.

Stödet till sysselsättningen fortsätter som en del av personalenhetens

verksamhet men utan något särskilt projekt

finns inga liknande utvecklingsmöjligheter.

13


Framtidsutsikter

I Finland är tilliten till Röda Korsets verksamhet stor – det

framgick tydligt av erfarenheterna av Midvinterövningen.

Organisationen lyckades mobilisera över 10 000 frivilliga,

samtidigt som samarbetet med olika myndigheter löpte

friktionsfritt.

Röda Korset upplevs som en pålitlig organisation som

både nationellt och internationellt kan reagera på olyckor

och kriser då när hjälp behövs. Som en del av internationella

rödakors- och rödahalvmånerörelsen är organisationens

beredskap en viktig länk med tanke på finländarnas

trygghet. De frivilliga i över 500 lokalavdelningar är ett

viktigt inslag i medborgarsamhället och i att stärka gemenskapen.

Att organisationen i allt högre grad satsar på

programmen för beredskap, hälsa och välmåga ökar dess

genomslagskraft och betydelse.

Betydelsen av FRK som en finsk hjälporganisation

syns bland annat i att organisationen årligen får tusentals

nya medlemmar. Människorna har en fast övertygelse

om att Röda Korset är en effektiv kanal för hjälpinsatser.

Tillskottet av medlemmar betyder dock inte att

medlemsantalet skulle öka. De nuvarande medlemmarnas

medelålder överstiger snart 60 år. Den ökande medelåldern

bland medlemmarna och de frivilliga återspeglas på

många sätt i organisationens verksamhetsresurser och

innebär också ett betydande medlemsbortfall årligen.

Ett hinder för en större medlemskår är också att organisationen

tillsvidare inte hittat några effektiva sätt för

hur de medlemmar eller frivilliga som vill gå med verkligen

kan börja med just den verksamhet de är intresserade

av. Därför bör organisationen på alla plan speciellt

ge akt på att de nya aktörerna välkomnas vid de gamlas

sida. Det gäller att se till att organisationen är öppen för

alla intresserade.

I samband med förberedelserna för Åbostämman år

2014 är det skäl att diskutera hur man kan förenkla den

traditionella organisationsbyråkratin så att de frivilliga allt

oftare upplever att deras insatser höjer livskvaliteten hos

människor.

Röda Korset har intensifierat sitt samarbete med andra

organisationer och framdeles blir det allt viktigare att

samarbetet utvidgas ytterligare. På det sättet kan de tillgängliga

resurserna tas i effektiv användning i det praktiska

hjälparbetet och i påverkansarbetet bakom kulisserna.

Ändringen i bankernas betalningssystem som tas i

bruk i början av år 2014 och övergången till den s.k. efaktureringen

påverkar i hög grad organisationernas verksamhet

– främst med tanke på regelbundna givare och

bidrag. På ett europeiskt plan håller Finland som en av de

första på att gå in för ett nytt system, och i dess utveck-

14

ling har behoven inom tredje sektorn nästan helt försummats

eller rannsakats sent omsider.

Ett liknande projekt som återverkar på organisationernas

verksamhetsmöjligheter har varit den pågående reformen

av lagen om penninginsamlingar. Penninginsamlingarnas

pålitlighet kan vara i vågskålen.

Att säkerställa tillräckliga resurser exempelvis för Röda

Korsets verksamhet här hemma är viktigt eftersom allt

fler människor i Finland behöver stöd och hjälp utifrån

för att klara sig i livet. Problemen som kommer i ensamhetens,

fattigdomens och marginaliseringens spår ser ut

att öka.

Röda Korset och miljön

Röda Korsets verksamhet kan jämföras med typiska riksomfattande

organisationer som främst sysslar med kontorsarbete.

Därför belastar inte organisationen miljön

nämnvärt genom sin verksamhet och inte utgör frivilligverksamheten

heller någon risk för miljön. Dock ingår i

centralbyråns, i de tolv distriktens och 500 avdelningarnas

verksamhet en mängd gemensamma möten och

mycket resande. Sålunda måste man beakta bilismens

miljöpåverkan, användningen av kontorspapper i onödan

och det uppkomna avfallet.

Röda Korset har som mål att i allt större utsträckning

gå över till digital byrå och informationsförmedling med

hjälp av tekniska lösningar och praktiska initiativ. Det här

gäller såväl dokument som video- och skypemöten. Organisationen

har ett digitalt system för fakturering och godkännande

av fakturor och redan nu får mötesdeltagarna

nästan allt material elektroniskt.

Organisationen har inget särskilt miljöprogram men

Blodtjänst och återanvändningskedjan Kontti följer sina

egna regler. Blodtjänst tillämpar praktiska lösningar från

läkemedelsindustrin bland annat vid behandlingen av engångsmaterial.

Kontti-kedjan är en betydande aktör när

det gäller återanvändning av varor, såsom kläder, möbler,

kärl och andra hemtillbehör, sportartiklar, och även återvinning

av begagnade kläder.

Den så kallade extranättjänsten RedNet, som under de

två senaste åren utvecklats till en intern kommunikationstjänst,

har utvidgats. Även lokalavdelningarna har tagit i

bruk systemet för att samordna sina egna aktiviteter.


Paula Myöhänen

Hjälp till dem som hade det svårt

här hemma

Glädje och stöd genom utsatthetsprojekten

På olika håll i landet togs fram utsatthetsförebyggande

projekt av olika slag. Projekten genomfördes av Röda Korsets

lokalavdelningar och de baserade sig på de lokala

behoven. Det kunde till exempel handla om socialt och

informativt stöd för invandrare, äldre i glesbygder, mentalvårdskonvalescenter

eller ungdomar. Projekten finansierades

med bidrag ur katastroffonden.

Vänverksamhet i alla åldersgrupper

Efterfrågan på vänverksamhet ökade. Ensamhet och behov

av gemenskap och stöd från vänner förekom i alla

åldersgrupper, vilket de väl fyllda vänkurserna runt om i

landet visade. Styrkan i vänverksamheten låg på mångfalden

av aktiviteter som man kunde välja mellan.

Vänverksamheten syntes speciellt på alla hjärtans

dag, då 156 evenemang på temat Vänskap ger glädje

ordnades i olika delar av landet. Evenemangen gav synlighet

åt verksamheten både på riks- och lokal nivå. Också

ensamheten och vänverksamheten bland ungdomar

lyftes fram vid de ungas egna tillställningar.

I Pieksämäki samlas en vängrupp. På bilden Kaarina Riipinen, Teuvo

Rouvinen och Marja Liisa Jäppinen.

Personer

8 000

7 800

7 600

7 400

7 200

7 000

6 800

6 600

6 400

7 744

Frivilliga i vänverksamheten

6 866

7 332

2010 2011 2012

*) Talet har varit felaktigt i den föregående statistiken.

Här har det rättats till.

(*

personer

Stöd till närståendevårdare för att orka

Stödverksamheten för närståendevårdare erbjöd

hjälp, glädje och utbildning till äldres, handikappades

eller långtidssjukas anhöriga. Verksamheten

var öppen för alla som vårdar sin anhörig eller

närstående. Målet för verksamhetsåret var dels att

öka växelverkan mellan olika generationer, dels att

motivera närståendevårdarna att sköta även sin

egen hälsa.

Verksamheten nådde tusentals närståendevårdare.

För dem erbjöds frivilligledd gruppverksamhet

med aktiviteter och kamratstöd, rekreationsevenemang

samt utbildning om välmående, fysisk funktionsförmåga

och hälsa. Kamratstödet och kamratgrupperna

var allt mer uppskattade. Grupperna

blev tio fler och antalet medlemmar i dem fördubblades

jämfört med året innan.

Närståendevårdarnas stödverksamhet samordnas

av professionella och genomförs huvudsakligen

av frivilliga. År 2012 omfattade stödverksamheten

åtta distrikt, i sju av dem fanns en egen regional

medarbetare. Verksamheten engagerade sammantaget

42 avdelningar och inemot 300 frivilliga.

Frivilliga inom stödverksamheten

Frivilliga inom stödverksamheten för närståendevårdare

för närståendevårdare

Hjälptagare i plötsliga olyckor inom landet vid vilka

avdelningarna bidragit med hjälp

600

500

400

300

200

100

180

160

140

120

100

0

80

60

40

20

0

107

500

163

157

126 129

2010 2011 2012

Deltar regelbundet Oregelbundet

401 377

2010 2011 2012

127

15


300000

250000

200000

150000

100000

50000

0

I ”Övriga stora olyckor” ingår:

2010 Skottdramat i Sello samt hjälpfonderna för Jokela och Kauhajoki

2011 Skottdramat i Sello samt hjälpfonderna för Jokela och

Myyrmanni

2012 Hjälpfonden för Myyrmanni 5 000 €

Intresset för första omsorgen och

psykiskt stöd ökade

Inom första omsorgen och mentalt stöd fanns en efterfrågan

på frivilliga. Under året behövdes frivilliga vid flera

eldsvådor, efterspaningar och olyckor.

Efter skottdramat i Hyvinge i maj bidrog de rödakorsfrivilliga

med att sköta provianteringen, ta emot krissamtal

och patrullera på gatan tillsammans med lokala aktörer.

Psykologernas beredskapsgrupp stödde skolorna. De ungas

kris- och chattsajt, Tukinet, var tillgänglig under tre kvällar.

Efter knivmordet på den unga kvinnan i Varkaus i april

hade de frivilliga jour och patruller på gatan samt på kvällen

vid ungdomsgården, där också en medlem från psykologernas

beredskapsgrupp fanns på plats för att stödja

de unga. Ledaren i frivilliggruppen för mentalt stöd beviljades

Frivilliga räddningstjänstens utmärkelse Årets räddare

för sina insatser som samordnare av samarbetet mellan

myndigheterna och församlingen.

Frivilliga räddningstjänsten uppmärksammades

Frivilliga räddningstjänsten fick stort utrymme i riksmedierna.

I december försvann en liten pojke i Ylöjärvi på

16

Hjälpen inom landet / euro

Finlands Röda Kors delade år 2012 ut 9 000 presentkort

à 70 euro som Jul i sinnet-understöd.

St.

136780

65204

250

200

150

100

50

0

Kotimaan apu 2010 - 2012 / €

0 80000

15500

214

219

184

16000

134000

25940

80

72

37

Efterspaning Första omsorgen (mental

första hjälpen, eldsvådor

etc.)

1

95707

16200

115700

5000

2010 2011 2012

Av avdelningens egna medel Utsatthetsförebyggande projekt

Akut hjälp inom landet Övriga stora olyckor

12

10

2 1

skolvägen. Polisen larmade Vapepa i ett tidigt skede för att

leta efter pojken. Den försvunna hittades till slut död under

en rasad snögrotta vid vägrenen. Händelsen fick stor publicitet

och i Vapepas efterspaningar deltog många vanliga medborgare

som ville ge en handräckning till den försvunnas familj.

Frivilliga räddningstjänstens främsta samarbetspartner, polisen,

har i flera sammanhang uttryckt sin uppskattning över

den hjälp den fått. För att backa upp samarbetet färdigställdes

under året ett riksomfattande polisavtal och –direktiv.

Klädhjälp i hemlandet

Röda Korset levererade klädhjälp till behövande i Finland. Människor

som förlorat sitt hem till exempel i en eldsvåda eller på

grund av mögelproblem fick kläder och andra förnödenheter.

Ny Gummiskola

Röda Korsets hivarbete döptes om till hiv- och sexualhälsoarbete.

Målet var att främja människors hälsa och välfärd genom

att förebygga hivsmitta och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Att stödja de hivsmittade och minska på diskrimineringen

till följd av infektionen var en viktig del av verksamheten.

De frivilliga inom hiv- och sexualhälsoarbetet riktade sina

kampanjinslag till ungdomar och resenärer för att främja en

trygg och ansvarsfull sexualitet. Tillsammans med Hiv-stödcentralen

organiserades patruller för säker sex som gick runt i

hamnarna i Helsingfors och Åbo samt på gränsövergångsstationerna

i Niirala, Nuijamaa och Vaalimaa.

Studiematerialet i sexualhälsa, Gummiskolan, som ska

komplettera undervisningen i hälsokunskap för grundskolans

nionde årskurs blev färdigt. Gummiskolan är ett projekt för

Röda Korsets ungdomsfrivilliga.

De frivilliga jourade på Pluspunkterna och i den riksomfattande

telefonrådgivningen. I Pluspunkterna gick man över till

snabbtest.

Missbruksarbete en del av avdelningens

verksamhet

Rekordantalet tio grundkurser i missbruksarbete ordnades.

Avdelningarna anvisade aktivt sina frivilliga till grundkurserna

och arrangerade även informationsmöten om rusmedel. För

att stödja verksamheten i avdelningarna uppdaterades materialet

för rusmedelsinfo och gavs ut nytt stödmaterial för kurserna.

Röda Korset svarade för den riksomfattande samordningen

av Drogförebyggande veckan i november tillsammans med

Ehyt ry. Veckans temaaffischer fanns för distribution i distriktsbyråerna

och avdelningarna ordnade kring lycklighetstemat

s.k. lyckonarinker. Skolsamarbetet och rusmedelstemakvällarna

med Röda Korsets verksamhetsgrupper fortsatte.

Larmuppdrag

0

Trafikolycka Markbrand Annan hjälpsituation Beredskapslarm. Ingen

aktion

2010 2011 2012

2

16

16

77

37

56

2

Miljöolycka

2


Över femtio hälsorådgivningar

De avgiftsfria rådgivnings- och hälsovårdstjänsterna utnyttjades

flitigt i synnerhet av den åldrande befolkningen.

Röda Korset hade i slutet av året 51 hälsorådgivningar.

De kompletterade kommunernas hälsovårdstjänster genom

sin avgiftsfria och lättillgängliga hälsorådgivning och

gruppverksamhet.

St.

9 000

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

6 130

Besöken i hälsorådgivningar

7 464

7 706

2010 2011 2012

Blodgivningarna gav hjälp till 50 000 patienter

Blodgivning är ett enkelt och populärt sätt att hjälpa en

medmänniska konkret. År 2012 gav 143 563 människor

blod i Finland och antalet blodgivningar var 246 434. Det

var en nedgång på cirka 17 000 blodgivningar jämfört

med föregående år, vilket berodde på den minskade efterfrågan

på blodpreparat och på Blodtjänsts reaktion att

samla in mindre blod.

Blodgivarna räckte till för att trygga patienternas behov

under året. Nätverket av blodgivare utvecklades genom

bättre möjligheter att ge blod i områden där det

finns mer människor som uppnått blodgivningsåldern och

där andelen unga väntas öka.

En ny blodtjänstbyrå öppnades i Esbo och i Österbotten

ökade blodgivningsfrekvensen.

Företagssamarbetet fick en helt ny framtoning och en

puff framåt i och med den nya handlingsmodellen Blod-

Grupp (VeriRyhmä). Till verksamheten som lanserades i

oktober anslöt sig redan under slutet av året 209 blodgivargrupper

från olika företag och sammanslutningar.

Blodtjänst levererade till sjukhusen i Finland nästan

230 enheter röda blodkroppar och över 40 000 enheter

blodplättar. Omkring 50 000 personer i Finland får årligen

hjälp av blodprodukter. I framställningen av preparaten

togs fram nya tekniker som förbättrade driftsäkerheten

och snabbheten.

Till benmärgsgivarregistret söktes aktivt nya medlemmar

för att ersätta dem som på grund av ålder eller av

andra orsaker lämnat registret. Med hjälp av olika kampanjer

lyckades man utöka registret på 20 000 medlemmar

med över 1 333 nya (775 år 2011). Blodtjänst

förmedlade sammanlagt 122 stamcellstransplantat inom-

och utomlands.

Efterfrågan på laboratorietjänster varierade enligt

forskningsområde. Framför allt i fråga om krävande mätningar

av blodgruppsantikroppar var behovet av tjänster

stort under året. Vid blodgruppsundersökningar fungerade

Blodtjänst som nationellt referenslaboratorium.

Blodtjänsts nya Cellproduktionscentral togs i drift och

myndigheterna gav tillstånd till att producera mesenkymala

stromaceller för behandling av graft-versus-host-reaktioner

hos enskilda patienter.

Vid Blodtjänst arbetade år 2012 i medeltal 631 personer.

Blodgivaren räddar liv.

Drygt ettusen sysselsattes

Röda Korset var en av de betydelsefullaste sysselsättarna

bland organisationerna i Finland. Organisationen erbjöd

sysselsättningstillfällen i sina Kontti-centraler och lokalavdelningar.

Flest sysselsatta fanns i Kontti-centralerna

där inalles 1 011 personer fick arbete med hjälp av olika

stödformer. Av dem avlade 64 personer yrkesexamen eller

delexamen.

Rödakorsprojektet Työaskel avslutades på hösten

2012, eftersom arbets- och näringsministeriet som fungerat

som finansiär drog in sitt stöd för det riksomfattande

projektet. Projektet utvecklade med framgång Röda Korset

som sysselsättare under årens lopp dels genom att

utbilda och stödja de sysselsättningsfrämjande cheferna

inom Kontti-kedjan, i avdelningarna och i distrikten, dels

genom att förbättra arbetsmetoderna och verktygen samt

det sociala bokslutet och samarbetet med olika myndigheter.

Verksamheten fick erkännande i januari 2013, då arbetsgruppen

under ledning av Tarja Filatov överräckte sin

rapport om utveckling av sysselsättningen till arbetsminister

Lauri Ihalainen på Vanda Kontti. Orsaken till valet

av plats var att Röda Korsets sysselsättningsprogram är

föredömligt både i fråga omfattning och kvalitet.

Kontti-kedjan öppnade

sin tionde butik i Vanda

I augusti öppnade Kontti-kedjan sitt tionde återanvändningsvaruhus

i Vanda Dickursby. Kontti-centralen

i Vanda var dittills kedjans största second

hand shop som sysselsätter runt 50 personer åt

gången.

Kontti-kedjan utvecklade sina varuprocesser i

Vanda butiken genom att öppna en varumottagning

där kunderna själva kan sortera det material

de vill skänka bort. Målet var att försnabba cirkulationen

av varor och informera kunderna om kvalitetskriterierna.

Liknande mottagningar inrättas

också i de övriga Kontti-centralerna.

17

Jari Härkönen


Niklas Meltio

Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga

Den mångkulturella frivilligverksamheten fortsatte att

växa. Fler frivilliga gick med för att de ville utveckla den

kulturella närmiljön. De tjänstgjorde inte bara som vänner

till inflyttade utan arrangerade också boendehjälp, klubbar

och kurser samt drev internationella klubbar.

Samarbetet med läroanstalter ökade på olika håll i

landet. Man arrangerade lättbegripliga grundkurser i vänverksamhet

för elever med invandrarbakgrund och hänvisade

dem sedan till avdelningarnas aktiviteter. Erfarenheterna

av detta var goda.

Kampanj mot rasism

Ökningen av hatretoriken och de rasistiska attityderna var

märkbar i det finländska samhället – och vardagsverklighet

för människor med annorlunda bakgrund. Röda Korset

agerade intensivt mot rasism och diskriminering genom

sin antirasistiska marskampanj. Både avdelningarna

och distrikten arrangerade evenemang; somliga organiserades

i samverkan med andra aktörer. Evenemangen var

cirka hundra till antalet. Distrikten gav utmärkelsen Fördomsfri

föregångare till personer och instanser som brutit

lans för likabehandling.

Man utförde också attitydarbete som ett inslag i den

mångkulturella frivilligverksamheten. SPIRIT-projektet,

som finansieras av Europeiska flyktingfonden, har i tre

års tid haft som särskilt mål att påverka attitydklimatet

och öka kommunernas villighet att ta emot flyktingar. Under

projekttiden, som upphörde i slutet av året, stöttades

också utvecklingen av den integrationsfrämjande verksamheten

inom avdelningarna.

Aktören Eppu Salminen utmanade alla att avstå från sina fördomar

under veckan mot rasism.

Mottagningen av flyktingar och asylsökande

fortsatte

Antalet asylsökande höll sig på 2011 års nivå. Organisationen

drev nio förläggningsenheter för vuxna och några

enheter för minderåriga. På grund av myndigheternas beslut

om nedskärningar minskades antalet platser på förläggningarna,

och i slutet av året lades enheten i Kontioniemi

ned.

Centralbyrån samordnade på Helsingfors-Vanda flygplats

mottagningen av anländande kvotflyktingar och

hade en grupp frivilliga som sitt stöd. Röda Korset tog

emot 730 kvotflyktingar som kommit till Finland.

18

Utifrån sitt avtal med Migrationsverket arrangerade

Röda Korset också resor till Finland för familjemedlemmar

till flyktingarna. Totalt anlände tio familjemedlemmar som

omfattades av statsbidrag.

Röda Korset informerade och vägledde aktivt de lokala

aktörerna om de ändringar i lagstiftning och förvaltning

som trätt i kraft år 2011. En viktig omställning var

att staten från och med 2011 bekostade inresan enbart

för kvotflyktingarnas familjemedlemmar.

Antalet efterforskningar fortsatte att växa under året.

Ökningen förklaras främst av efterforskningen av familjemedlemmar

som försvunnit under sin flykt till Europa.

Sammanlagt behandlades 433 fall där man letade efter

1 174 familjemedlemmar, och 51 rödakorsmeddelanden

förmedlades.

Påverkansarbete för familjeåterförening

Inom påverkansarbetet var det viktigaste målet att trygga

familjeåterföreningen för flyktingar. I familjeåterföreningspolitiken

och dess förvaltning har under de senaste åren

gjorts en rad ändringar som påverkar ställningen och rättigheterna

för flyktingars familjemedlemmar. På grund av

detta arrangerade FRK i november ett möte mellan organisationerna

och myndigheterna kring familjeåterförening.

På mötet utväxlades kunskap om de olika skedena i

den praktiska familjeåterföreningen och behandlades förslagen

om att tillgodose flyktingarnas rätt till familjeåterförening

och förenkla processerna inom förvaltningen.

Till diskussionsmötet hade bjudits in representanter

för inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet

och MIGRI samt företrädare för kommuner

och organisationer. Av huvudpunkterna i diskussionen

gjordes ett sammandrag för inrikesministeriet med

målet att påverka den politik och de riktlinjer som reglerar

familjeåterföreningsprocessen.

Personer

Personer

4 500

4 000

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

800

700

600

500

400

300

200

100

0

4 018

Asylansökningar

3 088

3 129

2010 2011 2012

Kvotflyktingar som Finlands Röda Kors

tagit emot

540

584

731

2010 2011 2012


Niklas Meltio

Till första hjälpen-grupperna rekryterades nya medlemmar

Antalet första hjälpen-grupper och medlemmar har minskat

drastiskt under de senaste åren. Det här syns också

i hjälpverksamheten. Röda Korsets larmgrupper av vilka

lejonparten är första hjälpen-grupper hade år 2012 90

uppdrag, medan motsvarande siffra året innan var 154.

Under året försökte grupperna locka med framför allt

ungdomar. På Rödakorsveckan ordnades kunskapsbanor

som gav allmänheten framgångsupplevelser genom

övningar i första hjälpen. Målet med kampanjen var att

rekrytera nya medlemmar till grupperna. Under våren anmälde

omkring 700 personer sitt intresse för gruppverksamheten

i första hjälpen.

I Uleåborgs och Lapplands distrikt togs fram ett tvåårigt

projekt kallat HUIPPU med målet att utveckla modeller

för rekrytering av nya aktörer och grupper för första

hjälpen i de två distrikten. I projektet där 13 avdelningar

deltog ordnades tre temaseminarier och utvecklades nya

tekniker som stöd för rekryteringen. Projektet resulterade

i en ny första hjälpen-grupp i Sodankylä. De deltagande

avdelningarnas insatser under Rödakorsveckan och på

Hungerdagen var märkbart bättre än under tidigare år.

Allt material om projektet lades ut på första hjälpen-gruppernas

sidor på RedNet.

Den nya riksomfattande databasen för första hjälpenjourer

introducerades på hösten. Databasen utvecklades

av en grupp IT-experter, frivilliga rödakorsare, enligt

pro bono–principen. Med hjälp av den kan avdelningarna

enkelt rekrytera första hjälpen-jourhavande från avdelningen

samt vid behov från det egna distriktet eller över

hela landet. Databasen som ger jourhavandena basuppgifter

om de olika första hjälpen-jourerna testades och

utvecklades i Helsingfors och Nylands distrikt innan den

togs i bruk på riksnivå. Databasen lanserades i samband

med första hjälpen-grupppernas seminarium Ideoita ja

iloa (idéer och glädje) som samlade nästan 180 deltagare

från nio distrikt.

Första hjälpen var temat för Rödakorsveckan. Tom Granqvist och Otto

Kari som är medlemmar i första hjälpen-gruppen demonstrerar i Viks

Prisma hur en medvetslös placeras i stabilt sidoläge.

4500

4000

3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0

18000

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

Första hjälpen-grupper och frivilliga i i dem

3968

3170 3334

206 204 195

2010 2011 2012

Första hjälpen-grupper Frivilliga i dem

Första hjälpen-jourer och hjälptagare

15524

2836 2892

16731

2316

2010 2011 2012

Jourer Hjälptagare

14522

Pistjourhavandena hjälpte i skidanläggningar

De frivilliga pistjourhavandena hjälpte vid 28 skidanläggningar.

En stor del av dem som fick hjälp var 10–15-åringar.

Vanligaste var skador i knä, handled och huvud. Pistjourverksamheten

presenterades på mässam Skiexpo där

ett hundratal anmälde sitt intresse för verksamheten.

Defibrillatorregistret öppnades

Samprojektet med Finlands Hjärtförbund och Resuskitationsrådet

i Finland som gick ut på att registrera alla defibrillatorer

i landet fullbordades. Registret öppnades på

våren och dess innehåll utvecklades under året utifrån

mottagen respons. Målet är att öka allmänhetens, hälsovårdsproffsens

och myndigheternas kunskaper dels om

basal hjärt-lungräddning, dels om teknikens utbredning i

landet.

Samarbetet inom organisationen utvecklades genom

att helt flytta över skötseln av kundrelationerna från centralbyrån

till Helsingfors och Nylands distrikt. Centralbyrån

svarar för utbildningens kvalitet och innehåll samt för

materialproduktionen.

19


Nytt material som stöd för utbildningen

Den nya boken Första hjälpen utkom på svenska och finska.

Verket är avsett att användas på kurser i första hjälpen,

vid självstudier och för att bevara kunskaperna i första

hjälpen.

I slutet av året utkom läroboken Ensihoidon perusteet

(akutvårdens grunder) på Räddningsinstitutets och Röda

Korsets gemensamma förlag. Också denna var en reviderad

upplaga.

I samverkan med yrkesläroanstalten WinNovan utgavs

som stöd för undervisningen i första hjälpen Elvytystilanne

– kyky auttaa (HLR – att kunna hjälpa). Denna undervisnings-DVD

med en daramatiserad berättelse och fyra

undervisningssituationer gjordes som lärdomsprov.

För de minsta i familjen utkom sagoboken Tammenterhometsän

pikkuväen haaverit (trassel för småfolket i

ekollonskogen – instruktioner för verkliga tillbud). Boken

som hade omarbetats i samarbete med Centralförbundet

för Räddningsbranschen i Finland baserade sig likaså på

lärdomsprov.

Nio kurser inom utbildarutbildningen

Under året arrangerades utbildarutbildning på nio kurser

i första hjälpen och hälsokunskap och på en kurs i livräddande

första hjälpen. UFH-fortbildningarna var 20 till

antalet, av vilka en gick på svenska. Alla deltagare fick i

samband med kursen PPE-D-utbildarbehörighet.

20


Anthony Ebol

Hjälp till offer för naturkatastrofer,

matkriser och krig

År 2012 präglades av svåra kriser ute i världen. Bakom

matkrisen i Sahel låg både torka och strukturella problem

som fattigdom och höjda världspriser på mat. Orkanen

Sandy orsakade störst förödelse där man redan tidigare

led av fattigdom och hälsoproblem som exempelvis på

Haiti.

Inbördeskriget i Syrien påminde om betydelsen av

en neutral hjälpare. Situationen började som oroligheter,

men övergick i ett krig som ledde till gränslös humanitär

nöd i Syrien och flyktingar i Syriens grannländer. Samtidigt

behövdes det kunnande som Finlands Röda Kors har

i sjuk- och hälsovård i Sierra Leone, där kolerasmittan

förvärrades till epidemi.

Utöver katastrofhjälpen fortsatte Röda Korsets utvecklingssamarbete,

som utgjorde cirka en tredjedel av

den internationella hjälpen. I arbetet fokuserades särskilt

på att förbättra samhällenas förmåga att möta katastrofer

samt lindra deras effekter och att förebygga de vanligaste

hälsoproblemen.

BISTÅNDSMÅL

Asien

Filippinerna härjades av orkaner

I december drabbades Filippinerna av den förödande orkanen

Bopha, som slog till på Filip-pinerna i början av december

och orsakade 1 000 människors död. Cirka 900

000 människor måste inkvarteras i evakueringscenter.

Finlands Röda Kors stödde hjälpinsatsen genom att sända

läkare och sjukskötare till Filippinerna.

Röda Korset hjälpte offren för cyklonen på Filippinerna.

Läget förvärrades av att man på Filippinerna inte ännu

hunnit återhämta sig ordentligt från de tidigare naturkatastroferna.

Sydostasien drabbades tidigare på sommaren

av tre tyfoner – Saola, Damrey och Haikui – som

orsakade de värsta slagregnen på Filippinerna på tre år.

Skyfallen och lerskreden förstörde och skadade tusentals

hus. Nästan 300 000 människor måste lämna sina hem

för att söka skydd i evakueringscenter och tillfälliga inkvarteringar.

Efter tyfonen Bopha deltog det filippinska Röda Korset

i hjälparbetet genom att dela ut mat och vatten, hygienartiklar

och sängkläder. Över 800 filippinska rödakorsarbetare

och röda-korsfrivilliga deltog i hjälparbetet efter

tyfonen. De hjälpte myndigheterna med att evakuera offren

och med första hjälpen, de distribuerade mathjälp till

personer som placerats på eva-kueringscentren och gav

psykosocialt stöd till översvämningsoffren.

Hälsa och sociala tjänster

Hälsovårdsarbetet fortsatte i Afghanistan, Östtimor, Myanmar,

Kambodja och Nordkorea. I Helsingfors ordnades

ett planeringsmöte för de Röda Kors som stödjer Nordkorea.

I Mongoliet gick det sociala arbetet vidare bland

utslagna personer. När boskapsuppfödningen blir allt svårare

flyttar många nomader in till städerna. I närheten av

huvudstaden Ulan Bator har det vuxit upp hela bostadsområden

där inflyttade från landsbygden och före detta

boskapsuppfö-dare bor i jurtor. Röda Korset har stött sociala

center i Ulan Bator och på den mongoliska landsbygden,

där utbildade frivilliga svarar för verksamheten.

I centren förmedlar de information om hälsa och första

hjälpen och ger psykiskt stöd till behövande.

Katastrofberedskap i Asiens länder

I Asien beredde man sig på återkommande naturhot: I

Nepal koncentrerade man sig på skolor och lokalsamhällen,

i Kambodja och på Filippinerna på de provinser som

var utsatta för översvämningar och orkaner. Också i Kina

stöddes beredskapen inför katastrofer.

Hälsa och trygghet i Kirgizistan

och Tadzjikistan

I Centralasien stärktes Tadzjikistans och Kirgizistans rödahalvmåneorganisationers

förmåga att möta katastrofer.

De nationella föreningarnas beredskapslager kompletterades

och befolkningens hjälpberedskap och strategier

för att överleva katastrofer stärktes genom information

och utbildning. I Kirgizistan och Tadzjikistan arbetade

man också för att förebygga tuberkulos och hivsmitta.

21


Värme utan brandrisk i Mongoliet

Vintern 2011–2012 var kallare än genomsnittet i Mongoliet.

Hårdast drabbades invånarna i Ulan Bators jurta-

slumområden. Antalet personer som dog av kyla steg

kraftigt i början av året. Dessutom blev omkring 180 familjer

hemlösa på grund av olyckor efter ovarsam hantering

av eld.

Europeiska kommissionens kontor för humanitärt och

civilt bistånd (ECHO) beviljade på vårvintern Finlands Röda

Kors pengar för att bistå människor som drabbats hårt

av den stränga vintern. Ett projekt som satsar på materiell

hjälp och utbildning genomfördes i fem landskap och i

de fattigaste jurtaslumområdena i Ulan Bator. En finländsk

hjälparbetare fanns på plat-sen för att samordna hjälpinsatsen.

Ett av de viktigaste målen var att förbättra brandsäkerheten,

eftersom de typiska bostäderna, jurtorna, antänds

lätt. Jurtorna värms upp med trä, kol och skräp vilket ökar

brandrisken ytterligare. I Mongoliet handlar 90 procent av

nödsamtalen om bränder.

Under projekttiden 2012:

• fick 1 357 personer brandsäkerhetsutbildning i Ulan

Bator och på landsbygden

• delades mat- och hygienprodukter ut till 1 012 familjer

• delades jurtor ut till 49 familjer som förlorat sitt hem i

en brand

• gav volontärer vid det mongoliska Röda Korset

psykiskt stöd till familjer som förlorat sitt hem

• fick skolelever utbildning i brandsäkerhet och

katastrofberedskap

• gavs utbildning i första hjälpen-färdigheter och hur

man ger psykiskt stöd

Mellanöstern

Hjälp mitt i krigets Syrien

I Syrien har det uppror som våren 2011 inleddes som en

folkresning under 2012 snabbt ut-vecklats till ett allt råare

inbördeskrig. Det humanitära läget är dystert, och

det är svårt eller närapå omöjligt att få fram hjälp på

grund av det dåliga säkerhetsläget och den förstörda infrastrukturen.

Till offren för konflikten i Syrien distribuerades hjälpmaterial:

filtar, liggunderlag, presenningar, matpaket, läkemedels-,

hygien- och köksutrustning. Dessutom har

man skickat ambulanser, truckar och generatorer till landet.

Röda Korset stödde myndigheterna genom att erbjuda

primärvård, upprätthålla ambulanstjänster, dela ut

läkemedel och stödja kliniker där sårade vårdas.

Finlands Röda Kors gav Internationella rödakors- och

rödahalvmånefederationen (IFRC) 500 000 euro till hjälpinsatsen

i Syrien. Med pengarna sändes i september

hjälpmaterial såsom vattendunkar (8 250 st.) och paket

med köksutrustning(6 512 st.).

Antalet flyktingar ökade. Människor flydde till grannländerna

och Syriens närområden, dvs. till Jordanien, Libanon,

Turkiet, Irak, till Egypten och andra länder i Nordafrika.

FRK stödde Libanon i flyktingmottagandet.

FRK stödde också biståndsinsatsen i Jemen där våldsamheterna

tärde på landets hälsovårdstjänster samt på

infrastrukturen för vatten och sanitära förhållanden. Tusentals

jemeniter måste lämna sina hem och förlorade

sin försörjning.

22

Ibrahim Malla

Syriska Röda Halvmånen hjälpte offren för konflikterna i den stridsdrabbade

staden Homs på våren 2012.

Afrika

Hjälparbetare till Sierra Leone

för att få bukt med koleraepidemin

I Sierra Leone bröt den värsta koleraepidemin i landets

historia ut efter att regnperioden startat i juli. Kolera

sprids vid dåliga hygieniska förhållanden och smittar från

människoavföring och från människa till människa. Regnperioden

och översvämningarna liksom den livliga gränsöverskridande

trafiken vid Guineas gräns gjorde att epidemin

spreds snabbare.

Finlands Röda Kors sände två koleravårdsenheter

och en grupp på 13 hjälparbetare, som bestod av sjukskötare,

läkare och tekniker, till Sierra Leone. Vidare

sände FRK omkring 20 000 kilo hjälpmaterial till landet.

Finländarna arbetade på fem orter: i Port Loko, Kambia,

Bombali, Tonkolili och Moyamba, där man främst

stödde distriktssjukhusens koleraavdelningar och primärvårdsenheter

i samarbete med hälsovårdsministeriet

i Sierra Leone och lokala rödakorsfrivilliga. Insatsen finansierades

med medel från Finlands utrikesministerium

samt katastroffonden och Storbritanniens ministerium

för utvecklingssamarbete.

I Sierra Leone stöddes hälsan

med pengar från Näsdagen

Inbördeskriget i Sierra Leone varade över tio år. Efter det

har landet drabbats av hälsokriser. Malaria är det värsta

hälsoproblemet i Sierra Leone. Röda Korsets volontärer

utförde hälsoarbete med stöd av Finlands Röda Kors och

intäkter från Näsdagsinsamlingen.

Mathjälp till Sahelområdet

Sahelområdet i Västafrika lider av en katastrof på grund

av torka. Som värst berörde den humanitära krisen över

20 miljoner människor. Förutom torkan förvärrades krisen

av kronisk fattigdom, höjda världsmarknadspriser på mat,

skador som orsakas av insekter, en konfliktkänslig och

otrygg miljö samt flyktingskap som ett utslag av dessa.

Finlands Röda Kors stödde hjälpinsatsen i Sahel med

medel från utrikesministeriet och katastroffonden med

totalt 3,15 miljoner euro. Av dessa styrdes 1,8 miljoner

euro till Niger och Mali, en miljon euro till Senegal och

Burkina Faso och 350 000 euro till Tchad. I hjälpinsatsen

stödde man näringsidkandet och gav mathjälp.


Milj. euro

I Sydsudan stöddes återflyttningen

Efter att Sydsudan blev självständigt sommaren 2011 har

landets säkerhetsläge varit instabilt. Det finns många humanitära

utmaningar i landet. Dit hör återkommande katastrofer

som översvämningar, torka och etniska konflikter.

Området är ett av världens minst utvecklade, och till

exempel barndödligheten hör till världens högsta. FRK

stödde vården av människor som sårats i väpnat våld och

andra olyckor och stödde även Röda Korsets hälsoarbete

i samhällena.

FRK var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna

åt den nybildade nationella föreningen. Utrikesministeriet

stödde via Röda Korset arbetet i Sydsudan med

1 400 000 euro som i huvudsak användes till att anskaffa

hjälpmaterial. Förutom detta gavs 900 000 euro

till nöd-hjälpsinsatser vid Röda Korsets internationella

kommitté.

Gemenskapsbaserat hälsoarbete i östra Afrika

I Burundi, Etiopien, Kenya och Somalia fortsatte arbetet

med att främja hälsan och tillgången till rent vatten och

sanitär utrustning.

I södra Afrika satsas det på anpassning till klimatförändringen,

på hälsa och livsmedelssäkerhet.

I Malawi förbättrade man stadssamhällenas förmåga

att stå emot de utmaningar som klimatförändringen

fört med sig såsom återkommande översvämningar och

oväder. De negativa följderna accentueras i stadsmiljön

med tätare bebyggelse. Som sakkunniga deltog Meteorologiska

Institutet i Finland och Röda Korsets klimatcenter.

I Malawi och Swaziland arbetade man dessutom med

att förbättra de hivsmittades matsituation och hälsa. I

Moçambique avslutades ett femårigt vattenprojekt som

har gjort att närmare 21 000 människor får rent vatten

ur 178 tappställen. 100 000 moçambikier har fått bättre

kunskap om hygien och sanitära förhållanden, och cirka

31 000 skolelever har toaletter som byggts på rätt sätt.

Hjälp till flyktinglägret i Dadaab

Den kroniska konflikten i Somalia och problemen orsakade

av torka driver ständigt människor på flykt både inom

landet och utanför landets gränser, framför allt till Kenya.

FRK fortsatte under 2012 att stödja flyktinglägret i Dadaab.

Vidare stödde FRK Rödahalvmånens hälsoprogram i

Somalia som upprätthöll 71 hälsostationer och 12 mobila

kliniker. Hälsoarbetets tyngdpunkt låg på mamma-barnhälsan.

16,0

14,0

12,0

10,0

8,0

6,0

4,0

2,0

0,0

8,5

13,6

11,7

13,0

Katastrofhjälp

6,5

5,6

2,0

Pengar Material Service

(Personalbistånd)

2010 2011 2012

1,4 1,2 1,6

0,9 0,9

Rent vatten med Bonaqua-samarbete

Tack vare FRKs långvariga programarbete och Bonaquas

vattengåva genom kampanjen 3 liter rent vatten underlättades

vardagen för Ikutha-invånarna i östra Kenya när

vattendistributionssystemet utvidgades i området som

drabbats av torka och man byggde tappställen.

Röda Korsets och Bonaquas samkampanj samlade pengar för att förbättra

vattensystemet i Kenya.

Flyktinghjälp till Etiopien

Striderna som startade hösten 2011 i delstaten Blue Nile

i Sudan har drivit en allt större del av befolkningen på

flykt över gränsen. Ungefär 30 000 människor uppskattas

ha tagit sig in i Etiopien, där situationen i Beninshangul

Gumuz som ligger i gränstrakten särskilt har försämrats

på grund av ett stort antal anlända flyktingar. FRK stödde

det humanitära hjälparbetet i flyktinglägren. Röda Korsets

stöd inriktas speciellt på hälso- och sjukvård och på att

förbättra vattentillgången och sanitära förhållanden.

Stöd till barn i Rwanda och Uganda

Till följd av folkmordet i Rwanda 1994 blev hundratusentals

barn föräldralösa och folk tvingades fly i skaror till grannländerna.

FRK hjälpte föräldralösa barn att klara vardagen

utan föräldrar. Genom att hjälpa till i jordbruket stödde

man uppehället i de familjer som tog hand om barnen.

Konflikten i norra Uganda har beskrivits som världens

mest bortglömda kris. En lång vistelse i läger har gjort att

föräldrarnas möjligheter att erbjuda materiellt och psykiskt

stöd till sina barn har minskat. Röda Korset hjälpte

familjerna genom att ordna utbildning både för barnen

och deras närstående.

Beredskap

23

Minna Passi


Amerika

Hjälp till Sandys offer i Haiti

Orkanen Sandy som slog till mot USA:s östkust och i Karibien

vid månadsskiftet oktober-november och de häftiga

regn som därefter uppstod orsakade stora översvämningar

på Haiti. Finlands Röda Kors stödde hjälparbetet med

medel från katastroffonden för 200 000 euro. År 2012

fortsatte hälsoarbetet. I Haiti lärde sig närmare 50 000

invånare i småstäder och byar att förebygga och känna

igen de vanligaste smittsamma sjukdomarna.

Hjälp vid översvämningar i Paraguay

Finlands Röda Kors stödde landets katastrofberedskap

och anpassning till klimatförändringen. Den senaste

hjälp- och återuppbyggnadsinsatsen som inleddes till

följd av översvämningar startade i augusti 2012.

Katastrofberedskap i Karibien och Sydamerika

I Trinidad och Tobago samt i Saint Vincent och Grenadinerna

förbättrades katastrofberedskapen i samhällena

och skolorna. 10 000 bybor, skolelever och lärare deltog

i aktiviteterna. Också i Bolivia förbättrades skolelevernas

katastrofberedskap och man bistod med insatser vid en

översvämning. I Argentina lärde sig invånarna i byarna

Salta och Jujuy att vara bättre förberedda på översvämningar

och torka. I El Salvador förbättrades 25 000 och i

Honduras 20 000 människors katastrofberedskap i byar,

skolor, hälsovårdscentraler och fängelser.

Hälsa för mödrar och barn,

ungdomsarbete mot hiv

I Honduras fick omkring 13 000 bybor hjälp med att bättre

sköta om sin egen och sina barns hälsa. Bland annat

utbildades bybarnmorskor för att ta hand om blivande

mammor under graviditeten. Röda Korsets frivilliga unga

utförde hivupplysningsarbete bland riskgrupper. Mer än

tusen skolelever deltog i genomförande av projektet.

Kläd- och varuhjälp

från logistikcentralen i Kalkku

Röda korset fick många gåvor i form av kläder som skickades

direkt till logistikcentralen i Tammerfors. Också genom

Konttikedjan kom det plagg. Totalt fick man in cirka

290 000 kg kläder.

Merparten av klädhjälpen gavs till Mongoliet. Dessutom

sändes kläder, skor och täcken till Kazakstan, Burundi,

Sierra Leone och Uganda. Sju försändelser med klädhjälp

gick till fem länder, av vilka en var S-gruppens gåva

i form av kläder som gick till Mongoliet. Sammanlagt sändes

638 397 plagg samt 58 171 par skor, mössor, vantar

och täcken ut i världen.

Materiell hjälp skickades till Etiopien, Nigeria, Sierra

Leone, Sydsudan, Sudan och Syrien. Organisationen

hade flera sjukvårdsenheter i startberedskap: ett allmänsjukhus,

ett kirurgiskt sjukhus, ett evakueringssjukhus, tre

hälsostationer plus logistikenhet, en enhet för distribution

av hjälpen samt IT- och kommunikationsenheter. Till

Sierra Leone sändes en klinik som byggdes om till två kolerakliniker

för att fylla hjälpinsatsens särskilda behov.

24

Milj. euroa

Hjälparbetare ut i världen

Finlands Röda Kors skickade ut hjälparbetare för uppdrag

inom både utvecklingssamarbetet och katastrofhjälpen.

Totalt rörde det sig om 150 arbetsavtal. Hjälparbetarnas

åtaganden gällde bilaterala projekt och uppdragen kom

från Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen

(IFRC) samt Internationella rödakorskommittén

(ICRC). Sammanlagt arrangerades 19 utbildningstillfällen

för hjälparbetarna.

Utrikesministeriet och EU de främsta finansiärerna

av det internationella rödakorsarbetet

Finlands Röda Kors är internationellt sett en betydande

humanitär aktör. FRK hör till de tio största aktörerna

inom Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen

(IFRC) och är en viktig partner för Internationella

rödakorskommittén (ICRC).

Omfattningen av FRKs katastrofhjälp och utvecklingssamarbete

grundar sig på samarbetsavtal med såväl

Finlands utrikesministerium (UM) som med Europeiska

kommissionens kontor för humanitärt och civilt bistånd

(ECHO) samt generaldirektoratet för utveckling och samarbete

EuropeAid. UM har varit en betydande partner

för FRK i internationell hjälpverksamhet ända sedan

1960-talet och samarbetet med Europeiska kommissionen

inleddes 1995.

År 2012 bidrog UM med 14,1 miljoner euro till den

humanitära rödakorshjälpen och med 7,1 miljoner euro

till utvecklingssamarbetet. EU och ECHO stödde den humanitära

hjälpen med sammanlagt 1,2 miljoner euro och

utvecklingsprojekt med 1,1 miljoner euro. Värdet av den

materiella hjälp ur katastroffonden som använts för FRKs

programverksamhet var 9,5 miljoner euro.

Milj. euro

30

25

20

15

10

5

0

25

20

15

10

5

0

24,375

15,007

Internationell hjälp

22,761

12,970

19,642

2010 2011 2012

Katastrofhjälp Utvecklingssamarbete

Finansiering av den internationella hjälpen

12,525

10,442

9,471

23,274

21,045 21,202

5,812

13,524

2,015 2,299

Finlands Röda Kors Finska staten Europeiska unionen

2010 2011 2012


Jani Rutanen

De ungas temaår gav inte nytt lyft

Vid Finlands Röda Kors genomfördes enligt ordinarie

stämmans beslut ett temaår för ungdomar. Avsikten med

temaåret var att organisationen på alla nivåer engagerar

sig för att få med ungdomar och för att höja profilen på

ungdomsverksamheten. Under temaåret gick man i synnerhet

in för att öppna avdelningarna för ungdomar, rekrytera

unga i rödakorsverksamheten och påverka i ungdomsfrågor.

För avdelningarna togs fram broschyren Mer ungdomar

med och annat material för att starta ungdomsverksamhet

och rekrytera frivilliga unga. På den riksomfattande avdelningskryssningen

i mars, på kryssningen för första hjälpengrupper

liksom på distriktens års- och regi-onmöten lyfte

man upp de olika verksamheter som finns för unga frivilliga.

Man tog särskilt fasta på ungdomar i organisationens

årliga kampanjer och vid rekryteringen till dem.

Ungdomarnas årsmöte i Uleåborg samlade ett rekordstort

antal ungdomar från olika håll i Finland (cirka 140

deltagare). På hösten anordnades ett rikstäckande diskussionsmöte

för FRKs ledning, personal och unga förtroendevalda.

På mötet diskuterades hur man kunde säkerställa

en långsiktig ungdomsverksamhet i organisationen.

Nya frivilliga via nätet

Frivillignätverket RedNet vidareutvecklades. RedNets centrala

uppgift är att skapa en egen kanal för frivilliga där

man hittar den information man behöver. Där kan såväl

de frivilliga som avdelningarna och distrikten publicera

nyheter samt informera om kurser och frivilliga uppdrag.

Mot slutet av året fanns det närmare 4 000 registrerade

användare, fastän RedNet fortfarande var på teststadiet.

Ungdomarnas årsmöte i Uleåborg.

Vädjanden för frivillighet och

färdigheter i första hjälpen

Finlands Röda Kors fortsatte arbetet för att frivilligverksamhet

ska införas i skolornas läroplaner. FRK gav i slutet

av mars ett utlåtande till undervisnings- och kulturministeriets

arbetsgrupp för förnyande av allmänna riksomfattande

mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen.

I sitt utlåtande lyfte Röda Korset upp elevernas trygghet,

att utveckla en god hantering av vardagen, att stärka

färdigheterna kring livsbalans och stödja interaktion.

Röda Korsets pedagogiska mål stödjer målen i utlåtandet

Via RedNet kunde man bli medlem.

och organisationen avser att aktivt vara med och stödja

barns och ungdomars växande till aktiva medborgare.

I juni träffade ordförande Erkki Liikanen och generalsekreterare

Kristiina Kumpula undervisningsminister Jukka

Gustafsson. Temat för träffen var att få frivilligverksamhet

införd i skolornas läroplaner. Ett annat centralt tema var

att få första hjälpen-färdigheter införda i skolornas undervisning.

Röda Korset oroas över ungdomars ensamhet

Ungdomars ensamhet har blivit ett av vår tids vanligaste

problem, och olika studier visar att ensamheten är det

vanligaste skälet till att unga människor slås ut ur samhället.

I synnerhet i De ungas skyddshus kom de ungas

ökade ensamhet tydligt till synes. Många unga hade också

utsatts för mobbning, vilket gjorde det svårare för dem

att delta i hobbyer och fritidsaktiviteter.

I De ungas skyddshus hjälpte man ungdomarna att

knyta sociala kontakter inom olika grupper. I skyddshuset

fanns bland annat konst-, gym- och flickgrupper. Sammanlagt

deltog 108 ungdomar i grupperna.

Man fortsatte också med vänverksamhet för ungdomar

och utvecklade den på olika orter. Uleåborgsprojektet

Lähekkönä messiin? gick vidare och likaså Kuopioavdelningens

projekt Kaveriksi! i Kuopio. Vänverksamhet för

svenskspråkiga ungdomar ordnades i Åbo. För verksamheten

svarade Åbolands distrikt. Genom vänverksamheten

nådde man ensamma unga som erbjöds fritidsaktiviteter

och samvaro med ungdomar som gått en vänkurs.

Skyddshusen ett stöd för de unga

De ungas skyddshus i Röda Korsets regi hjälpte ungdomar

och deras familjer i Esbo, Helsing-fors, Tammerfors,

Åbo och Vanda. Syftet med skyddshusen är att i problemsituationer

ge stöd på ett så tidigt stadium som möjligt

samt förhindra att ungdomarna slås ut.

I skyddshusen gavs de unga – och när det behövdes

hela familjen – samtalshjälp. Dessutom fick ungdomarna

vid behov nattkvarter i kris- och problemsituationer. Cirka

hälften av de unga kom till skyddshuset till följd av konflikter

i hemmet eller familjen. Många ungdomar har svårt

att nå balans i livet, har problem med sin mentala hälsa

och lider av ensamhet.

25

Alejandro Lorenzo


Laura Kotila

I skyddshusen fick de unga hjälp inte bara av personalen

utan också av totalt 210 frivilliga. Antalet frivilliga

sjönk en aning, men å andra sidan var många frivilliga aktiva

som frivilliga på flera olika sätt. Volontärerna hade jour

i skyddshuset under kvällar och nätter. Dessutom medverkade

de aktivt i grupp- eller vänverksamheten och var

stödpersoner eller jourhavande på stödnätverket Tukinet.

Reddie Kids fick positiv respons

För barn mellan 7 och 12 år gav Reddie Kids-klubbarna

möjlighet till lärande genom lek: första hjälpen, tolerans,

mångkulturella värden etc.

Antalet Reddie Kids-klubbar blev oförändrat och verksamhetsmodellen

fick mängder av positiv respons både

från organisationens frivilliga och från barnens föräldrar.

S-gruppen genomförde i samarbete med Röda Korset

en insamling för att stödja Reddie Kids-verksamheten. Eftersom

insamlingsresultatet blev lågt beslutades att stöd

ges till Reddie Kids-klubbar och lägerverksamhet genom

gåvorna från hjälpen inom landet.

Avdelningarna och distrikten arrangerade läger för

7–12-åringar på olika teman och för olika målgrupper. På

lägren fick barnen inte bara lära sig ge första hjälpen utan

också bekanta sig med organisationens internationella

hjälpverksamhet – med skratt och glam mellan varven. De

frivilliga ansvariga lägerledarna och de andra ledarna fick

utbildning i lägerverksamhet.

Röda Korset var med på S-gruppens turné och presenterade sin Reddie

Kids-verksamhet. På bilden kollar Tiia och Jere Järvinen in verksamheten

tillsammans med sin mamma. Saana Kurkela och Eliisa Hokkanen

demonstrerar verksamheten.

26

Första hjälpen i årskurserna 7–9

Aktivare än tidigare förespråkade man första hjälpen-verksamhet

för de unga, och skolorna erbjöds

studiehelheter på temat första hjälpen.

Röda Korset har tagit fram ett första hjälpenprogram

som i första hand är avsett för sjundeklassisterna

i årskurserna 7–9. Programmet antogs i de

högre årskurserna i fem distrikt.

Lokalavdelningarnas kontaktpersoner för skolorna

utbildades på olika håll i Finland och detta arbete

utsågs till FRKs tyngdpunkt på mässavdelningen vid

den nationella Educa-mässan för undervisning och

uppfostran 2013. Målsättningen var att första hjälpen-programmet

införs i alla skolor för årskurserna

7–9 före 2014.

Laura Kotila

Kampanjen Bokmånad

slutfördes

Skolorna deltog aktivt i organisationens

olika kampanjer. Liksom

under tidigare år var skolorna

och läroanstalterna en viktig del

av Operation Hungerdagen. Skolorna

arrangerade insamlingar

både på eget initiativ och tillsammans

med lokalavdelningarna.

Skolornas flitiga medverkan

i insamlingen innebar samtidigt

ett sätt att kanalisera global

fostran till eleverna.

Bland annat på Röda Korsets

skolsidor finns rikligt med studie-

passet

tillhör:

jag läser

och hjälper!

material för olika årskursnivåer. En annan viktig form av

medelinsamling via skolorna var dagsverksinsamlingen.

Till föremål för dagsverkena valde skolorna antingen De

ungas skyddshus eller katastroffonden. Drygt 30 skolor

genomförde insamlingen.

En ny insamlingsform för skolorna togs fram – kampanjen

Bokmånad – där läsande, globalisering och hjälp

från barn till barn kombineras. Ju mer eleverna läser, desto

mer hjälp får de svagare i katastrof- och krisområden.

Klassen ger de intjänade pengarna till FRKs katastroffond.

Responsen på kampanjen Bokmånad var mycket

positiv.

Humanitär rätt

Frivilligverksamheten för humanitär rätt ordnade och vidareutvecklade

under 2012 rollspelet Konfliktin keskellä.

Rollspelet genomfördes i augusti på lägret Huima 2012

i scoutdistriktet Uudenmaan Partiopiiri. Efter det lyckade

evenemanget har man för avsikt att fortsätta samarbetet

för att utveckla rollspelet inom de närmaste åren.

Finlands Röda Kors startade ett utbildningsprojekt för

humanitär rätt som finansieras av Europeiska kommissionen,

och inom ramen för projektet utbildas experter på

humanitär hjälp vid fyra utbildningar på olika håll i världen.

© Julia Vuori

bokmånad


Mentalt stöd och rasism inslagen

i kommunikationen under ungdomsåret

Under de ungas temaår satsade organisationen på att

lyfta fram ungdomarna i de egna kommunikationsmedierna:

webben, Hjälpens värld och Här & nu. I medierna

syntes ungdomarna bland annat under veckan mot rasism,

Hungerdagen, sommarevenemangen och i samband

med det allvaliga mentala stödet efter skottintermezzot i

Hyvinge.

Första hjälpen och det mentala stödet engagerade

medierna under hela året. De upprepade våldshandlingarna

ökade intresset ytterligare, likaså våra aktörers modiga

insatser för att hjälpa de unga med krischatt, gatupatruller

och telefonjour. Budskapet skärptes då man under

Rödakorsveckan och vid skolavslutningen kom ut med

konkreta anvisningar och appeller både till de unga och

deras föräldrar.

Av de internationella frågorna var det de stora katastroferna,

typ Syrien, och hjälparbetarnas möjligheter

att agera vid dem som fick mest uppmärksamhet. Syrien

lyftes fram bland annat i Hungerdagskommunikationen

och på Internationella dagen för humanitärt arbete 19.8.

Kampanjen Health in Danger som Röda Korset tagit initiativ

till tangerades i många intervjuer.

Medierna serverades också på hjälpbehovet till följd

av den upptrappade svälten i området kring Sahel och koleraepidemin

i Sierra Leone. Materialet för de kommunikationsenheter

som skickats till västra Sahel och Kenya

fick spridning i medierna. Krav på att ge stöd till småbrukarna

i Sahel höjdes inför mötet Rio+20 i juni.

SUOMEN PUNAISEN RISTIN JÄSENLEHTI / FINLANDS RÖDA KORS MEDLEMSTIDNING

18

Hyvä joulumieli

lapsiperheille

44

4 / 2012

LÄMPÖÄ

SYDÄN-

TALVEEN!

Jul i sinnet för

barnfamiljer

Sydäntalvi 16.2.2013

VÄRME I

MIDVINTER!

Midvinter 16.2.2013

20

Ompelemalla

apua maailmalle

AVM1204_s1-48.indd 1 2.11.2012 15.23

Medierna hanterade Röda Korset i regel på ett neutralt

eller positivt sätt. Kritiska kommentarer förekom

närmast i de sociala medierna speciellt i fråga om ekonomin.

På Suomi-Areena i Björneborg i juli diskuterades hur

området skulle klara sig i händelse av en stor översvämning

i Satakunta. De frivilligas händer, fötter och kunskaper

upplevdes som livsviktiga. Diskussionen varslade om

Midvinterövningen i februari 2013 som man började informera

om redan på förhösten.

Organisationen tog ställning mot bland annat rasism.

Ungdomarnas årsmöte kom med uppmaningen: Motverka

rasism högljutt. Budskapet för veckan mot rasism fördes

ut av bland annat rapparen Puhuva Kone och Jari Tervo.

Savolax-Karelens distrikts rapptävling samlade deltagare

även från andra regioner. Helsingfors och Nylands distrikt

tilldelade utmärkelsen Fördomsfri föregångare till den

unga Rebecka Holm som skrev i medierna om sina egna

och sina bekantas erfarenheter av diskriminering.

Rödakorsdagen 8.5 överräcktes utmärkelsen humanitär

handräckning till Global Clinic för dess insatser

för papperslösa utlänningar. På Dagen för Barnens Rättigheter

uttryckte FRK med sex andra organisationer sin

oro för att vissa av landets hälsovårdstjänster är för dyra

för de papperslösa.

Processen att förnya organisationens webbplats fullbordades

när Kontti-centralerna fick egna sidor och sidorna

på engelska öppnades.

HJÄLP! 42012

KATASTROFFONDEN INFORMERAR

27


Medelsanskaffningen mer mångskiftande

Finlands Röda Kors samlade in pengar såväl till katastroffonden

som för verksamheten i hemlandet. Katastroffonden

fick medel av månadsgivarna, via Operation Hungerdagen,

Märkesgärningarna eller immateriella bidrag,

genom testamenten och andra gåvor. Dessutom styrdes

25 % av Kontti-centralernas intäkter till katastroffonden.

De enskilda bidragsgivarnas intresse för Märkesgärningar

eller Röda Korsets immateriella gåvor ökade under

året. Märkesgärningar köptes speciellt inför julen och vårens

examenstider.

28

Gör en Märkesgärning

Du hjälper nära och långt borta!

Vänner i

hemlandet

Ett paket filtar

Malarianät till en familj

Precis som året innan var hemlandet mycket populärt

som objekt för månadsbidragen. Till hörnstenarna

inom medelsanskaffningen hörde förutom månadsgivarna

också de övriga bidragsgivarna och de som gav sin

gåva genom ett testamente. Genom hemlandets medelsanskaffning

stöddes bland annat första hjälpen, hälsorådgivningarna

och vänverksamheten samt De ungas

skyddshus.

Allmänheten hade möjlighet att stödja verksamheten

inom landet genom bidrag till insamlingen Bättredag.

Avdelningarna ordnade Bättredag-insamlingar i samband

med sina evenemang på våren. Under Rödakorsveckan

genomfördes Bättredag också som gatuinsamling. Åren

2012–2014 gäller insamlingen första hjälpen-grupperna,

vänverksamheten och hälsorådgivningarna. Insamlingen

avkastade något mer än året förut.

Intäkterna från testamentdonationer ökade betydligt

både för katastroffonden och verksamheten inom landet.

På Skattemässan redogjorde medelsanskaffningsenheten

för möjligheten att bidra genom ett testamente, temat

väckte stort intresse bland besökarna.

Nya månadsgivare

Röda Korset rekryterade aktivt nya månadsgivare. Det

skedde med hjälp av gatuvärvarna eller fejsarna som gick

runt på gator, knackade dörr och berättade om Röda Korset

och möjligheterna att ge bidrag. Tack vare den aktiva

kampanjen ökade antalet månadsgivare. Cirka hälften av

de nya månadsbidragen allokerades till stöd för verksamheten

i hemlandet och hälften till katastroffonden.

Joonas Brandt

Hungerdagen fick fart på unga insamlare runt om i landet.

Operation Hungerdagen

Organisationens största årliga insamling, Operation

Hungerdagen, arrangerades 13—15.9.2012 och inbringade

2,2 miljoner euro till katastroffonden. Hungerdagen

syntes på gator och torg över hela landet samt på bred

front även på internet och i de sociala medierna. Bland

de nya insamlingssätten introducerades den virtuella insamlingsbössan

och möjligheten att bidra via Otto-automaterna.

Tusentals frivilliga samlade på Hungerdagen och

i synnerhet ungdomar ställde mangrant upp som bössinsamlare.

Operation Hungerdagen fungerade också som

beredskapsövning för organisationen.

Milj. euro

Milj. euro

2,7

2,6

2,5

2,4

2,3

2,2

2,1

14

12

10

8

6

4

2

0

2,64

Hungerdagen

2,4

2,28

2010 2011 2012

Katastroffondens insamlingsintäkter

och övriga bidrag

11,83

10,18

8,78

2010 2011 2012


Medlemskap

Röda Korset hade 88 240 medlemmar. Nya medlemmar

anslöt sig tack vare den aktiva värvningen i avdelningarna.

Allt fler anslöt sig också på webbsidorna. Man kunde

även ge medlemskapet som gåva, speciellt nyfödda och

personer som avslutat sina studier blev på detta sätt

ihågkomna på märkesdagen.

Röda Korsets medlemsantal sjönk en aning jämfört

med året innan. I och med att medlemmarna blir äldre

och lämnar verksamheten handlar framtidsutmaningen

om att utveckla medlemsvärvningen och locka med allt

fler ungdomsmedlemmar.

4 857

Medlemmar enligt enligt medlemskategorier 31.12.2012 2012

2 226

5 409

11 942

82

62 728

Årsmedlem 71,9 %

Ungdomsmedlem 5,6 %

Familjemedlem vuxen 6,2 %

Familjemedlem ungdom 2,6 %

Ständig medlem 13,7 %

Hedersmedlem 0,1 %

Huvudsamarbetspartnerna aktiva i kampanjer

Röda Korsets främsta samarbetspartner under året var

S-gruppen och gruppen LokalTapiola. Vänverksamheten

stöddes av LokalTapiola medan S-gruppen stödde Röda

Korsets arbete på temat Trygghet i vardagen.

Företagssamarbetet innebar att organisationen fick

konkret stöd för den lokala verksamheten och möjlighet

till synlighet för sitt riksomfattande arbete och sina kampanjer.

Rödakorsveckan och kampanjen för vändagen genomfördes

med stöd av huvudsamarbetspartnerna. Med

uppbackning av S-gruppen och LokalTapiola arrangerades

gemensamma evenemang och jippon på flera orter.

S-gruppen deltog i synnerhet i jippona under Rödakorsveckan.

Bland annat i Prismorna, ABC-stationerna och

S-marketarna runt om i landet ordnades kunskapsbanor

i första hjälpen, presentationer av innehållet i en första

hjälpen-väska och värvades både medlemmar och frivilliga.

Med stöd av LokalTapiola arrangerades i olika delar av

landet evenemang på temat Vänskap ger glädje.

Personalen är med och hjälper

Avtalet om vänsamarbete med Accenture fortsatte. För

Röda Korset utvecklades nya sätt att bedriva företagssamarbete,

vilket gjorde det möjligt för de anställda vid

Accenture att delta i olika frivilliguppdrag på Röda Korset

och samtidigt erbjuda sin yrkeskunskap. Accentures

frivilliga delade med sig av sitt kunnande till Röda Korset

på många olika sätt, bl.a. genom att hjälpa till att

ta fram nya projekt, utveckla webbsidorna, delta i olika

uppgifter inom ungdomsverksamheten och i Operation

Hungerdagen.

Accenture stödde också verksamheten i De ungas

skyddshus. Skyddshusen fick dessutom stöd dels av

Canon Europe i form av ett europeiskt partnerskap, dels i

hemlandet av Canon Finland. Många företag backade upp

Röda Korset med bidrag eller med royaltyandelar på sin

försäljning och genom att i allt större utsträckning erbjuda

sin personals insatser för frivilligarbete. Till exempel

Berner skänkte blodtrycksmätare till närståendevårdare

och stödde frivilligverksamheten i hemlandet, Specsavers

sponsrade anskaffningen av glasögon för äldre samt

vänverksamheten medan Wulff igen stödde första hjälpen

genom att för utbildningsändamål bidra med utrustning

som tagits ur bruk.

Företagspartnern sökte också allt oftare efter sätt att

få sin personal att delta i Röda Korsets frivilligverksamhet.

Röda Korset kom till mötes genom att erbjuda företagen

möjlighet att med hjälp av färdiga gruppmodeller

organisera aktiviteter till stöd för Röda Korset och genom

att ge företagspersonalen chansen till direkt medverkan i

lokalavdelningarnas verksamhetsgrupper.

Vissa företag ansåg även att pro bono-arbetet var

mycket meningsfullt för dem själva. Exempelvis OK-Perintä

Oy skänkte sina anställdas arbetsinsats till Hungerdagen

genom att ringa upp 2 000 företag.

Samarbetet mellan företagen och organisationerna

har utvecklats och blivit allt tätare under de senaste åren.

Det som motiverar företagen för organisationssamarbete

är bland annat prestige och ökad trovärdighet såväl bland

de anställda och kunderna som olika intressegrupper.

Välgörenhet är fortfarande den främsta samarbetsformen

för företagen men i stället för välgörenhet efterlystes

också samarbete som gagnar bägge parter.

Kedjereaktionen gav nästan 50 000 euro

Kampanjen Kedjereaktion sporrade igen till att motionera

och hjälpa. Kampanjen avkastade omkring 48 000 €.

Medlen användes till kampen mot koleran i Sierra Leone

och till övriga hälsovårdsprojekt i Afrika.

I företagens Kedjereaktion binder sig arbetsgivaren till

att betala 1 euro för varje cyklad sträcka på 25 kilometer

och det dubbla ifall laget når sitt mål. Det enda som krävs

för kampanjen är att företaget vill hjälpa och satsa på vardagsmotion,

och att arbetslaget tycker om att cykla.

Kampanjen Kedjereaktion som vänder sig till företagen sporrar till motion.

Jukkapekka Sutela och Asko Pulkkinen på bilden deltog i Kedjereaktionen

från Kuusakoski Recycling.

29

Laura Kotila


Insamlingen Jul i sinnet

Insamlingen Jul i sinnet spred för 16 gången glädje till

mindre bemedlade barnfamiljer i form av julmat. Antalet

presentkort som delades ut ökades till 18 000. Insamlingen

nådde än en gång rekordresultat, 1 369 785 euro.

Röda Korset samordnade insamlingen.

På Facebook fanns sidor om insamlingen och det aktiverade

för sin del människorna att diskutera om saken.

Insamlingen genomfördes i samarbete med Yles morgon-tv,

Yles Halv sju, Yles Radio Suomi, Yles Radio Vega

och Kesko.

Produktstöd för hemlandsverksamheten

Genom medelsanskaffning mot vederlag, dvs. produktförsäljning,

postning av lotter och julkalendrar samt Bumerang-nyckelskydd,

samlades in medel till stöd för verksamheten

här hemma.

Som stöd för den lokala försäljningen öppnades i

nätbutiken en spärrad organisationsvy där avdelningarna

och distrikten kunde göra sina beställningar till nedsatt

pris. Tack vare vyn kunde man beställa kampanjmaterialet,

broschyrer etc. behändigt på ett och samma

ställe.

30

Märkesgärning som

present till nyss färdigblivna,

bröllopspar

namnsdagshjältar

Lotterna och julkorten har för många blivit ett regelbundet

sätt att stödja vår verksamhet. Frivilligverksamheten

inom landet, dvs. att de frivilliga får utbildning,

att de orkar och att verksamheten fortsätter, ligger

mången stödjare varmt om hjärtat, och år 2012 sprängdes

alla rekord.

Produktgruppernas Produktgruppernas proportionella proportionella

bruttofördelning 2012

bruttofördelning

35 %

2 %

7 %

28 %

28 %

Storlotteri

Grafiska produkter

Säkerhetsprodukter

Första hjälpen-produkter

Organisationsservice


Resultaträkning

ORDINARIE VERKSAMHET

1.1-31.12.2012 1.1-31.12.2011

Intäkter 105 817 762,48 109 838 207,66

Kostnader

Personalkostnader -44 774 384,70 -51 204 385,23

Avskrivningar -2 134 627,09 -1 648 479,33

Övriga kostnader -77 279 576,79 -79 825 284,52

Överföring av medel från katastroffonden 8 595 721,63 9 348 768,30

Över-/underskott -9 775 104,47 -13 491 173,12

MEDELANSKAFFNING

Bidrag, katastroffonden 8 810 546,05 10 177 087,85

Medlemsavgifter 426 463,50 432 711,50

Övriga intäkter 6 327 863,12 5 217 752,36

Insamlingskostnader, katastroffonden -811 604,16 -1 153 496,71

Övriga kostnader -2 950 331,98 -3 029 626,08

Över-/underskott 2 027 832,06 -1 846 744,20

INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET

Intäkter 8 439 625,00 16 720 747,97

Kostnader -3 251 803,55 -3 869 774,08

Över-/underskott 7 215 653,51 11 004 229,69

ALLMÄNNA BIDRAG 352 000,00 371 000,00

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 7 567 653,51 11 375 229,69

ÖVERFÖRING AV MEDEL FRÅN KATASTROFFONDEN -7 947 705,08 -8 883 630,31

ÖVERFÖRING AV MEDEL FRÅN SJÄLVTÄCKANDE FONDER -77 305,70 78 864,94

RÄKENSKAPSPERIODENS UNDER-/ÖVERSKOTT -457 357,27 2 570 464,32

31


Balansräkning

A K T I V A 31.12.2012 31.12.2011

BESTÅENDE AKTIVA

Immateriella tillgångar

Immateriella rättigheter 3 754 646,36 1 777 987,72

Materiella tillgångar

Markområden 84 093,96 84 093,96

Byggnader och konstruktioner 2 508 178,12 2 952 510,42

Maskiner och inventarier 1 413 634,60 1 783 181,60

Förkosttsbetalningar och övriga pågående

nyanläggningar 1 154 899,87 1 952 326,97

Placeringar

Markområden 889 112,28 954 112,28

Byggnader och konstruktioner 796 696,31 871 782,07

Övriga aktier och andelar 81 502 434,78 77 576 868,91

Övriga utgifter med lång verkningstid 685 852,13 0,00

SJÄLVTÄCKANDE FONDER

Värdepapper 4 321 286,45 3 822 325,46

Kassa och bank 4 740,85 4 326 027,30 5 773,32 3 828 098,78

RÖRLIGA AKTIVAT

Omsättningstillgångar

Varor 9 693 546,94 9 610 121,55

Fordringar

Långfristiga

Övriga fordringar 2 060 776,17 2 326 604,33

32

Kortfristiga

Kundfordringar hos distrikten 819 002,54 1 071 793,84

Kundfordringar 5 770 086,07 6 764 452,71

Lånefordringar hos avdelningarna 0,00 20 625,00

Lånefordringar 0,00 31 071,03

Övriga fordringar 4 567 273,09 3 749 705,16

Resultatregleringar 3 591 170,72 14 747 532,42 3 646 212,40 15 283 860,14

Finansiella värdepapper 0,00 7 391 897,96

Kassa och bank 14 299 324,52 7 004 091,82

A K T I V A S A M M A N L A G T 138 083 302,94 133 558 428,28

P A S S I V A

EGET KAPITAL

Självtäckande fonder 4 020 642,90 3 828 098,78

Fond för marknadsvärde 305 384,40 0,00

Övriga fonder

Blodtjänstfond 23 546 309,70 23 546 309,70

Reserv för katastroffonden 12 454 844,50 13 102 861,05

Fond för marknadsvärde 2 290 809,21 -1 714 027,70

Vinst från tidigare perioder 33 815 995,79 31 245 531,47

Räkenskapsperionden resultat -457 357,27 33 358 638,52 2 570 464,32 33 815 995,79

FRÄMMANDE KAPITAL

Obligatorisk reserv 800 000,00 2 136 750,00

Långfristigt

Lån från penninginrättning 33 238 821,45 35 600 000,00

Kortfristigt

Lån från penninginrättning 2 524 142,84 1 000 000,00

Erhållna förskott 3 093 899,22 3 643 358,03

Skulder till distrikten 191 036,82 293 463,13

Skulder till leverantörer 6 184 315,88 5 922 059,73

Övriga skulder 5 739 620,71 3 198 483,37

Resultatregelringar 10 334 836,79 28 067 852,26 9 185 076,40 23 242 440,66

P A S S I V A SA M M A N L A G T 138 083 302,94 133 558 428,28


Noter till bokslutet 31.12.2012

PRINCIPERNA FÖR UPPRÄTTANDE AV BOKSLUTET

1. Värdering och periodiseringsprinciper

Bestående aktiva och avskrivningar

De finansiella instrumenten

FRK tillämpar den metod i 5:2a § bokföringslagen enligt vilken de finansiella instrument som får värderas till

verkligt värde värderas till sitt verkliga värde i balansräkningen.

Som verkligt värde noteras det marknadsvärde som det finansiella instrumentet hade vid bokslutsögonblicket.

Finns det dock inga pålitliga marknader för det finansiella instrumentet, fastställs det verkliga värdet utifrån

marknadsvärdet för det finansiella instrumentets delar eller för liknande finansiella instrument eller så

bestäms värdet med hjälp av de modeller och metoder för värdering som är allmänt vedertagna på finansieringsmarknaderna.

En orealiserad förändring av det verkliga värdet redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital, eftersom

det är fråga om sådana finansiella instrument i balansräkningens aktiva som inte innehas i handelssyfte.

Övriga finansiella instrument, exempelvis aktieindexlånen, värderas till anskaffningspris.

De euriborbundna lånen med fast ränta har skyddats genom avtal om ränteutbyte. Det verkliga värdet för

avtalen har redovisats i noterna till bokslutet.

Materiella och immateriella tillgångar

De materiella och immateriella tillgångarna har redovisats i balansräkningen till direkt anskaffningsutgift

minskad med planmässiga avskrivningar.

Aktiverade investeringar har avskrivits enligt plan.

Understöden för investeringar har redovisats som minskning av anskaffningsutgiften.

Avskrivningstider

Avskrivningarna av bestående aktiva har fastställts enligt på förhand uppgjord plan som grundar sig på jämna

avskrivningar.

Avskrivningarna grundar sig på beräknade ekonomiska brukstider och är som följer:

Immateriella rättigheter 5 år

Övriga långfristiga utgifter 5 och 10 år

Maskiner och inventarier 5 och 10 år

Byggnader och konstruktioner 20 och 40 år

Centralbyråns byggnad 4 %

Erhållna understöd, testamenten och bidrag

Penningautomatföreningens Ay understöd har beaktats i resultaträkningen under ”allmänna understöd”

Projektunderstöden ingår i intäkterna för branschen i fråga. Av dem har den del som motsvarar realiserade

kostnader upptagits som intäkt.

Oanvända understöd har bokförts under erhållna förskott och oredovisade givna understöd under förskotts

betalningar.

I erhållna understöd ingår återbetalningsansvar.

Erhållna testamenten och bidrag upptas som intäkt när testamentet eller bidraget är slutgiltigt och vunnit

laga kraft. Insamlingarna intäktsförs, när insamlingsredovisningen är färdig.

33


34

Principer för kostnadsfördelning

Till verksamhetsområdena har hänförts deras särkostnader och en andel av de gemensamma kostnaderna.

Vid uträkningen av andelen har orsaksprincipen iakttagits så noggrant som möjligt.

Organisationsverksamheten och centralenhetstjänsterna innehåller dels de intäkter och kostnader för

organisationsverksamheten, som med hänsyn till väsentlighetsprincipen inte har hänförts till verksamhetsområdena,

dels summan av de administrativa tjänster som har intäktsförts via centralbyrån.

Fonder

Bunden fond bildas i balansräkningen, ifall friheten att disponera medlen i betydande mån begränsats för

Finlands Röda Kors förvaltningsorgan genom ett testamentariskt förordnande eller någon annan extern

viljeyttring.

En bunden fond presenteras som självtäckande fond, om meningen varit att fondmedlen ska hållas isär från

de övriga medlen. Användningen av medlen i bundna fonder samt de orealiserade och realiserade fondintäkterna

hänförs till fondkapitalet. Överföringarna till bundna fonder och användningen av fonderna presenteras

i bokslutet på en egen rad före raden Räkenskapsperiodens över-/underskott.

Finlands Röda Kors samlar in medel till sin katastroffond för att kunna ge snabb hjälp såväl i hemlandet som

internationellt. Också det långsiktiga utvecklingssamarbetet finansieras ur katastroffonden. För att få in

medel till fonden arrangerar Finlands Röda Kors insamlingar och annan medelsanskaffning samt tar emot

bidrag och testamenten. Ändamålsbundna bidrag tas emot till fonden endast då dessa anvisats för verksamhet

som överensstämmer med Röda Korsets verksamhetsprinciper. De medel som skänkts till fonden ska

användas för angivet ändamål.

2. Ändringar i presentationssättet för resultat- och balansräkning

De självtäckande fondernas resultaträkningsposter har hänförts till signifikanta poster i resultaträkningen

och de presenteras inte längre som egen grupp. I anslutning till kapitalet i de självtäckande fonderna har

bildats en fond för verkligt värde, där den realiserade förändringen av fondkapitalets verkliga värde specificeras.

Flyktingverksamheten har gått samman med beredskapen, organisationsverksamheten och centralbyråns

tjänster.

3. Ändringar i siffror för föregående räkenskapsperiod

Presentationen av posterna för de självtäckande fonderna i egna grupper i resultaträkningen.


Noter till resultaträkningen

1. Ordinarie verksamhet

2012 2011

Ordinarie verksamhetens intäkter sammanlagt 105 817 762,48 109 838 207,66

Nationell beredskap

Intäkter

RAY-intäkter 936 596,93 1 771 336,91

Övriga intäkter 399 649,97 217 558,64

Intäkterna sammanlagt 1 336 246,90 1 988 895,55

Kostnader

Personalkostnader 577 173,43 778 210,57

Övriga kostnader 1 359 283,91 1 955 977,08

Kostnaderna sammanlagt 1 936 457,34 2 734 187,65

Täcks ur katastroffonden -523 397,07 -593 953,35

Nationell beredskap sammanlagt -76 813,37 -151 338,75

Flyktingverksamhet

Intäkter

RAY-intäkter 0,00 255 000,00

Statsunderstöd 0,00 327 660,99

Övriga intäkter 0,00 0,00

Intäkter sammanlagt 0,00 582 660,99

Kostnader

Personalkostnader 0,00 392 340,00

Övriga kostnader 0,00 370 661,49

Kostnaderna sammanlagt 0,00 763 001,49

Flyktingverksamhet sammanlagt 0,00 -180 340,50

Internationell verksamhet

Intäkter

Statsunderstöd 21 202 266,37 23 273 876,92

Övriga intäkter 3 891 117,31 3 702 410,03

Intäkterna sammanlagt 25 093 383,68 26 976 286,95

Kostnader

Personalkostnader 5 130 458,70 5 296 127,59

Pengar och materiell hjälp 28 004 725,19 30 371 543,45

Hjälpverksamhet 33 135 183,89 35 667 671,04

Täcks ur katastroffonden -8 072 324,56 -8 754 814,95

Internationell verksamhet sammanlagt 30 524,35 63 430,86

Skyddshusen

Intäkter

RAY-intäkter 857 000,00 857 000,00

Ersättning från kommuner 947 991,97 928 511,07

Övriga intäkter 275 784,84 216 842,64

Intäkterna sammanlagt 2 080 776,81 2 002 353,71

Kostnader

Personalkostnader 1 900 681,55 1 819 242,35

Övriga kostnader 508 234,11 517 303,37

Kostnaderna sammanlagt 2 408 915,66 2 336 545,72

Skyddshusen sammanlagt -328 138,85 -334 192,01

Kontti-kedjan

Intäkter

Försäljning 7 029 021,66 5 734 174,93

Ersättning från staten 947 485,22 838 068,39

Övriga intäkter 211 501,43 118 769,09

Intäkterna sammanlagt 8 188 008,31 6 691 012,41

Kostnader

Personalkostnader 2 615 221,17 2 183 011,50

Anläggningskostnader 264 461,87 370 453,21

Övriga kostnader 3 514 010,55 2 821 753,36

Distriktens resultatandel 1 039 386,67 842 359,52

Katastroffondens resultatandel 519 693,29 421 179,74

Kostnaderna sammanlagt 7 952 773,55 6 638 757,33

Kontti-kedjan sammanlagt 235 234,76 52 255,08

35


36

2012 2011

Blodtjänst

Intäkter

Omsättning 65 955 603,31 69 007 090,13

Övriga verksamhetsintäkter 659 465,67 1 115 280,16

Intäkterna sammanlagt

Kostnader

66 615 068,98 70 122 370,29

Lagerändring 514 307,00 1 065 222,00

Personalkostnader 30 319 567,26 33 981 585,64

Material och tjänster 17 761 815,79 16 815 114,58

Hyror 5 360 873,37 5 011 927,62

Övriga kostnader 14 241 096,49 14 475 647,35

Kostnaderna sammanlagt 68 197 659,91 71 349 497,19

Blodtjänsts överskott/underskott före avskrivningar -1 582 590,93 -1 227 126,90

Organisationsverksamhet och centralbyråns tjänster

Intäkter

RAY-intäkter 1 017 489,48

Statsunderstöd 337 513,79 215 000,00

Övriga intäkter 1 149 274,53 1 259 627,76

Intäkterna sammanlagt 2 504 277,80 1 474 627,76

Kostnader

Personalkostnader 3 243 583,11 5 829 961,75

Övriga kostnader 4 191 688,55 4 786 141,75

Kostnaderna sammanlagt 7 435 271,66 10 616 103,50

Stödet för hjälpverksamheten sammanlagt -4 930 993,86 -9 141 475,74

Avskrivningar -2 134 627,09 -1 648 479,33

Löner medelsanskaffning och placeringar -987 699,48 -923 905,83

Överskott/Underskott -9 775 104,47 -13 491 173,12

2. Personalkostnaderna sammanlagt

Löner 35 894 598,11 37 323 075,12

Arvoden 333 723,79 406 727,38

Pensionskostnader 6 684 036,01 13 200 015,02

Övriga lönebikostnader 3 423 730,19 4 039 454,40

Sammanlagt 46 336 088,10 54 969 271,92

Distrikten inom modellen med en arbetsgivare 1 561 703,40 3 764 886,69

Resultaträkningens personalkostnader 44 774 384,70 51 204 385,23

3. Medlemsavgifter

Centralbyrån 426 463,50 432 711,50

Distrikt och avdelningar 976 590,50 990 383,00

Hela organisationen 1 403 054,00 1 423 094,50

4. Investerings- och finansieringsverksamhet

Intäkter

Dividender 1 590,16 5 658,76

Hyror 2 426 744,54 3 171 551,44

Räntor 50 263,84 235 488,61

Försäljningsvinster 5 486 602,70 12 807 303,09

Övriga intäkter 474 423,76 444 759,20

Intäkterna sammanlagt 8 439 625,00 16 664 761,10

Kostnader

Räntor 760 278,18 252 959,20

Reparationer 227 146,64 267 736,93

Försäljningsförlust 986 019,48 1 896 140,15

Övriga kostnader 1 278 359,25 1 343 215,20

Kostnaderna sammanlagt 3 251 803,55 3 760 051,48

Investerings- och finansieringsverksamheten sammanlagt 5 187 821,45 12 904 709,62


5. Revisorernas arvoden

2012 2011

1. Revisorsarvoden 33 218,38 63 404,20

2. Särskild revision 32 498,26 37 324,36

3. Skattetjänster 19 686,44 193 612,68

4. Övriga arvoden 74 923,35 101 524,71

Sammanlagt 160 326,43 395 865,95

37


Noter till balansräkningen

Noter till balansräkningens aktiva:

2012 2011

1. Förändringar i bestående aktiva

Immateriella rättigheter

Utgiftsrest 1.1 1 777 987,72 2 150 873,03

Ökningar 2 942 483,99 486 720,80

Minskningar -4 885,58 0,00

Utgiftsrest före avskrivningar 4 715 586,13 2 637 593,83

Räkenskapsperiodens avskrivningar enl. plan -960 939,77 -859 606,11

Utgiftsrest 31.12 3 754 646,36 1 777 987,72

38

Byggnader och kostruktioner

Utgiftsrest 1.1 2 952 510,42 3 072 344,94

Utgiftsrest före avskrivningar 2 952 510,42 3 072 344,94

Räkenskapsperiodens avskrivningar enl. plan -444 332,30 -119 834,52

Utgiftsrest 31.12 2 508 178,12 2 952 510,42

Maskiner och inventarier

Utgiftsrest 1.1 1 783 181,60 1 563 724,29

Ökningar 268 630,89 958 871,54

Minskningar -983,58 -82 410,06

Utgiftsrest före avskrivningar 2 050 828,91 2 440 185,77

Räkenskapsperiodens avskrivningar enl. plan -637 194,31 -657 004,17

Utgiftsrest 31.12 1 413 634,60 1 783 181,60

Förskottsbetalningar och övriga pågående anskaffningar

Utgiftsrest 1.1 1 952 326,97 671 943,51

Ökningar 2 209 778,86 1 952 326,97

Minskningar -3 007 205,96 -671 943,51

Utgiftsrest 31.12 1 154 899,87 1 952 326,97

2. Värdering av finansiella instrument till gängse värde

Räntefonder (1325)

Gängse värde 40 569 546,20 35 159 001,14

Anskaffningsvärde 38 706 208,24 34 894 520,17

Skillnad 1 863 337,96 264 480,97

Aktier och aktiefonder (1327 ja 1850)

Gängse värde 30 629 587,07 29 241 639,66

Anskaffningsvärde 30 202 115,80 31 220 148,25

Skillnad 427 471,27 -1 978 508,59

Gängse värde sammanlagt 71 199 133,27 64 400 640,80

Ändring i fonden för verkligt värde 4 004 836,91 -4 567 992,85

Övriga aktier och andelar

Indexobligation (1326)

Bokfört värde 0,00 2 500 000,00

Aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag

Bokfört värde 8 650 154,41 9 582 138,89

Övriga aktier och andelar

Bokfört värde 1 387 452,31 1 182 525,75

Övriga värdepapper

Bokfört värde 405 852,96 47 653,13

Övriga placeringar

Bokfört värde 26 389,01 24 600,11

Sammanlagt 81 668 981,96 77 737 558,68


3. Resultatregleringar

2012 2011

RAY-fordran 305 332,02 134 785,62

UM-fordran 74 628,05 96 735,22

EU/ECHO-fordran 439 728,87 514 081,10

Distriktens löner 260 247,96 370 111,67

Arbetsmarknadsstöd 19 909,26 35 496,22

Sysselsättningsprojektfordran hos TE-centralen 35 454,82 53 074,33

Testamenten 0,00 96 380,89

Centralbyråns övriga resultatregleringar sammanlagt 848 277,78 827 786,35

Kontti-kedjans resultatregleringar 820 734,91 654 137,27

Resultatregleringsräntor 0,00 0,00

Hyresfordringar 55 937,16 60 056,11

Blodtjänsts resultatregleringar 730 919,89 803 567,62

Sammanlagt 3 591 170,72 3 646 212,40

4. Fordringar hos övriga FRK-enheter

Försäljningsfordringar hos distrikten 31.12 819 002,54 1 071 793,84

Försäljningsfordringar hos avdelningarna 31.12 33 712,29 13 700,01

Försäljningsfordringarna sammanlagt 852 714,83 1 085 493,85

Lånefordringar hos avdelningarna 31.12 0,00 20 625,00

Resultatregleringar hos distrikten 31.12 346 853,21 441 752,17

Försäljningsfordringar hos avdelningarna tas upp

under posten försäljningsfordringar i balansräkningen.

39


Noter till balansräkningens passiva:

1. Förändringar i eget kapital och fonder

40

2012 2011

Självtäckande fonderna sammanlagt

Kapital 1.1 3 828 098,78 4 012 607,10

Intäkter 112 927,56 55 986,87

Försäljningsförluster -7 688,09 -109 582,63

Kostnader -27 594,97 -25 129,21

Understöd -338,80 -139,97

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 115 238,42 -105 643,38

Kapital 31.12 4 020 642,90 3 828 098,78

Fonden för verkligt värde 305 384,40 0,00

Skulder till FRK 1.1 4 326 027,30 3 828 098,78

Självtäckande fonderna fondvis

Antti Ahlström d.y. fond

Kapital 1.1 1 149 968,67 1 197 912,44

Intäkter 33 924,25 16 828,09

Försäljningsförluster -2 309,56 -32 937,46

Kostnader 0,00 0,00

Understöd -101,78 -42,07

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 34 637,43 -31 792,33

Kapital 31.12 1 216 119,01 1 149 968,67

Fonden för verkligt värde 92 287,14

Skulder till FRK 1.1 1 308 406,15 1 149 968,67

Jaakko Bascharoffs fond

Kapital 1.1 1 118 356,09 1 173 987,49

Intäkter 33 017,90 16 810,66

Försäljningsförluster -2 247,85 -32 903,34

Kostnader -2 694,97 -7 629,21

Understöd -99,06 -42,03

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 34 601,55 -31 867,48

Kapital 31.12 1 180 933,66 1 118 356,09

Fonden för verkligt värde 89 721,94

Skulder till FRK 1.1 1 270 655,60 1 118 356,09

Irene och Julius Frisks fond

Kapital 1.1 91 176,14 98 623,26

Intäkter 2 676,08 1 103,14

Försäljningsförluster -182,19 -2 159,16

Kostnader -6 450,00 -4 400,00

Understöd -8,02 -2,76

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 2 270,60 -1 988,34

Kapital 31.12 89 482,61 91 176,14

Fonden för verkligt värde 6 810,08

Skulder till FRK 1.1 96 292,69 91 176,14

Minna Emilia Frisks fond

Kapital 1.1 351 739,10 380 352,29

Intäkter 10 393,27 5 434,23

Försäljningsförluster -707,57 -10 636,37

Kostnader -18 450,00 -13 100,00

Understöd -31,17 -13,58

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 11 185,33 -10 297,47

Kapital 31.12 354 128,96 351 739,10

Fonden för verkligt värde 26 904,37

Skulder till FRK 1.1 381 033,33 351 739,10

General Mannerheims och friherre Birger von Troils fond

Kapital 1.1 573 691,92 598 155,33

Intäkter 16 989,73 8 567,02

Försäljningsförlustert -1 156,66 -16 768,14

Kostnader -50,97 -21,42

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 17 633,58 16 240,87

Kapital 31.12 607 107,60 573 691,92

Fonden för verkligt värd 46 113,05

Skulder till FRK 1.1 653 220,65 573 691,92


2012 2011

Bröderna Markus och Henry Schatelowitz minnesfond

Kapital 1.1 30 344,02 31 637,95

Intäkter 840,07 453,12

Försäljningsförluster -57,18 -886,90

Kostnader -2,52 -1,13

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 932,68 -859,02

Kapital 31.12 32 057,07 30 344,02

Fonden för verkligt värde 2 443,08

Kapital 31.12 34 500,15 30 344,02

Olga och Jalmari Välimaas fond

Kapital 1.1 205 199,01 212 288,74

Intäkter 6 026,18 2 541,00

Försäljningsförluster -410,26 -4 973,47

Understöd 0,00 0,00

Kostnader -18,07 -6,34

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 5 230,17 -4 650,92

Kapital 31.12 216 027,03 205 199,01

Fonden för verkligt värde 16 429,68

Kapital 31.12 232 456,71 205 199,01

Inez och Arthur Dahlströms fond

Kapital 1.1 307 623,83 319 649,60

Intäkter 9 060,08 4 249,61

Försäljningsförluster -616,82 -8 317,79

Understöd 0,00 0,00

Kostnader -27,21 -10,64

Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 8 747,08 -7 946,95

Kapital 31.12 324 786,96 307 623,83

Fonden för verkligt värde 24 675,06

Kapital 31.12 349 462,02 307 623,83

Katastroffonden

Katastroffonden 1.1 13 102 861,05 13 567 999,04

Bidrag till katasroffonden 5 741 769,37 8 666 506,88

Testamenten till katastroffonden 2 549 083,40 1 089 401,22

Kontti-kedjans andel av kat.fondens intäkter 519 693,28 421 179,75

Insamlingskostnder -862 840,97 -1 230 231,01

2. Avsättningar

Använts utrikes -8 072 324,56 -8 754 814,95

Använts inrikes -523 397,07 -657 179,88

Katastroffonden 31.12 12 454 844,50 13 102 861,05

Avsättningarna består av de indexförhöjningar på tilläggspensionspremierna som FRK bundit sig till år 2011.

Förhöjningarna betalas ut åren 2013 och 2014. Den andel som ska betalas ut år 2013 har i bokslutet överförts

till skulder enligt faktura.

3. Skulder som förfaller till betalning senare än efter fem år

Lån 0,00 21 700 000,00

4. Resultatregleringsskulder

Skuld på semesterlön och semesterpenning 1 135 469,88 1 233 418,00

Soc.kostnader för semesterlöneskuld 259 114,23 271 723,00

Skatteskuld 23 377,95 47 468,97

Ersättning för HND:s medelsanskaffning 200 000,00 200 000,00

Räntor på lån 31 398,85 51 201,33

Insamlinngen Jul i sinnet (MBF/FRK) 913 030,92 760 648,78

Centralb öv. resultatregl.skulder sammanl. 1 408 691,28 846 505,36

Förskottshyror 215 046,79 178 662,90

Blodtjänsts reslultatregleringsskulder 5 129 124,85 4 749 065,83

Kontti-kedjans resultatregleringsskulder 1 019 582,04 846 382,23

Sammanlagt 10 334 836,79 9 185 076,40

5. Skulder till övriga FRK-enheter

Leverantörsskulder till distrikten 31.12 191 036,82 293 463,13

Resultatregleringsskulder till distrikten 31.12 390 236,02 300 132,56

Resultatregleringsskulder till avdelningarna 31.12 5 157,80 949,34

Sammanlagt 395 393,82 301 081,90

Låneskulder till avdelningarna 31.12 2 350 781,58 2 182 454,47

41


SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

1. Tillgångar som lämnats som säkerhet för skulder och värdet av givna säkerheter

42

2012 2011

Inteckningar som ställts som säkerhet för skulder

Pensionslån 0,00 100 000,00

Som säkerhet ställda inteckningar 0,00 2 017 140,00

Inteckningar som ställts som säkerhet för skulder

Strukturerat skuldbrev 3 600 000,00 4 500 000,00

Som säkerhet ställda inteckningar 5 403 440,00 9 000 000,00

Inteckningar som ställts som säkerhet för skulder

Företagslån 32 000 000,00 32 000 000,00

Som säkehet ställda inteckningar 28 487 680,00 28 487 680,00

Bulevarden 5 aktier 11 000 000,00 11 000 000,00

Avtal om allmän pantsättning

Insättningsbevis hos tullstyrelsen nr 474787, medlen

på konto 142824-4113.

2. Ansvar för avtal om ränteutbyte

Värdet på ränteswapkontraktets underliggande egendom är cirka

10 miljoner euro och kontraktets verkliga värde -484 858 euro.

3. Leasingansvar

Obetalda belopp för leasingavtal:

Betalas följande räkenskapsperiod 1 712 823,16 1 526 598,35

Betalas senare 2 560 929,61 3 174 581,13

4 273 752,77 4 701 179,48

De nämnda leasingavtalen är i regel på tre år

och omfattas inte av inlösningsvillkor.

4. Blodtjänsts hyresansvar

Hyresansvar för verksamhetslokaler:

Betalas följande räkenskapsperiod 4 522 971,09 4 101 026,95

Betalas senare 34 209 206,46 34 871 743,63

38 732 177,55 38 972 770,58

5. Blodtjänsts övriga ansvar

Hyror för maskiner och utrustning:

Betalas följande räkenskapsperiod 38 410,24 9 638,28

Betalas senare 34 551,36 13 774,77

72 961,60 23 413,05

6. Kontti-kedjans hyresansvar

Hyresansvar för affärslokaler:

Betalas följande räkenskapsperiod 1 178 286,00 751 021,00

Betalas senare 4 112 908,85 3 570 097,23

5 291 194,84 4 321 118,23

7. Arrendeansvar

Arrendeansvar:

Betalas följande räkenskapsperiod 37 502,19 36 475,56

Betalas senare 900 052,56 911 889,00

937 554,75 948 364,56

PERSONAL

1. Antalet anställda i genomsnitt

Centralbyrån 154 156

Skyddshusen 41 42

Kontti-verksamhet 51 42

Blodtjänst 631 590

877 830


Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet

STYRELSEN FÖR FINLANDS RÖDA KORS

Helsingfors den 26. april 2013

Erkki Liikanen Pirkko-Liisa Ollila Eero Rämö

ordf. v. ordf. v. ordf.

Christel von Frenckell-Ramberg Elisa Bloigu Hannu Harri

v. ordf. ledamot ledamot

Irmeli Metsänen Maria Pietikäinen Aino Rubini

ledamot ledamot ledamot

Alpo Tanskanen Kristiina Kumpula

ledamot generalsekreterare

Bokslutsanteckning

Om utförd revision har i dag avgetts berättelse

Helsingfors den 29. april 2013

Pricewaterhouse Coopers Oy

Jan Holmberg Kirsi Kontro Pertti Hiltunen

CGR, PwC Oy GRM CGR

43


Revisionsberättelse

Till fullmäktige av Suomen Punainen Risti - Finlands Röda Kors

44

Vi har reviderat Suomen Punainen Risti – Finlands Röda Kors -benämnda offentligrättsliga förenings

bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2012.

Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.

Styrelsens och generalsekreterarens ansvar

Revisorns skyldigheter

Uttalande

Styrelsen och generalsekreteraren ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och

för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande bestämmelser om upprättande

av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen och generalsekreteraren ska se till att bokföringen

och medelsförvaltningen är ordnad på ett behörigt sätt och generalsekreteraren ska se till att bökföringen

är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt.

Vår skyldighet är att uttala oss om bokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision.

Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god

revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en

rimlig säkerhet om huruvida bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och

om huruvida styrelsens medlemmar eller generalsekreteraren har gjort sig skyldiga till en handling eller

försummelse som kan medföra skadeståndsskyldighet gentemot föreningen, eller brutit mot föreningslag

eller stadgar som gäller Finland Röda Kors.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information

som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns

omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter

eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan

för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter.

Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i

syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i interna kontrollen i Suomen Punainen Risti – Finlands Röda

Kors. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som

har använts och av rimligheten i ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av

den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen.

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt

uttalande.

Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet

av centralbyråns och distriktskontorens verksamhet samt om deras ekonomiska ställning i enlighet med i

Finland gällande bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i

verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.

Helsingfors den 29 april 2013

Jan Holmberg Kirsi Kontro Pertti Hiltunen

CGR GRM-revisor CGR

PricewaterhouseCoopers Oy


Förteckning över använda bokföringsböcker

EGENTLIGA BOKFÖRINGSBÖCKER

Balansbok inbunden

Bokslutsspecifikationer i fyra separat inbundna böcker

Huvudbok digitalt och som papperversion

Dagbok digitalt och som papperversion

HJÄLPBÖCKER

Försäljningsreskontra hjälpbok

Inköpsreskontra hjälpbok

Lagerbokföring hjälpbok

Bokf. av anläggningstillg. hjälpbok

Lönebokföring digitalt och som papperversion

ANVÄNDA VERIFIKATSLAG

9 Kalkylmässiga transaktioner

11 Banker

13 Manuell fakturabetalning

14 Försäljningsreskontrabetalningar

20 Inköpsfakturor

21 Inköpsreskontrabetalningar

30 Försäljningsfakturor

34 Hänföring av förs.resk.betalningar

40 Memorialverifikat

41 Löner

42 Reseräkningar

43 Bokföring av motposter

44 Löner, delegater

45 Excel-memorialverifikat

50 Bokföring av resultat

Inköpsfakturor och reseräkningar förvaras digitalt.

Övriga verifikat förvaras i pappersversion.

45


Finlands Röda Kors

Fullmäktige

Fullmäktige samlades två gånger dels för att handlägga

stadgeenliga ärenden, såsom bokslutet, beviljande

av ansvarsfrihet och storleken på medlems-

avgiften, samt bl.a. justeringen av Tavastlands och

Västra Finlands distriktsgränser, dels för att diskutera

bl.a. företagsmedlemskapet, seniorerna och Midvinterövningen.

Ordförande Kiuru Krista

Vice ordförande Nordström Ralf

Ledamöter Basilier Linda

Helin Marko

Häkkinen Juha

Jokiniemi Anna-Marja

Koivistoinen Leena

Kuokkanen Hannu

Kuusela Katja

Levijoki Juha

Lindbäck Peter

Lindholm Max

Luiro Anne

Merikallio Juhani

Neilimo Kari

Nygård-Taxell Rachel

Paajanen Heikki

Rasinkangas Jarno

Saloniemi Pia

Seppänen Seppo

Silvonen Juha

Suokas Markku

Valtasaari Saija

Viitanen Maria

Vänni Hanna

Representanter för

ministerier Kaukoranta Päivi

Kerminen Päivi

Niemi Marja-Liisa

Partanen Pentti

Siitonen Simo

Voipio-Pulkki Liisa-Maria

46

Styrelsen

Styrelsen samlades nio gånger och behandlade 151

ärenden. Regelbundet behandlades ekonomin, verksamhetsplanerna

och –berättelserna. Dessutom

behandlades bl.a. Kontti-strategin, ungdomsåret,

ledarskapsutvecklingen, tilläggspensionsfinansieringen,

den interna övervakningen och första

hjälpen-utbildningen.

Ordförande Liikanen Erkki

Vice ordförande Ollila Pirkko-Liisa

Rämö Eero

von Frenckell-Ramberg Christel

Ledamöter Bloigu Elisa

Harri Hannu

Metsänen Irmeli

Pietikäinen Maria

Rubini Aino

Tanskanen Alpo

Utvecklings- och personalutskottet

Utskottet samlades fyra gånger och behandlade 41

ärenden.

Ordförande Harri Hannu

Vice ordförande Bloigu Elisa

Medlemmar Carlstedt Henrik

Kainulainen Harri

Kähtävä Eira

Lumme-Tuomala Riitta

Piispanen Elina

Blodtjänsts styrelse

Styrelsen samlades nio gånger och behandlade 95

ärenden.

Ordförande Komi Kirsi

Vice ordförande Rämö Eero

Ledamöter Kronman Gunvor

Oksanen Tuula

Parkkola Kai

Saini Timo


Skyddshusens direktion

Direktionen samlades fyra gånger och behandlade 30

ärenden.

Ordförande Ollila Pirkko-Liisa

Vice ordförande Rubini Aino

Medlemmar Bremer Lena

Kumpula Kristiina

Lounatvuori Sisko

Mohamed Saido

Näsi Altti

Kontti-direktion

Direktionen samlades sex gånger och behandlade 44

ärenden.

Ordförande Pietikäinen Maria

Vice ordförande Kumpula Kristiina

Medlemmar Kervinen Hannele

Kohmo Pasi

Levänen Antero

Löövi Kalle

Saarela Pertti

Utskottet för medlems- och frivilligverksamhet

Utskottet samlades fyra gånger och behandlade 48

ärenden.

Ordförande Rubini Aino

Vice ordförande Metsänen Irmeli

Medlemmar Backman Henri

Reinholdt Ilse

Sandell Birger Ch.

Tuorila Sanna

Valtasaari Saija

Åhman Jessica

Ungdomskommittén

Kommittén samlades fem gånger och behandlade 70

ärenden.

Ordförande Rämö Eero

Vice ordförande Lindholm Danielle

Medlemmar Aho Minttu

Juhajoki Joonatan

Laitinen Sami

Musta Laura

Pesonen Jenna

Första hjälpen- och hälsokommittén

Kommittén samlades tre gånger och behandlade 20

ärenden.

Ordförande Siitonen Simo

Vice ordförande Haikala Olli

Medlemmar Castrén Maaret

Katila Ari

Kärnä Helena

Määttä Teuvo

Pietikäinen Maria

Saarinen Markku

Silfast Tom

Sundman Tove

Vertio Harri

Placeringskommittén

Kommittén samlades fyra gånger och behandlade 34

ärenden.

Ordförande Kumpula Kristiina

Medlemmar Syrjälä Martti

Manninen Mikko till 17.2.2012

Huuskonen Susanna från 1.6.2012

Väisänen Tapani

Torsti Esko från 23.11.2012

Revisionsutskottet

Utskottet samlades fem gånger och behandlade 48

ärenden.

Ordförande von Frenckell-Ramberg Christel

Medlemmar Bloigu Elisa

Harri Hannu

Kivistö Kalevi

Neilimo Kari

Nikula Pekka

Förlikningsnämnden

Nämnden hade inga sammankomster under år 2012.

Ordförande Liikanen Erkki

Medlemmar Helaakoski Hannu

Kumpula Kristiina

Riihelä Kirsti

Sandell Birger Ch.

47


48

Humanitet

Opartiskhet

Neutralitet

Självständighet

Frivillighet

Enhet

Universalitet

rodakorset.fi

More magazines by this user
Similar magazines