Nya testamentet - Logosmappen

15. Åter sporde honom ock de Phariseer,
huru han hade fått synena. Han sade till
dem: Han lade mig träck på ögonen, och
jag tvådde mig, och hafver nu min syn.
16. Då sade någre af de Phariseer: Denne
mannen är icke af Gudi, efter han icke
håller Sabbathen. Somlige sade: Huru kan
en syndig menniska göra dessa tecken?
Och en tvedrägt var emellan dem.
17. Åter sade de till den blinda: Hvad
säger du om honom, att han hafver öppnat
din ögon? Då sade han: En Prophet är han.
18. Men Judarna trodde icke om honom,
att han hade varit blind, och hade fått
synena, tilldess de kallade föräldrarna,
hans som synen hade fått;
19. Och sporde dem till, och sade: Är
denne eder son, den I sägen vara blind
född? Huru ser han nu?
20. Då svarade dem hans föräldrar, och
sade: Vi vete, att denne är vår son, och att
han var blind född.
21. Men huru han nu ser, vete vi icke;
eller hvem hans ögon öppnat hafver, vete
icke vi; han är åldrig nog, spörjer honom
till; tale sjelf för sig.
22. Detta sade hans föräldrar derföre, att
de räddes för Judarna; ty Judarna hade då
redo beslutit emellan sig, att hvilken som
bekände honom vara Christus, han skulle
utkastas af Synagogon.
23. Fördenskull sade hans föräldrar: Han
är åldrig nog, spörjer honom sjelf.
24. Åter kallade de mannen, som hade
varit blind, och sade till honom: Gif Gudi
ärona; vi vete, att denne mannen är en
syndare.
25. Svarade han, och sade: Om han är en
syndare, vet jag icke; ett vet jag, att jag var
blind, och ser nu.
26. Åter sade de till honom: Hvad gjorde
han dig? Huru öppnade han din ögon?
27. Han svarade dem: Jag sade det nu
eder; hörden I det icke? Hvi viljen I nu åter
höra det? Viljen I ock varda hans
Lärjungar?
JOHANNIS EVANGELIUM
140
28. Då bannade de honom och sade: Var
du hans Lärjunge; vi äre Mose lärjungar.
29. Vi vete, att Gud hafver talat till
Mosen; men hvadan denne är, vete vi icke.
30. Då svarade den mannen, och sade till
dem: Det är ju underligit, att I icke skolen
veta hvadan han är; och likväl hafver han
öppnat min ögon.
31. Vi vete, att Gud icke hörer syndare;
utan den som är gudfruktig, och följer hans
vilja efter, honom hörer han.
32. Ifrå verldenes begynnelse är icke;
hördt, att någor hafver dens ögon öppnat,
som hafver varit blind född.
33. Vore han icke af Gudi, så kunde han
intet göra.
34. De svarade, och sade till honom: Du
äst aller födder i synd, och vill lära oss!
Och så drefvo de honom ut.
35. Och fick Jesus höra, att de honom
utdrifvit hade; och när han fann honom,
sade han till honom: Tror du på Guds Son?
36. Han svarade, och sade: Herre, ho är
han, att jag må tro på honom?
37. Och Jesus sade till honom: Du hafver
sett honom, och det är den som talar med
dig.
38. Då sade han: Herre, jag tror; och han
tillbad honom.
39. Och Jesus sade: Till en dom är jag
kommen i denna verldena; att de, som icke
se, skola varda seende, och de, som se,
skola varda blinde.
40. Och någre af de Phariseer, som voro
med honom, hörde detta, och sade till
honom: Månne vi ock vara blinde?
41. Sade Jesus till dem: Voren I blinde, då
haden I icke synd; men nu sägen I: Vi se;
derföre blifver edor synd.