Nya testamentet - Logosmappen

EPISTEL DEN FÖRRA TILL DE CORINTHIER
26. Men jag löper icke såsom till något
ovisst; så kämpar jag icke, såsom den som
hugger i vädret;
27. Utan jag späker min lekamen, och
underkufvar honom; på det jag icke
predikar androm, och varder sjelfver
straffelig.
239
10. CAPITLET
Sacramenten gagna obotfärdigom ej. Frihets bruk.
1. Käre bröder, jag vill icke dölja för
eder, att våre fäder voro alle under skyn,
alle gingo de genom hafvet;
2. Och alle vordo de under Mose döpte, i
skynom, och i hafvet.
3. Och hafva alle enahanda andelig mat
ätit;
4. Och alle enahanda andelig dryck
druckit; ty de drucko af den andeliga
klippan, som dem medföljde; hvilken
klippa var Christus.
5. Men månge af dem voro icke Gudi
behagelige; ty de vordo nederslagne i
öknene.
6. Men detta är oss skedt till exempel; att
vi icke skole hafva begärelse till det ondt
är, såsom de begärelse hade.
7. Varer icke heller afgudadyrkare,
såsom somliga af dem, som skrifvet är:
Folket satte sig ned att äta och dricka, och
stodo upp till att leka.
8. Låter oss icke heller drifva horeri,
såsom somlige af dem besmittade sig med
horeri; och föllo på en dag tre och tjugu
tusend.
9. Låter oss ock icke fresta Christum,
såsom somlige af dem frestade honom; och
vordo dräpne af ormar.
10. Knorrer ock icke, såsom somlige af
dem knorrade; och vordo dräpne af
förderfvarenom.
11. Allt sådant verderfors dem till ett
exempel; men det är oss skrifvet till en
förvarning, på hvilka verldenes ände
kommen är.
12. Derföre, den som låter sig tycka han
står, han se till, att han icke faller.
13. Eder hafver ingen frestelse ännu
påkommit, utan den mennisklig är; men
Gud är trofast, som icke låter eder frestas
öfver edra förmågo; utan gör med
frestelsen en utgång, så att I kunnen dragat.
14. Derföre, mine käreste, flyr ifrån
afgudadyrkan.