Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7 Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7

from tjugofyra7.se More from this publisher

23.09.2013 Views

Sirenen Räddningsverkets tidning Ungdomar lär sig hitta balansen sid 6 nr 3 2004 Alla vill ha NCO – ingen vill betala sid 4

Sirenen

Räddningsverkets tidning

Ungdomar lär sig

hitta balansen

sid 6

nr 3

2004

Alla vill ha

NCO – ingen

vill betala

sid 4

2

Inledaren

Förebygger samhället

rätt olyckor?

Frågor om riskerna för och konsekvenserna

av olyckor förekommer allt oftare

i samhällsdebatten.

Den rapportering som sker på området

kan ge intrycket att vår tillvaro undan för

undan blir farligare och otryggare. Det moderna

högteknologiska samhället målas

upp som orsaken till denna negativa utveckling.

Men så är det inte. Av Räddningsverkets

publikation Olyckor i siffror 2004 framgår

att det är de fattigaste länderna i världen

som utgör de verkliga risksamhällena.

I den rikare delen går utvecklingen åt

motsatt, positivt håll. Välståndsökningen är

inte en grogrund för ökande och allvarligare

risker. Den ligger bakom de successiva

förbättringarna.

Antalet stora olyckor minskar både i antal

och omfattning. Samhället verkar ha en

ganska god förmåga att kontrollera och förebygga

tekniskt förknippade risker. Svårigheterna

framstår mera markant när det

gäller att hantera olyckor och skador, som

är socialt relaterade bland äldre, sjuka,

missbrukare och andra med sociala eller

ekonomiska problem.

Fara för oss själva

Med statistikens hjälp blir den socialt påverkade

hotbilden allt tydligare. Vi framstår

i högre grad som en fara för oss själva

och för varandra.

Fyra av fem skador orsakas i hem- och fritidsmiljöer

och drabbar främst barn och äldre.

De grupperna står för nästan hälften av

alla olycksfall i hem- och fritidsmiljön. De

äldres olyckor ökar mest.

Långsiktigt minskar antalet dödsfall till

följd av olyckor. Men från 1999 till 2001,

som är det senaste året som kan redovisas,

har antalet stigit igen. Det beror framförallt

på fallolyckornas ökning och dödsfallen orsakade

av förgiftningsolyckor.

Innehåll

Nyheter

Hotellbranden i Borgholm ………………………4

NCO hotat …………………………………………4

Brandmän får unga att fungera i grupp ………6-7

Fixar-Malte de äldres räddare i Höganäs ………8

Frågor om nya lagen ………………………………9

Många vill bli Säker och Trygg kommun ……10-11

Räddningstjänsten kan rädda många fler …12-13

Lär politiker att färre olyckor sparar pengar 14-15

På besök i Botkyrka/Salem

90 000 invånare och över 100 språk …………16

Förebyggande via imamerna ……………………17

Länsgemensam kemresurs ………………………18

Brandmän ger unga en andra chans ……………19

I huvudet på räddningschefen …………………19

Denna ökning innebär med automatik att

också samhällets kostnader för olyckor

skjuter i höjden. Olyckorna kostade 2001

över 36 miljarder kronor.

Åtgärder där behoven är störst?

Mot denna bakgrund infinner sig funderingar

över om samhällets åtgärder för att

förhindra olyckor vidtas där behoven är

störst.

Vad är det som styr samhällets satsning

på olycksförebyggande arbete? Vilket avgörande

har politikers och andra beslutsfattares

kunskap om olyckor och risker?

Det finns på det här området en rad aktörer

och intressenter. Det borde bidra till

ökad aktivitet. Genom ett tvärsektoriellt

samarbete kan det förebyggande arbetet effektiviseras

inom de områden där olycksfrekvensen

är störst.

I förarbetena till lagen om skydd mot

olyckor, som gäller sedan årsskiftet, är den

enskildes ansvar och skyldigheter starkt understrukna.

Det är den enskilde, som fysisk

eller juridisk person, som har det avgörande

ansvaret för att skydda liv och

egendom och för att inte orsaka olyckor.

Olika beteendevetenskapliga

studier har visat att svenskar i allmänhet

förväntar sig att myndigheter

hanterar och vidtar åtgärder

i kritiska situationer.

Denna starka tilltro till myndigheter

får inte leda till att

människor avstår från att försöka

påverka den egna säkerheten.

Ökad insikt viktigt

Ansvaret och rollfördelningen

bland dem som deltar i

säkerhetsarbetet är klart uttalat.

En ökad insikt om risker

och olyckor hos både allmänhet

Få sökande till vidareutbildning ………………20

Fokusering på muskler vid rekrytering …………21

Sirenens räddningsskola

Brännskador …………………………………22-23

Erfarenheter

Hur avgör du spridningsrisk? …………………24

Brand fyra månader efter åskvädret ……………25

Ordet fritt

Brandingenjörer svarar på kritik ………………26

Kravla ur TV-soffan, brandmän …………………27

Våga lämna kalla kriget, Räddningsverket ……28

Ungdomar behöver positiva förebilder ………29

Sirenen Nr 3 • 2004

och beslutsfattare är en nödvändig förutsättning

för olycksförebyggande arbete.

Det i sin tur kräver tillgång till lokalt statistiskt

material, som underlag för de handlingsprogram

som ska tas av de politiska

församlingarna.

Det nationella centrumet för erfarenhetsåterföring

från olyckor, NCO, i Karlskoga

har sedan 2002 arbetat med att hämta in,

bearbeta och presentera lokalt anpassat sifferunderlag.

Det uppdrag Räddningsverket

fick av regeringen var att bygga upp NCO,

”… så att en samlad bedömning av olycksutveckling

och säkerhetsarbetet i Sverige

kan göras utifrån nationella, regionala och

lokala behov”.

Detta arbete har lett till en revidering av

den konventionella olycksbilden och har av

många andra myndigheter bedömts som

positivt och värdefullt för deras egen verksamhet.

Attackera där problemen uppstår

Det förebyggande arbetet inom traditionella

områden måste givetvis fortsätta med

hög kvalitet, men de flesta olyckor inträffar

i närmiljön, i hemmet och på fritiden.

Ska den trenden kunna vändas

måste problemen attackeras där de

uppstår, det vill säga i bostadsområden,

på skolgårdar och i

idrottsanläggningar.

För att lyckas krävs en bred

kommunal samverkan på det

sätt som lagen om skydd mot

olyckor propagerar för och

som redan är ett faktum på

flera ställen i landet.

Christina Salomonson

Generaldirektör,

Räddningsverket

Näst sista

Nytt om namn, kolumn …………………………35

Sista sidan

Målkung och brandman på deltid ………………36

Omslagsbilden

Foto: KATARINA SELLIUS

Gymnasieelever i Stockholm

lär sig samarbeta på räddningstjänstens

övningsfält i

Ågesta. Brandmän från

Stockholm står för undervisningen

i verksamheten

"Brandmän i ungdomsarbete".

Sirenen Nr 3 • 2004

Debatt

Förebyggande arbete kräver

ett stort mått av tålamod

Foto: PER WESTERGÅRD

Den nya tvååriga utbildningen och de påbyggnadskurser som finns för räddningstjänstpersonal utgör ett värdefullt stöd för att skapa kompetensmässiga förutsättningar för

det förebyggande arbetet, skriver kommunalrådet Glenn Nordlund. Eleverna på bilden går den nya utbildningen i skydd mot olyckor på skolan i Rosersberg.

D

en nya lagen om skydd

mot olyckor har precis

trätt i kraft. Nu ligger

framför oss i kommunerna att

ta fram handlingsplaner för

att beskriva risker, sätta mål

och välja strategier för hur arbetet

ska bedrivas. Detta gäller

både för de räddningsinriktade-

och för de olycksförebyggande

insatserna.

De flesta av oss ser positivt

på att det olycksförebyggande

arbetet betonas i lagen. Men

frågan är vilket genomslag det

förebyggande arbetet kommer

att få ute i kommunerna? Jag

tar här möjligheten att resonera

kring ett antal utmaningar

som jag bedömer ha bäring på

ovanstående fråga.

Att legitimera förebyggande

verksamhet

Om vi ser tillbaks så har vi i

Sverige varit väldigt framgångsrika

på att förebygga

ohälsa inom flera områden.

Det gäller exempelvis förebyggande

insatser för att minska

spädbarnsdödlighet, minska

skador och dödlighet i trafiken

samt inom det tobaksförebyggande

arbetet. Men jag

tror inte det är fel att påstå att

förebyggande och hälsofrämjande

insatser ofta har svårt att

hävda sig resursfördelningsmässigt

mot de mer akuta och

behandlande insatser som mer

omedelbart kan kopplas till att

liv räddas och sjukdomar botas

och eller lindras.

Att den akuta insatsen ges

prioritet när den påkallas är ju

också alldeles självklart. Men

ska de akuta insatserna kunna

begränsas så handlar det ju

om att vi också måste utveckla

och utöka de förebyggande. En

avgörande faktor för att legitimera

förebyggande insatser är

att man kan visa att man har

verkningsfulla och uppföljningsbara

metoder. Här ses ett

fortsatt utvecklingsarbete

kring NCO som mycket värdefullt.

Motivera personalen

Hälsan tiger still, brukar man

säga och efterfrågan på olycksförebyggande

insatser från befolkningen

kan inte jämföras

med den efterfrågan som finns

på räddningsinsatser. Att jobba

med ett förebyggande arbete

handlar ju i praktiken om

att åstadkomma ”ickehändelser”,

vilket sällan ger omedelbara

effekter eller uppmärksamhet

utan i stället kräver ett

stort mått av tålamod.

Kontrasten blir skarp till

uppgiften att lösa eller mildra

konsekvenserna av svåra olyckor

eller händelser där återkopplingen

oftast är omedelbar.

När man en gång började

jobba inom räddningstjänsten

så kanske man hade helt andra

förväntningar på arbetet än de

krav som nu kan börja ställas.

Den nya tvååriga utbildningen

och de påbyggnadskurser

som finns för räddningstjänst-

Namn: Glenn Nordlund

Ålder: 42

Hemort: Örnsköldsvik

Yrke: Kommunalråd

Yrkesbakgrund:

Truckförare 1987,

Friskvårdsledare 1994,

Hälsoplanerare 2002,

Kommunalråd 2003-

Hobby: Tid med barnen.

Skidåkning

personal utgör i detta sammanhang

värdefullt stöd för

att skapa kompetensmässiga

förutsättningar för det förebyggande

arbetet. Som i alla

förändringsprocesser kommer

det också att krävas ett engagerat

och tydligt ledarskap i

alla led.

Utveckla samverkan

Olyckor sker på de vardagsarenor

där människor i olika åldrar

vistas. Det kan handla om

arbetsplatsen, trafiken, hemmet,

skolan eller slalombacken.

För att kunna påverka

olycksförekomsten på dessa

vardagsarenor kommer ett

tvärsektoriellt samarbete mellan

olika aktörer som har möjlighet

att påverka faktorer

inom de olika arenorna att behövas.

Detta betyder att räddningstjänsten

inte själv kan planera

och besluta om samverkansinsatser

utan måste göra det tillsammans

med andra, vilket

ofta både tar tid och kräver tålamod.

Men den tid som man

avsätter för att tillsammans

komma fram till vad som behöver

göras, vem som gör vad

och hur det ska utvärderas har

man tillbaks.

Handlingsplaner framarbetade

i den andan är en bra

grund att jobba vidare ifrån. I

många kommuner finns redan

erfarenheter och kunskaper

från folkhälsoarbete, brottsförebyggande

arbete, alkoholoch

drogförebyggande arbete

eller annat arbete med förebyggande

inriktning där breda

samverkansformer växt fram.

Medverkan från dem som

berörs

Det är inte bara de andra myndigheterna

eller andra kommunala

nämnder som är viktiga

att få med i ett samarbete.

Det är lätt att man intar ett

planerarperspektiv, där vi uppifrån

ser vad som borde göras

3

och också beslutar om det

utan att kommunicera med

dem som berörs.

Ett sätt att komma i kontakt

med olika grupper är att bygga

upp kontaktvägar till olika

grupper via föreningar och intressegrupper.

På det sättet

kan vi både inhämta värdefull

kunskap samt mobilisera de

breda lagren i förebyggande

insatser.

Det är i vardagen där människor

lever, bor, arbetar och

utövar sin fritid som trygghet

och säkerhet skapas. Det är

just här i stadsdelen, på jobbet,

i skolan eller i byn som vi

genom samverkan kan göra

skillnad.

Glenn Nordlund

Välkommen att

delta i ”Debatt”!

Inläggen på denna sida måste

vara undertecknade med

namn. Kontakta redaktionen

innan du skriver.

Telefon 054 - 13 51 04.

Textlängd: Cirka 4 000 tecken

(inklusive mellanslag).

Adress: ”Debatt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad.

e-post: sirenen@srv.se

4

Nyheter

Två döda i

hotellbrand

Två människor omkom och

fem skadades när Hotell

Borgholm totalförstördes

vid en brand.

Polisen misstänker inte

att branden är anlagd.

Det var på långfredagens morgon

som räddningstjänsten i

Borgholm larmades.

Flera rökdykargrupper sattes

in för genomsökning och livräddning.

I ett rum på övervåningen

hittades två döda personer

på golvet. De var påklädda

och hade förmodligen försökt

ta sig ut via korridoren innan

de återvänt till sitt rum

igen.

Senare kunde konstateras att

de avlidit av rökgaserna.

Hotellets nattportier, som

hade så kallad ”vaken nattjänst”

skadades och vårdas för

närvarande för allvarliga rökskador.

Två personer skadades sedan

de hoppat ut från ett fönster på

andra våningen. Två andra hotellgäster

kunde rädda sig ut

sedan några ortsbor hämtat en

stege.

Endast tre av de 33 rummen

var bebodda.

Kan bero på oaktsamhet

Branden startade i hotellbaren

på bottenvåningen och polisen

har gjort vissa fynd som

kan förklara varför det började

brinna.

Polisen misstänker inte att

branden var anlagd. Däremot

utesluts inte oaktsamhet.

– Att hela hotellet rökfylldes,

trots att man hade rejäla och

tätade dörrar, beror troligen på

att röken trängt igenom sprickor

och otätheter i bjälklaget.

Att hotellet var om- och till-

NCO

hotat

– ingen vill

satsa pengar

Vi prioriterar

brandlarm

högre än

sprinkler

byggt många gånger gjorde

branden svårsläckt, säger Ulf

Erlandsson, brandutredare vid

Räddningsverket.

Hotellet saknade sprinkleranläggning

och automatiskt

brandlarm anslutet till larmcentral.

Däremot fanns det ett

internt larm med rökdetektorer

i korridorerna.

Kräver inte sprinkler

Mette Lindahl Olsson på Räddningsverketsolycksförebyggande

avdelning:

– Sprinkler hade säkert gjort

nytta och dämpat branden.

Men i det här skedet är det

omöjligt att veta om det hade

räddat liv.

Sprinkler är inget krav på

svenska hotell. Räddningsverket

anser inte heller att det är

befogat att generellt kräva

sprinkler på hotell.

– Branschen skulle inte acceptera

den stora kostnaden.

Och det skulle inte heller vara

samhällsekonomiskt lönsamt.

Tittar man bakåt har, förutom

branden i Borghpolm, endast

två personer omkommit i hotellbränder

de senaste 15 åren.

– Då är det viktigare att satsa

på sprinkler i äldreboenden

där flera personer omkommer

årligen på grund av bränder.

Däremot ställs krav på

brandlarm och att ett hotell-

Framtiden för NCO är oviss.

Om inte finansieringen blir klar

under året avbryts satsningen i Karlskoga.

Nyligen har 34 svenska myndigheter redovisat

på vilket sätt de är beredda att

stötta uppbyggnaden av det Nationella

centrumet för erfarenhetsåterföring

(NCO) som är under uppbyggnad i Karlskoga.

22 av myndigheterna anser att ett

tvärsektoriellt kompetenscentrum är

viktigt för samhället. Men ingen är beredd

att bidra med pengar.

Däremot är de flesta villiga att bidra

rum ska stå emot brand i en

timme. Det ska finnas två alternativa

utrymningsvägar.

– Det största ansvaret vilar på

hotellägaren som skriftligt ska

redogöra för hur det systematiska

brandskyddsarbetet bedrivs.

Kraven är tydliga i nya lagen.

Många slarvar

Trots kravet på brandlarm är

det många hotell i landet som

slarvar med sina larmanordningar.

– Därför prioriterar vi frågan

om fungerande brandlarm högre

än sprinkler. Som gäst ska

man kunna förvänta sig att

brandskyddet har en bra nivå.

Att man ska få ett tidigt larm så

man hinner ta sig ut. Helst ska

hotellet vara bemannat nattetid,

om inte ska larmet vara

kopplat till bemannad mottagare.

– I hotellguider gör man reklam

för bubbelpooler och annan

lyx, det vore minst lika viktigt

att marknadsföra sig med

bra säkerhet, anser Lindahl

Olsson.

Kundens krav gör nytta

Hon menar att det är svårt att

motivera hotellägare att investera

i brandskydd snäppet över

minimikravet. Det är inte ovanligt

att förelägganden om

brandskydd från lokala myndigheter

överklagas.

Däremot ser hon en tendens

att kundens krav ger bättre

brandskydd, att brandsäkerhet

blir ett konkurrensmedel.

– Många stora företag ställer

krav på sprinkler i de hotellrum

man hyr för sina anställdas

räkning.

Ett exempel är Ronneby

Branden fick ett snabbt förlopp

och hotellet i Borgholm

totalförstördes. Lyckligtvis

fanns bara gäster i tre av de 33

rummen. Natten efter var hotellet

fullbokat.

Brunn där man höjt brandsäkerheten

efter krav från pilotföreningen.

Bland annat har

ett så kallat adresserbart larm

installerats, som inom loppet

av några sekunder avläser i vilket

av de 265 rummen det brinner.

Hittills har endast 30 rum

specialutrustats och dessa är

alltid reserverade för piloter.

KATARINA SELLIUS

med egen kompetens, statistik, data, utredningar

samt medfinansiering av gemensamma

projekt.

Utöver de 12 miljoner kronor som

Räddningsverket årligen anslår till verksamheten

krävs ytterligare lika många

miljoner kronor för att nå upp till de

omkring 25 anställda, som regeringen

satt upp som mål för 2005.

Det betyder att det i dagsläget saknas

en långsiktig finansiering av NCO.

Klarar inte målen

Så länge verksamheten inte är finansierad

kommer Räddningsverket inte att

kunna leva upp till de mål som rege-

Sirenen Nr 3 • 2004

Statistiken visar

Antalet omkomna bränder i

bränder minskade kraftigt

första kvartalet 2004.

Normalt är januari, februari

och mars, tillsammans med

december, de månader på året

då det inträffar flest dödsbränder

i Sverige.

I genomsnitt brukar det

handla om 13-14 brandoffer

varje vintermånad.

Årets tre första månader visar

helt andra siffror. Under

var och en av de tre första månaderna

i år omkom ”bara”

fem personer i bränder.

– Siffrorna är mycket glädjande,

men det är fortfarande

ringen 2002 satte för etableringen.

– Vi har gjort klart för försvarsdepartementet

att ett besked om finansiering

under året är en förutsättning för att

NCO ska drivas vidare. I annat fall avbryts

projektet i Karlskoga. Utbyggnaden

av NCO kommer under alla omständigheter

att försenas med minst ett år,

säger Thomas Gell, chef för sekretariatet

för forskning och analys, som menar att

pengarna måste komma från statligt

håll.

Tas upp i budgetprocess

Keijo Ekelund, handläggare på försvarsdepartementet:

Sirenen Nr 3 • 2004 Nyheter 5

kraftig minskning av dödsbränder

för tidigt att tala om ett trendbrott,

säger Ulf Erlandsson,

brandutredare vid Räddningsverket,

som varje år särskilt följer

upp dödsbränderna.

Har du någon förklaring

till de positiva siffrorna från

första kvartalet i år?

– Egentligen inte. Det kan

röra sig om tillfälligheter, men

jag tror trots allt att den mycket

breda satsningen på brandvarnare

i många kommuner

under senare år nu börjar ge

genomslag i statistiken, säger

Erlandsson.

I nästan tre av fyra dödsbränder

saknas en fungerande

brandvarnare.

– Den här frågan kan vi inte lösa på en

eller två veckor. En rimlig gissning är att

pengafrågan kommer att tas upp i budgetprocessen

och behandlas i riksdagen,

säger han och fortsätter:

–Vi är också intresserade av att NCO

drivs vidare, vi har ju varit med och startat

projektet.

Rekryteringen av expertis till NCO har

redan avbrutits och ligger på is.

I dag arbetar åtta personer vid NCO.

Planen var att 16 personer skulle anställts

under 2004.

– Så länge finansieringen är olöst går

det inte att attrahera den expertis som

krävs för att centrumets verksamhet ska

Mycket ofta kan vi som följer

pressklipp hitta artiklar där

hus eller lägenheter brunnit

nattetid och där människor

vaknat av en tjutande brandvarnare.

Tyvärr också en hel del

klipp om dödsbränder där

brandvarnare saknats,

De flesta som omkommer i

Dödsbränder första kvartalet

Jan Feb Mars Totalt

1999 14 14 7 35

2000 15 14 10 39

2001 17 14 11 42

2002 12 11 17 40

2003 9 13 21 43

2004 5 5 5 15

Foto: ANDERS JOHANSSON, BAROMETERN/OT

kunna utvecklas som det är tänkt.

Uppbyggnaden av NCO är inne i ett

kritiskt skede. Den statistik som samlats

in och presenterats har väckt förväntningar

på att fortsätta det tvärsektoriella

arbetet med att producera statistik.

Förlorar trovärdighet?

Vid NCO upplever man ett stort sug efter

statistik. Allt fler kommuner vänder

sig till NCO med förfrågningar om lokal

statistik som underlag för de lokala

handlingsprogram som ska upprättas i

varje kommun.

– Nu har vi ”kommit ut” och etablerat

kontakt med myndigheter. Det blir kon-

bränder gör det inte av själva

elden/lågorna, utan av giftiga

brandgaser. Brandvarnaren reagerar

för sådana gaser och

väcker sovande människor innan

det är för sent.

– Brandvarnarna räddar

många liv. De som inte har

brandvarnare bör omgående

skaffa en eller flera. Viktigt är

också att då och då kontrollera

att batteriet fungerar, säger Ulf

Erlandsson.

STIG DAHLÉN

FOTNOT: En brandvarnare kostar

under 100 kronor.

stigt om det blir tvärtyst från oss nu, risken

är att vi tappar trovärdigheten, säger

Gell.

– Vi har tagit fram intressanta data

och rapporter. I stället för att alla ska titta

i sitt ”rör” har vi tittat på tvären och

förpackat en samlad bild över olycksutvecklingen.

Den fakta vi har tagit fram

har visat att politiker, allmänhet och

media har haft en felaktig bild av vilken

typ av olyckor de flesta dör i.

Okända olyckor

Enligt en undersökning som NCO låtit

göra vet ytterst få svenskar att fallolyckor

bland äldre leder till över 1 000 döds-

Storförbund

på gång i Skåne

Ett storförbund med tio kommuner kan komma att bildas i Skåne.

Malmö, Lund, Trelleborg, Vellinge, Eslöv, Burlöv, Staffanstorp,

Lomma, Kävlinge och Svedala har planer på att bilda en räddningstjänst.

Tillsammans har kommunerna drygt 560 000 invånare

De tio kommunerna ingår i Samverkan Skåne Sydväst som sedan

något år driver gemensamma projekt, hittills främst inom

näringslivsområdet.

Nu har kommundirektörer och kommunalråd aktualiserat frågan

om räddningstjänstförbund och samtliga kommuner har visat

intresse att diskutera frågan.

Malmös tidigare räddningschef Lars Berg fick i uppdrag att ta

fram ett underlag, vilket han nu gjort. Det ska presenteras på ett

politikermöte 22 maj och kan bli första steg mot storförbundet.

Två skäl som anges för att bilda förbund är att kommunerna

står inför besparingar och att fler räddningschefer är på väg i

pension.

Kommunal ambulans blir laglig

Regeringsrätten slog fast att kommunala ambulanser är olagliga.

Men nu föreslår regeringen en lagändring från 1 januari

2005. Den ska göra det möjligt för en kommun att utföra sjuktransporter

för landstingets räkning.

Regeringen noterar också att räddningstjänsten i många fall

utför första hjälpen-insatser i väntan på ambulans (IVPA). Det

föreslås även att avtal för sådana uppgifter ska kunna tecknas

mellan landsting och kommuner. Regeringens förslag är på remiss

till 30 juni.

Rakel byggs med Tetra-teknik

Det blir ett konsortium med Nokia, Saab och Swedia Networks

som får bygga Rakel, Sveriges nationella radionät för räddningstjänst,

polis, ambulans , kustbevakning och tull. Det blev klart sedan

Försvarets materielverk (FMV) 1 april tecknade avtal med

konsortiet.

Det betyder att nätet byggs med Tetra-teknik. Ett 15-tal personer

inom Räddningsverket kommer från och med nu att arbeta

med uppbyggnaden av Rakel.

– Äntligen är det klart, det känns bra att det blir en känd och

stabil leverantör. Nu kan vi gå igång för fullt med upphandling

och ramavtal för mobilstationer som är en av våra uppgifter. Det

handlar om stora mängder om varje polisbil och andra enheter

ska ha systemet, säger Hans Berged, Räddningsverket.

Nya insatser för Räddningsverket

Regeringen gav 7 april två nya internationella uppdrag till Räddningsverket.

I Angola ska fler broar byggas. Det nya uppdraget gäller 14

broar som är nödvändiga för att FN:s livsmedelsprogram, WFP,

ska kunna genomföra livsmedelstransporter. Kostnaden är beräknad

till 24 miljoner kronor, varav 6,5 miljoner kronor kommer

från ett tidigare uppdrag. Arbetet beräknas pågå i tio månader

och planeringen startar i nästa månad.

På Sri Lanka ska Räddningsverket bidra med en teknisk rådgivare

för den operativa minröjningen, som utförs av FNs utvecklingsprogram,

UNDP. Magnus Sedig, Swedec, Eksjö, inledde arbetet

15 april och ska finnas på plats i tre månader.

fall per år och samhällskostnader på flera

miljarder.

Han är förvånad över att media fortfarande

skriver om bränder och trafikolyckor

som om det vore den största

olycksproblematiken.

NCO:s rapporter, Olyckor i siffror och

Äldres skador i Sverige, har väckt uppmärksamhet.

– NCO har en enorm potential. Olyckor

kostar samhället nästan 40 miljarder

varje år. Steg ett är att inte göra om misstagen

och låta olyckor upprepas. Kan vi

lära av inträffade olyckor, finns mycket

pengar att spara, avslutar Gell.

KATARINA SELLIUS

6

Reportage

De är många kuggar i laget. Och alla måste samarbeta.

Ett måste inom räddningstjänsten – liksom i skolan.

Räddningstjänsten i Stockholm har ett socialt uppdrag –

att lära ungdomar att fungera tillsammans i grupp.

För i klassrummet har man inte tid.

En satsning som pågått i flera år och som ligger i linje med

lagen om skydd mot olyckor. Den uppmuntrar räddningstjänsten

till ett bredare engagemang i samhället.

”Och jag som hade

– Det här är inte min stil. Det är jobbigt,

säger 16-åriga Arzu surt.

Stövlarna är två nummer för stora

och larmrocken stinker inpyrd rök.

Men sminket sitter.

Hela klassen stretar uppför branten och

in i skogen på Ågestas övningsfält söder

om Stockholm.

Tretton elever från Stockholms Hotell-

och restaurangskola – iklädda

larmställ –har bytt ut köket och klassrummet

mot en heldag med brandmän

från räddningstjänsten i Stockholm.

– Nu är de nollade, som vi säger. Larmställen

suddar bort identiteten och statusen

som ofta sitter i de privata kläderna.

Det är viktigt att få alla på samma

nivå när vi kör samarbetsövningar, säger

brandman Anders Brunzell.

Dessutom gör det inget om man skitar

ner sig.

Högt förtroende bland ungdomar

Anders var med och byggde upp ungdomsarbetet

ute på Ågesta för sex år sedan.

Han är egentligen stationerad på

Katarina brandstation som brandman

och skeppare på brandbåten Fenix. Nu

gör han återigen ett inhopp på Ågesta

under ett halvår.

Respekt och ”ha kul” är två viktiga ingredienser för att man ska känna sig trygg i klassen. Det är Sebastian, Kim och Arzu överens

om efter en dag i skogen med brandmän från Stockholm.

Kollegan Robert Petersen har jobbat

med skolungdomar sedan 1999:

– Skolan är en skyddad värld som tyvärr

har liten koppling till verkligheten

och vuxenlivet. Det är tufft i skolan i dag

och vårt mål är att få ungdomsgrupper

tänkt skolka i dag”

att fungera bättre tillsammans. Inom

brandförsvaret vill vi gärna synas ute i

samhället. Vi har högt förtroende bland

ungdomar och det vill vi dra nytta av,

säger Robban.

”Ni gjorde det tillsammans”

”Stocken” är en av de första övningarna.

Alla tretton får precis plats på stocken,

ett stycke ovanför marken. Uppgiften

är att ställa sig i bokstavsordning,

utan att någon trillar av.

– Det här går inte, det är omöjligt!

I början faller de som käglor. Men efter

20 minuters trasslande på stocken

har alla slussats till sin rätta plats. Det är

riktigt kul.

Robban kommer med analysen:

– Först testade ni hej vilt, utan baktanke.

Och det kändes säkert tröstlöst ett

tag. Men sen började ni tänka och planera,

testa flera olika sätt. Till slut löste

ni problemet och ni gjorde det tillsammans,

ensam hade det inte gått, menar

Robban.

Han jämför det med sitt eget jobb

som brandman.

– Det är bråttom när vi drar ut på en

trafikolycka eller brand, men vi måste

ha en plan och taktik. Och förmåga att

tänka nytt och prova alternativa lös-

ningar tills vi löst problemet. Alla i laget

har en viktig roll och vi måste fungera

ihop.

Det är någonstans här det vänder.

Efter en timme i skogen är Arzu såld.

– Egentligen skulle jag ha skolkat i

dag. Jag trodde det skulle bli en skittråkig

dag. Jag brukar inte lyssna så bra på

lektionerna, men i dag har jag lyssnat

hela tiden. Det här är jättenyttigt, säger

hon.

Regelrätta slagsmål

Det är egentligen en skoltrött klass. De

har gått ut nian och går ett förberedelseår

för att läsa in betyg de fått underkänt

i. Christopher Spångmark är mentor

i klassen och ämneslärare i religion

och samhällskunskap:

– I början av läsåret var det många

strulpellar som ville hävda sig. Vi hade

regelrätta slagsmål. Nu är det lugnare,

men det är sällan vi jobbar i helklass.

På förmiddagens innelektion var uppgiften

att gemensamt tänka ut vad som

är absolut viktigast för klassen. Kvar på

whiteboarden hänger orden: samarbete,

självförtroende, respekt, ”ha kul” och

kommunikation.

– Har ni kvar orden i skallen, funkade

dom? undrar Anders efter övningen.

– Yes, och det trots att vi knappt kan

alfabetet, säger ”Benis” och lockar klasskompisarna

till gapflabb.

Nästa övning är ett balansnummer

där man ska ta sig igenom en bana

byggd av stålvajrar och brandslangar.

Det är besvärligt och omöjligt att klara

på egen hand.

Ställer krav på ungdomarna

Det som sker ute på Ågesta är en mild

knuff in i vuxenlivet. Att lära sig känna

omtanke, att bry sig om de andra i

gruppen och lita på varann.

Och kanske till och med lära känna

sig själv och sin förmåga.

Robban och Anders daltar inte med

någon. De ställer krav på ungdomarna,

de ska lyssna och engagera sig i övningarna.

– Vi accepterar inte att någon sabbar

för gänget. Då är det bara att gå. Det har

hänt flera gånger att vi skickat hem personer.

Men ofta vänder de i grinden och

kommer tillbaka och skakar hand, säger

Anders.

– I morse frågade jag dem om man

måste gilla varann för att kunna samarbeta,

säger Robban.

Ja, självklart, svarade dom då.

– Men så är det ju inte, får man förkla-

Brandmän i

ungdomsarbete

■ Ett samarbete mellan

räddningstjänsten i Stockholm

och stadens utbildningsförvaltning.

■ Två brandmän arbetar

heltid med att besöka skolor

och utbilda gymnasieelever

och kamratstödjare.

■ 1 500 elever från 12

skolor besöker Ågetsa övningsfält

under ett år.

■ Varje klass kommer tre

gånger.

■ Mentorer vid Bernadottegymnasiet,

en skola som

förbereder unga för uniformsyrken.

■ Sommarkollo för ungdomar

ute på Ågesta.

Robert Petersen och Anders

Brunzell, brandmän

som jobbar med ungdom.

7

ra. I yrkeslivet handlar det om att samarbeta

med personer man inte själv valt.

Och kanske inte ens gillar.

En aha-upplevelse

Det blir en aha-upplevelse ute i skogen.

Sen eftermiddag och larmrockarna

åker av, mobilerna knäpps på. Pip av

missade samtal och sms. Tillbaka i verkligheten.

– Det här var jävligt kul. Nästa gång

tar vi med bullar till fikat, lovar Kenny.

Och blir Bullkenny med hela klassen.

TEXT OCH FOTO:

KATARINA SELLIUS

8

Fixar-

Malte

Han är de äldres skyddsängel.

Fixar-Malte.

Och fallolyckorna har minskat med 30

procent i Höganäs.

Malte Larsson vecklar ut sig ur sin lilla Toyota Yaris

och hans rullande kontor ser plötsligt ut som

en ryggsäck. Han är stor, rösten lika grov som

kroppshyddan och dalmålet en så uppenbar

kontrast att det aldrig går att ta miste på vem

som är i antågande.

Och varje entré är lika uppskattad.

– Är du kompis med mig, Malte? frågar damen

på servicehemmet och plirar med ögonen.

– Det vet du väl, annars skulle jag inte pumpa

däcken på din rullstol, blir det bullrande svaret.

Det följs av en blinkning, ibland av en varm

klapp på axeln.

Fixar-Malte, han kallas inget annat numera,

har höjt livskvalitén i Höganäs. Men inte bara genom

den själsliga vården. Den främsta

uppgiften är att äldre människor

och andra med behov av hjälp inte

ska falla och slå sig. Malte förebygger

skador.

De som behöver hjälp slår en signal.

Malte kommer på besök. Han

sätter upp gardiner och tavlor, byter

glödlampor, frostar av frysen, drar

ut soptunnan.

Dyr rehabilitering

Kommunalrådet Peter Kovács kläckte

idén för några år sedan. Han såg kostnaderna

för rehabilitering skjuta i höjden och började

granska varför.

– Vi kunde konstatera att 70-80 procent av

olyckorna hände i hemmen. Att sätta upp julgardiner

var en företeelse som orsakade många skador,

säger Kovács.

Kommunen försökte med information, men

det gav inget resultat.

Istället föddes Fixar-Malte. Han jobbade tidigare

som vaktmästare på servicehem. Nu finns han

i en personalpool. Med telefonsnäckan ständigt i

örat och bilen redo rycker han ut. Det blir fyrafem

hembesök om dagen. Allt är gratis. Kommunal

service när den är som bäst.

Malte mest lönsam

Siffrorna visar att för de som bor i egna hem har

benbrott och andra fallolyckor minskat med 30

procent. Peter Kovács säger att man tidigare hade

25 frakturer per år och han konstaterade att sam-

Sätta upp

julgardiner

orsakade

många

skador

Nya lagen

hällets kostnader för skadorna var omfattande.

– Sett till minskade kostnader är Malte den

mest lönsamme av kommunens anställda. Men

framförallt handlar det om livskvalité. En del

personer blir aldrig bra efter sina skador.

Nu lider färre, och Malte är älskad av de han besöker.

Det är dessutom en order att han ska ta sig

tid på sina besök, sätta sig ner och prata. Att byta

en glödlampa tar någon minut, men Malte kan

bli kvar en halvtimme.

– Det finns personer som inte får så många besök.

Dä ä så, säger han.

Skruvar upp brandvarnare

Maltes uppfattning är att de äldre mår bättre.

Dessutom gör han en enkel form av säkerhetskontroll

i bostäderna. Finns det lösa sladdar att

snubbla över? Mattor som är halkrisk? Finns det

brandvarnare och fungerar den?

– Jag vet inte hur många brandvarnare jag har

satt upp. Ute i Mölle var det nästan

ingen som hade när jag började. Bru-

kar säga att brandvarnaren kostar

bara 60 kronor och att man inte klarar

sig utan den. Jag erbjuder mig att

åka och köpa och sätta upp dem.

Vem säger nej till en sådan kompis?

Malte Larsson har 100 återkommande

kunder. Främst äldre personer,

men även handikappade.

– Det sades först att servicen var till

för de som har trygghetslarm. Men

det fungerar inte så. Alla får ringa.

Ingen arbetsbeskrivning

För kommunalrådet Peter Kovács är Fixar-Malte

en lika enkel som genial lösning. Nu har ett 30tal

intresserade kommuner hört av sig till Malte.

De funderar på att ta efter och många frågar efter

arbetsbeskrivningen. Men någon sådan finns

inte.

– Vi vill inte ha så mycket regler att hänga upp

sig på. Malte finner sina egna reglementen, säger

Peter Kovács.

En klapp på axeln, lite omtanke, kan betyda

mycket för stunden. Och kanske är det ofta främsta

skälet att ringa Malte. På köpet kommer ett

säkrare hem och en friskare framtid.

PER LARSSON

Foto: STEFAN LINDBLOM

Blir det bra så här? Malte fixar till taklampan och Ulla Persson behöver inte tänka tanken att själv

vingla upp på en stol.

Frågelådan

Frågorna kring lagen om skydd mot olyckor

är många. Därför har Sirenen öppnat en

”Frågelåda” om nya lagen.

Den förutsätter att Sirenen-redaktionen får

in frågor från er läsare. Skicka dem senast 10

maj på e-post: sirenen@srv.se eller i brev:

”Frågelådan”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.

Bifoga telefonnummer eller adress i fall vi behöver

kontakta dig. Välkomna med frågor.

9

Hej!

Jag läste om sekretess i Sirenens räddningsskola, nr 1/2004.

Vi tog upp ämnet till diskussion i ett par av våra brandmannagrupper.

Det dök upp några frågor i samband med detta.

Sandra Danielsson

Södertörn

Torkel Schlegel, verksjurist på Räddningsverket, svarar på frågorna.

Fråga 1

Om vi ser att ett barn far illa eller att en brottslig handling

begås när vi "myndighetsutövar", har vi skyldighet

att föra detta vidare till berörd myndighet och därmed

bryta vår sekretess? Eller får vi inte föra det vidare. Eller

är det upp till oss själva att avgöra, och vilket stöd har vi

i så fall?

Svar

Sekretessen i sekretesslagen (kapitel 9 paragraf 30 och 8:7)

gäller vid myndighetsutövning, alltså främst vid räddningsinsats

och tillsyn. För uppgifter som kommer räddningstjänsten

tillkänna på annat sätt, exempelvis vid rådgivning, gäller inte

sekretess.

Om räddningstjänsten enligt bestämmelser i lag eller förordning

är skyldig att lämna vidare uppgifter kan de med stöd

av sekretesslagen (14:1) göra så. Om räddningstjänsten är skyldig

att rapportera missförhållanden enligt skvallerparagrafen

hindrar inte sekretessen det.

Man kan även – enligt sekretesslagen 14:2 – lämna vidare

uppgifter om misstanke om brott, om fängelse är föreskrivet

för brottet och det kan antas föranleda annan påföljd än böter.

Om räddningstjänsten får kännedom om att barn far illa i

sitt hem måste man inte lämna uppgifterna till socialtjänsten

enligt skvallerparagrafen. Men man kan i de flesta fall ändå lämna

vidare sådana uppgifter med stöd av sekretesslagen (14:3),

vilken medger att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare till

myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften

lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall

skydda.

Fråga 2

Gäller samma regler under räddningstjänstinsats som

vid tillsyn? Har vår ”skvallerparagraf” försvunnit helt?

Svar:

Skvallerparagrafen finns fortfarande kvar i förordningen (3:7).

Bestämmelsen gäller dock bara "annan olycka än brand". Brott

som stöld, narkotikainnehav och liknande kan inte räknas in.

Några andra skyldigheter att på eget initiativ föra vidare uppgifter

finns inte.

Fråga 3:

Vi lägger in information om insatser i vårt dataregister

Alarmos. Där kan sekretessbelagda uppgifter finnas, registreringsnummer

på bilar och annat. Måste vi göra om

så att vi inte skriver sekretessbelagda uppgifter där, eller

får andra (som inte var med i insatsen) inte söka i databasen?

Svar:

En fråga som ni bör samråda med era egna jurister om. Men jag

anser att sekretessbelagda uppgifter inte får vara tillgängliga

för alla inom räddningstjänsten. Jämför hälso-sjukvården där

journalanteckningar inte får läsas av alla. Det kan också vara

bra att låta bli att skriva in sådana sekretessbelagda uppgifter

som inte måste stå i insatsrapporter med mera.

Fråga 4:

Vad är det för påföljd om man bryter mot sekretesslagen?

Svar:

Max ett års fängelse. Men jag tror att de flesta brott beror på

oaktsamhet, varför det i normalfallet bara blir böter.

10

Det svenska konceptet En

säker och trygg kommun (A

Safe Community) har blivit

en global rörelse.

– Jag vill påstå att det är

1000-tals människor som lever

i dag tack vare åtgärder

som vidtagits för att skapa

En säker och trygg kommun,

säger Robert Ekman, medicine

doktor, och sakkunnig

på Räddningsverket.

Han medverkade i Räddningsverkets

konferens i Umeå om

hur man blir en säker och trygg

kommun.

Det finns säkra och trygga

kommuner i Nya Zeeland, Australien,

Sydkorea, Sydafrika,

USA, Kanada och en rad europeiska

länder. Däremot finns

det ännu ingen Säker och trygg

kommun i Sydamerika. I Skandinavien

finns certifierade

kommuner i alla länder utom

Island.

– Konceptet är genialiskt och

okontroversiellt. Det finns ett

internationellt tryck att bli A

Safe Community och väntelistan

är lång. I Sverige har vi 14

Säkra och trygga kommuner

och ytterligare15 vill bli.

Liten uppmärksamhet

Ett problem med arbetet mot

ett säkrare samhälle är massmedias

och allmänhetens felaktiga

bild av var olyckor sker

och vem som drabbas. I massmedierna

är det de få, spektakulära

olyckorna som ges stort

utrymme. ”Vardagsolyckorna”

ges mycket liten uppmärksamhet.

Robert Ekman tog som exempel

sars-epidemin som fick

Insatser för att förebygga

och förhindra skador lönar

sig. Inte bara i minskat lidande

utan även ekonomiskt.

Två års arbete med att förebygga

skador i Motala

kommun resulterade i 13

procent färre skador och en

”vinst” på tio miljoner kronor.

Det visar den hittills enda vetenskapliga

studie som gjorts

av ekonomiska effekterna av

lokalt skadeförebyggande arbete.

Bakom studien står en

forskargrupp vid universitetet i

Linköping.

– Det är alltid svårt att mäta

samhällsövergripande effekter

men att skadeförebyggande arbete

lönar sig kan man defini-

enorm uppmärksamhet världen

över förra året.

– Tack och lov dog ingen

svensk i sars som bröt ut i mars

förra året. Däremot dör mellan

3 och 9 människor över 65 år

varje dag i fallolyckor i Sverige.

Begreppet lanserades 1989

och nu har Nationella skadeförebyggande

programmet under

Räddningsverket fått

WHOs mandat att utveckla andra

generationens säker och

trygg kommun.

– Det vi diskuterat med WHO

är att göra räddningstjänsten

mer delaktig i arbetet. Räddningstjänsten

ägnar mycket tid

åt förebyggande, men det

handlar mest om brand. Samtidigt

har vi folkhälsospåret som

arbetar med annat än brand

och de möts sällan för att berika

varandra, säger Annette

Holmberg, Räddningsverket.

Andra generationen

En samverkan har blivit ännu

mer aktuell med nya lagens

krav på kommunala handlingsprogram

och att ansvaret

för det Nationella skadeförebyggande

programmet hamnat

hos Räddningsverket.

Andra generationens säker

och trygg kommun handlar

också om vilka värdegrunder

konceptet ska bygga på. Ska

det handla om ekonomi, minskade

kostnader eller om humanitära

aspekter och delaktighet?

En svårighet med allt förebyggande

arbete är hur man

mäter effekter och kostnader. I

genomsnitt tar det fyra-fem år

att bli En säker och trygg kommun,

men hur går man vidare?

Det har funnits en tendens att

tivt säga. Det har vi visat vetenskapligt

med internationellt

accepterade metoder, säger

Kent Lindqvist, docent i folkhälsovetenskap

vid Linköpings

universitet.

Falköping först

Konceptet med att engagera

hela lokalsamhället i säkerhetsarbetet

prövades först av Falköping

i slutet av 1970-talet och

gav mycket gott resultat. Bland

annat lyckades försöket minska

skadorna bland förskolebarn

med 45 procent.

Landstinget i Östergötland

vill gå på djupet i en kommun

och få resultaten från Falköping

vetenskapligt belagda. Valet

föll på Motala med sina 42 000

invånare eftersom det är typisk

medelsvensk kommun.

Säker och trygg kommun

luften gått ur arbetet när kommunen

väl blivit godkänd.

– Vi ska ge stöd bland annat

genom att utveckla ett verktyg

för uppföljning och utvärdering.

Det får inte bara bli kampanjer

som drivs av eldsjälar

utan vi måste få systematik och

uthållighet i säkerhetsarbetet.

Nationell skadestatistik

Uppföljningsverktyget ska i

grunden vara en metod som utgår

från WHOs sex indikatorer

för En säker och trygg kommun.

En forskningsgrupp vid

Linköpings universitet har fått

Räddningsverkets uppdrag att

ta fram en manual för att mäta

kostnader och kunna se om åtgärderna

är kostnadseffektiva.

Gruppen ska även ta fram en

nationell skadestatistik.

I Sverige har 14 kommuner

utsetts till En säker och trygg

kommun. De ingår i Nationella

skadeförebyggande programmets

nätverk och har en samarbetsgrupp,

Aktionsgruppen,

som består av politiker och

tjänstemän från kommuner

och landsting. Gruppen träffas

två gånger om året för att utbyta

erfarenheter.

1983 registrerades

alla

skador som

inträffade under

året och

ett brett program

för att

förebygga

skador inom

alla sektorer

Kent Lindqvist

från fritiden

till trafiken arbetades fram. För

att kunna följa skadeutvecklingen

om inget skadeförebyggande

program sätts in utsågs

Mjölby till referenskommun.

Resultatet av skaderegistreringen

visade att var åttonde

Motalabo (var femte tonåring)

skadas årligen. Kostnaderna i

1994 års penningvärde var 290

miljoner kronor.

Enligt Kent Lindqvist är ska-

dor ett stort folkhälsoproblem.

Skador är till exempel den vanligaste

dödsorsaken bland

unga människor och skador orsakar

samhället enorma kostnader.

63 miljarder kronor

– I hela landet lågt räknat 63

miljarder kronor per år. Samtidigt

är det ett område där förebyggande

arbete visat sig ge

mycket positiva effekter. Tvärsektoriella

program har i vissa

fall minskat skaderiskerna med

upp till 50 procent.

Programmet i Motala genomfördes

åren 1987-1989

och resultatet var positivt. Skadorna

minskade med 13 procent.

– Det ledde till att kostnaderna

för skador minskade årligen

Sirenen Nr 3 • 2004

Kö för att bli Säker och tr

För att bli utnämnd till säker

och trygg kommun måste man

uppfylla vissa krav som WHO

ställt upp.

– Vi hoppas att så många som

möjligt ska ansluta sig, men det

viktigaste är att kommunerna

tar till sig arbetssättet. Det vill

säga att de bedriver ett systematiskt

skadeförebyggande arbete

lokalt, säger Annette

Holmberg, Räddningsverket.

Förebygga ger miljoner i ”vinst”

med 21 miljoner kronor medan

förebyggandeprogrammet

kostade 10 ,5 miljoner kronor. I

referenskommunen Mjölby

ökade skadorna under samma

period med två procent.

Skador är en bra utgångspunkt

på arbetet med att förbättra

folkhälsan anser Kent

Lindqvist.

– Det är lätt att lokalt och

konkret peka ut risker och motivera

insatser. Skadeförebyggande

kan därför användas

som förebild för folkhälsoarbete

inom områden som alkohol,

droger och allergi.

Text och foto

GUNNO IVANSSON

Sirenen Nr 3 • 2004 Säker och trygg kommun 11

ygg kommun

Skaderegistrering viktig

för säkerhetsarbetet

En tillförlitlig skaderegistrering

är grunden för förebyggande

säkerhetsarbete. Statistiken

ger besked om vilka

som drabbas av skador och

var insatser bör sättas in.

Och polisens siffror är inte

den bästa utgångspunkten.

I Umeå har man sedan 1985 använt

sig av data från sjukvården.

– Sjukvårdsbaserad skaderegistrering

är en förutsättning för

att kunna jobba organiserat

med skadeförebyggande arbete.

Annan statistik är inte tillförlitlig

och alla kommuner

har egna skadepanoraman, säger

Per-Olof Bylund, olycksanalysgruppen

vid Norrlands

universitetssjukhus i Umeå.

Trafikolyckor är sannolikt

den olyckstyp som polisen har

bäst koll på. Men när Umeå

jämförde med sjukvårdens siffror

visar det sig att i snitt bara

var fjärde skada finns registrerad

hos polisen. Av cyklistskadorna

kände polisen bara till

sju procent. Den här insikten

har lett till att även Vägverket

har börjat använda sjukhusdata.

Lokal registrering viktigt

Per-Olof Bylund framhåller vikten

av att ha en lokal skaderegistrering.

I Umeå har man

gjort jämförelser med Hudiksvall

och upptäckte påtagliga

skillnader i skadebilden. I

Umeå är cyklisterna en olycksdrabbad

grupp medan bilister-

na skadas oftare i Hudiksvall.

– Umeå är en universitetsstad

med många yngre som cyklar.

En vanlig olyckstyp i Umeå är

påkörningar bakifrån vilket

inte alls är lika vanligt i Hudiksvall.

Man kan inte bara ta siffror

och tro att de gäller överallt.

Det finns lokala skillnader

som det måste tas hänsyn till.

Grunden för skaderegistreringen

i Umeå är en blankett,

en skadejournal, som patienter

erbjuds att fylla i när de kommer

till akuten. Förvånansvärt

få vägrar delta.

– Man skulle tänka sig att de

som utsatts för misshandel inte

vill fylla i men de är positiva.

Det är ytterst sällan någon inte

vill fylla i.

Många fallolyckor

på institutioner

Fallolyckor bland äldre får

liten uppmärksamhet men

är ett stort samhällsproblem.

Drygt 1000 dör och

100 000 skadas varje år i

dessa olyckor. Kostnaden

för samhället är 4,8 miljarder

kronor.

Siffrorna gäller år 2000 och

kommer från Nationellt centrum

för erfarenhetsåterföring

av olyckor (NCO) vid

Räddningsverket.

Fallolyckorna får liten uppmärksamhet

men orsakar tiotusentals

äldre ett stort lidande

i tysthet.

– Varje år drabbas omkring

19 000 huvudsakligen äldre

av höftfrakturer. Kostnaden

för samhället första året efter

en höftfraktur har beräknats

till 200 000 kronor. Hälften

drabbar sjukvården och hälften

belastar kommunen på

grund av ökat hjälpbehov.

Den totala kostnaden för höftfrakturer

närmar sig fyra miljarder

enbart första året efter

frakturen, säger Yngve Gustavson,

professor i geriatrik

vid geriatriskt centrum i

Umeå.

Ingen samlad strategi

Inom sjukvården är man medveten

om problemet, men enligt

Yngve Gustavson finns

trots det ingen samlad strategi

för att komma åt fallolyckor

bland äldre.

– En så enkel åtgärd som att

ge de äldre extra kalcium och

D-vitamin skulle minska höftfrakturerna.

Sverige är enda

land i Europa som inte ger

dessa tillskott till äldre i sär-

skilda boenden. Däremot tillsätts

A-vitamin i mjölken vilket

kan vara en bidragande

orsak till att Sverige har mest

benskörhetsfrakturer i världen.

Vid konferensen presenterade

Yngve Gustavson siffror

från Umeå och konstaterade

att institutionerna är ”farliga”

för de äldre.

– 50 procent av höftfrakturerna

i Umeå sker i äldrevården

trots att bara 8 procent av

de äldre bor där. Nästan 10

procent av höftfrakturerna

kommer från fallolyckor på

sjukhuset.

Läkemedelsbiverkningar

Yngve Gustavsons forskning

visar att 50 procent av fallolyckorna

beror på läkemedelsbiverkningar

och han tror

på bättre samverkan mellan

sjuk- och äldrevård.

– Främsta anledningen till

att äldre på sjukhus och i äldrevården

ramlar så ofta är

just att akuta sjukdomar och

läkemedelsbiverkningar. Man

måste arbeta i team med äldreläkare

i äldreboenden som

kan upptäcka sjukdomssymptom

och läkemedelsbiverkningar

som leder till fallolyckor.

För personalen gäller det att

upptäcka de varningstecken

som finns.

– 90 procent av de som drabbas

av en fraktur har fallit tidigare,

i genomsnitt 20 gånger.

Ett fall hos en gammal människa

måste därför alltid leda

till förebyggande åtgärder.

Fakta Säker och trygg kommun

1989 lanserades på svenskt initiativ idén om En säker och

trygg kommun eller ”A Safe Community”. Tanken har varit att

skapa en modell för det skadeförebyggande arbetet i lokalsamhället

och modellen ingår som en viktig del i Räddningsverkets

nationella och WHOs globala skadeförebyggande program.

I Sverige har hittills 14 kommuner utsetts till En säker och

trygg kommun. Det är Arjeplog, Borås, Falköping, Falun, Katrineholm,

Krokom, Lidköping, Ludvika, Mariestad, Motala,

Nacka, Skövde, Tidaholm och Uddevalla.

Indikatorer för internationella ”Säkra och trygga

kommuner” – Safe Communities

En säker och trygg kommun ska ha:

1 En infrastruktur baserad på kommuninvånarnas deltagande

och samarbete, ledd av en tvärsektoriell grupp som är ansvarig

för främjande av säkerhet i kommunen;

2 Långsiktiga, varaktiga program omfattande båda könen och

alla åldrar, miljöer och situationer;

3 Program som riktas mot högriskgrupper och -miljöer samt

program som främjar säkerhet för utsatta grupper;

4 Program som dokumenterar skadors frekvens och orsaker;

5 Utvärdering för att bedöma programmens processer och effekten

av förändringar;

6 Fortgående deltagande i nationella och internationella

”Safe Community” nätverk.

12 Tvärsäkerhet

Sirenen Nr 3 • 2004

Räddningstjänsten naturlig katalysator

Kan rädda mångd

Räddningstjänsten kan rädda

mångdubbelt fler liv och

ekonomiska värden än i dag,

– om den breddar sig.

Det hävdar Ragnar Andersson,

professor i riskhantering

vid Karlstads universitet.

Varje år dör drygt 2 500 personer

i olyckor i Sverige (se vidare

artikeln här nedan). Enligt

Räddningsverket dör hälften av

dem i fallolyckor. De flesta är

pensionärer. 135 000 per år skadas

så illa att de blir inlagda på

sjukhus. 40 000 av dessa är äldre

som ramlat. Det handlar

inte bara om personligt lidande,

fallolyckorna kostar också

samhället flermiljardbelopp.

Vad kan räddningstjänsten

göra åt detta?

– Mycket. Kommunen i sin helhet

måste aktivt ta tag i säkerhetsfrågorna

och en naturlig katalysator

är räddningstjänsten,

säger Ragnar Andersson.

– Jag menar inte att brandmän

ska rycka ut när gamla

ramlat eller göra hembesök i förebyggande

syfte hos åldringar.

Det handlar i stället om att

räddningstjänsten ska driva på

andra förvaltningar att arbeta

förebyggande, exempelvis socialtjänsten

och distriktssjukvården.

Måste våga lyfta blicken

Ragnar Andersson tycker att

räddningstjänsten har en viktig

roll som kunskapsförmedlare

och samordnare. Där finns säkerhetstänkande

och förebyggande

i högre utsträckning än i

andra förvaltningar.

– Ska någon få igång det bre-

dare säkerhetsarbetet i kommunen

är det räddningstjänsten,

men då krävs också att

man vågar lyfta blicken. Klarar

man inte det av egen kraft måste

politikerna ställa tydliga

krav.

Riskprofessorn tycker att

räddningstjänsten också kan

agera i praktisk handling på olika

sätt i kommunen, visa vägen

för andra förvaltningar.

– I allt fler kommuner har

brandmän och befäl utåtriktade

kontakter, exempelvis att utbilda

personal på servicehem i

hur den uppträder när brandlarmet

går. Med lite extrautbildning

skulle räddningstjänsten

också kunna förmedla råd

om hur man undviker fallolyckor.

– Finns bara viljan och lite

fantasi kan räddningstjänsterna

göra mycket. Sörmlandskustens

räddningstjänst och några

till är på rätt väg.

Viktigaste åtgärderna

Just motion och fysisk aktivitet

är enligt Ragnar Andersson den

allra viktigaste åtgärden för att

minska antalet fallolyckor.

Redan i 60-årsåldern ökar risken

påtagligt för fallskador. Då

rör det sig mest om handledsfrakturer.

Från 70 år blir höftledsfrakturer

allt vanligare.

– Det överlägset bästa sättet

att behålla balans, muskelstyrka

och bentäthet på ålderns

höst är att kontinuerligt röra

sig. Från samhällets sida görs litet

för att stimulera till aktiviteter

som kan ge äldre en bättre

ålderdom och som kraftigt kan

reducera fallolyckorna.

– Ett annat problem är sjuk-

vårdens mycket generösa utskrivning

av läkemedel. Många

äldre sitter med tio-femton pillerburkar,

utskrivna av en rad

olika läkare. Blandningen av läkemedel

leder ofta till dåsighet,

inaktivitet och balansproblem.

Ingen ser till helheten.

– En tredje åtgärd för att minska

antalet fallolyckor är miljöanpassning

av boendet. Allt fler

äldre vill bo kvar hemma, ofta

med stöd från hemtjänsten. Risker

finns i form av trösklar, mattor,

lösa sladdar och annat.

Många gamla behöver hjälp att

anpassa bostaden till sin situation.

Hemtjänsten skulle här

kunna göra en jätteinsats – om

den bara såg det som sin uppgift.

Som hand i handske

Andersson ser även oss anhöriga

som en stor resurs, förutsatt

att vi blir upplysta och medvetna

om problematiken.

– Sammantaget kan väldigt

mycket göras för att förbättra situationen,

men ingen tar ett helhetsgrepp

kring denna fråga.

Centralt borde det snarast inrättas

en äldredelegation med fokus

på förebyggande åtgärder.

Delegationen skulle, enligt

Andersson, kunna tydliggöra

jätteproblemet med fallolyckor

för kommunpolitikerna.

– Lagen om skydd mot olyckor

började gälla vid årsskiftet

och den passar som hand i

handske för denna problematik.

Kommunerna måste ta ett

helhetsgrepp kring säkerhetsfrågorna.

Räddningstjänsten

och politikerna har ett ansvar

för att processen startas.

STIG DAHLÉN

Allt fler dör i fallolyckor – inget konkret görs

Allt fler dör och skadas i fallolyckor,

samhällets kostnader

går spikrakt uppåt, men

få konkreta insatser görs för

att vända kurvan.

– Problemet är att ingen

vill ta ett övergripande

grepp. Alla pekar på varandra,

säger Räddningsverkets

Jan Schyllander.

Han är utredare vid Räddningsverket

och det nationella centrum

för erfarenhetsåterföring

från olyckor (NCO) som är knutet

till verket.

Inom kort kommer 2004 års

upplaga av rapporten Olyckor i

siffror. Den visar på en skrämmande

olycksutveckling i takt

med att medel-Svensson blir äldre.

Bara mellan åren 2000 och

2001 ökade antalet dödsolyckor

med tio procent, från 2 606 till

2 861. Fallolyckor stod 2001 för

hälften av dödsfallen. Särskilt

utsatta är kvinnor över 80 år.

– Det beror främst på

att det finns betydligt

fler kvinnor i den ålderskategorin,

men

det finns också andra

orsaker, exempelvis att

intaget av olika mediciner

är stort. Och

nästan alla som får

höftledsfrakturer är

drabbade av benskörhet,

säger Schyllander.

Äldresäkerhetsdelegation

Mycket kan göras för att minska

antalet fallolyckor. Men inget

konkret görs. Socialstyrelsen

lämnade i början av 1990-talet

över ansvaret för det skadeföre-

Jan Schyllander

byggande programmet till Folkhälsoinstitutet.

Hösten 2002

fick Räddningsverket ta över institutets

ansvar. Räddningsverket

agerade och föreslog

att en äldresäkerhetsdelegationinrättas.

Sedan dess ligger

frågan på socialdepartementet.

– Det går segt. Vi har

inte fått någon reaktion

på vårt förslag. En

gissning är att regeringen

inväntar utredningen

Äldrepolitik

för framtiden, som för närvarande

är ute på remiss.

Den utredningen har också

föreslagit att en äldresäkerhetsdelegation

bildas.

Samhällets kostnader för alla

olyckstyper var 37 miljarder

Foto: STIG DAHLÉN

Mycket kan göras för att minska antalet dödsolyckor i Sverige, anser

Ragnar Andersson. Både centralt och ute i kommunerna.

kronor år 2001, fördelat på:

- medicinska kostnader 14,0

- produktionsbortfall 9,2

- materiella kostnader 7,5

Fallolyckor kostade samma

år nära 5 miljarder kronor, ungefär

lika fördelat på landstingen

och kommunerna.

– Görs inget konkret åt problemet

med fallolyckor kommer

samhällskostnaderna att öka

med flera miljarder om några

decennier, säger Schyllander.

Runt år 2030 kommer det att

finnas dubbelt så många svenskar

som är +85 år jämfört med

i dag.

Ett annat allvarligt folkhälsoproblem

är både de kort- och

långsiktiga effekterna av en

ökande konsumtion av alkohol

och narkotika, särskilt nu när

alkoholen blir mer lättillgäng-

lig och mycket billigare än tidigare.

Antalet dödsfall i förgiftningsolyckor

och singelolyckor

i trafiken har redan börjat öka.

Vanligaste dödsorsakerna

Dödsfall 2001, typ av olycka enligt

rapporten Olyckor i siffror.

Fall 543

Annat olycksfall* 943

Trafikolyckor 559

Förgiftning 306

Drunkning 154

Brand 101

Kvävning 101

* Tre fjärdedelar av ”Annat

olycksfall” bedöms också vara

fallolyckor. För att bli en siffra i

statistiken ska personen ha avlidit

inom en månad efter fallet.

STIG DAHLÉN

Sirenen Nr 3 • 2004 Tvärsäkerhet

bbelt fler

Risken för olyckor minskar

med ökat välstånd

Det moderna samhället är

sårbart, ett faktum ingen

bestrider. Men att ökat välstånd

leder oss mot ett risksamhälle

är en missuppfattning.

Det säger riskprofessorn

Ragnar Andersson.

Han har samlat och analyserat

statistik från olika länder.

– I OECD-länderna och andra

relativt välutvecklade länder

minskar flertalet typer av dödsolyckor.

Andersson stöder sig på internationella

studier av dödsolyckor

(medelvärden för 1970 och

1980 jämförs med medelvärden

för 1990 och 1999).

Antalet döda i trafikolyckor

minskar kraftigt i nästan alla

länder. Sverige tillhör världs-

eliten. Omkomna i drunkning

minskar också i flertalet länder.

Sverige finns här på elfte plats

bland de 21 jämförda länderna.

De som tror att Sverige är

världsbäst på brandskydd ska

veta att även i denna jämförelse

hamnar vi i mitten på ”ligan”.

Finland i en klass för sig

Finland står i en klass för sig

ifråga om döda i förgiftning, tre

gånger så illa som näst sämsta

land (USA).

– Vanligast är akut alkoholförgiftning.

De baltiska länderna

och Ryssland ingår inte i

jämförelsen. Men där är det

sannolikt lika illa som i Finland

eller ännu värre, säger Ragnar

Andersson.

Fallolyckor visar höga siffror i

flertalet länder, i vissa ökar de, i

andra sker en minskning. Statistiken

är osäker på grund av

varierande sätt att räkna. Sverige

hamnar återigen i mitten.

Vanlig missuppfattning

Självmord ökar i många länder.

– En generell trend är att antalet

självmord blir fler i länder

med ökat välstånd. En vanlig

missuppfattning är att det mest

är yngre kvinnor som tar livet

av sig. Sanningen är att äldre

män överlägset toppar denna

statistik, säger Andersson.

Hans samlade bild av dödsolyckor

är att de minskar ju rikare

länderna blir.

– Världens verkliga risksamhällen

finns i de fattigaste länderna.

STIG DAHLÉN

Jämoanmälan mot

Malmös kvinnoprojekt

13

Kommunal vid Malmö brandkår har anmält arbetsgivaren till

både Jämo (Jämställdhetsombudsmannen) och JO (Justitieombudsmannen).

Bakgrunden är satsningen på att få in kvinnor i brandmannayrket.

Facket anser att kvinnor ges fördel och kvoteras in. Man

anger bland annat att testkraven sänkts och att kvinnor i pågående

projektet går före män som klarat testerna bättre.

Dessutom anser facket att arbetsledningen försvårat för

brandmännen att få insyn i projektets utveckling.

Till JO har facket anmält att arbetsgivaren fördröjt utlämnande

av offentliga handlingar och att ändringar gjorts i projektbeskrivningar.

Kommunal har tidigare, i diskussioner om besparingar, till arbetsgivaren

förklarat att man anser att projektet kvinnlig brandman

bör läggas ner, bland annat eftersom ”projektet inte genererar

något som helst mervärde till förvaltningen”.

Kommunal i Skåne stöder inte sin sektion vid räddningstjänsten,

utan har i stället sagt att man ställer sig bakom projektet.

SKTF vid Malmö brandkår har meddelat att man tar fullständigt

avstånd från Jämo-anmälan och att ”trakasserier av samtliga

medarbetare inom förvaltningen skall upphöra”.

Oljeskyddsförråd kvar i Visby

Landets oljeskyddsberedskap organiseras om och i dagarna presenteras

Räddningsverkets förslag till nya avtal med de regionala

oljeskyddsförråden i Botkyrka, Karlskrona, Vänersborg, Umeå

och Visby.

Räddningstjänstmateriel för att skydda stränder i ett akut skede

ska finnas kvar på samtliga förråd. Dessutom finns saneringsutrustning

för att göra rent efter oljeutsläpp. Denna utrustning

kommer från 2005 att koncentreras till tre förråd: Karlskrona,

Botkyrka och Visby.

– Från början var det tänkt att saneringsutrustningen endast

skulle finnas i Botkyrka och Karlskrona. Men det blir väldigt

kostsamt att frakta utrustning från fastlandet till Gotland. Därför

väljer vi att ha kvar minst hälften av oljesaneringsutrustningen

i Visby, säger Margaretha Ericsson, Räddningsverket.

I Umeå och Vänersborg blir det därmed nedläggning av oljesaneringsförråden,

medan räddningstjänstförråden blir kvar.

Jämställdhet självklarhet

för blivande brandmän

Den 31 mars hade SMO-elever och personal från Räddningsverket

(bland andra GD Christina Salomonson) en heldag om jämställdhet

på CRS skola i Revinge. Syftet var att lyfta upp diskussionen

kring diskriminering och utestängning i arbetslivet.

Svedala räddningstjänst, där två av 30 brandmän är kvinnor,

var en av initiativtagarna till jämställdhetsdagen. Räddningschefen

Örjan Thorné gav sin syn på hur han tänker vid nyanställningar:

– Jag anställer inte ett kön. Jag anställer en person som passar.

Sedan är det förstås en fördel att både män och kvinnor visar

sina bättre sidor när de blandas i en grupp.

Eller som några av de kvinnliga SMO-eleverna sa:

– Jämställdheten är inget problem. De som söker till brandmannautbildningen

gör det för att de vill ha det här jobbet. Då

är man inte den rädda typen. Oavsett kille eller tjej.

Ny akademisk riskutbildning

Till hösten startar Karlstads universitet en ny utbildning i Riskhantering-samhällssäkerhet.

Den vänder sig till redan yrkesverksamma

som vill specialisera sig på att förebygga skador och till

studenter som vill läsa vidare inom området säkerhet och risk.

Kursen går på helfart och omfattar 40 poäng. Det är en magisterutbildning,

vilket innebär att kursen riktar sig till de som redan

har en grundutbildning på minst 120 poäng.

Eftersom utbildningen är ny har den fått förlängd söktid. Sista

ansökningsdag är den 15 maj. För mer information, kontakta

professor Inge Svedung, tel 054-700 15 60 eller e-post:

inge.svedung@kau.se Se även:

www.kau.se/utbildning/program_detail.lasso?ID=PR1074

Utbildning för brandutredare

11-12 maj anordnar Föreningen för brandutredare ett tvådagars

seminarium på räddningsskolan i Revinge. Det blir både teori

och praktiska övningar. Arrangemanget vänder sig till poliser,

brandbefäl, försäkringsbolagens och näringslivets personal

samt andra som i arbetet har intresse för brandutredningar.

Fortfarande finns platser kvar. E-posta till fbu@srv.se eller ring

sekreteraren Ulf Erlandsson (054-13 50 39) om du vill vara med.

14

Taktik för färre olyckor?

Kan färre olyckor vara en

fråga om taktik?

– Se till att få politikerna

att inse att de kan spara

pengar om olyckorna minskar.

Sa en politiker.

Bristande engagemang från

politikerna beklagas ofta av

räddningstjänsten.

På Chefsmötet i Malmö tog

Torbjörn Egerhag, kommunpolitiker

i Värnamo, ofta till orda.

Och där saknades inte engagemang.

– Näst efter vattnet är lagen

om skydd mot olyckor det viktigaste

som hänt räddningstjänsten.

Pålagor från staten är

ofta förknippade med kostnader.

Men den här lagen frigör

resurser för både privat och offentlig

konsumtion. Den kan

spara pengar som i stället kan

användas till annat, sade han.

Egerhag pratade om färre

olyckor. Men inte om att kräva

resurser för att man måste få

ner antalet olyckor. Snarare att

argumentera för att det minskar

kostnaderna.

Han jämförde med sitt eget

privata företag.

– Vi mäter det vi gör för att bli

bättre. Företag kalkylerar risker

och har ett högre säkerhetstänkande

eftersom man inte

har råd med produktionsbortfall.

Ju bättre verksamheten

fungerar, desto större chans att

öka marknadsandelarna.

Egerhag förde över resonemanget

till kommunal verksamhet.

Han ersatte ökade

marknadsandelar med pengar

över. Kommunpolitikern som

gnetar för att budgeten ska gå

ihop kan få hjälp av färre olyckor.

Öka tillväxten istället

– Som företagare ser jag värdet

av att spara pengar på ett håll

så att man kan investera på ett

annat. Färre skador ökar tillväxten.

För att lyckas efterlyser Eger-

Chefsmötet

Pengar

kan sparas

– ett argument politiker gillar

Sagt på

– Krångla inte till det, avstå från fikonspråk.

Politikerna måste känna

igen sig. Och våga att förändra.

(Kenneth Ericsons, räddningschef

på Öckerö, råd hur man får politikerna

intresserade.)

Foto: PER LARSSON

Torbjörn Egerhag är politikern som entusiastiskt pratar om nya lagen

om skydd mot olyckor som en stor möjlighet för kommunerna

att minska skadorna och därmed få resurser över till annat.

– Vi trodde att det var politikerna

som styrde, men det var det inte.

Och när räddningschefen pratar om

hotbilder, då är det svårt för oss att

argumentera emot. Men nu har vi en

målstyrd verksamhet och det är lättare

för oss att följa verksamheten.

(Arne Lernhag, kommunalråd i

Öckerö kommun, om att politikerna

fått bättre insyn i räddningstjänstens

arbete.)

– Se till att marknadsföra er ute på

skolorna gentemot eleverna som lä-

hag samarbete med landsting

försäkringskassor, försäkringsbolag

med flera. Alla får de

ökade kostnader på grund av

olyckor, men det finns inget

samlat ansvar bland dessa för

att minska olyckorna.

– De som bär kostnaderna för

lårbensbrott har inte makt över

grusningen av trottoarerna.

Och på det viset är det ofta.

För att förebygga de vanligaste

olyckorna efterlyser Egerhag

bättre statistik från berörda,

det kanske behövs en tidsstudieman

på akutsjukvården.

– Det finns ett stort mörkertal

ser Skydd mot olyckor. Det kommer

att bli dragkamp om dem.

(Christina Salomonson uppmanade

räddningstjänsterna att vara

alerta för rekrytering.)

– Om fem år kan de flesta räddningschefer

sluta om de vill. Om tio

år har nästan alla av dagens chefer

slutat.

(Linus Eriksson, brandingenjör i

Malmö, om stora ledarförändringar

i branschen.)

och krävs bättre underlag för

att förebygga olyckorna.

Bena ut vilka olyckorna är

och försök banta dem, jobba

kommunövergripande.

Halkskydd först

Egerhags förslag är att börja

med de frågor som är enkla och

betalar sig snabbt, exempelvis

förekomst av brandvarnare och

en minskning av fallolyckorna.

– Glöm inte sprinkler, sa Kaa-

Sirenen Nr 3 • 2004

re Brandsjö i publiken.

– Gärna det, men först halkskydd

på mattor, svarade Egerhag.

Centerpartisten från Värnamo

noterade att fler än 1 000

människor varje år dör i fallolyckor,

och konstaterade att

om alla kommuner minskade

med ett dödsfall vardera så

vore det ett stort steg på väg.

PER LARSSON

Regeringens slasktratt?

Bengt Avergård, räddningschef i Uddevalla, ifrågasatte

de vidgade uppgifter Räddningsverket fått:

– Det här med Räddningsverkets breddning, blir

inte den på bekostnad av spetskompetens? Ni blir

regeringens slasktratt.

Generaldirektör Christina Salomonson svarade:

– Har vi ett samhälle där man kan undvika att

jobba tvärsektoriellt? Jag tror inte det. Och vi har

kompetens, bland annat inom räddningstjänst.

– Tro fan det, där har ni ju ingen konkurrens, replikerade

Avergård snabbt.

Sirenen Nr 3 • 2004 Chefsmötet 15

Foto: MICKE SÖRENSEN

Minska de vardagliga skadorna, exempelvis fallolyckor. Satsa på åtgärder som snabbt kan ge effekt

och få politikerna att inse att det kan ge pengar över till annat. Det förespråkar Torbjörn Egerhag, själv

politiker.

Ledarskap

Våga vara tydlig – våga vara bra

Sluta jamsa.

Våga vara tydlig.

Våga vara bra.

Det var begrepp som Anders Magnusson, förvaltningschef

vid räddningstjänsten i Kristianstad

använde när han pratade ledarskap.

Magnusson var officer i Boden innan han klev

in på brandstationen för snart ett år sedan.

– Jag var medveten om att det fanns orosmoln.

Men utryckningsverksamheten fungerade bra,

så det fanns hopp.

En uppfattning fler strök under. Är det stökigt

i organisationen så fungerar det trots allt när det

bränner till, när det verkligen är allvar; när det är

larm. Och då bör det gå att få personalen att dra

åt samma håll också till vardags, även om det

som Magnusson sa var maktkamp på alla nivåer.

I en förändrad organisation utsåg han sedan

nya ledare efter lämplighet.

– Jag bröt mot turordningen och det blev ett jäkla

liv.

Några råd om ledarskap som han gav på chefsmötet

var:

■ Ta tillvara kompetens och ge personalen inflytande.

Det ger förutsättningar för att lyckas.

■ Lyssna på alla, ta vara på det positiva.

■ Klarlägg vad du vill uppnå, satsa på det. Ta de

risker det kräver. Var tydlig och peka ut riktningen.

Så fungerar det ju på skadeplats.

■ Gör mål och målbilder tydliga. Personalen

får hoppa på tåget, eller ta bussen därifrån.

– Det finns risk att de som anser sig få för lite

makt kan dristas att gå utanför gruppen, gå andra

vägar.

■ Uppmärksamma framsteg, hur små de än är.

Brandmän räddade liv första

dagen med defibrillatorn

Deltidsbrandmännen i Deje tog defibrillatorn i bruk på måndag

morgon. Sex timmar senare hjälpte den dem sannolikt att rädda

ett liv.

– Med 99 procents säkerhet var det så, säger kårchefen Hans-

Eric Englund.

Efter regeringsrättens dom att kommuner inte ska bedriva

ambulansverksamhet, ifrågasattes också om räddningstjänster

får använda defibrillatorer.

Landstinget i Värmland och räddningstjänsten i Karlstadsregionen

avvaktade med avtal för kårerna i Deje och Högboda.

Men så småningom kom ett gammalt avtal att förlängas, kårerna

fick börja använda defibrillatorerna.

Och omgående räddades alltså ett liv. Hans-Eric Englund kan

konstatera att verksamheten fick en bra start.

– Brandmännen skötte uppgiften perfekt och det gav resultat.

Larmet i Deje kom vid middagstid, en man hade fallit omkull

utomhus. Två brandmän, som var på väg till brandstationen,

kom till olycksplatsen efter 90 sekunder och kunde snabbt starta

HLR. Resterande styrka var på plats efter sex minuter och defibrillatorn

användes omgående.

– De fick igång hjärtat. Sedan kom ambulansen och tog över.

En och en halv vecka senare var mannen på fötterna och tillbaka

i hemmet igen.

Brandmän stöttar

hemtjänsten i Skellefteå?

Brandmän kan rycka ut som resurs för äldre som ramlat i sina

hem.

De diskussionerna förs i Skellefteå kommun.

När en äldre person i Byske föll i sitt hem kallades räddningstjänsten.

En anledning var att personen inte var kopplad till äldreomsorgen

genom trygghetslarmen

Händelsen har väckt frågan om att utveckla ett samarbete

mellan äldreomsorg och räddningstjänst.

– Vi har ställt oss positiva, men vi vill ha verksamheten reglerad,

säger brandingenjör Anders Hedlund.

Ekonomiska åtstramningar inom socialtjänsten har bidragit

till att aktualisera frågan. Har inte hemtjänsten resurser så kan

räddningstjänsten ha det.

– Vi finns på orten och har beredskap, det är ju vår styrka, säger

Hedlund.

Det diskuteras också om vårdpersonal och räddningstjänst

ska åka ut tillsammans.

Förutom huvudbrandstationen i Skellefteå finns tio deltidsstationer

i kommunen.

Räddningsverket och Ericsson

tecknade samarbetsavtal

Räddningsverket och Ericsson har tecknat ett treårigt samarbetsavtal.

Myndigheten och företaget ska kunna dela på information

och expertis.

Det handlar framför allt om samarbete vid naturkatastrofer

som kräver snabba insatser, exempelvis jordbävningar och

översvämningar. Räddningsverket och Ericsson har tidigare

hjälpt varandra i de sammanhangen.

Räddningsverket ser möjlighet att nyttja Ericssons experter i

sambandsfrågor, exempelvis datakommunikation och telefoni.

– Dessutom har de kontor och personal i 140 länder. Det har

hänt att vi fått tillgång till deras kontor och haft hjälp av deras

lokalkännedom, säger Hans Martinsson, enhetschef på Räddningsverkets

internationella avdelning.

Räddningsverket har å sin sida kunskap i katastroffrågor, kan

erbjuda utbildning och har resurser för transporter.

Avtalet är inte bindande, men underlättar att nyttja varandras

resurser.

Skogsbrandflyget bör utredas

Konsekvenserna av att skogsbrandflyget avskaffats bör utredas.

Det anser försvarsutskottet och riktar en begäran till regeringen.

Försvarsutskottet har behandlat sju motioner om skogsbrandflyget.

Sex avslogs. Men Vivianne Gerdins (c) och Christer

Skoogs (s) begäran om utredning av konsekvenserna tillstyrks

av utskottet.

Räddningsverket lade ner skogsbrandflyget efter 2002. Verket

saknade pengar och konstaterade dessutom att man inte hade

något egentligt uppdrag för verksamheten.

16

Sirenen på besök

Sirenen Nr 3 • 2004

Botkyrka ligger på framkant när det gäller teknik och var en av de första räddningstjänsterna som satsade på Firebus. Bussen är dessutom utrustad med skärsläckare. Ett

skift som bemannar bussen består av Jonas Andersson, Björn Vigström, Sven-Erik Andersson, Leif Lovén och Esa Matilainen.

Botkyrka/Salem

”Fristaten” med fler än 100 språk

Över hundra språk och

90 000 invånare inom sex kilometers

radie (90 procent

av invånarna).

Med förorter som Hallunda,

Alby, Fittja och Norsborg

inom kommunen lever

räddningstjänsten i Botkyrka

under förhållanden som

skiljer sig en del från de flesta

räddningstjänster.

Brandstationen ligger i Tumba,

som en gång byggdes kring

Riksbankens pappersbruk

Tumba bruk. Ända sedan 1755

har papperet till svenska sedlar

tillverkats där.

I början av 1970-talet fick

kommunen del av det så kallade

miljonprogrammet för att

åtgärda bostadsbristen och

åren mellan 1971 och 1980

ökade befolkningen från

23000 till 80 000 invånare.

Genom civilrättsligt avtal ansvarar

Botkyrka för räddnings-

tjänsten även i grannkommunen

Salem.

Botkyrkas räddningstjänst

har hittills varit en liten ”fristat”,

omgärdad av Södertörns

räddningstjänstförbund.

– Vid flera tillfällen har det

diskuterats att gå med i förbundet

men två utredningar

har kommit fram till att fördelarna

inte var tillräckliga, berättar

Peter Juhlin, ställföreträdande

räddningschef.

Tredje gången gillt

Men nu ser det ut att bli tredje

gången gillt. En ny konsultutredning

har rekommenderat

Botkyrka att gå med i förbundet

och förslaget tycks få majoritet.

Ett nära samarbete har förekommit

länge.

– Det fungerar redan som om

det vore en organisation. Vi delar

brandingenjör, stabsbefäl

och har gemensam larmcentral

i Lindvreten.

Beslut ska fattas

i maj och säger politikerna

ja sker anslutningen

till förbundet redan 1

juli i år.

Minskade styrkan

Som många andra har Botkyrka

fått känna av kommunala

besparingar och vid årsskiftet

minskades styrkan med en man

från 1+8 till 1+7. Styrkan har

också en insatsledare. Minskningen

har klarats huvudsakligen

genom naturlig avgång.

Man har nyligen genomgått

en organisationsförändring

som slopat alla avdelningar.

Syftet att kunna använda resurserna

optimalt, få fler på dagtid,

färre på natten.

I stället för avdelningar finns

fyra verksamhetsområden: skadeavhjälpande,skadeförebyggande,

drift samt

skydd och säkerhet.

Nackdelen

med avdelningsfri organisation

är otydlighet och 2002

gjordes en liten översyn där vissa

ansvar förtydligades.

– Förr kunde en avdelning

säga att det är inte min uppgift.

Det kan ingen säga i dag. Den

mest lämpade ska göra jobbet.

Omorganisationer behöver

tid att slå igenom fullt ut. En

del gamla strukturer lyser fortfarande

igenom.

– Det klassiska är att operativt

och förebyggande spretar åt

var sitt håll. Vi ville integrera, få

bort vi och dom, men har inte

lyckats helt. Det finns fortfarande

en skillnad mellan dagarbetande

och natt-skift. Man

måste anstränga sig och ha

verksamheter som korsar varandra.

Annars riskerar det att

bli en pappersprodukt, säger

Torsten Kjell, ansvarig för skadeavhjälpande

verksamhet.

Ingen kontakt med skolan

Peter Juhlin uttrycker viss oro

för erfarenhetsåterföringen

när den gamla brandmannautbildningen

försvinner.

– Skolorna sög åt sig bra grejer

som fördes ut till stationerna

när brandmännen kom hem.

Nu har vi inga kontakter med

resten av Räddningstjänstsverige,

ingen kontakt med skolan.

Det här kommer att bli ett

jätteproblem, vi riskerar att

fastna och Räddningsverket

borde ta ett ansvar för erfarenhetsutbytet.

Sirenen Nr 3 • 2004 Sirenen på besök 17

Förebyggande via imamerna

I invandrartäta områden

med över 100 olika språk är

det ingen enkel sak att nå ut

med information. För räddningstjänsten

i Botkyrka var

nyckeln religionen.

Inte så att alla brandmän har

konverterat till islam eller någon

annan religion, utan genom

bra kontakter med religiösa

ledare. Det var svårt att hitta

ingångspunkter, invandrare

har inte föreningsliv på samma

sätt som i Sverige. Moskén, till

exempel, används inte bara för

gudstjänst utan är en mötesplats

där man umgås.

– Det var stora problem tills vi

fick kontakt med kyrkorna.

Nittio procent förstod inte vad

vi sade. Prästerna, imamerna,

är duktiga på svenska och har

stort inflytande, deras ord gäller,

säger Håkan Eriksson,

brandförman och ansvarig för

externutbildningen.

Vid utbildning i invandrarområden

måste det tas vissa

hänsyn. Många har negativa erfarenheter

av myndigheter och

det går inte att utbilda i uniform.

– Jag som man får heller inte

hålla kurser för enbart kvinnor.

Det lossnade när en imam

tog kontakt och ville ha utbildning

i hjärt- och lungräddning.

I och med det var isen bruten

och räddningstjänsten lyckades

även intressera dem för

brand och räddning.

– Vi har fått ut mycket information

via imamerna.

Det har varit mycket problem

med bland annat anlagda

bränder och för två år sedan

beslöt Botkyrkabyggen att ut-

Foto: ANDERS GUNNARTZ

Håkan Eriksson träffar en av husvärdarna Andreas Özmen i Alby. – Vi jobbar i lag om fyra husvärdar och tillsammans har vi ansvar för

600 lägenheter, berättar Andreas Özmen. Sedan systemet med husvärdar infördes har bränderna minskat kraftigt i bostadsområdena.

bilda husvärdar. Räddningstjänsten

gjorde ett utbildningsmaterial

för husvärdarna

som utgår från intern brandskyddskontroll.

Det är en tredagarsutbildning

och ett 60-tal

har utbildats.

Lyckad satsning

Satsningen på husvärdar har

kraftigt minskat antalet bränder.

Husvärdarna håller rent

och snyggt i trapphusen och då

brinner det inte. De har dessutom

utvecklats till en sorts för-

troendeperson för de boende.

– Husvärdarna är till stor

hjälp när det händer något.

Många vill inte larma myndigheter

utan börjar det brinna

ringer de husvärden som tar

handbrandsläckaren och rycker

ut.

Håkan Eriksson ägnar sig

mycket åt utbildning av skolelever.

Invandrarbarn har dålig

vattenvana och kan i regel inte

simma. Det finns mycket vatten

i området och förrädiska isar

har lett till olyckor med barn

inblandade. En av förra vinterns

kallare dagar gjordes en

riktad utbildningsdag för mellanstadieelever

vid Brunnaskolan

i Hallunda. Håkan Eriksson

samlade barnen vid en friluftsanläggning

och ute i vattnet

fanns en öppen vak.

Känsla för kalla vattnet

– Syftet var att de skulle få en

känsla för det kalla vattnet och

ramla i med kläderna på. De

tyckte det var jättekul. Många

invandrarbarn kommer sällan

ut på fritidsaktiviteter.

Övningen var förankrad hos

föräldrarna och givetvis var det

frivilligt att hoppa i det iskalla

vattnet. De som gjorde det

hade sele på men fick försöka

ta sig upp själva med isdubb.

Det var minus 12 den dagen

och ibland kräver jobbet vissa

uppoffringar för att saker ska

fungera.

– Jag hatar när det är kallt,

men man måste alltid visa allt

först. Bara jag hade hoppat i var

det inga problem.

Svårt få in folk med invandrarbakgrund

Hösten 2002 fick Botkyrka

ett eget räddningsgymnasium.

Ett syfte med gymnasiet

är att få in fler kvinnor och

invandrare i räddningstjänsten.

Räddningsgymnasiet kom till

efter att en flicka från Botkyrka

för några år sedan ville gå räddningsgymnasiet

i Värmdö men

inte fick för kommunen. Ärendet

väckte en debatt som resulterade

i att ett nytt räddningsgymnasium

intill brandstationen

stod klart 2002.

Räddningstjänsten delar huvudmannaskapet

för skolan

tillsammans med Botkyrkagymnasiet.

Räddningstjänsten ansvarar

för den praktiska delen av utbildningen

som brand och

sjukvårdsutbildning.

Länsstyrelsen medverkade

till gymnasiet med målsätt-

ningen att det ska leda till fler

kvinnor och invandrare inom

räddningstjänsten. Den första

årskullen bestod av 27 elever,

17 flickor och 10 pojkar. Åtta av

eleverna har invandrarbakgrund.

Ingen invandrare

I en invandrartät kommun som

Botkyrka borde det vara extra

angeläget med mångfald, men

ännu finns ingen brandman

med invandrarbakgrund.

Räddningstjänsten har försökt

men hittills misslyckats. Man

hade förhoppningar på en algerier

som placerats på räddningstjänsten

via Migrationsverket.

Han skulle stanna i ett

år, men med den ersättning Migrationsverket

betalade hade

han inte råd och hoppade av.

– Målet var att anställa honom

och det skulle vara en helt

annan sak att få med en alge-

Botkyrka har ännu inte lyckats rekrytera brandmän med invandrarbakgrund.

– Vår personalomsättning är låg och jobbet har inte

samma status hos invandrarungdomar, säger Torsten Kjell.

risk kille när vi kommer ut till

bostadsområdena. Men under

den tid han var här hann han

inte lära sig tillräckligt bra

svenska, säger Torsten Kjell, an-

svarig för den skadeavhjälpande

verksamheten.

Han är tveksam till om utbildningen

leder till fler invandrare.

Det är en naturveten-

skaplig linje som kräver höga

antagningspoäng för att komma

in. Han tror heller inte att

brandmannajobbet har samma

status hos invandrarungdomar.

Inte samma förebilder

– När man talar med dem är de

intresserade, men vi är inte förebilder

på samma sätt som för

svenska killar. Dessutom tjänar

vi för dåligt.

Trots det är målsättningen att

Botkyrka ska ha brandmän

med invandrarbakgrund.

– Räddningstjänsten måste

spegla samhället. Vi får inte

vara enda vita fläcken i Botkyrka.

Det kan bli en förtroendefråga

i framtiden. Men det är

mycket svårare att få in invandrare

än kvinnor, säger Peter

Juhlin, ställföreträdande räddningschef.

18

Sirenen på besök

Länsgemensam kemresurs

Botkyrka är en av fem stationer

i ett samarbete med

länsgemensamma kemresurser.

Samarbetet innebär

att kemutrustning centraliserats

till vissa stationer och

att man anpassat utrusning

som pumpar och slangkopplingar

till varandra.

Arbetet med att få länet att gå

ihop om resurser har tagit tid.

– Det var avsett som ett projekt

med start 2000 men har

mer eller mindre blivit permanent,

säger Roger Magnusson,

insatsledare och ansvarig för

kemfrågor.

Att alla stationer ska hålla

med kemutrustning är kostnadskrävande

och bakgrunden

till att projektet drogs igång.

Resultatet är att fem stationer,

Botkyrka, Farsta, Täby, Upplands-Väsby

och Norrtälje, utsetts

till kemstationer. Farsta är

huvudstation, har mer utrustning,

övar mer och åker på alla

kemlarm.

Fyra enheter vid kemlarm

Vid kemlarm åker fyra enheter:

närmaste station, en rök/kemdykarförstärkning

samt Farsta

plus en kemstation som förstärkning.

Närstationen gör livräddning

och identifierar ämnet.

Kemutrusningen är koncentrerad

till de fem specialstationerna

och vanliga stationer

har en minimiutrustning som

består av splashdräkter, några

mindre uppsamlingskar, en enkel

brunnstätning och en saneringsväska.

En kemresurscontainer är

under uppbyggnad och förhoppningsvis

ska den kunna

vara i drift före sommaren. Syftet

är att klara stora eller långvariga

insatser som normalt

kräver resurser utifrån. Containern

innehåller uppsamlingskar

så att den totala uppsamlingskapaciteten

tillsammans

med två kemstationer blir 50

kubikmeter. Den har också EXklassad

belysning, pumpar,

slangar med mera.

Oljeskyddsförråd

Botkyrka har redan ett av Räddningsverkets

oljeskyddsförråd

och i samband med en omorganisering

flyttas utrustning

från Vänersborg och Umeå till

Botkyrka och Karlskrona som

blir basförråd för sanering.

Även om arbetet varit lite

tungrott har samarbetet fungerat

bra.

– Många stationer berörs och

det blir svårt när man byter

personer i ledande ställning.

Det är också svårt att få ut information

och utbildning till

alla. Det har varit mycket materialprovning,

men nu kan vi

plugga ihop våra utrustningar.

Projektet har lett till ett ökat

samarbete med sjukvården och

Roger Magnusson är med och

utbildar sjukvårdsgrupper vid

Södersjukhuset.

Efter utbildningsmässigt

Materialmässigt fungerar det

nu mycket bra, men länet i sin

helhet ligger efter utbildningsmässigt.

– Det är svårt att få tag i instruktörer

till många utbildningar,

särskilt befälsutbildningar.

Det finns många duktiga

som inte kliver fram. De tror

att alla kan det här bättre än de

själva, säger Roger Magnusson.

Beredskapschefen hos räddningstjänsten

I Botkyrka finns beredskapschefen

på räddningstjänsten.

– Fördelen med det är integrering

av beredskap, säkerhet

och förebyggandeverksamheter,

säger beredskapschef

Roland Norman.

Han flyttade till räddningstjänsten

redan 1993 när kommunen

ville integrera verksamheterna.

Då kommunens skyddschef

två år senare gick i pension

fick Roland Norman ansvar för

både skydd och säkerhet.

Mottot är att genom incident-

och skadeförebyggande

arbete hindra att människor

och egendom skadas så att det

blir störningar i kommunala

verksamheter.

För en beredskapschef kan

arbetsdagen handla om allt

från säkrare lekplatser till inbrottsskydd

och utbildning av

– Mycket av kemcontainerns materiel finns i rullhäckar som gör det snabbt och enkelt ta fram det

som behövs, säger Roger Magnusson.

kommunledningen.

Roland Norman gör säkerhetsbesiktningar

i kommunens

fastigheter, framförallt äldreboende,

skolor och förskolor.

– I dag försöker vi hitta ett

bättre skaderapporteringssystem

för att kunna sätta in resurser

där det behövs. Skaderapporterna

kommer inte alltid

in i dag.

Utbilda säkerhetsomud

Vid alla skolor och förskolor

ska två säkerhetsombud utbildas

i systematisk brandskyddskontroll.

Dessa säkerhetsombud

får ansvar för incidentrapporteringen.

Roland Norman är föredragande

i den kommunskyddsgrupp

som har det övergripande

ansvaret för kommunskyddet.

Dessutom finns områdesindelade

styrgrupper som träf-

Roland

Norman

fas en gång i

månaden.

Hans samordningsansvar

gäller

inte bara

kommunala

organ utan

även mellan

kommunen

och staten,

landstinget,

näringslivet och kyrkan.

På beredskapschefens ansvar

ligger också att kommunledningen

och informatörerna får

öva hur till exempel en stor farligt

gods-olycka skulle påverka

kommunledningen. En sån övning

ledde till att informationsplanen

reviderades.

Han träffar socialtjänsten

och polisen och kan styra resurserna

dit de behövs. Skadegörelse

och inbrott vid skolor

är ett stort problem och där

prioriteras arbete med att förbättra

det tekniska skyddet

som larm och lås.

– Sker det en brand i en skola

och det inte går att bedriva

normal verksamhet kallar jag

redan på natten ihop en grupp

bestående av rektorn, fastighetsförvaltaren

och representant

för försäkringsbolaget för

att få igång verksamheten så

snabbt som möjligt. Det kan

handla om att beställa baracker

eller flytta elever till närliggande

skolor.

Den närmaste framtiden

kommer att handla mycket om

de kommunala handlingsprogram

som nya lagen om skydd

mot olyckor föreskriver.

– Jag är positiv till de nya lagarna

som kommer att bidra

till ökad säkerhet i kommunen

och på sikt besparingar, säger

Roland Norman.

Sirenen Nr 3 • 2004

Brandmän på

lyxkryssningar

Genom ett avtal med rederiet

Star Cruises jobbar sedan tre år

tillbaka brandmän från Botkyrka

som säkerhetsansvariga, Safety

Officers, på lyxkryssare i

Asien. Kryssarna trafikerar sydkinesiska

sjön och den 1 000

man stora besättningen är

skandinavisk.

Brandmännen har säkerhetsansvaret

ombord och Botkyrka

ger dem tjänstledigt tre månader.

– Brandmännen utbildar all

personal och vi tycker det är en

bra erfarenhet, säger Peter Juhlin.

Kvalitetsäkrad

utbildning

Kan brandmännen det de tror

att de kan? Till exempel sätta

upp skarvstegar. Det vet man i

Botkyrka. I en satsning för att

kvalitetssäkra internutbildningen

genomförs testövningar där

det förs statistik över vilka som

deltagit.

– Hur mycket reell tid – inte

planerad tid – läggs på övningar?

Reell och planerad övningstid

skiljer sig mycket åt, säger

Torsten Kjell.

Ett av vaktlagen har tagit fram

en pärm med grundkrav på olika

övningar. Varje år väljs 5-6

testövningar ut till kontrollövningar

som ska klaras på viss

tid. Det handlar om arbetsmoment

som att rigga utrustning

för djurlivräddning, upprätta

saneringsplats för kemolycka,

insats i lägenhet osv. Det förs

statistik där man följa vilka övningar

varje brandman deltagit

i. Genom det kan styrkeledare

se om någon missat viktiga övningar.

Torsten Kjell visar den nya EUanpassade

reflextejp som fordonen

i Botkyrka försetts med.

EU-anpassade

reflexer

Brandmännen har budgetansvar

för olika funktionsområden

och ett av förra årets huvudprojekt

var att göra trafikolyckplatsen

säkrare både för

brandmän och trafikanter.

Sätta upp en svart tankbil i

mörkret är rena dödsfällan. Efter

tips av Vägverket om EUriktlinjer

satsades på en EUgodkänd

reflextejp som med

montering kostade 45 000 kronor.

Sirenen Nr 3 • 2004 Sirenen på besök 19

Brandmännen ger

unga en andra chans

Botkyrka räddningstjänst

har i flera år tagit ett stort

socialt ansvar. Man tar inte

bara emot många praktikanter

utan också fadderbarn

och ungdomar som

dömts till samhällstjänst.

Sedan 1999 tar Botkyrka emot

ungdomar som dömts till 40-

50 timmars samhällstjänst vilket

motsvarar en månads fängelse.

Ungdomarna får avtjäna sitt

straff genom att jobba på

brandstationen varje lördag. I

regel är det unga killar som slagit

till en vakt utanför krogen

eller kört onyktra. Däremot tar

man inte emot ungdomar som

dömts för stölder.

Inte utsätta för frestelser

– Skälet till det är att det här är

vårt andra hem och här är allt

öppet. Vi kanske låter plånboken

ligga kvar i brallorna och vi

vill inte utsätta dem för frestelser,

säger insatsledare Anders

Wennlöf, som är ansvarig för

fadderbarn och samhällstjänst.

Vid ett möte med samhällstjänsten

får den dömde berätta

vad han gjort och Anders

Wennlöf talar om vilka krav

som räddningstjänsten ställer.

Från samhällstjänstens sida

gäller att missköter sig killen

och uteblir två gånger omvandlas

samhällstjänsten till

fängelse.

– Det är mycket unga killar

som behöver bra förebilder.

Här blir de ifrågasatta och ingen

imponeras av deras bedrifter.

Tar emot fadderbarn

Varken samhällstjänsten eller

fadderbarnsverksamheten är

något räddningstjänsten

marknadsför utan har kommit

till efter förfrågningar utifrån.

– Det vi är mest stolta över är

fadderbarnsverksamheten och

det startade för några år sedan

med ett telefonsamtal från en

förtvivlad mamma. Det fungerade

inte i skolan för hennes

son och skolledningen hade

inga idéer. Killen fick följa ett

skift och vi fick honom att vända

totalt. Han gick ut nian med

toppbetyg.

De tar emot ett eller två fadderbarn

om året som får följa

skiftet en dag i veckan.

– Vi inleder med ett möte

med eleven och syo-konsulenten

där vi bland annat ställer

som krav att de ska komma i

Staffan Hyllengren, ansvarig för rappellering i Botkyrka, testar klätterväggen.

tid, se propra ut samt göra skolarbete

två timmar den dag de

är på stationen.

Det har varit lite diskussioner

om piercing men i regel har det

löst sig.

– Det får inte bli så att brandstationen

är ett ställe där man

sitter av tiden om man är skoltrött.

Det har hänt att elever

inte ställt upp på våra krav och

i stället valt skolan.

En tjej hoppade av och återgick

till skolan, men den korta

tid hon var på stationen tycks

ha haft effekt.

Positiva erfarenheter

– Syokonsulenten ringde och

undrade vad vi gjort, för hon

var på skolan mer än nånsin. Vi

stänger heller inga dörrar. Om

någon hoppar av är han eller

hon välkommen tillbaka.

Fadderbarnsverksamheten

har gett enbart positiva erfarenheter.

– Den senaste killen vi hade

gick här i fyra terminer och för

honom har det rättat upp sig.

Han dyker upp då och då och

håller kontakt via telefon. Om

vi lyckas med en är vi nöjda, säger

Leif Lovén, styrkeledare.

Egen klättervägg i slangtornet

Rappellering är kanske inte det första förknippar med Botkyrka men i omgivningarna finns flera berg

som är populära bland bergsklättrare. Klättersporten växer och det har varit flera olyckor. Men det

är inte bara bergen som är farliga.

– För några år sedan hade vi en olycka inne i Heron City där en fönsterputsare vält sin korg 15-20

meter upp i luften. Honom fick vi undsätta, berättar Staffan Hyllengren, ansvarig för rappellering.

Mindre styrkor

en självklarhet

i framtiden

N

är jag blir ombedd att skriva en krönika

i samband med Sirenens besök

på Botkyrka brandstation så känns

det som en pensionärsbetraktelse eftersom

jag har arbetat här nästan i en mansålder.

Men trots att jag började min bana i januari

1968 har jag inte för avsikt att avsluta den

ännu. Ibland pockar lusten på att ägna dagarna

åt att sitta på min Harley, men vädret

i Sverige, ser allt som oftast till att dom tankarna

går över.

Det ser i dag ut som om vårt kommunala Peter Juhlin

brandförsvar går i graven efter att, som vår devis säger: ”Varit i

elden sedan 1938”. Under de senaste 33 åren har jag varit mer

eller mindre ansvarig för verksamheten. När jag började var det

en liten kommun med omkring 21 000 invånare. 1974 slogs

kommunerna Botkyrka och Salem ihop och det blev brandförsvarets

primära insatsområde. Även om kommunerna delades

igen i början av 80-talet bibehölls insatsområdet.

Det stora förbundet

Nu har kommunen bestämt att vi ska dra nytta av stordriftens

fördelar och bli medlemmar i det stora förbundet Södertörn. Vi

har under de mer än tio år som det har diskuterats vinnlagt oss

om att visa att förbundsbildning inte är det enda alternativet.

En kommun med över 90 000 invånare som Botkyrka/Salem har

visat sig ha en effektiv verksamhet med god ekonomi och hög

kvalitet.

Slippa energiläckaget

Det kan vara historia när den här tidningen kommer ut eftersom

beslutet fattas den 3 maj 2004. Då kan vi åter lägga vår

energi på verksamhet och slippa det energiläckage som de

oändliga organisationsdiskussionerna har inneburit.

Vad som ligger framför oss är hur Sveriges räddningstjänst

ska organiseras utifrån den nya lagstiftningens intentioner.

Min uppfattning är att politiker som har att fatta övergripande

beslut (KS och KF) får problem med att sätta sig in i sakfrågorna.

Jag tror att en facknämnd har större möjligheter att klara

den uppgiften, i kommunen eller i ett förbund. Jag är rädd att

kommunens politiker inte kommer att ha tid och möjlighet att

sätta sig in i hur skyddet mot olyckor ska organiseras, speciellt

när det ska konkurrera med arbetet att fördela det minskade

ekonomiska utrymmet i kommunen. Jag hoppas att jag har fel.

Har vi kompetensen?

Har vi tjänstemän kompetens och förmåga att få politikerna att

ta till sig den kunskap som krävs för kommande beslut? Det är

trots allt den viktigaste uppgiften för oss chefstjänstemän. Jag

är oroad för att detta inte kommer att bli bra.

Framtiden har både ljusa och mörka utsikter. Bra är att alla är

tvungna att se över riskerna och dimensionera och organisera

efter det, då kan samhällets resurser utnyttjas på ett optimalt

sätt. Dåligt är att ekonomin ser ut att bli sämre för kommunerna.

Det kan innebära att vi inte får råd med den beredskap som

behövs för att ta hand om de olyckor vi inte har förmåga att

förhindra.

Blanda hel- och deltid

Att minska storleken på heltidsstyrkorna blir en självklarhet för

att klara ekonomin. En blandning av hel och deltid blir faktum

i de samhällen där det finns förutsättningar för det. När jag

började som brandman i januari 1968 var vi en brandförman

och två brandmän på heltid. Nästan varje natt gick dessutom

reservambulansen ut så brandförmannen blev ensam med två

fordon, tanken och jeepen, tills deltidarna från bussgaraget

kom till stationen.

Varför hände det inte något allvarligt med de små styrkorna

som fanns då? Andra risker, ja. Men reflektera över att det faktiskt

finns en mängd varianter på styrkornas storlek, allt från

tre man i tjänst till de elva man som vi hade i tjänst 2003.

Peter Juhlin

ställföreträdande

räddningschef

I huvudet på

20

140 platser.

Men bara 18 har sökt nya

vidareutbildningen program

för säkerhetsarbete.

– Hög tid att vakna nu

kommuner!

I höst startar Centrum för riskoch

säkerhetsutbildning, CRS,

den nya vidareutbildningen i

Skydd mot olyckor.

Tidigare vände sig vidareutbildningen

enbart till räddningstjänsten,

medan det nya

systemet är öppet även för andra

yrkesgrupper som arbetar

med skydd mot olyckor inom

kommunen.

Vidareutbildningen har tre

program:

■ Samhällsinriktat säkerhetsarbete

■ Räddningstjänst

■ Tillsyn och olycksförebyggande

verksamhet

Inte hunnit slå rot?

Senast 19 mars skulle kommunerna

anmäla sitt behov och intresse

till de olika programmen.

Det låga intresset överraskade

CRS. På grund av de få anmälningarna

kommer inte alla

inplanerade kurser att genomföras.

– Minst tycks behovet vara av

utbildning i Samhällsinriktat

säkerhetsarbete, den utbildning

som är den största nyheten

i det nya systemet, säger

Lena Brunzell, verksamhetsansvarig

på CRS.

140 platser är planerade i

höst – en kurs med 35 elever på

var och en av skolorna i Sandö,

Rosersberg, Skövde och Revinge.

Men endast ett tiotal

kommuner har anmält behov

av utbildning i höst – 18 ansökningar

har trillat in.

Varför har så få nappat på den

nya vidareutbildningen?

– Vi kan bara spekulera i vad

det beror på, säger Brunzell.

– Det kanske är så att det här

nya inte hunnit slå rot än.

Handlingsprogrammen ska

vara framme 2005 och många

är upptagna av den processen.

Man kanske väljer att vänta

med utbildningen för att bättre

förstå vad det är för kompetens

folk i kommunens säkerhetsarbete

verkligen behöver.

Upp till varje kommun

En nyhet är att vidareutbildningen

inte längre leder fram

till befattningar som ”brandförman”

och ”brandmästare”.

Nu är det i stället upp till varje

kommun att sätta de benämningarna.

– Förr var det givet vad vidareutbildningen

ledde till. Nu har

vi en ny situation. Kommunerna

är fria att själva bestämma

kompetensen på sin säkerhetspersonal,

säger Lars Bjergestam,

ställföreträdande chef vid

CRS, och fortsätter:

– Men samtidigt är vi förvånade

över det låga intresset eftersom

vidareutbildningen kan

ses som en ”beställning” från

kommunerna. De har varit med

och tagit fram innehållet i utbildningen,

och utgått från

Utbildning

Bara 18 sökande till 140 utbildningsplatser

Hög tid att vakna

nu, kommuner!

– Säkerhetsarbetet har varit

spretigt. Äntligen en vidareutbildning

som samlar ihop

det.

Det tycker Thomas Ekholm,

säkerhetsansvarig i

Västerås.

Under de närmaste åren vill

Västerås utbilda ett tiotal säkerhetssamordnare,nyckelpersoner

i förvaltningar och bolag

som jobbar med övergripande

säkerhetsarbete.

– Vi har hygglig kompetens

redan i dag, men behöver mer

för att få ett gott skydd mot

olyckor och ett bra förebyggande

arbete, säger Thomas Ekholm.

Han är ”risk manager” i kommunen

och leder säkerhetsrådet

som består av medarbetare

från samtliga förvaltningar och

bolag i Västerås kommun.

Viktig pusselbit

Ekholm ser arbetet med säkerhet

och beredskap som en

mycket viktig pusselbit i kommunen.

– Visst är exempelvis miljöarbete

viktigt, men om inte folk

vågar gå ut för att de inte känner

sig trygga och säkra. Vad är

det då för mening med ren luft?

Från början är Thomas Ekholm

brandingenjör och har ett

förflutet som räddningschef i

Västerås.

kommande behov av kompetens.

Alla förvaltningar

Samhällsinriktat säkerhetsarbete

är ett helt nytt spår inom

vidareutbildningen och vänder

sig till personer inom alla kommunala

förvaltningar som arbetar

med skydd mot olyckor.

Räddningstjänstbakgrund är

inget krav.

I kursen tar man bland annat

upp modeller för systematiskt

säkerhetsarbete, riskinventering,

riskanalys, etcetera. Man

lär sig arbeta metodiskt med att

ta fram handlingsprogram och

bredda synsättet på säkerhetsarbetet

i kommunen.

Utbildningen har A- och Bkurs,

på tio veckor vardera.

Bråttom med anmälan

Nu måste man tänka om. I stället

för att ha fyra parallella kurser

i Samhällsinriktat säkerhetsarbete

på CRS:s skolor, blir

det bara Skövde som genomför

kursen i höst.

Lena Brunzell:

– Men är det så att fler kommuner

i efterhand vill anmäla

behov av platser till vidareutbildningarna,

så går det bra.

Men då måste vi ha anmälningarna

omgående för planeringens

skull.

Även behovet av platser på

höstens kurser i Räddningstjänst

samt Tillsyn och olycksförebyggande

verksamhet är

mindre än väntat.

Inte heller behörighetskraven

Trots det anser han att fokus

tidigare legat för mycket på enbart

brandskydd när säkerhetsfrågor

diskuterats.

– Det är bra att utbildningssystemet

öppnas för fler inom

kommunen och inte bara är för

brandmän.

Han menar att behovet av vidareutbildningen,

och då särskilt

programmet för Samhällsinriktat

säkerhetsarbete, är

stort.

– Kunskaperna är dåliga vad

gäller övergripande säkerhetsarbete

ute i landet. Genom att

utbilda vår personal ser vi en

möjlighet att framför allt skaffa

kunskap i hur handlingsplaner

sys ihop, säger Ekholm.

bör lägga några hinder i vägen.

Visserligen krävs minst grundläggande

högskolebehörighet,

men fram till 2009 är det en generell

dispens från dessa krav

– Det vimlar inte direkt av den

här typen av utbildningar inom

säkerhetstänkandet. Vi har

länge efterfrågat detta, därför

kändes det ganska självklart att

söka.

Som säkerhetsansvarig känner

han stor optimism:

– För 10-15 år sedan hade det

breda säkerhetsarbetet och den

säkerhetsansvarige ingen tyngd

i kommunerna. Man såg lite

över axeln på säkerhetsarbetet.

– Nu börjar det lyfta känner

jag.

– Vill vara med på tåget

Också i Oskarshamn vill man gå

kurs i Samhällsinriktat säkerhetsarbete.

Sirenen Nr 3 • 2004

Foto: PER WESTERGÅRD

Vidareutbildning i tre program. Det erbjuder Räddningsverket

och det finns platser kvar för de som missat anmälan. Särskilt gäller

det kursen Samhällsinriktat säkerhetsarbete.

Västerås nappade på vidareutbildning

– Det kändes självklart att söka

för personal inom kommunal

räddningstjänst.

KATARINA SELLIUS

– Vi vill vara med på tåget, säger

Johnny Maurits, personalchef

vid räddningstjänsten i

Oskarshamn.

Där har man har fått i uppdrag

av kommunstyrelsen att

leda arbetet med att ta fram

kommunala handlingsprogram.

– Däremot är vi inte klara över

vilken personal som är mest

lämplig att utbilda. Det kan lika

gärna vara någon från byggnadskontoret

eller socialförvaltningen

som från räddningstjänsten.

KATARINA SELLIUS

Sirenen Nr 3 • 2004 Nyheter 21

Rapport kritisk till brandmannarekrytering:

Fokusering på muskler

Krav på brandmän är ofta

synonymt med muskler.

Men det finns brandmän

som är kritiska till fokuseringen

på fysisk styrka.

– Jag hoppas vi kan få en

diskussion kring vad som är

viktigt för yrket, säger forskaren

Mathias Ericson.

Handlar diskussionen om kvinnor

i räddningstjänsten, då

kommer brandmän omgående

in på fysisk styrka, rökdykning

och kvotering.

Men diskuteras mer allmänt

vilka krav som bör ställas på en

brandman, då tonas de fysiska

kraven ner.

Ovissthet om kraven

Det visar rapporten ”Brandman

och man” av Mathias Ericson,

doktorand vid Göteborgs

universitet.

– Vikten av att ha kondition

och erfarenhet betonades mer.

Vissa var direkt kritiska till fokuseringen

på fysisk styrka och

rökdykning, säger Mathias.

Det kunde låta så här:

– Man behöver ha en viss fysik

och ett visst psyke för att klara

jobbet. Men det tränar vi. Det

går att träna upp eller lära sig

vissa grejer efter att man kommit

in. Det är som när du tar

körkort, du är inte världens

bästa bilförare bara för att du

fått körkort, sa en brandman.

Mathias Ericson anser att

kvinnors inträde har aktualiserat

ett gammalt problem: ovissheten

kring vilka krav arbetet

egentligen ställer.

– Jag vill inte påstå att yrket

I år har Svenska brukshundklubben

(SBK) tagit över ansvaret

för utbildningen av

räddningshundförare från

Räddningsverket. Tidigare

har verket stått för de två

veckor långa kurserna vid

CRS skolor.

Förändringen är ett led i riksdagsbeslutet

att ge Krisberedskapsmyndigheten

(KBM) samordningsansvar

för frivilligförsvaret.

KBM gav hösten 2003

SBK uppdraget att ansvara för

räddningshundförarutbildning

(RHFU) för de ekipage,

hittills ett 70-tal varje år, som

godkänns i inträdesprov runt

om i landet.

Räddningshundar grundut-

Foto: PER WESTERGÅRD

Krav på brandmän är ofta lika med krav på styrka och muskler.

Mathias Ericson hoppas att diskussionen om brandmannarekrytering

i stället ska handla om vad som är viktigt för yrket i sin helhet.

inte är fysiskt påfrestande, eller

att brandmännens erfarenheter

är felaktiga. Men det verkar

saknas kunskap om vilka rekryteringskrav

som är berättigade.

Han har konstaterat att i debatten,

bland annat på insändarsidor

i Sirenen, tas alltid

bildas lokalt av brukshundklubbarna

och den organisationen

är oförändrad.

I Skövde och Revinge

Även budget för att genomföra

utbildningen förs över från

Räddningsverket via KBM till

SBK. Den är obligatorisk för

ekipagen innan de slutligen är

godkända räddningshundar

respektive -förare, Svenska

brukshundklubben ska också

ta över hanteringen av materiel

till räddningshundsekipagen.

SBK har under hösten och

vintern genomfört upphandling

av utbildning och årets

kurser förläggs till CRS skolor i

Skövde och Revinge.

– Båda skolorna har visat in-

samma frågor upp: kvotering

och rökdykning.

– Men det finns ingen som förespråkar

kvotering. Och trots

att rökdykning är så liten del av

arbetet lyfts det alltid fram som

argument.

Mathias Ericson hoppas att

tresse för att satsa på och vidareutveckla

hundverksamheten,

säger Birger Andersson, vice

ordförande i förbundsstyrelsen

vid SBK.

– Efter 2004 ska vi utvärdera

resultatet. Det är möjligt att utbildningen

sker på andra orter

nästa år, tillägger han.

Räddningsverket har fortfarande

både intresse av och engagemang

i en svensk beredskap

med räddningshundar

och samråder som expertmyndighet

med KBM.

De 48 svenska hundar och förare

som ingår i den internationella

SAR-styrkan (search and

rescue) med beredskap för

uppdrag vid exempelvis jordbävningar

ska finnas kvar.

diskussionen kan komma bortom

dessa frågor.

I rapporten konstateras att

motståndet mot ökad jämställdhet

inom yrket exempelvis

kan ses som ett sätt att bevara

brandmännens tolkningsföreträde.

Det är de och inga andra

som vet vad som krävs.

Rapporten är resultatet av ett

tvåårigt projekt på uppdrag av

Räddningsverket. Uppgiften

var att få mer kunskap om attityder

och värderingar inom

räddningstjänsten från jämställdhetssynpunkt.

Mathias Ericson ägnade

drygt etthundra timmar åt observationer

och intervjuer vid

skiftlag på tre brandstationer,

fördelade på mindre stad, större

stad och mindre ort i storstadsregion.

Åtta brandmän,

två räddningsmän och ett befäl

intervjuades. En annan viktig

del har varit att följa debatten i

branschtidningar.

Män har inkvoterats

Det finns många intressanta resonemang

i rapporten.

■ Ett är att brandmän i Malmö

kritiserat räddningstjänsten

i Lund för att ha anställt

kvinnliga brandmän som ratats

i Malmö. Mathias Ericson

funderar över om det inte tidigare

kan ha funnits män som

ratats i Malmö och istället fått

jobb på andra kårer, exempelvis

i Lund? Men debatten blev

inte aktuell förrän det kom

kvinnor med i bilden.

■ Mathias Ericson konstaterar

att det funnits en kvotering

inom yrket, men inte av kvin-

SBK bedömer att det för

fredstida beredskap inom lan-

nor utan av arbetarklassmän.

– Kvinnor och andra män har

haft mycket sämre förutsättningar,

säger Ericson.

Släktband, vänskapskrets,

lagidrott, värnplikt och yrkeserfarenhet

har haft avgörande

betydelse för vilka som fått anställning

som brandman.

Tjänsterna har oftast inte annonserats

ut, det har gått genom

kontaktnät.

Argument havererar

De i debatten stolta argumenten

om att bara de bästa väljs ut

efter tuffa tester havererar, när

man läser rapporten.

■ Många brandmän anser att

det krävs lagspelare för att passa

in.

– Det gäller att kunna jämka

och komma överens, vara ungefär

samma sorts människor.

Man formas på ett visst sätt när

man kommer till ett lag, ansåg

en brandman.

Men likriktningen av människor

irriterade också en del

av de intervjuade.

– Det finns viljor att bryta

mönstret. Men den polarisering

som präglat debatten verkar

inte ge utrymme för de

uppfattningarna, säger Mathias

Ericson.

PER LARSSON

FOTNOT: Rapporten ”Brandman

och man” kostar 100 kr + moms

och kan beställas från Räddningsverketspublikationsservice.

Fax: 054-13 56 05, e-post:

publikationsservice@srv.se

Best nr: P21-442/04.

Räddningshundförare:

Brukshundklubben tar över utbildningen

Foto: PER WESTERGÅRD

Räddningshundarna har numera

Svenska Brukshundklubben

som ”organisatorisk husse”.

det och som underlag för nyrekryteringen

till SAR-styrkan

behöver utbildas 40-60 hundar

årligen.

– Räddningsverket anser

att en organisation på i storleksordningen

50 räddningshundekipage

är tillräcklig för att klara

såväl nationella som internationella

räddningsinsatser som innefattar

eftersök i rasmassor.

Vad det innebär i årligt utbildningsbehov

är en fråga som just

nu diskuteras, säger Carl-Axel

Hermansson vid Räddningsverket.

EVA-LENA LINDBÄCK

22 Sirenens räddningsskola

Sirenen Nr 3 • 2004

Brännskador

Att handla snabbt och

B

rännskador kan uppstå genom

att huden kommer i

kontakt med eld, skållas av

heta vätskor, bränns av heta ytor,

elektricitet, kemikalier eller radioaktiv

strålning.

Att själv råka ut för brännskador

eller ta hand om andra som

brännskadats är något som varje

brandman förr eller senare ställs inför.

Att då handla snabbt och korrekt är avgörande

för att inte förvärra skadan, och

för att i möjligaste mån förhindra livshotande

tillstånd.

Allvarliga brännskador kräver alltid

sjukhusvård och ofta specialistvård.

Men ett riktigt omhändertagande redan

på olycksplatsen har stor betydelse för

den fortsatta utvecklingen av skadorna.

På det här uppslaget hittar du goda

råd och kom-ihåg för brännskador orsakade

av brand och elektrisk ström.

Men först något om brännskadors bedömning,

svårighetsgrader och utbredning.

Brännskadans omfattning

Skadans utbredning och svårighetsgrad

beror på temperaturen, exponeringstiden

och hur stor kroppsyta som varit utsatt

för värme. En bedömning av brännskadan

ska utgå från tre faktorer: skadans

djup, utbredning och lokalisering.

Faktorer som den drabbades ålder,

eventuella andra skador och sjukdomar

inverkar också.

Brännskadans djup

I fråga om djup skiljer man mellan tre

nivåer: ytlig delhudsbrännskada (första

gradens brännskada), djup delhudsbrännskada

(andra graden) och fullhudsskada

(tredje gradens brännskada).

Ytlig delhudsbrännskada

Har enbart skadat hudens yttre lager,

överhuden (epidermis). Huden är röd,

svullnar och svider.

Djup delhudsbrännskada

Har nått ned till nästa hudlager, läderhuden

(dermis). Huden är röd och svullen

och får vätskefyllda blåsor. Skadan

orsakar kraftig smärta eftersom känselnerverna

är delvis skadade.

Fullhudsbrännskada

Innefattar alla tre hudlagren: överhud,

läderhud och underhud (subcutis) samt

underliggande vävnad. Huden är blekbrun

eller svart med vita oelastiska områden.

Känselnerverna är också förstörda

och det djupt skadade området sak-

Kroppen reagerar snabbt och starkt på värme över de nivåer som den är avsedd

att vistas i.

Redan i temperaturer över 45 grader Celsius uppstår skador på någon minut.

Stiger värmen till över 54 grader har man en skada inom 30 sekunder. Det

kan gå snabbt i ett brandrum.

Brännskador kräver uppmärksamhet och rätt omhändertagande. Det lär

Björn Fahlén, CRS skola Skövde, ut i detta avsnitt av Sirenens räddningsskola.

nar därför känsel.

Brännskadans utbredning

För att snabbt bedöma utbredningen av

en brännskada används nioprocentsregeln.

En procent av kroppsytan motsvarar

ungefär den drabbades handflata.

Nio procent är detsamma som ytan av

en arm, huvudet (utom hos små barn

som har ett relativt sett större huvud: två

gånger nio), samt underben/lår (se illustration).

Summan av de nioprocentiga

ytor som brännskadats adderas.

Mindre än fem-procentiga brännskador:

oftast lindriga

6 – 20-procentiga brännskador: kräver

sjukhusvård

20-50-procentiga brännskador: svåra

Över 50-procentiga brännskador: livshotande

Var på kroppen skadan sitter har betydelse

för hur allvarlig den är. En femprocentig

skada i ansiktet är ofta allvarligare

än 20-procentiga skador på armar

och ben.

Lokalisering

En brännskada i ansiktet är alltid allvarlig

(andningsvägar, näsa, mun, syn,

hörsel). Brännskador kring underlivet

ökar infektionsrisken. Skadade leder påverkar

rörligheten, och en brännskada

över bröstkorgen kan försvåra andningen

då huden blir stel och stram vilket

hämmar andningsrörelserna.

Inhalationsbrännskador

Om den drabbade andats in

heta och giftiga brandgaser har

sannolikt luftvägarna skadats.

Detta är en vanlig dödsorsak i

samband med bränder – rökgaserna

dödar före brännskadan.

Man skiljer på tre slags inhalationsbrännskador:

• Kolmonoxidförgiftning

• Skador över stämbandsnivå

• Skador under stämbandsnivå

Kolmonoxidförgiftning

Är vanligt vid inomhusbränder. Kolmonoxid

ger syrebrist med symtom

som kan variera från tidiga: yrsel, illamående,

trötthet, synbesvär, öronsusning,

hosta, kramper, andningssvårigheter

och medvetslöshet till sena: huvudvärk,

nackstelhet, feber, synfältsnedsättning,

minnesrubbning, irritabilitet

och gång-/balansrubbningar.

Skador ovanför stämbanden

Övre luftvägarna är brännskadade

och svullna. Risk för ofri luftväg.

Skador nedanför stämbanden

Här är kemiska skador vanligast, symtomen

kan uppstå och gradvis förvärras

under de närmaste dygnen efter olyckan.

Slemhinnan svullnar, kan lossna och

bilda proppar. Slembildningen ökar

och kramp i luftrören kan uppstå.

Den yta som kan skadas i luftvägar och

lungor är stor jämfört med hudytan: cirka

100 kvadratmeter till skillnad från

hudens två kvadratmeter.

Omhändertagande av inhalationsbrännskador

Säkra fria luftvägar, ge 100 procent

syrgas (sjukvårdspersonal eller rädd-

Illustration: Per Hardestam

För att snabbt bedöma utbredningen

av en brännskada används nioprocentsregeln.

En procent av kroppsytan motsvarar

ungefär den drabbades handflata.

ningstjänstpersonal med personlig delegering

av läkare). Vid skador ovanför

stämbanden: höj huvudändan för att

minska svullnaden. Hög prioritet för

transport till sjukhus.

Att omhänderta brännskador

En brännskada på huden ska kylas i 5-15

minuter för att minska dess utbredning,

men gärna längre tid för smärtlindring.

Tänk på att…

…kyla enbart det skadade stället, särskilt

viktigt om vattnet är kallt.

…inte kyla med iskallt vatten, tempererat

under kroppstemperatur räcker (20-

25 grader) annars risk för skador av nedkylning

(hypotermi).

…kylande förband ska enbart användas

på skadade partier, och inte på mer än

tio procent av kroppsytan. Förbandens

kyleffekt är stark, att applicera dem på

större ytor medför risk för hypotermi.

Ta aldrig bort fastbrända kläder!

Om skadan är stor, använd gärna ett

rent bomullslakan till skydd mot omgivningen.

Första gradens brännskada. Andra gradens brännskada.

Tredje gradens brännskada.

Sirenen Nr 3 • 2004 Sirenens räddningsskola

korrekt är avgörande

Foto: PETER LUNDGREN

Som brandman utsätts du främst vid rökdykning för värme som alltid innebär en fysisk påfrestning och även kan orsaka direkta

brännskador.

Den drabbade kan ha andra skador än

själva brännskadorna vilket förvärrar lätuellt

upp kläder som inte bränt fast. Kyl

skadan, täck med kyl-/skyddsförband.

AOfri luftväg på grund av medvetslöshet:

skapa fri luftväg. Vid fall, staget.

En person som hittas medvetslös i Leta efter andra skador, till exempel bilisera nacken manuellt, sedan med

en brinnande byggnad kan till exempel frakturer.

nackkrage och fortsatt manuell stabili-

ha fallit och slagit huvudet på grund av

dålig sikt, misstänk skallskada likaväl

som inhalationsskada.

Skador av elektricitet

Kroppens organ skadas när de kommer

sering.

BAndningssvårigheter på grund av

inre skador kan förekomma. Om

Ta omhand enligt L-ABCDE

LSläck brand i omgivningen eller i kläderna.

Flytta den skadade från värme

i kontakt med elström, eftersom den

elektriska energin omvandlas till värme

när den leds genom kroppen.

De inre organen tar skada av värmeut-

den skadade är vid medvetande – placera

i hjärtläge (halvsittande med höjd fotända)

för att underlätta andning. Andningsstopp

kan inträffa vid hjärtstille-

och rök.

ASkapa fri luftväg vid blockerade

luftvägar på grund av medvetslöshet

eller svullnad. Ge 100 procent syrvecklingen,

till exempel kan muskler

förstöras och nervbanor störas. Det kan

leda till andnings- och cirkulationsstörningar

och till hjärtstopp. Huden

stånd. Kontrollera och bedöm andning:

djup, mönster, ljud.

CHjärtats elektriska aktivitet kan vara

störd. Detta påverkar ofta cirkulatiogas.

Placera den skadade i stabilt sidolä- brännskadas i varierande djup där nen: oregelbunden puls, lågt blodtryck,

ge, höjd huvudända. Stabilisera nacke. strömmen gått in och ut. Kontrollera svimningskänsla. Hjärtstopp kan upp-

Övervaka: risk för gradvis svullnad och händer och fötter!

stå, oftast har ett sådant god prognos.

försämring!

BAndningsbesvär på grund av brännskador

in- och utvändigt. Undersök

Faktorer som påverkar skadans

omfattning:

Kammarflimmer behandlas med HLR

(hjärt-lungräddning) och defibrillering.

Manuell HLR håller cirkulationen igång

andningsfrekvens, -mönster, -ljud.

CDjupare brännskador ger stora vätskeförluster

(litervis) som måste er-

• strömstyrka

• exponeringstid

• spänningens storlek

tills sjukvårdspersonal anländer.

Om den drabbade fallit eller har andra

skador kan chocksymtom uppstå.

sättas med dropp. Förebygg chock: håll

den skadade varm och försök lugna, håll

personen stilla, höj fotända, stoppa

• strömmens väg genom kroppen

• personens ålder

• kontaktytans storlek

Kontrollera pulsen regelbundet!

DMedvetandegraden kan vara påverkad

av cirkulationsstörning. Kon-

eventuella yttre blödningar. Kontrollera

puls regelbundet.

När ovanstående är säkrat gå vidare

till:

DMedvetandegraden kan påverkas i

olika grad, ofta som konsekvens av

att den skadade andats in rökgaser.

EUndersök brännskadan – djup, utbredning,

lokalisering. Klipp even-

• kroppens elektriska motstånd

Åtgärder enligt L-ABCDE

LBryt strömmen! Först när det är helt

säkerställt att området är strömlöst

kan omhändertagande av skadade påbörjas.

Tänk på säkerhetsavstånd till

strömförande ledningar!

trollera känsel och rörlighet.

EUndersök brännskadorna. Leta efter

in- och utgångshål. Bedöm allvaret

av brännskadan, kyl eventuellt. Undersök

förekomst av andra skador.

Värmebelastning

Som brandman utsätts du främst vid

rökdykning för värme som alltid inne-

23

bär en fysisk påfrestning och även kan

orsaka direkta brännskador.

Rökdykarfysiologi är ett stort område.

Här ges några allmänna råd vid värmepåverkan

och ”heta arbeten”:

Tänk på att…

• inte ha för mycket kläder under larmstället.

Ett underställ räcker, flera lager

kläder ackumulerar värme som sedan

kan vara svår att bli av med när den väl

tränger igenom in på kroppen,

• kontrollera att klädseln är tät, särskilt

noga vid utsatta partier som hals, nacke,

handleder,

• hög luftfuktighet innebär ökad risk

för värmeanhopning, kroppen får ännu

svårare att göra sig av med överskottsvärme,

• uppmärksamma kroppens varningssignaler:

trötthet, yrsel, illamående, huvudvärk,

koncentrationssvårigheter, irritation,

lyckokänsla,

• kompensera vätskeförlusten, drick

vanligt vatten – energidryck vid långa

arbetspass som skogsbrand och eftersläckning,

• risken för kolmonoxidförgiftning är

stor vid eftersläckning. Använd alltid

andningsskydd!

• omhänderta en brännskadad kollega

på samma sätt som beskrivits ovan enligt

L-ABCDE.

Att läsa vidare

Läraren

Namn: Björn Fahlén

Ålder: 50 år

Bostadsort: Lerdala

Yrkesbakgrund:

sjukskötare akutsjukvård,

från 1990

lärare i räddningstjänstmedicin

vid

CRS skola Skövde

Fritid: familjen, djur

och natur.

Björn Fahlén

i samarbete med

Eva-Lena Lindbäck

Prehospitalt akut omhändertagande,

av Charlotta Jande-Waldau och Birgitta

Winarve. Räddningsverket 2003,

best-nr: U30-631/03

Brännskador, av Folke Sjöberg och

Leif Östrup. Liber förlag,

best-nr: 47-05107-8

Gå en kurs?

Ta kontakt med CRS skolor som kan

skräddarsy utbildning.

D-HLR-utbildning: teori och praktik,

för alla som kan få delegerad rätt

att defibrillera.

Kurslängd: halvdag

Tid, plats och kostnad: kontakta respektive

skola (CRS Revinge, Skövde,

Rosersberg, Sandö).

Björn Fahlén

24 Erfarenheter

Spridningsrisk eller ej?

S

En av räddningstjänstens många uppgifter efter

en brand är att på begäran av polisen formulera ett

så kallat sakkunnigutlåtande om spridningsrisk.

Det innebär en bedömning av om det förelegat

”fara för annan människas liv eller hälsa, eller fara

för omfattande förstörelse av annans egendom”.

För att något av villkoren ska vara upp-

Foto: HANS LARDNER

Branden startade i en papperskorg, men självslocknade lyckligtvis.

Vad hade hänt om inte ventilationen varit stängd?

tatens Kriminaltekniska Laboratorium

(SKL) publicerade nyligen en

vägledning för brandbefäl som ska

utforma sakkunnigutlåtande om faran

för brand- och rökspridning.

Riktlinjerna har utarbetats av en arbetsgrupp

med representanter från SKL,

polisen, riksåklagaren, Räddningsverket

samt räddningstjänsterna i Jönköping

och Malmö.

Skriften omfattar ett 20-tal sidor med

förklaringar och exempel. Som bilagor

ingår ett antal mallar med förslag på

hur ett utlåtande kan formuleras.

En av de svåraste bitarna är att tolka

om en brand inneburit fara för annan

människas liv eller hälsa och/eller fara

R

för omfattande förstörelse av annans

egendom.

Beaktansvärd fara

Faran ska vara beaktansvärd och konkret.

Det innebär att faran kan bli verklig.

Det måste alltså finnas tillräckligt

med brännbart material i närheten av

den primära brandplatsen för att det

ska vara möjligt att branden får den omfattningen

att den vållar omfattande

skada på annans egendom. Däremot behöver

faran inte realiseras.

Faran kan bedömas som både beaktansvärd

och konkret även om räddningstjänsten

hinner före och begränsar

branden till en bagatell. Utlåtandet

fyllt, enligt lagens mening, räcker det med att det

förelegat fara.

Kan det anses ha funnits fara för brandspridning

om verkligheten visar att branden faktiskt slocknade

av sig själv? Läs den här redogörelsen och bedöm

hur du skulle ha formulerat ditt yttrande.

äddningstjänsten fick vid tolvtiden en vardag

larm om lägenhetsbrand på sjunde vå-

ningen i ett relativt nybyggt flerfamiljshus

på elva våningar.

Lägenheten bestod av tre rum och kök. Avskiljande

väggar och bjälklag var av betong. Lägenhetsdörren

hade enligt märkning ett brandmotstånd

på minst 15 minuter.

Byggnadens ventilationssystem bestod av

fläktstyrd frånluft och tilluft via fönsterventiler.

När räddningstjänsten anlände möttes den av

två personer som berättade att lägenheten var

tom på människor men att det fanns två katter

kvar där inne.

Trapphuset var försett med stigarledning för

vatten samt en öppningsbar röklucka i taket. Ett

rökdykarpar gick in genom den olåsta lägenhetsdörren

medan maskinstegen restes mot en

balkong.

När rökdykarna öppnade dörren till ett mindre

arbetsrum möttes de av rök och sot efter en

brand som hade självslocknat. Noggrann kontroll

visade att det vare sig fanns glöd eller värme

kvar bland brandresterna.

Så bedömdes risken

Hur skulle du göra?

Brand i lägenhet på sjunde våningen

Den sakkunnige bedömde att det var tillfälligheter

som gjorde att branden i arbetsrummet

inte spred sig.

I yttrandet redovisar han att såväl rumsdörren

som ventilerna var stängda. Dessutom ramlade

de brinnande gardinerna ner utan att skada fönsterrutan

eller antända stolen som stod intill.

Om fönsterrutan däremot gått sönder, eller någon

öppnat dörren innan branden självslocknat,

hade det blivit en omfattande rumsbrand. Lågor-

ska skrivas efter förutsättningen att

släckinsats inte blivit gjord.

Med fara för annans liv eller hälsa avses

inte bara den skada som kan uppstå

på grund av själva branden, utan även av

röken eller andra åtgärder. En sådan

fara kan vara att en person överväger att

göra ett livsfarligt hopp från ett hus där

brand utbrutit.

Exempel:

En rökfylld trappa, där brandpersonal

inte går in utan andningsskydd, utgör

en miljö som betraktas som farlig för

människors liv eller hälsa.

Tillfälligheter

En brand kan självslockna på grund av

Sirenen Nr 3 • 2004

Röken ventilerades med räddningstjänstens

fläktar. Båda katterna återfanns vid god hälsa.

Arbetsrummet var cirka nio kvadratmeter och

normalt möblerat. Branden hade startat i en

papperskorg av plast som stod på golvet mellan

ett skrivbord och ett ställ med CD-skivor.

Lågorna hade spridit sig i tapeterna längs väggen

ända upp till taket. Gardinerna på båda sidorna

av ett fönster hade också antänts och fallit

ner på golvet. Därefter hade branden självslocknat.

En bidragande orsak till att branden inte utvecklade

sig mera i rummet kan vara att frånluftsventilen

i rummet var stängd och att tilluftsdonet

ovan fönsterrutan var ordentligt stängt.

Enligt uppgift hade en av de boende tömt en

askkopp i papperskorgen en kort stund innan

branden upptäcktes. Brandvarnare fanns inte

och branden upptäcktes först när den redan

hade självslocknat.

Artikeln bygger på en rapport av Hans Lardner,

räddningstjänsten i Södra Roslagen.

na hade slagit ut genom fönstret och det hade

varit fara för spridning till ovanliggande våning.

Han bedömde därför att det förelegat fara för

omfattande förstörelse av annans egendom.

Däremot bedömde den sakkunnige inte att det

funnits fara för annan människas liv eller hälsa.

Den hotade lägenheten i våningen ovanför var

för tillfället tom på människor och det fanns ingen

konkret fara att någon skulle komma till skada.

ULF ERLANDSSON

Vägledning för att bedöma fara för liv eller egendom

tillfälliga faktorer eller omständigheter.

En tänd cigarett som tappas i en säng eller

soffa kan mycket väl orsaka en brand.

Det vet vi sedan många dödsbränder.

Men det är inte alltid det uppstår en

brand. Ofta brinner cigaretten ut och

slocknar utan att det uppstår mer än ett

litet brännmärke i omgivningen.

Händelsen kan ändå bedömas som att

det varit fara för brand och den slarvige

rökaren kan dömas för vårdslöshet.

ULF ERLANDSSON

FOTNOT: Trycksaken med SKL:s vägledning

kan beställas av Conny Ohlsson, SKL,

tel 013-24 14 00. Den kostar cirka 50 kr.

Sirenen Nr 3 • 2004 Erfarenheter 25

Foto: TOMMY BROHOLM

Villan träffades av ett blixtnedslag. Fyra månader senare startade en brand på vinden. Vid undersökning fann brandutredaren fem brandhärdar

på vinden.

En enplansvilla på en mindre ort i

Småland träffades under ett åskväder

av ett blixtnedslag.

Det uppstod ingen brand och familjen

kunde trots noggranna undersökningar

inte upptäcka några

skador.

En dag fyra månader senare såg en

granne hur det trängde ut rök från tegeltaket

över krypvinden. Räddningstjänsten

larmades.

Trots lång körväg var branden fortfarande

begränsad till vinden när räddningsstyrkan

kom fram. De bröt upp yttertaket

och fick snart kontroll över lågorna.

Larm om brand i dammsugare

i en mindre villa. Enligt

den som ringer är branden

släckt men det finns fortfarande

mycket rök kvar i huset.

Utryckning med släckenhet

och insatsledare. Vid ankomsten

konstaterar styrkan att

branden har tagit sig ordentligt.

Det brinner i köket och enplanshuset

är helt rökfyllt. För

att hindra övertändning av vinden

tvingas brandpersonalen

öppna upp delar av yttertaket.

Enligt ägarinnan startade

branden då hon höll på att

dammsuga i köket. Plötsligt

slog lågor upp från dammsugaren

ungefär på den plats där

motorn och dammpåsen är

placerade.

Kvinnan blev rädd och

För att undvika vattenskador men

ändå förvissa sig om att branden var

helt släckt rekvirerade de en värmekamera.

Det var tur, med kamerans hjälp

hittade de ytterligare ett par mindre

brandhärdar i isoleringen i bjälklaget.

Fem brandhärdar

Följande dag gjorde regionens brandutredare

en grundlig undersökning på

brandobjektet. Han hittade då inte mindre

än fem olika äldre brandhärdar i

kutterspånen uppe på vinden.

De var vardera cirka en halv kvadratmeter

stora. Av allt att döma hade de

inget samband med den senaste branden.

Gemensamt för dem var att det pas-

Dammsugare blev varm – började brinna

sprang över till en granne för

att få hjälp att larma räddningstjänsten.

Under tiden

spred sig branden till en vägg

och genom bjälklaget upp på

vinden.

Efter mindre än en timme var

branden släckt och röken ventilerad.

Räddningstjänsten

lämnade platsen.

Strax därefter upptäckte

ägarinnan att det börjat brinna

i golvet i villan. Hon sprang tillbaka

till grannen som snabbt

kom till undsättning och kvävde

branden i golvet med en

trasmatta.

Räddningstjänsten kallades

tillbaka och gjorde denna gång

en ordentlig kontroll att allt

var släckt.

När räddningstjänstens

brandutredare kom till platsen

ett par dagar senare var dammsugaren

redan bortforslad.

Ägarinnan visste inte ens vilket

märke det var. Däremot

kunde hon berätta att hon ofta

använt dammsugaren för att

suga damm när hon höll på att

renovera möbler.

Hon misstänkte att filtret i

dammsugaren inte klarade av

slipdamm och andra finkorniga

partiklar. Kanske motorn

blivit full av damm som antänts

av gnistor eller en varm

yta?

Artikeln bygger på en rapport

av Rolf Åkerstedt, räddningstjänsten

i Södertörn.

serade sönderbrända plaströr med elkablar

genom samtliga brandområden.

Ägaren berättade att det under tiden

närmast före branden varit en del konstiga

el-fenomen i huset. Bland annat

hade ett våffeljärn plötsligt blivit strömförande,

det hade blixtrat i spishällen

och flera glödlampor hade skjutit ut

glaset från hållaren.

Skador på ledningar

Med hjälp av en elektriker konstaterades

att blixtnedslaget flera månader tidigare

hade orsakat skador på den elektriska

ledningsdragningen uppe på

krypvinden.

Det hade uppstått krypströmmar och

Erfarenheter

■ Bränder i dammsugare är

inte helt ovanliga. Oftast är orsaken

att man råkat suga in

varm aska från en spis, glöd

från en dåligt släckt cigarett

eller annan yttre tändkälla i

uppsamlingspåsen.

■ En annan ganska vanlig

brandorsak i dammsugare är

självantändning i slipdamm

som innehåller rester av linolja

eller andra oxiderande oljor.

■ Att en dammsugarmotor

blir full av damm och skräp så

att den går varm och tar eld är

inget som brandutredarprogrammet

träffat på tidigare.

■ Kvarvarande glöd efter en

Erfarenheter

Brand fyra månader efter åskvädret

■ En värmekamera är ett

bra hjälpmedel. Trots att

brandpersonalen vare sig

såg eller kände något, registrerade

kameran nya

värmehärdar som kunde

blossat upp i ett senare

skede.

■ En värmekamera kan

också användas i förebyggande

syfte för att upptäcka

glappkontakt eller

annan oönskad värmeutveckling.

■ Ett blixtnedslag kan vålla

skador som orsakar brand

lång tid efter åskvädret

dragit förbi.

■ Blixten behöver inte ens

slå ner i närheten. En så kallad

strömspik kan följa eleller

teleledningarna och

vålla skador i byggnader

flera kilometer därifrån.

■ Strömförande bruksföremål

är inte bara farliga. De

är också ett tecken på att

något är fel. Kontakta expert

som hjälper dig att

hitta orsaken.

värmeutveckling. Lyckligtvis hade de tidigare

brandtillbuden på vinden självslocknat.

Förmodligen hade också någon

jord- eller noll-ledare blivit strömförande

och vållat el-fenomenen nere i

huset.

Villan är nu renoverad och elsystemet

kontrollerat. Förhoppningsvis har man

också installerat jordfelsbrytare och annan

säkerhetsutrustning mot så kallade

vagabonderade strömmar.

Artikeln bygger på en rapport av Tommy

Broholm, Höglandets Räddningstjänst.

brand i väggar och bjälklag i

ett trähus är svåra att upptäcka.

Räddningstjänstens

personal måste vara ytterligt

noggrann innan den lämnar

en sådan brandplats obevakad.

Ulf Erlandsson är anställd

vid Räddningsverket

med uppgift

att bland annat leda

ett stort brandutredningsprojekt.

Erlandsson medverkar

i Sirenen med sammanfattningar

av rapporter. Han tar

med glädje emot synpunkter och

tips på tel 054-13 50 39, fax

0470-208 04, e-post:

ulf.erlandsson@srv.se

26 Ordet fritt

Sirenen Nr 3 • 2004

Brandingenjörer svarar på kritik

”Vi uppfyller lagens krav på

ett för kunden optimalt sätt”

K

U

ommentar till Bengt

Avergårds insändare un-

der rubriken ”Ingenjörer

sänker varuhusbrandskydd” i

Sirenen nr 2/04:

Bengt, vi tror att din insändare

har väckt många tankar runt

om i landet. Dock tror vi att den

handlar om något helt annat

än hur vi dimensionerat en livsmedelsbutik.

Den belyser nog

snarare en frustation över att

inte känna att man har rätt roll

i byggprocessen och om att

känna sig maktlös när man

måste kunna bedöma utredningar

och beräkningar som

man varken har kunskap eller

erfarenhet av.

Sänker inte brandskyddet

Du lär inte vara ensam om att

känna så och sådan frustation

över byggprocessen måste tas

på allvar. Vad vi är säkra på är

att det inte handlar om att enskilda

ingenjörer sänker

brandskyddet utan att en hel

bransch av professionella och

kompetenta brandkonsulter

uppfyller den gällande lagstiftningen

på ett för kunden optimalt

sätt. Om man tycker att

detta är fel så ska man kanske

inte ge sig på budbäraren i första

hand, utan avsändaren (Boverket).

Alla de butiker (att benämna

dem varuhus är nog att ta i) du

refererar till bygger på samma

grundkoncept. Vi har använt

oss av analytisk dimensionering

för att få en större flexibilitet

samt kunna bestämma ut-

nder de senaste åren har

jag känt att Räddnings-

verket som drivkraft för

räddningstjänst-Sverige tappat

allt mera i styrka och det är med

stor sorg jag upplever detta. För

vi behöver Räddningsverket

som en drivande och sammanhållande

kraft i landet.

Från att som tidigare ha varit

en mera dynamisk idéverkstad

har Räddningsverket allt mera

blivit splittrat och upptaget av

att komma igen från upprepade

omorganisationer. Kontinuiteten

och arbetsron har uppenbarligen

fått lida under de

senaste åren. Nu efter den senaste

omorganisationen – vil-

Foto: KJELL NILSSON

Brandskyddet i de nya livsmedelsbutikerna uppfyller, enligt inblandade brandkonsulter, lagstiftningen.

Om man tycker att nivån är för låg bör man inte ge sig på budbäraren, utan avsändaren (Boverket),

skriver Jan Nählinder och Fredrik Nystedt.

formningen av vissa skyddssystem.

Varför ingen granskning?

Denna dimensioneringsmetodik

ställer högre krav på oss

som projektörer hur vi verifierar,

kontrollerar och dokumenterar

brandskyddet. Butikens

utformning har diskuterats

med flertalet räddningstjänster

och stadsbyggnadskontor

runt om i landet och vissa detaljer

har blivit granskade av

fristående sakkunnig.

Vi undrar varför Uddevalla

ken jag hoppas blir den enda på

ett bra tag – vill jag se att Räddningsverket

tar tillbaka initiativet

inom allt flera ämnesområden.

Erfarenhetsinventering

Många viktiga frågor och funderingar

hänger i luften, exempelvis

begäran av specialresurser

från ett annat EU-land. Hur

ska räddningsledare NN gå tillväga

vid en begäran? Vilka tidsaspekter

talar vi om vid en begäran?

Kan processen eventuellt

snabbas på? Etcetera. Detta

kan exempelvis bli aktuellt vid

en större, svårsläckt skogsbrand

då vattenbombplan kan

kommun inte valde att begära

en sådan granskning om ni hyser

så pass stort tvivel kring butikens

skyddsnivå?

Butikerna är fristående byggnader

i form av en skokartong.

I butiken finns låga hyllor och

raka butiksgångar. Det går inte

att förvirra sig i butikerna och

möjligheten att upptäcka en

brand är god. Vi är säkra på att

den som själv besökt en butik

inte känner någon större oro.

FAKTA:

■ En fristående sakkunnig an-

behövas från södra Europa.

När nu den senaste omorganisationen

lägger sig, vad ska

då Räddningsverket göra för att

komma igen? Inledningsvis anser

jag att Räddningsverket bör

göra en grundlig och ordentlig

kunskaps- och erfarenhetsinventering

ute i räddningstjänst-Sverige;

var finns de drivande

inom olika ämnesområden?

Det kanske är dags att

blanda in lite andra namn än de

som vanligtvis figurerar i sambanden.

De som nu i och med omorganisationen

är ansvariga för nya

områden bör snarast åka ut i

landet för att visa upp sig och få

ser precis som vi att manuell

aktivering av utrymningslarmet

uppfyller samhällets krav.

Stor vikt läggs vid att all personal

har god utbildning i brandskydd.

■ Något grundkrav för brandgasventilation

finns inte då risken

för brandspridning till annan

fastighet är hanterad med

skyddsavstånd.

■ Byggnaden är inte dimensionerad

för ett normalfall. Vi har

hänvisat till många referenser,

men det viktiga är att veta hur

många personer det verkligen

igång en dialog om exempelvis

utvecklingen av respektive

ämne.

Kanske även en grundlig behovsinventering

vore på sin

plats, det är inte alltid de som

skriker högst som har de bästa

eller mest akuta projektförslagen.

Ökad delaktighet

Vidare anser jag att pågående

projekt som Räddningsverket

driver bör bli mera transparenta

och det på ett lättillgängligt

sätt. En idé vore att lägga ut

fortlöpande rapporter på Räddningsverkets

hemsida (vilken

jag för övrigt anser vara alltför

går in i butiken och ha koll på

besöksstatistiken. Dimensionerande

personantal baseras

på maxvärden som enligt butikskedjan

inträffar fem gånger

per år.

■ För samlingssalar ger BBR ett

allmänt råd om talat utrymningsmeddelande.

Vi har utrett

och visat att tillräcklig säkerhet

fås med ringklocka,

blixtljus och skyltning. För visst

är det skillnad på en enkel livsmedelsbutik

och ett komplicerat

köpcentra.

■ Gångavståndet överstiger rekommenderade

30 meter när

sammanfallande gångväg räknas

dubbelt. Då vår dimensionering

bygger på analys har vi

visat att utrymningsvägarnas

antal och placering ger tillfredsställande

säkerhet. Det är

för övrigt inte helt okänt att utrymningstiden

i en lokal med

många människor är mer är beroende

av den totala dörrbredden

än av gångavståndet.

■ Fördelen med inomhusbrandposter

gentemot handbrandsläckare

är den längre

kastlängden. Butiken har låga

hyllor och därmed inget behov

av lång kastlängd. Det viktigaste

är att snabbt kunna bekämpa

elden och sedan utrymma

byggnaden. En granskning av

fristående sakkunnig delar vår

bedömning.

Øresund Safety Advisers AB

Jan Nählinder

Fredrik Nystedt

Var har Räddningsverket tagit vägen?

Det är dags att ta tillbaka initiativet

rörig och inte direkt inbjuder

till informationssökning). På så

vis kunde man bland annat öka

engagemanget och delaktigheten

ute bland räddningstjänsterna.

Försöker inte Räddningsverket

att ta tillbaka initiativet

kommer tomrummet att i bästa

fall att fyllas ut av någon driftig

räddningstjänst någonstans i

Sverige. Vilket i sig inte behöver

vara någon nackdel, men risken

är då att utvecklingen av ämnesområdet

tappar i nationell

karaktär.

Rickard Hansen

Brandingenjör

Sirenen Nr 3 • 2004

Ordet fritt

Brandmännens anmälan till Jämo och JO

Kravla ur TV-soffan, grabbar!

N

u går skam på torra

land! Återigen. Efter

att ha känt sig diskri-

minerade vänder sig nu

brandmännen vid Malmö

Brandkår till Jämo och JO.

Anledningen är de kvinnliga

brandmän som deltar

i ett tvåårigt projekt, i

ett försök att rätta till den

ojämlika fördelningen

mellan könen.

I vanlig ordning är argumenten

från fackligt

håll taffliga.

Det är inte rätt att kvotera

någon till något. Bäst

lämpad ska ha jobbet. Frågan

är dock vad som är

”bäst lämpad”. Är det att

var stor i käften och att

ha ett kraftpaket mellan

benen, eller handlar det

kanske om att också ha

något innanför pannbenet?

Mig veterligen så har de

unga damerna i Malmö huvet

på skaft, vilket förmodligen är

mer än man kan säga om

många andra av svensk räddningstjänsts

företrädare.

Klarar gubbarna kraven?

Rökdykningsargumentet lever

också vidare. Men räddningstjänst

är väl ändå lite mer än

rökdykning? Ja, i grund och

botten handlar det om säker-

het,

men jag har

lite svårt att se någon

direkt koppling mellan

rökdykning och säkerhet.

Ett säkert arbete kan man väl

uppnå på fler sätt än med hjälp

av andningsapparat? Hur

många gubbar på kåren är det

egentligen som klarar (nyanställnings-)kraven

för rökdykning?

Christer Bergh svarar Jan Wisén:

I

Sirenen 2/04 skrev jag om

min syn på Ola Mårtenssons

rapport” Räddningsstyr-

kans inre liv”. Jan Wisén och

Matts Jangerstad reagerade på

några av mina påståenden och

frågeställningar och jag vill

gärna komma med en replik.

Jan Wisén beskriver sin och

sitt förbunds (Södra Roslagen)

syn på medarbetarna, vikten av

att uppnå målsättningarna,

kontroll och rigida regelverk

samt kollektivbestraffning.

Blivit en informell regel

Mitt och mina medarbetares

synsätt i dessa frågor skiljer sig

inte på något sätt från er inställning.

Möjligen ligger det

en skillnad i målsättningarna

med verksamheten.

När ett mål ska arbetas fram

och beskrivas måste man bland

många faktorer ta med i beräkningen

om det finns tillräckligt

med tid för genomförandet. I

våra beräkningar ingår att de

centrala arbetstidsavtalen an-

vänds som det är avtalat och

därför kan vi ha högt ställda

mål och förväntningar.

Hittills har måluppfyllnaden

varit mycket god. Våra uppdragsgivare

är också mycket

nöjda och de litar på att vi inte

spiller tid i onödan på ting som

inte tillhör verksamheten.

Att jag påstår att er organisation

inte nyttjar de centrala arbetstidsavtalen

bygger inte på

rykten utan på uppgifter från

dina medarbetare. Detta är om

jag har förstått dig rätt, accepterat

i alla led och har därmed

blivit till en informell regel.

Denna regel blir då, enligt

mitt synsätt, förhärskande och

styrande för organisationen eftersom

era mål med verksamheten

är i viss mån anpassade

till mindre arbetstid än vad ni

faktiskt har tillgång till. Och

det är just detta som är en av ingredienserna

i Ola Mårtenssons

rapport som jag ville belysa

och gärna väcka debatt om.

Tråkigt om du och din organi-

För att klara anställningskraven

är det väl rimligt att skaffa

sig tillräckligt god fysik innan

man söker en tjänst eller genomgår

en utbildning. Men

hur är det med att upprätthålla

de fysiska kraven?

sation känner sig träffade men

det var ju du som uttalade dig i

TV 4.

Jangerstad glider undan

Jag tycker att det är väldigt kul

att Matts Jangerstad håller med

mig i sakfrågorna. Du har visserligen

inte med ett ord svarat

på mina påståenden eller frågor

och därmed inte heller protesterat

mot dessa vilket jag

och flera med mig tolkar som

att du håller med eller saknar

relevanta motargument.

Din taktik går ut på samma

sak som du gjorde i Radions P1

och som du beskyller Kenneth

Ericson i Öckerö för, att undvika

sakfrågan och i stället angripa

och idiotförklara frågeställaren

med irrelevanta argument.

Även i Norrtälje finns verkligheten,

den kan se lite annorlunda

ut än i Solna / Stockholm.

Vi lever i nuet, vi försöker att ta

till vara det bästa av de saker

som var bättre förr, vi står väl

Sirenen skrev i förra

numret om Malmös

kvinnoprojekt.

Är det verkligen rimligt att

lägga en hyfsat stor del av arbetstiden

på fysisk träning? Är

det inte mer rimligt att man får

se till att sköta sin fysiska status

på sin fritid, som man får göra

inom andra yrkesgrupper?

Ni nyttjar inte centrala avtal

förberedda inför, och med ena

foten redan inne i framtiden. Vi

är engagerade i samhällsutvecklingen

och med vår flexibla

organisation kan vi snabbt

förändra och anpassa oss till

den verklighet som råder utanför

vagnhallsportarna.

I alla organisationer finns det

alltid enstaka individer som

inte vill följa med på tåget, dessa

individer har ofta förmågan

att synas och höras som ett helt

kollektiv och låter sällan sina

kollegor som har tagit plats i

vagnen att komma till tals.

När fackliga företrädare använder

sig av sådana metoder

är det nära till hands att kalla

det för feodalstyre eller mindre

diktatur.

Med hopp om sakligare debatt

i ett känsligt ämne.

Christer Bergh

Funktionsansvarig Räddning

Räddningstjänsten Norrtälje

27

Vikariat tycks också vara ett

problem i Malmö. ”Erfarna”

brandmän från Lund och

Eslöv som söker vikariat i

Malmö får stå tillbaka för

projektets kvinnor, som

har ”betydligt mindre erfarenhet”.

Fråga: Vad är

erfarenhet? Är det att ha

gjort en och samma sak

under tjugo år, eller är

det att ha gjort tjugo olika

saker under ett år?

Och vad är värt mest,

”erfarenhet” eller kompetens?

Högljudda

Som tur är, intalar jag

mig att de brandmän

som fortfarande har förlegade

uppfattningar

om skillnader mellan

kvinnor och män är i försvinnande

minoritet. Tyvärr

är dom alltför högljudda,

och käften tycks vara

minst lika bred som röven. Det

är dags att kravla ur TV-soffan,

grabbar! Var blev yrkesstoltheten

av? Vi är trots allt på samma

sida, glöm inte det!

Perikles Carlsberg

Brandkapten

Den kan släcka!

Iförra numret av Sirenen visades

en liten halon1211-släckare,

med frågan om den kan

släcka. Vad som inte framgick är

att halon är ett effektivt släckmedel,

cirka sex gånger effektivare

än koldioxid. Den lilla släckaren

på bilden har alltså samma

kapacitet som en sex gånger

större koldioxidsläckare. Troligen

kan den konkurrera med en

2 kg koldioxidsläckare och därmed

klara åtminstone klass 21B

enligt normen för handbrandsläckare

(EN-3). Att halonerna

av miljöskäl är förbjudna sedan

länge och att släckaren på bilden

är tom, är en annan sak.

Stefan Särdqvist, CRS Revinge

Också du kan tycka till

på de här sidorna

Alla är lika välkomna att delta

i debatten (skriv max 40 rader

eller 3 500 tecken på datorn,

inklusive mellanslag).

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad

Skicka gärna på e-post:

stig.dahlen@srv.se

Manusstopp för nr 4/04 är

10 maj. Välkommen!

28 Ordet fritt

Våga lämna det kalla kriget

bakom er, Räddningsverket!

S

irenen nr 2/04 hade under

rubriken ”Krishantering

mer än ledning och infor-

mation” en intervju med Räddningsverkets

överdirektör Ivar

Rönnbäck. Han redovisade sin

syn på några av Krisberedskapsmyndighetens

(KBM) förslag

till regeringen inför 2004 års

totalförsvarsproposition. Tyvärr

har Rönnbäck i vissa stycken

missuppfattat förslaget, vilket

gör att jag känt mig tvungen

skriva detta svar.

Det är framför allt tre av de

områden som tas upp i intervjun

som jag vill kommentera:

- Krishantering mer än ledning

och information

- Vår analys bakom förslaget

att inte utbilda civilpliktiga

- Behovet av förstärkningspersonal

inom räddningstjänsten

vid svåra påfrestningar på

samhället i fred.

Orättvist påhopp

I vår rapport ”Nya villkor för

samhällets krisberedskap”, som

finns att ladda ner från vår

hemsida, behandlar vi krisberedskapens

villkor i en omvärld,

där kalla kriget tillhör

historien. Vi har analyserat behoven

av särskilda resurser för

allvarliga kriser och kommit

fram till att nuvarande prioritering

av satsningar på teknisk infrastruktur

inte är kostnadseffektiv.

Vi har i stället valt att prioritera

förmågan att leda och sam-

Räddningsverket arbetar för ett

säkrare samhälle i ett brett perspektiv.

Samhällets kostnader

för olyckor uppskattas till närmare

40 miljarder kronor per

år.

Primärt ska verkets åtgärder

bidra till att minska antalet

olyckor och minimera konse-

verka vid kriser i första hand

och förmågan att agera operativt

på fältet som nummer två. I

ekonomiska termer innebär

detta att vi föreslagit satsningar

på cirka 750 miljoner på förmågan

att leda och samverka och

700 miljoner på att utveckla

den operativa förmågan. Om

det är denna skillnad på 50 miljoner

som stör överdirektören

på Räddningsverket så kan jag

bara beklaga. Ur vårt perspektiv

så känns påhoppet något orättvist.

Är inte försvarbart

När det gäller behovet av civilpliktiga

har vi precis som anges

i artikeln föreslagit att man inte

längre ska utbilda personer

med plikt för det civila försvarets

behov. Orsaken till att vi

kommit fram till denna slutsats

är att vi har gått igenom försvarsberedningenssäkerhetspolitiska

analys och konstaterat

att man där ytterligare tonar

ner risken för att vi ska utsättas

för militärt väpnade angrepp.

Att i detta läge fortsätta att ta

ut unga människor med lagstöd

för att utbilda dem för en

krigssituation som ligger åtminstone

tio år bort är ur vår

synvinkel varken principiellt eller

ekonomiskt försvarbart.

Att använda lag för att

”tvinga” unga människor att

underkasta sig utbildning för

en kompetens som staten anser

sig behöva är en ganska stor in-

kvenserna för människors liv

och hälsa samt för egendom

och miljön. Detta görs bland

annat utifrån lagstiftningsområdena

skydd mot olyckor,

transport av farligt gods,

brandfarliga och explosiva varor

samt den så kallade Sevesolagen

och genom att stödja ett

brett tvärsektoriellt arbete för

skydd mot olyckor i kommunerna.

Utbildningsverksamheten är

omfattande såväl för kommunernaskompetensförsörjningsbehov

inom skydd mot olyckor

som för samhällets övriga behov

av riskoch säkerhetsutbildning.

Olycks- och skadeuppföljning,

forskning samt

utveckling av analysmodeller är

exempel på andra viktiga bidrag

i arbetet för ett säkrare

samhälle. Nämnas bör också att

engagemanget blir allt mer internationellt

genom bistånds-,

skränkning i individens frihet.

Detta var en metod som vann

sin legitimitet i och med att det

fanns ett överhängande hot

mot vår nations frihet. Dagens

säkerhetspolitiska situation ser

annorlunda ut och staten måste

räddnings- och utvecklingsinsatser

inom området skydd mot

olyckor samt på olika sätt inom

ramen för EU-samarbetet.

Från 3 000 till 300 per år

Räddningsverket samverkar

med andra myndigheter inom

samverkansområdena Skydd,

undsättning och vård samt

Spridning av allvarliga ämnen.

Verket stöder utvecklingen av

samhällets förmåga till effektiva

räddningsinsatser främst

inom områdena ledning och

samverkan, metoder för räddningstjänst,

beredskap mot

olyckor med farliga ämnen,

tekniskt ledningsstöd och beslutsstöd.

Anpassning av beredskapsinvesteringarna

påbörjades redan

i slutet av 1980-talet, och

när det gäller utbildning av beredskapsmän

och räddningsmän

har en omställning skett

som vi ser det hela tiden väga

sitt behov mot individens frioch

rättigheter. Att då, som Ivar

Rönnbäck i intervjun, hänvisa

till nyttan av pliktutbildad personal

för att kunna släcka

skogsbränder(!), ter sig ur vårt

från planerade 3 000 per år till

nuvarande utbildning av 300

per år. Självklart kommer verket

även fortsättningsvis att anpassa

de statliga förstärkningsresurserna

till de förutsättningar

som gäller.

För långvariga insatser

Räddningsverkets bedömning

är att det behövs förstärkningsresurser

för omfattande och

långvariga räddningsinsatser.

Det kan handla om exempelvis

oljeskador, skogsbränder, översvämningar

och NBC-händelser.

Den senare kategorin har

Sverige, som tur är, hittills varit

relativt förskonat från.

Hur en sådan förstärkningsresurs

ska organiseras för att

uppfylla dagens behov och förutsättningar

behöver givetvis

utredas närmare. Till problembilden

hör att det i delar av landet

är stora svårigheter att re-

Sirenen Nr 3 • 2004

perspektiv något märkligt.

Civilplikten var knepig ur

folkrättslig synvinkel redan när

den infördes eftersom den riskerade

att bryta mot bland annat

Europa-konventionens slaveriförbud.

Det gick då att hävda

att motivet att värna landets

frihet ändå gjorde att civilplikten

kunde införas. Att använda

skogbrandsmotivet som argument

för att behålla civilplikten

kommer att bli betydligt svårare.

Pröva andra lösningar

Vi anser att det är hög tid att

pröva andra lösningar än civilplikt

för att svara upp mot de

eventuella behov som finns av

förstärkningspersonal.

KBM begär därför att regeringen

ska ge oss uppdraget att

tillsammans med övriga ansvariga

myndigheter, däribland

Räddningsverket och polisen,

utreda behovet. Det gäller formerna

för hur förstärkningspersonal

ska kunna organiseras

så att samhället får en godtagbar

förmåga att hantera svåra

påfrestningar på samhället i

fred och ett eventuellt framtida

väpnat angrepp.

Det är vår förhoppning att

KBM får ett sådant uppdrag och

att vi gemensamt kan komma

fram till lösningar som ger rätt

förmåga till en rimlig kostnad.

Fredrik Hassel

Stabschef (KBM)

Svar direkt från Ivar Rönnbäck:

Civilpliktiga fyller ett behov även i fred

Också du kan tycka till

på de här sidorna

Alla är lika välkomna att delta

i debatten (skriv max 40 rader

eller 3 500 tecken på datorn,

inklusive mellanslag).

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad

Skicka gärna på e-post:

stig.dahlen@srv.se

Manusstopp för nr 4/04 är

10 maj. Välkommen!

Foto: PER WESTERGÅRD

Att utbilda unga människor med lagstöd för en krigssituation som

ligger åtminstone tio år bort är inte ekonomiskt försvarbart, skriver

Fredrik Hassel, stabschef på Krisberedskapsmyndigheten.

krytera deltidsanställda brandmän,

vidare att försvarsmaktens

resurser både personellt

och materiellt blir allt glesare.

Ett civilt alternativ

Som Fredrik Hassel också konstaterar,

är pliktsystemet inte

anpassat till dagens behov och

förutsättningar. Men om värnplikten

även fortsättningsvis

finns kvar, kommer det troligtvis

också att finnas ett civilt alternativ.

Den utbildning som

ges till civilpliktiga räddningsmän

och sanerare fyller, som vi

ser det, ett behov för samhällets

operativa förmåga att hantera

svåra påfrestningar och ett

eventuellt framtida väpnat angrepp.

Ivar Rönnbäck

Sirenen Nr 3 • 2004

Civila försvaret behöver omdanas

N

är vårt samhälle omvandlas

drastiskt behö-

ver vi ett genomgripan-

de fokus på hur vårt framtida

civilförsvar ska se ut. Som kan

värna om medborgarnas väl

och ve, men som inte enbart ser

till att hjälp når fram till nödställda

vid bränder, olyckor,

mindre och större katastrofer,

inom och utanför landets gränser.

Vårt civilförsvar ska också

verka förebyggande. I takt med

att stora arbetsplatser, militära

förband försvinner, så försvinner

också stora kunskapsinstitutioner

för norm- och moralbildningen

i samhället. En

struktur för att ställa krav och

ge beröm saknas i dagens samhälle.

Barn och ungdom ”förvildas”

i stället i en allt snabbare takt.

Familjerna fungerar inte fullt

ut om inte föräldrar har ett arbete.

Detta är allvarligt. Ju yngre

människor är, desto lättare är

det att känna sig sviken av samhället.

Vad ska ungdomar ta sig

till? Var ska de ta vägen?

Ordet fritt/ Platsannonser

Våra ungdomar behöver

positiva förebilder

Många uttrycker sin avsky

mot de vuxna genom vandlisering,

klotter, knark, alkoholism

och en allmänt tilltagande kriminalitet.

De unga skiter i samhället

och vi andra bryr oss inte

om dem. Flertalet anlagda

bränder på skolor, dagis och de

många uppsåtliga falsklarmen

vittnar om detta.

Samhällsplikt

Ungdomar behöver positiva förebilder,

ges möjligheter och få

visa att de vill och kan ta ansvar.

Om vi bara ger dem chansen.

Många ungdomar vill åka

på läger för att lära sig rädda

liv, släcka bränder, simma och

annat.

Om man utgår från att de vill

rycka in för att hjälpa till, tar

man fasta på det goda hos dem.

På detta sätt kan de bli goda

samhällsmedborgare och bidra

till att begränsa den växande

kriminaliteten, normupplösningen

och utvecklingen av

antidemokratiska rörelser.

Alla mellan 17 och 35 år kan

omfattas av samhällsplikt efter

var och ens förutsättningar,

Brandförmän heltid /refnr RBNN 2004-0080

Arbetsuppgifter

Du kommer som stationschef att arbetsleda en av tolv grupper i utryckningsstyrkan.

Kvalifikationer

Du ska ha Brandförmansexamen heltid och bör ha gått Förebyggande åtgärder

mot brand för brandförmän. Erfarenhet av arbete som brandbefäl i utryckningsstyrka

är meriterande. Vi sätter stort värde på dina personliga

egenskaper.

Brandförmän heltid /refnr RBNN 2004-0081

Arbetsuppgifter

Som stf stationschef kommer du att ingå i utryckningsstyrkan och vid behov

ersätta någon av stationscheferna.

Kvalifikationer

Du ska ha Brandförmansexamen heltid. Vi sätter stort värde på dina personliga

egenskaper.

Brandmän heltid /refnr RBNN 2004-0082

Arbetsuppgifter

Som brandman kommer du att ingå i utryckningsstyrkan.

Kvalifikationer

Du ska ha Brandmansexamen heltid. Vi sätter stort värde på dina personliga

egenskaper.

även om man så har ett handikapp.

Efter ett eller flera år kan

den som genomgått denna

”plikt” själv bli instruktör, eller

så kan pensionerade eller fortfarande

yrkesverksamma brandmän,

poliser, officerare, soldater

och sjukvårdsanställda bli

det.

Genom samarbete mellan

bildnings- och idrottsförbund,

folkhögskolor, scoutrörelsen,

hemvärnet och de frivilliga försvarsförbunden

kan man nå

långt. På många skolor kan instruktörer

vara resurspersoner,

bland annat som skydd mot

mobbning. Då når man ännu

längre.

Inför ett vägval

Vi står inför ett vägval. Antingen

gör vi ingenting och ser på

när allt det vi byggt upp rasar

mer och mer. Eller så finner vi

oss inte i att vårt samhälle upplöses

i ett frågetecken inför

framtiden.

Arne Gustafsson

Linköping

I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892

Uppsala brandförsvar

SKYDDAR MOT OLYCKOR

Knäreds

brandmän

utmanar

övriga

Sverige

Knäreds Brandmannaklubb

har gått utanför de traditionella

gränserna i strävan att

rädda liv. Genom att ta ett fadderbarn

via Hoppets stjärna

gör vi livet drägligare för ett

barn i en fattig öststat.

I våras beslöt brandmännen i

Knäred att varje månad avstå

tillsammans 200 kronor för att

ett utsatt barn skulle få tillgång

till utbildning, mat och kläder.

Eftersom en av oss i snart 20

år haft fadderbarn genom

Hoppets stjärna blev valet av

organisation lätt. När intresset

väl var anmält fick vi foto på

”vårt barn” samt information

om barnets ålder, familjesituation

med mera.

Vi vill härmed uppmana Sveriges

brandmannaklubbar att

anta utmaningen att ”ta” ett

fadderbarn och på så sätt hjälpa

någon som är utsatt.

För mer information, ring

gärna undertecknad, tel 0430-

50 536.

Knäreds brandmän

Roland Davidsson

MANUSSTOPP

för insändare till

nästa nummer:

10 maj.

29

Åre gör ej

som polisen

i Stockholm

Läste Anders M. Johanssons

inlägg i Ordet fritt i förra

numret av Sirenen om att polisen

i Stockholm valt att säga

nej till att ha defibrillatorer i

sina bilar.

Därför måste jag skriva och

berätta även något positivt i

sammanhanget, från Åre kommun.

Här har personalen på

samtliga fyra deltidsstationer

utbildats på och utrustats med

”deffar”.

Detta är vi ensamma om i

Jämtland och kanske i hela

Norrland. Jag vill tacka våra

framsynta politiker för detta

initiativ till nytta för våra kommuninnevånarna

och alla våra

gästande turister!

Sonja M

Kom ihåg – skriv kort

och aldrig längre än

3 500 tecken (inklusive

mellanslag)

Distriktschef & ställföreträdande distriktschef

/refnr RBNN 2004-0079

Arbetsuppgifter

Distriktschefen leder Brandförsvarets verksamheter på Östra distriktet. Östra

distriktet är ett av tre distrikt i Uppsala och omfattar en heltidsstation och två

deltidsstationer.

Ställföreträdande distriktschef arbetar i team med distriktschefen. Distriktschefen

och ställföreträdande distriktschefen ingår i ledningsgruppen för Avdelningen

för skydd mot olyckor.

Kvalifikationer

Vi söker ett team med en brandingenjör och en brandmästare. Som brandingenjör

ska du ha brandingenjörsexamen och genomgått SRV:s räddningstjänstutbildning.

Är du brandmästare ser vi gärna att du gått Förebyggande

åtgärder mot brand för brandmästare.

Vi sätter stort värde på dina personliga egenskaper. Du bör ha erfarenhet av

att arbeta i ledande position inom brandförsvaret.

Kontakt

Anders Ahlström (produktionschef) 018-727 30 06, CF Håkan Bergström

018-727 31 21, SKTF Göran Carlsson 018-727 31 15, Kommunal Anders

Norstedt 0705-93 01 28.

Ansökan

Välkommen med din ansökan. Märk ansökan med referensnummer och bifoga

ett personligt brev samt meritförteckning till Uppsala kommun, Uppsala

brandförsvar, 753 75 Uppsala. Sista ansökningsdag är den 14 maj.

30 Platsannonser

Sirenen Nr 3 • 2004

När brandmän

blir förmän

Hur är det att gå från brandman

till förman?

Tomas Bornhall, lärare vid

Räddningsverkets skola i Skövde,

har gjort ett digert arbete

med forskningsperspektiv där

han intervjuat tolv deltidsförmän.

Titeln på studien är ”Övergång

i arbetslivet, från brandman

deltid till förman deltid”.

Skäl till yrkesvalet, utveckling

av egen kompetens, anpassning

till yrket, utövande och utveckling

av ledarskap är frågeställningar

som tas upp.

Studien finns inte i tryckt

form. Men intresserade kan ta

kontakt med Bornhall för att ta

del av den.

Tel: 0550-42 43 53. E-post:

tomas.bornhall@srv.se

■ ■ ■ Det blir inget räddningstjänstförbund

med Falkenberg

och Halmstad. Politikerna i Falkenberg

har sagt nej.

Det innebär att båda kommunerna

rekryterar räddningschefer.

Jan-Eric Bertilsson i Falkenberg

har redan slutat, Anders

Carell i Halmstad slutar senare i

år.

Räddnings- och säkerhetsavdelningen söker

Länsbrandingenjör ref.nr 22 674

I Stockholms län med mer än 1,8 miljoner invånare

på 2 % av landets yta finns många risker

för befolkningen.

I länet finns två flygplatser med tillsammans

fler än 16 miljoner passagerare/år, färjeterminaler

och lokalisering av för landet viktig industri

inom telekom, elektromekanik och läkemedel.

Mer än 315 000 fordon, varav ett stort

antal med farligt gods, passerar över Mälarens

broförbindelser per dygn.

I denna miljö skall Länsstyrelsen bl. a. genom

sin tillsynsverksamhet verka för att den kommunala

räddningstjänsten tillförsäkrar allmänheten

en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till

den lokala och regionala riskbilden.

Vi söker en länsbrandingenjör för anställning

tillsvidare.

Arbetsuppgifter

● Som länsbrandingenjör hos oss kommer

Du huvudsaklighen att arbeta med tillsyn,

riskanalyser och identifiering och reducering

av risker i samhällsplaneringen.

Malmö Brandkår är en förvaltning inom Malmö stad med ca 360 anställda. Vårt uppdrag är att skydda och rädda

liv, egendom och miljö. Vi arbetar med förebyggande brandskydd, räddningstjänst, ambulanssjukvård, kommunens

säkerhet och beredskap, färdtjänst och sjuktransporter. Under flera år har man arbetat med att bredda det

förebyggande begreppet, och i framtiden ska vi arbeta ännu bredare. Om du vill hjälpa oss att åstadkomma detta

så är du varmt välkommen att söka tjänsten som brandingenjör på Malmö Brandkår. Läs mer om Malmö Brandkår

på www.malmo.se.

Malmö Brandkår söker Brandingenjör till Skyddsavdelningen

Vi söker dig som har brandingenjörsexamen från LTH med påbyggnadsutbildning från Revinge, riskingenjörsexamen

är meriterande. Du har även några års erfarenhet från kommunal räddningstjänst

och förvaltning. Eftersom du kommer att arbeta i en miljö som präglas av en förändringsprocess är det

viktigt att du är förändringsbenägen och flexibel. Du kommer att arbeta både strategiskt och praktiskt

och ha många kontakter med förvaltningar, organisationer och myndigheter utanför Malmö Brandkår.

Befattningen kan innebära att du blir verksamhetssamordnare för tillsyn och har en utvecklande roll i

det arbetet.

Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid och kommer att inkludera en introduktionsutbildning för

vakthavande brandingenjör. Tillträde snarast.

I Malmö stad vill vi ge bra service med mångfald i arbetslivet. Vi välkomnar därför särskilt sökande

med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. Vi strävar efter jämnare könsfördelning och

ser därför gärna att kvinnor söker tjänsten.

För mer information är du välkommen att kontakta avdelningschef Per Björkman 040-34 28 40,

0709-34 28 40 eller personalsekreterare Stina Blix 040-34 28 58. Facklig företrädare SACO Sonny

Björkqvist 040-34 28 27 samt SKTF Bertil Ohlqvist 040-34 29 37.

Din ansökan med meritförteckning vill vi ha senast 2004-05-07 till Malmö Brandkår, Box 4434, 203 15

Malmö eller e-post: brandkaren@malmo.se.

Kvalifikationer

● Brandingenjörsexamen

● God förmåga att uttrycka Dig i tal och

skrift

Eftersom vi arbetar i en lärande organisation

i ständig utveckling fäster vi stor vikt

vid Dina personliga egenskaper.

Du måste vara svensk medborgare eftersom

anställningen är placerad i säkerhetsklass.

Länsstyrelsen arbetar aktivt i sin rekrytering

för att ta tillvara de kvaliteter som kulturell

mångfald i dess vida mening kan tillföra

verksamheten.

Länsstyrelsen strävar efter en jämnare

könsfördelning och vi ser därför gärna

kvinnliga sökande.

Vill du veta mer – kontakta: Förste länsbrandingenjör Thomas Lindsjö, tfn: 08- 785 53

62, mobil 0707 - 33 30 33 eller enhetschefen Roland Nilsson, tfn: 08-785 53 34.

Fackliga företrädare är Bonnie G Ståhlberg, SACO, tfn 08-785 53 16 och Anita Tjust, ST,

tfn: 08-785 53 70.

Besök gärna vår webbplats http://www.ab.lst.se/

Vi ser helst ansökningar via e-post: inp@ab.lst.se

Märk Din ansökan med aktuellt referensnummer i ämnesraden.

LÄNSSTYRELSEN i Stockholms län, personalavdelningen, Box 22067, 104 22 STOCK-

HOLM. Fax nr 08- 653 11 86.

Sista ansökningsdag är den 30 april 2004.

Nacka kommun

Nacka kommun med ca 80 000 invånare är en

expansiv och attraktiv kommun med stora

grönområden, insjöar, kust och skärgård,

bara 10 minuter från Stockholms innerstad.

Nacka brandförsvar söker

Risk-/Brandingenjör

Nacka brandförsvar tillhör region Stockholm, vilket innebär

att vi har ett nära samarbete med brandförsvaren i

Värmdö, Stockholm och Ekerö.

Det lilla brandförsvarets fördelar i kombination med ett

nära samarbetet med regionens större brandförsvar gör

Nacka brandförsvar till en flexibel arbetsplats i en kompetent

organisation.

Vi genomför ett omfattande kvalitetsarbete där vi ser över

våra arbetsuppgifter och arbetssätt för att säkerställa att

”kunden” är i centrum. Vi ser det som naturligt att du deltar

aktivt i det arbetet. Ett konkret område är vår medverkan

i samhällsprocessen.

För att möta den snabba tillväxten i regionen arbetar vi för

att bli ledande inom kommunens säkerhetsarbete bland annat

genom att vara en kompetent samarbetspartner till de

kommunala verksamheterna i riskoch säkerhetsfrågor.

Vi tror att du behöver vara en kritiskt tänkande Risk- eller

Brandingenjör som är villig att prova nya angreppssätt och

metoder. Du kommer att ingå i ett ”team” med våra Risk-

/Brandingenjörer där viljan att förmedla och ta till sig kunskap

är stor.

Vi erbjuder dig personlig utveckling genom arbetsuppgifter

som kommer att generera dig en bred kunskapsbas.

Finns intresse kan det även bli aktuellt med utbildning

inom det operativa området.

För mer information vänd dig till Brandchef Per Höglund

eller Brandingenjör Stefan Wesley och Risk-/brandingenjör

Daniel Johansson på telefon 08-718 8000.

Din ansökan skickar du till: Nacka Brandförsvar, 131 81

Nacka. Märk ansökan ”Risk/BI”. Ansökan ska vara inkommen

till oss senast den 15 maj.

Sirenen Nr 3 • 2004 Platsannonser

■ ■ ■ Ja, brandmän ska rökdyka för att rädda egendom.

Det tycker merparten av de som svarat på Sirenens webbfråga.

68 procent svarade ja, 32 procent följdaktligen nej.

Miljö och teknik

söker till räddningstjänsten

Brandbefäl

Räddningstjänsten i Svedala kommun består av en deltidskår

med fast anställda befäl.

Räddningstjänsten handhar förutom traditionell räddningstjänst,

civilt försvar, kommunal säkerhet, Psykiskt och socialt

omhändertagande "POSOM" samt ungdomsbrandkår.

En ambulans finns stationerad på entreprenad. Vi deltar

dessutom i samverkan med kringliggande kommuner.

Som brandbefäl kommer du att arbeta såväl med förebyggande

som operativ verksamhet.

I tjänsten ingår beredskap var fjärde vecka, med placering

i kommunen.

För tjänsten förutsätts att du har brandingenjörsexamen

LTH med RUB alternativt brandmästarutbildning med

kompletterande utbildning förebyggande 2 och förvaltning.

Tjänsten kan till viss del anpassas efter dina förutsättningar

och önskemål.

Du bör vara samarbetsinriktad och tycka om att arbeta i

team.

Då räddningstjänsten aktivt arbetar med jämställdhet, ser

vi gärna kvinnliga sökande.

Körkort

B körkort fordras.

Arbetstid/Varaktighet

Tillsvidareanställning. Heltid.

Lön

Individuell lönesättning tillämpas

Kontaktpersoner

Örjan Thorné, 040 - 40 82 35, 0709 - 47 82 35

Lars-Göran Svensson, 040 - 40 82 34, 0709 - 47 82 34

Bert Åkerberg, 040 - 40 82 15, 0709 - 47 82 15

Fackliga kontaktpersoner

SKTF, Karl-Erik Evgård, 040 - 40 71 32

CF, Tord Larsson, 040 - 40 82 38

Ansökan

Välkommen med din ansökan till Svedala kommun, personalenheten,

233 80 Svedala.

Sista ansökningsdag 040601

Ange referensnummer: 1-03005

Vi tar emot ansökan via epost:

personalenheten@svedala.se

Sirenen

är Räddningsverkets tidning.

I den kan du följa utvecklingen

inom räddningstjänsten

och skydd mot olyckor. Nyheter,

reportage, debatt och

mycket annat.

Bli prenumerant och Du får

åtta nummer om året, Gratis!

Enda kravet från vår sida är

att du gör en personlig anmälan.

Vi kan tyvärr inte ta

emot personallistor.

❐

❐ Adressändring

❐

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

Avsluta prenumerationen

Namn ………………………………………………………………………

Gatuadress …………………………………………………………………

Postadress …………………………………………………………………

SÖDRA DALARNAS

RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ansvarar för räddnings-tjänsten

inom Avesta, Hedemora och Norbergs kommuner. Organisationen

omfattar ca 40 heltidsanställda och 100 deltidsanställda fördelade på 6

brandstationer. Inriktningen på vår verksamhet är att i första hand förebygga

olyckor och bränder och därför deltar samtlig personal i det förebyggande

arbetet.

Vi söker nu:

2 st Heltidsbrandmän

pooltjänster, tillsvidareanställning

Läs mer på www.sdrf.nu

eller kontakta personalansvarig Tommy Larsson 0733–64 53 09

Falkenberg har en särpräglad charm med kust och sandstränder, en gemytlig stadskärna vid Ätran samt

den omgivande landsbygden som erbjuder goda möjligheter till utflykt i skog och mark.

Kommunen har 39.000 invånare och är den till ytan största kommunen i Halland.

Vid Falkenbergs Brandförsvar finns en heltidsstyrka och en deltidsstyrka i centralorten samt deltidsstyrkor

i Ullared, Fegen och Vessigebro. Sammanlagt är antalet anställda 35 heltid- och 80 deltidsanställda

FALKENBERG söker

Brandchef

■ UPPGIFTER

Som Brandchef ska Du leda, utveckla och ansvara för verksamheten vid Brandförsvaret

och utveckla samverkan med kommunerna i regionen.

■ KVALIFIKATIONER

Brandingenjörsexamen och erfarenhet av ledarskap från verksamhetsområdet.

■ FRÅGOR/UPPLYSNINGAR

Vill du veta mer, ring:

Kommunstyrelsens ordförande Ingemar Johansson,0346 – 88 61 31,

Kommunchef Rolf Landholm 0346 – 88 61 36, 070 – 63 86 136

eller Trafik- och Räddningsutskottet ordförande Lars Glimvik 0346-178 23.

Det går också bra att kontakta Falkenbergs Brandförsvar 0346- 88 63 00.

Kommunens växel, 0346- 88 60 00, kan ge information om fackliga företrädare.

Vi ser gärna kvinnliga sökande.

■ ANSÖKAN SKICKAS TILL

Din ansökan sänder du senast 6 maj 2004 till:

Personalchefen, Falkenbergs kommun, 311 80 Falkenberg

eller: peter.axelsson@falkenberg.se

Vill du veta mer om Falkenberg, se www.falkenberg.se

Välkommen med din ansökan!

Vid adressändring/avslut

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ……………………………

Gamla adressen vid adressändring

Gatuadress ………………………………………………………………………

Postadress ………………………………………………………………………

Kupongen skickas till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40

32 Platsannonser

Sirenen Nr 3 • 2004

Sirenen Nr 3 • 2004 Platsannonser

■ ■ ■ I Västerbotten skänker brandmännen pengar till – polisen.

När Brandmännens riksförbunds (BRF) lokalavdelning i Skellefteå

höll årsmöte avslutades mötet med att man gjorde en insamling.

Pengarna skänktes till kampen för att bevara polisstationer i kommunens

ytterområden.

Med 140 000 invånare i Sundsvallsregionen och ytterligare 650 000

personer inom en radie på 20 mil är området norra Sveriges största

arbetsmarknad. En mycket väl utvecklad infrastruktur förstärker vår

strategiska placering vid den svenska östkusten, 35 mil norr om

Stockholm.

Inom Räddningstjänsten Sundsvall – Timrå är vi 225 medarbetare

som arbetar för att skapa ökad trygghet för de ca 111 000 invånare

medborgarna som bor i Sundsvall och Timrå kommuner.

Sundsvall–Timrå Räddningstjänstförbund

söker

Brandingenjör

till vår skyddsavdelning

I tjänsten får du både nyttja dina förebyggande kunskaper

och vara med att utveckla det operativa arbetet.

Du samordnar vår tillsynsverksamhet utifrån den nya lagen

om skydd mot olyckor. Dina uppgifter blir även att

inom ramen för avtal med pappers- och massaindustrin i

våra kommuner arbeta med processrelaterade skydds- och

säkerhetsfrågor.

Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå har en väl utvecklad

ledningsstruktur för den operativa verksamheten. Den inre

ledningen, som i normalläget utgörs av vår sambands- och

ledningscentral ,samlokaliserad med SOS, utgör organisationens

strategiska ledning. Denna roll delas av 8 stycken

inre befäl i kombitjänst.

Ditt opertiva ansvarsområde blir att samordna arbetet på

samband- och ledningscentralen och vidareutveckla den

strategiska komponenten.

Efter genomfört introduktionsprogram finns möjlighet till

operativ tjänstgöring.

Du är Brandingenjör med examen från LTH inklusive

RUB- utbildning eller motsvarande.

Erfarenhet från arbete inom processindustri med fokus på

papper och massa samt arbete med skydds- och säkerhetsfrågor

är meriterande.

Arbetet innebär många kontakter med andra människor

varför Din förmåga att möta och samarbeta med andra

människor är viktig för oss. Du bör också ha förmåga att

leda uppgifter från idé till genomförande.

Räddningstjänsten välkomnar kvinnliga sökande och sökande

med annan etnisk bakgrund.

Intresserad?

Välkommen att kontakta oss.

Bitr Räddningschef Leif Fällman

060-13 58 11, 070-653 37 86

Räddningschef Peter Löthman

060-13 58 01, 070-339 58 01

Fackliga företrädare:

SACO: David Norlin 060-13 58 03

SKTF: Börje Stenqvist 060-13 58 16

SKAF: Thomas Funseth 060-12 32 00

Välkommen med din ansökan senast 15 maj 2004

Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå

Björneborgsgatan 40

854 60 Sundsvall

Information om

gräsbrandsrisk

Nu är det risk för gräsbränder.

Av den anledningen finns information

på Räddningsverkets

hemsida (www.srv.se), klicka på

bilden ”vårens brandrisker” till

höger på sidan. Där finns bland

söker

skorstensfejartekniker

för en tidsbegränsad entreprenad om 5 år (2004-10-01 –

2009-10-01) med möjlighet till 2 års förlängning om kommunen

så önskar.

Leksands kommun har drygt 15 400 invånare och kommunen

utgör ett sotningsdistrikt.

Kompetenskrav enligt förordningen om skydd mot olyckor

(SFS 2003:789).

Upplysningar lämnas av räddningschef Krister Ejeros,

tfn 0247 – 80 270

Anbudshandlingar kan beställas från:

Leksands kommun

Inköpsavdelningen

793 27 Leksand

Per Nilsson (tfn 0247 – 80 356)

Anbuden ska vara inköpsavdelningen tillhanda senast

2004-05-15.

Åmåls kommun

Åmåls kommun ligger i norra Dalsland på gränsen

till Värmland. Här lever 13 000 invånare i

en kommun med fin boendemiljö, vacker stadskärna,

rikt föreningsliv och bästa läge vid Vänern.

Besök gärna vår hemsida www.amal.se.

Åmåls Räddningstjänst

Vår organisation består av 4 heltidsbefäl, en assistent

och en 30 deltidsbrandmän.

Vår beredskapsstyrka består av 1 heltidsbefäl

som räddningsledare, 1 deltidsförman, 1 biträdande

deltidsförman och 5 deltidsbrandmän.

Vi söker

annat en karta med brandriskprognoser

samt råd om eldning

utomhus.

Räddningsverket har också

gett ut två Aktuellt-blad. Nummer

3 berör eldning utomhus,

nummer 4 tar upp informationssystemet

för brandrisker i

skog och mar.

33

Sirenen är perfekt för dig som

ska rekrytera personal inom

räddningstjänst och skydd mot

olyckor.

Ingen tidning inom branschen

har sådan täckning som

Sirenen.

Nästa nummer trycks 25 maj.

För att vi ska hinna få med din

annons vill vi att du förhandsbokar

utrymme senast 10 maj

samt lämnar färdig annons senast

17 maj.

Våra spaltbredder är:

1 spalt 41 millimeter

2 spalter 87 millimeter

3 spalter 134 millimeter

4 spalter 180 millimeter

5 spalter 227 millimeter

Priset är 15 kronor per spaltmillimeter

(plus moms).

Vad annonsen kostar räknar

du ut enligt följande exempel:

En annons som är 134 millimeter

bred (3 spalter) och 150

millimeter hög kostar 6 750

kronor (3 x 150 x 15).

Ring eller e-posta om du har

några frågor. Kontaktperson för

annonser är i första hand Per

Larsson, tel 054-13 51 02. Är

han inte inne kan du även tala

med Gunno Ivansson eller Stig

Dahlén.

Ställföreträdande Räddningschef

Brandinspektör/Brandmästare

Vill du som är brandingenjör eller brandmästare vara med och utveckla Räddningstjänsten

och säkerhetsarbetet i den mindre kommunen ? Vill du ha möjlighet att vara delaktig i alla

delar av Räddningstjänstens arbete och vara jourhavande befäl var fjärde vecka ?

Vill du bli en av dem som i god anda arbetar för en kommuns bästa ?

Vi vill använda dina intressen och din potential och ge dig möjlighet att vara med och utforma

ditt arbete hos oss när handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor utarbetas.

Du får mer upplysningar av Räddningschef Leif Larsson tel 0532-172 91. 070-325 83 96.

Fackliga kontaktmän:

SKTF Kjell Karlsson tel 0532-44 902, BRF Bertil Nilsson tel 0532-172 45

Din ansökan med meritförteckning och löneanspråk skickar du senast den 30 maj till

Åmåls Räddningstjänst

Nygårdsvägen 5

662 34 ÅMÅL

Förhandsboka din platsannons senast 10 maj

Annonsera i

Sirenen – boka

senast 10 maj

34

Toppvinsten till Åkersberga

Tyvärr blev det fel på hjälpbokstaven i förra

kryptot. Prickarna råkade försvinna in under bilden

och Ä:et förvandlades till ett A. Vi ber om

ursäkt för missödet.

Den här gången kom den först öppnade rätta

lösningen från Åkersberga. Vi på Sirenen säger

grattis till Agneta Pettersson och övriga vinnare.

Rätt lösning av krypto nr 2/04 gav följande

mening i de tonade rutorna:

Full gas

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret

etc): Agneta Pettersson, Åkersberga.

2–4:e pris (cykelhjälm): Ingvar Sönefors, Falkenberg,

Ingrid Norrman, Simrishamn, Gunnel Björkdahl,

Vårgårda.

5–8:e pris (resebrandvarnare): Sigge Berglund,

Kristinehamn, Thage Dahl, Moheda, Jan Haraldsson,

Grythyttan, Elisabet Philipson, Örebro.

Lösningen till kryptot 2/04

Krypto

Sirenen Nr 3 • 2004

Samma tal – samma bokstav

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden.

Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstav

hela kryptot igenom.

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en

mening som har koppling till bilden.

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet,

kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: resebrandvarnare.

Skicka lösningen senast den 17 maj till: ”Kryptot”,

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sirenen Nr 3 • 2004

ULF LINDÈN, 44, som 1 juli lämnar ansvaret

för sotningsfrågor vid Räddningsverket

och blir ny vd för SSR, Sveriges Skorstensfejaremästares

riksförbund.

”Det kändes rätt att ta

steget nu”

Du har varit med och tagit fram regler för sotningen.

Nu går du över till motståndarna.

– He, he, jag vill kanske inte använda beteckning

motspelare eller medspelare. Men det är

riktigt att jag varit med och satt upp spelregler-

HÅKAN AXELSSON, 41, räddningschef i

Dala Mitt, som i augusti blir ställföreträdande

chef på Räddningsverkets avdelning

för stöd till räddningsinsatser.

”Spännande att

prova något nytt”

Du byter kommun mot central myndighet,

varför?

– Efter 19 år i kommunal räddningstjänst

känns det spännande att pröva något nytt, att få

vara med och påverka utvecklingen av teknik och

Per Pettersson är ny räddningschef

i förbundet Östra Kronoberg

(Lessebo, Uppvidinge och

Tingsryd) efter Alf Backman.

Pettersson har förflutet som

räddningschef i Uppvidinge.

Bengt Ericsson går 1 juni i pen-

Redaktion

Stig Dahlén

Chefredaktör

och ansvarig utgivare

054–13 51 04, e-post:

stig.dahlen@srv.se

Per Larsson

Reporter

054–13 51 02

e-post:

per.larsson@srv.se

Gunno Ivansson

Layoutare, reporter

054–13 51 06

e-post:

gunno.ivansson@srv.se

sion efter 26 år som chef i Lessebo.

Ola Morin, räddningstjänsten

i Helsingborg, har utsetts till

årets stipendiat ur Torsten Mohlins

minnesfond. Han får 10 000

kronor för att studera fartygsbrandsläckning

i Texas, USA.

Bernt Blomgren, CRS skola i

Skövde har fått Räddningsverkets

miljöpris 2003, ett stipendi-

Sirenens uppgift är att beskriva

utvecklingen inom Räddningsverkets

ansvarsområden och stimulera

till debatt i dessa frågor.

Enbart Inledaren på sidan 2 är

att betrakta som Räddningsverkets

officiella linje.

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.

Adress: Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad.

Telefax: 054–13 56 40

e-post: sirenen@srv.se

Prenumeration är gratis. Beställes

skriftligt genom att skicka in

prenumerationstalongen som

Sirenen

Räddningsverkets tidning

Näst Sista

na och nu går över till de som ska tillämpa dem.

Förlängda intervaller och krav i sotningen

har mött kritik från sotarna. Kommer du att

bli kritisk till de förändringar du medverkat

till?

– Visst har sotarna i vissa stycken varit kritiska.

Men det är de som rekryterat mig. Jag vill arbeta

på längre sikt, flytta fokus från hantverket till

mer avancerade tekniska uppgifter.

Så du byter inte uppfattning, utan tar med

dig de intentioner du jobbat efter till nya jobbet?

– Ja, syftet med de nya reglerna är ju att få ett

ökat fokus på brandskyddskontrollen och det är

ju självklart även av stort intresse för branschen.

Vilken blir den viktigaste frågan för dig

som sotarbas?

– Att få igång det nya systemet. Oavsett vad

man tycker så gäller nya regler.

Du jobbade som sotare i 14 år. Att nu bli vd

för sotarna, är det drömjobbet?

– Det får man väl säga. Och det kändes rätt att

ta steget nu. Sedan alla förändringar genomförts

är Räddningsverkets möjlighet att påverka

sotningen begränsade.

nya arbetsformer för räddningstjänsten i Sverige.

Vilken bakgrund har du?

– Uppväxt i Eskilstuna, började som brandingenjör

i Gävle 1985 och via Haninge och Nyköping

kom jag till Arvika, där jag blev räddningschef

1994. Sedan 2001 har jag varit räddningschef

i Dala Mitt. Det känns som om jag varit i

Dala Mitt för kort tid, men när det här jobbet på

verket dök upp kunde jag inte låta bli att söka.

Du hamnade i hetluften och blev smått rikskändis

vid de stora översvämningarna i Arvika

hösten 2000. Erfarenheter därifrån?

– Framför allt att man ska ta till rejält från början,

resurserna kommer ändå inte att räcka.

Du hade lätt att framträda i media. Är det en

medfödd talang?

– Nej, det gäller även här att få hjälp från kunnigt

folk. På Brandskolan fanns fortfarande föreställningen

att media inte är rumsrena. Jag

håller inte med. Jag ser mer media som en viktig

resurs än en belastning.

Programförklaring är för tidigt, men säg

något!

– Det är viktigt att lyssna på verkets kunder,

deras önskemål och förväntningar.

um på 10 000 kr. Andrapriset

gick till Bernt Sjödin, Sandö,

medan Bert Åkerberg och Ola

Borg, Revinge delar tredjepriset.

■ ■ ■ HÖR AV DIG

när personer på ledande poster

i din organisation byter

jobb eller någon nyanställs.

Adresser finns i redaktionsrutan

här nedan.

finns i slutet av varje nummer.

Upplaga: 36 000 exemplar.

Adressändring görs genom att

fylla i talongen som finns i slutet

av varje nummer. Talongen faxas,

054-13 56 40 eller skickas

till: Prenumeration, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad.

Kom ihåg att uppge gamla

adressen vid adressändring!

Tryck: VLT Press, Västerås.

Tryckt på miljövänligt papper.

Nästa nummer, 4/04, utkommer

den 27 maj.

Het vinter 2 – Revanschen! Karlstads bussar åkte i

vintras runt med denna fingerade filmtitel och en

jättebild på Färjestads Jörgen Jönsson, omgiven av

lågor. Isen gick tidigt i år på Klarälven, men särskilt het

blev aldrig hockeyn. När det brände till i finalen var HV

hungrigast. Så nu ståtar Jönköping inte bara med Sveriges

vassaste räddningstjänst, Jönköping regerar på hockeytronen

ett år framåt.

Finalserien blev

en seger också för

båda lagens fans –

en härlig förbrödring

mellan klackarna.

I stället för

med påkar och

knogjärn välkomnade

de varandra

så här till Karlstad

och Jönköping:

– Kom nu grab-

bar går vi på puben och tar en pilsner ihop före matchen!

Puben, ja, dagen efter tryckningen av detta nummer

drar jag till pubarnas högborg. En veckas semester på Irland.

På nyheterna hörde jag att det är rökförbud på Irlands

pubar och restauranger från 1 april. Lät för bra för

att vara sant, ett aprilskämt. Men icke, Irland med sina

fler än 10 000 pubar har faktiskt lagstiftat om denna för

folkhälsan viktiga förebyggande åtgärd.

När ska vi ”hälsosamma svenskar” kopiera denna gåva

för icke-rökare, för rökare som vill sluta och framför allt

för alla de som jobbar på pubar och restauranger?

Fler än 10 000 dör varje i år hjärtinfarkt i Sverige. Rökningen

är den dominerande riskfaktorn. Folkhälsoinstitutet

hävdade nyligen att tobaksrökningen kostar minst

26 miljarder kronor i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall.

Om året! Enligt Världsbanken kräver tobaken

fler liv runtom i världen än aids. Cirka fem miljoner

människor dör varje år i tobaksrelaterade sjukdomar.

Gigantiskt folkhälsoproblem

Antalet rökare i Sverige har trots allt minskat och det visar

att saklig information om skadeverkningar ger resultat.

Motsvarande upplysning och kampanjer om alkoholens

verkningar känns ännu mer angelägen nu när det

väller in billig sprit över gränserna. Studier visar att samhällets

nettokostnader för alkoholmissbruket i Sverige är

cirka 150 miljarder kronor om året.

I dag är alkoholkonsumtionen i Sverige den högsta på

hundra år och med fri införsel från andra länder ser vi nu

början på något som på sikt riskerar att växa till ett gigantiskt

samhälls- och folkhälsoproblem.

Alkoläsk, ja till och med alkoglass, lurar ungdomar att

alkoholdebutera. Försåtliga lådviner höjer konsumtionen

hos lite äldre. En liter whisky till halva priset. Effekterna

kommer snart att märkas på många områden, exempelvis

dramatiskt fler rattfyllerister på vägarna. Många ropar

efter utländska priser på bolaget, ja även att sprit, vin och

starköl ska säljas i livsmedelsbutikerna. För folkhälsans

skull – behåll monopolet och nuvarande priser!

■ ■ ■ ”Kvinnor, ni duger inte!” För 20 år pågick samma

strid inom polisen som i dag på räddningstjänstens heltidskårer.

Argumenten var lika taffliga då som

nu. Vid senaste årsskiftet fanns det 3 159

kvinnliga poliser (av totalt 16 292). Bra jobbat!

När ska räddningstjänsten fatta att den

blir bättre med kvinnliga brandmän?

■ ■ ■ Raketer till nyår och påsk är inte

längre raketer som förr. Sedan säljförbudet

av smällare infördes har de ”snälla”

raketerna förvandlats till en kombination

av raket och smällare. Det är

läge att stoppa den fria försäljningen

till allmänheten. Låt i stället

kommuner, specialutbildade

festfixare och andra med tillstånd

i fortsättningen hantera dessa

pjäser. De inte bara halvt

skrämmer livet ur människor,

hundar och katter. Felaktigt

hanterade orsakar de också

dödsolyckor och många fullständigt

onödiga bränder.

Jönköping

hetast även

på isen

Sista ordet

från Stig Dahlén

Sirenens chefredaktör

Välkomna med synpunker!

e-post: stig.dahlen@srv.se

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs

i denna kolumn är hans personliga och har inget med

Räddningsverkets ståndpunkter att göra.

Posttidning B

Returadress: L 257

651 80 Karlstad

För tio år sen var han ”Mål-Otto”

med hela fotbolls-Sverige.

I dag kan han tvingas bryta träningen

för ett brandlarm.

– Arbetet måste gå före, säger Ulf

Ottosson.

Vi sitter i Degerfors klubbstuga. Väggarna

pryds av vimplar med stolta namn

som Milan, Benfica, Parma och Feyenoord.

Det känns som myt och verklighet flyter

ihop, eller dåtid och nutid.

Men Degerfors lever inte bara på minnen.

Fotbollen är fortfarande livet, även

om motståndaren i den seriepremiär

som Ulf Ottosson förbereder heter Forward

och serien kallas division II Västra

Svealand.

På något sätt lyckas Degerfors kombinera

det som varit med det som är, det

vittnar fjolårets publiksnitt på 1 145

personer om.

– Intresset är fortfarande stort. Det

finns många röd-vita mössor runt planen

även när vi spelar träningsmatcher

långt hemifrån.

Olle Åhlund, Gunnar Nordahl, Ralf

Edström och Sven-Göran Eriksson är

namn förknippade med svensk fotbolls-

Sirenen

Räddningsverkets tidning

Nr 3 2004

På klassisk mark. Stora Valla har sett många storheter. En av dem är Ulf Ottosson. I år ska deltidsbrandmannen försöka sparka Degerfors till division I.

”Mål-Otto” på deltid

historia och Degerfors IF.

1966 ramlade laget ur allsvenskan, efter

24 säsonger i högsta serien. Och

många slog fast att Degerfors kommer

aldrig tillbaka. Men det gjorde föreningen,även

om det dröjde 27 år.

Ulf Ottosson, 36, var den senaste storhetstidens

affischnamn.

– Vi var ett gäng unga och bortskämda

pojkar. Sören Cratz kom hit och gjorde

underverk.

På tre år gick Degerfors från division II

till allsvenskan. Det blev fem allsvenska

säsonger, spel i cupvinnarcupen mot

Parma.

– Den festen var plumpen under min

karriär. Några dagar innan första matchen

mot Parma sparkade Lasse Zetterlund

i Örebro av ena benet på mig.

Testade proffslivet

Ottosson kom tillbaka. Men 1997 var

det allsvenska äventyret över för Degerfors.

Perioden sammanföll med Ulf Ottossons

storhetstid. Han gjorde 27 allsvenska

mål och uppmärksammades

även för en rad mer eller mindre lyckade

proffsförsök i England, Schweiz, Italien

och Portugal. I dag är han med 334 matcher

och närmare 200 mål föreningens

meste spelare och målskytt genom tiderna.

Och nu upprepas tongångarna från

förr: Degerfors kommer aldrig tillbaka

till allsvenskan. Resurserna finns inte på

den lilla orten, och så vidare.

Nedmonteringen av järnverket bidrar

till pessimism.

– Men det påverkar inte fotbollen

nämnvärt. Visionerna finns i föreningen.

Fast jag tror ändå chanserna att nå

allsvenskan är små, säger Ulf.

Målsinnet kvar

I lokalpressen kritiseras talangerna för

att vara det Ulf Ottoson erkänner han

och hans jämnåriga var, nämligen bortskämda.

Det är veteraner som Ulf Ottosson

som visar mest energi på planen.

– Jag skulle vilja se lite mer tag i de

yngre, säger han.

Trevligare är att smeknamnet ”Mål-

Otto” håller än.

– Målsinnet har hängt med även om

tempot inte är det samma. Och det är

alltid lika roligt att göra mål, även om

jag tänker mer på laget i dag.

I allsvenskan tränade laget två gånger

om dagen. I dag har Ulf heltidsjobb, träningen

börjar halv fem, fem dagar i

veckan. Han är fotbollsspelare på deltid.

Brandman likaså.

– Har jag jour går någon av ledarna

med sökaren under träningen. Det har

givetvis hänt att jag fått lämna träningar.

Det har också hänt att han stått över

matcher. Långvarig insats på storbrand

är ingen bra förberedelse för fotbollsmatch.

Räds inte upplevelsen

Ulf Ottosson blev deltidsbrandman för

fem år sedan och han har inga andra

ambitioner än att vara just det.

– Men jag är lite fascinerad av yrket.

Han erkänner att en svår uppgift kan

bli en adrenalinkick. Och han har aldrig

känt oro över vad han ska behöva uppleva.

– Jag klarar nog den biten. Jag resonerar

som att hänt är hänt och gjort är

gjort. Och någon måste göra jobbet.

På fotbollsplanen måste någon göra

målen. Och de gör ”Mål-Otto” mer än

gärna.

PER LARSSON

Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7 ... View more Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7

Delete template?

Save as template ?

Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7 Sirenen Nr 3 • 2004 - Tjugofyra7