Återvinning 2009 - Mynewsdesk

resources1.mynewsdesk.com

Återvinning 2009 - Mynewsdesk

GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Projektledare: Katharina Norborg

Beställare: Anna-Carina Gripwall

Fältarbete: Februari 2009

Omnibusundersökning –

Återvinning 2009

Proj. nr: 090005/090006


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Genomförande

Syfte: Syftet med undersökningen är att få information om

svenska hushålls kunskap om, och attityder till,

avfallshantering.

Ett ytterligare syfte med studien är att se om kunskapen

och attityderna inom området förändras över tiden, dvs.

från föregående mättillfälle i februari 2007.

Metod: Telefonomnibus (CATI)

Urval: Riksrepresentativt urval av män och kvinnor

i ålder 16-84 år

Urvalsstorlek: 1 000 personer

Genomförande: 1-10 februari, 2009

2


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Bakgrundsdata

© GfK Sverige AB, 2009

Kön:

Man

Kvinna

Ålder:

- 29 år

30 - 49 år

50 - 69 år

70 - 84 år

Hushållsstorlek:

1 person

2 personer

3+ personer

Bakgrundsdata

Total, Bas:1 000 Absoluta tal

110

212

257

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600

332

325

346

419

496

504

3


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Bakgrundsdata

© GfK Sverige AB, 2009

Utbildning:

Låg

Medel

Hög

Årsinkomst:

Låg

Medel

Hög

Region:

Götaland

Svealand

Norrland

Stockholm

Göteborg

Malmö

58

83

Bakgrundsdata

Total, Bas:1 000 Absoluta tal

92

112

128

202

200

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550

328

335

373

398

459

4


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Okunskapen är stor om hur stor del av hushållens sopor som återvinns

© GfK Sverige AB, 2009

1.a Vet du hur mycket av hushållens sopor i Sverige som

återvinns som material eller energi?

Nej

79

Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%)

Ja

21

: Endast 13 % av män och

kvinnor yngre än 30 år vet

hur stor del av hushållens

sopor i Sverige som

återvinns som material eller

energi – denna siffra har

inte ändrats alls på 2 år

: Kunskapen om hur stor

andel av soporna som

återvinns är signifikant

högre bland män

: Respondenter med låg

inkomst och/eller med låg

utbildning har lägre kunskap

om hur det förhåller sig med

andelen återvunna sopor

: Kunskapen om hur sopor i

Sverige återvinns som

material eller energi har ökat

med 2 procentenheter sedan

2007

5


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Gemene man tror att drygt hälften av hushållens sopor återvinns som

material eller energi

© GfK Sverige AB, 2009

Nästan allt

1.b Hur mycket av hushållens sopor återvinns som

material eller energi?

Total, Bas:208 Relativa frekvenser (%)

75 %

Ungefär hälften

25 %

Nästan inget

4

8

21

28

39

0 20 40 60 80 100

: 4 av 10 tror att ungefär

hälften av soporna

återvinns

: Ju yngre respondenterna är

ju mera tror man återvinns

som material eller energi

6


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Varannan svensk anser sig veta vilka som tar hand våra hushållssopor

© GfK Sverige AB, 2009

2.a Vet du vilka som ansvarar för att ta hand om

hushållssopor i Sverige?

Nej

49

Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%)

Ja

51

: En signifikant högre andel

män (60 %) än kvinnor

(42 %) anser sig veta vilka

som tar ansvar för att ta

hand om hushållssopor i

Sverige

7


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Kännedomen om vem som tar hand om hushållssoporna är sämst bland

yngre personer

© GfK Sverige AB, 2009

Nej

46

2.a Vet du vilka som ansvarar för att ta hand om

hushållssopor i Sverige?

Nej

68

Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%)

- 29 år (212) 50 - 69 år (332)

Ja

32

Ja

54

30 - 49 år (346) 70 - 84 år (110)

Nej

41

Nej

45

Ja

59

Ja

55

: Kännedomen om vem som

ansvarar för hushållssoporna

i Sverige är störst bland

respondenter i

åldersintervallet 50-69 år

: Kännedomen är också högre

bland personer i 2-personers

hushåll, bland personer med

hög inkomst och bland

personer i Göteborg

8


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Kommunen, tror man, tar det största ansvaret för hushållssopor

© GfK Sverige AB, 2009

2.b Vem tar ansvar för följande hushållssopor i Sverige?

Total, Bas:511 Relativa frekvenser (%)

Tidningar och glasförpackningar

Förpackningar av papp,

plast, metall

Grovavfall

Matrester

Batterier

Elavfall

Farligt avfall

Annat hushållsavfall

1

2

7

10

9

13

16

64

58

69

66

57

58

66

57

0% 20% 40% 60% 80% 100%

De som tillverkar

och säljer

produkterna

Kommunerna Företaget som hämtar

dina sopor t.ex.

Ragnsells eller SITA

27

23

19

22

26

19

19

15

Fastighetsägare,

hyresvärdar

och liknande

6

3

7

3

4

5

4

3

6

7

8

9

Vet ej

5

6

7

7

: Kommunerna upplevs

generellt som den som är

ansvarig för de olika typerna

av hushållsavfall

: Mellan 5 och 10 % av

samtliga kan inte svara på

vem som bär ansvaret för

soporna – okunnigheten har

ökat sedan 2007

: Grovavfall är den enda typen

av hushållssopor som man

inte tycker att tillverkare

och säljare har ansvar för

: Respondenter under 30 år

tycker i högre grad än andra

att det är företaget som

hämtar soporna t.ex.

Ragnsells eller SITA som bär

ansvaret

9


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Materialåtervinning och energiåtervinning är de sätt som får störst acceptans

3. Vad tycker du om följande sätt att behandla och återvinna avfallet?

© GfK Sverige AB, 2009

Minimera avfallet, dvs verka för

att konsumtion och användning

av produkter minskar

Återanvändning

Materialåtervinning som kan

ge nya produkter samt spara

energi och ny råvara

Energiutvinning som ger el och

fjärrvärme och därmed minska

användningen av andra bränslen

såsom kol och olja

Biologisk behandling av avfall, som

ger kompost och biogödsel till jordbruk

och biogas till bilar och bussar

Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%)

1 = Mycket dåligt, 5 = Mycket bra

Deponering, dvs. det som inte kan

återvinnas på något sätt förvaras på

ett säkert sätt under kontrollerade

former

10

67

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100

10

8

4

5

3

Dåligt (1-2) Bra (4-5)

61

77

80

83

86

Medelvärde

3,9

4,3

4,5

4,4

4,3

4,0

: Yngre tycker över lag i lägre

grad än andra att de olika

sätten att behandla och

återvinna avfallet är mycket

bra. Undantaget är

”återanvändning” där yngre

respondenter i signifikant

högre grad tycker att det är

mycket bra

10

: En något lägre andel

respondenter tycker i år, i

jämförelse med 2007, att de

olika sätten att behandla och

återvinna avfall är bra eller

mycket bra


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

3 av 4 anser sig ha tillräcklig kunskap och information för att sopsortera på

miljövänligt sätt. Det brister i kunskapen hos de yngre

4. Anser du att du har tillräcklig kunskap och information om hur du

bör agera för att sortera dina sopor på bästa, mest miljöriktiga sätt?

© GfK Sverige AB, 2009

Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%)

Nej

26

Ja

74

: Respondenter över 50 år

anser i signifikant högre

grad att de har tillräcklig

kunskap och information om

hur man bör agera för att

sortera sina sopor på bästa,

mest miljöriktiga sätt

: Sedan mätningen 2007 har

andelen som anser att de

har tillräcklig kunskap och

information ökat med 3

procentenheter

11


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Kunskapen om sopsortering kommer med åldern

4. Anser du att du har tillräcklig kunskap och information om hur du

bör agera för att sortera dina sopor på bästa, mest miljöriktiga sätt?

© GfK Sverige AB, 2009

Nej

42

Nej

28

Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%)

- 29 år (212) 50 - 69 år (332)

Ja

72

Ja

58

Nej

15

30 - 49 år (346) 70 - 84 år (110)

Nej

17

Ja

82

Ja

85

: Mer än 4 av 10 i åldern upp

till 30 år anser sig inte ha

tillräckligt med kunskap och

information om hur man bör

agera med sina sopor på ett

miljöriktigt sätt

: Kunskapen om sopsortering

har ökat marginellt i

åldersgrupperna 30-49 år

respektive 50-69 år sedan

mätningen 2007

12


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Varannan får information från Kommunen om hur sopor ska sorteras

5. Vilka får du information från om hur du ska sortera dina sopor?

Kommunen

Företag som hämtar dina

sopor t.ex. Ragnsells el. SITA

Fastighetsägare, hyresvärdar

och liknande

Massmedia/tidningar/

dagspress/tv

Familj/sambo/föräldrar/

barn

Skolan/lärare

De som tillverkar och

säljer produkterna

Internet

© GfK Sverige AB, 2009

Soptippen/sopstationen/

återvinningscentral

Jag får ingen information

Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%)

2

2

2

3

3

5

7

16

15

0 20 40 60 80 100

52

: Bara var 5:e svensk under

30 år svarar att de får

information från kommunen

om hur de ska sortera sina

sopor. 14 % av de tillfrågade

i samma ålder säger

sig inte få någon sådan

information alls

13

: I det yngsta åldersintervallet

spelar familj/sambo/föräldrar

och barn samt skola/lärare

en stor roll för spridningen

av informationen

: I det yngsta åldersintervallet

har andelen som fått information

från kommunen

minskat rejält sedan

mätningen 2007


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Insamling av soppåsen sköts bäst!

6. Nöjdhet med den service som erbjuds gällande insamling av ...?

Total, Bas:1 000 Relativa frekvenser (%)

© GfK Sverige AB, 2009

Tidningar och glasförpackningar

Förpackningar av papp,

plast, metall

Grovavfall

Matrester

Batterier

Elavfall

Farligt avfall

Soppåsen

Annat hushållsavfall

1 = Inte alls nöjd, 5 = Mycket nöjd

23

25

20

18

20

11

13

10

6

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100

Inte nöjd (1-2) Nöjd (4-5)

49

54

58

60

61

61

69

74

78

Medelvärde

4,1

3,9

3,6

3,7

3,7

3,5

3,4

4,2

3,9

14

: Störst utrymme för

förbättring avseende nöjdhet

med service som erbjuds

finns inom områdena farligt

avfall samt elavfall

: Bortsett från hanteringen av

”soppåsen” samt av ”annat

hushållsavfall”, är

respondenter i åldern under

30 år avsevärt mindre nöjda

med servicen som erbjuds

jämfört med vad äldre

respondenter är

: Graden av nöjdhet med

servicen är mycket lika den

som uppmättes 2007 –

varken bättre eller sämre


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Tidningar och glas sorteras mest, matrester minst

Tidningar och

glasförpackningar

Förpackningar av

papp, plast, metall

Grovavfall

Matrester

© GfK Sverige AB, 2009

7. Till hur stor del sorterar du och ditt hushåll ert avfall?

Total+Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%)

Total (1 000)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

Total (1 000)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

Total (1 000)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

Total (1 000)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

39

39

42

42

49

51

50

57

58

57

61

67

65

73

74

78

71

77

82

86

20

17

39

36

16

37

35

29

8

10

10

14

10

28

26

22

5

3

14

21

21

21

14

9

14

0 4 2

4 2

4 1

2 2

13

9 4 1

15 5 3

8 6

9 3

19 2 1

27

27

32

23

20

7 4 2

5 6

5 6 2

5 3

3 2 5

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Allt Ganska mycket Ganska lite Inte alls Vet ej

1

2

2

: Män och kvinnor agerar lika

när det kommer till att

sortera sitt avfall

: Jämfört med 2007 är det

idag en signifikant högre

andel av respondenterna

som sorterade sina

matrester, 50 % idag

jämfört med 41 % år 2007

15


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Äldre har blivit ännu bättre på att sortera sitt eget avfall

Batterier

Elavfall

Farligt avfall

Annat

hushållsavfall

© GfK Sverige AB, 2009

7. Till hur stor del sorterar du och ditt hushåll ert avfall?

Total+Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%)

Total (1 000)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

Total (1 000)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

Total (1 000)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

Total (1 000)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

32

45

49

56

56

53

67

67

64

68

71

76

78

82

88

76

82

79

86

77

35

33

31

21

24

24

15

20

21

23

19

16

15

7

15

11

7

7

12

13

4 5 1

11 2

4 3

3 3 1

9 1 2 1

5 5 2

8 9 5

4 5 2

14 5 3 1

12 2 3 2

11

9

5 5 3

7 5

4 6 3

2 4 2

7 3 3 2

8

7

10

8

3

4

7

4

4

4 3

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Allt Ganska mycket Ganska lite Inte alls Vet ej

: Jämfört med 2007 är det

idag en signifikant högre

andel av respondenterna

som sorterar sitt farliga

avfall, 71 % idag jämfört

med 62 % år 2007

Inom alla områden, bortsett

från elavfall och batterier, är

det idag en högre andel

respondenter som sorterar

allt sitt avfall. Framför allt är

det de äldre respondenterna

som blivit ännu bättre på att

sortera

: Främsta anledningarna till

att man inte sorterar sitt

avfall är att det är ”för långt

bort för att lämna”, ”jobbigt”

eller att man ”har så lite

avfall” (främst inom

grovavfall, elavfall och farligt

avfall)

16


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Att vi ökar materialåtervinningen till förmån för miljön är superviktigt!

© GfK Sverige AB, 2009

Total (1 000)

9. Hur viktigt tycker du att det är för miljön att vi ökar

materialåtervinningen?

Total+Kön+Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%)

1 = Inte alls viktigt, 7 = Mycket viktigt

Man (496)

Kvinna (504)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

2

3

2

2

2

3

1

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100

Inte viktigt (1-3) Viktigt (5-7)

90

94

93

95

95

94

96

Medelvärde

6,4

6,3

6,5

6,1

6,5

6,5

6,5

17

: En liten minskning

beträffande hur viktigt det är

för miljön med ökad

materialåtervinning kan torts

allt skymtas sedan

mätningen 2007. Det är i

första hand respondenterna

under 30 år som inte tycker

att det är riktigt så viktigt

: Respondenter med låg

utbildning tycker i lägre grad

än andra att detta är viktigt

: Respondenter i Svealand

tycker i högre grad än andra

att detta är viktigt


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Energiåtervinning, angelägen fråga för alla, men mest för kvinnor

10. Hur viktigt tycker du att det är för miljön med energiåtervinning,

dvs. att utvinna el, värme och biogas från avfall?

© GfK Sverige AB, 2009

Total (1 000)

Man (496)

Kvinna (504)

- 29 år (212)

30 - 49 år (346)

50 - 69 år (332)

70 - 84 år (110)

Total+Kön+Ålder, Bas:( ) Relativa frekvenser (%)

1 = Inte alls viktigt, 7 = Mycket viktigt

3

3

3

4

3

2

2

100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100

Inte viktigt (1-3) Viktigt (5-7)

89

93

91

93

91

96

97

Medelvärde

6,4

6,2

6,5

6,1

6,4

6,4

6,6

: Män, 1 persons hushåll och

respondenter med låg

utbildning tycker i lägre grad

än andra att det är viktigt

för miljön med energiåtervinning

18


GfK Custom Research Återvinning i Sverige 2009 Katharina Norborg 24 februari 2009

Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer

• Svaren idag skiljer sig marginellt från de svar som vi fick vid motsvarande studie för två år sedan

• Kunskapen om återvinning och sopsortering är hög – men det uppväxande släktet har ett och annat kvar

att lära

• Tilltron till att en stor del av avfallet återvinns är högre ju yngre man är, trots detta är de yngsta

respondenterna de som själva är sämst på att återvinna sitt avfall. Återanvändning är något som

tilltalar yngre

• Informationskampanjer om avfallshantering förefaller inte tränga igenom hos unga, utmaningen nu

består i att nå fram till just de unga och till dem med lägre utbildning – här finns de största luckorna

• Signifikant färre män och kvinnor under 30 år tycker att det är viktigt för miljön att vi ökar

materialåtervinningen. Blir man mera eftertänksam med åldern eller kommer denna synen på

materialåtervinning att finnas kvar bland de unga

Lund den 24 februari 2009

GfK Sverige AB

Katharina Norborg

19

More magazines by this user
Similar magazines