Mötesplatser - Svenska kyrkan

a3.mndcdn.com

Mötesplatser - Svenska kyrkan

Mötesplatser

Årsredovisning

2009


Kort om Svenska kyrkan i Göteborg

Nästan 3 000 barn döptes

2009 i Göteborg. Närmare

58 procent av göteborgarna

var medlemmar i Svenska

kyrkan 2

Snabba siffror

Bilden på första sidan: Diakon Thomas Kolandivelu,

Tuve-Säve församling, besöker ett äldreboende där

Britta Spång bor.

2

Så här används kyrkoavgiften

Anslag till andra

organisationer

Guds-

Ekonomisk utjämning tjänster

och musik

Gemensam verksamhet

och stödfunktioner

16,7%

9,1%

Demokrati 1,6%

Kyrkor och

andra byggnader

(exkl kyrkogårdsbyggnader)

4,2%

19,3%

4,6%

Kärn-

Diakoni verksamhet

49,1%

Barn- och ungdomsverksamhet

16,2%

13,2%

15,1%

Vuxen- och

äldreverksamhet

Ung, gammal, liten eller

stor – Svenska kyrkan

angår alla. Här finns

frågor som engagerar

människor! 4

I Gemensam verksamhet och stödfunktioner ingår

bland annat kostnader för församlingsexpeditioner,

informationsverksamhet och IT-funktioner.

3,4%

2009 2008

Antal gudstjänstbesök 870 770 882 056

Antal konfirmerade 1 372 1 315

Antal döpta 2 976 3 172

Tillhörighetsgrad 31/12 57,7 59,7

Antal tillhöriga 31/12 292 994 298 640

Kyrkoavgift, öre per skattekrona 94 94

(inkl begravningsavgift)

Begravningsavgift, öre per skattekrona 13 13

Resultat, tkr 26 488 2 955

(efter finansiella poster)

Tillgångar, tkr 960 181 942 414

Likvida medel, tkr 286 048 280 607

Eget kapital, tkr 770 477 744 063

Soliditet, % 80,2 79,0

Likviditet, % 317 308

Anslag till andra organisationer, tkr 24 601 23 994

Medeltal anställda 978 984

I Svenska kyrkan i Göteborg

arbetar präster,

diakoner och musiker,

men också vaktmästare

och förtroendevalda 8

Snabba siffror

Bilder och illustrationer: sid 1–3, 6–11, 14, 15, 19, 21:

Charlott Emgård, sid 2–4, 32: Martin Schild, sid 7: IKON,

sid 12–13: Fastighetsenheten på kyrkoförvaltningen, sid 3,

18–19: Conny Nylén, sid 3, 34: Annika Hansson

Formgivning: Charlott Emgård


I kyrkovalet har

16-åringar rösträtt.

Om de är medlemmar,

naturligtvis

16

Kyrkobyggnaderna är

viktiga för många, och vi

vill hålla dem tillgängliga

och i gott skick.

12

Vildsvin besökte

kyrkogårdarna under

2009, men även 700

delegater i en stor

kongress 18

Mötesplatser – dialogplatser

Denna årsredovisning presenterar ekonomin under

2009 för Svenska kyrkan i Göteborg. De närmaste

åren har kyrkan anledning att räkna med minskande

inkomster. Det tror jag blir av godo. Kyrkan tvingas

prioritera, det vill säga inte bara fortsätta som förut

utan tänka efter vad som är viktigast.

Temat för denna årsredovisning är, vid sidan om

ekonomin, mötesplatser. Det finns många slags mötesplatser.

Längs småvägar i skogen står ibland ett

vägmärke med ett M, där vägen är lite bredare, så att

man kan mötas. Bilar möts där, och vi höjer kanske

handen till hälsning och tack, när vi passerar, men

mer blir det inte. Kommersiella köpcentra kallar sig

ibland mötesplatser. Där minglar vi måhända, men

framför allt vill många mångla, prångla ut varor

och tjänster.

Hurdan mötesplats vill Svenska kyrkan i Göteborg

vara?

Fastän en stor del av denna skrift

innehåller uppgifter om kyrkans ekonomi,

är kyrkan inte en kommersiell

aktör. Kyrkan säljer inte varor, tjänster

eller idéer. Kyrkans inkomster består

huvudsakligen av den kyrkoavgift

som alla medlemmar betalar. Dessa

inkomster använder kyrkan till att

ordna möten, möten med Gud, möten

oss människor emellan.

Behövs det verkligen en kyrka för

40 000

30 000

Nedgången i samhällsekonomin

märks även i

20 000

kyrkans ekonomi, men

kommer att märkas

10 000

ännu mer om ett år

20

Kyrkonämnden är Svenska

kyrkan i Göteborgs styrelse

och har tolv ledamöter

32

Karta över Svenska

kyrkan i Göteborg

0

2005 2006 2007 2008 2009

Resultat efter finansiella investeringar/ Årets resultat

Verksamhetens resultat

34

Adresser 35

att vi ska kunna möta Gud? Kan man inte lika gärna

möta Gud på andra sätt, till exempel genom att

vistas i naturen eller lyssna på musik? Jo, man kan

möta Gud överallt, men ibland kan det vara lättare

att uppfatta Guds närvaro, när man är flera tillsammans.

När två eller tre är samlade i mitt namn, är

jag mitt ibland er, säger Jesus. Det är som med så

mycket annat, till exempel med fotbollsmatcher. Det

blir roligare när man är många.

Med vilka ord ska vi beskriva vad som händer vid

de kyrkliga mötena? Vi tackar och lovsjunger Gud.

Man kan säga att vi hejar på den Gud, som kämpar

mot allt ont och håller oss i sin hand.

Vad hoppas vi ska hända, när människor möts i

kyrkan? Gudsmöten, naturligtvis, men jag hoppas

också, att kyrkorna i Göteborg ska vara dialogplatser,

platser där vi möts trots att vi tänker och talar

lite olika. Dialog är för mig samtal mellan jämställda:

Ser du vad jag ser? Hur uppfattar du

det som händer? Vi lär av varandra.

Man lär, så länge man har elever.

Bob Hope, den amerikanske komikern,

blev en gång tillfrågad, hur han

ville ha sin begravning. Han svarade:

Överraska mig!

Vid vår begravning kommer vi nog

alla att bli överraskade.

Bo Hanson

Kyrkonämndens ordförande

3


Medlemmarna bär kyrkan

I kyrkan möts det jordiska och det

himmelska. I både vardag och fest i

kyrkan finns stråk av det eviga och

det heliga. Samtidigt finns en öppenhet

för det moderna livets villkor. I

gudstjänster och aktiviteter, oavsett

om formerna är traditionella eller

nyskapande, möter människor varandra

och Gud. Tillsammans blir

man en kyrka – byggnaden är ingen

kyrka utan människorna i den.

Samma kyrkoavgift för alla

Svenska kyrkan bärs av sina medlemmar.

Genom medlemmarnas ideella

engagemang i kyrkan och deras

kyrkoavgifter kan kyrkan fortsätta

att existera och spela en viktig roll i

många människors liv. Den som är

döpt i någon kristen kyrka kan bli

medlem i Svenska kyrkan, den som

inte är döpt tidigare döps och blir

då medlem.

Oavsett var i Göteborg en medlem

bor betalar han eller hon samma

kyrkoavgift. För 2009 var den 94

öre per beskattningsbar hundralapp,

inklusive begravningsavgift på 13

öre. Pengarna fördelas bland församlingarna

i Göteborg så att kyrkan

kan finnas även i de områden där

medlemsantalet är lågt.

Extra pengar till utsatta

Solidaritet mellan församlingar

med goda förutsättningar och dem

med sämre var motivet till att man

redan 1883 började arbeta tillsammans

i formen av en ekonomisk samfällighet.

Samarbetet har utvidgats

genom åren och solidariteten finns

kvar. I de sex stadsdelar i Göteborg

som har högst ohäl-

Anslag till andra

organisationer

4

4,2%

sotal satsar Svenska

kyrkan i Göteborg extra pengar för att

stärka kyrkans arbete i stadsdelarna.

De fem största anslagen till andra organisationer:

Tkr 2009 2008

Göteborgs kyrkliga stadsmission 13 510 13 120

Kyrkans jourtjänst 4 986 4 873

Kyrkans familjerådgivning 2 379 2 341

S:t Lukas i Göteborg 1 731 1 681

Sjömanskyrkan i Göteborg 1 003 974

I dopet blir barnet en del av den kristna kyrkan och vandringen på trons och livets väg

börjar.

Sjömanskyrkan i Göteborg

S:t Lukas i Göteborg

Övriga

4,1 öre av kyrkoavgiften på 81 öre per beskattningsbar

hundralapp ges vidare till andra organisationer. Fördelningen

ser ut så här:

0,3 öre

Kyrkans familjerådgivning

0,4 öre

0,2 öre

Kyrkans

jourtjänst

0,8 öre

0,2 öre

Göteborgs

kyrkliga

stadsmission

2,2 öre


I dopet börjar vandringen

”Låt barnen komma hit till mig”, säger Jesus när hans

lärjungar försöker mota bort de små. ”Guds rike tillhör

sådana som de”.

Dopet är en rit där barnet blir en del av den kristna

kyrkan och en tradition där släkt och familj samlas för att

glädjas åt den nya familjemedlemmen. Under dopet ber

prästen Gud hjälpa dopbarnet att leva i sitt dop dag för

dag, föräldrar och faddrar får i uppgift att vara förebilder

och förebedjare och tillsammans med församlingen leda

barnet på trons väg genom livet.

Barnkörerna bidrar med sång och glädje

Ett sätt att göra det är att ta med barnet till de aktiviteter

Svenska kyrkan i Göteborg har. Det kan vara öppna

förskolor, förskolor eller andra barngrupper där barnet

får en möjlighet att veta mer om sitt dop och den kristna

tron. I alla församlingar i Göteborg finns aktiviteter för

barn i olika åldrar. Hur de ser ut varierar mycket, men ofta

finns en barnkör i församlingen. Barnkörerna medverkar

Engagemang och solidaritet

I tonåren blir många stora frågor aktuella. Duger jag? Vad

är meningen med livet? Vad händer efter döden? Vem är

jag och vad vill jag med mitt liv? Finns Gud? Varför finns

det ondska i världen?

Under konfirmationstiden i Svenska kyrkan får ungdomarna

möjlighet att dyka ner i frågorna och diskutera

dem med varandra och med vuxna. Målet är att ge alla en

chans att ta ställning till den kristna tron. Det är vanligast

att man konfirmeras när man är 14–15 år, men det går att

få konfirmandundervisning även som vuxen.

Nedåtgående trend bruten

Under 2009 konfirmerades 1 372 personer vilket var

25,5 procent av 15-åringarna. 2008 var de siffrorna 1 315

personer, vilket var 24,5 procent och 2007 konfirmerades

25,9 procent av 15-åringarna (1 387 personer). Det innebär

att andelen 15-åringar som väljer att konfirmeras ser

ut att ha stabiliserats och till och med ökat lite. Tidigare

har man kunnat se en tydlig minskning.

En del ungdomar väljer att engagera sig som ledare för

nästa kull konfirmander, andra fortsätter i ungdomsgrupper

och -körer och några engagerar sig på andra sätt i sin

församling.

Alla medlemmar i Svenska kyr-

kan som fyllt 16 år har också

rösträtt i kyrkovalet och kan på det

sättet påverka vilka som ska fatta

viktiga beslut i kyrkan de närmaste

åren.

Kyrkans ungdomsmottagning (KUM)

... finns på Götabergsgatan 28 och kan nås

på telefonnummer 031–755 37 50

regelbundet i gudstjänsterna och ger ett viktigt bidrag

till församlingslivet. De gudstjänster barnen medverkar i

brukar också vara anpassade till barn och familjer. I en

del församlingar finns söndagsskolor under de vanliga

söndagsgudstjänsterna.

Många olika aktiviteter för barn

Svenska kyrkans förskolor har en kristen profil och

följer samma läroplan för förskolor som kommunala

förskolor gör. Flera församlingar i Göteborg har egna

förskolor, en del har enskild kö, till andra står man i den

kommunala kön.

Det är omöjligt att räkna upp alla de olika grupper i

Svenska kyrkan i Göteborg som riktar sig till barn, det

finns allt från spädbarnsmassage och babysång till läxläsningshjälp

för mellanstadiebarn. Det mesta finns samlat

på församlingarnas hemsidor som alla är tillgängliga

genom den gemensamma portalen www.svenskakyrkan.

se/goteborg

Barn- och ungdomsverksamhet

15,1%

3,4%

På många skolor finns Svenska kyrkan i Göteborg närvarande

genom präster eller andra medarbetare. De finns

bland annat tillgängliga för samtal i uppehållsrum och är

också en extra resurs vid kriser. Svenska kyrkan i Göteborg

ger också stöd till Göteborg kyrkliga stadsmission som

driver en ungdomsmottagning där det finns möjlighet att

få samtala enskilt med någon om de frågor som känns

angelägna.

På många håll i Göteborg finns gudstjänster som tilltalar

ungdomar och det finns ofta möjlighet att engagera

sig i till exempel de internationella frågorna.

Engagemang i internationella frågor

Solidariteten med de utsatta sträcker sig över hela

världen. Genom Hela världen, Svenska kyrkans internationella

arbete, stödjer Svenska kyrkan projekt som hjälper

människor i andra delar av världen till en drägligare

tillvaro. Det kan handla om att borra brunnar, delta i

hjälparbetet efter en katastrof eller att vara en del av den

lokala kampen mot hiv/aids. En del av arbetet är opinionsbildning

för att skapa en rättvisare värld.

Lokalt finns möjlighet att hjälpa till med att samla in

till projekten, kanske baka bröd till försäljningar, ordna

en modevisning där kläderna

sedan säljs eller stå med insamlingsbössor.

Bara fantasin sätter gränserna.

5


En mötesplats där livets

högtider och sorger ryms

Mitt i vuxenlivets alla måsten och stressfaktorer, glädjeämnen

och vardagslunk finns ett behov av reflektion

och stillhet. En längtan efter något mer, något större än

det egna jaget. Svenska kyrkan vill vara en plats

för eftertanke. En plats att möta Gud på, men

också en mötesplats mellan människor. Kyrkans

gudstjänster är öppna för alla och många kyrkor

är också öppna under dagen för den som vill gå

in och tillbringa en stund i stillhet.

För den som hellre vill diskutera livets villkor

anordnas på flera håll temakvällar där olika ämnen

tas upp i föreläsningar och diskussioner.

Kyrkoval 20 september 2009

Aktiva medlemmar är en förutsättning för Svenska

kyrkan och det finns många olika sätt att engagera sig

på. Varje församling har ett kyrkoråd eller ett kyrkofullmäktige

som väljs demokratiskt vid kyrkovalet vart fjärde

år. Det senaste kyrkovalet hölls den 20 september 2009.

Det finns också möjlighet att jobba ideellt i olika grupper

eller med praktiska uppgifter.

6

4,6%

Vuxen- och

äldreverksamhet

Medlemskapet i Svenska kyrkan är också ett sätt att

visa solidaritet på. På lokalplanet visar sig solidariteten

genom att pengarna fördelas så att kyrkan kan finnas även

där medlemmarna är få. Dessutom får Göteborgs kyrkliga

Stadsmission anslag från Svenska kyrkan i Göteborg. Pengarna

går bland annat till sängplatser för hemlösa. Global

solidaritet präglar också den lokala församlingen. Svenska

kyrkans internationella arbete Hela världen arbetar tillsammans

med lokala organisationer i andra länder med projekt

för att förbättra livsvillkoren. I Göteborg samlades 2009

in drygt 520 000 kronor till Hela världen.

För både lycka och motgång

Men det finns också en annan global aspekt. Svenska

kyrkan i utlandet har utlandsförsamlingar i många olika

länder. Ofta blir kyrkan en träffpunkt för utlandssvenskar,

en hjälpande hand för behövande resenärer eller en annorlunda

vigselplats.

År 2009 gifte sig 1 084 par i Svenska kyrkan i Göteborg.

Det är något färre än 2008, men de senaste fem

åren har antalet vigda par legat på ungefär samma nivå.

Vart fjärde år väljer medlemmarna vilka som ska styra kyrkan. I september 2009 hölls det senaste kyrkovalet. Rösträtt har man

från 16 års ålder.


Vatten är en förutsättning för liv. Därför har insamlingen före påsk

fokuserat på tillgången till vatten.

Att leva tillsammans är inte alltid lätt, och kyrkan vill inte

bara vara med vid vigseln när det är fest och lycka. Till Kyrkans

familjerådgivning är alla välkomna med sina relationer. Där

finns möjligheten att tillsammans med en familjeterapeut tala

om sina svårigheter och försöka hitta ett sätt att gå vidare.

Hos Svenska kyrkan i Göteborg går det också alltid att nå

någon för samtal. Dagtid finns församlingarnas personal tillgänglig,

till exempel präster och diakoner,

och på kvällar och nätter kan man ringa

Kyrkans jourtjänst eller jourhavande

präst. Svenska kyrkan i Göteborg finns

också närvarande på sjukhus, i häktet, på

Skogomeanstalten och inom psykiatrin.

Kyrkan är också en bärare av kultur.

Kyrkomusiken är en levande del av detta

och det ges många konserter runt om i

staden. De flesta är gratis. De traditioner

som finns kring dop, konfirmation, vigsel

och begravning är också en del av det

svenska kulturarvet, liksom kyrkobyggnaderna

själva och konstföremålen i dem.

Kyrkans

Jourtjänst

... kan nås

på telefonnummer

031–800 650

Gudstjänster

och musik

16,2%

Lundby församling anordnar bussresor

med okänt mål under sommaren.

Det är ett sätt att hjälpa

äldre ur isolering och ensamhet.

Verksamhetssiffror 2009 2008 2007 2006 2005

Antal döpta 2 976 3 172 3 189 3 349 3 281

Antal konfirmerade 1 372 1 315 1 387 1 577 1 493

Antal vigslar 1 084 1 121 1 202 1 291 1 280

Antal begravningar 3 102 3 279 3 218 3 454 3 611

Antal kyrkliga handlingar 8 534 8 897 8 996 9 671 9 665

Gudstjänstbesök 1) 870 770 882 056 857 525 896 067 888 133

1) Totala antalet gudstjänstbesök vid huvud- och övriga gudstjänster samt kyrkliga handlingar.

Gå vidare

tillsammans

med andra

Hos de flesta människor finns en längtan efter gemenskap

och sammanhang. I dag blir många äldre alltmer

isolerade och även på äldreboenden är det svårt

för personalen att hinna med det personliga mötet.

För många präglas de sista åren av livet av ensamhet,

särskilt för den som förlorat sin livskamrat.

Svenska kyrkan i Göteborg arbetar på många sätt

för att bryta isolering och hjälpa människor i sorg att

gå vidare. På dagtid finns många aktiviteter där den

som vill kan bli en del av ett större sammanhang.

Kring lunch- eller fikabord samlas man och

samtalar, det finns grupper för sorgebearbetning

och många församlingar har

anställda/frivilliga som besöker

äldre i hemmen och på äldreboenden.

Arbetskretsarna, där oftast kvinnor handarbetar

tillsammans, är en gemenskapsform

med många år på nacken. Genom åren har

stora summor samlats in till Lutherhjälpen

och SKM (som tillsammans fått det nya namnet

Hela Världen), den lokala kyrkans inredning

eller andra ändamål genom försäljning

av det som producerats i arbetskretsarna.

Formen finns kvar i många församlingar i

Göteborg.

En ständig inbjudan till gemenskap med

andra och med Gud står gudstjänsterna för.

Morgonmässor, lunchandakter, söndagsgudstjänster,

kvällsmässor och aftonböner –

oavsett veckodag finns ofta flera gudstjänster

Diakoni

13,2%

att välja på. Genom att vara en del av den

kristna kyrkan finns vi också i ett historiskt

och andligt sammanhang, ett sammanhang

där hoppet om ett evigt liv får bära även i

tider av ensamhet och motgång.

7


Personal

Rätt person på rätt plats och

Svenska kyrkan i Göteborg ska vara en attraktiv arbetsplats

där rätt person med rätt kompetens finns på rätt

plats och där de anställda upplever att arbetsklimatet är

gott. Så kan man sammanfatta hur personalenheten på

kyrkoförvaltningen ser på sitt arbetsområde. Varje församling

råder själv över både arbetsmiljö, rekryteringar

och kompetensutveckling, men erbjuds verktyg för att

kunna göra ett bra jobb.

En attraktiv arbetsplats innebär en god arbetsmiljö,

både fysiskt och psykosocialt, men också bland annat

kompetensutveckling, bra ledarskap, friskvård och utveckling

av arbetsuppgifter och arbetssätt.

För att underlätta ett systematiskt arbete med arbetsmiljön

finns en pärm där allt material är samlat och som

ger en överblick över arbetsmiljöfrågorna. Där finns

dokument och checklistor både för den fysiska och den

psykosociala arbetsmiljön och en grundtanke är att alla

på arbetsplatsen ska känna ansvar för den gemensamma

arbetsmiljön. På arbetsmiljöronderna som genomförs två

gånger per år lyfts aktuella frågor upp och den lokala

arbetsmiljön diskuteras. Fokusområden för arbetsmiljöarbetet

2009 var stress- och konflikthantering.

Arbetsmiljökommittén har också hand om mångfalds-

och jämställdhetsfrågor. När det gäller till exempel kyrkoherdetjänster

har jämställdhetsmålet på en fördelning

Inom Svenska kyrkan finns fyra yrken som har en särskild, kyrklig utbildning, men

präster, diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker har fler arbetskamrater.

Dessutom finns många som ger av sin fritid för att leda grupper eller vara förtroendevalda

i Svenska kyrkan. På detta och nästa uppslag berättar fem anställda och

en förtroendevald hur deras uppdrag i Svenska kyrkan i Göteborg ser ut.

Präst: Bengt Olsson

Redan som ung ville Bengt Olsson bli präst. Han minns

att han ställde existentiella frågor som liten grabb. Men

när han som 25-åring skulle skaffa sig ett yrke valde han

att läsa till sjuksköterska.

– Jag kände mig för omogen för att läsa till präst. Jag

trodde inte att jag skulle passa, säger han.

Sjukskötersketiden har format honom som människa,

men han tycker också att det var fantastiskt att kunna

ändra inriktning i livet och börja läsa till präst. För 15

år sedan prästvigdes han och nu är han tf kyrkoherde i

Oscar Fredriks församling.

– Kyrkoherdejobbet innehåller mycket problemlösning

och det är roligt, säger Bengt Olsson. Det är ett administrativt

jobb, men jag är fortfarande präst.

Det innebär till exempel att han delar på de gudstjänster

och kyrkliga handlingar som församlingen har med

de andra två prästerna i församlingen. Tidigare har han

jobbat som komminister i samma församling, och det var

inga problem att bli chef för sina kolleger.

– Jag tycker om att jobba med organisationen, se möjligheter

och ge ansvar, säger han. Det var roligt att byta

8

mellan könen på 40/60 procent länge varit avlägset. I

nuläget är 10 av 29 kyrkoherdar kvinnor, vilket innebär

34 procent. På kyrkogårdarna arbetar man aktivt med

att rekrytera kvinnor och personer med annan etnisk

bakgrund än den svenska.

För att mäta arbetsklimatet på de olika arbetsplatserna

erbjuds alla enheter att delta i en enkätundersökning

– Akka (arbetsklimat i Svenska kyrkan). Första undersökningen

genomfördes 2006 och under 2007, 2008 och

2009 upprepades den. Totalt har 34 församlingar (av de

tidigare 37) deltagit i Akka. Kyrkogårdsförvaltningen och

kyrkoförvaltningen har deltagit alla fyra åren.

Resultatet visar bland annat att många i organisationen

upplever att negativ stress och konflikter påverkar deras

arbete. Dessa två områden har legat i fokus i utbildningar

och arbetsmiljöarbete under 2009. Ledarskaps- och arbetslagsfrågor

har lyfts upp i utbildningar som anordnats

i samarbete med Göteborgs stift. I arbetsledarprogrammet

ingår ämnen som coachning, samtal-kommunikationkonflikt,

arbetsmiljö, arbetsrätt, strategisk kompetensförsörjning-rekrytering

och medarbetarskap-grupprocesser.

För 2010 fokuseras arbetsmiljöarbetet och utbildningar

på mångfald och Hot och våld.

Varje år genomförs ett antal utbildningar som erbjuds

alla anställda i Svenska kyrkan i Göteborg. Några av

Möt några av

Samtal är Bengt Olssons forum. Både med sina medarbetare,

församlingsbor och samarbetspartners.

Daniel Nordlund, vaktmästare, Bengt Olsson, kyrkoherde, Doris

Andrén, pedagog och UllaCarin Olausson, kyrkoskrivare.

arbetsuppgifter.

Någonting han tycker kan vara svårt är utvecklingssamtalen

med medarbetarna.

– Vissa saker är svåra att säga till andra, säger han.

Det är också svårt att tackla kyrkans krympande ekonomi

och vad det kommer att innebära för Oscar Fredrik.


ett bra arbetsklimat

utbildningarna 2009 var stressreducerande

ledarskap, gruppdynamik,

konflikthantering och medarbetarskap,

Kom-i-form samt ett antal datautbildningar,

både grundläggande och

fortsättningskurser.

Sjukfrånvaron för 2009 låg på 3,3

procent av den ordinarie arbetstiden.

För år 2008 var siffran 3,7 procent.

Långtidssjukfrånvaron har också

sjunkit från cirka 45 procent av den

totala sjukfrånvaron till ungefär 38

procent. Den viktigaste insatsen är det

förebyggande arbetet, och målet är att

sänka långtidssjukfrånvaron ytterligare.

Friskvård är ett sätt att jobba förebyggande. Under

2009 anordnades temafrukostar med fokus stresshantering.

På kyrkogårdsförvaltningen fortsatte man liksom

under 2008 att under tre månader erbjuda möjligheten

att motionera tre timmar i veckan på arbetstid. Ett av villkoren

var att motionen skulle genomföras i grupp, för att

även de sociala banden skulle stärkas. Friskvårdsbidraget

är ytterligare ett sätt att stimulera till regelbunden motion.

345 personer tog ut sitt friskvårdsbidrag på 1 000

kronor under 2009.

– Här känner jag mig ensam och skulle behöva någon

att bolla med. Är den enda vägen att säga upp folk?,

undrar han. Vilken roll kan frivilligarbetare få i framtidens

kyrka?

Men trots detta är ändå den genomgående känslan

inför jobbet glädje.

– Det känns bra att få vara med och göra något – då

är man engagerad.

– Att få vara med i processen att lära andra något – eller

ta fram det som finns i dem – det är något speciellt.

Orden är Gull-Marie Mares, församlingspedagog i

Älvsborgs församling. Hon valde yrket för att hon ville

jobba med människor och möta dem.

– Jag känner att jag har något att ge, både inåt i organisationen

och utåt genom att förmedla den kristna

tron, säger hon.

Vilka åldersgrupper hon jobbar med har varierat, men

600

500

400

300

200

100

0

580

Församling Kyrkogårdsförvaltning

27 21

Kyrkoförvaltning

Personalen i Svenska kyrkan i Göteborg

uppmuntras att komma med

förslag till förbättringar och utveckling

av arbetet genom förslagsverksamheten.

De goda förslagen belönas och

om förslaget innebär en förbättring

för organisationen får förslagsställaren

en ersättning som beror på hur stor

besparingen är och hur många som

berörs av förslaget.

Rätt person med rätt kompetens på

rätt plats handlar, förutom att erbjuda

kompetensutveckling för den personal

som redan är anställd, mycket om

lyckade rekryteringar. För rekrytering finns en resurs på

kyrkoförvaltningen som både kan hjälpa till att formulera

platsannonser och vara ett stöd under rekryteringsprocessen.

Det kan handla om att tänka strategiskt kring den

tjänst som är vakant eller att hjälpa till med urvalet och

att vara med vid intervjuer.

dem som arbetar i Svenska kyrkan i Göteborg

Församlings pedagog:

Gull-Marie Mare

Könsfördelning 2009

398

46

Kvinnor

Män

113

just nu är det vuxna.

Tillsammans med

andra i arbetslaget

ska hon strukturera

vuxenarbetet och

hitta en röd tråd i det

som görs. Men hon

jobbar också med

konkreta aktiviteter,

som Liv i balanseftermiddagar.

– Vi pratar om något

aktuellt ämne,

men ger det en biblisk

prägel, äter tillsammans

och mediterar,

säger Gull-Marie Mare.

Läs mer i not 7 på sidan 29–30 !

Gull-Marie Mare har stor frihet

att påverka hur hennes arbete

ser ut, och det trivs hon med.

Att få prata om det väsentliga i livet är en rolig del av

jobbet, men också att hon får lov att vara en idéspruta

och se möjligheterna.

– Vi fokuserar mycket på församlingens styrkor nu

inför strukturförändringen. Det är spännande att få se

möjligheterna med den, säger hon.

9

Personal

Texten fortsätter på nästa sida


Personal

Möt några av dem som arbetar i Svenska kyrkan

Men möjligheter kan ibland kännas som krav.

– Jag har fått forma min tjänst mycket själv, utifrån

den inriktning den har, säger Gull-Marie Mare. Ibland

känns det motigt när jag känner press på mig att komma

med något nytt, men i grunden är det väldigt förmånligt

att få jobba så.

Gunnel Claesson är diakon i Hjällbo. Hon jobbar bland annat med språkträning.

”Brist på svenska språket är den största resursbristen här”, säger hon.

Diakon: Gunnel

Claesson

Efter 25 år som ämneslärare på högstadiet sadlade Gunnel

Claesson om till diakon. Ändå säger hon att det inte finns

något som är så kul som att vara lärare.

– Jag har alltid stormtrivts, säger hon, men för att vara

en bra lärare måste man vara 100 procent engagerad hela

tiden. Under långa perioder jobbade jag betydligt mer än

45 timmar i veckan och började fundera på hur länge

jag skulle orka.

Kallelsen har inte handlat så mycket om yrkesval, utan

om att leva ett öppet liv och följa Jesus oavsett om hon

är lärare eller diakon.

– Jag försöker jobba mycket i grupper, för att det händer

så mycket då, säger Gunnel Claesson. Deltagarna kan

stödja varandra och det är så jag vill jobba.

Hennes tanke är att diakonens uppdrag är att leda

och organisera det diakonala arbetet som sedan hela

församlingen utför.

– Vi är alla diakoner. I fornkyrkan upptäckte man tidigt

behovet av att organisera det diakonala arbetet, säger hon,

och så fick några det specifika uppdraget. Men diakoni

är allas ansvar.

Angereds församling, där Gunnel Claesson jobbar, har

! Läs mer på sidan 18

10

också bestämt sig för att inte hålla på att dela ut småsummor

till dem som söker kyrkans hjälp. De två hundralapparna

känns kanske bra i stunden för båda parter, men

de förändrar ingenting.

– Vi ser att det sättet att jobba riskerar att böja folk och

göra dem mer till offer, så i stället jobbar vi med samtal

där man försöker hitta lösningar utifrån

den egna kraften. Från kyrkan ska människor

kunna gå med rak rygg.

Det arbetssättet har hon med sig från

arbetet med ungdomar och hon vet att

människor växer med uppgiften om någon

tror på en.

Organist:

Rolf-Åke Fält

Rolf-Åke Fält spelade piano för organisten

i kyrkan som ung. Så bytte han pianolärare

och organisten föreslog att han skulle börja

ta orgellektioner för honom i stället.

– Då blev det orgel i kyrkan och sen var

jag fast, säger Rolf-Åke Fält.

Under gymnasietiden gick han sommarkurser

och sommaren efter att han tagit

studenten tog han även kantorsexamen.

Sedan följde vikariat som skolkantor och musikhögskola

i Malmö.

– Jag sökte på vinst och förlust och kom in! Då var jag

20 år gammal, säger han.

Musiken är naturligtvis den största beståndsdelen i jobbet

som organist i Carl Johans församling, Rolf-Åke Fält

kan ibland spela på upp till fyra begravningar i veckan,

men möten och samtal är också en viktig del.

– Jag vill inte vara en musikmaskin, säger han, så jag

vill gärna föra en dialog i samband med dop, vigslar och

Rolf-Åke Fält trivs som bäst i sitt jobb när han känner att det

finns ett engagemang, en värme och hjärta i det man gör. Att

alla i arbetslaget jobbar för samma sak är viktigt.


i Göteborg

begravningar. Känner jag att det är läge kan jag föreslå

musikstycken.

Han är även en del av teamet som jobbar med konfirmander

i församlingen och förväntas också öva för

egen del.

– Jag jobbar med både tradition och förnyelse när det

gäller vad jag spelar, säger Rolf-Åke Fält, både för min

egen skull och för lyssnarnas.

Om det finns någon musikalisk profil i församlingen

är det nog att man sällan eller aldrig har några renodlade

konserter utan att musikverksamheten är integrerad i

gudstjänsterna.

– Vi jobbar med att hålla en stor bredd stilmässigt och

vi värnar den levande musiken, säger Rolf-Åke Fält.

Arbetet som kyrkomusiker innebär jobb under många

kvällar och helger, men det är inte det som han upplever

som tungt.

– Att spela på en begravning när någon ung gått bort

eller där den döde tagit livet av sig, det är tungt och svårt,

men samtidigt engagerande.

Vaktmästare:

Marie Rodin

– Kan du trolla med knäna?,

borde vara den första frågan

vid en anställningsintervju

för en vaktmästartjänst, säger

Marie Rodin, vaktmästare i

Högsbo församling.

Hennes jobb följer ingen

rak linje, men är å andra sidan

väldigt varierat. Hon håller

koll på lokalerna och ser till

att lamporna och kopiatorerna

fungerar och hon klipper gräs

och buskar och rensar rabatter.

Ett tag hade hon också en liten

grupp frivilliga som hjälpte till

att sköta rabatterna utanför

Kaverös kyrka.

Hon är också vaktmästare

Marie Rodin är noggrann. Kistbockarna

ska stå rakt.

vid begravningar. Då ställer hon fram kistbockar och ljusstakar

och ser till att altaret är fint med ljus och blommor.

– Om det kommer folk tidigt till begravningen bjuder

jag dem på kaffe, säger hon.

Men det är inte bara begravningsföljen som Marie

Rodin fixar fika till. Att duka, handla, fixa kaffe och se

till att det finns smörgåsar till församlingens grupper är

en uppgift som tar mycket tid.

Det är variationen som hon tycker bäst om med jobbet.

En nackdel är att många saker dyker upp samtidigt. Då

händer allt på en gång. Man måste kunna hantera stress

och kunna säga nej.

Marie Rodin ser till att de som använder lokalerna vet

var hon finns om de behöver fråga om något. Visst har

hon checklistor på vad som ska göras inför en begravning,

men hon är alltid beredd på det oväntade.

– Det kan vara att det kommer fler än väntat till minnesstunden,

då får man försöka fixa extra fika på något

sätt, säger hon.

Det är då konsten att trolla med knäna behövs.

Förtroendevald:

Axel Hanson

Det var inte en enskild fråga som fick Axel Hanson att

engagera sig i kyrkopolitiken, snarare en önskan om att

kyrkan på ett tydligare sätt ska rymma fler.

– Kyrkan har många medlemmar, och jag skulle önska

att alla räknades in, säger han.

Axel Hanson är ordförande i kyrkorådet i Lundby

församling och han ser att det finns ett vi och

dom-tänkande inom Svenska kyrkan.

– En del medlemmar blir betraktade som

externa personer, trots att de också är medlemmar.

Han tror att en del av gränserna uppkommer

genom att dem han kallar kyrkans kärna

gärna vill leverera, ge något. Han tror också att

det spelar roll hur kyrkans arbete organiseras.

I Lundby församling jobbar de på att göra

plats för fler. Ett litet steg i den riktningen är de

distriktsråd och öppna forum som har skapats.

– Församlingen vill lämna utrymme för

fler åsikter och mer engagemang, säger Axel

Hanson.

Ett sätt att öppna för fler är att engagera

fler frivilliga i församlingens arbete, och det

är något som Axel Hanson gärna skulle se

mycket mer av.

Själv är han jurist till yrket och jobbar som

föredragande i Regeringsrätten. Juridiken ser

han som en resurs

som han försöker

bidra med vid sidan av sitt

uppdrag i kyrkorådet.

– Att kyrkan på ideell basis

tar in det yrkeskunnande som

finns hos medlemmarna vill jag

jobba för, säger han. Jag önskar

att kyrkans anställda i många

positioner ska se sig själva som

samordnare och coacher av

ideella medarbetare, säger han.

Tänk så mycket kyrkan skulle

kunna uträtta!

Axel Hanson vill se

fler ideella krafter i

församlingarna.

11

Personal


Fastighet och miljö

Banden till kyrkobyggnaderna

En kyrka är inte bara en byggnad, vilken som helst. Det

är en mötesplats mellan himmel och jord där viktiga

ögonblick i livet högtidlighålls. Genom dop, konfirmation,

vigslar och begravningar knyts känslomässiga band

till kyrkan, band som är starka och betydelsefulla. Det är

viktigt att kyrkan finns kvar och vårdas.

Kyrkobyggnaden är också full av historia. Föremål av

olika slag och till synes obetydliga detaljer rymmer berättelser.

Att gå runt i ett kyrkorum kan vara som att vandra

genom den kristna traditionen, att röra sig i olika tider.

I kyrkorummets stillhet och tystnad finns möjlighet

att tända ett ljus, sitta ner och hinna ikapp sig själv. I de

samlingar och gudstjänster som hålls i kyrkorna finns

utrymme för att möta det heliga, att uttrycka glädje och

sorg och att få lägga ner det som tynger.

Kyrkobyggnaderna är också starkt förknippade med

kultur av olika slag. Konst, musik, miljöer och tankar från

många tidsperioder ingår i det kulturarv som Svenska

kyrkan förvaltar. Kyrkans många rum och miljöer utgör

en konkret del av denna kultur. Kyrkorna, de medeltida

valven, konsten och kyrkogårdarna bjuder på rika kulturupplevelser.

Man kan tycka olika om denna kultur men

den är ett ofrånkomligt arv. Ett arv som vi kan uppskatta

och ta till oss eller förkasta och ta spjärn emot. Men vi behöver

veta något om det för att kunna förhålla oss till det.

Från medeltid till i dag

Behovet av kyrkorna som gudstjänstlokaler förändras

när samhället och staden förändras. För att det ska

vara lättare att se vad lokalerna faktiskt kostar togs ett

internprissystem fram under 2008. De nya internhyrorna

beräknades under 2009 och införs 1 januari 2010.

För närvarande förvaltas totalt cirka 160 byggnader,

varav 67 kyrkor, av Svenska kyrkan i Göteborg. Bland

fastigheterna finns medeltida kyrkor, men också moderna

lokaler, en spännvidd som är ovanlig utanför kyrkans

värld. Drygt hälften av kyrkorna är K-märkta.

Öppna och tillgängliga lokaler

Fastighetsskötseln är ett av de områden som utretts

för att se vad som går att göra effektivare. Hur lokalvården

ska vara organiserad är en del av den

utredningen.

Under 2009 anställdes en städchef som

tillsammans med församlingarna har genomfört

en planering av hur lokalvården ska

kunna samordnas. Den nya organisationen

träder i kraft den 1 april 2010. Samordningen

av fastighetsskötseln ligger längre

fram i tiden.

Fastighetsenheten har under 2009 inlett ett förändringsarbete

i syfte att förbättra samarbetet och kommunikationen

med församlingarna. Under våren hölls

en workshop med förtroendevalda, representanter från

församlingarna och ledningen inom kyrkoförvaltningen.

Förändringsarbetet fortsätter under 2010.

Svenska kyrkan i Göteborg har en strävan att kyrko-

12

Kyrkor och

andra byggnader

(exkl kyrkogårdsbyggnader)

19,3%

I Mariakyrkan lades nytt golv in under renoveringen.

rummen ska vara öppna och tillgängliga. Tillgängligheten

handlar både om vilka tider kyrkan är öppen och om

att ett eller flera funktionshinder inte ska vara något

hinder för att besöka en kyrka. Större förbättringar av

tillgängligheten görs vid planerade renoveringar och

ombyggnationer, medan enkla åtgärder genomförs

löpande.

Under 2009 genomfördes ett antal byggprojekt,

bland annat invändig renovering av S:t Pauli kyrka,

både in- och utvändig renovering av Mariakyrkan,

ombyggnad av expedition i Brämaregårdens kyrka och

flyttning av Vårfrukyrkans orgel till Allhelgonakyrkan.

Miljöprogram

Under 2010 planeras bland annat ombyggnad av taket

till församlingshemmet i Oscar Fredriks församling,

fasad- och fönsterrenovering av Oscar Fredriks kyrka och

en om- och tillbyggnad av Näsets kyrka pågår redan. Det

finns också indikationer på att planfrågan för den nya


är starka och betydelsefulla

kyrkan i Amhult löses under året.

Vid byggprojekt tillämpas ett miljöprogram som bland

annat reglerar vilka material som ska användas, hur

avfallet ska tas om hand och ger riktlinjer så att driften

av byggnaden blir så miljövänlig som möjligt när byggprojektet

är klart.

Det pågår också ett arbete med att ställa om energiförbrukningen

så att Svenska kyrkan i Göteborg använder

förnyelsebara energikällor. Under 2009 installerades

värmepumpsanläggningar i Utby församlingshem och

Grevegårdens kyrka, ventilationssystem med värmeåtervinning

i Lundby och Säve församlingshem, samt fjärrvärmeanläggningar

i Älvsborgs kyrka, församlingshem

och prästgård. Fjärrvärmen ersatte oljepannor.

Åtgärderna för 2010 är bland annat att bygga om

eller byta ut ventilation och styrsystem i Oscar Fredriks

församlingshem, Högsbo kyrka och församlingshem och

Brunnsbo kyrka. I S:ta Birgittas kapell ska den gamla

oljeuppvärmningen bytas ut. Vilken uppvärmning det blir

Nyckeltal

Kronor/m 2 2009 2008

Förebyggande underhåll

och service 17 17

Avhjälpande underhåll 41 44

Planerat underhåll 320 169

Konsulttjänster, brandsyn 18 12

Försäkringar och självrisker 45 47

Summa 441 289

tkr

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Utgifter fastighetsprojekt

2005 2006 2007 2008 2009

varav som driftskostnader

varav som investeringar

Kostnader för några byggprojekt 2009

Byggprojekt Total kostnad (tkr) Kronor/m 2

S:t Pauli kyrka,

invändig renovering 12 999 18 977

Mariakyrkan,

in- och utvändig renovering 5 168 15 290

Utby församlingshem, värmepump 1 196 2 623

Grevegårdens kyrka, ventilationssystem 900 1 092

Lundby församlingshem,

ventilationssystem 1 770 2 445

Säve församlingshem,

ventilationssystem 768 1 259

Älvsborgs kyrka, församlingshem och

före detta prästgård,

fjärrvärmeanläggning 830 429

Brämaregårdens kyrka,

ombyggnad av expedition 499 4 990

avgörs av vad länsstyrelsen anser är godkänt att göra i

byggnaden.

Kyrkobyggnaden är en del av församlingens och landets

historia. Som medlem i Svenska kyrkan är man med och

bevarar kyrkobyggnaden och därmed en del av Sveriges

historia.

Läs mer på sidan 14–15 !

13

Fastighet och miljö


Fastighet och miljö

Miljöarbetet ska genomsyra

Svenska kyrkan tar det växande miljöhotet på allvar. Det

som driver Svenska kyrkan till ett aktivt miljöarbete är

tanken att miljö, ekonomi, sociala frågor och kristen tro

hör ihop. Därför är målet att miljöarbete inte ska vara en

egen verksamhet utan i stället genomsyra allt som görs.

Vi har fått ett ansvar att förvalta jorden, vi äger den inte,

och det synsättet får praktiska konsekvenser.

Vid de olika byggprojekten i Svenska kyrkan i Göteborg

tillämpas ett miljöprogram där både yttre miljöpåverkan

och inomhusmiljöns hälsopåverkan beaktas. Den

innehåller detaljerade regler kring bland annat

l Energianvändning – både i byggprocessen och i

driften

l Råvaror och byggmaterial – material och system

med lång livslängd ska prioriteras

l Miljö- och hälsoskadliga ämnen – både under byggtiden

och när det gäller inredning

l Avfall – sortering av bygg- och rivningsavfall, samt

källsortering när byggnaden tas i bruk

l Utsläpp till mark, luft och vatten – minimera transportbehov,

använd förnyelsebara bränslen om möjligt

Ingen olja för uppvärmning är målet

Miljötänkandet märks i både stort och smått. Samfällda

kyrkofullmäktige har tagit ett övergripande beslut om att

minska andelen köpt energi och avveckla fossila bränslen

(olja) för uppvärmning till år 2019. För att nå dit installeras

bergvärmepumpar eller fjärrvärme i fastigheterna

allt eftersom. Även andra energikällor övervägs, som

exempelvis solenergi för att värma vattnet till delar av

kyrkogårdsförvaltningen.

Under 2009 skickades en intresseanmälan till Göteborgs

stift som gällde investering i vindkraftsparker.

I Lundby församlingshem har ventilationen bytts ut. I taket hänger tygdon

för tilluft och frånluften passerar ut genom trummorna ovanför dörren.

I byggnaden finns två värmeväxlare. Nasser Rakabdar är ansvarig för

värme- och ventilationsfrågor på kyrkoförvaltningens fastighetsenhet.

14

En sådan investering skulle på sikt kunna bidra till att

Svenska kyrkan i Göteborg minskar sina kostnader för

köpt el väsentligt.

Energiförbrukningen följs upp varje månad och oljeförbrukningen

har minskat stadigt varje år. Målet att

helt utesluta olja som energikälla för uppvärmning väntas

vara uppfyllt senast 2019. Elförbrukningen har minskat

något jämfört med 2008, och även fjärrvärme- och oljeförbrukning.

Den totala energiförbrukningen har därför

också minskat.

Tekniska åtgärder är bara en del av energibesparingarna.

Fastighetsenheten utbildar också vaktmästare i

energioptimering och effektivisering. En sådan utbildning

innehåller bland annat räkneexempel på hur mycket

energi man sparar på att sänka inomhustemperaturen

en grad och se över när ventialtionen behöver vara igång

och hur mycket. Under hösten genomfördes en sådan

utbildning och fler planeras.

Exempel på miljöfrämjande åtgärder är att arbetsmaskiner

på kyrkogårdsförvaltningen använder alternativa

drivmedel, som till exempel el, och de leasingbilar som

finns är till stor del miljöbilar. Källsortering är en del av

personalens rutiner, och även att hämta information via

intra- och internet och använda elektroniska formulär för

att minska pappersåtgången.

Analys av hela miljöpåverkan

Vid upphandlingar i Svenska kyrkan i Göteborg används

miljökriterier i en livscykelananlys. En sådan analys

innebär att man följer produkten under hela livscykeln

och tar reda på hur mycket energi, utsläpp och andra

belastningar som krävs för att utvinna det produkten är

tillverkad av, transporten till fabriken och tillverkningsprocessen.

Analysen visar också hur mycket

energi som går åt när produkten används,

underhålls, återanvänds och återvinns, samt

vad som händer när den blir avfall.

Svenska kyrkan i Göteborg har avtal med

Renova när det gäller skrotning och återvinning

av vissa produkter, till exempel datorer.

Etiska regler för kapitalförvaltning

Även vid kapitalförvaltning finns riktlinjer

när det gäller miljö, men framförallt en etisk

policy kring placeringar. De grundar sig i att

människan fått ett uppdrag av Gud att vara

förvaltare av skapelsen. Därför ska Svenska

kyrkan inte äga företag som inte uppträder ansvarsfullt

etiskt eller ur miljösynpunkt. I policyn

finns restriktioner kring ägande i företag som

producerar eller säljer alkohol, tobak, vapen,

pornografi samt ägande i spelföretag.

Fler och fler inser att det en enskild person

gör påverkar andra, ibland nära och ibland

långt bort. Svenska kyrkan i Göteborg vill

hjälpa till att sprida den medvetenheten till både

anställda och besökare.


inte vara en egen verksamhet

Under 2009 byttes det gamla värmesystemet, som var direktverkande el, i Utby kyrka och församlingshem ut

mot en bergvärmepump. Vaktmästare Johan Pantzar är nöjd med det nya systemet.

Nyckeltal miljö 2009 2008 2007 2006 2005

Elförbrukning (GWh) 5,1 5,4 5,3 5,1 5,0

Fjärrvärmeförbrukning (GWh) 10,4 11,1 11,1 10,1 10,2

Oljeförbrukning (GWh) 0,8 1,3 1,3 1,3 1,6

Total energiförbrukning 16,3 17,8 17,7 16,5 16,8

Vattenförbrukning (m 3 ) 20 147 17 773 16 962 17 608 16 971

Kommentar till nyckeltalen

Normalårskorrigeringen har justerats,

även för tidigare år. detta görs eftersom

referensperioden för normalårskorrigeringen

är ändrad från och med

2003 till en referensperiod med högre

temperatur, men vi har tidigare använt

den gamla referensperioden.

Ett normalår med nya referensperioden

1970–2000, blir cirka tre

procent varmare än tidigare. I energiuppföljningsprogrammet

Kilowatten

har den ”gamla” normalårskorrige-

ringen använts. När vi 2010 övergår

till energiuppföljningsprogrammet

som Göteborg Energi levererar, Erapporten,

används den ”nya” normalårskorrigeringen.

En omräkning av energianvändningen

för uppvärmning är därför

gjord för att kunna jämföra energianvändningen

i framtiden mot historiska

uppgifter. Ett korrigeringsvärde för

respektive år har använts vid omräkningen.

15

Fastighet och miljö


Organisation

Solidaritet, samverkan och

Församlingarna i Svenska kyrkan har till uppgift att fira

gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och

mission. Kyrkogårdsförvaltningen arbetar med begravningar

och gravskötsel. För att dessa kärnverksamheter

ska fungera behövs en rad stödfunktioner – administration,

fastighetsskötsel och -underhåll, IT, lokalvård,

ekonomi och så vidare.

I Göteborg finns sedan 1 januari 2010 30 församlingar

som samarbetar i en ekonomisk samfällighet, vilket bland

annat innebär att en del av stödfunktionerna samordnas.

Organisationsformen är också ett uttryck för solidaritet

mellan församlingarna. Den kyrkoavgift medlemmarna

betalar är lika för alla i hela Göteborg och den fördelas

sedan till församlingarna. På så vis kan Svenska kyrkan i

Göteborg fortsätta att finnas och fungera även i områden

med låga medlemstal. Redan 1883 bildades samfälligheten

och den är den största i Sverige.

En hel del av stödfunktionerna utförs av kyrkoförvaltningen,

som har en dubbel roll. Den ska verkställa de politiska

beslut som fattas i kyrkonämnden och

samfällda kyrkofullmäktige, men har också

en konsultativ roll gentemot församlingarna.

Exempelvis finns möjlighet att få råd och stöd

vid rekryteringar, ställa frågor till IT-support

eller reda ut vilka avtal som gäller.

16

Valnämnd

5 ord + 2 ers

Samfällda kyrkofullmäktige 2010–2013

81 ordinarie ledamöter (ord) 77 ersättare (ers)

Informations -

utskott

5 ord

Utbildningsutskott

5 ord

Arbetsmiljökommitté

Kyrkonämnd

12 ord + 7 ers

Gemensam verksamhet

och stödfunktioner

Kulturutskott

5 ord

Löneutskott

5 ord

Miljöråd

5 ord

16,7%

Under 2009 har ett förändringsarbete inletts på fastighetsförvaltningen

för att bland annat förbättra relationerna

med dem som använder lokalerna. Den beslutade

centrala städfunktionen har tagit fastare form och träder

i kraft 1 april 2010. Två bokningscentraler som betjänar

flera församlingar i samma kontrakt har startats.

Det har blivit vanligare att två eller fler församlingar

samverkar kring tjänster, så att till exempel en klockare,

vaktmästare eller informatör har flera arbetsplatser. På

så vis kan informatören ha en heltidstjänst trots att en

enskild församling inte skulle ha råd med en heltidsinformatör.

Allt eftersom ekonomin väntas krympa blir samverkan

och samordning viktigare. Svenska kyrkan i Göteborg

har de senaste åren lagt undan pengar för att kunna göra

förändringar på ett ansvarsfullt sätt och på så sätt rusta

sig för framtidens sämre ekonomi.

Demokrati med rösträtt för 16-åringar

Svenska kyrkan är en demokratisk organisation

där medlemmarna genom att

rösta i kyrkovalet väljer vilka som ska sitta

i kyrkoråd eller kyrkofullmäktige, samfällda

kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet.

Valen hålls vart fjärde år och nästa

Kyrkogårdsstyrelse

7 ord + 3 ers

Arbetsutskott

3 ord

Fastighetsnämnd

7 ord + 3 ers

Orgelutskott

3 ord

Valberedning

6 ord + 3 ers

Revision

5 ord + 5 ers


demokrati i Svenska kyrkan

kyrkoval hålls 2013. Alla som tillhör Svenska kyrkan och

har fyllt 16 år har rösträtt. Under 2001 hölls det första

kyrkovalet sedan Svenska kyrkans relationsändring till

staten. Då röstade tio av hundra röstberättigade

göteborgare, jämfört med sju av hundra

i valet 1997.

Vid kyrkovalet 2005 röstade åtta procent

av de röstberättigade i Göteborg och i det

senaste valet 2009 ökade valdeltagandet

i Göteborg med en procentenhet till nio

procent.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans

högsta beslutande organ och har 251

ledamöter.

I Göteborg är samfällda kyrkofullmäktige

högsta beslutande organ. Det

har 81 ledamöter som tillhör sex olika

nomineringsgrupper.

Fullmäktige fastställer kyrkoavgiften,

lämnar förslag på begravningsavgift till

kammarkollegiet

och fördelar ekonomiska

anslag till församlingarna,

Demokrati 1,6%

Ekonomisk enhet

Verksamhetsområde

Vasa

Torslanda-Björlanda

Tynnered Styrsö Backa Angered

30 församlingar

Kortedala Högsbo Björkekärr Johanneberg

Askim

Örgryte

Bergsjön

Tyska

Tuve-Säve

Haga

Carl Johan

Näset

Oscar Fredrik

Masthugg

Gudstjänst

Undervisning

Diakoni

Mission

kyrkogårdsstyrelsen och övriga

verksamheter.

Älvsborg

Annedal

Nylöse

Domkyrko

Västra Frölunda

Härlanda

Bergum

S:t Pauli

Lundby

Gunnared

Mandatfördelning i samfällda

kyrkofullmäktige

bildar en

S, 22 Posk, 27

Öka, 28

Sedan den 1 januari 2010 finns det 30 församlingar i Svenska kyrkan i Göteborg.

Kyrkoförvaltning

Ekonomi Fastighet

Information IT

Personal Utveckling

Administration

Fullmäktige utser också ledamöterna i kyrkonämnden,

fastighetsnämnden, kyrkogårdsstyrelsen, valnämnden

och styrelserna i Kyrkans Jourtjänst och Kyrkans famil-

jerådgivning.

Kyrkonämnden är styrelsen för Svenska

kyrkan i Göteborg och har bland annat det

löpande ansvaret för ekonomin, tar fram

budgetförslag och utser ledamöterna i de

olika utskotten.

Varje församling har ett kyrkoråd

som beslutar om den lokala verksamheten

och lämnar budgetförslag till

kyrkonämnden.

Nomineringsgrupperna i samfällda

kyrkofullmäktige:

Arbetarepartiet-socialdemokra-

FK, 2 terna (S)

Fisk,1 Folkpartister i Svenska kyrkan

(Fisk)

KVG,1

Frimodig Kyrka (FK)

Kyrkans väl i Göteborgs kyrkliga

samfällighet (KVG)

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk)

Öppen kyrka – en kyrka för alla (Öka)

Kyrklig samfällighet

Kyrkogårdsförvaltning

Begravning

Gravupplåtelse

Begravningsplatser

Kremering

Gravskötsel

17

Organisation


Begravning och gravskötsel

Ny askgravlund, vildsvin och 7

Kyrkogårdsförvaltningen ansvarar för de 34 kyrkogårdar

som är i bruk i dag, fem begravningskapell, ett krematorium

och drygt 30 000 skötselgravar. Förvaltningen

leds av förvaltningschef Staffan

Holmgren. Verksamheten är uppdelad i tre

driftsenheter; Begravningsenheten, ny driftschef

Katarina Evenseth, och Skötselområde

Väst, driftschef Rolf Bergström, respektive

Öst, driftschef Christer Mellqvist.

Kunskap, inspiration och kontakter Gravöppning

Den stora händelsen 2009 var NFKK:s

(Nordiska Förbundet för Kyrkogårdar och Kyrkogårdsbyggnader

Krematorier) kongress som hölls på Svenska

Mässan 10–11 september. Den arrangeras

vart fjärde år, men detta var första gången

som också begravningsbranschen deltog.

Från alla Nordens länder kom närmare

700 deltagare för att delta i ett ambitiöst upplagt program

med föredrag, diskussioner och erfarenhetsutbyten.

Detta är viktigt för en verksamhet i utveckling, där nya

frågor, som hänger ihop med möten med andra kulturer

och traditioner, ofta uppstår. För de icke svenskspråkiga

tolkades på engelska och finska.

Här fanns också den första fackmässan för branschen,

Vilorum, där ett 70-tal utställare visade upp allt från

begravningsbilar till personligt utformade kistor, nedbrytbara

glasurnor och redskap för gravskötsel.

Kongressen avrundades med bussrundturer till kyrkogårdar

alternativt besök i gamla kyrkor eller en tur

till stadens parker. Informationsmaterial på tre språk

och ett bildspel på cd med bilder från ett arbetsår inom

kyrkogårdsförvaltningen delades ut.

Avslutningen hölls i Masthuggskyrkan med musik,

folkdanser och tal av biskop Carl-Axel Aurelius.

Ny askgravlund på Västra kyrkogården

I juni togs den nya askgravlunden med plats för minst

2 000 askor i bruk. Utan stora ceremonier togs den i

bruk genom att en man gravsatte båda sina föräldrar som

önskat få sin sista vila här.

Vägen till gravplatsen går i mjuka kurvor uppför en

slänt och vidare upp i bergspartiet bakom.

Alla besökare är inte lika välkomna

Under sommaren fick Västra kyrkogården påhälsning av

vildsvin som under några kvällar bökade upp mark runt

gravarna. Detta väckte stor uppmärksamhet i media och

hos allmänheten. Så småningom upphörde dock besöken.

Gränsöverskridande samarbete

Begravningsgruppen består av representanter för begravningsbyråerna,

kyrkan och kyrkogårdsförvaltningen.

Gruppen arbetar för ett ”gränslöst” och förenklat samarbete

mellan dem som möter de anhöriga vid ett dödsfall.

För att samarbetet ska fungera friktionsfritt måste ansvarsfördelningen

vara klar. Präster, musiker och begravningsbyråer

bjöds i höstas in till ett halvdagsseminarium

18

Transporter 4%

Så här används

begravningsavgiften

8%

Gemensam

verksamhet

och stödfunktioner

6%

22%

Krematorium och kapell

9,0%

51%

Skötsel av

allmänna ytor

Christer Mellqvist gav en livfull beskrivning av

välkända göteborgsprofiler som begravts på

Östra kyrkogården.

om detta och om musikval vid begravningsgudstjänsten.

Gruppen planerar att ta fram ett material till efterlevande

om begravningsgudstjänsten och förslag på begravningsmusik.

Allt nöjdare medarbetare

Den arbetsmiljöundersökning (Akka) som genomförts

vid flera tillfällen tidigare, genomfördes denna gång med

högre svarsfrekvens och bättre betyg till ledningen.

De senaste åren har ett omfattande arbete genomförts

för att förbättra arbetsmiljön. Eftersom vägarna på kyrkogårdarna

är allmänna vägar, har kyrkogårdsarbetarna

kläder som gör att de syns bra.

Personalstyrkan på totalt 165 ökade med 133 säsongsanställda

under sommaren.

Strax före sommaren sjösattes den nya hemsidan: www.

svenskakyrkan.se/goteborg/kgf

Oförändrad begravningsavgift

Begravningsavgiften, som finansierar begravningsverksamheten

och den allmänna skötseln av kyrkogårdarna,

låg kvar på 13 öre per skattekrona, men höjdes för 2010

med 0,5 öre.

Under året avled närmare 4 200 göteborgare, varav

drygt 80 procent kremerades.

NFKK:s kong

gården. Dett

blir allt vanlig


00 delegater på besök

ressdelegater besökte den nya askgravlunden på Västra kyrkoa

gravskick, som tillåter anhöriga att delta vid gravsättningen,

are.

Medlem eller inte

– skillnader vid begravningen

Alla har rätt till:

Bisättning – förvaring av kistlagt stoft

Transport inom samfälligheten efter bisätt ning *

Ceremonilokal (kapell) på någon av kyrko gårdarna

Kremering – om man vill

Gravplats – öppning och fyllning

Medlem i Svenska kyrkan har dessutom rätt

till:

Lokalen där begravningsgudstjänsten hålls i kan vara en

kyrka i stället för ett kapell

Präst som leder begravningsgudstjänsten

Kyrkomusiker under gudstjänsten

Processionsbärning – kistan bärs ut av bärare som en

del av gudstjänsten.

* Transport från bårhus till kyrkogårdsförvaltningens

lokal där kistlagda stoft förvaras ingår inte. Inte heller

transporter till andra kyrkogårds förvaltningar.

Katarina Mil, Gun Carlsson och Marita Corrochano trivs

med jobbet på begravningsexpeditionen.

Assistenter: Katarina

Mil, Gun Carlsson,

Marita Corrochano

Till begravningsexpeditionen på Kvibergs kyrkogård ringer

alla som ska boka begravningar och några till. Tre assistenter

svarar i telefonerna och förmedlar sedan informationen

vidare så att exempelvis rätt grav blir grävd i rätt tid.

– Vi är rösten och ansiktet utåt, säger Marita Corrochano.

Det är både allmänhet och begravningsbyråer som

ringer till expeditionen, och ibland blir det väldigt känsloladdat.

– Ibland får vi nästan en kuratorsroll, säger Katarina

Mil.

– Jag fick ett samtal från en man som ramlat på Stampens

kyrkogård och inte fått tag på någon ansvarig, säger

Marita Corrochano.

Mellan samtalen klaras det administrativa arbetet av,

till exempel att registrera alla gravsättningar i gravboken,

eller att göra de listor gravgrävarna behöver för att kunna

planera sitt jobb. De tre assistenterna trivs bra tillsammans

och i den gröna miljön de tittar ut på. Ibland får de också

lite mer utmanande uppdrag.

– På sommaren kommer ofta släktforskare in och

vill veta var någon släkting ligger begravd, säger Marita

Corrochano.

– Det är roligt att kunna hjälpa till och att luska lite,

säger Gun Carlsson.

– Fast har de en lång lista får man be att få återkomma,

säger Katarina Mil.

Variationen är en del av tjusningen med arbetet, men

även att det inte går att förutse vilka frågor som ska dyka

upp under dagen.

– Jag har jobbat här i 20 år, och det kommer fortfarande

nya frågor, säger Gun Carlsson.

Läs mer på sidan 8–11 !

19

Begravning och gravskötsel


Ekonomi

Ekonomin bakom kyrkans

Intäkter

Svenska kyrkan i Göteborg finansierar

sin verksamhet i första hand genom

Övriga verksamhetsintäkter

kyrkoavgiften som alla medlemmar

betalar. Kyrkoavgiften tas in med hjälp Gåvor och bidrag

av Skatteverket och hur mycket en person

betalar i kyrkoavgift står på skattsedeln.

Eftersom kyrkoavgiften är en procentsats Begravnings-

på den beskattningsbara inkomsten spelar avgift 16,2%

konjunkturen stor roll för ekonomin i Svenska

kyrkan i Göteborg. Svenska kyrkan i Göteborg

är även ansvarig för begravningsverksamheten i

Göteborg. För den som tillhör Svenska kyrkan ingår

begravningsavgiften i kyrkoavgiften, de som inte är

medlemmar betalar bara en begravningsavgift.

! Läs mer på sidan 18–19

Kollekter och andra gåvor är en annan inkomstkälla.

Kyrkans verksamhet är personalintensiv

eftersom vi erbjuder personliga

möten. Dessutom arbetar

kyrkan mycket med att bevara

och förvalta de många fastigheter

som behövs för verksamheten.

Därför är de största utgiftsposterna

personal och fastigheter.

Diagrammet till höger visar hur

pengarna används i olika delar

av verksamheten.

Framåtblickar

Genom dopet i Svenska kyrkan

blir man medlem. Andelen

medlemmar och döpta sjunker

något varje år. År 1996 var 74,6

procent av göteborgarna medlemmar i Svenska kyrkan,

2009 var siffran 57,7 procent. Av de barn som föddes

1996 döptes 59,5 procent i Svenska kyrkan, medan 39,5

procent döptes år 2009.

Om den nedåtgående trenden på dessa områden fortsätter

kommer det att få omfattande konsekvenser för

framtidens kyrka.

Församlingarna lägger tid och kraft på att ha kontakt

med nyblivna föräldrar. Många arbetar också aktivt med

att följa upp dopet genom att regelbundet inbjuda till

aktiviteter som passar barnets ålder.

En faktor som spelar roll för inställningen till medlemskap

i Svenska kyrkan är vilken relation man haft

till kyrkan som ung och om man valt att konfirmeras

eller inte. Den som själv konfirmerats gifter sig i större

utsträckning i kyrkan och döper också sina barn. Andelen

15-åringar som konfirmerats har sjunkit under en lång

period, men de senaste fem åren har den legat relativt

konstant. Av samtliga 15-åriga göteborgare konfirmeras

ungefär var fjärde, och så har det varit sedan 2005, med

små variationer mellan åren och med en liten ökning för

2009. En stor satsning pågår i Göteborg som bland annat

20

Demokrati 1,6%

9,0%

8,4%

Så här används kyrkoavgiften

Anslag till andra

organisationer

Guds-

Ekonomisk utjämning tjänster

och musik

Gemensam verksamhet

och stödfunktioner

16,7%

9,1%

Kyrkor och

andra byggnader

(exkl kyrkogårdsbyggnader)

4,2%

19,3%

4,6%

består av utbildning av unga konfirmandledare,

kvalitetssäkring Göteborgs av konfirmandundervisningen

kyrkliga

och stadsmission en kampanj riktad till medlemmar i åldersgruppen.

2,2 öre Kampanjen fortsätter, för att

förhoppningsvis kunna ändra attityderna

till konfirmation. Nu när den nedåtgå-

Kyrkoavgift ende trenden bromsats upp är målet att

66,4% med ett gott arbete bland unga kunna

öka andelen 15-åringar som konfirmeras.

Utmaningar

Men Svenska kyrkan i Göteborg genomgår

också strukturförändringar och

rationaliseringar för att anpassa sig till en framtid

med snävare ekonomiska ramar. Strukturförändringarna

beslutas av Göteborgs stift och handlar om att förändra

församlingsgränserna i staden för att minska antalet

församlingar och därmed kunna använda resurserna

mer effektivt.

Kärn-

Diakoni verksamhet

49,1%

Barn- och ungdomsverksamhet

16,2%

13,2%

15,1%

Vuxen- och

äldreverksamhet

3,4%

Karin Burstrand, domprost,

tycker att behovet av att lägga

samman församlingar är mindre

i en stor samfällighet som Göteborg,

men ser samtidigt sårbarheten

i dagens församlingar.

– Vi har en person på expeditionen,

om hon är borta blir det

besvärligt.

Den krympande ekonomin

gör att församlingarna måste se

över sin verksamhet, men Karin

Burstrand vill inte se färre gudstjänster.

Därför tycker hon att

det är nödvändigt att samordna

administrationen.

– I dagsläget är det också svårt att hinna med att hitta

sätt att samverka på, det snurrar fort och vi skulle egentligen

behöva prata ihop oss om vad som görs på olika håll

för olika åldersgrupper. För att få till det samtalet krävs

en organisationsförändring.

Karin Burstrand fokuserar inte på oro över att Svenska

kyrkan tappar medlemmar. Däremot tycker hon att det

är viktigt att ta reda på varför människor inte vill döpa

sina barn eller konfirmeras.

– Vi måste trampa upp nya spår. Människor bör veta

och erfara att det som sker i kyrkan berör deras liv, säger

hon.

Hon tycker att det är tydligt att det finns en förväntan

i samhället på Svenska kyrkan som aktör. Det kan handla

om att möta människor i glädje och sorg, försvara människovärdet

eller tycka till om medicinsk etik.

– Kyrkans uppgift är att tydliggöra vår relation till det

gudomliga i tillvaron och föra människor till ett möte med

Gud, det är kyrkans stora utmaning, säger hon.

Rationaliseringar

Eftersom personal och fastighet är de två största utgifts-


stora verksamhet

posterna är det på de områdena rationaliseringar

görs. Lokalutredningar görs löpande

i samband med om- och tillbyggnader. På

Hisingen har en lokalutredning redan gjorts.

På personalsidan har administrationen

inom Svenska kyrkan i Göteborg granskats

och ingen vakant administrativ tjänst får

tillsättas utan att man undersöker om det går

att samverka med någon annan enhet för att

fylla behovet. Planer finns också på att samordna

fastighetsskötsel inom hela Svenska

kyrkan i Göteborg så att församlingar och

kyrkogårdsenheter kan koncentrera sig på

sin kärnverksamhet. När det gäller lokalvård

håller beslutet om att samordna all lokalvård

på att verkställas. De entreprenader som finns upphandlas

gemensamt och den personal som tidigare varit anställd

på enheterna blir centralt anställd och arbetar i team med

olika geografiska arbetsområden.

Under 2009 startades två bokningscentraler som betjänar

fler än en församling i kontraktet. Arbete med att

samordna kyrkobokföringen pågår.

Ekonomin 2009

Ekonomin för de flesta organisationer och för samhället

i stort, har under 2009 varit präglat av den rådande

lågkonjunkturen. För Svenska kyrkan i Göteborg är läget

något annorlunda – här kommer konsekvenserna av den

ekonomiska krisen först två år senare.

Kyrkoavgifterna, den huvudsakliga inkomstkällan för

Svenska kyrkan i Göteborg, är baserad på medlemmarnas

beskattningsbara inkomst två år tillbaka. Det gör att

försämringar i konjunkturen, med lägre inkomster som

följd, inte slår igenom förrän två år senare. Till och med

2009 har kyrkoavgifterna varit fortsatt höga beroende på

den rådande högkonjunkturen under tidigare år.

Resultatet för 2009 blev +26 488 tkr varav +3 807 tkr

från verksamheten och +22 681 tkr från de finansiella

investeringarna.

l Det är svårt att säga vad som är ett bra verksam-

Om du tycker att...

Karin Burstrand,

domprost

... det är viktigt att kunna högtidlighålla viktiga händelser i livet, som dop, konfirmation,

vigsel och begravning, i kyrkan

... det är bra att kyrkan hjälper människor som är utsatta i samhället

... Svenska kyrkan påminner om att vi lever i Guds hand

... traditioner som advent, jul, påsk, pingst hör ihop med kyrkan

... det i Svenska kyrkan finns möjlighet att växa och utvecklas i tron

... det är bra att Svenska kyrkan stöttar den som behöver det i olika skeden i livet

... kyrkan står för värden som skyddar människors integritet, frihet och utveckling

... det är bra att Svenska kyrkan arbetar med internationellt biståndsarbete och mission

... man kan hitta stillhet och eftertanke i öppna kyrkor

... det är bra att Svenska kyrkan bevarar kulturarvet genom att underhålla kyrkobyggnaderna

... har du minst tio skäl till att vara medlem

hetsresultat i kyrkans värld, vinst eller förlust? Ett

lågt verksamhetsresultat betyder att intäkter och

kostnader har gått jämnt upp och innebär i praktiken

förmodligen att man ”gjort verksamhet” för pengarna.

Ett högt verksamhetsresultat betyder att man

av olika anledningar inte förbrukat alla intäkter, till

exempel för att spara inför kommande sämre tider.

l 2009 års verksamhetsresultat utgör en vinst

med +3 807 tkr men är samtidigt väsentligt lägre än

föregående års verksamhetsresultat som var +20 586

tkr. Orsaken till det är främst att det 2008 fanns ett

antal engångshändelser som påverkade resultatet

positivt i större utsträckning.

l Det höga resultatet från de finansiella investeringarna,

+22 681 tkr, beror framförallt på att tidigare

gjorda nedskrivningar av de kortfristiga placeringarna

kunde återföras igen under 2009 eftersom placeringarnas

marknadsvärde ökade väsentligt under året. Återföringen

påverkade resultatet positivt med +19 520 tkr. Exklusive

återförda nedskrivningar uppgick resultat från finansiella

investeringar till +3 161 tkr. Även efter återföringen av

nedskrivningarna är marknadsvärdet på placeringarna

15 618 tkr högre än det bokförda värdet per 31/12 2009.

Det nya året, 2010, är redan en bit på väg och planeringen

för 2011 och kommande år pågår nu för fullt. Kyrkoavgifterna

för 2010 är 4,1 % högre än för 2009 och det

budgeterade resultatet för 2010 är 16 490 tkr. För 2011

och 2012 däremot förväntas kyrkoavgifterna minska med

ca 4,5 % per år. Det innebär minskade intäkter om ca

22 000 tkr per år, pengar som måste kompenseras genom

lägre kostnader.

För Svenska kyrkan i Göteborg väntar förmodligen

bist rare tider framöver medan många andra organisationer

kanske redan är på väg upp ur krisen igen. Eftersläpningen

för kyrkoavgifternas storlek kan dock säkert

vara en fördel för oss på många sätt. Vi har tid att fundera

på hur kostnaderna ska kunna anpassas till de lägre

intäkterna och kan förhoppningsvis göra förändringar

i verksamheten utan att behöva ge avkall på utbud eller

kvalitet. Förändringsarbeten pågår för fullt inom flera

områden och tankar om framtid och

utveckling är i fokus.

Svenska kyrkan i Göteborg står

också finansiellt starkt rustat med

hög likviditet såväl som soliditet.

Placeringarna förväntas ge fortsatt

god avkastning och det egna kapitalet

överstiger samfällighetens målkapital

med god marginal. De mänskliga resurserna

är än större. Svenska kyrkan

i Göteborg bärs upp av medlemmar,

anställda och volontärer med stort

engagemang och kompetens.

Möjligheterna är stora – spännande

tider väntar!

Läs mer på kommande uppslag !

21

Ekonomi


Ekonomi

Förvaltningsberättelse

Göteborgs kyrkliga samfällighet, organisationsnummer

252003-1234, omfattade till och med den 31/12

2009 samtliga de 36 territoriella församlingarna

inom Göteborgs stad och den icke territoriella Tyska

församlingen. Från och med 2010 omfattar samfälligheten

totalt 30 församlingar och 29 pastorat.

Göteborgs kyrkliga samfällighet ansvarar också

för begravningsverksamheten inom Göteborgs stad.

Till samfälligheten hör stadens 34 kyrkogårdar.

Göteborgs kyrkliga samfällighet profilerar sig under

namnet Svenska kyrkan i Göteborg.

Resultat och ställning

Årets resultat efter finansiella poster uppgick till

26 488 tkr jämfört med 2 955 tkr för 2008. Budgeterat

resultat för 2009 var 4 900 tkr vilket ger en

positiv budgetavvikelse på 21 588 tkr, varav 12 807

tkr avser verksamhetsresultatet och 8 781 tkr avser

resultat från finansiella investeringar.

Budgetavvikelsen för verksamhetsresultatet är

främst hänförlig till högre intäkter än budgeterat,

bl a vinst från försäljning av fastighet om 5 986 tkr

samt erhållna gåvor och bidrag. Resultatet från finansiella

investeringar inkluderar återföring av tidigare

gjorda nedskrivningar av kortfristiga placeringar

med 19 520 tkr. Återföringen var inte budgeterad.

Ytterligare kommentarer till 2009 års resultat och

ställning lämnas i de inledande ekonomisidorna samt

i anslutning till resultat- och balansräkning samt

kassaflödesanalys.

För närvarande är i princip all verksamhet som

bedrivs inom samfälligheten skattebefriad.

! Läs mer på sidan 20–21, 24, 26–27

Målsatt kapital

Beslut om målkapital fattades av samfällda kyrkofullmäktige

under 2008. Samfällighetens mål för

det egna kapitalets storlek uppgår till 700 000 tkr.

Eget kapital överstiger fastställt målkapital med 70

477 tkr.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Arbetet med att se över församlingsgränserna i

Göteborg fortskrider. Den 1/1 2010 lades de elva

församlingarna på Hisingen samman och fyra nya

större församlingar bildades. Utredningen om församlingsgränser

inom övriga delar av Svenska kyrkan

i Göteborg pågår och förslag kommer troligen

att läggas om förändringar från och med den 1/1

2012 och den 1/1 2014.

Ansvariga för utredningarna är Göteborgs stift

som ser möjligheter till bland annat en flexiblare

organisation, tydligare beslutsvägar och större möjligheter

till kompetens och karriärutveckling med

färre och större församlingar.

22

Svenska kyrkan i Göteborg har under flera år

arbetat med att se över möjligheter till rationaliseringar

av gemensamma funktioner. Syftet är att

frigöra resurser till kärnverksamheten. Samfällda

kyrkofullmäktige beslutade 2008 om att all lokalvård

inom Svenska kyrkan i Göteborg ska vara

samordnad vilket bland annat innebär att personal

inom lokalvården överförs till central samordning

och att befintliga entreprenader upphandlas samordnat.

Arbetet med att genomföra beslutet pågår.

Under 2009 startades två bokningscentraler som

betjänar fler än en församling i kontraktet. Arbete

med att samordna kyrkobokföringen pågår.

Större investeringar under 2009 omfattar bl a om-

och tillbyggnad av Näsets kyrka samt askgravlund

på Östra kyrkogården. Fastigheten Vårfrukyrkan

(Kortedala 18:5) har avyttrats under året. Under

2010 planeras den pågående om- och tillbyggnaden

av Näsets kyrka att färdigställas. Utöver detta

planeras inga större investeringar annat än löpande

åtgärder på fastigheterna för 2010. Uppförandet av

den nya kyrkan i Torslanda församling (Amhults

kyrka) är ännu inte påbörjat med anledning av att

beslut om detaljplan dröjer.

Finansiella instrument

Samfälligheten gör regelbundet en översyn av

sina riktlinjer för finansiella instrument. För Svenska

kyrkan i Göteborg regleras riktlinjerna för kapitalförvaltningen

i en av samfällda kyrkofullmäktige

fastställd placeringspolicy. Gällande reglemente antogs

under år 2003 och innehåller bland annat etiska

kriterier för placeringsval, regler för portföljsammansättningen

och avkastningskrav. En ny placeringspolicy

är för närvarande under upprättande och

kommer att antas av kyrkonämnden under 2010.

Vid utgången av 2009 uppgick marknadsvärdet

på de kortfristiga placeringarna till 259 040 tkr (239

178 tkr) medan det bokförda värdet var 243 422

tkr (239 177 tkr). Samfällighetens långfristiga värdepappersinnehav

(Berling Media AB och Kyrkans

försäkrings AB) är upptagna till anskaffningsvärdet

om 7 133 tkr (7 133 tkr). Uppgift om marknadsvärdet

saknas.

Framtida utveckling

Förändring

jämfört

2010 (tkr) med 2009

Kyrkoavgift 507 849 4,1 %

Begravningsavgift 131 795 8,8 %

Ekonomisk utjämning -54 260 2,3 %

585 384 5,3 %

Kyrkoavgiftens utveckling styrs av beskattningsunderlagets

utveckling för de Göteborgare som är


tkr

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

Resultatutveckling

2005 2006 2007 2008 2009

Resultat efter finansiella investeringar/ Årets resultat

Verksamhetens resultat

medlemmar i Svenska kyrkan med två års eftersläpning.

De tidigare årens högkonjunktur har därför

medfört att kyrko- och begravningsavgiften har

ökat 2009 och även kommer att öka för 2010. Från

2011 och framåt antas avgifterna däremot minska

väsentligt när lågkonjunkturens effekt på beskattningsunderlaget

slår igenom. För 2011 förväntas

kyrkoavgiften minska med 21 939 tkr (4,6 %) och

för 2012 med ytterligare 21 814 tkr (4,5%). Med

nuvarande nivå på verksamhetskostnaderna skulle

det innebära att Svenska kyrkan i Göteborg gör

förlust. Den stora utmaningen för de kommande

åren blir därför att anpassa verksamheten efter de

minskande intäkterna.

Den ekonomiska utjämningen avser en avgift

som Svenska kyrkan i Göteborg betalar till Svenska

kyrkan på nationell nivå inom ramen för ett inomkyrkligt

utjämningssystem. Systemet syftar till att

ge stöd åt ekonomiskt svagare församlingar i Sverige.

Samtidigt erhåller Svenska kyrkan i Göteborg

även inomkyrkliga bidrag. Exempel på sådana är

strukturbidrag från Göteborgs stift för bland annat

sjukhuskyrka och kriminalvårdspräst.

Miljöinformation

Svenska kyrkan i Göteborg bedriver tillståndspliktig

verksamhet enligt miljöbalken med prövningsnivå

B. Tillståndet avser utsläpp till luft från Kvibergs

krematorium. Tillståndet är löpande och en årlig

rapport lämnas till Miljöförvaltningen i Göteborgs

stad med kopia till Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Verksamheten påverkar miljön genom utsläpp av

rökgaser och stoft i luften. I övrigt finns det ett antal

bisättningsrum med kylaggregat som är anmälningspliktiga

enligt miljöbalken.

Kollekter

Genom att förmedla insamlade kollekter stödjer

Svenska kyrkan en rad olika verksamheter och ändamål.

En riks- eller stiftskollekt tas upp till samma

ändamål och på samma dag i hela landet/stiftet. Kollektändamål

och dagar fastställs av Kyrkostyrelsen

respektive Domkapitlet. Församlingskollekter beslutas

i församlingen. En förmedlad församlingskollekt

tas upp till förmån för en annan juridisk person.

Förmedlade kollekter tas inte upp i samfällighetens

resultaträkning.

Förvaltade stiftelser

Inom samfälligheten förvaltas totalt 160 stiftelser

med ett bokfört värde vid balansdagen på 108 314 tkr

(102 673 tkr). Uppgiften är inte fullständig då alla

församlingar inte har lämnat in uppgifter om sina

förvaltade stiftelser.

Organisationsnummer

Organisationsnumren för de 30 församlingarna inom

Göteborgs kyrkliga samfällighet (fr o m 1/1 2010) finns

redovisade i adressförteckningen på sidan 35.

Kollekter (tkr) 2009 2008 2007 2006 2005

Förmedlade rikskollekter 1 755 1 848 2 102 2 091 2 075

Förmedlade stiftskollekter 470 473 456 569 418

Förmedlade församlingskollekter

Församlingskollekter

2 300 2 372 2 632 2 600 2 469

till egen verksamhet 948 858 712 615 860

Summa kollekter 5 473 5 551 5 902 5 875 5 822

23

Ekonomi


Ekonomi

Resultaträkning

Resultat exklusive

begravningsverksamhet*

Tkr Not 2009 2008 2009 2008

Verksamhetens intäkter

Kyrkoavgift 487 994 465 390 487 994 465 390

Begravningsavgift 1 121 188 113 646 0 0

Ekonomisk utjämning 2 -53 057 -52 794 -53 057 -52 794

Utdelning från prästlönetillgångar 3 - 938 0 938

Erhållna gåvor och bidrag 4 63 467 63 193 63 467 63 193

Övriga verksamhetsintäkter 59 158 59 067 49 943 49 678

Summa verksamhetens intäkter 678 750 649 440 548 347 526 405

Verksamhetens kostnader

Övriga kostnader 5, 6 -243 743 -226 813 -196 545 -178 168

Personalkostnader 7 -397 060 -376 855 -325 668 -308 751

Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar 10, 11, 12 -33 767 -32 317 -23 338 -21 551

Summa verksamhetens kostnader -674 570 -635 985 -545 551 -508 470

Förändring av ändamålsbestämda medel 8 -185 -2 863 -185 -2 863

Eliminering av begravningsverksamhetens resultat 1 -188 9 994 0 0

Verksamhetens resultat 3 807 20 586 2 611 15 072

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från finansiella anläggningstillgångar 118 160 118 160

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 23 327 24 107 23 213 23 955

Räntekostnader och liknande resultatposter -20 284 -22 378 -18 974 -16 712

Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar

av kortfristiga placeringar 19 520 -19 520 19 520 -19 520

Summa resultat från finansiella investeringar 9 22 681 -17 631 23 877 -12 117

Resultat efter finansiella poster 26 488 2 955 26 488 2 955

ÅRETS RESULTAT 26 488 2 955 26 488 2 955

! För kommentarer till resultaträkning, läs mer på sidan 20–21, samt 22

* Visar resultaträkningen exklusive de kostnader och intäkter som avser begravningsverksamhet. Se även not 1.

Kommentarer till balansräkning

l Tillgångssidan i balansräkningen domineras av

materiella anläggningstillgångar (64%) samt likvida

medel (30%) Skuldsidan uppvisar en soliditet, d v s

andelen av samfällighetens tillgångar som finansierats

med eget kapital, på 80%.

l Det totala värdet av anläggningstillgångar har ökat

med 12 643 tkr vilket är en kombination av nyinvesteringar

om +48 192 tkr, avskrivningar om -33 767

tkr, försäljning/utrangeringar/omklassificeringar om

netto -1 663 tkr, tillkommande fordringar om +100

tkr samt amortering/omklassificering av långfristiga

fordringar med -219 tkr. Diagrammet till höger visar

volymen på samfällighetens investeringar under den

senaste femårsperioden.

l Bakgrunden till förändringen av likvida medel

24

under året framgår av kassaflödesanalysen.

80000

70000

60000

50000

40000

30000

20000

10000

0

tkr

Investeringar 2005–2009

2005 2006 2007 2008 2009


Balansräkning

TILLGÅNGAR, tkr Not 2009 2008

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter 10 412 1 214

Summa 412 1 214

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 11 541 406 516 128

Inventarier, verktyg och installationer 12 43 493 41 351

Pågående nyanläggningar och förskott

avseende materiella anläggningstillgångar 13 30 480 44 336

Summa 615 379 601 815

Finansiella anläggningstillgångar

Långfristiga värdepappersinnehav 14 35 343 35 343

Långfristiga fordringar 15 1 919 2 038

Summa 37 262 37 381

Summa anläggningstillgångar 653 053 640 410

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 4 533 5 487

Skattefordringar 1 007

Fordran på begravningsverksamheten 1 1 260 1 448

Övriga kortfristiga fordringar 1 319 2 589

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 13 968 10 866

Summa 21 080 21 397

Kortfristiga placeringar 14 243 422 239 177

Kassa och bank 17 42 626 41 430

Summa omsättningstillgångar 307 128 302 004

Summa tillgångar 960 181 942 414

EGET KAPITAL OCH SKULDER, tkr

Eget kapital 18

Balanserat resultat 743 989 741 108

Årets resultat 26 488 2 955

Summa eget kapital 770 477 744 063

Ändamålsbestämda medel 8 33 713 33 529

Avsättningar 19 4 755 10 424

Långfristiga skulder 20

Gravskötselskulder 21 61 081 63 330

Summa långfristiga skulder 61 081 63 330

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 33 013 29 947

Gravskötselskuld 21 4 838 4 888

Skatteskuld 35 -

Övriga kortfristiga skulder 14 258 15 478

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 38 011 40 755

Summa kortfristiga skulder 90 155 91 068

Summa eget kapital och skulder 960 181 942 414

Ställda säkerheter Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga

25

Ekonomi


Ekonomi

Kassaflödesanalys

tkr 2009 2008

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

26 488 2 955

Av- och nedskrivningar 33 767 32 317

Förändring av avsättningar -5 669 -7 873

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -6 773 -9 051

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet -24 -8 565

26

47 789 9 783

Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapitalet 47 789 9 783

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital, långfristig gravskötselskuld och ändamålsbestämda medel

Förändring av kortfristiga fordringar 350 -7 936

Förändring av kortfristiga skulder -914 -10 996

Förändring av långfristig gravskötselskuld -2 249 -2 060

Förändring av ändamålsbestämda medel 185 2 863

Kassaflöde från den löpande verksamheten 45 161 -8 346

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella och immateriella anläggningstillgångar -48 191 -63 254

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 435 9 051

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -100 -1 400

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 136 107

Kassaflöde från investeringsverksamheten -39 720 -55 496

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0

Årets kassaflöde 5 441 -63 842

Likvida medel vid årets början 280 607 344 449

Likvida medel vid årets slut

Specifikation av likvida medel vid årets slut

286 048 280 607

Kassa och bank 42 626 41 430

Kortfristiga placeringar 243 422 239 177

286 048 280 607

Kommentarer till kassaflödesanalys

l Samfällighetens likvida medel har under 2009 ökat

med 5 441 tkr vilket fördelar sig på kassaflöde från

den löpande verksamheten med 45 161 tkr samt kassaflöde

från investeringsverksamheten med -39 720

tkr. Motsvarande förändring av kassaflödet 2008

var -63 842 tkr vilket främst förklaras av ett lägre

resultat och en högre investeringsvolym.

l I kassaflödet från den löpande verksamheten

har årets resultat exklusive avskrivningar och övriga

poster bidragit med 47 789 tkr medan förändringen

i rörelsekapitalet påverkat med -2 628 tkr. Det är

främst minskningen av den långfristiga gravskötselskulden

som ligger bakom den negativa förändringen

av rörelsekapitalet.

l Ett sätt att beskriva likviditet är med hjälp av

rörelsekapitalet som visar skillnaden mellan omsättningstillgångar

och kortfristiga skulder. Vid utgången

av 2009 uppgick rörelsekapitalet till 216 973 tkr

vilket motsvarar en ökning med 6 037 tkr jämfört

med 2008. Diagrammet till höger visar rörelsekapitalets

utveckling under den senaste femårsperioden.

Ett kompletterande mått är likviditet i procent

som beskriver relationen mellan likvida medel och

kortfristiga skulder. Likviditeten vid utgången av

2009 uppgick till 320 %.


Flerårsöversikt

Allmänna förutsättningar 2009 2008 2007 2006 2005

Tillhöriga per den 31 december (antal) 292 994 298 640 301 121 305 983 309 975

Tillhöriga per den 31 december (%) 57,7 59,7 61,0 62,5 63,9

Kyrkoavgift exklusive begravnings- och stiftsavgift (%) 1) 0,81 0,81 0,81 0,81 0,81

Begravningsavgift(%) 0,13 0,13 0,14 0,14 0,14

Medeltal anställda 978 984 1 007 940 914

Intäkts- och kostnadsanalys (tkr)

Verksamhetens intäkter 678 750 649 440 609 488 596 367 595 922

Verksamhetens kostnader -674 570 -635 985 -609 688 -593 427 -569 469

Förändring av ändamålsbestämda medel -185 -2 863 -78 0 0

Eliminering av begravningsverksamhetens resultat 2) -188 9 994 1 156 2 641 798

Verksamhetens resultat 3 807 20 586 878 5 581 27 251

Resultat från finansiella investeringar 22 681 -17 631 16 157 20 587 16 600

Årets resultat 26 488 2 955 17 035 26 168 43 851

Kyrkoavgift exkl begravnings- och stiftsavgift (tkr) 487 994 465 390 448 787 448 176 451 418

-varav slutavräkning 3) 25 806 17 742 12 405 18 270 27 441

Personalkostnader/verksamhetens intäkter (%) 58,5 58,0 59,7 58,9 57,8

Av-och nedskrivningar/

verksamhetens intäkter (%) 5,0 5,0 5,1 5,1 4,9

Ekonomisk ställning (tkr)

Fastställt mål för det egna kapitalet – målsatt kapital (tkr) 700 000 700 000 - - -

Eget kapital (tkr) 770 477 744 063 741 108 724 200 698 032

Soliditet (%) 80,2 79,0 76,7 76,5 76,6

Värdesäkring av eget kapital (%) 3,6 0,4 2,4 3,7 6,7

Likvida medel (tkr) 286 048 280 607 344 449 325 415 302 123

Likviditet (%) 317 308 337 365 337

1) Tillkommer 0,03 % som avser stiftsavgift.

2) För specifikation av begravningsverksamhetens resultat, se not 1.

3) För förklaring av kyrkoavgift och begravningsavgift, se Redovisningsprinciper.

Nyckeltalsdefinitioner

l Kyrko- och begravningsavgift (%) – Anges i procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten.

l Varav slutavräkning – För förklaring, se Redovisningsprinciper.

l Personalkostnader/verksamhetsintäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens personalkostnader dividerat med resultaträkningens summa verksamhetens

intäkter.

l Av- och nedskrivningar/verksamhetens intäkter (%) – Uppgiften beräknas som resultaträkningens av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar dividerat med

resultaträkningens summa verksamhetens intäkter.

l Soliditet (%) – Uppgiften beräknas som utgående eget kapital dividerat med balansomslutningen (totala tillgångar i balansräkningen).

l Värdesäkring av eget kapital (%) – Uppgiften beräknas som årets resultat dividerat med ingående eget kapital.

l Likvida medel (tkr) – Summan av kassa och bank samt kortfristiga placeringar.

l Likviditet (%) – Uppgiften beräknas som likvida medel dividerat med summa kortfristiga skulder.

300000

250000

200000

Rörelsekapital 2005–2009

tkr

2005 2006 2007 2008 2009

l Kassaflödet från investeringsverksamheten avser

till övervägande del årets nyinvesteringar som uteslutande

finansierats med egna medel. Investeringarna

har fördelat sig på de olika verksamhetsområdena

enligt följande:

Församlingar 1 983

Kyrkogårdsförvaltning 15 805

Fastighetsnämnden 45 044

avgår underhåll -17 840

Central förvaltning 3 199

48 191

27

Ekonomi


Noter

Noter

Allmänna redovisningsprinciper

Grunder för upprättande

Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående

år, om inget annat anges. Samtliga belopp är i tusentals

kr (tkr) om inget annat anges. Belopp inom parentes anger föregående

års värden.

Årsredovisning

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen

(1995:1554), begravningslagen (1999:728) och Bokföringsnämndens

(BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats

med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7,

Redovisning av Kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer

utgivna av Svenska Kyrkans Redovisningskommitté (KRED).

Värderingsgrund

Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget

annat anges.

Intäktsredovisning

Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller

kommer att erhållas.

Kyrkoavgift och begravningsavgift

Svenska kyrkans huvudintäkt utgörs av kyrkoavgiften. Staten svarar

för uppbörd, taxering och indrivning av kyrkoavgiftsmedlen.

Det slutliga utfallet av kyrkans avgiftsunderlag erhålls först två

år efter avgiftsgrundande år och därför är Svenska kyrkan berättigad

att uppbära ett förskott från staten, fördelat med en tolftedel

per månad. Samtidigt med utbetalningen av förskottet erhålls

en avräkning av det slutliga avgiftsunderlaget två år tillbaka.

Kyrkoavgiften intäktsredovisas i takt med utbetalningarna från

staten. Begravningsavgiften intäktsredovisas på motsvarande sätt.

Erhållna gåvor/Ändamålsbestämda medel

Erhållna gåvor redovisas fullt ut enligt BFNAR 2002:10, Redovisning

av gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund,

vilket innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits.

Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde.

För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KRED:s rekommendation,

Redovisning av ändamålsbestämda gåvor, vilket innebär att

under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med

under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas

i resultaträkningen på raden Förändring av ändamålsbestämda

medel.

En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband

med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen,

vilket innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas

till annat ändamål.

Enligt BFNAR 2002:10 ska ej förbrukade ändamålsbestämda

medel ingå i årets resultat och eget kapital. Svenska kyrkan

finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter

tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga

medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att

uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består

i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild

post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och

att förändringen av denna post redovisas i resultaträkningen.

Anpassningen av uppställningsformen för balans- och resultaträkningen

har skett med stöd i Årsredovisningslagens 2 kap. 3 §

och 3 kap. 4 § 3 st.

Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser Svenska

kyrkan att arten av ej förbrukade ändamålsbestämda medel

tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av

ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger

bättre information till en läsare än om BFNAR 2002:10 tillämpas.

Erhållna bidrag

Erhållna bidrag redovisas enligt BFNAR 2002:11, Redovisning av

bidrag av likvida medel till ideella föreningar och registrerade trossamfund

från offentligrättsliga organ, vilket innebär att intäkten

ställs mot den kostnad bidraget är avsett att täcka.

28

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet

efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Till anskaffningsvärdet räknas även in kostnader som är direkt

hänförliga till förvärvet. Materiella anläggningstillgångar skrivs

av systematiskt genom linjär avskrivning över den bedömda

nyttjandeperioden. Mark, utöver kyrkogårdsmark, skrivs inte av,

då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider

tillämpas:

Kyrkogårdsmark: 50 år (2%/år)

Övrig mark: Avskrivs ej

Markanläggning: 10–50 år (2–10%/år)

Byggnader: 33–50 år (2–3%/år)

Fordon: 5–10 år (10–20%/år)

Datautrustning: 3–5 år (20–33%/år)*

Övriga inventarier, installationer

och verktyg: 5–10 år (10–20%/år)

* Persondatorer direktavskrivs vid inköpstillfället

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens

värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än

bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående.

Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den.

Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

Statliga stöd

Statligt stöd som avser förvärv av anläggningstillgång och omsättningstillgång

redovisas enligt BFN R 5, Redovisning av statliga

stöd, vilket innebär att de reducerar tillgångens anskaffningsvärde.

Tillgången redovisas följaktligen till nettoanskaffningsvärde, vilket

även utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek.

Finansiella instrument

Finansiella anläggningstillgångar

Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer

och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffningsvärdet

minskat med eventuell nedskrivning.

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens

värde. Nedskrivning görs vid väsentlig eller bestående

värdenedgång. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen

återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

Fr o m 2008 redovisas fordran för de en gång inbetalade

medlen för allframtidsskötsel som en anläggningstillgång i stället

för en omsättningstillgång.

Fordringar

Fordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp

varmed de beräknas inflyta.

Kortfristiga placeringar

Kortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet

och verkligt värde, d v s marknadsvärdet. Denna typ av

värdering får dock inte ske i de fall en sådan värdering skulle ge

ett icke tillförlitligt värde på den kortfristiga placeringen.

Avsättningar

Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra

eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den

tidpunkt då de ska infrias. Avsättning redovisas med det belopp

som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som

krävs för att reglera åtagandet.

Gravskötselskuld

Med hänvisning till övergångsbestämmelserna till 1960 års

begravningslag, använder Svenska kyrkan i Göteborg inte den

av KRED rekommenderade metoden för redovisning av skulden

för allframtidsskötsel av gravar. De en gång inbetalade medlen

för allframtidsskötsel särredovisas som både skuld och tillgång.

Begravningsverksamheten tillförs den faktiska avkastningen på

dessa medel. Grund för den valda redovisningsmodellen är att

den aktuella lagstiftningen inte har upphävts.


1

2

3

Omräkning av utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagskurs,

vilket är växelkursen på balansdagen.

Leasing

Leasingavgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen och

fördelas linjärt över leasingperioden. Med leasingperiod avses den

period som leasetagaren har avtalat att leasa en tillgång.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar församlingens in- och utbetalningar

hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten

eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen

upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att

nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller

utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och

kostnader, där kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller

finansieringsverksamheten.

Begravningsverksamhet

Samfälligheten är huvudman för begravningsverksamheten inom

Göteborgs kommuns geografiska område. Begravningsverksamheten

finansieras av begravningsavgiften. Begravningsavgiften

får inte användas till annat än de uppgifter som anges i begravningslagen.

Tkr

Verksamhetens intäkter

2009 2008

Begravningsavgift 121 188 113 646

Övriga intäkter 9 215 9 389

Summa verksamhetens intäkter

Verksamhetens kostnader

130 403 123 035

Personalkostnader -46 494 -43 885

Övriga kostnader

Av- och nedskrivningar av materiella

-73 893 -74 683

anläggningstillgångar -8 632 -8 947

Summa verksamhetens kostnader

Finansiella poster

-129 019 -127 515

Ränteintäkter 114 152

Räntekostnader -1 310 -5 666

Summa finansiella poster -1 196 -5 514

Begravningsverksamhetens resultat 188 -9 994

Begravningsverksamhetens ackumulerade resultat

Ingående ackumulerat resultat

Årets resultat

-1 448 8 546

för begravningsverksamheten 188 -9 994

Utgående ackumulerat resultat -1 260 -1 448

Resultat och ställning

Utfallet avviker mot budget med +6 280 tkr. Det förbättrade

resultatet mot 2008 och budget beror framförallt på lägre internränta

och återhållsamhet med anställning av vikarier. Vissa

underhållsåtgärder har också skjutits på framtiden.

Utgående ackumulerat resultat i förhållande till begravningsavgiften

är -1,0% (-1,3%).

Då intäkterna från begravningsavgiften oavkortat ska användas

till begravningsverksamhet ska årets resultat för begravningsverksamheten

alltid reserveras på särskilda avräkningskonton.

Detta för att resultatet ska kunna återföras till begravningsverksamheten.

Samfällighetens fordran på begravningsverksamheten

uppgår till 1 260 tkr (1 448 tkr).

Kommentar

Alla gravskötselintäkter inklusive avkastningen av allframtidsavtalen

(Donationsfonden) redovisas under ”Övriga intäkter”.

Internränteintäkten på visstidsavtalens skuld redovisas under

”Ränteintäkter”.

Ekonomisk utjämning

Alla församlingar och kyrkliga samfälligheter omfattas av ett

inomkyrkligt utjämningssystem. Syftet med utjämningen är att

omfördela en del av kyrkoavgiften och därigenom bibehålla

möjligheten till en rikstäckande kyrklig verksamhet. Kyrkomötet

beslutar om kriterierna för utjämningen.

Utdelning från prästlönetillgångar

Samfälligheten har en andel på 6,051 % (6,051 %) i avkastningen

från de stiftvis förvaltade prästlönetillgångarna. Prästlönetillgångarna

är stiftelseliknande förmögenheter. Minst 50% av avkast-

4

5

6

7

ningen går till andelsägande församlingar och resterande går till

det inomkyrkliga utjämningssystemet. Andelarna innebär inget

inflytande i förvaltningen och går ej heller att överlåta. Under

2009 fick samfälligheten utdelning från prästlönetillgångarna

med 0 tkr (938 tkr).

Erhållna gåvor och bidrag

Tkr

Gåvor

2009 2008

Församlingskollekter till egen verksamhet 949 858

Ändamålsbestämda gåvor 5 324 7 954

Övriga gåvor 2 970 3 227

Bidrag

9 243 12 039

Kyrkoantikvarisk ersättning 247 766

Övriga bidrag från stiftet 4 986 5 172

Driftbidrag till kyrkans förskola 44 251 42 568

Övriga bidrag 4 740 2 648

Summa

54 224 51 154

63 467 63 193

Läs mer om kollekter på sidan 23 !

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

Tkr

Kvalificerade revisorer

Öhrlings PricewaterhouseCoopers:

2009 2008

Revisionsuppdrag 475 475

Andra uppdrag

Övriga valda revisorer

343 35

Revisionsuppdrag 84 82

902 592

Med revisionsuppdrag avses arbetsuppgifter som det enligt lag

ankommer på samfällighetens revisorer att utföra, rådgivning eller

annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådana arbetsuppgifter

samt verksamhetsrevision och granskning av kollekträkenskaper

enligt kyrkoordningen. Allt annat är andra uppdrag.

Leasing

Samfälligheten har under året haft leasingkostnader om 2 670

tkr (3 606 tkr).

Personal

2009 2008

Medeltal anställda

Kvinnor 580 591

Män 398 393

Totalt 978 984

I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning

som understiger ett halvt prisbasbelopp, 21400 kr (20 500

kr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.

Könsfördelning i kyrkonämnd

Kvinnor(%) 53 48

Män(%) 47 52

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har under 2009 uppgått till 70 222 (81 167) timmar

varav 38 % (38 %) avser lång sjukfrånvaro (mer än 60 dagar).

Den sammanlagda ordinarie arbetstiden uppgick till 2 152 111

(2 178 668) timmar.

Sjukfrånvaro i olika grupper

(sjukfrånvaro/ordinarie arbetstid)

Kvinnor(%) 3,4 4,1

Män(%) 3,1 3,2

0-29 år(%) 2,2 2,3

30-49 år(%) 3,1 3,7

50 år och äldre(%) 3,9 4,3

Samfällighetens sammanlagda sjukfrånvaro

i förhållande till arbetstid(%) 3,3 3,7

Löner, arvoden och andra ersättningar

Anställda 266 089 253 769

Ledamöter och ersättare i kyrkofullmäktige,

kyrkonämnd, kyrkoråd och övriga nämnder 2 911 1 441

269 000 255 210

29

Noter


Noter

8

9

I uppgiften om löner och arvoden ingår inte anställda som uppburit

ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp, 21 400

kr (20 500 kr). Samfälligheten har betalt ut sådan ersättning med

totalt 6 789 tkr (6 313 tkr) vilket inte har tagits med i uppgiften

om löner och andra ersättningar. Detta har gjorts med stöd av

BFNAR 2002:9. I uppgiften ingår inte heller förändring av semesterlöneskuld

om -665 tkr (2 394 tkr) samt erhållna lönebidrag

om -4 524 tkr (-4 682 tkr).

Ersättning till ordförande i kyrkonämnd

Till ordföranden i kyrkonämnden har ersättning utgått med 67

tkr (66 tkr).

Pensionskostnader

och andra sociala avgifter 2009 2008

Pensioner, anställda 24 856 17 277

Sociala avgifter enligt lag och avtal 85 203 85 394

110 059 102 671

Samfälligheten tillämpar Svenska kyrkans kollektivavtal. Det

innebär att samtliga anställda omfattas av olika typer av försäkringar,

bl a tjänstepensionsförsäkring, sjukförsäkring och

arbetsskade- och olycksfallsförsäkring. Vid sidan av detta finns

även ett omställningsavtal som träder in vid arbetsbrist och ett

utvecklingsavtal som innebär rätt till fortbildning mm. Samfälligheten

har även upprättat olika typer av policys för t.ex. jämställdhet

och mångfald.

Samfälligheten har inga övriga utfästelser om pensioner eller

avgångsvederlag till personer i ledande ställning. Övriga personalkostnader

(friskvård, utbildning, rekrytering, mm) uppgår till

16 401 tkr (14 949 tkr).

Ändamålsbestämda medel

Tkr 2009 2008

Ingående värde 33 529 30 666

Erhållna gåvor under året 5 702 8 721

Ianspråktagna gåvor -5 518 -5 858

Utgående värde 33 713 33 529

Specifikation av utgående värde

Diakoni inom Annedals församling 3 001 3 077

Diakoni inom Johannebergs församling 2 709 2 818

Utsmyckning av Domkyrkans kyrktorn 1 068 1 019

Övrigt (enskilda gåvor < 1 Mkr) 26 935 26 615

Belopp vid årets utgång 33 713 33 529

Erhållna men ej förbrukade gåvor redovisades tidigare under

övriga kortfristiga skulder men särredovisas fr o m 2005 som en

särskild post i blansräkningen i enlighet med KREDs rekommendation,

Redovisning av ändamålsbestämda gåvor. Fr o m 2007

redovisas gåvor fullt ut enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av

gåvor i ideella föreningar och registrerade trossamfund, samt

KREDs rekommendation. Tidigare har erhållna gåvor intäktsredovisats

i den takt de tagits i anspråk för angivet ändamål.

Resultat från finansiella investeringar

Tkr 2009 2008

Resultat från finansiella anläggningstillgångar

Räntor 39 33

Utdelningar 79 127

118 160

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Räntor 3 883 7 527

Utdelningar 5 138 13 337

Realisationsvinster 14 306 3 243

23 327 24 107

Räntekostnader och liknande resultatposter

Räntor -1 419 -2 012

Realisationsförluster -18 821 -20 330

Kursdifferenser -6 -20

Övriga finansiella kostnader -38 -16

-20 284 -22 378

Nedskrivn/återföring av nedskrivn av kortfristiga placeringar

Nedskrivningar av kortfristiga placeringar - -19 520

Återföring av nedskrivningar 19 520 -

19 520 -19 520

Summa 22 681 -17 631

Jämförelsestörande poster

Återföring av nedskrivningar 19 520 -

30

10

11

12

13

Nedskrivningar av kortfristiga placeringar - -19 520

Justering av gravskötselskuld,

allframtid enligt ny redovisningsprincip - 8 593

19 520 -10 927

Balanserade utgifter

Tkr 2009 2008

Ingående anskaffningsvärden* 2 406 2 366

Årets aktiverade utgifter, inköp - 40

Utgående ackumulerade 2 406 2 406

anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar -1 192 -394

Årets avskrivningar -802 -798

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 994 -1 192

Utgående bokfört värde 412 1 214

* Uppgift om till vilken del ingående ackumulerat anskaffningsvärde

har reducerats för statliga stöd har ej kunnat tas fram.

Balanserade utgifter avser utgifter för datorprogram med en

nyttjandetid överstigande tre år.

Byggnader och mark

Tkr 2009 2008

Ingående anskaffningsvärden * 957 553 919 843

Inköp under året 52 522 37 710

Under året erhållna statliga stöd -738 -

Försäljningar och utrangeringar -6 982 -

Utgående ackumulerade

anskaffningsvärden

1 002 355 957 553

Ingående avskrivningar -441 419 -417 947

Försäljningar och utrangeringar 5 337 -

Omklassificeringar -5 14

Årets avskrivningar -24 862 -23 492

Utgående ackumulerade

avskrivningar

-460 949 -441 425

Utgående bokfört värde 541 406 516 128

* Uppgift om till vilken del ingående ackumulerat anskaffningsvärde

har reducerats för statliga stöd på kvarvarande byggnader

och mark har ej kunnat tas fram.

Under 2009 har Vårfrukyrkan (fastigheten Kortedala 18:5)

avyttrats för 8 000 tkr. Försäljningen genererade en realisationsvinst

på 6 355 tkr.

Eftersom merparten av fastigheterna är specialfastigheter, så

kallade ecklesiastikbyggnader, finns det stora svårigheter med att

bedöma ett rimligt marknadsvärde. det är tänkbart att försäljningsvärdet

understiger det bokförda värdet. Samtidigt uppgår

försäkringsvärdet på fastigheterna till ca 4 600 000 tkr. Specialfastigheterna

erhåller inget taxeringsvärde. Det sammanlagda

taxeringsvärdet för övriga fastigheter uppgår till 6 192 tkr, varav

3 487 tkr avser byggnader och 2 705 tkr avser mark.

Inventarier, verktyg och installationer

Tkr 2009 2008

Ingående anskaffningsvärden * 122 463 111 971

Inköp under året 10 263 10 900

Försäljningar och utrangeringar -1 367 -408

Utgående ackumulerade 131 359 122 463

anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar -81 112 -73 501

Försäljningar och utrangeringar 1 349 416

Årets avskrivningar -8 103 -8 027

Utgående ackumulerade avskrivningar -87 866 -81 112

Utgående bokfört värde 43 493 41 351

* Uppgift om till vilken del ingående ackumulerat anskaffningsvärde

har reducerats för statliga stöd på kvarvarande inventarier,

verktyg och installationer har ej kunnat tas fram.

Pågående nyanläggningar avseende materiella

anläggningstillgångar

Tkr 2009 2008

Ingående balans 44 336 29 732

Investeringar under året 48 651 63 254

Under året erhållna statliga stöd -460 -

Under året färdigställda tillgångar -62 047 -48 650

Utgående balans 30 480 44 336


14

15

16

17

Pågående nyanläggningar avser bland annat följande projekt:

Projekt Belopp Beräknas Total

färdigställt beräknad

investering

Askgravlund, Östra kyrkogården 9 490 2010 10 200

Om- och tillbyggn. av Näsets kyrka 6 704 2010 11 100

Invänd. renovering av S:t Pauli kyrka 1 447 2010 12 900

Värdepappersinnehav

Anskaffnings- Bokfört Marknads-

Värdepappersinnehav (tkr) värde värde värde

Långfristiga värdepappersinnehav

Aktier 7 133 7 133 -

varav

Berling Media AB 5 133 5 133 -

Kyrkans Försäkrings AB 2 000 2 000 -

Aktiefond, Allframtid 28 210 28 210 30 451

Summa 35 343 35 343 30 451

Kortfristiga placeringar

Aktier 117 265 117 265 129 850

Övriga placeringar 123 134 123 134 126 167

240 399 240 399 256 017

Gåvomedel 3 023 3 023 3 023

Summa 243 422 243 422 259 040

Nedskrivningarna av kortfristiga placeringar som gjordes 2008

har under 2009 kunnat återföras i sin helhet. Vid utgången av

2009 finns därför ingen skillnad mellan anskaffningsvärde och

bokfört värde.

Övriga placeringar består av olika räntebärande papper.

Förvaltningen av gåvomedel håller på att föras över från

församlingarna till samfälligheten varpå gåvomedel ingår i den

totala likviditeten istället för att särredovisas bland kortfristiga

placeringar. För ett färre antal församlingar slutförs överföringen

först 2010.

Tkr 2008 2009

Förändring av långfristiga värdepappersinnehav

Utgående ackumulerade

anskaffningsvärden 35 343 35 343

Utgående bokfört värde 35 343 35 343

Långfristiga fordringar

Tkr 2009 2008

Ingående anskaffningsvärden 2 038 850

Tillkommande fordringar 100 1 400

Amorteringar, avgående fordringar

Utgående ackumulerade

-219 -212

anskaffningsvärden 1 919 2 038

Utgående bokfört värde 1 919 2 038

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Tkr 2009 2008

Förutbetalda kostnader

Försäkringspremier 3 073 3 097

Göteborgs stad, arrende 1 009 1 141

Resekostnader 366 -

Övriga poster 3 108 1 919

Summa förutbetalda kostnader 7 556 6 157

Upplupna intäkter

Krediterade försäkringspremier 2 682 -

Kyrkoantikvarisk ersättning 2 300 450

Räntor - 1 548

Ersättning från Boverket - 285

Övrigt 1 430 2 426

Summa upplupna intäkter 6 412 4 709

Totalt 13 968 10 866

Kassa och bank

Tkr 2009 2008

Kassa och bank 42 152 40 312

Gåvomedel 474 1 118

Summa 42 626 41 430

Av behållningen på kassa och bank utgör 2 tkr (32 tkr) behållning

på det sk Kyrkkontot. Kyrkkontot utgör i juridisk mening

en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå eftersom det är

en del av Svenska kyrkans koncernkonto. De regelverk som styr

Kyrkkontot är dock av en sådan karaktär att fordran i redovis-

18

19

20

21

22

ningssammanhang ses som ett ordinärt banktillgodohavande.

Samfälligheten har en beviljad checkräkningskredit på 10 000

tkr (10 000 tkr).

Eget kapital

Enligt Kyrkoordningen ska samfällda kyrkofullmäktige fastställa

ett mål för det egna kapitalets storlek. Samfällighetens målkapital

uppgår till 700 000 tkr.

I balanserat resultat har församlingskyrkas fastighetsfond

tidigare ingått. Fonden utgjorde ett ändamålsbestämt eget kapital

att användas till underhåll av Västra Frölunda kyrka. Den

kvarvarande delen av fonden (74 tkr) har använts under 2009.

Avsättningar

Tkr 2009 2008

Avsättning för kompletterande/

förmånsbestämd ålderspension 3 943 7 724

Avsättning för särskild ålderspension 812 2 683

Övriga avsättningar - 17

Summa 4 755 10 424

Enligt kyrkans tjänstepensionsavtal har anställda med en månadslön

överstigande cirka 32 tkr (2009) under vissa förutsättningar

rätt till förmånsbestämd tjänstepension. Försäkring av intjänad

pensionsrätt sker året efter inkomståret. Vid upprättande av denna

årsredovisning är premiekostnaden inte känd för inkomståret

2009 varför den förmånsbestämda tjänstepensionen redovisas

som en avsättning.

Svenska kyrkan i Göteborg har under åren 2000-2009 beviljat

särskild ålderspension för 26 medarbetare på kyrkogårdsförvaltningen

och kyrkoförvaltningen, varav 4 fortfarande är pågående.

Avsättningen, som har påverkat resultatet för respektive år, motsvarar

ännu ej utbetald pension till och med 65 års ålder.

Långfristiga skulder

Tkr 2009 2008

Andel långfristiga skulder som förfaller senare än 5 år efter

balansdagen

Gravskötselskuld 52 922 54 545

Summa 52 922 54 545

Avsatta medel för allframtidsskötsel av gravar motsvarar inte det

verkliga åtagandet.

Gravskötselskuld

Tkr

Långfristig gravskötselskuld

2009 2008

Begravningsverksamhetens åtaganden 31 213 31 660

Serviceverksamhetens åtaganden 29 868 31 670

Summa

Kortfristig gravskötselskuld

61 081 63 330

Serviceverksamhetens åtaganden 4 838 4 888

Summa 4 838 4 888

Skötselåtaganden påbörjade före år 2000 utgör begravningsverksamhet

medan åtaganden påbörjade från år 2000 utgör

serviceverksamhet

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Tkr 2009 2008

Upplupna kostnader

Semesterlöne- och övertidsskuld 26 772 27 438

Försäkringspremier 1 943 -

Avgångsvederlag 727 -

Arvode kapitalplacering 534 -

F-skatt 488 477

Revisionstjänster 150 75

Bokbinderiarbete - 615

Fastighetskostnader - 389

Bidrag strukturarbete - 300

Övrigt 5 511 7 228

Summa upplupna kostnader 36 125 36 522

Förutbetalda intäkter

Bidrag integrationsprojekt 747 2 673

Hyror 566 584

Bidrag filmprojekt - 518

Övrigt 573 458

Summa förutbetalda intäkter 1 886 4 233

Totalt 38 011 40 755

31

Noter


Styrelsen kallas kyrkonämnd

Göteborg 2010-04-26

Bo Hanson

Ordförande

(Öka)

Rita Ludwick

(Posk)

Nils Kaiser

(Öka)

32

Angela Boëthius

1:e vice ordförande

(Posk)

Eva-May Melander

(Posk)

Jenny Nilsson

(Öka)

Vår revisionsberättelse har avgivits 2010-04-26

Marianne Bengtson

2:e vice ordförande

(S)

Bo Lennartsson

(S)

Nils Olof Ericsson

(Öka)

Jan-Erik Lindström Lars Jönsson Jean Andréasson

Bengt Kjellgren Astrid Linárd Ehrman

Carina Etander Rimborg

(Posk)

Karin Svensson

(S)

Ewa Selin

(kyrkoherderepr)

Klas Björnsson

Auktoriserad revisor


Revisionsberättelse

Till samfällda kyrkofullmäktige

i Göteborgs kyrkliga samfällighet

Org nr 252003-1234

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen

samt styrelser och nämnders förvaltning i Göteborgs

kyrkliga samfällighet för räkenskapsåret 2009.

Det är kyrkonämnden som har ansvaret för räkenskapshandlingarna

och förvaltningen och för att

årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av

årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om

årsredovisningen och förvaltningen på grundval av

vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed

i Sverige. Det innebär att vi har planerat

och genomfört revisionen för att med hög men

inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen

inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att granska ett urval av

underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.

I en revision ingår också att

Göteborg 2010-04-26

pröva redovisningsprinciperna och kyrkonämndens

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla

uppskattningar som kyrkonämnden gjort när

den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera

den samlade informationen i årsredovisningen. Som

underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi

granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden

i samfälligheten för att kunna bedöma om någon

ledamot har handlat i strid med kyrkoordningen. Vi

anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra

uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande

bild av samfällighetens resultat och ställning i enlighet

med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen

är förenlig med årsredovisningens

övriga delar.

Vi tillstyrker att samfällda kyrkofullmäktige

fastställer resultaträkningen och balansräkningen

för samfälligheten och beviljar kyrkonämnden, kyrkogårdsstyrelsen

samt övriga styrelser och nämnder

ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Jan-Erik Lindström Lars Jönsson Jean Andréasson

Bengt Kjellgren Astrid Linárd Ehrman Klas Björnsson

Auktoriserad revisor

33


Karta över Svenska

kyrkan i Göteborg

34


Svenska kyrkan i Göteborg

Göteborgs kyrkliga samfällighet

Box 1526, 401 50 GÖTEBORG

Fakturaadr: Box 444, 401 26 GÖTEBORG

031–731 88 00

Org.nr.: 252003-1234

Församlingar

Angered

Box 2038

424 02 ANGERED

031–731 82 00

Org.nr.: 252001-5088

Annedal

Haga Östergata 30

411 22 GÖTEBORG

031–731 61 60

Org.nr.: 252001-4941

Askim

Hovåsvägen 1

436 50 HOVÅS

031–731 63 10

Org.nr.: 252001-5187

Backa

Box 4044

422 04 HISINGS-BACKA

031–731 62 50

Org.nr.: 252004-3296

Bergsjön

Box 55006

400 53 GÖTEBORG

031–731 82 30

Org.nr.: 252001-5146

Bergum

Lyckåsvägen 5

424 70 OLOFSTORP

031–731 94 00

Org.nr.: 252001-5096

Björkekärr

Sörensens gata 1

416 79 GÖTEBORG

031–731 80 00

Org.nr.: 252002-5921

Carl Johan

Carl Johans kyrkoplan 1

414 55 GÖTE BORG

031–731 92 00

Org.nr.: 252001-4982

Domkyrkoförsamlingen

Kyrkogatan 28

411 15 GÖTEBORG

031–731 61 30

Org.nr.: 252001-4883

Gunnared

Gunnareds kyrkväg 1

424 67 ANGERED

031–731 69 20

Org.nr.: 252001-5161

Gemensamma förvaltningar

Göteborgs kyrkoförvaltning

Box 1526, 401 50 GÖTEBORG

031–731 88 00

Göteborgs kyrkogårdsförvaltning

Box 1526, 401 50 GÖTEBORG

031–731 88 00

Haga

Haga Östergata 30

411 22 GÖTEBORG

031–731 61 60

Org.nr.: 252001-4958

Härlanda

Härlandavägen 23

402 61 GÖTEBORG

031–731 80 20

Org.nr.: 252001-4917

Högsbo

Box 30084

400 43 GÖTEBORG

031–731 66 20

Org.nr.: 252001-5047

Johanneberg

Walleriusgatan 1

412 58 GÖTEBORG

031–731 86 30

Org.nr.:252001-4933

Kortedala

Årstidsgatan 1

415 13 GÖTEBORG

031–731 82 50

Org.nr.: 252001-4909

Lundby

Hisingsgatan 26

417 03 GÖTEBORG

031–731 68 00

Org.nr.: 252004-3288

Masthugg

Storebackegatan 15

413 18 GÖTEBORG

031–731 92 30

Org.nr.: 252001-4974

Nylöse

Måns Bryntessonsg 25

415 03 GÖTEBORG

031–731 80 50

Org.nr.: 252001-4891

Näset

Hammarvägen 6

421 65 V FRÖLUNDA

031–731 63 50

Org.nr.: 252002-6036

Oscar Fredrik

Oscar Fredriks Kyrkogata 1A,

413 17 GÖTEBORG

031–731 92 50

Org.nr.: 252001-4996

Gravskötselexpedition

Västra kyrkogården, 414 73 GÖTEBORG

031–731 80 80

Begravningsexpedition

Kvibergs kyrkogård, 415 05 GÖTEBORG

031–731 80 80

S:t Pauli

Box 6034

400 60 GÖTEBORG

031–731 58 40

Org.nr.: 252001-5153

Styrsö

Box 2

430 84 STYRSÖ

031–731 81 20

Org.nr.: 252001-5195

Torslanda-Björlanda

Torslanda Torg 10

423 32 TORSLANDA

031–731 90 00

Org.nr.: 252004-3312

Tuve-Säve

Box 10007

400 70 GÖTEBORG

031–731 55 20

Org.nr.: 252004-3304

Tynnered

Turkosgatan 1

421 50 V FRÖLUNDA

031–731 64 30

Org.nr.: 252001-5070

Tyska Christinæ

Viktoriagatan 26

411 25 GÖTEBORG

031–731 61 92

Org.nr.: 252001-5996

Vasa

Vasa Kyrkoplan

411 27 GÖTEBORG

031–731 86 70

Org.nr. 252001-4925

Västra Frölunda

Frölunda Kyrkog 2

421 47 V FRÖLUNDA

031–731 64 80

Org.nr.: 252001-5054

Älvsborg

Box 5100

426 05 V FRÖLUNDA

031–731 87 00

Org.nr.: 252001-5062

Örgryte

Herrgårdsgatan 2

412 74 GÖTEBORG

031–731 83 00

Org.nr.: 252001-4990

Alla församlingar och enheter nås via den gemensamma hemsidan www.svenskakyrkan.se/goteborg

35


Vill du veta mer om vilken verksamhet Svenska

kyrkan i Göteborg bedriver finns flera sätt att gå

vidare och söka information.

Om Svenska kyrkan i Göteborg:

www.svenskakyrkan.se/goteborg

Om kyrkogårdsförvaltningen:

www.svenskakyrkan.se/goteborg/kgf

Om församlingarnas verksamhet:

Respektive församlings uppföljning av verksamheten

2009. Församlingarnas hemsidor går att nå via

den gemensamma webbadressen.

Via mobiltelefonen:

mobil.svenskakyrkan.se/goteborg

Via telefon:

Informationscentralen: 031–731 88 80 (hjälper

till att hitta svar på vitt skilda frågor) Vill du besöka

informationscentralen finns den i Domkyrkan.

Tryckt på Multioffset på Billes, maj 2010

More magazines by this user
Similar magazines