Jämställdhetsanalys av läromedel i grundskolan (pdf)

jamstall.nu

Jämställdhetsanalys av läromedel i grundskolan (pdf)

Jämställdhetsanalys av läromedel i grundskolan

“Det finns ett behov att förstärka den del av jämställdhetsarbetet som handlar om ämnesstoffet och ämnesdidaktiken”, menar Delegationen för

jämställdhet i skolan i sitt slutbetänkande, Flickor, pojkar och individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Att se över

undervisningsmaterial ur ett jämställdhetsperspektiv är viktigt för att skapa en skola med likvärdiga

förutsättningar för lärande, för alla elever.

Verktyget du har i din hand är framtaget just för detta. Det är framtaget av Bleketskolan i Tjörns kommun.

Verktyget kan användas för att granska befintligt läromedel, för att kunna utveckla undervisningen. Det kan

också användas som checklista inför inköp av läromedel och vid planering av undervisningen. Det är utformat

med kön och jämställdhet i fokus men kan översättas till andra fokus, exempelvis de övriga

diskrimineringsgrunderna.

Titta på

Vid granskning av läromedel

kan ni titta på:

- Huvudtext, tilläggstexter

- Bilder och layout

- Faktarutor

- Innehållsförteckning, rubriker,

sakregister och namnregister

Använd hjälpfrågorna för att granska en lärobok eller annat undervisningsmaterial. Ta därför hjälp av de tre

nivåerna i trappan, och de illustrerande exemplen, för att göra en bedömning av materialet. Vilken kvalitet

håller materialet ur jämställdhetssynpunkt? Är materialet grönt, gult eller rött? Gör därefter en plan för hur materialet bör hanteras, om det är ok att

använda, om det behöver kompletteras, eller kanske om möjligt fasas ut.


Trappan

Könsblind, stereotyp

Könsmedveten men

påverkad av normer

Inkluderande,

genusmedveten

Kriterier steg för steg

En mångfald av olika sätt att vara som människa och uttrycka kön på

framställs som lika naturliga och självklara. Många olika sätt att vara

subjekt och delaktig i samhället förekommer i läromedlet – mångfald är

normen.

Olika grupper, områden och perspektiv är likvärdigt representerade

och förekommer i samma utsträckning i texten.

Texten undviker att skapa ett “vi och dom” genom att fokusera på

skillnader mellan grupper eller återge stereotyper. Däremot lyfts olika

gruppers villkor fram, och fakta om jämställdhet och kvinnors villkor

finns liksom fakta om mäns i huvudtexten.

Områden som är relevanta för jämställdhet och mänskliga rättigheter

finns med.

Kvinnor, män och könsaspekter uppmärksammas eller synliggörs i läromedlet men

på ett sådant sätt att skillnader skapas och riskerar att förstärkas. Beskrivningar är i

någon mån stereotypa.

Normgruppen har en ställning som det normala och det som är annorlunda märks

subtilt ut, exempelvis genom uppdelningar som ”poliser” och ”kvinnliga poliser”.

Att det ser ut på detta sätt problematiseras heller inte.

Det finns brister vad gäller representation av vissa grupper, perspektiv eller

områden. Grupper, perspektiv eller områden som är kopplade till normgruppen

(exempelvis män, svenskar), värderas högre eller förekommer i större utsträckning.

Andra grupper, perspektiv eller områden (exempelvis kvinnors, icke-svenskars),

tillmäts lägre betydelse, är bristfälligt beskrivna eller återfinns oftare i tilläggstexter

etc.

Kvinnor och män generaliseras enligt stereotypa mönster till två olika, homogena grupper. De

kopplas till könsstereotypa aktiviteter, yrkesroller, situationer.

Skillnader mellan kvinnor och män skapas eller lyfts fram. Kvinnor och män figurerar i olika

sammanhang och syns sällan tillsammans i text och bild.

Det ena könet (oftast män) är överrepresenterat. Det ena könet (oftast män) framställs oftare

som subjekt, huvudpersoner. Beskrivningar bygger ensidigt på vissa perspektiv och handlar om

vissa områden, exempelvis traditionellt manliga, medan andra perspektiv saknas.

Könsaspekter saknas eller det pratas inte om betydelse av kön över huvud taget

Exempel på hur en analys skulle kunna se ut, från

Delegationen för jämställdhet i skolans rapporter

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i

samhällskunskap och Kvinnor, män och jämställdhet

i läromedel i historia.

”Som bäst ur jämställdhetssynpunkt framstår

den lilla boken Samhällskunskap, avsedd för de

första skolåren. Där introduceras från början

de fiktiva ”Sam” och ”Sara”, och de följer med

genom hela boken, både i text och i

teckningar. Jämställdhet tas inte explicit upp

någonstans, men det finns en tydlig strävan att

ge utrymme åt både flickor och pojkar.”

(Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i

samhällskunskap, sid 68)

Ofta nämns (kvinnor) tillsammans med och i

relation till män: ”Även hustrun och barnen deltog

i arbetet” (s. 46), står det om ”bondens

arbetsdag” på medeltiden /…/ liksom att ”Kvinnor

och barn tvingades ofta bidra till försörjningen” (s.

251). Här är vi på det industrialiserande 1800-talet

och kvinnors arbete relateras fortfarande till

mannen/husbonden samt har en sorts

”undantagsstämpel”, fastän nästan alla kvinnor ju

genom tiderna alltid arbetat i produktionen.

(Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i

historia, sid 34-35)

”Också i andra sammanhang slår könsstereotyper

igenom. Barnarbete förr i tiden illustreras med ett

foto på tretton pojkar som arbetar på en såg (s. 20).

Flickors/kvinnors arbete och liv i jordbruk och annan

verksamhet förr i tiden finns inte med. Fotona

domineras som nämnts av män och där finns manlig

bonde (s. 21), rörmokare (s. 8), sopåkare (s. 8), en

pojke som spelar fotboll och en pojke som spelar

bastuba (s. 46)” (Kvinnor, män och jämställdhet i

läromedel i samhällskunskap, sid 13).

Illustrationer: Josefin Sjons


Hjälpfrågor för att granska läromedel

Dessa frågor kan ses som ett stöd för att diskutera och granska läromedel. Ni behöver inte diskutera alla frågor

för allt material som granskas. Välj ut de som känns mest angelägna eller relevanta för ditt ämne. I kvinnor och

män inkluderas även pojkar och flickor.

A. Jämn representation mellan kvinnor och män?

1. Finns ungefär lika många kvinnor som män representerade?

2. Finns olika typer av kvinnor och män, i olika åldrar, med olika ursprung etc. representerade?

3. Av de personer som nämns vid namn, hur många är kvinnor respektive män?

4. Vems berättelser är det vi får? Finns det en övervikt av antingen kvinnors eller mäns berättelser?

5. Finns olika perspektiv med? Finns det en övervikt av antingen traditionellt manliga eller traditionellt kvinnliga perspektiv eller områden?

6. Saknas vissa personer eller visst innehåll? Kan i så fall någon könsaspekt läggas på detta?

B. Uppdelning mellan kvinnor och män

7. Förekommer män och kvinnor oftast var för sig, eller figurerar de tillsammans i samma sammanhang? Exempelvis, innehåller ett

räkneexempel eller en bild oftast personer av båda könen eller bara av ett kön?

8. Skildras eller framstår män och kvinnor i materialet som två olika, homogena, grupper? Lyft skillnader mellan kvinnor och män fram?

9. Utgår texterna från att män och kvinnor är olika eller lika? Framställs kön som biologiskt eller socialt skapat?

C. Stereotypa beskrivningar

10. Hur framställs kvinnor och män? Vilka sysselsättningar och egenskaper har de?

11. Framställs kvinnor och män ha särskilda intressen som är kopplade till kön?

12. Är olika grupper av flickor respektive pojkar stereotypt framställda, till exempel flickor och pojkar i olika åldrar, med olika etniskt ursprung

eller funktionsmöjlighet? Skiljer sig detta åt mellan könen?

13. Förstärker beskrivningar av kvinnor och män traditionella könsmönster eller ges en mer nyanserad bild?

D. Var finns makten?

14. Framställs antingen flickor eller pojkar oftare som subjekt, huvudpersoner?

15. Värderas antingen traditionellt kvinnliga eller traditionell manliga områden och/eller perspektiv värderas högre? (De får inte samma

utrymme, inte lika framskjuten position, eller det ena återges i huvudtext och det andra som tillägg etc.)

16. Går det att tydligt urskilja huvudroller och biroller i texterna och bilderna? Är det ena könet mer i centrum och det andra i periferin?

17. Utgår text och innehåll ifrån en manlig norm? Framställs kvinnor som tillägg, annorlunda eller det avvikande? Talas det t.ex. om präster och

kvinnliga präster?


E. Sexualitet och heteronormativitet:

18. Kan alla personer oavsett sexuell identitet identifiera sig, spegla sig och få bekräftelse i materialet?

19. Utgår text och innehåll från en heterosexuell norm, där hbtq-personer (personer som identifierar sig som homo- bi- transsexuella eller

queer) beskrivs speciellt som tillägg eller avvikare?

20. Finns olika typer av familjer eller förhållande representerade på ett likvärdigt sätt? Kan räkneexempel exempelvis handla om att två kvinnor

köper ett hus tillsammans?

21. Förutsätts alla vara heterosexuella med homosociala relationer (alltså att flickor är vänner med flickor och pojkar med pojkar)?

More magazines by this user
Similar magazines