Jämställdhetsanalys av läromedel i grundskolan (pdf)

jamstall.nu

Jämställdhetsanalys av läromedel i grundskolan (pdf)

Trappan

Könsblind, stereotyp

Könsmedveten men

påverkad av normer

Inkluderande,

genusmedveten

Kriterier steg för steg

En mångfald av olika sätt att vara som människa och uttrycka kön på

framställs som lika naturliga och självklara. Många olika sätt att vara

subjekt och delaktig i samhället förekommer i läromedlet – mångfald är

normen.

Olika grupper, områden och perspektiv är likvärdigt representerade

och förekommer i samma utsträckning i texten.

Texten undviker att skapa ett “vi och dom” genom att fokusera på

skillnader mellan grupper eller återge stereotyper. Däremot lyfts olika

gruppers villkor fram, och fakta om jämställdhet och kvinnors villkor

finns liksom fakta om mäns i huvudtexten.

Områden som är relevanta för jämställdhet och mänskliga rättigheter

finns med.

Kvinnor, män och könsaspekter uppmärksammas eller synliggörs i läromedlet men

på ett sådant sätt att skillnader skapas och riskerar att förstärkas. Beskrivningar är i

någon mån stereotypa.

Normgruppen har en ställning som det normala och det som är annorlunda märks

subtilt ut, exempelvis genom uppdelningar som ”poliser” och ”kvinnliga poliser”.

Att det ser ut på detta sätt problematiseras heller inte.

Det finns brister vad gäller representation av vissa grupper, perspektiv eller

områden. Grupper, perspektiv eller områden som är kopplade till normgruppen

(exempelvis män, svenskar), värderas högre eller förekommer i större utsträckning.

Andra grupper, perspektiv eller områden (exempelvis kvinnors, icke-svenskars),

tillmäts lägre betydelse, är bristfälligt beskrivna eller återfinns oftare i tilläggstexter

etc.

Kvinnor och män generaliseras enligt stereotypa mönster till två olika, homogena grupper. De

kopplas till könsstereotypa aktiviteter, yrkesroller, situationer.

Skillnader mellan kvinnor och män skapas eller lyfts fram. Kvinnor och män figurerar i olika

sammanhang och syns sällan tillsammans i text och bild.

Det ena könet (oftast män) är överrepresenterat. Det ena könet (oftast män) framställs oftare

som subjekt, huvudpersoner. Beskrivningar bygger ensidigt på vissa perspektiv och handlar om

vissa områden, exempelvis traditionellt manliga, medan andra perspektiv saknas.

Könsaspekter saknas eller det pratas inte om betydelse av kön över huvud taget

Exempel på hur en analys skulle kunna se ut, från

Delegationen för jämställdhet i skolans rapporter

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i

samhällskunskap och Kvinnor, män och jämställdhet

i läromedel i historia.

”Som bäst ur jämställdhetssynpunkt framstår

den lilla boken Samhällskunskap, avsedd för de

första skolåren. Där introduceras från början

de fiktiva ”Sam” och ”Sara”, och de följer med

genom hela boken, både i text och i

teckningar. Jämställdhet tas inte explicit upp

någonstans, men det finns en tydlig strävan att

ge utrymme åt både flickor och pojkar.”

(Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i

samhällskunskap, sid 68)

Ofta nämns (kvinnor) tillsammans med och i

relation till män: ”Även hustrun och barnen deltog

i arbetet” (s. 46), står det om ”bondens

arbetsdag” på medeltiden /…/ liksom att ”Kvinnor

och barn tvingades ofta bidra till försörjningen” (s.

251). Här är vi på det industrialiserande 1800-talet

och kvinnors arbete relateras fortfarande till

mannen/husbonden samt har en sorts

”undantagsstämpel”, fastän nästan alla kvinnor ju

genom tiderna alltid arbetat i produktionen.

(Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i

historia, sid 34-35)

”Också i andra sammanhang slår könsstereotyper

igenom. Barnarbete förr i tiden illustreras med ett

foto på tretton pojkar som arbetar på en såg (s. 20).

Flickors/kvinnors arbete och liv i jordbruk och annan

verksamhet förr i tiden finns inte med. Fotona

domineras som nämnts av män och där finns manlig

bonde (s. 21), rörmokare (s. 8), sopåkare (s. 8), en

pojke som spelar fotboll och en pojke som spelar

bastuba (s. 46)” (Kvinnor, män och jämställdhet i

läromedel i samhällskunskap, sid 13).

Illustrationer: Josefin Sjons

More magazines by this user
Similar magazines