Views
5 years ago

Jämställdhetsanalys av läromedel i grundskolan (pdf)

Jämställdhetsanalys av läromedel i grundskolan (pdf)

Trappan Könsblind,

Trappan Könsblind, stereotyp Könsmedveten men påverkad av normer Inkluderande, genusmedveten Kriterier steg för steg En mångfald av olika sätt att vara som människa och uttrycka kön på framställs som lika naturliga och självklara. Många olika sätt att vara subjekt och delaktig i samhället förekommer i läromedlet – mångfald är normen. Olika grupper, områden och perspektiv är likvärdigt representerade och förekommer i samma utsträckning i texten. Texten undviker att skapa ett “vi och dom” genom att fokusera på skillnader mellan grupper eller återge stereotyper. Däremot lyfts olika gruppers villkor fram, och fakta om jämställdhet och kvinnors villkor finns liksom fakta om mäns i huvudtexten. Områden som är relevanta för jämställdhet och mänskliga rättigheter finns med. Kvinnor, män och könsaspekter uppmärksammas eller synliggörs i läromedlet men på ett sådant sätt att skillnader skapas och riskerar att förstärkas. Beskrivningar är i någon mån stereotypa. Normgruppen har en ställning som det normala och det som är annorlunda märks subtilt ut, exempelvis genom uppdelningar som ”poliser” och ”kvinnliga poliser”. Att det ser ut på detta sätt problematiseras heller inte. Det finns brister vad gäller representation av vissa grupper, perspektiv eller områden. Grupper, perspektiv eller områden som är kopplade till normgruppen (exempelvis män, svenskar), värderas högre eller förekommer i större utsträckning. Andra grupper, perspektiv eller områden (exempelvis kvinnors, icke-svenskars), tillmäts lägre betydelse, är bristfälligt beskrivna eller återfinns oftare i tilläggstexter etc. Kvinnor och män generaliseras enligt stereotypa mönster till två olika, homogena grupper. De kopplas till könsstereotypa aktiviteter, yrkesroller, situationer. Skillnader mellan kvinnor och män skapas eller lyfts fram. Kvinnor och män figurerar i olika sammanhang och syns sällan tillsammans i text och bild. Det ena könet (oftast män) är överrepresenterat. Det ena könet (oftast män) framställs oftare som subjekt, huvudpersoner. Beskrivningar bygger ensidigt på vissa perspektiv och handlar om vissa områden, exempelvis traditionellt manliga, medan andra perspektiv saknas. Könsaspekter saknas eller det pratas inte om betydelse av kön över huvud taget Exempel på hur en analys skulle kunna se ut, från Delegationen för jämställdhet i skolans rapporter Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap och Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. ”Som bäst ur jämställdhetssynpunkt framstår den lilla boken Samhällskunskap, avsedd för de första skolåren. Där introduceras från början de fiktiva ”Sam” och ”Sara”, och de följer med genom hela boken, både i text och i teckningar. Jämställdhet tas inte explicit upp någonstans, men det finns en tydlig strävan att ge utrymme åt både flickor och pojkar.” (Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap, sid 68) Ofta nämns (kvinnor) tillsammans med och i relation till män: ”Även hustrun och barnen deltog i arbetet” (s. 46), står det om ”bondens arbetsdag” på medeltiden /…/ liksom att ”Kvinnor och barn tvingades ofta bidra till försörjningen” (s. 251). Här är vi på det industrialiserande 1800-talet och kvinnors arbete relateras fortfarande till mannen/husbonden samt har en sorts ”undantagsstämpel”, fastän nästan alla kvinnor ju genom tiderna alltid arbetat i produktionen. (Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia, sid 34-35) ”Också i andra sammanhang slår könsstereotyper igenom. Barnarbete förr i tiden illustreras med ett foto på tretton pojkar som arbetar på en såg (s. 20). Flickors/kvinnors arbete och liv i jordbruk och annan verksamhet förr i tiden finns inte med. Fotona domineras som nämnts av män och där finns manlig bonde (s. 21), rörmokare (s. 8), sopåkare (s. 8), en pojke som spelar fotboll och en pojke som spelar bastuba (s. 46)” (Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap, sid 13). Illustrationer: Josefin Sjons

Hjälpfrågor för att granska läromedel Dessa frågor kan ses som ett stöd för att diskutera och granska läromedel. Ni behöver inte diskutera alla frågor för allt material som granskas. Välj ut de som känns mest angelägna eller relevanta för ditt ämne. I kvinnor och män inkluderas även pojkar och flickor. A. Jämn representation mellan kvinnor och män? 1. Finns ungefär lika många kvinnor som män representerade? 2. Finns olika typer av kvinnor och män, i olika åldrar, med olika ursprung etc. representerade? 3. Av de personer som nämns vid namn, hur många är kvinnor respektive män? 4. Vems berättelser är det vi får? Finns det en övervikt av antingen kvinnors eller mäns berättelser? 5. Finns olika perspektiv med? Finns det en övervikt av antingen traditionellt manliga eller traditionellt kvinnliga perspektiv eller områden? 6. Saknas vissa personer eller visst innehåll? Kan i så fall någon könsaspekt läggas på detta? B. Uppdelning mellan kvinnor och män 7. Förekommer män och kvinnor oftast var för sig, eller figurerar de tillsammans i samma sammanhang? Exempelvis, innehåller ett räkneexempel eller en bild oftast personer av båda könen eller bara av ett kön? 8. Skildras eller framstår män och kvinnor i materialet som två olika, homogena, grupper? Lyft skillnader mellan kvinnor och män fram? 9. Utgår texterna från att män och kvinnor är olika eller lika? Framställs kön som biologiskt eller socialt skapat? C. Stereotypa beskrivningar 10. Hur framställs kvinnor och män? Vilka sysselsättningar och egenskaper har de? 11. Framställs kvinnor och män ha särskilda intressen som är kopplade till kön? 12. Är olika grupper av flickor respektive pojkar stereotypt framställda, till exempel flickor och pojkar i olika åldrar, med olika etniskt ursprung eller funktionsmöjlighet? Skiljer sig detta åt mellan könen? 13. Förstärker beskrivningar av kvinnor och män traditionella könsmönster eller ges en mer nyanserad bild? D. Var finns makten? 14. Framställs antingen flickor eller pojkar oftare som subjekt, huvudpersoner? 15. Värderas antingen traditionellt kvinnliga eller traditionell manliga områden och/eller perspektiv värderas högre? (De får inte samma utrymme, inte lika framskjuten position, eller det ena återges i huvudtext och det andra som tillägg etc.) 16. Går det att tydligt urskilja huvudroller och biroller i texterna och bilderna? Är det ena könet mer i centrum och det andra i periferin? 17. Utgår text och innehåll ifrån en manlig norm? Framställs kvinnor som tillägg, annorlunda eller det avvikande? Talas det t.ex. om präster och kvinnliga präster?

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Folkhälsorapport 2008 här (pdf, 1,92 mb) - Nacka kommun
Grundskolans musiklärare 2003.pdf
Kunskapsresultat för grundskolan i Örebro län - Regionförbundet ...
Ungdomars Upplevelser av Grundskolan i Malmö ... - Malmö stad
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan - Sanoma Utbildning
Verksamhetsplan SSK 1.7.1.a grundskolan 2009 (PDF-fil 173 kb)
Aktivt Jämställdhetsarbete (pdf)
F-3/förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år 2011-09-28.pdf
Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i ... - Malmö stad
Helst en av varje kön (pdf)
LUPP slutrapport maj 2008.pdf - Söderhamns kommun
"Lärarutbildningen, jämställdhet och genus" (pdf)
Bromöllas rapport: Ung i Bromölla (pdf, 792 kb) - Ungdomsstyrelsen
Valfardsbokslut Lindesberg 2009.pdf - Folkhälsa Bergslagen
Fritidsvaneundersökning (pdf, 6mb, nytt fönster) - Piteå kommun