Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

Recommendations

Info

8.2.1. Vilken är den normala storleken för strömmingen i Bottenhavet? ......... 41 8.2.2. <strong>Strömmingen</strong>s storlek kontra saltestimatet ..................................................... 42 8.3. Fiskets och andra faktorers påverkan på strömmingsbeståndet ..................... 44 8.3.1. Det havsbaserade (storskaliga) trålfiskets påverkan på strömmingen . 44 8.3.2. Finns det två strömmingsbestånd inom område 30? .................................... 45 8.3.3. Övriga påverkansfaktorer på strömmingsbeståndet i Bottenhavet. ....... 47 8.4. Tidsperspektivet och framtidsutsikter ....................................................................... 47 8.5. Förvaltningsråd angående strömmingsbeståndet i Bottenhavet ..................... 49 9. Tack ................................................................................................................................................... 50 10. Referenser .................................................................................................................................... 51 11. Appendix 1. Strömming och strömmingsfiske i Gävle och Gävleborgs län - fångster under olika år ................................................................................................................... 54 12. Appendix 2. Huvudsakligen utdrag ur Hushållningssällskapets verksamhetsrapporter 1861-1966 ............................................................................................ 66 12. Appendix 3. Fiskarintervjuer ................................................................................................ 92 14. Appendix 4. Kortfattad sammanställning av några hållpunkter i strömmingsfiskets historia. ....................................................................................................... 100 4
3. Sammanfattning Det har observerats flera omvälvande förändringar hos strömmingsbeståndet i Bottenhavet under senaste århundradet bl.a. lektidsförändringar och en storleksminskning de senaste 20 åren. I denna rapport ska möjliga orsaker till dessa fenomen undersökas på regional basis. Då jämförbara provfiskeresultat äldre än tidigt 1970-tal är sällsynta har vi sökt andra källor för att finna uppgifter angående beståndets utveckling före denna tid. De funna källorna är kopplade till strömmingsfisket i regionen. De företrädesvis använda historiska källorna är Gävleborgs läns Hushållningssällskap och Producentorganisationen Gävlefisk ekonomisk förenings årsberättelser i vilka det förekommer angivelser över både invägda kilon och beståndskommentarer. Även äldre historiska dokument beträffande strömmingsfisket har lokaliserats och tolkats för få en bild av strömmingsbeståndet från 1500-talet och framåt. För att stärka fångsthistoriken har vi intervjuat yrkesfiskare angående deras uppfattning beträffande strömmingsbeståndets variationer i regionen under senaste århundradet. Våra resultat visar tydligt att strömmingsfångsten under de senaste århundradena fluktuerat kraftigt. Även strömmingens storlekstillväxt varierar betydligt och starka generationer verkar uppstå med 6-10 års mellanrum. Den huvudsakliga lektiden (vår eller höst) hos beståndet förändras med en periodicitet på 50-100 år. Senaste lektidsskiftet ägde rum runt 1945 och då inträffade ett skifte till nuvarande vårleksdominans. För att lokalisera eventuella samband mellan förändringarna i fångstdata och Östersjöns vattenklimat har jämförelser med ett saltestimat utförts. Estimatet är framtaget ur en salthaltsmodellering baserad på Östersjöns hydrografi, och där klimatvariationer påverkar salthaltens troliga utveckling under de senaste 500 åren (Hansson 2009). Jämförelsen antyder att strömmingen är känslig för förändringar i saltestimatet (klimatvariationer), då förändringar hos strömmingsbeståndet verkar överensstämma med förändringar hos saltestimatet. Beståndsförändringarna består av störningar i strömmingens återväxt och sedermera även skiften angående huvudsaklig lektid, huruvida detta beror saltestimatet eller andra faktorer diskuteras. Vidare spekuleras det i en korrelation mellan perioder av låga saltestimat och en dominans av höstlekande strömming, då högre saltestimat tycks gynna vårlekarna. Ifall dessa lektidskiften beror på populationsbyten eller ett lektidsbyte hos samma bestånd diskuteras. Vid brytpunkterna mellan höga och låga saltestimat kan det förekomma förändringar både antalsmässigt och storleksmässigt hos strömmingsbeståndet, vad som kan orsaka detta diskuteras. Slutligen framläggs möjligheterna för en västlig och en östlig strömmingspopulation i Bottenhavet och dess eventuella betydelse för förvaltningsråden. 5
Page 1 and 2: Strömmingsbeståndets fluktuatione
Page 3: 1. Angående projektet ”Strömmin
Page 8 and 9: Vårt omfattande historiska materia
Page 10 and 11: Oftast är det svårt för saltvatt
Page 12 and 13: och strömmingen är relativt lika
Page 14 and 15: ekosystemet och denna fördröjning
Page 16 and 17: den visade ett begränsat genflöde
Page 18 and 19: Denna utredning fokuserar på strö
Page 20 and 21: 5.3.1. Strömmingens konkurrenter o
Page 22 and 23: PO:s fångstdata är belagda med m
Page 24 and 25: 6.1.3. 1900-talet och framåt I och
Page 26 and 27: Tabell 3. Sammanställning över ut
Page 28 and 29: Tabell 4. forts. 1838 9647 964700 1
Page 30 and 31: Första årtiondet av 1900-talet up
Page 32 and 33: ICES resultat tyder på att man fis
Page 34 and 35: I det äldsta historiska materialet
Page 36 and 37: Figur 14. Jämförelse mellan salte
Page 38 and 39: lektidsbyten har skett med ett inte
Page 40 and 41: ”isströmmingen i Bottenhavet”.
Page 42 and 43: skillnader antingen i klimat (mella
Page 44 and 45: 1) Att strömmingarna från Nynäsh
Page 46 and 47: Troligen är de bakomliggande orsak
Page 48 and 49: område 30 (figur 19) har det skett
Page 50 and 51: utveckling innan 1973 kan det vara
Page 52 and 53: saltestimat och strömmingen är ko
Page 54 and 55: Gröger, J. Kruse, G. Rohlf, N. 200
Page 56 and 57:
Appendix 1 11. Appendix 1. Strömmi
Page 58 and 59:
Appendix 1 socken sägs uttrycklige
Page 60 and 61:
Appendix 1 1754. Riksdagsberättels
Page 62 and 63:
Appendix 1 hör för sina krav - ho
Page 64 and 65:
Appendix 1 givande än vanligt. Und
Page 66 and 67:
Appendix 1. Tabell 6. Sammanställn
Page 68 and 69:
Appendix 2. 12. Appendix 2. Huvudsa
Page 70 and 71:
Appendix 2 Söderala hade utfallit
Page 72 and 73:
Appendix 2 1897. Anm. En lång str
Page 74 and 75:
Appendix 2 1918. Det framhölls att
Page 76 and 77:
Appendix 2 Avsättningsförhålland
Page 78 and 79:
Appendix 2 avsättningen sjunkit. D
Page 80 and 81:
Appendix 2 Insaltningen av översko
Page 82 and 83:
Appendix 2 Ett av länets fiskeläg
Page 84 and 85:
Appendix 2 1951. Tack vare den sena
Page 86 and 87:
Appendix 2 Jämförelser gjordes me
Page 88 and 89:
Appendix 2 föregående år ganska
Page 90 and 91:
Appendix 2 nämnvärt stor. Förkla
Page 92 and 93:
Appendix 2 Sammanfattningsvis hade
Page 94 and 95:
Appendix 3. 12. Appendix 3. Fiskari
Page 96 and 97:
Appendix 3. Fram till -39 Väldig v
Page 98 and 99:
Appendix 3. röka på dagen. Ström
Page 100 and 101:
Appendix 3. fick till följd att de
Page 102 and 103:
Appendix 4. 14. Appendix 4. Kortfat
Page 104 and 105:
Appendix 4. Hushållningssällskape
Page 106 and 107:
Appendix 4. 4. Strömmingshandelsut
Page 108 and 109:
Appendix 4. strömmingen blev sämr
Page 110:
Appendix 4. 6. Avtal av betydelse S
show all

Strömmingen i Gävlebukten inlaga NY - Fiskeområde Södra ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?