PC:n - Svenska Gnostiska Biblioteket

Svanhvit, se Ladgun Svanhvit.
Svarang(Svárangr),”det tunga betrycket” eller ”den
tunge betryckaren”,personifikation av
fimbulvintern. De skandiska stammar, som
fimbulvintern drev söder ut mot Aurvangalandet,
och mot vilka Tor och Halfdan kämpade, först för
att hejda dem vid sundet, därefter för att nödga
dem tillbaka till deras fäders åter grönskande land,
tills de slutligen anhålla om fred, kallas i
Harbardsljod Svarangs söner.
Tor framställes där som försvarande ”ån” (sundet
söder om Aurvangalandet) mot dem, och det heter,
att de över ån kastade stenar på honom, förenade,
som dessa stammar då voro, med alfer och jättar,
vilka senare i myten äro de egentliga, men icke de
enda stenslungarna (även Tor och Halfdan kasta
stenblock, sedan deras vanliga vapen svikit dem).
Det antagandet ligger nära till hands, att de
erratiska stenblock, som påträffas söder om sundet
och Östersjön, förklarades i hedna tid som kastade
dit under fimbulvintern av ”Svarangs söner”.