PC:n - Svenska Gnostiska Biblioteket

trampade, drogs undan hans fötter, så att han skulle
fallit baklänges, om icke Ull hindrat det. Då sade
Svipdag: ”Bar är broderlös rygg, äfven om den är
brynjeklädd.”
Bland dessa tursar ansågs ett sådant mottagande
som älskvärdt skämt, nidvisan som det rätta
skaldeskapet, fräckheten som kvickhet och sveket
som bevis på utveckladt förstånd.
Det var så mycket mer öfverraskande att se
höfdingen och hans syster, som sutto i högsätena.
De voro båda unga, till utseendet så sköna och till
later så ädla, att intet tvifvel kunde vara om att
ynglingen var Fröj och systern Fröja. Men det var
också tydligt, att båda voro under
trolldomsinflytande. Fröj såg dyster och
misstänksam ut. Fröja var som frånvarande och
försjunken i drömmar. De behandlades af
omgifningen som de förnämsta på stället, och om
Fröj befallde något, åtlyddes det. Orsaken härtill
var den, att Valand på detta villkor utlämnat
gudasyskonen och hotat med värsta hämnd, om icke