Läs rapporten - Jusek

jusek.se

Läs rapporten - Jusek

Statistik

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade

insatser för invandrade akademiker?

Akademikerförbundet

för

jurister, ekono mer,

systemvetare,

personalvetare och

samhällsvetare.


Sammanfattning

Det är samhällsekonomiskt lönsamt att investera i riktade, tidiga och intensiva

insatser för invandrade akademiker. Efter drygt 1,5 år blir satsningar på kompletterande

högskoleutbildningar för invandrade akademiker lönsamma. Om

100 personer får sådana insatser blir den samhällsekonomiska vinsten knappt

15 miljoner kronor om året.

Invandrade akademiker som får riktade, tidiga och intensiva insatser har större

möjlighet att få ett arbete som motsvarar deras utbildning än de som inte får sådana

insatser. Det visar Juseks rapport Svårt för invandrarakademiker att få kvalificerade

jobb. Även om sådana insatser är dyra så är det samhällsekonomiskt lönsamt att göra

dessa investeringar. Det visar vi i den här rapporten.

För att fler invandrade akademiker ska få jobb i nivå med sin utbildning behövs olika

typer av insatser. Det vi kallar Jusek-modellen består av:

• Satsningar på yrkesinriktad och intensiv utbildning i svenska

• Snabbare bedömning av utländska examina av Högskoleverket (HSV)

• Ett system för validering av akademiska kunskaper

• Satsningar på kompletterande utbildningar på högskolenivå

• Tillgång till professionella nätverk

Kostnaderna för Jusek-modellen består främst i de kompletterande utbildningarna på

högskolenivå. Att ändra inriktningen på Svenskundervisningen för invandrare (Sfi),

så att den blir mer yrkesorienterad kostar lite, kortade ledtider hos HSV likaså.

Genom att väga statens kostnader för Jusek-modellen mot framtida skatteintäkter har

vi räknat på den samhällsekonomiska effekten av en sådan satsning. Utgångspunkten

för vår kalkyl är uträkningarna i Riksrevisionens rapport Statliga insatser för

akademiker med utländsk bakgrund (2011:16).

Vi har räknat på vilka kostnader och intäkter det skulle ge om 100 individer får

kompletterande högskolestudier. Uträkningen visar att kostnaden för ett års komvuxstudier

och ett års kompletterande studier på högskola, där studenter försörjer sig

med studiemedel, återbetalar sig för samhället efter drygt 1,5 år. Därefter blir den

samhällsekonomiska vinsten knappt 15 miljoner kronor per år.

Att satsa på kvalificerade och riktade insatser är med andra ord lönsamt, både för

samhället och för individen.

Sveriges ambition om att vara en kunskapsnation kan bara infrias om vi använder

allas kunskaper och kompetenser. Juseks tidigare undersökningar visar att risken att

fastna i ett okvalificerat jobb är stor eftersom kunskaper snabbt blir föråldrade.

3


Är det lönsamt att satsa på

kvalificerade insatser för invandrade

akademiker?

Invandrade akademiker som får riktade, tidiga och intensiva insatser har större

möjlighet att få ett arbete som motsvarar deras utbildning än andra. Samtidigt kostar

insatserna mycket pengar.

I den här rapporten presenteras en uträkning av de samhällsekonomiska kostnaderna

för tidiga och riktade insatser för att invandrarakademiker ska få jobb i nivå med sin

kompetens. Genom att väga utgiften mot den framtida intäkten för statskassan har vi

räknat på hur lång tid det tar innan investeringen är lönsam.

4

Invandrade akademiker som får riktade, tidiga och intensiva insatser har

större möjlighet att få ett arbete som motsvarar deras utbildning än andra.


Uträkningen baseras på det vi kallar Jusek-modellen. Den består av individuellt

anpassade och tidiga insatser, det vill säga satsningar på yrkesinriktad sfi, snabb

bedömning av tidigare examina, validering av kompetenser, kompletterande studier

och tillgång till professionella nätverk. Vi räknar med att det krävs en rejäl satsning

för att underlätta för invandrade akademiker att få arbeten i nivå med sin kompetens.

Vår utgångspunkt är den samhällsekonomiska kalkyl som ingår i Riksrevisionens

rapport Statliga insatser för akademiker med utländsk bakgrund (2011:16). I vår

uträkning har vi använt ett mer utförligt material än Riksrevisionen 1 .

Vi har valt att snarare överskatta än underskatta kostnaderna i vår kalkyl. Även när

det gäller förändringen av arbetsmarknadsutfallet är vi förhållandevis försiktiga. Till

exempel räknar vi med kostnaden för alla fyra års utbildning trots att det i realiteten

är många som redan idag får ett till två års utbildning inom ramen för sfi och

komvux. Även levnadsomkostnader som staten står för under studietiden är räknade i

överkant. Vårt antagande om arbetsmarknadsstatus i utgångsläget är också positivt,

vilket minskar vinsten för samhället.

Sannolikheten är alltså stor att vi överskattar kostnaden och därmed även tiden det

tar för att det ska gå jämt upp för staten.

Jusek har, under våren 2011 genom en stor enkätundersökning, studerat vägar till

kvalificerade jobb för invandrade samhällsvetare. Det är Statistiska Centralbyrån som

genomfört undersökningen åt Jusek.

Bland annat har vi undersökt hur väl det nuvarande jobbet motsvarar den utbildning

man har med sig. Vi ser en märkbar förbättring för dem som har läst på högskola i

Sverige.

Vi ser en märkbar förbättring för dem

som har läst på högskola i Sverige.

1 Vi har bland annat tillgång till mer detaljerade uppgifter om hur stor andel som verkligen får ett arbete och lönenivåer

som bättre speglar verkligheten för invandrade samhällsvetare.

5


På frågan ”Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning?” får vi följande

svar fördelat på grupperna som har läst vid en svensk högskola respektive inte har läst

vid en svensk högskola:

Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning?

Har du läst på högskola?

Ska ej svara

+ uppgift saknas Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra

Ja 17% 22% 16% 19% 24%

Nej 29% 27% 8% 17% 18%

Utvald grupp 35% 33% 10% 21% –

I vår kalkyl plockar vi 100 personer ur gruppen som inte har läst på högskolan.

Arbetsmarknadsutfallet för gruppen utan svenska högskolestudier framgår ovan.

De som svarat att de har ett arbete som passar deras utbildning mycket bra är inte

med i kalkylen. De 100 personer vi utgår från i vår uträkning fördelar sig enligt

raden Utvald grupp ovan. Uträkningen bygger sedan på att de 100 personerna som

fått tillgång till Jusek-modellen får ett arbetsmarknadsutfall motsvarande gruppen

som har läst på högskola.

Vi använder följande siffror för att beräkna förväntade lönenivåer. Tabellen är baserad

på verkliga månadslöner för akademiker med utländsk bakgrund år 2009.

Ska ej svara

+ uppgift saknas Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra

Månadslön 0 19 000 23 000 30 000 35 000

Den som inte har något arbete antas i vår uträkning leva på försörjningsstöd, om

9 535 kronor per månad. Vi gör samma antagande som Riksrevisionen att det i

genomsnitt utgår försörjningsstöd till 1,57 konsumtionsenheter, det vill säga

14 970 kronor per månad.

6

För att fler invandrade akademiker ska få jobb i nivå

med sin utbildning behövs olika typer av insatser.


Hur bra motsvarar ditt nuvarande jobb din utbildning?

Påverkan på

Ska ej svara samhälls­

+ uppgift saknas Inte alls Mindre bra Bra Mycket bra ekonomin

Före studier 35% 33% 10% 21%

Efter studier 17% 22% 16% 19% 24%

Förändring –18% –11% +6% –2% +24%

Inkomst 0 19 000 23 000 30 000 35 000

Transferering 14 970

Inte läst på högskola 0 627 000 230 000 630 000 0

Läst på högskola 0 418 000 368 000 570 000 840 000

Bruttoinkomsttillskott 2 0 –209 000 138 000 –60 000 840 000 709 000

Produktionstillskott3 (bruttoinkomst +

lagstadgade och

avtalade avgifter) 0 –305 100 201 500 –87 600 1 226 400 1 035 100

Indirekt skatt4 Produktionstillskott

marknadspris

(summan av

0 –54 900 36 300 –15 800 220 800 186 300

ovanstående) 0 –360 100 237 700 –103 400 1 447 200 1 221 500

Inkomstskatt per

person 31% skatteskala 0 4 200 5 400 7 500 9 800

Inte läst på högskola 0 139 800 54 000 158 400 0

Läst på högskola 0 93 200 86 500 143 300 234 100

Ökad inkomstskatt

Ökade

0 –46 600 32 400 –15 100 234 100 204 900

arbetsgivaravgifter

Minskade

0 –65 700 43 400 –18 900 264 000 222 800

transfereringar 269 500 0 0 0 0 269 500

Ökade

pensionsavgifter 0 –38 700 25 500 –11 100 140 100 115 800

Vi börjar med att studera de samhällsekonomiska vinsterna av utbildningsinsatser

för invandrarakademiker. Det sammanlagda produktionstillskottet uppgår till drygt

1,2 miljoner kronor per månad, varav drygt 1 miljon kronor hänförs till individerna,

innan bland annat skatt är dragen, och knappt 190 000 kronor (momsen) till den

offentliga sektorn. Av den dryga miljonen kronor som är att hänföra till individerna,

tillfaller dock arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och minskade transfereringar

2 Den sammanlagda ökade inkomsten för alla de 100 personerna.

3 Det minsta värdet för arbetsgivaren av en persons arbetsinsats, motsvarande den direkta kostnaden för arbetsgivaren

knuten till den anställde, sammantaget 46 procent. Detta är samma procentsats som Riksrevisionen använder för

ekonomer och är ursprungligen hämtat från Svenskt Näringsliv.

4 18 procents momspåslag. Hämtat från Riksrevisionens kalkyl.

7


offentliga sektorn, i runda tal 700 000 kronor. Av detta är dock en del, motsvarande

120 000 kronor, att hänföra till pensionssystemet, och dessa pengar bör tillgodoräknas

indivi derna. Då blir den samhällsekonomiska kalkylen för en månad

enligt nedan.

Samhällsekonomisk kalkyl för en månad

8

Samhället Individerna Offentliga sektorn

Ökad produktion varor och tjänster 1 221 000 1 035 000 186 000

Ökade inbetalningar av

Inkomstskatt 0 –205 000 205 000

Arbetsgivaravgifter 0 –223 000 223 000

Pensionsavgifter 0 116 000 –116 000

Minskade transfereringar 0 –269 000 269 000

Vinst för samhället 1 221 000 454 000 768 000

På ett år 14 658 000 5 445 000 9 211 000

På ett år skulle alltså en förflyttning av 100 personer från det arbetsmarknadsläge

som man har utan att ha läst på högskola, till det som man har efter, generera en

samhällsekonomisk vinst om knappt 14,7 miljoner kronor. Av dessa skulle knappt

5,5 miljoner kronor tillfalla individerna och 9,2 miljoner kronor den offentliga

sektorn. För varje år som går tjänar alltså den offentliga sektorn 9,2 miljoner kronor

efter att utbildningssatsningarna har genomförts.

För varje år som går tjänar alltså den offentliga sektorn 9,2 miljoner

kronor efter att utbildningssatsningarna har genomförts.


Men insatsen kostar en del för samhället, frågan är därför om det är lönsamt att göra

dessa insatser för att tillvarata invandrade akademikers kompetens. Nedan finns en

kalkyl på ett antal olika scenarior.

För försörjning under studietiden redovisar vi två alter nativ, ett billigare och ett

dyrare för den offentliga sektorn. För studier i sfi utgår i alla lägen försörjningsstöd,

för studier på komvux utgår försörjningsstöd eller studiemedel med vanligt alternativt

förhöjt bidragsbelopp och för studier på hög skolan studie medel med vanligt alternativt

förhöjt bidragsbelopp. För att göra det enkelt har vi valt att räkna på att studielånen

fullt ut betalas tillbaka och att dessa därmed inte blir någon kostnad för den

offentliga sektorn (här gör vi ett antagande som underskattar kostnaderna lite).

Under sommarmånaderna räknar vi med två alternativ, endera att man får ett

sommarjobb och därmed försörjer sig själv eller att försörj nings stöd utgår, det

sistnämnda för att maximera kostnaden för den offentliga sektorn.

Kostnad

Kostnad Kostnad för

per person 100 personer

Studieplats 1 år

Sfi 35 200 3 520 000

Komvux 48 400 4 840 000

Högskola 1 år (kompletterande utbildning) 52 000 5 200 000

Försörjningsstöd 1 år

Försörjningsstöd per månad 14 970 1 497 000

Försörjningsstöd per år 179 640 17 964 000

Försörjningsstöd under sommaren (3 månader) 44 910 4 491 000

Studiemedel 1 år

Vanlig bidragsdel 26 840 2 684 000

Förhöjd bidragsdel 62 640 6 264 000

Alternativ Kostnad studier Antal år för att

plus försörjning täcka kostnaden

1 1 år sfi med försörjningsstöd 21 484 000 2,3

2 1 år komvux med försörjningsstöd 22 804 000 2,5

3 1 år komvux med studiemedel, vanligt bidrag 7 524 000 0,8

4 1 år komvux med studiemedel, förhöjt bidrag 11 104 000 1,2

5 1 år högskola med studiemedel, vanligt bidrag 7 884 000 0,9

6 1 år högskola med studiemedel, förhöjt bidrag 11 464 000 1,2

7 3 månader försörjningsstöd på sommaren 4 491 000 0,5

8 3 månader sommarjobb 0 –

3 år billigaste (alternativ nr 1, 3, 5, 8) 36 892 000 4,0

3 år dyraste (alternativ nr 1, 2, 6, 7) 60 243 000 6,5

4 år billigaste (alternativ nr 1, 3, 5, 5, 8) 44 776 000 4,9

4 år dyraste (alternativ nr 1, 2, 6, 6, 7) 76 198 000 8,3

Jusek­modellen dyraste (alternativ nr 2, 6, 6) 45 732 000 5,0

Jusek-modellen billigaste (alternativ nr 3, 5) 15 408 000 1,7

9


Med det antagna arbetsmarknadsutfallet tar det, beroende på hur levnadsomkostnaderna

finansieras under studietiden, mellan fyra och sex och ett halvt år

för att räkna hem kostnaden vid ett års kompletterande utbildning på högskola

respektive mellan fem och åtta år vid två års studier. Därefter skulle de 100 invandrade

akademikerna bidra positivt till den offentliga sektorn med 9,2 miljoner om året

och till samhällets samlade välfärd med knappt 15 miljoner.

Skillnaden i kostnad blir stor beroende på hur levnadsomkostnaderna under studietiden

finansieras. I de fall där en stor del av dessa utgörs av försörjningsstöd blir

kostnaden hög, medan det i de fall där det utgår vanligt studiemedel under större

delen av tiden blir den klart lägre. Den tid det tar innan satsningen är lönsam

varierar på samma sätt.

För själva Jusek-modellen blir kostnaden också lägre, då det redan i dag utgår en

kostnad för åtminstone sfi och försörjning under den tid som en flykting läser där.

Återbetalningstiden minskar därigenom med hela 2,3 år och blir för den billigaste

kombinationen (komvuxstudier i ett år och kompletterande högskoleutbildning om

ett år med vanligt studiemedel hela tiden) bara 1,7 år. För den dyraste kombinationen

blir den i stället fem år.

10

För studier i sfi utgår i alla lägen försörjningsstöd, för studier på komvux

utgår försörjningsstöd eller studie medel med vanligt alternativt förhöjt

bidragsbelopp och för studier på hög skolan studie medel med vanligt

alternativt förhöjt bidragsbelopp.


Om Jusek

Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare.

Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och

villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden.

Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet.

Jusek.

Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, 102 44 Stockholm.

Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö.

Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg.

Tel 08­665 29 00. E­post jusek@jusek.se. www.jusek.se

Fotoskrift AB | T0136 | 1107 | 100 ex | Kopieakuten

More magazines by this user
Similar magazines