okt . 2011

tlth.se

okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

TEKNOLOGKÅRENS TIDNING

ÅRGÅNG 25


Problemen med den

globala uppvärmningen

måste lösas.

Vill du hjälpa till? okt . 2011

Vi måste lösa problemen med den globala uppvärmningen och vi måste göra det nu.

Samtidigt vet vi att energibehoven ökar och om vi inte ser till att skapa en trygg och

ekonomiskt hållbar elförsörjning kommer klimatet inte att vara vårt enda problem.

Men det är inte hopplöst, mycket går faktiskt att lösa med teknik som redan finns.

Därför investerar vi 58 miljarder kronor fram till 2013. Bland annat i det här:

I Västra Hamnen i Malmö

har vi bidragit till ett i stort

sett koldioxidneutralt

samhälle.

Världens största vindkraftparker

till havs kommer att minska utsläppen

av växthus gaser med cirka 700 000 ton

koldioxid om året.

Vi på E.ON producerar biogas för

att se till att minska de enorma

utsläppen från fordonstrafiken.

Your energy shapes the future.

Vi effektiviserar nu våra befintliga

vatten kraftverk så bra att vi får ut lika

mycket energi som om vi byggt två nya.

Efter stormen Gudrun har vi vädersäkrat

de elledningar som är extra

utsatta för väder och vind.

Ledare

På andra sidan examen

Tre alumner

Krönika: “O jerum, jerum, jerum ...”

Jobba utomlands

Karriärcenter LTH

Jobba extra

Arbetslivskontakt på hemmaplan

Engagerad

Vad i hela världen ska du bli?

Utblick: Uppsala

Intervju: Entreprenören

I Kina

Jullovet utrotningshotat

På plats — Närvaro i fullmäktige

Heltidarintervjuer:

VKOi och Informationsansvarig

Debatt: Ingenjörsetik

Kårordförandes spalt

Kalendarium

årgång 25

04

06

07

09

10

12

13

15

16

18

20

21

24

28

30

31

32

33

33

okt . 2011 - 03


Ledare

Det var inte därför ...

- Kerstin Johnsson

... jag började plugga. För att ta examen alltså.

Jag hade ingen aning om vad det egentligen innebar

att vara civilingenjör, att ta examen var mer

något nödvändigt ont. Att plugga är något av det

roligaste jag vet, men någon gång måste man ju

sluta. Jag tror ni kan gissa varför jag valde att börja

doktorera när jag fick ut min examen i våras.

Det här numret av Pålsjö är tillägnat alla er andra,

ni som ser examen som språngbrädan till en

spännande framtid. Som motiveras i det dagliga

slitet av att ni kommer få lön för mödan i form av

ett roligt och välbetalt jobb. Ni kanske kan bli inspirerade

av Sofia Johannesson, Johanna Bodsten

och Per Elmfors, alumner från LTH som berättar

om hur det kan vara där ute i arbetslivet. Eller

av Michael Mokhberi, som fem år efter examen

i datalogi grundade Apptus tillsammans med

Patrik Wåhlin, civilingenjör i elektroteknik, efter

att de hade suttit och programmerat tillsammans

under två år i Michaels sovrum.

Pålsjö Ängsblad är Teknologkårens tidning och

som redaktör jag är väldigt glad att kunna presentera

detta nummer som är det första av fyra

som kommer att komma ut under läsåret. Jag

hoppas att ni under årets gång inte bara kommer

att få massor av trevlig läsning och inspiration,

utan även kommer att få bättre insyn i vad kåren

egentligen är och gör. Detta är en viktigt syfte för

Pålsjö. För att citera Johan “ölyT” Garmer som vi

har intervjuat på s 26: “Det görs väldigt mycket

som inte syns som också är väldigt viktigt och

därför måste man försöka få även det att synas.”

Till sist: Caveat lector! Som Pålsjö Ängsblads

redaktör är en del av min uppgift att syna

Teknologkåren i sömmarna, en kår som jag varit

engagerad i under fem år och som jag också

fortfarande representerar i en del sammanhang,

bl.a. i LTH:s styrelse. Det kan knappast bli en

opartisk granskning. Men Pålsjö är öppet för era

synpunter, åsikter och förslag. Maila palsjo@tlth.

se om ni har några kommentarer på innehållet,

04 - okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

om ni har tips på ämnen att skriva om, eller

om ni vill vara med och göra Pålsjö. Att göra

tidning är fantastiskt kul och inte så svårt som

det verkar.

En kår behöver debatt, en kår behöver granskning,

en kår behöver visioner. Alltså: en kår

behöver en kårtidning. TLTH behöver Pålsjö

Ängsblad.

REDAKTIONEN

KERSTIN JOHNSSON (Dokt11)

Redaktör och ansvarig utgivare

palsjo@tlth.se/kerstin@tlth.se

ALEXANDER WALLIN (E05)

Redaktionsmedlem

alexander@tlth.se

ROBERT JANSON (A09)

Grafisk formgivning och layout

robert.janson@hotmail.se

OLOF CARLGREN

Illustratör

ANDERS HAULIN (F08)

Utrikeskorrespondent

MALIN ALSVED (N10)

Skribent

I detta nummer bidrar också :

EDWARD LINDEROTH-OLSON (D06)

MAJ STENMARK (F06)

RASMUS HENNINGSSON (PI08)

okt . 2011

Notiser

Renovering av Lophtet

Fullmäktige har beslutat att Lophtet ska

renoveras och byggas om, med invigning

senast den 1 oktober 2015, vilket är

precis femtio år efter att Lophtet invigdes

för första gången. En arbetsgrupp

kommer att arbeta under året med att

utreda hur renoveringen ska genomföras.

Redan i år kommer dock Lophtet

att upprustas för 265 000 kr, en upprustning

som inte kommer att påverkas av

den framtida renoveringen.

VAD

ÄR

PÅLSJÖ ?

årgång 25

Pålsjö Ängsblad är Teknologkåren vid LTH:s tidning

som gavs ut första gången 1984, samma

år som TLTH fick kårstatus. Tidningen kom ut

sex gånger per år fram till och med 1998. Antalet

nummer minskade något under de följande

åren och 2002 blev det inte något nummer alls.

2003-2008 kom dock tidningen ut någorlunda

regelbundet igen, men lades sedan på is eftersom

man inte kunde hitta någon redaktör. Förra

läsåret hittades en redaktör som startade upp

tidningen så smått igen genom att ge ut ett nummer.

Tidningen du håller i nu är resultatet av en

rejäl nystart och är det första av fyra nummer

som kommer att komma ut under läsåret 2011/12.

Den blå mössan inte avskaffad

Kårordförande Axel Andersson motionerade

till förra fullmäktigemötet (FM7)

om att avskaffa den blå teknologmössan.

Förslaget väckte mycket kritik,

bland annat startades en facebookgrupp

för att lobba mot förslaget och

gruppen fick nästan 300 medlemmar.

Fullmäktige beslutade att avslå motionen,

men la till en paragraf i reglementet

om att en vit mössa kan räknas

som blå om man t.ex. sätter en lapp på

mössan att den är blå.

Snart är det åter dags för ARKAD

Den 9-10 november är det dags för

årets upplaga av TLTH:s arbetsmarknadsdagar!

På grund av ombyggnaden

av Matteannexet har har man

varit tvungen att flytta en stor del av

arrangemanget till kårhuset, men

genom att utnyttja hela kårhuset har

man lyckats få in totalt 145 utställare,

vilket till och med är en ökning från förra

året. Det kommer också att hållas tre

heldagar med events inför ARKAD: 2, 4

och 7 november.

Ny verksamhetsplan för TLTH

Under FM7 antog fullmäktige en

verksamhetsplan för 2011/12. Planen

innehåller dels övergripande mål som

att förbättra integreringen av internationella

studenter och att alla studenter

ska se en klar koppling mellan sin

utbildning och arbetslivet, och dels mer

specifika punkter som att utreda om

man ska införa en mascot på kåren för

att öka “vi”-känslan och att presentera

en plan för hur Gasqueköket ska bli bättre

och mer funktionsanpassat.

Ny styrelse för LTH och LTH:s rektor

omvald

Anders Axelsson har blivit omvald som

rektor för LTH för en andra mandatperiod

på tre år. Till ny prorektor valdes

Annika Mårtensson från institutionen för

bygg- och miljöteknologi. LTH:s styrelse

har också fått en ny ordförande i form

av Michael Treschow, bl.a. tidigare VD

för Atlas Copco och Elektolux, samt

tidigare styrelseordförande för Ericsson.

okt . 2011

- 05



ANDRA

SIDAN

EXAMEN.

Hägrar examen långt borta i

horsonten? Är det ett orosmoln?

Eller skatten vid regnbågens

slut? En del bävar

inför dagen då de ska sätta

ett hänglås på mössan, andra

ser fram emot det med

stor förväntan. Lyckligtvis

tycks det som att den

senare gruppen växer ju

fler spegater som sätts på.

Men vad gör man egentligen

sen? Och hur kan

man förbereda sig för dagen

då man lämnar LTH?

Tre alumner

- Kerstin Johnsson

- Privat / Kerstin Johnsson

Byta skola .

Efter kandidatexamen, praktik och utbytestermin

valde Teodor Åström att avsluta sina arkitektstudier

på KTH.

årgång 25

Virtuella modeller av Slussen .

Johanna Bodsten arbetar med att samordna

och handleda arbetet med Virtuellt Byggande för

projektering och produktion, bl.a. för ombyggnationen

av Slussen i Stockholm.

okt . 2011 - 07


Sofia Johannesson är civilingenjör i

ekosystemteknik, Johanna Bodsten

har läst högskoleingenjörsutbildningen

i byggteknik med inriktning

arkitektur och Teodor Åström lämnade

Lund efter kandidatexamen på

arkitektprogrammet. Alla tre är alumner

från LTH. Pålsjö Ängsblad intervjuade

dem för att undersöka vad

som egentligen händer där på andra

sidan examen.

Sofia Johannesson läste W04 och har redan varit

ute i arbetslivet i tre år.

— Jag gick raka vägen, jag började med exjobbet

på sommaren efter fyran.

Exjobbet handlade om tvåstegsrötning för

biogasproduktion och efteråt fick hon jobb på

företaget hon gjort exjobbet på. Tanken var att

hon skulle fortsätta med det som exjobbet handlade

om,

— Men företaget hade lite annat att göra också,

så det blev mest att jag jobbade med annat.

— De tillverkar en produkt för att göra utrötningsförsök,

alltså att man testar hur mycket biogas

man kan få ut från ett organiskt material.

Sofias första arbetsuppgifter var att bygga den

här produkten.

— Jag fick lära mig att löda, använda pelarborren

et.c. Jag tyckte det var roligt, jag har inget

emot att jobba praktiskt. Men jag kände att

jag nog inte hade behövt vara civilingenjör för att

göra de sakerna.

Sofia jobbade kvar på företaget ett år, sen genom

kontakter fick hon ett erbjudande om ett jobb

på företaget hon arbetar på nu. Hon fick höra att

en tjej skulle vara mammaledig, blev uppmanad

att söka tjänsten och fick jobbet.

Företaget gör försök med rötningar i mindre

skala åt olika biogasanläggningar och Sofias uppgifter

hittills har varit att ansvara för sådana

försök. Det börjar med att hon träffar kunden och

kommer överens om hur man ska göra, sedan utför

Sofia försöken och gör alla analyser och drar

slutsatser. Arbetet är självständigt, men hon kan

också diskutera med kollegor om hur försöken

ska utföras.

08 - okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

— Det bästa är att jag har en chef som släpper

väldigt mycket ansvar. Att han litar på vad vi gör,

han lägger sig inte i. Men jag vet att jag kan alltid

gå till honom och fråga.

Det hon har haft mest nytta av från LTH säger

hon är “problemlösningstänket”.

— Man måste inte bara få allting serverat, man

måste ta reda på lite fakta runtomkring för att

lösa problemen.

Nu har hon fått en ny befattning — “Programme

Manager”, vilket innebär att hon har ett mer övergripande

ansvar för att koordinera projekt. Sofia

trivdes väldigt bra att arbeta tekniskt och funderade

en hel del innan hon faktiskt bestämde sig

att gå vidare som projektledare.

— Men det kändes som en bra chans att lära

sig mer om projektledning och jag känner att jag

kan alltid gå tillbaks till att arbeta mer med de

tekniska och biologiska processerna.

Johanna Bodsten arbetar också med projektledning,

fast inom en helt annan bransch - byggbranschen.

Slussen i Stockholm ska byggas om till år 2020,

ett enormt arbete där bara själva projekteringen

kommer att pågå i många år. I projektet arbetar

Johanna som en del av beställarorganisationen

med de virtuella modeller som nu ersätter de traditionella

ritningarna. Hon ger handledning i hur

man använder modellerna, t.ex. hur man kopplar

ihop olika modeller och hur man utnyttjar dem

både i projektering och produktion.

— Det finns en hel uppsjö av människor som

är inblandade i projekteringen, till exempel arkitekter,

installatörer och konstruktörer. Jag ser till

att samordna och hålla ihop arbetet, bland annat

att se till att de virtuella modellerna som byggs

uppfyller kraven som vi ställt.

— Jag är också stöd åt hela beställarorganisationen,

innehållande bland annat projektledare,

projekteringsledare och ansvariga för produktionsplanering.

De är väldigt bra på sina områden,

men inte så bra på avancerad datateknik.

Det första jobbet var som huskonstruktör.

— Jag började söka jobb på vårterminen i

trean. Byggbranschen skrek efter folk och jag fick

alla jobb jag sökte.

Att vara nyutexaminerad var inte helt enkelt.

— När man kom som ny kändes det som om

I biogasbranschen

Sofia Johannesson tycker att hon

har haft idealjobbet som forskningsingenjör

inom biogas. Men nu tar hon

ett steg vidare och blir projektledare.

man inte kunde någonting.

Men visst hjälpte kunskaperna från av inriktiningskurserna

på byggnadsingenjörsutbildningen,

att veta hur det fungerar med bärighet och

konstruktioner. Johanna lärde sig också mycket

av kollegor, och hon fick en sju-åtta år äldre kollega

som blev mentor.

Direkt efter gymnasiet pluggade Johanna arkitektur

i Oklahoma. Men efter ett år bestämde hon

sig för att forsätta plugga hemma i Sverige istället.

Hon började på V på KTH, men trivdes inte. I

Helsingborg kände hon däremot att hon hamnat

rätt.

Varför då?

— Engagemanget från lärarna. Det var svensk

kurslitteratur. Och det var inriktning arkitektur

där man fick möjlighet att läsa arkitektkurser.

Hon utvecklar:

— Vi hade inte en enda bok på engelska. Jag

hade ändå pluggat ett år i USA, men jag lär mig

fortare på svenska.

— Det gick bra i USA när man hade litteratur

på engelska, talade med lärarna på engelska och

hade prov på engelska. Men på KTH hade vi litteratur

på engelska och prov på svenska. Det blev

konstigt.

På frågan om hon kan ge något råd till de som

fortfarande studerar svarar hon

— Jag fokuserade och la ner mycket tid på

mina studier. Även om många säger att det inte

gör någon skillnad om man har 3:a eller 5:a så är

det stor skillnad kunskapsmässigt.

Och de kunskaperna har Johanna haft mycket

nytta av.

— Sen är det viktigt med sommarjobb. Prova ett

par olika sommarjobb för att se vad du skulle

vilja göra!

— Passa också på att ha roligt som student.

När man väl börjar jobba inser man att det

var ganska skönt att vara student. Man kan ta

sovmorgon, eller ta ledigt en eftermiddag för att

gå och shoppa. Njut av tiden!

Sist men inte minst:

— Våga testa saker. Man kan alltid byta jobb.

Man behöver inte hitta drömjobbet direkt. Jag vet

fortfarande inte vad jag kommer att göra om fyrtio

år.

Sofia Johannesson

Teodor Åström läser den sista delen av arkitektutbildningen

i hemstaden Stockholm. Nu har

terminen precis börjat och arbetet i studion på

KTH har inletts med en workshop där studenterna

bland annat har byggt modeller med hjälp

av strumpbyxor.

— Vi provar ut olika tekniker för att arbeta

med materialet och dess egenskaper, man kan

till exempel fästa trådar i strumpbyxorna som får

dem att bukta ut på olika vis. Materialet fungerar

som ett membran.

Modellerna rekonstruerar man sedan digitalt

för att arbeta vidare med. Ett datorprogram

simulerar hur ett elastiskt material beter sig och

sedan arbetar man parallellt analogt och digitalt.

Med de analoga modellerna av nylon får man se

hur resultatet faktiskt ser ut i verkligheten.

Förutom på LTH och KTH har Teodor också

pluggat en termin på en arkitektskola i Paris.

— Det är bra att plugga på olika ställen så att

man får distans till hur man är van vid att utbildning

ska bedrivas.

Arkitektutbildningarna vid varje skola beror

mycket på vilka lärare man har enligt Teodor.

Samtidigt väljer man kurser efter intresse och då

kan det mycket väl bli så att inriktningen blir ganska

lik den man hade fått på en annan skola.

— Det finns likvärdiga kurser i Lund mot de

på KTH, fast de är lite mer förgrenade här på

KTH.

Enligt Teodor är utbildningen i Lund mer “on

the rocks”.

— Lunds inriktning är lite mer praktisk: Man

ska bygga hus liksom.

Men även arkitekturen i regionen spelar roll enligt

Teodor.

— Det finns många lärare i Lund som gillar

schyssta små skånelängor. Traditionen finns där

årgång 25

i bakgrunden, även om man inte gör precis de

husen så finns grundtanken där någonstans.

Vissa kvaliteter tar man fasta på även om man

gör det på ett nytt sätt.

Ett typiskt projekt under de tre första åren

på LTH var att rita ett litet enfamiljshus till en

tomt någonstans i Lund. Ramarna utgick från

de mått och dimensioner som gäller för stadsmiljön

i Lund. Teodors bror som läser arkitektutbildningen

vid KTH fick redan i ettan

göra höghusprojekt.

Teodor tyckte mycket om Lund som studentstad:

— Det var jättekul att plugga där för alla i

klassen var ditflyttade. Det var ett guldläge att

lära känna kompisar. Det var en trevlig stämning

och folk tog hand om varandra.

— Och arkitektskolan i Lund har väldigt

många bra och engagerade lärare. Nu är det ju

dessutom nyrenoverat...

Men det blev lite enformigt efter ett tag,

tyckte Teodor.

— Kulturutbudet i Stockholm ju mycket

bättre, även om jag upptäckte i somras när jag

var på besök i Malmö att det inte är så pjåkigt

där.

O, jerum, jerum, jerum,

o, quae mutatio rerum!

- Maj Stenmark

Studentlivet har sjungit på sista versen. Bläcket

hade knappt torkat på mitt examensbevis förrän

jag kastades ut i verkligheten. Jobb. Flytt från korridorsrummet

på Parentesen till en etta i Västerås.

Helt plötsligt har jag blivit en så kallad vuxen

människa, jag vet knappt själv hur det gick till.

Början på slutet är examensarbetet. Det var i

oktober förra året. Jag visste lika lite vad ett exjobb

var som alla andra när de sätter igång, så

jag gjorde alla klassiska misstag. Jag saknade

tydliga mål i början, gjorde jobbet ensam, började

sent på rapporten. Jag lyckas inte navigera

till LTH:s hemsida med alla exjobbstips och

-råd. Därför blev vecka 18 - 22 ytterst smärtsamma.

Man kan fråga sig om jag gjorde något

rätt överhuvudtaget? Jo, det vill jag påstå.

Till att börja med valde jag ämne efter intresse.

Jag frågade runt på LTH:s institutioner efter

projekt som innehöll programmering, artificiell

intelligens och robotar. Det resulterade i ett

examensarbete om robotsystem som en del av

ett stort forskningsprojekt, ROSETTA. Min

handledare frågade om jag kunde tänka mig att

göra halva exjobbet hos en av samarbetspartnerna,

ABB i Västerås. Absolut, svarade jag.

Mitt tips är att söka sig till en tänkbar framtida

arbetsplats, vill du doktorera, välj en institution,

vill du arbeta i näringslivet, välj ett företag.

Jag kände inte en kotte i Västerås och hade bara

en vag aning om var det låg på kartan, men

det avskräckte inte mig. När jag kom till ABB

Corporate Research botade jag min lappsjuka

genom att fika två gånger om dagen och tvinga

mina exjobbskollegor till socialt umgänge.

Snart hade vi en stark gemenskap som gjorde

kvällarna i exjobbsrummet lättare att uthärda.

Bortsett från min rekommendation att fika på

jobbet, är mitt bästa tips till framtida exjobbare:

bli färdig. Efter vecka 16 är det 4 veckor kvar på

examensarbetet. Dessa 4 veckor är en naturkonstant.

Efter 20 veckor behöver du fortfarande

4 veckor på dig för att rapporten ska bli bra.

Sätt punkt för arbetet i tid och skriv rapporten!

Som för så många andra ledde examensarbetet

till mitt första jobb. Det är en projektanställning

till årskiftet, så framtiden är sådär härligt

oviss och spännande. Corporate Research är en

lekstuga för forskare och MacGyvers. Varje dag

är ett äventyr och jag får betalt för att leka med

roliga projekt. Tillvaron är ett rosigt skimmer.

okt . 2011

- 09


Jobba utomlands,

två möten

- Anders Haulin

- Kerstin Johnsson

Vår utrikeskorrespondent, Anders

Haulin F08, har mött två ingenjörer

som ett antal år efter att de tagit sin

ingenjörsexamen lämnat hemlandet

för jobb utomlands: Elad Chermon

kom till Sverige från Israel medan

Per Elmfors lämnade Sverige för

USA.

10 - okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

Som student möter man varierande profetior om

hur ökande global växelverkan och konkurrens

antingen kommer att berika eller ruinera oss; ingenjörer

i synnerhet arbetar i internationella fält

där jobb ofta skapas på de platser där rätt kompetenser

samlas. Det kommer med all sannolikhet

i framtiden att bli ännu viktigare för företag och

regioner att söka arbetskraft från hela världen,

samt för individer att leta globalt efter de jobb

som passar dem bäst.

Klart är att många barriärer kvarstår för en effektiv

internationell arbetsmarknad: i Sverige arbetar

en av fem högutbildade med utländsk examen

underkvalificerat, en veritabel guldgruva av

redan betald utbildning som väntar på att komma

till användning. I de flesta länder finns också

väldigt omfattande byråkrati runt arbetstillstånd

à la green card.

Karriärmöjligheterna för ingenjörer är dock

goda i många delar av världen: i USA, som något

naivt får ses som representativt för världen, är

sju av de tio bäst betalda collegeutbildningarna

ingenjörsutbildningar. De övriga tre är dessutom

alla inom natur- eller datavetenskap.

Men vad innebär det egentligen att arbeta

utomlands? Jag frågade Elad Chermon i Stockholm,

ASIC-designer på ett svenskt halvledarföretag,

och Per Elmfors i Santa Barbara,

systemingenjör på ett företag som tillverkar

värmekameror.

Tel Aviv >> Stockholm

Elad studerade Electronics Engineering vid

Tel Aviv University; på frågan av vad han har

tagit med sig från universitetet säger han att högskolan

framförallt ger dig ett ramverk.

— På universitetet lär du dig det språk du

kommer använda i ditt yrkesliv, inte nödvändigt-

vis de specifika kunskaperna som krävs för att utföra

ditt arbete. Din första anställning definierar

oftare dina specialiteter än din utbildning.

— Under studietiden lär du dig även att arbeta

tillsammans med andra och lära av andra, för mig

var det en viktig del av universitetet.

Han märker vissa skillnader i hur man arbetar

i Sverige och Israel.

— Det är ett större informationsutbyte i Israel,

ett större inslag av lagarbete i arbetssituationen. I

Sverige får man oftare sin uppgift och interagerar

inte förrän man är “klar” med den. Å andra sidan

kan det ibland hända i Israel att många personer

säger åt dig vad du ska göra.

Elad hör ofta bland andra utlänningar som arbetar

i Sverige att svenskar är svåra att komma i

kontakt med, han tror dock att det är en sanning

med modifikation.

— Man måste komma ihåg att när man träffar

folk i yrkeslivet har de flesta redan sina sociala

kretsar ganska fasta och blir inte mer än arbetskamrater

med folk de jobbar med, detta tror jag

är samma sak i alla västländer. Det första mottagandet

skulle nog vara annorlunda i Israel dock,

folk skulle gärna ta sig tid att introducera dig till

omgivningen och bjuda på middag osv. Detta har

jag märkt att svenskar som själva arbetat utomlands

mycket oftare gör för nyanlända kollegor.

Oddsen att bli verkligt bra vänner med dina arbetskamrater

tror jag dock är desamma i de flesta

länder.

Lund >> Santa Barbara

Jag möter Per Elmfors vid ett köpcenter utanför

Santa Barbara där han bjuder på lunch. Per

studerade teknisk fysik i Lund och doktorerade

sedan i teoretisk fysik på Chalmers. Arbetssituationen

som disputerad är aningens annorlunda

Santa Barbara . CA

mot den för ingenjörer.

— Om du inte har en specialisering som är direkt

användbar för ett företag blir du ofta systemingenjör,

vilket är min titel. Då gör man ofta hela

kedjan av ett projekt från definition via utförande

till utvärdering.

Per studerade under sin tid på LTH ett år

i Lausanne i Schweiz, en erfarenhet han själv

värderar högt.

— Om man läser i tidningen anses internationell

erfarenhet inte göra till eller från för hur attraktiv

du är på arbetsmarknaden, men för mig

själv är det ett jätteplus, en stor personlig erfarenhet.

När han senare doktorerade och arbetade

som postdoc var han bland annat på CERN och

i Kanada vilket gav erfarenheter av att arbeta

utomlands. Han berättar anekdoter om hur dessa

erfarenheter varit nyttiga även i Sverige.

— Vi hade en fransk robot som inte alls

fungerade, det gick snabbt och lätt för mig att

ringa upp ingenjörerna som konstruerat den och

lösa problemet.

Att arbeta som ingenjör i USA respektive

Sverige tycker han inte är någon större skillnad.

— Ingenjörer här är samma människor, man

kan identifiera olika typer: pessimisten, optimisten

och så vidare. Det är lite större skillnader

i beslutsfattandet, om vissa personer säger att vi

ska göra på ett visst vis märks det i hela kollektivet

här. I Sverige hade man diskuterat mera och

kanske uttryckt sig på ett annat vis från början.

På frågan om han har några råd till personer

som vill arbeta eller studera utomlands säger han:

— Gör det!

Han fortsätter:

— När jag åkte till Schweiz hade jag inget

språkintresse och hade inte tyckt om franskan i

årgång 25

skolan men jag tänkte “hur illa kan det gå”. Det

mesta löser sig och man får en fantastisk personlig

erfarenhet. Om man sedan återvänder till ett

land man bott i ett tag så känner man en koppling,

att man inte är helt främmande.

Per påpekar dock att man måste anstränga sig

för att inte isolera sig som utlänning, det är lätt

att finna gemenskap med andra utlänningar och

undvika att komma in i kulturen i landet.

— Du måste lära dig språket, annars har du

inte en chans.

Att språket spelar en central roll för hur väl

man lyckas gäller även i Sverige: enligt SCB anser

58% av högutbildade med utländsk utbildning

att de skulle få bättre lön om de kunde bättre

svenska.

Global uppmärksamhet

Att ha en global uppmärksamhet när man söker

arbete kan öppna helt nya möjligheter, många

yrkesroller finns helt enkelt inte i Sverige. Dessutom

började både Elad och Per arbeta på företag i

sina hemländer för att sedan flytta utomlands för

jobb inom samma bolag; arbeten i internationella

teknikbolag leder tämligen ofta till posteringar i

utlandet som kan bli långvariga. Att höja blicken

bortom sitt hemlands gränser är därför en bonus

för alla ingenjörer, det finns en hel värld att se för

den som är beredd att lämna sin trygghetszon.

okt . 2011

- 11

- R


Karriärcenter LTH

12 - okt . 2011

Kerstin Johnsson

På den tredje våningen på IKDC

finns LTH:s Karriärcenter. Där sitter

Maria Coutouvalis, karriärvägledare

och karriärcoach åt LTH:s studenter.

Till henne kommer många

sistaårsstudenter för att diskutera

karriärval och CV eller bli utsatta för

en riktig intervju.

Vad är skillnaden mellan coaching och vägledning?

— Vägledning kan handla om allt från tips hur

man nätverkar, alltså hur man hittar jobben som

inte annonseras ut, till hur du skriver ditt CV och

dina ansökningshandlingar, till vad som händer

under en anställningsintervju. Coaching handlar

mycket också om att du hittar dina egna styrkor.

Mycket att man uppmuntrar individens kraft,

alltså vad vill du ha, vad är dina styrkor. Det är

en annan typ av frågor som jag känner utvecklar

individen ännu mer. Det är viktigt att veta var du

är på väg så att man inte bara springer på de här

bollarna som andra tycker verkar väldigt viktiga,

dina föräldrar eller dina kursare. Det är också ok,

men försök att hitta din egen riktning.

Maria Coutouvalis ger också individuell feedback

på CV och andra ansökningshandlingar som

studenter skickar in. Till studenter som vill förbereda

sig för en anställningsintervju kan hon ge

råd och tips inför själva situationen men man kan

också få öva på själva intervjumomentet.

— Jag har ju själv jobbat inom rekrytering innan

så vi kör en riktig intervju, vilket brukar vara

väldigt uppskattat.

Hur ska man göra om man inte hittar drömjobbet

direkt?

— Det gör man oftast inte! Men har man varit

på en sån här utbildning och pluggat så pass län-

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

ge så känns det som om du lämnar ett skepp där

man suttit i fem år eller vad det nu kan vara. Och

det är ju faktiskt inte så att där du går i land, för

att ta en liknelse, det är inte där du kommer att

stanna resten av livet. Du kommer att upptäcka

nya saker, och kommer att fortsätta på ett annat

sätt. Och det är viktigt att kunna se det så, därför

annars blir alla beslut så otroligt stora och tunga.

Blir det fel så kan man faktiskt ändra det.

Vad tycker du om att så många jobb tillsätts genom

kontakter?

— Det är klart att mest demokratiskt hade ju

varit att annonsera ut allting...

— Jag har jobbat inom headhunting och då

arbetar man framför allt med tips. Kontakter är

inte riktigt rätt ord. Det kan lika gärna vara någon

som fått rykte om sig att vara väldigt trevlig och

dessutom är riktigt duktig på sitt jobb.

— Många tänker så här: Jag har inga kontakter,

ska det då bara gå på vilka kontakter mina

föräldrar har? Så som det fungerade när folk fick

sommarjobb när de var tretton. Då känns det väldigt

orättvist. Men du har en väldigt stor chans

till att knyta egna kontakter. Du har det via alla

du pluggar med, bevara den kontakten via t.ex.

LinkedIn eller om ni har ett informellt nätverk

där ni fortsätter att träffas. Det finns chanser som

ARKAD när du också kan skapa nätverk. Om du

söker du jobb informellt, om du söker praktik

eller något annat och du hör av dig till ett företag

skapar du själv ett nätverk. Du har ganska stora

möjligheter själv och ofta har du många fler kontakter

än vad du tror. Sen handlar det om vad du

gör med det här. Om du tar kontakt med personer,

på vilket sätt du gör det?

Maria Coutouvalis kan ge råd till studenter om

sådant här nätverkande.

— Det kan kännas väldigt stort — ska jag bara

ringa och fråga om de har ett jobb? Då handlar

det om att jag hjälper studenten att paketera. T.ex.

kan man säga “Jag pluggar det här och det här

och är duktig på detta, känner du till om det finns

några öppningar?” . Mycket handlar det om hur

man paketerar det.

— Att nätverka låter väldigt formellt och som

en väldigt stor sak. Men det kan t.ex. handla om

att du pratar lite om vad du gör med någon företagsrepresentant

i montern på ARKAD, får fram

en connection, får ett kort och så följer du upp

den kontakten. Du tar tillvara på den kontakten

du fått, du tar det där sista lilla steget. T.ex. säg

att du lämnar ditt CV på ARKAD och så får du

ett kort direkt. Hör av dig till den här personen —

vad hände med CV:t, hamnade det i den där databasen?

Vet han/hon om det finns några öppningar

karriärmässigt?

Vad tycker du om LinkedIn?

— Jag tycker att just LinkedIn är ett jättebra

sätt att knyta kontakter. Jag märker på studenter

att ofta när jag pratar om LinkedIn så tänker de

“Jag har väl inga kontakter nu?”. Då försöker jag

säga: “Nu sitter du och dina kursare sista året.

Om fem år, eller bara om tre år eller någonting så

kommer ni att sitta på jätteschyssta tjänster ute i

näringslivet.” Det är bra att hjälpas åt. Det är bra

att kunna veta när du spontanansöker — vilka

finns, vilka har jag i mitt nätverk?

— Men också något som jag tycker är viktigt är

att hitta de här inspirationsprofilerna. Säg att du

vill jobba med vindkraft någonstans. Då kan du

slå på LinkedIn och hitta någon som jobbar med

vindkraft — vad har den haft för väg fram till just

det här? Vad har den gjort? Skulle det kunna vara

någonting för mig? Vad är det för företag?

Karriärcenter LTH är ju fokuserat på näringslivet,

så vart studenter ska vända sig om de har

funderingar kring att doktorera efter examen?

— Jag har ibland studenter som är lite i valet

och kvalet om de ska ut i näringslivet eller om

de ska doktorera, det händer inte så ofta eftersom

de flesta som kommer hit vet att vi är fokuserade

runt näringslivet. Det jag kan göra i coachingen

är att ställa frågor om deras drivkrafter och deras

motivationer.

Ska man vända sig till studievägledarna?

— Det var en bra fråga, det har jag inte själv

tänkt på eftersom jag inte har fått den. Det blir ju

ett glapp. Det ska jag diskutera med studievägledarna.

Tror du att du når ut till alla grupper av studenter?

— Det är absolut flest studenter från sista året,

men det är också en del på våren som är i mitten

på utbildningen och ska söka sommarjobb. Inget

program är kraftigt överrepresenterat, men det är

ganska få från t.ex. industridesign och arkitekt.

Jag tror att det har att göra med att de gör portfo-

Maria Coutouvalis

lios på ett annat sätt i sitt jobbsökande och de har

nog till och med någon kurs om hur man gör det.

De ser ganska annorlunda ut jämfört med vanliga

CV:n.

Till sist, har du något råd du vill ge?

— Jag vill uppmana studenter över huvud taget

att fundera mer på sina egna styrkor. Många

är väldigt ödmjuka och många tänker: “Jag kan

ingenting, jag ju har bara pluggat”. Då tänker jag

“Men du kan hur mycket som helst, du är civilingenjör!”

Folk blir hemmablinda bara för att alla

runt omkring kan så mycket också, så tänk efter

vad du faktiskt har att erbjuda. Vad du är bra på?

— Sen anställer folk inte bara en person med

de här krassa meriterna, det är väldigt viktigt hur

man är som medarbetare. Att du ska kunna göra

ditt jobb är minimikravet, sen ska du kunna vara

en bra kollega. Det handlar inte om att du måste

vara perfekt eller jättesocial, utan ödmjuk och

vänlig.

Vad kan Karriärcenter LTH hjälpa

till med?

årgång 25

• På Karriärcenter LTH:s hemsida finns en

hel del bra information som man kan ha nytta

av när man söker jobb. Där finns bland annat

CV-mallar, exempel på intervjufrågor, länkar till

sidor där man kan hitta extrajobb, samt en CV-

och jobbsökningsdatabas.

• Hos Maria Coutouvalis kan man få hjälp

med karriärrådgivning, CV-granskning och

intervjuträning. Hon håller också föredrag, t.ex.

för förstaårsstudenter.

• Karriärcenter LTH har ingen filial i Helsingborg,

men karriärvägledarna håller ibland

föredrag där. Det finns också en universitetsgemensam

studie- och karriärvägledare på plats

på Campus Helsingborg varannan torsdag.

Man kan också få ett möte med honom via

Skype eller MSN.

• Som doktorand kan man få sex timmar

kostnadsfri “doktorandcoaching” över 2-4

månader. Coachingen kan såväl vara för nya

doktorander där man coachas till att hitta ett

bättre arbetssätt, som för doktorander nära

sin disputation och som funderar över nästa

karriärsteg.

Jobba extra!

- Kerstin Johnsson

Ett klassiskt sätt att kombinera ett

bättre CV och en bättre ekonomi är

att arbeta under studietiden.

Att hitta kvalificerade jobb som student verkar

kanske inte alldeles enkelt, men det finns faktiskt

en uppsjö av möjligheter.

• Utnyttja ARKAD och din sektions arbetsmarknadsdagar

för att fråga företagen där om

sommarjobb eller extrajobb.

• Om du gör praktik kan du få många bra

kontakter på ett företag, vilket kan öppna för fler

möjligheter till extrajobb.

• Utnyttja ditt nätverk: hör efter bland dina

kompisar, känner de till några jobbmöjligheter?

• Det finns ett flertal bemanningsföretag och

jobbsajter som riktar in sig mot studenter.

• Vill du jobba extra som konsult? Lunicore är

ett konsultbolag som drivs av studenter. De har

uppdrag såväl inom teknik som ekonomi och IT.

Lunds universitet är huvudägare.

• Jobba som övningsledare eller labhandledare.

• På en del institutioner t.ex. på Kemicentrum

kan man få jobba med forskning som forskarassistent.

Håll dig framme på kurser och fråga runt

efter vilka möjligheter som finns.

• Arbeta som studentrepresentant. Som kursombud

får du kanske i bästa fall en lunchmacka,

men på ett antal poster som kräver

lite mer engagemang blir du arvoderad under

mötestiden. Fråga ditt studieråd eller de vice

kårordförandena om vilka möjligheter som finns.

• Starta eget. Beroende på vad du gör kan det

vara långt ifrån garanterat att du kommer att få

en vettig timlön, men det kommer garanterat att

bli en värdefull erfarenhet.

Fundera på vad som kan räknas som kvalificerat.

Många jobb som inte ökar dina teknikkunskaper

kan ändå vara mycket värdefulla erfarenheter,

t.ex. kan du förbättra din kommunikationsförmåga,

lära dig hantera kundkontakter eller lära

dig hur man arbetar i projekt.

okt . 2011

- 13


Do you want to

shape the future?

Semcon is a global company active

in the areas of engineering services

and product information. The Group

has around 2,800 employees and

activities at more than 40 sites in

Sweden, Germany, UK, Brazil, Hungary,

India, China, Spain and Russia. Read

more about us at www.semcon.com

Arbetslivskontakt

på hemmaplan

- Kerstin Johnsson

Snart är det dags för det stora

arbetsmarknadseventet under året

— Teknologkårens arbetsmarknadsdagar

ARKAD. Men det finns också

massor av sätt att komma i kontakt

med näringslivet ute på sektionerna

och på programmen. Hilda Lindvall

är med och driver π-aftnar tillsammans

med sin programledning för

att inspirera studenterna på hennes

program, Teknisk matematik.

En del av det Hilda gör är att hitta folk som arbetar

inom något π-relaterat område som vill

komma och prata för π-studenter och andra intresserade.

De pratar 20-30 minuter om sig själva

och sin karriär.

— Det ska bara vara kul, det ska vara inspirerande.

Inget tungt, det ska bara visa på vad

kan man göra med matematiken. Efteråt äter vi

tillsammans och vill man byta mailadress eller

telefonnummer med den som hållit föredraget så

är det fritt fram. Det är bara en tidsfråga innan

någon säger “Hej, jag gillar ditt företag, jag har

min examen om två månader, kan jag få komma

på intervju hos er?”

Det är programledningen för π som är arrangör

av π-aftnarna och det är de två programledarna

och Hilda som tillsammans hittar talare.

— Har inte jag någon så fixar de någon. För

mig är det perfekt att jag kan göra vad jag vill och

säga till om jag inte hinner. Den enda pressen är

ju ens egen press. Att man vill göra det bra, man

vill ha bra föredrag.

Men hur övertalar man t.ex. internationellt

framstående forskare att komma och prata?

— Man ska lägga fram det på ett bra sätt. Man

skriver inte ihop ett mail på två minuter; det tar

kanske en och en halv timme att skriva ett mail.

Det gör det. Och du måste bara vara peppad för

att kunna formulera dig.

— Gör det inte till en massgrej. Det märks igenom.

Kvalitet före kvantitet.

Vad har π-aftnarna gett dig själv som student?

— Jag tror det har gett mig mest insikten att utbildningen

är så bred, att man kan göra så mycket

med matematiken vi lär oss. Sen läser jag retorik

också så jag är väldigt intresserad av presentati-

årgång 25

oner och sociala sammanhang. Jag tar med mig

småknep som vissa använder i sina föredrag och

tar med mig misstag som folk gör.

Hilda håller också i mycket av det praktiska

kring π-aftnarana. Tillsammans med en kompis

ordnar hon maten till π-aftnarna och hon gör

också reklam för studenterna.

— Det gäller att se till att folk har höga förväntningar.

Att säga att det blir superbra, för då sätter

det en press för oss som anordnar det att vi måste

verkligen göra det här bra. De som kommer dit

ska ha höga förväntningar och då är det bara att

leva upp till det.

Varför började du engagera dig i π-afton?

— Jag engagerar mig i de saker som jag tror

på. Och jag tror på π-afton. Jag såg att här har vi

någonting som vi kan göra så mycket bättre än

vad vi gör just nu. Också då i kombination med

att man får ganska fria tyglar i programledningen.

Jag såg möjligheten att jag själv kunde lägga

min touch på det.

— Målet är lite att π-programmet ska bli lite

mer attraktivt än alla andra. Lite bättre än alla andra

tänker jag. Det ska vara det där som har den

där trevliga kvällen som har god mat och det är

alltid bra föredrag.

— Och sen är det klart att det är kul också för

att man får en del kontakter. Drar man dit tjugo

personer men det är en som man fortsätter hålla

kontakten med så är det ovärderligt.

Vad händer på din sektion och ditt

program?

Nästan alla sektioner har ett näringslivs-/arbetsmarknadsutskott

som kan anordna allt ifrån

lunchföredrag till arbetsmarknadsdagar. Några

sektioner, t.ex. doktorandsektionen och maskinsektionen,

har mentorsprogram där studenter

får en mentor ute i näringslivet som de träffar

regelbundet.

Kolla igenom din sektions hemsida om du vill

hitta mer information. På en del ställen håller

också programledningarna i aktiviteter för att

knyta an till arbetslivet i utbildningen.

Fråga din programledare vad de gör för att ni ska

få inblick i vad man gör på andra sidan examen!

Om du inte vet vem din programledare är hittar

du det på LTH:s studentsidor under ditt program.

“Det gäller att se till att folk har höga förväntningar” säger Hilda

Lindvall som arbetar med π-aftnarna på Teknisk matematik.

okt . 2011 - 15


Engagerad

16 - okt . 2011

Kerstin Johnsson

Redan som nolla arbetade Johan

“ölyT” Garmer på kårens fester, eftersom

han bodde tillsammans med

den dåvarande klubbmästaren. Som

pedell och medlem i husutskottet

har han gjort massor för att kårens

verksamhet ska fungera rent praktiskt

och nu som fullmäktiges talman

har han övergått till att se till

att de mer byråkratiska processerna

fungerar. Pålsjö Ängsblad frågade

Johan vad kåren är för honom.

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

— Att göra kul saker tillsammans.

— En bra sak kåren har som alla medlemmar

kan dra nytta av är att kåren har resurser för att

göra saker. Så om man tycker att “det här skulle

vara kul att prova på” så kan kåren hjälpa till med

nästan allt. Om vi inte har grejer för det, så vet

vi vem som har. Det kan vara vad som helst från

att låna Cornelis för en spelkväll till att anordna

en festival. Kåren kan hjälpa till med allt. Det är

därför vi finns.

Vad är det roligaste du gjort på kåren?

— Det är så himla mycket genom åren...

— Som t.ex. när jag gick av som pedell köpte

jag in en massa köksinredning för att den sommaren

kunna renovera Lophtets kök. Vi i HUT

(husutskottet på TLTH) la en vecka på Lophtet

och bytte ut köket. Det är kul att göra större saker

tillsammans.

De som är med i husutskottet verkar vara väldigt

engagerade?

— Ja, det är nog mycket för att man gör

någonting konkret. Och sen om tio år kan man

säga att “jag var med och gjorde det där”. Som

när vi byggde om discoriggen för en kvarts miljon.

Då byggde man om den ifrån grunden i princip.

Men de senaste åren har Johan varit mest synlig

i rollen som fullmäktiges talman.

— När jag var pedell så hatade jag att gå på alla

fullmäktigemöten och styrelsemöten. Jag tyckte

det var helt meningslöst för att det gav inte mig

någonting och jag tillförde ingenting. Jag bara

satt där och det var jag tvungen att göra för jag

var heltidare på kåren. Det var rätt frustrerande.

— Jag vet inte riktigt varför jag gick med i

fullmäktige första gången. Det var väl för att det

hade tagits beslut och diskuterats frågor som jag

tyckte var viktiga. Det började snackas mer och

mer om kårobligatoriets avskaffande och kåren

hade kommit igång en del med arbetet inför avskaffandet.

Det var en viktig fråga.

Johan kände att hans erfarenheter från sitt

kårengagemang kom till användning. Han hade

ett längre perspektiv än de flesta.

— Det finns ju alltid anledningar till att man

gör på ett visst sätt. Även om det är dåliga anledningar

så finns det anledningar. Om man ska göra

om ett sätt att göra någonting på så är det bra att

väga in hur man tänkte förra gången man valde

hur man skulle göra.

— Och anledningen att jag blev talman var att

jag tyckte när jag satt i fullmäktige att fullmäktige

kändes rätt mycket som en “säg ja”-instans

för heltidare och styrelsen. De kom med vad som

såg ut att vara genomarbetade förslag och sa att

“så här är det”, “så här ska det vara”. Och diskussionerna

funkade inte riktigt i fullmäktige då. Så

jag tyckte att det behövde styras upp lite grann.

Johan tyckte att det behövdes någon i fullmäktige

som kunde säga emot.

— Styrelsen har inte alltid rätt per definition.

De bör ha mer koll på saker, men det de säger är

inte sanning.

Han rättar sig:

— Det är ofta sanning.

Kan du säga något du har lärt dig genom att vara

engagerad på kåren?

— Personrelationer har jag lärt mig mycket

om.

— Väldigt mycket handlar om att man måste

kommunicera. På alla håll. Att berätta vad man

gör och varför man gör det. På något sätt se till att

alla vet vad alla gör. Annars är det lätt att saker

Fixburen är husutskottets favorittillhåll i Kårhuset.

årgång 25

försvinner.

Johan fortsätter om vikten av att göra saker synliga:

— Om någon sitter här och jobbar från fem till

fem, alltså fem på eftermiddagen till fem på morgonen

när ingen annan är här så syns det mindre

än om någon är här från elva till klockan två. Det

som syns är inte allt som görs. Det görs väldigt

mycket som inte syns som också är väldigt viktigt

och därför måste man försöka få även det att

synas.

Särskilt färgad är Johan av tiden då han bodde

tillsammans med klubbmästaren.

— Ibland var vi här till halv nio på morgonen

och gick hem när de andra heltidarna kom hit.

Som fullmäktiges talman har Johan en väldigt

synlig roll. Men hur är det — är fullmäktigemöten

att göra kul saker tillsammans?

— Ibland kan det vara rätt drygt. Men man inser

hur viktigt det faktiskt är att det funkar i den

änden också. Jag tycker att det är viktigt att det

funkar för alla. Att det funkar, så att alla har en

chans att göra kul saker tillsammans.

— Och jag känner att jag faktiskt spelar roll.

Ibland i alla fall.

Fotnot: Klubbmästare var en heltidarpost som

avskaffades i början på 2000-talet. Det fanns

två klubbmästare per år och de hade bl.a. det

övergripande ansvaret för kårens pub- och festverksamhet,

samt för Sångarstriden, nyårsbalen

och kårbalen.

Johan “ölyT” Garmer

okt . 2011

- 17


VAD I HELA VÄRLDEN

SKA DU BLI?

Illustration - Olof Carlgren

Många av er undrar säkert vad

ni ska göra av alla era kunskaper

när ni lämnat LTH:s

trygga hamn och beger er ut i

världen. Vi har listat ett antal

möjligheter, det är bara att

välja och vraka!

18 - okt . 2011

Astronaut

Vägen ut i rymden är mycket lång som

bekant, i alla fall om man är svensk.

Examen i teknisk fysik kan dock vara ett

steg på vägen.

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

Actionskådespelare

Det är föga känt om Sveriges mesta

actionskådespelare har haft nytta av sin

kemiingenjörsexamen. Men det ser ju

snyggt ut på CV:t i alla fall.

Entreprenör

Det enda som krävs är en bra idé, eller?

Faktum är att det ofta hävdas att det

viktigaste inte är idén utan teamet. Från

idé till färdig produkt är det en lång väg

och det gäller att hitta ett starkt lag.

Konsult

Vissa jobbar häcken av sig, andra får

bestämma själva över sin work/life

balance och några blir utkastade med

huvudet först när företagen ska dra ner.

Men de varierande arbetsuppgifterna

som ofta är konsultjobbens signum

lockar många förståeligt nog.

Specialist

Du vet hur det är att vara en kugge i

maskineriet, hur de axiella krafterna

samverkar eller motverkar för att bilda

synergier. Du ser nästa steg i teknikutvecklingen

och blir en verklig innovatör

- nästa Steve Wozniak?

Bli moderat

Av riksdagens fem ingenjörer är alla

moderater, medan den enda arkitekten

är kristdemokrat.

årgång 25

Akademiker/Forskare

En doktorsgrad kan vara början på en

karriär inom akademin. Vill du forska

är det ofta en lång väg med många

otrygga anställningar, men när du

väl kommit in i klubben för inbördes

beundran, alltså blivit professor, kan du

känna dig ganska säker resten av livet

på att ha ett häftigt jobb med massor av

friheter...

Företagsledare

Ingenjörer kan vara utmärkta företagsledare.

Det tycker i alla fall Stockholmsbörsen,

Elektrolux, BP med många

andra. Lite ekonomi kan ju också vara

bra att kunna såklart, men civilingenjörsprogrammen

har ju i alla fall 6 hp

ekonomi och entreprenörskap.

Rädda världen

Vad kan väl en arkitekt eller industridesigner

göra? Eller för den delen en ingenjör?

Det finns många fler möjligheter

till voluntärarbete än vad man kan tro.

Ni vet väl att det inte bara finns Läkare

utan gränser och Clowner utan gränser

utan självklart också Ingenjörer utan

gränser?

SciFi-författare

Att kunna slänga sig med autentiska

tekniska och naturvetenskapliga termer

kan vara en stor konkurrensfördel i

detta yrke, man måste bara inte låta sig

begränsas av verkligheten. Författare

som Isaac Asimov, Robert E. Heinlein

och E. E. Smith har en ingenjörsbakgrund.

Projektledare

Planera, koordinera, delegera, integrera,

sofistikera, vad kan väl inte en projektledare

göra för att effektivisera och

förbättra ett projekt? Och då handlar det

om projekt som är ganska långt från än

gymnasiets hundrapoängkurs. En del

menar att projektledningskunskap är så

viktigt för en ingenjör att det bör finnas

med i alla våra utbildningar.

okt . 2011

- 19


Utblick:

Uppsala

- Kerstin Johnsson

Vad gör man på andra tekniska

högskolor och universitet i Sverige

som är annorlunda än på LTH?

Detta kommer Pålsjö Ängsblad att

undersöka i artikelserien “Utblick”.

Först ut är Uppsala, Sveriges äldsta

universitet. Där förbereds naturvetar-

och ingenjörsstudenter för

arbetslivet genom en schemalagd

seminarieserie — KarriärCoach.

20 - okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

— KarriärCoach ska vara något som ger energi,

som gör att man känner sig pepp inför att söka

det där sommarjobbet eller gå på den där arbetsmarknadsmässan,

säger Madelene Rönnberg,

studievägledare på Uppsala universitet och projektledare

för KarriärCoach.

Det var i samband med att universitetet tog

fram en retentionsplan, alltså en plan för hur

man ska öka antalet studenter som tar examen,

som Uppsala teknolog- och naturvetarkår tyckte

att det behövdes något under utbildningen som

hjälpte studenterna att se vägen framåt, ut på

arbetsmarknaden. Detta blev startskottet till KarriärCoach,

som nu är inne på sjätte året.

Studenterna på TekNat (den tekniska och naturvetenskapliga

fakulteten) har KarriärCoach på

schemat under vårterminen då de är halvvägs genom

sina utbildningar. Under två seminarier och

tre workshopar tar man upp bl.a. nätverkande,

CV-skrivande och kompetensinventering. Workshoparna

sker i mindre grupper:

— De är väldigt öppna och diskussionsinriktade,

förklarar Madelene Rönnberg.

Den första workshopen handlar om kompetensinventering

— att kartlägga sig själv, att

hitta sidor som man kan lyfta fram vid en jobbansökan,

men också sidor man kanske behöver tona

ner. Den andra workshopen heter ‘’Strategisk

yrkesinfiltration’’ och handlar om hur man kan

nätverka med företag för att på lång sikt lobba

in sig. Deltagarna får också mer insikt i arbetsmarknaden

och i den framtida yrkesrollen.

— Det kan väcka tankar kring specialiseringar,

och man kanske reviderar sin plan eller känner

sig säkarare på att det är det här jag vill göra,

berättar Madelene Rönnberg. Det är därför vi har

valt att lägga KarriärCoach i mitten av utbildningen.

Madelene Rönnberg om ...

... hur man presenterar sig utan att använda

klatschiga ord och floskler:

Använd dig av konkreta berättelser! Presentera

ett problem där du gjort något, redogör för vad

din insats var, och vad resultatet blev. Använd

aktiva verb i berättelsen, t.ex. säg “När jag satt

i studierådet så uppmärksammade jag en kurs

som år efter år fick dåliga utvärderingar. Jag

initierade och införde mittkursutvärderingar, vilket

gav läraren direkt respons på hur kursen uppfattades

och läraren kunde göra förändringar under

pågående kurs. Resultatet blev att slutkursutvärderingarna

blev mycket postitiva!”

... hur CV:t ska se ut:

Beroende på vem man frågar kommer man att

få olika svar om hur man ska utforma CV:t. Det

finns många rätt och inte så många fel — det

viktigaste är att du känner att det ger en rättvis

bild av dig själv.

... företagsanda:

Olika företag har olika kulturer och värderingar.

Fundera på hur du vill ha det: Vill du arbeta på

ett internationellt företag eller ett svenskt? På

ett stort eller litet företag? Jobba som konsult?

Starta eget?

Den sista workshopen handar om att skriva CV,

och det kommer upp många frågor om vad man

ska eller inte ska skriva i ett ansökningsbrev.

Svårast är att det inte finns några tydliga “rätt

eller fel”.

— En vanligt fundering är om man ska nämna

sexuell läggning eller religion i CV:t.

Madelene Rönnberg förklarar att man bör fundera

på om det är relevant för arbetsgivaren och

den aktuella tjänsten. Oftast är det som rör min

“privata” person inte så relevant för en arbetsgivare

att veta i en ansökningssituation.

Seminarieserien inleds med en ‘’karriärverkstad’’

som hålls av en inspirationsföreläsare som

arbetar med att utbilda coacher.

— Den är matig och kreativ, med övningar

där man funderar och diskuterar kring karriärplanering.

Hela serien avslutas med att personer från

HR-avdelningar från olika företag bjuds in för att

berätta om hur de tänker kring rekrytering, om

vad de tycker är viktigt hos de som ska anställa.

På så sätt får studenterna inblick i företagsandan

hos de olika företagen.

Utvärderingarna av KarriärCoach brukar vara

väldigt positiva, Madelene Rönnberg berättar att

studenterna känner att de har fått bra verktyg att

presentera sig för presumtiva arbetsgivare och

fått mer kött på benen inför arbetsmarknadsmässor.

Uppsala teknolog- och naturvetarkår har

sina arbetsmarknadsdagar under hösten och

Madelene Rönnberg samarbetar med kårens arbetsmarknadsansvarige

för att marknadsföra

varandras evenemang. På så sätt får båda större

genomslag.

Entrepenören

- Malin Alsved

- Alexander Wallin

Att starta ett IT-företag år 2000 låter

såhär i efterhand inte som det allra

säkraste av projekt. Michael Mokhberi

fick uppleva IT-bubblan inifrån,

men kom helskinnad ut på andra

sidan. Apptus grundare och CEO

berättar om varför han har lyckats ta

sig fram.

årgång 25

Solen skiner Michael Mokhberi i ögonen när

han möter oss utanför Kårhuset. Han hälsar och

kisar sedan upp mot byggnaden och berättar att

han har många minnen från det där huset. Jag reflekterar

kort och tänker att det har nog alla som

någonsin läst på LTH.

Han har inte tid för lunch men en kopp kaffe

tackar han ja till, vem vill inte bli bjuden på kaffe

på kårexpeditionen? Så vi slår oss ner i soffan

och jag får chansen att fråga ut denne man som

1995 lämnade E-huset med en magisterexamen i

datalogi och nu 16 år senare är CEO för ett företag

med 40 anställda.

Hur hamnade du där du står idag?

— Jag började på matematikerprogrammet -91

och då tyckte jag att matte var det roligaste som

fanns. Jag skulle bara läsa matte och ingenting

annat, det var mer eller mindre det enda jag var

bra på.

— Efter ett år av bara matte kom jag i kontakt

med en kurs i data, och efter den kursen tyckte

jag att allt som hade med data att göra var jätteroligt.

Så jag läste alla kurserna som fanns på

institutionen.

När det blev dags för exjobb ville Michael Mohkberi

jobba med ett verkligt projekt, och därför

gjorde han sitt examensarbete hos ABB Corporate

Research. Efter examen fortsatte han med sin nyförvärvade

spetskompetens inom väldigt stora

databassystem på ett konsultföretag. Där jobbade

han i fem år, bland annat tillsammans med Peter

Wåhlin, civilingenjör i elektroteknik, som kom att

bli den andra grundstenen i företaget Apptus. De

fick uppleva 90-talets stora boom där alla företag

skulle starta nätbutiker och tjäna stora pengar på

e-handel.

— Vi såg gång på gång hur man byggde de här

systemen. Företagen investerade många, många

miljoner i ett system och när man gick live med

det fick man jättemånga kunder och systemen

bara packade ihop. Alla de informationssystem vi

byggde blev överbelastade. Detta var under den

tid då tillgänglighet och prestanda var väldigt

viktigt, så vi ställde oss frågan om det hade gått

att göra allting billigare? Vi började ifrågasätta

den databasteknik man använde och noterade

att problemet låg djupt. Sen började vi helt enkelt

bygga en ny databasteknik.

Byggde ni på företaget?

— Nej, i mitt sovrum! På dagarna jobbade vi

som konsulter och på nätterna satt vi och experimenterade,

dels med olika algoritmer, dels med

helt nya datastrukturer.

Hur länge höll ni på med fuffens i sovrummet?

— I två år. När vi började bli klara såg vi att det

skiljde med en faktor tusen. Att söka med våra

nya datastrukturer gick tusen gånger fortare.

Därför gick det också ganska bra när vi skulle ta

oss ut på marknaden, även om vi var ett litet och

nytt företag.

Michael Mokhberi och Patrik Wåhlin startade

Apptus i april 2000, i maj hade de sin första

kund och redan efter nio månader var de fjorton

anställda och omsatte upp emot sju miljoner.

Vem av er har tagit ledarrollen?

— Vi har olika styrkor. Jag var kanske lite mer

teoretisk i och med min matematiska bakgrund

och Patrik är såsom många civilingenjörer väldigt

praktisk och har en förmåga att snabbt få en över-

okt . 2011

- 21


22 - okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

blick även över komplexa system. Vilket är något

som jag absolut inte kan. Jag kör fast vid små detaljer.

Samtidigt är det jag som har haft väldigt

lätt för att åka runt och prata med kunder och nå

ut till företag.

Hur kändes det att lämna säkerheten med en

lönecheck i månaden och starta eget?

— Tja, vi började ju med att pantsätta våra hus,

så nej, det kändes inte säkert!

Michael Mokhberi brister ut i skratt. Han är en

öppen person och verkar ha lätt för att smälta in

och anpassa sig till de situationer han hamnar i.

Hur hanterade ni teknikbubblorna?

— Vi var ett av de företagen som fick uppleva

krisen väldigt tidigt i företagets historia och därför

blev det en realitet att fundera över hur vi

skulle betala hyran nästkommande månad. Vi

satt i baracker, vi var där för att vi brann för det vi

gjorde och vi har fortfarande samma inställning.

Ingen kör någon dyr företagsbil. Jag kör bokstavligen

samma bil som jag hade då, en BMW.

Är du född och uppvuxen i Lund?

— Nej, jag är född i Iran. Mina föräldrar flyttade

till Sverige när jag var tolv år. Jag hade den

oerhörda förmånen att hamna i en skolklass med

väldigt, väldigt snälla vänner. Upplevelsen var

ny både för dem och för mig; de hade aldrig träffat

någon som inte pratade svenska och jag hade

aldrig hamnat i ett nytt land innan. Men det gick

så bra redan från dag ett.

Michael sätter sig snyggt med rak rygg och

fötterna ihop och tänker sig tillbaka till första

skoldagen i den svenska skolan.

— Jag hamnade i en bänk med en tjej till vänster

om mig som hette Åsa och en kille till höger

om mig som hette Johan och bakom mig satt Allan.

Vi blev bästa vänner på en vecka och det är av

dem som jag har lärt mig språket.

Han har onekligen ett sinne för detaljkunskaper

och gott minne så som man tänker sig en

matematiker, men ljuset i ögonen låter oss förstå

att minnesbilden sitter nära hjärtat.

— Jag får fortfarande höra att jag har någon

konstig dialekt och då brukar jag skylla på Allan!

Michael verkar ha en genomtänkt åsikt om

det mesta vi kommer in på under vårt samtal.

Hans funderingar om varför integrationen inte

fungerar fullt ut i Sverige handlar mycket om

förutsättningarna som finns runtomkring.

— Det som gjorde att jag lyckades så bra är att

barn är barn, och de har förmågan att börja från

en blank sida. Jag hade nog aldrig blivit den jag

är idag om det inte var för Johan, Allan och Åsa.

By the way, jag träffar fortfarande Johan, Allan

och Åsa.

Finns det något som du vill förmedla till dagens

studenter?

— Någonting jag saknar är lite mer allmänbildande

kurser som ligger utanför ämnet. Jag var

väldigt fokuserad och har en ganska enkelspårig

examen. Hade jag fått göra om det hade jag tagit

någon kurs i ekonomi och någon kurs i juridik.

Det ger goda förutsättningar för att bemöta andra

människor i arbetslivet.

— Man ska också komma ihåg att mycket av

det man läser har man nytta av. Jag hade ingen

aning om att jag någonsin skulle använda mig av

diskret matematik men det är det enda vi jobbar

med nu. Försök att se närheten till tillämpningarna

redan under plugget och att det man håller

på med inte är någon ’mambo jambo’ som man

måste klara av till tentan, utan något som behövs

för att göra framtida företag världsledande. Och

det viktigaste sättet att göra det på är att redan

tidigt skapa kontakt med de ledande företagen.

— Och så ska man förstås ha kul!

Innan vi skiljs åt går vi ner till fontänen Fontänen

för att ta några foton av Michael Mokhberi.

Han tar ett djupt andetag i den varma höstluften

och en njutningens suck undslipper honom. Han

säger att det är något speciellt över området och

att hjärtat alltid kommer klappa för det. Jag tittar

mig omkring på löven som sakteliga börjar skifta

mot gult (klorofyllen bryts ner), glada studenter

på väg till eftermiddagens föreläsningar (friktionskraften

från den torra asfalten gör det behagligt

att gå) och sjön Sjön som ligger grå och stilla (det

bara är så). Jo visst är det något att njuta av!

årgång 25

okt . 2011

- 23


I Kina

24 - okt . 2011

Edward Linderoth-Olson

(vice kårordförande 2010/11)

Kina är ett motsägelsernas

och anakronismernas land,

något som snabbt blir väldigt

tydligt om man reser dit som

teknolog med någorlunda

äventyrslystnad. Vilket undertecknad

tillsammans med

Christian Lindgren, avgående

ordförande för Studentfackliga

Utskottet på Kåren, blev

varse då vi gick i exil dit över

sommaren.

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

Planen inbegrep kinesiskastudier i fyra veckor

vid ett av universiteten i Hangzhou, varefter vi

skulle ut och härja på den kinesiska landsbygden

i två till innan vi till slut återvände hem till mer

nordliga breddgrader.

Vi kastades snabbt in i en hurril av kinesiska

glosor och grammatiska strukturer, i Kina tillämpar

man fortfarande, i alla fall inom språkundervisningen,

den typ av katederundervisning som

vår illustre utbildningsminister ständigt talar sig

varm för. Detta medförde att vi, till skillnad från

de kurser undertecknad har läst på Språk- och litteraturcentrum,

hade 4 timmars klassrumstid per

dag och ytterligare lika mycket självstudier om

man åtminstone ville försöka hålla sig i fas med

glosorna.

Man lär sig dock oerhört mycket, denna pedagogik

fungerar bevisligen mycket bra när ämnet

inte är baserat på förståelse utan i princip enbart

på utantillkunskaper och några enkla tillämpningsregler,

vilket stämmer mycket väl för

kinesiskan då den har en ytterst simpel grammatik

men ett ordförråd som sju svåra år.

Efter diverse om och men lyckades vi dock ta

oss igenom kursen, trots våra idoga försök att

misslyckas genom att till exempel komma på den

briljanta idén att vi kunde koppla samman våra

datorer och kombinera detta med Civilization 4,

samt placeringen av en pub inom bekvämt gångavstånd

från campus. Den senare befinner sig

nu även den under Per Holms ständigt vakande

blick, i alla fall om man skall tro ett av borden.

Under vistelsen vid universitetet bodde vi ett

dubbelrum i en byggnad på campus, ett rum stort

som ett vanligt korridorsrum i Lund från början

avsett att husera fyra kinesiska doktorander men

som sedermera anpassats för laowai [1], bl.a.

genom befolkningen halverats och västerländsk

toalett installerats. Det var med andra ord något

mindre än vad vi var vana vid men fullt adekvat

även om städningen på sina håll lämnade en del

övrigt att önska.

Undertecknad återupptog tämligen snabbt

sina två favoritvanor från sitt utbytesår vid sagda

universitet: att äta mycket och att gå i naturreservaten

kring campus. Trots det man ständigt

hör om Kinas galopperande miljöförstöring,

vars regering dock försäkrar att det nog snarare

rör sig om trav, är Kinas många, omfattande och

förvånansvärt ofta väl underhållna naturreservat

det som fått undertecknad att gång på gång

återvända till Kina. Detta trots plånbokens ibland

tämligen påträngande protester.

Den som av Kina förväntar sig en kommunismens

högborg där hela landet är täckt i vänsterpopulistiska

slagord som om någon hade gett

Vänsterns Studentförening obegränsad tillgång

till tapetklister och ett tryckeri kommer att bli

gravt besviken. Det är heller inte genast uppenbart

att man klivit av planet i ett av världens

hårdast övervakade oligarkier [2], dock finns det

små ledtrådar om man tittar noga. Till exempel

det tiotal militärpoliser beväpnade med automatkarbiner

som övervakar passkontrollen.

Nej, dagens Kina har färdats långt från den

verklighet som rådde då man efter kulturrevolutionen

utropade klasskriget som vunnit och

att man nu kunde börja bygga upp landet. Innerstäderna

i dagens kinesiska metropoler har

mer gemensamt med New York än något annat

(inklusive lukten), med fler Starbucks än decimaler

i π och varuhus som specialiserat sig på

att sälja västerländska märkesprodukter till ännu

hutlösare priser än i USA.

Börjar man skrapa på yuppie-civilekonom-fernissan

börjar den dock flagna, det räcker med att

man tar en sväng åt något slumpmässigt utvalt

håll från någon av de stora affärsgatorna i centrala

Shanghai för att man ska hitta kvarter med

låg bebyggelse, elmopeder som far som stim med

barracudor upp och ned längs gatorna, där desamma

är kantade med affärer som säljer allting

från avloppsrör till kalligrafipapper till japanska

animefiguriner. Allting ackompanjerat med den

symfoni av ljud som kännetecknar den kineiska

esprit:n: gnisslande bromsar, människor som

hänger sig på signalhorn och skramlet av diverse

saker som transporteras.

De största skillnaderna finns dock inte inom

städerna, eller ens mellan stad och landsbygd

utan mellan kusten och inlandet. Mycket av de

senare årens utveckling har enbart kommit kustområdena

till del, det är här den större delen av

de utländska och inhemska företagen etablerar

sig. Stora delar av inlandsprovinserna, med

några få undantag, lever fortfarande i tämligen

utpräglat armod. Det är dock här som man kan

hitta resterna av det Kina som en gång var, där

många kultur- och naturskatter fortfarande överlever.

Kina håller i dag på att upprepa det misstag

som Sverige begick i Stockholms innerstad, fast

i mycket större och brutalare skala: kulturminnen

renoveras antingen skoningslöst (läs: rivs

och byggs upp större och mer imponerande, fast

i betong) eller demoleras rakt ut för att bereda

väg för det nya Kina. Detta har medfört den nästintill

tragikomiska effekten att det som kulturrevolutionen

aldrig kom i närheten av att göra,

totalt utplåna spåren av den gamla ”förtappade”

kulturen, kommer nu istället Kinas ekonomiska

utveckling att göra, och det mycket grundligare.

Därför har det i viss mån paradoxalt nog blivit

årgång 25

okt . 2011

- 25


så att de områden som är som mest intressanta

att resa i för den historieintresserade är de som är

minst anpassade för västerländska turister, med

mycket begränsade möjligheter till att ta sig fram

enbart på engelska. Dock går det tämligen väl att

göra sig förstådd medelst Lonely Planets kinesisk-engelska

ordlistor och en ”point-and-grunt”

metodik vad gäller restaurangbeställningar.

På pappret tillämpas i Kina ”socialism med kinesiska

förtecken” dock är denna förvillande lik

vad som bäst beskrivs som ”tag-pengarna-ochspring-kapitalism”,

det enda som räknas är hur

mycket pengar som tjänas och mycket begränsad

vikt läggs vid hur. Detta kombinerat med en oerhörd

framåtanda, optimism och allmän entreprenörskap

är det som driver den kinesiska rymdraketen,

samtidigt som hänsynslösheten leder

till en hel del ”spill”. Kinas zeitgeist kanske sammanfattas

bäst i ett citat av Deng Xiaoping, vars

namn för övrigt enkelt kan förvanskas till ”väntar

på liten flaska”: Det spelar ingen roll vilken färg

katten har — så länge den fångar möss.

Kina är ett land av motsägelser; högteknologiska

industrier samsas sida vid sida med ett

bondesamhälle som fortfarande är nästan helt

oautomatiserat, orörd natur och områden som i

det närmaste blivit helt sterila p.g.a. utsläpp, en

brutal centraliserad statsapparat som förtrycker

meningsmotståndare oerhört effektivt samtidigt

som regeringen i Peking har nästintill obefintlig

kontroll över vad som faktiskt sker ute i provinserna.

Om du överväger att resa till Kina, oavsett om

resan är kort eller lång, våga dig utanför de upptrampade

stråken i Peking och Shanghai, och

försök att se i alla fall en liten del av det spektrum

av ljus och mörker som är dagens Kina! Christian

Lindgren, som var där för första gången nu i

somras, redan har börjat spekulera i hur han skall

kunna ta sig tillbaka.

26 - okt . 2011

“Kinas många, omfattande och

förvånansvärt ofta väl underhållna naturreservat

det som fått undertecknad att gång

på gång återvända till Kina.”

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

[1] Kinesiska, bokstavligen ”gammal ute” men

betyder ungefär utböling.

[2] Styre av en liten grupp människor, i detta fall

politbyråns stående kommitté. För en utförligare

diskussion av detta styrelseskick hänvisas läsaren

till Platons ”Staten”, eller Wikipedia.

Är du en duktig och nyfiken ingenjör?

Välkommen till Axis Communications.

Axis är global marknadsledare inom nätverksvideo. Vi växer och letar därför efter branschens bästa hjärnor

som vill jobba med den senaste teknologin. Vi är ett IT-företag som erbjuder nätverksvideolösningar

för professionella installationer och är en drivande kraft bakom övergången från analog till digital

videoövervakning. Axis är ett Sverigebaserat företag och all utveckling av våra produkter sker på vår R&D

avdelning i Lund. Vi erbjuder sommarjobb och exjobb. Vi är idag totalt över 1000 anställda och har vårt

huvudkontor på Ideon, bara ett stenkast från LTH.

Läs mer på: www.axis.com

http://student.axis.com


Jullovet

utrotningshotat

- Kerstin Johnsson

Snart kan jullovet bli rödlistat:

Om regeringen får som den

vill kommer jullovet att försvinna

från alla tekniska högskolor

senast 2015. Men frågan

är om det kanske är bäst så?

De flesta av er minns säkert manifestationerna

för ungefär ett år sen då teknologkårerna i Sverige

gjorde gemensam sak för att försvara teknologers

rätt till studiemedel. När Jan Björklund lovade

en ändring i lagen var det en stor seger, men

det skulle visa sig att han inte var beredd att gå

hela vägen. Det skulle ges ett undantag i lagen,

men bara för utbildningar startade före 1 januari

2010. Det innebar att utbildningar startade efter

detta var tvungna att ha ett terminssystem med

40 veckor för att studenterna skulle få fullt studiemedel.

Beslutet klubbades av riksdagen i juni.

— Man inser ganska snabbt att det det här i

praktiken är för högskolorna ett beslut om omläggning

till det nya terminssystemet med deadline

1 januari 2010, säger Edward Linderoth-Olson,

vice kårordförande 2010/11. Alltså en deadline

som är ett och ett halvt år innan beslutet togs.

Men varför lyckades studentkårerna inte att

få riksdagen att ta ett annat beslut?

— Jag har insett i efterhand att vi hade behövt

använda SFS (Sveriges förenade studentkårer,

reds. anm.) mycket mer än vad vi gjorde, säger

Edward. Om teknologkårerna hade varit med där

i större utsträckning så hade det nog inte gått alls

så dåligt som det gick. Då hade vi kommit in i

processen mycket tidigare.

Tre av LTH:s utbildningar har startats sen 2010:

Medicin och Teknik, högskoleingenjörsutbildningen

i elektroteknik och automation, samt masterprogrammet

i industridesign. På dessa utbildningar

är det tänkt att ha obligatoriska moment efter

jul för att terminen ska bli längre så att studenterna

ska få studiemedel. Men det är troligt att ett

avsnitt av regeringens kommande budgetproposition

kommer att ändra på detta. Där står det att

man vill förlänga undantaget så att det gäller för

28 - okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

utbildningar som startades fram till 2014.

— I regeringens budgetproposition står det

klart och tydligt att vi kommer att få till och med

utgången av 2014 på oss att lägga om vårt terminssystem.

Detta säger Mikael Novén, nuvarande vice

kårordförande med ansvar för utbildningspolitiska

frågor. Han tror också att det är otroligt att

detta avsnitt i propositionen kommer att ändras

innan det klubbas av riksdagen. Men vad säger

han om att lägga om våra utbildningar till ett

terminssystem med 40 veckor istället för det nuvarande

med 36, vilket är det regeringen egentligen

vill?

— Jag tycker att man ska se vad som är bäst ur

ett pedagogisk synpunkt. Det är argument som

saknas idag tycker jag. Det är ingen som har kommit

med synpunkten: “Vad är bäst för studenterna

— egentligen?”.

Teresia Olsson, vice kårordförande med ansvar

för studiesociala frågor fortsätter:

— Det man säger är att det system vi har nu

är pedagogiskt det bästa, men har man verkligen

kontrollerat det? Har man gjort någon undersökning

som visar att det verkligen är så?

Det är klart att detta kommer att bli en stor diskussionsfråga

de närmaste åren. På Luleå tekniska

universitet har man redan 40 veckor per läsår

och på KTH har det nyligen lagts fram ett förslag

på hur man kan ändra terminsupplägget så att

man får 40 veckor. Det förslaget har mött massiv

kritik från studenter och från studentkåren (se

motstående sida).

Mikael och Teresia vill bjuda in alla studenter att

vara med och diskutera olika alternativ.

— Det alla studenter ska veta är att om man

har någon idé, om man vill vara med och påver-

ka, om man har ett förslag eller vad som helst så

kan man vara med. Då är det bara att maila oss.

Det här är inte något som jag och Mikael kommer

att sitta själva och klura ihop. Tanken är att alla

ska vara med, vi ska hitta ett förslag som alla gillar,

och allt ska bli bra.

Teresia och Mikael har fått en del mail från

studenter som undrar om de kommer att få fullt

studiemedel. Deras uppmaning är att studenterna

kan ta det lungt, de kommer att se till så att

alla som tar sina poäng kommer att få fullt studiemedel.

— Första dagen då jag och Michael gick på

som vice kårordföranden fick LTH ett brev från

CSN där de sa att våra utbildningar hade för få

veckor för att de ens skulle ingå i det undantag

som riksdagen klubbat igenom.

Då tog Teresia och Mikael kontakt med en före

detta vice kårordförande och CSN i Lund för att

ta fram material som visade att utbildningarna

visst uppfyllde kraven. Mikael och Teresia menar

att eftersom ingen är emot att studenterna ska ha

rätt till studiemedel kommer sådana problem att

lösa sig, frågan är bara om den långsiktiga lösningen

blir att utbildningarna blir fyrtio veckor

varje läsår och att jullovet därmed kommer att

försvinna.

årgång 25

På KTH har det funnits en arbetsgrupp som har arbetat

med att ta fram ett förslag till ett nytt terminssystem på 40

veckor. Det första förslaget som arbetsgruppen presenterade

mötte massiv kritik och arbetsgruppen kom därefter

med det här förslaget.

okt . 2011

- 29


På plats

Kårfullmäktige (FM) är Teknologkårens

högsta beslutande organ.

Där tas alla större beslut om kårens

verksamhet och ekonomi. Kårfullmäktige

beslutar bland annat om

kårens organisation och vilka funk-

Närvaro Fullmäktigeledamöter

Närvaro Fullmäktigemöten

30 - okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

tionärsposter som finns, till exempel

har man de senaste åren inrättat två

nya heltidarposter. Inför fullmäktigevalet

i november har Pålsjö

granskat de sittande ledamöternas

närvaro på fullmäktigemötena.

6 6

0

6

1

6

6

6

På kåren arbetar nio studenter som

tagit studieuppehåll ett år för att

arbeta heltid för TLTH. Det är kårordförande,

tre vice kårordförande,

generalsekreterare, näringslivsansvarig,

arbetsmarknadsansvarig,

informationsansvarig samt pedell.

För att ni ska lära känna dem bättre

kommer Pålsjö under året att göra

intervjuer med var och en av dem.

Först ut är Maja Bjärring, vice kårordförande

med ansvar för internationella

frågor och Ellinor Persson,

informationsansvarig.

VKOi: Maja Bjärring

Kan du beskriva din post med tre ord!

— Den är utmanande, varierande och rolig.

Den är inte så bunden vid traditioner, så det finns

många möjligheter att utveckla den.

Hur känns det att vara den första med din titel?

— Det har varit väldigt roligt och jag tror jag

har kommit till insikt vad jag vill göra med den

här posten under tiden. Från början hade jag

nog en annan tanke, men när man väl blir insatt

kan man lite mer utforma vilka projekt man ville

driva.

— Under vårterminen blev jag kontaktad av

studenter som tyckte att ‘det här skulle vara bra

om du gjorde’ och jag har lite arbetat lite efter den

banan.

Är det något du är särskilt stolt över under din

tid som heltidare?

— Under förra terminen genomförde jag en utvärdering

för de studenter som visat intresse för

utbytesstudier. Det är väldigt många studenter

som tycker det är spretigt med information om

hur man ska söka sig utomlands. När vi gjorde

den här utvärderingen fick vi tydligt veta vilka

av de här delarna som känns otydliga och utifrån

detta så har jag nu varit med om att ta fram en

broschyr som ska ge information om hur man kan

söka sig utomlands.

Maja berättar att tanken med broschyren är att

den ska intressera snarare än informera.

— Så att man kan se att ‘aha, man kan både

göra en sommarkurs utomlands och jag kan läsa

en termin utomlands och jag kan jobba utomlands’.

Detta tycker jag har fattats tidigare på

LTH.

årgång 25

Kårexpens väktare:

Heltidarna

- Alexander Wallin och K. Johnsson

- Alexander Wallin

— Jag är precis klar med projektet och det känns

väldigt roligt.

Det är lite under 25% av LTH:s studenter som

läser utomlands under sin studietid, men Maja

tror att det finns ett större intresse.

— Jag tror att man behöver ett mer mer komprimerat

och intresseväckande format som broschyren

för att hitta intresset.

Vad kommer kåren och kårens medlemmar fått

ut av din tid som heltidare?

— Att efter mitt år ha fler och mer intresserade

internationella studenter.

Fotnot: Tidigare hette posten Internationell

sekreterare (IS). Posten bytte namn i samband

med omorganisationen av utbildningsutskottet

för att ge den ett större fokus på utbildningsbevakning.

Informationsansvarig: Ellinor Persson

Maja Bjärring

Vad innebär det egentligen att informera om

kåren?

— Det är en jättebred fråga. Man ska göra

medlemmarna medvetna om vad man gör. Och

det är jättesvårt för att oavsett hur mycket information

man trycker ut så hjälper det inte om ingen

ser den, ingen läser den eller ingen vill läsa

den. Miriam (Ellinors företrädare, reds. anm.)

skapade en massa marknadsföringskanaler som

jag försökt hålla efter, t.ex. facebooksidorna och

toalettinfobladen,

— Tidigare så experimenterade vi lite med

olika grafiska profiler, med hur en affisch på

kåren kunde se ut. Jag valt en av de här stilarna

och vi har landat i den. Genom att vi alltid har

den här blå bården längst ner så får man en igen-

Ellinor Persson

känningsfaktor och man ser att det här kommer

från kåren.

Hur känns det att vara heltidare?

— Det känns för det mesta väldigt roligt för att

man är på något sätt kvar i studentvärlden med

allt roligt som händer på LTH, fast man får bara

göra det roliga. Man pluggar ju inte.

Det finns de som säger att vara heltidare innebär

att man jobbar mycket mer än de här traditionella

40 timmarna. Känner du igen dig i den

beskrivningen?

— Man jobbar ju mycket mer, men sakerna jag

gör är sådant jag har gjort på min fritid tidigare

för jag tyckte att det var roligt. Arbete och fritid

flyter ihop en del nu. Man får ju ta tag i de tråkiga

sakerna också, men det är en ganska liten del av

allt man gör. Det känns oftast inte jobbigt för att

man jobbar mycket, för man jobbar med det som

man tycker är allra roligast.

Varför tog du klivet att bli heltidare?

— Jag hade engagerat mig ganska länge, först

på F och sedan i styrelsen på kåren och var med i

informationsutskottet. Och jag hade väl funderat

på att det kunde vara roligt att vara heltidare,

men jag tyckte inte riktigt att det fanns någon

post som passade mig. Så när informationsansvarig

infördes så tänkte jag “wow, nu har de faktiskt

infört min post”, då måste jag ha den. Så jag

hade egentligen bestämt mig för det här redan i

samband med att posten infördes.

okt . 2011

- 31


Debatt:

Ingenjörsetik

- Rasmus Henningsson

Varför valde du att utbilda dig till ingenjör? Troligen

för att du var intresserad av problemlösning,

teknik och naturvetenskap. Men kanske också för

att du tror att tekniska framsteg behövs för att

möta de utmaningar världen står inför? Att du

vill vara en del av lösningen? Så var det i alla fall

för mig.

Nu är det såklart så att de allra flesta ingenjörer

bidrar till att göra världen bättre. Vi tillhandahåller

produkter och tjänster resten av samhället

bygger på. Utan ingenjörer skulle allt braka

samman. Det är dock inte alltid så lätt att se den

påverkan en enskild ingenjör åstadkommer. Man

är trots allt en liten kugge i ett stort maskineri.

Av denna anledning kanske man inte ser

— eller till och med blundar för — eventuella

negativa effekter av ens arbete. Man kan också

råka ut för långsamma, plågsamma uppvaknanden.

Tänk på alla ingenjörer som i takt med att

miljömedvetenheten ökat tvingats inse att de i sin

yrkesroll orsakat stor, oåterkallelig skada. Hur

ska man som ingenjör hantera detta? Vad gör

man om företaget man jobbar för plötsligt blir

underleverantör till vapenindustrin?

För mig är det självklart att ingenjörer har ett

mycket stort ansvar i dessa situationer. Det betyder

inte att man nödvändigtvis ska säga upp

sig med omedelbar verkan, utan att man måste

försöka påverka i den riktning man anser vara

rätt. Kort och gott — ingenjörer har stor makt

över samhället och med makt följer ansvar.

Läkaren utgör enligt mig en tydlig parallell till

ingenjören. Men där läkaren har läkareden samt

tydliga etikinslag i utbildningen så har vi ingenjörer

inte så mycket att falla tillbaka på. Visst finns

det positiva inslag, t.ex. har Sveriges Ingenjörer

en hederskodex som i mångt och mycket mots-

32 - okt . 2011

PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

varar läkareden, men hur många känner till den?

Ett annat initiativ är “The GoodWork Project” i

USA, med Howard Gardner från Harvard som

en av de drivande. Deras definition av “gott arbete”

är arbete som är av hög kvalitet, socialt ansvarstagande

och meningsfullt för individen. Föga

förvånande har deras studier visat att de flesta

vill åstadkomma ett gott arbete.

Om det nu är så, varför lyser då etikaspekten

med sin frånvaro under våra ingenjörsutbildningar?

Vore det inte bra om man var lite förberedd

för de moraliska frågeställningar man kan ställas

inför? Inte minst tror jag det är bra att inse

att detta är viktigt även för andra, för det är inte

alltid enkelt att ta upp etiska frågeställningar på

ett företag. Hur undviker man att kollegor som

inte håller med upplever det som ett personligt

angrepp? Hur diskuterar man det med chefen/

ledningen utan att känna sig obekväm? Och om

ingen annan säger något är det lätt att tro att man

har fel eller är ensam i sin åsikt.

Går det att få in etik i ingenjörsutbildningarna?

Kommer det bara att upplevas som flum? Kanske

är det bäst om initiativet kommer från studenthåll

— det blir nog inte bättre av att någon kommer

uppifrån och säger att man ska vara en “god

medborgare”. Samtidigt ska man vara medveten

om att ingenjörsetik är något som tas upp på annat

håll, t.ex. läste en vän till mig en kurs i ämnet

som utbytesstudent vid University of Illinois. Det

får en att undra om det helt enkelt är så att vi i

Lund har en del att lära.

Kårordförande

har ordet

- Axel Andersson

Nu är nollningen slut och jag vill verkligen tacka

för en fantastisk nollning! Jag har sett otroliga

spex, hört mer eller mindre vacker sång, sett personer

lägga ner sin själ i att underhålla andra, haft

väldigt väldigt roligt och känt mig oerhört stolt

som Ordförande för Teknologkåren!

Innan jag själv började engagera mig i Teknologkåren

hade jag väldigt svårt att se vad Kåren

egentligen gör. Idag skulle jag kunna rabbla i

sömnen alla de saker som Teknologkåren gör för

sina medlemmar, och som medlemmarna tyvärr

inte alltid ser. Det är ofta som man får frågan: Vad

gör egentligen Teknologkåren? Har du någon gång

funderat över om Teknologkåren gör något vettigt

och inte ännu inte fått något bra svar på denna

fråga vill jag att du skickar ett mail till ko@tlth.

se med ämnet ”Vad gör Teknologkåren för mig?”.

Om du gör detta lovar jag att svara och förklara

Kalendarium

31/10 - 06/11

F-sektionens 50-årsjubileum

TLTH:s näst äldsta sektion firar att

LTH:s äldsta program fyller femtio år.

Veckans höjdpunkt är jubileumsbalen i

AF-borgen den 4:e november.

04/11

InfoCom firar 10 år

InfoCom firar 10 år med alumnföredrag,

tårta och jubelmiddag.

12/11

Sektionskampen

Idrottstävling i Victoriastadion.

vad vi gör för just dig!

årgång 25

Några av er har kanske sett något om att det snart

är dags att rösta Fullmäktigevalet, och många undrar

kanske vad Fullmäktige egentligen gör och

varför man ska jag bry mig om det? I Fullmäktige

beslutas det saker som vilka studenter som

ska jobba heltid för Kåren, om Teknologkåren ska

gå med i Studentlund, och hur vi ska påverka

LTH, LU, Sveriges Riksdag osv. Väldigt många

intressanta frågor.

Just nu jobbar vi uppe på Kåren på högvarv. En

40-timmars arbetsvecka är en drömvision, fast

det gör inte så mycket att det blir lite mer för det

är väldigt mycket som är roligt och intressant!

En vanlig dag kan börja med att jag hjälper en

medlem med intyg till Skånetrafiken, går på möte

med rektorn, diskuterar studentbostäder på cam-

07/11 - 13/11

Fullmäktigeval

Glöm inte att rösta i fullmäktigevalet!

Mer info på tlth.se.

pus, träffar representanter från svenskt näringsliv,

svarar på dagens mail, läser handlingar till

morgondagens möten och avslutar med att träffa

ordförande på andra kårer för att dryfta dagens

problem och möjligheter.

En av de stora frågorna i höst är Studentlund,

detta eftersom nationerna, AF och kårerna ska

skriva om sitt avtal. Vill Teknologkåren påverka

vad som står i avtalet? Vill Teknologkåren gå med

i Studentlund? Jag vill gärna ha dina åsikter!

Axel Andersson

Kårordförande

02, 04 & 07/11 03/11

Inför ARKAD

Tre heldagar med föredrag och events

för att ladda upp inför årets stora arbetsmarknadshändelse.

24/11 - 26/11

F1 Röj

Teknologer från hela Sverige kommer

till LTH och tävlar i 25 m2 minesweeper.

Sångarstriden

Teknologkårens sektioner tävlar mot

varandra i en traditionsfylld sång- och

spextävling.

09/11 - 10/11

ARKAD

Teknologkårens arbetsmarknadsdagar!

31/12

Nyårsbal

TLTH ordnar bal i AF-borgen.

okt . 2011

- 33


PÅLSJÖ ÄNGSBLAD

TEKNOLOGKÅRENS TIDNING

Jag vill vara med och göra Pålsjö Ängsblad! Jag är intresserad av :

Namn: ________________________________________________

Mailadress: ____________________________________________

Telefonnummer: ________________________________________

Lämna in till Teknologkårens expedition i kårhuset.

Är svaret på någon av frågorn ja?

Att göra tidningsreportage är otroligt

kul, otroligt lärorikt och inte så svårt

som det verkar.

Fyll i talongen nedan eller maila :

palsjo@tlth.se.

att göra tidningsartiklar

foto/illustration

teknologia

(teknologkuriosa)

kreativt skrivande

grävande journalistik

Bor det en humanist inom

dig?

Är du nyfiken på kåren

och gillar att skriva?

Vet du hur man berättar

med en bild?

VAR MED OCH

GÖR PÅLSJÖ

ÄNGSBLAD!

Vad gör du 2012?

Nu är det dags att kandidera till nästa års funktionärsposter på Teknologkåren!

Arvoderade poster:

Vice Kårordförande för Internationella frågor, Heltid

Projektledare för ARKAD, Heltid

Informationsansvarig, Heltid

Nollegeneral, Arvoderad 2 månader

Ideella poster:

Sångarstridsgeneral

Fullmäktiges talman

Fullmäktiges sekreterare

Valberedningens ordförande

Ledamöter i valberedningen

IAESTE-ordförande

Balmästare

Köksmästare

Ledamöter i arbetsmarknadsutskottet

Ledamöter i informationsutskottet

Nolleöverstar

Läs mer, kandidera och nominera på

www.tlth.se/2012 senast 31 oktober

Frågor?

Kontakta valberedningen, valb@tlth.se. På

hemsidan finns också kontaktuppgifter för

postspecifika frågor.


Skanska är ett av världens ledande projektutvecklings- och byggföretag med expertis inom byggande, utveckling av kommersiella lokaler, bostäder och projekt i

offentlig-privat samverkan. Baserat på bolagets globala miljö kunnande siktar Skanska på att bli kundernas första val när det gäller Gröna projekt. Koncernen har

idag 52.000 medarbetare på utvalda hemmamarknader i Europa, USA och Latinamerika. Omsättningen år 2010 uppgick till 122 miljarder kronor.

Vad du än vill göra, kan du göra det hos oss

Hos oss kan du vara med att skapa nya toppmoderna

shoppinggallerior, uppföra energisnåla lägenheter

och hus eller bygga nya broar och vägar.

Du kan arbeta med projektutveckling, i vår byggverksamhet

eller fungera som intern teknikkonsult.

Du avgör! Nästan oavsett vad du är bra på så

är du intressant för oss!

Vi är alltid på jakt efter duktiga ingenjörer men

också ekonomer, programmerare, personalvetare,

jurister, tekniker och andra kompetenser som

behövs för att driva ett stort företag.

Är du intresserad av att komma i kontakt med

Skanska under din studietid är du välkommen att

ansöka om till exempel exjobb och praktikplats

eller till något av våra studentprogram.

Läs mer på skanska.se/student

När du börjar närma dig examen kan du hålla utkik

efter spännande jobbmöjligheter inom Skanska på

vår webbsida.

Läs mer på www.skanska.se/ledigajobb

More magazines by this user
Similar magazines