Ladda ner
Ladda ner
Ladda ner
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp<br />
2011-04-26<br />
Ansvarig lärare: Viktor Mejman<br />
Kristin Ekblad<br />
Nabil Mouchi<br />
Emelie Värja<br />
Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur.<br />
Maximal poängsumma: 16<br />
För betyget G krävs: 8<br />
För VG: 12<br />
Antal frågor: 12<br />
Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!<br />
Frågorna 1-10 är flervalsfrågor, där du inte behöver redogöra för dina lösningar, utan endast<br />
ange rätt alternativ. Använd svarsformuläret längst bak i ”tentan”!<br />
På fråga 11-14 måste du redogöra för dina beräkningar och motivera dina svar.
Fråga 1 (1 poäng)<br />
Ove och Yngve är involverade i en spelsituation av icke-kooperativ karaktär där de ställs<br />
inför valet mellan två strategier, strategi A och strategi B. Nyttan vid de olika<br />
kombinatio<strong>ner</strong>na av strategier ges i spelmatrisen nedan. Den första siffran i respektive ruta är<br />
Oves nytta, den andra siffran är Yngves nytta.<br />
Analysera spelet med hjälp av den spelteori du lärt dig under kursen. Finns det några<br />
dominanta strategier?<br />
A) Ja, det finns två dominanta strategier. Yngves dominanta strategi är att spela strategi<br />
A och Oves dominanta strategi är att spela strategi B.<br />
B) Ja. Ove har dominant strategi i att spela strategi A.<br />
C) Ja. Yngve har dominant strategi i att spela strategi A.<br />
D) Nej.<br />
Fråga 2 (1 poäng)<br />
Utgå från den spelteori du lärt dig under kursen. Vilket av följande påståenden är sant?<br />
a) En nashjämvikt karaktäriseras av att ingen av spelarna i efterhand ensam vill ändra<br />
sitt beslut.<br />
b) En dominant strategi är en strategi som alltid är sämst, oavsett hur motspelaren agerar.<br />
c) Ett spel kan endast ha en nashjämvikt.<br />
d) Ett spel har vanligtvis två eller fler jämvikter i dominanta strategier.
Fråga 3 (1 poäng)<br />
Nedan ser vi en graf över en marknad där produktionen ger upphov till en positiv extern<br />
effekt. D= Efterfrågan, S = utbud och MEB = Marginell positiv extern effekt.<br />
Vilken kvantitet är företagsekonomiskt optimal (Q1) samt samhällsekonomisk optimal (Q2)?<br />
Utgå från att marknaden karakteriseras av perfekt konkurrens.<br />
a)<br />
b)<br />
c)<br />
d)<br />
Fråga 4 (1 poäng)<br />
Vi analyserar utvinnandet av och priset på den knappa och ändliga naturresursen olja med två<br />
perioder kvar till jordens undergång. Vi antar att det finns en begränsad mängd av<br />
naturresursen kvar och att äganderätterna är säkra. Ett oljeföretag producerar och säljer olja<br />
så att skillnaden mellan pris och marginalkostnad i period 2 är 50 och skillnaden mellan pris<br />
och marginalkostnad i period 1 är 40. Givet en ränta på r=5 %, vilket av följande påståenden<br />
är sant?<br />
a) Företaget kan öka sin totala vinst genom att utvinna mer i period 1<br />
b) Företaget kan öka sin totala vinst genom att utvinna mindre i period 1.<br />
c) Företaget kan inte förändra sin vinst genom att förändra hur mycket som utvinns i<br />
respektive period.<br />
d) Knapphetsräntan är negativ.
Fråga 5 (1 poäng)<br />
Vilket av följande alternativ förklarar bäst problemet med utfiskning av haven?<br />
a) Fisket har beskattats för hårt, vilket drivit upp priset på fisk och gjort det mer<br />
attraktivt att fiska mycket.<br />
b) Fisken i havet är att betrakta som en gemensam resurs som det är svårt att exkludera<br />
människor från att använda.<br />
c) Fisken i havet är att betrakta som en kollektiv vara för vilken icke-rivalitet och ickeexkluderbarhet<br />
råder.<br />
d) Klara äganderätter som efterlevs har gett enskilda fiskare incitament att fiska mer.<br />
Fråga 6 (1 poäng)<br />
Med utgångspunkt i de modeller vi diskuterat under kursen: Vilket av följande påståenden är<br />
korrekt?<br />
a) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar kan förklara förekomsten av<br />
inombranschhandel.<br />
b) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar kan förklara förekomsten av<br />
mellanbranschhandel.<br />
c) I Ricardomodellen kan förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar<br />
förklara att länder specialiserar sig på produktion av enbart en vara.<br />
d) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar gör det ogynnsamt med<br />
internationell handel.<br />
Fråga 7 (1 poäng)<br />
Vilket av följande påståenden är felaktigt?<br />
a) Komparativa fördelar kan förklara internationella handelsmönster.<br />
b) Skillnader i den relativa produktiviteten (mellan två varor) kan förklara internationella<br />
handelsmönster.<br />
c) Om relativpriserna i två länder är olika finns incitament för handel.<br />
d) För att handel ska uppstå måste det land som exporterar en viss vara ha absolut fördel<br />
i produktionen av denna vara.
Fråga 8 (1 poäng)<br />
Antag att två länder, Land A och Land B, båda producerar två varor, X och Y. Antag vidare<br />
att produktionen av X är kapitalintensiv och Y är arbetskraftsintensiv. Land A har mycket<br />
kapital i förhållande till arbetskraft medan Land B tvärtom har mycket arbetskraft i<br />
förhållande till kapital. Vilket av följande påståenden stämmer inte?<br />
a) De komparativa fördelarna kan förklaras med hjälp av skillnader i relativa tillgångar<br />
på de två produktionsfaktorerna.<br />
b) Vid handel kommer Land A exportera vara X.<br />
c) Vid handel kommer Land A specialisera sig på vara Y och Land B kommer<br />
specialisera sig på vara X.<br />
d) Ett lands produktionsmöjlighetskurva representerar olika kombinatio<strong>ner</strong> av vara X<br />
och Y som kan produceras inom landet då allt tillgängligt kapital och all tillgänglig<br />
arbetskraft används.<br />
Fråga 9 (1 poäng)<br />
Antag att vi har två länder som båda producerar en vara. Antag vidare att vi har en situation<br />
där det inte förekommer någon internationell handel men där arbetskraften kan röra sig fritt<br />
över nationsgränserna. Marknaderna karakteriseras av perfekt konkurrens. Vilket av följande<br />
påståenden är korrekt?<br />
a) Skillnader i marginalproduktivitet gör att det finns incitament till<br />
arbetskraftsmigration.<br />
b) Antag att vi har vetskap om arbetskraftens marginalproduktivitet i de båda länderna.<br />
För att bestämma migrationens riktning behöver vi även känna till respektive lands<br />
lö<strong>ner</strong>.<br />
c) Migration leder till att den sammanlagda produktionen i världen minskar.<br />
d) Migrationen kan förklaras av att produktionen karakteriseras av tilltagande<br />
marginalproduktivitet.<br />
Fråga 10 (1 poäng)<br />
Utgå från ett litet öppet land. Vilket av följande påståenden är felaktigt.<br />
a) Införandet av en importtull innebär att inhemska producenter gynnas på bekostnad av<br />
inhemska konsumenter.<br />
b) Om en tull införs i ett importland ökar konsumentöverskottet.<br />
c) Om syftet är att korrigera för en positiv extern effekt som uppstår i produktionen är<br />
det samhällsekonomiskt mer effektivt att använda en produktionssubvention än en<br />
tull.<br />
d) En importkvot och en importtull med samma effekt på importerad kvantitet ger, allt<br />
annat lika, i teorin lika stora välfärdsförluster.
Fråga 11 (3 poäng)<br />
Två företag, A och B, är verksamma vid samma flod. Företag A:s produktion leder till<br />
utsläpp i floden som drabbar företag B:s verksamhet negativt. Den marginella externa<br />
skadekostnaden som en funktion av kvantiteten utsläpp kan för företag B uttryckas som<br />
MEC=4Q. Företag A kan rena sina utsläpp till den marginella reningskostnaden MCA=45-<br />
5Q.<br />
a) Antag att företag B har rätt till en ren flod. Företagen har ingen möjlighet att<br />
förhandla med varandra, men företag B har mandat att bestämma hur många enheter<br />
utsläpp företag A ska släppa ut. Hur många enheter utsläpp kommer företag B<br />
bestämma att företag A får göra, om företag B enbart ser till sitt eget bästa? Motivera<br />
ditt svar. (1p)<br />
b) Antag att företag B fortfarande har rätt till en ren flod, men att företagen nu kan<br />
förhandla med varandra till obefintliga transaktionskostnader. Hur många enheter<br />
utsläpp kommer företag A att släppa ut när företagen har förhandlat klart? Motivera<br />
ditt svar. (1p)<br />
c) Antag istället att äganderätten för floden inte är fastställd och att företagen inte kan<br />
lösa problemet utan att staten blandar sig i. Staten pla<strong>ner</strong>ar då att lägga på en<br />
styckskatt på företag A:s produktion. Men hur stor skall styckskatten vara för att<br />
samhällsekonomiskt optimal utsläppsmängd ska nås? Motivera ditt svar. (1p)<br />
Fråga 12 (3 poäng)<br />
Antag att åtgången av arbetskraft per producerad vara i Colombia och Etiopien är enligt<br />
följande:<br />
Kakao Kaffe<br />
Colombia 2 2<br />
Etiopien 4 5<br />
Antag dessutom att tillgången på arbetskraft i Colombia är 160 enheter och i Etiopien 400<br />
enheter. Vi förutsätter vidare att båda länderna är marknadsekonomier med fullständig<br />
konkurrens på respektive marknad. Varorna antas vara homogena.<br />
a) Illustrera grafiskt de båda ländernas produktionsmöjlighetskurvor. (En figur för varje<br />
land.)<br />
b) Antag att länderna handlar med varandra och att inga handelshinder förekommer.<br />
Antag vidare att transportkostnaderna är försumbara. Vilken vara kommer Etiopien att<br />
exportera respektive importera? Motivera ditt svar.<br />
c) Redogör för hur arbetskraften i respektive land kommer att fördelas mellan varorna<br />
samt hur stor produktionen förväntas bli i respektive land.
Extra frågor för studenter som skriver tentamen<br />
omfattande 7,5 hp (ni som läser kursen för första gången<br />
under HT 2010 eller VT 2011 ska inte besvara dessa<br />
frågor)<br />
Totalt antal frågor: 14<br />
Maximal poängsumma: 24<br />
För betyget G krävs: 12 p<br />
För betyget VG krävs: 18 p<br />
Fråga 13 (4 poäng)<br />
Vi observerar marknaden för en vara i ett litet land, kallat Blåland, som i utgångsläget inte<br />
bedriver någon handel med omvärlden. Att landet är litet innebär att det inte har något<br />
inflytande över världsmarknadspriset.<br />
Efterfrågan på varan i landet kan uttryckas som P=350-2Q.<br />
Utbudet kan uttryckas som P=50+Q.<br />
Förknippat med produktionen är en konstant negativ extern effekt om 60 kr per enhet. Landet<br />
har för närvarande inte infört någon miljöpolitisk åtgärd (som skatt eller liknande) för att ta<br />
hänsyn till den negativa externa effekten.<br />
a) Beräkna jämviktspris och jämviktskvantitet vid autarki (alltså när landet är slutet från<br />
omvärlden). (1p)<br />
b) Hur stor är den samhällsekonomiskt optimala kvantiteten? (Antag fortfarande att<br />
landet är slutet från omvärlden.) (1p)<br />
c) Antag nu att landet öppnar upp för handel. Världsmarknadspriset på varan är 70 kr.<br />
Hur förändras Blålands produktion av varan när landet öppnat upp för handel?<br />
(Landet har fortfarande inte infört någon miljöpolitisk åtgärd.) (1p)<br />
d) Hur förändras Blålands totala kostnad för den negativa externa effekten när landet<br />
öppnas upp för handel? (1p)
Fråga 14 (4 poäng)<br />
I tabellerna nedan ser du de inhemska producenternas utbudsfunktion och de inhemska<br />
konsumenternas efterfrågefunktion för en viss vara. Landet är ett litet land som ej kan<br />
påverka världsmarknadspriset.<br />
Utbud Efterfrågan<br />
Pris Kvantitet Pris Kvantitet<br />
50 20 100 0<br />
100 120 40 240<br />
a) Härled ekvatio<strong>ner</strong>na för utbud och efterfrågan.<br />
b) Antag att landet handlar med andra länder och att världsmarknadspriset för varan är<br />
50 kr. Hur mycket kommer landet importera? (Bortse från eventuella handelshinder<br />
och transportkostnader.) Motivera ditt svar.<br />
c) Visa grafiskt hur en tull påverkar ett importland (utan påverkan på<br />
världsmarknadspriser). Redogör för förändringar (ökning/sänkning) i produktion,<br />
konsumtion och import.<br />
d) Antag nu att det införs en tull på 10 kr per enhet. Beräkna de samhällsekonomiska<br />
effekterna i termer av producentöverskott, konsumentöverskott, tullintäkt och DWL<br />
(allokeringsförlust).
SVARSFORMULÄR KOD:_____<br />
Fråga 1<br />
Fråga 2<br />
Fråga 3<br />
Fråga 4<br />
Fråga 5<br />
Fråga 6<br />
Fråga 7<br />
Fråga 8<br />
Fråga 9<br />
Fråga 10<br />
a b c d