7b Utredning dagvatten Verksamhetsområdet.pdf - Nynäshamns ...

nynashamn.se

7b Utredning dagvatten Verksamhetsområdet.pdf - Nynäshamns ...

a02s 2005-11-11

NCC Construction Sverige

UTREDNING DAGVATTEN

Verksamhetsområdet för

Stockholm/Nynäshamns Hamn

Befintlig dagvattendamm intill Norviksvägen.

Stockholm 2006-11-29

Uppdragsnummer 3430138200

SWECO VIAK

Östra regionen

Dagvatten och ytvatten

Brita Stenvall Kvalitetsgranskning

Mathias Linder Thomas Larm

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

1


a02s 2005-11-11

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Avgränsningar 1

3 Nollalternativ 2

4 Konsekvenser av nollalternativet 2

5 Nuläge och platsens förutsättningar 3

6 Metod 4

6.1 Bedömningsgrunder 4

6.1.1 Riktvärden och reningsbehov 4

6.1.2 Beräkningar av flöden samt halter och mängder av ämnen i

dagvatten 5

7 Resultat 6

7.1 Markanvändningar och flöden 6

7.2 Föroreningsberäkningar 7

8 Dagvattenhantering 9

8.1 Exempel på reningsåtgärder för dagvatten 9

8.1.1 Infiltrationsstråk 9

8.1.2 Gröna tak 10

8.1.3 Öppen dagvattendamm 10

8.2 Förslag till principlösning för dagvattenhanteringen 11

8.2.1 Avvattning och infiltrationsstråk 11

8.2.2 Dammstråk 12

8.2.3 Övriga åtgärder 13

8.3 Förväntad reningseffekt av föreslagna principlösningar 13

9 Konsekvenser under anläggningsfasen 13

10 Konsekvenser under driftsfasen 14

11 Osäkerhet 14

12 Behov av uppföljning 15

13 Fortsatt arbete 15

14 Referenser 15

15 Ordlista 16

16 Bilagor 16

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

2


a02s 2005-11-11

1 Inledning

Denna rapport är framtagen för att utgöra ett underlag till detaljplanen som

tas fram för NCCs verksamhetsområde vid Norvikudden

Stockholm/Nynäshamns Hamn, Nynäshamns kommun.

Rapportens syfte är att ge information om dagvattenhanteringen inom

verksamhetsområdet samt att utifrån planerad markanvändning föreslå

principer för dagvattenhanteringen för att fördröja flöden och minimera

utsläpp av föroreningar till havet.

Konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ studeras översiktligt.

Dagvatten är ytligt avrinnande regn- och smältvatten. När regn och

smältande snö rinner över ytor för detta vatten med sig näringsämnen och

föroreningar, inklusive olja och ämnen från bilavgaser.

Ord markerade med * finns förklarade i ordlistan, kapitel 15.

2 Avgränsningar

Den geografiska avgränsningen för studerat område framgår av figur 1

nedan (för större bild se skiss i bilaga 2). Området innefattar NCCs

exploateringsområde inom verksamhetsområdet samt den naturmark som

kommer att bevaras och som avvattnas till exploateringsområdet. Studerat

område har indelats i tre olika delavrinningsområden* benämnda Syd, Mitt

och Nord.

För nollalternativet och planförslaget har påverkan på dagvatten undersökts

vad gäller flöden samt koncentration och massflöden av föroreningar.

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

1


a02s 2005-11-11

Figur 1 Geografisk avgränsning för studerat område.

3 Nollalternativ

Nollalternativet skall spegla utvecklingen av studerat område om

planförslaget inte genomförs. Nollalternativet innebär att nuvarande

markanvändning kvarstår.

4 Konsekvenser av nollalternativet

Bergsryggen med skog, löpande i nordostlig – sydvästlig riktning, utgör

Norviksområdets huvudvattendelare. Terrängen öster om vattendelaren

avvattnas mot dalgången med Norviksvägen och mot angränsande

vattenområde. Terrängen väster om vattendelaren avvattnas mot Alhagens

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

2


a02s 2005-11-11

våtmark med utlopp i Norviken. För avrinningsmönstret för studerat område

innebär detta att 43 ha avvattnas via befintlig damm med utsläpp i Uttervik

och 11 ha mot trafikplatsen vid Norviksvägens infart.

Diffust avrinner 11 ha mot Alhagens våtmark och 9 ha mot Mysingen -

Norviksfjärden i öster. Se skiss i bilaga 1.

Nollalternativet innebär att nuvarande markanvändning och vattendelare

kvarstår. Området idag bedöms inte generera någon betydande ytavrinning.

(Generellt har skogsmark hög infiltrationskapacitet, varför huvuddelen av

nederbörden infiltrerar ned i marken. Nederbörden når därefter mottagande

recipient via mark- och/eller grundvattnet.) Större flöden med ytavrinning

förmodas att uppstå endast vid kraftiga regn när marken är mättad/tjälad.

Resultat av flödesberäkningar för nollalternativet redovisas parallellt med

resultaten för planförslaget i kapitel 7 Resultat.

5 Nuläge och platsens förutsättningar

I nuläget renas trafikdagvatten från Norviksvägen i en öppen

dagvattendamm i den nordöstra delen av området, för geografisk placering

se ”Damm nord” i skiss i bilaga 2. Dammens yta är ca 1700 m 2 och

avrinningsområdet är omkring 43 hektar, varav 4 hektar utgörs av vägyta

och 39 hektar av skogsmark.

På båda sidor längs Norviksvägen finns öppna diken anlagda, vilka leder

dagvattnet från vägen ner mot dammen. I övrigt finns inget system för

dagvattenhantering utbyggt inom området.

Figur 2 Norviksvägen.

Marken inom studerat område bedöms ej vara förorenad eftersom den

består av naturmark. Således föreligger ej risk för urlakning av

markföroreningar. (7)

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

3


a02s 2005-11-11

Dalgången längs med Norviksvägen har lös mark med lerig och siltig jord.

Lerans mäktighet är på vissa ställen 20 m. Inom lågpunkter i terrängen kan

grundvattenytan nå upp till markytan och bilda kärr eller sankmarksområden.

6 Metod

Studerat område har indelats i tre delavrinningsområden - Syd, Mitt och

Nord. Presenterat förslag för dagvattenhanteringen (se kap 8.2) innebär att

dagvatten från vart och ett av dessa områden föreslås att ledas till ett dike

med tre stycken dagvattendammar. Damm syd och Damm mitt kommer att

avvattnas via Damm nord till en gemensam utloppspunkt i Uttervik, benämnd

”Utloppet”.

För varje delavrinningsområde Syd, Mitt och Nord har dimensionerande

dagvattenflöden och koncentrationen av ämnen i dagvattnet beräknats. De

senare har jämförts med riktvärden för dagvattenutsläpp framtagna av

Stockholms stad (1) och på så sätt har erforderlig reningsgrad för dagvattnet

uppskattats. Principlösningar för dagvattenhanteringen har föreslagits i

enlighet med målen fastställda i Stockholm Stads dagvattenstrategi.

6.1 Bedömningsgrunder

6.1.1 Riktvärden och reningsbehov

Exempel på ämnen som ofta förekommer i förhöjda halter i dagvatten och

som kan ha en negativ påverkan på ekosystem i vattenmiljö är fosfor (P),

kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel

(Ni), suspenderad substans (SS; partiklar) och opolära alifatiska kolväten

(olja).

Länsstyrelsen har idag inga rekommendationer om utsläppshalter i

dagvatten till havsmiljö (4. muntlig referens). Nynäshamns kommun saknar

riktlinjer för dagvattenhantering (3. muntlig referens). Både kommun och

länsstyrelse anser att rening av dagvatten från Norvikudden behövs.

Länsstyrelsen framhåller behovet av pluggning av brunnar/ledningar i

beredskapssyfte för att förhindra att farliga ämnen transporteras ut i havet.

Planbestämmelsen för området anger att dagvattnet så långt som möjligt ska

omhändertas lokalt.

I Stockholms Stads Dagvattenstrategi (1), har riktvärden för halter av ämnen

i dagvatten kopplat till recipienters känslighet arbetats fram, se tabell 1

nedan.

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

4


a02s 2005-11-11

Tabell 1 Riktvärden för dagvattenutsläpp framtagna av Stockholms Stad.

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Låg Måttlig Hög

Ämne Enhet (


a02s 2005-11-11

Dagvattenflöden i StormTac beräknas som funktion av nederbörden,

områdesspecifika avrinningskoefficienter* och uppmätta areor per

markanvändning, se ekvation 1 i bilaga 2.

Uppskattning av halter av ämnen har utförts genom att studera schablonhalter*

som är specifika för varje ämne och markanvändning. Dessa

halter är framtagna ur en databas (2) med omfattande provtagningsdata på

dagvatten från områden med olika typer av markanvändning.

Schablonvärden som huvudsakligen överensstämmer med planerad

verksamhet inom verksamhetsområdet i Norvik motsvarar

markanvändningarna centrumområde, industri, parkering, bensinmack samt

vägar med varierande trafikintensitet (ÅDT, årsmedeldygnstrafik). Dessa

markanvändningar, se tabell 2 nedan, ligger till grund för beräknade halter

av ämnen i dagvattnet från planområdet.

De olika ämnenas massflöden (kg/år) med dagvattnet har beräknats i

StormTac som en funktion av dagvattenflödet och respektive ämnes

schablonhalt, se ekvation 2 i bilaga 2.

7 Resultat

7.1 Markanvändningar och flöden

Arean per markanvändning samt beräknade flöden för planförslaget och

nollalternativet visas i tabell 2 nedan. (Flödena är ej beräknade med

fördröjning.)

Planförslaget innebär att avrinningsförloppet för området kommer att ändras

markant. Avrinningsområdet till Utloppet ökar med omkring 20 ha och ytorna

kommer att hårdgöras. Konsekvensen av detta är att flödena vid Utloppet

kraftigt kommer att öka, före fördröjning beräknas årsmedelflödet öka ca 4

ggr. Följaktligen kommer fördröjningsåtgärder och en stor

avvattningskapacitet att krävas för dagvattensystemet.

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

6


a02s 2005-11-11

Tabell 2 För planförslagets delavrinningsområden Syd, Mitt och Nord samt

nollalternativets avrinningsområden (blågrå text) visas arean per markanvändning,

avrinningskoefficienten, årsmedelflödet med dag- och basvattenflödet (Q-medel) samt det

dimensionerande tvåårsflödet (Q-dim 2 år).

Area per markanvändning

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Trafikpl. Alhagens Utlopp

(Bef.

Mot

Syd Mitt Nord Utlopp* Norviksv. våtmark damm) öst

Inustri, lager, gods (ha) - 15 21 36 - - - -

Småindustri, kontor, handel (ha) 10.3 - - 10.3 - - - -

Norviksvägen (ha) 1 0.7 1.6 3.3 0.7 - 1.6

Naturmark (ha) 8.4 4.3 1.8 14.5 8 11 41 11

Total Area (ha) 19.7 20 24.4 64.1 9 11 43 11

Flöden

Avrinningskoefficient 0.5 0.5 0.6 0.5 0.15 0.15 0.15 0.15

Q-dim 2-år (l/s) 1100 1300 1700 4200 - - - -

Q-medel (l/s) 2.3 2.5 3.5 8.0 0.5 0.6 2.2 0.5

* Totalt för avrinningsområdet

7.2 Föroreningsberäkningar

Beräknade föroreningshalter i dagvattnet inom planområdet redovisas i

tabell 3 nedan.

Tabell 3 Beräknade föroreningshalter i dag- och basvattenflödet (före rening) från

avrinningsområdena Syd, Mitt och Nord. Färgkodning indikerar låg, måttlig eller hög halt

utifrån Stockholm stads riktvärden.

Syd Mitt Nord

P mg/l 0.18 0.32 0.33

N mg/l 1.3 1.9 1.9

Pb µg/l 21 108 108

Cu µg/l 21 60 60

Zn µg/l 97 303 310

Cd µg/l 0.63 1.6 1.6

Cr µg/l 8.6 12 13

Ni µg/l 5.0 16 17

SS mg/l 75 170 172

Olja mg/l 0.85 2.3 2.4

Låg Måttlig Hög

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

7


a02s 2005-11-11

Samtliga områden uppvisar höga halter av bly. För område Syd är halterna

för övriga studerade ämnen låga till måttliga. Område Mitt och Nord

beräknas få höga halter av fosfor, bly, koppar, zink (Nord), kadmium och

olja, och låga till måttliga halter av övriga föroreningar.

Resultatet visar att dagvattnet från samtliga delområden Syd, Mitt och Nord

behöver renas. Reningsmetoden måste ha tillräckligt hög reningseffekt, se

tabell 5 nedan, för att måttliga föroreningshalter skall erhållas innan utsläpp

till recipient.

Föroreningsbelastningen (kg/år) med dagvattnet från respektive område

visas i tabell 4 nedan.

Tabell 4 Beräknad belastning (kg/år) med dag- och basvattenflödet (före rening) från

avrinningsområdena Syd, Mitt och Nord. Belastningen vid Utloppet visas för planförslaget

respektive nollalternativet (blågrå text).

Syd Mitt Nord Utloppet Utloppet

(Bef.

Damm)

P 13 25 36 73 2.7

N 95 147 211 449 57

Pb 1.5 8.4 11.8 21 0.27

Cu 1.5 4.7 6.6 13 0.35

Zn 6.9 24 34 63 0.79

Cd 0.04 0.12 0.18 0.3 0.01

Cr 0.6 1.0 1.4 2.89 0.03

Ni 0.4 1.3 1.8 3.4 0.05

SS 5338 13258 18785 36850 1670

Olja 60 181 259 488 1.4

Föroreningsbelastningen från delområde Mitt och Nord är markant större än

belastningen från område Syd. Detta beror på att områdena Mitt och Nord är

störst till ytan samt att de högsta halterna förväntas att uppkomma här.

För nollalternativet är halterna för samtliga studerade ämnen låga, vilket

beror på att markanvändningen i dag i huvudsak är skogsmark. Relativt

nollalternativet, innebär således planförslaget att föroreningshalterna i

dagvattnet kommer att öka. Som en jämförelse visas i tabell 4 beräknad

belastning vid Utloppet idag och belastningen vid samma punkt under

planförslaget. Planförslaget medför att belastningen vid Utloppet kommer att

öka, dock kommer samtidigt belastningen till övriga tillrinningsområden,

d.v.s. Alhagens våtmark, Noriksvägens trafikplats samt området öster om

plangränsen, att kraftigt minska.

Baserat på beräknade halter, redovisas erforderlig reningseffekt (%) för

dagvattnet för att erhålla måttliga halter enligt Dagvattenstrategin, se

tabell 5.

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

8


a02s 2005-11-11

Tabell 5 Erforderlig reningseffekt (%) för att erhålla måttliga halter i dagvattnet enligt

Stockholms stads dagvattenstrategi. ” –” ingen rening krävs.

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Syd Mitt Nord

P - 38 40

Ni - - -

Pb 29 86 86

Cu - 25 25

Zn - - 3

Cd - 6 8

Cr - - -

Ni - - -

SS - - -

Olja - 57 58

8 Dagvattenhantering

Utifrån beräknade flöden och föroreningshalter har förslag till

principlösningar för dagvattenhanteringen tagits fram. Viktigt att belysa i

detta avsitt är behovet av fördröjning och en god avvattningskapacitet till

följd av de ökade flödesvolymer som beräknats (jmf med resonemang i kap

7 ovan).

8.1 Exempel på reningsåtgärder för dagvatten

8.1.1 Infiltrationsstråk

Ett magasin fylls med permeabelt material såsom grus, sten eller sand och

kompletteras med en dräneringsledning. Anläggningen har en utjämnande

effekt. Reningsfunktionen sker genom fastläggning av föroreningar i

fyllnadsmaterialet och eventuell infiltration i marken.

Infiltrationsstråk är lätta att passa in i små outnyttjade områden. Grönstruktur

lämpar sig väl för infiltration av dagvatten. Vid parkeringar kan marken göras

körbar genom att diket beläggs med betonghålsplattor eller någon form av

markarmering, t.ex. pelleplatta som sedan kan besås med gräs eller fyllas

med grus.

Ett infiltrationsstråk har hög reningseffekt för partikulärt bundna föroreningar

och medelgod reningseffekt för lösta föroreningar. Stråket är ej avsett att

rena grovt material. Reningseffekten för näringsämnen är omkring 65 % och

för suspenderat material ca 90 % (6). Den största fraktionen av tungmetaller

är bundna till partiklar.

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

9


a02s 2005-11-11

Figur 3 Principiell uppbyggnad av ett infiltrationsstråk (Peterzén, 1997) utformat

som en enhetsöverbyggnad. Kan beläggas med permeabel asfalt och användas på

parkeringsytor etc.

Figur 4 Infiltrationsstråk utformat som ett svackdike. Kupolbrunnen bräddar vid höga

flöden.

8.1.2 Gröna tak

Att anlägga tak med en vegetationsmatta av moss- och sedumarter är en

metod för att utjämna dagvattenflöden.

Fördelen med gröna tak är att mellan 50 – 75 % av årsnederbörden

avdunstas från taken (6). Taken har en isolerande funktion, minskar buller

och utgör en estetiskt tilltalande syn från högre belägna vyer. Troligen

fastläggs en stor del av föroreningarna i regnet i vegetationen, men

reningseffekten är okänd.

8.1.3 Öppen dagvattendamm

Dammar med permanent vattenyta, se figur 5, är en effektiv metod för att

utjämna flödestoppar och avskilja föroreningar i dagvattnet.

Reningsmekanismerna bygger på sedimentering, växtupptag och

nedbrytning med hjälp av bakterier och mikroorganismer.

Nackdelen med dammar är att de är platskrävande. Dock kan erforderlig

dammstorlek, vilken dimensioneras för att ge optimal uppehållstid, minskas

10

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc


a02s 2005-11-11

genom att anlägga en by-pass, d.v.s. låta stora flöden brädda förbi

anläggningen. På detta sätt kan man ändå rena stora delar av årsflödet.

Fördelen med dammar är god reningseffekt. Normala värden är 50 % total

fosfor, 35 % totalkväve, 40- 80 % för lösta ämnen samt 50-80 %

tungmetaller (6). Reningseffekten beror på detaljutformning och storlek mm.

Dammar utgör ett estetiskt värde i urban miljö.

Figur 5 Principuppbyggnad av en damm med permanent vattenyta mellan

avrinniningstillfällen. Reglerhöjden är den höjd vattnet fylls upp till vid dagvattenavrinning.

Vattnet i reglervolymen över den permanenta volymen dimensioneras ofta för at tömmas ut

under 12 – 36 timmar. Detaljen över bottenutformningen avser fall med förorenad eller

genomsläpplig mark. Vid tät lera behövs förmodligen inte dessa skikt.

8.2 Förslag till principlösning för dagvattenhanteringen

8.2.1 Avvattning och infiltrationsstråk

Inom område Syd, där verksamhet med bl.a. handel och kontor planeras,

rekommenderas att ovan beskrivna lösningar med infiltrationsstråk och ytlig

linjeavvattning, t.ex. AcoDrain, tillämpas. Det är lämpligt att utnyttja

grönstrukturer för detta ändamål. Fördelaktigt är att bygga infiltrationsstråken

i form av lutande och makadamfyllda svackdiken (se figur 4). Vid normala

flöden infiltrerar och renas dagvattnet i dikena. Vid höga flödestoppar

möjliggör dessa en effektiv och snabb avvattning där stora vattenvolymer

kan avrinna ytligt i dikena samtidigt som bräddning i kupolbrunnarna sker.

Inom område Mitt och Nord, där behovet av hårdgjorda ytor förmodas bli

stort, kan infiltrationsstråk anläggas med hård beläggning. T.ex. kan

permeabel asfalt eller betonghålsplattor användas (se figur 3).

Det är viktigt att i ett tidigt skede höjdsätta gator och kvartersmiljöer för att

avvattning via infiltrationsstråk skall kunna åstadkommas.

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

11


a02s 2005-11-11

Dagvattnet fördröjs och renas i infiltrationsstråken. Uppsamling och vidare

avledning sker därefter i dagvattenledningar. Dagvattnet föreslås att ledas

med självfall till tre olika reningsdammar (se nedan).

Eventuell ytavrinning som uppstår i naturmarken kommer avvattnas via

dikena längs med Norviksvägen.

8.2.2 Dammstråk

Förslaget innebär att ytterligare två dammar anläggs i dalgången längs med

Norviksvägen samt att befintlig dagvattendammdamm byggs ut. För

placeringen av dammar, se skiss i bilaga 2.

Delavrinningsområde Nord avvattnas mot den befintliga dammen, ”Damm

nord”. Dammen byggs ut (breddas och grävs djupare) för att klara den ökade

avbördningsytan.

”Damm mitt” och ”Damm syd” föreslås att rena dagvatten från

delavrinningsområdena Mitt och respektive Syd.

Beräknade dammdimensioner visas i tabell 6 nedan. Dessa data tar ej

hänsyn till eventuell fördröjning uppströms. Om t.ex. infiltrationsstråk anläggs

inom område Syd kommer dessa att rena och utjämna dagvattnet, varför

Damm syd kan göras i en mindre dimension.

Tabell 6 Avrinningsområden och dammdimensioner.

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Damm syd Damm mitt Damm nord

Avrinningsområde Syd Mitt Nord

Area avrinningsområde (ha) 20 20 24

Dammyta (m 2 ) 1500 1500 2200

Dammdjup (m) 1.6 1.6 1.6

Trafikdagvatten från Norviksvägen leds via de befintliga vägdikena till

dammstråket.

Efter den sista dammen, Damm nord, förslås det renade dagvattnet att ledas

i ett dike vidare till havet, se skiss i bilaga 2.

Dagvattendammarna måste vara utrustade med beredskap för en

trafikolycka med farligt gods. Dammarnas utlopp utformas så att flytande

ämnen (t ex olja och kemikalier) inte ska kunna passera ut. Det bör även i

beredskapssammanhang finnas möjlighet att helt stänga av utloppen med

hjälp av t.ex. en plugg. Plugg finns utformad som en ballong som sitter i ett

rör från utloppsbrunnen.

På grund av de stora hårdgjorda ytorna är det rimligt att anta små flöden till

dammarna under torrperioder. För att dammstråket skall vara estetiskt

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

12


a02s 2005-11-11

tilltalande kan det därför vid behov behöva tillsättas vatten. Vid platsbesök i

området i oktober 2006 observerades att vattennivån i befintlig damm var

låg, under utloppsnivån, vilket indikerar att grundvattennivån är för låg för att

få en tillräcklig vattennivå i befintlig damm under torrperioder.

8.2.3 Övriga åtgärder

Inom området kommer farligt gods att passera/hanteras, vilket ställer krav på

att området ska ha beredskap för att kunna hantera en olycka med farligt

gods. Detta innebär att säkerställa att miljöfarliga ämnen inte kan komma in i

dagvatten-systemet och spridas till omgivande mark och vatten.

För att minska spridning av miljöfarliga ämnen vid olycka ska

dagvattensystemet kunna sektioneras. Sektionering sker vid olycka genom

att använda de skydd som Vägverket använder. Exempelvis en ballong som

pluggar igen rör och därmed minskar vidare spridning av miljöfarliga ämnen.

Utöver föreslagna dagvattensystem för avvattning och rening måste

systemet kompletteras med:

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

• Täta ytor (för att förhindra infiltration) och oljeavskiljare vid tankställen,

större garage och övriga ytor där en förhöjd risk för utsläpp föreligger.

• I händelse av olyckor med kemikalieutsläpp ska det finnas

beredskapsmaterial i form av brunnslock, ballonger,

absorbtionsmedel för uppsamling av vätskor samt flatlänsar som kan

användas som barriär och uppsamling i dammarna.

8.3 Förväntad reningseffekt av föreslagna principlösningar

För att erhålla nödvändig reningseffekt enligt tabell 5 är bedömningen att inte

enbart dammar är tillräckliga, utan att en kombination av förslagna

reningsåtgärder krävs. Genom att avvattna områdena via infiltrationsstråk till

dammar, och installera oljeavskiljare för ytor med högt oljespill, är

bedömningen att reningseffekten kommer att vara tillräckligt stor för att

åstadkomma måttliga halter i utgående dagvatten.

9 Konsekvenser under anläggningsfasen

Under anläggningsfasen kommer avrinning från planområdet innehålla

partiklar som sköljs av i och med att anläggningsytor utan slitlager utsätts för

regn. Vidare kommer sprängningsarbetena att alstra en förhöjd halt av

partiklar i dagvattnet.

Genom att bygga dammarna tidigt i anläggningsfasen kan dessa rena

dagvattnet under hela byggskedet.

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

13


a02s 2005-11-11

När anläggningsfasen avslutas kan dammen/dammarna och diken behöva

saneras (slamsugas för att uppnå tillräcklig rening under driftfasen). För att

kontrollera reningsfunktionen mäts sedimentuppbyggnadens tjocklek samt

vid betydande risk för uppgrumling av recipient inkommande och utgående

partikelhalter till och från dammarna. Alternativt kan genomföring till recipient

anläggas sist och/eller kan skärmar före utsläpp användas i kombination

med slamsugning. Växtlighet i dammar och på översilningsytor bör visuellt

bedömas om de behöver åtgärdas efter anläggningsfasen. T ex kan hög

belastning av partiklar ha påverkat funktionen på dessa växtytor i form av

sedimentuppbyggnad.

10 Konsekvenser under driftsfasen

En öppen dagvattendamm kräver kontinuerlig skötsel och kontroll för att en

god reningseffekt ska kunna säkerställas. De viktigaste åtgärderna innefattar

att:

11 Osäkerhet

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

• Rensa in- och utlopp samt damm från skräp och oönskad vegetation.

• Mätning av sedimenttjocklek vid botten samt in- och utlopp.

Sedimentborttagning bedöms erfordras i storleksordningen vart 20e

år.

• Skötsel av växtetablering i damm. Visuell uppföljning av växtytornas

funktion och utseende är nödvändig, eftersom dessa kan förändras

efter viss tids belastning.

• Vid problem med algblomning kan dricksvatten tillsättas, och/eller

flytande växtbäddar etableras.

• Vid eventuell oljeförekomst på dammens yta behövs oljan sugas upp.

Alternativt läggs en absorberande läns ut vid inloppet till dammen

som stoppar och absorberar olja. Ett nedsänkt utlopp så att oljan

stannar i dammen (eller i en fördamm före huvuddamm) kan också

användas.

På sikt kommer det bli nödvändigt att avlägsna sedimenterat material

från infiltrationsstråken för att bibehålla infiltrationskapaciteten och

därmed reningseffekten.

Diken behöver kontinuerligt rensas från skräp.

Schablonhalter och reningseffekter baserar sig på mätningar från andra

områden med liknande verksamhet. De ger en förväntad bild av

föroreningssituationen och flöden.

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

14


a02s 2005-11-11

De beräknade resultaten kan dock variera från de faktiska. Det gäller

speciellt flödesberäkningar från rurala områden. Bly är ett ämne som ger

osäkra halter p.g.a. att de tidstrender som finns visar på nedåtgående halter.

12 Behov av uppföljning

Med syfte att kontrollera kvaliteten på dagvatten och reningsanläggningar,

bör ett provtagningsprogram sättas i bruk ca ett år efter driftsättningen. In-

och utgående halter till dammarna bör mätas. Denna provtagning ska, om

den ska vara tillförlitlig, utföras flödesproportionellt med hjälp av

flödesmätare och automatiska provtagare.

13 Fortsatt arbete

Nästa skede i utredningen är en förprojektering av dagvattensystemet.

Infiltrationsstråk, diken, ledningar och dammar dimensioneras och höjdsätts

för att klara beräknade dimensionerande flöden utan att översvämningar och

dämning uppstår.

14 Referenser

1. Dagvattenstrategi för Stockholms Stad. Stockholms stad, 2002.

(Antagen av kommunfullmäktige 2002-10-07 och gällande fr.o.m.

2003-01-01.)

2. Larm T. (2000): Watershed-based design of stormwater treatment

facilities: model development and applications. Doktorsavhandling,

avd. för vattenvårdsteknik, KTH. www.stormtac.com

3. Telefonsamtal med Magnus Dybeck den 4/4-06, Nynäshamns

kommun

4. Telefonsamtal med Majlise Bergqvist och Ulrika Haapaniemi,

den 4/4-06, Länsstyrelsen

5. Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-1990.

Referensnormaler – utgåva 2. SMHI, Meteorologi nr. 99, 2001.

6. Tekniktävling för rening av dagvatten, LIP-kansliet, Stockholm

1999-11-23

7. Detaljplan för Stockholm/Nynäshamns hamn, Koncept 060926

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

15


a02s 2005-11-11

15 Ordlista

Avrinningskoefficient. Andelen av nederbörden som blir ytavrinning (se

ytvatten nedan)

Avrinningsområde. Det område från vilket vatten dräneras till ett vattendrag

eller annan recipient uppströms punkten. Avrinningsområdet begränsas av

vattendelare (d.v.s. höjdryggar), som delar flödet från regn och smältvatten

åt olika håll. Gränsen för avrinningsområdet utgörs av vattendelaren. I vissa

delar av området kan dock markförlagda ledningar ligga utanför den

naturliga vattendelaren och ledningen ändå gå in till avrinningsområdet inom

vilket ytterligare vatten leds in. I de fallen skall ledningens upptagningsområde

utanför vattendelaren också ingå i avrinningsområdet, som då alltså

utökas. Detta innebär med andra ord att både det naturligt och det tekniskt

avgränsade avrinningsområdet skall innefattas i avrinningsområdet.

Dagvatten. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av ytligt. När

regn och smältande snö rinner över olika ytor för detta vatten med sig

näringsämnen och föroreningar, inklusive olja och ämnen från bilavgaser.

Markanvändning. Användningsområdet för olika markytor. Inom

dagvattenområdet delar man in markanvändning utifrån specifika

egenskaper för avrinning från olika typer av ytor och även utifrån vilka halter

av ämnen som förekommer från dessa olika ytor. Exempel på indelning i

olika markanvändning är parkeringsyta, väg, flerfamiljshusområde,

villaområde m.m. Markanvändningen mäts ofta i hektar, ha (1 ha=10 000

m 2 ). I exempelvis ett villaområde inkluderas lokalgator och gräsmark

eftersom en schablonhalt* är framtagen från provtagning av dagvatten från

ett helt villaområde.

Schablonhalter. Halter av ämnen kopplade till olika markanvändningar.

Schablonhalter är framtagna från gedigna provtagningsprogram från

specifika markanvändningsområden, t ex parkeringsyta, väg, villaområde.

Flera provtagningsprogram ligger till grund för varje markanvändnings

schablonhalt. Schablonhalterna mäts i mg/l eller ug/l.

Spillvatten. Avloppsvatten från hushåll, industri och andra verksamheter

genererat via bad, dusch, tvätt, toalett samt industriavlopp.

16 Bilagor

Bilaga 1. Avrinningsområden nollalternativ

Bilaga 2. Dagvattenhantering planförslag

Bilaga 3. Ekvationer för modellberäkningar

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

16


a02s 2005-11-11

BILAGA 1

Avrinningsområden Nollalternativ

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

17


a02s 2005-11-11

BILAGA 2

Dagvattenhantering planförslag

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

18


a02s 2005-11-11

BILAGA 3

Q = 10 p∑ ( ϕ A )

(1)

i = 1

NCC Construction Sverige

2006-11-29

UTREDNING DAGVATTEN

N

i i

Q Dagvattenflöde [m 3 /år]

p Nederbördsintensitet (regn+snö) [mm/år]

φ Avrinningskoefficient

i Markanvändning i = 1,2,…N

Ai

L

j

=

N


i=

1

Area för markanvändning i [ha]

( Q C )

i ij

1000

L Föroreningsbelstning med dagvattnet [kg/år]

C Standardkoncentration i dagvattnet [mg/l]

1000 Omvandlingsfaktor [g/kg]

j Förorening

i Markanvändning i = 1,2,…N

(2)

Uppdrag 1150483000;

p:\1133\ncc nynäshamns hamn\10 arbetsmaterialdokument\dv_utredning

ncc-norvik_061130.doc

19

More magazines by this user
Similar magazines