Download ePaper

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

PDF 2,8 MB - Skogsbruket PDF 2,8 MB - Skogsbruket

from skogsbruket.fi More from this publisher

24.09.2013 Views

Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: Markerade råar och rösen - granns
Page 6 and 7: Vägskötsel: flisvirket betalar FL
Page 8 and 9: Ingen avverkning BLÖTA HÖSTAR OCH
Page 10 and 11: Tall är älgens vintermat VID BETN
Page 12 and 13: Skogsbruk och viltskador på Åland
Page 14 and 15: ETT avtal TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEB
Page 16 and 17: Modet får inte svika virkesbiliste
Page 18 and 19: USA:s ekonomi är av stor betydelse
Page 20 and 21: I detta nummer av SKOGSBRUKET börj
Page 22 and 23: Finlands första Genom statusen som
Page 24 and 25: Bokslut efter Gudrun HANTERINGEN AV
Page 26 and 27: Urean är lätt att hantera UREA SO
Page 28 and 29: Kröken sätter stopp EN KLEN STOCK
Page 30 and 31: Köp & sälj På den här annonspla
Page 32: En prenumeration på SKOGS- BRUKET

Skogsbruket

ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND

NR 10 2006. ÅRGÅNG 76

10 6

4MARKERADE RÅAR OCH RÖSEN – GRANNSÄMJAN KVARSTÅR

PROBLEMET MED IGENVUXNA RÅAR BLIR ALLT VANLIGARE.

VÄGSKÖTSEL: FLISVIRKET BETALAR

FLIS SOM RÄDDNING AV SKOGSVÄGAR.

TALL ÄR ÄLGENS VINTERMAT

VID BETNING PÅ TALL OCH ANDRA TRÄDSLAG TAR ÄLGEN GÄRNA

TOPPSKOTTET.

12

16

SKOGSBRUK OCH VILTSKADOR PÅ ÅLAND

FEJNINGSSKADOR, HÅRT BETADE PLANTOR, FÖRGRENADE PLANTOR OCH

FLERA TOPPAR.

MODET FÅR INTE SVIKA VIRKESBILISTEN

ATT VARA VIEKESBILIST ÄR INTE LÄTT ARBETE.

18

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH UPPFÖLJNING AV FONDVÄRDEN

VI ÄR UPPENBARLIGEN INNE I EN HÖGKONJUNKTUR, SOM T.O.M. ÄR KRAFTI-

GARE ÄN MAN TROTT I TIDIGARE PROGNOSER.

20

NATURHÄNSYNEN HAR ETT SYFTE

SKOGSBRUKET INLEDER I DETTA NUMMER EN ARTIKELSERIE OM

NATURHÄNSYN I PRODUKTIONSSKOGAR.

28

KRÖKEN SÄTTER STOPP

DET ÄR KRÖKARNA SOM ÄR FLASKHALSEN FÖR HUR MYCKET SÅGAT VIRKE EN

STOCK KAN GE.

PÅ OMSLAGET: HÖSTENS FÄRGER ÄR SOM VACKRAST JUST NU!

FOTO: SKOGSINDUSTRIN RF.

Skogsbruket

Utgivare

Föreningen för Skogskultur rf

Redaktion

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors

tfn 020 772 9000

fax: 020 772 9008

skogsbruket@tapio.fi

Sampo: 800013–577591

Aktia Bank: 405554–52359354

FöreningsSparb. Sverige 5036–7119

Chefredaktör

Tage Fredriksson

tfn 020 772 9029

tage.fredriksson@tapio.fi

Redaktionssekreterare

Gunnar Salingre

tfn 020 772 9077

gunnar.salingre@tapio.fi

www.skogsbruket.fi

Redaktör

Gerd Mattsson-Turku

tfn 020 772 9059

gerd.mattsson-turku@tapio.fi

Fasta medarbetare

Anne Manner tfn 050-560 6639

anne.manner@agrolink.fi

Christian Hildén tfn 050-571 8115

christian.hilden@kolumbus.fi

Heimhällen Oy Ab

Bjarne Andersson tfn 044-782 7502

Ombrytning

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab

Adressförändringar och

prenumerationer

Marianne Grundström tfn 020 772 9032

skogsbruket@tapio.fi

Annonser:

Oy Adving Ab / Ingmar Qvist

Kärrbyvägen 160

10160 Nylands Degerby

tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425

ingmar.qvist@elisanet.fi

En helårsprenumeration (11 nummer)

kostar 33 € i Finland, i Sverige 300 SEK

och i övriga länder 40 €.

Halvår (6 nummer) kostar 20 € i Finland,

i Sverige 180 SEK och i övriga

länder 24 €.

ISSN 0037–6434

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2006

Ledaren 17.10.2006

Styrnings- och bidragsskogsbruket

I ett samhälle där näringsfrihet råder och konkurrensen skall vara öppen är

skogsbruket en speciell näring. Sedan början av 1990-talet har konkurrensmyndigheterna

tittat noga på skogsbruket och dess aktörers ageranden. Virkeshandeln

har flera gånger synats i sömmarna av myndigheterna och resultaten har

inte varit smickrande. Virkesförhandlingssystemet avvecklades helt och hållet

under 1990-talets mitt och sedan dess har skogsägarna varit beroende av den

marknadsinformation som stått till buds via egna organisationer eller Skogsforskningsinstitutets

statistikföring.

De så kallade marknadskrafterna har sedan fått råda och media har blivit det

viktigaste medlet att styra utbud och efterfrågan. Sedan skatteomläggningsbeslutet

1992 har diskussionen on de drivande krafterna i virkeshandeln i Finland

mest handlat om hur hyggesbesparingar skall realiseras hos de skogsägare som

sparat sin skog. Vi kan nu med facit i hand se att avverkningarna ökat, men inte

alls nu under 2000-talet, fastän virkesanvändningen inom industrin ökat klart.

Vi kan förstås skylla på att industrin valt att importera mera tack vare billigt

importvirke, men det hör av allt att döma till historien.

När det gäller skogsvården har vi en lång tradition av att stöda speciellt vård

av unga skogar, men också vägbyggen och rensning av gamla dikessystem. Då

ekonomin i landet var i kris i början av 1990-talet sjönk arbetsprestationerna för

skötsel av ung skog till bottennivå, men har sedan ökat tack vare mera medel

till speciellt vård av unga bestånd.

Mot bakgrunden av likheterna och olikheterna i Sverige och Finland är det

på sin plats att ibland stanna upp och jämföra utvecklingen. Virkeshandeln och

verksamheten har i Sverige varit livlig trots att vi gärna understrukit att virkespriserna

är lägre i Sverige än här. Dessutom har det inte funnits någon skatteomläggning

som drivande kraft i virkeshandeln. Det är ett ofrånkomligt faktum

att skogens potential med beaktande av tillväxt och avsättning för naturhänsyn

och skydd utnyttjas bättre i Sverige än i Finland. Tillväxten inom svensk industri

har byggt på marknadskrafterna och svenskt virke. För det har det inte behövts

någon skatteomläggning som driver fram mera virke.

Importen till Sverige har snarare setts som ett riskprojekt samtidigt som importen

till Finland vuxit, inte enbart när det gäller björk utan också barrved. Barrvirket

blir allt mera utsatt för stigande exporttullar och restriktioner samtidigt som

lagligheten i avverkningarna synas allt noggrannare.

Inom skogsvården låg röjningsnivån i Sverige lågt, klart lägre än hos oss i

början av 1990-talet då alla stöd avskaffades och virkespriserna rasade. Som

följd av detta finns det en stor eftersläpning. Utvecklingen har sedan dess var

positiv och röjningsnivån har krupit uppåt och siktet tas på högre nivåer. Här är

det inte tillgången på stödpengar som begränsar attityderna.

En jämförelse med grannen är alltid en viktig övning trots att det inte är möjligt

att direkt överföra erfarenheterna. ❍

Markerade råar och rösen

– grannsämjan kvarstår

PROBLEMET MED IGENVUXNA RÅAR BLIR ALLT VANLIGARE. FÖR-

UTOM ATT DET FÖRDRÖJER AVVERKNINGSPLANERINGEN, KAN

DET OCKSÅ ORSAKA GRANNTVISTER OM GRANNENS TRÄD FÄLLS

AV MISSTAG. VILKEN ERSÄTTNING SKA GRANNEN FÅ OM HAN

HANS TRÄD FÄLLS AV MISSTAG?

4

Råar som vuxit igen är ett

problem i dagens skogsbruk.

Pontus Enestam som är verk-

BETONGRÖSEN

FÖRSVINNER LÄTT I

MARKVEGETATIONEN.

samhetsledare i Kimitonejdens

skogsvårdsföreningen

uppger att föreningen nästan

alltid är tvungen att söka efter

råar vid t.ex. en avverkningsplanering.

Äldre skogsägare vet var

råarna går

– Jag brukar alltid kontakta

markägaren, när det är problem

med råar, säger Pontus

Enestam. Det är få skogsägare

som inte vet var rårna runt det

egna skiftet går. Ofta finns det

också gammal taggtråd eller

gamla råstämplar i äldre träd

som visar råarnas sträckning.

I framtiden blir det säkert

större problem med att hitta

råar. Den nya generationen

skogsägare känner sällan sina

skogar lika bra som den äldre

generation.

– Det ingår i avverkningsplaneringen

att klargöra var

råarna går om avverkningsytan

sträcker sig ut till en rå.

Skogsvårdsföreningen debiterar

ingenting för merarbetet,

men det tar vår tid i anspråk,

säger Enestam. Om det är

omöjligt att hitta råarna i terrängen,

föreslår jag för skogsägaren

och hans rågranne att

vi kontaktar lantmäteribyrån

och ber någon därifrån komma

och ta upp råarna. Det här

kan jag inte göra utan markägarnas

tillstånd.

Tusen euro för en rågång

Lantmäteribyråerna debiterar

timavgift för att ta upp råar.

Tommy Grahn, som är lantmäteriingenjör

och jobbar i

Närpes på Österbottens lantmäteribyrå,

uppger att han har

mellan fem och tio rågångar

per år, dvs. förrättningar då

råar ska öppnas.

– För terrängarbetet debiterar

vi 68 euro per timme.

Förutom terrängarbetet ska

vi också upprätta handlingar

över en rågång, bl.a. skriva

protkoll och rita kartor. Timdebiteringen

för det här arbetet

är 64–75 euro.

Vid en rågång bör berörda

markägare vara närvarande.

Då kan de samtidigt fungera

som handräckningsmanskap.

Det behövs minst två extra

personer vid rågång. Om inte

markägarna har möjlighet att

fungera som handräckningsmanskap

tar lantmäteribytån

ut egen personal, vilket höjer

kostnaderna för rågången.

– Kostnaderna för rågången

delas mellan berörda markägare

enligt nytta, säger Tommy

Grahn. Totalkostnaden för en

rågång brukar vara omkring

tusen euro.

Rågångsstolpar med

reflex syns

Efter att en rå är uppröjd, lönar

det sig att måla träd intill

rån eller sätta upp rågångsstolpar.

Stolpar som ska tas

med ut i skogen ska vara lätta.

Orangefärgade stolpar av den

typ som vägverket sätter ut till

vintern för snöplogning är ett

alternativ. De är försedda med

reflex, vilket är en fördel när

avverkningsmaskinen jobbar

i mörker. Föraren märker när

han närmar sig en rå då ljuset

från strålkastarna reflekteras

tillbaka från reflexbanden på

stolparna.

Stolparna kostar under tre

euro per styck och säljs av

bl.a. Etola. I normal skogsterräng

är 30–40 meter ett lämpligt

avstånd mellan stolparna.

Senhösten bra tidpunkt att

öppna råar

Senhösten eller våren är den

bästa tidpunkten att öppna

råar, som inte är helt igenvuxna.

Då finns det inga löv på

träden som skymmer sikten.

Lagstiftningen säger inget

om hur bred en rå i skogen

ska vara, men den ska vara

möjlig att urskilja. Förut fanns

ett mått om 75 cm på var sida

om ägogränsen inskrivet i

lagen eller jordabalken. För

praktiskt skogsarbete, som

t.ex. utkörning av virke, är det

en fördel om rån är så bred att

det går att köra med en skogstraktor

längs den.

Enestam berättar vidare att

han i osäkra fall begär att båda

markägarna kommer med ut i

skogen och att man tillsammans

försöker lokalisera rån

och röja upp den.

– Men det här är ingen officiell

rågång, säger Pontus

Enestam. Vi märker ut den

troliga råsträckningen med

fiberband, kvistar träd i rån

och röjer ner lågvuxna träd

och buskar. Men en sådan

ytlig uppfräschning syns inte

länge.

”Gå runt skogsskiften med

tre års mellanrum”

Förutom råar kan också råstenarna

eller rösena vara svåra

att hitta. Gamla rösen är av

natursten. Sedan kom betongklumpar

och den senaste versionen

är rörmodeller.

I kommuner där det förrättats

nyskifte är det lättare att

hitta råar och rösen. Men redan

tjugo år efter ett nyskifte

börjar det bli problem att hitta

råar. Efter ett nyskifte följer

ofta omfattande avverkningar

och om skogen på båda sidorna

om rån avverkas och

planteras ungefär samtidigt

försvinner rån snabbare.

Enligt Tommy Grahn borde

markägarna gå runt sina skiften

vart tredje år och röja bort

kvistar och småträd som vuxit

upp i rån.

Vad händer om

rågrannens träd fälls?

Det händer nu som då vid avverkningar

att man av misstag

går över rån och fäller träd på

grannens sida. Det finns en

utbredd tolkning både bland

5

skogsägare och skogsfackmän

att grannen får en ersättning

som uppgår till det dubbla

virkespriset. Men det finns

ingenstans något som säger

att grannen ska få det dubbla

virkespriset för de träd som av

misstag fällts. Man blandar

ihop två olika saker.

Vid försäljning på rot finns

det i kontraktsvillkoren till

virkesförsäljningskontraktet

en paragraf om det dubbla

virkespriset. Det är pargrafen

om ersättning av skador. ”Om

köparen fäller träd som inte

omfattas av kontraktet, måste

han betala det dubbla priset

för dessa träd.”

Den här paragrafen och det

dubbla virkespriset gäller enbart

när virkesköparen avverkar

virke utöver det som är

överenskommet i kontraktet.

Paragrafen gäller enbart överenskommelsen

mellan köparen

och säljaren. Den kan

inte tillämpas på skador som

tillfogas en utomstående eller

tredje part som till exempel

rågrannen.

Rågrannen ska inte få

det dubbla virkespriset

Vicehäradshövding Matti

Kiviniemi på Skogsbrukets

utvecklingscentral Tapio säger

att man inom skogskretsar

ofta tror att paragrafen om det

dubbla virkespriset också gäller

när någon hugger över rån

och fäller träd på grannens

mark. Men så är det inte.

Rent juridiskt ska grannen

få ersättning enligt gängse virkespris

med eventuellt tillägg

för tillväxtförluster.

Det är fråga om ersättning

av skada och enligt Finlands

rättspraxis ska den som råkat

ut för skada inte få sko

sig på skadegörarens bekostnad.

Principen är att den som

drabbats av skada ska försättas

i samma situation som om

skadan inte alls inträffat. ❍

TEXT OCH FOTO:

GERD MATTSSON-TURKU

STOLPAR I KLARA FÄRGER MED REFLEXBAND SOM MARKERAR RÖSEN ÄR LÄTTA

ATT UPPTÄCKA I SKOGEN.

Vägskötsel:

flisvirket betalar

FLIS SOM RÄDDNING AV SKOGSVÄGAR. DET ÄR MODELLEN SOM

VUXIT FRAM I VÖRÅTRAKTEN. DET FÖRVÄXTA SLYET PÅ LÄNGE

ORÖRDA VÄGRENAR OMVANDLAS TILL FLIS, SOM BETALAR RÖJ-

NINGSARBETET SÅ LÅNGT DET ÄR MÖJLIGT.

Konceptet ger inga ekonomiska

vinster åt någon. Men det

ger ersättning för utfört arbete

och eliminerar slöseri. Snårskogen

som avlägsnas från

vägområdet, alltså vägrenen,

blir flis istället för att bli liggande

invid vägens kant. Försäljningen

av energiråvaran

innebär en intäkt. Den i sin

tur betalar den som röjt bort

stammarna.

– Mängden flisvirke avgör

hur stor del av arbetet som

kan finansieras utan att väglagen

behöver punga ut med

pengar.

Det berättar Kim Stagnäs,

mångsidig maskinentreprenör

i Vörå med omnejd. Han förklarar

att de riktigt täta buskagen

och de grövre stammarna

på vägrenen bättre täcker arbetskostnaden.

– Där slyet växer mera

glest och är klent täcker inte

mängden energiråvara arbetet.

Körsträckan är ju trots allt

den samma.

Hittills har Stagnäs med

flera röjt upp 50 kilometer

vägsträckning enligt det här

konceptet.

Vid skriande behov

– Det här är inget återkommande

arbete. Insatsen är en

engångsåtgärd, när slyet fått

växa alltför länge på vägrenarna

och behovet av röjning

är skriande. Normalt är det

slyröjaren som ska hålla slyet

6

inom vägområdet i schack,

poängterar Stagnäs.

Han står på en skogsväg

som inte sett något som helst

röjningsaggregat på sex–sju år.

Nu har han ansat vägrenarna.

På en del avsnitt var stammarna

både grova och många.

– Det var med nöd och

näppe giljotinen klarade av

jobbet emellanåt.

PÅ VÄGOMRÅDET SKA INTE SLYET FÅ TA ÖVER. DET MÅSTE FINNAS UTRYMME

FÖR LAGRING, TRAFIK OCH ORDENTLIGA INFARTER.

Aggregatet klarar en grovlek

på upp till 25 centimeter.

Ingen skogsodling på

vägområdet!

Det är uttryckligen vägområdet

Stagnäs har röjt upp.

Själva skogsmarken får allt

behålla sina stammar.

– Det händer tyvärr ofta

att själva vägområdet med

tiden blir skogsodlingsområde.

Den bredd som är inlöst

som vägområde är viktig att

upprätthålla som sådant. Det

behövs lagerplatser, eftersom

vägarna egentligen är byggda

för skogsbruk. Det behövs utrymme

för olika fordon och

möjlighet att mötas, och det

behövs infarter. Därför ska

inte växande sly få ta över.

Vägar av färskare datum är i

regel bredare än de äldre vägarna.

Lokal flisanvändare

Konceptet med slyet som finansiär

– eller åtminstone

delfinansiär – fungerar tack

vare god efterfrågan på träenergi,

samt tack vare de lokala

kontakterna.

– Tack vare att lokala användare

kan ta emot klenvirket

för flisning finns avsättning för

råvaran vi röjer bort.

Ju högre priset är för flisråvara

desto bättre är den

ekonomiska situationen för

vägarnas delägare. Ett konkurrenskraftigt

pris för klenvirket

ger goda möjligheter

till finansiering av det akuta

röjningsarbetet.

Arbetsfördelningen i Vörå

med omnejd är klar.

– Mitt företag röjer bort slyet

och skotar ihop det. Därefter

får det ligga och torka i väntan

på att köparen av energiråvaran

tar hand om det, flisar

och kör bort.

Självverksamhet möjlig

Det finns inget självsvåld i

konceptet. Varje skogsägare

som föredrar att röja undan

sitt sly själv, och låta det ligga

eller själv ta vara på det, får

givetvis göra det.

– Hela proceduren börjar

oftast med en tidningsannons.

Markägarna får en tid

på sig att utföra arbetet själv.

Men på just det här aktuella

vägområdet var det bara en

markägare som valde att vara

självverksam.

Det högaktuella vägområdet

får en ordentlig omgång

vård nu. Det behövs. Det är

inte bara slyet som fått växa

till sig. Mitten av vägen är

gräsbevuxen.

– I somras sladdade jag vägen.

I höst ska den få krossgrus.

Intäkten för flisråvaran har

dock ingen chans att täcka

kostnader för sådana arbeten.

Det är på sin höjd röjningen

som kan finansieras.

Mot faktura längre bort

Stagnäs har ingenting emot att

rädda vägar på annat håll.

– Men i så fall måste det bli

enligt normal praxis, alltså så

att jag fakturerar för arbetet.

Det är givetvis upp till varje

vägbestyrelse att i sin tur sälja

de nedklippta stammarna till

någon användare av träenergi.

Den delen av ruljansen

fungerar bäst med hjälp av lokalkännedom,

nämligen. För

en entreprenör utifrån kräver

det orimligt mycket extra tid

att skapa och sköta sådana

kontakter.

– Men inom en 50 kilometers

radie kommer vi alla

gånger enligt det här konceptet,

säger Stagnäs.

Kapacitet för skötselpaket

Det är inte bara slyet som behöver

röjas bort. Vägarna behöver

mera skötsel än så.

– Jag har åtagit mig skötsel-

EN VÄG SOM HÅLLS I SKICK TORKAR SNABBARE OCH BÄR BÄTTRE. DEN HÄR

VÄGEN VÄNTAR NU PÅ KROSSGRUS.

7

– INTÄKTEN FRÅN FLISRÅVARAN BETALAR RÖJNINGSARBETET SÅ LÅNGT DET

GÅR, BERÄTTAR KIM STAGNÄS.

paket. Min maskinpark idag

gör det fullt möjligt.

För skötsel av vägar finns

förutom den så kallade giljotinen

en del utrustning för

traktorn. En egenhändigt specialgjord

sladd med många

hydrauliska lösningar gör det

möjligt att till exempel fixa till

en svårt sönderkörd väg.

– Där spåren är djupa kan

jag med hjälp av min sladd

ge vägen dess rundade form

tillbaka.

Snöslunga ingår också i utrustningen.

Stagnäs företag

Maxforest utför varierande

arbeten. I maskinparken finns

en grävmaskin, tre avverkningsmaskiner

samt en skoter.

Arbetskraften består av tio personer,

inklusive Kim Stagnäs

själv. Samarbete med utom

företaget stående entreprenör

ger ytterligare kapacitet.

Fortlöpande skötsel

sparar pengar

Kim Stagnäs talar varmt för

fortlöpande skötsel av skogsvägarna.

Det sparar pengar i

långa loppet.

– Största betydelsen har

sladdningen. Det är viktigt att

vägens yta har sin rätta form.

Då rinner vattnet av vägen,

och en torrare vägbana är

starkare och tål trafik bättre.

Stagnäs visar att vägytan

ska slutta från mitten ut till

sidorna.

Slyröjningens funktion är

dels den som framkommit,

alltså att hålla vägen med avsett

utrymme. Men röjningen

ger också solens strålar friare

tillträde. De torkar upp vägbanan.

Vinterunderhåll enligt behov

– Vinterunderhållet är även

viktigt. Men trafiken vintertid

avgör behovet av snöröjning.

Det kan vara fiffigt att ploga

en första gång om hösten, för

att få en bärande botten. Då

är det lättare att följa upp med

slunga vid behov. En väg som

inte används särskilt flitigt

kan efter en grundläggande

plogning slungas upp under

vinterns senare skede, för att

påskynda smältningen och

upptorkningen.

Traktortrafik på oplogade

vägar innebär senare smältning

om våren.

– Snön blir gärna stampad

i traktorerna spår. Det resulterar

i att vägen smälter och

torkar långsammare efter vintern.

❍

TEXT OCH FOTO:

ANNE MANNER

Ingen avverkning

BLÖTA HÖSTAR OCH MILDA VINTRAR GÖR ATT DET TIDVIS PÅ

MÅNGA HÅLL ÄR ONT OM BÄRIGA AVVERKNINGSYTOR. SÄMRE

BÄRIGHET INNEBÄR ÖKAD RISK FÖR SKADOR PÅ TRÄD, RÖTTER

OCH MARK VID AVVERKNING OCH UTTRANSPORT AV VIRKE FRÅN

SKOGEN.

SSkogslagen och avtalsvillkoren

till avverkningskontrakt

innehåller stipulationer som

avser skador som uppkommer

vid avverkning. Typiska

drivningsskador är stamskador

på kvarställda träd och

hjulspår i marken. Skador på

gran och björk får de allvarligaste

följderna.

Små drivningsskador går inte

att undvika

Skogslagen säger klart att

drivningsskador ska undvikas

vid avverkning. ”Avverkningen

och de åtgärder som vidtas

i samband med den ska genomföras

så att skador på det

trädbestånd som kvarstår på

avverkningsområdet undviks.

Likaså ska skador på trädbestånd

utanför avverkningsområdet

undvikas vid åtgärder

i samband med avverkning.

Därtill ska man undvika att

orsaka sådana skador i terrängen

som försvagar trädbeståndets

tillväxt”.

Lagen anger inget mått på

vad som ska anses vara en

drivningsskada. I motiveringarna

till lagförslaget sägs det

att det vid uttransport av virke

från skogen, lastning samt vid

avverkning vanligen uppstår

små skador på det trädbestånd

som blir kvar och längs

med körstråken. Skadorna får

Foto: Tom Sundén

8

utan spår

dock inte vara oskäliga.

Oftast innehåller också de

allmänna avtalsvillkoren till

avverkningskontrakt en avtalspunkt

om skador. Ordalydelsen

brukar vara något i den

här stilen: ”Vid drivningen,

lagring och transport av virke

bör sådan försiktighet iakttas

EN SKOGSÄGARE KAN KRÄVA ERSÄTTNING FÖR DRIVNINGSSKADOR OM DE

ORSAKATS AV OVARSAMHET ELLER OFÖRSIKTIGHET.

som skäligen kan förväntas

med moderna mekaniserade

metoder.”

Ovarsamhet får inte ligga

bakom skadorna

Enligt vicehäradshövding

Matti Kiviniemi på Skogsbrukets

utvecklingscentral Tapio

är det inte i strid mot skogslagen

att det uppkommer drivningsskador

och ibland till

och med omfattande skador.

– Däremot strider det mot

lagen om man inte har försökt

motverka uppkomsten

av drivningsskador. Om det

uppkommit drivningsskador

och man kan påvisa att de

orsakats av ovarsamhet eller

annat än lindrig oförsiktighet

är det fråga om brott mot

skogslagen, säger Matti Kiviniemi.

Enligt Kiviniemi kan ordalydelsen

i avtalsvillkoren till

avverkningskontrakt verka

strängare än skogslagen, men

stadgandet om skadeersättning

är dock på ungefär samma

nivå. ”Köparen är skyldig

att ersätta skador som uppstått

genom uppenbar ovarsamhet.”

Vad är en stamskada?

Ett träd är skadat då trädets

bark på ett eller flera ställen

på stammen eller rötterna är

borta så att den underliggande

veden syns. I skogslagen finns

inget sagt om hur omfattande

en stamskada ska var för att

betraktas som en skada.

Lämpligast att använda som

måttstock torde vara de mått

som skogscentralerna använder

vid granskning av kvalite-

ten på drivningsarbete. Enligt

dem ska den skadade ytan

vara sammanlagt större än

2/3 av en tändsticksask, över

12 cm 2 , för att betraktas som

skada. För rötternas del beaktas

enbart skador på rötter

som är minst två centimeter i

diameter och som finns inom

en radie på högst en meter

från stammen.

Antalet skadade träd i förhållande

till det sammanlagda

trädantalet ger skadeprocenten.

Enligt skogscertifieringskriterierna

får skadeprocenten

vara högst fyra för att vara

på en acceptabel nivå.

Vad är djupa hjulspår?

Skog på mark med dålig bärighet

bör avverkas under

vintrar med tjäle i marken.

Djupa hjulspår i marken kan

orsaka rotskador med risk för

svampangrepp. Utgående från

de mått som skogscentralerna

använder vid granskning av

kvalíteten på drivningsarbete

betraktas som spårbildning

spår av traktordäck som är

tio centimeter eller djupare.

Längden körstråk med tio

centimeter eller djupare hjulspår

i förhållande till den sammanlagda

längden körstråk

ger spårbildningsprocenten.

Enligt skogscertifieringskriterierna

får skadeprocenten

vara högst fyra för att vara på

en acceptabel nivå.

Risning förbättrar bärigheten

Skador kan minskas genom

omsorgsfull planering av avverkningen

och skogstransporten.

Drivningstidpunkten har

stor betydelse. Ju våtare mark

desto större risk för skador på

mark och kvarstående träd.

Granens och även björkens

känslighet för skador är välkänt

inom skogsbruket. Körstråk

i björk- och granbestånd

bör planeras och förstärkas

noggrannare än i tallbestånd.

Bärigheten kan förbättras genom

att lägga ut hyggesrester

på svaga terrängpartier. Om

bärigheten är riktigt dålig kan

man förstärka genom att yt-

terligare placera virke av ringa

värde underst. Hyggesresterna

slits relativt snabbt, vilket betyder

att man måste fylla på

täcket med jämna mellanrum.

Enligt SkogForsk i Sverige är

tio meter den maximala längden

för risning. Kostnaden är

den tid som skogstraktorn lägger

ner på att köra hyggesresterna.

Tidsåtgången blir lägre

om avverkningsmaskinen koncentrerar

kvistarna till högar.

Förarna är i nyckelposition

Rätt typ av skogsmaskiner

och förare som kan hantera

sin skogsmaskin i olika terräng

och bestånd spelar en

stor roll. Skicklighet, försiktighet

och medvetenhet är viktiga

ingredienser för att minska

skador i gallringsskogar.

Maskinförarna är medvetna

om att de är i nyckelställning.

Ryktet om ett dåligt arbete går

snabbt och skador går inte att

reparera.

”Trettio procent av stammarna

hade skador”

Kustens skogscentral utför årligen

inventeringar gällande

kvaliteten på drivningsarbetet.

Lotten avgör vilka avverkningsytor

som inventeras. I

Nyland är det Stefan Borgman

som utför inventeringarna

och i Österbotten är det Kjell

Sundstén. Båda har många

års erfarenhet av att inventera

drivningsskador.

Både Borgman och Sundstén

säger samstämmigt att det

är förarna i skogsmaskinerna

som spelar huvudrollen. Mest

skador finns det i gallringsskogar

där föraren i avverkningsmaskinen

eller skogstraktorn

är nyanställd.

– Det värsta jag har sett

var ett glasbjörkbestånd där

trettio procent av stammarna

hade skador, säger Kjell

Sundstén. Föraren i avverkningsmaskinen

var ny och

skadorna hade uppstått både

av att svärdet hade snuddat

vid de träd som skulle bli kvar

och av att maskinen kommit

för nära träden.

Foto: Gerd Mattsson-Turku

9

SOM SPÅRBILDNING RÄKNAS SPÅR AV TRAKTORDÄCK SOM ÄR TIO CENTIMETER

ELLER DJUPARE.

Risning, dvs. markförstärkning

genom att lägga hyggesrester

på körstråket, är vanligt

i Nyland. Enligt Borgman är

det också här som föraren är

i nyckelställning. En stor del

av förarna har som kutym att

förstärka bärigheten när det är

befogat.

Enligt Sundstén är risning

rätt lite använd i Österbotten.

❍

Källa: Metsäoikeus, Matti Kiviniemi.

TEXT:

GERD MATTSSON-TURKU

Uttag av energived kan ge

oväntade skador

Uttag av energived ökar stadigt. För utkörning används

ofta skogstraktorer med bredare lastutrymmen. I gallringar

kan bredare last ge oväntade skador. Risk för skador finns

också när energived tas ut från slutavverkningsytor, eftersom

körstråken ut till lagerplatsen ofta går genom någon

grannfigur med trädbestånd som kan skadas.

Om körstråksbredden är planerad för normal skogstransport

och energiveden körs ut med en skogstraktor som har

bredare avstånd mellan bankarna behöver inte lastutrymmet

kränga mycket i sidled innan bankarna snuddar vid

träd som står kvar och skadar barken. Risken ökar markant

om energiveden körs ut i efterhand, vilket den ofta görs. Då

är marken redan mjuk och har spår.

Enligt Matti Kiviniemi är detta en faktor som skogsägaren

bör beakta när han säljer energived i samband med en

gallring.

– Skogsägaren bör ta reda på hurdan skogstraktor som

används för utkörning av energiveden. Om traktorn har

bredare lastutrymme minskar risken för skador om körstråken

görs bredare. Men bredare körstråk betyder att en

större del av virkesproduktionsarealen går till spillo, säger

Matti Kiviniemi.

– Ett alternativ är att skogsägaren kräver ersättning för

produktionsförluster som följd av att körstråken görs bredare.

Men detta är en fråga som säljaren och köparen ska

komma överens om. Eventuella tilläggsvillkor bör skrivas in

i avverkningskontraktet. ❍

Tall är älgens vintermat

VID BETNING PÅ TALL OCH ANDRA TRÄDSLAG TAR ÄLGEN GÄR-

NA TOPPSKOTTET. VINTERTID ÄTER DEN I GENOMSNITT FEM KILO

KVISTAR PER DYGN (TORRVIKT). I EN TALLUNGSKOG PASSERAR

ÄLGEN TRE AV FYRA TALLAR UTAN ATT BETA PÅ DEM.

Vad gör en älg egentligen i

tallungskogen? Jo, den strosar

långsamt fram och tar en tugga

här och några tuggor där.

Ungefär sjuttiofem procent av

tallarna passerar den utan att

beta på den. När den väl stannar

upp och betar, tar den ofta

bara 1–3 bett, men ibland tar

den betydligt flera.

Två timmars betande

följs av vila

Att så många träd bara har

enstaka bett kanske är ett resultat

av att den testar tallens

kvalitet. Smakar den bra stan-

Skogsvård

nar älgen upp och fortsätter

att beta. Efter en timme eller

två av betande lägger den sig

ner och tar det lite lugnt, och

kanske stöter upp en del av

den goda maten för att tugga

den igen.

En älg äter i genomsnitt ca

5 kg (torrvikt) kvistar per vinterdygn.

Dygnskonsumtion av kvistar:

Älgkategori Konsumtion

(kg torrvikt/dygn)

Tjur 6

Ko 5,5

Kalv 3

TOPPBROTT ÄR VANLIGAST PÅ TRÄD SOM ÄR 2,5–3 METER HÖGA.

10

EN ÄLG ÄTER I SNITT 5 KG (TORRVIKT) KVISTAR PER DYGN VINTERTID.

Tall är älgens vinterföda

Drygt hälften av älgens vinterföda

består av tall, även om

det i vissa fall, t.ex. i vinterkoncentrationsområden,

kan

uppgå till betydligt större andel.

Spillningsinventeringar

tyder på att älgen är cirka fem

gånger längre tid i ungskog än

på övrig mark. En kvalificerad

gissning är att älgen tar ut fem

gånger mer foder per ytenhet

i ungskog jämfört med på övrig

mark.

Toppskottsbetningen slut vid

drygt 2 m höjd

Att en tall blir betad är inte

det samma som att den också

blir skadad, i alla fall inte ur

skogsägarens synvinkel. Om

älgen betar på hundra tallar

i ett tvärsnitt av ungskogar,

skadas mellan tjugo och fyrtio

träd av betande.

Vad som påverkar detta är

inte helt känt, men trädhöjden

är viktig. Till exempel

så avtar toppskottsbetningen

med trädhöjden. Toppbrott är

som vanligast på träd som är

2,5–3 meter höga för att sedan

avta. Barkgnag i ungskogar

är vanligast på träd som är

2,5 m höga. ❍

Källa: Roger Bergström, Skogforsk

och Göran Bergqvist, Jägarförbundet.

TEXT OCH FOTO:

GERD MATTSSON-TURKU

Enkla metoder att

skydda plantskogen

EN SKOGSÄGARE KAN PÅ FLERA SÄTT MOTVERKA UPPKOMSTEN

AV ÄLGSKADOR I SINA PLANTSKOGAR. RENT SKOGSVÅRDSMÄS-

SIGA ÅTGÄRDER ÄR BILLIGA. EFFEKTIVAST ÄR SKYDD SOM APP-

LICERAS PÅ PLANTORNA.

FIBERBANDEN HÅLLER ETT PAR ÅR.

Genom att välja rätt trädslag

och rätt planttyp vid skogsförnyelsen

är skogsägaren

redan inne på förebyggande

bekämpning. Gran är säkrare

än tall och stora, kraftiga plantor

är säkrare än späda, små

plantor.

Spara rönn och asp vid

röjningen

Om rönn, asp, vide och sälg

inte konkurrera med huvudstammarna

i plantskogen, behöver

de inte röjas bort. De är

eftertraktat viltfoder. Finns det

alternativt foder till tall , blir

betestrycket på tallplantskogarna

mindre.

Betade tallplantor får gärna

bli kvar vid röjningen eftersom

älgen gärna betar dessa

också i fortsättningen. All

onödig röjning och städning

i plantskogar bör undvikas i

älgrika områden.

Ökat matutbud på annat håll

Ett taktiskt drag från skogsägarens

sida då han vill minska

betestrycket på en speciell

Skogsvård

plats är att öka fodermängden

på ett annat håll. Med viltåkrar

och utfodring kan skogsägaren

försöka locka bort älgen

från planteringar. Viltfoder

kan skogsägaren producera

längs med skogsbilvägar, under

högspänningsledningar,

på nedlagd åkermark och i

kantzonen mellan odlingsmark

och skogsmark.

Rabatt på inköp av skydd

En skogsägare kan köpa

skydd för bekämpning av älgskador

till subventionerat pris

tack vare stöd från jord- och

skogsbruksministeriet. Avskräckningsmedel

eller s.k.

REPELLENTEN SKA SPRUTAS PÅ TOPP-

SKOTTEN VARJE HÖST TILLS PLAN-

TORNA NÅTT BETESFRI HÖJD.

repellenter och toppskydd får

skogsägaren till halva priset.

Jaktvårdsdistrikten ger uppgifter

om vilka affärer inom

branschen som de har avtal

med och som ger nämnda

rabatt.

Avskräckningsmedel

Genom att bespruta toppskotten

med en illaluktande och

illasmakande repellent läm-

11

nar älgen plantorna i fred. Det

medel som är tillåtet i Finland

heter Mota och består av eteriska

oljor. Det är inte ett gift.

Forskningsrön har visat

att alla plantor inte behöver

sprutas utan det räcker med

att plantor närmast kanterna

runt planteringsytan besprutas.

För en fem liters kanister

med Mota betalar skogsägaren

omkring 50 euro. Det

räcker för att bespruta 1 000–

2 500 plantor. Besprutningen

ska upprepas varje höst tills

plantorna nått betesfri höjd.

Repellenten fungerar sämre

på lövträdsplantor än på barrträdsplantor.

Det är viktigt att repellenten

hanteras rätt, eftersom det

annars är risk för skador på

plantorna.

Tejp

I Sverige flaggar man högt för

tejp i kampen mot betesskador.

Forskare på SkogForsk

säger att placering av en bit

frys- eller maskeringstejp runt

övre delen av toppskottet är

en enkel, billig, men arbetskrävande

metod för att minska

skadorna. Tejpen ska bilda

en cirka fem centimeter lång

flagga.

Fiberband

Fiberband som svajar i vinden

uppges hålla älgar borta från

FRYSTEJP ÄR ETT BILLIGT SKYDD, MEN

ARBETSKRÄVANDE ATT APPLICERA.

Visste du detta om

skogens konung?

• Älgen kan galoppera i 60

km/timme, med en steglängd

ända upp till fyra meter.

• Älgen äter vintertid upp

emot 3 000 kvistar per dygn,

mest tallskott. Födan resulterar

i 14–17 högar med avfallskulor

per dygn.

• Älgen kan bli 20–25 år gammal.

• Älgtjuren kan bli två meter

hög och den väger normalt

300–400 kilo.

• Det finns ju olika älgarter.

Förutom vår skandinaviska

älg finns det två arter i Asien

och fyra i Nordamerika. I

Nordamerika finns den jättelika

alaskaälgen som kan väga

upp emot ett ton och ha två

meter breda horn.

• Det kryllar av insekter i älgens

avföring. Bland annat

har man påträffat femtio olika

skalbaggar i älgspillning.

• Det tillverkas papper av älgens

spillning på ett handpappersbruk

i Sundsvall.

• Älgjakten börjar sista lördagen

i september och avslutas

den 15 december.

• Värdet av köttet hos de nedlagda

älgarna är ca 50 miljoner

euro.

Källa: Din skog nr 3/2006, SCA.

plantorna. Skogsägare som

prövat metoden uppger att

det räcker med att var tredje

planta förses med ett fiberband.

Mekaniska skydd, som tejp,

andra toppskydd och fiberband,

kan fungera i flera år.

Men det finns alltid en risk för

att skyddet kan skada plantan,

då det kan hindra den från att

växa på ett naturligt sätt. ❍

TEXT OCH FOTO:

GERD MATTSSON-TURKU

Skogsbruk och viltskador

på Åland

ERIK OCH GUNILLA ERIKSSON ÄR DE SISTA BÖNDERNA SOM BOR

OCH BRUKAR SITT HEMMAN PÅ MICKELS I KYRKOBY, ECKERÖ,

ÅLAND. DET HAR VARIT SPANNMÅL, MYCKET SPECIALODLINGAR

SOM POTATIS, LÖK OCH JORDGUBBAR MEN EFTER ÅRSSKIFTET ÄR

DET SLUT. ODLINGSMARKEN LÄGGS UT PÅ ARRENDE. DET VAR

NOG ETT HÅRT BESLUT, SÄGER ERIK OCH FORTSÄTTER ATT NU

BLIR DET MERA TID ÖVER FÖR SKOGEN.

Det finns både avverkningsaggregat

och utrustning för

närtransport på gården. Erik

Eriksson är dock bekymrad

över viltskadorna i skogsplanteringarna.

Att plantera, rensa

gräs och sly är jobbigt och då

det är klart kommer klövviltet

och tar för sig.

Hårt betade plantor

Vi tar en titt på en tre hektars

tallplantering som vi hade

besökt tillsammans år 2002.

Då var den i det närmaste totalförstörd

av rådjursbetning.

Efter detta hade man gjort en

nyplantering. Resultatet var

dock bedrövligt, fejningsskador,

hårt betade plantor,

förgrenade och plantor med

flera toppar. De tallplantor

som överlevt första planteringen

var busklika med flera

toppar och en dryg meter

höga. Vid omplanteringen

RÅDJURSBOCKEN HAR GJORT SIN

REVIRMÄRKNING OCH FEJAT DENNA

GRAN.

hade man även planterat gran

på de bördigaste partierna.

Resultatet var lika nedslående

som för tallen. Det verkar

vara klart att det är rådjuren

som är boven, vitsvanshjort

finns inte på Åland och älgen

kommer in först senare. Nog

börjar man misströsta , säger

Erik, inte planterar jag gärna

detta skifte en tredje gång.

Vi vandrar vidare och kommer

till några grupper där det

finns frötallar kvar och under

dessa finns rikligt med naturplantor.

De ser fräscha ut och

är dessutom oskadade. Här

blir det någonting i alla fall,

säger Erik.

Först rådjur, sedan älg

Vi tar oss till en förnyelseyta

som planterats med gran för

ett par år sedan. Här ser man

att den kraftiga vegetationen

av gräs och ormbunkar häm-

NATURPLANTORNA ÄR OSKADADE

OCH SER FRÄSCHA UT, KONSTATERAR

ERIK ERIKSSON.

12

ERIK ERIKSSON VISAR EN PLANTA

SOM BLIVIT BETAD FÖRSTA ÅRET EF-

TER PLANTERINGEN. FÖRGRENINGEN

SITTER SÅ LÅGT ATT OM DEN KAPAS

BORT SÅ BLIR SKADAN I STUBBEN.

SÅ KRÄVS NOG OCKSÅ ATT DEN FÅR

VARA IFRED I FORTSÄTTNINGEN FÖR

ATT DET SKA BLI KVALITET.

mar tillväxten på plantorna.

Rensar man fram plantorna

upptäcker rådjuren dem lättare

och betar dem, menar Erik.

Hur man än vänder sig så har

man ryggen bak. Här klarade

sig plantorna första året utan

skador då jag utfodrade rådjuren

med bl.a. potatis första

vintern. Det skall vara något

bättre och attraktivare för att

plantorna ska få vara ifred.

Andra året hade jag inte utfodring

och då knep rådjuren

dess mera istället, säger Erik

bekymrat. Nu är nio av tio

plantor betade och har flera

toppar och inte blir det ens

julgranar av dessa. Det är de

2–3 första åren som rådjuren

är värst men sedan tar älgen

över. Vi skjuter ett femtiotal

rådjur varje år på vårt område

som är omkring tusen hektar.

Älg finns det även gott om

trots att Erik, som är jägare

med ett par älghundar i hundgården,

gör sitt bästa under

jakten att reducera dem.

Också glädjeämnen

Viltskadorna gör förnyelserna

arbetsdryga, man förlorar

massor med tid i starten och

sedan blir ju kvaliteten lidan-

ERIK ERIKSSON HÄR I EN LYCKAD NA-

TURLIG FÖRYNGRING AV TALL.

de. Bestånden blir ojämna

och ofta måste man lämna

mindre värdefulla trädslag

och delvis skadade stammar

för att få tillräckligt stamantal

per hektar. Inte är det roligt

precis, säger Erik.

Glädjeämnen finns det

dock i Mickels skogarna. Vi

passerar en nyligen utförd

första gallring som ser bra ut.

Det är ett blandbestånd med

tall, gran och björk som utfyllnadsträd.

Man får riktigt söka

för att hitta spår av skador.

Erik visar gärna också upp

ett lyckat tallplantbestånd som

uppkommit på naturlig väg.

Inom några år har det uppnått

älgsäker höjd på 5–7 meter

och är utom fara för viltskador.

Bredvid detta bestånd finns ett

fint tallbestånd i femtioårsåldern.

Det är förstås min fars

förtjänst att detta kommit till

och då fanns det inte så mycket

rådjur heller, konstaterar

Erik. Detta är en njutning för

ögat och visar att man också

kan lyckas med skogsbruk på

Åland, konstaterar vi bägge

samstämmigt. ❍

ATT DET KAN BLI SKOG AV BRA KVA-

LITET VISAR DENNA BILD MED TYD-

LIGHET.

Problem med rådjurs-

skador

LEIF HELIN ÄR SKOGSVÅRDSINSTRUKTÖR I ÅLANDS SKOGS-

VÅRDSFÖRENING MED BL.A. ECKERÖ SOM VERKSAMHETSOM-

RÅDE. HAN HAR ERFARENHET AV RÅDJURSPROBLEMATIKEN VID

SKOGSFÖRNYELSE.

Platsen är Torp by i Eckerö och

en förnyelseyta som är planterad

år 2004 med täckrotsplantor,

både tall och gran. Ytan är

markberedd och plantorna i

god kondition förutom spåren

av rådjursbetning. Biomassan

är det inget större fel på. Det

som bedrövar en skogsfackman

är de busklika, flertoppade

plantorna och plantor

med toppskottet betat. Vissa

plantor är helt försvunna eller

så återstår endast en torr pinne

då rådjuret tagit hela den

gröna delen. Tydliga luckor i

plantbeståndet har uppstått.

Situationen är svår

Det är bedrövligt, säger Leif

Helin, man undrar vad det

ska bli av dessa plantor i

framtiden. Här måste hjälpplanteras,

men vilka chanser

har de nya plantorna att

NIO PLANTOR AV TIO HAR FLERA TOPPAR.

lyckas. En nyplantering kostar

pengar, man förlorar tid då

förnyelsefasen tar så lång tid

och kvaliteten blir lidande.

Våren är värst med kyla och

litet eller ingen snö. Då hittar

rådjuren mat i planteringarna.

Avskräckningsmedel kan

ha en viss effekt med de är

dyra och kräver extra arbete.

Naturlig förnyelse klarar sig

bättre men är inte möjlig på

alla objekt.

Det borde nog skjutas flere

rådjur. Man borde sitta på förnyelseytorna

och skjuta bort i

stort sett allt för att få plantskogen

igång, tillägger Leif.

Södra Åland värst drabbat

Jag pratade också med Göran

Forsgård som jobbat länge

som skogsfackman på Åland

och som är en mycket aktiv

rådjursjägare. Göran säger att

13

SKOGSINTRUKTÖR LEIF HELIN ÄR BEKYMRAD ÖVER PLANTORNAS FRAMTID.

gran- och tallplantor klarar av

en betning hyfsat men det är

då angreppen återkommer

som det blir problem.

Rådjursskadorna är inte

jämt fördelade utan det finns

problemområden, speciellt

på södra Åland. Vad det beror

på är svårt att säga. Det kan

hända att markerna är gynnsammare

för rådjur här och

att jakttrycket inte är tillräckligt

stort. Det kan också finnas

andra orsaker.

Hårdare jakttryck…

Naturligtvis är ju gödslade

täckrotsplantor sallad för rådjuren

framom naturplantor,

säger

Göran. Alternativen är dock

få och naturlig förnyelse inte

riktigt realistisk på alla marker.

Vi har gräsvegetation som

etablerar sig snabbt samt vind

och stormar som fäller fröträden.

Det skulle i så fall vara

någon form av kanthuggning

men det skulle kräva självverksamma

skogsägare och

de håller på att försvinna, tyvärr.

Hårdare jakttryck är nog

den bästa medicinen, avslutar

Göran.

…och mera räv

Rådjuren inplanterades på

1950 – talet och nu finns det

15 000–20 000 individer på

Åland. Den årliga avskjutningen

har legat de senaste

åren på 4 000–5 000 rådjur.

Toppåret vad gäller avskjutningen

var år 1995 då man

sköt över 6 000 rådjur. Vad

detta betyder i tid och arbete

är svårt att säga men med så

stor avskjutning börjar det

närmast likna ett arbete. Det

är ju inte skjutmomentet utan

jakten och tillvaratagandet av

bytet som tar tid. Viltforskaren

Göran Cederlund från Sverige

har sagt att rådjursstammen

är svår att kontrollera enbart

med hjälp av jakt, det behövs

en frisk rävstam också för att

det ska bli resultat. Kanske

något att fundera på? ❍

TEXT OCH FOTO:

BJARNE ANDERSSON

ETT avtal

TOMAS HOLM FRÅN NYKARLEBY ÄR NUMERA OMRÅDESAN-

SVARIG SKOGSMASKINENTREPRENÖR. DET INNEBÄR ETT STÖRRE

ANSVAR, MEN OCKSÅ STÖRRE TRYGGHET. TRYGGHETEN GÄLLER

BÅDE SKOGSÄGARE OCH ENTREPRENÖR MED ARBETSKRAFT.

Tomas Holms skogsmaskiner

rör sig från Karleby i norr till

Nykarleby i söder. Det är på

det området han har entreprenadavtal

med Metsäliitto.

Han delar området med en

annan områdesentreprenör.

Tillsammans har de ett samlingsföretag,

Woodwise Ab.

– Det samlande bolaget får

alla uppdrag, och så delas de

upp på oss två med områdesavtal.

På det här sättet slipper

någon av oss vara underentreprenör

åt den andra.

Holms eget företag heter

HS-Logging.

Ansvaret ökat i sakta mak

Tomas Holm har nu två och

ett halvt års erfarenhet av att

vara områdesansvarig entreprenör.

– Tack och lov har inte allt

ansvar lagts över på oss områdesentreprenörer

över en

natt, som många i branschen

befarade. Undan för undan

har vi fått ta över allt mer, och

utvecklingen fortsätter.

Just nu innebär områdesavtalet

för Holm att han har två

maskinkedjor igång. De anställda

är åtta till antalet. De

arbetar i två skift. Det betyder

två anställda per maskin, i

både avverkning och närtransport.

Företaget har kapacitet

att sköta alla slags avverkningar,

från grov stockstock

till unga gallringar samt specialavverkningar

i tvåskiktade

skogar.

SOM OMRÅDESENTREPRENÖR HAR TOMAS HOLM STÖRRE ANSVAR, MEN OCK-

SÅ STÖRRE MÖJLIGHETER ATT PLANERA SITT FÖRETAGS ARBETE.

– MÅNGAS bröd

14

Skogsägarens trygghet ett

ansvar

För skogsägaren betyder systemet

med områdesentreprenörer

en trygghet.

– Skogsägaren vet vilken entreprenör

som rör sig i området.

På så sätt slipper skogsägaren

överraskas av vilt främmande

människor i egen skog.

Skogsägarens trygghet betyder

ett stort ansvar för entreprenören

och hans anställda.

– För vårt företags del gäller

det att alltid göra ett så gott

arbete som möjligt. Vårt främsta

mål är att skogsägaren ska

vara nöjd med det vi uträttat

i skogen. Det är av grundläggande

vikt för skogen och för

skogsägarens ekonomi att

avverkning och närtransport

sköts enligt bästa sätt. Men

det är samtidigt bästa garanten

för att vi får komma igen.

Gör arbetsprogram själv

I Tomas Holms vardag märks

områdesavtalet helt klart.

Han är involverad redan när

avverkningar planeras.

Precis som tidigare är det

skogsbolaget som köper virke.

Att märka ut råar, figurgränser

och naturvårdsgrupper

är fortfarande skogsbolagets

tjänstemäns uppgift. Men

arbetsprogrammen är det

numera entreprenören själv

som gör upp. Tidigare var det

skogsbolaget som dirigerade

maskiner till nya skiften, enligt

skogsbolagets uppgjorda

ordningsföljd.

Dagens system bygger på

en ständig dialog.

– Jag måste naturligtvis veta

vilka sortiment som är efterfrågade

för tillfället. Utgående

från det flyttar vi maskinerna

till lämpliga ställen.

Holm strävar efter att slippa

långa förflyttningar fram och

tillbaka. Men de är ibland

oundvikliga.

– I höst har det inte funnits

köpta rotposter på lager. Just

nu avverkar vi ett område

som blev köpt för ungefär en

halv vecka sedan.

Han vill heller inte flytta

sina anställda onödigt långa

sträckor. Men inte heller det

kan undvikas.

– Det kan vara bättre att

köra en längre sträcka, och

få arbeta i den maskin man

är van vid. Det underlättar till

exempel när mätningsutrustningen

ska kalibreras, inflikar

Jonas Kronqvist, en av Holms

anställda.

Men hela gänget är flexibelt,

med tanke på både maskiner

och körsträckor. Däremot

är det skilda personer

som avverkar och skilda som

kör ut virket.

Ansvar dygnet runt

Tomas Holm hinner själv inte

längre utföra praktiskt avverknings-

eller transportarbete.

– Jag fungerar numera som

spindeln i nätet. Jag gör allt

från skrivbordsarbete till att

skaffa reservdelar. Jag ligger

också under maskinerna och

skruvar, samt flyttar maskiner.

Mindre problem åtgärdas i

skogen. Lite mer omfattande

reparationer utförs i företagets

hall. Där finns verktyg och en

del reservdelar.

Holm medger att hans syssla

innebär ett ansvar som inte tar

hänsyn till dygnets tidpunkt.

– Första arbetsskiftet börjar

klockan sex. Andra skiftet slutar

vid klockan tio eller tolv

på kvällen.

Under hela tiden ska entreprenören

själv vara anträffbar.

Holm har kunnig arbetskraft,

och maskinförarens yrke bygger

på självständighet och

mångsidig kunskap. Men det

är naturligt för de anställda

att ringa Holm när bekymmer

dyker upp.

Mångas levebröd på ett avtal

Områdesansvaret räddar ingen

från stillestånd under vissa

av årets perioder. Tryggheten

består i garanterade uppdrag

inom området, förutsatt att

virke finns att avverka, väg-

och terrängförhållandena

medger drivning och fabrikerna

tar emot virke.

Tomas Holm vill hålla sin

arbetskraft sysselsatt i så stor

utsträckning som möjligt.

Dels är han rädd om sina anställda.

De är yrkeskunniga

och pålitliga.

– Men dessutom gäller det

min egen ekonomi. Det dimper

inte in färre amorteringar

på maskiner, trots att avverkningarna

står stilla.

Både entreprenörens och

de anställdas levebröd hänger

på det avtal Tomas Holm

skriver med uppdragsgivaren.

Att göra möjligast goda och

rättvisa avtal ser Holm som

den största utmaningen i sitt

arbete.

Utnyttjar befintlig arbetskraft

Tomas Holm räknar med att

utvecklingen inom områdesansvaret

fortsätter.

– Förmodligen är det i framtiden

en entreprenör som ordnar

allt från stubbe till fabrik.

Men än så länge är fjärrtransporten

en separat del.

Däremot är allt som rör

skogsarbete områdesentreprenörens

sak. Tanken är att

han ska se till att även förhandsröjningar

utförs.

– Men här överensstämmer

Metsäliittos och min inställning.

Det som fungerar bra

ska inte slås sönder och ersättas

med nytt. De skogsvårdsföreningar

som har anställda

arbetare sköter förhandsröjningar

på sitt område, medan

JONAS KRONQVIST ÄR BÅDE SKOGSMASKINFÖRARE OCH FORDONSMEKA-

NIKER. HELA ARBETSLAGETS SAMLADE KUNSKAPER GÖR ATT DET MESTA KAN

ORDNAS INOM FÖRETAGET.

det på en del håll är enskilda

företag som utför arbetet.

Holm ser hellre att det finns

arbetskraft att tillgå vid behov

än att han själv skulle behöva

anställa skogsarbetare. Han

kan inte ge full sysselsättning

åt en skogsarbetare, och ser

hellre att de som finns kan

15

fortsätta överleva i sitt yrke.

– I fall det inte skulle fungera,

eller inte finnas arbetskraft

tillgänglig för förhandsröjningarna,

så ligger ansvaret

på mig att se till att arbetet

blir gjort.

Förhandsröjningen sparar

både skog och maskiner, ger

TVÅ MASKINKEDJOR SYSSELSÄTTER ÅTTA FÖRARE. DET AVTAL TOMAS HOLM

GÖR MED METSÄLIITTO ÄR AVGÖRANDE FÖR BÅDE HANS EGEN OCH DE AN-

STÄLLDAS LEVEBRÖD.

lägre stubbar och bättre resultat.

Det händer att entreprenören

behöver arbetsinsatser av

en grävmaskin.

– Här gäller samma tanke.

Det är helt onödigt för mig att

skaffa en grävmaskin som behövs

några timmar åt gången.

Jag köper istället tjänster av

befintliga entreprenörer.

Färsk information

Områdesansvaret ger Tomas

Holm större mängd direkt

information från uppdragsgivaren.

Metsäliitto ordnar

också skolning, särskilt för

områdesentreprenörernas nyanställda.

– Det är främst gallring och

virkeskvalitet som står på

skolningsprogrammen.

Tomas Holm är också styrelsemedlem

i Maskinföretagarnas

Förbund. Engagemanget

ger honom högaktuell information.

Just nu är hårdare

krav genom lagstiftning på

kommande. De fristående

bränsletankar som transporteras

till skogen åt maskinerna

att fylla på ur ska granskas

för att undvika läckage. Kranar

på maskinerna ska också

kontrolleras. Detta för att

upptäcka sprickor.

– Förutom informationen är

det såklart givande att träffa

andra entreprenörer. Man

upptäcker att det finns andra

som tampas med samma vardagliga

bekymmer som man

själv.

Det mesta arbetet i skogssektorn

förknippas med stor

ensamhet. Tomas Holm träffar

alla sina anställda.

– Men maskinförarna träffas

aldrig allihop på en gång.

Därför ordnar jag ibland en

gemensam resa, till exempel

till en mässa. ❍

TEXT OCH FOTO:

ANNE MANNER

Modet får inte svika

virkesbilisten

ATT VARA VIRKESBILIST ÄR INGET LÄTT ARBETE. VIRKE SKA HÄM-

TAS FRÅN TRAVAR SOM FINNS LÄNGS SKOGSVÄGAR AV OLIKA

KVALITET. EN DEL ÄR BRA, SLADDADE UNDER BARMARKSTID

OCH GRUSADE OCH PLOGADE PÅ VINTERN. ANDRA HAR DJUPA

HJULSPÅR, VASSA STENAR SOM STICKER UPP UR VÄGBANAN OCH

KANSKE FLERA METER HÖGT SLY SOM LUTAR IN ÖVER VÄGEN

OCH SKRAPAR LACKERINGEN PÅ BILEN.

Oberoende av skogsvägens

kvalitet ska virket hämtas

från den plats som körordern

anger det. Ibland dagtid, men

nästan lika ofta i mörker nattetid.

Körprogrammet anger

vilket klockslag bilen ska infinna

sig vid fabriksporten.

Försenar den sig, kan väntetiden

bli flera timmar.

Dator i lastbilshytten ger all

information

Virkesbilar har i dag datorer

i hytten. Via datorn, i elektronisk

form, får föraren uppgifter

om varifrån han ska hämta

virke och vart han ska köra

det.

– Virkesbilarna får körpro-

MENFÖRE, BÅDE HÖST OCH VÅR, ÄR VÄRST FÖR VIRKESBILISTERNA.

Foto: Scania

16

gram för en vecka i gången,

berättar Kenneth Wennman

som är operativ chef på UPM

Skog i Jakobstad. Körprogrammet

berättar vad bilen

ska köra och vart och enligt

vilken tidtabell. Det är egentligen

en beställning.

– Körprogrammet kompletteras

med en körorder. Från

körordern kan föraren läsa

exakt hur mycket virke och

vilket sortiment han ska hämta

från en viss lagerplats. Enskilda

virkestravar, lagerplatserna,

anges på dataskärmen

i bilen. I virkesbilens dator

finns en karta och med koordinaternas

hjälp hittar föraren

fram till rätta travar. Dessutom

anges transportsträckan till

mottagningsstationen, fabriken

eller sågverket.

”Glöm inte att ploga

vändplatser vintertid”

Körordern berättar också i

vilket skick skogsvägen är.

Om den har en ordentlig

vändplats eller om den t.ex.

är i sådant skick att det är

omöjligt att köra på den med

släpvagn. Det här ska föraren

veta innan han vänder in på

skogsvägen.

Enligt Wennman är skogsvägarna

och vändplatserna i

rätt gott skick, men han efterlyser

en förbättring vintertid.

– Skogsvägarna blir nog

upplogade när det är aktuellt

att transportera bort virke,

men ofta glömmer snöplogaren

bort att ploga upp en

vändplats för virkesbilen, säger

Kenneth Wennman. På

vintern, när marken är frusen,

duger en liten upplogad yta

på en åker eller på en kalyta

som vändplats. Det viktigaste

är att marken håller tyngden

av en 60 tons virkesbil.

Menföret är värst

Tom Lönnvik är virkesbilsentreprenör

sedan många år, då

han tog över transportföretaget

av sin far. I dag har Tom tre

virkesbilar och fem anställda

förare. Han är bosatt i Jakobstad

och kör virke åt UPM

Skog.

Tom Lönnviks bilar kör i

huvudsak virke till UPM:s fabrik

och såg i Jakobstad. När

Skogsbruket ringer upp Tom

Lönnvik är han på väg med

ett lass färsk granmassaved till

Kajaana. Jämsänkoski, Soini

och Kalajoki är andra orter dit

hans bilar för virke.

- Skogsvägarna ger jag inget

högt vitsord, även om de blivit

bättre. Största bristen är att det

saknas vändplatser. Menföre,

både höst och vår, är värst för

oss bilister, säger Tom Lönnvik.

Vintertid fungerar snöplogningen

någorlunda, men

snöplogaren glömmer ofta att

ploga upp vändplatsen. När

vi kommer till vägen slut möts

vi av en snövall.

Bilarna kör inte tomma

tillbaka

Returlaster eller flerpunktstransporter

som returlaster

numera ofta kallas, blir allt

vanligare.

– Omkring en fjärdel av

våra virkesbilar hämtar en

returlast på hemvägen, säger

Wennman. Det här sänker

kostnaderna för virkestransporterna,

men det är också

viktigt miljömässigt. Från

svenska Österbotten kör UPM

en del virke till Kajaana och

då är det naturligt att lasta på

virke under hemtransporten i

Kajaana eller de omkringliggande

kommunerna.

– Returtransporterna ökar

hela tiden, säger Lönnvik.

Tack vare gps i hytten hittar

vi till virkestravar även i helt

obekanta trakter. Överlag

fungerar instruktionerna i körordern

bra.

Femtiotusen kubik per bil

och år

– Som uppdragsgivare ingår

UPM Skog avtal med lastbilsenterprenörer,

säger Wennman.

Avtal ingås för en bestämd

tid. Vi har både ett års

och tre års avtal. I ett avtal

med en entreprenör anges

transportvolymen per år och

priset eller taxan, som är ett

eurobelopp per kilometer.

– Transportvolymerna varierar

mellan 30 000 och drygt

50 000 m 3 per år och bil. Ju

kortare medeltransportsträcka

desto större årsvolym.

”Unga har dåligt

självförtroende”

– Det är brist på bra förare,

säger Lönnvik. Det tar minst

ett år innan en förare är så att

säga inkörd. Det är kanske

inte själva arbetet, lastningen

och körandet som är det

svåra, utan dåligt självförtroende

är stötestenen för många

unga. Som förare får man inte

tänka för mycket på vad som

kan hända, för då kan modet

svika. När jag startar från Jakobstad

kan temperaturen

vara några minusgrader, men

framme i Kajaana minus fyrtio.

Vi har mobiltelefoner nu,

men som förare är man ensam

i hytten.

”Bäst trivs jag bakom ratten”

– Som virkesbilsentreprenör

har man inget åtta till fyra

jobb, säger Tom. Jag kan sällan

lova familjen att jag är

hemma ett visst klockslag. De

tre bilarna kör virke dygnet

runt.

När Skogsbruket talar med

Tom i telefon en fredag eftermiddag

har han just startat

mot Kajaana och räknar

med att vara hemma omkring

klockan två på natten. Då har

VIRKESBILARNA KÖR DYGNET RUNT.

han först lastat virke nånstans

nära Jakobstad.

– Bäst trivs jag när jag får

sitta bakom ratten. ❍

TEXT:

GERD MATTSSON-TURKU

17

Virkesbilar kör dag och natt virke till landets cellulosafabriker

och sågverk. Åttio procent av virkesråvaran transporteras

med lastbil till fabrikerna, drygt 36 miljoner kubikmeter.

De här transporterna utför 1 280 virkesbilar.

En virkesbil transporterar på årsnivå 30 000–50 000

kubikmeter virke. Ju kortare transportsträcka desto större

årsvolymer. I snitt är transportsräckan 107 kilometer från

lagerplatsen vid skogsväg till mottagningsstationen vid cellulosafabriken

eller sågverket.

En virkesbil med släpvagn kostar i dag 240 000 euro.

Griplastaren kostar närmare 70 000 euro försedd med hytt

och våg i kranspetsen.

Virkesekipaget väger med full last omkring sextio ton och

ekipaget är 22 meter långt. ❍

Foto: Scania

USA:s ekonomi är av stor

betydelse för resten av världen

och här är det speciellt

mycket fråga om den vanliga

konsumentens framtidstro.

Nivån på den amerikanska

centralbanksräntan Fed har

varit ett viktigt instrument

för att motverka inflationen.

Samtidigt vill man inte strypa

konsumenternas tro på en

bättre framtid. För tillfället har

balansgången lett till att man

sedan juni detta hår hållit

räntan oförändrad på 5,25 %.

Detta indikerar att centralbanken

anser att man nått en

maximal räntenivå. I en nära

framtid kan man t.o.m. räkna

med att Fed kommer att justeras

neråt beroende på de

allmänna konjunkturerna. En

viss grad av ökad försiktighet

bland de amerikanska konsumenterna

kan man se i bostadspriserna

som inte mera

stiger i tidigare takt.

Lägre oljepriser och räntor

som inte mera stiger, borde

vara goda nyheter både för de

amerikanska konsumenterna

Ekonomi

Ekonomisk översikt och up

VI ÄR UPPENBARLIGEN INNE I EN HÖGKONJUNKTUR, SOM

T.O.M. ÄR KRAFTIGARE ÄN MAN TROTT I TIDIGARE PROGNO-

SER. FINLANDS BNP TILLVÄXT FÖR ÅR 2005 BLEV 2,9 % OCH

UPPSKATTNINGARNA FÖR DETTA ÅR HAR KORRIGERATS UPPÅT

TILL CIRKA 5 %. TILLVÄXTSIFFRORNA FÖR ÅR 2007 TORDE

SJUNKA TILLBAKS TILL CIRKA 2,9 %, SOM FORTSÄTTNINGSVIS

ÄR TILLFREDSSTÄLLANDE.

EN POSITIV OCH ÖVERRASKANDE NYHET ÄR ATT TILLGÅNGEN

PÅ OLJA FÖRBÄTTRATS. DETTA HAR LETT TILL ATT PRISERNA PER

TUNNA PÅ KORT TID SJUNKIT FRÅN 75 USD TILL 60 USD.

I BÖRJAN AV AUGUSTI KÄNDE MAN ENBART TILL STIGANDE OL-

JEPRISER OCH NU HAR PRISET PÅ NÅGRA VECKOR SJUNKIT MED

20 %.

och för alla ekonomier som

är beroende av köpkraften i

USA.

Räntorna i Europa är betydligt

lägre, men även här har

man bromsat upp räntehöjningarna.

Fr.o.m. den 5.10.06

är den europeiska centralbanksräntan

ECB 3,25 %. Den

vanliga bostadslåneräntan

(12 mån. Eurobor) ligger på

nivån 3,8 %. Önskar man sig

en lägre ränta kan man binda

sitt bostadslån till 3 månaders

euribor, som kostar ca 3,4 %

+ ca 0,5 %, som är bankens

marginal. De långa räntorna

har redan en klart sjunkande

trend vilket tyder på att ECB

börjar närma sig en maximal

räntenivå för denna gång.

Bakgrunden till denna försiktiga

linje är uppenbarligen att

Europa i snitt ligger långt efter

de fina BNP siffror vi noterat

för Finlands del.

Börskurserna runt om i

världen har reagerat positivt

på det lägre oljepriset och

den utplanande räntenivån.

Tittar vi på den finländska

18

börsen tycks det vara lönsamt

att tillverka öl. Olvis kurs har

stigit med hela 101 % på 12

månader. Sämre har det gått

för Nokias underleverantörer

typ Aspocomp – 43 %, Elcoteq

– 40 % och Perlos – 38 %

, alla enligt en 12 månaders

utveckling.

Aktia Capital B

€

200

150

100

50

0

11.12-03

Aktia Capital B

31.12-04

31.12-05

2.04-06

30.07-06

1.10-06

Aktia Capital har återhämtat

sig fint sedan senast. Priset

per andel var i april 164,90

för att sedan i juli sjunka till

149,34 och nu upp igen med

5,46 % till 157,50 per andel.

Vid årsskiftet var värdet

141,28. Capital har haft en

försiktig linje och placerat i

trygga inhemska värdebolag

typ Kone, Fortum, Nokia, Pöyry

och Sampo.

Som vi ovan konstaterade

går Finlands ekonomi bra,

vilket även kommer att synas

i företagens resultat för innevarande

år. Bolagen i Aktia

Capital är stora internationella

företag, som i hög grad är

beroende av internationella

konjunkturer. På sikt är detta

en riskspridning för placerarna,

men samtidigt kan det

vara ett hot om man inte har

beaktat detta i sin egen placeringspolitik.

Trots försommarens nedgång

på börsen i Finland lig-

ger vi nu ca 7 % över nivån

vid årsskiftet. Så här bra går

det bara en viss period och efter

det måste man räkna med

en mera dämpad kursutveckling.

Mandatum Global K

€

30

25

20

15

10

5

0

11.12-03

Mandatum Global K

31.12-04

31.12-05

Kursuppgången på 3,76 %

sedan senast visar att förtroendet

för aktier återvänt även

internationellt. Internationellt

är de ekonomiska aktiviteterna

på en ovanligt hög nivå

och en mängd branscher känner

av den tilltagande köpkraften.

I Europa är tillväxten

fortfarande svag och den europeiska

centralbanken har

budgeterat en tillväxt på endast

2,5 %, internationellt sett

en låg siffra.

Hur dollarkursen utvecklar

sig gentemot övriga valutor

är av globalt intresse. Eurons

värde har förstärkts och är för

tillfället ca 1,27 dollar. Med

hänsyn till USA:s kraftiga

handelsunderskott kan man

fortsättningsvis räkna med en

låg dollarkurs.

Nordea Foresta K

2.04-06

30.07-06

1.10-06

Skogsindustrins situation har

något förbättrats sedan sommaren.

Speciellt gäller detta

sågindustrin, som äntligen

lyckats få lite bättre betalt för

sina produkter. Vi har länge

pföljning av fondvärden

€

500

400

300

200

100

haft en situation där granvirket

var mera eftersökt än tallvirket.

De senaste månadernas

prisutveckling har dock

främst gynnat tallsågvaror.

Skogsägarna ser förändringen

i form av större efterfrågan

och bättre rotpriser överlag

och speciellt gäller detta tallstocken.

Trots de positiva förändringarna

kvarstår saneringsbehoven

inom Metsäliittogruppen.

Metsäliitto har nu senast meddelat

att man önskar sälja sitt

65,15 % stora aktieinnehav i

det norska byggföretaget Moelven.

De största bolagen i Nordea

Foresta K är International Paper,

UPM, Stora-Enso, Weuerhaeuser

och Norske Skog.

Fondens utveckling sedan senast

är + 4,19 % och visar att

förtroendet för skogsindustrin

förbättrats under de senaste

månaderna.

Roburs Ryssland

€

0

300

250

200

150

100

50

0

11.12-03

31.12-04

31.12-05

Nordea Foresta K

2.04-06

Roburs Ryssland

30.07-06

1.10-06

11.12-03

31.12-04

31.12-05

2.04-06

30.07-06

1.10-06

Fondens värde har stigit med

4,89 % sedan föregående period.

Vi har tidigare konstaterat

att energipriserna och de

politiska riskerna utgör det

största hotet för utvecklingen i

Ryssland. Den tidigare nämnda

sänkningen av oljepriserna

med 20 % är ännu inte av

den storleksordningen att det

skulle få allvarligare följder

för rysk ekonomi.

Generellt har fonder som

placerar i de så kallade utvecklingsländerna

klarat sig

mycket bra. Till denna grupp

hör fonder som placerar i

bl.a. Sydamerika, Östeuropa,

Indien och Ryssland. 12 månaders

utvecklingen för dessa

fonder har i bästa fall rört sig

på en nivå mellan 30 % och

60 %. Riskerna med dessa

placeringar får dock inte

glömmas.

OP Cash Manager A

€

120

100

80

60

40

20

0

11.12-03

OP Cash Manager A

31.12-04

31.12-05

2.04-06

30.07-06

1.10-06

I senaste rapport konstaterade

jag att denna fond var periodens

bästa, beroende på att

alla andra fonder visade en

negativ utveckling. Under den

här perioden fortsätter denna

fond med sin låga men säkra

avkastning, som blev 0,56 %.

Detta visar att en kort räntefond

är en bra adress för korta

placeringar, men fullständigt

olämplig för längre placeringar

– kvartalsuppföljning

19

där en årlig avkastning på 2–3

% inte är konkurrenskraftig.

De stigande internationella

räntorna stöder något denna

fond, men som vi redan tidigare

konstaterade verkar det

som om sannolikheten för

ränteförhöjningar minskat.

Framtiden

Tillväxten fortsätter speciellt

kraftigt i utvecklingsländerna,

som samtidigt representerar

över hälften av jordens befolkning.

För den som vill

satsa på detta, finns det nya

fonder som arbetar med utvecklingsländer

utan att binda

sig till någon speciell region.

Den förväntade avkastningen

är ofta hög på dessa marknader

och utgör en kompensation

för de risker som hör

samman med korruption och

politiska oroligheter. Finland

ligger granne med ett sådant

område och har på detta vis

stora möjligheter att stärka sin

egen ekonomi.

Länderna i väst och Japan

lider alla av problem, som

hör samman med en åldrande

befolkning. Denna befolkningsstruktur

skapar flere nya

behov, men pensioner och

sjukvård skall betalas. Vid högre

BNP siffror avtar tillväxten

och det blir svårare att hitta

intressanta placeringsobjekt.

Skogsägarna kan glädja sig

åt att virkespriserna stigit ca

10 % på ett år. Detta bör utnyttjas

för att sköta skogarna

och för att frigöra skogskapitalet

till nya placeringar eller

investeringar. Helst då investeringar

som ger en rimlig

avkastning på det placerade

kapitalet. ❍

TEXT:

CHRISTIAN HILDÉN

Beställ förmånliga

älg- och

sorkskydd för

dina plantor

Mota-repellent,

plant- och

toppskydd

F O R E S T U M A B

Pilslättvägen 8 A, 00420 HELSINGFORS

t.09-4770790, f.09-47707920

w w w . f o r e s t u m . f i

I detta nummer av SKOGSBRUKET börjar en artikelserie om naturhänsyn i produktionsskogar. Syftet är att bena ut varför

naturvården idag är en så viktig del av skogsbruket. Vi beskriver varför vissa strukturella drag och egenskaper i skogen skall

bevaras, varför död ved är viktig och varför vi skall lämna naturvårdsträd i avverkningarna. Naturhänsyn behöver inte medföra

förluster för skogsägaren, tvärtom, det kan löna sig – också ekonomiskt.

I den första delen tar vi en titt på vad naturhänsynen i produktionsskogar grundar sig på. I de följande delarna synar vi några

viktiga naturvårdsbiologiska egenskaper i sömmarna och belyser dem med exempel. Serien avslutas med ett informationspaket

om handel med naturvärden.

Del

Naturhänsynen

har ett syfte

I GOD SKOGSVÅRD ÄR NATURHÄNSYN EN LIKA VIKTIG BIT SOM

VILKEN ANNAN SKOGLIG ÅTGÄRD SOM HELST. NATURHÄN-

SYNEN HAR DEFINITIVT ETT SYFTE. DET ÄR ATT TRYGGA DEN

BIOLOGISKA MÅNGFALDEN OCH BEVARA OCH FÖRSTÄRKA SÅ-

DANA STRUKTURELLA DRAG I SKOGARNA SOM ÄR VIKTIGA FÖR

MÅNGA, INTE MINST HOTADE, ARTER.

Den biologiska mångfalden

i produktionsskogarna har

minskat som en följd av det

skogsbruk som bedrivits under

flera decennier. Det betyder

att en del arter som tidigare

20

levde i skogarna har minskat

eller försvunnit, för att sådana

livsmiljöer som de är beroende

av inte längre finns, eller

åtminstone minskat.

I produktionsskogsbruket

strävar vi efter jämnåriga,

barrträdsdominerade bestånd.

Skogarnas struktur har blivit

ensidigare, vilket har lett till

att flera arter som är beroende

av död ved, minskat. Något

förenklat kan man säga att ju

mångsidigare skogen är i frå-

ga om trädslag, ålder, levande

och döda träd, vegetation osv.

desto flera arter kan där leva.

Den biologiska mångfalden

kräver insatser

Man kanske frågar sig varför

naturhänsyn och biologisk

mångfald blivit så viktiga teman

i skogsbruket. Tidigare

klarade vi oss alldeles utmärkt

utan fästa någon speciell uppmärksamhet

vid vare sig naturobjekt

eller död ved.

Forstmästare Annikka Selander

på Kustens skogscentral

tror att en bidragande

orsak är att det idag finns

forskningsrön som visar produktionsskogarnas

roll när

det gäller att trygga den biologiska

mångfalden. Deras

betydelse grundar sig på den

stora arealen produktionsskogar

i förhållande till skyddsområden.

– Forskarna har äntligen

kommit ut i produktionsskogarna.

Det börjar finnas resultat

om bland annat betydelsen

av naturvårdsträd och de

KLIBBTICKAN ÄR EN AV PIONJÄRAR-

TERNA PÅ DÖD VED. DEN ANVÄN-

DER VEDEN PÅ ETT SÄTT SOM GÖR

DEN LÄMPLIG FÖR ANDRA ARTER

SOM KRÄVER BEARBETAD DÖD VED,

T.EX. DEN RÖDLISTADE CITRONPO-

RINGEN.

särskilt viktiga livsmiljöerna,

säger Selander.

Nyligen offentliggjordes

en forskningsrapport om

programmet för biodiversitet

i södra Finlands skogar

(METSO). I publikationen har

man sammanställt över 140

forskares forskningsresultat,

som utgör en bas för de metoder

som skall tillämpas för att

trygga den biologiska mångfalden

i södra Finlands skogar.

Forskningen har främst

rört de olika skyddsmetodernas

ekologiska, ekonomiska

och sociala verkningar.

Spara speciella fläckar

Det privata skogsbrukets

grundpelare är lönsamhet.

Det växande beståndet skall

ge en så god avkastning som

möjligt. Huvudmålet för

skogsbruket är absolut inte

att skapa livsmiljöer för olika

skogsarter. Meningen är inte

heller att skapa livsmiljöer på

sådana ställen som inte har

de egenskaper som behövs.

I nästan alla bestånd finns

det i alla fall fläckar som avviker

från den övriga figuren.

Det kan till exempel vara fråga

om kantzoner eller svårtillgängliga

terrängavsnitt,

våtare, torrare, bördigare,

kargare eller kanske stenigare

partier som också tidigare

skogsägare lämnat utanför

virkesproduktionen. Det är

ställen som är olönsamma investeringsobjekt.

– På de här fläckarna förekommer

olika strukturella

drag, som är viktiga för den

biologiska mångfalden, och

som utvecklats mer eller mindre

ostört under en längre tid.

Det betyder egenskaper som

är värda att bevara och som

erbjuder mat, husrum och

skydd för hänsynskrävande

arter, säger Selander.

Genom att koncentrera naturhänsynen

till dessa fläckar

i beståndet, ökar man variationen

i landskapet och skapar

lämpliga livsmiljöer, utan

att det över huvudtaget drabbar

virkesproduktionen i det

omgivande beståndet.

Det räcker med bondförnuft

Selander framhäver att naturhänsyn

inte kräver fördjupade

kunskaper i biologi eller ekologi.

Det räcker oftast med

sunt bondförnuft.

Som ett exempel på hur

vi kan öka variationen i produktionsbestånd

nämner hon

lövträdsinslaget i barrträdsbestånd.

Lövträden har i allmänhet

en kortare omloppstid

än barrträd och de sprider

inte heller några skadegörare.

När de så småningom dör,

lämnar man dem kvar i skogen

för att förmultna och öka

variationen i beståndet.

– Det kommer upp naturligt

björkar nästan överallt. Genom

att lämna kvar en grupp

redan när man röjer i plantskogen,

skapar man framtida

livsmiljöer i form av naturvårdsträd.

I förnyelseavverkningen

kan man sedan göra

högstubbar av dem, säger

Selander.

Man skall inte äventyra

förnyelseresultatet genom

att lämna kvar frösättande

glasbjörkar. Det är viktigt att

successionsprocessen inte

avbryts, och att det i skogen

finns både hård och mjuk död

ved.

I Sverige kallas naturvårdsträden

för ”evighetsträd”. Benämningen

beskriver utmärkt

deras funktion.

21

Kontinuitet, koncentration,

kostnadseffektivitet

Gällande naturhänsyn i produktionsskogar

har Selander

funderat ut en bra minnesregel

som består av tre viktiga

faktorer som börjar med bokstaven

k.

Kontinuitet betyder att man

tar generell naturhänsyn i

beståndets alla utvecklingsskeden.

Den börjar redan i

markberedningen och planteringen

och fortsätter i gallringarna

ända till förnyelseavverkningen,

då ett nytt varv

inleds.

Koncentration innebär att

det alltid är bättre att koncentrera

naturvårdsåtgärderna till

särskilda ställen än sprida ut

Vad är biodiversitet?

Biodiversitet eller biologisk mångfald är ett uttryck för artrikedom,

genetisk variation inom en art, variation mellan

naturtyper och förekomsten av olika biologiska processer

som upprätthålls i naturen, till exempel cirkulationen av

näringsämnen eller predation. Det är alltså sådana funktioner

som ofta är en förutsättning för att ekosystemen och

deras innehåll av arter skall fortleva. Biologisk mångfald

anses alltså förekomma på tre nivåer: ekosystem och biotoper

(t.ex. skogen), arter (t.ex. hare eller klibbticka) och

genetisk nivå. Det enklaste måttet på artdiversitet är antalet

arter – ju flera arter det finns i ett område, desto större är

NATURVÅRDSTRÄD ÄR EVIGA. DE SKALL STÅ KVAR BLAND TRÄDEN I FÖLJANDE

GENERATIONER FÖR ATT ÖKA VARIATIONEN I BESTÅNDET OCH SKAPA LIVSMIL-

JÖER FÖR EN MÄNGD OLIKA ARTER.

dem över ett stort område. I

praktiken betyder det exempelvis

att man lämnar grupper

naturvårdsträd av olika

trädslag och kronskikt på

kantzoner eller i närheten av

värdefulla livsmiljöer.

Kostnadseffektivitet är att

man vid avverkningar lämnar

kvar träd och fläckar med ett

lågt ekonomiskt värde som

istället har ett högt ekologiskt

värde. Då sparar man samtidigt

i hyggesrensning, fällning,

upparbetning, skogstransport

och markberedning.

Utgå från vardagliga saker

Generell naturhänsyn är

idag en förutsättning för hållbart

skogsbruk. Den berör

alla inom skogssektorn, från

skogsägare till virkesuppköpare.

Den behöver varken

medföra ekonomiska förluster

eller mera arbete – tvärtom.

– Man måste utgå från alldeles

vardagliga saker. Var

lönar det sig att satsa på virkesproduktion

och var skall

man låta andra värden dominera?

Vi kan inte kämpa mot

naturen för i den kampen har

vi ingenting att vinna, säger

Selander. ❍

diversiteten. ❍ TEXT OCH FOTO:

GUNNAR SALINGRE

Finlands första

Genom statusen som världsnaturarv

kompletterar Kvarkens

skärgård ett redan befi

ntligt område. Höga Kusten

i Sverige har sedan år 2000

klassats som världsnaturarv.

Kvarkens skärgård omfattar

5.600 öar. Området fi nns

inom sex kommuner: Korsnäs,

Malax, Vasa, Korsholm,

Maxmo och Vörå. Här bor

2.500 personer.

Kvarkens skärgård består

till 85 procent av vatten. Området

är 194.400 hektar stort.

världsnaturarv

LANDET HÖJER SIG UR HAVET. LÅNGA, SMALA ÖAR BILDAR

TVÄTTBRÄDESFORMATIONER.

KVARKENS SKÄRGÅRD ÄR UNIK. SÅ UNIK ATT UNESCOS

VÄRLDSARVSKOMMITTÉ GETT DEN STATUS SOM VÄRLDSNATU-

RARV. LANDHÖJNINGEN OCH DE STORA FÄLTEN MED TVÄTT-

BRÄDESMORÄNER, ELLER DE GEER-MORÄNER SOM DE HETER,

GÖR OMRÅDET SPECIELLT.

Landhöjningen tydlig

På vår fi nländska sida av

Kvarken syns landhöjningen

mycket tydligt. Senaste istiden

pågick drygt 100.000 år.

Ett istäcke med en tjocklek på

tre till fyra kilometer pressade

ner hela norra Skandinavien

800 meter. Efter istidens slut,

för 10.000 år sedan, började

jordytan sakta stiga igen. Det

gör den fortfarande, med en

takt på åtta millimeter per år.

Enligt geologiska beräkningar

22

fortsätter fenomenet i drygt

10.000 år. Drygt 100 meter

till beräknas landet stiga ur

havet.

Landhöjningen ökar landarealen

i Kvarkens skärgård

med en kvadratkilometer per

år.

Särdragen försumpar

Replot och Björköby bildar

kärnområde inom världsnaturarvet

i Kvarkens skärgård.

Här syns både landhöjning

och den fl acka moränskärgården

tydligt.

De Geer-moränerna är

i ögon fallande. Att de kallas

tvättbrädesmoräner är förståeligt.

Grynnorna som stigit

ur havet bildar långa, smala

upphöjningar. Alla går i samma

riktning.

Också på det som idag är

landbacken syns fenomenet

tydligt. En skogsväg i Björköby

bjuder på en synnerligen

speciell färd. Där vägen

är byggd tvärsöver tvättbrädesformationerna

är sträckningen

synnerligen backig.

Den kan inte jämföras med

kuperad terräng. Backarna är

inte särdeles höga, men de

avlöser varandra som tätt liggande

åsar.

För skogsbruket betyder

formationerna en del extra

dikningar.

– Mellan åsarna samlas vatten,

och marken försumpas.

Marken är dessutom tät, och

dikning är en nödvändig åtgärd

för fortsatt virkesproduktion,

säger Henrik Östman,

områdesansvarig på skogsvårdsföreningen

Söderskog.

Önskar skogsbruksplan åt

alla

Inom världsnaturarvet går

vardagen vidare. Så sägs den

ska fortsätta, utan ytterligare

begränsningar för befolkning

och näringar.

– Naturarvet väcker en hel

del frågor i skärgården, säger

Östman.

Han ser det som naturligt.

Skärgårdsbefolkningen

har fått sin vardag ordentligt

kringskuren av olika slags naturskydd.

– Statusen som världsnaturarv

är så ny att ingen hittills

vet riktigt vad den innebär.

Skogsbruket rullar åtminstone

på som tidigare.

Östman ser helst att inga

oklarheter ska lägga sordin på

vardagslivet. Därför efterlyser

han satsningar som befrämjar

rättsskydd, sysselsättning och

överlevnad.

– Jag skulle gärna se att varje

skogsägare ute i skärgården

skulle få en skogsbruksplan.

Gratis.

En plan, där vardagligt skogsbruk

ingår som naturlig del

inom världsnaturarvet, skulle

räta ut många frågetecken.

Ingen från så kallad högre

ort har pådyvlat skogssektorn

restriktioner genom naturarvet.

Men på det lokala planet

fi nns intressen som gärna tolkar

naturarvet till sin fördel,

och samtidigt till skogssektorns

nackdel. Lokalbefolkning

och sommargäster har

ibland skilda åsikter om hur

naturarvet ska förvaltas.

Lokala arbetsplatser önskas

Nu fi nns både förväntningar

och farhågor hos ortsbefolkningen.

Henrik Östman är

bosatt på Replot och har arbetat

i området i 17 år. Därmed

är skärgårdens intressen

de samma som hans.

Han hoppas att statusen

som världsnaturarv inte ska

stanna vid vackra tal.

– Ett önskemål är en ordentlig

satsning på vägnätet.

En ringväg samt cykelleder

skulle vara en god början för

att främja turismen.

Ortsbefolkningens sysselsättning

ser Östman som viktig.

– Oberoende vad som ska

uträttas i naturarvets tecken

tycker jag att ortsbefolkningen

i första hand ska anlitas

som arbetskraft. Jag vill inte

att utom området boende ska

komma och skumma grädden,

med skärgårdsborna

som åskådare.

Han berättar att världsnaturarvet

redan fått en del branscher

att vädra morgonluft.

– För fastighetsbranschen

innebär naturarvet ett uppsving.

Priserna på hus och

tomter kan stiga.

Henrik Östman hoppas

också att det planerade Havets

Hus ska föra gott med sig

till bygden. Tanken är att det

ska vara en port till världsnaturarvet.

Företag rustar för turism

Några dramatiska förändringar

väntar sig inte Roland

Wiik. Han är numera bosatt i

23

OCKSÅ DET SOM LÄNGE VARIT LANDBACKE VISAR NATURARVETS SÄRDRAG.

VÄGEN BJUDER PÅ EN SÄREGEN TUR, DÄR ÅSARNA LIGGER TÄTT.

Vasa, men med rötterna stadigt

fästa i Björköby. Han har

besökt fl ere av världens naturarv,

delvis genom sitt arbete

som fi lmproducent.

– Min erfarenhet är att där

naturarvsstatusen tilldelas på

geologiska grunder, så som i

Kvarkens skärgård, går livet i

lokalsamhällena vidare tämligen

oförändrat. Visserligen

innebär naturarvet ett förhöjt

varumärkesvärde. Turismen

kan öka och näringslivet kan

få en skjuts framåt, men det

tror jag vi ser först efter tio år

eller mer.

Han berättar att byborna

rent konkret sett till att vara

förberedda inför en ökad turism.

– Företagen inom turistnäringen

har bildat en gemensam

turistförening.

Grunda en byrå!

Wiik är däremot övertygad

om att primärnäringarna inte

påverkas.

– Vi skärgårdsbor har ibland

en attityd som kan verka både

HENRIK ÖSTMAN HOPPAS ATT STA-

TUSEN SOM VÄRLDSNATURARV INTE

SKA STANNA VID VACKRA TAL.

negativ och konservativ. Men

den medvetenhet och det levnadsmönster

som havet föder

har skapat en gemensam

värdegrund. Den innehåller

en sund misstänksamhet mot

idéer som hotar vårt oberoende,

vår traditionella livsstil

och våra näringar. Våra traditionella

näringar är i sin tur

garanter för att både naturvärden

och kultur bevaras.

Roland Wiik poängterar att

kompetens fi nns inom området.

Den bör tas till vara.

– Jag föreslår att miljöministeriet

eller jord- och skogsbruksministeriet

grundar en

permanent världsnaturarvsbyrå

här i Björköby. Byrån ska

vara lokal, men fi nansieras

nationellt. Den kunde fungera

som förebild för andra motsvarande

områden, både nationellt

och internationellt. ❍

TEXT OCH FOTO:

ANNE MANNER

Bokslut efter Gudrun

HANTERINGEN AV STORMEN

GUDRUN HAR GÅTT BÄTTRE

ÄN VI ENS VÅGAT HOPPAS.

DET HÄR SÄGER KONCERN-

CHEFEN LEIF BRODÉN PÅ

SÖDRA.

Gudrun fällde totalt sjuttio

miljoner kubikmeter skog i

södra Sverige i januari 2005.

En stor del av de drabbade

skogsägarna var medlemmar

i Södra, som är en skogskoncern

som ägs av sina 35 000

medlemmar.

Södra hade som mål att

stormskadat virke i medlemmarnas

skogar skulle vara

upparbetat och utkört till väg

senast i slutet av april i år.

En liten tidsförskjutning blev

det, men till midsommar var

allt upparbetat. Ett år och

fem månader efter katastrofen

hade Södra upparbetat 28

miljoner kubikmeter stormskadat

virke.

Gott betyg åt finländare

Då aktiviteten i de stormskadade

skogarna var som livligast,

jobbade fyratusen extra

avlönade personer från sexton

länder med att röja upp

i skogarna. Till att leda och

övervaka arbetet anställdes

omkring 250 skogsfackmän.

Hundratals avverkningsmaskiner

och skogstraktorer och

ungefär lika många virkesbilar,

många från Finland, kom

med kort varsel till Sverige.

De finska entreprenörerna får

ett gott vitsord av Södra. De

kunde sitt arbete och hade

maskiner som klarade det

tunga arbetet i stormskadade

skogar.

GRANSKOGAR UPPARBETADES TILL SIST EFTERSOM GRANAR MED ROTKONTAKT KAN LEVA VIDARE 1–2 ÅR EFTER ATT DE

BLÅST OMKULL.

Närmare en miljon kubik till

Finland

Avverkningarna inleddes i

talldominerade skogar. Granar,

som har rotkontakt, kan

hålla sig vid liv längre. Om ett

stormfällt träd har kvar minst

tjugo procent av rötterna i

marken, oskadade, kan trädet

enligt franska erfarenheter

leva vidare 1–2 år liggande på

marken. Sannolikheten minskar

dock om trädet ligger på

torr mark, är utsatt för solgass,

har stora stamskador eller angrips

av skadeinsekter.

Södra har gjort virkeskontrakt

med finska köpare på

700 000 kubikmeter. Ett fartyg

per vecka kommer ännu till

Finland från någon av Södras

terminaler.

Vinsten åt medlemmarna

som efterlikvid

Södra var snabb med att få

ut information till drabbade

skogsägare. Medlemmarna

fick ett brev fyra dagar efter

24

stormen. I brevet utlovades

ett fast pris för det stormskadade

virket. Enligt Lars-Eric

Åström som är styrelseordförande

i Södra var det viktigt

att alla medlemmar behandlas

likvärdigt oberoende av

om virket avverkades genast

eller först efter ett år.

Södras styrelse beslöt på sitt

årsmöte i augusti att rörelsevinsten

för 18-månadersperioden

fram till den 30 juni

2006 skulle utdelas till medlemmarna,

totalt 1,4 miljarder

kronor. Av den summan

utbetalas merparten, över en

miljard kronor, som efterlik-

vid. Södras medlemmar får

omkring femtio kronor extra

per kubikmeter som efterlikvid.

Den svenska staten har

också hjälpt de stormdrabbade

skogsägarna. Bland annat

i form av skattelättnader

och pengar för reparation av

sönderkörda vägar. Återbeskogningen

kommer också att

stödas under förutsättning att

EU ger sitt tillstånd. ❍

TEXT:

GERD MATTSSON-TURKU

Julklappsbekymmer?

Ge en gåvoprenumeration

på Skogsbruket.

Läst i Skogsbruket?

På webben hittar du 2003–2005,

www.skogsbruket.fi

Foto: Södra

Insekter hotar skogarna

i sydöstra Sverige

MYCKET TYDER PÅ ATT BARKBORREANGREPPEN EFTER STORMEN

GUDRUN BLIR VÄRRE ÄN FÖRVÄNTAT. DEN VARMA OCH TORRA

SOMMAREN HAR GYNNAT BARKBORRARNA OCH STÄLLT TILL DET

FÖR GRANARNA SOM ÄR STRESSADE AV TORKA. DET HÄR HAR

LETT TILL ATT MAN FÅTT MERA SVÅRA ANGREPP PÅ STÅENDE

TRÄD ÄN MAN RÄKNAT MED. INTE NOG MED DET, SNYTBAG-

GEANGREPPEN PÅ UNGA PLANTOR BEFARAS OCKSÅ BLI SVÅRA

UNDER DE FÖLJANDE ÅREN.

Över en miljon kubikmeter

stående skog i Götaland kan

ha angripits av granbarkborrar.

Det är Skogsstyrelsens och

Södra Skogsägarnas bedömning

av skadorna på stående

skog i det stormdrabbade området.

Gynnsamma förhållanden

Det är den varma sommaren

med svår torka i sydöstra Sverige

som har medfört en väldigt

snabb ökning av antalet

granbarkborrar. Det innebär

att både den första och andra

generationen granbarkborrar

har hunnit svärma under sommaren.

Samtidigt har torkan

försvagat trädens motståndskraft.

Eftersom angripna träd

är svåra att hitta så länge kronan

är grön är det först nu på

hösten som angreppens totala

omfattning visat sig.

– Vi befinner oss redan nu

i en situation som under normala

väderförhållanden hade

uppkommit först år 2007 eller

senare. En mycket viktig faktor

inför nästa år är om den

nya generationen granbarkborrar

hinner utvecklas färdigt

och hur stor andel som övervintrar

i träden, säger Jörgen

Ringagård på Skogsstyrelsen.

I SLU:s försöksparker som

man grundat för att följa med

barkborreläget efter stormen

har man kunnat urskilja åtminstone

fyra olika angreppsvågor

under sommaren och

hösten. I normala fall begränsas

svärmningen och angreppen

till maj–juni.

Det gäller att handla fort

Ännu i våras var man relativt

hoppfull. Kallt och regnigt väder

i maj gjorde att barkborrarna

inte flög och angreppen

kom av sig. Men den oväntat

Foto: Kari Heliövaara

DET ÄR DEN VARMA SOM-

MAREN MED SVÅR TORKA

I SYDÖSTRA SVERIGE SOM

HAR MEDFÖRT EN VÄLDIGT

SNABB ÖKNING AV ANTALET

GRANBARKBORRAR.

25

varma sommaren förändrade

allt. Granbarkborrarna började

flyga på allvar igen i juni

och fortsatte att angripa både

stormfällda och stående träd

under resten av sommaren.

Jan Rosenqvist på Skogsstyrelsen

säger att det viktiga nu

är att ta kol på barkborrarna,

rädda virket och skydda skogen

för framtiden. Angripna

träd skall transporteras bort

från skogen så fort som möjligt,

även om det kostar möda

och pengar. Han menar att

det betalar sig att sanera nu

och bespara skogen från ännu

värre angrepp nästa år.

Skogsstyrelsen kommer att

utarbeta en handlingsplan för

åtgärder inför år 2007. En åtgärd

som med stor sannolikhet

blir aktuell är skärpta skyddsföreskrifter

i skogsvårdslagen.

Nästa hot är snytbaggen

Stormen och stormfällningen

har också skapat en ofantlig

mängd lämpliga ynglingsmaterial

för snytbaggen, dvs. rötterna

på nyligen fällda eller

döda barrträd. Det här medför

att antalet snytbaggar kommer

att öka på de stormdrabbade

området. Från nästa år

och de närmast följande åren

kan man förvänta sig särskilt

hög risk för plantskador och

därför uppmanas skogsägarna

i det stormdrabbade området

vara beredda på att vidta alla

de åtgärder som står till buds

mot snytbaggen.

Mat i flera år framåt

Orsaken till de ökande snytbaggepopulationerna

är att

baggarna nu kan komma tillbaka

till samma områden flera

år i följd, eftersom det finns

färska rötter för larverna i flera

Foto: Gunnar Salingre

år framåt, så länge som upparbetningen

av den stormfällda

skogen pågår. I normala fall

söker sig baggarna varje år

till nya områden där det finns

lämpliga platser för förökning.

Magnus Petersson på

Skogsstyrelsen menar att

framtidsbilden grundar sig

på att kombinationen bra föryngringsplatser

och långvarig

upparbetning utan avbrott i

stormskogen gynnar snytbaggen.

När det inte längre finns

lämpliga rötter förväntas efterarbetet

och avverkningar

av levande granar som angripits

av barkborrar ge snytbaggarna

ny fart.

På nya planteringar finns det

mat för de färdiga insekterna.

Där kan de kalasa på miljontals

nyligen satta plantor. Svåra

skador är att vänta om inte

plantorna är behandlade med

bekämpningsmedel.

Petersson förväntar sig att

snytbaggepopulationerna

kommer att krympa till normal

storlek först efter 2009.

❍

TEXT:

GUNNAR SALINGRE

ORSAKEN TILL ATT SNYTBAGGEAN-

GREPPEN FÖRVÄNTAS ÖKA PÅ DET

STORMDRABBADE OMRÅDET ÄR ATT

BAGGARNA NU KAN KOMMA TILLBA-

KA TILL SAMMA OMRÅDEN FLERA ÅR I

FÖLJD, EFTERSOM DET FINNS FÄRSKA

RÖTTER FÖR LARVERNA I FLERA ÅR

FRAMÅT.

Urean är lätt att hantera

UREA SOM HISTORISKT SETT HÖR TILL DE ALLRA FÖRSTA MEDLEN

SOM ANVÄNDES FÖR ATT HINDRA SPRIDNINGEN AV ROTRÖTA,

ÄR SEDAN NÅGRA ÅR TILLBAKA ETT GODKÄNT BEKÄMPNINGS-

MEDEL I FINLAND. ENLIGT SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET UN-

DERSÖKNINGAR HINDRAR UREA OCH PERGAMENTSVAMP LIKA

EFFEKTIVT SPRIDNINGEN AV ROTRÖTA. HUR FUNGERAR UREAN

SOM STUBBEHANDLINGSMEDEL UR ANVÄNDARENS, DVS. MA-

SKINFÖRARENS PERSPEKTIV?

Antalet avverkningsmaskiner

med urea i behållaren för

stubbehandlingsmedel ökar

hela tiden. En maskinentreprenör

som börjat använda

urea är Kari Lehtonen som

avverkar för UPM.

– För ett par år sedan erbjöd

UPM mig möjligheten att

börja använda urea och jag

passade på att prova. Jag har

endast goda erfarenheter av

medlet, säger Lehtonen som

har en avverkningsmaskin

och två skogstraktorer.

Bruksfärdig lösning

Lehtonen prisar ureans användarvänlighet.

Preparatet som

är bruksfärdigt levereras i 600

och 1 000 liters containrar.

Lösningen innehåller förutom

vatten och urea, också färgämne

och ett medel som ger

korrosionsskydd för maskinen

och spridningsanordningen.

Containern transporteras behändigt

på en flakbil till avverkningsplatsen,

där man

efterhand fyller på avverkningsmaskinens

behållare.

– Det är en fördel att preparatet

levereras färdigt för

användning. Man behöver

inte själv komma i kontakt

med bekämpningsmedlet,

utan pumpar det direkt från

containern till avverkningsmaskinens

behållare. Det

spar tid när man inte behöver

blanda lösningen själv, säger

Lehtonen.

Eftersom det är fråga om

ett bekämpningsmedel skall

man i alla fall komma ihåg att

använda skyddshandskar när

man fyller på behållaren.

Minimalt underhåll

En annan fördel är det minimala

underhållet medlet

förorsakar. Ureapreparatet är

ett bekämpningsmedel med

god hållbarhet. Tillverkaren

garanterar att produkten håller

sin effekt i åtminstone tio

månader, oberoende av förhållandena.

Produkten skall

också klara en temperatur på

-12 grader utan att tappa sin

effekt. Varken spridningsanordningen

eller behållaren

måste tvättas eller tömmas

efter användning.

– Jag behöver inte tömma

maskinens ureabehållare när

jag slutar arbetet för veckan.

Om det finns bekämpningsmedel

kvar i maskinens behållare

när jag slutar, kan

jag lugnt lämna det där över

veckoslutet, utan att behöva

vara rädd för att det förstörs

eller skadar spridningsanordningen,

säger Lehtonen.

När stubbehandlingsperioden

slutar på hösten och vinteravverkningarna

börjar, utför

Lehtonen ett lätt underhåll

på behållaren och spridningsanordningen

genom att skölja

systemet med vatten och köra

hydraulolja i slangarna.

– Det är allt jag gör. Under

26

den period av året som man

behandlar stubbarna orsakar

urean inga tilläggsåtgärder på

maskinen.

Urealösningen innehåller

inga fasta partiklar, vilket

hindrar att hålen i sågsvärdet

blockeras. Preparatet bildar

ingen fällning som i värsta fall

täpper till hålen där medlet

kommer ut från sågsvärdet.

– Svärdet kräver mindre underhåll

och preparatförbrukningen

minskar eftersom sprid-

Ureapreparatets effekt som bekämpningsmedel mot roticka

grundar sig på att urean förstör trädstubbens ytceller och

torkar stubbytan så att inte rotickans sporer kan gro. Stubbytan

blir helt enkelt ett olämpligt växtunderlag för rötsvampen.

Samtidigt främjar den tillväxten av andra svampar och

mikrober som växer på stubben, vilket ökar konkurrensen

och bidrar till att rotickans tillväxt och spridning hämmas.

Målet med stubbehandlingen är att hela stubbytan täcks

med bekämpningsmedel, absoluta minimi är 85 procent.

KARI LEHTONEN HAR ENDAST HAFT

GODA ERFARENHETER AV ATT AN-

VÄNDA UREA SOM STUBBEHAND-

LINGSPREPARAT.

EN FÖRDEL MED UREAPREPARATET ÄR

ATT DET INTE TÄPPER TILL HÅLEN I

SÅGSVÄRDET.

ningstrycket inte måste höjas

på grund av blockerade hål.

Inte i närheten av vattendrag

Den största nackdelen med

urean, åtminstone tillsvidare,

är förbudet att använda medlet

närmare än 25 meter från

vattendrag. Detta sätter käppar

i hjulet för användningen

åtminstone på områden där

det finns mycket vatten. Enligt

Jukka Lyytikäinen på JL-Tuotteet

som är bakom ureapreparatet,

kommer tillverkaren

tillsammans med Metsäliitto,

Stora Enso och UPM att begära

hos Finlands Miljöcentral

att begränsningen upphävs

till våren 2007. ❍

TEXT OCH FOTO:

GUNNAR SALINGRE

Virkespriser

Höga priser stimulerar

virkeshandeln

De höga virkespriserna syns i virkeshandeln. De senaste fyra

veckorna har skogsindustrin köpt över en miljon kubikmeter

virke per vecka från privatskogarna. Under samma tid i fjol varierade

mängderna från drygt 0,6 till 0,8 miljoner kubikmeter.

Enligt en gallup som MTK låtit utföra är aktiva jordbrukare

aktivast på virkesmarknaden just nu. En tredjedel uppger att de

planerar att sälja virke i höst. Även skogsägare som räknas till

gruppen löntagare planerar att sälja virke i större omfattning än

normalt. Tjugonio procent uppgav att de planerade en virkesförsäljning

i höst. ❍

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment

ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp.

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt

mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits

överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i

leveransaffärer. Priserna är utan moms.

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje

vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda

skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av

privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer

och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens

egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca.

86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Statistiken täcker bäst östra

Finland och sämst västra och norra Finland. Utanför materialet är små och

medelstora sågar.

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal

av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden

för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3

och vid leveransköp under 500 m 3 , anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 ,

anges (-) som pris. ❍

Förkortningar:

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då

köparen har hand om avverkningen och skogstransporten

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning,

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten

27

Ny områdesindelning

Från den 1 juli ges virkespriserna för sex

större områden i stället för per skogscentralområde.

Områdena framgår av kartan.

Skogsindustrin rf:s medlemsföretag har

gemensamt kommit överens om den nya

områdesindelningen. Målet var att få områden

med ungefär lika stora inköpsmängder.

Den nya områdesindelningen har

konkurrenspolitisk bakgrund och

dessutom vill virkesköparna värna

om datasekretessen i områden

med få virkesköpare.

Svenska Österbotten hör till

ett mycket stort område och

det försämrar prisstatistikens

användbarhet. ❍

KESKI-

SUOMI

LAPPI

SAVO-KARJALA

KYMI-

SAVO

Kröken sätter stopp

EN KLEN STOCK KAN GE GOTT UTBYTE. MEN ALLT HÄNGER

PÅ KVALITETEN. DET ÄR KRÖKARNA SOM ÄR FLASKHALSEN FÖR

HUR MYCKET SÅGAT VIRKE EN STOCK KAN GE.

Stefan Thölix i Tölby, Korsholm,

blir ständigt påmind

om stockarnas kvalitetskrav.

Han utgör en fjärdedel av

ägarna i företaget TopTimber.

Han sågar omkring 3.000

stockar varje år.

– Det är i huvudsak stockar

av klenare dimensioner jag

sågar. I normala fall sågar jag

stockar som är ner till 12,5

centimeter i toppen. Minimilängden

är i regel 3,40 meter.

Men vid fraktsågningar är det

kunden som avgör måtten, så

långt det går. Det går att såga

både klenare och kortare

stockar, men de korta innebär

stor arbetsinsats i förhållande

till mängden. Klena dimensioner

kräver inställning för

hand.

Fraktsågningarna står för en

mindre del av verksamheten.

Det är en naturlig följd av utvecklingen

inom skogsägande,

skogsbruk och byggande.

– Förut var det vanligt att

skogsägare högg stockar ur

egen skog och förde dem till

en lokal såg för att omvandlas

till byggnadsvirke. Då var

kunskapen om mängder, kvalitet

och utbyte mera naturlig

för var och en.

Slängkrökar problem

Ju klenare en stock är desto

viktigare är det att den är rak.

Det är krökarna som förorsakar

mest spill.

– En stock med långkrök

går att vända på fördelaktigaste

sätt, och på så vis få ett

utbyte. Men mängden spill är

större än från en rak stock.

Det verkliga bekymret kalllas

slängkrök.

– En stock med tre slängar

har tyvärr ingenting vid sågen

att göra. Det går helt enkelt

inte att få sågad vara ur en sådan

stock.

Stammar med slängkrök är

ett ökande fenomen. Thölix

lägger märke till dem i planterade

skogar.

Rätt kapning räddar stock

Den självverksamma skogsägaren

med ett byggprojekt i

vardande kan undvika slöseri,

åtminstone för någorlunda

hyfsade stammars del. En del

krökar går att minska eller eliminera

genom rätt aptering.

28

– Maximalt utbyte bygger

på att stocken kapas på rätt

ställe. Krökar ska kapas bort

så gott det går.

Tvära krökar kan kapas mitt

i, eller så att de kommer i den

grövre änden av stocken. Där

är spillet störst i vilket fall som

helst. Stocken i sig är den ram

inom vilken virket ska tas

fram. Den klenaste delen är

alltid den begränsande faktorn.

Stammar med långkrök kan

med fördel kapas till kortare

stockar.

Klokt ta korta stockar

Det är inte bara krökar som

talar för korta stockar. Överlånga

stockar medför ökad

andel spill, även om de är

raka.

– Avsmalningen är en viktig

DEN KLENA, RAKA STOCKEN MED LITEN AVSMALNING GER ETT BÄTTRE UTBYTE

ÄN DEN GRÖVRE, KROKIGA.

detalj. Det händer att kunder

kommer med stockar av dubbel

längd, och tänker sig en

kapning av den färdiga, sågade

varan.

Det som i teorin kunnat

vara en rationalisering medför

i verkligheten slöseri med

virke.

Mycket långa stockar betyder

grovt spill från stockens

grövsta ända. Stor andel spill

gör i värsta fall att fraktsågningen

blir en besvikelse.

Beräknad mängd krymper betänkligt.

Tjurigt är tjurigt

Stefan Thölix erkänner egna,

gamla misstag.

– Tidigare sålde jag de bästa

stockarna och tog de av sämst

kvalitet för eget bruk. Det är

galet. Det är varken klokt eller

roligt att bygga med dåligt

virke.

Som exempel nämner han

tjuriga stockar. Plankor och

bräder av sådant vrider sig

och är förtretliga för byggaren.

– Trots att jag binder hårt om

paketen vrider sig bräder och

plankor så fort de tas fram.

Apteringen utvecklas

Stefan Thölix räknar med att

en del självverksamma skogsägare

kan aptera sig till bättre

utbyte än en maskin.

– Men det kräver stor noggrannhet

och mycket kunskap.

Någon lösning för

Finlands skogsbruk är självverksam

timmeravverkning

definitivt inte idag.

Han ser gärna en fortsatt

utveckling av tekniken i avverkningsmaskinerna.Apteringsprogrammen

utvecklas

hela tiden. Thölix har i viss

mån bekantat sig med de

möjligheter programmen ger

och har hittat stor ändamålsenlighet

i dem.

STEFAN THÖLIX VILL INTE SE SLÄNGKRÖKAR, MJUKRÖTA OCH FRÄMMANDE

FÖREMÅL SÅ SOM SPIKAR VID SÅGEN.

En fördel med manuellt avverkade

stockar nämner han.

– Manuellt huggna stockar

håller en månad längre om

sommaren. Maskinen slår hål

på stammarnas bark i matningen,

och stockarna torkar

fortare. Men under regnigare

somrar märker jag ingen skillnad.

Ta tillvara skogens resurser!

Av totalt 3.000 sågade stockar

per år kommer 2.500 från den

egna skogen, medan en mindre

mängd köps in för vidareförädling.

Stefan Thölix äger skogen

tillsammans med sin bror.

– Vi har mest grandominerad

skog, delvis förnyelsemogen

Därför är det mest gran vi

sågar själv.

Alla stockar från den egna

skogen hamnar inte vid sågen.

– Vi har ofta sålt virke på

rot, men då har jag tagit undan

lämpliga stockar för egen

vidareförädling. Det är mest

mindre stockar jag sågar

själv.

Orsaken är lönsamhet. Thölix

berättar att han från småstockar

av god kvalitet får ett

hyfsat netto i slutändan.

Han begränsar sig inte till

förnyelsemogna skogar. Han

har redan hunnit såga en del

stock från ett eget, yngre granbestånd.

– Visst ska vi även ta tillvara

klena stockar ur gallringsskogarna.

Resurserna i skogen

ska utnyttjas på lönsammaste

sätt. Också yngre gallringar

kan ge stock.

Sortering allt viktigare

Hälften av det sågade virket

går till partifirmor, hälften till

privata kunder. Thölix eftersträvar

plankor i högsta möjliga

mån. I andra hand kommer

bräderna. Han försöker maximera

uttaget av dimensioner

med god efterfrågan.

Thölix är noga med att sortera

det sågade virket. Rätt

virke ska till rätt användning.

SÅGEN CIRKULE-

RAR MELLAN DE

FYRA DELÄGARNA

STEFAN THÖLIX,

INGMAR FORTH,

KJELL FRIBERG OCH

KURT PÅFS. JULI

TILL SEPTEMBER ÄR

HÖGSÄSONG.

29

Det ger största nyttan för kunderna

och bästa lönsamheten

för sågägaren. Normalt sorterar

han enligt längd, kvalitet

och diameter.

– Det vill säga, de vanligaste

diametrarna sorterar jag

skilt. Kvalitet och längd är alltid

kriterier för sortering.

Han berättar att kvaliteten

på gran är god. Andelen rötskadat

virke är låg.

– Tre till fyra procent av virket

som avverkats i vår skog

har varit rötskadat.

Hårdröta i granen ratar inte

stocken helt.

– Stockar med hårdröta sågar

jag. Det virket kan användas

till pallar.

En del överraskningar kan

till synes helt friska stockar

ge.

– Det händer att rötskador

finns dolda högre upp i en

stam. Ett toppbrott eller annan

skada kan göra att virket

är helt svart inuti en stock.

Björk av god kvalitet går åt

Att få tall av de bästa kvaliteterna

är lite knepigt i dessa

trakter. Efterfrågan finns.

Snickerier skulle gärna köpa

högklassigt tallvirke.

– För tillverkning av panel

efterfrågas virke med friska

kvistar, och dessutom inte

alltför stor kvistighet.

Vid sidan av gran och tall

sågar Thölix även lövvirke, i

den mån det finns av bättre

kvalitet.

– Jag sågar också björk och

asp. Björk av god kvalitet går

bra att sälja. Ungefär 40 procent

av den björk jag får in ger

tillräckligt god kvalitet. Men

resten av björken är svår att

bli av med. Aspen ger litet utbyte.

Den är ofta rötskadad.

Efterfrågan på sälg finns

också, men är svår att få tag

i av rätt dimension och kvalitet.

Det är snickerier som

visar intresse. Sälgen hamnar

ofta i vedpannan eller lämnas

i skogen som naturvårdsträd.

Alla fyra utgör nätverk

Virket lufttorkas. Under senare

tid har Thölix byggt ut sitt

lager. Det sågade virket lagras

under tak.

Thölix är den av de fyra

kompanjonerna i företaget

som sågar mest. Sågen cirkulerar

mellan delägarna, enligt

behov. De fyra utgör samtidigt

ett samarbetsnätverk. En är i

byggnadsbranschen, en har

specialiserat sig på att göra

lister. Tillsammans kan kompanjonerna

alltså erbjuda en

hel del till kunderna. ❍

TEXT OCH FOTO:

ANNE MANNER

Köp & sälj

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och

familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som

villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska

anknyta till skog och skogssektorn.

Utrymmet per annons är begränsat och får omfatta högst fyra

textrader. Det betyder högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl.

mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan

och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp &

sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda

annonser beaktas inte.

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket

område annonsören betjänar.

Utbud på tjänster i Österbotten:

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040

750 7929.

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens

farmartjänst, tfn 0500 567 171

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn

050 518 1054

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999.

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149

eller 050 562 2449.

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,

tfn 0500 160 669.

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden,

tfn 050 505 7088.

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,

J. Slotte, tfn 0400 139 508.

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet,

tfn 0400 86 73 73.

Utbud på tjänster vid Sydkusten:

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.

• Besiktning, vård och fällning av träd m.m. i Östnyland, Ab Skogsservice

Åberg, tfn 040 5057 723.

• Specialavverkningar som t.ex. upphuggning av väg- och dikeslinjer

utförs i Östnyland, SkogsJanne, tfn 040 567 3196.

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.

30

– Visste du att tjugo procent av oss har

problem med räkneuppgifter?

– Otroligt! Det är ju var fjärde

finländare!

Rostsvampar förstör

granarnas fröskörd

Trots granens rikliga blomning i våras ser nästa års fröskörd

ut att bli mindre än väntat. Under sommaren har två svampsjukdomar

– grankotterost och grankottens gulrost – ställvis

beskattat kottskörden hårt. Som en följd av flera dåliga fröår

efter varandra är granfröförråden nu minimala, vilket försvårar

fröförsörjningen och plantproduktionen.

På grund av skadorna är det svårt att uppskatta granfröskördens

slutliga mängd. Vid Skogsforskningsinstitutets provinsamlingar

har man kunnat konstatera att rostsvamparna åtminstone

lokalt förstört en stor del av fröskörden. Rostsvampepidemin har

gynnats av granens rikliga blomning och eventuellt av regn under

blomningen. Grankotterostens infektionsstyrka beror mycket

på mängden häggar i närheten, eftersom sjukdomen övervintrar

på höggens blad. En enda mikroskopisk svampspor räcker till för

att infektera en hel kotte. De angripna kottarna öppnas redan

på hösten och främst på de utspärrade kottefjällens insida sitter

runda fruktkroppar, först ljusa senare mörka. Kottarna sitter kvar

länge på trädet och när de fälls följer en bit av grenen med.

Enligt Skogsforskningsinstitutet fanns det i somras också insekter

som förstör kottar och frön, men de befaras orsaka större

skador nästa sommar. ❍

Täckrotsplantor har

tagit över marknaden

INHEMSKA SKOGSPLANTSKO-

LOR PRODUCERAR ÖVER 164

MILJONER SKOGSPLANTOR

PER ÅR. DET VISAR STATIS-

TIKEN FÖR ÅR 2005, SOM

ÄR DEN FÄRSKASTE. JÄMFÖRT

MED ÅRET INNAN ÄR DEN EN

ÖKNING MED TVÅ MILJONER

PLANTOR.

Av plantproduktionen är två

tredjedelar granplantor. Produktionen

av granplantor

har ökat med några procent

under flera års tid. I motsvarande

grad har produktionen

av tallplantor minskat och är

nu drygt trettio procent. Vårtbjörksplantornas

andel av

den totala plantproduktionen

är tre procent.

Täckrotsplantorna dominerar

klart och andelen barrots-

plantor minskar hela tiden.

Av granplantorna är andelen

barrotsplantor numera endast

två procent.

En hel del skogsplantor importeras

också från Sverige, i

fjol omkring tio miljoner. Av

den mängden var 8,5 miljoner

granplantor och resten tall.

Från Estland importerades en

halv miljon granplantor och

lika mycket vårtbjörksplantor.

Även en liten mängd plantor

av masurbjörk och hybridasp

kom från Estland.

Finland exporterade också

en del skogsplantor. Till Sverige

skickades 2,5 miljoner

plantor, främst gran. ❍

TEXT:

GERD MATTSSON-TURKU

31

TVÅ TREDJEDELAR AV

ALLA SKOGSPLANTOR SOM

PRODUCERAS I FINLAND

ÄR GRANPLANTOR.

Utnämningar

Forstmästare Anders Portin (47) har utnämnts till direktör för

Skogsindustrin rf:s enhet hållbar utveckling och resurser.

Portin tillträdde sin nya tjänst 1.10. 2006 från att ha varit chef

för den internationella skogsenheten vid jord- och skogsbruksministeriet.

Före det arbetade han inom privatskogsbruket som

direktör för Skogscentralen Skogskultur. ❍

KomatsuBioA5Se.indd 1 19.10.2006 13:18:43

Foto: Skogsindustrin rf.

En prenumeration på SKOGS-

BRUKET är en julklapp som

räcker hela året.

Med gåvoprenumerationen

får du ett presentkort med

utrymme för egna hälsningar.

Skicka in beställningskupongen

senast den

11 december så att du hinner

få presentkortet i god tid före

julen.

Du kan också beställa tidningen per e-post skogsbruket@tapio.fi

eller ringa oss 020 772 9032.

Beställningskupong (Var god texta!)

Namn:

(betalaren)

Adress:

Telefon:

Jag ger en helårsprenumeration på SKOGSBRUKET

i julklapp för år 2007 (36 euro)

Gåvoprenumeration till (namn):

Adress:

Skogsbruket

#

Erbjudandet gäller t.o.m. 31.12.2006

SKOGSBRUKET

bjuder på portot

Föreningen för Skogskultur

SVARSFÖRSÄNDELSE

Avtal: 5001298

00003 HELSINGFORS

PDF 2,8 MB - Skogsbruket

PDF 2,8 MB - Skogsbruket ... View more PDF 2,8 MB - Skogsbruket

Delete template?

Save as template ?

PDF 2,8 MB - Skogsbruket PDF 2,8 MB - Skogsbruket