ytvattenerosion - Greppa näringen

Åtgärder för att förhindra
ytvattenerosion

Innehåll
Inledning ...............................3
Transport av fosfor och
bekämpningsmedel .................3
Ytavrinning ............................3
Åtgärder mot ytvattenerosion ...4
Exempel på ytvattenerosion .....5
Skyddszoner ..........................8
Dräneringsbrunnar ................ 10
Jordbearbetning
Obearbetad jord ..................... 11
Tiltpackare ............................ 12
Höstharvning ......................... 13
Erosion i grov struktur ............ 14
Erosion i körspår .................... 15
© Greppa Näringen 2007
Text Henrik Nätterlund, HIR Malmöhus
Foto Anders Adholm (sid 3 och 5)
Olof Pålsson (sid 10 och 11)
Örjan Folkesson (sid 8 och 15)
Henrik Nätterlund (övriga)
Layout Colloco Grafisk Form
Tryck Prinfo Team Offset & Media, Malmö
www.greppa.nu
Förord
Denna skrift är en bilddokumentation
över ytvattenerosion som lokalt kan ge
stora problem i odlingen och även ge
förluster av fosfor och bekämpningsmedel.
Syftet är att visa olika situationer med
uppkommen ytvattenerosion och vilka
åtgärder som kan sättas in.
Bilddokumentationen är i första hand
tänkt att ingå i Greppa Näringens rådgiv­
ningsunderlag till rådgivningsmodulerna
Fosforstrategi (11B), Bekämpningsstrategi
(13B) och Markpackningsstrategi (12A).

Inledning
Jorderosion förknippas ofta med allvarlig förstörelse
av jordar i Afrika, USA och Kinas lössjordsområden.
Den erosion som sker i svensk jordbruksmark ligger
långt från denna omfattning. I Sverige kan ytvattenerosion
ge påtagliga och synbara problem i form av
djupa fåror i jorden på en del utsatta fält. På många
fält sker dessutom en långsam men inte särskilt påtaglig
process som kan medföra att mullämnen, växtnäringsämnen
och pesticidrester anrikas eller ansamlas i
de lägsta punkterna i fältet.
Sett ur jordbrukarens perspektiv är ytvattenerosion
bördighetsnedbrytande och troligen underskattas betydelsen
eftersom ”symptomen” inte alltid är så påtagliga.
I praktiken sker sällan ytvattenavrinningen på
bred front, dvs över hela markytan, utan bildar ofta
kanaler som många av bilderna i denna skrift visar.
Dessutom bidrar ytvattenerosionen till förluster av
fosfor och bekämpningsmedel till omgivande vatten.
Förutom klimatet och jordens egenskaper påverkas ytvattenerosionen
av odlingsmetoderna t ex jordbearbetning,
grödval mm.
Transport av
fosfor och bekämpningsmedel
Fosfor och bekämpningsmedel kan transporteras till
omgivande vattendrag i löst och pratikelbunden form.
Den lösta fraktionen finns i markvätskan och den partikulära
är bunden till markpartiklarna. De vanligaste
transportsätten är ytavrinning och transport genom
markprofilen. Förlustrisken är starkt beroende av vilken
transportmekanism som dominerar på den specifika
jorden och påverkas bl a av följande faktorer:
• Fältets lutning
• Hydraulisk konduktivitet (genomsläpplighet för
vatten)
• Grödval
• Dränering
• Stående vatten
• Bearbetningsmetoder
• Skyddszoner
I denna skrift behandlas endast ytavrinning genom en
bilddokumentation med kommentarer och åtgärdsförslag.
Erosion i sockerbetor kan orsaka förluster av bekämpningsmedel
(maj 2006).
Ytavrinning
Ytavrinning kan uppstå i två olika situationer:
1. Då nederbördens intensitet överskrider jordens infiltrationskapacitet
(Hortonsk ytavrinning).
2. Mättad ytavrinning, då grundvattenytan når upp
till markytan och omöjliggör infiltration.
Ytavrinning medför ofta ökad risk för ytvattenerosion
eftersom transporten av suspenderade partiklar ökar.
Risken för ytavrinning ökar med:
• Kraftig lutning
• Lutningens längd
• Låg hydraulisk konduktivitet
• Dålig dränering
• Låg mullhalt
• Dålig aggregatstruktur
Olika jordars känslighet för ytvattenerosion är komplex.
Jordens erodibilitet (känslighet för ytvattenerosion)
avgörs av jordpartiklarnas känslighet för att lösgöras
och transporteras. Ju större och tyngre partiklar
desto större transportmotstånd. Däremot kräver de
större fraktionerna finmo/mjäla och sand lägst vattenhastigheter
för att lösgöras. Mindre partiklar som ler
kräver högre vattenhastigheter för att lösgöras på
grund av de starka kohesionskrafterna som håller samman
partiklarna. När de väl lösgjorts transporteras de
både lättare och längre än finmo/mjäla och sand.
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion

Åtgärder mot ytvattenerosion
Eftersom varje enskilt fält är unikt är det svårt att ge
konkreta råd som täcker in alla fall av ytvattenerosion.
Här ges några exempel som förekommer i praktiken.
Vårplöjning innebär att marken ligger orörd fram
till vårbruket. Vårbearbetning har i svenska och
norska försök minskat ytvattenerosionen väsentligt
jämfört med höstplöjning på erosionskänsliga
jordar. Vårplöjning är dock svår att utföra på jordar
med högre lerhalt än ca 15%, eftersom såbädden
då oftast blir för grov och torr.
Plöjning vinkelrätt mot lutningen har gett bra resultat
i praktiken. Denna åtgärd kallas även konturplöjning
eftersom man följer höjdkurvorna. Vattnet
kan på så sätt bromsas upp mot tiltryggarna och
minska vattnets hastighet. Tiltpackning, höstharvning
eller liknande ger ökad risk för ytvattenerosion
eftersom insatsen ger slätare struktur i ytan
och minskar infiltrationskapaciteten.
Reducerad jordbearbetning innebär att plöjningen
utesluts och ersätts av någon typ av kultivator eller
tallriksredskap. En sådan åtgärd ökar halmmängden
i ytan vilket binder jorden och minskar erosionsrisken.
Praktiska fall har dock visat att det
finns situationer då plöjning har minskat ytvattenerosionen
jämfört med reducerad bearbetning. I
dessa fall har jordens förmåga att magasinera och
släppa igenom vatten ökat.
Förbättra dräneringen är en mycket viktig åtgärd för
att vatten snabbt skall infiltrera och inte bli stående
på fältet. När vatten inte kan transporteras genom
jordprofilen måste det ta en annan väg, dvs avrinna
på ytan. Denna avrinning kan även uppkomma på
fält med mycket liten lutning.
Att undvika markpackning är en åtgärd som innebär
att infiltrationen bibehålls. Packningsskador undviks
genom att bearbetning sker under torra förhållanden,
att tunga transporter koncentreras till
markvägar, sänkt tryck i däcken samt större däck.
Skyddszoner runt vattendrag är en insats som förhindrar
det eroderade materialet att rinna direkt
ned i vattnet (se sid 8­9). Skyddszonen stabiliserar
www.greppa.nu
även dikeskanten då plöjning inte sker ända ut mot
vattnet. Skyddszoner har även andra positiva effekter,
t ex sker inte sprutning och gödselspridning
ända ut mot vattendraget. De fungerar även som
transport­ och vändzon med mycket stor betydelse
för att minska packnings­ och körskador.
Gräsremsor kring brunnar minskar risken att det eroderade
materialet rinner direkt ned i dräneringssystemet
som kan ge stora förluster av fosfor och
bekämpningsmedel (se sid 10).
Inför höstsådd (undantaget reducerad bearbetning
och direktsådd) finfördelas jorden och markytan
lämnas i ett tillstånd där ytvattenerosion kan uppstå.
Detta innebär ökad risk för ytvattenerosion
om inte höstgrödorna blir så stora att de förmår
stoppa ytvattenerosionen.
Bevuxen mark över vintern kan minska risken för ytvattenerosion.
Försök har visat att vall minskat förlusterna
av fosfor (partikulär) med 20% jämfört
med vårkorn på en ytvattenerosionskänslig jord. I
mycket kuperad terräng där ytvattenerosionen är
kraftig och odlingen besvärlig är permanent träda
ett alternativ till ordinär odling.
Fånggrödor har inte minskat ytvattenerosionen i
svenska försök. Fånggrödan anläggs i syfte att
minska kväveförlusterna och inte första hand att
minska förlusterna av fosfor.
Ytvattenbrunnar anläggs för att undvika stående
vatten som lätt bildar rännilar som ökar ytavrinngen.
Detta får ses som en nödåtgärd, se i första
hand över dräneringen!
Avskärande dike. Ofta sträcker sig ytvattenerosionen
över flera fält innan vatten och jordmassor avsätts
vid ett lägre område. I skiftesgränser kan ett
så kallat avskärande dike bromsa erosionen i ett
tidigt skede och minska skadorna. Ett grunt gräsbeklätt
dike som leder till en ytvattenbrunn, anlagt
i en skiftesgräns, har ingen större påverkan på
brukningen av skiftet.

Erosion i höstvete (april 2006)
Ytvattenerosion
Erosion i sockerbetor (maj 2006) Erosion i höstvete (april 2006)
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion

Erosion i blivande potatisfält (april 2006)
Potatisfält där odling ej är möjlig i de eroderade områdena (september 2006).
www.greppa.nu

Kraftig erosion vid snösmältning (mars 2006)
Brunt vatten rinner från fältet ner i diket. Färgen tyder
på att det finns risk för fosforförluster.
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion

Skyddszoner
Otillräcklig skyddszon vid
kraftig ytvattenerosion
Bakgrund:
Plats: Veberöd
Datum: 2005­04­10
Jordart: Lerig mo
Lutning: 5 grader
Kommentar: Den redan anlagda skyddszonen
på 6 meter ger inte tillräckligt skydd vid så
här kraftig ytvattenerosion.
www.greppa.nu

Skyddszoner som delvis stoppat erosionen
Bakgrund:
Plats: Marieholm
Datum: 2006­04­18
Jordart: Styv lera
Lutning: 4 grader
Kommentar: Erosion trots liten lutning och styv jord.
Skyddszon i förebyggande syfte
Bakgrund:
Plats: Marieholm Jordart: Mellanlera
Datum: 2006­04­18 Lutning: 4 grader
Skyddszoner
Bakgrund:
Plats: Marieholm Jordart: Mellanlera
Datum: 2006­04­18 Lutning: 5 grader
Kommentar: Kraftigt vattenflöde från högre liggande fält
har satt av jord vid skyddszonen.
Förslag till åtgärder
• Öka bredden på skyddszonen om
möjligt.
• Se över dräneringen.
• Vårplöj om så är möjligt.
• Plöj vinkelrätt mot fallriktningen.
• Anlägg avskärande dike ”uppströms”.
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion

Dräneringsbrunnar
Eroderat material
transporteras direkt ned i brunn
Bakgrund:
Plats: Bjärred
Datum: 2006­04­10
Jordart: Lättlera
Lutning: 4 grader
Dåligt rensad brunn vid kraftig avrinning
10
www.greppa.nu
Stående vatten på grund
av dålig dränering -
Bakgrund:
Plats: Åstorp
Datum: 2006­04­10
Jordart: Lättlera
Lutning: 2 grader
Gräskant runt brunn
har troligen minskat förlusterna
Bakgrund:
Plats: Marieholm Jordart: Lättlera
Datum: 2006­03­15 Lutning: 2 grader
Förslag till åtgärder
ger stor risk att fosfor
transporteras direkt
ned i dräneringsbrunnen.
• Gräskant runt dräneringsbrunnen minskar risken för
transport av fosfor och bekämpningsmedel. Bredda gärna
om möjligt.
• Förbättra dräneringen, då minskar ytvattentransporten.
• Rensa dräneringsbrunn och befintlig dränering.
• Vid bekämpning är minsta skyddsavstånd till dräneringsbrunn
1 meter. Om dräneringsbrunnen inte har någon
uppgift som inspektionsbrunn eller ytvattenintag, gräv
ner den.

Obearbetad jord minskar erosionen
Bakgrund:
Plats: Norr om Åstorp
Datum: 2006­03­15
Jordart: Lättlera
Lutning: 7 grader
Kommentar:
Två fält med olika bearbetning intill varandra
Det ena har stubbearbetats på hösten och lämnats
obevuxet över vintern. I detta fall förekommer
erosion.
Det andra fältet har lämnats med orörd stubb över
vintern. Ingen erosion förekommer i detta fallet.
Jord har transporterats från det bearbetade fältet
vilket syns tydligt i snön.
Jordbearbetning
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion 11

Jordbearbetning
1
www.greppa.nu
Plöjning med tiltpackare på sandjord.
Tiltpackaren har lyfts vissa drag
Bakgrund:
Plats: Vallåkra
Datum: 2006­03­15
Jordart: Lättlera
Lutning: 5 grader
Åtgärder:
• Plöjning sker vinkelrätt mot lutningen för att bromsa
erosionen.
• Under året har återpackning och tilljämning med
tiltpackare uteslutits i vissa drag. Detta för att ge
en grövre struktur som kan bromsa och magasinera
mer vatten, dvs minska erosionen.
Resultat:
På grund av den snabba och kraftiga snösmältningen
blev erosionen mycket kraftig detta år. Därför är det
svårt att säga hur bra effekten blev. Lantbrukarens
erfarenheten säger att den vinkelräta plöjningen har
minskat erosionen tidigare år.

Höstharvning ökar risken för
erosion
Bakgrund:
Plats: Åstorp
Datum: 2006­03­15
Jordart: Lättlera
Lutning: 2 grader
Kommentar:
• Fältet har plöjts på hösten och höstharvats. Denna
fina struktur har främjat ytavrinningen och skapat
erosion.
• Stående vatten på en del av fältet där dräneringen
inte fungerat tillräckligt bra.
• Trots mycket liten lutning har det stående vattnet
satt igång ytavrinningen som orsakat erosion.
Åtgärder:
• Se över dräneringen.
• Skjut upp harvningen till våren.
• Prova med reducerad bearbetning.
Jordbearbetning
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion 1

Jordbearbetning
Erosion trots grov struktur
Bakgrund:
Plats: Åstorp
Datum: 2006­03­15
Jordart: Lättlera
Lutning: 2 grader
Kommentar:
Mycket påtaglig erosion efter snösmältning
och kraftigt regn. Den grova strukturen har
inte hjälpt.
Åtgärder:
• Bevuxen mark över vintern
• Vårplöjning
• Erosionen har startat på grund av att en
brunn inte kunde svälja allt vatten. Se
därför över dräneringssystemet i en
sådan situation.
• Rensa brunnen
1
www.greppa.nu
Erosion trots vinkelrät plöjning.

Erosion i anlagda körspår
Bakgrund:
Plats: Anderslöv
Datum: 2005­04­10
Jordart: Mellanlera
Lutning: 10 grader
Kommentar:
I fältet nedan har erosion uppstått i körspåren. Fältet
till höger har dock inte drabbats lika hårt. Tänkbara
orsaker till detta är att fältet nedan har höstbekämpats
vilket har orsakat spår. Möjligtvis har detta fält även
utsatts för större packning än det högra.
Åtgärder:
• Minska packningen
• Om möjligt inte utföra ogräsbekämpning på hösten.
Jordbearbetning
Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion 1

Greppa Näringen är en stor samordnad satsning mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och en mängd
företag inom lantbruksnäringen för att minska förluster av växtnäring och bekämpningsmedel till våra vatten.
Denna skrift är en bilddokumentation över ytvattenerosion och är i första hand framtagen för att ingå
i Greppa Näringens rådgivningsmoduler Fosforstrategi, Bekämpningsstrategi och Markpackningsstrategi.
Henrik Nätterlund från HIR Malmöhus har tagit fram materialet på beställning av Jordbruksverket.
www.greppa.nu • tel 0771-573 456