Nummer 1/2012 för nerladdning - Borås

Kultur På en
helvetesvandring
på Konstmuseet
Politik Vi vill
ha en mer medmänsklig
stad
Omsorg En
god man kan
bevaka din rätt
Samhälle Ny
modell för att
ta emot barn
såklartborås
VÅR 2012
Det är kärlek,
rent ut sagt.
”Stefan Gustavsson, om varför han och
Marie Götesson vigdes i Stadshuset.

2
såklartborås
Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson
033-35 70 68 eller charlotte.olsson@boras.se
Grafisk form Charlotte Ohlsson
Ansvarig utgivare Annica Berg
Omslagsbild Anna Sigge
Tryckeri Responstryck
Webbplats boras.se/saklart
Förskola på finska
Nu satsar Borås Stad på att få en hel förskoleavdelning med
finsktalande barn.
I fräscha lokaler på Bäckaryds förskola, i närheten av sjukhuset,
kommer en avdelning att öppnas där förhoppningen är stor att enbart
finsktalande barn ska gå.
Anmälningstiden gick ut den 29 februari men om du vill att dina barn ska gå
på avdelningen, hör av dig till planeringssamordnaren för förskola i din stadsdel.
Förskoleavdelningen har 20 platser. Satsningen är en del i att Borås Stad är
ett finskt förvaltningsområde.
Planeringssamordnare i respektive stadsdelsförvaltning:
Öster, Agneta Arvidsson, 033-35 38 57 • Väster, Birgitte Lucasz, 033-35 36 15
• Norr, Marie Iwarson, 033-35 87 53.
Bild: ANNA SIGGE
karlek i borås
Det var kärlek
och längtan
i luften – och
en del fniss –
när Stefan och
Marie i hemlighet
blev
herr och fru
Gustavsson
i Stadshuset.
Sidan 4-5
Nu är vi
mer än
104 000
boråsare
Borås Stad har startat en utredning om
effekterna av den nya organisationen.
Är den så effektiv som den kan vara?
Lättläst
på sidan 18
Ännu mer Lättläst
finns på webben:
boras.se/saklart
Skolmatsedel
i telefonen!
Pontus och Lotta
går på
HELvETE
Det
HE HELLv LLLL ET ETE
Sidan 10–11
här är en tidning från Borås Stad
För
smarta
lurar
Nu kan du se vad dina barn åt till lunch i skolan
direkt i mobilen. En funktion som säkert kan vara
till nytta när du står i mataffären och funderar på kvällsmat.
– Att få samma mat två gånger på en dag är sällan populärt.
Det här är en jättebra service för både föräldrar och elever,
säger Pernilla Landström, områdeschef för Kost och lokalvård
i Stadsdelsförvaltningen Väster.
Appen är gratis men det krävs att du har en smartphone för
att kunna ladda ner den. Alla menyer finns så klart även att
läsa på boras.se.

Lyssna på
såklartborås:
boras.se/saklart
Nyutbildade lärare
får mentorledd inskolning
Från och med årsskiftet får alla nyutbildade
lärare som börjar i Borås
Stad en mentor under sitt introduktionsår.
Mentorn är en lärare
med lång erfarenhet av både yrket
och arbetsgivaren.
Borås Stad var först i landet med
att skriva avtal för mentorer i skolan.
Mentorerna får ett lönepåslag och
något minskad undervisningstid för
Kultur På en
helvetesvandring
på Konstmuseet
såklartborås
VÅR 2012
Det är kärlek,
rent ut sagt.
Gustavsson
”Stefan
Politik Vi vill Ekonomi En
få en mer med- god man ska
mänsklig stad bevaka din rätt
Samhälle Ny
modell för att
ta emot barn
Unga föredrar kommunalt
Borås gymnasier lockar 57 procent i Sjuhärad
Borås Stads gymnasieskolor behåller sitt
elevunderlag fastän antalet elever i Sjuhäradsområdet
sjunker.
– Detta visar att Borås Stads gymnasieskolor
är uppseendeväckande
framgångsrika, säger Kommunstyrelsens
ordförande Ulf Olsson (S).
Antalet sökande elever har minskat
med 350 jämfört med förra året. Ändå
är antalet förstahandssökande till de
kommunala gymnasieskolorna i Borås
nästan oförändrat, från 1 453 sökande
i fjol till 1 443 i år. Borås Stad får alltså
N
V Ö
en ökad andel av de sökande till gymnasieskolorna
i Sjuhärad från 50 till
57 procent. Även i Borås har andelen
sökande till kommunens egna gymnasieskolor
ökat. En ökning med fyra procent
jämfört med förra året.
– Det är väldigt roligt att våra gymnasieskolor
står sig så väl i konkurrensen. Det
är viktigt att eleverna får välja skola själva,
och att det då finns bra kommunala alternativ,
summerar Utbildningsnämndens
ordförande Anna Svalander (Fp).
Läs om öppna förskolan i
Kristineberg, multikulturell
förberedelse på Bodaskolan
och god mat som vässar sinnen
på Vesslan. Sidan 12–17
att kunna ta hand om sina nya
kollegor på bästa sätt.
Genom att introducera de nya
lärarna och att öppna för karriärmöjligheter
för den med några år i
skolan, ökar förutsättningarna för
en kvalitetshöjning. Mentorer kommer
att finnas i alla kommunens
skolformer från förskola till gymnasium.
Ledare
Vågar se ljust
på tillvaron
Det finns många skäl för oss boråsare att vara stolta över
vår stad; vackra naturområden, ett rikt och framgångsrikt
idrotts- och kulturliv, kvalitet som ledstjärna inom
skola, vård och omsorg är bara några exempel.
Men vi får aldrig låta stoltheten övergå i högmod utan ödmjukt
hantera den utvecklingsprocess vi befinner oss i.
Visst, det ekonomiska läget är tufft för alla kommuner och
landsting, det vill jag inte sticka under stol med, men vi får
inte göra det svårare genom att bara se svarta moln och förlora
vår framtidstro. Borås har vidtagit åtgärder och står väl rustat
även när kurvorna inte pekar markant uppåt.
Att Borås nått framgång – till exempel utsetts till årets ungdomskommun
och fått pris för årets stadskärna – har vi kunnat
glädja oss åt tidigare. Nu kan vi också med stolthet konstatera
att framgången fortsätter: Borås är bäst i Sverige på tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning.
I den av EU utlysta tävlingen Access City Award utsågs Borås
till svensk representant och klassades därmed som bäst i Sverige.
Då är det inte bara den fysiska miljön som bedöms utan
också sådant som att Borås Stad har en certifierat lättläst webbplats
och lättlästa sidor i sin tidning till hushållen.
I sammanhanget får man inte glömma det kommunala funktionshinderrådet,
deras viktiga arbete för kvalitet och hållbarhet
är en av grundbultarna i framgången.
Från och med årsskiftet gäller de nya reglerna om mentorskap
för nyutexaminerade lärare.
Som vanligt är Borås i framkant och är först med att teckna
mentorsavtal, innebärande att första året i tjänst ska vara ett
introduktionsår under erfaren handledning. Det blir inte bara
ett stöd för den nyutexaminerade utan är också en utmaning
och en möjlighet för mer erfarna lärare att utveckla sin yrkesroll.
Det går inte att låta bli att nämna några ord om den fantastiska
succé införandet av gratis resor för pensionärer under lågtrafik
varit. Bedömningen är att hälften av resorna är
”nya” resenärer som getts möjlighet till
en enklare och rörligare tillvaro.
Men det innebär också ett
bättre kapacitetsutnyttjande
och på sikt en kostnadsbesparing
när resandet
fördelas över dagen.
Till sist, men inte minst, vill
jag hälsa alla nya boråsare
hjärtligt välkomna – nu är
vi tillsammans över 104 000
boråsare.
Ulf Olsson (S)
Kommunstyrelsens
ordförande
i Borås Stad
3

4
kärlek
Säg: Ja! ja! ja!
… och gör det gärna i Stadshuset. När Stefan Gustavsson och Marie Götesson överraskade
familj och vänner med att gifta sig så valde de en borgerlig vigsel.
Fastän de varit tillsammans i flera år var kärleken påtaglig under ceremonien.
Vigselförrättaren fick till och med stoppa paret från att kyssas i förtid.
Redan kvart i tolv smiter Stefan Gustavsson
hem från jobbet som operativ chef för
anläggningstransporter på Fraktkedjan Väst i
Mönlycke. Hans arbetskamrater tror att han
ska packa inför resan till Thailand i morgon
men det är inte alls vad han har i tankarna.
Väl hemma byter han om till kostym och
möts av Marie Götesson, hans sambo sedan
drygt tre år. Hon har också gått ifrån jobbet
och slunkit in i en gräddvit spetsklänning.
Hår och make up andas knappast eftermiddagsfika
hemma. Allt är gjort med omsorg.
Det leendet hon ger Stefan över bänken i
köket är minst 100 watt. Jo, det är kärlek när
den är som bäst.
– Det är lite pirrigt, det är det. Vi vill ju
inte att någon ska få reda på det ännu, säger
Stefan Gustavsson.
De har båda två barn var sedan tidigare och
alla fyra var hemma i söndags för att fira Maries
44-årsdag.
– Då var jag rädd att råka försäga mig. Det
var illa nog att vara utan förlovningsringen
i en vecka. De frågade om den på jobbet …
säger Marie Götesson, vars nyfikna arbetskamrater
finns på Ica banken i Borås.
I och med att äktenskapsbalken ändrades
1 maj 2009 så lämnade tingsrätten över
ansvaret för vigselförrättningen till kommunerna.
Äktenskapet blev också officiellt
könsneutralt i och med lagändringen. Att en
borgerlig vigsel är religionsneutral kan vara en
fördel för par med olika religionstillhörighet
eller där samfundet inte finns i Borås. Andra
tycker att det är ett sätt att låta vigseln bli intim.
För Stefan Gustavsson och Marie Götesson är
det andra gången och det kändes naturligt att
göra det på ett annat sätt än de gjort förrut.
I Borås Stad finns elva vigselförrättare med
varierande bakgrund, till exempel politiker,
tjänstemän och rådmän. Under 2011 vigde
dessa elva förrättare 244 par.
Den 11 november 2011, det vill säga 11-11-11,
vigdes 19 par i Stadshuset. Det kallades in
extra vigselförrättare eftersom många ville
vigas vid 11-tiden.
I Borås går det att vigas på tisdagar och
fredagar i Stadshuset. På helgerna kan vigseln
ske på en annan plats om så önskas. Om
vigseln hålls i Stadshuset är ceremonin kostnadsfri.
Efter att ha parkerat bilen går Stefan Gus-

tavsson och Marie Götesson till Stadshusets
reception där Mona Samuelsson tar emot
dem för att kontrollera att deras papper är i
ordning. För att vigas måste en hindersprövning
begäras från det lokala skattekontoret.
Den tar ungefär en vecka att få tillbaka och
gäller i fyra månader.
Allt är i ordning och Mona Samuelsson visar
paret till vigselrummet. Där väntar vigselförrättare
Birgitta Fryklund.
– Det här är det roligaste jag gjort i mitt
liv. Det är så oerhört belönande att se människor
lyckliga och glada. Ibland är det stora
sällskap och ibland bara paret. Några har
väntat på varandra i tio år och andra har just
träffats. Det är inspirerande, säger Birgitta
Fryklund, själv gift sedan 49 år.
Efter en liten pratstund börjar vigseln. I
rummet finns två vittnen från Stadshusets
personal. Eftersom paret valt att hålla sin
vigsel hemlig ville de inte ha några de känner.
Familj och vänner har chansen att se annonsen
i Borås Tidning på lördag då Stefan och Marie
redan är på bröllopsresa i Thailand.
– Ni vill ge varandra kärlek och tillit, respektera
och stötta varandra … inleder Birgitta
Fryklund ceremonin.
– Vill du Lars Stefan Gustavsson …
– Ja! svarar han bestämt.
Ett lika övertygande ”Ja-a!” kommer från
Marie Götesson när hon får frågan. Direkt efter
sina ja börjar de kyssas, ömt och vackert.
– Nej, nej inte nu! ropar Birgitta Fryklund.
När parets läppar skiljs åt fortsätter hon:
– Nu förklarar jag er som äkta makar. NU
kan ni kyssas, säger Birgitta Fryklund leende.
Och det gör de.
– Förlåt, jag var visst lite het på gröten där,
säger Stefan Gustavsson.
– Det var fint, säger Marie Gustavsson.
Nu ska paret till fotografen för att ta bröllopsbilder.
Sedan får de skynda sig hem för att byta
om, ta av sig ringarna och låtsas som ingenting.
– Jag vill egentligen aldrig ta av mig den, säger
Marie men tillägger att de i varje
fall kan ta ett glas vin i kväll.
– Som om vi firade semestern, säger
fru Gustavsson och tittar på sin make.
charlotte ohlsson
• Vill du veta mer kontakta
Mona Samuelsson, 033-35 70 72 eller kom
till Stadshuset reception, Kungsgatan 55.
Bild: ANNA SIGGE
5

6
samhälle
Sjuhäradskommunerna har ett avtal med
Migrationsverket om att ta emot ensamkommande
flyktingbarn. Nio av barnen
som kommer under året ska Borås Stad
ta ansvar för.
ENSAm i väRLDEN
Nio ensamkommande flyktingbarn får ett hem i Borås
Sjuhärad Under förra året startade
tillsammans Sjuhäradskommunerna –
för de unga
med undantag för Vårgårda
– ett unikt samarbete för att
kunna ta emot ensamkommande
flyktingbarn.
– Det är ett nytt tänkande där vi
mindre kommuner tar ansvar för hela processen.
Från mottagningsboende, långtidsboende till
eget boende eller familjehem, säger Hans Abrahamson,
områdeschef ärendehandläggning i
Stadsdelsförvaltningen Norr, med kommunövergripande
samordningansvar för de ensamkommande
flyktingbarnen.
Det var Sjuhärads kommunalförbund som satte
igång arbetet med ett gemensamt mottagande.
– Nu ska vi se om det går att göra en modell
av vårt samarbete så att andra kommuner kan
göra samma sak. I dagsläget kan det vara svårt
för mindre kommuner att ta emot ensamkommande
flyktingbarn men om det här fungerar
så kan barnen spridas i hela Sverige som det är
tänkt, säger Hans Abrahamson.
Eftersom det finns alldeles för få platser för
de ensamkommande barnen i landet så finns
det ett stort behov av att sprida ansvaret på fler
kommuner.
I Stadsdelsförvaltningen Norr sitter också det
speciella resursteam som ska serva Sjuhärads-
kommunerna för att få ett så bra mottagande
som möjligt.
I teamet finns en samordnare som ska hålla
ihop processen för samtliga barn, självklart en
väldigt viktig uppgift med många myndighetskontakter.
En person arbetar som familjehemskonsulent
och rekryterar, utreder och stöttar familjehem
och eventuella kontaktfamiljer till barnen. Hon
försöker just nu hitta nya familjehem i hela Sjuhäradsområdet.
Det finns en specialpedagog i resursteamet.
Hon stöttar i undervisningen och ser vad som
behöver utvecklas och fungerar som ett bollplank
för de pedagoger barnen möter. Hon är
också med i överlämnandet när elever som fått
uppehållstillstånd byter skola, och ser till att all
information följer med eleven.
I dag går alla på Marks gymnasium men flera
är nu på väg till skolor i den kommun dit de är
anvisade. Specialpedagogen har också tagit fram
ett bedömningssystem som gör det lättare att ge
pedagogiska rekommendationer till den mottagande
skolan.
Den fjärde medlemmen i resursteamet är en
ekonomisk administratör som ska hålla i alla
kontakter som rör ekonomin. Eftersom allting
på ett eller annat sätt finansieras genom Migrationsverket
är det bra att ha en specialist på
jobbet. Det gäller att rätt underlag kommer in
på rätt datum för att det ska fungera.
– Det här är en alldeles speciell lösning. Att så
här många kommuner gått ihop för att kunna ta
emot barnen på bästa sätt är unikt i Sverige. Det
är samarbetet som gör att vi kan ha det värdefulla
resursteamet, säger Hans Abrahamson.
– Vi får en samlad kompetens vilket är bra
eftersom mycket av det här är komplicerat.
Som att hitta familjehem. Det är inte en
uppgift som teamet tar över från kommunerna
utan familjehemskonsulenten ska vara ett stöd
för dem som vill ta emot ett barn. Men hon
arbetar också med att hitta nya hem som kanske
inte tagit emot barn tidigare.
Det är något som alltid tar tid, att hitta boende
som är lämpliga för barnen. Nu i dagarna öppnas
ett nytt boende på Moldegatan där det ska
finnas åtta platser. Tanken är att det ska öppna
ytterligare ett boende i Borås så att kommunen
kommer att ha 21 platser totalt.
För hela Sjuhärad finns det ett mottagningsboende
i Lyrans boende i Örby, för nyanlända
flyktingar. Det är där barnen bor innan de fått
uppehållstillstånd.
– När uppehållstillståndet kommer, oftast
inom två eller fyra månader, så ska barnen ha
ett mer stadigvarande boende. Nu när Molde-

gatan öppnar så kommer Boråsbarnen att kunna
flytta dit, säger Hans Abrahamson.
Borås Stad har bara avtalat att ta emot pojkar
mellan 15 och 18 år men även om kommunen inte
har något åtagande att ta emot andra barn så finns
möjligheten att göra det om det till exempel finns
ett familjehem där en flicka på tio år skulle passa.
– De pojkar som kommit till oss har varit
15–16 år. Hittills har vi inte tagit emot några
barn som fått avslag på sin uppehållsansökan.
Marks kommun har haft två pojkar som fått avslag.
Ett avslagsbeslut innebär inte att ungdomen
lämnar landet direkt. I realiteten har få under 18
år skickats tillbaka till hemlandet.
De första barnen kom i maj 2011 och efter att
ha fått uppehållstillstånd har de flyttat från mottagningsboendet
men än så länge har inte något
av Boråsbarnen flyttat till Borås. Det har saknats
lämpliga familjehem och boende.
Av de 26 barn som Sjuhäradskommunerna
tog emot mellan 15 maj och 31 december förra
året är det väldigt få som har hamnat i sin rätta
kommun. Tolv finns i Örby, några finns på ett
moldegatan
boende i Alingsås och andra bor på ett ungdomsboende
i Ulricehamn. En del av barnen bor i
familjehem utanför Sjuhäradskommunerna.
– Vi försöker komma tillrätta med det genom
att hitta nya familjehem i vårt område. Framöver
kommer vi också ha vårt nya boende på Moldegatan,
säger Hans Abrahamson.
I Ulricehamn lyckades kommunen frigöra
några platser på ett ungdomsboende kommunen
har för barn med sociala problem. Ett sådant
boende finns även i Borås Stad men det har varit
helt fullt under 2011.
Hans Abrahamson säger att det gått väldigt bra
att ta emot barnen och att allting fungerat över
förväntan. Av de 26 barn som kommit har en eller
möjligtvis två haft uttalat behov av vård men
barnen har framför allt behövt boendestöd. Självklart
har barnen drabbats av ett trauma på ett eller
annat sätt, om inte annat eftersom de kommit
helt ensamma till ett nytt land.
– De flesta pojkar vi tagit emot kommer från
Afghanistan. Migrationsverket har gett dem
uppehållstillstånd med kort handläggningstid.
välkommen
till Borås
Det underlättar integrationen och påverkar hur
pojkarna mår. Och vi har ansträngt oss för att
få dem i skolan så snabbt som möjligt. Jag tror
starkt på att de ska komma in i ett sammanhang
så snart det är möjligt.
Det kom tolv barn i slutet av maj förra året.
Skolan skulle just till att stänga men CFL –
Centrum för flerspråkigt lärande, vars uppgift är
att se till att flyktingbarn får den undervisning de
har rätt till och utveckla pedagogiken – lyckades
få fram en lärare som kunde tänka sig att undervisa
barnen på sommarlovet.
– Att gå och inte göra något från juni till augusti
hade inte varit bra. Vi pratar så flott om integritet
många gånger men det kan vara en sådan
liten sak som att få gå i skolan som gör att acklimatiseringen
fungerar så mycket bättre.
charlotte ohlsson
• Vill du veta mer? Hans Abrahamson, 033-35 35 11,
Bo Flodin, förståndare på Moldegatans boende, 033-35 53 34.
Vill du ta emot ett barn kontakta familjehemskonsulent Maria
Taube, 033-35 36 95, maria.taube@boras.se eller samordnare
Monika Mery, 033-35 38 67, monika.mery@boras.se
Illustration: CHARLOTTE OHLSSON
7

8
omsorg
EN gOD mAN
Ungefär 700 personer i Borås behöver sätta
sin tillit till någon annan för att bevaka sin
rätt. I Borås Stad finns ungefär 330 personer
som är goda män eller förvaltare. Tillsammans
har de tillsyn på nästan 200 miljoner
kronor. Inte konstigt att goda kunskaper i
redovisning efterfrågas.
Lars Åkesson har haft sin egen förvaltare under
många år. Sendan 1,5 åren är Sture Karlsson
hans förvaltare.
– Jag tycker att det fungerar väldigt bra. Det
här med räkningar och plastkort, det fungerar
inte för mig. Det går över styr, säger han.
Att vara satt under förvaltare betyder att man
inte bedöms kunna ta ansvar för sina pengar.
– Nu vet jag att allt blir betalat. Min lön går
till Sture och så har jag ett konto där jag kan ta
ut det dagliga, säger Lars Åkesson.
Lars Åkesson arbetar på Skogsavdelningen på
Borås Stads servicekontor.
– När det gäller Lars så har jag bara att bevaka
hans rätt och hans ekonomi. Han har arbete
och kan sörja för sig själv. Så är det inte med alla
huvudmän jag har. De kan behöva betydligt mer
hjälp, säger Sture Karlsson.
Att bevaka någons rätt är ett diffust begrepp men
det kan vara något så enkelt som att söka ett bidrag,
eller att se till att huvudmannen får sin del vid en
skilsmässa eller ett arv.
– Och så ringer jag ju ibland om jag vill köpa
något. Nu senast ville jag ha en ny tv. Då är du inte
omöjlig, säger Lars Åkesson och tittar på Sture.
– Nej, finns det utrymme ekonomiskt så är
det inte något problem. Men annat är det när
de vanliga pengarna inte räcker till, säger Sture
Karlsson med ett leende riktat mot Lars.
Huvudman kallas den person
som är i behov av en god man eller
förvaltare. En myndig person kan
behöva det på grund av sjukdom
eller psykisk ohälsa. En god man
eller förvaltare hjälper till med att
bevaka personens rätt, förvalta
egendom eller sörja för person.
Förutsättningen är att huvudmannen
själv vill ha en god man eller
– Jaaa, så kan det vara ibland, säger Lars Åkesson.
Sture Karlsson är gammal lantbrukare och har
alltid varit intresserad av bokföring. Han har
varit god man och förvaltare sedan 2006 då han
avvecklade sitt lantbruk.
– Det har utvecklats mer och mer, säger han.
Han ville fortsätta att hålla i gång efter pensioneringen
men ville göra något som inte var ansträngande
för kroppen. Det var hans kunskaper
i bokföring som var vägen in uppdraget.
– Det ger så mycket när man lyckats hjälpa någon,
och när huvudmannen tycker att det fungerar
bra. Men det är inte ett uppdrag man ska ta för
ersättningens skull, då ska man välja något annat.
jag tycker att det är väldigt givande.
En god man har en mer rådgivande roll medan
en förvaltare har ansvar för ekonomin. I praktiken
är skillnaden inte så stor eftersom allt ska redovisas
för Överförmyndarmyndigheten.
– Jag kan känna en viss glädje när en huvudman
får skuldsanering. Det kan vara en så tung
psykisk press att de kan bli helt låsta. Inkassoföretagen
har inget mänskligt tänkande, det är
bara pengar som räknas, säger Sture Karlsson.
Ett exempel på att sörja för person kan vara att
se till att huvudmannen får rätt omsorg.
– Om jag vet att den vårdform som föreslås inte
hjälper min huvudman, är det mitt ansvar att se
till att hon eller han får vård som fungerar. Jag tog
– för dem som inte kan svara för sig
själva – att en läkare menar att behovet
finns. Tingsrätten beslutar.
För att få en förvaltare krävs ett
tingsrättsbeslut som visar att huvudmannen
inte kan ta hand om
sina ekonomiska tillgångar.
Ensamkommande flyktingbarn
får en god man utsedd när de söker
upphållstillstånd. När de fått
uppehållstillstånd ska en särskilt
förordnad vårdnadshavare utses.
Ställföreträdare är det gemensamma
namnet för god man och
förvaltare.
En huvudman kan få hjälp med att:
Bevaka rätt – det kan gälla en
speciell rättshandling men oftast
Lars Åkesson har Sture Karlsson som sin förvaltare.
en sådan strid för några år sedan när min huvudman
åkt som en jojo mellan behandlingshemmet
och drogerna. Nu känns det väldigt skönt att huvudmannen
varit drogfri i ett år, det var verkligen
värt striden, säger Sture Karlsson.
Det är många krav som ställs på goda män
och förvaltare. Överförmyndarmyndigheten ska
kontrollera att bokföringen stämmer och lämnas
in i tid. De hjälper också till med råd, stöd
och utbildning – i första hand redovisning och
juridik.
Det är ett förordnande att vara god man eller
förvaltare. Det innebär att man inte är anställd
av kommunen och att det oftast är huvudmannen
som står för arvodet.
– Vi vill gärna matcha huvudmän och goda
män med rätt kompetens. Vi är petiga och det
är väldigt länge sedan vi hade någon som försökte
fuska till sig pengar från sin huvudman. Att vi
är så noggranna med redovisningen har hjälpt
oss, säger Christina Brandt, verksamhetschef på
Överförmyndarmyndigheten i Borås Stad.
Hon tillägger:
– Våra ställföreträdare gör ett fantastiskt jobb!
charlotte ohlsson
• Vill du bli god man eller förvaltare? Gå in på
boras.se/overformyndaren och fyll i din ansökan. Efter
lämplighetskontrollen då du kontrolleras mot registren
hos Kronofogdemyndigheten, Socialförvaltningen och
Rikspolisen, och genomgången kurs, kan du möta din första
huvudman. Det krävs att du förstår dig på bokföring.
handlar det om att se till att huvudmannen
får det han eller hon
är berättigad som till exempel bostadstillägg
eller olika ersättningar.
Förvalta egendom – att sköta huvudmannens
ekonomi på bästa sätt.
Sörja för person – se till att
huvudmannen får så bra omsorg
som möjligt.
Bild: CHARLOTTE OHLSSON

Samling har ett skönt sväng som
påminner om 1970-talets progg
och psykedelia. Men musikens
känsla är nutida. De dem 24 april,
Tisdagar på Kulturhuset.
Ljusa tider med mörka teman
Som vanligt är Tisdagar på Kulturhuset kultur på
bredden. Efterfrågan på biljetter är stor och du
måste vara tidigt ute för att få en biljett. Fram till
och med tisdagen den 8 maj kan boråsarna få en
inblick i hur man gör teater, eller lyssna till det
grammisnominerade sjumannabandet Samling
som gräver i 70-talets progg. Däremellan handlar
det om vart döden och helvetet tagit vägen i
dagens moderna värld samt hur vi når inre frihet.
Alltid på en tisdag. Alltid klockan 19.
6 mars teater från ax till limpa
Tillförordnade teaterchef Alf Algestam öppnar
dörrarna till teaterns värld.
13 mars när döden sträcker ut
sina vingar
I det moderna samhället brukar man säga att
Nu är det Din stund på jorden
Det pågår repetitioner på Stadsteaterns stora
scen i Kulturhuset. Suggestiva toner från fjorton
pianon klingar ut i salongen. I den här
föreställningen är det skådespelare som trakterar
musikinstrumenten. Koncentrationen hos
var och en är påtaglig. Kompositören Simon
Steensland är på plats och lyssnar in de olika
tonslingorna.
– Kan en pjäs vara både väldigt rolig, eftertänksam,
sorglig och livgivande på samma
gång? Svaret är ja! säger regissören Pontus
Stenshäll som gästar Borås Stadsteater i vår.
Och tillägger att Vilhelm Moberg har skrivit
en sådan pjäs:
– Din stund på jorden är alldeles underbar.
döden har rensats bort ur vår vardag. Inom
musikgenrer som death- och black metal,
liksom inom skräckfilmen, gör man tvärtom.
Istället för att fly tankarna om döden och
mörkret lyfter man fram dem. Föreläsning av
Thomas Bossius, fil. dr. i musikvetenskap.
27 mars var är helvetet idag?
Ett teologiskt samtal med företrädare från olika
trosuppfattningar om helvetesläror och helvetets
samtida betydelse. Moderator: Mikael Hermansson,
politisk kommentator på Borås Tidning.
3 april hur når vi inre frihet?
Anna Kåver är psykolog, forskare och författare
som gjorde succé med boken Att leva ett
liv, inte vinna ett krig. En av hennes aktuella
böcker är Himmel, helvete och allt däremellan.
Pontus Stenshäll har bearbetat Mobergs
manus och Borås-uppsättningen blir unik i sin
form med mycket musikinslag.
Historiens ramberättelse är utvandraren Albert
som sitter på Eden Hotel vid stranden av Stilla
havet och funderar. Som ung emigrerade han
från en liten håla i Småland och nu sitter han
där på ett opersonligt hotell i USA och gör
bokslut över sitt liv.
Frågorna som gnager honom är: Hur levde
jag mitt liv? Tog jag vara på det? Borde jag
gjort något annorlunda?
Albert tar oss med på en hisnande resa genom
minnenas allé. Mellan skratt och tårar får han
oss att tänka på våra egna liv. På scenen möter
Här kommer hon att tala om vår inre frihet
och hur vi uppnår den.
24 april konsert: samling
Nyss grammisnominerade Samling gräver i det
tidiga 70-talets progg och psykedelia. Textrader
som Ta lite grann från dig själv och ge till en
annan låter onekligen progg - men det är Samlings
loja sväng som gör dem till mer än bara
en pricksäker stilstudie.
8 maj forum för poesi och prosa med
beate grimsrud och magnus florin
Beate Grimsrud är författare, dramatiker och regissör.
Efter flera prisade romaner fick hon Sveriges
Radios Romanpris för En dåre fri. Magnus Florin
är författare, regissör och chefsdramaturg på Dramaten.
2010 kom han senaste roman Ränderna.
vi Borås stadsteaters spelsugna skådespelarensemble
i ett kollektivt berättarjag som inte
väjer för vare sig livets svåra frågor, de folkliga
skämten eller könsöverskridande rolltolkningar.
Förutom skådespelare från teaterns fasta
ensemble: Sven Olof Jansson, Gunilla Rydholm-
Eriksson, Elin Bornell och Lars G Svensson,
finns gästskådespelarna Ylva Olaison och
Jonathan Silén i rollistan. Till sin hjälp har de
som sagt fjorton pianon och nyskriven musik
av Simon Steensland.
• Din stund på jorden har premiär
den 3 mars och spelas till och med 14 april.
kultur
9

#5
10
kultur
#6
Pontus
Hammarén
Charlotte
Ohlsson
#2
HELvETE
Ett samtal om konst på Borås Konstmuseum
Under en gemensam tur genom museets
utställning Helvete samtalar museichef
Pontus Hammarén och Såklart
Borås redaktör Charlotte Ohlsson om
konsten och det dystra i livet.
marcus Larsson #1
– Under romantiken får skräcken stor plats,
tänk på Shelleys Frankenstein till exempel. Marcus
Larsson är ett av våra starkaste exempel på
en romantisk konstnär och det här ett mycket
omtalat verk.
– Det sublima, det storslagna och det skrämmande
tar plats. Här är skeende och ljuset bombastiskt
och slagkraftigt. Han målade den under
tio timmar inför publik i Lund 1859. Visst är
den häftig?
– Ja, absolut. Jag kan relatera till motivet
eftersom jag varit på sjön i några år. Att vara
på öppet hav gör att du känner dig utsatt och
ensam och här sammanfaller två av de saker som
skrämmer mest ombord: storm och eld.
– Det är ett ångfartyg som står i brand så kanske
rymmer den en viss civilisationskritik. Det
#1
är den nya tekniken som framkallar fara. Som
du ser är den fantastiskt detaljrik.
– Jo. Det är fascinerande. Ofta tilltalas jag av
konst som inte är tydligt figurativ men den här
har verkligen något speciellt. Den är så stor, på
alla sätt.
Petter Zennström #2
PH – Den här har vi hämtat från vår egen
samling. Den är otäck. Ett virrvarr. Drömsk.
CO – Mardrömskänsla. Som att det inte går
jämt upp.
– Vi har den här också av samma konstnär.
Den heter Rummet men det är mer som en cell.
Det kryper och svettas i bilden. Ser du att den
är skev också. Både ramen och måleriet är skeva.
Det ser ut som om rummet rör sig.
– Den är ju inte så påtagligt skev, varken i ram
eller bild. Det är något som gör att det känns fel
och oroande. Ett privat helvete.
– Vi kan fråga oss varför bildkonsten uppehåller
sig så mycket runt mörkret i tillvaron. Men
det gör andra konstformer också: teater, musik
och film.
Illustration: CHARLOTTE OHLSSON • Foto: BORÅS KONSTMUSEUM
#7
glenn Brown
Inte avbildad här.
PH – Han är en samtidskonstnär som arbetar
i en gammal tradition. Här har han utgått från
ett omslag från en science fiction-bok och drar
upp det stort. Här finns kopplingen till romantiken
men något helvete vet jag inte … Det här
klippblocket hotar förstås jorden. Undergångsromantik,
kanske.
CO – Mmm. Det är färgglatt förstås men dystert.
– Utställningen hade arbetsnamnet Dystopi
och i vissa fall funkar den namnet kanske forfartande
bäst.
Roj Friberg (skulptur, bild) Inte avbildad här.
CO – Skulpturen är som en brandvägg. Allt är
bränt. Det finns ansikten i väggen, fåtöljer, ett
bord. Bränt och sorgligt. Det blir en berättelse, i
mitt huvud i varje fall.
PH – Ja, Roj Friberg har alltid varit en dysterkvist.
Han är en personlig favorit. Hos honom
får man en känsla av att civilisationen imploderar.
Det handlar mycket om rovdriften på
naturen.
– De här verken i blyerts står han också bak-

#3
om. De är otroligt realistiska. Som tromp l’œil,
ögat bedras.
– Det är ödsligt. Jag blir kanske inte rädd men
det känns verkligen sorgligt och förbrukat. Och
jag kan inte låta bli att bli imponerad. Det är
gjort med fotografisk skärpa.
– Här täcker han allt med blyerts och så suddar
han fram motiven.
– Oj!
– Mycket effektfullt.
Hans Jörgen Johansen (foto) #3
PH – Han fotograferar mögelodlingar. De är
väldigt suggestiva, tycker jag. Det går att associera
till främmande planeter. Man kan också se
det som en varningssignal som tar in miljöförstöringsaspekten.
CO – De är väldigt vackra också.
– Det finns en skönhet i undergången. Han
har även gjort de här verken som innehåller
varumärken. Logotyperna är upprepade gång
på gång. Konsumtionshysteri där det exklusiva
måste sälja för att lyckas, men all mänsklig produktion
hotar också att utarma jorden.
Cindy Sherman (foto) #4
PH – Hon är ett av de starkaste namnen inom
fotokonsten. Den här skapades när hon hade i
det närmaste en barock period. Det är en bild
vi känner igen från skräckfilmen. Kroppens förgänglighet
och förruttnelsen i förgrunden.
CO – Det är verkligen en massa äckel i den
bilden, men ändå … Det är lite avigt att säga
#8
#4
det men den är fin. När du säger förgängelsemotiv
så tänker jag på ruttnande stilleben och
det är samma känsla här. Prydligt komponerat,
vackert och alldeles, alldeles dött.
maria miesenberg (foto) #5
PH – Det är krypande och otäckt eftersom
människorna är svärtade ur bilden. Jag får en
känsla att något gått väldigt snett. Som den här
bilden när familjen gör något så ofarligt och vardagligt
som dansar till Smågrodorna. Eftersom
personerna är bortredigerade kan man sätta in
sina egna minnen i bilderna. Eller den här …
(båda skrattar när de tittar på bilden med en svärtad
huckleförsedd kvinna bredvid en barnvagn)
CO – Den är så typisk. Det är häxan från Hans
och Greta, den onda féen i Törnrosa. Det är allting
en mamma eller pappa är skräckslagen inför,
att inte kunna skydda sitt barn. Ett helvete för
vem som helst med föräldrarinstinkt.
– I skräckfilmen finns inget så utsatt som ett
oskyldigt barn men det finns heller inget så
otäckt som när ett barn är elakt.
Sten Eklund #6
Kullahusets hemlighet
PH – Kullahusets hemlighet är en svit etsningar
där den påhittade vetenskapsmannen Palléen hittar
ett övergivet samhället och dokumenterar det. Det
helvetiska här är väl att det inte finns något spår av
liv, bara byggnader och teknik.
CO – Som i en skolbyggnad på kvällen. Det är
roligt att det verkligen liknar en upptäcktsresandes
dokumentation. Nördigt. Men visst är det ett
återkommande tema, att det hemska är en brist
på människor?
– Ja, att något fattas kan vara skrämmande.
Francisco de goya #7
Krigets fasor
PH – Men i den här sviten är det ingen brist
på människor eller mänskliga gärningar. Goya
gjorde dem som ett socialreportage från Napoleonkriget.
Det är ohyggliga saker människor gör
mot varandra här. Det är tidiga protestbilder.
CO – Det är svårt att ta in tortyrscen efter
tortyrscen. Men något som är tydligt är att det
fanns mycket kreativitet när det gäller att plåga
sina medmänniskor även på tidigt 1800-talet.
Dick Bengtsson #8
PH – Han är en av klassikerna inom svensk
konst. Han har hakkorset som en återkommande
symbol. Det ligger nära till hands att tolka
det som en allestädes närvarande ondska.
– Han patinerade sina målningar med lack
och olja. Han smutsade ner dem. Målningarna
är inte bra i gängse mening men de är dåliga på
rätt sätt. Då blir det god konst.
CO – De två som heter Maskinen känns inte
bra. Det ser ut som en korsning av olika verkstadsmaskiner
som kap- och borrmaskin, men något
gör att man tror att den är till för att skada.
– Ett tortyrredskap.
• Helvete visas till 1 april. Museet är öppet tis- till fredag
11-17, helger 11-16. Torsdagar kvällsöppet till 20.
11

12
väster
Det luktar nybakat bröd. I köket förbereds
förmiddagsfikat. På det stora golvet är det
än så länge glest med barn som tultar runt
men i jämn ström rullar fler barnvagnar in
på Kristinebergs öppna förskola.
– Det är alltid trevligt att komma hit, det är
mycket barn och det finns mycket att göra,
säger Peter Ström från Dalsjöfors.
Papporna
N
Peter Ström är här med dottern
Alva, 13 månader. Hon ser
ut att trivas och Peter Ström får
flera gånger lyfta ner henne från
bord och stolar. Att klättra verkar
kul. Peter Ström brukar komma till
Kristinebergs öppna förskola tillsammans
med kompisarna Andreas Nygren från Hestra
och Heiti Ernits från Viskafors.
– De har hunnit vara hemma med sina
barn något längre än jag så det har blivit att
jag har hängt på deras ritual med öppna förskolan
på onsdagar, berättar Peter Ström.
V Ö
Andreas Nygren är hemma med sitt tredje
barn och är nu här med Alicia, 15 månader.
Han har varit här med sina äldre barn också.
– Det är trevligt att komma hit och träffa
andra. Alicia gillar att vara här och jag tror
Stadsdelsförvaltningen väster
redaktör: Emma Svensson
e-post: emma.svensson@boras.se
facebook.com/stadsdelvaster
runt det
blå bordet
Andreas Nygren med dottern Alicia,
Heiti Ernits med sonen Felix och Peter
Ström med dottern Alva brukar träffas
på Kristine bergs öppna förskola för att
umgås med andra föräldralediga.
Kristinebergs öppna förskola har blivit en naturlig
att det är bra för barn att träffa barn i samma
ålder. Sen har de goda frallor förstås.
Alla tre är överens om att det är kul att gå
hit med sina kompisar men även att träffa
andra föräldrar.
– Borås är inte så stort och det är vanligt
att man träffar folk som man har gemensamma
beröringspunkter med, säger Heiti
Ernits.
Han och sonen Felix som är 20 månader
brukar ta bussen från Viskafors till Kristinebergs
öppna förskola och även om det spelar
roll att kompisarna är här så betonar han att
det också är ett ställe med ett bra rykte
– Det är kanon här, kul att träffa andra
föräldrar och barn. Dessutom är det bra pedagoger
som jobbar här, säger Heiti Ernits.
En vanlig dag kommer det cirka 30–35 vuxna
till Kristinebergs öppna förskola för att
delta i olika aktiviteter. Med sig har de allt
från ett till fyra barn. Förskolan anordnar
bland annat ”Kryp in” med sagostunder, babykafé,
spädbarnsmassage och ”miniröris”
– gymnastik för de små. Den här morgonen
läser förskolläraren Barbro Davidov sagor
för ett av barnen. Hon har varit med sedan
starten 2002 och kollegan Marita Walter
kom 2005 då antalet besökare växte. Barbro
Davidov och Marita Walter konstaterar att
antalet pappor har ökat stadigt sedan dess.
– I början var det en liten grupp trogna
pappor här men nu är det betydligt fler.
Vi ser att det även kommer pappor på babykaféet
som är för riktigt små barn, säger
Barbro Davidov.
Andreas Nygren tror att lokalen är en
anledning till att det är ovanligt mycket pappor
på Kristinebergs öppna förskola.
– Den är stor och det finns plats för mycket
lek. De flesta pappor är ju hemma när barnen
är lite äldre och då är det viktigt med
stora ytor och mycket leksaker.
Med Alicia har han tagit mer ut mer av
föräldraledigheten än sin fru.
– Det var en liten kamp, men hon tog mer
föräldraledigt med våra två äldre barn, säger
han.
Marita Walter betonar att de inte vet om det
är fler pappor som är hemma idag eller om
det är så att de som är lediga väljer att besöka
den öppna förskolan i större utsträckning
än tidigare. Oavsett vilket så har ”det blå

mötesplats för föräldralediga
pappabordet” blivit ett begrepp på förskolan,
mest på skoj förstås men faktum är att det lätt
blir så att pappor drar sig till varandra.
– Kanske beror det på att papporna fortfarande
är i minoritet och att det då blir så att
man drar sig till varandra, funderar Andreas
Nygren.
– Men det är inget självändamål att hänga
med andra pappor. Fast det blir ganska naturligt
så för oss eftersom vi tre är kompisar
sedan tidigare, säger Peter Ström.
När klockan slår tio är det dags för den
Kristinebergs öppna förskola
Kristinebergs öppna
förskola ligger på Kristinegränd
3 och delar
lokaler med Kristinebergs
bibliotek. Alla föräldrar
och barn mellan noll till
fem år är välkomna.
Öppettider: måndag,
onsdag och torsdag
klockan 9–15. På tisdagar
är det öppet 9–12 och då
är det babykafé.
Praktiskt: Ta gärna
med din egen lunch, det
finns mikrovågsugnar att
värma mat i. Förmiddagsfika
finns att köpa.
För de äldre barnen:
Under våren fortsätter
höstens satsning ”Sen
dagliga sångstunden. Barbro Davidov leder
klassiker som ”Mormors lilla kråka” och ”I
ett hus vid skogens slut” sjungs med stor
entusiasm av föräldrarna samtidigt som barnen
gör rörelser till efter bästa förmåga.
– Vi brukar alltid försöka vara med på
sångstunden, det är alltid trevligt, säger
Peter Ström.
emma svensson
• Kristinebergs öppna förskola ligger på
Kristine gränd 3 och är öppen mån-, ons- och
torsdag klockan 9–15 och tisdag 9–12.
eftermiddag med Marita
och Magnus” där det en
eftermiddag i veckan är
öppet för lite äldre barn
mellan sex och nio år
med möjlighet att pyssla,
leka och få hjälp med
läxläsning. Som vanligt
är det föräldrarna som
ansvarar för barnen.
Bild: ANNA SIGGE
Se dina politiker
arbeta för dig
Stadsdelsnämnden Väster är först ut av Borås
Stads nämnder – Kommunsstyrelsen undantaget
– att sända sina sammanträden direkt
på webben. I slutet på förra året smygstartade
förvaltningen med att via en enkel webbkamera
ge alla möjligheten att se mötena.
– Detta är ett steg på vägen i vårt arbete
att bli mer tillgängliga för våra medborgare,
tanken är att det i framtiden ska gå att
ställa frågor på allmänhetens frågestund på
chatt eller via twitter, säger stadsdelschefen
Malin Aronsson.
En hjälpande hand
i föräldrarollen
Cope är en utbildning för föräldrar som
vill utveckla sitt föräldraskap. Nu har en
ny kursomgång just börjat, den 20:e i ordningen.
– Att vara förälder är härligt samtidigt
som det ibland kan vara svårt, så deltagarna
brukar tycka att det ger ett gott stöd att
träffa andra föräldrar, säger Tina Brodin
som är kursledare och jobbar med föräldrastöd
i stadsdel Väster.
Cope-kursen är uppdelad i två grupper,
en för föräldrar till barn mellan tre och tolv
år och en för tonårsföräldrar. Cope är ett
kanadensiskt föräldrautbildningsprogram
och står för Community Parent Education
Program. Är du intresserad av stöd och råd
i ditt föräldraskap finns information och
tips på föreläsningar på boras.se/foralder.
Björkhagas höns
vilar sig i form
Äldreboendet Björkhaga i Seglora har tre
hönor och en tupp i ett hönshus personalen
byggt själv av pallkragar. Just nu är
hönorna inne på vintervila i ett isolerat
hönshus men det finns stora planer på att
rusta upp det egna hönshuset. Ryktet säger
att hönorna har lagt en väldigt massa ägg
under hösten och vintern.
– Nu hoppas vi att värptakten håller i sig
under våren
och sommaren
så våra
boenden får
färska ägg
till frukost,
säger Ingegerd Berggren,
enhetschef på
Björkhaga.
Hönorna heter
Madelene, Justina och
Bettan och tuppen Per. De
är av rasen Maran.
13

14
öster
Inför sjunde klass valde Justine
Hermansson från Brämhult
att byta till Bodaskolan.
Det har hon aldrig ångrat.
– Det är bra att kunna jämföra. Här
får jag kompisar från hela världen.
Den ljusnande framtiden
N
Mångfald bland elever, hög lärartäthet
och stort engagemang.
Det är framgångsfaktorer för
Bodaskolan. Gülsen Özdenkos,
områdeschef för skola i stadsdel
Öster, menar till och med att skolan
är en av Borås bästa skolor.
– Efter skolan ska eleverna ut i den värld vi
lever i idag. Att redan som unga få erfarenhet
av andra språk och kulturer är ett plus.
Vill de arbeta internationellt i framtiden har
de erfarenhet av att jobba i team med människor
med olika bakgrund. De har med sig
en ökad problemlösningsförmåga och kulturell
kompetens, säger hon.
En av skolans starkaste kort är upptag-
V Ö
Stadsdelsförvaltningen öster
redaktör: Sharon Raoufi
e-post: sharon.raoufi@boras.se
boras.se/stadsdeloster
Mångfald rustar eleverna för arbetslivet
ningsområdet, tycker Gülsen Özdenkos.
Området är stort, elevernas bakgrund varierar
och den mix som blir resultatet leder till
en alldeles speciell stämning på skolan.
– Ja, jag tycker att skolan har en egen själ,
men det är svårt att sätta fingret på vad det
handlar om. Jag tror att blandningen av kulturer
är en av hemligheterna och att eleverna
här är öppna och lätta att nå, säger rektor
Jerry Andersson.
Samtidigt är mångfald och integration inget
man problematiserar. Den kommer naturligt,
menar de.
– Det är också det framtidens samhälle behöver.
En av de efterfrågade kompetenserna i
framtiden, globalt, är att kunna ingå i multikulturella
grupper, säger Gülsen Özdenkos.
– Vi har också specialklasser för barn med
rörelsehinder och barn med språkstörning.
Det ökar mångfalden ännu mer och jag tror
att de bidrar till ökad tolerans, säger Jerry
Andersson.
Justine Hermansson i 9 A bekräftar bilden
som målas upp. Inför sjunde klass valde hon
att byta från den friskolan hon gick i till Bodaskolan.
Och det har hon aldrig ångrat.
– Jag har ju gått på tre skolor och tycker
helt klart att den här skolan är bäst. Här
finns så många kulturer och vi lär oss att
umgås med olika människor, säger hon.
Med erfarenheter av många lärarlösa lektioner
är hon också glad att Bodaskolan har
gott om personal. Förutom att lärarna är
med i klassrummen är de engagerade och
kunniga också, menar Justine Hermansson
och får medhåll av kompisen Lisa Jobrant.
– En bra lärare ska inte favorisera några
elever, alla ska få lika mycket uppmärksamhet.
Och så får de inte stressa fram kunskapen,
utan ge det tid. Det gör man här, säger
Lisa Jobrant.
Närvarande lärare är en förutsättning för
god undervisning, menar rektor Jerry Andersson.
– Vi tror helt enkelt inte på lärarlösa lektioner.
Det behövs kompetent personal på

Justine Hermansson och
Lisa Jobrant i 9A tycker
om lärarnas engagemang
på Bodaskolan.
finns här
plats för att kunna ge eleverna vägledning och
trygghet i lärandet, säger han.
– Dessutom har vi många kringresurser, som
en väl utbyggd elevhälsovård, fritidsledare i
skolverksamheten, och skolbibliotek med bibliotekarie,
tillägger han.
Så upplever också eleverna trygghet under
sina skoldagar. Årets folkhälsobokslut rapporterar
att 85 procent upplever Bodaskolan
som en trygg skola. Det är över genomsnittet
för Borås.
– De dagliga bekymmer som kan uppstå
har vi bra beredskap för. Vi tar tag i problem
omedelbart, säger Jerry Andersson.
För Justine Hermansson och Lisa Jobrant är
snart högstadiet slut och gymnasiet närmar
sig med stormsteg. Men de känner sig väl
förberedda.
– Jag som är intresserad av musik funderar
på en gymnasieskola i Göteborg som
har inriktning musik. Annars blir det nog
samhällsvetenskapsprogrammet på Bäckängsgymnasiet.
Något med mycket samhällsveten-
skapliga ämnen blir det i alla fall, säger Justine
Hermansson.
Språkintresserade Lisa Jobrant funderar på
humanistiska programmet.
– Det finns en utbildning som kallas language
studies där man får lära sig fem språk. Jag
vill också att utbildningen ska ge behörighet
till högskolan och jag tror jag har nytta av
språk vad jag än vill göra i framtiden.
Gymnasiet lockar för de båda niondeklassarna.
– Det ska bli roligt och spännande, säger
Justine Hermansson.
– Jag är lite orolig för att välja fel program.
Fast då kan man ju alltid byta, säger Lisa
Jobrant.
– Ja, jag bytte ju till Bodaskolan, säger Justine
Hermansson.
monica carlsson
• Vill du veta mer ring Bodaskolan, 033-35 79 09,
eller områdeschef skola, Özdenkos Gülsen,
033-35 38 59 eller gulsen.ozdenkos@boras.se.
Bild: ANNA SIGGE
Dalsjöfors satsar
på barn och unga
Under januari öppnade Dalsjöfors första
öppna förskola och en nybyggd fritidsgård
på Boråsvägen 9.
På Öppna förskolan erbjuds bland annat
aktiviteter, sångstunder och sagoläsning på
måndagar och onsdagar.
Fritidsgården vänder sig till alla ungdomar
mellan 13 och 18 år och erbjuder bland
annat pingis, dart, tv-spel och skapande
verksamhet fem vardagkvällar i veckan. Fritidsgården
har dessutom ett kafé.
Den nya lokalen och dess utökade verksamhet
är en satsning på områdets barn och unga.
HEJChristine Löthman, förskollärare,
Södergårdens
förskola …
… som efter ett eget initiativ har börjat
använda en surfplatta som pedagogiskt
verktyg.
Hur kommer det sig?
– När jag köpte min läsplatta blev jag nyfiken
på vilka appar det fanns för barn. Allt
eftersom jag hittade fler appar tog jag med
läsplattan till jobbet och nu används den
flitigt på förskolan.
Vad används den till?
– Till språkträning, matematik och socialt
samspel. Barnen får leka med siffror, bokstäver
och färger i till exempel pussel och
memory.
Hur reagerar barnen på läsplattan?
– De är nyfikna och gillar den jättemycket.
De som annars inte tycker om att spela traditionella
spel gillar läsplattan. Jag upplever
att de lär sig på ett lustfyllt sätt. De har roligt
och leker fram kunskaper.
Är det någonting som du kommer att
fortsätta med?
– Jag önskar att vi hade läsplattor på förskolorna!
Den är ett bra komplement till
annat material vi använder.
Den goda responsen från barnen har gjort
att frågan om surfplattor i undervisningen
har väckts i områdesledningen för förskolan.
15

16
norr
Några av de boende på Vesslans
vård- och omsorgsboende sitter i köket på.
De gnabbas samtidigt som de skalar morötter.
– Det blir ju inget kvar av morötterna
när du skalar, säger den ena.
– Men det är ju för att jag hör dåligt
med ögona, svarar den andra.
– Du får väl ta av dig glasögonen då.
Sen skrattar de hjärtligt och håller om varandra.
N
Vid spisen står Zeliha Bijedic,
en av medarbetarna, och rör i
en stor kastrull. Det doftar gott
och jag sticker ner näsan – kålsoppa.
Händelsevis en favorit hos
mig och så även bland de boende på
Vesslan. Till soppan serveras pannkakor med
sylt och grädde.
På Vesslans vård- och omsorgsboende lagar
personalen all mat på plats. Det har de gjort
sedan verksamheten startade 1991. Zeliha Bijedic
och hennes kollegor Britt-Marie Ceder
och Gunilla Olofsson berättar om maten
och hur de går tillväga.
V Ö
Stadsdelsförvaltningen norr
redaktör: Elisabeth Eliason
e-post: elisabet.eliasson@boras.se
facebook.com/stadsdelnorr
En gång i veckan levereras råvarorna till
den matsedel som de planerat ihop tillsammans.
De serverar frukost, lunch och kvällsmat
och självklart elva-kaffe och eftermiddagskaffe.
Men sen finns det även utrymme
för tidig frukost, en nattmacka eller andra
mål – allt efter de behov som kan uppstå.
Ett nattmål kan göra susen för någon som
inte kan sova och en minifrukost innan den
riktiga frukosten är ofta nödvändig för den
som behöver sin medicin på morgonen.
Varje dag har någon ur personalen hand om
köket och lagar då det som står på menyn
för dagen. Grunden är husmanskost. Potatis
finns med nästan varje dag i någon form, det
blir fisk två dagar i veckan och på helgerna
blir det lite finare och kanske med en extraknorr
på dukningen. När en ny person flyttar
in, frågar personalen alltid vilken sorts
mat den nyinflyttade gillar.
– Den ovanligaste önskekosten vi fått är
Vesslans vård- och omsorgsboende består
av två avdelningar för demensjuka personer
och har totalt 17 platser. Under 2012
flyttar Vesslan till det nya boendet på
Margaretagatan. Maten kommer även i
fortsättningen att tillagas på boendet.
Sinnesretande matlagning
pizza, berättar Britt-Marie Ceder och tilllägger
att det inte är någon vanlig favoritmat
för generationen som bor på Vesslan nu.
Men pizza har stått på menyn. Både hemlagad
och inhandlad från pizzeria.
Fördelarna med att laga mat i samma hus
som de äldre lever och rör sig i, är många.
Matlusten ökar hos de flesta eftersom de
hinner känna de goda dofterna innan det är
dags för mat. Dessutom finns möjligheten
till flexibilitet. Om en boende inte får i sig
tillräckligt med näring, finns möjligheten
att dryga ut enskilda portioner med lite olja
eller grädde.
De flesta som flyttar till Vesslan och den
hemlagade maten brukar snarare gå upp i
vikt, vilket oftast är något positivt då det är
vanligt att äldre personer blir undernärda
eftersom de äter för lite. När maten lagas på
plats är det också enkelt att mixa maten för
dem som har tugg- och sväljsvårigheter.

Bild: ANNA SIGGE
väcker livslust
Mat kan också fungera som läkemedel.
För en diabetiker krävs särskild kost och
för den som har ett sår, behövs mat med ett
högt energiinnehåll. Det finns också forskning
som visar att det finns många positiva
effekter av nattmål. Risken för att ramla
minskar till exempel för dem som går upp
på natten, om de ätit något innan de gått
och lagt sig.
Många av de piggaste som bor på Vesslan
brukar vara med och skala potatis, diska och
baka. En del av de boende kanske har glömt
många färdigheter och erfarenheter de lärt
sig tidigare i livet, men hur man bakar kommer
tillbaka till dem när de sätter händerna
i en kakdeg.
– En gång skulle vi baka några olika sorter,
berättar Gunilla Olofsson, och när några av
de boende satte igång att rulla kakor fick vi
springa som tättingar mellan bakbordet och
ugnen för att hinna med deras tempo.
Lena Arvidsson har varit chef på Vesslans
vård- och omsorgsboende i två år och hon ser
bara fördelar med att maten tillagas på plats.
– Maten är en del av omvårdnaden, menar
hon. Jag tycker det är fantastiskt att det går
att ge de boende den här servicen. Sen är
det också väldigt roligt att medarbetarna är
så entusiastiska, säger Lena Arvidsson och
ger sina kolleger en glad blick.
Vid elva-kaffet kommer frågan om favorit
rätt upp. Kan de boende ha klassiker som
fläsk med löksås eller kanske söndagsstek
med potatis och ärtor som favoritmat? Eller
kanske är det hamburgare?
Nej, gemensamt kommer de fram till att
alla maträtter som är vällagade är goda.
elisabeth elisason
• Vill du veta mer kontakta enhetschef
Lena Arvidsson, 033-35 82 80
eller lena.arvidsson@boras.se
Rena kinesiskan
i Erikslund
Om du börjar årskurs 7 till hösten och vill
lära dig ett ovanligt språk, ska du söka dig
till Erikslundskolan. Till hösten finns nämligen
möjligheten att studera mandarin,
som är en annan benämning på standardkinesiska.
Kom och tyck till
– möt politikerna
Under 2012 kommer Stadsdelsnämnden
Norr att lägga några av sina sammanträden
utanför centrum. Under den första
halvtimmen av varje sammanträde är
det allmänhetens frågestund. Då är du
välkommen med dina frågor och synpunkter,
som kan handla om allt ifrån
förskola och skola till äldreomsorg eller
andra medborgarfrågor. Den 29 mars är
du välkommen till Borgstena, 24 maj till
Vänga och 27 september till Bredared. På
boras.se/stadsdelnorr kan du läsa mer om
Stadsdelsnämnden Norr och få information
om tid och plats.
På Sjöbo finns
Trollskogen snart
Under våren öppnar Trollskogen på Barnhemsgatan
på Sjöbo. Trollskogen är en ny
avdelning på Trollgårdens förskola.
I centrala Borås öppnar Östermalmsgårdens
nybyggda förskola i augusti. Samma
månad är planen att Ljungagårdens
förskola i Fristad ska öppna i nybyggda
lokaler. Vill du veta mer: gå in på
boras.se/stadsdelnorr och välj Förskolor.
Du vet väl att du
kan följa stadsdelschef
Bo Drysén
på twitter.com/bodrysen.
Bild: BILDARKIVET.SE
15 17

18
lättläst
Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar
i såklartborås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter.
Finsk förskoleavdelning öppnas
Borås Stad har beslutat att finsktalande
ska ha rätt till service på sitt språk.
Nu planerar kommunen en förskoleavdelning
med bara finsktalande barn.
Den ska vara på Bäckaryds förskola
nära sjukhuset.
Den som vill ha sitt barn i finsk
förskola
kan ringa till sitt stadsdelskontor.
Sidan 2
Tisdags-underhållning
Tisdagkvällarna på Kulturhuset
erbjuder kultur för alla
med teater, samtal och konsert.
I vår handlar det om hur man
gör teater,
om döden och helvetet i vår
moderna värld,
och om hur man når inre frihet.
Biljetterna är gratis
men det gäller att vara tidigt ute
innan de tar slut.
Sidan 9
mötesplats för föräldra-lediga
Öppna förskolor kan vara en bra
träffpunkt
för föräldrar som är lediga
för att vara hemma hos
sina småbarn.
Till Kristinebergs öppna förskola
kommer allt fler lediga pappor med
sina barn.
En vanlig dag kommer
drygt 30 vuxna
med sina barn
till aktiviteterna på öppna förskolan.
I januari har det öppnat en ny öppen
förskola
på Boråsvägen i Dalsjöfors.
Sidan 12–13
många kulturer i samma skola
Justine Hermansson har gått på tre
olika skolor.
Hon tycker att Bodaskolan är bäst.
Särskilt tycker hon om att eleverna
kommer från många olika kulturer.
Här får jag kompisar från hela världen,
säger Justine.
En av rektorerna på Bodaskolan heter
Jerry Andersson.
Han tycker att skolan har en egen själ
och att mångfalden bland eleverna
är något som känns naturligt.
Sidan 14–15
Boende får hjälpa till
med matlagningen
Vesslan är ett vårdboende
för dementa.
Det ligger på Torstensonsgatan.
På Vesslan lagar personalen all mat
efter en matsedel de själva planerat.
Det går också att få något extra,
till exempel tidig frukost eller
en nattmacka.
De som bor på Vesslan
får också hjälpa till med matlagningen.
Sidan 16–17
Borås Stad arbetar
med en framtids-visionen
Borås Stad arbetar med att göra en
vision.
Det är som en bild
av hur Borås ska vara i framtiden.
Många har varit med och gett idéer till
visionen.
Mycket handlar om hur skolorna kan
utvecklas
och om hur unga och gamla
kan mötas mer,
liksom invandrare och svenskar.
Kommunfullmäktige ska besluta om
visionen
som blir ett mål att arbeta för.
Du kan själv vara med och lämna
idéer,
på ett bibliotek eller på webben;
boras.se/2025.
Sidan 20
Helvete på konstmuseet
Vårens utställning på Borås
Konstmuseum
heter Helvete.
Den visar konstverk som kan vara otäcka
eller skrämmande.
I en artikel i Såklart Borås
samtalar chefen för konstmuseet,
som heter Pontus Hammarén,
med tidningens redaktör Charlotte
Ohlsson
om konsten och det tråkiga i livet.
Sidan 10–11
Ensamma flykting-barn
kommer till Sjuhärad
En del flyktingar kommer ensamma
till Sverige
trots att de bara är barn.
Nu ska kommunerna i Sjuhärad
samarbeta om att ta emot sådana barn.
Nio flyktingbarn ska få ett hem i Borås
i år.
Men det är svårt att hitta familjer
som blir ett bra hem åt barnen.
Barnen behöver ofta mycket stöd
efter att ha flytt från sitt eget land.
Sidan 6–7
många behöver en god man
Sture Karlsson arbetar som god man.
Det betyder att han sköter pengarna
åt någon som har svårt
att ta hand om sin egen ekonomi.
Överförmyndar-myndigheten
i Borås Stad
skaffar goda män åt dem som behöver.
Ungefär 700 personer i Borås
har fått hjälp av överförmyndaren.
Sidan 8
vigsel i Stadshuset
Många väljer att gifta sig borgerligt
istället för i kyrkan.
Då kan man gifta sig i Stadshuset.
I det här numret följer Såklart Borås
när Marie Götesson och Stefan
Gustavsson
gifte sig i Stadshuset.
Sidan 4-5

Vad tyckte du bäst om
att läsa i det här numret
av Såklart Borås?
Namn
Gatuadress
Postadress
FISKE
OCH
ORIEN-
TERING
GRÄS-
STJÄLK
MÅL-
NINGS-
MATE-
RIAL
FÖR-
BAND
INOM
FLOTTA
KAN
FINNAS
FÖR DIN
TV
DELFIN
ORKES-
LÖS
NÖT
REGLAR
DU MED
ÖPPNA
ELLER
ÄRLIGA
GÅR
SOLEN
OM AF-
TONEN
PRIMA-
DONNA
SMALT
SUND
KRÅK-
FÅG-
LARNA
KÄND
BERG-
HAGEN
FÖR TRA-
SIGT ÅK
MOTOR-
VÄG
SKOTSK
KJOL
Ö I LILLA BÄLT
PÅ
SVENSK-
TOPPEN
GÖR
DET I
VASA-
LOPPS-
SPÅRET
DET
GJORDE
ZLATAN
FOTREG-
LAGE
TRIPP
TAS TILL
KAFFET
BIB-
LISK
FÖRST-
LING
PRATAR
DU MED
STOR
UGGLA
YTT-
RADE
SKIVA
FÖR
UGNEN
BJÖRN-
TASS
TALAS
I IRAN
DET VAR
CARO-
LINA
KLÜFT
TENNIS-
ÄSS
VÄLMÅ-
ENDE
ÄR VÄL
EN DEL
BOVAR
POTEN-
TAT
FÅGEL-
BO
KROAT.
BIFLOD
TILL
DONAU
DET
GJORDE
KATTEN
RYSSJA
FÅR DU
PÅ VISS
LÄKTARE
DET
GÖR
KORNA FLÄTAT
MUNTRA
SNÖRE
PERSAS
TRÄTO-
BRODER
JAN
DRAG-
DJUR
MUSIK-
SKIVA
HEMLIG
AGENT-
VERK-
SAMHET
LUGNA
SIG
FYLLA
NUMERA
PLATT
ENER-
GISLAG
FERIER
VÄR-
DERA
NÄSTE
- - - - -
TVÅ
TER-
MINER
UNGE-
FÄR
SOM
TWIGGY
© 2012
Ulf
Thorén
PLAGG
RINNER
FRÅN
ETNA
HOCKEY-
BRÖDER
BIKINI-
VOKALER
PJÄS
PÅ
SCHACK-
BRÄDE
LÄMNAS
ENSAM
ÅT
SITT
NOAKS
BÅT
KORT FÖR
TEXAS
LÅNG-
BENT
PIPPI
KADAVER
EN ULF
I KOM-
MUN-
TOPPEN
DET
GÖR JU
FOTO-
GRAFEN
korsord
Skicka in din lösning
och svar på frågan till
Såklart Borås
501 80 Borås
senast 12 april så har du chans
att vinna ett litet men trevligt pris.
PISTOL
GÅTT
GENOM
VATTEN
FRAM-
STÄLLA
BILDER
FÖR-
TJU-
SANDE
KAN
VISSA
TENTA-
MENS-
UPP-
GIFTER
VARA
tre vinnare från vinternumret: Greta-Marie Persson, Jörgen Genberg, Maija-Liisa Svensson. Tack för alla svar och åsikter!
19

såbraborås
Mänskliga möten, bra relationer och
omtanke om andra är vad som gör
människor lyckliga. Att boråsarna har
förstått det här, visar sig allt tydligare
ju längre arbetet med att ta fram en
vision framskrider.
mÖTESPLATS BORÅS
Boråsarnas vision är en omtänksam stad
Runt om i världen pågår forskning om vad
lycka är och hur människan kan uppnå detta
eftertraktade tillstånd. Bland annat det talade
Chalmersprofessorn John Holmberg om
när han var i Borås i höstas för att inspirera
i arbetet med att ta fram en vision för 2025.
Sådant som är dåligt för miljön – som att sitta
i bilköer – gör människor olyckliga.
Det som man blir lycklig av – att umgås
med andra – är å andra sidan helt oskadligt
för miljön. I en tid där många bekymrar sig
över miljöförstöringen och ett samhälle med
allt större konsumtion, är det en oerhört värdefull
insikt.
Sambandet bygger på internationell forskning,
men när nu hundratals tankar om hur Borås
kan se ut i framtiden sammanställs, är det glasklart
att forskningen kan tillämpas på en lokal
nivå.
Många vill ha bort bilarna helt från centrum
och istället ta sig fram med hjälp av modern,
energisnål kollektivtrafik. Det man vill se är
ett centrum där människor kan bo, arbeta och
umgås.
Många talar också om de så kallade mjuka
värdena – till exempel om hur enskilda personer,
kommunen och näringslivet skulle kunna
samverka för att alla barn som växer upp i
Borås får en riktigt bra start i livet.
Hans Forsman är projektledare för arbetet
med att ta fram en vision och har varit ute
och pratat med en mängd olika grupper om
Borås framtid.
– De här mjuka värdena dyker upp överallt
och lyfts upp från de mest oväntade håll.
Bland annat talar representanter från näringslivet
engagerat om hur skolorna måste utvecklas
och om hur de själva skulle kunna hjälpa
till, berättar han.
Många talar också om integration, inte bara
Sandwalls plats är ett direkt resultat av Borås Stads
strategi från 2002. Nu när en vision för 2025 ska tas
fram, står det mänskliga mötet åter i fokus.
mellan svenskfödda och invandrare, utan också
mellan unga och gamla. Det handlar om
att hjälpa varandra och lära av varandra på ett
sätt som inte bara känns bra för individen,
utan också är bra för hela samhället genom
att kunskap och idéer tas tillvara och leder
utvecklingen framåt.
– Just nu funderar vi mycket över hur man
kan ta tillvara de här fina önskningarna och
integrera dem i en vision som verkligen kan
göra skillnad, säger Hans Forsman. Det gäller
ju att hitta konkreta sätt att driva på en
utveckling i en riktning där de mänskliga värdena
tillåts ta större plats än idag.
Vision Borås 2025 ska antas av Kommunfullmäktige,
men när det blir är ännu inte
bestämt.
annika klemming
• Vill du vara med och tycka till? Gå in
på boras.se/2025 eller besök ett bibliotek.
Där finns det mer information och tipslådor.
Bild: SUPERSTUDIO