10. Stockholm Vattens Allmänna krav på leverantörer i

Avdelning Investering
Christina Nyberg
2011-12-06 1 (1)
Styrelsen för Stockholm Vatten VA AB
Stockholm Vattens Allmänna krav på leverantörer i upphandlingar.
Anmäler för styrelsens kännedom om Stockholm Vattens allmänna krav avseende
ekonomiska och finansiella krav samt krav med miljö- och sociala hänsyn som ställs på
leverantörer i upphandlingar.
Gösta Lindh
Verkställande direktör
Christina Nyberg
Avdelningschef

Leverantörskvalificering/urval
”Stockholm Vatten är en stor upphandlare och därmed viktig aktör på marknaden. Bolaget
ska handla ”vitt”. Det är därför viktigt att bolaget ställer sådana krav att man säkerställer
det.”
Kvalifikationskrav är de krav som en upphandlande enhet ställer på leverantörerna i den
aktuella upphandlingen. Kraven avser leverantörens finansiella och ekonomiska ställning
samt tekniska förmåga och kapacitet.
I kvalificeringsfasen ingår även en prövning av om anbudsgivaren fullgjort sin skyldighet att
betala skatter, socialförsäkringsavgifter, gjort sig skyldig till brott i yrkesutövningen och
dylikt.
Syftet med kvalifikationsprövningen är att fastställa om leverantören har den kapacitet,
erfarenhet, organisation, ekonomiska förutsättningar mm som den upphandlande enheten
anser erfordras för det aktuella uppdraget/leveransen.
En upphandlande enhet kan endast ställa sådana krav på leverantören som enheten anser vara
nödvändiga i förhållande, ha ett naturligt samband och stå i rimlig proportion till det som ska
upphandlas.
För att säkerställa ovanstående genomför Stockholm Vatten sina upphandlingar enligt
följande:
Krav på leverantörer
Kraven som får ställas på en leverantör i leverantörskvalificeringsdelen måste följa de
grundläggande principerna med hänsyn tagen till det som upphandlas. För att kunna
kvalificera anbudsgivare/-sökande måste den upphandlande enheten ställa tydliga krav. De
som uppfyller kraven får gå vidare. För varje krav som ställs ska den upphandlande enheten
redogöra för anbudsgivarna/-sökandena hur de ska visa att de uppfyller kraven. Till varje krav
kopplas alltså ett bevis. Ett bevis går inte att pröva i sig om det inte kopplas till ett krav. I
LOU och LUF beskrivs detta i kapitel 10 och 11.
Blanketter för kontroll av svenska leverantörer
Skatteverket har givit ut en blankett som heter "Begäran om upplysningar vid upphandling"
(SKV 4820). Blanketten beställs av den som önskar få in uppgifter om hur ett företag sköter
hanteringen av sina skatter och avgifter. Blanketten finns även i en engelsk version. Det är
den upphandlande enheten som ska inhämta uppgifterna.
Åberopande av annan leverantörs kapacitet
Regler finns i båda lagarna (11 kap. 12 § LOU samt i 11 kap. 5 § LUF) som anger att en
anbudssökande eller anbudsgivare för ett bestämt kontrakt får åberopa andra företags
ekonomiska samt tekniska och yrkesmässiga kapacitet om anbudssökanden/anbudsgivaren
kan visa att han förfogar över de resurser som krävs.

Bestämmelserna bygger på den praxis som EU-domstolen fastslagit i mål C-176/98, Holst
Italia SpA där domstolen uttalat att det är tillåtet för en anbudsgivare (tjänsteleverantör), som
inte själv uppfyller de villkor som krävs för att delta i en offentlig upphandling att åberopa
kapacitet hos en annan leverantör som han avser utnyttja, om kontraktet tilldelas honom.
Anbudsgivaren måste kunna styrka att han har faktisk möjlighet att utnyttja den kapacitet som
han åberopar under den period som omfattas av kontraktet. Detta kan göras bl.a. genom att
han uppvisar ett samarbetsavtal eller liknande med den åberopade leverantören, i vilket den
åberopade leverantören åtar sig att ställa kapacitet till anbudsgivarens förfogande.
Kontroll av varje enskild upphandling om eventuellt brott för uteslutning föreligger
Bestämmelserna innebär inte att enheten rutinmässigt är skyldig att be leverantörerna ge in
handlingar som visar att det inte finns grund för uteslutning på grund av brott. En
utredningsskyldighet föreligger endast när det förekommer grundad anledning anta att
uteslutningsgrundande brott föreligger. På vilket sätt den upphandlande enheten har kommit
fram till en sådan grundad anledning saknar betydelse. Det kan ha uppnåtts t.ex. till följd av
uppgifter som lämnats i massmedia eller av andra leverantörer. En viss prövning av
substansen i uppgifterna är också lämpligt innan en utredning startar. Finns misstanke om
brott bör leverantören åläggas att visa att grundad anledning för misstanke inte föreligger.
Kontroll av om eventuellt brott föreligger
Den upphandlande enheten kan be leverantören att prestera det underlag som krävs för
bedömningen. I de fall där en dom bör begäras in kan den upphandlande myndigheten också
be leverantören att komma in med ett rättsutlåtande om de brott som förekommer i den
ifrågavarande domen omfattas av definitionen av de uteslutningsgrundande brotten. Se
bilagorna 1. Sanningsförsäkran och 2. Antidiskrimineringsklausul.
Om man anser att ett uteslutningsgrundande brott föreligger
Om ett beslut att utesluta en leverantör ska meddelas särskilt eller först i anslutning till
tilldelningsbeslutet får avgöras från fall till fall. Enligt EU-domstolens praxis torde dock en
upphandlande enhet lämna besked i frågan om en uteslutning så snart den har kännedom om
alla omständigheter som behövs för beslutet. Om den upphandlande enheten själv tagit fram
underlag för ett beslut om uteslutning eller om uppgifter kommit fram på annat sätt är det
lämpligt, med hänsyn till kravet på öppenhet, att leverantören bereds möjlighet att bemöta
uppgifter i utredningen innan ett beslut om uteslutning fattas. Se bilagorna 1.
Sanningsförsäkran och 2. Antidiskrimineringsklausul.
Undantag i vissa fall, trots att misstanke om brott föreligger
I regleringen framgår att uteslutning kan underlåtas om särskilda skäl föreligger. Därvid bör
den brottsliga gärningens svårighetsgrad beaktas liksom den tid som förflutit sedan brottet
begicks.
Checklista - tecken på anbudskarteller
Om konkurrerande företag uppträder enligt vissa mönster kan det tyda på att de samarbetar på
ett otillåtet sätt.

Konkurrensverket har tagit fram en checklista över omständigheter som kan tyda på att
företag samarbetar vid en upphandling. Checklistan är tänkt som ett hjälpmedel för
upphandlare. Självfallet kan även andra omständigheter tala både för och emot otillåtna
samarbeten. Se bilaga 3. Konkurrensverks checklista ”Tolv sätt att upptäcka
anbudskarteller”.
Sociala hänsyn
”En god arbetsmiljö och kollektivavtalslika villkor ska också finnas i Stockholm Vattens
upphandlande verksamheter.”
Att ta så kallade sociala hänsyn i samband med en offentlig upphandling är ett sätt för det
allmänna att bland annat främja goda arbetsförhållanden eller tillgodose olika behov hos
medborgarna. Rättspraxis beträffande sociala hänsyn har främst utvecklats av EU-domstolen
och sedermera har bestämmelser införts i upphandlingslagstiftningen. Det finns bestämmelser
i LOU respektive LUF om att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta sociala
hänsyn vid sina upphandlingar där det är motiverat med hänsyn till upphandlingens art.
Begreppet sociala hänsyn är brett och kan innefatta t.ex. arbetsrättsliga frågor såsom
kollektivavtal och arbetsmiljöfrågor, frågor kring tillgänglighet och funktionshindrade, frågor
kring arbetsförhållanden och etik i (framförallt) utvecklingsländer, frågor om
verksamhetsövergång och övertagande av personal, frågor om jämställdhet och
diskriminering i arbetslivet samt åtgärder för att bekämpa arbetslöshet och främja integration
m.m.
Domstolspraxis från 2006-01-16 om att kommunalfullmäktiges beslut om kollektivavtal som
krav vid upphandling strider mot Lagen om offentlig upphandling (LOU, LUF). Med
anledning av detta upphävde dåvarande Länsrätten i Hallands län en upphandling. Dåvarande
Kommun- och finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg, då ansvarig för offentlig
upphandling, uppgav med anledning av denna dom, i en kommentar på Finansdepartementets
webbplats, att det inte är nytt att en upphandlande enhet inte får ställa krav på kollektivavtal
vid offentlig upphandling.
För att säkerställa ovanstående genomför Stockholm Vatten sina upphandlingar enligt
följande:
Sociala hänsyn i samband med offentlig upphandling
Upphandlingslagstiftningen innehåller bland annat bestämmelser om att tekniska
specifikationer bör bestämmas med hänsyn till tillgänglighet för personer med
funktionshinder eller att upphandlande myndigheter eller enheter får ställa särskilda sociala
villkor för hur ett kontrakt får fullgöras. Det finns också möjlighet att utesluta en leverantör
vid brott mot den sociala lagstiftning eller på grund av allvarliga fel i yrkesutövningen som
rör sociala frågor. Genom en särskild förordning om antidiskrimineringsvillkor i
upphandlingskontrakt åläggs vissa statliga myndigheter att i sina upphandlingskontrakt ställa
villkor som syftar till att motverka diskriminering hos leverantören.

Tillämpning av Antidiskrimineringsklausul
En antidiskrimineringsklausul i ett offentligt kontrakt är ett villkor (en förpliktelse) som den
leverantör som tilldelas kontraktet måste acceptera och som reglerar hur kontraktet ska utföras
i vissa avseenden. Den vanligaste typen av antidiskrimineringsklausul är ett kontraktsvillkor
som förpliktigar leverantörer att följa antidiskrimineringslagarna under kontraktets
fullgörande. Se bilaga 2. Antidiskrimineringsklausul.
Miljöhänsyn
”Stockholm Vatten är ett miljöföretag med höga ambitioner och miljökrav i sin egen
verksamhet. Bolaget ska naturligtvis ställa motsvarande krav på entreprenörerna.”
Möjligheter i lagstiftningen att ta hänsyn till miljöfaktorer vid offentlig upphandling
Det finns bestämmelser om miljöhänsyn i såväl LOU som LUF. De omfattar bland annat
tekniska specifikationer och möjlighet att använda specifikationer för miljömärkning,
information om miljöskydd, miljöskyddsåtgärder/miljöledning, utvärderingskriterier och
särskilda villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Bestämmelserna bygger på EG:s
upphandlingsdirektiv där beaktandesats nr 1 hänvisar till EG-domstolens dom i Concordiamålet
C-513/99 där domstolen definierar några viktiga principer för uppställandet av
miljökrav. En upphandlande enhet kan beakta miljökriterier, under förutsättning att dessa
• har ett samband med kontraktets föremål
• är uttryckligen angivna
• är förenliga med de grundläggande EG-rättsliga principerna, särskilt ickediskrimineringsprincipen,
• inte ger myndigheten en obegränsad valfrihet, dvs kriterierna är objektiva och
mätbara.
För att säkerställa ovanstående genomför Stockholm Vatten sina upphandlingar med hjälp av
följande:
Konkurrensverket har gett ut en särskild broschyr om miljökrav i offentlig upphandling och
på vår webbplats finns mer information. Proposition 2006/07:128 (bl a sid 194 ff) innehåller
en hel del information i frågan och Miljöstyrningsrådet ger vägledning och tillhandahåller
kriterier för miljöanpassad upphandling (www.msr.se)
Se även rutin H.7.2.2 Att ställa miljökrav vid upphandling, Bilaga 4.
Uppföljning av kontrakt
Kontroll och uppföljning av kontrakt
Uppföljning är många gånger en försummad del i upphandlingsprocessen trots att det handlar
om att säkerställa att åtaganden som omfattas av ett kontrakt följs. Utan uppföljning kan det
hända att leverantörer inte tar ställda krav på allvar och det kan också strida mot
likabehandlingsprincipen och ett öppet och objektivt upphandlingsförfarande att inte
säkerställa att leverantörens uppgifter kan kontrolleras ( EG-domstolens dom C-448/01)

Dåliga uppföljningsrutiner kan också innebära att leverantörer kan erhålla eller upprätthålla
ett kontrakt på felaktiga grunder vilket drabbar seriösa företag och deras vilja att delta i
offentlig upphandling.

Sanningsförsäkran
SANNINGSFÖRSÄKRAN
Härmed försäkras på heder och samvete att anbudsgivaren eller dennes
ställföreträdare inte är dömd för sådana brott enligt LUF (Lagen (2007:1092) om
upphandling inom områden vatten, energi, transporter och posttjänster) 10 kap 1 §
som innefattar
- deltagande i en kriminell organisation
- bestickning
- bedrägeri
- penningtvätt
Om anbudsgivaren är en juridisk person, gäller ovanstående den som direkt eller
indirekt har ett bestämmande inflytande i organisationen.
Vidare försäkras att anbudsgivaren eller dennes ställföreträdare enligt vad
som avses i LUF (Lagen (2007:1092) om upphandling inom områden vatten, energi,
transporter och posttjänster) 10 kap 3 §
- inte är i konkurs, i likvidation eller under tvångsförvaltning
- inte är föremål för ackord eller för ansökan om konkurs, tvångslikvidation,
tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande
- inte har inställt sina betalningar
- inte är underkastad näringsförbud (gäller ställföreträdare)
- inte är dömd för brott avseende yrkesutövningen (gäller ställföreträdare)
- inte gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen (gäller ställföreträdare)
Om anbudsgivare eller dennes ställföreträdare inte kan lämna försäkran enligt
ovanstående ska en förklaring till detta bifogas. Om försäkring inte kan lämnas
kan detta medföra att anbudet förkastas.
……………………………………………………….
Ort och datum
……………………………………………………….
Underskrift

Anna Arnell 2011-03-25
LATHUND - för tillämpning av antidiskrimineringsklausul
Antidiskrimineringsvillkor är ett särskilt kontraktsvillkor d.v.s. ett villkor för kontraktets
utförande.
• Tillämpningsområdet är begränsat till att omfatta kontrakt avseende tjänster och
byggentreprenader i Sverige. Varukontrakt och kontrakt avseende tjänster och
byggentreprenader i utlandet är alltså helt undantagna
• Antidiskrimineringsvillkoren bör endast gälla vid utförande av tjänst eller
byggentreprenad i Sverige och om kontraktet har
o En löptid på åtta månader eller längre
o Ett beräknat värde på minst 750 000 kr
OBS! Båda punkterna ska vara uppfyllda
En upphandling får inte delas upp i syfte att löptid eller beräknat värde ska
underskridas.
• Vid blandade upphandlingskontrakt där anskaffningen avser såväl varor som tjänster
eller byggentreprenader ska upphandlingen ske enligt de regler som utgör den
värdemässigt största andelen och därmed kan varor alltså komma att ingå. Varor är i
de flesta fall tillverkade innan kontraktsförhållande uppstår och kan där för inte
omfattas av ett villkor om utförande under kontraktstiden. Om det däremot står klart
att varorna kommer att tillverkas på beställning i Sverige kan man välja att tillämpa
antidiskrimineringsvillkoren avseende varorna.
• Endast upphandlingar som har ett kontraktsvärde på minst 750 000 kr omfattas och
alla ekonomiska värden ska beräknas exklusive moms.
Vid blandade kontrakt ingår varor vid beräkningen av det ekonomiska värdet i tjänste-
eller entreprenadkontrakt trots att varor normalt inte omfattas av villkoren.
Allmänna råd
Villkor avseende uppföljning m.m.
Den upphandlande enheten bör ställa upp villkor med innebörden att leverantören förpliktigas
att lämna ut den information som krävs för att kunna följa upp att antidiskrimineringsvillkoren
efterlevs. Detta bör ske genom att man i villkoren anger vilka handlingar och uppgifter som är
nödvändiga för att göra denna kontroll samt föreskriver att leverantören på anmaning ska ge
in dessa uppgifter vid ett visst angivet datum en gång per år eller med annan lämplig
periodicitet. Vidare bör det anges att den upphandlande enheten på begäran inom i villkoren
skälig angiven tid har rätt att erhålla ytterligare information som visar sig vara nödvändig för
denna kontroll (exempelvis stickprovskontroll vid tingsrätt).

De handlingar som en leverantör ska ge in vid ett visst angivet datum kan vara
jämställdhetsplan och andra obligatoriska dokument som avser aktiva åtgärder mot
diskriminering enligt vissa lagar mot diskriminering. Det kan även avse en sanningsförsäkran
att leverantören inte överträtt något förbud mot diskriminering enligt lagakraftvunnen dom (se
dokument ”Sanningsförsäkran Antidiskrimineringsvillkor” i mappen ”Godkända mallar”).

Antidiskrimineringsklausul
§ 1. Leverantören skall vid utförandet av den avtalade tjänste/entreprenaden i Sverige följa vid varje
tidpunkt gällande antidiskrimineringslagstiftning. De lagar som avses för närvarande är 16 kap 8 och 9
§§ brottsbalken, jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i
arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2003:307) om förbud mot
diskriminering, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2006:67)
om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
§ 2. Leverantören är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlande enheten skriftligen
redovisa de åtgärder som vidtagits med anledning av förpliktelserna enligt § 1. Tiden för redovisning
skall vara en vecka, om inte längre tid överenskommits.
§ 3. Om leverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att
förete enligt § 2 eller om leverantören vid utförandet av kontraktet inte uppfyllt sina skyldigheter
avseende aktiva åtgärder enligt de lagar mot diskriminering som angetts i § 1, äger den upphandlande
enheten rätt att säga upp avtalet till förtida avveckling med en i villkoren föreskriven uppsägningstid.
§ 4. Leverantören skall ålägga underleverantör den skyldighet som anges i §§ 1 -3, i enlighet med
följande
• För det första ska villkoren endast omfatta en underleverantör som utför den verksamhet som
uppdraget avser i Sverige och som omfattas av svensk materiell rätt.
• För det andra bör underleverantören utföra en väsentlig del av det uppdrag som
upphandlingskontraktet avser. Det bör normalt vara fallet om uppdraget utgör en procentuellt
stor andel av kontraktsvärdet.
• För det tredje krävs att huvudleverantören har faktisk möjlighet att införa motsvarande
antidiskrimineringsvillkor i avtalet med den aktuelle underleverantören.
§ 5. Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande enheten att dess leverantörer lever
upp till grundläggande demokratiska värderingar skall en lagakraftvunnen dom mot en
straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt de lagar mot diskriminering som angetts i
§ 1 anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlande enheten äger i dessa fall rätt att häva
avtalet.

Leverantör Företag Organisationsnummer
Kontrakt
Försäkran
Underleverantör
Försäkran om
behörighet
Adress Telefonnummer
Postadress e-post
Kontrakt som försäkran avser
Upphandlande enhet som denna försäkran riktar sig till
Denna försäkran avser hets mot folkgrupp och olaga diskriminering enligt 16 kap. 8 -9 §§ brottsbalken
(1962:700). Denna försäkran avser även jämställdhetslagen (1991:443), lagen (1999:130) om åtgärder mot
diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen
(1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2003:307) om förbud mot
diskriminering, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2006:67) om förbud
mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Härmed försäkras att leverantören, eller anställd som leverantören svarar för,
inte enligt dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot
diskriminering enligt dessa lagar. Försäkran avser den senaste
tolvmånadersperioden räknat från den dag då denna försäkran avsändes, dock
tidigast från det att kontraktet trädde i kraft.
Leverantören eller anställd som leverantören svarar för, har enligt dom brutit
mot någon av dessa straffbestämmelser eller något av dessa förbud under
kontraktstiden. Ni ska besvara följande fråga:
Har domen vunnit laga kraft?
NEJ, domen har överklagats, överrättens mål nr……………………………
JA, domen ska bifogas, bilaga……… Ni ska även besvara följande fråga:
Har den lagakraftvunna domen enligt er uppfattning samband med kontraktets
utförande?
NEJ, skriftlig motivering ska bifogas, bilaga……………
JA
Om underleverantör omfattas av antidiskrimineringsvillkoren ska dennes sanningsförsäkran bifogas,
bilaga……….
Jag/vi försäkrar genom min/vår namnunderskrift här nedan att jag/vi är behörig/behöriga att med bindande
verkan för leverantören lämna denna sanningsförsäkran.
Underskrift Ort Datum
Namnteckning
Namnförtydligande/befattning

Anna Arnell 2011-03-24
Kommentarer till användande av antidiskrimineringsklausul
Förordningstexten
I 10 kap. 3 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och
posttjänster finns bestämmelser om vilka krav som får ställas på en leverantör vid offentlig
upphandling.
I 6 kap. 14 § och 15 kap. 14 § lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi,
transporter och posttjänster finns bestämmelser om särskilda kontraktsvillkor. Förordning
(2007:1101). Syftet med förordningen är att öka medvetenheten om och efterlevnaden av lagarna mot
diskriminering. De lagar mot diskriminering som åsyftas i denna förordning har samtliga sin grund i
mänskliga rättigheter.
Att denna förordning endast gäller för uttryckligen uppräkande myndigheter utgör inget hinder mot
att även andra upphandlande enheter kan använda antidiskrimineringsvillkor i sina
upphandlingskontrakt.
Kommentarer
Antidiskrimineringsvillkor är ett särskilt kontraktsvillkor, d.v.s. ett villkor för kontraktets utförande.
I vilken utsträckning samhällssyn, som i upphandlingssammanhang ofta benämns ”social hänsyn” eller
”sociala krav”, kan tas och villkoren därmed användas, bestäms av hur gemenskapsrätten tolkas.
Användandet av antidiskrimineringsvillkor får inte leda till att de EG-rättsliga principerna förbigås:
Likabehandlingsprincipen betyder att alla leverantörer ska behandlas lika, d.v.s. ges lika
förutsättningar. Alla måste t.ex. få samma information, vid samma tillfälle. Vidare är det förbjudet att
direkt eller indirekt diskriminera leverantörer, främst på grund av nationalitet.
Transparensprincipen förutsätter att upphandlingsprocessen kännetecknas av förutsebarhet och
öppenhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning, måste exempelvis
förfrågningsunderlaget vara klart och tydligt och bl.a. innehålla samtliga antidiskrimineringsvillkor.
Proportionalitetsprinipen medför att de krav som ställs upp måste ha ett naturligt samband med och
stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Kraven ska vara både lämpliga och nödvändiga för att
uppnå syftet. Om det finns flera alternativ, bör det alternativ väljas som är minst ingripande och
belastnade.
Principen om ömsesidigt erkännande innebär bl.a. att intyg och certifikat som utfärdats av behöriga
upphandlande enheter i något av EU:s medlemsländer måste godtas i de övriga medlemsländerna.
Förordningstexten
I kontrakt som tilldelas en leverantör av en tjänst eller byggentreprenad i Sverige enligt lagen
(2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster skall
upphandlande enheten ställa upp villkor som ska ha till ändamål att motverka diskriminering hos
leverantören, om kontraktet

1. har en löptid på åtta månader eller längre och
2. har ett beräknat värde på minst 750 000 kr.
Första stycket gäller inte kontrakt vid upphandling av tjänster eller byggentreprenader som
avses i 1 kap. 2 § andra st 3 lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter
och posttjänster.
En upphandling får inte delas upp i syfte att löptid eller beräknat värde ska underskridas.
Förordning (2007:1101).
Antidiskrimineringsvillkorens tillämpningsområde
Antidiskrimineringsvillkoren bör endast gälla vid utförande av den avtalade tjänsten eller
byggentreprenaden i Sverige.
Kommentarer
Förordningens huvudbestämmelse är att angivna kontrakt som särskilt kontraktsvillkor ska innehålla
ett antidiskrimineringsvillkor. Tillämpningsområdet är begränsat att omfatta kontrakt avseende tjänster
och byggentreprenader i Sverige. Varukontrakt är alltså helt undantagna från förordningens
tillämpningsområde, liksom kontrakt avseende tjänster och byggentreprenader i utlandet. För att
kontraktet ska omfattas av förordningen ska tjänsterna eller byggentreprenaden uppfylla föreskrifterna
om avtalstid och kontraktsvärde. Båda punkterna ska vara uppfyllda.
Proportionalitetsprincipen innebär att antidiskrimineringsvillkoren endast kan avse den del av
leverantörens verksamhet som berörs av upphandlingskontraktet. Kontrollåtgärder och eventuella
påföljder i ett villkor kan inte omfatta andra delar av leverantörens verksamhet.
Antidiskrimineringsvillkoren avser de svenska lagarna och kan därför endast gälla mot en leverantör
som omfattas av svensk materiell rätt. Om verksamheten utförs utanför Sveriges gränser är det inte
möjligt att ålägga en leverantör att följa svensk lag. Detta innebär inte att leverantörer från andra
länder diskrimineras eftersom antidiskrimineringsvillkoren varken direkt eller indirekt får diskriminera
leverantörer som offererar verksamheter från andra länder.
Vid tjänste- och byggentreprenadupphandlingar, där även anskaffning av varor ingår, bör
varorna normalt inte omfattas av villkoren. Om varorna omfattas bör det anges i villkoren.
Kommentarer
Vid blandade upphandlingskontrakt, d.v.s. där anskaffningen avser såväl varor som tjänster eller
byggentreprenader, ska upphandlingen ske enligt de regler som utgör den värdemässigt största
andelen. Vid upphandlingar som handläggs enligt de regler som gäller för tjänster eller
byggentreprenader kan alltså även varor komma att ingå. Varorna är i de flesta fall tillverkade innan
ett kontraktsförhållande uppstår och kan därför inte omfattas av ett villkor om utförande under
kontraktstiden. Om det står klart redan när förfrågningsunderlaget upprättas att varorna kommer att
tillverkas på beställning i Sverige, kan man dock välja att tillämpa antidiskrimineringsvillkoren med
avseende på varorna.
Kontraktets värde bör beräknas exklusive lagstadgad mervärdesskatt.

Kommentarer
Endast upphandlingar som har ett kontraktsvärde på minst 750 000 kr omfattas av förordningen. Med
hänsyn till att LOU utan undantag tillämpar principen att alla ekonomiska värden ska beräknad
exklusive moms, bör denna princip även tillämpas med avseende på förordningen.
Vid blandade kontrakt ligger det totala kontraktsvärdet till grund för bedömningen om huruvida
kontraktet omfattas av förordningen. Eventuella varor i tjänste- eller byggentreprenadkontrakt ingår
alltså vid beräkningen av kontraktets värde, trots att varorna normalt inte bör omfattas av villkoren.
Vid byggentreprenadkontrakt beaktas endast entreprenadtiden vid bedömningen huruvida kontraktet
ska omfattas av förordningen. Entreprenadens garantitid räknas således inte in i avtalets löptid.
Antidiskrimineringsvillkorens ändamål
I antidiskrimineringsvillkoren bör anges att leverantören ska förbinda sig att följa alla svenska
lagar mot diskriminering som gäller för leverantören under avtalstiden. De lagar som gäller vid
avtalstidens början bör framgå av villkoren.
Kommentarer
Förordningen avser alla nu och i framtiden gällande svensk lagar mot diskriminering. Under ett
upphandlingskontrakts löptid kan nya lagar tillkomma och gällande lagar ändras eller upphöra.
Villkoren bör därför kopplas till de vid varje tid gällande lagar. Villkoren ska ha till ändamål att
motverka diskriminering hos leverantören. Det innebär att villkoren bör kunna motverka alla
överträdelser mot de lagar mot diskriminering som gäller för leverantören och som är relevanta för
utförandet av upphandlingskontraktet.
I antidiskrimineringsvillkoren bör anges att en lag som träder i kraft under
upphandlingskontraktets löptid ska omfattas av villkoren.
Kommentarer
I antidiskrimineringsvillkoren bör det klargöras vilka nya lagar som införs underlöpande avtalstid som
skall omfattas av villkoren. I annat fall skulle det i vissa situationer kunna bli en öppen fråga huruvida
en ny lag som införs kan anses vara en lag mot diskriminering i förordningens och villkorens mening.
Av diskrimineringsvillkoren bör framgå att leverantören gentemot upphandlande enheten,
svarar för anställda i samma utsträckning som han i enlighet med sitt arbetsgivaransvar svarar
för dessa gentemot den diskriminerade.
Kommentarer
Lagen om förbud mot diskriminering innehåller en bestämmelse som innebär att en arbetsgivare kan
bli skyldig att betala skadestånd till en diskriminerad för en överträdelse mot ett diskrimineringsförbud
som anställda har begått.
Straffbestämmelserna olaga diskriminering och hets mot folkgrupp ålägger inte arbetsgivaren
skadeståndsrättsligt ansvar motsvarande det i lagen om förbud mot diskriminering. Att arbetsgivaren
har ett skadeståndsrättsligt ansvar i dessa fall framgår dock av 3 kap. 1 § första stycket 2 och 3
skadeståndslagen. Bestämmelsen innebär att arbetsgivaren ska ersätta ren förmögenhetsskada som
arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott samt skada på grund av att arbetstagaren genom fel eller

försummelse i tjänsten kränker någon genom brott som innefattar angrepp på dennes person, frihet,
frid eller ära.
I de fall leverantören enligt ovan svarar för anställd i enlighet med sitt arbetsgivaransvar bör
leverantören även svara för dessa anställda gentemot den upphandlande enheten.
Förordningstexten
Villkor ska utformas på ett sätt som gör det möjligt för upphandlande enheten att kontrollera att de
uppfylls. De skall, om lämpligt, omfatta underleverantörer. Villkoren ska förenas med någon slags
sanktion.
Allmänna råd
Villkor avseende uppföljningen m.m.
Upphandlande enheten bör ställa upp villkor med innebörden att leverantören förpliktas att
lämna ut den information som krävs för att upphandlande enheten ska kunna följa upp att
antidiskrimineringsvillkoren efterlevs.
Det bör i första hand ske genom att upphandlande enheten i villkoren anger vilka handlingar
och uppgifter som är nödvändiga för att göra denna kontroll samt föreskriver att leverantören
ut anmaning ska ge in dessa till upphandlande enheten vid visst angivet datum en gång per år
eller med annan lämplig periodicitet. Upphandlande enheten bör även ange att den på begäran
har rätt att inom i villkoren angiven skälig tid erhålla den ytterligare information som visar sig
vara nödvändig för denna kontroll.
Kommentarer
De handlingar som en leverantör ska ge in vid visst angivet datum kan vara jämställdhetsplan och
andra obligatoriska dokument som avser aktiva åtgärder mot diskriminering enligt vissa lagar mot
diskriminering. Det kan även avse en sanningsförsäkran att leverantören inte överträtt något förbud
mot diskriminering enligt lagakraftvunnen dom.
Underleverantörerna
Den upphandlande enheten kan föreskriva att en huvudleverantör ska svara för att en
underleverantör följer antidiskrimineringsvillkoren, om underleverantören i Sverige kommer
att utföra en väsentlig del av den verksamhet som upphandlingskontraktet avser och om
huvudleverantören har möjlighet att införa motsvarande villkor i sitt avtal med
underleverantören. Den upphandlande enheten bör i villkoren precisera vad som ska vara en
väsentlig del.
Kommentarer
Det är endast huvudleverantören som står i avtalsrelation med underleverantörerna. En upphandlande
enhet som vill utsträcka antidiskrimineringsvillkoren till att även omfatta underleverantörer, bör
genom avtal ålägga huvudleverantören att svara för att dennes underleverantörer följer villkoren. Om
underleverantören bryter mot antidiskrimineringsvillkoren, innebär det att huvudleverantören har
brutit mot sitt avtal med upphandlande enheten. Den sanktion som är kopplad till villkoret i avtalet
med upphandlande enheten får därför huvudleverantören svara för. En huvudleverantör som infört
samma antidiskrimineringsvillkor i sina underleverantörsavtal kan normalt få ersättning från den

underleverantör som brutit mot villkoren. Utan stöd i avtal torde dock huvudleverantören ha svårt att
få någon ersättning från denne underleverantör.
Tre rekvisit ställs upp när villkoret bör kunna användas. Alla tre rekvisit bör vara uppfyllda.
1. Villkoret får endast omfatta en underleverantör som utför den verksamhet som uppdraget
avser i Sverige och som omfattas av svensk materiell rätt. Det är inte förenligt med de
grundläggande EG-rättsliga principerna att villkoren medför någon direkt eller indirekt
diskriminering mot underleverantörer verksamma i annat medlemsland.
2. Underleverantören bör utföra en väsentlig del av det uppdrag som upphandlingskontraktet
avser. Det bör normalt vara fallet om uppdraget utgör en procentuellt stor andel av
kontraktsvärdet. Det skulle dock även kunna utgöra en särskilt viktig komponent i
upphandlingssituationen. Under inga förhållanden bör dock villkoret ställas upp om
underleverantören endast tillhandahåller en mindre del av det totala
upphandlingskontraktet.
3. Det krävs att huvudleverantören har faktisk möjlighet att införa motsvarande
antidiskrimineringsvillkor i avtalet med den aktuelle underleverantören. Möjligheterna för en
huvudleverantör att införa dessa villkor hos befintliga externa underleverantörer torde variera
från bransch till bransch. Om branschpraxis ger stöd för att huvudleverantören har denna
möjlighet bör villkoret kunna ställas upp. Går detta inte att klarlägga kan villkoret icke omfatta
leverantörens befintliga externa underleverantörer. Det skulle i detta fall vara oproportionerligt
betungande för huvudleverantören att åläggas att svara för dessa underleverantörer.
När en upphandlande enhet har ålagt en huvudleverantör att svara för att underleverantör
följer antidiskrimineringsvillkoren, bör den upphandlande enheten även ställa upp villkor med
innebörden att huvudleverantören ska svara för att den upphandlande enheten erhåller relevant
information.
Kommentarer
När en upphandlande enhet genom sin huvudleverantör utsträckt antidiskrimineringsvillkoren till att
omfatta en underleverantör, bör den även kunna följa upp efterlevnaden av villkoren i den delen. Det
måste ske genom huvudleverantören, eftersom endast denne är kontraktspart.
Vid avtalsbrott mot de uppställda villkoren som innebär att
a) leverantören underlåtit att helt eller delvis i rätt tid ge in de handlingar eller uppgifter
som angetts eller begärts av upphandlande enheten och som är nödvändiga för att kunna
följa upp villkoren, eller
b) leverantören inte fullgjort sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt någon
bestämmelse i lagarna mot diskriminering äger den upphandlande enheten rätt att säga
upp avtalet till förtida avveckling med en i villkoren föreskriven uppsägningstid.
Kommentarer
Gemensamt för dessa avtalsbrott är att leverantören kan avhjälpa överträdelserna.
Beträffande a) bör det normalt inte finnas några svårigheter för den upphandlande enheten att visa
avtalsbrott om det angetts i villkoren vilka handlingar och uppgifter som ska ges in och när dessa
senast ska vara inkomna till den upphandlande enheten. Om den upphandlande enheten däremot
infordrat handlingarna på särskild begäran kan det bli nödvändigt att utreda förutsättningarna för

uppsägning av avtalet. När det gäller b) bör avtalsbrott kunna visas om leverantören inte upprättat
sådana handlingar och uppgifter som leverantören enligt lag är skyldig att göra.
Vid avtalsbrott mot de uppställda villkoren som innebär att leverantören enligt lagakraftvunnen
dom
a) brutit mot ett förbud mot diskriminering enligt någon lag mot diskriminering, eller
b) dömts för brott avseende hets mot folkgrupp eller olaga diskriminering enligt 16 kap. 8 -
9 §§ brottsbalken eller annat diskrimineringsbrott som omfattas av villkoren äger den
upphandlande enheten i dessa fall rätt att häva avtalet.
Kommentarer
Gemensamt för de två fallen är att de avser konstaterade överträdelser eller brott. För att hävningen
ska kunna komma ifråga i dessa fall måste det föreligga en lagakraftvunnen dom. Avtalsbrottet måste
avse utförandet av kontraktet. Både gärningen och den lagakraftvunna domen ska ha skett inom
avtalstiden.
Vid avtalsbrott mot ett uppställt villkor, som innebär att leverantören i en sanningsförsäkran
uppsåtligen förtigit att det finns en lagakraftvunnen dom bör avtalet hävas eller avvecklas efter
en i villkoren föreskriven uppsägningstid.
Kommentarer
Den upphandlande enheten är hänvisad till att kontrollera huruvida det finns en lagakraftvunnen dom
avseende leverantören genom att begära in en sanningsförsäkran. Det är nödvändigt att
sanningsförsäkran förenas med en kraftfull och avskräckande sanktion som hävning. Om en leverantör
uppsåtligen vilseleder den upphandlande enheten i en sanningsförsäkran har denne förbrukat sitt
förtroende. Det är viktigt att den upphandlande enheten noga utreder att den kan styrka avtalsbrottet
innan den tillgriper denna sanktion mot en leverantör. En felaktig uppsägning kan innebära
skadeståndsskyldighet och erläggande av det positiva kontraktsintresset, d.v.s. förlorad vinst under den
återstående ursprungliga avtalstiden.
Lagar
Jämställdhetslagen innehåller regler om aktiva jämställdhetsåtgärder. Det innebär ett krav på årlig
jämställdhetsplan för arbetsgivare med minst tio anställda. Jämställdhetsplanen ska enligt
jämställdhetslagens 13 § bl.a. innehålla en översikt över de konkreta åtgärder som behövs på
arbetsplatsen.
Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning innehåller krav på arbetsgivare att bedriva aktiva åtgärder för att förebygga
diskriminering. Enligt 4 §ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat och planmässigt arbete för att aktivt
främja lika rättigheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Kommentarer
En leverantör som är etablerad i ett annat land än Sverige och som utstationerar arbetstagare här i
landet i samband med att leverantören tillhandahåller tjänster över gränserna är inte skyldig att ha en
jämställdhetsplan enligt 4 – 13 §§ jämställdhetslagen. Leverantören är inte heller skyldig att
genomföra aktiva åtgärder enligt 4 -7 §§ lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund
av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.

Lagen om likabehandling av studenter i högskolan innehåller regler om aktiva
jämställdhetsåtgärder. Enligt denna lag ska samtliga högskolor inom ramen för sin verksamhet även
bedriva ett målriktat arbete för att aktivt främja studenternas lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avges i skollagen. Lagen innehåller ett krav på att
det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.
Den upphandlande enheten bör följa upp huruvida leverantören överträtt något förbud enligt
lagarna om diskriminering eller begått något diskrimineringsbrott enligt brottsbalken genom att
inhämta de uppgifter och göra den kontroll som framgår nedan.
Handling/uppgift
Sanningsförsäkran som anger om leverantören eller anställd som leverantören svara för i tjänsten,
enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt
de lagar som anges i antidiskrimineringsklausulen.
Kontroll
• att sanningsförsäkran finns
• att den inte innehåller uppgift om någon överträdelse
• att uppgiften är korrekt genom kontroll eller stickprovskontroll med berörd tingsrätt
Kommentarer
Det är viktigt att den upphandlande enheten i vart fall gör stickprovskontroller med berörd tingsrätt.
Normalt bör kontrollen kunna begränsas till den tingsrätt vars domkrets leverantören har sitt säte.
Den upphandlande enhetens kontroll avseende aktiva åtgärder bör kunna ske smidigt och bör inte
förväxlas med den mer detaljerade tillsyn som diskrimineringsombudsmännen utövar.
Om antidiskrimineringsvillkoren även omfattar underleverantörer bör den upphandlande enhetens
kontroll av dessa ske på samma sätt som beträffande leverantören.

Ur kommunalfullmäktiges protokoll nr 12 2008-09-29
Beslut
Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunalfullmäktige utan omröstning – i
enlighet med kommunstyrelsens förslag – följande.
1. Reviderad antidiskrimineringsklausul godkänns.
2. Samtliga nämnder ges i uppdrag att tillämpa klausulen i alla upphandlingar av tjänster och
bygg- och anläggningsentreprenader i enlighet med utlåtandet.
3. Styrelsen för Stockholms Stadshus AB uppmanas att tillämpa föreliggande klausul i alla
upphandlingar av tjänster och bygg- och anläggningsentreprenader samt att anmoda samtliga
bolagsstyrelser att tillämpa klausulen i enlighet med utlåtandet.
Reviderad antidiskrimineringsklausul
§ 1. Leverantören skall vid utförandet av den avtalade tjänste/entreprenaden i Sverige följa vid varje
tidpunkt gällande antidiskrimineringslagstiftning. De lagar som avses för närvarande är 16 kap 8 och 9
§§ brottsbalken, jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i
arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2003:307) om förbud mot
diskriminering, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2006:67)
om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
§ 2. Leverantören är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlande enheten skriftligen
redovisa de åtgärder som vidtagits med anledning av förpliktelserna enligt § 1. Tiden för redovisning
skall vara en vecka, om inte längre tid överenskommits.
§ 3. Om leverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att
förete enligt § 2 eller om leverantören vid utförandet av kontraktet inte uppfyllt sina skyldigheter
avseende aktiva åtgärder enligt de lagar mot diskriminering som angetts i § 1, äger den upphandlande
enheten rätt att säga upp avtalet till förtida avveckling med en i villkoren föreskriven uppsägningstid.
§ 4. Leverantören skall ålägga underleverantör den skyldighet som anges i §§ 1 -3, i enlighet med
följande
• För det första ska villkoren endast omfatta en underleverantör som utför den verksamhet som
uppdraget avser i Sverige och som omfattas av svensk materiell rätt.
• För det andra bör underleverantören utföra en väsentlig del av det uppdrag som
upphandlingskontraktet avser. Det bör normalt vara fallet om uppdraget utgör en procentuellt
stor andel av kontraktsvärdet.
• För det tredje krävs att huvudleverantören har faktisk möjlighet att införa motsvarande
antidiskrimineringsvillkor i avtalet med den aktuelle underleverantören.
§ 5. Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande enheten att dess leverantörer lever
upp till grundläggande demokratiska värderingar skall en lagakraftvunnen dom mot en
straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt de lagar mot diskriminering som angetts i
§ 1 anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlande enheten äger i dessa fall rätt att häva
avtalet.

Leverantör Företag Organisationsnummer
Kontrakt
Försäkran
Underleverantör
Försäkran om
behörighet
Adress Telefonnummer
Postadress e-post
Kontrakt som försäkran avser
Upphandlande enhet som denna försäkran riktar sig till
Denna försäkran avser hets mot folkgrupp och olaga diskriminering enligt 16 kap. 8 -9 §§ brottsbalken
(1962:700). Denna försäkran avser även jämställdhetslagen (1991:443), lagen (1999:130) om åtgärder mot
diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen
(1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (1999:133) om
förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2003:307) om förbud mot
diskriminering, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2006:67) om förbud
mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Härmed försäkras att leverantören, eller anställd som leverantören svarar för,
inte enligt dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot
diskriminering enligt dessa lagar. Försäkran avser den senaste
tolvmånadersperioden räknat från den dag då denna försäkran avsändes, dock
tidigast från det att kontraktet trädde i kraft.
Leverantören eller anställd som leverantören svarar för, har enligt dom brutit
mot någon av dessa straffbestämmelser eller något av dessa förbud under
kontraktstiden. Ni ska besvara följande fråga:
Har domen vunnit laga kraft?
NEJ, domen har överklagats, överrättens mål nr……………………………
JA, domen ska bifogas, bilaga……… Ni ska även besvara följande fråga:
Har den lagakraftvunna domen enligt er uppfattning samband med kontraktets
utförande?
NEJ, skriftlig motivering ska bifogas, bilaga……………
JA
Om underleverantör omfattas av antidiskrimineringsvillkoren ska dennes sanningsförsäkran bifogas,
bilaga……….
Jag/vi försäkrar genom min/vår namnunderskrift här nedan att jag/vi är behörig/behöriga att med bindande
verkan för leverantören lämna denna sanningsförsäkran.
Underskrift Ort Datum
Namnteckning
Namnförtydligande/befattning

CHECKLISTA
Tolv sätt
att upptäcka
anbudskarteller
Tycker du att något verkar konstigt med anbuden i din upphandling?
Ta din misstanke på allvar. Ofta lämnar den som fuskar i upphandlingar
spår efter sig. Spår som med lite kunskap kan vara enkla att upptäcka.
I den här checklistan kan du läsa om tolv tecken på att företag kan ha
bildat en anbudskartell. Känner du igen ett eller flera av dessa tecken,
tveka inte att höra av dig till oss på Konkurrensverket. Vi kan hjälpa
dig att göra en bättre affär!

1
Misstänkt höga priser?
Om alla eller majoriteten av anbuden är väsentligt högre än
i tidigare upphandlingar, företagens prislistor eller en rimlig
uppskattad kostnad, kan det vara fråga om artighetsanbud. Företagen
är då med och lämnar anbud för syns skull, medvetna om att ett visst
företag ska vinna.
Misstänkt olika priser?
2 Om ett företag lämnar väsentligt högre anbud i vissa upphandlingar
jämfört med andra, utan att det finns några
uppenbara kostnadsskillnader, kan det tyda på en anbudskartell.
Företagen kan då ha kommit överens om vem som ska vinna upphandlingen
för exempelvis en produkt eller inom ett visst område.
Misstänkt stora prisskillnader?
3 Om skillnaden är oförklarligt stor mellan det vinnande anbudet
och de andra, kan några företag ha bildat en anbudskartell för
att hålla prisnivån uppe. Det vinnande anbudet kommer då från ett företag
som inte ingår i anbudskartellen och därför har lämnat ett lägre anbud.
4
Misstänkt lika priser?
Om flera företag lämnar identiska priser kan det innebära
att de kommit överens om att försöka dela på kontraktet.
Misstänkt bojkott?
5 Om inga företag lämnar anbud kan det vara frågan om en
samordnad bojkott för att påverka villkoren i upphandlingen.
Företagen har då kommit överens om att avstå från att lämna anbud,
så att de ska kunna dela upp en viss marknad mellan sig.
Misstänkt få anbud?
6
Om oförklarligt få företag lämnar anbud kan det finnas en
marknadsdelningskartell. Syftet är att undvika konkurrens
inom till exempel vissa geografiska områden. Företag avstår då från att
lämna anbud inom ett område för att någon annan ska vinna upphandlingen
där.

Misstänkt lika anbud?
7 Om anbuden hänvisar till överenskommelser i branschen
som kan påverka priset, kan företagen ha kommit överens
om gemensamma branschprislistor, förseningsavgifter eller andra
försäljningsvillkor. Sådana överenskommelser är olagliga.
Misstänkt mönster?
8 Om samma företag vinner upphandlingen varje gång ett
kontrakt ska förnyas, kan företagen ha delat upp marknaden
mellan sig. Var uppmärksam på mönster, som att någon alltid lägger
lägst anbud i ett visst område eller att företag verkar lämna lägst anbud
enligt en turordning.
Misstänkt underleverantör?
9 Om ett företag som vunnit en upphandling ger uppdrag till
andra som lämnat högre anbud i samma upphandling, kan
det tyda på en anbudskartell. Företagen har då kommit överens om att
vinnaren ska kompensera konkurrenterna genom att anlita dem som
underleverantörer.
Misstänkt slarviga anbud?
10 Om endast det vinnande anbudet är grundligt och detaljrikt
sammanställt, medan de övriga verkar slarvigt gjorda, kan
det tyda på en anbudskartell. Då har bara det vinnande företaget lagt ner
resurser på arbetet med anbudet, medan de andra förlorar medvetet.
Misstänkta formuleringar?
11
Om det finns konstigheter i de olika anbuden eller i de frågor
som företagen ställer till upphandlaren, kan det tyda på att
företagen har samordnat sig. Se upp med identiska formuleringar,
samma fel i kalkyleringen eller samma brevpapper och formulär.
12
Misstänkt gemensamt anbud?
Om ett gemensamt anbud lämnas av fler företag än vad som
är nödvändigt för att utföra uppdraget, kan det vara olagligt.

Ärlighet ska löna sig!
Tipsa oss om anbudskarteller på 08-700 16 00.
Du kan också skicka e-post till konkurrensverket@kkv.se
Läs mer på www.konkurrensverket.se
Produktion: YRA

Stockholm Vattens Miljö & Kvalitetshandbok
Dokumentnr:
Dokumentnamn
H.7.2.2 Att ställa miljökrav vid upphandling
Ansvarig för dokumentet:
Granskad och fastställd av:
Anna Arnell
Christina Nyberg
Ansvar:
Beställare av upphandling skall ställa miljökrav när det är motiverat.
Upphandlare kontrollerar att ställda miljökrav är relevanta.
Signatur:
Utgåva:
7
Sida:
1(2)
Gäller från:
2008-05-01
Syfte:
• att relevanta miljökrav ställs vid upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader som medför
miljöbelastning för att minska negativa hälso- och miljöeffekter inom Stockholm Vattens
verksamhetsområde
• ge en tydlig signal till marknaden att miljöanpassning är ett krav som Stockholm Vatten ställer
• att de, som arbetar på uppdrag av Stockholm Vatten, är medvetna om och därmed bidrar till att
Stockholm Vattens miljö- och kvalitetspolicy, mål och rutiner efterlevs.
Utförande:
Beställare av upphandling skall ställa miljökrav med utgångspunkt från Stockholm Vattens mål och
betydande miljöaspekter när detta är relevant (se tillhörande dokument, nedan).
Vid upphandling gäller följande, vilket också skall anges i förfrågningsunderlaget:
• Varor och tjänster skall uppfylla kraven i lagstiftning (exempelvis Miljöbalken, Arbetsmiljölagen,
Livsmedelslagen) och föreskrifter, samt i förekommande fall interna föreskrifter vid Stockholm
Vatten.
• Vid upphandling av transporttjänster och maskintjänster samt förhyrning av mindre maskiner för
diesel eller bensindrift skall tvingande miljökrav ställas avseende emissioner och buller. Börkrav
ställs beträffande däck, bränslekvalitet samt oljor och smörjmedel. Fordon och maskiner skall
uppfylla kraven för verksamhet inom Stockholms miljözon. Kraven skall omfatta egenregi samt
entreprenadverksamhet vid Stockholm Vatten.
• Vid arbeten som kräver särskild utbildning skall utförarens personal namnges och intyg på
genomgången utbildning bifogas anbud.
• Säkerhetsdatablad ska krävas för nya kemiska produkter som ska köpas in eller användas i en
entreprenad.
• Miljöfaktorer skall vägas mot de övriga omständigheterna som angivits i förfrågnings-underlaget
(pris, driftkostnad o.s.v.). Den sammanlagda viktade poängsumman för samtliga kriterier leder
fram till det anbud som är det mest fördelaktiga i upphandlingen.
• I förfrågningsunderlaget anges hur beställaren kommer att kontrollera att ställda miljökrav är
uppfyllda, genom stickprov eller på annat sätt.
• Krav skall ställas för att minska avfallsmängderna och att främja miljövänlig avfallshantering.
- välj om möjligt material som kan återanvändas
- välj om möjligt material som kan återvinnas
- välj om möjligt material som kan energiutvinnas
- undvik material som måste deponeras
- fråga om leverantören återtar uttjänta produkter och om det ingår i priset för leveransen.
Om miljöegenskaper anges i form av prestanda- och funktionskrav kan krav för miljöegenskaper ingå
enligt detaljerade specifikationer, eller vid behov delar av dessa, som fastställts för miljömärkning, om
OBS – utskrivet dokument utan signatur är arbetskopia.
För att kunna använda den måste Du vara säker på att det är den senaste utgåvan. Senaste
utgåvan finns i den digitala handboken.

Stockholm Vattens Miljö & Kvalitetshandbok
Dokumentnr:
Dokumentnamn
H.7.2.2 Att ställa miljökrav vid upphandling
Ansvarig för dokumentet:
Granskad och fastställd av:
Anna Arnell
Christina Nyberg
Signatur:
Utgåva:
7
Sida:
2(2)
Gäller från:
2008-05-01
1. specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som ska
upphandlas,
2. kraven för märket har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön, och
3. märkena är tillgängliga för alla berörda parter.
Varor eller tjänster som är försedda med ett sådant miljömärke skall antas motsvara de tekniska
specifikationer som angetts i förfrågningsunderlaget men även annat lämpligt bevis för att så är fallet
ska godtas. Kraven ska vara så utformade att föremålet för upphandlingen klart framgår.
I förfrågningsunderlaget skall följande dokument bifogas:
- Stockholm Vattens miljö- och kvalitetspolicy och andra relevanta föreskrifter
- Vid entreprenad på verk och fastigheter ska relevanta mål och rutiner bifogas
- Vid upphandling av kemikalier se H.7.2.5 Inköpsregler för kemiska produkter
Typ av entreprenad Exempel på material som bifogas, finns att hämta på Aqvanet
Entreprenad ledningsnät Miljö- och kvalitetspolicy, miljökrav på arbetsmaskiner och fordon,
Entreprenad verk och
fastigheter
Tillhörande dokument:
miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster
Miljö- och kvalitetspolicy, lokal avfallsplan, mål för avfall/farligt
avfall, energi, främmande ämnen i avloppet
Instruktioner Dokumentnummer
Miljö- och kvalitetspolicy H.1.2.1 Aqvanet/Aktuellt/Upphan
Miljömål och planer för energi,
avfall och oönskade ämnen till
avloppet
Miljö- och trafiksäkerhetskrav på
arbetsmaskiner och fordon
Miljökrav vid upphandling av
dling/Miljöfrågor
- Aqvanet/Aktuellt/Upphan
dling/Miljöfrågor
entreprenader och tjänster
Aqvanet/Aktuellt/Upphan
dling/Miljöfrågor
Aqvanet/Aktuellt/Upphan
dling/Miljöfrågor
Inköpsregler för kemiska produkter H.7.2.5 Huvudhandboken
Betydande miljöaspekter H.1.5 Huvudhandboken
OBS – utskrivet dokument utan signatur är arbetskopia.
För att kunna använda den måste Du vara säker på att det är den senaste utgåvan. Senaste
utgåvan finns i den digitala handboken.