Epokgörande drag i Martinus världsbild - Martinus Institut

martinus.dk

Epokgörande drag i Martinus världsbild - Martinus Institut

I huvudverket "Tao Te Ching", som blivit kallad taoismens bibel och som tillskrives

Laotse, anses Laotse själv ha nedskrivit huvudpunkterna i sin filosofi. En rad senare

lärda och vismän har på grundval av "Tao Te Ching" utarbetat den livsfilosofi som

fått namnet taoismen.

Taoismen har med tiden begravts under en blandning av ockultism, mystik och magi.

Många av taoismens lärare har avlägsnat sig från Laotses ursprungliga tankar. Allt­

eftersom århundradena har gått, anses taoismen långsamt ha sjunkit ned till övertrons

och avguderiets trista stadium. Tyngd av trolldom, spådom, handel med amuletter

och alkemi har den efter hand kommit att påminna mer om fetischdyrkan än om Laot­

ses upphöjda lära. Långt innan 1800-talet hade förrunnit, var taoismen en utdöende

lära som en naturlig följd av det ökande intresset för vetenskapen (15).

Kristendomen

Kristendomen är världens allra största religion. Den grundades av Jesu omkring år

30. Dess skriftliga underlag är Nya Testamentet med Gamla Testamentet som profe­

tisk och historisk grundval.

Jesus har inte lämnat något skriftligt efter sig. Berättelserna om hans liv, ord och

gärningar, om hans lidande, död och uppståndelse, gick i de första kristna släktleden,

då återberättarkonsten förmodligen var ganska utvecklad, från mun till mun och ned-

skrevs endast tillfälligt och händelsevis. Den viktigaste delen av Nya Testamentet, de

fyra evangelierna, som ju handlar just om vad Jesus sade och gjorde, har alla ned-

skrivits efter år 70. Det fanns också andra evangelier, men endast dessa fyra blev

godkända av kyrkan. Nya Testamentet har tillkommit under en 300-årig utvecklings­

period. På olika kyrkomöten, av vilka de sista hölls omkring år 400, fastställdes

och auktoriserades Nya Testamentets innehåll (27 skrifter).

Till den långa raden av kristna kyrkosamfund hör bl. a. den romersk-katolska kyrkan,

den grekisk-katolska (ortodoxa) kyrkan, den evangelisk-lutherska kyrkan, de reformer­

ta kyrkorna, den anglikanska kyrkan, baptist-samfunden, metodistkyrkan, frälsnings-

armén, pingstförsamlingarna, kväkarna ("vännernas samfund"), unitarierna, sjunde-

dagsadventisterna, Jehovas vittnen och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (mor­

monerna) .

Att så många religiösa samfund hör till kristendomen och grundar sig på Bibeln som

gemensam läronorm beror på oenighet om många förhållanden. Det råder oenighet om

vilka skrifter som bör ingå i Bibeln, hur dessa skrifter skall tolkas, om det skall fin­

nas en trosbekännelse och hur den skall lyda, vilka kyrkomötens beslut som bör er­

kännas, hur kyrkan skall vara organiserad, hur gudstjänsten skall försiggå och vilken

vikt sakramenten skall tillmätas.

Utomstående torde nog uppleva de kristna kyrkorna som besläktade, men själva upp­

fattar de olikheterna som väsentliga och betraktar ofta de annorlunda kyrkorna som sin

missionsmark. Kristenhetens splittring visar helt klart att det ännu är en bit väg till

uppfyllelsen av det kända bibelordet: "och det skall bli en hjord, en herde" (Joh. 10:16).

- 114 -

More magazines by this user
Similar magazines