You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Varsågod! – Ett smakprov på vårt nya medlemsmagasin<br />
GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN<br />
från European Social<br />
Forum i Malmö<br />
Vi bjuder på smaskiga<br />
recept på veganskt vis<br />
Ockupation och<br />
odling i Brasilien<br />
Miljöaktivist – Javisst!<br />
Vi tog det<br />
hEla<br />
VägEn<br />
Visionen om en ny tidning<br />
är verklighet. Varsågod!<br />
Sahlin, Sveriges första<br />
rödgröna statsminister
Tidningen du håller i din hand är<br />
historisk. Det är första gången du<br />
som grön ungdom kan läsa Avtryck<br />
– den nya gröna tidningen!<br />
2<br />
eller nisse hult? – Du väljer<br />
Idag har Grön Ungdom en medlemstidning<br />
med ett innehåll som inte matchar namnet.<br />
Grön Ungdom är ett nytänkande, framtidsi<strong>nr</strong>iktat<br />
och visionärt ungdomsförbund.<br />
Men namnet på vår tidning är och förblir<br />
ett diffust, för att inte tala om internt, skämt<br />
från tidiga 90-talet där inte dagens miljöaktivism<br />
finns inkluderad.<br />
Samhället är i förändring, vilket innebär<br />
att vårt förbund förändras och som ett resultat<br />
av detta förändras även medlemstidningen.<br />
Som en del i denna förändring behöver<br />
tidningen ett namn som är tidlöst och<br />
inte associeras med en gammal sketch eller<br />
med Johan Glans i en konstig mössa.<br />
Externt, och även till stora delar internt,<br />
ses namnet <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> ofta som oseriöst och<br />
konstigt. Detta resulterar i att vi, som ungdomsförbund,<br />
inte kan använda tidningen<br />
vid medlemsvärvning, i politiska kampanjer<br />
eller i annan extern verksamhet.<br />
Vad vill Sveriges bästa ungdomsförbund<br />
förmedla med sin tidning?<br />
Vi i redaktionen tror inte att medlemmarna<br />
i Sveriges bästa ungdomsförbund, Grön<br />
Ungdom, vill att potentiella medlemmar<br />
och potentiella väljare för Miljöpartiet de<br />
Gröna ska avskräckas på grund av en mossig<br />
och oseriös medlemstidning<br />
Vår medlemstidning är inte bara vårt interna<br />
forum utan spelar även en viktig roll<br />
externt. Vår politik speglas inte i nuvarande<br />
gubbnamn. Med en tydligare profilering<br />
når vi ut till blivande miljökämpar som vill<br />
göra ett grönt avtryck i en grå politik. <strong>Nisse</strong><br />
<strong>Hult</strong> har varit en väldigt smal interntidning<br />
med ett namn som var gulligt på den tiden<br />
förbundet var ungt och det passade med ett<br />
troll som maskot.<br />
De ekonomiska konsekvenserna<br />
Vi i redaktionen kopplar även den stora förlust<br />
av prenumeranter som vi har lidit de senaste<br />
åren till det mossiga intryck som namnet<br />
<strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> ger. Denna förlust är tråkig<br />
både ur ekonomisk och politisk synvinkel.<br />
Prenumeranterna är ofta bibliotek. Vi som<br />
förbund borde ha som mål att finnas representerade<br />
med vår tidning på varje skolbibliotek<br />
och varje kommunalt bibliotek i<br />
Sverige. Det skulle göra stor skillnad ekonomiskt,<br />
men det skulle också synliggöra<br />
Grön Ungdom.<br />
Det är svårt, nästan omöjligt att bygga<br />
ett politiskt arbete och en organisation utan<br />
pengar. Ökade prenumerationsintäkter gör<br />
att redaktionen behöver få mindre pengar<br />
från resten av förbundet. På det viset blir<br />
mer resurser över till annat som är minst<br />
lika viktigt för medlemmarna, utan att förbundets<br />
medlemstidning får en lägre standard.<br />
Fortsätt läs på sidan 4.<br />
Utan att säga varken bu eller bä så kan jag nämna att när jag gick med för två<br />
år sedan och fick höra referenser till <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> trodde jag först att det var någon<br />
gammal skäggig miljöstofil ur 70-talets luskoftedimmor.<br />
Fredrik OstrOzanszky<br />
Jag tyckte det var sjukt snyggt! Både namnet och<br />
designen! Bra jobbat, Avtryck-redaktionen!<br />
Mikaela PerssOn<br />
Med risk för att uppfattas som aningen konservativ tycker jag faktiskt att inget<br />
av förslagen som kommit upp är lika bra som namnet <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong>....<br />
Christian ValterssOn
YlVa lUNDKVIST<br />
Chefredaktör <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong><br />
ett grönt<br />
Tidigare i år lade den gröna<br />
riksdagsmannen Max Andersson<br />
motionen ”Politik för<br />
lycka”. I den ville han att riksdagen<br />
ska börja använda sig av<br />
ett lyckoindex precis som de<br />
använder sig av BNP-måttet<br />
för att mäta välfärden. Förslaget<br />
har fått stort genomslag i<br />
Chefredaktör<br />
Ylva Lundkvist<br />
ylva.lundkvist@mp.se<br />
aVTRYCK<br />
media. Gratistidningen Metro<br />
hade strax därefter ett helt temanummer<br />
om lycka där herr<br />
Andersson intervjuades.<br />
Sedan nyligen har lyckoforskningen<br />
smugit sig in i den<br />
nationalekonomiska grundutbildningen<br />
på Uppsala<br />
Universitet. Studenter vittnar<br />
Grafisk formgivare<br />
Anders Brunberg<br />
anders.brunberg@mp.se<br />
om föreläsare som frågat sig<br />
om inte ett lyckoindex är ett<br />
bättre mått på välfärd än det<br />
gamla bruttonationalproduktsmåttet.<br />
Om detta är Max Anderssons<br />
förtjänst eller inte låter vi<br />
vara osagt. Klart är i alla fall att<br />
Max gjort ett grönt Avtryck.<br />
Bildredaktör<br />
Rosalie Haglund<br />
rosalie.haglund@mp.se<br />
Språkredaktör<br />
Jonas Eklund<br />
jonas.eklund@mp.se<br />
Varsågod! – Ett smakprov på vårt nya medlemsmagasin<br />
GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN<br />
från European Green<br />
Forum i Malmö<br />
Vi bjuder på maskiga<br />
recept på veganskt vi<br />
Ockupation och<br />
odling i Brasilien<br />
Miljöaktivist – Javisst!<br />
Vi tog det<br />
hEla<br />
Väg En<br />
Visionen om en ny tidning<br />
är verklighet. Varsågod!<br />
Sahlin, Sveriges första<br />
rödgröna statsminister<br />
Omslagsbild av Paulo Correa<br />
RaDIKal?<br />
Viktigt att göra gemensam sak 6<br />
EUROpEaN SOcIal FORUM<br />
Vi var där. 8<br />
pROFIlEN: lINDa NORDSTRöM<br />
Hon ger skogen ett ansikte 4<br />
EKOMagaSIN FöR DIg?<br />
Tidningsrecensioner 10<br />
BYT MaT – INTE KlIMaT!<br />
Så vinner vi debatten 13<br />
lYcKa<br />
Det nya svarta 20<br />
DE JORDlöSaS RöRElSE<br />
Brasiliansk aktivism 24<br />
SOSSESaMaRBETE<br />
Om Rasmus själv får välja 18<br />
SEg BIFF<br />
Djurens Rätt talar ut 12<br />
NORSKa gRäSRöTTER<br />
På turné med orkestern 17<br />
MöT lINNEa<br />
Ny förbundssekreterare 5<br />
(i <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong>)<br />
Webbredaktör<br />
Elisabeth Carlsson<br />
elisabeth.carlsson@mp.se<br />
3
Foto: Jennie Wadman<br />
MiljöaKTiVisT<br />
Fältbiologerna har ungefär lika många<br />
medlemmar som Grön Ungdom.<br />
Båda organisationerna har en drös<br />
unga, engagerade miljöaktivister, och<br />
engagemanget kommer från ungdomarna<br />
själva. Linda Ellegaard Nordström<br />
ger en inblick i Fältbiologerna i<br />
dag och tipsar om det oumbärliga för<br />
en miljöaktion.<br />
4<br />
ElISaBETh OTTIlIa caRlSSON<br />
elisabeth.carlsson@mp.se<br />
Fältbiologerna har funnits som förening<br />
sedan 1947 och mycket har hänt sedan<br />
dess. Från att ha varit ett gäng stockholmsgrabbar<br />
med fältbiologi som hobby är idag<br />
föreningen en bred bas för miljökämpar.<br />
År 2000 gick Linda Ellegaard Nordström<br />
med i Fältbiologerna och har hunnit med<br />
att vara både klubbkassör, distriktsordförande<br />
och projektledare för Skogsklok,<br />
ett projekt för att sprida engagemang för<br />
javisst!<br />
skogen och kunskap om varför den är<br />
viktig. Linda är född i Luleå men bor i<br />
Jokkmokk, just norr om polcirkeln. Hon<br />
är 26 år och gör sitt andra och sista år som<br />
riksordförande.<br />
Vad händer med fältbiologer som<br />
passerat 25 år?<br />
– De blir vänligt men bestämt ombedda<br />
att fortsätta engagera sig på annat håll.
Det är givetvis ingen jättestrikt gräns att<br />
det ska ske på dagen då och då, men det<br />
finns en förväntning inom föreningen att<br />
de inte hänger kvar.<br />
– Det som är så speciellt med Fältbiologerna<br />
är att all aktivitet sker av ungdomar för<br />
ungdomar. Därför känns det inte konstigt<br />
att lämna föreningen nu utan det är snarare<br />
ett sätt att hålla den levande.<br />
Vad är aktuellt i Fältbiologerna just nu?<br />
– Vi protesterar mot Vägverkets planer på<br />
att bygga en väg genom ett kärnområde<br />
i eklandskapet söder om Linköping. Området<br />
är betydelsefullt på Europanivå som<br />
ett av få återstående större sammanhängande<br />
lövskogsområden. Faktiskt är det så<br />
att detta område är skyddat av EU-regler i<br />
och med att det även är en förökningsplats<br />
för den större vattensalamandern och därmed<br />
får man inte röra den.<br />
Då verkar det som att ni har lagen bakom er?<br />
– Ja, men när den här vägen planerades<br />
fanns inte den regeln, så det är nödvändigt<br />
att protestera. Det är ju löjligt att lägga ens<br />
en krona på att bygga vägar när vi behöver<br />
använda alla resurser vi kan för klimatomställningen,<br />
säger Linda.<br />
Hon berättar också att skogsnätverket<br />
är ett av de mest aktiva i organisationen.<br />
– Min hjärtefråga är gammelskogen och<br />
i Fältbiologerna hittade jag ett sätt att få<br />
jobba med gammelskogar och faktiskt<br />
vara med att rädda dem.<br />
Rädda skogen<br />
– I Fältbiologerna gäller ”vi lär genom att<br />
göra”, säger Linda och betonar vikten av<br />
att alla lär sig av varandra – på plats utomhus.<br />
Genom att vara ute i skogen, inventera<br />
och dokumentera, och sedan använda<br />
det för att kampanja – så kan du rädda<br />
skog!<br />
Körföreställningen Musik till gammel-<br />
European Social Forum:<br />
– Det var bra att bli påmind om att<br />
det faktiskt är många som brinner<br />
för att vrida världen i en annan riktning<br />
än dit den är på väg nu.<br />
– Man måste ju inte enas om hur<br />
den ultimata färdplanen för den<br />
kommande världen ska se ut, utan<br />
man får tänka på att det är just ett<br />
forum och en mötesplats för utbyten.<br />
Kampen förs hemma, lokalt, i<br />
varje vardag där man engagerar sig.<br />
skogen med Dalvvadiskören i Jokkmokk är<br />
ett exempel på hur man förenar kunskap<br />
och kultur för att främja medvetenhet och<br />
kunskap om Sveriges gammelskog. Fröet<br />
såddes när Linda och kompositören Nina<br />
Sarri Vahlberg träffades på en kurs om<br />
gammelskog och så småningom växte körföreställningen<br />
fram. Temat är relationer<br />
mellan träd och människor. Vid bokning<br />
av föreställningen ingår en temadag om<br />
gammelskog ledd av Linda och en annan<br />
fältbiolog.<br />
När jag frågar om bästa aktionsminnet<br />
funderar Linda länge. När jag säger ”du<br />
kanske har för många” skrattar hon högt.<br />
– Jag kan berätta om ett från förra våren<br />
när Fältbiologerna lämnade FSC*. Vi deklarerade<br />
på deras årsmöte att vi lämnar<br />
organisationen eftersom skogsbolagen<br />
inte följer de regler som de åtagits att följa.<br />
Sen drog vi runt i Stockholm med skurhinkar<br />
och medier i hälarna och besökte<br />
bolagens kontor. Vårt budskap var ”vi<br />
tänker inte greenwasha** er längre” och<br />
det roliga var att vi faktiskt lyckades träffa<br />
väldigt högt uppsatt folk. Det här var på<br />
en fredag och måndagen efter ringer en<br />
säkerhetschef och vill att vi ska komma<br />
och hämta hinken. Hon påstår att de inte<br />
vågar hälla ut det och hotar med att skicka<br />
det till labb för kontroll och att räkningen<br />
ska skickas till Fältbiologerna. Det tog en<br />
stund att övertala henne att det var helt<br />
vanligt vatten med grön karamellfärg och<br />
därför helt ofarligt att hälla ut i avloppet,<br />
berättar Linda.<br />
Är du i första hand miljöaktivist eller<br />
en fältbiolog?<br />
– Det hänger så intimt ihop, alldeles för<br />
svårt att välja.<br />
Okej, men låt säga såhär då: om du har<br />
en ledig dag, går du hellre ut i skogen eller<br />
upp till skogsbolagens kontor?<br />
– Ja, inte blir jag lugn och avslappnad av<br />
att jiddra med skogsbolag eller Vattenfall,<br />
skrattar Linda.<br />
Slutligen, vilket råd kan du ge till miljöaktivisterna<br />
som läser Grön Ungdoms<br />
medlemstidning?<br />
– Kom ihåg varför du gör den här aktionen<br />
eller vad det nu är och kom ihåg att ha<br />
roligt under tiden, för då blir det bra. Att<br />
komma ihåg varför du gör det du gör, det<br />
är jätteviktigt!<br />
I DagSpRESSEN<br />
“Ska vi varje gång när vi säger att<br />
jorden är rund ta fram någon som<br />
tycker att jorden är platt?”<br />
Metereologen Pär Holmgren tillbakavisar<br />
tv-kollegan Elisabeth Höglunds<br />
kritik mot<br />
att han talat för<br />
ensidigt om klimathotet<br />
i Expressen.<br />
“I can’t understand why there<br />
aren’t rings of young people blocking<br />
bulldozers and preventing<br />
them from constructing<br />
coal-<br />
fired power stations”<br />
Al Gore<br />
aVTRYCKaREn<br />
Nu har regeringen<br />
tillsammans med<br />
socialdemokraterna<br />
satt fingret<br />
mot avtryckaren.<br />
I sitt betänkande i<br />
utrikesutskottet föreslår<br />
de att riksdagen ska ställa sig<br />
bakom Lissabonfördraget. Miljöpartiet<br />
anser att Lissabonfördraget<br />
står i strid med Sveriges grundlag.<br />
- Med de stora överföringarna av<br />
makt till EU som föreslås i Lissabonfördraget<br />
menar vi att det krävs<br />
en svensk folkomröstning, säger<br />
språkröret Peter Eriksson.<br />
* FSC = Forest Stewardship Council, ett globalt<br />
certifieringssystem som arbetar för ett miljöriktigt<br />
skogsbruk (åtminstone enligt dem själva)<br />
** Greenwash = Marknadsföring med vilseledande<br />
miljöargument, till exempel kolkraftbolaget Vattenfalls<br />
namninsamling mot global uppvärmning<br />
(klimatsignatur.vattenfall.se<br />
5
6<br />
Vem vill ha<br />
ett radikalt alibi?<br />
MaRIa FERM<br />
Språkrör Grön Ungdom<br />
maria.ferm@mp.se<br />
Miljöpartiet de Gröna har precis genomfört<br />
en beslutande medlemsomröstning<br />
där alla medlemmar i partiet har kunnat<br />
rösta om de gröna ska förorda att Sverige<br />
ska lämna EU eller inte. Efter ett<br />
tjugotal debatter runt om i landet, ett<br />
specialnummer av partiets medlemstidning<br />
Grönt, debattartiklar i Grön<br />
Ungdoms medlemstidning <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong>,<br />
kampanjbloggar och hemsidor har partiets<br />
medlemmar beslutat att de gröna<br />
ska ändra sin hållning i EU-frågan.<br />
Grön Ungdom beslutade i februari<br />
att ställa sig bakom ett utträde ur EU,<br />
och beslutet kan därför ses som en förlust.<br />
Men samtidigt är detta är en stor<br />
interndemokratisk seger och en seger<br />
för ungas inflytande i partiet.<br />
Alla gröna ungdomar har kunnat delta<br />
på precis samma sätt som äldre miljöpartister.<br />
Grön Ungdom har anordnat<br />
debatter, unga gröna har varit aktiva i<br />
de olika kampanjgrupperna och information<br />
om omröstningen har gått ut i<br />
medlemstidningen. Denna makt över<br />
moderpartiets realpolitik går inte ens<br />
att se spår av i de andra partierna.<br />
Något som har slagit mig efter ett<br />
drygt halvår som språkrör för Grön<br />
Ungdom är att vårt ungdomsförbund<br />
har väldigt mycket makt i jämförelse<br />
med andra ungdomsförbund. Vi står<br />
inte bredvid och tittar på eller driver<br />
våra egna frågor, utan vi påverkar<br />
partiet och vi lyckas med det. Alla<br />
medlemmar i Grön Ungdom kan<br />
motionera till de grönas kongress.<br />
Alla medlemmar i Grön Ungdom<br />
kan närvara vid partistyrelsemöten<br />
och vid partikongressen.<br />
Förutom att de andra ungdomsförbunden<br />
inte har samma demokratiska<br />
möjligheter i sina moderpartier<br />
så är de radikala alibin som ofta driver<br />
politik helt skild från moderpartiet.<br />
Det är inte schysst att, som så ofta sker,<br />
föra fram ungdomsförbundets linje i en<br />
debatt, eftersom det faktiskt inte går att<br />
rösta på ungdomsförbundet, utan bara<br />
på moderpartiet. Då riskerar väljare att<br />
bli lurade.<br />
Om man lyssnar på Liberala Ungdomsförbundet<br />
som förespråkar fri invandring,<br />
blir man knappast glad över<br />
att vakna upp med Jan Björklund och<br />
språktest.<br />
Om man lyssnar på SSU prata om en<br />
flyktingamnesti, blir man knappast glad<br />
över att vakna upp med socialdemokraterna<br />
som vill sätta flyktingar i kommunarrest.<br />
Om man lyssnar på de borgerliga<br />
ungdomsförbunden, som alla varit emot<br />
FRA-lagen, blir man knappast glad över<br />
att vakna upp med en statsminister som<br />
tycker att folket har missuppfattat lagen<br />
och att ”det vore bäst för alla om debatten<br />
lägger sig”.<br />
Samtidigt som Grön Ungdom står för<br />
de grönas politik driver vi på partiet internt<br />
i många frågor. Vi vill ha en högre<br />
prioriterad feministisk politik och djurrättspolitik.<br />
Vi vill inte att partiet viker<br />
sig i frågor som kan tyckas kontroversiella,<br />
som en skärpt antidiskrimineringslagstiftning<br />
som gör att det inte går att<br />
hänvisa till ”anständighet” och ”rådande<br />
normer” för att rättfärdiga särregler för<br />
män och kvinnor. Vi arbetar för att ett<br />
queert och normkritiskt tänkande ska<br />
genomsyra alla politiska förslag vi lägger.<br />
Och vi lyckas.<br />
Flera motioner som fick stöd av Grön<br />
Ungdoms riksorganisation på vårt senaste<br />
årsmöte har lett till riksdagsmotioner.<br />
När någon engagerar sig i Grön<br />
Ungdom är det inte bara någon som är<br />
ung, grön och vill påverka utan någon<br />
som är ung, grön och påverkar.<br />
Stöd flyktingar som gömmer sig!<br />
Nätverket Ingen människa är illegal i Uppsala är i stort behov av pengar att vidarebeforda till<br />
flyktingar som gömmer sig undan deportation, för att de ska kunna betala hyra, mat, mediciner<br />
och busskort. Alla pengar vi samlar in går direkt till flyktingar som gömmer sig. Betala in på vårt<br />
bankgirokonto: 5282-6179. Läs mer om oss på vår hemsida: ingenillegal.org.
som gör intryck<br />
Hur ska vi nå ända fram?<br />
Förändringen av vår medlemstidning har<br />
varit på gång länge. Under 2007 bytte tidningen<br />
papper och format, vilket har gett<br />
en snyggare tidning som lockar till läsning.<br />
Redaktionsarbetet och innehållet i tidningen<br />
har fått grundpelare att stå på bland annat<br />
genom beslut från riksårsmötet, så att<br />
redaktionen lättare ska kunna utföra sitt<br />
arbete och läsarna ska kunna veta vad de<br />
kan förvänta sig.<br />
Den allt vassare layouten marknadsför<br />
automatiskt tidningen på ett helt nytt sätt,<br />
förutsatt att den sitter i tidningsstället eller<br />
ligger i fi karummet där den syns.<br />
Ett nytt namn på tidningen är en nödvändig<br />
del i denna förändring. Grön<br />
Ungdom är ett visionärt och nytänkande<br />
ungdomsförbund, och behöver ett medlemsmagasin<br />
som speglar detta. Med ett<br />
nytt namn vill vi fortsätta bygga en ännu<br />
bättre plattform för den unga gröna rörelsen,<br />
en tidning som för tankarna till nuet,<br />
framtiden och vägen dit.<br />
Redaktionen föreslår att <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> byter<br />
namn till Avtryck. Ett namn som för<br />
tankarna till grön aktivism utan att för den<br />
skull tappa vår barfotavandring på den politiska<br />
arenan. Grön Ungdom har som mål<br />
att göra ett grönt avtryck på världen, vad<br />
passar då inte bättre att börja här,<br />
med vårt medlemsmagasin?<br />
Därför Avtryck<br />
Avtryck kan leda tankarna till Grön Ungdom<br />
och medlemstidningen på många<br />
sätt, men aldrig på något direkt övertydligt<br />
sätt. Det första associationen är kanske till<br />
fotavtryck eller det ekologiska fotavtrycket.<br />
Med det nya namnet är det naturligt<br />
att Grön Ungdoms logotyp (ett fotavtryck)<br />
även i fortsättningen är en del i tidningens<br />
design.<br />
Vidare har vi associationer som Avtryck<br />
som en trycksak, eller Avtryck som i att<br />
göra avtryck, politiskt eller på annat vis.<br />
Avtryck känns kaxigt. Dessutom ser det<br />
snyggt ut – i valet av namn på en grafisk<br />
produkt är det mycket viktigt hur namnet<br />
ser ut grafiskt. Och sist men inte minst:<br />
ingen annan har tagit det före oss!<br />
RÅM gör avtryck i Grön Ungdoms<br />
historia!<br />
På riksårsmötet 2009 gäller det. Ska vår<br />
medlemstidning vara ett internt skämt<br />
med en gubbig image? Eller ska vi låta<br />
<strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> gå i pension? Vi i redaktionen<br />
hoppas att du vill följa oss på en visionär<br />
barfotavandring. Stöd namnbytet – rösta<br />
för Avtryck på RÅM 2009!<br />
Jag tror att nisseredaktionen är hardcore Kentfans i smyg.<br />
Om <strong>Nisse</strong>n hetat fotavtryck så hade den ju inte refererat till en Kentlåt.<br />
Fredrik Frangeur<br />
Jag och Maria Simonsson tycker att <strong>Nisse</strong>redaktionens förslag<br />
på nytt namn rockar. Slår <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> med hästlängder.<br />
riCkard arVidssOn<br />
Varsågod! – Ett smakprov på vårt nya medlemsmagasin<br />
GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN<br />
från European Green<br />
Forum i Malmö<br />
Vi bjuder på maskiga<br />
recept på veganskt vi<br />
Ockupation och<br />
odling i Brasilien<br />
Miljöaktivist – Javisst!<br />
OlIVIa STaVEBORG KERKElä<br />
????@hotmail.com<br />
7<br />
Kronika<br />
Den svenska, lyckliga kon<br />
I min gymnasieklass håller vi på att<br />
fördjupa oss inom hållbar utveckling,<br />
ett ämne som jag sedan länge intresserar<br />
mig för. Under en temavecka skulle<br />
vi besöka en kravmärkt bondgård.<br />
Trots att jag har rätt bra koll på<br />
köttproduktion i Sverige kändes det<br />
både positivt och läskigt att få lite mer<br />
kött på benen...<br />
att födas upp för att sedan slaktas.<br />
Välmående är ju relativt och jag är<br />
övertygad om att dessa kor hade det<br />
bättre än många andra kor inom jordbruket,<br />
men faktum är: de lever inte<br />
ett värdigt liv. Jag såg hur de haltade<br />
runt i sin egen avföring, många hade<br />
höftproblem och svårt att gå på grund<br />
från dagen. Idag är det olönsamt att<br />
göra det bättre för djuren, och bönder<br />
vill så klart kunna försörja sig som alla<br />
andra. Djuren kan därmed aldrig få ett<br />
värdigt liv om vi fortsätter att acceptera<br />
de arbetsmetoder som råder inom<br />
mjölk- och köttproduktionen idag. Jag<br />
vill att Grön Ungdom aktivt ska arbeta<br />
mot system som gynnar produktion<br />
Tidigt under besöket sa bonden att<br />
”alla djur i Sverige har det bra” – och<br />
förlorade därmed min respekt. Jag<br />
menar, hur många skräckbilder har<br />
vi inte sett ifrån djurfabriker och<br />
djurtransporter? Uppenbarligen finns<br />
det många djur som inte har det bra i<br />
Sverige! Bonden visade oss runt medan<br />
hen beskrev djurhållningen och mjölkproduktionen<br />
på gården.<br />
En märkte tydligt att allt bara handlar<br />
om att producera mjölk. ”Det är ju lite<br />
jobbigt att skilja kalvarna ifrån sina<br />
mödrar men det måste göras, annars<br />
får vi inte lika mycket mjölk och då går<br />
affärerna dåligt.” Bonden berättade<br />
också att det är nödvändigt att kossorna<br />
insemineras en gång per år – annars<br />
får en ingen mjölk. Naturlig parning är<br />
uteslutet eftersom tjurar kan vara farliga<br />
djur att handskas med som bonde. av sin övergödda, framavlade kropps- som denna. Jag vill också att Grön<br />
byggnad. Sedan kan man ju undra hur Ungdom ska bidra med konsumentup-<br />
Bonden talade om att medelåldern för någon individ någonsin skulle kunna plysning om animalieproduktion – vi<br />
slakt ligger kring fem år, men att den ha det bra när hen föds upp bara för som så stolt brukar beskriva vårt parti<br />
varierar beroende på kons hälsa och att människor ska utnyttja hens kropp, som det mest solidariska av partier.<br />
om hon kan producera tillräckligt my- behandla hen som en produkt bland<br />
cket mjölk. Förr kunde kor bli upp till tusentals andra för att till sist döda hen Ett samhälle utan konsumentupplysn-<br />
25 år gamla, men nu är arten så sön- och äta upp hen.<br />
ing kan aldrig främja en positiv utveckderavlad<br />
att nästan alla kor drabbas<br />
ling mot mindre lidande. Det är trots<br />
av olika sjukdomar. Det är nästintill ”Det är klart att vi skulle vilja ha större allt vi konsumenter som bestämmer<br />
omöjligt att skilja köttproduktion if- yta för korna och naturligare miljö, men vad vi vill äta och det är vi som sätter<br />
rån mjölkproduktion, och så länge folk vem skulle vilja betala mer än dubbla ribban för hur schysst maten ska vara!<br />
dricker mjölk kommer lika många kor priset för mjölken?” är ett annat citat<br />
”Avtryck. Ett namn som för<br />
tankarna till grön aktivism<br />
utan att för den skull tappa<br />
vår barfotavandring på den<br />
politiska arenan.”<br />
10<br />
Vilket eko-magasin<br />
passar dig?<br />
Eco QuEEn<br />
Text & Foto<br />
YlVa lUNDKVIST<br />
Länge har det varit svårt som ung<br />
och grön att hitta vettiga magasin<br />
i tidningskiosken. Med den nya<br />
miljömedvetenheten har plötsligt<br />
tidningarna för vår målgrupp exploderat<br />
i antal. Vi recenserar här tre<br />
nytillskott. Är de något för dig?<br />
Riktar in sig mot tjejer med sminktips<br />
och romantiska bilder. Det genomsyrande<br />
budskapet är att ekologiskt är lyx<br />
och kvalitet. Även andrahandskläder är<br />
första klass!<br />
I första numret finns ett stort modereportage<br />
med vanliga, smala modeller<br />
iklädda second hand och ekologiska<br />
plagg. Vid bilderna finns progandatexter<br />
som informerar om hur människa<br />
Titel: ECO QUEEN<br />
Slogan: Lite mer eco<br />
– because we care!<br />
Pris: 59 kr<br />
Hemsida: www.ecoqueen.se<br />
och miljö skadas av den konventionella<br />
klädindustrin. Känslan de vill förmedla<br />
är förstås att lösningen på problemen är<br />
att shoppa de schyssta varor som visas i<br />
reportaget.<br />
Här finns också en intervju med ”hunken”<br />
Leonardo Di Caprio. Frågorna<br />
gäller hans miljöengagemang.<br />
Generellt sett är Eco Queen en enkel<br />
och lättillgänglig tidning. Här finns inte<br />
utrymme för några verkligt systemkritiska<br />
resonemang – sådana skrämmer<br />
förstås bort annonsörer. Ett val för dig<br />
som kanske annars hade köpt Cosmopolitan<br />
eller Veckorevyn.<br />
Vi tog det<br />
hEla<br />
1 6<br />
VägEn<br />
REko<br />
Visionen om en ny tidning<br />
är verklighet. Varsågod!<br />
Sahlin, Sveriges första<br />
rödgröna statsminister<br />
Matigt, fräscht<br />
och grönt<br />
Nu återupptar vi vår<br />
receptsida. Hit kan alla medlemmar<br />
skicka in recept på mat,<br />
bakverk och annat ät- och drickbart.<br />
Skicka med snygga bilder.<br />
Ät och förändra världen!<br />
Text & foto<br />
allTialloGRyTa<br />
med kokt potatis<br />
16 3#<strong>2008</strong><br />
ROSalIE haGlUND<br />
rosalie.haglund@mp.se<br />
ALLTIALLOGRyTA<br />
Zeitan/bönor (eller annat<br />
köttsubstitut)<br />
T o m a t<br />
Apelsin<br />
Champinjoner<br />
Gul lök<br />
Paprika<br />
Kryddor<br />
Örter<br />
Alltiallogrytan kan göras på oändligt många<br />
olika sätt med lika många olika ingredienser.<br />
Du tar vad som finns i kyl/frys/<br />
skafferi/trädgård och skär i bitar, steker<br />
tillsammans i en djup stekpanna (eller stek<br />
i vanlig stekpanna och blanda ihop i kastrull).<br />
Krydda och häll på lite vatten.<br />
Servera tillsammans med kokt potatis, färska<br />
örter och eventuellt en vit sås.<br />
Tidningen Reko påminner på många vis<br />
om Eco Queen. I<strong>nr</strong>iktningen är mode,<br />
kändisar och att vara ”lyckad”. En skillnad<br />
är att Reko verkar vända sig till en<br />
något äldre publik. Den är mindre romantisk<br />
och artiklarna handlar om<br />
vuxna ämnen som att välja bil och att få<br />
”livspusslet” att gå ihop. I en artikel om<br />
schampoindustrin varvas alternativa tips<br />
om hur du kan minska din schampokonsumtion<br />
med konventionella tråkiga<br />
budskap som ”Glåmig? Grinig? Tur att<br />
du kan köpa dig snygg med de rätta höstprodukterna”.<br />
Titel: REKO<br />
Slogan: Rättvis och ekologisk<br />
– för dig som ställer krav<br />
Pris: 29 kr<br />
Hemsida: www.magasi<strong>nr</strong>eko.se<br />
Reko är den billigaste av de tre ”ekotidningarna”<br />
och den är fullproppad med<br />
annonser för olika eko-produkter. Kanske<br />
beror det på att den är utgiven av<br />
caMino<br />
Vid en första genombläddring av Camino<br />
tycker jag att det är samma tidning som<br />
Reko. Den har en plottrig layout med en<br />
massa smått och gott inklämt här och<br />
var, precis som Reko. Men förutom layouten<br />
skiljer den sig ganska mycket från<br />
både Reko och Eco Queen. Här är betydligt<br />
färre mode- och kändisreportage<br />
och dessutom mycket mindre reklam.<br />
Camino verkar inte lika nischad mot en<br />
åldersgrupp utan riktar sig till alla som<br />
är intresserad av hållbar livsstil. Här finns<br />
plats för fördjupningar i ämnen som hållbar<br />
vattenförsörjning och animaliska<br />
produkters påverkan på miljön.<br />
Både Reko och Eco Queen har ett tilltal<br />
som om läsaren i första hand var konsument.<br />
Caminos många reportage om<br />
Titel: CAMINO<br />
Slogan: Ekologiskt. Energismart.<br />
Second Hand. Inspiration för en<br />
smartare livsstil.<br />
Pris: 45 kr<br />
föreningen KRAV. Tidningen är något<br />
av en stor smygreklam för KRAV, om än vintage-shopping lämnar samma efters-<br />
inte särskilt smygig. Om du som köper mak. Flera söta krönikor lämnar ändå öp-<br />
tidningen är medveten om det och inte pet för egna tankar, vilket är skönt. Ibland<br />
misstycker så är REKO ett väldigt pris- vill man ju få vara människa också, inte<br />
värt tidsfördriv.<br />
bara en shoppingmaskin.<br />
”MST har flera miljoner<br />
medlemmar och har blivit<br />
en av klotets mest kända<br />
sociala rörelser genom sin<br />
förmåga att samla<br />
de fattigaste.”<br />
PoTaTiSGRaTänG serverad<br />
med tzaybitar och svampsås<br />
PO TAT I S G R ATÄ N G i långpanna<br />
• Cirka 12 potatisar<br />
• 1–2 gula lökar<br />
• Mjölk och ev. matlagningsgrädde<br />
• B-jäst eller ost<br />
• 2–3 vitlöksklyftor<br />
• Olja<br />
• Kryddor<br />
Sätt ugnen på 225°. Skala och skiva potatis,<br />
gul lök och vitlök. Varva potatis och<br />
lök i en smord (oljad) form. Krydda mellan<br />
varven, till exempel med salt, peppar,<br />
kött- och grillkrydda och örter. Häll över<br />
mjölk och eventuellt matlagningsgrädde<br />
(bra att använda om du använder laktosfri<br />
mjölk, exempelvis sojamjölk, eftersom<br />
den har en tendens att inte tjockna av sig<br />
själv) så att vätskan syns men inte kommer<br />
ända upp till ytan. Strö över b-jäst eller ost.<br />
Grädda ca 45 minuter.<br />
Hemsida:www.caminomagasin.se<br />
för rätten till liv<br />
I praktiken har byråkratin och jordägarnas<br />
intressen stoppat detta, och därför har<br />
MST – de jordlösas rörelse – bildats.<br />
Det är MST som kallat till kvällens<br />
möte. Under några månader har de samlat<br />
jordlösa till möten och nu är de beredda att<br />
ockupera. Wilson är en ung kille som är<br />
son till lantarbetare. Det är han som varit<br />
ansvarig och nu kliver han upp på en låda.<br />
– Är ni beredda? frågar han. Alla ropar ja.<br />
– Jag hör inte! ropar Wilson igen.<br />
– Ja, ja, ja! skriker alla och jag ser Joaquims<br />
vita skjortarm längst fram högt upp i luften.<br />
S va MPSTuvninG<br />
(cirka 4 portioner)<br />
300 g kantareller eller annan svamp<br />
(färsk, fryst eller torkad – torkad<br />
måste blötläggas i förväg)<br />
Cirka 4 dl mjölk<br />
1 dl matlagningsgrädde<br />
1–2 matskedar vetemjöl<br />
(mindre grädde mer mjöl)<br />
½–1 gul lök<br />
1 buljongtärning<br />
(eller ett par droppar rökarom)<br />
Margarin<br />
Soja<br />
Kryddor<br />
Fräs den hackade löken och svampen i<br />
margarin i en kastrull. Krydda med exempelvis<br />
vitpeppar och salt. Vispa ihop<br />
mjölken, grädden och mjölet i en bunke<br />
(eller direkt i kastrullen, men då fastnar<br />
svampen i vispen) och rör ner i kastrullen.<br />
Krydda, lägg i buljongen och häll i lite soja.<br />
Koka upp och sänk värmen. Rör om. När<br />
önskad konsistens uppnås är det klart!<br />
Servera potatisgratäng och svampstuvning<br />
tillsammans med stekta tzaybitar eller annat<br />
köttsubstitut, samt en färgglad sallad.<br />
Då slocknar plötsligt alla gatlyktor. Det är<br />
borgmästaren, en av de stora jordägarna<br />
i staden, som har förstått vad som är på<br />
gång. Jordägarna är rädda att MST skall<br />
hota deras hegemoni i trakten, som de sedan<br />
länge styr över helt självsvåldigt.<br />
Men lantarbetarna låter sig inte skrämmas.<br />
De kliver upp på flaken på några<br />
lastbilar som körts fram, och snart rusar<br />
bilarna fram på de smala grusvägarna mellan<br />
täta häckar. På flaken är humöret på<br />
topp. Man sjunger kampsånger och drömmer<br />
om mark att bruka. Väl framme på<br />
den övergivna egendomen planterar ockupanterna<br />
MST:s flagga. Nästa morgon<br />
börjar de bygga enkla tält av slanor som de<br />
hittar i skogen.<br />
Detta var den första ockupationen jag<br />
deltog i, för sju år sedan. Lägret byggdes<br />
upp som ett mycket välorganiserat minisamhälle.<br />
Där fanns grupper som arbetade<br />
med utbildning, hälsovård, odling (som<br />
bör vara ekologisk) kultur, genusfrågor,<br />
och så vidare. Tiden i läger kan bli mycket<br />
lång, tills staten i bästa fall erkänner de<br />
25<br />
23
EUROPEan MalMö<br />
17-21/09<br />
gREEn FORUM<br />
Under hösten har en stor händelse ägt<br />
rum i Sverige. Mellan den 17-21 september<br />
samlades 15 000 personer från hela Europa<br />
i Malmö under parollen "En annan<br />
värld är möjlig". På seminarier, aktioner<br />
och demonstartioner möttes människor<br />
8<br />
Text och foto<br />
YlVa lUNDKVIST<br />
från alla möjliga sociala rörelser. Där fanns<br />
självklart vi gröna representerade. Alla<br />
föreläsningar och workshops som var annordnade<br />
av gröna organisationer var<br />
fyllda till bredden. Såväl Gröna Kvinnors<br />
ekofeministmöte med den indiska miljöak-<br />
tivisten Vadana Shiva som Gröna Studenters<br />
Lycko-debatt var mycket uppskattade.<br />
Under den stora demonstartionen fanns<br />
ett stort grönt block. Här ges en tillbakablick.
Vad krävs för att göra<br />
en annan värld möjlig?<br />
Fabio Mariño, direktör för<br />
Gröna partiet i Colombia:<br />
– Kärlek, arbete, respekt, att<br />
så och att skörda. Det är värden<br />
som ungdomen står för.<br />
För att skapa en annan värld<br />
måste vi hjälpa er ungdomar<br />
att kräva den.<br />
Diana Sakaeva, från anti-kärnkraftsrörelsen<br />
i Ryssland:<br />
– Återta gatorna och våra rättigheter.<br />
De tillhör oss, inte<br />
regeringarna.<br />
Kajsa Karlström, Grön Ungdom<br />
Linköping och Hampus<br />
Algotsson, Grön Ungdom<br />
Kristianstad:<br />
– Det viktigaste är att vi tror<br />
att en annan värld är möjlig.<br />
(Kajsa)<br />
– Vi måste få högern och vänstern<br />
att förstå att vi har rätt.<br />
(Hampus)<br />
Karin Grenstam och Maria<br />
Weber, Grön Ungdom Linköping:<br />
– Glädje! Kärlek! (Karin)<br />
– Att folk i världen ändrar inställning<br />
och börjar tänka annorlunda.<br />
(Maria)<br />
Svenja Tidan, Fabienne Prodella<br />
och Iris Holweg, Grön<br />
Ungdom i Tyskland:<br />
– Konsumera medvetet! (Svenja)<br />
– Att ha idéer och ignorera det<br />
faktum att världen kanske inte<br />
är redo för dem än. (Fabienne)<br />
– Respekt och att vi tar hand<br />
om varandra! (Iris)<br />
9
Vilket eko-magasin<br />
passar dig?<br />
Eco QuEEn<br />
Riktar in sig mot tjejer med sminktips<br />
och romantiska bilder. Det genomsyrande<br />
budskapet är att ekologiskt är lyx<br />
och kvalitet. Även andrahandskläder är<br />
första klass!<br />
I första numret finns ett stort modereportage<br />
med vanliga, smala modeller<br />
iklädda second hand och ekologiska<br />
plagg. Vid bilderna finns progandatexter<br />
som informerar om hur människa<br />
och miljö skadas av den konventionella<br />
klädindustrin. Känslan de vill förmedla<br />
är förstås att lösningen på problemen är<br />
att shoppa de schyssta varor som visas i<br />
reportaget.<br />
Här finns också en intervju med ”hunken”<br />
Leonardo Di Caprio. Frågorna<br />
gäller hans miljöengagemang.<br />
Generellt sett är Eco Queen en enkel<br />
och lättillgänglig tidning. Här finns inte<br />
utrymme för några verkligt systemkritiska<br />
resonemang – sådana skrämmer<br />
förstås bort annonsörer. Ett val för dig<br />
som kanske annars hade köpt Cosmopolitan<br />
eller Veckorevyn.<br />
10<br />
Text & Foto<br />
YlVa lUNDKVIST<br />
Länge har det varit svårt som ung<br />
och grön att hitta vettiga magasin<br />
i tidningskiosken. Med den nya<br />
miljömedvetenheten har plötsligt<br />
tidningarna för vår målgrupp exploderat<br />
i antal. Vi recenserar här tre<br />
nytillskott. Är de något för dig?<br />
Titel: ECO QUEEN<br />
Slogan: Lite mer eco<br />
– because we care!<br />
Pris: 59 kr<br />
Hemsida: www.ecoqueen.se<br />
REko<br />
Tidningen Reko påminner på många vis<br />
om Eco Queen. I<strong>nr</strong>iktningen är mode,<br />
kändisar och att vara ”lyckad”. En skillnad<br />
är att Reko verkar vända sig till en<br />
något äldre publik. Den är mindre romantisk<br />
och artiklarna handlar om<br />
vuxna ämnen som att välja bil och att få<br />
”livspusslet” att gå ihop. I en artikel om<br />
schampoindustrin varvas alternativa tips<br />
om hur du kan minska din schampokonsumtion<br />
med konventionella tråkiga<br />
budskap som ”Glåmig? Grinig? Tur att<br />
du kan köpa dig snygg med de rätta höstprodukterna”.<br />
Titel: REKO<br />
Slogan: Rättvis och ekologisk<br />
– för dig som ställer krav<br />
Pris: 29 kr<br />
Hemsida: www.magasi<strong>nr</strong>eko.se<br />
Reko är den billigaste av de tre<br />
”ekotidningarna” och den är fullproppad<br />
med annonser för olika eko-produkter.<br />
Kanske beror det på att den är utgiven<br />
av föreningen KRAV. Tidningen är något<br />
av en stor smygreklam för KRAV, om än<br />
inte särskilt smygig. Om du som köper<br />
tidningen är medveten om det och inte<br />
misstycker så är REKO ett väldigt prisvärt<br />
tidsfördriv.<br />
caMino<br />
Vid en första genombläddring av Camino<br />
tycker jag att det är samma tidning som<br />
Reko. Den har en plottrig layout med en<br />
massa smått och gott inklämt här och<br />
var, precis som Reko. Men förutom layouten<br />
skiljer den sig ganska mycket från<br />
både Reko och Eco Queen. Här är betydligt<br />
färre mode- och kändisreportage<br />
och dessutom mycket mindre reklam.<br />
Camino verkar inte lika nischad mot<br />
en åldersgrupp utan riktar sig till alla<br />
som är intresserad av hållbar livsstil. Här<br />
finns plats för fördjupningar i ämnen som<br />
hållbar vattenförsörjning och animaliska<br />
produkters påverkan på miljön.<br />
Både Reko och Eco Queen har ett<br />
tilltal som om läsaren i första hand var<br />
konsument. Caminos många reportage<br />
Titel: CAMINO<br />
Slogan: Ekologiskt. Energismart.<br />
Second Hand. Inspiration för en<br />
smartare livsstil.<br />
Pris: 45 kr<br />
Hemsida: www.caminomagasin.se<br />
om vintage-shopping lämnar samma eftersmak.<br />
Flera söta krönikor lämnar ändå<br />
öppet för egna tankar, vilket är skönt.<br />
Ibland vill man ju få vara människa också,<br />
inte bara en shoppingmaskin.
livet ef ter<br />
den totala<br />
katastrofen<br />
göRaN hÅDÉN<br />
goran@mp.se<br />
Hur blir det att vara en av få överlevande<br />
efter en total katastrof på<br />
jorden? Ständigt kämpandes utan<br />
att veta om det ens finns någon<br />
framtid?<br />
Boken Vägen av Cormac McCarthy<br />
är en skönlitterär skildring<br />
av just detta. 240 sidor avskalat,<br />
enkelt och skarpt språk. Denna<br />
helhyllade roman har nyligen<br />
kommit som pocket på svenska,<br />
och 26 november släpps The Road<br />
som film i USA.<br />
Vintern närmar sig. En far och hans<br />
son vandrar dag efter dag i vagt hopp<br />
om en dräglig livsmiljö längre bort.<br />
Kanske finns det inte, kanske är det<br />
bara mänsklighetens sista dödsryckningar<br />
vi får följa? Berättelsen pendlar<br />
kring det jordnära sökandet efter mat<br />
för dagen och filosofiska resonemang<br />
kring moral och människans väsen.<br />
Läsaren får tänka mycket själv, för<br />
det är en hel del central – men för den<br />
delen inte oumbärlig – info som författaren<br />
inte ger: inte namnen på huvudpersonerna,<br />
inte städerna de passerar,<br />
inte ens vad som ödelagt jorden. Det<br />
kan vara klimatförändringar, kärnvapenkrig,<br />
ett enormt meteoritnedslag,<br />
eller något annat från exitmundi.nl.<br />
Det framgår dock att landet är USA,<br />
eftersom Piedmontplatån nämns två<br />
gånger.<br />
Det är framför allt på rester av<br />
överflödssamhället som de överlever<br />
– konservburkar, vägar och kundvag-<br />
nen som för kanske första gången i<br />
sitt kundvagnsliv är fylld med saker<br />
som verkligen behövs. Det finns inte<br />
så mycket djur eller växter att tala om.<br />
Marken är sönderbränd, asktäckt och<br />
frostbiten. Solstrålarna når inte längre<br />
fram, i alla fall inte till denna del av<br />
jorden.<br />
Sonen känner bara världen innan<br />
katastrofen genom faderns berättelser.<br />
Fadern och sonen har en stark kärlek<br />
till varandra. Men mot andra överlevande<br />
gäller djungelns lag. En pistol<br />
skyddar mot laglösa gäng, som i vissa<br />
fall har blivit kannibaler för att överleva.<br />
Övernattar gör de utom synhåll<br />
från vägen, för att inte upptäckas och<br />
överraskas av vad de kallar ”de onda<br />
människorna”.<br />
Som ni ser är det en mycket mörk<br />
och dyster bok. Men även gripande,<br />
välskriven och angelägen. McCarthy<br />
beskriver på ett trovärdigt sätt vilken<br />
fruktansvärd framtid som kan vänta oss<br />
om vi inte förmår prioritera att avvärja<br />
hot som klimatförändringarna i tid.<br />
Titel: VÄGEN<br />
Författare: Cormac McCarthy<br />
Utgivningsår: <strong>2008</strong><br />
Förlag: Albert Bonniers Förlag<br />
ISBN: 9789100118419<br />
ISBN-10: 9100118419<br />
Gröna seniorer<br />
har bildats<br />
Vid det konstituerande mötet under<br />
kommun- och landstingsdagarna i<br />
Göteborg antog ett 30-tal miljöpartister<br />
från hela landet stadgar och valde<br />
sin första styrelse. Gröna Seniorer har<br />
bildats. Mål för verksamheten 2009 är:<br />
• Att medvetenheten om äldrepolitiska<br />
frågor ska öka inom Miljöpartiet.<br />
• Vid årsskiftet 2009-2010 ska Gröna<br />
Seniorer ha 200 medlemmar.<br />
• Att öka äldre medborgares intresse<br />
för Miljöpartiets politik.<br />
Vill du komma i kontakt<br />
med Gröna Seniorer?<br />
Hör av dig till Åke Askensten,<br />
ake.askensten@comhem.se<br />
ny bok om mat<br />
och klimat<br />
För dig som<br />
blivit nyfiken av<br />
Grön Ungdoms<br />
senaste kampanj<br />
finns nu spännandefördjupning<br />
i bokaffärerna.<br />
Boken heter Mat &<br />
klimat och är skriven<br />
av Pär Holmgren på<br />
SVT i samarbete med<br />
Johanna Björklund och Susanne Johansson,<br />
ledande forskare inom mat- och klimatfrågor<br />
på Sveriges Lantbruksuniversitet.<br />
Den är producerad av redaktionen<br />
bakom den August-nominerade klimatboken<br />
Meteorologernas Väderbok.<br />
Här ges en mer nyanserad bild av livsmedelsproduktionens<br />
roll, liksom insikter<br />
om olika animaliers- och vegetabiliers<br />
roll än den ofta förenklade bild som presenteras<br />
i media.<br />
Bli medlem via sms!<br />
Nu kan du enkelt och smidigt bli<br />
medlem i Grön Ungdom, Sveriges enda<br />
gröna ung-domsförbund. Allt du behöver<br />
göra är att sms:a följande text till<br />
72456: gumedl ååååmmddxxxx<br />
Meddelandet kostar 60 kr + trafikavgift<br />
Vi behöver ditt personnummer (ååååmmddxxxx)<br />
för att veta vem du är. Skicka<br />
gärna med e-postadress också så att vi<br />
snabbt kan nå dig med utskick.<br />
Läs mer på gronungdom.se & www.mp.se<br />
11
12<br />
är biffen starkare<br />
än asfalten?<br />
alExaNDRa lEIJONhUFVUD<br />
Förbundsordförande Djurens Rätt<br />
Jag har alltid gillat maskrosor. När de<br />
tränger undan asfalten, slår ut sina gröna<br />
frodiga blad och sina gula blommor<br />
blir jag varm och hoppfull inom mig.<br />
Maskrosen tillhör de växter som går i<br />
bräschen för naturen, som varje sommardag<br />
visar oss att man inte kan tränga<br />
undan det förnybara hur enkelt som<br />
helst. Naturligtvis var det ett genidrag<br />
av Miljöpartiet att när det begav sig göra<br />
maskrosen till sin partisymbol.<br />
I boken Miljön, makten och friheten<br />
(1990) beskrev Birger Schlaug miljöpartiets<br />
uppkomst. En sak som slog mig re-<br />
dan när jag läste boken<br />
första gången var<br />
att den gröna rörelsen nästan<br />
helt utelämnade den etiska diskussionen<br />
om vår relation med de ickemänskliga<br />
djuren. Å ena sidan fanns där en<br />
vision om solidaritet med djuren. Å andra<br />
sidan fick de finna sig i att ses som<br />
en ekologisk resurs. Ekvationen gick<br />
inte ihop för mig. Hur kunde individer<br />
med moraliskt relevanta egenskaper ses<br />
som en resurs? Hur kunde rörelsen sluta<br />
sig till något annat än att djur har egenvärden?<br />
Har maskrosen svårare att bryta<br />
sig igenom köttbiffen på tallriken än<br />
asfalten på marken?<br />
Frågan har stötts och<br />
blötts inom den gröna<br />
rörelsen, och inte alltför<br />
sällan har det varit<br />
just Grön Ungdom<br />
som har fört fram<br />
djurrättsbudskapet.<br />
Djurrätten och miljö-<br />
rätten möts allt oftare<br />
i dagens framtidsfrågor.<br />
Under de<br />
senaste åren har den<br />
forskning som visar<br />
att köttet står för en<br />
femtedel av utsläppen<br />
av växthusgaser<br />
hamnat i fokus. Vår<br />
oetiska hantering av<br />
djur leder alltså även till miljöförstörelse.<br />
Det är i alla fall min slutsats. Och för mig<br />
är frågan ganska enkel: slutar vi med det<br />
oetiska så rationaliserar vi också bort<br />
det miljöstörande inom djurindustrin.<br />
Jag ser fram emot många givande<br />
diskussioner framöver mellan djurrättsrörelsen<br />
och miljörörelsen. Även<br />
om våra visioner och våra idétraditioner<br />
inte är desamma tror jag att vi<br />
har mycket att vinna på ökat samarbete<br />
för att uppnå de mål vi rimligen delar.<br />
En gemensam uppgift som vi bör ta oss<br />
an är att minska köttkonsumtionen.<br />
”Tänk på djuren och miljön – ät vegetariskt!”<br />
är en devis som i alla fall jag<br />
inte skulle ha några problem att skriva<br />
under på tillsammans med företrädare<br />
från miljörörelsen. Jag skulle inte heller<br />
ha några problem med att stå bakom<br />
en uppmaning till landets skolor att<br />
sätta skolmaten mer i centrum, att den<br />
även bör få en pedagogisk roll. Eleverna<br />
skulle till exempel kunna lära sig mera<br />
om hur olika matval påverkar djur och<br />
miljö och träna sig i att göra etiska val.<br />
Miljörörelsen och djurrättsrörelsen har<br />
många beröringspunkter. Det är dags<br />
att vi börjar se dem – för vår egen, för<br />
djurens och för miljöns skull.<br />
Affisch ur Djurens Rätts kampanj, www.djurensratt.se.<br />
Övre illustration av Rosalie Haglund.
nY KliMaTKaMPanj<br />
Nu inleder Grön Ungdom sin riksomfattande<br />
kampanj för minskad<br />
köttkonsumtion. Köttkonsumtionens<br />
miljöpåverkan är en av vår tids minst<br />
uppmärksammade frågor, även i dessa<br />
tider av relativ klimatmedvetenhet.<br />
Här presenteras en sammanfattning<br />
av varför köttkonsumtionen är dålig<br />
för miljön och du får tips på var du<br />
kan hitta mer information. Dessutom<br />
ger vi förslag på aktioner i frågan.<br />
Kom ihåg att en välinformerad person<br />
är den som vinner debatten!<br />
Köttet påverkar klimatet<br />
När det gäller köttkonsumtionens<br />
miljöproblem dominerar klimatfrågan<br />
helt. Frågan togs först upp på allvar i slutet<br />
av 2006, när FN:s jordbruksorgan FAO<br />
släppte sin rapport Livestock’s Long Shadow.<br />
I den hittar vi det främsta klimatrelaterade<br />
argumentet mot köttkonsumtion:<br />
boskapsindustrin bidrar med inte mindre<br />
än 18 procent av växthusgasutsläppen i<br />
världen.1 Det är mer än vad alla världens<br />
transporter släpper ut tillsammans.2 Detta<br />
har flera orsaker.<br />
Metangas och dikväveoxid<br />
Metan är en gas som påverkar växthuseffekten<br />
23 gånger mer än koldioxid.3 Köt-<br />
Frågor<br />
& svar<br />
Vilka politiska förslag<br />
driver ni?<br />
Vi vill införa en skatt på kött, för att minska<br />
konsumtionen och uppmuntra klimatmässigt<br />
hållbara branscher.<br />
Vi vill att varje skola ska införa minst en<br />
vegetarisk dag varje vecka.Vi vill att EU<br />
ska sluta subventionera köttproduktionen.<br />
tindustrin ensam står för 35–40 procent av<br />
de globala metanutsläppen.4 Dikväveoxid,<br />
mer känd som lustgas, är en annan<br />
gas som påverkar växthuseffekten, 293 (!)<br />
gånger starkare än koldioxid.5 Också här<br />
står djurhållningen för merparten av utsläppen,<br />
nämligen 65 procent6 Utsläppen<br />
av dessa gaser sker delvis på grund av den<br />
stora gödselproduktion som idisslande<br />
boskap för med sig när man håller dem<br />
på det industrialiserade sätt som sker idag,<br />
men också på grund av det konstgödsel<br />
som används för odling av deras foder.<br />
Koldioxidutsläppen är inte heller obetydliga<br />
– köttindustrin står för 9 procent av<br />
dessa.7<br />
En rättvisefråga<br />
Ett av fokusområdena som vi enligt vår<br />
verksamhetsplan ska driva är ”Klimat och<br />
rättvisa”, och frågan om köttkonsumtion<br />
är nog den som bäst passar in i det området.<br />
Förutom att klimatförändringarna<br />
främst kommer att drabba de fattiga<br />
länderna bidrar köttkonsumtionen även<br />
direkt till global orättvisa. Tänk er en åker.<br />
På den kan man exempelvis välja att odla<br />
sojabönor. De sojabönorna kan antingen<br />
gå till människoföda, eller till föda åt djur<br />
som sedan blir människoföda. I övergången<br />
mellan sojaböna och nötkött skulle<br />
dock energimängden minska med ungefär<br />
90 procent. Det betyder att man får ut be-<br />
Är detta inte bara ett försök för djurrättsaktivister<br />
att få folk att bli vegetarianer?<br />
I oktober 2006 släppte den brittiska regeringen<br />
Stern-rapporten, som visade<br />
att klimatförändringarna kunde kosta<br />
en femtedel av jordens samlade BNP om<br />
växthusgasutsläppen inte minskades<br />
radikalt. Redan för tio år sedan konstat-<br />
tydligt mer energi per åkerareal med vegetabiliska<br />
än med animaliska livsmedel,<br />
och på så vis kan världssvälten reduceras<br />
kraftigt.9<br />
Många problem men bara en lösning<br />
Med köttkonsumtionen följer även ökad<br />
vattenanvändning, ökad jorderosion,<br />
minskad biologisk mångfald och ökad<br />
energiåtgång. Alla dessa problem hamnar<br />
dock i skymundan av det faktum att köttindustrin<br />
står för 18 procent av växthusgasutsläppen.<br />
Men var och en kan läsa på<br />
om dessa och många andra problem med<br />
köttkonsumtionen bland nättipsen i Grön<br />
Ungdoms klimatkampanj: Byt mat – Inte<br />
klimat!<br />
1. Report of the Food and Agricultural Organization<br />
(FAO) of the United Nations, Livestock’s Long<br />
Shadow (2006), s. 112<br />
2. FAO, Livestock’s Long Shadow (2006), s. 272<br />
3. FAO, Livestock’s Long Shadow (2006), s. 82<br />
4. Studie av ett forskarlag lett av Akifumi Ogino vid<br />
The National Institute of Livestock and Grassland<br />
Science i Tsukuba, Japan. Studien presenterades i<br />
vetenskapstidskriften ”New Scientist”<br />
5. FAO, Livestock’s Long Shadow (2006), s. 82<br />
6. FAO, Livestock’s Long Shadow (2006), s. 114<br />
7. FAO, Livestock’s Long Shadow (2006), s. 112<br />
8. ”Köttkonsumtionen hotar klimatet”,<br />
Miljörapporten, 2007-03-30<br />
9. Alexander Chamberland, ”Biffen – en större<br />
miljöbov än bilen”, <strong>2008</strong><br />
erade Naturvårdsverket i rapporten ”Att<br />
äta för en bättre miljö” att köttkonsumtionen<br />
i Sverige måste minska med 75<br />
procent för att nå en ekologiskt hållbar<br />
nivå. Nu har till och med Livsmedelsverket<br />
miljöanpassat sina kostråd som pekar<br />
på att svensken kan minska sin konsumtion<br />
av kött med 20–25 procent. Ingen av<br />
dessa institutioner har några som helst<br />
kopplingar till djurrättsrörelsen.<br />
13
Frågor<br />
& svar<br />
Måste alla bli vegetarianer?<br />
Det är viktigt att drastiskt minska köttkonsumtionen,<br />
men inte nödvändigtvis<br />
bli vegetarian.<br />
Ur ett miljö- och klimatperspektiv handlar<br />
inte köttkonsumtionsdebatten om<br />
huruvida man ska bli vegetarian eller<br />
inte. Snarare handlar det om att kött<br />
inte längre får vara en självklar del av<br />
varje måltid. Istället måste vi börja äta<br />
betydligt mer vegetarisk mat. Om vi vill<br />
stävja klimatförändringarna måste vi lära<br />
oss att få i oss protein i första hand från<br />
baljväxter i stället för från kött.<br />
Får/lamm, grisar och fjäderfän orsakar<br />
mindre direkta växthusgasutsläpp<br />
än idisslare gör. Men de står för andra<br />
stora miljöproblem. Till exempel kan<br />
inte grisar och höns leva på gräs, och<br />
14<br />
Här är länkar till några sidor där du kan läsa<br />
på mer om köttindustrins roll i klimatfrågan.<br />
www.klimathotet.net – En ambitiös sida<br />
helt dedikerad till köttets påverkan av<br />
klimatet.<br />
därför måste man köpa in stora mängder<br />
högvärdigt proteinfoder för att föda upp<br />
dem. Det orsakar enorma växthusgasutsläpp.<br />
Det viktiga är att minska köttkonsumtionen,<br />
och om man vill äta kött bör det<br />
vara ekologiskt och närproducerat kött<br />
eller vilt. Forskning visar dock att ekologiskt<br />
producerat kött bara ger 40 procent<br />
mindre utsläpp av växthusgaser än konventionellt<br />
producerat kött.<br />
Varför en köttskatt?<br />
Ekonomiska styrmedel som gör det som<br />
är bra för miljön billigt och det som är<br />
dåligt för miljön dyrt är grundbulten i<br />
grön miljöpolitik. Numera förstår till och<br />
med moderaterna att bensinskatten bör<br />
vara hög. Ekonomiska styrmedel är det<br />
effektivaste verktyget politiker kan använda<br />
sig av för att göra det lönsamt att<br />
leva på ett miljövänligt sätt.<br />
Varför avskaffa subventionerna till<br />
köttindustrin?<br />
I EU:s budget för 2007 avsätts minst drygt<br />
3,5 miljarder euro, cirka 35 miljarder<br />
kronor, i direktstöd till animalieproduktion,<br />
interventioner i form av exportstöd,<br />
www.rattvismat.nu – En sida som främst<br />
handlar om rättvisefrågorna förknippade<br />
med köttkonsumtionen.<br />
www.fao.org/docrep/010/a0701e/<br />
a0701e00.htm – FAO:s ambitiösa rapport<br />
som förde fram frågan i dagsljuset<br />
stöduppköp och så vidare samt stöd för<br />
säljfrämjande åtgärder. Många säger att<br />
siffran i realiteten är ännu högre. Värnandet<br />
om den biologiska mångfalden skulle<br />
kunna motivera stöd till hotade gamla<br />
lantraser och till djur som betar artrika<br />
betesmarker, men i övrigt är EU:s animaliesubventioner<br />
oförsvarliga. Sverige<br />
bör därför verka för att alla subventioner<br />
till animalieproduktion avskaffas, med<br />
undantag för djurhållning med en sammantaget<br />
positiv miljöpåverkan.<br />
Men måste vi inte äta animalier för<br />
att överleva?<br />
Om detta säger Kåre Engström, dietist<br />
knuten till enheten för preventiv hälsa<br />
vid Karolinska institutet, följande: ”Ett<br />
grundlöst påstående. Det är en grov feltolkning<br />
av verkligheten att det skulle<br />
finnas några fysiologiska eller hälsomässiga<br />
skäl som talar för animalier, snarare<br />
är det tvärtom.”<br />
Men vi har ju alltid ätit kött!<br />
Ja, men aldrig förut i den här omfattningen.<br />
KaMpaNJgRUppEN<br />
Take action and get some satisfaction!<br />
Luncha med pamparna<br />
Prova att bjuda några av de<br />
kommunala ”pamparna” på<br />
vegetarisk lunch, för att visa<br />
på att kommunen måste göra<br />
det den kan för att minska<br />
köttkonsumtionen. Passa på<br />
att diskutera med dem varför<br />
ni tycker som ni gör och vad<br />
ni vill att de ska göra (peppa<br />
skolor att servera mer vegetarisk<br />
mat). Om de inte låter<br />
sig bjudas, så försök att träffa<br />
dem, eller några ansvariga för<br />
skolmaten på deras kontor<br />
och förklara vad ni vill samtidigt<br />
som ni bjuder på något<br />
enkelt vegetariskt. Kolla med<br />
era lokala mp-avdelningar<br />
vilka ni bör höra av er till, de<br />
brukar ha bra koll.<br />
Bygg en snögubbe<br />
Bygg en snögubbe på någon<br />
central plats och låt den hålla<br />
i ett plakat med texten: Utan<br />
köttskatt smälter vi ihjäl! Stå i<br />
närheten och dela ut flygblad<br />
och förklara vad ni menar.<br />
Ät mat<br />
Till den här aktionen behöver<br />
ni tolv personer. Sätt er på<br />
något strategiskt ställe i stan<br />
och låt tio personer ha på sig<br />
gröna kläder, medan en person<br />
har på sig gråa kläder.<br />
Låt den gråklädde äta en kötträtt<br />
(eller något som liknar<br />
kött) samtidigt som tio andra<br />
personer äter vegetariskt. Låt<br />
sedan en speaker stå och tala<br />
om köttets klimatpåverkan<br />
och att jorden skulle kunna<br />
mätta många fler om köttkonsumtionen<br />
minskade.<br />
KaMpaNJgRUppEN<br />
Emma Berginger<br />
Jakop Dalunde<br />
Maria Ferm<br />
andreas petersson<br />
www.gronungdom.se/article/2051 – Grön<br />
Ungdoms förra språkrör Alexander Chamberlands<br />
rapport i frågan
Design och proD<br />
Miljömärkt tryM<br />
Prinfo GrafisktP<br />
[Biffen:<br />
en större miljöbov<br />
[Biffen:<br />
än bilen]<br />
en större miljöbov<br />
än bilen]<br />
15
Matigt, fräscht<br />
och grönt<br />
Nu återupptar vi vår<br />
receptsida. Hit kan alla medlemmar<br />
skicka in recept på mat,<br />
bakverk och annat ät- och drickbart.<br />
Skicka med snygga bilder.<br />
Ät och förändra världen!<br />
Text och foto<br />
ROSalIE haglUND<br />
rosalie.haglund@mp.se<br />
alltialloGRyta<br />
med kokt potatis<br />
ALLTIALLOGRyTA<br />
Zeitan/bönor (eller annat<br />
köttsubstitut)<br />
Tomat<br />
Apelsin<br />
Champinjoner<br />
Gul lök<br />
Paprika<br />
Kryddor<br />
Örter<br />
Alltiallogrytan kan göras på oändligt många<br />
olika sätt med lika många olika ingredienser.<br />
Du tar vad som finns i kyl/frys/<br />
skafferi/trädgård och skär i bitar, steker<br />
tillsammans i en djup stekpanna (eller stek<br />
i vanlig stekpanna och blanda ihop i kastrull).<br />
Krydda och häll på lite vatten.<br />
Servera tillsammans med kokt potatis, färska<br />
örter och eventuellt en vit sås.<br />
16 16<br />
16 3#<strong>2008</strong><br />
PotatisGRatänG serverad<br />
med tzaybitar och svampsås<br />
POTATISGRATÄNG i långpanna<br />
• Cirka 12 potatisar<br />
• 1–2 gula lökar<br />
• Mjölk och ev. matlagningsgrädde<br />
• B-jäst eller ost<br />
• 2–3 vitlöksklyftor<br />
• Olja<br />
• Kryddor<br />
Sätt ugnen på 225°. Skala och skiva potatis,<br />
gul lök och vitlök. Varva potatis och<br />
lök i en smord (oljad) form. Krydda mellan<br />
varven, till exempel med salt, peppar,<br />
kött- och grillkrydda och örter. Häll över<br />
mjölk och eventuellt matlagningsgrädde<br />
(bra att använda om du använder laktosfri<br />
mjölk, exempelvis sojamjölk, eftersom<br />
den har en tendens att inte tjockna av sig<br />
själv) så att vätskan syns men inte kommer<br />
ända upp till ytan. Strö över b-jäst eller ost.<br />
Grädda cirka 45 minuter.<br />
svaMPstuvninG<br />
(cirka 4 portioner)<br />
300 g kantareller eller annan svamp<br />
(färsk, fryst eller torkad – torkad<br />
måste blötläggas i förväg)<br />
Cirka 4 dl mjölk<br />
1 dl matlagningsgrädde<br />
1–2 matskedar vetemjöl<br />
(mindre grädde mer mjöl)<br />
½–1 gul lök<br />
1 buljongtärning<br />
(eller ett par droppar rökarom)<br />
Margarin<br />
Soja<br />
Kryddor<br />
Fräs den hackade löken och svampen i<br />
margarin i en kastrull. Krydda med exempelvis<br />
vitpeppar och salt. Vispa ihop<br />
mjölken, grädden och mjölet i en bunke<br />
(eller direkt i kastrullen, men då fastnar<br />
svampen i vispen) och rör ner i kastrullen.<br />
Krydda, lägg i buljongen och häll i lite soja.<br />
Koka upp och sänk värmen. Rör om. När<br />
önskad konsistens uppnås är det klart!<br />
Servera potatisgratäng och svampstuvning<br />
tillsammans med stekta tzaybitar eller annat<br />
köttsubstitut samt en färgglad sallad.
gU nORgE<br />
elsker svensk<br />
alMINa ISBERg<br />
almina.isberg@mp.se<br />
I en gammal fabrikskällare i Oslo,<br />
ombyggd till skateboardpark, sitter<br />
tolv ungdomar och planerar Norges<br />
framtid. Sju av dem är gröna ungdomar<br />
från olika delar av Norge, en är<br />
språkrör för Miljøpartiet de Grønne<br />
(MDG), och de övriga fyra är musiker<br />
från Grön Ungdom Väst – Gräsrotsorkestern.<br />
För några år sedan gick Grønn Ungdom<br />
nästan helt in i dvala, så det vi i Gräsrotsorkestern<br />
fick vara med på den här helgen<br />
var en nystart. Norska GU har nu runt<br />
200 medlemmar, vilket utgör hälften av<br />
MDG:s totala medlemsantal. Till skillnad<br />
från svenska GU följer Grønn Ungdom<br />
inte samma partiprogram som sitt moderparti.<br />
Det verkar dock bara vara en fråga<br />
om tid, eftersom MDG och ungdomsförbundet<br />
verkar ense om att arbeta fram en<br />
helt gemensam linje. Det skulle dessutom<br />
innebära att GU Norges liberalare syn på<br />
”rusmidler” (alkohol och droger) skärps<br />
upp, även om MDG också har en lite mildare<br />
syn på droger än miljöpartiet och GU<br />
i Sverige. Den fråga som de gröna i Norge<br />
driver hårdast just nu är oljefrågan. Norge<br />
är ju en oljenation, och det är kontroversiellt<br />
att inte bara kräva en begränsning<br />
av koldioxidutsläppen utan också av uppumpningen<br />
av olja och gas.<br />
I svenska miljöpartiet har namnfrågan<br />
väckt diskussion på varje kongress. Ska<br />
proggpop<br />
vi slopa epitetet ”miljöpartiet” och bara<br />
heta De gröna, precis som andra gröna<br />
partier i Europa? Fördelen skulle vara att<br />
vi framstår mindre som ett enfrågeparti<br />
och mer som det mångfrågeparti vi är, ett<br />
parti med en komplett filosofi som rör alla<br />
politiska områden. I Sverige hette vi först<br />
bara ”Miljöpartiet” och lade till ”de Gröna”<br />
senare, medan det norska partiet först<br />
hette bara ”De Grønne”. MDG-språkröret<br />
Hanna Marcussen tycker att det är bra med<br />
den fullständiga versionen av namnet:<br />
– I Norge börjar flera andra partier kalla sig<br />
för miljöpartier, trots att de saknar riktig<br />
miljöpolitik. Miljöpartiet Venstre, miljöpartiet<br />
Senterpartiet och så vidare. Då är<br />
det viktigt att ha kvar hela namnet, för att<br />
visa att vi är det enda riktiga miljöpartiet.<br />
Det märktes att det var inspirerande<br />
för årsmötesdeltagarna att ha svenska gröna<br />
ungdomar på besök. Vi utbytte erfarenheter<br />
och berättade, i jämförande termer,<br />
om hur bra det går för miljöpartiet och<br />
GU i Sverige och hur vi lyckas med det.<br />
På lördagskvällen höll vi konsert på den<br />
lilla scenen i skateboardlandskapet. Språkskillnader<br />
till trots, den här publiken förstod<br />
mer av våra gröna texter än genomsnittssvensken<br />
brukar göra! Skildringar av<br />
tomtens (julenissens) fabriker i Taiwan,<br />
trafi ksituationen i Göteborg och läskiga<br />
telefonförsäljare gick rakt in i hjärtat på<br />
våra nya vänner. Vi håller tummarna för<br />
MDG och Grønn Ungdom och hoppas att<br />
de växer sig riktigt feta till nästa årsmöte!<br />
Tema Vård | Intervju<br />
Foto: Almina Isberg<br />
Foto: Emanuel Blume<br />
17
18<br />
jag &<br />
RaSMUS lINg<br />
rasmus.ling@mp.se<br />
Socialdemokraterna har för miljöpartiet<br />
i allmänhet, och Grön Ungdom i synnerhet,<br />
så gott som alltid och i de flesta<br />
hänseenden symboliserat det vi varit<br />
emot: makt, storskalighet och centralism.<br />
Eftersom socialdemokraterna<br />
med sina fackförbund har byggt landet<br />
genom sitt långa maktinnehav, har de<br />
sedan de grönas bildande varit motpolen.<br />
De har varit de konservativa, vi har<br />
varit nytänkarna och de radikala.<br />
Vi närmar oss!<br />
Illustration: Rosalie Haglund<br />
År 2002 blev jag invald i kommunfullmäktige<br />
i Söderhamn, en liten norr-<br />
ländsk gammal industrikommun unket<br />
präglad av socialdemokratisk grå<br />
betongpolitik. Miljöpartiets idéer och<br />
motioner avslogs förstås konsekvent,<br />
men det som störde allra mest var nog<br />
socialdemokraternas sätt att se på sig<br />
själva. Man gjorde upp om ärendena i<br />
förväg inom partigruppen, partiet var<br />
allt och individen inget.<br />
Jag hoppade av fullmäktige 2004 och<br />
flyttade till Malmö. Också det en gammal<br />
sossestyrd industristad, men i övrigt<br />
inga likheter. I Malmö hade även<br />
miljöpartiet kommit lite längre; partiet<br />
planerade för att ta över makten i staden<br />
2006. Målet var en koalition med<br />
socialdemokraterna och vänsterpartiet.<br />
Vi ville vara med och forma hur staden<br />
skulle se ut.<br />
Efter en lång resa lyckades partiet<br />
också med det. Idag bildar vi en majoritet<br />
som fungerar bra, och enligt<br />
kommunstyrelseordföranden Ilmar<br />
Reepalu (s) är vi ”så eniga att vi drömmer<br />
samma drömmar på nätterna”. Vi<br />
har fått igenom mycket i samarbetet,<br />
och vår kompetens i framför allt miljöfrågor<br />
är även viktig för socialdemokraterna.<br />
Men miljöpartiet har också saker<br />
att lära av sossarna. Att politiska frågor<br />
inte ska göras upp i sista stund är idag<br />
självklart för mig, exempelvis.<br />
Det finns fortfarande saker med s som<br />
jag inte förstår. Synen på ordföranderollen<br />
som ”den som bestämmer”, till<br />
exempel. Och så det här med den eviga<br />
troheten till facket.<br />
”även miljöpartiet<br />
har saker att lära<br />
av sossarna”<br />
Den 8 oktober meddelade våra gröna<br />
rör och Mona Sahlin att vi ska fördjupa<br />
samarbetet mellan s och mp. En politisk<br />
milstolpe; sossarna har aldrig förr<br />
gått till val på någon annan regering än<br />
sin egen. Jag är numera en varm anhängare<br />
av det rödgröna samarbetet. För<br />
att ställa om Sverige i hållbar riktning<br />
behöver vi samarbeta med andra partier.<br />
Och både s och mp har saker att<br />
lära av varandra.<br />
Jag tror att den rödgröna regering vi<br />
kommer att bilda efter valet (inklusive<br />
vänsterpartiet, är mitt tips) kommer att<br />
innebära enormt mycket positivt. Dels<br />
sakpolitiskt, men även genom att lösa<br />
upp den gamla s-proppen, gråsossarnas<br />
syn att regeringsmakten är deras.<br />
Vi gröna kommer att stå för nytänkandet,<br />
medan socialdemokraterna står för<br />
mycket av den trygghet som de flesta<br />
ändå vill ha. Vi kommer helt enkelt att<br />
komplettera varandra på ett mycket<br />
spännande sätt.<br />
Problemen då? Det finns kärnkraftsförespråkare<br />
och motorvägsförespråkare<br />
på alla nivåer. Och flyktingfrågan<br />
kommer nog att bli den allra<br />
svåraste i en rödgrön regering.<br />
Men möjligheterna är större än problemen.<br />
Nu ska vi förändra den här<br />
världen, och det här är faktiskt den bästa<br />
chans vi någonsin haft. Mona Sahlin<br />
var ett bättre val än Göran Persson redan<br />
1994. Nu ska hon bli inte bara Sveriges<br />
första kvinnliga statsminister, utan<br />
även vår första rödgröna.
Rysk roulette i klimatpolitiken<br />
göRaN hÅDÉN<br />
goran@mp.se<br />
Hur mycket koldioxid tål atmosfären?<br />
Idag är halten 387 ppm (miljondelar)<br />
och allt mellan 280 och<br />
450 ppm som klimatmål förespråkas<br />
nu i den seriösa debatten. Så vilket<br />
mål ska vi satsa på?<br />
Diskussionen kan jämföras med rysk<br />
roulette. I rysk roulette avfyras en revolver<br />
mot det egna huvudet. Trumman<br />
på revolvern snurras före skottet<br />
så att slumpen avgör om man dör, eller<br />
om det bara klickar när man trycker<br />
av. Ju fler kulor man laddar med, desto<br />
större risk att man dör.<br />
För de allra flesta framstår en enda<br />
kula som fullständigt vansinne, men<br />
nu är rysk roulette med flera kulor en<br />
bra beskrivning av hur vi förhåller oss<br />
till klimatet – med allt känt högre liv<br />
i universum som insats. Ju mer växthusgaser<br />
i atmosfären, desto fler kulor<br />
i revolvern mot oss själva. Hur många<br />
kulor tycker du att vi ska ladda med?<br />
Vi som inte vill spela rysk roulette bör<br />
sträva efter att vi snarast minskar våra<br />
utsläpp radikalt och utvecklar teknik<br />
för att binda tillbaka en del av de utsläpp<br />
vi redan gjort.<br />
Läget<br />
Sveriges klimatmål, 38 procents minskade<br />
utsläpp till år 2020, lär inte ens<br />
räcka för att stanna vid 450 ppm. EU är<br />
ännu sämre. Dessutom är det så att när<br />
till exempel Kina producerar prylar till<br />
oss, räknas det som att det är Kina som<br />
ökar sina utsläpp!<br />
Ett par jämförelser är att Costa Rica<br />
ska minska med 100 procent till 2021<br />
och att samtliga partier i Norge är överens<br />
om att minska med 100 procent<br />
till år 2030, varav en tredjedel genom<br />
åtgärder utomlands.<br />
I Sverige har Miljöpartiet de Gröna<br />
den i särklass bästa klimatpolitiken när<br />
det gäller konkreta förslag på åtgärder,<br />
och nu även i fråga om utsläppsmål. I<br />
vår plattform inför valet till EU-parlamentet<br />
den 7 juni 2009 är målet att EU<br />
ska minska utsläppen av växthusgaser<br />
med 80 procent till år 2020, ett mål som<br />
extrakongressen höjde från 40 procent.<br />
Hoppet<br />
Tänk vilken enorm omställning av<br />
samhällen som sker när krig bryter ut.<br />
På bara några månader kan fabrikerna<br />
börja tillverka vapen istället för bilar,<br />
och så vidare. På bara åtta år nådde<br />
USA det till synes omöjliga målet att<br />
låta människor besöka månen. Tack<br />
vare internet kan också utveckling ske<br />
mycket snabbare idag än då.<br />
Nobelpristagaren Al Gore (som fick<br />
flest röster i USA:s presidentval 2000)<br />
lanserade i somras målet att förnybara<br />
energikällor ska stå för 100 procent av<br />
elproduktionen i USA år 2018. Miljoner<br />
amerikaner har redan skrivit under<br />
det kravet på<br />
www.wecansolveit.org.<br />
Svenska folket stödjer en radikalare klimatpolitik.<br />
77 procent anser att klimatförändringarna<br />
är ett väldigt allvarligt<br />
problem och de flesta tycker inte att<br />
regeringen och EU gör tillräckligt, kan<br />
vi läsa i Eurobarometern <strong>2008</strong>.<br />
Många drar sig ändå för att ta del i<br />
klimatkampen. Men en grön livsstil<br />
behöver inte alls minska den personliga<br />
lyckan. Det finns studier som visar att<br />
människor som tror att världen som vi<br />
känner den löper stor risk att snart kollapsa<br />
av miljöskäl, men som kämpar för<br />
att förhindra det är lyckligare än andra!<br />
Att engagera sig är ett sätt att ge livet<br />
mening – det vinner både vi själva och<br />
världen på.<br />
www.arbetaren.se/klimatblogg<br />
www.350.org<br />
Illustration: Rosalie Haglund<br />
19
På tal om lycka<br />
Västvärldens största paradox<br />
Vi lever på många sätt i paradiset. Vi kan<br />
äta mat från alla världens hörn, lyssna på<br />
musik när och var vi vill och åka på semester<br />
då och då. Vi har fler valmöjligheter<br />
än någonsin förr. Levnadsstandarden för<br />
vanliga västeuropéer idag är på många sätt<br />
högre än den var bland adeln för 150 år sedan.<br />
Vi som är lyckliga nog att tillhöra den<br />
globala medelklassen har aldrig haft det<br />
bättre än nu. Och ändå klagar vi. Ett flertal<br />
studier från forskare i både Europa och<br />
USA visar att den skattade livskvaliteten i<br />
länder som Sverige och Storbritannien inte<br />
har ökat nämnvärt de senaste 50 åren. Andra<br />
studier tyder på att människor i Indien,<br />
Mexiko och Vietnam överlag är lika nöjda<br />
som vi, trots att de materiellt är mycket<br />
fattigare. Hur kommer det sig att vi som<br />
är lyckliga nog att tillhöra den femtedel av<br />
jordens befolkning som förbrukar 80 procent<br />
av resurserna ändå klagar?<br />
Att västvärldens ekonomiska utveckling<br />
inte har följts av en mer välmående<br />
befolkning har kallats en av 1900-talets<br />
största upptäckter, även om det inte har<br />
uppmärksammats på alla håll. Det är uppenbart<br />
att vi idag, för att förstå vilka faktorer<br />
som påverkar vårt välstånd, måste<br />
räkna in annat än ekonomiska faktorer.<br />
Forskare inom såväl sociologi och psykologi<br />
som nationalekonomi håller som bäst<br />
på att försöka göra just detta i sin forskning<br />
om människors välbefinnande.<br />
Vad är lycka?<br />
Vissa ser lycka som det övergripande målet<br />
för allt. Andra ser det som ett av flera centrala<br />
värden i livet. Många väljer att tala i<br />
nära besläktade termer som välbefinnande<br />
och livskvalitet. Ytterst få ser dock lycka<br />
20<br />
FRIDa JOhNSSON<br />
Språkrör, Gröna Studenter<br />
som något oviktigt eller ointressant. Under<br />
hela mänsklighetens historia har det<br />
spekulerats kring vad som gör oss lyckliga<br />
– idag är forskningsfältet större än någonsin<br />
och dess resultat borde påverka både<br />
politiken och våra egna livsval.<br />
Lycka kan definieras som hur väl man<br />
trivs med sitt liv – välbefinnande i nuet,<br />
som att inte önska sig någon annanstans i<br />
tid eller rum. Den subjektiva lyckan mäts<br />
främst genom enkäter, men även med<br />
djupintervjuer och långtgående studier.<br />
Metoderna anses tillförlitliga och olika<br />
mättekniker ger påfallande samstämmiga<br />
resultat.<br />
”några faktorer som i snitt<br />
spelar väldigt liten roll för<br />
den personliga lyckonivån är<br />
kön, ålder, lön, utbildning,<br />
föräldraskap och utseende.”<br />
Vad gör oss lyckliga?<br />
Våra arvsanlag har stor påverkan på hur<br />
lyckliga vi kan bli. Ungefär hälften av skillnaden<br />
i välbefinnande mellan individer i<br />
västvärlden avgörs av våra gener. Upplevd<br />
hälsa har även stor påverkan. Här gäller det<br />
att tänka positivt – ”det viktigaste är inte<br />
hur man har det, utan hur man tar det”.<br />
Nära relationer hör till de betydelsefullaste<br />
faktorerna för ett lyckligt liv. Att ha en aktiv<br />
fritid tycks också vara viktigt; social och<br />
fysisk aktivitet och meningsfulla fritidsintressen<br />
ger större välbefinnande. Personer<br />
som engagerar sig ideellt i föreningar eller<br />
religiösa församlingar är lyckligare än andra,<br />
liksom de som känner att de är delaktiga<br />
i sitt samhälle och har möjlighet att<br />
påverka det. I Schweiz är invånarna lyckligare<br />
i kantoner med fler folkomröstningar<br />
och mer direktdemokrati. Några faktorer<br />
som däremot i genomsnitt spelar väldigt<br />
liten roll för den personliga lyckonivån är<br />
kön, ålder, lön, utbildning, föräldraskap<br />
och utseende.<br />
Lyckoforskning idag<br />
– strävan efter nya mål<br />
En av liberalernas ledande gestalter, John<br />
Stuart Mill, talade redan på 1800-talet om<br />
tillväxten som nyttig upp till en viss nivå.<br />
Sedan skulle andra saker växa: kulturen,<br />
den fria tiden och det som Mill kallade<br />
för andligheten. Idag framställs tillväxtekonomins<br />
nytta som större än någonsin<br />
och vi har allt vi kunde drömma om – ändå<br />
är stressen, utbrändheten och den psykiska<br />
ohälsan mer utbredd än någonsin. Är det<br />
dags att vi börjar sträva efter nya mål?<br />
Under de senaste åren har det dock hänt<br />
en del. Den brittiska regeringen har sedan<br />
några år arbetat för att öka befolkningens lycka,<br />
vid sidan av ekonomisk tillväxt. Ppresident<br />
Nicolas Sarkozy har i år tagit hjälp av<br />
två nobelpristagare i ekonomi för att få nya<br />
infallsvinklar på Frankrikes tillväxt. Och<br />
även i svensk politik har det hänt saker. I<br />
våras lade Max Andersson (mp) en motion<br />
till riksdagen med förslag om att utveckla<br />
svensk lyckoforskning så att välbefinnandet<br />
i samhället ska kunna mätas regelbundet<br />
och att lyckoindex ska redovisas i<br />
likhet med BNP och övriga välfärdsindex.<br />
Vid mitten av 1900-talet ledde den
ekonomiska utvecklingen i västvärlden<br />
säkerligen till att människor fick högre<br />
livskvalitet. Under det senaste 50 åren<br />
har det däremot inte varit lika klart, och<br />
vi ser allt fler problem med den liberala<br />
marknadsekonomin. Kanske är det först<br />
när vi bryter den utvecklingen som vi kan<br />
uppnå det goda livet och vara nöjda med<br />
det vi har? Om vi spenderade mer tid med<br />
våra familjer och våra vänner, skötte om<br />
vår hälsa och arbetade mindre, för att istället<br />
ägna oss åt aktiviteter som känns meningsfulla<br />
för oss, skulle både vi och samhället<br />
förmodligen må bättre. Är det inte<br />
konstigt att vi i dagens överflödssamhälle,<br />
som tänkare i historien föreställde sig som<br />
ett paradis med mycket tid och lite arbete,<br />
är mer stressade, utbrända och deprimerade<br />
än någonsin?<br />
Det är dags att byta riktning och söka<br />
nya mål för samhället. Det är dags att sluta<br />
ge förutsättningar för blind ekonomisk<br />
tillväxt och istället ge förutsättningar för<br />
ökat välbefinnande.<br />
Vill du veta mer om lyckoforskning?<br />
Gröna Studenter har satt ihop ett studiematerial<br />
om ämnet som går på export till lokalavdelningar<br />
runt om i landet. Vi håller gärna en<br />
föreläsning för er om lycka. Tillsammans med<br />
Lyckonätverket inom Miljöpartiet de Gröna<br />
hjälper vi till att ta dit Sveriges främsta forskare<br />
i ämnet!<br />
Mejla för mer information:<br />
info@gronastudenter.se.<br />
Thomas Hyland Eriksen: Jakten på<br />
lycka i välfärdsamhället<br />
Bengt Brülde: Lycka och lidande –<br />
begrepp, metod och förklaring<br />
Klimathotet är här och nu!<br />
lINa hJORTh<br />
Klimataktion<br />
lihjorth@hotmail.com<br />
Översvämningar, torka, orkaner:<br />
klimatförändringarna är redan<br />
över oss. För många människor i<br />
den fattiga världen är den globala<br />
uppvärmning vi diskuterar på politiska<br />
möten en högst konkret verklighet<br />
som handlar om att drivas<br />
från sina hem, om väpnade konflikter,<br />
om brist på rent vatten, om<br />
liv och död.<br />
Att utvecklingen riskerar att<br />
skena åt ett katastrofalt håll är ingen<br />
kontroversiell ståndpunkt ur<br />
ett naturvetenskapligt perspektiv.<br />
Någonstans vid två graders temperaturökning<br />
passerar klimatsystemet<br />
en skarp vändpunkt där jorden<br />
börjar släppa ut mer koldioxid än<br />
den binder. Här blir utvecklingen<br />
skenande och effekterna allvarliga<br />
och svåra att förutse. Det handlar<br />
inte bara om förstörda ekosystem<br />
utan i förlängnigen också om de<br />
mest basala förutsättningarna för<br />
mänskligt liv. Det handlar inte heller<br />
om tusentals år framåt i tiden<br />
utan om här och nu, om vår egen<br />
framtid.<br />
Vad händer då politiskt? Tomma<br />
ord om klimathotet kombineras<br />
med satsningar på nya motorvägar<br />
och kolkraftverk. Den finansiella<br />
krisen fick desperata makthavare<br />
världen över att plötsligt spendera<br />
miljarder på att rädda banker och<br />
stabilisera systemen. Sådan respons<br />
får inte klimatkrisen. Tvärtom menar<br />
flera politiska företrädare i EU<br />
att vi nu måste sakta ner takten i<br />
kampen mot klimathotet. Men vi<br />
har inte tid att vänta. Omställningen<br />
till ett fossilfritt samhälle måste<br />
börja nu.<br />
Sverige kan och bör ta täten. Klimataktion<br />
vill se ett Sverige som<br />
senast 2035 har slutat påverka<br />
jordens klimat. Det kräver enorma<br />
förändringar i vårt sätt att leva och<br />
organisera samhället. Energikonsumtionen<br />
i den rika världen<br />
måste minska. Förnyelsebar energi<br />
i all ära men det är inte tillräckligt,<br />
särskilt inte om vi ska ta hänsyn till<br />
fattiga länders rätt till utveckling.<br />
Storskaliga omställningar behöver<br />
ske av byggnader, transportsystem,<br />
matproduktion. Mer cykel- och<br />
kollektivtrafi k, radikal minskning<br />
av flyg- och bilresande, mer lokal<br />
produktion och mindre utsläppsintensiv<br />
produktion, till exempel av<br />
kött. Uppräkningen kan göras lång<br />
och här har alla klimatengagerade<br />
människor och organisationer i<br />
Sverige en viktig roll.<br />
En grundförutsättning för en<br />
ny riktning är dock att världens<br />
länder kan enas om långtgående<br />
utsläppsminskningar. Vi behöver<br />
ett globalt och rättvist avtal, och<br />
klockan tickar nu ner mot mötet<br />
i Köpenhamn december 2009<br />
där världens ledare ska förhandla<br />
fram det avtal som ska ta vid när<br />
Kyotoavtalet löper ut. Det är av<br />
allra största vikt att vi inför och<br />
under Köpenhamnsmötet pressar<br />
världens ledare att ta vetenskapen<br />
på allvar och ge oss en framtid vi<br />
kan leva i.<br />
Jag hoppas att vi ses i klimatkampen<br />
i Sverige och på gatorna<br />
i Köpenhamn. Du kommer aldrig<br />
att stå inför en viktigare uppgift.<br />
21
22<br />
Gå med i grönt<br />
facebookevent<br />
Nu finns eventet “vote green to the European<br />
Parliament”. Låt oss göra det till 2009<br />
års största event! Alla som är medlemmar<br />
på facebook, anmäl er till eventet och bjud<br />
in alla era vänner. Framförallt gröna från<br />
andra EU-länder, så att de kan sprida det i<br />
sina länder.<br />
Medlemstidningen<br />
på Facebook<br />
Gå med i vår Facebookgrupp. Kolla<br />
bilder på gamla redaktionsmedlemmar.<br />
Kommentera de senaste numren. www.<br />
facebook.com Bli medlem nu!<br />
Dessa slagord är ett försök att kritisera<br />
världen som den ser ut idag, samtidigt<br />
som den inte bara rabblar de gamla<br />
vanliga förslagen till alternativ. Det är<br />
också därför utnötta slagord som ”Kampen<br />
fortsätter, X ska krossas” inte finns<br />
med. För oss står såna slagord för brist<br />
på kreativitet och oförmåga att tänka<br />
nytt snarare än kampvilja. Motstånd<br />
gör man bäst genom att komma med<br />
egna alternativ, inte bara prata om hur<br />
vi ska ”stoppa kniven i borgarsvinen”.<br />
Visst, såna slagord var kanske bra på<br />
70-talet när de fortfarande var nya, men<br />
vem kan säga att de känner sig mer<br />
motiverade till aktivism och motstånd<br />
när de hör de där slagorden nu?<br />
Allmänt: Vad hände med rättvisa och<br />
solidaritet, har vi förlorat vår medmänsklighet.<br />
Politiker – vakna upp ur<br />
er dvala, dags att bli radikala.<br />
Alliansen: 2010 kommer chansen, bort<br />
med alliansen.<br />
chRISTOFFER gREEN<br />
Vice sammankallande<br />
Grön Ungdoms internationella grupp<br />
Nu har Grön Ungdoms internationella<br />
grupp startat upp igen efter att läge ha<br />
legat nere. Vi har haft vårt första möte<br />
och så smått börjat med vårt arbete.<br />
Fredrik Frangeur blev sammankallande,<br />
Christoffer Green blev vice sammankallande<br />
med sekreteraransvar samt<br />
Gittan-klubbare och Mikaela Persson<br />
blev ekonomiskt ansvarig. Vi kommer<br />
hantera Grön Ungdoms internationella<br />
utbyten. Flera utbyten är på gång, i december<br />
deltar fem delegater från GU i<br />
ett utbyte i Berlin om EUs roll i klimatpolitiken,<br />
om detta kommer vi sedan att<br />
hålla seminarium i Sverige. Nästa år är<br />
fullpackat med olika utbyten, t.ex. Global<br />
Young Greens kongress i Österrike<br />
och Klimatkonferensen i Köpenhamn.<br />
ny tid, ny kamp, nya slagord<br />
Rivstart för internationella gruppen<br />
Fredrik Göran Jan och Maud, ger de<br />
svaga ingen nåd.<br />
Djurrätt: Lev exemplariskt, ät vegetariskt.<br />
Att konsumera kött är mord, både<br />
på djuren och på vår jord.<br />
Feminism: Inga könsroller, normer<br />
och fack, nu går vi till motattack. Olika<br />
kön är bara prat, trotsa samhällets<br />
patriarkat.<br />
Globalisering/Internationellt: Enda<br />
vägens politik är löjlig, en annan värld<br />
är mer än möjlig. Imperialismens krig<br />
är fel, Irak är inget tv-spel.<br />
HBTQ: Hellre är jag stolt och flata,<br />
än nån fördomsfull ragata. Kärleken<br />
är alltid fin, stoppa hatet och homofobin.<br />
Tvåsamhet är inte givet, det finns<br />
mycket mer i livet.<br />
Medborgarlön/Arbetstidsförkortning:<br />
Vägra vara arbetskraft, lev det liv du<br />
Vi har även beslutat att vi ska, om möjligt,<br />
ordna ett sommarläger i Sverige för<br />
de nordiska och baltiska länderna.<br />
Mycket är ännu på ritbordet men<br />
mer information om de lika aktiviteterna<br />
kommer att komma löpande, både<br />
via Gittan, medlemstidningen och via<br />
webben (vi kommer snart att finnas på<br />
gronungdom.se/internationellt). Om<br />
du är intresserad av internationella frågor<br />
kommer vi att starta upp en mejlinglista.<br />
Vill du vara med där kontakta<br />
Dag Nyström, dag.nystrom@mp.se.<br />
Du kan även kontakta Fredrik Frangeur<br />
om du har några frågor, vill veta mer<br />
om något utbyte eller själv har något<br />
tips på något som GU borde göra internationellt.<br />
skulle haft. Löpande<br />
bandets slaveri, gör dig<br />
varken lycklig eller fri.<br />
Miljö: Åka bil är<br />
bara skit, leve kollektivtrafi k. Tomma<br />
ord och mera prat, räddar inte vårt<br />
klimat. Snart det sura regnet strilar,<br />
det finns inga gröna bilar. Ingen tjänar<br />
på habegär, vår konsumtion – världens<br />
sämsta affär.<br />
Migration: Migrationsverket borde ha<br />
samvetskval, ingen människa är illegal.<br />
Gränser har människor hittat på, vi kan<br />
ta bort dem likaså. Jalla jalla, Sverige<br />
åt alla.<br />
Övervakningssamhället: Staten<br />
ser dig mer än du tror, död åt vår nya<br />
storebror. Låt ej Sverige bli det nya, nittonhundraåttiofyra.<br />
aNDERS SchRöDER<br />
med flera
Den svenska, lyckliga kon<br />
OlIVIa<br />
STaVEBORg KERKElä<br />
I min gymnasieklass håller vi på att<br />
fördjupa oss inom hållbar utveckling,<br />
ett ämne som jag sedan länge intresserar<br />
mig för. Under en temavecka skulle<br />
vi besöka en kravmärkt bondgård.<br />
Trots att jag har rätt bra koll på<br />
köttproduktion i Sverige kändes det<br />
både positivt och läskigt att få lite mer<br />
kött på benen...<br />
Tidigt under besöket sa bonden<br />
att ”alla djur i Sverige har det bra” –<br />
och förlorade därmed min respekt.<br />
Jag menar, hur många skräckbilder<br />
har vi inte sett ifrån djurfabriker och<br />
djurtransporter? Uppenbarligen finns<br />
det många djur som inte har det bra i<br />
Sverige! Bonden visade oss runt medan<br />
hen beskrev djurhållningen och mjölkproduktionen<br />
på gården.<br />
En märkte tydligt att allt bara handlar<br />
om att producera mjölk. ”Det är ju<br />
lite jobbigt att skilja kalvarna ifrån sina<br />
mödrar men det måste göras, annars<br />
får vi inte lika mycket mjölk och då går<br />
affärerna dåligt.” Bonden berättade<br />
också att det är nödvändigt att kossorna<br />
insemineras en gång per år – annars<br />
får en ingen mjölk. Naturlig parning är<br />
uteslutet eftersom tjurar kan vara farliga<br />
djur att handskas med som bonde.<br />
Bonden talade om att medelåldern<br />
för slakt ligger kring fem år, men att<br />
den varierar beroende på kons hälsa<br />
och om hon kan producera tillräckligt<br />
mycket mjölk. Förr kunde kor bli upp<br />
till 25 år gamla, men nu är arten så<br />
sönderavlad att nästan alla kor drabbas<br />
av olika sjukdomar. Det är nästintill<br />
omöjligt att skilja köttproduktion ifrån<br />
mjölkproduktion, och så länge folk<br />
dricker mjölk kommer lika många kor<br />
att födas upp för att sedan slaktas.<br />
Välmående är ju relativt och jag är<br />
övertygad om att dessa kor hade det<br />
bättre än många andra kor inom jordbruket,<br />
men faktum är: de lever inte<br />
ett värdigt liv. Jag såg hur de haltade<br />
runt i sin egen avföring, många hade<br />
höftproblem och svårt att gå på grund<br />
av sin övergödda, framavlade kroppsbyggnad.<br />
Sedan kan man ju undra hur<br />
någon individ någonsin skulle kunna<br />
ha det bra när hen föds upp bara för<br />
att människor ska utnyttja hens kropp,<br />
behandla hen som en produkt bland<br />
tusentals andra för att till sist döda hen<br />
och äta upp hen.<br />
”Det är klart att vi skulle vilja ha<br />
större yta för korna och naturligare<br />
miljö, men vem skulle vilja betala<br />
mer än dubbla priset för mjölken?” är<br />
ett annat citat från dagen. Idag är det<br />
olönsamt att göra det bättre för djuren,<br />
och bönder vill så klart kunna försörja<br />
sig som alla andra. Djuren kan därmed<br />
aldrig få ett värdigt liv om vi fortsätter<br />
att acceptera de arbetsmetoder som<br />
råder inom mjölk- och köttproduktionen<br />
idag. Jag vill att Grön Ungdom<br />
aktivt ska arbeta mot system som gynnar<br />
produktion som denna. Jag vill<br />
också att Grön Ungdom ska bidra<br />
med konsumentupplysning om animalieproduktion<br />
– vi som så stolt brukar<br />
beskriva vårt parti som det mest<br />
solidariska av partier.<br />
Ett samhälle utan konsumentupplysning<br />
kan aldrig främja en positiv<br />
utveckling mot mindre lidande. Det är<br />
trots allt vi konsumenter som bestämmer<br />
vad vi vill äta och det är vi som<br />
sätter ribban för hur schysst maten ska<br />
vara!<br />
Illustration: Rosalie Haglund<br />
23
Ockupation...<br />
24<br />
Text och foto:<br />
lENNaRT KJöRlINg<br />
leonardo@leonardo.st<br />
I Brasilien tar de jordlösa medlemmarna<br />
i Movimento dos Trabalhadores<br />
Rurais Sem Terra (MST) makten<br />
över sina liv genom ockupation och<br />
odling. Landägare och etanolproducenter<br />
försöker stoppa dem. Men<br />
motståndet mot monokulturen växer.<br />
Mörkret faller över den lilla staden Nova<br />
Redenção i nordöstra Brasiliens torra inland.<br />
Det känns som att befinna sig i Vilda<br />
Västern. Männen kommer i<strong>nr</strong>idande på de<br />
slamriga gatstenarna, tjudrar sina hästar<br />
vid baren för att ta sig ett glas öl. Men även<br />
nere vid skolan samlas det människor, och<br />
de är betydligt stillsammare.<br />
Joaquim är en äldre man i oklanderligt<br />
vit skjorta:<br />
– Vi har samlats här för att ockupera jord.<br />
Vi vet inte vilken ännu, men många av oss<br />
har precis som jag blivit arbetslösa när vi<br />
avskedats av godsägare. Nu vill vi ha någonstans<br />
där vi kan arbeta och förtjäna<br />
vårt eget bröd.<br />
Många människor i Brasilien, liksom i<br />
andra länder i Syd, tvingas lämna landsbygden<br />
för att de förlorat sin jord eller sitt<br />
arbete som lantarbetare. De vill inte hamna<br />
i städernas slum. Samtidigt har mycket<br />
av jordbruksmarken stått obrukad som<br />
spekulationsobjekt. Därför finns det en lag<br />
i Brasilien om att jord som inte brukas ska<br />
tas över av staten och ges till de jordlösa.
”Mst har flera miljoner<br />
medlemmar och har blivit<br />
en av klotets mest kända<br />
sociala rörelser genom sin<br />
förmåga att samla<br />
de fattigaste.”<br />
för rätten till liv<br />
I praktiken har byråkratin och jordägarnas<br />
intressen stoppat detta, och därför har<br />
MST – de jordlösas rörelse – bildats.<br />
Det är MST som kallat till kvällens<br />
möte. Under några månader har de samlat<br />
jordlösa till möten och nu är de beredda att<br />
ockupera. Wilson är en ung kille som är<br />
son till lantarbetare. Det är han som varit<br />
ansvarig och nu kliver han upp på en låda.<br />
– Är ni beredda? frågar han. Alla ropar ja.<br />
– Jag hör inte! ropar Wilson igen.<br />
– Ja, ja, ja! skriker alla och jag ser Joaquims<br />
vita skjortarm längst fram högt upp i luften.<br />
Då slocknar plötsligt alla gatlyktor. Det är<br />
borgmästaren, en av de stora jordägarna<br />
i staden, som har förstått vad som är på<br />
gång. Jordägarna är rädda att MST skall<br />
hota deras hegemoni i trakten, som de sedan<br />
länge styr över helt självsvåldigt.<br />
Men lantarbetarna låter sig inte skrämmas.<br />
De kliver upp på flaken på några<br />
lastbilar som körts fram, och snart rusar<br />
bilarna fram på de smala grusvägarna mellan<br />
täta häckar. På flaken är humöret på<br />
topp. Man sjunger kampsånger och drömmer<br />
om mark att bruka. Väl framme på<br />
den övergivna egendomen planterar ockupanterna<br />
MST:s flagga. Nästa morgon<br />
börjar de bygga enkla tält av slanor som de<br />
hittar i skogen.<br />
Detta var den första ockupationen jag<br />
deltog i, för sju år sedan. Lägret byggdes<br />
upp som ett mycket välorganiserat minisamhälle.<br />
Där fanns grupper som arbetade<br />
med utbildning, hälsovård, odling (som<br />
bör vara ekologisk) kultur, genusfrågor,<br />
och så vidare. Tiden i läger kan bli mycket<br />
lång, tills staten i bästa fall erkänner de<br />
25
jordlösas krav och de kan starta en bosättning.<br />
MST har flera miljoner medlemmar<br />
och har blivit en av klotets mest kända sociala<br />
rörelser genom sin förmåga att samla<br />
de fattigaste.<br />
I våras besökte jag en av MST:s bosättningar<br />
i delstaten São Paulo. Nu har tiderna<br />
i Brasilien förändrats.<br />
– Ibland är det som att vi är i krig, säger<br />
Lavratti, en av ledarna.<br />
– Runt omkring oss är det bara sockerrörsplantager,<br />
som ägs av stora bolag. När besprutningsplanen<br />
är riktigt på bettet känns<br />
det som att vi är under flyganfall. Bekämpningsmedlen<br />
påverkar våra skördar av<br />
majs och grönsaker.<br />
Just denna bosättning har kommit långt<br />
med det ekologiska. Allt arbete utförs helt<br />
enligt permakulturens principer. Avfall<br />
återanvänds, toaletterna renas biologiskt,<br />
varken kemiska bekämpningsmedel eller<br />
gödningsmedel används. Men Lavratti<br />
26<br />
fruktar att de kommer att bli ganska ensamma<br />
i framtiden på grund av etanolboomen.<br />
– Det största problemet för oss är den<br />
hotade biologiska mångfalden och att de<br />
små egendomarna äts upp. Det blir svårt<br />
för de små att överleva på landsbygden, de<br />
måste sälja till jordägare som gör etanol<br />
av deras sockerrör. Här i närheten finns<br />
en bosättning som helt och hållet har tagits<br />
över av sockerrör, helt på tvärs med<br />
tankarna i jordreformen som går ut på att<br />
ge mat åt de fattiga. Sockerrörsodlingen<br />
blir som jätten Glufs-Glufs som sväljer allt<br />
framför sig!<br />
På bara några år har ”agrobusiness”<br />
gjort sitt intåg i Brasilien. Jordbruksmarken<br />
tas över av väldiga monokulturer, områden<br />
som helt domineras av en typ av odling.<br />
Det gäller inte bara sockerrör, som på<br />
sina ställen har erövrat 98 procent av jord-<br />
bruksmarken. Sojan, som odlas med stor<br />
förtjänst för att användas som kreatursfoder,<br />
söker sig allt längre in i Amazonas.<br />
Eukalyptus planteras på enorma arealer<br />
för att användas till pappersmassa. På den<br />
marknaden är det svenska skogsbolaget<br />
Stora Enso en aggressiv aktör i Brasilien.<br />
Men motståndet mot monokulturerna<br />
växer, inte bara i Brasilien. Nyligen rapporterade<br />
FN:s mat- och jordbruksorgan,<br />
FAO, att spridningen av monokulturer är<br />
en viktig faktor bakom växthuseffekten.<br />
Två helt skilda modeller står mot varandra.<br />
Den högteknologiska agrobusinessmodellen<br />
med massiv användning av kemiska<br />
medel står mot MST:s ekologiska<br />
modell, där människorna kan stanna kvar<br />
på landsbygden och satsa på ekologisk utveckling.<br />
Vilken av dem kommer att visa<br />
sig mest hållbar?
GRÖN UNGDOM NORRBOTTEN<br />
I Norrbotten har vi precis haft ett extrainkallat<br />
årsmöte med anledning av att<br />
resten av länet, förutom Kiruna, börjar<br />
bli aktivt. På mötet, som varade mellan<br />
11 och 12 oktober, deltog medlemmar<br />
från både Boden, Haparanda, Kiruna<br />
och Luleå. Dessutom kom företrädare<br />
från GU Norr och Riks på besök och<br />
höll föredrag. Helgen var mycket peppande<br />
och arbetet i Norrbotten sätter<br />
nu igång på fler platser än någonsin tidigare!<br />
Dessutom säger vi grattis till vår<br />
nyvalda styrelse och till våra nya språkrör<br />
Mimmi Björnfoth och Erik Thor.<br />
Andreas petersson<br />
GRÖN UNGDOM UppSALA<br />
Grön Ungdom Uppsala har värvat en<br />
hel del medlemmar sedan senaste medlemstidningen<br />
kom ut. Vi har haft aktiviteter<br />
varje vecka, främst på torsdagar.<br />
Bland annat har vi haft en grön ideologi-föreläsning<br />
med Maria Ferm, en diskussionskväll<br />
om Queerfeminism, en<br />
eko/fairtrade-fika-aktion och en föreläsning<br />
om media och pressmeddelanden<br />
och hur vi kan nå ut med vår politik.<br />
När den här tidningen är i tryck lär vi<br />
även ha hunnit med en temakväll om<br />
grön IT-politik och en second-handaktion<br />
där vi målar med textilfärger på<br />
kläder och tygkassar. Vill du veta mer<br />
om vad vi gör, kolla www.gronungdom.<br />
se/uppsala där vi försöker lägga ut information<br />
om vad som är på gång. Vi<br />
vill uppmuntra våra medlemmar att<br />
komma på våra aktiviteter, för det vore<br />
mycket roligare om vi inte bara blev fler<br />
i medlemsregistret utan även på möten<br />
och aktioner! Välkommen till oss!<br />
Kristin Liljeqvist<br />
också renoverat vår lokal, åt det modernare<br />
och fräschare hållet. Det är otroligt<br />
vad lite färg på väggarna kan göra!<br />
I somras var några av oss på Pridefestivalen<br />
i Stockholm, något som blev så<br />
lyckat att vi tänker åka ännu fler nästa år.<br />
Just nu har vi här i Trestad en kampanj<br />
tillsammans med SSU och Ung Vänster<br />
som handlar om att vi vill göra det billigare<br />
att åka buss. Vi tycker att alla studenter<br />
borde få ett gratis skolkort och<br />
att fritidskorten bör subventioneras.<br />
Dessutom samarbetar vi med Integrationsforum.<br />
Vi kommer att synas i Trollhättans<br />
centrum under dagen till minne<br />
av Kristallnatten den 9 november.<br />
I framtiden planerar vi att jobba utifrån<br />
teman – man kan säga att vi redan gör<br />
det, vi har ju vår busskampanj just nu.<br />
Troligen blir nästa tema integration och<br />
rasism, men det är ännu inte spikat.<br />
Simon Johansson<br />
6 1#<strong>2008</strong><br />
GRÖN UNGDOM TROLLHÄTTAN-<br />
VÄNERSBORG-UDDEVALLA<br />
Under året har vi i Trollhättan/Vänersborg<br />
fått tillökning. Lokalavdelningen<br />
Uddevalla räknas numera till oss, vilket<br />
gör att vi kommer att byta namn till<br />
Grön Ungdom Trestad. Hittills har vi<br />
dock inte hunnit satsa på att värva medlemmar<br />
i Uddevalla, men det ska vi allt<br />
ge oss in på! För medlemmar har vi värvat<br />
i största allmänhet, främst i samband<br />
med våra bokbord som vi haft i Strömstad,<br />
Trollhättan och Vänersborg. Vi har<br />
GRÖN UNGDOM GÄVLE<br />
GU Gävle is still alive and kickin’! Sedan<br />
sist har vi haft ett flertal pysselkvällar<br />
där vi sett film, umgåtts, analyserat<br />
reklam utifrån ett genusperspektiv, sytt<br />
fanor, diskuterat politik, genomfört aktioner<br />
och dessutom värvat fler aktiva<br />
medlemmar till övriga aktiviteter. Den<br />
16 september åkte sju stycken av oss ner<br />
till Stockholm för att demonstrera mot<br />
FRA-lagen, vilket gjorde att GU Gävle<br />
hade fler närvarande medlemmar under<br />
stora delar av demonstrationen än vad<br />
hela GU Stockholm hade! Eftersom vi<br />
dessutom hade den största banderollen<br />
på hela demonstrationen flockades<br />
fotografer och media kring oss och vi<br />
hamnade i ett flertal tidningar. Värt att<br />
notera är också att alla slagord som skreks<br />
i demonstrationen utom ett (stoppa<br />
FRA) hade skrivits av oss. Nästa<br />
dag åkte vi vidare till European Social<br />
Forum där vi deltog i demonstrationer<br />
och på föreläsningar samt delade ut<br />
slagordböcker som vi hade skrivit ihop<br />
som ett försök att sprida gröna tankar<br />
till andra aktivistgrupper i landet. När<br />
den här tidningen ges ut kommer vi<br />
även att ha varit på miljötinget i Mora<br />
för att värva medlemmar och arrangerat<br />
en minnesdemonstration för nazismens<br />
offer i samarbete med Ung Vänster och<br />
SSU.<br />
Anders Schröder<br />
Berätta för <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> vad din lokalavdelning pysslar med! Bilder<br />
och aktionshistorier mottages tacksamt på nisse.hult@mp.se<br />
Lägesrapport från GU-lokalavdelningar<br />
27
5<br />
Något mer?<br />
Opinionen ser bra ut och jag tror<br />
att vi kan få en rödgrön regering<br />
efter valet 2010. Men då gäller<br />
det att vi syns ordentligt i medierna<br />
och kommer ut med vår<br />
politik till väljarna. Till det arbetet<br />
behöver vi varenda person som<br />
vill skriva insändare och debattartiklar,<br />
prata med folk på stan,<br />
besöka skolor, och så vidare. Hör<br />
av dig till mig om du vill aktivera<br />
dig. Det är vår tid nu!<br />
Har du någon tanke om din<br />
nya roll i förbundet? Vad är ditt<br />
mål som förbundssekreterare?<br />
Jag vill framför allt utveckla GU<br />
till att bli en kampanjorganisation<br />
och göra det lättare för medlemmarna<br />
att aktivera sig, så att<br />
vi tillvaratar all den kompetens<br />
som finns i förbundet.<br />
Vilken politisk fråga brinner du<br />
mest för?<br />
Välfärdsfrågor och köttkonsumtionens<br />
miljöpåverkan.<br />
Gjorde innan du blev förbundssekreterare?<br />
Jag har varit aktiv i partiet på<br />
de flesta nivåer och ställen, till<br />
exempel har jag arbetat som ombudsman<br />
för GU Väst och suttit i<br />
GU:s förbundsstyrelse.<br />
Hemstad? Uppväxt i Trollhättan,<br />
hjärtat slår för Göteborg, bor nu i<br />
Stockholm.<br />
Nya förbundssekreteraren<br />
28<br />
7 frågor:<br />
GU | Internt<br />
4#<strong>2008</strong><br />
Medlem i GU sedan? 2004<br />
Ålder? 21<br />
Gröna och vänliga hälsningar<br />
Förbundsstyrelsen<br />
arbetsgrupp som bland annat kommer<br />
att jobba med att fördjupa samarbetet<br />
med våra systerorganisationer i andra<br />
länder och förbereda internationella<br />
utbyten med dessa som vi hoppas så<br />
många medlemmar som möjligt ska<br />
kunna ta del av. Den gröna rörelsen är<br />
en internationell rörelse.<br />
Arbetet med vår kampanj ”Byt mat<br />
– Inte klimat!” om köttets klimatpåverkan<br />
går framåt. Nu har vi gjort färdigt<br />
kampanjmaterialet, som vi alla kan använda<br />
när vi lagom till jul hjälps åt att<br />
rädda världen från vår överkonsumtion<br />
av kött.<br />
Under miljöpartiets extrakongress<br />
fick en anonym FS-ledamot frågan hur<br />
projektet med att rädda världen fortskrider.<br />
Vi kan bara svara att det går<br />
framåt, men vi behöver alla er med oss,<br />
ingen räddar världen ensam. Hör gärna<br />
av dig till oss om det är något du undrar<br />
över eller om du behöver en kram.<br />
Under sommaren tillsatte vi en riksvalgrupp<br />
som ska arbeta med att planera<br />
valrörelserna 2009 och 2010. Det kommer<br />
att bli superbäst! I augusti hade<br />
förbundsstyrelsen sitt femte möte.<br />
Det största beslutet som togs var att vi<br />
anställde Linnea Haglund som ny förbundssekreterare<br />
för Grön Ungdom. Vi<br />
är övertygade om att Linnea kommer<br />
att göra ett fantastiskt jobb. Vi tillsatte<br />
även den webbplatsgrupp som ska se<br />
över förbundets webbplats.<br />
I oktober träffades förbundsstyrelsen<br />
i Lund. Mycket av tiden på det mötet<br />
gick åt till att diskutera med Grön Ungdoms<br />
kongressombud om vad de skulle<br />
driva på miljöpartiets extrakongress. Vi<br />
diskuterade också hur vi ska göra med<br />
beslutet som RÅM tog om att vi har rätt<br />
att tillsätta politiskt sakkunniga. En beskrivning<br />
av vad dessa ska göra antogs.<br />
Regionaliseringsgruppens rapport hade<br />
kommit in till mötet och vi arbetar vidare<br />
med att göra en handlingsplan för<br />
hur vi ska regionalisera förbundet.<br />
Vi har även tillsatt en internationell<br />
Nu har mer än halva verksamhetsåret gått och det börjar bli kallt<br />
och grått. I förbundsstyrelsen håller vi dock den gröna elden vid<br />
liv och minns den varma sommaren!<br />
Foto: Johan Schiff<br />
Hänt i<br />
Förbundsstyrelsen
Tomas<br />
Melin<br />
tomas.melin@mp.se<br />
kanske skulle önska. Men mötesdeltagarna<br />
är debattsugna och angelägna om<br />
att förstå tankarna bakom andras förslag.<br />
Trots långa dagar tidigare under helgen<br />
går ingen trötthet att skönja, deltagarna<br />
går på med stor energi och iver.<br />
En stor diskussionsfråga i studentvärlden<br />
just nu är kårobligatoriet. I Sverige<br />
har vi stadgat i lag att det är obligatoriskt<br />
för högskolestudenter att vara inskrivna<br />
vid en kår, och därmed också att betala kåravgift.<br />
Miljöpartiet och Gröna Studenter<br />
har länge tyckt att detta är principiellt fel.<br />
Var och en ska ha frihet att själv bestämma<br />
vilka organisationer han eller hon ska tillhöra,<br />
eller inte tillhöra.<br />
Samtidigt utför studentkårerna ett väldigt<br />
viktigt arbete. Studentkårerna är studenternas<br />
fackförening, som kan företräda<br />
studenterna gentemot både högskolorna<br />
och andra samhällsaktörer. Studentkårerna<br />
arbetar gentemot högskolorna för<br />
bättre utbildningskvalitet, bättre villkor<br />
för studenterna och för att ge studenterna<br />
direkt inflytande på sin utbildning.<br />
Gröna Studenter har hittills arbetat för att<br />
kårobligatoriet bör avskaffas, men enbart<br />
om studentkårernas verksamhet och studentinflytandet<br />
kan garanteras. Idéseminariet<br />
gick också på den linjen.<br />
Projektorn surrar vidare. Mötet blir, som<br />
så ofta i dessa sammanhang, något försenat.<br />
Men till slut kan ordföranden Tomas<br />
Eriksson ställa den sista frågan: ”Kan vi<br />
därmed besluta att anta detta dokument,<br />
med förändringar, som Gröna Studenters<br />
nya idéprogram?” Ett starkt bifall blir svaret,<br />
och en lång men spännande helg är<br />
över.<br />
till snabbare och mer effektiva studier för<br />
de som vill.<br />
Självklart finns det också problem med<br />
ett treterminssystem. Att studera året om<br />
kan leda till mer stress, när många studenter<br />
redan lever under stor press. Idéseminariet<br />
valde att inte sätta ner foten i<br />
frågan, utan bestämde att treterminssystemets<br />
förutsättningar ska undersökas ytterligare.<br />
På idéseminariet är bordet är fullt av<br />
papper. Det är anteckningar, yrkandelappar<br />
och utskottsprotokoll. Och muggar,<br />
för under helgen har en hel del kaffe<br />
och te gått åt, liksom choklad och frukt.<br />
Denna sista dag röstar mötet om kapitlen<br />
i idéprogrammet vart och ett för sig. Varje<br />
kapitel diskuteras igenom och ibland blir<br />
det mer diskussion än mötesordföranden<br />
tas studera. Idag använder högskolan,<br />
liksom grundskolan och gymnasiet, ett<br />
tvåterminssystem med en hösttermin, en<br />
vårtermin och ett sommarlov däremellan.<br />
Problemet för studenterna blir vad de<br />
ska göra under sommaren. Studiemedlet<br />
täcker inte sommarmånaderna, så de som<br />
inte hittar ett sommarjobb får klara sig på<br />
vad de har. För många blir det inget sommarlov<br />
utan istället ett problem för den<br />
egna ekonomin. Ett system som delar in<br />
året i tre terminer, där sommaren blir en<br />
del av andra terminen, skulle kunna vara<br />
ett sätt att ge studenterna bättre ekonomiska<br />
villkor. Det skulle också kunna leda<br />
4 4#<strong>2008</strong><br />
in synpunkter för styrelsen att arbeta in<br />
i sin proposition. Flera lokalavdelningar<br />
har också haft egna diskussioner inför idéseminariet.<br />
Väl på själva mötet bjuds det<br />
på både diskussioner och föreläsningar/<br />
seminarier. Det är viktigt att processen<br />
blir grundlig, att alla får möjlighet att inte<br />
bara säga sitt utan också höra andras perspektiv<br />
och lära sig mer.<br />
Projektorn behöver inte bry sig ett dugg<br />
om allt det här. Den lever ett simpelt liv.<br />
Det är lätt att förledas att tro att det är<br />
ganska gött att vara en projektor. Att inte<br />
behöva fundera över och ta ställning till<br />
fribelopp, treterminssystem och kårobligatorium.<br />
Men dessa frågor, om än komplicerade,<br />
påverkar alla Sveriges studenter.<br />
Diskussionen om treterminssystemet<br />
kretsar kring när studenterna förvän-<br />
För en liten stund blir det helt tyst när<br />
några händer sträcks upp i luften. Bara<br />
projektorn surrar vidare, omedveten om<br />
vad som händer runt omkring. Omedveten<br />
om att ett tjugotal personer runt bordet<br />
just nu voterar om Gröna Studenters<br />
idéprogram. Omedveten om vad resursfördelningssystem,<br />
studielön och hållbar<br />
utveckling ens innebär.<br />
Syftet med Gröna Studenters idéseminarium<br />
är att revidera Gröna Studenters<br />
idéprogram. Det är en grannlaga uppgift,<br />
vilket är anledningen till att styrelsen gjort<br />
en stor process av det. Innan seminariet<br />
har alla medlemmar inbjudits att skicka<br />
Nu har Gröna Studenter antagit ett nytt idéprogram. Under en<br />
hel helg träffades de för att fundera över viktigheter som fribelopp,<br />
treterminssystem och kårobligatorium.<br />
En studenthelg fylld av idéer<br />
GS | Internt<br />
29
Skicka texter, bilder och idéer till nisse.hult@mp.se eller<br />
Grön Ungdom Riks, <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong>, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm<br />
30<br />
#1/2009<br />
DEADLINE<br />
15 JANUARI 2009<br />
Anmälan senast 6 februari (billigare före<br />
9 januari) till gu@mp.se<br />
RÅM 09<br />
Grön Ungdoms riksårsmöte<br />
i Göteborg 20-22 februari.<br />
Skicka dina förslag till rvbgu@mp.se<br />
senast den 19 december. Frågor besvaras<br />
av valberedningens sammankallande<br />
Joakim Larsson, 070-340 83 89<br />
joakim.larsson@mp.se<br />
Har du förslag på någon som du tycker<br />
skulle passa som:<br />
• Språkrör<br />
• Förbundsstyrelseledamot<br />
• Förbundskassör<br />
• Kongressombud till<br />
Miljöpartiet de Grönas kongress<br />
• Chefsredaktör, grafisk formgivare,<br />
bildredaktör, språkredaktör eller<br />
webbredaktör för <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong><br />
• Representant i Miljöpartiet de Grönas<br />
riksvalberdning<br />
• Ordförande eller sekreterare<br />
på riksårsmötet<br />
Grön Ungdoms<br />
valberedning söker<br />
efter förslag till de poster som<br />
riksårsmötet väljer.<br />
30<br />
3#<strong>2008</strong><br />
Kontakt | www.gronungdom.se<br />
Riksdagskansliet<br />
Miljöpartiet de Gröna<br />
Riksdagen<br />
100 12 Stockholm<br />
Telefon: 08-786 40 00<br />
Fax: 08-786 53 75<br />
partikansliet<br />
Miljöpartiet de Gröna<br />
Pustegränd 1-3<br />
118 20 Stockholm<br />
Telefon: 08-545 224 50<br />
Fax: 08-545 224 60<br />
Moderpartiet<br />
Rikskansli<br />
info@gronastudenter.se<br />
Pustegänd 1-3<br />
118 20 Stockholm<br />
08-588 329 05<br />
Gröna Studenter<br />
Sven Stark<br />
sven.stark@mp.se<br />
Agnes Sandstedt<br />
agnes.sandstedt@mp.se<br />
Linnea Haglund<br />
linnea.haglund@mp.se<br />
Andreas petersson<br />
andreas.petersson@mp.se<br />
Fredrik Frangeur<br />
fredrik.frangeur@mp.se<br />
Emma Berginger<br />
Förbundskassör<br />
emma@mp.se<br />
Sofia Österborg Wiklund<br />
sofia.wiklund@mp.se<br />
Jakop Dalunde<br />
Språkrör<br />
jakop@mp.se<br />
070 248 58 64<br />
Maria Ferm<br />
Språkrör<br />
maria.ferm@mp.se<br />
073 443 33 78<br />
Förbundsstyrelsen<br />
Nästa nummer av <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> kommer i mars 2009. Kanske<br />
* Nås på gittan eller genom<br />
fornamn.efternamn@mp.se<br />
Luleå<br />
gunorrbotten@mp.se<br />
Lysekil<br />
Cal Ljung*<br />
Malmö<br />
Johanna Rustad*<br />
Mariestad<br />
Tea Westelius<br />
haloumi91@hotmail.com<br />
Norrköping<br />
Lisa Emanuelsson<br />
Lisa.emanuelsson@gmail.com<br />
Sjuhärad<br />
Sofia Rönnbäck*<br />
STO<br />
Niklas Larsson<br />
mrsolo1000@hotmail.com<br />
Stockholm Nordost<br />
Ann-Sofie Gustafsson<br />
gustafsson1989@hotmail.com<br />
Stockholm Nordväst<br />
Carl Högfeldt*<br />
Stockholm Syd<br />
Bayram Uludag<br />
bayram.uludag@hotmail.com<br />
Sundsvall<br />
Mathias Rex*<br />
Trollhättan/Vänersborg<br />
Simon Johansson*<br />
Umeå<br />
Viktoria Such*<br />
Uppsala<br />
Kristin Lilieqvist*<br />
Värmland<br />
Valdemar Möller<br />
vallevilleva@hotmail.com<br />
Lokalt<br />
Stockholm<br />
Sofia Österborg Wiklund<br />
gusthlm@mp.se<br />
Västsverige<br />
Agnes Sandstedt*<br />
Norrland<br />
Ellika Nordström *<br />
Regionalt<br />
Förbundssekreterare<br />
Linnea Haglund<br />
linnea.haglund@mp.se<br />
08-545 224 50 (vxl)<br />
Rikskansliet<br />
Avesta<br />
Josefine Heed*<br />
Blekinge<br />
Kim Nilsson<br />
kim_gu_nilsson@hotmail.com<br />
Eskilstuna<br />
Yuri Silva<br />
yuri_silva@hotmail.com<br />
Gotland<br />
Jorunn Falkenhaug<br />
jo_runn@hotmail.com<br />
Göteborg<br />
Joakim Larsson*<br />
gu.goteborg@mp.se<br />
Helsingborg<br />
Marco de Pedis*<br />
Hudiksvall<br />
Matilda Andersson<br />
mat_ilda@hotmail.com<br />
Härnösand<br />
Sara Parkman<br />
ego.sum.sara@gmail.com<br />
Jämtland/Östersund<br />
Fredrik Nordlund<br />
fidde.nordlund@hotmail.com<br />
Kalix/Torneälvdal<br />
gunorrbotten@mp.se<br />
KFV<br />
Caspar Johannius*<br />
Kristianstad<br />
Jeanette Dunn Eklund<br />
jeanette.de@gmail.com<br />
LA (Lerum/Alingsås)<br />
Daniel Eriksson*<br />
Landskrona<br />
Mikaela Persson*<br />
Lidköping<br />
Saila Aho<br />
saila_anneli@hotmail.com<br />
Linköping<br />
Tineska Magalhaes<br />
guavanekka@hotmail.com<br />
Dalarna/Gävleborg<br />
Josefine Heed*<br />
Norrbotten<br />
Björn Bergelind*<br />
Skåne<br />
Rasmus Ling*<br />
Grön Ungdom Riks<br />
Pustegränd 1-3<br />
118 20 Stockholm<br />
E-post: gu@mp.se<br />
Gittan: Kansliet.GU
Redaktionens namnbyteskampanj är<br />
inte den enda kampanjen. Just nu har<br />
hela Grön Ungdom en kampanj för<br />
att uppmärksamma djurindustrins<br />
negativa klimatpåverkan. I det här<br />
numret får du lära dig mer om detta.<br />
Dessutom får du handfasta tips på<br />
vad just du kan göra för att sprida<br />
budskapet. Byt mat – Inte klimat!<br />
Maria<br />
Ferm<br />
Dekal för Grön Ungdoms<br />
stora klimatkampanj.<br />
ylva Lundkvist<br />
Chefredaktör för <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong><br />
Språkrör Grön Ungdom<br />
maria.ferm@mp.se<br />
höra, för att köttets klimatpåverkan<br />
ska beskattas och för mer vegetarisk<br />
mat i skolor. Därför kommer vi nu<br />
att lansera kampanjen Byt mat –<br />
Inte klimat! för att uppmärksamma<br />
frågorna. Tillsammans ska vi nå ut<br />
med budskapet, till exempel genom<br />
att skriva insändare, göra aktioner,<br />
besöka skolor och kanske lägga medborgarförslag.<br />
Hoppas vi kan få en<br />
riktigt lyckad kampanj! Vi ses!<br />
FINetikett.indd 1 08-10-23 01.14.46<br />
Du läser just nu ett kampanjnummer.<br />
På flera sätt. Som du kanske<br />
märker är detta nummer av vår medlemstidning<br />
uppdelad i två delar. En<br />
gammalvanlig <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong>-del och<br />
en ny Avtryck-del. Det beror på att<br />
vi som jobbar med tidningen vill<br />
att tidningen ska förnyas och byta<br />
namn. Om du vänder tidningen upp<br />
och ner och läser från andra hållet<br />
kommer du få veta mer om varför vi<br />
vill det.<br />
Byt namn – och mat!<br />
Idag står köttkonsumtionen för 18<br />
procent av utsläppen som bidrar till<br />
den globala uppvärmningen. Även<br />
om frågan har uppmärksammats av<br />
FN:s klimatpanel, i dokumentärfilmer<br />
och av Naturvårdsverket så är<br />
det tunt med politiska initiativ och<br />
beslut. Vi måste driva på för att EU:s<br />
jordbrukssubventioner ska upp-<br />
Som ungdomsförbund till Sveriges<br />
enda gröna parti har vi ett stort ansvar<br />
för att driva gröna frågor gentemot<br />
moderpartiet. Frågor som kanske<br />
ses som kontroversiella eller som<br />
glöms bort. Köttkonsumtionens klimatpåverkan<br />
är en sådan fråga. Lika<br />
rättigheter oavsett kön (i Bara Bröstdebattens<br />
svallvågor) är en annan.<br />
Byt mat – Inte klimat!<br />
Språkrörsspalten<br />
Större delen av vårt enskilda arbete bedrivs<br />
av enskilda medlemmar och lokalavdelningar,<br />
men vi är även aktiva på riksnivå och internationellt.<br />
I Grön Ungdom genomför vi kurser,<br />
aktioner, skolbesök, föreläsningar, diskussioner<br />
och annat som medlemmar vill engagera sig i<br />
gärna i samarbete med andra delar i den gröna<br />
rörelsen.<br />
Vi tar hänsyn till människor, djur och natur<br />
över hela världen och verkar för mer helhetssyn,<br />
mångfald och långsiktlighet. Vår vision är en<br />
värld där alla kan åtnjuta livskvalitet och slippa<br />
onödigt lidande. För att komma dit ifrågasätter<br />
vi tankar och normer som idag genomsyrar politiken<br />
och vardagslivet.<br />
Grön ungdom bildades 1986 som Miljöpartiet<br />
de Grönas ungdomsförbund. Vi är det enda ungdomsförbund<br />
som står för samma politik som<br />
moderpartiet. Alla i Grön Ungdom är också medlemmar<br />
i Miljöpartiet.<br />
<strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong>s syfte är att vara en bred, grön, peppande,<br />
politisk tidning med högt i tak.<br />
Tidningen vänder sig både till medlemmar och<br />
andra intresserade av grön politik. Trots vitt<br />
skilda förkunskaper och olika hjärtefrågor, ska<br />
de allra flesta i målgrupperna i varje tidning<br />
finna inslag med stort läsvärde och information<br />
som inte bara roar för stunden.<br />
Chefredaktör & Ansvarig utgivare: Ylva<br />
Lundkvist Grafisk Formgivare: Anders<br />
Brunberg Bildreaktör: Rosalie Haglund<br />
Språkredaktör: Jonas Eklund Webbredaktör:<br />
Elisabeth Carlsson Omslagsbild i <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong>delen:<br />
Anders Brunberg Tryck: AM Tryck papper:<br />
Profisilk,150 g ISSN: 1100-763X E-post:<br />
nisse.hult@mp.se Adress: <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong>/Grön<br />
Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20 Stockholm<br />
Alla medlemmar i Grön Ungdom får <strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong><br />
gratis. Övriga får prenumerera genom<br />
gu@mp.se eller 08-58832902. Allt i tidningen<br />
är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter.<br />
#4/<strong>2008</strong><br />
SyFTET MED NISSE HULT<br />
OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM<br />
31<br />
Årgång 22
posttidning B<br />
Begränsad eftersändning<br />
Vid definitiv avflyttning<br />
återsändes försändelsen med<br />
den nya adressen på baksidan.<br />
Avsändare<br />
<strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong><br />
Grön Ungdom<br />
Pustegränd 1-3<br />
118 20 Stockholm<br />
<strong>Nisse</strong> <strong>Hult</strong> 4/<strong>2008</strong> <strong>årgång</strong> 22 – Historiens kanske sista <strong>Nisse</strong><br />
Nils <strong>Hult</strong><br />
1987-2009<br />
“Vila i frid”<br />
#4/<strong>2008</strong>
Change language