Senaste

SkogsÄgaren 

Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi Maj • 2 / 2013 

Självverksamme Nils vet hur han vill ha det i sin skog, s 6-7 

Skogsägarna 

ÖSTERBOTTEN 

sid 3 

Sköt om ungskogen 

sid 4 

Vi bromsar inte 

sid 10-11 

Plantering 

- En bra start för 

framtidens skog 

PEFC/02-21-14 

sid 14-15 

Överföring av 

skogsfastighet från 

en generation till 

en annan 

sid 16 

Skogsvårdsföreningen 

tog i 

bruk ny skogsdata 

sivu 22–23 

Suomenkielinen 

kooste

2 SkogsÄgaren 2/2013 


Österbotten 

Vi erbjuder service inom skogsbruk. 

Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör 

skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina 

medlemmar heltäckande tjänster och betjänar 

skogsägarna utgående från deras önskemål. 

Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. 

Verksamhetsområdet omfattar 368 772 hektar 

skogsbruksmark och antalet skogsägare som 

erlägger skogsvårdsavgift är 16 065. 

Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten 

arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa 

är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom 

skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30 

skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer. 

Skogsvårdsföreningen Österbotten utför 

90 procent av verksamhetsområdets 

skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom 

att använda det lokala yrkeskunnandet. 

Skogsvårdsföreningen har fackmän och 

skogsarbetare i varje kommun inom 

verksamhetsområdet. 

Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver 

skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också 

andra specialtjänster. 

Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter 

vilka valdes genom postval hösten 2012. 

Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta 

beslutande organ och ordförande är Rune 

Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse, 

som ansvarar för den operativa verksamheten. 

Bo Storsjö är styrelseordförande. 

Ab Skogsfastigheter AFM 

– är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten 

helägt bolag som idkar förmedling av 

skogsfastigheter. 

Skogsägarförbundet Kusten 

– är skogsägarnas organisation för 

intressebevakning. Målsättningen med 

förbundets verksamhet är att främja 

privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar 

och lönsamhet, samt användningen av 

träråvaran. Detta förverkligas genom att vara 

med och påverka i frågor som rör bland annat 

virkeshandeln, den privata äganderätten, 

naturskyddet och viltvården. 

Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet 

Kusten på adressen www.mhy.fi/kusten 

Kom tidningen till fel adress? 

Gör adressändring eller en arbetsbeställning 

via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens 

hemsida, www.skogsvardsforeningen.fi under 

”Kontakta oss”. 

Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen? 

Kontakta Ann-Mari Snickars 020 413 7905 

SkogsÄgaren 

Redaktionsruta 

Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten 

Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari 

Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck 

Annonsförsäljning: 020 413 7900 

Annonsombrytning, layout, sidombrytning: 

Ann-Mari Snickars Skogsvårdsföreningen Österbotten 

Pärmbild: Foto: Anna Sand / Kustmedia Ab 

Upplaga: 15 000 exemplar 

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 

Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen 

Österbotten 

Ledare 

Bästa skogsägare, 

Förslaget till ny skogsvårdsföreningslag 

går vidare. Som det nu ser ut träder den i 

kraft den 1.1.2015. Den sista skogsvårdsavgiften 

uppbärs av skogsägarna i slutet 

av år 2014 och överförs till föreningarna 

i januari 2015. En sjuttioårig epok i vårt 

lands skogliga historia är därmed över. 

Under den tiden har virkesvolymen i våra 

skogar fördubblats, vilket har möjliggjort 

en kraftig utbyggnad av skogsindustrin 

i vårt land. Exporten av skogsindustrins 

produkter var under återuppbyggnadstiden 

efter vårt senaste krig ryggraden 

i vårt näringsliv och bidrog kraftigt till 

den snabba samhällsutvecklingen under 

femtio- och sextiotalet. Under senare årtionden 

har strukturen i vårt näringsliv blivit 

mångsidigare och skogsindustrins andel av 

landets totala export har minskat. Men man 

kan med fog påstå att verksamheten i våra 

skogsvårdsföreningar har bidragit till den 

samhällsutveckling vi har haft i vårt land. 

Den verksamhet som föreningarna fick 

bedriva med skogsvårdsavgiften var strikt 

reglerad, främst då för rådgivningsverksamhet. 

Då jord- och skogsbruksminister 

Koskinen presenterade sina linjedragningar 

kring förslaget till ny skogsvårdsföreningslag 

poängterade han att det är 

skogsägarna, medlemmarna i föreningarna, 

som själva bestämmer vilka tjänster 

föreningarna ska erbjuda och hurudan 

verksamhet de ska bedriva, när den nya 

lagen träder i kraft. 

På vårt fullmäktiges senaste möte hade 

vi grupparbete där fem olika grupper 

tog ställning till olika frågor om vår förenings 

framtida verksamhet. Feedbacken 

från grupparbetet var mycket positiv och 

medlemmarna engagerade sig i de olika 

arbetsuppgifterna. Efteråt kan man med 

fog konstatera att vi i vårt fullmäktige har 

en resurs som vi ska ta vara på när det gäller 

att planera verksamheten i vår förening 

framöver. 

Den senaste tidens nyheter från skogsindustrin 

har mest varit negativa. 

Pappersförbrukningen minskar och nu senast 

stannades en pappersmaskin i Raumo. 

Bo Storsjö 

bo@storsjo.fi Tel 0400-320 342 Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa 

Prenumerationerna på dagstidningar minskade 

kraftigt senaste år och övergången till 

det papperslösa samhället har småningom 

slagit igenom. Grafiskt papper håller ännu 

ställningarna, men den totala pappersförbrukningen 

har minskat så mycket att 

industrin har blivit tvungen att dra ned på 

produktionskapaciteten. 

Men det finns också ljuspunkter. 

Cellulosaindustrin kokade rekordmycket 

cellulosa senaste år och det är bra för efterfrågan 

på massaved. Kartongindustrin 

går också bra för tillfället, eftersom den 

ökade näthandeln förutsätter att varorna 

förpackas enskilt och ska hålla för leverans 

till kunden jämfört med att man köper 

direkt från butiken. 

Sågindustrin har det däremot fortfarande 

kämpigt. Den ekonomiska krisen i Europa 

har gjort att exporten inte drar lika bra 

som tidigare. För att öka den inhemska 

användningen har man tidigare och kommer 

även nu att lyfta fram en ökning av 

bostadsbyggande i trä i vårt land som en 

möjlighet att öka förädlingsgraden. Också 

flervåningshus kunde med fördel byggas i 

trä i stället för betong. Tidigare sades det att 

trä ruttnar, men många av våra betonghus 

möglar i dag. Exempel på flervåningshus 

finns bl.a. i Sverige och Nordamerika. 

Också kostnadsmässigt är trähus konkurrenskraftiga 

jämfört med betonghus. Att 

öka byggandet av flervåningshus skulle 

göra gott för den inhemska efterfrågan på 

sågade trävaror. 

Odlingssäsongen håller på att komma i 

gång. Återigen ska miljontals trädplantor 

ut i skogen och bli råvara för kommande 

generationers behov. Föreningens instruktörer 

har beredskap att ta hand om också 

din plantering i vår och se till att din förnyelse 

får bästa möjliga start med närproducerade 

skogsplantor. Vad virket kommer 

att användas till vet man ännu inte i dag 

– kanske det blir till drivmedel i fordon. 

Ha en god fortsättning på våren. 

Bo Storsjö 

styrelseordförande

SkogsÄgaren 2/2013 

Sköt om ungskogen! 

- Våren är en bra tid att se över nyplanteringar. Plantorna syns bra innan det börjar grönska och det är lättare 

att se hur de mår och om det finns områden som behöver kompletteras, uppmanar skogsvårdsinstruktör 

Hilding Södergård i Vörå. 

Hilding Södergård ansvarar 

för områden i Vörå, förutom 

byarna i norra Vörå. Han är 

inne på sitt trettonde år som 

anställd åt skogsvårdsföreningen 

och dessförinnan arbetade 

han med skogsbruksplanering 

åt dåvarande Österbottens 

Skogsnämnd (Skogscentralen). 

- Jag kände alltså till området 

bra då jag sökte det här 

arbetet. Jag efterträdde Börje 

Lundström. 

Kontorslokalen i centrum av 

Vörå delar han med Susanne 

Sundelin, som är vikarie för 

Guy Djupsjöbacka. Susanne är 

ansvarig för området Maxmo 

och byarna i norra Vörå – 

Kaitsor och Bertby. 

Högaktuellt med 

planteringar 

Skogsägarna är till en del självverksamma. 

Men de självverksamma 

skogsägarnas andel 

tenderar att minska. Många 

har kanske inte tid och möjlighet 

att själva utföra arbetet och 

då kan skogsvårdsföreningen 

hjälpa till. 

- Till exempel har vi utfört 

många avverkningsuppdrag i 

vinter via vår drivningstjänst. 

- I och med skatteomläggningen 

för ett antal år sen avverkades 

och förnyades mycket, 

fortsätter han. Så det finns 

många unga bestånd som nu 

är i behov av skötsel. Rådfråga 

gärna skogsvårdsföreningen 

om virkesprisinformation vid 

avverkningar. 

Skogsvårdsföreningens medlemmar 

vänder sig till Hilding 

för att få rådgivning, diskutera 

avverkningar, förnyelse, beställa 

värderingar, röjningar 

och skriva kontrakt om att föreningen 

ska ta hand om avverkningar. 

- Vi har en handfull personer 

anställda som röjer och planterar. 

Och så anlitar vi två olika 

entreprenörer för avverkning. 

Älgskador förekommer och om de behöver åtgärdas står skogsvårdsföreningen 

till tjänst. 

Högaktuellt är planteringar. 

Föreningen har redan fått leverans 

på förbeställda plantor 

men det är inte för sent att 

beställa plantor. 

Kontrollera skador 

Södergård fortsätter. 

- Våren är en bra tid att se 

över speciellt nyplanteringar. 

Plantorna syns bra innan det 

börjar grönska och det är lättare 

att se hur de mår och om 

det finns områden som behöver 

kompletteras med plantor. 

- På samma gång kan 

skogsägarna se över sorkskador 

och älgskador. Är det 

skador som behöver åtgärdas 

tar skogsägaren kontakt med 

oss. 

- Om höstarna igen är det 

skäl att gå runt nyplanteringar 

och trampa ner gräs intill nya 

plantor. Om högt gräs lägger 

sig över plantan och toppas 

med ett snötäcke hindras plantan 

från att växa och må bra. 

Drivningstjänst 

Skogsvårdsföreningen sköter 

drivningstjänst och åtar sig 

avverkningsuppdrag åt skogsägare 

vid första gallringen. 

- Vi anlitar två erfarna skogsarbetare 

med passliga maskiner 

för uppdragen. I området 

används mycket energivirke 

till fastigheter. Det lönar sig 

att diskutera med oss om vad 

som ger bästa möjliga netto. Vi 

kalkylerar från fall till fall och 

vid klena bestånd kan lösningen 

ibland vara att inte sortera 

massaved och energived utan 

rationalisera avverkningen och 

i slutändan få ut ett bättre nettopris. 

- För den som har möjlighet 

till Kemerastöd sköter vi ansökan, 

berättar Hilding. Just nu 

får man sju euro per fast kubik 

i statsstöd för energived. 

Ett gott råd 

Södergård är ut i skogen så 

gott som varje dag i arbetets 

3 

Personalpresentation 

tecken. Däremellan sköter han 

byråkrati på områdeskontoret. 

- Det kan vara att söka lämpliga 

röjningsytor, se över skogsvägar 

eller tillsammans med 

skogsägare gå igenom skiften 

och se vad som behöver åtgärdas. 

Våren är idealisk för vård 

av ungskog. Antingen sköter 

skogsägaren om det eller så gör 

vi det via vår röjningstjänst. 

Skulle Södergård avslutningsvis 

dela med sig av ett enda gott 

råd till skogsägarna så är det 

att vårda skogen från början 

av tillväxten. 

- Det är det som spelar roll 

i slutändan. Vårda ungskogen 

och var mån om att den växer 

bra och rätt. Om slutavverkningen 

sedan sker några år förr 

eller senare spelar inte så stor 

roll. Det är början av tillväxten 

som är viktig! 

Text och foto: 

Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab 

Nya plantor syns bra innan gräset blir grönt och börjar växa om vårarna. En bra 

tid att se över sina nyplanteringar.


Vi bromsar inte! 

Samtalet med verksamhetsledare Jan Slotte den här dagen berör skogsvårdsföreningens kommande utmaningar. - Vi 

står inför stora utmaningar. Men. Skogen växer som förr. Skogsägarna blir inte mera självverksamma. Behovet av tjänster 

minskar inte. Behovet av rådgivning ökar i och med att den nya skogslagen träder i kraft. Och vi, vi bromsar inte. 

Vi börjar med att backa tillbaks till 

år 2008. 

- När sammanslagningen av de 

österbottniska skogsvårdsföreningarna 

diskuterades var ett av huvudargumenten 

till varför det bör ske att 

minska beroendet av skogsvårdsavgiften. 

Utvidga serviceutbudet och 

affärsverksamheten, börjar Slotte. Söka 

lösningar som ersätter bortfallet av 

skogsvårdsavgiften som inkomstkälla. 

Vi utökade betjäningen 

Enligt nuvarande skogsvårdsföreningslag 

uppbärs skogsvårdsavgiften 

av Skattestyrelsen som sedan kanaliserar 

den i sin helhet, eller till 98 

procent, till skogsvårdsföreningarna. 

Föreningarnas fullmäktige fastställer 

storleken på avgiften och hur avgiften 

används inom föreningen. 

- Det finns också sagt vad avgiften 

inte får användas till. Exempelvis får 

avgiften inte användas för att producera 

tjänster. 

Avgiften beräknas på medelrotpriset 

för virke för de tre senaste åren. 

- Reellt sett har detta medelrotpris 

gått ner 20 till 25 procent under 2000-talet 

och för Skogsvårdsföreningen 

Österbottens del betyder det att skogsvårdsavgiftens 

andel av totala omsättningen 

har minskat från 25 procent till 

14 procent. Den luckan har vi fyllt med 

utökad affärsverksamhet. 

Se nyttan i medlemskap! 

Skogsvårdsföreningslagen ska revideras. 

- Förslaget är för tillfället på remiss 

och allt talar för att det ska klubbas 

igenom i höst, uppger Slotte. 

- Troligen blir det så att den allmänna 

skogsvårdsavgiften försvinner. 

Nuvarande medlemmar kvarstår 

däremot i föreningen och de som väljer 

att fortsätta att vara det erlägger en 

medlemsavgift till föreningen, som 

fullmäktige fastställer storleken på. 

- Enligt gallupar på nationell nivå 

kommer tre fjärdedelar av skogsägarna 

att fortsätta medlemskap i 

sin skogsvårdsförening. Vi hoppas 

naturligtvis på att många inser nyttan 

av att vara medlem och vi kommer 

att anpassa verksamheten till förmån 

för skogsägarens bästa, precis som vi 

alltid gjort. 

” Målet är att producera högkvalitativt 

virke, alltså timmer. Sköt därför 

om skogen från början så att värdetillväxten 

inte hämmas, säger Jan Slotte.


Försvarar skogsägarnas 

intressen 

Inom Skogsvårdsföreningen 

Österbotten r.f. betalar snittmedlemmen 

idag 60 euro i medlemsavgift. 

Den innefattar gratis rådgivning, tidningen 

SkogsÄgaren och därtill behållningen 

av den intressebevakning 

och branschkompetens som är svår att 

mäta i pengar. 

- Vi förliknas med en fackorganisation 

som finns till för att försvara 

skogsägarnas intressen. 

- Föreningen sköter även skogscertifiering, 

vilket ger medlemmen möjlighet 

att fritt sälja certifierat virke till 

vilken köpare som helst, tillägger han. 

Hur det blir i framtiden återstår att se. 

- Vi är opartiska skogsägarna sinsemellan 

men utåt sett är vi partiska – för 

skogsägarens bästa. 

Motpart från privata sidan 

Jan Slotte spekulerar i att införa medlemsrabatter. 

Det vill säga att skogsvårdsföreningen 

betjänar alla men den 

som är medlem har rabatt på förrättningsavgifter, 

men det är fullmäktige 

som avgör den frågan. 

- Medlemmar i vår förening är 

skogsägare som äger över fyra hektar 

skog. Till antalet är de totalt 16 200. 

Därtill finns en medlemspotential i de 

7500 skogsägare som äger mindre än 

fyra hektar. 

- Det är synnerligen viktigt att 

skogsägare är organiserade, det ska 

finnas en motpart till industrin från 

den privata sidan och är skogsvårdsföreningen 

i nyckelposition. 

Anpassning ett måste 

Även om branschen genomgår en stor 

strukturell förändring förhåller sig Jan 

Slotte lugn. 

INFO 

- Visst. Vi står inför stora utmaningar. 

Virkeshandeln är motorn, 

rullar inte den på syns det, med fördröjning, 

i annan verksamhet. Det är 

väldigt avgörande om det säljs 700 

000 kubikmeter virke eller 1,5 miljoner 

under ett år. 

- Vi har erfarenhet av tvära kast. År 

2007 såldes 1,3 miljoner kubikmeter 

virke inom vårt verksamhetsområde. 

Två år senare endast 0,5 miljoner. 

- Skogsägarna agerar rationellt och 

inom vår medlemskår är det många 

som inte är ekonomiskt beroende av 

sin skog. De kan därför spekulera med 

virkespriser. Den stora utmaningen för 

oss är därför att hela tiden anpassa oss 

till konjunkturen och rådande verksamhetsomgivning. 

Vi vet vem vi jobbar för 

Jan Slotte har varit verksamhetsledare 

sedan starten 2009. Den främsta 

förändringen i skogsägarbeteendet 

beskriver han så här: 

- Medelåldern bland skogsägare 

stiger. Är man mindre beroende ekonomiskt 

av sitt skogsbruk har man 

en tendens att fjärma sig framom att 

aktivt bruka skogen. 

- En konkret förändring inom 

verksamheten har varit fusionen och 

utvecklingen av affärsfastigheten. 

Konkret har det handlat om planeringen 

av samfällda projekt, dikes- och 

vägbyggnad, drivningstjänster och 

om fastighetsförmedlingen. Dessa har 

ersatt bortfallet av skogsvårdsavgiften. 

- Riktningen är den rätta. Vi fortsätter 

vårt arbete och vi vet vem vi jobbar 

för, avslutar han. 


Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab 

Lagen om skogsvårdsföreningar ska enligt Jord- och skogsbruksministeriets 

riktlinjer revideras enligt följande principer: 

1. Skogsägaren får välja föreningen fritt. Ägaren kan skriva ut sig genom att 

lämna ett meddelande till föreningen. Inga avgifter tas ut för detta. 

2. Skogsvårdsföreningarna finansierar verksamheten med medlemsavgifter 

och intäkter från affärsverksamheten. Den obligatoriska skogsvårdsavgiften 

som tagits ut av skatteförvaltningen, slopas. 

3. Gränserna för föreningarnas verksamhetsområden slutar existera, vilket 

innebär att skogsägaren får välja tjänsteleverantören fritt i den förening 

ägaren önskar. 

4. Restriktionerna för skogsvårdsföreningarnas verksamhet avvecklas när 

det gäller tjänsterna till skogsägare. Då kan föreningarna erbjuda tjänster 

som medlemmarna önskar sig. Skogsägare får större beslutanderätt i föreningarna. 

Lagen ska fortfarande innehålla bestämmelser om skogsvårdsföreningarnas 

skogspolitiska mål och uppgifter. 

T A I M I A , J O T K A K E S T Ä V Ä T 

Meillä on ollut 

tapana selviytyä! 

Saarijärven taimitarha 

Patamantie 146 

43170 Häkkilä 

Puh. 0205 64 4912 

Fax. 0205 64 4916 

SKOGEN KALLAR 

JOBO ST75 

Lätt stegskördare för gallring och biomassa 

• steg 75 cm, automatiskt förval 

• effektiv kvistning 2-25 cm 

• fås som byggsats 

Syketec 

Ad Silva 

JOBO FP12 

Frontpump för effektivitets höjning 

• tank 120 l (100 l), 

anpassningbar montering 

• lastberoende pump 

35-65 cm 3 (


Självverksamme Nils 

vet hur han vill ha det i sin skog 

”Det finns ingen som sköter 

sin skog som Nils, får jag 

veta före jag ska träffa honom. 

Och ja, han har skött 

den väldigt bra, medger 

han utan omsvep. 

Nils Nyståhl, pensionerad 

pälsdjursfarmare i Korsnäs, 

tillbringar en stor del av året 

med att sköta sin skog och 

han vet hur han vill att den 

ska se ut. Tät, städad och 

snygg. 

Nils Nyståhl äger omkring 17 hektar 

skog, som han delvis ärvt av sin far, 

delvis också av sina farbröder. 

- Vi har aldrig haft några stora arealer 

inom släkten, men den skog jag har 

känner jag utan och innan, konstaterar 

Nils. Jag går i skogen hela tiden och man 

kan väl säga att jag har skött den som 

ett barn. 

Tungt arbete tog ut sin rätt 

Att han skulle bli pälsdjursfarmare 

och självverksam skogsägare var dock 

ingen självklarhet. När Nils kom hem 

från militärtjänstgöringen 1958 åkte de 

flesta av hans kamrater till Sverige för 

att söka lyckan där. Hans egen pappa 

var då i färd med att bygga ut sin minkfarm, 

och när Nils berättade om sina 

egna Sverigesplaner, fick han till svar: 

- ”Här har du ditt Sverige! Här finns 

jobb, hur mycket som helst.” 

Hans far hade grundat farmen 1946, då 

Nils var åtta år, och vid 50 års ålder var 

fadern villig att trappa ner och överlåta 

farmen till sina söner. 

- Någon brist på arbete fanns inte på 

farmen – det var ett hårt arbete, men å 

andra sidan skulle jag inte ha kunnat 

skaffa mig samma ekonomi med en 

vanlig anställning, konstaterar Nils. 

Farmen byggdes ut och som mest hade 

bröderna 10 000 djur på den. Men farmnäringen 

innebar ett tungt, kroppsligt 

arbete på den tiden och efter 30 år sade 

kroppen ifrån. 

- Vi samlade ihop vårt eget foder till 

djuren under hela verksamhetstiden, 

man vistades mycket i fryseriet och man 

tänkte inte på att ta hand om sin egen 

kropp. Jag fick problem med andningen 

och blev efter 30 år tvungen att avveckla 

verksamheten på läkarnas order. Det 

var 1988, minns Nils. 

Sköter allt på bästa sätt 

Sedan dess har han varit sjukpensionär, 

men efter att ha återhämtat sig från de 

symptom han då hade, är han nu i gott 

skick och har kunnat tillbringa sina dagar 

med skogsarbete istället. 

- Skogsarbetet fick jag lära mig hemifrån. 

Den första traktorn köpte vi 1962 

och ved har vi alltid hämtat ur skogen. 

Jag eldar själv nästan uteslutande med 

ved, berättar Nils. 

Han har en skogsbruksplan för sin 

mark, som han försökt följa, och som 

varit riktgivande för hans skötsel av 

skogen. 

- Det jag tar mig an försöker jag sköta på 

bästa sätt – det gällde även farmen. Det är 

helt enkelt något som ligger i mig, ler Nils. 

Han jobbar med röjsågen och motorsågen 

på sina skiften, som inte ligger långt 

hemifrån – något som han ser som en 

stor fördel. 

- Jag åker hem och äter lunch, men 

tillbringar annars dagarna i skogen, som 

dessutom ligger i anslutning till sommarstugan. 

Dit är det bara 2,5 km, tillägger 

Nils, och där bor vi hela somrarna. 

Då har jag ledigt från skogsarbetet och 

ägnar mig åt fiske och bärplockning 

istället – något som man aldrig ens hann 

tänka på under tiden med farmen. 

Naturnära intressen det också – och 

något som dessutom ligger frun Lisen 

varmt om hjärtat. 

- Hon är väldigt naturintresserad 

och jag följer med henne ut i bärskogen. 

Jag brukar vinterfiska också, med 30-40 

nät, men i år blev det aldrig av eftersom 

isarna blev bra så sent på året. 

Täta planteringar lönar sig 

Tillbaka till skogen. På vårarna och 

höstarna ska eventuellt avverkade ytor 

planteras, och Nils har alltid skött detta 

arbete på egen hand. Dessutom har han 

valt att gå sin egen väg och plantera 

tätare än vad andra gör, och än vad 

rekommendationerna säger. 

- Jag vill inte att träden ska behöva 

ropa på varandra, ler han. Sätter man


dem tätare finns det ju också något att 

gallra bort sedan, något att ta av. Jag 

brukar ta två korta steg mellan plantorna, 

och det blir 3 000 plantor per 

hektar. Nu när det man planterat börjat 

växa upp ser man en tydlig skillnad – 

resultatet blir helt klart bättre i mina 

ögon, fastslår Nils. 

Skötseln av nyplanterad skog är väldigt 

viktig anser han. 

- Får skogen och plantorna en bra 

början, så blir även slutresultatet bra. 

Han granskar eventuella skador på 

plantorna året efter, och det har hänt 

att han blivit tvungen att planterar om 

på grund av omfattande älgskador. 

Dessutom ska gräs och sly röjas bort så 

fort som möjligt kring plantorna. 

- Låter man det vara i två år hinner 

slyet växa sig flera meter högt redan, 

och jag vill inte ha det så. 

”Visserligen får jag inget 

statsbidrag när jag röjer 

på mitt sätt, men det bryr 

jag mig inte heller om. I 

längden lönar det sig att 

göra så här, säger Nils 

övertygande. 

För att erhålla statsbidrag finns bestämmelser 

på att det ska finnas ett visst antal 

plantor/hektar. I Nyståhls fall, där han 

lämnar ett tätare bestånd, betyder det 

helt enkelt att han sköter skogen för bra 

för att få statsbidrag. 

Dags att låta yngre ta över 

Hälften av hans skog är avverkningsmogen 

nu – den blev planterad två år 

före han föddes, 1936, men Nils har 

ingen brådska att fälla den, utan funderar 

istället på att överlåta skogen till 

sina arvingar. 

- Inte för att jag är i dåligt skick – 

tvärtom – men det börjar vara dags för 

de yngre att ta över, tycker han. 

Två av barnen bor kvar i Korsnäs, medan 

den ena dottern är bosatt i Sverige 

med sin familj. Till en av döttrarna har 

Nils tagit och sågat allt husvirke ur sin 

egen skog – skog som låg på Halsön, 

och som det året, 1986, kunde köras 

hem tack vare goda isar. Den skogen 

har han nu sålt bort till Natura 2000 och 

Forststyrelsen, eftersom läget inte var 

det bästa med tanke på förbindelserna. 

- Den skogen var mer ett bekymmer, 

ler han. 

Gallringarna har Nils hittills gjort själv 

men de kommer hädanefter att göras 

maskinellt tror han. Det som planterades 

1990 ska småningom börja gallras 

nu, berättar Nils. Annars jobbar han 

med traktorn och för hand i skogen. 

- Jag har ingen skogskärra, utan 

veden lastar jag på för hand, färdigt 

sågad i en meters bitar. Jag har både 

klyv och såg hemma, och ibland blir 

det även en del saluvirke, berättar han. 

Det råder ingen tvekan om att skogen 

är en stor och viktig del av Nils liv – 

och att han inte räds fysiskt arbete. 

Självverksamhet från början till slut är 

ledordet i hans skogsbruk, och inget 

lämnas åt sitt öde. 


Anna Sand / Kustmedia Ab 

Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer? 

________________________________________________ 

________________________________________________ 

________________________________________________ 

Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren? 

________________________________________________ 

________________________________________________ 

________________________________________________ 

________________________________________________ 

Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. 

Namn __________________________________________ 

Adress _________________________________________ 

Tel _____________________________________________ 

Nils Nyståhl i sin välskötta och avverkningsmogna skog, som planterades två år 

innan han själv föddes, 1936. 

Portot 

är betalt. 

SkogsÄgaren 


Österbotten rf 

Avtalskod 5018366 

Info 65100 

00003 Svarsförsändelse 

Berätta vad 

Du tycker! 

Ni som har önskemål och funderingar 

angående tidningens innehåll, 

tveka inte att ta kontakt med 

oss genom att fylla i kupongen. 

Bland alla som sänder in kupongen 

nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor 

från Skogsvårdsföreningen. 

Vinnare i Skogsägaren 1/13 blev 

Camilla B-Björkqvist i Molpe och 

Sven-Erik Svahn i Kvevlax. Vi gratulerar 

vinnarna! väskorna kommer 

på posten. 

7


I Finland finns det i dag två olika certifieringssystem, PEFC och FSC. Sedan 2002 

har de Österbottniska privatskogarna varit certifierade enligt PEFC. Alla skogsägare 

som är medlem av skogsvårdsföreningen har automatiskt varit med i certifieringen 

ifall man inte skriftligen meddelat att man inte vill delta. Detta system har möjliggjort 

att över 90 % av de Österbottniska skogarna är certifierade. Certifieringen är till för 

att påvisa för marknaden att skogarna sköts på ett uthålligt sätt. Något som är en 

självklarhet för oss men som kanske inte är en självklarhet i länder som inte har ett 

fungerande rättsväsende. Det är härifrån som hela certifieringsidén fått sin början. 

Hittills har arbetsfördelningen mellan organisationerna varit att själva skogscertifikatet 

administreras områdesvis av skogsägarförbunden. Österbotten hör 

till Kustens certifieringsområde tillsammans med Nyland, Åboland och Åland. 

Kostnadsfördelningen har hittills varit den att industrin betalat 66 % av själva 

revisions- och certifikatskostnaderna, skogsägarna (via skogsvårdsföreningen) har 

stått för 33 % av kostnaderna. Skogscentralens input har varit att sköta den årliga 

datainsamlingen inför revisionen. Detta system har fungerat bra och kostnadseffektivt, 

frågan är om vi kan hålla fast i denna effektiva lösning? 

Världen förändras. Skogscentralen blev nationell från och med ifjol. I år har 

skogscentralen meddelat att de sköter datainsamlingen endast mot räkning. Nu är 

frågan vem som skall betala denna räkning, skogsägarna eller industrin? Industrin 

vägrar, vem kvarstår? En av skogscentralens främsta uppgift att befrämja skogsbruket 

regionalt. Anser skogscentralen att skogscertifieringen inte är befrämjande 

verksamhet mera? 

Virkespriser 

Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veckorna 

vecka 18/2013. I statistiken ingår den virkesmängd 

som skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder 

som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf. 

Källa: Metla 

Prisområdena i 

skogsforskningsinstitutets 

statistik 

Verksamhetsledarens 

översikt 

SKOGSCERTIFIERING 

–vad är nyttan och vem betalar? 

Industrins virkesanskaffningsbolag har de senaste åren anhållit om egna certifikat 

för sina avtalskunder, både FSC och PEFC. Detta kan i förlängningen leda till att 

konkurrensen om skogsägarnas virke minskar. Vart bolag sköter ”sina skogsägare”, en 

laglig kartell alltså. Som skogsägare kan du fråga dig hur fri du är att ta egna beslut ifall 

du ingått ett serviceavtal med industrin och det i detta avtal ingår att bolaget sköter 

certifieringen och skötseln av din skog. Troligen är industrin den ända vinnaren då 

virkesflödet till deras anläggningar tryggas, oberoende marknadsläge. Knappast är 

man villig att sköta certifieringen ”gratis” om virket säljs till konkurrenten. 

I detta hänseende borde vi inom branschen uppnå ett win-win läge. Industrin 

behöver certifierat virke för sin produktion. Skogsägarna behöver avsättning för 

sitt virke till hyfsade priser så att skogsbrukets lönsamhet hålls på en hållbar nivå, 

samt frihet att ta egna beslut gällande skogsegendomen. Kan skogsägarna erbjuda 

certifierat virke borde det a) synas i priserna, b) skogsindustrin stå för de kostnader 

som uppstår för certifieringen. Parterna är trots allt beroende av varandra och därför 

borde samförstånd hittas. Ännu återstår ett år av denna certifieringsperiod. Vi har 

allstå ett år på oss att hitta en gemensam lösning som gagnar alla parter. 

I-GALLRING, rotpriser, €/m 

Massaved Småstock 

Område Tall Gran Björk Tall Gran 

Södra Österbotten 15,24 - 14,93 21,75 - 

Mellersta Finland 14,6 14,99 14,36 - - 

Hela landet 14,63 14,85 14,1 20,9 - 

3 

FÖRNYELSE, rotpriser, €/m 

Timmer Massaved Småstock 

Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran 

Södra Österbotten 56,62 55,05 - 18,8 19,31 18,42 26,27 26,25 

Mellersta Finland 58,46 58,67 43,47 17,87 19,67 18,14 24,28 26,92 

Hela landet 57,81 57,79 44,49 17,93 19,25 17,67 25,39 25,7 

3 

LEVERANSPRISER, €/m 

Timmer Massaved Småstock 

Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran 

Södra Österbotten 54,52 52,15 - 30,05 31,15 30,35 36,01 - 

Mellersta Finland 57,62 56,54 45,75 29,79 30,44 30,47 - - 

Hela landet 57,14 56,45 46,55 29,82 30,91 30,4 35,7 36,08 

3 

Jan Slotte 

verksamhetsledare


ENERGIVIRKET HAR ERSATT DEN MINSKADE 

EFTERFRÅGAN PÅ MASSAVED 

Användningen av energivirke har ökat markant de senaste åren. Energivirke har under den gångna vintern ersatt den minskade efterfrågan 

på massaved. 

Energivirke är inhemsk energi 

som vars kedja från skog till 

anläggning har en stor sysselsättande 

effekt. Frågan är om 

detta är tillfälligt eller är det 

framöver energivirkets efterfråga 

och pris som styr prissättningen 

på massaved? 

Energived i ropet – 

stenkol enda hotet 

Tidigare år har det lönat sig för 

skogsägare att från stödberättigade 

bestånd inte särskilja 

massaved och energived. Detta 

fenomen har det senaste tiden 

gällt så gott som alla beståndsvårdande 

avverkningar. Detta 

på grund av den prisstegring 

som vi sett på energivedssidan 

under det senaste halvåret. Vad 

läget är i höst återstår att se. 

Energivirkesmarknaden har 

dragit stor nytta av det faktum 

att vi har två dåliga torvsomrar 

bakom oss. För att torvlagersituationen 

skall bli bättre krävs 

flera lyckade somrar som gynnar 

torvutvinningen. Detta kan 

innebära att den goda efterfrågan 

på energived håller i sig ett 

tag. Det enda som på kort sikt 

kan rubba detta scenario är om 

användningen av stenkol fortsätter 

att öka. Utsläppsrätterna 

är nu rekordbilliga vilket kan 

bidra till en sådan utveckling. 

Skogen skall hållas 

produktiv 

Ur skogsägarens synvinkel är 

det viktigt att ungskogsvården 

utförs på rätt tidpunkt för att 

hålla skogarna produktiva. I 

detta sammanhang är efterfrågan 

på virke avgörande. 

Tillväxten i de österbottniska 

skogarna är stor för tillfället. 

Enligt beräkningar borde vi avverka 

1,9 miljoner kubikmeter 

virke per år då vi de senaste 

åren avverkat endast 1,3 miljoner 

kubikmeter per år. Vi 

har alltså ett ackumulerande 

avverkningsbehov vars tyngdpunkt 

är i gallringsskogar. 

Skogsskötsel lönar sig 

alltid 

Det är sällan varken smart eller 

lönsamt att helt och hållet sluta 

med aktiviteten i skogen under 

perioder då man upplever att 

priserna inte är på topp. En 

kontinuerligt men konjunkturanpassad 

skötsel är ofta bäst 

för att få skogen skött på ett optimalt 

sätt. Aktivt skogsägande 

lönar sig alltid. 

Sålda virkesmängder per månad i Österbotten enligt skogsforskningsinstitutet. I denna 

mängd ingår endast Skogsindustrin rf: s mängder. Privata sågars och energianvändares 

inköpta mängder saknas i statistiken. 

Skogsvården lönar det sig 

inte att vänta med. Fokusera 

alltså på röjning och gallra de 

klenaste bestånden. Även om 

massavedspriserna är låga så 

är efterfrågan och prisnivån 

på energived bra. Glöm inte att 

tidig förstagallring är en investering 

för framtiden i grövre di- 

mensioner och minskar risken 

för kommande stormskador. 

Nu finns tid och avsättning 

samtidigt som det finns gott om 

avverkningsresurser. 

Gott om stödpengar 

ännu 

Av de 3,8 miljoner euro i stöd 

som beviljats Kustens regionenhet 

för detta år har ungefär 

en femtedel redan använts. I 

början av året fattade skogscentralen 

många beslut om projekt 

för iståndsättningsdikning och 

skogsbilvägar, varefter 60 procent 

av årets bevillningsfullmakt 

för dylika arbetslag är 

använd. För andra arbetsslag, 

till exempel det populära uttaget 

av energived, finns ännu 

gott om pengar kvar. 

Från och med början av 2012 

har Kemera-stödet beskattats 

som kapitalinkomst av skogsbruk. 

För de flesta skogsägarna 

är Kemera en viktig sporre för 

att inleda ett skogsvårdsarbete. 

Den ekonomiska nyttan med 

vård av plantbestånd realiseras 

först om flera år eller årtionden. 

Positiva signaler 

Innevarande år har virkeshandeln 

förlöpt väl. Efterfrågan 

och utbud har varit i jämvikt 

sedan i höstas. Under årets fyra 

9 

första månader såldes över 50 

000 m 3 mera virke än under 

motsvarande tid i fjol. Enligt 

prognoserna behöver skogsindustrin 

aningen mera virke än 

under fjolåret, vilket ger ett bra 

utgångsläge. Virkespriserna 

förväntas vara stabila hela året. 

Inga skattetekniska faktorer 

påverkar virkeshandeln i år. 

Text: 

Jan Slotte 

Foto: 

Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab


PLANTERING 

- En bra start för framtidens skog 

Goda råd för en lyckad plantering 

A) 

B) 

Markberedning – för en bra start 

Oavesett hur du tänker föryngra din skog behöver du oftast 

behandla marken för att ge plantor en bra start. Genom 

en markberedning river man bort markens nuvarande vegetation 

så att mineraljorden blottas. 

Markberedning gör att plantor snabbare kan rota sig och 

minimerar konkurrens från övriga växter. Bäst är att markbereda 

på hösten inför en vårplantering. Beställ markberedning 

och plantor i god tid! 

Välj rätt trädslag 

Skogens framtida värde beror mycket på hur väl valt trädslag 

lämpar sig för ifrågavarande mark. Tall trivs bäst där 

det är torrt och magert, medan gran föredrar bördiga och 

fuktiga marker. På medelgod jord kan en blandskog av 

gran och tall vara det bästa valet. Marker som är friska och 

fuktiga lämpar sig väl för björk i kombination med barrträd. 

När man planterar en planta startar 

man något som ska växa i 80 till 100 år. 

Det är viktigt att man från början ger 

plantan en bra förutsättning för att du 

i framtiden ska få bästa möjliga värde 

ur din skog. Enligt nuvarande skogslagstiftning 

är du skyldig att anlägga ny 

skog senast inom 5 år efter avverkning. 

Skogsvårdsföreningen har inlett 

årets planteringssäsong. Över 3 miljoner 

plantor har beställts inom 

Skogsvårdsföreningens verksamhetsområde 

och ska planteras i maj, juni och 

under hösten. Såväl skogsägarna själva 

som Skogsvårdsföreningens skogsarbetare 

hjälper till att få plantorna i marken. 

C) 

Text och illustrationer: 

Ann-Mari Snickars 

Ta hand om plantorna 

Förvaringsplatsen ska vara jämn och skuggig, öppna upp 

förpackningarna på förvaringsplatsen. Plantorna får inte 

torka ut före de planterats, kontrollera därmed dagligen 

fukten på rotklumparna. Vattna plantorna ordentligt dagen 

före plantering, då du klämmer på dem ska det rinna vatten 

av klumparna. 

Fryslagrade plantor ska alltid tinas upp på en skuggig 

plats, gör 4-5 hål i lådan. Öppna förpackningen först när 

plantorna är helt upptinade. Rotklumparna på plantorna 

ska vara helt tinade vid plantering. Tänk på att aldrig påskynda 

upptiningen genom att ställa plantorna i direkt solljus. 

Plantorna är behandlade med bekämpningsmedel mot 

snytbagge, använd därmed handskar för att skydda dina 

händer. 

PLANTOR 

H 2 0


D) 

E) 

När? 

Bästa tiden för plantering är på våren då tjälen släppt och 

marken fortfarande är fuktig. Undvik att plantera under 

högsommaren då kan plantorna torka. Efter sommaren i 

augusti och september kan man igen bege sig ut i skogen 

och plantera. 

En ovan planterar dagligen ca 1000 plantor eller ½ ha och 

en van planterar dagligen 3000 plantor eller 1½ ha. 

Var? 

Grundregeln vid plantering är plantan sätts högt där det 

är markberett men djupt och långt från annan vegetation. 

Det är vanligare att plantor dränks än att de dör av torka. 

Endast på mycket torra marker sätts plantan nere i markberedningsfläcken. 

Det är viktigare att man hittar rätt planteringsställe än att 

avståndet mellan plantorna blir exakt. Rekommenderat avstånd 

mellan plantorna ska vara omkring 2 meter. Undvik 

att plantera i fördjupningar och där rötterna inte kan växa 

fritt åt alla håll. 

Skogsägare i Larsmo kör ut 

plantor mitt i vintern 

Senaste sommar avverkades ca 15000 m 3 virke från yttre 

skärgården i Larsmo. Avverkningarna kommer att fortsätta 

under sommaren 2013. Virket som har köpts på rot 

av UPM-skog, avverkas och körs med pråm till fastlandet. 

Största delen av förnyelseytorna är på bördig mark och 

kommer att planteras med stora granplantor. På de största 

holmarna utförs markberedning med grävmaskin men på 

grund av kostnadsskäl lämnas de mindre avverkningsområdena 

omarkberedda. 

För att underlätta planteringsarbetet på holmarna har 

självverksamma skogsägare kört ut ca 25000 fryslagrade 

granplantor med traktor och snöskoter till avverkningsområdena 

i mitten av mars. Plantorna lagras sedan på ett 

skuggigt och torrt ställe i väntan på plantering i maj när 

isen och tjälen gått. 


Johnny Fagerholm 

F) 

G) 

Hur? 

Skogsägarna Ralf Kaslin, Ulf Lund och Bobi Strömberg lastar plantor på släden vid Bastuhamnen 

i Larsmo i mitten av mars för transport över isen till Lilla Grundören. Plantsäsongen känns avlägsen 

när snötäcket är över en halvmeter tjockt. 

11 

Alla plantor överlever inte uppväxten. Plantera därför så 

att beståndet klarar av ett visst bortfall. Antalet plantor 

kan variera mellan 2000-3000 per hektar beroende på trädslag, 

markbördighet och vilket mål du har med beståndet. 

Planteringen görs med ett särskilt planteringsrör som 

sticks ner i marken knappt 10 centimeter. Plantornas rötter 

är känsliga för uttorkning och solljus, vilket betyder att alla 

rötter ska vara täckta av jord. Trampa till marken försiktigt 

kring plantan så att rötterna får god kontakt med omgivande 

mark, men inte så hårt att rötterna skadas. 

Kontrollera återväxten 

Ett eller två år efter att en plantering gjorts bör du kontrollera 

att plantorna mår bra. Om många plantor dött kan du 

göra en hjälpplantering. Det är också bra att rensa gräs och 

röja kring plantorna så att du förhindrar övriga konkurrenter. 

4 meter 

Du kan själv följa upp hur väl din plantering lyckades gällande 

planteringstäthet genom att ta en käpp eller lina som 

är fyra meter och föra den i en cirkel kring dig. Räkna antalet 

plantor inom cirkelytan som bildas. Antalet plantor 

inom cirkeln multiplicerar du med 200. Resultatet blir antalet 

plantor per hektar.


Vasa 

Malax 

Korsnäs 

Pörtom 

Övermark 

Närpes 

Lappärd 

Skogsägarna 

ÖSTERBOTTEN 

Välkommen till oss! 

Skogsvårdsinstruktörer 

Karleby, 

Nedervetil (Skriko och Jolkka) 

Anders Kronqvist 

040 746 3528 

Karleby 

Hakalaxgatan 41, 

67100 KARLEBY 

www.skogsvardsforeningen.fi | fornamn.efternamn@svf.fi 

Vörå 

Kronoby, 

Lepplax 

Köklot, Iskmo, Jungsund, Singsby, Böle, 

Smedsby, Gerby, Västervik, Vasa, Sundom, Solf, 

Munsmo, Tölby, Vikby, Rimal och Helsingby 

Stefan Enegren 

0500 389 909 

Vasa 

Kvarngatan 15, 65100 VASA 

Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914 

Tom Finnilä 

050 517 8918 

Kronoby 

Kronobyvägen 8, 

68500 KRONOBY 

Larsmo 

Nykarleby 

Karleby 

Kronoby 

Ytteresse 

Terjärv 

Terjärv, 

Nedervetil (Norrby) 

Runsor, Kråklund, Höstves, Martois, Veikars, 

Miekka, Staversby, Toby, Karkmo, Karperö, 

Koskö, Kvevlax, Petsmo, Hankmo och Vassor 

Mats Linnsén 

050 544 2703 

Markus Stenborg 

0400 947 995 

Terjärv 

Södra Terjärvvägen 9, 

68700 TERJÄRV 

Larsmo, Jakobstad, 

Pedersöre (Bennäs, Sundby, 

Karby) 

Larsmo 

Näsvägen 2 D, 

68560 EUGMO 

Replot Petalax, Norra 

Pörtom, Bergö 

Malax 

Magasinvägen 2 B3, 

66100 MALAX 

Esse, 

Forsby 

Övermalax, 

Yttermalax 

Drivningstjänst Vägar och diken 

Karleby-Nykarleby 

David Lundqvist 

0400 194 903 

Ytteresse 

Bärklarsvägen 3, 

68810 YTTERESSE 

Anders Hjortman 

0500 272 910 

Vörå–Sideby Vörå–Kristinestad 

Jens Helenelund 

0500 560 648 

Närpes 

Östragränden 4, 

64200 NÄRPES 

Johnny Fagerholm 

040 736 4547 

Thomas Jåfs 

050 526 2152 

John Berg 

0400 561 343 

Kim Back 

050 403 9401 

Pörtom 

Centrumvägen 15, 

66270 PÖRTOM 

Allan Hattar 

0500 165 438 

Purmo, Kållby, 

Östensö, Edsevö 

Tom Lundqvist 

050 016 1695 

Ytteresse 

Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE 

Tel. 020 413 7920 

Korsnäs, Töjby-Träskböle 

Johan Nynäs 

0500 167 489 

Korsnäs 

Vikingvägen 14, 

66200 KORSNÄS 

Karleby–Nykarleby 

Stig Högnabba 

040 670 8595 

Terjärv 

Södra Terjärvvägen 9, 

68700 TERJÄRV


Planerings- och utbildningstjänster 

Värdering av skogsfastigheter 

– värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter 

– granskning av och utlåtanden om skogsskador 

– intyg och utlåtanden 

– fastighetsförmedling via Ab Skogsfastigheter AFM 

Skogsbeskattning 

– skogsskattedeklaration 

– mervärdesskattedeklaration 

– skattefrågor i anknytning till virkeshandel 

– andra skattefrågor 

Utbildning och rådgivning för skogsägare 

– utbildning och information i kursform 

– personlig rådgivning 

Samtalskostnader till 0204-nummer: 

Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min 

Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min 

Nykarleby Munsala, Oravais kby, 

Kimo 

Joakim Holmqvist 

0400 180 581 

Nykarleby 

Sollefteågatan 5, 

66900 NYKARLEBY 

Karvat, Oxkangar, 

Komossa, Maxmo, 

Norra Vörå 

Vörå (förutom 

byarna i Norra Vörå) 

Övermark, Pörtom Östra och Södra Närpes Västra Närpes Norra Kristinestad 

Södra Kristinestad 

Mikael Franzen 

0500 628 702 

Pörtom 

Centrumvägen 15, 

66270 PÖRTOM 

Övermark 

Vasavägen 1615, 

64610 ÖVERMARK 

Närpes 

Östragränden 4, 

64200 NÄRPES 

Skogsvårdstjänster 

Skogsförnyelse 

– planering, förverkligande och övervakning 

– röjning, markberedning och gräsbekämpning 

– val och anskaffning av odlingsmaterial 

– sådd och plantering 

– efterarbete 

Vård av plant- och ungskog 

– planering, förverkligande och övervakning 

– granskning och rapportering 

Dikning och bygge av skogsbilvägar 

– planering och förverkligande 

Förmedling av plantor, frön, 

bekämpningsmedel och dylikt 

– kartläggning av behoven 

– förmedling av material 

Gödsling 

– planering och förverkligande 

– arbetsredskap 

– ansvar för förverkligandet 

Lappfjärd 

Lappfjärdsvägen 729, 

64300 LAPPFJÄRD 

Skogsbruksplanering Ledning och kanslifunktion 

Karleby–Nykarleby 

Johan Byggningsbacka 

Kronoby 

Kronobyvägen 8, 

68500 KRONOBY 

Jan-Olof Eriksson 

0400 260 239 

Mikael finns vid kontoret 

i Pörtom tisdagar och 

onsdagar kl. 8.00–9.00 

och på 

kontoret i Övermark 

måndagar, torsdagar och 

fredagar kl. 8.00– 

9.00. 

Kjell Huldén 

0400 669 245 

Susann Sundelin 

vikarierar Guy aug 2012– aug 2013 

050 553 1232 

Vörå 

Vöråvägen 38, 66600 VÖRÅ 

Verksamhetsledare Kontorsföreståndare Försäljningssekreterare 


Jan Slotte 

050 544 2690 

Johan Svedström 

040 503 8321 

Anki Svenn 

020 413 7910 

Huvudkontor Vasa 

Kvarngatan 15, 65100 VASA 

Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914 

Hilding Södergård 

0500 560 418 

Anders Kaivo-oja 

040 544 1449 

Ann-Mari Snickars 

020 413 7905 

Virkeshandelstjänster 

Virkesförsäljningsplan 

– utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt 

avgränsning i terrängen 

– utredning av marknadsläget 

– uppgörande av virkesförsäljningsplan 

– uppgörande av anmälan om användning av skog 

– uppskattning av virkesvolymer och -priser 

– definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete 

– beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper 

Anbudsbegäran vid virkeshandel 

– offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av 

aptering och specialvirke 

– uppdaterad prisuppföljning, prissättning av stämplingspost 

och apteringskunskap 

– fullmaktshandel 

– granskning och uppföljning av affärsvillkoren 

– övervakning av virkesdrivning samt mätning 

– överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg 

Övervakning av drivning vid rotköp 

– övervakning av avverkning, eventuella mätningar efteråt 

samt intressebevakning 

Anskaffnings- och drivningstjänster 

– planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning 

Ulf Rosengård 

040 510 0985 

Ulf finns vid kontoret måndagar 

och torsdagar kl. 8.00–10.00 eller 

enl. överenskommelse. 

Kanslist, skogsarbetare 

och virkesutbetalningar 

Eivor Sundqvist 

020 413 7920 

Ytteresse 

Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE 

Tel. 020 413 7920 

Kanslist, fakturering 

Ing-Marie Mannil 

020 413 7932 

Foto: Anna Sand och Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab 

13


Överföring av skogsfastighet 

från en generation till en annan 

- kunskap är trumf 

En skogsägare med siktet 

inställt tillräckligt långt i 

framtiden, kan överföra 

sin skogsfastighet till en 

ny generation i god tid, 

utan onödiga kostnader 

och stridigheter. Tyvärr 

blir det inte så, utan 

skogsägarna blir äldre 

och odelade dödsbon 

ökar. Detta gynnar skogsfastigheternas 

skick och 

användning – dvs. skogsbrukets 

lönsamhet. 

Om planeringen av generationsväxlingen 

försummas, 

kan skogsbrukets lönsamhet 

på fastigheten äventyras för 

en lång tid framåt, om inte för 

alltid. 

Vid planeringen av generationsväxling 

ska många faktirer 

tas i beaktande. En av de 

viktigaste sakerna är att undvika 

konflikter. Samägande 

som inte kan motiveras rekommenderas 

inte 

En kontrollerad generationsväxling 

kan utföras som köp, 

gåva eller testamente. Ofta 

består det bästa alternativet 

av en kombination av dessa. 

Generationsväxlingen ordnas 

genom överlåtelser under livstiden 

och slutligen uppgör man 

ett testamente för dödsfall. 

Gemensamt för alla 

arvingar? 

Gemensam egendom är besvärlig. 

Den gemensamma egendomen 

förvaltas gemensamt och 

beslut tas gemensamt förutsatt 

att parterna inte har överenskommet 

om annat. Detta leder 

till stridigheter och ibland 

lyckas skötsel och förvaltning 

av den gemensamma egendomen 

inte alls. Parterna kan 

dock skriftligt komma överens 

om egendomens användning 

genom avtal om sambesittning. 

Det säkraste skulle vara att 

undvika gemensamt ägande. 

En av utgångspunkterna borde 

alltså vara överlåtelse till en 

ägare. Andra arvingar kan få 

annan egendom. Oskiftade 

dödsbon är den allra besvärligaste 

formen av gemensamt 

ägande. Kom överens så att 

skogsfastigheten inte blir i 

dödsboets ägo. 

Rätt till skogsavdrag 

genom fastighetsaffär 

Vid fastighetsaffär kommer 

köpare och säljare överens om 

erläggande av köpeskillingen. 

Parterna kommer överens om 

priset samt på vilket sätt och 

med vilken tidtabell priset betalas. 

Det lönar sig att noggrant 

planera köpeskilling, finansiering 

och betalningstidtabell. 

Köparens situation kan också 

underlättas med olika skattefria 

försäkrings- och penninggåvor. 

Anskaffningskostnaden ger 

köparen rätt till skogsavdrag, 

på basen av vilken köparen 

får dra av 60 % av skogens


anskaffningskostnad. Köparen 

får alltså skattefritt sälja virke 

från skogen i skogsavdragsrättens 

omfattning. Detta är en betydande 

beskattningsfördel på 

normala och virkesrika skogsfastigheter. 

Skogsfastighetens 

säljare är skyldig att betala 30 

% skatt på överlåtelsevinsten. 

Utnyttjade skogsavdrag läggs 

till överlåtelsevinsten. I affärer 

mellan nära släktingar 

kan man under vissa förutsättningar 

befrias från beskattning 

av överlåtelsevinsten. Detta 

kan ofta utnyttjas vid generationsväxlingar. 

Köparen är skyldig att betala 

4 % överlåtelseskatt på köpeskillingen. 

Om köpeskillingen 

inte är minst ¾ av fastighetens 

gängse värde, anses köpet vara 

en gåva, varvid betalar köparen 

gåvoskatt på skillnaden mellan 

gängse värde och köpeskilling. 

Om man fortsätter bedriva 

jordbruk på fastigheten, är 

gränsen 50 % av gängse värde. 

Testamente för dödsfall 

Den som efter sin död lämnar 

ett arv kan bestämma om 

egendomens delning och mottagarnas 

rätt till egendomen 

genom ett testamente. Ofta 

uppgör äkta makar gemensamt 

ett testamente för att trygga 

den efterlevande makens ställning, 

påverka beskattning och 

undvika tvister. Testamente är 

alltid en viktig del av generationsväxlingen. 

RÄTTELSE 

Gåva som alternativ 

En gåva är en överlåtelse utan 

vederlag. Den som mottar gåvan 

är skyldig att betala gåvoskatt 

utgående från överlåtelsens 

gängse värde. Var och en 

kan ge mindre än 4 000 € i gåva 

med tre års intervaller utan 

gåvoskattepåföljder. Dessutom 

kan man till nära släktingar 

ge försäkringsersättning som 

gåva till ett värde av 8 500 € en 

gång på tre år. Genom sparlivförsäkring 

kan en nära släkting 

skattefritt få 35 000 €. Gåvoskatt 

fastställs på gåvor som överskrider 

nämnda belopp. 

Beskattningsmässigt är en gåva 

som hoppar över en generation 

mest fördelaktig. Då är det 

dock önskvärt att barnbarnet 

är myndigt. Förbehåll för besittningsrätt 

till förmån för mellangenerationen 

är ofta den 

mest fungerande och förmånliga 

lösningen. Gåvogivaren 

kan också bestämma att gåvomottagarens 

äkta make/maka 

inte har giftorätt till gåvan. 

Detta undantag kan inte göras 

vid köp. 

Förbehåll för 

besittningsrätt endast 

efter övervägande 

Vid överlåtelsen kan överlåtaren 

göra förbehåll för vissa 

rättigheter för sig själv eller 

till exempel för sin make, till 

exempel besittningsrätten. 

Härvid erhåller gåvans mot- 

tagare endast äganderätten till 

den överlåtna egendomen. Det 

är viktigt att veta vad det i 

praktiken innebär. Det är skäl 

att undvika onödiga förbehåll 

för besittningsrätten, särskilt 

om de endast utförs av beskattningsskäl. 

Livstids förbehåll 

för besittningsrätten kan sällan 

rekommenderas. 

”Den som har 

besittningsrätt till 

en skogsfastighet 

är skatteskyldig för 

skogens del. 

Ägarens skogskostnader är inte 

avdragbara. Besittaren har rätt 

till avkastningen och endast 

besittaren har rätt att sälja virke 

från skogen och får ensam virkesförsäljningsinkomsterna. 

Besittaren skall också sköta 

skogen på fastigheten. Ägaren 

har inga skogliga rättigheter 

och får inga skogsinkomster. 

Förbehåll för besittningsrätten 

kan göras på livstid eller för 

viss tid. Den förbehållna besittningsrätten 

kan bli ett problem, 

om den som har besittningsrätten 

mister sin arbetsförmåga 

eller hälsa. Då finns det en fara 

för att fastighetens skogar inte 

kan utnyttjas på något sätt. 

Besittaren kan dock avstå från 

sin besittningsrätt. Förbehåll 

Rättelser eller förtydliganden till artikeln ”Dödsbon som skogsägare” i SkogsÄgaren 1/2013 

- Delägare i ett dödsbo är arvtagarna, testamentstagarna och den efterlevande maken/makan. 

för besittningsrätten minskar 

på mottagarens gåvo- och arvsskatt. 

Besittningsrättens värde 

kapitaliseras kalkylmässigt och 

det erhållna värdet dras sedan 

av till exempel från gåvans 

värde. 

Viktigt att bemästra 

helheten – lösningar 

under livstiden 

Varje generationsväxling är 

unik. Sakerna måste begrundas 

från fall till fall utgående från 

släktens behov, målsättningar 

och möjligheter. Genom planering 

kan man åstadkomma 

en lösning som fungerar både 

i praktiken och beskattningsmässigt. 

Information om tillvägagångssätt 

och konsekvenser 

är dock ofta bristfällig. Särskilt 

de positiva sidorna av köp, 

också betydande beskattningsfördelar, 

blir utan uppmärksamhet. 

Om man vill vara säker 

på hurdana beskattningspåföljderna 

blir, kan man begära ett 

bindande förhandsbesked av 

beskattaren. 

Vid generationsväxlingar är 

den allra dyraste lösningen 

oftast den oplanerade, då man 

står inför ett plötsligt dödsfall. 

Skatterna betalas så som lagen 

föreskriver och ägandet sker i 

form av oskiftat dödsbo. Redan 

ett väl övervägt testamente kan 

väsentligt förbättra makens/ 

makans eller bröstarvingarnas 

ställning såväl med avseende 

på beskattning som annars. 

- Ifall man inte kan komma överens om delning av kvarlåtenskapen kan någon av delägarna i dödsboet anhålla om att en skiftesman 

skall utses att förrätta delningen. En skiftesman utses av tingsrätten. En skiftesman bör även utses i de fall, då en minderårig eller omyndig 

är delägare i dödsboet, ifall det inte redan finns en intressebevakare för den omyndiga eller om staten är arvtagare. 

- Efter att bouppteckningen är gjord och i dödsboet finns en efterlevande make / maka skall först dennes egendom avskiljas genom ett 

s.k. avvittringsinstrument, ur vilket skall framkomma den egendom som avskiljes åt den efterlevande och den egendom som avskiljes 

åt den avlidnes rättsinnehavare. Makar ärver inte varandra utan de har giftorätt, ifall det inte finns testamente eller äktenskapsförord, i 

vilka kan bestämmas annorlunda. 

- Efter att avvittringen har verkställts kan arvingarna fritt komma överens om delning av den egendom som avskilts åt dem. 

Dorrit Högbacka 


15 

Det lönar sig att planera generationsväxlingen 

i god tid 

och göra överlåtelser under 

livstiden. Planering kan också 

göras inom dödsboet, särskilt 

om maken/makan fortfarande 

är vid liv och har rättshandlingsförmåga. 

Det minsta man 

kan önska av alla skogsägare, 

är ett väl övervägt testamente. 

Det lönar sig för skogsägarna 

att använda sig av skogsvårdsföreningskedjans 

sakkunskap i 

generationsväxlingsfrågor. 

Tuomo Pesälä 

skogsjurist 

Skogsvårdsföreningarnas 

Service SVFS Ab


Skogsvårdsföreningen tog i 

användning ny skogsdata 

Ny skogsdata har det talats om en hel del under den senaste tiden och många skogsägare har undrat vad 

skogsdata är och vad det är bra till? 

Ny skogsdata jämförs med en 

skogsbruksplan som en del 

skogsägare är väl bekanta 

med, men ny skogsdata går 

inte att jämföra med en färdig 

skogsbruksplan. Skogsdata är 

grundläggande information 

om skogen så som volym, ålder, 

utvecklingsstadium, åtgärder 

etc. vilken har tagits fram 

utan omfattande terrängarbete. 

Allt baserar sig på fjärranalys, 

laserskanning och mycket 

ny teknik. Alla åtgärdsförslag 

som finns i ny skogsdata har 

simulerats fram med hjälp av 

datateknik. 

Finlands Skogscentral har öppnat 

en internetservice kallad 

MinSkog.fi var skogsägarna 

kan ta en titt på sitt eget skogsinnehav 

samt få en bild av 

vad som kunde och borde göras 

inom närmaste framtid. 

Åtgärdsförslagen i ny skogsdata 

är inte alltid pålitliga, ef- 

tersom de inte är granskade 

i fält. Därför lönar det sig att 

ta kontakt med skogsvårdsföreningen 

när man planerar 

skogsvårdsarbeten. 

I Karleby, Korsholm, 

Vörå, Oravais och 

Nykarleby 

Från och med i år har 


Österbotten fått skogsdatan 

i användning på områden i 

Karleby, Korsholm samt delar 

av Vörå, Oravais och 

Nykarleby. På andra områden 

tas ny skogsdata i användning 

allteftersom den blir färdig från 

Skogscentralen. Med hjälp av 

skogsdata har skogsvårdsföreningen 

börjat uppgöra skogsbruksplaner 

för skogsägare 

som är intresserade av att sköta 

sitt skogsinnehav på bästa 

möjliga sätt och därmed beställt 

en riktig skogsbruksplan. 

Skogsvårdsföreningen har tillgång 

till skogsdata bara med 

skogsägarens medgivande. 

Ny skogsdata bör alltid 

granskas i skogen 

Skogsdata har visat sig vara ungefär 

sådan till kvaliteten som 

vi hos skogsvårdsföreningen 

hade förväntat oss. Vissa fel i 

skogsdata förekommer, figurindelningen 

stämmer inte alltid 

överens med verkligheten och 

fel i virkesmängderna förekommer, 

främst i bestånd med 

stor variaton i höjd, täthet och 

ålder. Bäst är data i jämnt skötta 

bestånd med bara ett huvudträdslag. 

Trädslagsfördelningen 

är också en sak som inte alltid 

stämmer till hundra procent. 

Insamling av skogsdata utvecklas 

fortsättningsvis och 

kvaliteten blir bättre i takt med 

att erfarenhet om insamlingen 

ökar. 

Skogsdata är trots sina felaktigheter 

helt användbart bara man 

känner till hurudana fel som 

kan förekomma samt vad de 

beror på. Insamling av skogsdata 

på ett nytt sätt med hjälp 

av ny teknik kräver sin tid att 

utvecklas till den nivå som den 

förväntas ha. De skogsbruksplaner 

som skogsvårdsföreningen 

Österbotten uppgör är 

alltid granskade i fält även om 

ny skogsdata har varit till hjälp. 

Ny skogsdata är till stor nytta 

för skogsvårdsföreningen i det 

dagliga arbetet. Vid rådgivning 

åt skogsägare kan vi på basen 

av skogsdata göra grundläggande 

uppskattningar på virkesutfallet 

eller skötselåtgärden 

för olika skogsbestånd. 

Det går mycket snabbare när 

vi har ny skogsdata inne i vårt 

eget system och vi kan tillsammans 

med skogsägaren redan 

vid kontoret få en översikt 

över skogen före ett eventuellt 

skogsbesök. Skogsdata sparar 

på tid och resurser. 

Ta kontakt med skogsvårdsföreningen 

om användningen av 

ny skogsdata. 

Text: 

Tom Finnilä 

Foto: 

Finlands Skogscentral


Skogsägarna 

ÖSTERBOTTEN 

SKOGSFASTIGHETER TILL SALU 

Kronoby, Högnabba 

>> del av Korvåsa 9:31, ca 10,2 ha 

Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Markus Stenborg, 

0400 947 995 

Kronoby, Kortjärvi 

>> Lill-Emas 12:82, 2,345 ha 

>> Lill-Emas I 12:95, 3,1221 ha 

Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Markus Stenborg, 

0400 947 995 

Pedersöre, Östensö 

>> Joel 6:78, 3,8841 ha 

Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist, 

0500 161 695 

Pedersöre, Forsby 

>> Berg 22:35, 35,87 ha 

Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Tom Lundqvist, 

0500 161 695 

Nykarleby, Kyrkoby 

>> Stenholm I 15:37, 2,34 ha 

>> Sandbacka 17:33, 9,86 ha 

Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist, 

0400 180 581 

Nykarleby, Forsby 

>> Östring 11:13, 0,885 ha 

Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Joakim Holmqvist, 

0400 180 581 

Vörå, Tuckor 

>> Bäckensö 1:127, 15,0 ha 

Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Susann Sundelin, 

050 553 1232 

Korsholm, Petsmo 

>> del av Engberg 5:185 ca 2,9 ha (strandtomt med byggrätt) 

>> del av Engberg 5:185 ca 0,9 ha 

Anbud senast söndagen den 9.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Mats Linnsén, 

050 544 2703 


Korsholm, Kvevlax 

>> Furuskog 8:20, 40,63 ha 

Anbud kan ges för hela fastigheten eller enskilt för skiftet norr/söder om 

vägen, senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Stefan Enegren, 

0500 389 909 

Korsholm, Helsingby 

>> Backa 11:6, 4,7 ha 

>> Nordlund 12:38, 5,8 ha 

Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Stefan Enegren, 

0500 389 909 

Korsholm, Iskmo 

>> del av Lillö 10:0, ca 1,7 ha (strandtomt med byggrätt) 

Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Anders Hjortman, 

0500 272 910 

Malax, Yttermalax 

>> Gran 11:112, 10,45 ha 

>> Val 11:118, ca 8,56 ha 

>> Skog 11:111, 2,95 ha 

Anbud senast söndagen den 2.6.2013. Tilläggsuppgifter ger Kim Back, 

050 403 9401 

Korsnäs, Korsbäck 

>> Nybacka 4:62, 4,04 ha 

Anbud senast söndagen den 26.5.2013. Tilläggsuppgifter ger Johan Nynäs, 

0500 167 489 

Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, 

Kvarngatan 15, 65100 VASA. Märke: ”Anbud”. Anbud skall ges 

som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller 

förkasta givna anbud. 

Värderingar och ytterligare information på: 

www.skogsfastigheter.fi 

Skogsägarna 

ÖSTERBOTTEN 

17


Notiser 

Röjningskurs i Kvevlax den 20 april 2013 

16 skogsägare samlades i Kvevlax den 20 april för att i teori och praktik studera plantskogsvård. 

Med en teoretisk genomgång lade Peter Österåker grunden för trädslagsval 

, täthet osv. Anders Hjortman redogjorde för de villkor som gäller ifall man i samband 

med en åtgärd i ungskogen söker om stöd enligt lagen om hållbart skogsbruk. 

Efter en kaffepaus for man ut till skogen där Peter Österåker gick igenom säkerhet i 

arbetet med röjsåg och underhållet, speciellt av röjsågens klinga. Deltagarna stämplade 

sina provytor och Peter röjde. På varje yta fanns det alltid något att diskutera kring 

trädval och täthet och genom dessa diskussioner fick deltagarna en praktisk grund till 

de beslut som man hela tiden måste ta när man arbetar med plantskogsvård. 

En av deltagarna, Jan Pensar, kom på kurs eftersom det finns skiften i familjens ägo 

som är i behov av vård. En röjsåg är skaffad, men inte ännu använd. Kursen gav det 

som Jan förväntade och är nu redo att börja på med röjningsarbetet. Det är främst vad 

som skall tas bort i samband med röjningen som Jan funderat på men under kursen har 

han fått grunderna för att fatta de besluten. 

FULLMÄKTIGE DISKUTERADE 

FRAMTIDEN 

Fjolåret är avslutat i och med att fullmäktige godkände verksamhetsberättelsen 

och bokslutet. Uppslutningen var mycket bra 35 av 39 ledamöter 

var på plats och 6 av 7 styrelseledamöter. Diskussionen var 

livlig och konstruktiv. 

Fullmäktige diskuterade på eftermiddagen framtiden för föreningen. 

Fullmäktige ser positivt på framtiden och alla är medvetna om att 

denna organisation kommer att se annorlunda ut inom några år, men 

att organisationen är så pass stark att den går ur detta brytningsskede 

utan större skavanker. Det som framfördes kring marknadsföring är 

att föreningen måste satsa och vara mera aktiva att ta kontakt med 

skogsägare. Samtidigt efterlystes att Skogsägarna som ”brand” mera 

kraftigt saluförs. Detta för att markera vem vi representerar. 

Fullmäktige fick ta del av resultaten från de genomförda samarbetsförhandlingarna. 

Styrelsen för skogsvårdsföreningen har under våren 

sett över resurserna och under året kommer organisationen och arbetssätten 

att ses över för att möta kommande utmaningar och anpassa 

föreningen till den förändrade verksamhetsomgivningen, som 

revideringen av skogsvårdsföreningslagen medför. 

NÄSTAN 200 BESÖKARE I 

NYKARLEBY 

Fredagen 8.3 höll skogsvårdsföreningen ”öppet hus” i 

Nykarleby med anledning av att vi flyttat in i nya ändamålsenliga 

utrymmen i absoluta centrum av Nykarleby. I fint vårväder 

bjöds de nästan tvåhundra skogsägarna på kaffe och tårta. 

BIOGASANLÄGGNINGEN 

PÅ VASKLOT INVIGDES 

11.3.2013 invigde arbetsminister Lauri Ihalainen förgasningsanläggningen 

på Vasklot i Vasa. Tack vare den nya anläggningen kan 

25-40 % av den kol som hittills använts ersättas med i huvudsak 

flis. 

Ungefär en tredjedel av kraftverkets bränsle utgörs framöver av 

förgasad flis. Efterfrågan på energived ökar därmed i regionen 

med omkring 200 000 m 3 per år. 

Den nya anläggningen på Vasklot i Vasa (bilden tagen under 

byggnationen) ökar efterfrågan på energived med 200 000 m 3 

per år.


Nytt från... 

Väg- och dikesprojekt 


Österbottens verksamhet inom 

vägförbättring och iståndsättningsdikning 

har sedan föreningens 

start år 2009 stadig ökat. 

Skogsvårdsföreningen erbjuder 

också hjälp med uträkning av vägenheter 

samt övriga administrativa 

tjänster för väglag. Här följer 

ett plock över kommande, pågående 

och avslutade projekt. 

I Purmo hade föreningen i mars slutmöte på Lastbacka vägens 

grundförbättring. Begynnelsemöte på den 6780 m långa vägen med 

dess förgreningar hölls i maj 2010. Som huvudentreprenörer fungerade 

Mattias Nyqvist , Gullmar Söderlund Ab samt H&M Traktorentreprenad 

Öb. 

Väglaget har nu en väg att förvalta som med rätt underhåll, nämligen 

sladdning och avstängning vid menföre, borde hålla i många år framöver. 

I Terjärv har vägförrättningsmöte för Skogsby skogsbilvägars hållits. 

Väglaget för består idag av 124 intressenter och ca 160 fastigheter, efter 

att väglaget blivit tvungen att överta vissa vägavsnitt som kommunen 

upphört med skötseln av, p.g.a att fast bosättning numera saknas längs 

vägen. 

Vägarna byggdes efter nyskiftet på 1960-talet och grundförbättrades 

första gången 1983. Totalt omfattas nästan 24 km vägnät av förbättringen 

vilken beräknas komma igång under sommaren 2014. Nyttoarealen 

som vägarna betjänar omfattar ca 2400 ha. 

I Sideby väntar vi på att finansieringen skall beviljas för att grundförbättra 

och förlänga Österskogens skogsväg. Avsikten är att få grävmaskinarbetet 

utfört denna säsong och grusningen nästa år. Inkommande 

vinter är det på frusen mark möjligt att använda förlängningsdelen. 

I Övermark har vi på Valsberget en dikesplan på gång. Även där 

väntar vi på finansieringen. På senaste mötet beslöts att dikeslinjerna 

skall vara upphuggna till 1 maj 2014 så ett år är kvar. 

I Malax, norra Pörtom slutförs Västerback dikesrensningsprojekt i 

sommar. Gräventreprenör Roger Storthors. 

I Malax, Nyby påbörjades dikesrensningen av Rainemossområdet 

efter julen. De diken som krävde frusen mark har nu rensats. Troligen 

blir största delen av kvarvarande diken rensade under hösten. 

Gräventreprenör Roger Storthors. 

I Malax har en ny skogsbilväg; Älmisjuto blivit grävd och till en del 

grusad under vårvintern. Resten av grusningen sker antingen på sensommaren, 

ifall torrt i markerna, eller inkommande vinter. Vägen är nu 

under sommaren stängd för att den skall stabilisera sig. Som entreprenör 

för grävarbetet fungerar Smått&Co. Krossgruset levererar Destia. 

I Korsholm, Petsmo har vi en dikesrensning kallad Molnkärr dikesplan. 

Linjerna är avverkade och vi väntar på finansieringen. Troligtvis blir 

den utförd under året ifall finansieringsbeslut kommer. 

Stig Högnabba 

ansvarig i norra delen 

040 670 8595 

VÖRÅ MASKIN 

o. TRAKTOR 

Tel. 06 384 4600 

Gsm. 0440-366 675 

Behöver dikessystemet rensas eller skogsvägen 

grundförbättras, ta kontakt. 

www.voramaskin.fi 

John Berg 

ansvarig i södra delen 

0400 561 343 

19


Skogsfastighetsförmedlingens ABC 

- Värt att känna till för de som tänker sälja och köpa skogsfastighet 

A 

ndelar i samfällda 

En fastighet kan ha andelar 

i samfällda områden, 

såsom gemensamma vattenområden 

eller samfälld skog. 

Fastightetens andelar framgår 

ur fastighetsregistret. Vanligtvis 

medföljer andelarna i köpet, i vissa 

enskilda fall väljer säljaren att behålla 

dessa andelar. 

Budgivning 

Hos oss används sluten 

budgivning, spekulanterna 

får en bestämd tid på sig att ge 

skriftliga/elektroniska anbud till 

Ab Skogsfastigheter AFM. Efter 

att anbudstiden gått ut ges en 

sammanställning av anbuden åt 

säljaren, som bestämmer vilket 

anbud som ska godtas. 

Ca medelpris/ha 

Under 2012 var medelprispå 

skogsfastigheter som 

såldes via Ab Skogsfastigheter 

AFM, ca 2784,65 €/ha. 

Del av 

En del av en fastighet säljs 

(outbrutet område), vilket 

innebär att köparen styckar ut den 

del som säljs från stomfastigheten. 

Köparen betalar således styckningskostnaderna. 

En kommun har förköpsrätt 

Den kommun där fastigheten 

finns har förköpsrätt. 

Kommunen skall använda sin rätt 

inom tre månader från att fastighetsköpet 

gjorts. För kunna ansöka 

om lagfart bör tidsfristen gått ut 

eller så kan köparen skilt anhålla 

om ett intyg från kommunen där 

man intygar att förköpsrätten inte 

utnyttjas. 

Fullmakter 

Skogsfastigheter upprättar 

nödvändiga fullmakter 

som behövs för försäljning av en 

skogsfastighet. Det är vanligt att 

de som bor utomlands har gett 

fullmakten åt en släkting eller 

Skogsvårdsföreningens fackmän 

att sköta om hela försäljningsprocessen. 

Gravationer 

Inteckningar som belastar 

fastigheten framgår ur 

gravationsbeviset. Inteckningar 

som belastar en fastighet övergår 

till köparen om de inte upplöses 

eller dödas vid en försäljning. I 

gravationsbeviset kan också finnas 

särskilda inskrivna rättigheter såsom 

nyttjande- och arrenderätter. 

Hur betalas köpet 

Inom två veckor efter att 

köpebrevet underteck- 

nats betalar köparen köpesumman 

till säljarens bankkonto. Vid köpetillfället 

har säljaren med information 

över bankförbindelse. 

Identitetshandlingar 

Då köpebrevet undertecknas 

ska såväl säljare och köpare ha 

med identitetshandlingar så att det 

offentliga köpvittnet kan fastställa 

identitet. 

Januari – December 

Det är ingen egentlig skillnad 

på årstid, skogfastigheter säljer 

året om. 

Köpvittne 

Varje köp ska godkännas 

av ett offentligt köpvittne. 

Kostnaderna för ett köpvittne 

tillfaller köparen, vilken i efterskott 

får en faktura av köpvittnet. 

Köpvittnets arvode är under 2013 

fastställt av statsrådet till 112 €. 

Lagfart 

Köparen ska söka om lagfart 

vid lantmäteriverket för sitt 

förvärv inom 6 månader efter att 

köpebrevet undertecknats. Till 

ansökan behövs köpebrevet och 

en kopia av det, ett verifikat på att 

överlåtelseskatten är betald samt 

övriga handlingar som tillhör köpet. 

Lösen för lagfart är 107 €. 

Marknadsföring 

Vi marknadsför fastigheten 

på överenskommet 

sätt. Marknadsföringen sker 

via skogsfastigheters hemsida annonser 

i lokaltidningar, rågrannsbrev 

samt skyltning vid försäljningsobjektet. 

När en fastighet sålts 

Efter att ett köpebrev undertecknats 

informeras 

anbudsgivarna om vad den slutliga 

köpesumman blev. 

Om ni behöver hjälp med 

lagfartsansökan 


hjälper även till med att ansöka 

om lagfart. 

Provison 

Säljaren betalar förmedlingsprovisionen 

vilken är 

4,6 % av köpesumman (inklusive 

moms), minimiavgift är 1300 €. 

I provisionen ingår värdering, 

marknadsföring och överlåtelsehandingar. 

Råd om generationsväxlingar 

och arvsskifte 

Behöver du råd och 

hjälp vid generationsväxlingar 

och arvskiften kontakta 

Skogsvårdsföreningen Anders 

Hjortman - 0500 272 910 - anders. 

hjortman@svf.fi 

Skatter 

Säljaren betalar skatt på överlåtelsevinst. 

Hur mycket stor 

skatten blir beror på den anskaffningsutgift, 

d.v.s. det belopp man 

en gång i tiden betalt för egendomen. 

Vill du veta hur mycket skatt 

du betalar på överlåtelsevinsten 

vid en eventuell försäljning, rekommenderas 

att du kontaktar Ab 

Skogsfastigheter AFM. Köparen 

betalar överlåtelseskatt, vilken är 

4 % av köpesumman. Skatten ska 

vara betald före lagfart söks. 

Tid för anbud 

Efter att en skogsfastighet 

annonserats ut i tidningar 

och på hemsida inleds en anbudstid 

vilken vanligtvis är 2-3 veckor. 

Under denna tid kan intressenter 

besöka försäljningsobjektet och 

höra sig för till oss om fastigheten. 

Anbud lämnar man antingen in 

genom att fylla i ett formulär på 

våra hemsidor, skicka in ett anbud 

per e-post eller traditionell post. 

Uppdragsavtal 

Ett uppdragsavtal görs 

upp mellan säljaren och 

Ab Skogsfastigheter AFM. I uppdragsavtalet 

finns information om 

försäljningspriset och -objektet, 

regler kring förmedlingsprocessen 

samt förmedlingsprovision. 

Värdering 

En värdering görs av 

skogsvårdsföreningens 

fackmän som känner bra till verksamhetsområdet 

och kan göra en 

tillförlitlig värdering. Genom värderingen 

kan säljare och köpare få 

en bra uppfattning om fastigheten 

och dess värde. 

Www.skogsfastigheter.fi 

Via Ab Skogsfastigheter 

AFM:s hemsidor kan du 

få information om alla skogsfastigheter 

som är till salu via oss. Nya 

försäljningsobjekt läggs vanligen 

upp på våra hemsidor på fredagar, 

så vill ni köpa skogsfastigheter 

löns det att med jämna mellanrum 

att besöka våra hemsidor. 

Åren som gått 

2010 inledde Skogsvårdsföreningen 

Österbotten 

rf. fastighetsförmedling via 

det helägda dotterbolaget Ab 

Skogsfastigheter AFM. Under de 

år som gått har en mängd skogsfastigheter 

I Österbotten bytt ägare, 

antalet dödsbon som skogägare 

har minskat och de sålda skogarnas 

skötsel förbättrats. 

Ägaren är ett dödsbo 

Skogsfastigheter som ägs 

av dödsbon är vanligt. För 

att kunna sälja en fastighet som är 

i ett dödsbos eller flera dödsbons 

ägo, behövs nödvändiga handlingar 

såsom bouppteckning och 

släktutredning. 

Överlåtelse 

Vi upprättar ett köpebrev, 

vilket säljaren och köparen 

får ta del av i god tid före dagen 

för undertecknandet. Datum och 

plats för undertecknande fastställs. 

Vid själva köptillfället närvarar 

säljare, köpare och offentligt köpvittne. 

Q, X, Y och Z? 

Det finns alltid frågor 

och det finns ofta svar. 

Vill du veta mera kontakta Ab 

Skogsfastigheter AFM så berättar 

vi mera. Försäljningssekreterare 

Ann-Mari Snickars - 0500 568 804 

- ann-mari.snickars@svf.fi 


Ann-Mari Snickars


KRONHOLM&CO 

MARKBEREDNING SÅDD AVVERKNING VIRKESTRANSPORT 

Anders 0400 263025 / Olav 0400 162593 

Det är inte en slump att 63% valt oss som 

samarbetspartner i skogsärenden. 

LokalTapiola är störst på skogsförsäkring 

i Finland och en specialist på säkerhet. 

Vi satsar på skadeförebyggande arbete 

och riskhantering. För priset av några 

timmerstockar försäkrar du din skog mot 

nästan alla naturskador. 

Kom in och diskutera med oss! 

Ibland gör skogen en ödmjuk. 

Därför lönar det sig 

att försäkra den. 

Framgång tillsammans. 

Skogen hör till naturen och naturen är 

oförutsägbar. Lyckligtvis kan våra skogsförsäkringar 

lätt skräddarsys och tack vare 

vår gedigna skogsexpertis är de branschens 

bästa. Tilläggsinformation får du i närmaste 

kontor eller på adressen op.fi /skog. 

”Jag vill ha 

3,5 % årlig 

ränta på min 

deposition.” 

Hos oss är också det möjligt. Fråga mera 

om vårt depositionserbjudande eller gå in på 

www.aktia.fi. Depositionserbjudandet gäller 

när du kombinerar depositionen med andra 

sparaprodukter som Aktia erbjuder. 

Välkommen till Aktia Bank! 

Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi 

Ser en människa i varje kund. 

21


Pääkirjoitus 

Hyvät metsänomistajat, 

Esitys uudesta metsänhoitoyhdistyslaista etenee. Näillä näkymin se astuu voimaan 

1.1.2015. Viimeinen metsänhoitomaksu kerätään metsänomistajilta loppuvuodesta 

2014 ja se siirretään yhdistyksille tammikuussa 2015. Seitsemänkymmentä vuotta 

kestänyt aikakausi maamme metsien historiassa on siis ohi. Tänä aikana puumäärä 

metsissämme on kaksinkertaistunut, mikä on mahdollistanut metsäteollisuuden 

voimakkaan laajentumisen maassamme. Metsäteollisuustuotteiden vienti sodan 

jälkeisen jälleenrakentamisen aikana, toimi selkärankana elinkeinoelämällemme ja 

edesauttoi nopeaa yhteiskunnallista kehitystä 50- ja 60-luvuilla. Viime vuosikymmeninä 

elinkeinoelämämme rakenne on monipuolistunut ja metsäteollisuuden 

osuus kokonaisviennistä on vähentynyt. Hyvällä syyllä voidaan kuitenkin sanoa, että 

meidän metsänhoitoyhdistyksiemme toiminta on edesauttanut yhteiskuntakehitystä, 

joka maassamme on ollut. 

Toiminta, jota yhdistykset saivat harjoittaa metsänhoitomaksuvaroilla, oli tarkasti 

säänneltyä, pääasiassa neuvontatoimintaa. Kun maa- ja metsätalousministeri Koskinen 

esitteli uuden metsänhoitoyhdistyslakiehdotuksen linjaukset, hän korosti, että 

metsänomistajat yhdistysten jäseninä päättävät, mitä palveluita yhdistykset tarjoavat 

ja millaista toimintaan ne harjoittavat uuden lain astuessa voimaan. 

Viimeisimmässä valtuustomme kokouksessa teimme ryhmätyön, jossa viisi ryhmää 

otti kantaa erilaisiin yhdistyksemme tulevaisuuden toimintaa koskeviin kysymyksiin. 

Palaute ryhmätyöstä oli todella positiivista ja jäsenistö osallistui eri työtehtäviin. 

Jälkeenpäin voidaan oikeutetusti sanoa, että me valtuustossa olemme resurssi, jota 

pitää hyödyntää, kun suunnitellaan yhdistyksemme tulevaisuuden toimintaa. 

Viimeaikojen uutiset metsäteollisuudesta ovat olleet enimmäkseen negatiivisia. 

Paperinkulutus vähenee ja viimeisimpänä pysähtyi paperikone Raumalla. Graafinen 

paperi säilyttää yhä asemansa, mutta kaiken kaikkiaan paperinkulutus on vähentynyt 

niin paljon, että teollisuuden on pakko leikata tuotantokapasiteettia. 

Vielä on kuitenkin valonpilkahduksia. Selluteollisuus keitti ennätysmäärän sellua 

viimevuonna ja se tietää hyvää kuitupuun kysynnälle. Kartonkiteollisuudellakin on 

hyvä tilanne, sillä lisääntyvä, sähköinen kaupankäynti edellyttää, että tavarat toimitetaan 

asiakkaille yksittäispakattuina toisin kuin suoraan kaupasta ostetut tuotteet. 

Sahateollisuus sen sijaan kamppailee edelleen. Euroopan talouskriisi on johtanut 

siihen, että vienti ei vedä niin hyvin kuin ennen. Kotimaisen puunkäytön lisäämiseksi, 

tulee edelleen korostaa puurakentamisen mahdollisuuksia maassamme, jotta 

jalostusastetta saadaan nostettua. Myös kerrostaloja olisi mahdollista rakentaa puusta 

betonin sijaan. Aiemmin sanottiin, että puu lahoaa, mutta toisaalta monet meidän 

betonitaloistamme ovat nyt homeessa. Esimerkiksi Ruotsissa ja Pohjois-Amerikassa 

on puisia kerrostaloja. Myös puutalon kustannukset ovat kilpailukykyiset verrattuna 

betonitaloon. Puukerrostalojen rakentaminen lisäisi kotimaisen sahatun puutavaran 

kysyntää. 

Kasvukausi on lähtemässä käyntiin. Jälleen miljoonat puuntaimet viedään metsään ja 

ne tulevat olemaan raaka-aine tulevien sukupolvien tarpeisiin. Yhdistyksen neuvojat 

ovat valmiina huolehtimaan myös sinun istutusalastasi keväällä ja varmistavat, että 

uudistusalasi saa parhaan mahdollisen alun lähellä tuotetuista taimista. Se mihin 

puutavaraa tullaan tulevaisuudessa käyttämään, ei ole vielä tiedossa – ehkä siitä tulee 

ajoneuvojen polttoainetta. 

Bo Storsjö 

bo@storsjo.fi Puh 0400-320 342 Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa 

Hyvää kevään jatkoa! 

Bo Storsjö 

Hallituksen puheenjohtaja 

Metsänhoitoyhdistys Österbotten ottaa 

käyttöönsä uuden metsävaratiedon 

Uudesta metsävaratiedosta on puhuttu paljon viime aikoina ja monet 

metsänomistajat ovat ihmetelleet, mitä se on ja mikä siinä on hyvää. 

Uutta metsävaratietoa verrataan metsäsuunnitelmaan, joka osalle metsänomistajista 

on tuttu asia. Uutta metsävaratietoa ei kuitenkaan voi täysin 

rinnastaa valmiiseen metsäsuunnitelmaan. Metsävaratiedon perustana 

ovat tiedot puuston tilavuudesta, iästä, metsän kehitysluokasta ja metsänhoitotoimenpiteistä, 

jotka on selvitetty ilman tarkempaa, maastossa tehtävää 

mittausta. Kaikki perustuu kaukokartoitukseen, laserkeilaukseen ja 

uuteen tekniikkaan. Kaikki metsän toimenpide-ehdotukset, jotka löytyvät 

uudesta metsävaratiedosta, on tehty tietokonesimulaation avulla. 

Suomen metsäkeskus on julkaissut internetpalvelun Metsään.fi, jossa 

metsänomistajat voivat itse käydä katsomassa omaa metsäomaisuuttaan 

ja saavat samalla kuvan siitä, mitä metsälle voisi ja pitäisi lähitulevaisuudessa 

tehdä. Uuden metsävaratiedon ehdottamat toimenpiteet eivät aina 

ole luotettavia, koska niitä ei ole tarkistettu maastossa. Metsänhoitotöitä 

suunnitellessa kannattaakin ensin ottaa yhteyttä metsänhoitoyhdistykseen. 

Kokkolassa, Mustasaaressa, Vöyrillä, Oravaisissa ja 

Uudessakaarlepyyssä 

Tästä vuodesta alkaen metsänhoitoyhdistys on saanut käyttöönsä 

Kokkolan, Mustasaaren, Vöyrin, Oravaisten ja Uudenkaarlepyyn alueiden 

metsävaratiedon. Muiden alueiden metsävaratiedot otetaan käyttöön 

kun Metsäkeskus saa ne valmiiksi. Metsävaratiedon avulla, metsänhoitoyhdistys 

alkaa laatia metsäsuunnitelmia metsänomistajille, jotka ovat 

kiinnostuneita hoitamaan metsäomaisuuttaan parhaalla mahdollisella 

tavalla ja siksi tilaavat oikean metsäsuunnitelman. Metsänhoitoyhdistys 

saa mahdollisuuden käyttää metsävaratietoa vain metsänomistajan suostumuksella. 

Uusi metsävaratieto täytyy aina tarkistaa paikan päällä 

metsässä 

Metsävaratieto on vastannut laadultaan suurin piirtein sitä mitä me 

metsänhoitoyhdistyksessä odotimmekin. Joitakin puutteita metsävaratiedoissa 

on tullut esiin: kuviointi ei aina käy yksiin todellisuuden kanssa ja 

puumäärissä on ilmennyt virheitä, eritoten puuston korkeuden, tiheyden ja 

iän suuren vaihtelun vuoksi. Tarkinta data on hoidetuissa, yhden pääpuulajin 

metsiköissä. Myöskään puulajisuhde ei aina pidä sataprosenttisesti 

paikkaansa. Metsävaratiedon keräystä kehitetään jatkuvasti ja laatu paranee 

sitä mukaa kun kokemus tietojen keräämisestä kasvaa. Metsävaratieto 

on epätarkkuuksista huolimatta melko hyödyllinen, kunhan on tietoinen 

siitä, millaisia virheitä tiedoissa voi esiintyä ja mistä ne johtuvat. 

Metsävaratietojen keräys uudella tavalla, uutta teknologiaa hyödyntäen 

vaatii aikaa, jotta se kehittyy odotetulle tasolle. Metsänhoitoyhdistyksen 

laatimat metsäsuunnitelmat tarkastetaan aina paikan päällä metsässä, 

vaikka uutta metsävaratietoa käytetäänkin hyödyksi. 

Uudesta metsävaratiedosta on suurta hyötyä metsänhoitoyhdistyksen 

jokapäiväisessä työssä. Metsänomistajaa neuvottaessa metsävaratiedon 

pohjalta tehdään lopullinen arvio hakkuukertymästä tai hoitotoimenpiteistä 

eri metsäkuvioille. Nyt kun meillä on uusi metsävaratieto käytettävissä 

omissa tietojärjestelmissä, niin työt sujuvat paljon nopeammin. Voimme 

jo toimistolla, yhdessä metsänomistajan kanssa muodostaa yleiskuvan 

metsästä jo ennen metsäkäyntiä. Metsävaratieto säästää aikaa ja resursseja. 

Ota yhteyttä metsänhoitoyhdistykseen koskien uuden metsävaratiedon 

käyttöä. 

Teksti: Tom Finnilä 

Kuva: Suomen Metsäkeskus


Me emme jarruta! 

Tämän päivän keskustelu toiminnanjohtaja 

Jan Slotten käsittelee 

metsänhoitoyhdistysten 

tulevia haasteita. 

- Olemme suurten haasteiden 

edessä. Toisaalta, metsä 

kasvaa, kuten aiemminkin. 

Metsänomistajien omatoimisuus 

ei lisäänny. Palveluiden tarve ei 

vähene. Neuvonnan tarve kasvaa, 

kun uusi metsälaki astuu 

voimaan. Ja me emme jarruta. 

Aloitetaan menemällä takaisin 

vuoteen 2008. Kun rannikon 

pohjalaiset metsänhoitoyhdistykset 

keskustelivat fuusioitumisesta, 

yksi pääargumenteista 

oli vähentää riippuvuutta 

metsänhoitomaksusta. Sen sijaan 

haluttiin laajentaa palveluiden 

tarjontaa ja liiketoimintaa, 

Slotte aloittaa. Löytää ratkaisuja, 

joilla korvata metsänhoitomaksun 

osuus tuloista. 

Laajensimme palveluita 

Nykyisen metsänhoitoyhdistyslain 

mukaan Verohallinto 

kerää metsänhoitomaksua, 

joka ohjataan kokonaisuudessaan, 

tai tarkemmin 98 prosenttisesti,metsänhoitoyhdistyksille. 

Yhdistysten valtuustot 

määrittävät hehtaarimaksun 

suuruuden ja sen, miten rahat 

yhdistyksessä käytetään. 

- Laissa on myös sanottu, 

mihin maksua ei saa käyttää. 

Sitä ei esimerkiksi saa käyttää 

palveluiden tuottamiseen. 

Perusmaksu lasketaan kolmen 

viime vuoden puukuutiometrin 

keskikantohinnan mukaan. 

- Reaalisesti keskikantohinta 

on laskenut 20-25 % 2000-luvulla 

ja metsänhoitoyhdistys 

Österbottenin kohdalla se 

tarkoittaa, että metsänhoitomaksun 

osuus liikevaihdosta 

on pienentynyt 25 prosentista 

14 prosenttiin. Aukon olemme 

täyttäneet lisäämällä liiketoimintaa. 

Hoitakaa nuoret metsät, kuuluu toiminnanjohtaja Jan Slotten terveiset yhdistyksen jäsenille. 

Tavoite on tuottaa korkealaatuista puutavaraa, siis tukkia. Sen takia metsää pitää hoitaa alkuvaiheessa, 

jottei arvokasvua menetetä. 

Näe jäsenyyden edut! 

Metsänhoitoyhdistyslaki uudistetaan. 

- Tämän hetkisten tietojen 

mukaan lakiehdotus lähtee 

lausuntokierrokselle toukokuussa 

ja puhutaan, että laki 

vahvistettaisiin syksyn aikana, 

Slotte ilmoittaa. 

- Todennäköisesti se tarkoittaa 

yleisen metsänhoitomaksun 

poistumista. Nykyisistä jäsenistä 

yhdistyksen jäseninä 

jatkavat ne, jotka valitsevat 

jäsenmaksun maksamisen. 

Jäsenmaksun suuruudesta 

päättää valtuusto. 

- Valtakunnallisten mielipidemittausten 

mukaan kolme 

neljästä metsänomistajasta jatkaa 

metsänhoitoyhdistyksen 

jäsenenä. Me luonnollisesti 

toivomme, että mahdollisimman 

moni tiedostaa jäsenyydet 

edut. Me sopeutamme toimintaamme 

metsänomistajien parhaaksi, 

kuten olemme aikaisemminkin 

tehneet. 

Metsänomistajien etujen 

ajaminen 

Metsänhoitoyhdistys 

Österbotten ry:n metsänhoitomaksu 

on keskimäärin 60 € 

vuodessa. Siihen sisältyy ilmainen 

neuvonta, Skogsägarenjäsenlehti 

ja lisäksi edunvalvontaa 

ja alan asiantuntemusta, 

joita on vaikea mitata rahassa. 

- Olemme rinnastettavissa 

ammattijärjestöön, joka ajaa 

metsänomistajien etuja. 

- Yhdistys hoitaa jopa metsäsertifioinnin, 

jolloin jäsenet voivat 

vapaasti myydä sertifioitua 

puuta mille ostajalle tahansa, 

hän lisää. Miten sertifiointi järjestetään 

tulevaisuudessa, on 

vielä avoinna. 

- Metsänomistajia kohtelemme 

tasapuolisesti, mutta 

ulospäin olemme puolueellisia 

– olemme aina metsänomistajien 

puolella. 

Vastavoimaa 

yksityispuolelta 

Jan Slotte pohtii jäsenalennuksen 

käyttöönottoa. 

Käytännössä se tarkoittaisi sitä, 

että metsänhoitoyhdistys palvelisi 

kaikkia metsänomistajia, 

mutta jäsenet saisivat alennusta 

palveluiden hinnoista. Mutta 

tämä kuuluu valtuustossa päätettäviin 

asioihin. 

- Yhdistyksen jäseniä ovat 

metsänomistajat, joilla on yli 

4 hehtaaria metsää. Heitä on 

kaikkiaan 16 200. Lisäksi potentiaalisia 

jäseniä, joilla on 

alle 4 hehtaaria metsää, löytyy 

7 500. 

23 

- On erittäin tärkeää, että 

metsänomistajat ovat järjestäytyneet. 

Teollisuudelle on 

oltava vastavoima yksityisten 

metsänomistajien puolelta ja 

siinä metsänhoitoyhdistys on 

avainasemassa. 

Pakko sopeutua 

Vaikka toimialalla onkin käynnissä 

suuri rakennemuutos, 

Jan Slotte suhtautuu asiaan 

tyynesti. 

- On totta, että meillä on 

suuria haasteita edessä. 

Puukauppa on moottori ja jos 

se ei pyöri, vaikutukset heijastuvat 

viiveellä muuhun 

toimintaan. On todella ratkaisevaa, 

myydäänkö puuta vuoden 

aikana 700 000 m 3 vai 1,5 

miljoonaa m 3 . 

- Meillä on kokemusta 

puukaupan äkillisistä heilahduksista. 

Vuonna 2007 toimialueellamme 

myytiin 1,3 miljoonaa 

kuutiometriä puuta. 

Kaksi vuotta myöhemmin vain 

0,5 miljoonaa kuutiota. 

- Metsänomistajat toimivat 

järkiperäisesti. Jäsenistämme 

suurin osa ei ole taloudellisesti 

riippuvaisia metsästä. He 

voivat jossitella ja pohtia puun 

hintaa. Siksi meidän iso haasteemme 

on jatkuva sopeutuminen 

suhdanteisiin ja kulloinkin 

vallitsevaan toimintaympäristöön. 

Metsänomistajan asialla 

Jan Slotte on toiminut toiminnanjohtajana 

alusta eli vuodesta 

2009 lähtien. Hän kuvaa 

muutosta metsänomistajien 

käyttäytymisessä seuraavasti: 

- Metsänomistajien keski-ikä 

nousee. Kun taloudellinen riippuvaisuus 

metsästä pienenee, 

vieraannutaan vähitellen aktiivisesta 

metsätalouden harjoittamisesta. 

- Konkreettinen muutos toiminnassamme 

on ollut fuusio 

ja liiketoiminnan kehittäminen. 

Käytännössä siinä on ollut kyse 

yhteishankkeiden suunnittelusta, 

tie- ja ojarakentamisesta, 

korjuupalvelusta ja metsätilojen 

välityksestä. Niillä on 

korvattu metsänhoitomaksun 

vähenemistä. 

- Suunta on oikea. Me jatkamme 

työtämme ja meille on 

selvää, kenen eteen työskentelemme, 

hän lopettaa. 

Teksti ja kuva: 

Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab


Stihl MS 241 motorsåg 

Erbj. € 

Erbj. € 

Erbj. € 

Bygg med STOLPAR! 

Stolpar nns från 1,5m–15m i olika 

dimensioner för olika ändamål 

Ab PÅRAS Oy 

www.paras. 

Torgarevägen 3 KRONOBY (06) 8231 400 

Bottenviksvägen 33 JAKOBSTAD (06) 7817 350 

Låt avverkad skog 

ge avkastning 

genom att styra 

skogslikviden till 

Sparbanken.

Senaste

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?