CONCEPT odLing - Lyckeby Industrial AB

Lyckeby
CONCEPT odLing
En del i projektet 10–12–15
Potatistradition
på Lyngby Gård
Lyckeby
Stärkelsen
1/09
Pengar att spara på ökat sättavstånd
Jakten på nya sorter fortsätter
Hälsokontrollen och stärkelsepotatis

2
Innehåll
2 Ledaren
3 Pengar att spara på ökat
sättavstånd.
4 Djupbearbetning lika bra
som bevattning
6 Fungicider – ett
varaktigt gissel
Det ena året är inte det andra likt.
Odlingssäsongen 2008 inleddes med
en torr vår och sommar. Många potatisfält
led av torkan och ogräsbekämpningen
fick dålig effekt. I augusti kom
regnet och sedan bjöd hösten på ett
gynnsamt väder för potatisen. Industrins
medelskörd blev 39,2 ton/ha
med en genomsnittlig stärkelsehalt på
19,3 %. Vi fyllde upp 95,5 % av landskvoten,
vilket måste betecknas som ett
mycket bra resultat med tanke säsongens
väderlek. Den svaga kronkursen i
förhållande till höstens höga eurokurs
gjorde att betalningen till leverantörerna
blev ytterligare något högre.
2009 väntar nya utmaningar
Annars kommer vi att minnas 2008
som det året då finanskrisen slog till
med full kraft mot hela världsekonomin.
Självfallet påverkas även lantbruket.
Därför gäller det nu för såväl
Sveriges Stärkelseproducenter som för
den enskilde odlaren att se till de möjligheter
som trots allt finns.
För att lyckas som potatisodlare idag
Lyckeby
CONCEPT
8 Potatiskräfta i västra
Blekinge
10 Potatistradition med anor –
på Lyngby Gård
13 Sortprovning stärkelsesorter
2008 – Jakten på
nya sorter fortsätter
räcker det inte bara med att uppnå
höga skördar av god kvalitet. Vi måste
också se till att hålla nere kostnaderna,
effektivisera och förbättra produktionen.
För den som har möjlighet kan
det också vara en god idé att investera
när bankerna erbjuder låga räntor.
Men det viktigaste av allt är att man
har en framtidstro på produktionen.
Projektet 10-12-15
Arbetet med projektet 10-12-15 har
nu inletts och ramarna för hur arbetet
ska läggas upp har fastslagits. Utifrån
tänkbara åtgärder som behöver göras
för att uppnå målet om 12 ton stärkelse
per ha år 2015 har en prioritering av
de viktigaste åtgärderna gjorts. Urvalet
har skett med hänsyn till angelägenhetsgrad
och tillgång till resurser.
De åtgärder som projektguppen anser
vara av högsta prioritet är följande:
1. Utbyggnad av projektets hemsida så
att information kan samlas och för-
medlas effektivt.
2. Öka användningen av den befintli-
16
Överliggare – ett växande
problem i potatisodlingen
18 EU–regler för växtskyddsmedel
berör alla
20 Hälsokontrollen och
stärkelsepotatis
ga sms-funktionen så att rådgivningen
blir snabbare och effektivare.
3. Utvärdera samt förmedla insamlade
odlingsåtgärder samt göra
insamlingen mer användarvänlig
och tidseffektiv.
4. Starta så kallade "erfarenhetsgrupper"
så att kunskapen som finns
bland de duktiga odlarna kommer
fler odlare till nytta.
Målet är att vi ska bli ännu duktigare
och nå ännu högre stärkelsseskördar.
Tillsammans har vi förutsättningar att
lyckas.
Med förhoppningar om att 2009 ska
bjuda på en bra odlingssäsong.
Karl-Fredrik Olsson
Odlingsrådgivare
Lyckeby Concept Odling ges ut av Lyckeby Stärkelsen och distribueras till samtliga odlare för Sveriges Stärkelse-
producenter förening u.p.a. Ansvarig utgivare: Bengt-Olof Johansson. Redaktör: Karl-Fredrik Olsson.
Redaktion: Karl-Fredrik Olsson, Jürri Känno, Pål Nilsson, Mats Nordström, Tomas Sättlin, Stina Nilsson och Christer
Karlsson. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända texter. Adress: Lyckeby Stärkelsen, 291 91 Kristianstad.
Telefon: 044-28 61 00. Fax: 044-28 61 09. Produktion: Lime AB, Klågerup Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm

Pengar att spara på ökat
sättavstånd
Text : Mats Nordström Foto: Jurri Känno
Under säsongen 2008 genomfördes
ytterligare ett orienterande försök med
olika utsädesmängder. Syftet med försöket
är att få belägg för att en minskad
utsädesmängd är ekonomiskt försvarbar.
Odlingsjournalsmaterialet har även
studerats i detta sammanhang.
Fjolårets orienterande utsädesmängdsförsök
placerades utanför Fjälkinge och
sattes i slutet av april. I försöket användes
75 cm radavstånd och radlängden
blev 115 m. I försöket ingick tre olika
sorter med fyra olika utsädesmängder.
Sorterna var Kuras, Elkana och Seresta.
Sättavstånden varierade från 40 cm till
68 cm. Det motsvarar utsädesmängder
i intervallet 2300 till 1300 kg/ha. Varje
led representerades av två hela rader
som var skilda från varandra. Skötseln
av försöket utfördes av lantbrukaren i
likhet med övriga fältet.
Fler knölar per planta
Under säsongen utfördes graderingar
av knölantal och blastmängd i sorten
Kuras. Ett klart samband hittades då
mellan sättavstånd och antal knölar
per planta. Ett längre sättavstånd gav
Tabell 1. Resultat av sättavståndsförsök 2008.
fler knölar under
plantan. Ett samband
hittades också
mellan ökat sättavstånd
och ökad
blastmängd. Även
ogräsmängden graderades,
men inga skillnader hittades
mellan de olika sättavstånden.
Hög genomsnittsskörd
Försöket skördades i början av oktober.
Upptagningen utfördes radvis
och skörden var generellt sett hög.
Genomsnittsskörden låg på 60 ton/ha.
Den högst avkastande raden i försöket
gav 93 ton/ha och sorten var Kuras.
Skörden minskade i genomsnitt 8 %
när utsädesmängden reducerades från
2250 kg/ha till 1330 kg/ha. Någon
sänkning i stärkelsehalten vid mins-
Plantavstånd cm Utsäde kg/ha Skörd ton/ha Stärkelsehalt % Ökat netto kr / ha
40 2250 62 19 0
49 1850 63 19,8 3400
58 1500 59 19,6 1300
68 1330 57 19,6 1000
kad utsädesmängd kunde inte ses.
10–12–15
I försöket var det ekonomiskt optimala sättavståndet ca 50 cm,
vilket motsvarar en utsädesmängd av 1850 kg per hektar.
Optimalt sättavstånd
I detta försök var det ekonomiskt optimala
sättavståndet ca 50 cm, vilket motsvarar
en utsädesmängd av 1850 kg per
hektar. Detta ger 3400 kr mer per hektar
jämfört med 40 cm och 2250 kg utsäde
per hektar. I tabell 1 visas en sammanställning
av resultaten från sättavståndsförsöket
2008. Ingen sortskillnad
för optimal utsädesmängd hittades.
Vad säger odlingsjournalerna
En sammanställning av över 7000 fält,
där vi tittat på sambandet mellan utsädesmängd
och skörd, visar att en sänkning
av utsädesmängden från 2100 kg
till 1700 kg per hektar minskade skörden
med ca: 500 kg per hektar. Trots
den lägre skörden ligger nettovinsten
per hektar för den lägre utsädesmängden
på ca: 1000 kr mer per hektar.
3

10–12–15
4
Djupbearbetning lika
bra som bevattning
Text & foto: Joakim Ekelöf
Försöket med djupbearbetning resulterade i ca 6 % högre skörd.
I ett djupbearbetningsförsök
som utförts under
2008 gav djupbearbetning
lika hög skörd som bevattning.
Allra högst skörd gav
ledet som både vattnades
och djupbearbetades.
I dagens stärkelsepotatisodling används
tunga maskiner för såväl sättning som
upptagning, vilket lätt kan förorsaka
packskador i jorden. Växters rötter kan
normalt tränga igenom jord som har ett
motstånd på omkring 2 MPa, men potatisplantans
rötter är extra känsliga, och
begränsas redan vid cirka 1 MPa. Detta
resulterar i att potatisplantorna utvecklar
ett grunt rotsystem som i sin tur gör
dem torkkänsliga. Tanken med djupbearbetning
är att minska motståndet
i jorden så att rötterna kan gå ner djupare
i marken och därmed utnyttja en
större del av markens vattenbuffert och
näringsförråd. Djupbearbetning har
även visat sig bidra till en bättre struktur
på jorden (större andel växttillgängligt
vatten) om den utförs när jorden är
relativt torr.

Motstånd i jorden (MPa)
10
8
6
4
2
0
Figur 1. Motstånd i marken
Djupbearbetat
Nej
Ja
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 30 34 37 40 43
Djup (cm)
Figur 1. Effekten av djupbearbetning mätt i
radmellanrummet. Linjerna är medelvärdet
från fyra repetitioner.
I ett treårigt samarbetsprojekt mellan
Lyckeby stärkelsen och SLU Alnarp
utvärderas nu om och i så fall när djupbearbetning
i stäkelsepotatisodling är
lönsam.
Resultaten från 2007 års studier visade
på marginella effekter, vilket medförde
att försöksupplägget ändrades en
del inför odlingssäsongen 2008.
Nytt försöksupplägg
Utländska försök har tidigare visat att
markfukten har stor betydelse för effekten
av djupbearbetning. Med anledning
av detta lades tre bevattningsled
in i försöket.
De tre bevattningsleden var obevattnat,
normalbevattnat och optimalt
bevattnat. Markfuktsnivåerna styrdes
med hjälp av tensiometrar och låg mellan
10-30 KPa för det optimala ledet
och mellan 40-70 KPa för det normal-
bevattnade ledet.
Försöket begränsades även till en plats
och utökades i stället med fler repetitioner.
Försöket lades ut på Helgegården i
Kristianstad och det var sorten Kuras
som användes.
Jorden djupluckrades efter sättning,
strax innan uppkomst, i radmellanrummet
ner till 55 cm. Tidigare år gjordes
luckringen innan sättning och djupet
var begränsat till 35 cm. Ändringen i
försöksplanen gjordes för att förhindra
återpackning under sättningsarbetet.
Stärkelseskörd (ton/ha)
Djupluckringen gav resultat
Motståndet i marken mättes med en
penetrometer ca 30 dagar efter uppkomst
och resultaten visar att djupluckringen
har haft stor effekt (Figur 1).
Leden som djupbearbetats låg nästan
konstant kring 1 MPa ner till ca 50 cm
djup. Den obearbetade jorden hade ett
motstånd som ökade från 1 till 8 MPa
de första 25 centimetrarna.
Ett ton mer stärkelse per hektar
Kontinuerliga provgrävningar gjordes
under säsongen. Utifrån dessa kunde
man konstatera att djupbearbetning
inte hade någon effekt på den tidiga
plantutvecklingen. Effekterna av djupbearbetning
kom först under andra
halvan av odlingssäsongen. I genomsnitt
resulterade djupbearbetning i ca
sex procent högre skörd, vilket motsvarade
4 ton potatis eller ett ton ren
stärkelse (figur 2).
Störst effekt hade djupbearbetningen
på knölar som var större än 65 mm.
Djupbearbetningen resulterade inte i
någon kvalitetsförbättring hos potatisen
och därför är metoden troligen inte
så intressant för matpotatisodlare.
Bevattningens inflytande
Vid de första provgrävningarna var
skörden ca 50 % högre i det optimalt
bevattnade ledet jämfört med de obevattnade.
Man kan säga att tillväxt-
20
15
10
5
0
Figur 2. Djupbearbetningens effekt på stärkelseskörden
vid tre olika markfuktsnivåer.
Obevattnat
Obevattnat,
Djupbearbetat
Normalvattnat
Normalbevattnat,
Djupbearbetat
Optimalt vattnat,
Djupbearbetat
hastigheten ökade med ökad bevattningsintensitet.
Detta fick till följd att
de välvattnade leden mognade av fortare
än de obevattnade leden, som mot
slutet av säsongen hämtade igen en del
av den tappade tillväxten. Den gynnsamma
andra delen av odlingssäsongen
gjorde att förhållandevis små skördeskillnader
fanns vid slutkörd mellan
de obevattnade ledet och det optimalt
bevattnade.
Ingen skillnad fanns mellan det normalbevattnade
ledet och det optimalt
bevattnade ledet. Ett år som 2008 var
det således inte lönsamt att försöka
vattna optimalt.
På grund av sorters varierande förmåga
att återhämta sig från en torrperiod
och jordars olika förmåga att hålla vatten,
gäller resultaten främst för sorten
och platsen som använts i detta försök.
Stora skillnader fanns dock gällande
kvalitet hos potatisen. De välvattnade
leden var betydligt bättre än de obevattnade.
Det var främst andelen skorv
och missformade knölar som minskade
med ökad bevattningsintensitet,
men storleksfördelningen blev också
mindre ju mer man vattnade.
En mer omfattande delrapport från
försöket kan laddas ner från Partnerskap
Alnarps hemsida under fliken
potatis.
Försöket har finansierats av Lyckeby
Research Foundation.
Optimalt vattnat
5

6
Erfarenheter från
Bladmögelförsöken 2008
Text: Forskningsledare Lars Wiik, SLU Alnarp Foto: Jürri Känno
Sedan flera årtionden har
kemisk bekämpning med
fungicider mot bladmögel
och brunröta varit självklar
i den konventionella
potatisodlingen. Huruvida
vi behöver använda fungicider
mot bladmögel i
framtiden hänger på förädlingen
av nya sorter.
Eftersom bladmöglet har blivit svårare
att bekämpa har användningen av fungicider
ökat, första behandlingen görs
tidigare och därpå följande behandlingar
oftare. ”Nya” skadegörare som
exempelvis torrfläcksjuka kräver också
sina insatser av växtskyddsmedel.
Här följer en sammanfattning av erfarenheter
från fältförsöken år 2008.
Fältförsök 2008
På tre försöksplatser, Mosslunda, Tollarp
och Borgeby, provades olika
kemiska bekämpningsprogram mot
bladmögel i den mycket mottagliga
sorten Bintje. I försöken ingick obehandlade
rutor och utvecklingen av
bladmögel i dessa försöksrutor visas i
figur 1. Dessutom ingick ett mätarled
som en gång per vecka behandlades
med Shirlan. Utöver dessa två försöksled
ingick ett tiotal program med olika
kombinationer av registrerade och
ännu inte registrerade fungicider. De
nya bekämpningsprogrammens resultat
jämförs sedan med mätarledet. Flera
av de provade bekämpningsprogrammen
hade mycket god effekt (nära
100 % effekt) vilket innebär att vi kan
förvänta oss effektiva fungicider i framtiden,
om de blir godkända av myndig-
heterna. Mätarledet med upprepade
behandlingar med Shirlan hade dessvärre
sämre effekt under 2008 i försöket
på Mosslunda.
På Mosslunda genomfördes även ett
provningsförsök med en ny produkt
som inte är registrerad (betecknad som
fungicid A). Fungicid A har visat på
mycket goda effekter i fältförsök under
senare år. Den nya produkten provades
med full, halv respektive fjärdedels
dos och som mätarled ingick veckovisa
behandlingar med motsvarande doser
av Shirlan. Resultaten från tre tillfällen
då graderingar gjordes framgår av
figur 2. Även i detta försök framgår att
effekten med full dos Shirlan var dålig.
Fungicid A hade däremot med full dos
mycket god effekt mot bladmögel så
sent som den 27 augusti. Även med de
två lägre doserna blev effekterna goda
med fungicid A.
Utvecklingen av bladmögel på Mosslunda
var påfallande vilket beskrevs i
en rapport: ”På Mosslunda fick angreppen
av bladmögel en mycket snabb
utveckling. Jag var på platsen både den
7 och 8 augusti och det var slående vilken
stor skillnad ett bladmögelangrepp
kan göra på endast ett dygn.” Detta sätter
naturligtvis stor press på fungiciderna.
Inte minst då vi vet att tillväxten
kan vara drygt 20 cm per vecka
under vissa perioder av odlingssäsongen.
Detta medför att nytillväxten förblir
oskyddad om intervallen mellan
behandlingarna är för långa.
Bekämpning av bladmögel
Hur ska vi då bekämpa bladmögel för
att undgå både kvalitativa skördeförluster
(som brunröta) och kvantitativa
skördeförluster (som minskad skörd)?
De förebyggande åtgärderna kräver
noggrann planering som exempelvis:
• Friskt utsäde.
• Sorter med motståndskraft mot även
andra betydelsefulla skadegörare än
bladmögel.
• Anpassning av potatisarealen så att
optimal skötsel möjliggörs.
Men även den kemiska bekämpningen
kräver grundliga förberedelser.
Speciellt i matpotatisodling och potatis
som skall vidareförädlas till exempelvis
chips och pommes frites är det
viktigt att behandlingarna med fungicider
kommer igång tidigt och fortgår
hela säsongen så länge blasten är grön.
Första behandlingen görs idag ofta en
eller två veckor innan raderna täcks av
potatisblast (”raderna sluter sig”). Kortare
intervall mellan behandlingarna
än det vanliga en gång per vecka kan
bli aktuellt då grödan växter snabbt
och risken för bladmögel är stor.
Då flera olika fungicider finns på marknaden
ska de bästa användas och då enligt

de möjligheter som anges på etiketten.
Flera fungicider rangordnas idag efter
resultat från fältförsök utlagda i några
europeiska länder. Rangordningen hittas
på hemsidan www.euroblight.net
under Results och Fungicide Comparison.
En uppdatering av listan gjordes
den 16 december 2008 och av godkända
svenska fungicider blev Revus och
Ranman högst rankade avseende effekten
mot bladmögel. Resultaten på listan
stämmer relativt väl överens med de vi
fått i de svenska fältförsöken.
Sorters motståndskraft
Det är tydligt att en sorts resistens är
viktig, vilket har visats i många fältförsök
genom åren. Frågan är om det
innebär att behandling med fungicider
kan minskas i motståndskraftiga sorter
jämfört med mottagliga?
För att studera detta närmare undersökte
vi olika bekämpningsstrategier
i en mottaglig och en motståndskraftig
sort på tre platser. Här redovisas
endast resultat med sorterna Kardal
(mottaglig) och Kuras (motståndskraftig)
på Mosslunda.
Av figur 3 framgår att utvecklingen
av bladmögel i obehandlade rader mellan
försökens upprepningar inte skilde
mellan de två sorterna förrän i slutet
på augusti och under september. Detta
tyder på att även ”motståndskraftiga”
Kuras sannolikt behöver behandlas
lika mycket som mottagliga Kardal. Av
de åtta bekämpningsstrategier vi provade
var angreppen i samma storleksordning
i båda sorterna vilket åtminstone
ifrågasätter om det är möjligt att
minska användningen av fungicider i
Kuras. Den bästa strategin under detta
år var att behandla varje vecka men att
i slutet på säsongen korta intervallet till
4-5 dagar i båda sorterna. Denna typ
av försök behöver utföras mer än ett år
för att spegla olika förutsättningar.
Bladmögel, % angrepp
Bladmögel %
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
100
0
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
% Effekt mot bladmögel
31 jul
2 aug
100
90
80
70
60
50
40
12 aug
13 aug
30
20
10
0
Mosslunda
Borgeby
Tollarp
99,9
90,9
70,0
4 aug
6 aug
8 aug
10 aug
12 aug
14 aug
16 aug
99,8
67,0
20,0
99,5
37,0
3,8
18 aug
20 aug
22 aug
24 aug
26 aug
28 aug
15 aug
21 aug
27 aug
100,0
100,0
100,0
99,9
99,3
99,4
30 aug
1 sep
3 sep
5 sep
7 sep
9 sep
99,9
97,0
98,0
Shirlan 0.4 Shirlan 0.2 Shirlan 0.1 Fungicid A Fungicid A Fungicid A
1/1 dos 1/2 dos 1/4 dos
Kardal
Kuras
Figur 1. Utvecklingen av potatisbladmögel
(% angrepp i obehandlade
försöksrutor) i sorten Bintje
på tre platser (Mosslunda,
Borgeby och Tollarp) i Skåne
under 2008.
Figur 2. Procent effekt mot potatisbladmögel med vardera tre olika doser av Shirlan och Fungicid A
på Mosslunda i Skåne 2008.
Figur 3. Utvecklingen av potatisbladmögel
(% angrepp i obehandlade försöksrader)
i sorterna Kardal och Kuras på
Mosslunda i Skåne under 2008.
14 aug
15 aug
16 aug
17 aug
18 aug
19 aug
20 aug
21 aug
22 aug
23 aug
24 aug
25 aug
26 aug
27 aug
28 aug
29 aug
30 aug
31 aug
1 sep
2 sep
3 sep
7

8
Potatiskräfta i
västra Blekinge
Text: Jürri Känno och Karl-Fredrik Olsson, Lyckeby Stärkelsen Foto: SJV
Under kampanjen 2008
hittades ytterliggare två
nya fall av potatiskräfta på
Listerlandet. Totalt har det
påträffats 9 fall av potatiskräfta
på Listerlandet
sedan 2004.
Potatiskräftan orsakas av en svamp
som heter Synchytrium Endobioticum.
Denna svamp producerar två olika
typer av sporer som kallas sommar-
sporer och vilsporer. Det är vilsporerna
som gör att potatiskräftan kan överleva
länge i marken. Vilsporerna har
ett väldigt tjockt hölje/skal som gör att
de kan ligga oberörda i marken under
tiotals år. De bästa åtgärderna för att
minska smittan i marken har varit att
hålla en hög biologisk aktivitet i marken
samt återkommande bearbetning.
Förklaring av infektionsförloppet
När en mottaglig potatissort sätts i
närheten av en vilspor känner vilsporen
av det eftersom potatisen utsöndrar
ett speciellt ämne (rotexudat). Från
vilsporen börjar det då växa ut smala
Angripen potatis. Potatiskräftan överlever i
marken med de vilsporer som svampen producerar.
trådar (mycel) som tränger in i potatisen.
När väl mycelet har nått in i potatisen
får svampen potatisens celler att
växa ohämmat och därav utvecklas
de karakteristiska svulsterna på potatisen.
I svulsterna bildar sedan svampen
miljontalssporer för att säkra sin
överlevnad. Under sommaren bildar
svampen sommarsporer i stora mängder.
Dessa sommarsporer har en kort
överlevnadstid och svampen använder
dem för att på ett snabbt sätt kunna
infektera fler knölar under pågående
säsong. Sommarsporer kan bara flytta
sig ytterst korta sträckor av egen kraft
och behöver därför hjälp av vatten för
att kunna förflytta sig i marken.
När säsongen går mot sitt slut känner
svampen av detta och börjar istället
producera vilsporer. Dessa sporer
ligger sedan i marken i väntan på att
nästa mottagliga potatissort ska sättas.
Under tiden kan vilsporerna förflyttas
till andra fält genom att de följer med
jord som flyttas mellan fält.
Hur hanterar Lyckeby Stärkelsen
potatiskräftan?
För att minska riskerna för spridning
av potatiskräftan har Lyckeby beslutat
om att så långt som möjligt förhindra
spridning med restprodukter från
industrin. Restprodukter innehållande
jord har därför deponerats på speciella
platser. För att minimera de direkta
ekonomiska konsekvenserna för odlarna
har föreningens styrelse tagit ett
beslut som innebär att all odling inom

Listerkretsen till Lyckeby Stärkelsen,
fr.o.m. 2010, ska vara av sorter som är
resistenta mot ras 18 av potatiskräfta.
Nya sorter
Under 2008 odlade 18 st lantbrukare
på Listerlandet sorter med resistens
mot ras 18.
Totalt odlades sex resistenta sorter
på en areal av ca 150 hektar. Dessvärre
fanns det ingen tillgång på basutsäde
av de resistenta sorterna, utöver Seresta
våren 2008. Det innebär att inför
våren finns det endast svenskproducerat
utsäde av sorten Seresta.
Vilka sorter som fanns i stärkelseodlingen
2008 och hur resultatet blev
enligt lantbrukarna själva presenteras
i tabell 1.
Odlingsresultatet var klart godkänt
av dessa sorter med bra knölskördar
men dock något låg stärkelsehalt för ett
par av sorterna.
Utsädesprognos fram till 2010
Enligt föreningens beslut skall all
odling inom Listerkretsen till Lyckeby
Stärkelsen från och med 2010 vara
av resistent sort mot ras 18. Den stora
frågan är om det kräftresistenta utsädet
kommer att räcka till hela kretsen
2010.
Inför 2009 är efterfrågan av ras
18-resistenta sorter knappt 700 ton. Av
svenskodlad Seresta finns ca 500 ton
tillgängligt och 250 ton har köpts ute
Tabell 1: Skördeutfallet på de kräftresistenta sorterna, Lister 2008
Sort Antal odl. Ha Skörd ton/ha Stärkelse % Kommentarer från odlarna
Intervall Medel Intervall Medel
Django 11 25 25-47 37 16,5-20
Seresta 13 90 37-50 43 18,5-21,5
Kuba 3 13 38-48 43 18,5-20
Panda 9 25 36-43 40 16,8-19,1
Skawa 5 13 35-48 43 18,5-22,3
Signum 10 13 36-52 43 18,5-21,7
18,1
6,7 ton st.
20,5
8,8 ton st.
19,2
8,3 ton st.
18
7,2 ton st.
20
8,6 ton st.
20,6
8,8 ton st.
i Europa. Merparten av importutsädet
är av sorten Signum och resten är mindre
volymer av sorterna Panda, Kuba
och Ulme. Detta betyder att tillgången
inför 2009 är tillräcklig, men att vi
hade önskat att vi även fått möjlighet
att köpa utsäde av sorter som Avarna,
Avarno, Katinka, Skawa m.fl.
Det stora bekymret inför 2010 är den
bristande tillgången på basutsäde för
uppförökning av bruksutsäde. Bristen
på basutsäde gäller inte bara den
ordinarie utsädesproduktionen i Sverige
utan även utsädesproduktionen i
Europa. Den rådande bristen på friskt
basutsäde bottnar i en synnerligen
kraftig virusspridning på kontinenten
under säsongen 2008.
Storknölig sort, mognar för tidigt
Bättre än förväntat hos 90 %. Kräsen sort på näring
och vatten. Tveksam i lagring.
Trevlig sort. Bra att lagra. Något låg stärkelsehalt.
Sorten odlades på ett fåtal fält.
Mognade för tidigt pga kvävebrist. Många snygga
knölar. Bra utsädesskörd.
Rötor i utsädet. ”Bättrejordssort”. Ihålig och en del
rötor i skörden. Bra bladmögelmotståndskraft.
Väl odlingsvärd.
Ojämn och svag knölsättning, 5-12 knölar.
Kraftig blast och sen knöltillväxt.
9

10
Det gamla bränneriet står kvar på
tomten och Maria och Ingvar funderar
på att bygga om det till lägenheter.
Potatistradition med anor
– på Lyngby Gård
Text : Birgitta Hultberg-Olsson & Karl-Fredrik Olsson Foto: Birgitta Hultberg-Olsson
Lite undanskymd från
allfartsvägarna, söder om
Kristianstad, ligger den
vackra herrgården Lyngby
gård. Byggd på 1880-talet
med eget bränneri, arbetar-
bostäder och stora ekonomibyggnader,
vittnar den
om en svunnen tid där
potatisen varit en viktig
inkomstkälla.
Här har det odlats potatis i generationer
och traditionen lever vidare, då
Lyngby är en stor leverantör till Lyckeby
Stärkelsen. Lantbrukaren Ingvar
Svensson som äger gården sedan 10
år tillbaka driver ett företag tillsammans
med Maria Hofvendahl som är
lantmästare, samt sonen Håkan som är
mjölkbonde.
Till gården hör 485 hektar mark dessutom
samarbetar man med Ingvars
son Håkan som har ytterligare 175 ha
på grannfastigheten Nygård, där han
bedriver mjölkproduktion med 150
mjölkkor.
I företaget arbetar förutom Maria,
Ingvar och Håkan även två anställda
samt under vissa delar av året även
elever från lantbruksgymnasiet.
Jordar för potatis
Lyngby gård ligger i ett område med
mycket sandjordar samt en del mulljordar.
Därför lämpar det sig väl för
potatisodling. Ca 40 % av arealen är så
kallad mulljord. Här finns också goda
möjligheter för bevattning.
– År 2008 var det bästa potatisåret
sedan vi började. Däremot var 2007 ett
dåligt år med för mycket regnande som
gjorde att en del potatis ruttnade.
Efter fjolårets lyckade resultat vill

Odlingsfakta
Av 485 hektar mark som ingår,
fördelar sig odlingen på följande:
• 235 ha spannmål
• 80 ha potatis
• 25 ha sockerbetor
• 30 ha vallodling
• 79 ha betesmark
• 15 ha morötter
• Resterande mark
ligger i träda
eller är skogsmark.
Ingvar försöka få ännu bättre avkastning
i sommar.
– Ja, vi hoppas få en ännu bättre skörd
med hjälp av 10-12-15. (10 punkter för
att nå 12 ton stärkelse per hektar 2015),
berättar han.
Gödslingsstrategi
På Lyngby gård är förfrukten till stärkelsepotatisen
ofta spannmål. För att
minska ogrästrycket i potatisen sprutar
Ingvar stubben med Round Up på
hösten. Stubben får sedan ligga orörd
till våren då han börjar med att sprida
25 ton svinflyt per hektar tidigt på
våren. Flytgödseln plöjs ner omedelbart.
På plöjningen sprids därefter
250 kg/ha Ns 27-4 samt ca 250 kg/ha
kalimagnesia. Givan av kalimagnesia
beror på markens kaliumklass.
I plöjningen körs det också ut 20 ton
biogödsel. Denna gödsel myllas ner
med en djupkultivator som samtidigt
gör en lucker sättbädd.
Tanken med gödslingen till potatisen
på Lyngby gård är att mineralgödslen
förser grödan med lättillgänglig
Lyngby Gård är byggd i slutet av 1800-talet och det finns både
arbetarbostäder och bränneri på gården.
näring i början på säsongen. Stallgödseln
mineraliseras långsammare och
får förse potatisen med näring senare
på säsongen.
Utsädesstrategi
Ingvar köper in allt utsäde som han
använder.
– Eftersom jag vill ha ett effektivt
företag med lite folk så har jag satsat på
att köpa utsädet samt att köpa moderna
och bra maskiner. Det kostar visserligen
en del att investera i ny teknik,
men jag tror på att det ökar effektiviteten.
Det ska inte vara för tungarbetat
utan enkelt och lätt att sköta potatisodlingen.
I fjol valde Ingvar först den tidiga
potatissorten Seresta och därefter blev
det mest Kuras och en del Kardal.
När potatisen sätts på Lyngby gård
används en fyrradig sättare med integrerad
kupformare.
Ingvars 10 punkter för att
lyckas med potatisodlingen:
1. Använd friskt utsäde
2. Tidig sättning
10–12–15
3. Sätt i jord som har en god kondition
4. Håll en vettig växtföljd
5. Rätt sort på rätt plats
6. Viktigt med tillräcklig bevattningskapacitet
7. Genomtänkt växtskyddsstrategi
8. Se till att ha potatisen uppe till
den 1 okt på fuktig mark annars
gäller 15 oktober.
9. Potatis som ska lagras ska plockas
under torra förhållanden
10. Täck stukan noga
11

12
– Den integrerade kupformaren gör
att vi spar in den traditionella kupningen
säger Ingvar, men en nackdel med
kupformaren på sättaren är att potatisen
kan hamna onödigt djupt.
Viktigt att vattna
Bevattningen är viktig, fortsätter
Ingvar.
– Vi bevattnar intensivt var fjärde
dag och vi klarar av att bevattna mellan
35-40 ha per dygn.
– Vi plockar all potatis själva här på
gården. Alla på gården hjälps åt och
vi turas om att stå på upptagaren samt
köra följevagn, förklarar Ingvar.
– Det ska också vara roligt att plocka
potatis, det är väldigt viktigt, betonar
Lite undanskymd från allfartsvägarna, söder om Kristianstad,
ligger den vackra herrgården Lyngby Gård
Maria. Vi har bra sammanhållning
och duktiga medarbetare som vi gör
mycket tillsammans med, vilket underlättar,
säger hon.
– Men vi plockar inte potatis varje
dag under september månad, kanske
l-2 dagar i veckan. Längre fram blir det
varannan dag och då tar vi upp 100-
200 ton potatis per dag. I oktober är det
förstås arbete varje dag, fast aldrig mer
än åtta timmar och aldrig på helgerna,
påpekar Ingvar.
Bättre pris
Att vara potatisodlare är inte alltid en
dans på rosor, de stigande priserna på
insatsvarorna frestar på lönsamheten.
– Det har varit tufft lönsamhetsmäs-
sigt ett tag, men det finns inget annat
bra alternativ för oss än att odla potatis.
Men jag tror på Stärkelsen och på
personalen och styrelsen. Allt handlar
dock om föreningens möjligheter
att förädla produkterna så vi kan få ett
ännu bättre pris, menar Ingvar.
Ingvars företag har dock varit lönsamt
i alla år, men ibland har ekonomin
varit ansträngd på grund av gårdens
stora expansion.
– Vi har haft en acceptabel lönsamhet
hela tiden, men man måste ha råd med
investeringar för att kunna fortsätta att
utveckla företaget, poängterar han.
Så nu hoppas förstås Ingvar och
Maria på en bra potatisskörd även i år!

Sortprovning stärkelsesorter 2008
Jakten på nya sorter
fortsätter
Text & foto: Jürri Känno
Lyckeby Stärkelsen samarbetar
med ett tiotal växtförädlingsföretag
i Europa
och varje år läggs det ut
försöksodlingar med ca
80 sorter/kloner. En del
sorter har varit med i vår
sortprovning något år
medan andra är helt nya
för oss.
Tabell 1. Utdrag från FK-1241, medeltal av 2 försök 2008.
I Sverige används Kuras som mätarsort
eftersom Kuras odlas i störst omfattning
inte bara i Sverige utan även i
Danmark och Tyskland. I den svenska
sortprovningen läggs mycket fokus på
sorter med kräftresistens mot ras 18,
vilket framgår av diskussionen nedan.
Kommentarer om sorterna
I tabell 1 kan ni se ett utdrag ur försöket
FK-1241. Här följer en kort beskrivning
av sorterna i försöket.
Stayer är en sen sort med mycket hög
knölskörd och stärkelseskörd. Stayer
Sort Ton/ha St. % Kg st. / ha Rel. tal
Kuras 70,5 20,8 14 560 100
Stayer 70,8 22,8 15 960 110
Avarna 66,5 22,3 14 630 100
Avano 73,7 18,5 13 490 93
Magnat 59,1 23,8 13 940 96
har även gett höga skördar i flera länders
sortförsök under de senaste 4-5
åren. Utsäde av Stayer kommer att finnas
på marknaden om 2-3 år.
Avarna är också en sen sort med stärkelseskörd
i nivå med Kuras. Sorten är
resistent mot ras 18 av potatiskräfta.
Avano har enligt preliminära undersökningar
också resistens mot ras 18. Sorten
har en mycket hög knölskörd men
osäkerhet råder kring stärkelsehalten.
Magnat var under 2008 lite av en
besvikelse eftersom knölskörden inte
blev så hög som förväntat. Vi vet att
kvaliteten på utsädet som använts inte
varit den bästa. Vi avvaktar resultaten
från de närmaste åren innan vi tar
ställning till framtiden för sorten.
Utdrag från försök FK-1261
Joker och Burana är båda sena sorter
som uppvisat höga stärkelseskördar
både i våra försök såväl som i andra
länder, se tabell 2 på nästa sida.
13

14
Quadriga, Roberta och Energi är
alla medeltidiga till medelsena sorter,
som trots sin relativa tidighet ger
höga stärkelseskördar. Sjukdomsresistensen
är inte fullständigt klarlagd för
dessa sorter.
Sorten Signum
Stärkelsepotatissorten Signum odlades
på Listerlandet under 2008 eftersom
den är resistent mot ras 18 av potatiskräfta.
Signum är en fåknölig sen sort som
har en stor del av sin tillväxt i september
månad. Sorten har en mycket hög
stärkelsehalt och en bra allmän sjukdomsresistens.
Ett problem i utsädesproduktionen
är att sorten har en kort
groningsvila och den kan börja gro i
lagret om man inte kan styra temperaturen
optimalt.
I de fåtal jämförande försök vi har
haft i Sverige har Signum haft några
procent lägre stärkelseskörd än Kuras.
I Danmark har Signum ingått i sortförsök
under ett antal år. I tabell 3 visas
resultaten.
De danska försöken bekräftar våra
erfarenheter beträffande de stora skillnaderna
i knölskörd och stärkelsehalt
men som i slutänden ger i stort samma
stärkelseskörd.
Kan sen ogräsbekämpning minska
knölskörden?
Under 2008 utfördes ett första orienterande
försök där vi försökt belysa olika
sorters känslighet för en sen ogräsbekämpning,
vilket inte alltför sällan
sker i praktiken.
Med beaktande av att den sena
ogräsbehandlingen är väl tuff (0,2 kg
Sencor+20 gr Titus) så ser vi i tabell 4
att en del sorter skadas väldigt kraftigt.
Knölskörden för Magnat minskar med
13 % och Signum med 8 %. Trots att
Kuras inte visar några skadesymptom
så har även Kuras tappat 6 % i knölskörd.
Det finns därför all anledning att
varna för behandlingar i sena utvecklingsstadier
även om vi oftast inte ser
några skadesymptom.
Utsädet för sorterna har mycket olika
bakgrund och kvalitet, varför en
avkastningsjämförelse mellan sorterna
inte ger en rättvisande bild.
Tabell 2. Utdrag från FK-1261, 1 försök 2008.
Sort Ton/ha St.% Kg st./ha Rel.tal
Kuras 60,6 21,8 13 200 100
Joker 61,1 21,7 13 260 100
Quadriga 55,7 22,7 12 630 96
Roberta 53,8 24,8 13 330 101
Energi 57,0 22,3 12 700 96
Burana 59,4 23,0 13 660 103
Tabell 3. Medeltal av 6 försök i Danmark, 2003 – 2008.
Sort Ton/ha St.% Kg st./ha Rel. tal
Kuras 60,1 20,6 12 400 100
Signum 51,9 23,8 12 350 99

Tabell 4. FK5-7000, Sen ogräsbehandling i stärkelsepotatis.
Sort Ton/ha St.% Kg st./ha Rel.tal
Skador
07.04
Magnat, normal beh. 50,6 25,2 12 760 100 0 0
Magnat, sen beh. 44,1 25,4 11 200 88 40 23
Kuras, normal beh. 60,4 22,6 13 650 100 0 0
Kuras, sen behandl. 56,8 23,5 13 340 98 0 0
Signum, normal beh. 50,0 25,4 12 700 100 0 0
Skador
07.14
Signum, sen beh. 45,9 24,5 11 250 89 3 0,7
Stayer, normal beh. 61,7 23,4 14 400 100 0 0
Stayer, sen beh. 60,7 24,3 14 750 102 0,3 0
Normal beh. oavsett sort 55,7 24,2 13 790 100
Sen beh. oavsett sort 51,9 24,4 12 660 92
Odlarresan 2009
Sommaren 2009 går odlarresan till Lettland.
Vi kommer att besöka lantbruk,
utsädesföretag och stärkelsefabriken i
Aloja samt andra sevärdigheter i Lettland.
Resan äger rum vecka 30. Först till kvarn
gäller.
*Normal behandling = 20
maj, 0,4 kg Sencor + 0,5 l olja,
14 juni, Titus 30 gr.
* Sen behandling = som normal
ovan plus 24 juni Sencor
0,2 kg + Titus 20 gr.
Anmälan görs till Karl-Fredrik Olsson
på telefon: 044-286175
OBS ! Anmälan är bindande
Med hopp om en trevlig resa
Karl-Fredrik Olsson
15

16
Överliggare
– ett växande problem
i potatisodlingen
Översättning: Karl-Fredrik Olsson Foto: Anette Dam, KMC
Det är svårast att bekämpa överliggare i radodlade grödor.
De senaste årens milda
vintrar har lett till att överliggande
potatis har blivit
ett stort ogräsproblem i
efterföljande gröda. Görs
ingenting för att bekämpa
överliggarna blir problemet
större nästa år, eftersom då
gror även dotterknölarna.
Ytterliggare orsaker till att bekämpa
överliggare är att de kan föröka upp cystnematoder,
sprida virus och bladmögel.
Hur bekämpas överliggare?
Hård frost på bar mark är det bästa medlet
mot överliggare men tyvärr inträffar
det sällan nu för tiden. För att minska
antalet överliggare kan man också vara
noga vid upptagningen och försöka
minska spillet. Typiskt är att små knölar
sitter fast på stjälkrester som hamnar
på fältet. Hur många knölar som spills
beror i hög grad på sort och skördemetod.
Enligt danska uppskattningar kan
spillet variera mellan 500 och upp till
50 000 knölar per hektar.
Kommer det tillräckligt med frost
under vintern är det bra om man låter
jorden ligga oplöjd eftersom ett litet
lager med jord på knölen räcker för att
skydda den mot kyla.
Näst efter frost är Round Up det bästa
medlet mot överliggare. Round Up

De senaste årens milda vintrar har lett till att överliggande
potatis har blivit ett stort ogräsproblem i efterföljande gröda.
verkar systemiskt samt har även effekt
på dotterknölarnas grobarhet. Round
Up används på hösten i stubben efter
skörd av spannmålsgrödan. För att få
bra effekt av Round Up på överliggaren
måste den var i god tillväxt och inte
vara vissen eller angripen av bladmögel
vid spruttillfället.
Bekämpning på våren
Starane kan användas för bekämpning
av överliggare i spannmål på våren och
försommaren.
Att spruta med en hög dos Starane
på våren när blasten på överliggarna
är liten ger god effekt på blasten men
behandlingen förhindrar inte att överliggaren
skjuter nya stjälkar senare på
säsongen. Med denna strategi så kan
växten hämmas och överliggarens dotterknölar
begränsas i antal.
Överliggare som gror mellan raderna
i radodlade grödor är svåra att
bekämpa på ett effektivt sätt. I Holland
har man därför utvecklat olika typer
av maskiner som stryker Round Up på
överliggarna, som står mellan raderna
eller sticker upp över huvudgrödan.
Nackdelarna med denna metod är att
en del av huvudgrödans plantor kan
skadas samt att överliggarna kommer
upp sent på säsongen eftersom de ligger
djupt, vilket gör de svåra att komma åt.
Källa: Medlemsblad for Dansk Kartoffelproducentforening
Nr 5 oktober 2008.
Kommentarer till artikeln
Det är extra viktigt att bekämpa överliggarna
på Listerlandet där det finns
smitta av potatiskräfta. Detta beror på
att om överliggarna är av en mottaglig
sort så kan smittade knölar hittas även
om man odlar en resistent sort på fältet.
De mottagliga överliggarna kan även
föröka upp smittan i marken.
Efter skörd av spannmål är det bra
om man kan bekämpa överliggarna så
fort som möjligt för att minska antalet
dotterknölar som överliggaren sätter.
17

18
EU-regler för växtskydds-
medel berör alla
Text: Anna Melakari LRF-GRO, Pirjo Gustafsson LRF-GRO Foto: Karl-Fredrik Olsson
I början av januari röstade
EU parlamentet igenom
ett nytt ramdirektiv
för bekämpningsmedel
och en ny förordning för
växtskyddsmedel. Besluten
kommer att påverka
hela lantbruksnäringen
inom EU. Den svenska
potatisodlingen påverkas
kanske inte lika dramatiskt
av besluten som
till exempel trädgårdsnäringen.
Europaparlamentet godkände nya regler
för utsläppande av växtskyddsmedel
på marknaden den 13 januari. Dessa
regler eller förordningar betyder
att kraven kommer att skärpas angående
godkännande av växtskyddsmedel,
som företag vill släppa till marknaden.
Syftet är att garantera en hög
skyddsnivå för människors och djurs
hälsa och för miljön inom EU, man vill
även uppnå en effektivare godkännandeprocess.
Något som flitigt diskuterats inför
omröstningen av den nya förordningen
är de så kallade stupstockskriterier-
na eller ”cut-off” kriterierna. Den bakomliggande
principen är att särskilt
farliga ämnen i fortsättningen inte ska
få ingå i växtskyddsmedel oavsett dess
betydelse för produktionen. Det handlar
om ämnen som är cancerframkallande,
ämnen som ger upphov till cellförändringar,
ämnen som har negativ
effekt på djur och människors fortplantningsförmåga
eller som är hormonstörande.
Det gäller också ämnen
som bryts ner långsamt i marken eller
som kan lagras i biomassa.
Farliga ämnen byts ut
I växtskyddsförordningen förs även en
annan viktig princip fram, den så kallade
substitutionsprincipen. Det betyder
att vissa farliga ämnen ska bytas
ut om säkrare metoder finns, antingen
mot andra ämnen eller mot icke-kemiska
metoder. Dock måste de alternativa
metoderna vara betydligt säkrare och
inte orsaka betydande ekonomisk eller
praktisk nackdel.
Indelning av Europa i zoner har
varit en fråga där EU-parlamentet och
kommissionen under processens gång
har haft skilda åsikter. Till slut blev
lösningen en kompromiss där Europa
delas in i tre zoner.
Viss frihet
För användning i växthus, för behandling
efter skörd, för behandling av tomma
lagerlokaler och för behandling av
utsäde är hela Europa en zon. I princip
betyder det att ett ämne som beviljas
godkännande i ett medlemsland inom
zonen skall godtas av de övriga länderna
inom zonen. Varje medlemsland
kommer dock att ha viss frihet att ta
beslut om växtskyddsmedel med hänvisning
till nationella förhållanden.
Sverige kommer att tillhöra den norra
zonen tillsammans med de nordiska
och baltiska länderna.
Vilka preparat klarar inte de nya kriterierna?
Det kommer nu att bli en övergångsperiod
på ca 10 år då man kommer
fasa ut de särskilt farliga ämnena. Varje
verksam substans har ett datum då
det ska omprövas på EU-nivå. Om substansen
vid denna prövning inte klarar
de uppsatta kriterierna upphör godkännandet
av produkter innehållande
den aktuella substansen.
22 ämnen berörs
Växtskyddspreparat som innehåller
den verksamma substansen får då inte
längre användas. I dagsläget är det
fortfarande oklart exakt vilka ämnen
som kommer att beröras. Kemikalieinspektionen
har gjort en utvärdering
efter den tolkning som för tillfället är
rådande. Enligt utvärderingen är det
22 ämnen som berörs inom EU, men av
dessa är det endast 8 som ingår i produkter
godkända i Sverige. Några välbekanta
ämnen som används i potatisodlingen
berörs. Mancozeb som finns
i Acrobat, Electis, Ridomil Gold och
Tattoo faller för stupstockskriterierna.
Likaså tiakloprid som ingår i insekticiden
Biscaya, tepraloxydim som ingår i
Astrum och Glufosinat ammonium som

ingår i Basta. Kemikalieinspektionen
har inte utvärderat vilka ämnen som
bör bytas ut enligt substitutionsprincipen,
men enligt en engelsk utvärdering
berörs bland annat Karate och Mavrik
av denna princip. Det finns också
ämnen som inte är bedömda ännu och
som bedöms olika i olika länder.
Ramdirektiv
Ministerrådet ska nu säga ja till EU-
parlamentets förslag till nya regler. Detta
kommer att ske under våren. Därefter
kommer bilden förhoppningsvis att
klarna ytterligare.
I januari röstade Europaparlamen-
tet även igenom ett nytt ramdirektiv
om hållbar användning av bekämpningsmedel.
Målet är att minska effekterna
av bekämpningsmedelsanvändningen
och att verka för icke-kemiska
alternativ.
Förbud
Icke-kemiska metoder skall införas där
det är möjligt. Medlemsländerna måste
också införa nationella handlingsplaner
för att minska riskerna med
bekämpningsmedel. Till exempel bör
användare, distributörer och rådgivare
ha tillgång till utbildning och det
bör införas förbud och begränsning-
ar i känsliga områden. Direktivet ska
införlivas i alla EU-länder i början av
2011.
Hur blir det i Sverige?
Vi kan anta att detta direktiv för
svensk del kommer till stor del att följa
de förslag till handlingsprogram
som Jordbruksverket tillsammans med
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket
lämnade till regeringen
2008. Rapporten ”Hållbar användning
av växtskyddsmedel” - Förslag till
handlingsprogram (2008:14) finns på
SJVs hemsida.
Särskilt farliga ämnen kommer att tas bort i framtiden om
det finns hållbara alternativ.
19

20
Hälsokontrollen
& Stärkelsepotatis
Text: Tomas Sättlin Foto: iStockphoto
Beslutet är taget, nu ska det
genomföras i medlemsländerna.
Mycket klart men en del
återstår. Så kan man i skrivande
stund sammanfatta
den dagsaktuella situationen.
Ett stort beslut som
rör stärkelsepotatisproduktionen
i Europa är taget på
EU-nivå av ministerrådet.
Nu skall det genomföras i
medlemsländerna.
Beslutet som togs innebär följande:
• Frikoppling av återstående kompensationsersättning
senast 2012. Det
innebär att en medlemsstat om de så
önskar kan frikoppla tidigare.
Det skall dock tas hänsyn till att konkurrensnackdelarna
inte blir allför
stora mellan de enskilda medlemsländerna.
• Frikoppling av produktionsstödet till
nativindustrin 2012.
• Kvotsystemet försvinner 2012.
Dessutom har enskilda medlemsländer
rätt att omfördela stöd och i viss
mån behålla en del stöd kopplat till produktionen.
Alltså är det samma stödnivåer
som gäller fram till och med år
2011, om inget annat beslut fattas på
medlemsstatsnivå. Med detta anser EUkommissionen
att industrin och odlingen
får tillräcklig tid på sig för anpassning
inför kommande marknadssituation.
Förberedelser påbörjade
Detta var inget oväntat och förberedelser
för beslutet är redan påbörjade.
Från Lyckeby har vi tagit en gemensam
position med en rad andra tillverkare
i EU. Detta för att få likartad konkurrenskraft.
Kontakter pågår för fullt
med vårt jordbruksdepartement och vi
har framfört följande ståndpunkter:
• Frikoppling av kompensationsersättning
2012.
Returadress:
Lyckebystärkelsen
Sölvesborgsvägen 164-3
290 34 Fjälkinge
• Referensår skall vara 2011.
• Referens skall sättas efter kontrakterad
volym.
• Hela det frikopplade beloppet skall
omfördelas som ett tilläggsbelopp på
stödrätterna till odlare som har kontrakt
2011.
Detta är en position som flera av våra
konkurrenter också har och som nu
kommuniceras i respektive land.
Fördelarna med detta förslag är att det
är gångbart politiskt med referensår
nära frikoppling samt att det även blir
rättvist för odlarna. Det är viktigt att
man använder kontrakterad mängd
som referens istället för levererad, för
att undvika frågor om spekulation.
Vad händer efter år 2012
Vad som kommer att hända efter 2012
vet vi inte idag. Inom AAF(stärkelseindustrins
branschorganisation) har
det startats ett arbete med att plocka
fram möjliga vägar för att vår näring
skall få den uppmärksamhet som den
förtjänar.
Ekonomiskt är frikopplingen en nackdel
i det korta perspektivet men i det
längre perspektivet är det en fördel att
vara utan kvotsystem och ha en frihet
att kunna agera på egen hand utan reglering.
Man skall inte underskatta tilltron
för marknadens inflytande.