år 2011, nr.4 - Birka samfällighetsförening
år 2011, nr.4 - Birka samfällighetsförening
år 2011, nr.4 - Birka samfällighetsförening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bulletinen<br />
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 4• <strong>2011</strong><br />
Från enskild till allmän väg<br />
– hur länge ska ett ärende pågå?<br />
Reportage från<br />
REVs stora kongress<br />
1-2 okt <strong>2011</strong><br />
Läs om hur finländska före ningar<br />
själva prövar sina andelstal<br />
VÅRENS<br />
NYA KURSER<br />
– programmet<br />
klart nu!<br />
1 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
Uno har ordet<br />
I månadsskiftet sept – okt hölls REVs stämma i Örebro. Närvarande<br />
medlemmar fick både tillfälle till givande erfarenhetsutbyten med<br />
varandra, uppleva en ordentlig debatt med myndighetsföreträdare<br />
under rubriken ”Ordning och reda i samhällets hantering av den<br />
enskilda väghållningen” samt förkovran genom deltagande på första<br />
kurstillfället av den helt nya fördjupningskursen för väghållare, som<br />
REV tagit fram. För er som inte hade tillfälle vara med, ges i detta<br />
nummer en hel del både bilder och text med information om höstens<br />
händelse inom enskild väghållning; förbundsstämman i Örebro!<br />
Dagarna före stämman fick REV sin 10.000:e medlem! Förbundets<br />
tillväxttakt är fortsatt stark, vilket ju är väldigt glädjande. Stämman<br />
beslöt bl.a. att ändra förbundets verksamhetsperiod, så den nu påbörjade<br />
perioden avslutas den 31 december 2012 och därefter gäller<br />
två-<strong>år</strong>iga verksamhetsperioder som avslutas vid kalender<strong>år</strong>ets utgång.<br />
Nästa stämma g<strong>år</strong> därmed av stapeln i mars 2013.<br />
Den nya styrelsen har konstituerat sig och när detta nummer kommer<br />
ut har riktlinjerna för arbetet under verksamhetsperioden närmare<br />
lagts fast vid ett gemensamt symposium med förtroendevalda och<br />
anställd personal. En nyhet i förhållande till tidigare är att det bland<br />
de förtroendevalda utsetts fyra personer med särskilt ansvar för varsin<br />
region; Norr, Syd, Väst och Öst. De regionansvariga, som själva bor och<br />
verkar inom varsin region, kommer att bidra mycket positivt till REV:s<br />
fortsatta utveckling. De regionansvarigas arbetsuppgifter och kontaktuppgifter<br />
kommer att presenteras i nästa nummer av Bulletinen.<br />
Vintern är i antågande, förhoppningsvis är Kung Bore inte lika sträng<br />
i <strong>år</strong>, men blir det så, f<strong>år</strong> vi hoppas att ni har tillräckligt i ladorna för<br />
att kunna möta trafikanternas behov. Nu brukar ju de flesta enskilda<br />
vägars vinterväghållning vara av bättre klass än vad som gäller för det<br />
lågtrafikerade allmänna vägnätet, men de senaste <strong>år</strong>ens stränga vintrar<br />
har grävt djupa hål i väghållarnas kassor. Förvisso kom det en extra<br />
slant i v<strong>år</strong>as till de som är statsbidragsberättigade, efter bl.a. REV:s<br />
framstöt om behoven, men de flesta medlemsföreningarna har nog<br />
ändå fått höja avgifterna. REV kommer att denna verksamhetsperiod<br />
fortsätta sitt enträgna arbete med att söka påverka Regeringen och<br />
Trafikverket att reglerna för den statliga medfinansiering utformas på<br />
ett sätt som leder till en förutsägbar och rättvis fördelning av statsanslaget,<br />
liksom naturligtvis fortsätta förklara att varje satsad krona på<br />
drift och underhåll av det enskilda vägnätet ger mångdubbelt tillbaka<br />
i form av en väl fungerande infrastruktur också för det småskaliga vägnätet<br />
till förmån både för ett fungerande näringsliv och möjligheten<br />
att bo och leva i hela landet!<br />
Ett Gott Nytt 2012!<br />
Uno Jakobsson<br />
Ordförande<br />
REV Bulletinen utges av<br />
Riksförbundet Enskilda Vägar<br />
Adress: Riddargatan 35-37<br />
114 57 STOCKHOLM<br />
Telefon: 08-20 27 50<br />
Fax: 08-20 74 78<br />
E-post: kansliet@revriks.se<br />
www.revriks.se<br />
Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109<br />
REV Bulletinen utkommer med 4 nr per <strong>år</strong>.<br />
Citera gärna Bulletinen - men ange källan.<br />
Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson<br />
Produktion: Elanders Sverige AB<br />
Form och original:<br />
Anni Sundqvist/Elanders Sverige AB<br />
Annonser: Kansliet 08-20 27 50<br />
REV tar inget ansvar för annonsörernas<br />
utlovade förpliktelser m m.<br />
Kansliet har telefontid:<br />
Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 15.00<br />
Tisdagar 09.30 - 15.00<br />
Torsdagar 09.00 - 12.00<br />
Lunchstängt 12.00 - 13.00<br />
På kansliet f inns<br />
Maria Sundström, kanslichef 08-440 24 61, 076-239 68 19<br />
Leif Kronkvist, vägingenjör 08-20 27 62, 070-396 95 59<br />
Solweig Hultén, administratör 08-20 27 50<br />
Nils Blohm, lantmätare 08-20 27 64<br />
Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50<br />
Carina Pörn, administratör, ti-on, to 08-20 21 50<br />
Valda funktionärer<br />
Ordinarie:<br />
Uno Jakobsson, ordförande<br />
Jan Johansson, vice ordförande<br />
Kristina Åberg, sekreterare<br />
Christer Ångström<br />
Sture Källg<strong>år</strong>den<br />
Mikael Näslund<br />
Margareta Vikgren<br />
Suppleanter:<br />
Jan Ellström<br />
Malin Ohlsson<br />
Lars Olin<br />
Anders Lundell<br />
Revisorer:<br />
Berndt Wiklander<br />
Ulf Crona<br />
Revisorssuppleanter:<br />
Anders Gejke<br />
Claes Henkel<br />
Valberedning:<br />
Curt Carleteg, sammankallande<br />
Inger Strömberg<br />
Bengt Larsson<br />
Omslagsfoto: Bengt Allfors<br />
Foto där inget annat anges: Kansliets personal<br />
Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har<br />
som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen.<br />
Förbundet bist<strong>år</strong> medlemsorganisationerna med<br />
råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och<br />
lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och<br />
arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak<br />
med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ing<strong>år</strong> ett<br />
för väghållare heltäckande försäkringspaket.<br />
Kansliets öppettider i jul:<br />
2 Bulletinen Nr 4 • 23 dec ......................9-12<br />
27-28 dec ...............9-15<br />
29 dec ......................9-12<br />
30 dec ......................9-12<br />
2-4 jan ......................9-15<br />
5-6 jan ..................stängt<br />
<strong>2011</strong>
Innehåll<br />
VÄGHÅLLNING<br />
4 Från enskild väg till allmän<br />
24 Slitageersättning<br />
ORDNING & REDA<br />
13 Referat från REVs förbundsstämma<br />
18 REV har utsett regionansvariga<br />
LANTMÄTERI<br />
9 Omprövningsförättning<br />
11 Finlands sätt att hantera andelstal<br />
REV-NYTT<br />
17 Fördjupningskurs<br />
19 Trotjänare avtackas efter 96 <strong>år</strong>!<br />
28 Cirkelkurs/V<strong>år</strong>ens kurser<br />
29 REV i riksdagen/Avtack Maud<br />
JURIDIK<br />
20 Så gör ni med momsen<br />
22 Fråga Juristen<br />
ÖVRIGA ARTIKLAR<br />
8 Stopp för EU-pengar till omprövningsförrättning<br />
26 Besök hos Ulf Lidesjö, Gamla Köpstad sff<br />
11<br />
Andelstal i Finland<br />
20<br />
4<br />
13<br />
Referat från REVs<br />
förbundsstämma<br />
oktober <strong>2011</strong>
VÄGHÅLLNING<br />
Förändring av enskilda vägen,<br />
Hörnefors-Sörmjöle<br />
(gamla riks 13)<br />
till allmän väg.<br />
Enskilda vägen mellan Hörnefors och Sörmjöle.<br />
Här följer historien om vad som händer (eller snarare inte händer) när en enskild väg beslutas att<br />
övergå till att bli allmän. REV har vi ett flertal tillfällen kontaktats av Anders Månsson, ordförande i<br />
Bådahällans <strong>samfällighetsförening</strong>, som delgett oss sin syn, både via telefon och brevledes hur<br />
ärendet hanterats från myndigheternas sida.<br />
Detta föranledde att jag reste upp till Umeå och träffar<br />
Anders Månsson som börjar sin berättelse<br />
med en fråga, var vill du jag skall börja?<br />
Låt oss börja från början, eller i var fall<br />
till 1969 då dåvarande riksväg 13 blev enskild.<br />
Ett förmodligen rimligt beslut då<br />
den nya E4 hade tagits i bruk och dåvarande<br />
allmänna väg inte behövdes för den<br />
allmänna samfärdseln. Som tack för att de<br />
boende tog över vägen bjöd Vägverket på<br />
en hyvling av vägen! Därefter tog Bådahällan<br />
sff och Bovikens sff över väghållare<br />
ansvaret efter lagakraftvunnen lantmäteriförrättning.<br />
Eftersom trafiksituationen i dag inte ser likadan ut som<br />
Trafiksituationen<br />
idag ser inte<br />
ut som för drygt<br />
40 <strong>år</strong> sedan!<br />
för drygt 40 <strong>år</strong> sedan tillskrev föreningarna Vägverket i juni<br />
2003 och hemställde att berörd vägsträcka borde omprövas<br />
till att bli allmän. Som skäl till detta anfördes bland annat<br />
den markant ökade fordonstrafiken. Det<br />
uppsatta mittskiljeräcket på intilliggande<br />
E4 hade fått till följd att framför allt den<br />
tunga långsamgående trafiken snarare använde<br />
den enskilda vägen i allt större om<br />
fattning. Dels ökade krav på standard och<br />
krav på underhåll i fråga om frekvensen på<br />
snöröjning och sandning vintertid. Detta<br />
medförde också ett ökat ansvar för styrelsen<br />
att vägstandarden för skolskjutsar andra kommunala<br />
servicefordon var tillräckligt bra. Kostnaderna för fören-<br />
4 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
ingarna stod inte i proportion till det statliga<br />
bidraget varför väghållningen blev allt väsentligt kostsamt<br />
för föreningarna.<br />
LÅNG VÄNTAN<br />
I de fall man som enskild väghållare eller som enkel medborgare<br />
skriver ett brev till en myndighet förväntar man<br />
sig naturligtvis ett svar. Inte nödvändigtvis med vändande<br />
post, men i vart fall så skall man inte behöva vänta på svar i<br />
flera <strong>år</strong>. Efter att ärendet legat några <strong>år</strong>, beslutade Vägverket<br />
att överlämna ärendet i september 2005 till Länsstyrelsen<br />
i Västerbotten. Åren g<strong>år</strong> och i mars 2009 tillstyrker Länsstyrelsen<br />
i Västerbotten att vägen överförs till allmän med<br />
vissa förbehåll, bland annat att en överföring förutsätter<br />
att det är möjligt att finna en lösning för att möjliggöra de<br />
standardhöjande åtgärder som krävs för att vägen ska få en<br />
acceptabel standard som allmän väg. Mot bakgrund av att<br />
länsstyrelsen har tillstyrkt en förändring till allmän väg, mel-<br />
VÄGHÅLLNING<br />
lan Hörnefors och Sörmjöle samt att ombyggnadsarbetena,<br />
enligt Vägverkets mening f<strong>år</strong> anses betydande, ansåg verket,<br />
med hänsyn till bestämmelserna i 40§ vägkungörelsen, att<br />
verket inte är behörig att pröva frågan om förändring av den<br />
enskilda vägen. Ärendet överlämnades därför till länsstyrelsen<br />
för fortsatt handläggning.<br />
Av intresse är att Länsstyrelsen i sitt yttrande till Vägverket<br />
i januari 2009 skrivit följande:<br />
Frågan om att förändra aktuell väg från enskild till allmän<br />
var föremål för utredning följt av sedvanligt remissförfarande<br />
redan 2005. Samtliga remissinstanser, inklusive länsstyrelsen<br />
var dock positiva till att överföra vägen till det allmänna. Vägverket<br />
Region Norr överlämnade i slutet av 2005 handlingarna<br />
i ärendet till Vägverkets huvudkontor för prövning. Därefter har<br />
inget hänt med ärendet förrän i slutet av 2008.<br />
Nu skulle det visa sig att Vägverket önskade få frågan<br />
prövad gällande två vägdelar längs berörd väg, sålunda vägdelarna<br />
var för sig. Vad nu detta spelade för roll? Länsstyrelsen<br />
ansåg att vägdelarna naturligtvis hade ett så kallat<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 5
VÄGHÅLLNING<br />
Bådahällans sff ordförande Anders Månsson.<br />
funktionellt samband och naturligtvis ses som en helhet<br />
och inte var för sig. Vidare var länsstyrelsen kritisk till hur<br />
handläggningen i ärendet gått till, vilket man naturligtvis<br />
kan instämma i. Närmare fyra <strong>år</strong> efter att frågan remitteras<br />
och skickats till Vägverkets huvudkontor ställer man i stor<br />
sett samma fråga igen. Vägverket hade inte gjort någon ny<br />
kartläggning av hur tillexempel trafiken och antalet boende<br />
längs vägen utvecklats under dessa <strong>år</strong>. Detta skall ses mot<br />
bakgrunden att vägen redan 2005 uppfyllde kriterierna för<br />
trafik samt antal boende för allmän väg.<br />
Länsstyrelsen ansåg att en överföring<br />
förutsätter att det är möjligt att finna en lösning<br />
för att möjliggöra de standardhöjande<br />
åtgärder som krävs för att vägen skall få en<br />
acceptabel standard.<br />
Vad innebär nu detta rent konkret? Jo, för<br />
att vägen skall kunna uppgraderas så krävs det<br />
naturligtvis medel, det vanliga är att staten tar<br />
denna kostnad, men här förefaller det som staten<br />
föresl<strong>år</strong> att det skall samfinansieras på något<br />
sätt. Är det rimligt kan man fråga sig? Skall ett<br />
fåtal boende vara med och betala<br />
för en blivande allmän väg?<br />
Värt att nämna är att är att under<br />
den tid som gått från första<br />
inlagan till Vägverket och fram till<br />
2009 så har föreningarnas representanter<br />
inte precis legat på latsidan<br />
när det gäller kontakter med<br />
Vägverket, det har skrivits, ringts,<br />
ett otal gånger som ni säkert förstått<br />
vi det här laget.<br />
I länsstyrelsebeslutet om att vägen<br />
kan förändras till allmän, föreskriver<br />
man att Trafikverket ska ta fram underlag<br />
och upprätta erforderliga handlingar<br />
för genomförandet av ombyggnadsarbetena så<br />
att vägen kommer att uppfylla aktuell standard för allmän<br />
väg. Här visar det sig att Trafikverket inte direkt kastar sig<br />
på uppgiften. Nej, inget händer så Anders Månsson som är<br />
en driftig man tar själv fram ett underlag för ombyggnad.<br />
Man kan lugnt säga att Anders kan sin sak, han har i hela<br />
sitt verksamma liv ägnat sig åt entreprenad arbeten både på<br />
privata och statliga sidan. Här kommer sålunda föreningen<br />
och visar upp ett förslag som mycket väl kan duga som underlag<br />
för arbetena, men Trafikverkets handläggare rynkar<br />
mest på näsan och ställer det ena nya kravet efter det andra.<br />
Till saken hör att de båda föreningarnas medlemmar är<br />
angelägna om att förändringen kommer till stånd. Bådahällans<br />
sff jobbar fram en åtgärdsplan med underliggande<br />
projektering och färdigförhandlad offert. De är beredda att<br />
utifrån egen kassa skjuta till ett ganska så avsevärt belopp<br />
nämligen 0,5 Mkr. Därtill en finansieringsplan där Trafikverket<br />
satsar 1,05 Mkr och Föreningen 0,5 Mkr samt<br />
Umeå kommunen 0,4 Mkr. Detta under förutsättning att<br />
vägen överg<strong>år</strong> till bli allmän väg.<br />
Avgrävd och avstängd väg.<br />
PROJEKTET FALLER<br />
Bovikens sff tar <strong>år</strong>sstämmobeslut på att inte finansiera<br />
iståndsättningsarbeten på deras befintliga<br />
väg. De grundar sitt beslut på att de anser<br />
att väg delen har en normal standard likt<br />
andra allmänna vägar. Efter det beslutet<br />
faller hela projektet om att nå en uppgörelse<br />
med Trafikverket vilket leder till<br />
att vägen helt sonika grävs av.<br />
En allmän reflektion från REV är om<br />
det är rimligt att om en enskild väg skall<br />
förändras till allmän, skall då upprustningen<br />
bekostas av de boende längs<br />
vägen? Det är inte de boende längs<br />
vägen som st<strong>år</strong> för den förändrade trafiksituationen<br />
som föranleder att vägen<br />
skall bli allmän. Spontant kan man tycka<br />
att Trafikverket borde stå för alla kostnader<br />
som förändringen kräver. Så vitt REV erfar<br />
från välunderrättad källa, är det så<br />
att normalt tar Trafikverket denna<br />
6 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
kostnad rätt av. Nu ville de boende skynda på förändringen<br />
och ställde naturligtvis upp på beslutet men inte hur långt<br />
som helst och i synnerhet inte när man från Trafikverket<br />
bara ökar kraven mer och mer.<br />
Till saken hör att pengar från den lilla pott som g<strong>år</strong> till<br />
regionens enskilda vägar skulle användas för att rusta den<br />
blivande allmänna vägen vilket kan synas en smula förvirrande.<br />
Dessa pengar är öronmärkta till enskild väghållning<br />
inte till allmänna vägar.<br />
Föreningen grävde resolut av vägen i augusti i <strong>år</strong> inför<br />
ett stort massmedialt pressuppbåd där till och med riks TV<br />
fanns på plats. Nu var måttet rågat säger Anders Månsson<br />
då ingen hände från Trafikverkets sida ledsnade vi på att<br />
Trafikverket inte kom till skott trots idogt arbete från framförallt<br />
Anders Månsson i Bådahällans sff.<br />
Trafikverket skriver i sitt yttrande daterat <strong>2011</strong>-09-09 att<br />
parterna misslyckats med att uppfylla kravet i beslutet. Bådahällans<br />
sff anser dock att de försökt hjälpa till så gott de<br />
kunnat men att inget hänt från Trafikverkets sida mer än att<br />
en besiktning av vägen skett.<br />
Var ligger frågan i dag? Har beslutet tagits tillbaka om att<br />
förändra vägen till allmän kan man fråga sig?<br />
Enligt de uppgifter vi fått av Trafikverket äger länsstyrelsen<br />
fortfarande frågan. Region Västerbotten som sitter på<br />
pengarna för den så kallade länsplanen kan kanske komma<br />
att omprioritera planen så att pengar snabbare kan komma<br />
till förfogande. Här ombeds föreningarna stöta på. Var det<br />
inte så att beslutet var taget och följaktligen torde genomföras<br />
genom Trafikverkets försorg. Det hela förefaller en<br />
smula rörigt, milt sagt.<br />
VÄGHÅLLNING<br />
Det påg<strong>år</strong> som bekant ett projekt i Trafikverkets regi som<br />
handlar om rätt avgränsat vägnät. Sålunda vilka vägar skall<br />
vara statliga/kommunala och enskilda. Projektet har representanter<br />
från bland annat SKL och REV. Vi följer detta<br />
projekt med spänning. Jag kan inte helt utesluta tanken att<br />
Trafikverket kommer att hantera kommande förändringsärenden<br />
på samma sätt som uppe i Umeå. Jag hoppas innerligt<br />
att jag har fel.<br />
VAd sÄGER LAGEN?<br />
Förändring av enskild väg till allmän regleras utifrån<br />
Väglag (1971:948)<br />
Text: Leif Kronkvist<br />
21§ Enskild väg f<strong>år</strong> förändras till allmän, om vägen behövs för<br />
allmän samfärdsel eller annars är av synnerlig betydelse<br />
för det allmänna.<br />
22§ Fråga om förändring av enskild väg till allmän prövas av<br />
Trafikverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Trafikverket<br />
och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan<br />
till regeringen för prövning. Regeringen kan förordna<br />
att frågan om förändring av enskild väg till allmän i vissa<br />
fall skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2010:92)<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 7
LANTMÄTERI<br />
Vart tog EU- pengarna till<br />
omprövningsförrättningar<br />
vägen?<br />
Hallå där Niclas Purfürst (Avdelningschef, Jordbruksverket).<br />
Varför kan enskilda väghållare inte<br />
längre söka bidrag för omprövningsförrättningar<br />
från EU:s Landsbygdsprogram?<br />
Tidigt en morgon i slutet av oktober f<strong>år</strong> jag per telefon<br />
tag i Niclas, som tar sig tid att förklara situationen: Den<br />
medfinansiering som EU gör inom ramen för Landsbygdsprogrammet<br />
har bl.a. som mål att ge positiva effekter på<br />
sysselsättningen. På grund av att det både funnits ett svagt<br />
nyttjande av anslagna medel inom programmet och då vissa<br />
genomförda delar ej, enligt regeringens särskilda utredare,<br />
kunnat visa önskade effekter på sysselsättningen, är förändringar<br />
i det existerande programmet på gång att beslutas.<br />
Dock är beslutsgången något krånglig, först skall den<br />
Övervakningskommitté, som Sverige förbundit sig till EU<br />
att ha, bestående av representanter från myndigheter<br />
och vissa organisationer, bl.a. Lrf, yttra sig över<br />
Regeringens förslag att stänga vissa delar av<br />
programmet till förmån för andra satsningar.<br />
Regeringen vill att medel skall satsas i<br />
större utsträckning på bredbandsutbyggnad<br />
i glesbygd och att stöd också skall<br />
ges till ”djurvälfärd” för grisar, varpå andra<br />
delar av det existerande programmet<br />
skall tas bort, vilket drabbar bl.a. infrastrukturåtgärder<br />
och därmed medfinansieringen av<br />
omprövningsförrättningar. Om kommittén inte har några<br />
invändningar mot Regeringens intentioner om ändringar,<br />
kommer frågan att därefter avgöras av EU-kommissionen.<br />
De väghållare som redan erhållit<br />
besked om att medel kommer utgå<br />
för medfinansiering av omprövningsförrättning<br />
kommer få beslutade<br />
medel, däremot så är dörren nu<br />
stängd för nya ansökningar.<br />
Men, nästa landsbygdsprogram,<br />
2014-2020, kommer det finnas medel<br />
för omprövningsförrättningar till<br />
enskilda väghållare i detta? Niclas<br />
Niclas Purfürst, avd.chef jordbruksverket.<br />
besked är att denna fråga ännu inte är<br />
avgjord. Just nu tar Jordbruksverket fram<br />
ett s.k. tekniskt underlag för den vidare beredningen.<br />
När verket levererat sitt underlag till<br />
Regeringen i maj 2012, vidtar arbetet inom regeringen<br />
med att besluta om förutsättningarna för hur EU:s medfinansiering<br />
kommer se ut under nästa period. Till ”syvende<br />
och sidst” är det politiska överväganden om vilka projekt<br />
som ger bäst måluppfyllelse som kommer att få tillgång att<br />
ansöka om anslag från programmet.<br />
Efter samtalet med Niclas kan jag bara konstatera att REV<br />
nu har ett arbete framför sig att övertyga både Jordbruksverket<br />
och Regeringen om att medfinansiering av omprövningsförrättningar<br />
är mycket väl använda skattemedel, som<br />
leder till en fungerande infrastruktur och därmed ger bättre<br />
förutsättningar för en levande landsbygd. Redan i höst avser<br />
REV att inge sin första skrivelse i frågan till Jordbruksverket!<br />
Text Uno Jakobsson<br />
8 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
Omprövningsförrättning,<br />
slutrapport.<br />
BAKGRUNd<br />
Under det gångna <strong>år</strong>et har REV och Lantmäteriet arbetat<br />
med ett projekt för att se hur omprövningsförrättningar kan<br />
genomföras på ett enklare sätt om föreningen själv bidrar<br />
med underlagsmaterial och hjälper lantmätaren med vissa<br />
moment i förrättningen. Syftet är att sänka kostnaden för<br />
förrättningen, så att fler föreningar väljer att ompröva sina<br />
gemensamhetsanläggningar när det behövs, och medan<br />
medlemmarna är överens. Den vanligaste orsaken till att<br />
anläggningsbeslutet behöver omprövas är att andelstalen<br />
inte längre stämmer överens med hur delägarna använder<br />
vägen numera.<br />
Vi har dels listat förenklingsidéer för Lantmäteriet och<br />
dels tittat på hur en omprövningsförrättning kan te sig ur<br />
LANTMÄTERI<br />
föreningens synvinkel. Om föreningen kan leverera de<br />
grunddata som behövs och initialt få en bra dialog med den<br />
lantmätare som ska göra förrättningen är mycket vunnet. Då<br />
kan en tidplan göras över de moment som förening respektive<br />
lantmätaren ska hålla i för att få låg tidsåtgång och därmed<br />
låg förrättningskostnad. Det dokument vi tagit fram är uppdelat<br />
i 4 avsnitt samt en bilaga hur ett anläggningsbeslut för<br />
väg normalt är utformat.<br />
INFöR EN LANTMÄTERIFöRRÄTTNING<br />
Den första avdelningen i dokumentet är en checklista över<br />
vad föreningen bör fundera över och vilka uppgifter som<br />
bör tas fram inför ansökan om lantmäteriförrättning oavsett<br />
vilket typ av omprövning det gäller.<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 9
LANTMÄTERI<br />
ARBETsGÅNG, OMPRöVNING AV<br />
GEMENsAMhETsANLÄGGNING MEd 5-cA20<br />
dELÄGARE<br />
Här skissar vi på en arbetsgång när det är sannolikt att alla<br />
delägarna kommer överens om de åtgärder som ska göras.<br />
Tanken är att delägarna pratar ihop sig vad gäller checklistan<br />
ovan och utser någon eller några som tar kontakt<br />
med lantmätaren. Hos lantmätaren utarbetas anläggningsbeslutet<br />
med andelstalsförteckning i lantmätarens handläggningssystem.<br />
Lantmätaren skriver ut en ansökan om<br />
förrättningen där förslaget till anläggningsbeslut biläggs.<br />
Samtliga berörda fastighetsägare tas in i ansökan. Föreningen<br />
ombesörjer att ansökan undertecknas av samtliga<br />
berörda fastighetsägare varefter förrättningen kan avslutas<br />
utan sammanträde.<br />
ARBETsGÅNG, OMPRöVNING cA 20-cA 150<br />
dELÄGARE ELLER FLER<br />
När det är så många delägare är det ingen idé att försöka<br />
få en gemensam ansökan. Däremot bör<br />
stämman ansöka om förrättningen och<br />
då också ta upp ett antal av frågorna på<br />
checklistan ovan till diskussion för att få<br />
en så bra grund som möjligt för anläggningsbeslutet.<br />
Arbetsgrupp som utsetts av<br />
stämman utarbetar anläggningsbeslutet<br />
med andelstalsförteckning tillsammans<br />
med lantmätaren i lantmätarens handläggningssystem.<br />
Förslaget kan förankras på<br />
en extra stämma för att få medlemmarnas<br />
synpunkter innan lantmätaren kallar till<br />
förrättningssammanträde. På detta sätt kan tvistefrågor<br />
beredas en omgång innan förrättningssammanträdet och<br />
lantmätaren kan få ett bra underlag för beslut som gör att<br />
det normalt räcker med detta sammanträde.<br />
ARBETsGÅNG, IdEELL FöRENING ÄNdRAs<br />
TILL GEMENsAMhETsANLÄGGNING Och<br />
sAMFÄLLIGhETsFöRENING.<br />
När det inte finns någon tidigare förrättning och således<br />
inte heller någon <strong>samfällighetsförening</strong> är det flera moment<br />
som tillkommer, till exempel måste marken där vägen ligger<br />
upplåtas och beslut tas om eventuell ersättning till markägaren.<br />
Vidare måste en <strong>samfällighetsförening</strong> bildas genom<br />
att stadgar antas och att föreningen registreras i <strong>samfällighetsförening</strong>sregistret.<br />
Detta innebär att man alltid måste<br />
ha ett sammanträde i dessa fall.<br />
PROJEKTETs FORTsÄTTANdE<br />
Det framtagna dokumentet kommer att läggas på REV:s<br />
hemsida och Lantmäteriet kommer att sprida det på lämpligt<br />
sätt inom förrättningsorganisationen. Det är viktigt att<br />
Lantmäteriet beslutar att dokumentet visar på ett lämpligt<br />
sätt att arbeta med omprövningsförrättningar. Föreningarna<br />
När det<br />
gäller ett förutsägbart<br />
ärende,<br />
borde fast pris<br />
alltid ges!<br />
som använder dokumentet bör ta med sig detta till lantmätaren<br />
och gå igenom det förarbete som föreningen gjort<br />
och lyssna om dokumentets arbetssätt kan användas vid<br />
det aktuella ärendet. På detta sätt kommer dokumentets<br />
arbetsupplägg att spridas inom lantmätark<strong>år</strong>en.<br />
FöRRÄTTNINGsKOsTNAdER<br />
Förrättningskostnaderna tas ut som timersättning för den<br />
tid lantmätaren lägger ner på förrättningen. Med ett bra<br />
förarbete enligt ovan borde denna tid kunna förkortas väsentligt.<br />
Lantmätaren borde kunna ge ett fast pris i samband<br />
med det inledande mötet. Samtidigt är det ju så att<br />
det inte alltid är lämpligt med fast pris, till exempel när<br />
det är stor osäkerhet vilken tid ärendet kommer att ta (blir<br />
det tvistigt med många telefonsamtal till lantmätaren). I<br />
sådana fall måste ju lantmätaren ta med denna osäkerhet<br />
i beräkningen av fast pris. Numera är ju möjligheten till<br />
EU-stöd ur glesbygdsprogrammet för förrättningskostnader<br />
borta, vilket innebär att det inte behövs göras någon<br />
kostnadsuppskattning av den anledningen.<br />
När det gäller ett förutsägbart ärende,<br />
som t.ex. registrering av styrelsens beslut<br />
om ändrat andelstal, borde däremot fast<br />
pris alltid ges. REV arbetar för att Lantmäteriet<br />
inför ett generellt, lågt, fast pris<br />
för dessa åtgärder, så föreningarna inte<br />
drar sig för att registrera dessa. Lagen<br />
föreskriver ju att det är styrelsen som ansvarar<br />
för beslutet och att Lantmäteriet<br />
endast registrerar det i fastighetsregistret.<br />
Generellt fast pris borde även gälla för godkännande<br />
och registrering av överenskommelse om ändrat<br />
andelstal enligt 43§ anläggningslagen.<br />
UPPFöLJNING<br />
Givetvis är vi på REV väldigt intresserade av hur detta g<strong>år</strong>.<br />
Kommer det att bli många fler omprövningar i framtiden?<br />
Hur kommer förrättningslantmätarna att uppfatta det nya<br />
arbetssättet och hur kommer det att fungera för föreningarna?<br />
Det kommer säkert uppföljning på detta här i Bulletinen<br />
när vi har svaren på dessa frågor.<br />
Text Nils Blohm<br />
10 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
Skulle <strong>samfällighetsförening</strong>arna<br />
själva kunna ompröva<br />
sina andelstal?<br />
I Finland kan föreningarna det.<br />
BAKGRUNd<br />
Anläggningslagen har nu funnits i<br />
ca 35 <strong>år</strong>. De vägföreningar som<br />
bildades dessförinnan fungerar<br />
i dag som <strong>samfällighetsförening</strong>ar<br />
och anläggningslagens<br />
regler<br />
gäller för att ompröva<br />
andelstalen i dessa.<br />
Trots att dessa vägföreningar<br />
är mellan<br />
35 och 70 <strong>år</strong> gamla, och<br />
således borde ha helt inaktuella<br />
andelstal, är det<br />
endast ca 11 % av dessa som<br />
omprövats. Detta tyder på att<br />
den metod som lagstiftaren valt för<br />
omprövning av andelstal i anläggningslagen<br />
inte fungerar tillfredställande. Det vi hör från<br />
många föreningar är att ni beslutar om egna andelstal i stället<br />
för de som angavs i den ursprungliga lantmäteriförrättningen<br />
för att föreningen ska fungera. Samtidigt är ni medvetna om<br />
Mikael Still Anders Wikholm Nils Blohm<br />
LANTMÄTERI<br />
att andelstalen bara kan användas så<br />
länge inte någon medlem protesterar<br />
eller vägrar att betala <strong>år</strong>savgiften.<br />
REV verkar för att få ner kostnaderna<br />
för omprövningsförrättningar<br />
och har tillsammans med Lantmäteriet<br />
tagit fram exempel på hur<br />
sådana förrättningar kan göras när<br />
föreningarna bist<strong>år</strong> lantmätaren så<br />
långt möjligt i förrättningsarbetet,<br />
se artikel om detta i annan del av<br />
tidningen. Vi tror att med dessa<br />
handläggningsmodeller kan kostnaderna<br />
sänkas för omprövningsförrättningar.<br />
Detta borde innebära att fler<br />
föreningar söker omprövning av sina<br />
gemensamhetsanläggningar.<br />
Den stora frågan är dock hur vi<br />
ska få de återstående 15-20 000 föreningarna<br />
med otidsenliga andelstal<br />
att ompröva sina gemensamhetsanläggningar och få aktuella<br />
andelstal? Om alla föreningar skulle ansöka om förrättning<br />
så skulle det behövas i storleksordningen 400 lantmätare<br />
som arbetar i 10 <strong>år</strong> för att ompröva dessa. Man inser lätt att<br />
resurserna inte finns, och kommer inte att finnas i framtiden<br />
heller.<br />
Det är således hög tid att börja fundera på hur alla vägföreningar<br />
ska få legala andelstal så att föreningarna kan<br />
använda det stora lagpaket som är framtaget för att administrationen<br />
av v<strong>år</strong>a enskilda vägar ska fungera på ett bra sätt.<br />
FINLANdsBEsöK<br />
REV fick tips om att andelstalen<br />
ändras på ett helt annat sätt i<br />
Finland. Där är det stämman<br />
som beslutar om ändring<br />
av andelstalen. Maria<br />
Sundström och undertecknad<br />
besökte därför<br />
Ekenäs i Finland<br />
och fick där ett intressant<br />
studiebesök. Vi<br />
träffade Anders Wikholm<br />
som samordnat dagen.<br />
Under förmiddagen<br />
träffade vi lantmätare Mikael<br />
Still från Södra Finlands<br />
lantmäteribyrå som berättade om<br />
den finska modellen och under eftermiddagen<br />
träffade vi skogsbruksingenjör Carl-Johan<br />
Jansson från Gatunämnden i Raseborgs stad (Ekenäs inkorporerad<br />
där) och Verner Orre som är ordförande i Samhällstekniska<br />
nämndens vägsektion. De berättade hur det<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 11
LANTMÄTERI<br />
fungerade i deras kommun.<br />
Vi hann även med en rundtur i Ekenäs och ett besök på<br />
en föreningsväg som slingrade sig vackert förbi en nybyggd<br />
golfbana i utkanten av Ekenäs. V<strong>år</strong> guide, Anders Wikholm,<br />
som är engagerad i föreningen, berättade om den upprustning<br />
och standardhöjning av vägen som var förestående för<br />
att klara trafiken fram till golfbanan på ett bra sätt. Föreningen<br />
avsåg att finansieringen av upprustningen skulle klaras<br />
genom avtal med golfklubben och genom utdebitering från<br />
medlemmarna. Någon omprövning av lantmäteriförrättningen<br />
var inte akteuell.<br />
FINLANdsMOdELLEN<br />
Finland och Sverige har snarlik lagstiftning inom fastighetsbildningsområdet<br />
eftersom vi har en gemensam historia. På<br />
några punkter skiljer sig dock lagstiftningen och en av dessa<br />
är hur ändring av andelstalen i en vägförening g<strong>år</strong> till. En vägförening<br />
bildas normalt på samma sätt som i Sverige genom<br />
en lantmäteriförrättning. Där bestäms vägens sträckning<br />
och standard samt vilka fastigheter som ska ha del i vägens<br />
utförande och drift. I Finland har man inga stadgar utan lagen<br />
om förvaltning av samfälligheter ger tillräcklig ledning.<br />
Föreningen antecknas i fastighetsregistret på varje berörd<br />
fastighet. Däremot registreras<br />
inte andelstal<br />
för utförande och drift.<br />
Tanken är att föreningarna<br />
själva ska besluta<br />
om dessa och ompröva<br />
dem när behov uppst<strong>år</strong><br />
och minst var 4:e <strong>år</strong>.<br />
Inför varje <strong>år</strong>sstämma<br />
ska styrelsen utarbeta<br />
Mikael Still, Lantmäteriet Finland<br />
förslag till ”ändring eller<br />
ny fördelning” av<br />
andelstal och brukningsavgifter som sedan ska fastställas<br />
av stämman. Brukningsavgifter används framför allt för<br />
skogsfastigheter som betalar avgift för det virke som körs ut<br />
i stället för att ha skogstransporterna inräknade i andelstalet.<br />
Styrelsen ska vidare utarbeta debiteringslängd som utvisar<br />
den vägavgift som svarar mot andelstalet för respektive fastighet.<br />
Debiteringslängden har i övrigt samma uppgifter som<br />
v<strong>år</strong>a debiteringslängder.<br />
När stämman har beslutat om andelstal har delägare som<br />
är missnöjd med andelstalet möjlighet att inom 30 dagar<br />
”föra ärendet till vägnämnden för avgörande”. Vägnämnd<br />
finns inom varje kommun.<br />
hUR FUNGERAR FINLANdsMOdELLEN?<br />
Av det vi hörde så fungerar det bra med att låta föreningarna<br />
själva besluta om andelstal. Antalet överklaganden var<br />
inte särskilt stor. En snabbenkät med svar från 39 kommuner<br />
med totalt ca 10 000 föreningar gav vid handen att<br />
200 överklagningar inkommit de senaste 2 <strong>år</strong>en. Skulle<br />
det översättas till Sveriges ca 40 000 vägföreningar skulle<br />
det kunna bli ca 400 överklagningar per <strong>år</strong>. I de kommunala<br />
vägnämnderna tas ärendena snabbt och om man är<br />
missnöjd med vägnämndens beslut finns det möjlighet<br />
att överklaga till jorddomstol och vidare till högre rätt.<br />
Det som fungerar mindre bra är bristen på kompetensen<br />
inom de många små kommunerna som sällan har ett vägärende<br />
att behandla.<br />
VAd hÄNdER I sVERIGE<br />
REV kommer att arbeta vidare för att en ändring av anläggningslagen<br />
kommer till stånd som förenklar föreningarnas<br />
Carl-Johan Jansson, Verner Orre<br />
möjligheter att anpassa andelstalen i de förvaltade gemensamhetsanläggningarna<br />
till rådande förhållanden. Särskilt<br />
nedanstående punkter bör studeras.<br />
• Kan föreningsstyrelse bereda och stämma besluta om<br />
ändrade andelstal i gemensamhetsanläggning som föreningen<br />
förvaltar.<br />
• Kan ett sådant beslut överprövas hos Lantmäteriet som<br />
i så fall enbart prövar den missnöjdes andelstal.<br />
• Kan stämmans beslut om andelstal och debiteringslängd<br />
verkställas trots att någon begärt att det ska överprövas,<br />
varvid debiteringen korrigeras om överprövningen medfört<br />
förändring av andelstalet.<br />
• Vad ska en överprövning kosta och hur bör kostnaden<br />
fördelas.<br />
• Kan stämma fatta beslut om ny medlem när överenskommelse<br />
om detta träffars mellan förening och fastighetsägare<br />
(43§ överenskommelse).<br />
• Ska andelstalen vara registrerade i fastighetsregistret eller<br />
räcker det med att aktuella andelstal finns hos föreningen.<br />
Lantmäteriet har föreslagit att ett examensarbete startar<br />
där för- och nackdelar beskrivs med den finska<br />
modellen jämfört med den svenska. Även översiktliga<br />
förslag till lagändringar skulle kunna ingå i arbetet.<br />
REV anser att det är ett bra initiativ och kommer att stödja<br />
detta arbete med v<strong>år</strong>an kunskap om hur föreningarna arbetar<br />
i dag.<br />
Text Nils Blohm<br />
12 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
REVs kongresshelg<br />
REVs kongress med förbundsstämma hölls den 1-2 oktober i Örebro. Temat på<br />
kongressen var Ordning och reda och REV ville ställa frågan på sin spets. Hur<br />
ska vi få ordning och reda i samhällets hantering av de enskilda vägarna?<br />
Lördagen startade med mingel bland utställarna<br />
som visade upp sina produkter. Alla<br />
utställningsmontrar var välbesökta och medlemmarna<br />
såg till att bolla sina frågor och få<br />
tips från experterna.<br />
Ett nytt och oprövat kort presenterades – en<br />
öppen frågestund, Speakers Corner. Där kunde<br />
man ställa frågor direkt till REVs experter inom<br />
områdena lantmäteri, juridik, vägteknik och<br />
försäkring. Många medlemmar hade förberett<br />
frågor, andra kom på frågor efter hand. En del<br />
ville helt enkelt berätta hur de hade löst vissa<br />
problem i sin förening. Frågestunden uppfattades<br />
som något mycket positivt och kanske<br />
kommer igen på nästa förbundsstämma.<br />
Örebros landshövding, Rose-Marie Frebran,<br />
hälsade REV och alla medlemmar varmt välkomna<br />
och uttryckte sin tillfredsställelse med<br />
att REV förlagt sin stämma till Örebro. Hon var<br />
påläst inför helgen och konstaterade förvånat<br />
att den imponerande totala väglängden av de<br />
enskilda vägarna uppgick till 43 000 mil – 10-<br />
11 gånger runt ekvatorn. Det ger verkligen en<br />
positiv bild av Sverige, människors förmåga att<br />
samarbeta och att hålla landsbygden levande,<br />
även om den är glest befolkad.<br />
Hon vet att REVs medlemmar har känt sig<br />
styvmoderligt behandlade av politiker och<br />
myndigheter. Därför vill hon understryka att<br />
den levande landsbygden, som vi är så stolta<br />
över när vi pratar om landsbygd, jordbrukspolitik,<br />
natur v<strong>år</strong>d och klimatarbete, inte skulle<br />
vara så levande om det inte fanns välskötta och<br />
fungerande enskilda vägar.<br />
Länsstyrelsen vill värna om landsbygdsutvecklingen<br />
genom olika insatser som finansieras<br />
av de EU-stödda projekten. Örebro<br />
Länsstyrelse har startat upp ett nytt projekt<br />
– ”One stop shop” som innebär att myndigheter<br />
och organisationer tillsammans åker ut<br />
på landsbygden och erbjuder lokala företag<br />
stöd så som coaching, rekryteringshjälp, skatterådgivning<br />
och finansiering. Ytterligare en<br />
lyckad landsbygdsutveckling är en lokal samverkan<br />
kring fiberoptiken. Städerna har i dag<br />
tillgång till mycket snabba fiberlösningar men<br />
på landsbygden är det bara 3% som har den<br />
snabba fiberoptiken. Örebro länsstyrelse har<br />
hittat en aktör som kan ställa upp på att lägga<br />
fiberoptik även på landsbygden i mindre orter,<br />
vilket inte hade skett om man inte tyckt att<br />
landsbygden är viktig.<br />
Rose-Marie Frebran avslutar med att det<br />
finns en röd tråd i svensk politik: landsbygden<br />
är viktig – lika viktig för Sverige som de tätbebyggda<br />
områdena.<br />
Hon avslutade med att önska<br />
de enskilda väghållarna en positiv<br />
utveckling och förklarade<br />
kongressen öppnad.<br />
ORdNING & REdA TEMA<br />
Rose-Marie Frebran<br />
1-2<br />
oktober<br />
Bulletinen Nr 4 • Bulletinen Nr 1 <strong>2011</strong> 13<br />
• <strong>2011</strong> 13
TEMA ORdNING & REdA<br />
Enighet om behov av<br />
ORdNING OCH REdA<br />
vid REVs kongress!<br />
Birgit Allfors, Carina Pörn och Sture<br />
Källg<strong>år</strong>den förbereder det sista på<br />
lördagen<br />
Solveig Elfving, Erland Bengtsson,<br />
Britt Börjesson Landvetters VF<br />
Eric Nordström, Rune Wahlfridsson, Lena<br />
Nilsson Bonerud-Styrsta VF<br />
Efter välkomstord av Landshövdingen i Örebro så var det<br />
dags att bänka sig för att under L-G Tannerfors ledning<br />
få strukturerna belysta kring enskild väghållning. REV<br />
har ju under <strong>år</strong>et som tema drivit frågan om behovet av<br />
tydligare ansvarsfördelning när det gäller den enskilda<br />
väghållningen. Frågan har också accentuerats genom regeringens,<br />
Jordbruksverkets och länsstyrelsernas turer kring<br />
Landsbygdsprogrammet, Trafikverkets utredningar om<br />
statsbidragsverksamheten i långbänk, länsstyrelsernas<br />
agerande etc. Ett mycket kvalificerat sällskap av<br />
myndighetspersoner och beslutsfattare hade välvilligt<br />
tagit lördagseftermiddagen i anspråk för att delta i<br />
REVs debatt.<br />
Efter ett inledningsanförande av REVs ordförande<br />
med några exempel på hur tokigt det kunnat bli och<br />
blivit i olika sammanhang fick Niclas Purfürst från Jordbruksverket<br />
och Anders Åkesson (C) från Riksdagens<br />
Trafikutskott (som för dagen också representerade Eskil<br />
Erlandsson och Anna-Karin Hatt) redogöra för de olika<br />
turerna kring Landsbygdsprogrammet. Förklaringarna om<br />
hur målnivån blivit låg på grund av svagt intresse från målgruppen<br />
(väghållarna), särskilt som länsstyrelserna påstods<br />
ha gått ut och marknadsfört stödet, väckte viss förvånad<br />
munterhet. Sanningen är ju att flera länsstyrelser svarat<br />
v<strong>år</strong>a medlemmar att det inte är någon idé att söka stöd, ni<br />
f<strong>år</strong> ändå inget!<br />
forts. s16<br />
14 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong><br />
Torsten Björnberg,<br />
Finkarby VF<br />
Marie-Louise Lignell,<br />
Stall Lignell<br />
Kristina Åberg och Solweig Hultén tog<br />
emot vid registreringen. Här tillsammans<br />
med Anders Wikholm och Jan Ellström<br />
Leif Wrenkler,<br />
Berga-Hacksta VF<br />
Örjan Öhman,<br />
Högens SFF<br />
Anders Gejke Forsmark<br />
– St Rångsen VS<br />
Från vänster: Niclas Purfürst, Anders<br />
Åkesson, Lars-Gunnar Tannerfors<br />
Roland Johansson<br />
Nordskogens SFF<br />
Malin Ohlsson, Saxtorpsvägens<br />
SFF
Från vänster: Per Nillén, Per Wenner, TRV,<br />
Göran Roos, Magnus Persson, Hans Rosen<br />
REVs avgående ordförande Sven Ivarsson<br />
föräras en medalj av ”Hans Majestät Konungen”<br />
samt en blombukett av kanslichef Maria<br />
Sundström.<br />
avgående ordförande i REV, Sven Ivarsson<br />
Imitatör<br />
Jan Wolfhagen<br />
Soul Picnic<br />
ORdNING & REdA TEMA<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 15<br />
Stellan Sandström,<br />
Österskärs VF<br />
Peter Gillberg,<br />
Törneby SFF<br />
Mattias Gustafsson,<br />
Älåkra-Hamra-Hästmosshult<br />
SFF<br />
”Mr Been”<br />
”Peter Harrysson”<br />
”Mr Been” bjuder upp<br />
till dans<br />
Bengt Nydahl,<br />
fd vice ordf
TEMA ORdNING & REdA<br />
Den stängning av programmet för nya ansökningar<br />
som gjordes i somras förklarades med<br />
att medel behövde frigöras för andra åtgärder<br />
och man ville inte riskera inlåsningseffekter<br />
(frusna pengar!).<br />
Både Purfürst och Åkesson ville nu i stället<br />
att alla krafter nu ska sättas in för att säkra<br />
åtkomst av stödet i nästa Landsbygdsprogram.<br />
Underlaget till detta program har nu<br />
kommit från Bryssel och Åkesson hade en<br />
inbjudan med från Eskil Erlandsson att REV är välkomna<br />
att delta och aktivt medverka i arbetet. Förslaget från REV<br />
att Jordbruksverket skulle lyfta infrastrukturfrågorna från<br />
länsstyrelserna till ett nationellt program på Jordbruksverket<br />
noterades av Purfürst som en intressant<br />
ide´.<br />
Riksdagsledamoten Åkesson beskrev<br />
därefter hur regioner i allt större<br />
utsträckning tar över länsstyrelsernas<br />
och ibland landstingens och kommunernas<br />
uppgifter. Han konstaterade<br />
att strukturen är förvirrande i dag och<br />
att REV bör fortsätta att jobba med<br />
frågan: ”Vem ska ha ansvaret för de<br />
enskilda vägarna”? Åkessons förslag<br />
om att ta in ansvaret för bredband i<br />
<strong>samfällighetsförening</strong>arna möttes av<br />
skepsis från stämmodeltagarna: ”Vi<br />
sköter vägarna som obetalda vägarbetare,<br />
ska vi nu ta över ännu mer”?<br />
I den paneldebatt som följde fram-<br />
gick tydligt att oredan är stor. Många<br />
frågor hamnade ”mellan stolarna”<br />
eller blev obesvarade. Ett tydligt budskap kom från LRFs<br />
representant: ”Det enskilda vägnätet är en del av landsbygden.<br />
Transporterna för de areella näringarna måste utföras<br />
när det behövs, inte bara när vägarna bär. En stor del av det<br />
enskilda vägnätet behöver förstärkas för att undvika långa<br />
perioder med tjälnedsättningar! Det behövs en miljard till”!<br />
Trafikverkets Per Wenner redovisade pågående utredningar<br />
med gott hopp om ett bra resultat. Göran Roos från<br />
Sveriges Kommuner och Landsting uttryckte sin beundran<br />
Utställarna presenteras från scenen.<br />
Vem ska<br />
ha ansvaret<br />
för de enskilda<br />
vägarna ?<br />
Historiker Per Blomkvist berättar om sin bok.<br />
och uppskattning för det arbete som läggs<br />
ner av medlemmarna i den enskilda väghållningen.<br />
Kommunerna deltar visserligen ofta<br />
med finansiering, men annars är intresset<br />
från kommunpolitiker svalt. ”Det är ingen<br />
politisk fråga”! Han påtalade också att ett<br />
tydligare statligt ansvar krävs, det är alltför<br />
många gråzoner. Frågan om ”kommunala<br />
vägstrategier” ansågs intressant och kommer<br />
att tas upp inom SKL.<br />
Magnus Persson, regiondirektör i Örebro, inledde med<br />
att påminna om att förra gången han var inbjuden till REVs<br />
stämma var 1995 när han som statssekreterare hos Inez<br />
Uusmann skulle informera om det halverade anslaget till<br />
enskild väghållning. Han upplevde<br />
stämningen som mera positiv den här<br />
gången! Som regionchef upplevde han<br />
två parallella system vad gäller ansvaret<br />
för infrastruktur. EU definierar alla<br />
orter med färre än 60 000 invånare<br />
som landsbygd, vilket till exempel<br />
gör att Örebro Stad är enda tätorten i<br />
Örebro län. Karlskoga och Forshaga är<br />
landsbygd och skall hanteras av länsstyrelsen<br />
som befriats från resurserna<br />
utan att dessa tillförts regionerna!<br />
Självklart ger detta problem vad gäller<br />
ansvaret för verksamheten och<br />
försv<strong>år</strong>ar samordningen. Kontentan<br />
från Magnus Persons anförande var att<br />
REV bör rusta sig för att klara utökade<br />
uppgifter med att företräda sina medlemmar.<br />
Regionerna är beredda att ta<br />
uppgifterna om staten så beslutar och tillskjuter resurserna.<br />
Hans Rosén från Lantmäteriet redovisade ambitionen<br />
att hjälpa till med att minska oordningen och oredan och<br />
berättade från projektet som REVs Nils Blohm initierat<br />
och som Lantmäteriet har stora förväntningar på. Han påtalade<br />
också de problem som avsaknaden av kommunala<br />
vägstrategier förorsakar. En deltagare från Finland (som ju<br />
tillsammans med Sverige har systemet med samfälligheter)<br />
undrade varför man kan godta där att stämman beslutar om<br />
16 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
ändringar i andelstalen men att man i Sverige måste ha det<br />
demokratiskt fattade beslutet godkänt av Lantmäteriet. En<br />
sådan lösning är dock Lantmäteriet tveksam till. En viss<br />
vägledning anses behövas.<br />
På Tannerfors fråga om slutsats från dagens debatt svarade<br />
REVs ordförande att bristen på ordning och reda är uppenbar<br />
med ett par tydliga exempel. Nuvarande struktur för<br />
Landsbygdsprogrammets infrastrukturmedel fungerar inte<br />
utan bör läggas på en nationell nivå. Gränsdragningsproblematiken<br />
kräver kommunala vägstrategier om framgång och<br />
förståelse skall kunna nås.<br />
Deltagarna i debatten tackades därefter för det enga-<br />
gemang de visat och<br />
REV fortsätter framåt,<br />
styrkta av den förståelse<br />
som trots allt<br />
var tydlig bland representanterna<br />
för<br />
myndigheter och organisationer!<br />
Text Nils Blohm<br />
Fördjupningskurs<br />
ORdNING & REdA TEMA<br />
för enskilda väghållare<br />
REV har tagit fram en fördjupningskurs för väghållare. Det första kurstillfället hölls i<br />
samband med förbundsstämman och kursen blev mycket väl mottagen av närvarande<br />
medlemmar. Vi har därför beslutat gå vidare och under v<strong>år</strong>en erbjuda kursen på åtminstone<br />
tre orter i landet. I nästa nummer av Bulletinen så kommer kursorter och<br />
kurstillfällen att redovisas.<br />
Kursen innehåller bl.a. en fyllig del om förvaltningsfrågor, aktuella rättsfall berörande<br />
enskild väghållning samt mycket matnyttiga råd och anvisningar gällande barmark- samt<br />
vinterunderhåll. Med kursmaterialet följer flera exempel och mallar som kommer väl till<br />
användning för den enskilda väghållarens egen vägskötsel och föreningsadministration.<br />
Kursen riktar sig i första hand till de som har gått kurs I, som REV under flera <strong>år</strong> har<br />
tillhandahållit i samarbete med Trafikverket och Lantmäteriet. Men, även den som inte<br />
har tillgodogjort sig kurs I kan ha stor behållning av fördjupningskursen, inte minst<br />
genom det kursmaterial som tillhandahålls alla deltagare.<br />
Håll utkik i nästa nummer var fördjupningskursen kommer att ges, förhoppningsvis<br />
har du och din förening möjlighet att delta!<br />
Citat från kursutvärderingen:<br />
”Mycket bra kurs!” ”Välgenomarbetat och engagerat.”<br />
”En förträfflig kurs!” ”Lärorikt!” ”Hem och kolla stadgar och anläggningsbeslut!”<br />
”Bra upplagt med bra kursdokumentation.” ”Värdefulla kunskaper!”<br />
Bulletinen Nr 4 • Bulletinen Nr 1 <strong>2011</strong> 17<br />
• <strong>2011</strong> 17
REV NYTT<br />
REV utser<br />
regionansvariga<br />
ledamöter<br />
Vid styrelsens konstituerande möte beslutades<br />
utse fyra regionansvariga personer. Tanken är<br />
bl.a. att REV därigenom skall få en bättre representation<br />
i hela landet och dessutom möjlighet till<br />
en mer lokal kontaktyta för medlemmarna.<br />
Mikael Näslund som bor och verkar i Hassela tar sig an<br />
motsvarande trafikverkets region Mitt/Norr. Lars Ohlin,<br />
som mestadels befinner sig i Vellinge kommer att finnas<br />
till hands för REV och dess medlemmar i södra Sverige,<br />
motsvarande trafikverkets region Syd. REV:s nye vice<br />
ordförande Jan Johansson, Kållekärr, Tjörns kommun,<br />
svarar för västra Sverige, motsvarande trafikverkets region<br />
Väst, samt Christer Ångström, som har sin ”egen”<br />
vägsamfällighet i norra Värmland, men bor i Stockholm,<br />
är ansvarig för den östra delen, motsvarande trafikverkets<br />
region Stockholm/Öst. En närmare beskrivning av de<br />
regionansvarigas arbetsuppgifter samt kontaktuppgifter<br />
planeras till kommande nummer av bulletinen.<br />
REVs nye ordförande Uno Jakobsson<br />
REV:s nye ordförande, Uno Jakobsson, ger här följande<br />
korta presentation av sig själv:<br />
”Jag är 44 <strong>år</strong> gammal, är gift och har tre barn. Sedan några<br />
<strong>år</strong> tillbaka är jag sekreterare i Yxlö Eds vägsamfällighet,<br />
som förvaltar en vacker liten grusväg på ön Yxlan utanför<br />
Furusund i Stockholms skärg<strong>år</strong>d. Det var min pappa som<br />
tillsammans med andra fastighetsägare längs vägen initierade<br />
bildandet av vägsamfälligheten på 1970-talets mitt, när jag<br />
själv ännu inte hade en aning om vad en enskild väg var.<br />
Något senare i livet, i mitten av 1990-talet, fick begreppet<br />
enskild väg dock reellt innehåll för mig när jag började på<br />
Lindhés Advokatbyrå i Stockholm. Ända sedan dess har<br />
jag bistått enskilda väghållare med hjälp vid de rättsliga<br />
problem som kan uppstå både i väghållningen och internt i<br />
föreningen, föreningsrättsligt. Sedan ett halv<strong>år</strong> tillbaka driver<br />
jag Optimus Advokatbyrå och fortsätter att tillsammans<br />
med jur. kand. Louise Bark hjälpa de väghållare som har<br />
rättsliga bekymmer. Det känns mycket inspirerande att få<br />
förtroendet att leda REV och jag upplever det som en förmån<br />
att tillsammans med den mycket kompetenta styrelse som<br />
stämman utsett ta mig an de utmaningar som förbundet och<br />
den enskilda väghållningen st<strong>år</strong> inför.”<br />
18 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
REV:s nya styrelse:<br />
Avgående revisor Åke T<br />
Carlestam, blev invald i<br />
styrelsen redan 1976.<br />
I och med förbundsstämman i Örebro så tackade tre av<br />
REV:s verkliga trotjänare för sig. Avgående ordförande,<br />
Sven Ivarsson, med sammanlagt 34 <strong>år</strong> som förtroendevald<br />
och vice ordförande, Bengt Nydahl, med 27 <strong>år</strong> i förbundets<br />
tjänst. Under Sven och Bengts tid i REV har förbundet<br />
vuxit från ett hundratal medlemmar till nu över 10.000 och<br />
herrarnas insatser vågar jag påstå har varit helt avgörande<br />
för den positiva utvecklingen! Men, vad gäller antal <strong>år</strong> i<br />
förbundet så brädas de båda av den skönsjungande revisorn,<br />
Åke T Carlestam, som blev invald redan 1976!<br />
Nyvalda till förtroendeuppdrag är också Malin Ohlsson, Lars<br />
Olin och Anders Lundell, suppleanter i styrelsen samt Claes<br />
Henckel, revisorssuppleant. Alla fyra har gedigen erfarenhet<br />
av enskild väghållning och förtroendeuppdrag i <strong>samfällighetsförening</strong>ar.<br />
Lars Olin är ordförande i Ljunghusens<br />
Ordförande, Uno Jakobsson, advokat, Yxlö Eds vs,<br />
Yxlan, Norrtälje<br />
Vice ordförande, Jan Johansson, civilingenjör,<br />
Kållekärrs vf, Kållekärr, Tjörn<br />
Sekreterare, Kristina Åberg, administratör,<br />
Söderåsens sff, Viby, Sollentuna<br />
Ledamot, Christer Ångström, jurist, Kärrbacksstrands<br />
sff, Torsby<br />
Ledamot, Margareta Vikgren, ekonom, Vidja vf,<br />
Huddinge<br />
Avtackningen av verkliga<br />
trotjänare – sammanlagt<br />
96 <strong>år</strong> i enskilda<br />
väghållningens<br />
tjänst<br />
Avgående vice ordförande Bengt Nydahl tackar avgående ordförande<br />
Sven Ivarsson, för ett gott samarbete.<br />
Ledamot, Sture Källg<strong>år</strong>den, lantmätare, Evalunds<br />
vägens sff, Älta<br />
Ledamot, Mikael Näslund, företagare, Älvåsenvägarnas<br />
sff, Hassela<br />
Suppleant, Jan Ellström, Björknäs, Nacka<br />
Suppleant, Malin Ohlsson, Saxtorp, Landskrona<br />
Suppleant, Lars Olin, Ljunghusen, Vellinge<br />
Suppleant, Anders Lundell, Kummelnäs, Nacka<br />
REV NYTT<br />
vägförening i Vellinge. Malin Ohlsson är revisor i Saxtorps<br />
vägsamfällighet i Landskrona och Anders Lundell är kassör<br />
i Kummelnäs vägförening i Nacka. Anders hjälper även<br />
andra väghållare med både administrativa uppgifter och råd<br />
vid t.ex. omvandlingar på grund av kommunal planläggning.<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 19
JURIdIK<br />
MOMSHANTERING<br />
En återkommande fråga till REV gäller hanteringen av moms för en enskild väghållare. Vi har i tidigare<br />
nummer informerat om detta men det finns tydligen ett behov av att återigen informera om<br />
vad som gäller.<br />
En enskild väghållare (<strong>samfällighetsförening</strong>) är i de allra<br />
flesta fall inte redovisningsskyldig för moms. Momsen på<br />
inköpta varor och tjänster är därför en direkt kostnad för<br />
väghållaren. Det finns i och för sig <strong>samfällighetsförening</strong>ar<br />
som bedriver näringsverksamhet, exempelvis förvaltning<br />
av gemensamhetsskog, där föreningen är momspliktig men<br />
i detta sammanhang kan vi bortse från dessa. Med <strong>samfällighetsförening</strong>ar<br />
avses även vägföreningar och vägsamfälligheter<br />
som bildats före 1998.<br />
En konsekvens av att föreningen inte är redovisningsskyldig<br />
för moms blir att utgifterna som tas upp i utgifts- och inkomststaten<br />
(budgeten) redovisas inklusive moms. Vid uttaxeringen<br />
innebär detta att vägavgiften som fastigheterna betalar till<br />
<strong>samfällighetsförening</strong>en även täcker kostnaden för moms som<br />
föreningen måste betala.<br />
I de fall en fastighet som<br />
ing<strong>år</strong> i föreningen bedriver<br />
näringsverksamhet finns en<br />
specialbestämmelse som ger<br />
rätt för näringsidkaren att i sin<br />
momsredovisning dra av den<br />
moms som föreningen betalar.<br />
Avdragsrätten omfattar dock<br />
bara den del som svarar mot<br />
fastighetens andel i föreningen.<br />
Bestämmelsen finns i 8 kap 4 §<br />
andra punkten mervärdesskattelagen<br />
(1994:200) och finns<br />
återgiven i faktarutan intill.<br />
AktuEll lAgtExt<br />
Mervärdesskattelagen (1994:200) 8 kap 4 §<br />
”Den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet<br />
f<strong>år</strong> också göra avdrag<br />
1. (---)<br />
Det bör i sammanhanget nämnas att det på en näringsfastighet,<br />
exempelvis en lantbruksenhet, även kan finnas en<br />
privatbostad. En privat ägd fastighet har enligt den aktuella<br />
bestämmelsen i mervärdesskattelagen inte avdragsrätt för<br />
moms. I de fall det finns en privatbostad på en näringsfastighet<br />
skall det i princip göras en proportionering av momsen<br />
som belöper på fastigheten mellan näringsdelen och den<br />
privata bostaden. En sv<strong>år</strong>ighet som då uppkommer är att<br />
andelstalet i föreningen omfattar hela fastigheten. Detta är<br />
emellertid ingenting som föreningen behöver beakta utan<br />
det är näringsidkaren som f<strong>år</strong> ta ställning till en eventuell<br />
proportionering. I praktiken görs det nog mer sällan en sådan<br />
fördelning i näringsidkarens momsredovisning.<br />
För att näringsidkaren skall kunna dra av sin del av momsen<br />
2.om den skattskyldige är delägare i en samfällighet<br />
för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål<br />
och den fastighet som ing<strong>år</strong> i samfälligheten används i<br />
den verksamhet som medför skattskyldighet: för den ingående<br />
skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv,<br />
dock endast till den del som svarar mot hans andel i<br />
samfälligheten.”<br />
som föreningen betalat måste denne få någon typ av intyg från<br />
föreningen som kan ligga till grund för momsredovisningen.<br />
Detta sker enklast om föreningen utfärdar ett momsintyg till<br />
de medlemmar som meddelat att de bedriver näringsverksamhet<br />
och att de har rätt att göra avdrag för den moms som<br />
föreningen betalat. Föreningen har ingen skyldighet att själv<br />
undersöka i vad mån det finns näringsidkare som har rätt att<br />
göra avdrag för moms men bör tillhandahålla ett intyg till de<br />
som begärt detta. Även om det inte finns några formella regler<br />
kring utfärdande av momsintyg rekommenderar REV att ett<br />
sådant intyg skickas till näringsidkaren så snart det är praktiskt<br />
möjligt, kanske i samband med något annat utskick. Intyget<br />
bör då utvisa föreningens namn, beteckning på näringsidkarens<br />
fastighet, hur mycket föreningen betalat i moms <strong>år</strong>et innan<br />
och hur mycket som belöper på fastigheten utifrån andelstalet.<br />
Som nämnts ovan behöver föreningen i detta sammanhang<br />
inte beakta om det finns någon<br />
privatbostad på näringsidkarens<br />
fastighet. Intyget bör skrivas<br />
under av någon i styrelsen exempelvis<br />
kassören. Exempel<br />
på momsintyg finns på REV:s<br />
hemsida.<br />
Eftersom momsen är en<br />
kostnad för föreningen brukar<br />
kostnaden för en vara eller<br />
tjänst bokföras till hela kostnaden,<br />
d.v.s. inklusive moms. För<br />
att underlätta för kassören att<br />
upprätta ett momsintyg kan det<br />
vara lämpligt att i samband med<br />
bokföringen notera hur mycket moms som belöper på varje<br />
faktura. Efter <strong>år</strong>ets utgång blir det då lätt att summera ihop<br />
hur mycket moms föreningen totalt betalat under <strong>år</strong>et och<br />
även räkna ut hur mycket moms som hänför sig till en fastighet<br />
som används i näringsverksamhet. I detta sammanhang skall<br />
påpekas att man inte behöver ta hänsyn till om föreningen f<strong>år</strong><br />
några bidrag till verksamheten eller inte.<br />
Skälet till den aktuella momsbestämmelsen är bl.a. att en<br />
näringsidkare som har en fastighet som ing<strong>år</strong> i en enskild väg<br />
inte skall hamna i ett sämre konkurrensläge i förhållande till<br />
någon som har en egen väg som används i näringsverksamheten.<br />
Den som driver näringsverksamhet och har en egen väg<br />
f<strong>år</strong> ju dra av momsen som rör drift och underhåll av denna väg.<br />
20 Bulletinen Nr 4 • 20 Bulletinen Nr 1 <strong>2011</strong><br />
• <strong>2011</strong>
Avslutningsvis kan nämnas att näringsidkaren som fått ett<br />
momsintyg från föreningen inte är skyldig att betala motsvarande<br />
belopp till föreningen. Det förekommer att näringsidkaren<br />
på frivillig grund återbetalar detta belopp men<br />
i sådant fall blir det fråga om en gåva eller kapitaltillskott<br />
som inte är en avdragsgill kostnad för näringsidkaren. Det<br />
bör observeras att föreningen ej kan fakturera näringsidkaren<br />
den moms som denne har rätt att göra avdrag för.<br />
De flesta medlemmarna i REV har sannolikt kalender<strong>år</strong> som<br />
verksamhets<strong>år</strong>. Men, även de föreningar som har ett annat<br />
verksamhets<strong>år</strong> har vissa saker som skall hanteras när kalender<strong>år</strong>et<br />
avslutas. Här nedan ges några tips om sådant som<br />
skall göras:<br />
Kontrolluppgift De föreningar som under kalender<strong>år</strong>et betalat<br />
ut ersättning till förtroendevalda eller lön till någon som<br />
utfört arbete för föreningen och som saknar F-skattsedel,<br />
skall senast den 31 januari <strong>2011</strong> till skatteverket inge redovisning,<br />
kontrolluppgift för ersättningen och avdragen källskatt.<br />
Momsintyg Vid bokslut är det enkelt att överblicka hur<br />
mycket av föreningens utgifter under <strong>år</strong>et som avser mervärdesskatt.<br />
Om det bland de i väghållningen deltagande<br />
fastigheterna finns jordbruksfastigheter<br />
eller skogsfastigheter, skall dessa medlemmar få<br />
besked om hur mycket mervärdesskatt som betalats,<br />
och hur stor andel av denna som belöper<br />
på medlemsfastigheten. Lämpligen görs detta genom<br />
att kassören utfärdar ett intyg med erforderliga<br />
uppgifter. Tips om utformning av momsintyg<br />
finns på www.revriks.se medlemssidor.<br />
Obetalda medlemsavgifter Om det finns<br />
medlemmar som släpar med avgiften vid verksamhets<strong>år</strong>ets<br />
slut, är det hög tid för styrelsen att agera. Den<br />
förmånsrätt som föreningen har i medlemsfastighet för uttaxerat<br />
belopp gäller bara ett <strong>år</strong> från förfallodagen, vilket<br />
gör att styrelsen senast vid verksamhets<strong>år</strong>ets slut bör ansöka<br />
om verkställighet hos kronofogdemyndigheten för att inte<br />
förmånsrätten skall försvinna.<br />
Ränteinkomster/ränteutgifter För det fall föreningen<br />
har ränteinkomster skall beskattning göras hos delägarna.<br />
Sammanfattningsvis bör föreningen tänka på följande:<br />
* Skicka ut momsintyg till de näringsidkare som meddelat<br />
att man f<strong>år</strong> göra avdrag för moms.<br />
* Näringsidkarna kan inte avkrävas betalning för den moms<br />
som denne har rätt att dra av i sin momsredovisning.<br />
Text Bengt Nydahl<br />
Tips vid<br />
verksamhets<strong>år</strong>ets slut<br />
Emellertid finns ett fribelopp om 600 kr för en privatbostadsfastighet,<br />
vilket gör det synnerligen ovanligt med skattekonsekvenser<br />
för medlemmar i en <strong>samfällighetsförening</strong><br />
vid dagens låga räntenivåer. Vad gäller föreningens ränteutgifter,<br />
kan dessa fördelas på andelsägarna, som har rätt att<br />
göra avdrag i sina egna deklarationer. I båda fallen åligger det<br />
styrelsen att i god tid innan deklarationsdags ge erforderligt<br />
underlag till föreningens medlemmar (för ränteinkomst skall<br />
också kontrolluppgift inges till skatteverket).<br />
Det finns i detta sammanhang skäl att också ta upp frågan<br />
om föreningens egen eventuella inkomstdeklaration. Som<br />
skrivits om flera gånger i REV-Bulletinen är de flesta av<br />
REV:s medlemmar (<strong>samfällighetsförening</strong>ar inklusive<br />
vägsamfälligheter och vägföreningar bildade enligt lagen<br />
om enskilda vägar) inga egna skat-<br />
...deklarationen<br />
returneras<br />
med texten ”ej<br />
skattesubjekt”!<br />
tesubjekt och skall därmed ej heller<br />
inge inkomstdeklaration eller betala<br />
skatt. Tyvärr f<strong>år</strong> en del av dessa föreningar<br />
trots denna uttryckliga regel<br />
i inkomstskattelagen förelägganden/påminnelser<br />
från skatteverket<br />
att deklaration skall upprättas och<br />
inges. Kommer ett sådant föreläggande<br />
kan deklarationen returneras<br />
med texten ”ej skattesubjekt” på deklarationshandlingen.<br />
Därtill kan hänvisas till skatteverkets egen informationsbroschyr<br />
(SKV 293 utgåva 3), som klargör regelverket . Enskilda<br />
väghållare som är organiserade som ideella föreningar eller<br />
ekonomiska föreningar är dock i regel skattesubjekt och skall<br />
således avge inkomstdeklaration.<br />
Text Uno Jakobsson<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 21<br />
JURIdIK
Fråga juristen<br />
FRÅGA: Först när vi skulle ansöka om verkställighet<br />
hos kronofogden upptäckte vi att vi gjort formaliamissen<br />
att inte ange sista betalningsdag i debiteringslängden.<br />
Kan en formellt felaktig uttaxering<br />
rättas i efterhand?<br />
Per Penna, sekreterare i Gruskornets sff<br />
SVAR: från Louise Bark, jur kand, Optimus Advokatbyrå<br />
Det finns flertal formella regler om hur en korrekt uttaxering<br />
ska gå till och det är inte alltid lätt att göra rätt. Men,<br />
om en förening tvingas gå till kronofogden för att driva<br />
in avgiften krävs att uttaxeringen är korrekt genomförd.<br />
Annars kan den inte ligga till grund för ett beslut om<br />
utmätning hos kronofogden.<br />
REV har konsekvent gett rådet att det är möjligt att<br />
göra om en uttaxering som av någon anledning har blivit<br />
fel, exempelvis när sista betalningsdagen ej framg<strong>år</strong> av<br />
debiteringslängden. Detta har nu blivit rättsligt prövat.<br />
En förening hade en medlem som under flera <strong>år</strong> vägrat<br />
att betala <strong>år</strong>savgiften. När styrelsen skulle ansöka om<br />
utmätning observerade de att uttaxeringarna inte hade<br />
utformats på korrekt sätt. Styrelsen gjorde då nya debiteringslängder<br />
för respektive <strong>år</strong>, där det framgick tydligt<br />
vilka som hade erlagt sin vägavgift i förskott (alltså i tid<br />
enligt det första beslutet) och vilka som inte hade gjort<br />
det. Det framgick därmed av de nya debiteringslängderna<br />
vilka medlemmar, som efter avräkning av erlagda<br />
förskott, hade att betala avgiften och vid vilken tidpunkt<br />
betalning skulle ske. Debiteringslängderna hanterades<br />
därefter på stämman varpå föreningen ansökte om verkställighet<br />
hos kronofogden, som gav föreningen rätt. Efter<br />
överklagande av gäldenären beslutade tingsrätten att<br />
kronofogdens utmätningsbeslut var riktigt. Tingsrätten<br />
framhöll särskilt, att det faktum att debiteringslängderna<br />
hade upprättats och beslutats vid en senare tidpunkt än<br />
för det aktuella <strong>år</strong>et innebar inte att debiteringslängderna<br />
inte var korrekta.<br />
Om ni undrar hur en korrekt uttaxering ska gå till kan<br />
ni läsa om detta på REV:s hemsida. Där finner ni även<br />
mall på hur debiteringslängden skall se ut. Vid ytterligare<br />
frågor, hör av er till REV:s kansli.<br />
Under rubriken Fråga<br />
Juristen besvaras juridiska<br />
frågor av jur kand Louise<br />
Bark, Optimus Advokatbyrå.<br />
Välkommen att maila dina<br />
frågor<br />
till kansliet@revriks.se Louise Bark<br />
Hantering av moms vid statsbidrag –<br />
trafikverket ändrar<br />
sitt synsätt.<br />
REV har under många <strong>år</strong> påpekat för Trafikverket<br />
(tidigare Vägverket) att vi anser att momsen vid<br />
beräkning av statsbidraget hanteras på ett felaktigt<br />
sätt.<br />
Så här skriv vi i en artikel om MOMS-hantering som var infört<br />
i REV-Bulletinen nr 2 2003.<br />
”Avslutningsvis vill vi ge några synpunkter på hur momsen<br />
hanteras när det gäller statsbidraget till enskilda väghållare. De<br />
grundläggande bestämmelserna finns i förordningen (1989:891)<br />
om statsbidrag till enskild väghållning. När det gäller det <strong>år</strong>liga<br />
driftbidraget gör Vägverket en beräkning av skälig driftkostnad<br />
enligt en ganska komplicerad modell. I denna beräkning tar<br />
Vägverket endast upp 60 % av momsen med hänvisning till att<br />
näringsidkarna f<strong>år</strong> göra avdrag för momsen och att staten inte<br />
lämnar bidrag till s k avdragsgill moms. Vid beräkning av bidrag<br />
till särskild drift och byggnadsbidrag gör Vägverket en särskild<br />
utredning av momsfrågan. Från REV:s sida anser vi att Vägverket<br />
hanterar momsfrågan på ett felaktigt sätt eftersom momsen<br />
utgör en direkt kostnad för väghållaren och inte är avdragsgill.<br />
I den utgifts och inkomststat som väghållaren upprättar för att<br />
få in bidrag till medlemsfastigheterna upptas därför utgifterna<br />
inklusive moms. REV anser därför att det är fel av Vägverket att<br />
i beräkningen av statsbidraget endast ta upp 60% av momsen som<br />
en kostnad. Momspåslaget blir därför bara 15% (60% av 25%).<br />
Full kompensation för momsen bör ingå i bidragsunderlaget. Den<br />
omständigheten att en näringsidkare under vissa förutsättningar<br />
kan göra avdrag för den moms som väghållaren betalat skall inte<br />
påverka storleken på statsbidraget. Detta har REV framfört till<br />
Vägverket många gånger och vi hoppas att beräkningssättet ändras<br />
i framtiden. De väghållare som för diskussioner med Vägverket<br />
om särskilt driftbidrag eller byggnadsbidrag bör kräva att kostnadsberäkningarna<br />
tar hänsyn till momsen fullt ut och bör inte<br />
acceptera kalkyler som bygger på att näringsidkarna frivilligt skall<br />
erlägga några belopp som motsvarar den moms dessa f<strong>år</strong> dra av.”<br />
Efter särskilda överläggningar med tjänstemännen på<br />
Trafikverket har vi nu fått beskedet att verket kommer att<br />
ändra sina rutiner och godta REV:s synsätt. Detta innebär<br />
således att Trafikverket vid beräkningen av bidraget i framtiden<br />
kommer att tillämpa en momssats på 25%. För det <strong>år</strong>liga<br />
driftbidraget innebär detta att väghållarna f<strong>år</strong> uppskattningsvis<br />
40-50 miljoner kronor <strong>år</strong>ligen i höjt bidrag. Det är dock i<br />
dagsläget något oklart när det nya beräkningssättet kommer<br />
att börja tillämpas.<br />
Vi tackar Trafikverket för ett klokt ställningstagande.<br />
Text Bengt Nydahl<br />
22 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
Komplett webbaserad administration av din vägförening<br />
”Gör som v<strong>år</strong> förening och använd er av<br />
VägFas Webb för att effektivisera er förenings<br />
medlemshantering vilken borgar för korrekta<br />
och kompletta uppgifter som ger nöjda<br />
medlemmar.”<br />
– Norra Åbyggeby Väg<strong>samfällighetsförening</strong><br />
GA:5 i Gävle<br />
Hur hålla reda på alla ägarförändringar i<br />
vägföreningen?<br />
Föreningarna har hittills tvingats köpa informationen,<br />
på papper, eller i bästa fall,<br />
från sin programvaruleverantör som sedan<br />
infört informationen i programmet. Krångligt,<br />
dyrt och omodernt.<br />
VägNu AB är partner till Lantmäteriet och<br />
levererar föreningens medlemsinformation<br />
från det centrala, digitala fastighetsdataregistret.<br />
Informationen läses in elektroniskt<br />
till programmet Vägar och Fastigheter (Väg-<br />
Fas). Självklart kan du fortfarande redigera<br />
all information och även skriva ut eller exportera<br />
den vid behov.<br />
VägNu AB har löst det!<br />
Vi frågade några kunder om de trivs med<br />
VägFas Webb och några citat ser du här i<br />
annonsen.<br />
Leverans<br />
VägFas levereras med de senast tillgängliga<br />
ägaruppgifterna från Lantmäteriet så du f<strong>år</strong><br />
aktuell ägarinformation redan vid leverans.<br />
Abonnemang<br />
VägNu AB erbjuder abonnemang på medlemsuppdateringar<br />
från Lantmäteriet. Upp<br />
till sex gånger per <strong>år</strong> f<strong>år</strong> ni en ny leverans av<br />
aktuella medlemsuppgifter. Inläsningen till<br />
VägFas sker med hjälp av en av de många<br />
guiderna i programmet. Inläsningen är elektronisk<br />
och du behöver inte registrera manuellt.<br />
Fjärrprint<br />
Fjärrprint är inbyggt i VägFas Webb. En<br />
knapptryckning, klart. Sänd alla fakturor<br />
och egna dokument via v<strong>år</strong> fjärrutskriftstjänst.<br />
För låg kostnad per försändelse, gör<br />
vi jobbet åt er: Skriver ut, kuverterar, frankerar<br />
och levererar till posten.<br />
Underhåll<br />
Självklart erbjuder VägNu AB support och<br />
nya versioner till alla kunder med underhållsavtal.<br />
Prova VägFas Webb på www.vagnu.se<br />
VägNu AB<br />
”Min tid framför datorn med fakturering har<br />
minskat från 10-15 tim. till max 5 minuter.<br />
Supporten är absolut det bästa jag har upplevt<br />
inom datavärlden hjälp o svar inom 24<br />
tim, det känns skönt att veta att ett svar kommer,<br />
och hjälp med allt. Vi rekommenderar<br />
Vägfas Webb o det varmaste”<br />
– Älvhyttan-Dalkarsbergs Sff.<br />
Vad säger v<strong>år</strong>a kunder<br />
”Sedan vi började använda VägFas Webb<br />
har vi bättre kontroll på vilka som äger<br />
fastigheterna och vilka gemensamhetsanläggningar<br />
som respektive fastigheter ing<strong>år</strong><br />
i. T.o.m båtplatserna kan vi hantera på ett<br />
bra sätt i systemet. Faktureringsarbetet har<br />
underlättats betydligt och tar nu några minuter<br />
istället för flera dagar och till en lägre<br />
kostnad att skicka ut ca 150 fakturor.”<br />
– Rönnäs Samfällighetsförening<br />
”VägFasWebb är för oss en förenkling av<br />
hela hanteringen av samfällighetens medlemmar,<br />
dess fastigheter och ägare med<br />
rätt andelstal. Det gäller skarp aktualisering<br />
av ägare från fastighetsregistret inför<br />
debiteringslängd, debitering/fakturering<br />
och ev. indrivning av avgift. Vi i styrelsen<br />
i Solberga Ödsmål Samfällighetsförening<br />
hanterar hela v<strong>år</strong> medlemsadministration<br />
på en bråkdel av den tid det tidigare tog!”<br />
– Solberga Ödsmål Samfällighetsförening<br />
”Jag har tillgång till alla uppgifter oavsett<br />
var på jorden jag befinner mig och oavsett<br />
dator!”<br />
– Hövik Berga Samfällighetsförening<br />
Marmorgatan 2 • 118 67 Stockholm • Tel: 0709 73 46 10 (vardagar 0900-1700) • E-post: info@vagnu.se<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 23<br />
www.vagnu.se<br />
Partner till Lantmäteriet
Slitageersättning<br />
BAKGRUNd sLITAGEERsÄTTNING<br />
Ett stort antal frågor som kommer till REV:s kansli rör slitageersättning.<br />
Det är frågor om husbyggen, grustransporter,<br />
åkerietablering och framför allt om slutavverkningar.<br />
Slitageersättning är populärbenämningen när en förening<br />
tar ut en ersättning för transporter som inte är inräknad i<br />
fastighets andelstal. När det är en medlem som utfört transporten<br />
så är det 48a § anläggningslagen som är tillämplig.<br />
Om det är någon som inte är medlem som använder vägen<br />
i stor omfattning, så finns ingen direkt lagregel för slitageersättning,<br />
men eftersom föreningen kan förbjuda sådan<br />
transport, så träffas normalt en överenskommelse om dessa.<br />
Ett exempel är när fastighetsägarens entreprenör väljer att<br />
köra ut virket över annans vägförenings väg på grund av att<br />
den vägen är bättre.<br />
Slitageersättning som omnämns i 50 och 50a §§ Anläggningslagen<br />
är sådana som förrättningslantmätaren beslutar<br />
om i vissa fall. 50 § avser när en fastighet tillfälligt behöver<br />
använda en väg över annans mark och 50a § när en gemensamhetsanläggning<br />
behöver använda en annan gemensamhetsanläggnings<br />
väg till viss del.<br />
48a § anläggningslagen innebär att en fastighet som har<br />
andel i en gemensamhetsanläggning som avser väg, ska<br />
betala slitageersättning för uppkomna merkostnader, om<br />
fastighetsägaren använder vägen i väsentligt större omfattning<br />
än som motsvarar dess andelstal för driftkostnaderna.<br />
Om trafiken orsakar skador på vägen, ska fastighetens<br />
ägare dessutom betala ersättning för skadan. I förarbetena<br />
till lagen nämns som exempel ”pågående byggnadsarbeten<br />
på fastighet, större skogsavverkning, tillfällig uthyrning av<br />
ekonomibyggnader för lager- eller industrilokaler eller att<br />
en ny näringsverksamhet startar t.ex. en verkstad, affär<br />
eller restaurang och man kan inte säga säkert hur varaktig<br />
verksamheten blir”.<br />
Det är <strong>samfällighetsförening</strong>ens styrelse som beslutar om<br />
slitageersättning enligt 48a § anläggningslagen. Beslutet bör<br />
föregås av en kontakt med fastighetsägaren och gärna en<br />
överenskommelse om ersättningen. En mall för överenskommelse<br />
finns på REV:s hemsida. Betalar inte fastighetsägaren<br />
ersättningen, kan styrelsen väcka talan mot fastighetsägaren<br />
till Mark och Miljödomstolen. Domstolen avgör då om<br />
slitageersättning ska utgå och om det yrkade beloppet ska<br />
fastställas eller jämkas. Förlorande part f<strong>år</strong> normalt betala<br />
motpartens advokatkostnader.<br />
Transporter som ryms inom fastighetens andelstal betalas<br />
genom föreningens <strong>år</strong>liga uttaxering. I skogsfastigheters<br />
andelstal är virkestransporter normalt inräknade. Om det<br />
är fråga om onormala transporter, och hit räknas slutavverkning<br />
enligt förarbetena till 48a§ anläggningslagen, så<br />
har föreningen rätt att debitera för de merkostnader som<br />
uppst<strong>år</strong> vid medlemmens tillfälliga, extrema, användning<br />
av vägen. Merkostnader är ett begrepp som både täcker direkta<br />
skador och ett slitage på vägkroppen som inte direkt<br />
kan okulärbesiktigas.<br />
sLITAGEERsÄTTNINGENs sTORLEK<br />
Hur slitageersättning ska beräknas framg<strong>år</strong> inte av AL annat<br />
än att ersättningen ska utgå med hänsyn till slitaget<br />
av vägbanan. Dessutom gäller för beräkningen måste vara<br />
enkel att tillämpa. Lantmäteriet använder sedan många <strong>år</strong><br />
den så kallade tonkmmetoden när den räknar fastighets<br />
andelstal i driften av en anläggning. Den bygger på fastighets<br />
beräknade transportvikt under ett <strong>år</strong> multipliceras<br />
med körsträcka på den gemensamma vägen. Produkten blir<br />
det relationstal mellan berörda fastigheter som används för<br />
fördelning av driftskostnaderna på medlemsfastigheterna.<br />
Senaste schabloner för transportvikt för olika typer av fastigheter<br />
och verksamheter är daterad augusti 2010 och finns<br />
på Lantmäteriets hemsida.<br />
Ett sätt att uppskatta slitageersättning är att jämföra med<br />
senaste avgift för fastigheter som deltar i gemensamhetsanläggningen.<br />
Oftast är andelstalet beroende av väglängd.<br />
Jämför därför med vad en permanentfastighet betalar i vägavgift<br />
som har samma väglängd att köra som den fastighet<br />
du beräknar slitageersättningen för. I dag räknar man med<br />
att permanentbostaden kör 2100 ton enkeltransporter per<br />
<strong>år</strong>. Uppskatta sedan hur många extra ton, utöver de normala<br />
transporterna från fastigheten, som körs. Beräkningen blir<br />
då: aktuell vägavgift för permanentbostaden * <strong>år</strong>liga extraton<br />
/ 2100 = minsta belopp för slitageersättning. Bör rundas<br />
uppåt så att föreningens extraarbete och administration<br />
också betalas.<br />
Ett sätt att beräkna slitageersättning för skogstransporter,<br />
när dessa inte är inräknad andelstalet, är att uppskatta<br />
antal fastkubikmeter virke som körs ut och ta detta gånger<br />
2-10 kr per km använd väg. Till detta bör direkta skador på<br />
vägen ersättas. Beräkning av slitageersättning när skogsfastighetens<br />
skog redan är inräknad i andelstalet för vägen, bör<br />
ske i efterhand när man kan konstatera skadornas storlek.<br />
I detta fall är det ju ersättning för skador på vägen som är<br />
den största delen medan den direkta slitagedelen endast bör<br />
omfatta ersättning för att virket transporteras med extremt<br />
tunga ekipage under kort tid. I båda fallen bör en besiktning<br />
av vägen göras både före och efter skogsavverkningen.<br />
REV har tagit fram en överenskommelsemall om slitageersättning<br />
som finns på v<strong>år</strong> hemsida. Mallen ska givetvis<br />
anpassas till de förhållanden som gäller i enskilda fallet och<br />
vad parterna vill.<br />
Text Nils Blohm<br />
24 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
Gamla Köpstad sff<br />
Varbergs kommun, Hallands län. Före detta hamnplats, bondby – idag ett<br />
sommarparadis<br />
Vi fortsätter med att besöka REVs medlemsföreningar. Denna gång landar REVs<br />
reportage-”team” hos Gamla Köpstad sff och dess ordförande Ulf Lidesjö. Han tar emot<br />
och visar upp ett för dagen regnigt och blåsigt Halland.<br />
Vacker utsikt över havet från föreningens väg.<br />
Det första som jag funderar över är just det lite märkliga<br />
namnet Gamla köpstad. Varifrån kommer det och hur började<br />
det? Ulf berättar:<br />
Namnet Gamla Köpstad visar att här en gång funnits<br />
marknadsplats, där köpenskap bedrivits. Men det var inte<br />
någon stad utan snarare en plats där man höll marknader<br />
och drev affärer vid särskilda tillfällen. Kanske fanns någon<br />
permanent bebyggelse, men köpenskapen bedrevs huvudsakligen<br />
i tält.<br />
Infartsväg till området.<br />
MARKNAdsPLATs<br />
Vid Gamla Köpstad har utan tvivel hållits marknader. En<br />
urgammal landsväg g<strong>år</strong> ner till kusten just vid gamla köpstad.<br />
Den passerar förbi de märkliga orter, som bär namnen<br />
Järnmölle, och Järnvirke (i Tvååker), där vi vet att järn<br />
tillverkades av bygdens röda jord som råvara. Ända in i v<strong>år</strong><br />
tid har stora slagghögar vittnat om järnhanteringen i denna<br />
trakt. Järnet har säkerligen förts från tillverkningsorten ner<br />
till havet för vidare utskeppning. I slutet av 1920-talet påträf-<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 25
fades ett fartyg ett stycke från<br />
stranden som kunde dateras till<br />
1 000 talet. En uppgrundning<br />
av den gamla hamnen hade då<br />
skett varför Gamla Köpstad<br />
förlorat sin plats som utskeppningshamn<br />
för den så kallade<br />
myrmalmen eller som man i<br />
dag kallar Limonit som återfinns<br />
i naturen som brun järnsten,<br />
järnsandsten, sjömalm,<br />
myrmalm och rödjord. Limonit<br />
var viktig som råvara för järnframställning<br />
från järnåldern<br />
och framåt. Den slogs ut först<br />
i samband med att gruvorna i<br />
Bergslagen kom i gång.<br />
Karta över<br />
Gamla Köpstad.<br />
JORdBRUKsByGGd<br />
Detta var en jordbruksbebyggelse<br />
fram till 1930 talet. Det<br />
första sommarstugorna uppfördes i slutet av 30-talet och<br />
sommargästerna fick upp ögonen för den Halländska kusten.<br />
1963 bildades en stugägareförening som via en lantmäteriförrättning<br />
<strong>år</strong> 2000 blev en gemensamhetsanläggning som<br />
förvaltas av en <strong>samfällighetsförening</strong>.<br />
sOMMARPARAdIs<br />
Totalt ing<strong>år</strong> det 324 fastigheter varav 125 är <strong>år</strong>et runt bebodda.<br />
Vägnätet är 8,4 km och nästa 90% av vägnätet är be-<br />
Vresros (Rosa rugosa) växer på strandängarna i Gamla Köpstad i Halland.<br />
lagt med asfalt. Statsbidrag har<br />
föreningen på huvudvägarna.<br />
Kommunen skjuter också till<br />
ett kommunalt bidrag för vägunderhållet.<br />
Ulf poängterar ett<br />
gott samarbete med Varbergs<br />
kommun, framför allt när det<br />
gäller trafiksäkerhet. Längs<br />
vägarna finns en belysningsanläggning<br />
som kommunen<br />
ansvarar för.<br />
sTyRELsEARBETET<br />
Föreningens styrelse best<strong>år</strong> av<br />
5 ledamöter och 2 suppleanter.<br />
Normalt har vi 3-4 styrelsemöten<br />
per <strong>år</strong> säger Ulf. Föreningen<br />
förvaltar grönområden<br />
som sköts utifrån ett upprättat<br />
skötselplan.<br />
I de fall nya fastigheter kommer<br />
till betalar de nya fastighetsägarna en inträdesavgift på<br />
ca 25 000 kr. Föreningen har under senare <strong>år</strong> utfört större<br />
beläggningsarbeten, vilket fått till följd av att vägnätet ser<br />
ut att vara i mycket gott skick. Har kan jag konstatera att<br />
föreningens medlemmar har lite tur som har Ulf i styrelsen,<br />
han är nämligen ”gammal” vägverkare och kan naturligtvis<br />
det här med vägunderhåll och val av rätt beläggningsåtgärder.<br />
Någon egenregi-verksamhet i form av olika arbeten längs<br />
vägarna förekommer inte, utan allt arbete sker genom in<br />
26 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
Gamla Köpstads ordförande Ulf Lidesjö.<br />
lejda entreprenörer. En väl upprättad och fungerande 5-<strong>år</strong>s<br />
plan för vägunderhållet finns. Uttaxeringen är på mellan<br />
350 – 600 kr/ fastighet och <strong>år</strong>. Föreningen omsätter mellan<br />
500 000 - 800 000 kr/<strong>år</strong>.<br />
ORdNING Och REdA<br />
Inom området finns en stugförening som<br />
bland annat driver trivselfrågorna, detta<br />
innebär att styrelsen kan helt ägna sig åt<br />
den enskilda väghållningen. Vilket precis<br />
är vad en samfällighet skall ägna sig åt.<br />
När man kommer in i området f<strong>år</strong> man<br />
genast en känsla av ordning och reda. Ett<br />
väl tilltaget vägområde med fastighets<br />
gränser på ett avstånd av minst 4-5 meter<br />
från vägkant, innebär att inga häckar och<br />
buskar växer ut över körbanan. Praktiskt taget varje fastighetsägare<br />
klipper på eget bevåg gräsytan mellan vägkant<br />
och fastighetsgräns, lite av tävlan vilken kan hålla snyggast<br />
utanför sin fastighet påtalar Ulf. Inga problem för styrelsen<br />
kan jag konstatera.<br />
KATTEGATTLEdEN<br />
Vi har en del av den så kallade kattegattleden genom v<strong>år</strong>t<br />
område påtalar Ulf. En av Trafikverket anordnad cykelled<br />
från Helsingborg och till Göteborg. Total är leden 30 mil lång<br />
och förutspås få en så stort nyttjande som 25 000 cyklister<br />
per <strong>år</strong>. I samband med ledens utbyggnad förbättrades vägen<br />
genom Trafikverkets försorg.<br />
När man<br />
kommer in i området<br />
f<strong>år</strong> man genast<br />
en känsla av<br />
ordning och reda!<br />
MEdLEMsKAPET I REV Och VILKA FRÅGOR BöR REV<br />
dRIVA?<br />
Mina avslutande frågor är hur Ulf och hans kollegor i styrelsen<br />
uppfattar medlemskapet i REV och sist men icke minst<br />
vilka frågor anser de att REV skall driva?<br />
Ulf betonar försäkringen som finns i<br />
medlemskapet och då möjlighet till den<br />
juridiska hjälp som föreningen tidigare fått.<br />
Även möjlighet att kunna ställa frågor till<br />
REVs kansli betonas också.<br />
Något som vi i v<strong>år</strong> förening har problem<br />
med är att det vägvatten som leds via v<strong>år</strong>a<br />
diken och vidare ut mot lågpunkter i intilliggande<br />
terräng inte tas om hand på ett<br />
bra sätt. De tidigare uppodlade marken<br />
används inte i samma utsträckning som tidigare.<br />
Detta har fått till följd att tidigare fungerande utfalls<br />
diken inte underhålls på det sätt som är önskvärt. Vad har vi<br />
för påtryckningsmöjligheter och hur kan man på något sätt<br />
tvinga markägaren att ta sitt ansvar?<br />
Denna fråga måste REV driva och försöka få fram klara<br />
regler vad som gäller avslutar Ulf.<br />
hUNdVÄdER<br />
Återst<strong>år</strong> att tacka Ulf för att jag fick komma på besök, samtidigt<br />
försöker jag få ut honom i det blåsiga och regniga väder<br />
för några avslutande bilder. Att Ulfs lille hund Otto inte ens<br />
gör ett försök att hoppa ut från bilen, talar sitt tydliga språk.<br />
Det är verkligen ett hundväder denna höstdag i oktober.<br />
Leif kronkvist<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 27
REV NYTT<br />
Allt ni behöver veta om<br />
lagar & förordningar, förvaltning & vägteknik<br />
Många nya i styrelsen? Dags att uppdatera kunskaperna för föreningens trotjänare? Vill ni arbeta<br />
tillsammans eller läsa in er var och en för sig? REVs kursbok ”Förvaltning av samfälligheter” är framtagen<br />
för att passa lika bra till en studiecirkel som för självstudier.<br />
Kursmaterialet är upplagt så att styrelsen själv<br />
kan starta en studiecirkelkurs. I boken tas lagar<br />
och förordningar, förvaltning och vägteknik<br />
upp. Teori varvas med exempel tagna<br />
ur verkligheten. För er som vill arbeta i en<br />
studiecirkel kommer handledarmanualen<br />
och USB-minnet med Powerpointbilder, som<br />
båda ing<strong>år</strong> i kurspaketet, väl till pass.<br />
I cirkelkursen ing<strong>år</strong> 3 stycken böcker och<br />
material på ett USB minne.<br />
795:- inkl moms för medlemmar<br />
1595:- inkl moms för icke medlemmar<br />
Det g<strong>år</strong> att beställa extra kursböcker och<br />
då betalar man som medlem 235:-/st inkl<br />
moms och som icke medlem 470:-/st inkl<br />
moms. På samtliga priser tillkommer porto.<br />
Välkommen med er beställning till REVs<br />
kansli via e-post kansliet@revriks.se eller<br />
via telefon 08-20 27 50.<br />
Här kommer<br />
v<strong>år</strong>ens kurser<br />
att hållas!<br />
Hösten gick fort och kurserna blev på många orter fullsatta<br />
snabbt även denna gång.<br />
Jätteroligt att ni är vetgiriga och hungriga på att få veta<br />
mer om förvaltning av era vägar och samfälligheter.<br />
Här till höger finns kursorterna, som är preliminära, för<br />
v<strong>år</strong>en 2012. Kurslokalerna kommer inom kort att presenteras<br />
på hemsidan och i månadsbrev.<br />
I samarbete med Trafikverket och lantmäteriet håller<br />
REV i kurser runt om i landet. På kursen lär du dig mer om<br />
väg och trafiktekniska frågor, lagar och förordningar, förvaltningsfrågor,<br />
statsbidragsfrågor och mycket mer. Kursavgiften<br />
är 720:-/person, kurslitteratur och enklare förtäring ing<strong>år</strong>.<br />
Kursen hålls på kvällstid mellan kl 18:00 - ca 21:30.<br />
kuRSoRt DAtum<br />
Malmö 28 feb<br />
Kristianstad 29 feb<br />
Kalmar 1 mars<br />
Göteborg 6 mars<br />
Linköping 13 mars<br />
Örebro 14 mars<br />
Stockholm 15 mars<br />
Arvika 20 mars<br />
Hedemora 21 mars<br />
Söderhamn 22 mars<br />
Strömsund 27 mars<br />
Umeå 28 mars<br />
Piteå 29 mars<br />
Mejla gärna önskemål om framtida kursorter till:<br />
kansliet@revriks.se<br />
Anmälningar tas emot först när kurslokaler är bokade<br />
samt datum är satta.<br />
28 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
REV NYTT<br />
REV besöker riksdagen<br />
Den 26 september besökte REV:s styrelse riksdagen. Efter<br />
en rundvandring i Riksdagens lokaler med ledamoten<br />
Anders Åkesson (c) som arrangör och duktig ciceron intogs<br />
en god middag i rummet intill gamla Riksbankens<br />
lokaler tillsammans med flera ledamöter ur<br />
Trafikutskottet. Det gavs under kvällen<br />
många tillfällen till givande samtal och<br />
Tack Maud !<br />
Riksförbundet Enskilda Vägar fick en inbjudan till att vara med och<br />
tacka av Maud Olofsson för hennes insatser som minister och partiordförande.<br />
Denna avtackning skedde den 5 oktober i Riksdagen.<br />
erfarenhetsutbyten mellan REV:s styrelse och närvarande<br />
ledamöter av TU. För REV är det naturligtvis mycket värdefullt<br />
att för företrädare för lagstiftaren få möjlighet att<br />
under avspända former förklara de sv<strong>år</strong>igheter som enskilda<br />
väghållare kan möta i vardagen och i sina kontakter<br />
med myndigheter. REV ser fram emot<br />
fortsatta täta kontakter med Trafikutskottet!<br />
REVs nya ordförande, Uno Jakobsson och REVs kanslichef, Maria<br />
Sundström, deltog på mottagning där REVs standar, blombukett och<br />
en utnämnelse till hedersledamot delades ut. REV kunde tacka särskilt<br />
för Mauds insatser gällande höjning av statsbidraget till enskilda<br />
vägar. Vi fick även en pratstund med Mauds man, Rolf Olofsson som<br />
kunde berätta att han satt ordförande i deras vägförening i Högfors<br />
och även deltagit på REVs kurser.<br />
REVs ordförande<br />
Uno Jakobsson<br />
tackar av Maud<br />
Olofsson med<br />
Standar och<br />
blommor.<br />
Uno<br />
Jakobsson<br />
fick även<br />
möjlighet att<br />
träffa Centerpartiets<br />
nya ordförande<br />
Annie Lööf.<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 29
Prenumerera<br />
på REV Bulletinen<br />
för bara 80 kr/<strong>år</strong><br />
Är det fler i vägföreningen som vill ha<br />
Bulletinen direkt i brevlådan? I REV-medlemskapet<br />
ing<strong>år</strong> ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare exemplar<br />
kostar 80 kr/<strong>år</strong> för medlemmar och 110 kr/<strong>år</strong><br />
för övriga.<br />
Beställ din prenumeration via mail.<br />
kansliet@revriks.se<br />
Bulletinen<br />
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1• <strong>2011</strong><br />
TEMA: Ordning & reda<br />
Grattis alla<br />
grusvägshållare!<br />
– nu har vi en dammbindnings-doktor!<br />
PRESSTOPP!<br />
Extra vinterpengar!<br />
1 Bulletinen Nr 1<br />
• <strong>2011</strong><br />
Bulletinen<br />
Utgivningsplan 2012<br />
Nr 1 - 2012<br />
Sista bokningsdag ......................8 feb<br />
Annonsoriginal ..........................16 feb<br />
Utgivning ................................13 mars<br />
Nr 2 - 2012<br />
Sista bokningsdag ..................31 april<br />
Annonsoriginal ...........................7 maj<br />
Utgivning .................................... 5 juni<br />
Nr 3 - 2012<br />
Sista bokningsdag .....................2 aug<br />
Annonsoriginal ...........................9 aug<br />
Utgivning ................................. 11 sept<br />
VägADmInIStRAtIon<br />
Bokföring, medlemsadministration för vägföreningar. Enkel metod för bokföring.<br />
Medlemsregister. Utdebitering. Debiteringslängd. Momsuppgift för<br />
näringsidkare.<br />
Paketpris 2875 kr<br />
Mer info på www.gelinfo.se<br />
Gelinfo<br />
Tel: 0696-200 60 E-post: info@gelinfo.se<br />
30 Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong>
Optimus Advokatbyrå<br />
Advokat Uno Jakobsson och jur kand Louise Bark<br />
• Rådgivning till enskilda väghållare<br />
• Fastighetsrätt<br />
• Familjerätt<br />
070-735 87 56 uno.jakobsson@optimusadvokat.se<br />
070-371 92 00 louise.bark@optimusadvokat.se<br />
www.optimusadvokat.se<br />
SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM<br />
Problem med sliten<br />
asfaltyta, potthål, raka<br />
eller ojämna sprickor?<br />
Med Bornits<br />
produkter är det<br />
enkelt få en sliten<br />
yta att bli som ny och att<br />
fylla igen hål och sprickor!<br />
* Till medlemmar i Riksförbundet Enskilda Vägar.<br />
www.bornit.se<br />
– Det ni behöver finns hos<br />
www.skogma.se<br />
Skogmahuset, 830 70 Hammerdal<br />
Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87<br />
10%<br />
rabatt*<br />
Mer info om v<strong>år</strong>a produkter hittar du här:<br />
Kostnadsfri rådgivning i vägjuridik<br />
till<br />
REVs medlemmar<br />
Särskild inriktning mot: fastighetsrätt, vägjuridik, miljöskador,<br />
boutredningar och arvsrätt.<br />
Bengt Nydahl<br />
Riddargatan 35-37<br />
114 57 Stockholm<br />
Tel 08-723 15 00<br />
info@lindhes.se<br />
www.lindhes.se<br />
FÖR VÄGEN<br />
Förhindrar imbildning<br />
Telefon 0454-169 30 | info@bornit.se<br />
Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0<br />
grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid<br />
temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket<br />
bättre bild jämfört med traditionella speglar.<br />
Underhållsfri<br />
Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan.<br />
Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild<br />
under lång tid.<br />
Bornit annons 60x90.indd 1 11-01-19 09.57.14<br />
Konventionella speglar HYDRO speglar<br />
Spegelyta<br />
Diffus reflektion orsakad av<br />
vattendroppar<br />
Tel 054-51 21 30<br />
Fax 054-51 21 39<br />
Box 9,<br />
663 21 Skoghall<br />
Spegelyta<br />
Normal reflektion tack vare<br />
Super-hydrophilic skiktet<br />
Besök: Vidövägen 1<br />
www.provia.net<br />
i samarbete med REV<br />
sedan 1968<br />
Bulletinen Nr 4 • <strong>2011</strong> 31<br />
Vattendroppar<br />
Komplett sortiment för väg och<br />
skyltning besök v<strong>år</strong> hemsida<br />
www.provia.net<br />
Skikt av Super-Hydrophillic<br />
Jämn vattenfilm<br />
Vattenfilm