FRAMTID SÖDERTÄLJE - Södertälje kommun

Samhällsbyggnadskontoret 

FRAMTID SÖDERTÄLJE 

– förslag till ny översiktsplan 2012

Omslagsfoto: Anders Bäcklander

Förord 

Södertälje är en spännande kommun med unika kvaliteter. 

En riktig stenstad med anor från medeltiden och 

en vacker landsbygd som sträcker sig från Mälaren till 

Saltsjön med det unika mötet mellan dessa mitt i Södertälje 

stadskärna där fartyg slussas från när och fjärran. 

Södertälje ligger vid en korsväg, fysiskt och mentalt. 

Här möts landsvägar, järnvägar och vattenleder. Här 

möts också människor från olika delar av världen, 

religioner, kulturer och språk. 

Södertälje är en internationell kommun. Det betyder 

att världen är påtagligt närvarande. Två världsföretag 

har sina huvudkontor och avsevärd tillverkning mitt i 

staden. En stor del av befolkningen har sitt ursprung 

i andra delar av världen och för sina erfarenheter och 

sin kultur med sig hit. Den antroposofiska rörelsen har 

funnit jorden i Järna vara en bra grogrund. 

Södertälje är en regional stadskärna i Sveriges mest 

framgångsrika region. Det betyder att Södertälje är en 

viktig spelare i Stockholmsregionen, den region som 

vill bli Europas mest attraktiva storstadsregion. 

Södertälje är samtidigt en pastoral idyll. Landsbygden 

bjuder på miljöer och vyer där tiden tycks ha stått 

stilla, och samhällen med småstadscharm. Förankringen 

bakåt är stark och viktig och ger fotfäste. 

Det finns således mycket att bygga på när Södertälje nu 

växer som en del i den expansiva Stockholmsregionen. 

Samtidigt står Södertälje inför stora utmaningar. Att 

bygga ett hållbart samhälle handlar om att det ska vara 

hållbart både social, ekonomiskt och ekologiskt. I samrådsunderlaget 

redovisas dagsläget på ett antal viktiga 

områden. Där finns också resonemang kring strategier 

och riktlinjer för att nå en framtid som uppfyller visionen 

om Södertälje som den mest attraktiva kommunen 

i regionen. 

Samrådsplanen har tagits fram av en grupp tjänstemän 

i kommunen i samråd med en politisk styrgrupp med 

representanter från s, v, mp, m, fp, c och kd. Det är 

nu dags att bjuda in medborgare och myndigheter till 

samtal kring förslaget till översiktsplan. 

Inledning 

Vi hoppas att du vill delta i dialogen om Södertäljes 

framtid. Vi kommer att ha utställningar och evenemang 

under september och oktober som du är hjärtligt 

välkommen till. Håll dig uppdaterad på kommunens 

hemsida www.sodertalje.se/oversiktsplan för att få mer 

information hur du kan delta och påverka översiktsplanen 

och därmed Södertäljes och din framtid. 

Samhällsbyggnadskontoret i augusti 2011 

Projektledning 

Anders Bäcklander, bitr. samhällsbyggnadsdirektör 

Anna Knight, översiktsplanerare 

Politisk styrgrupp 2011 

Staffan Norberg (V) 

Håkan Buller (S) 

Ewa Lofvar Konradsson (MP) 

Rolf Eriksson (M) 

Ninos Maraha (FP) 

Johan Andersson (S) 

Hans Neideman (MP) 

Leif Åhlin (C) 

Martin Ahlman (KD) 

Politisk styrgrupp 2010 

Staffan Norberg (V) 

Ewa Lofvar Konradsson (MP) 

Leif Åhlin (C) 

Birgitta Hellgren (S) 

Marita Lärnestad (M) 

Hans Neideman (MP) 

Peter Friström (S) 

Håkan Mankefors (FP) 

Birgit Adolfsson (PP) 

Robert Halef (KD) 

3

4 

Strategikarta 

Foto: Jacob Forsell

Innehållsförteckning 

DEL 1: STRATEGISK PLANERING 

Process och deltagande ........................................6 

Förutsättningar och utgångspunkter........................8 

Knäckfrågor .......................................................12 

Fyra övergripande strategier för hållbarhet ...............14 

DEL 2: RIKTLINJER 

Mellankommunala intressen .................................18 

Bo i Södertälje ...................................................20 

Näringsliv och utbildning .....................................24 

Landsbygd .........................................................28 

Hållbart transportsystem och resande ......................32 

Kultur-, natur- och vattenmiljö .............................40 

Klimatanpassning ...............................................50 

Tekniska försörjningssystem ..................................52 

Hållbarhetsbedömning ........................................55 

DEL 3: UTBYGGNADSFÖRSLAG 

Södertälje stad ...................................................58 

Utbyggnadsförslag kommundelarna ........................64 

Järna .......................................................65 

Hölö ........................................................68 

Vårdinge-Mölnbo ........................................71 

Enhörna ....................................................73 

BILAGOR 

1: Naturresurser ..................................................76 

2: Riksintressen ..................................................80 

3: Södertäljes vattenförekomster ............................82 

4: Miljörisker .....................................................84 

5: Planeringsunderlag ..........................................90 

6: Ordlista .........................................................91 

Inledning 

5

6 

Inledning 

Process och deltagande 

Vad är en översiktsplan? 

En översiktsplan är ett strategiskt dokument som visar 

hur kommunen avser att använda mark och vatten i 

framtiden. Den ska också visa hur kommunen avser att 

på ett hållbart sätt möta behoven hos sin befolkning. 

Planen är en överenskommelse mellan politiker och 

invånare om hur man ser på utvecklingen och vilka 

strategier och riktlinjer som ska gälla. Översiktsplanen 

ska också förhålla sig till statliga, regionala och mellankommunala 

intressen. 

Erfarenheter av översiktsplan 2004 

Den gällande översiktsplanen är en självklar utgångspunkt 

för den nya planen. Visionen för planen 

från 2004 är från Mål och Budget 2004–2006. ”Det 

trygga Södertälje en unik mötesplats, med inbjudande 

boendemiljöer, betydande utvecklingsmöjligheter för 

unga människor och en innovativ kommunal verksamhet.” 

Södertäljes översiktsplan från 2004 prioriterar 

bostäder. Södertälje ska bli en attraktiv bostadsort 

och man vill ha ett differentierat näringsliv utan att 

grönområden i staden förstörs och hänsyn ska tas till 

landskapsbilden. Man föreslår bostäder i vattennära 

lägen, förtätat centrum och stimulans till bybildningar 

på landsbygden. 

Planarbete pågår nu i de fyra så kallade omvandlingsområden 

som i översiktsplan 2004 pekas ut i 

externa lägen kring tätorten. (Omvandlingsområden 

är fritidshusområden där många nu bor permanent.) 

Fyra fördjupade översiktsplaner föreslås i översiktsplan 

2004: Ritorp/Viksberg, Sandviken/Ekeby, Almnäs och 

Södra/hamnen. Endast Sandviken/Ekeby har genomförts 

men är ej antagen. Däremot pågår planarbete i 

flera av de utpekade områdena. En fördjupad översiktsplan 

för Järna har också genomförts men inte heller 

den är antagen ännu. Program pågår för Almnäs med i 

huvudsak verksamheter som mål. Program pågår också 

för Brandalsund, ett utbyggnadsområde som tillkommit 

efter att översiktsplan 2004 antogs. Kommunen 

utreder just nu möjligheten att bebygga Brandalsund 

med 1 500 bostäder. 

Många av riktlinjerna för planeringen från planen 2004 

ligger fast även i den nya. Samtidigt saknade planen 

tydliga strategier för samhällsutvecklingen som kan 

styra de exploateringar som tillkommer utöver de som 

pekas ut i planen. Det skapar utgångspunkten för den 

nya översiktsplanen. 

Vad säger lagen? 

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha 

en översiktsplan. Den ska göras om eller aktualiseras 

varje mandatperiod. Planen är inte juridiskt bindande 

men väger tungt vid avgöranden om användningen 

av mark och vatten. Kommunen ska samråda med 

Länsstyrelsen, grannkommuner och andra som har 

väsentligt intresse av förslaget. 

Planen skall visa hur kommunens långsiktiga mål 

kan uppnås och koncentrera sig på de viktigaste 

utmaningarna snarare än att behandla alla allmänna 

intressen lika utförligt. 

Hur är uppdraget formulerat? 

Strategisk 

Översiktsplanen ska vara ett strategiskt dokument som 

visar hur kommunens vision kan uppnås. Tidshorisonten 

är 20 år med utblick mot 2050. Fokuseringen 

på strategiska frågor innebär en stark koppling mellan 

översiktsplaneringen och den långsiktiga målbild som 

tecknas i t ex ”Utvecklingsprogram 2020 för Södertälje 

kommun”; Sveriges internationella huvudstad med kliven; 

attraktivt boende, ett växthus för unga och många 

näringslivsben. Planen skall visa hur kommunens 

långsiktiga mål kan uppnås och koncentrera sig på de 

viktigaste utmaningarna. 

Styrdokument 

Översiktsplanen skall tjäna som ett styrdokument och 

ge god vägledning för strategier, program, detaljplaner, 

bygglov mm. Den formulerar spelregler och spelplan 

för utveckling i kommunen. 

Det är viktigt att översiktsplanen är förankrad i kommunledning 

och i de bolag som har delansvaret för 

stadens fysiska utveckling och att den samordnas med 

andra policydokument. 

De miljömässiga konsekvenserna analyseras i miljökonsekvensbeskrivningen 

men det finns även ett behov av 

att utveckla analyserna av de långsiktiga samhällsekonomiska 

och sociala konsekvenserna av olika strategier 

i planeringen. Det har inte rymts inom detta uppdrag. 

Omvärldsinriktad 

Den nya översiktsplanen ska placera Södertälje i sitt 

sammanhang. Det gäller framför allt den regionala 

planeringen och grannkommunernas, Södertörnskommunernas 

och Sörmlandskommunernas utvecklingsplanering. 

Det kommer att vara viktigt att föra en

dialog kring Södertäljes roll i regionen i samband med 

genomförandet av Regionplanen. 

Översiktsplaneringen bör också kopplas till nationellt 

och internationellt samarbete om bland annat 

långsiktigt hållbar utveckling. 

Hur ser processen ut? 

Södertäljes översiktsplanering ska bedrivas som en 

rullande process, den formella planen är en del av den. 

Planen har tagits fram av en grupp tjänstemän under 

ledning av en politisk styrgrupp. Under arbetet har ett 

antal öppna och välbesökta seminarier i regi av samhällsbyggnadskontoret 

ägt rum. Ett scenariebyggande 

har resulterat i fyra olika framtidsscenarier som tjänat 

som bakgrund till planen. 

Nu har den politiska styrgruppen enats om att materialet 

är ett bra underlag för samråd. Det innebär att 

dialogen med medborgarna börjar på allvar och den 

politiska behandlingen vidtar i nämnder och styrelser 

och kommunfullmäktige. 

När samrådet är avslutat kommer planen att uppdateras 

utefter de synpunkter som kommit in och ställas 

ut en gång till. Även då kan man ha synpunkter. Efter 

utställningen antas planen av kommunfullmäktige. 

Under samrådet är det du som har ordet 

Du har möjlighet att bidra med dina ideer och kommentarer 

om hur du vill att Södertälje ska se ut om 

20 år. Vad som är bra idag och vad som är dåligt. 

Berätta vilka förändringar du vill se och vilka övergripande 

strategier du vill ska gälla för kommunens 

fortsatta utveckling. 

Information om samrådet finns på vår hemsida: 

www.sodertalje.se/oversiktsplan 

Inledning 

Så här lämnar du synpunkter 

Alla synpunkter som kommer fram under samrådet 

dokumenteras och tas upp i samrådsredogörelsen. 

Det gäller både skriftliga och muntliga synpunkter. 

Synpunkter får lämnas in anonymt. 

Lämna synpunkter genom att mejla: 

oversiktsplan@sodertalje.se 

Genom att skicka brev: 

Södertälje kommun 

Samhällsbyggnadskontoret – Plan 

151 89 Södertälje 

Genom att besöka utställningen i stadshuset och lämna 

synpunkter i ”åsiktslådan”. Utställningen är öppen 

mån–fre och är bemannad på onsdagar mellan 14.00 

och 19.00 från 31 augusti till 19 oktober. 

Kontaktpersoner 

Anna Knight, översiktsplanerare 

08-523 065 48 

anna.knight@sodertalje.se 

Anders Bäcklander, bitr. samhällsbyggnadsdirektör 

08-523 010 89 

anders.backlander@sodertalje.se 

7

8 

Strategisk planering 

Förutsättningar och utgångspunkter 

Översiktsplanens vision 

I arbetet med den nya översiktsplanen har utgångspunkten 

varit: ”En attraktiv kommun för boende, 

besökare och verksamheter.” Alla strategier och riktlinjer 

är baserade på ett hållbarhetsresonemang och 

en helhetssyn på kommunens utveckling. Att utnyttja 

alla tillgångar väl och hushålla med resurser för att 

inte äventyra kommande generationers möjligheter, är 

översiktsplanens viktigaste uppgift. 

Planering blir viktigare 

Planering handlar inte bara om att försöka förutsäga 

framtiden, vilket är svårt nog, utan även om att skapa 

den. Det är angeläget att översiktsplanen är tydlig med 

vilka strategier som gäller inom olika områden och hur 

kommunen förhåller sig till markanvändningen för att 

dagens och morgondagens medborgare ska känna sig 

trygga med, och kunna förutse, utvecklingen. Det är 

också viktigt för att både offentliga och privata investeringar 

ska öka och att olika satsningar samverkar mot 

samma mål. 

Avgörande faktorer för Södertäljes framtid 

Den första faktorn handlar om hushållning med mark 

och vatten. Våra fysiska resurser är ändliga, det görs 

ingen ny mark i Södertälje kommun. Den mark vi har 

idag är också den mark vi har om 10 eller 100 år. Vi har 

haft ett agrarsamhälle och ett industrisamhälle och nu 

har vi ett kunskapssamhälle, men vad kommer sen? 

Vilka anspråk på mark och andra resurser kräver den 

samhällsform som tar vid efter kunskapssamhället? 

Vi kan idag inte veta vilka anspråk Södertäljes framtida 

invånare kommer att ha men vi kan diskutera vilka 

hänsyn det är det rimligt att vi tar idag till framtidens 

Södertäljebor. 

Den andra faktorn handlar om social sammanhållning. 

Ett samhälle måste baseras på tillit, det är det 

grundläggande sociala kapitalet. De ökande klyftorna 

i samhället tär på det kapitalet. Den fysiska segregeringen 

av olika människor urholkar sammanhållningen. 

En socioekonomisk segregation i kommunen och i 

regionen leder också till att alla inte får möjlighet att 

utveckla sina livschanser. Detta blir i längden dyrt 

för samhället som inte har råd med att alla inte kan ta 

tillvara på sin potential fullt ut. 

Södertälje har, tillsammans med några andra 

kommuner i den södra regiondelen, tagit emot den 

absoluta majoriteten av flyktingarna till regionen. Det 

skapar initialt påfrestningar på samhällsapparaten 

Befolkning i Södertälje 2010 

Södertälje stad 68 923 

Järna tätort 5 691 

Järna kommundel (totalt) 8 989 

Mölnbo tätort 1 079 

Vårdinge kommundel (totalt) 1 913 

Hölö tätort 1 387 

Hölö-Mörkö kommundel (totalt) 3 530 

Ekeby-Tuna-Sandviken tätorter 1 607 

Enhörna kommundel (totalt) 2 738 

TOTALT 86 093 

Prognostiserad folkmängd Södertälje kommun 

2011–2020 

År Prognostiserad folkmängd 

2011 87 400 

2012 88 355 

2013 89 505 

2014 90 530 

2015 91 535 

2016 92 525 

2017 93 680 

2018 94 695 

2019 95 565 

2020 96 345

men på längre sikt är det en tillgång. Historiskt sett har 

invandringen till Södertälje varit positiv för kommunen 

genom skapandet av ett starkt företagande och rikt 

föreningsliv. 

Den tredje faktorn rör bebyggelsestruktur. Det finns 

ett starkt samband mellan bebyggelsestruktur, social 

sammanhållning och hållbarhet. Den funktionalistiska 

planeringsideologin, som fortfarande till stor 

del tillämpas, byggde på att separera funktioner och 

människor från varandra. Utmärkande drag var att 

vägplanering var viktigare än stadsplanering och att 

vikten av offentliga rum underskattades. Resultatet 

blev att stadens idé som är möten urholkades. Bebyggelse 

med enbart villor eller enbart höghus i avskilda 

enklaver är ett arv från den tidens ideal och är en utmaning 

som måste mötas. En bebyggelsestruktur med 

ett väl fungerande kollektivtrafiknät, en sammanhållen 

bebyggelse med blandning av funktioner, hustyper, 

upplåtelseformer och ålder är avgörande för hållbarheten 

i vid bemärkelse. 

Omvärlden förändras snabbare 

Världen globaliseras 

Det betyder att kapital och människor kan röra sig allt 

friare mellan länder och regioner, och allt större delar 

av människors liv influeras av marknaden och den 

globala distributionen av kultur och livsstilar. 

Viktiga beslut fattas allt längre bort från dem som 

påverkas av besluten samtidigt som individens handlingsfrihet 

ökar. Kommuner åläggs att genomföra 

åtgärder och driva verksamheter, men får mindre möjlighet 

att själva bestämma. Samtidigt med integrering 

mellan länder sker en skarpare polarisering mellan 

världs delar, länder och regioner vilket mer tydlig drabbar 

dem hårt som inte förmår ställa om sig till de nya 

villkoren. 

Även inom Stockholmsregionen ökar konkurrensen 

mellan kommunerna. Klyftorna ökar för närvarande 

i Sverige och mellan kommuner inom regionen men 

även inom Södertälje kommun. Det berör inkomst, 

utbildning och tillgång till arbetsmarknaden och det 

påverkar människors möjligheter att förverkliga sin 

potential. Samtidigt som klyftorna ökar ser vi också 

en ökning av levnadsstandarden men fördelningen är 

ojämn. 


Säkra trender 

Ökad urbanisering 

Klassklyftorna ökar 

Att synas blir allt viktigare 

Ökad upplevd otrygghet 

Ökad globalisering och global konkurrens 

Södertäljes befolkning ökar 

De äldre blir fler 

Klimatförändringarna blir mer synliga och 

kännbara 

Kunskapsintensiteten ökar i industrin 

Bilarnas andelar av transporterna ökar 

Ökat pris på bränsle/högre volatilitet i 

priser på bränsle 

Regionförstoringen fortsätter 

Osäkra trender 

Ökad arbetskraftsbrist, konkurrens om 

utbildad arbetskraft. 

Kommunens attraktivitet i regionen 

Industriföretagens utveckling, Södertälje 

mer likt Sverige än regionen 

Strategiska variabler 

Befolkningsutveckling 

Tillväxt 

Utbildningsnivå 

Attraktivitet i regionen 

9

10 


Förutsättningar och utgångspunkter (forts) 

Världen urbaniseras 

Nästan en och en halv miljon människor söker sig till 

städer varje vecka. Motsvarande ett Göteborg 

(500 000 personer) beräknas komma till Stockholmsregionen 

inom 20 år. Hälften av Sveriges befolkning 

bor idag i någon av de tre storstadsregionerna. Mindre 

städer och tätorter tappar till universitetsstäder och 

storstäderna. Det visar på en säker trend att människor 

i allt högre grad värderar det som ett urbant liv kan 

erbjuda. 

Klimatförändringarna blir mer synliga och 

konsekvenserna mer kännbara 

Det påverkar planeringen och kräver beredskap. Det 

handlar både om att förebygga och hantera konsekvenser. 

Planeringen måste sträva efter ett tåligare samhälle 

som klarar plötsliga påfrestningar bättre. På inte alltför 

lång sikt kan det innebära ökade flyktingströmmar 

och social oro. Svårigheten att kombinera ett hållbart 

samhälle med kraven på ökad tillväxt är aktuell på både 

global och lokal nivå. Byggbara områden kommer att 

bli mer begränsade och omgärdade med restriktioner 

och kraven på hanteringen av dagvatten ökar. 

Energiförsörjningen i fokus 

Peak oil, dvs. den tidpunkt när uttaget av olja inte 

längre kan öka för att möta den fortsatt ökade efterfrågan, 

närmar sig eller har redan passerats, uppgifterna 

går isär. Effekterna på ekonomi och samhälle 

kommer att bli massiva om inte energibehovet kan 

lösas på annat och hållbart sätt. Kampen om resurser 

hårdnar vilket syns tydligt idag. 

Befolkningen i västvärlden blir äldre 

Kostnaderna för pensioner, sjukvård och omsorg kommer 

att öka drastiskt om kvaliteten ska upprätthållas 

när en allt större andel av befolkningen utgörs av äldre. 

Det kan bli svåra politiska beslut och det finns en risk 

att solidariteten i samhället på sikt kan försvagas. 

Södertäljes förutsättningar är goda 

Vackra omgivningar 

Södertälje är en kommun med kuperade landskap och 

bördiga slätter. Topografin är representativ för Mälardalens 

sprickdalslandskap som utgörs av omväxlande 

höjdryggar och långsträckta dalgångar. Slättområden 

med postglaciala lerjordar har blivit bördiga jordbruksmarksområden 

medan rullstensåsar av grus och fin 

sand huvudsakligen bär tall- och granskog. 

Södertälje är en regional stadskärna som kan spela 

en allt viktigare roll i den regionala ekonomin 

Södertälje utnämndes till regional stadskärna 2001 och 

identifieras också i den regionala utvecklingsplanen för 

Stockholmsregionen (RUFS) som antogs 2010. De andra 

regionala stadskärnorna är: Arlanda-Märsta, Täby 

centrum-Arninge, Kista-Sollentuna-Häggvik, Barkaby- 

Jakobsberg, Kungens kurva-Skärholmen, Fleminsberg 

och Haninge centrum. I det framtidsscenarium som 

skisseras i RUFS 2010 är de regionala kärnorna en stark 

bärare av utvecklingskraften i regionen. 

Södertälje har redan idag en strategisk roll i regionen 

och har därför stor potential att vidareutvecklas som 

ett starkt centrum i regionen. Syftet med en flerkärnig 

struktur i Stockholmsregionen är att regionen 

ska bli mer balanserad. En flerkärnig struktur skapar 

förutsättningar för tillväxt i hela regionen och skapar 

en bättre balans mellan Stockholm city och resten av 

regionen. De regionala stadskärnorna ska avlasta den 

centrala stadskärnan genom att utvecklas till attraktiva 

platser dit människor och verksamheter aktivt söker 

sig. Förutom att skapa en mer balanserad tillväxt gör en 

flerkärnig struktur att det blir lättare att hushålla med 

obebyggd mark och utnyttja kollektivtrafikförbindelser. 

Åtagandena enligt RUFS för att öka 

regionens attraktivitet är att: 

Utveckla stadsstrukturen i östra Mellansverige 

med spårtrafiken som grund. 

Utveckla ett trafiknät som stödjer 

Stockholms regionens flerkärnighet. 

Göra bebyggelsestrukturen tätare och mer 

variationsrik. 

Skapa en attraktiv stadsmiljö med torg, 

parker och grönområden. 

Skapa förutsättningar för en dynamisk 

kvälls ekonomi i regionens stadskärnor. 

Bevara och utveckla de gröna kilarna. 

Utveckla tillgängligheten till stränder. 

Regionförstoringen innebär att människor kan söka sig 

sin bostad eller arbetsplats inom ett större område och 

får en bättre chans att förverkliga sina liv. Det innebär 

också att pendlandet ökar kraftigt vilket ökar utsläppen. 

Ett annat resultat är att trycket på den storstadsnära 

landsbygden ökar och konkurrensen om mark 

hårdnar. Samtidigt är det bostadsbrist inom regionen. 

Bostadsbristen hämmar den ekonomiska utvecklingen 

och medverkar till segregering.

En handelsstad med anor 

och stationssamhällen med möjligheter 

Det fanns ett stadsliknade samhälle redan i mitten av 

800-talet vid det med tiden uttorkade sundet mellan 

Mälaren och Saltsjön. De nya typerna av fartyg som 

utvecklades gick inte längre att släpa genom sundet 

utan man fick lasta om godset och transportera det 

landvägen eller i mindre båtar mellan en hamn på 

Saltsjösidan och en på Mälarsidan, vilket sysselsatte en 

hel del människor och samhället växte. Södertälje har 

sedan dess varit en handelsstad. Staden växte relativt 

oplanerat tills den nya byggnadsstadgan kom 1874 och 

krävde stadsplan. Den ritades av Per Olof Hallman som 

även har lämnat tydliga spår i Stockholms planering 

och under 1930-talet utvecklades den vidare av den 

kände stadsarkitekten Cyrillus Johansson. 

Ett strategiskt läge i regionen 

Södertäljes strategiska roll beror på det geografiska 

läget i Storstockholm och i Sörmland samt i ett storregionalt 

sammanhang i östra Mellansverige. Flera 

stora infrastrukturstråk passerar Södertälje; E4, E20, 

fjärr- och regionaltåg via Södertälje Syd, sjöfart via 

kanalen in i Mälaren och godstrafik via Södertälje 

Hamn. Den strategiska rollen är också kopplad till 

att Södertälje är en knutpunkt mellan landets största 

arbetsmarknad och ett växande Sörmland, och befinner 

sig även mitt i det storregionala sammanhang som 

inkluderar städer som Eskilstuna, Nyköping, Västerås 

men även Norrköping/Linköping. Inom den regionala 

arbetsmarknaden har Södertälje en stark ställning med 

ett högt antal arbetsplatser och omfattande inpendling 

från hela regionen. 

En storskalig infrastruktur 

skapar tillgänglighet men också barriärer 

Södertälje är en knutpunkt för genomfartstrafik. Den 

övergripande infrastrukturen är väl utbyggd både när 

det gäller europavägar, järnvägar och kanalen mellan 

Saltsjön och Mälaren. Idag utgör kanalen Mälarens 

viktigaste inlopp för sjöfarten. Det gör att staden har 

ett strategiskt läge och god tillgänglighet till omvärlden 

samtidigt som vägarna och kanalen skapar barriärer för 

människor och djur och restriktioner för stadsutveckling. 

Även den dramatiska topografin kräver anpassning 

av bebyggelsen och kan försvåra utvecklandet av 

en rumsligt sammanhållen struktur med goda kommunikationer. 


En hårdhänt cityomvandling 

och nya bostadsenklaver 

Södertälje fortsatte växta kraftigt under efterkrigstiden. 

Ny bostadsområden tillkom och city sanerades 

relativt hårdhänt under 1960-talet. Storhamnen byggdes 

på det tidigare havsbadets område och togs i bruk 

på 1970-talet. En ny högbro över kanalen byggdes och 

skapade en nödvändig förbifart för den växande bilismen 

1965. För att klara bostadsförsörjningen byggdes 

flera bostadsområden ut under de så kallade rekordåren. 

Geneta, Ronna, Fornhöjden, Saltskog, Hovsjö 

och Södra Lina är områden som byggdes under den 

här tiden. Många områden utformades som avskilda 

enklaver med relativt likformig bebyggelse i den 

funktionalistiska anda som rådde. 

Tätorter i en levande landsbygd 

I Södertälje kommun finns flera tätorter med sin egen 

särpräglade karaktär och verksamhet. Järna är en 

populär bostadsort i ett bördigt och öppet landskap. 

Järna har en unik profil genom antroposofernas närvaro 

och fungerar som centrum för ekologisk odling i 

länet. Hölö-Mörkö har Hölö tätort som centrum. Det är 

ett villasamhälle med byggnadsstilar från det senaste 

århundradet. Pendeltåget passerar men stannar inte. 

Det lär inte bli aktuellt att på allvar diskutera förrän 

Ostlänken kommit till utförande. Mölnbo är huvudort 

i Vårdinge kommundel och ligger i ett vackert natur- 

och kulturlandskap. Orten byggdes som ett stationssamhälle 

vid riksväg 57. Pendeltåget stannar vilket gör 

samhället relativt väl uppkopplat. I Enhörna är Ekeby- 

Tuna-Sandviken huvudort. Det är tre närliggande 

tätorter med sinsemellan olika karaktärer lokaliserade i 

en naturskön omgivning med natur- och kulturvärden. 

11

12 


Knäckfrågor 

Inför arbetet med att ta fram förslaget till en ny översiktsplan 

identifierades ett antal frågor som är av särskild betydelse 

för Södertäljes utveckling, så kallade knäckfrågor. 

Nedan följer en kort beskrivning av dem. 

1. SÖDERTÄLJEBORNA BLIR FLER SAMTIDIGT SOM 

VI MÅSTE STÄLLA HÖGRE KRAV PÅ SKYDD AV 

MILJÖ OCH NATUR OCH ÄVEN ÖKA TÅLIGHETEN 

MOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR. 

Befolkningen ökar och därmed ökar behovet av 

bostäder, skolor, arbetsplatser, service och ökad 

kapacitet i transportsystemet. För att öka exploateringen 

samtidigt som vi värnar om miljön måste all 

exploatering vara hållbar. Påfrestningen på miljön 

ska bli så liten som möjligt och vi ska på sikt inte 

bidra till klimatförändringar. Det handlar också 

om att vi ska bygga på ett sätt så att vi kan hantera 

dagens och morgondagens klimatförändringar. Det 

är således en tudelad uppgift där vi aktivt arbetar 

för att minska vår påverkan på miljön och klimat 

samtidigt som vi arbetar för att på ett effektivt sätt 

hantera de konsekvenser som miljöförstöring och 

klimatförändring får på vårt samhälle. 

2. BEBYGGELSESTRUKTUREN MÅSTE UTVECKLAS FÖR 

ATT ÖKA DEN SOCIALA SAMMANHÅLLNINGEN. 

Stadens bebyggelsestruktur påverkar hur livet levs. 

Man vet att den fysiska formen, tillgång till användarvänliga 

offentliga rum och till kollektivtrafik har 

betydelse för den sociala sammanhållningen. Det 

betyder att vi har ett ansvar att se till att det vi 

bygger förstärker den sociala sammanhållningen. 

Det kan vara genom att skapa bra mötesplatser, en 

god kollektivtrafikförsörjning, en god tillgänglighet 

till service, handel, arbetsplatser och andra bostadsområden 

samt att länka ihop stadens olika delar. 

3. EXPLOATERING AV TIDIGARE EJ IANSPRÅKTAGEN 

MARK ELLER MILJÖER MÅSTE FÖRENAS MED BEVA- 

RANDET AV NATUR OCH UPPLEVELSEVÄRDEN FÖR 

FRAMTIDA GENERATIONER OCH SAMHÄLLSFORMER. 

Det görs ingen mer mark i Södertälje. Vi måste 

hushålla med marken för framtida generationers 

skull och för framtida behov, det gäller både i 

staden och på landsbygden. Samtidigt ökar 

trycket på exploatering och därmed är det viktigt 

att vi styr utvecklingen så att vi använder mark på 

ett effektivt sätt och så att vi skyddar natur och 

upplevelsevärden och inte förstör det som är 

lockelsen med naturen. 

4. DEN REGIONALA STADSKÄRNAN SKA UTVECKLAS 

TILL EN DYNAMISK OCH ATTRAKTIV MILJÖ SOM 

ÖKAR LIVSCHANSERNA HOS MEDBORGARNA. 

Södertälje är utpekad som en av åtta regionala 

stadskärnor i Stockholmsregionen. Södertälje ska 

kunna axla ett större ansvar som ekonomisk motor 

i förhållande till den centrala stadskärnan i Stockholm 

city. Den regionala stadskärnan måste långsiktigt 

utvecklas med kommunikationer och 

bebyggelse för att knyta ihop Södertälje centrum 

med Syd men också med de andra regionala stadskärnorna 

och regioncentrum. Det är viktigt att utveckla 

kärnan med fler bostäder, arbetsplatser och 

urbana verksamheter i en fungerande blandning.

5. MÖJLIGHETEN TILL ATT VARA SJÄLVFÖRSÖRJANDE 

MÅSTE ÖKA OCH FÖRHÅLLANDET MELLAN STAD 

OCH LAND SKA UTVECKLAS FÖR ÖKAD EKOLOGISK 

HÅLLBARHET OCH HÄLSA. 

Närodlat kommer i framtiden att öka i betydelse 

när vårt behov av att vara självförsörjande ökar. Vi 

måste därför balansera behovet av åkermark mot ett 

ökat förändringstryck på landsbygden. Gränszonen 

mellan stad och land var förr en högproduktiv region. 

Som ett led i att bli mer självförsörjande finns 

det anledning att återskapa tätortsnära mark till 

odling. Det finns också en potential i att uppmuntra 

stadsodling i olika former för att öka andelen lokalt 

producerade varor. Stadsodling har också stora 

sociala och hälsorelaterade fördelar. Logistiken för 

att hantera utbudet behöver utvecklas. 

6. RESANDE OCH TRANSPORTER MÅSTE BLI MER 

HÅLLBARA SAMTIDIGT SOM BEHOVET ÖKAR. 

Regionförstoringen och befolkningsökningen har 

resulterat i att resandet ökat markant de senaste 

åren och resandet kommer med all sannolikhet 

att fortsätta öka. Utvidgningen av den regionala 

arbetsmarknaden och bostadsmarknaden har givit 

större valfrihet och möjligheter att hitta rätt arbete 

och bostad och regionförstoringen har därför ökat 

möjligheterna hos invånarna i Stockholmsregionen. 

Det finns alltså stora ekonomiska och sociala 

fördelar med regionförstoringen men om den också 

ska vara miljömässigt hållbar måste den baseras på 

förtätning och kollektivtrafik. Vi måste också skapa 

förutsättningar för att ändra våra resvanor. Det 

ska inte vara besvärligt och tidskrävande att åka 

kollektivt jämfört med att ta bil. 


7. TILLVÄXTEN SKA VARA HÅLLBAR OCH ÖKA 

LIVSKVALITETEN FÖR ALLA MEDBORGARE OCH 

MINSKA BELASTNINGARNA PÅ MILJÖN. 

Historiskt sett följs kurvorna för ekonomisk tillväxt 

och miljöförstöring åt. Att bryta det mönstret är en 

stor men nödvändig utmaning att anta eftersom 

miljöförstöring på sikt minskar vår livskvalitet. Det 

handlar kanske inte om tillväxtens takt så mycket 

som inriktningen. Det kommer att krävas teknisk 

utveckling och stöd för en mer miljöanpassad 

livsstil. Det kommer också att krävas smarta 

ekonomiska styrmedel – att naturtillgångar och 

nedsmutsning får ett pris. Södertälje har möjlighet 

att ligga i framkant av en teknikutveckling inom 

vilken framtidens framgångsrika arbetsgivare 

kommer att återfinnas. 

13

14 


Fyra övergripande strategier för hållbarhet 

1. UTVECKLA DEN FYSISKA STRUKTUREN FÖR 

ÖKAD SOCIAL SAMMANHÅLLNING 

Minska klyftorna mellan människor 

De socioekonomiska skillnaderna ökar sedan länge i 

Sverige och i Södertälje kommun. Människor med olika 

inkomst och olika etniskt ursprung bor separerade och 

sammanhållningen i samhället riskerar att brytas. Strategin 

för att länka ihop stadsdelar som idag är fysiskt 

segregerade och separerade, och skapa en blandning av 

olika funktioner i tätorterna ska ses som en strävan att 

öka den sociala sammanhållningen. Det ökar dessutom 

tillgängligheten och stärker ett levande stadsliv. 

Vi måste utnyttja det starka samband som finns mellan 

social sammanhållning och den fysiska miljön. Det kan 

vi göra t ex genom att skapa vitala offentliga rum som 

uppmuntrar möten mellan människor, genom att se till 

att det finns möjlighet att leva ett fullödigt liv utan bil 

och genom att skapa en bebyggelsestruktur som ökar 

tillgängligheten till olika områden och ger förutsättningar 

för människor i områdena att mötas. 

Hela kommunen 

Det är idag stor skillnad mellan kommunens olika 

bostadsområden när det gäller hushållssammansättning 

och hur miljöerna är utformade och hur trygga 

de upplevs av invånarna och hur goda livschanser de 

ger till dem som växer upp och lever där. De som kan 

välja var man vill bo väljer även åt dem som inte kan, 

därför bryts inte segregeringen. Därför ska både nya 

och befintliga bostadsområden utvecklas för att öka 

tryggheten genom skapandet av fungerande mötesplatser, 

ökad tillgänglighet till andra delar av staden 

och genom blandning av arbetsplatser, service, handel, 

kultur, restauranger och bostäder. 

Att bryta ensidigheten i bostadsutbudet i många av 

bostadsområdena är en annan viktig utmaning. Södertälje 

har förutsättningar att erbjuda ett varierat och 

attraktivt boende. Här finns traditionell stad, mindre 

orter och landsbygd. Att skapa attraktivt boende 

handlar om att utvidga och utveckla en levande stad, 

knyta miljonprogramsområdena till stadskärnan och 

till landsbygden, skapa nya intressanta boendeformer 

i staden, i gränslandet mellan stad och land liksom i 

byformer. Det krävs också sociala innovationer och 

kulturellt entreprenörskap för att ta tillvara det mångkulturella 

samhällets kraft. 

Foto: Jacob Forsell 

Foto: Petra Graus 

Foto: Joakim Serrander

2. UTVECKLA OCH FÖRSTÄRK SÖDERTÄLJE STAD 

Södertälje stad är 

viktig för hela kommunens utveckling 

Staden rymmer majoriteten av medborgarna i 

kommunen och är ett starkt och självklart centrum 

och tillväxtmotor. Södertälje har som enda kommun 

på Södertörn ett kraftigt överskott av inpendlare och 

Scania är största arbetsgivare. Det finns flera stora, 

världsledande företag med tillverkning, utveckling och 

forskning i staden. Högskolan har potential att utvecklas 

med fler studenter och tillsammans med näringsliv 

och kommun skapa en livskraftig och innovativ miljö. 

Staden är också centrum för handel, kultur och 

nöjesliv i sin egen region. Skärningspunkten mellan 

kultur, besöksnäring och näringsliv behöver 

förtydligas och utvecklas. 

Stadskvaliteterna ska utvecklas 

genom förtätning och blandning av funktioner 

Södertäljes attraktivitet som stad och bostadsort ska 

öka. Staden behöver förtätas och funktionsblandas för 

att förstärka stadskvaliteterna. I en tät stadsmiljö där 

människor rör sig både på dagen och kvällen finns 

de stadskvaliteter som efterfrågas idag. Restauranger, 

kultur, handel, närhet till stadskärnan, till spårbunden 

kollektivtrafik, tillgång till ett bra gång-gatunät och 

kvartersstruktur är exempel på stadskvaliteter som 

människor i allt högre grad betalar för. Det finns också 

stora miljömässiga och samhällsekonomiska fördelar 

med att förtäta staden i stället för att bygga på idag 

o exploaterade områden utan kollektivtrafikförsörjning 

och övrig infrastruktur. En smart förtätning, med nya 

gröna mötesplatser, ger ett effektivare markutnyttjande. 

Därigenom kan trycket att exploatera i grönstrukturen 

minska och möjligheten att skydda större 

rekreations- och naturområden ökar. 

Stråk och kollektivtrafik ska 

knyta ihop stadens olika tyngdpunkter 

För att skapa goda stadskvaliteter är det viktigt att 

identifiera och förstärka stråk med bebyggelse och 

gång- cykel- och kollektivtrafik mellan viktiga tyngdpunkter. 

Det minskar även miljöbelastningen från 

transporter eftersom transportbehovet hänger nära 

samman med avstånden mellan olika funktioner som 

arbetsplatser, bostäder och service. En gles struktur 

skapar behov av längre transporter och minskar 

möjligheterna till en god kollektivtrafikförsörjning. 

Kanalområdet behöver utvecklas med bebyggelse 


och offentliga rum för att öka tillgängligheten till en 

av stadens viktigaste kvaliteter. Ett nytt resecentrum 

behövs för att höja kvaliteten på kollektivtrafiken och 

det behövs tydliga och bekväma bytespunkter mellan 

olika trafikslag. De så kallade miljonprogramområdena 

behöver stadsutvecklas och knytas ihop med stadskärnan. 

Entréerna till staden, framför allt Moraberg 

och Vasa ska förädlas till portar till staden med märkesbyggnader. 

De existerande verksamhetsområdena 

behöver förbättras ur stadsmiljösynpunkt. Integration 

av bostäder, verksamheter, upplevelser och kreativa 

mötesplatser med hög arkitektonisk profil behövs för 

att skapa en attraktiv stad. 

Utvecklingen av Södertälje stad 

är även viktigt för landsbygden 

Även de som bor på landsbygden i regionen är 

beroende av och vill ha tillgång till den regionala 

arbetsmarknaden. Många uppskattar också och är 

till viss del beroende av det utbud av service och kultur 

som städerna kan erbjuda. Stadens utbud är alltså 

viktigt även för dem som inte bor i staden. 

Stadens attraktivitet är också viktig för landsbygden 

därför att om staden upplevs som ett bra alternativ 

som bostadsort kan förändringstrycket på landsbygden 

minskas. Det skulle i sin tur underlätta bevarandet av 

landsbygdens kvaliteter. 

15

16 


Fyra övergripande strategier för hållbarhet (forts) 

3. UTVECKLA ATTRAKTIVA TYNGDPUNKTER 

I KOMMUNDELARNA 

Många människor vill bo i en mer lantlig miljö, med 

möjlighet till odling eller hästhållning, men ändå ha 

nära till service, mötesplatser och kollektivtrafik. De 

orter som bedöms ha bra förutsättningar att utvecklas 

till självklara centra i ett omland av rurala ”byar” är 

Järna, Hölö, Mölnbo samt Ekeby-Tuna-Sandviken. 

Genom att koncentrera ny bebyggelse till, eller i närheten 

av, dessa orter stärks deras möjligheter att tillsammans 

med sitt omland bidra till en hållbar utveckling i 

kommunen och regionen. Det skapar också möjligheter 

för människor att förverkliga sitt drömboende men 

ändå ha tillgång till det som är anledningen till att 

man väljer att bo i en expansiv storstadsregion. 

Boende och verksamheter 

Huvuddelen av de verksamma i tätornerna på 

landsbygden pendlar med bil eller kollektivtrafik till 

sitt arbete i regionen. Möjligheten att arbeta hemma 

utnyttjas men de flesta är ändå beroende av goda 

kommunikationer. IT-revolutionen har inte verkat 

decentraliserande som många förutspådde i dess barndom. 

Ett småskaligt näringsliv och servicesektorn kan 

vitalisera boendet och möjligheterna för fler att jobba 

nära hemmet. En koncentration till knutpunkter på 

landsbygden ger underlag för service och kultur som 

kan skapa ett mer levande och livskraftigt samhälle. 

Samordning med infrastruktur 

Infrastruktur måste samordnas med bebyggelsestrukturen. 

Det handlar om stora investeringar vare sig det 

gäller kommunala eller privata lösningar. Det gäller 

inte bara person- och kollektivtrafik utan även försörjningssystem 

för vatten, avlopp, värme och IT. Där inte 

storskaliga system passar behövs ändå ett bebyggelseunderlag 

för hållbara gemensamma system. 

4. UTBYGGNAD UTAN ATT ÄVENTYRA 

KVALITETER FÖR FRAMTIDA GENERATIONER 

Södertälje växer och konkurrensen om mark, vatten 

och andra tillgångar ökar. Möjligheterna för tillväxt 

ska gynnas men hållbarheten ska stå i centrum. 

Kommunen är beroende av en markreserv för framtiden 

samtidigt som det finns ett starkt tryck på att 

exploatera nya områden. 

Hållbar bebyggelsestruktur 

Översiktsplan 2012 anger en ny inriktning för utbyggnad 

i kommunen. Det innebär ett skifte från att öppna 

nya områden för bebyggelse till att utbyggnad sker 

genom förtätning av redan bebyggda områden och i 

anslutning till befintlig bebyggelse. Behovet av mark 

för fler bostäder och arbetsplatser ska tillgodoses 

utan att äventyra natur- och kulturvärden. Natur- 

och kulturlandskapet är ett gemensamt arv och 

minne som även framtida generationer behöver. 

Förtätning ska ske på ett sätt som visar respekt för den 

befintliga strukturen och bebyggelsen. Förtätning ses 

ofta enbart som ett intrång, trots att det kanske sker 

på en mark som inte har någon självklar användning. 

Förtätning innebär att glapp i stadsväven byggs igen 

men det betyder inte att stadens karaktär och värden 

minskas. Tvärtom ger en tätare stadsmiljö många kvaliteter 

som efterfrågas: En tryggare miljö, mer levande 

stadsmiljöer, attraktiva parker, ett större utbud av 

service, restauranger, kafeer, affärer och kulturverksamheter. 

Det behöver inte heller leda till en minskning 

av rekreationsområden och gröna områden utan 

kan leda till en ökad tillgänglighet till parker och andra 

kvaliteter. 

Helheten ska beaktas 

All fysisk förändring ska bedömmas utifrån ett helhetsperspektiv. 

Det sammanvägda resultatet av befintlig 

och ny byggnation ska alltid ses i ett större sammanhang. 

Även om en mindre utbyggnad inte ensam behöver 

vara särskilt betydelsefull får alla små förändringar 

sammanlagt en stor påverkan på helheten. Det är 

viktigt att all fysisk förändring sammantaget strävar 

åt en hållbar utveckling. 

Prioritering av markanvändning 

Vid prioritering av markanvändning ska en noga 

avvägning göras mellan alla möjliga användningar 

av marken. Den första bedömningen går ut på att

estämma om marken överhuvudtaget är lämplig att 

bebygga. Det kan t ex finnas starka naturvärden som 

motsäger det. När flera olika användningar är tänkbara 

ska den användning som bäst tar tillvara markens 

potential och samtidigt tillgodoser kommunens 

behov prioriteras. Det är en bedömning som ska göras 

från fall till fall men generellt gäller att mark som är 

attraktiv för bostäder också bör utnyttjas främst till 

bostäder, brukningsvärd jordbruksmark bör bibehållas 

för jorbruk och mark utanför tätorterna och befintliga 

kollektivtrafikstråk bör lämnas obebyggda till förmån 

för ambitionen att bygga i anslutning till befintlig 

bebyggelse och förtätning av tätorterna. 

Tillgänglighet 

Tillgängligheten står i fokus för översiktsplanen. 

Det gäller tillgänglighet till service, kommunikationer, 

stadskultur, arbetsplatser och rekreation. Men det 

gäller även tillgänglighet till områden och byggnader 

för människor med funktionsnedsättningar. 

Balanseringsprincipen 

För att säkerställa att hållbarhetsperspektivet beaktas 

i planeringen ska kommunen tillämpa balanseringsprincipen 

som är en metod för att uppmärksamma 

och väga de ekologiska, sociala, ekonomiska, kulturella 

och estetiska funktioner eller värden som riskerar att 

gå förlorade eller förändras i samband med exploatering 

av ett område. 

Balanseringsprincipen 

Är ett verktyg för att uppnå ett hållbart samhälle 

genom att visa på åtgärder för att balansera 

påverkan genom att undvika, minimera, 

kompensera eller ersätta ett värde eller intrång. 


17

18 

Riktlinjer 

Mellankommunala intressen 

Södertälje är en del av Stockholms län och en regional 

stadskärna, men kommunen är också ett centrum i 

sin egen region. Kommungränser är administrativa 

enheter som är giltiga i vissa sammanhang. Samtidigt 

känner natur och kultur inga gränser och samarbete 

Utbyggnad som påverkar omgivande 

kommuner 

Södertörnssamarbetet 

(http://www.sodertornskommunerna.se/) 

Vattenskyddsområden 

Naturskyddsområden 

Kommunikationer 

Regionala stadskärnorna Flemingsberg, 

Kungens kurva-Skärholmen och Häninge centrum 

Regionala gång- och cykelstråk 

Kollektiva tvärförbindelser på Södertörn 

Sjöfärjeförbindelser 

Mälarkommuner 

(nöjes-/turism-/arbetspendling) 

Farleder i Mälaren 

Södertälje sluss 

Den regionala grönstrukturen 

Landskapsbildsskydd (Gamla naturvårdslagen 

möjligen på väg att avskaffas men fortfarande 

giltig. Länsstyrelsen ger tillstånd för sådant som 

påverkar landskapsbilden. Omfattar främst 

Mörkö och delar av Hölö men även kring de 

gamla sockencentran i Enhörna) 

Regionala vandrings-, cykel-, kanot-, och 

skridskoleder o.dyl. 

Dricksvatten (Sydöstra Mälarens planerade 

vattenskyddsområde) 

Bornsjön 

inom en rad områden är nödvändiga. Många beslut i 

grannkommuner påverkar Södertälje och vice versa. 

Här räknas de viktigaste så kallade mellankommunala 

intressena upp. 

Reservvatten – Yngern 

Mellankommunalt/regionalt samarbete 

kring avfall 

Norra Östersjöns vattendistrikt – åtgärdsplan 

enligt vattendirektivet 

Östra Mälarens vattenskyddsområde 

Avrinningsområden liksom nyttjandet 

av sjöar och vattendrag 

Riksintresse för kommunikationer 

Riksintresse för totalförsvaret 

Riksintresse för friluftsliv (hela Mälaren 

med dess öar och stränder) 

Riksintresse för kraftledningar 

Riksintresse för yrkesfisket (Mälaren) 

Riksintresse för kulturmiljövården (Stora delar 

av Södertälje kommuns landsbygd. Omfattar hos 

oss främst områden med mycket fornlämningar 

eller odlingslandskap, men även ålderdomliga 

bebyggelsestrukturer eller som i Steinerområdets 

fall särpräglad arkitektur) 

Södertälje hamn 

Tekniska försörjningsanläggningar – 

Igelstaverket 

Tekniska försörjningssystem: fjärrvärmenätet och 

vatten/avloppsledningar till Himmerfjärdsverket

Riktlinjer 

Foto: Anders Bäcklander 

19

20 

Riktlinjer 

Bo i Södertälje 

Attraktivt boende i Södertälje 

Ett attraktivt boende är en viktig förutsättning för att 

kommunen ska kunna nå en hållbar utveckling, inte 

minst ur ett socialt perspektiv. Tidigare var det vanligt 

att människor valde att bosätta sig i närheten av sin 

arbetsplats. Idag är människor villiga att pendla relativt 

långa sträckor till jobbet, bara de har ett boende de 

trivs med. Kvaliteten på boendet betyder alltså mer 

än närheten till jobbet och detta ställer större krav på 

Södertälje att erbjuda attraktiva bostäder för att kunna 

stå sig i konkurrensen med andra kommuner. 

Ambitionen är att både nya och gamla bostadsområden 

ska upplevas som trygga och att områdena ska 

inkludera en variation av upplåtelseformer och typer 

av bostäder. Det är också viktigt att utformningen av 

bostadsmiljöerna håller en hög arkitektonisk nivå, är 

intressanta och stimulerande samt att de planeras för 

att främja möten och tillgänglighet. 

Nyckelord för attraktivt boende inkluderar tillgänglighet, 

trygghet och säkerhet, levande boendemiljö, 

jämställdhet, värdiga levnadsförhållanden, miljö, 

utbud som passar en varierad befolkning, arkitektonisk 

kvalitet och estetiska värden, samt identitet. 

Befolkningsökningen sätter bostadsfrågan i fokus 

För att klara dagens och framtidens efterfrågan på 

bostäder har kommunen som mål att att planberedskapen 

ska möjliggöra en bostadsproduktion för minst 

1 000 bostäder per år. 

I kommunen finns en stark efterfrågan på mark till 

småhus. Det finns också behov av lägenheter, trygghetsboenden 

och student- och ungdomsboenden. 

På grund av bostadsbristen i kommunen och i Stockholms 

län, ligger stort fokus på antalet nya bostäder 

som måste byggas. Men bostadsbyggandet bör inte 

enbart ses som en kvantitetsfråga utan måste även ses 

som en kvalitetsfråga. Det årliga tillskottet av nybyggda 

bostäder utgör en mycket liten del av det totala 

bostadsbeståndet och därmed är det tydligt att om vi 

ska uppnå visionen om att Södertälje ska bli en populär 

bostadsort med attraktivt boende, så måste arbetet 

inte bara fokusera på nya bostäder utan även på hur vi 

förbättrar våra befintliga bostadsområden. Väl underhållna 

bostäder är en förutsättning för att det befintliga 

bostadsbeståndet ska vara attraktivt. 

Befintligt bostadsbestånd 2009 

ca 38 155 bostäder 

70% i flerbostadshus (ca 26 593 st) 

30% i småhus (ca 11 562 st) 

Befolkningsökning 

Södertäljes befolkning förväntas växa till 92 300 

invånare till 2019, jämfört med 85 270 invånare 

idag (2010). Befolkningen förväntas fortsätta 

öka till knappt 108 000 fram till 2030. 

Befolkning uppdelat på typ av bostad (SCB 2005) 

Flerbo- 

Småhus stadshus ”Övrigt” 

Södertälje 

(inkl Pershagen) 

17 977 45 758 640 

Järna 3 692 2453 139 

Hölö 1 111 81 7 

Mölnbo 834 151 26 

Ekeby-Tuna- 

Sandviken 

1 547 0 9 

Färdigställda bostäder 2000–2010 

Småhus Flerbostadshus Totalt 

2000 42 63 105 

2001 184 0 184 

2002 118 184 302 

2003 144 103 247 

2004 135 135 270 

2005 107 0 107 

2006 91 186 277 

2007 134 172 306 

2008 122 70 192 

2009 111 9 120 

2010 48 0 48

Bostäder och miljö 

En hållbar utveckling förutsätter att vi skapar bostadsområden 

där människor kan leva på ett sätt som 

inte skapar stora ekologiska, ekonomiska och sociala 

påfrestningar. Att aktivt arbeta för att bostadssektorns 

miljöpåverkan ska minska är också en väsentlig del i 

skapandet av attraktivt boende. 

En stor energibesparingspotential finns i renoveringen 

av de bostäder som byggdes under miljonprogrammet. 

Dessa byggnader har i allmänhet en hög energiförbrukning 

och renovering och ombyggnad kan 

resultera i stora besparingar. Även i nyare bostäder 

finns ofta en stor energibesparingspotential som bör 

beaktas vid renovering. Den nödvändiga ombyggnaden 

kan, om den görs på ett kreativt sätt, samtidigt ge nya 

lägenhets typer och intressantare arkitektur. Detta kan 

ske t ex genom påbyggnader och utformning av nya 

fasader. Alla förändringar ska utvärderas utifrån om de 

höjer den arkitektoniska kvaliteten på den befintliga 

byggnaden. 

Lokalisering av bostäder påverkar i hög grad den 

miljöpåverkan som bostäderna har. Bostäder som 

byggs på mark inom befintliga tätorter nära kollektivtrafik 

och service har mindre påverkan på miljön än 

bostäder utanför tätorterna och bör därför prioriteras. 

Fler bostäder ska alltså tillkomma genom förtätning 

men med omtanke om värdefulla grönområden och 

parker som är viktiga dels för vårt välbefinnande och 

dels för stadens klimatanpassningsförmåga och 

bevarande av ekosystemtjänster. 

Bostadsförsörjningsansvar 

Kommunen har enligt lagen om kommunernas 

bostadsförsörjningsansvar skyldighet att ”...planera 

bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar 

för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att 

främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen 

förbereds och genomförs”. 

Det övergripande målet är att skapa goda bostäder och 

bra boendemiljöer åt alla. Huvudfrågan är att matcha 

utbudet av bostäder och boendeformer med efterfrågan 

– nutida och framtida. Idag ser vi ett ökat behov av 

så kallat kategoriboende. Det inkluderar ungdomsbostäder, 

olika typer av kollektivboende eller trygghetsboende. 

Trygghetsboende är bostäder som är designade 

för att möta särskilda behov hos äldre människor 

som ännu inte har behov av vård- och omsorgsboende. 

Riktlinjer 

Integration 

Södertäljes bebyggelsestruktur som är uppbyggd av 

bostadsområden med ett ensidigt utbud av bostadstyper 

har en segregerande effekt. I och med att människor 

efterfrågar olika typer av bostäder beroende på 

livssituation, så skapar koncentration av olika bostadstyper 

till olika områden drivkrafter till segregation. 

I Södertälje finns det en tydlig socioekonomisk skillnad 

mellan områden med en hög andel hyresrätter och 

områden med småhus och den socioekonomiska skillnaden 

sammanfaller ofta med en etnisk segregation. 

För att minska segregationen bör vi arbeta med att 

komplettera områden med ett ensidigt bostadsutbud 

med den typen av bostäder och upplåtelseformer 

som saknas eller är underrepresenterade. Det är 

också viktigt att vi arbetar för att förbättra den fysiska 

strukturen för att skapa tillgänglighet till viktiga målpunkter 

i staden, till andra människor och till stadens 

utbud. Förbättring av den fysiska tillgängligheten till 

Södertäljes stadskärna och till andra bostadsområden 

från områden som idag upplevs som isolerade måste 

prioriteras. Den fysiska strukturen, med t ex stängd 

eller öppen gatustruktur, påverkar också förutsättningarna 

för dem som bor i området att möta och se andra 

i området. 

Vid renovering och ombyggnation i områden som idag 

är segregerade ska fokus inte enbart ligga på området 

i sig, utan också på hur området hänger ihop med 

andra bostadsområden och andra viktiga målpunkter 

i staden. 

Foto: Göran G. Johansson 

21

22 

Riktlinjer 

Bo i Södertälje (forts) 

Hovsjö, Ronna, Geneta och Fornhöjden 

Miljonprogramsområdena är 40 år gamla och går 

in i en cykel av ombyggnader och tillbyggnader. 

Detta är en av de största arkitekturuppgifterna vi 

står inför, och det är avgörande att medborgarnas 

upplevelser, vilja och visioner är med. 

Stadsdelarna behöver förnyas och förändras, inte 

för att de är ”problemområden” utan för att alla 

städer och stadsdelar behöver utvecklas. Det är ett 

gyllene tillfälle att förstärka stadsdelarnas identitet 

och historia. 

Infrastrukturen i form av gator, vägar, stråk och 

målpunkter behöver förbättras liksom kommunikationer 

inom och mellan olika områden. Vitala 

knutpunkter och landmärken behöver skapas och 

de offentliga rummen uttryckas tydligare. Förtätningar 

med arbetsplatser behövs liksom bostäder 

där invånarna kan få större inflytande över utformningen. 

Det befintliga byggnadsbeståndet behöver 

utvecklas och energibesparingar göras. 

Vid utveckling av miljonprogramsområdena ska ett 

helhetsperspektiv tillämpas. Aktiviteter inom olika 

områden måste samordnas för att nå maximal 

effekt: fysiska, sociala och ekonomiska. Ny bebyggelse 

eller ombyggnad i miljonprogramsområdena 

ska förbättra den yttre och den sociala miljön. 

All ny bebyggelse måste motiveras med att den 

förstärker stadsdelen ur någon aspekt, alternativt 

försvagar eller eliminerar något som inte är bra 

eller fungerar dåligt. Det gäller fysiska såväl som 

sociala konsekvenser av bebyggelsen. Viktiga mål 

som nybyggnation och ombyggnad ska uppnå är: 

Ett förtydligande av gränserna mellan 

offentliga och privata rum. 

En variation av upplåtelseformer, 

lägenhets typer och hustyper. 

Förbättring av de offentliga rummen för 

att de ska fungera bättre för festivaler, 

skådespel och möten mm. 

Förstärkta stråk och målpunkter för att 

överbrygga barriärer. 

Förstärkning av handel och service. 

Funktionsblandning. 

EU-projekt URBACT i Ronna 

Kommunen har deltagit i ett EU-projekt där 

en utvecklingsplan för Ronna har skapats. I 

utvecklingsplanen står den fysiska omdaningen 

av området i centrum. Perspektivet har varit 

tvärsektoriellt och projektgruppen har haft bred 

representation av allt från boende i Ronna till 

tjänstemän i Tillväxtverket. 

Telge Hovsjö 

Telge Hovsjö är ett kommunalt bostadsbolag 

som bildades 2007 med syftet att öka tryggheten 

i området. Bolaget arbetar tillsammans 

med de boende, föreningslivet, myndigheter 

och intresseorganisaation för att minska 

segregationen och för att öka skapa en attraktiv 

livsmiljö i Hovsjö. 

Foto: Mikael Jeppe

Riktlinjer bostäder 

Riktlinjer 

Nya bostäder ska tillkomma främst genom 

förtätning av Södertälje stad och tätorterna på 

landsbygden: Järna, Hölö och Mölnbo samt 

Ekeby-Tuna-Sandviken. Utspridd bostadsbebyggelse 

bör undvikas. 

Större bebyggelseområden utanför Södertälje tätort 

och tätorterna på landsbygden ska lokaliseras vid 

kollektivtrafikstråk och med tillgänglighet till 

offentlig och kommersiell service. 

Den fysiska strukturens inverkan på integration 

och tillgänglighet ska beaktas vid utformning och 

lokalisering av bebyggelse. Med tillgänglighet 

menas både tillgänglighet till fysiska platser så som 

arbetsplatser, mötesplatser, parker, service, handel, 

kultur och tillgänglighet till människor i olika 

samhällsgrupper. 

Ny bebyggelse ska verka för en allsidig sammansättning 

av bostadstyper och upplåtelseformer. Vid 

ny bebyggelse i befintliga områden ska möjligheten 

att skapa ett allsidigt sammansatt bostadsutbud 

beaktas. 

Bostäder och boendemiljöer ska utformas med 

variation och hög arkitektonisk nivå. Ny bebyggelse 

ska utformas med hänsyn till den befintliga 

bebyggelsens karaktär och utformning. 

Ny bebyggelse ska utformas så att naturliga mötesplatser 

och väl fungerande offentliga rum skapas. 

Energieffektiva hus främjas i planering och bygglovsgivning, 

både i befintlig och i ny bebyggelse. 

Möjligheten att ansluta bebyggelse till fjärrvärme 

ska beaktas vid lokalisering av nya områden. 

Bostadsområden ska utformas med beaktade av 

barns rätt till trygghet och utveckling. (FN:s 

barnkonvention) 

Planberedskapen ska möjliggöra en bostadsproduktion 

för minst 1 000 bostäder per år med varierade 

upplåtelseformer och lägen. 

23

24 

Riktlinjer 

Näringsliv och utbildning 

Näringslivet i Södertälje 

Det finns drygt 46 000 arbetstillfällen i Södertälje 

(2008) en ökning med 10 000 på 10 år. Till skillnad från 

många kommuner kring Stockholm och de andra 

regionala kärnorna har Södertälje en stor arbetsinpendling. 

Drygt 40% av arbetsplatserna i Södertälje 

innehas av inpendlare, i huvudsak till den kunskapsintensiva 

tillverkningsindustrin. Samtidigt pendlar 

över 30% av arbetskraften ut till grannkommuner. 

Det betyder att Södertälje är starkt och ömsesidigt 

beroende av en fungerande arbetsmarknadsregion 

och fungerande kommunikationer. Även om inpendlingen 

till kommunen är hög, är det många som bor i 

Södertälje som också arbetar här, närmare 70%. Det 

finns även en klar tendens att människor flyttar från 

kommunen men behåller sitt arbete här. Närheten till 

Sveriges största och mest kunskapsintensiva arbetsmarknad 

är av stor betydelse för Södertäljes attraktivitet 

hos innovativa företag. 

Arbetsmarknaden domineras av en mycket hög andel 

sysselsatta inom tillverkningsindustrin. De branscher 

som driver tillväxten i regionen, handel, bank- finans- 

och företagstjänster samt individinriktade tjänster är 

underrepresenterade i kommunen men de växer dock 

mer än i regionen som helhet. De två stora internationella 

företagen Scania och Astra Zeneca har idag 9 100, 

respektive 5 600 personer anställda och har sina huvudkontor 

i Södertälje. Dock har kommunen nu seglat 

upp som näst största arbetsgivare med 5 700 anställda. 

Företagsamheten är stor och näst efter Stockholm och 

Solna kommuner är Södertälje den kommun som har 

flest medelstora företag. Många av dessa är underleverantörer 

till Astra Zeneca och Scania. Södertälje är en 

också en betydelsefull exportstad. 

Näringslivets utveckling 

Stockholmsregionen har stor betydelse för Sveriges 

tillväxt. Södertälje är en viktig spelare i en region som 

visserligen är högt rankad men med europeiska mått 

liten (regionen kommer på plats 36 i storlek i Europa). 

Den globala konkurrensen ökar och kraven på specialisering, 

effektivisering och flexibilitet följer i spåren. 

Tillväxten ökar också men den fördelas inte jämnt. 

Storstadsregionerna är vinnare men mellan dem råder 

stark konkurrens och inom regionerna finns vinnare 

och förlorare. 

Tjänsteindustrin ökar och inom den företagsinriktade 

tjänster. Dessutom blir traditionell tillverkningsindu- 

Södertälje har tre mål för 

näringslivsarbetet: 

1. Företagsamma Södertälje 

2. Attraktiva Södertälje 

3. Kunskapsintensiva Södertälje 

Det innebär: 

Ett tredje näringslivsben ska utvecklas i 

Södertälje kommun med fokus på ett 

antal prioriterade branscher. 

Södertälje kommun ska upplevas som en 

attraktiv etableringsort. 

Internationaliseringen av marknaden 

ska särskilt nyttjas av Södertälje kommun. 

Södertälje kommun skall bidra till en 

effektiv och behovsstyrd kompetensförsörjning 

till det lokala och regionala 

näringslivet. 

Syftet med Södertörnssamarbetet är att: 

Skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i 

Södertörns regionala kärnor i samverkan 

med andra aktörer. 

Arbeta för att höja utbildningsnivån på 

Södertörn i samverkan med högskola, 

kommun och näringsliv. 

Identifiera viktiga åtgärder för att stimulera 

tillväxt.

stri mer kunskapsinriktad. Tjänstesektorn är också en 

bransch som Södertälje vill se växa för att skapa ett 

mer välbalanserat och tåligt näringsliv. Det är företag 

vars anställda ställer krav på centrala lägen, goda 

kommunikationer och en attraktiv stadsmiljö med 

tillgång till ett intressant och diversifierat utbud med 

handel, restauranger och kultur. Många av dessa 

företag är relativt platsoberoende och den storstadsnära 

landsbygden kan också vara en intressant 

alternativ etableringsplats för vissa. 

Kreativ livsmiljö viktigt 

både för boende och arbete 

Attraktivt boende är idag en av de viktigaste lokaliseringsfaktorerna 

för den expansiva tjänsteindustrin, 

dvs. man söker sig till miljöer där det finns arbetskraft 

och kreativitet. Människor väljer i allt oftare bostadsplats 

före arbetsplats. Människor reser mer och hela 

regionen fungerar i allt högre grad som en arbetsmarknad. 

Man gör sin karriär inom ett större område. Boende, 

skola och en dynamisk stadsmiljö eller uppkopplad 

småstadsidyll är de viktigaste prioriteringarna. 

Människor vill bo och arbeta blandat 

Den funktionsuppdelning som präglar efterkrigsårens 

planering hänger ihop med förutsättningen att verksamheter 

är bullriga och smutsiga eller alstrar mycket 

tung trafik. Det gäller i allt lägre grad för det näringsliv 

som utvecklas i regionen och Södertälje. Att skapa 

blandade miljöer där det är möjligt är viktigt för att 

öka attraktiviteten både i boendet och i arbetslivet. Det 

är lika viktigt att lokalisera de verksamheter som stör 

klokt, så att de inte förhindrar en hållbar stadsutveckling 

utan stödjer den. 

Kreativa och kulturella näringar 

Kultursektorn har en stark utveckling i regionen och 

det är också en bransch som kan påverka den lokala 

tillväxten i andra näringar. De kulturrelaterade näringarna 

står för ca 3 % av Sveriges ekonomi beroende på 

hur man definierar den. Det allmännas och de privata 

hushållens utgifter för kultur var 66 miljarder 2008. 

Reklammarknaden är värd 57 miljarder och turisnäringen 

omsätter 251 miljarder. Det visar på stora 

möjligheter. Sektorn är även relativt konjunkturokänslig 

och domineras av små företag. Råvaran i sektorn är 

kreativitet, vilja och förmåga att skapa estetiska uttryck 

och den förädlingsprocess som behövs för detta. Det är 

viktigt att utveckla den kulturella potential som finns i 

Södertälje med sina olika kulturer. 

Riktlinjer 

För att utveckla stadskärnan, stadsdelscentra och 

tätorterna på landsbygden så att de blir attraktiva för 

den typ av kunskapsbaserad näring som Södertälje 

vill stimulera är kultur en avgörande ingrediens för 

att locka personal och skapa den öppna och toleranta 

miljö som dessa företag är beroende av. 

Handel och kvällsekonomi 

Södertälje stadskärna ska vara den viktigaste och mest 

allsidiga handels- och mötesplatsen i kommunen. 

Det gäller framför allt sällansköpsvaror. Det kräver 

en större mångfald av verksamheter, fler attraktiva 

bostäder och bättre kommunikationer. Det krävs också 

ett utbud av restauranger, kultur mm för att skapa en 

kvällsekonomi som är livaktigare. 

Dagligvaruhandel ska integreras med befintliga 

stadsdelscentrum och i tätorterna på landsbyggden. 

Vid förtätning av stadsdelar, eller etablerandet av nya, 

ska planmässiga förutsättningar skapas för handel 

och service av olika slag. Det kräver en helhetssyn på 

planering. 

Externhandeln bör koncentreras till Vasa och Moraberg 

och kommunen ska verka för att gång- cykel och 

kollektivtrafiken förbättras kontinuerligt till dessa 

områden. De har också förutsättningar för att utvecklas 

till ”stadsportar”. 

Utbildning blir allt viktigare i framtiden 

Morgondagens näringsliv i regionen kommer att bli 

mer kunskapsintensivt enligt alla förväntningar. Det 

är också nödvändigt om regionen ska behålla eller 

öka sin konkurrenskraft. Underskottet på utbildade 

personer kommer att öka, även med hänsyn tagen till 

att fler högutbildade flyttar in. Bristen på personer med 

för arbetsmarknaden rätt utbildning kommer att öka 

ännu mer. Utbildning och en rik innovationsmiljö är 

avgörande för Södertäljes framtid. Utbildningsnivån 

är lägre i de södra regiondelarna än i de norra och 

det krävs krafttag för att motverka det. Samtidigt är 

skillnaden på utbildningsnivåerna större mellan olika 

områden inom kommunen än mellan de olika kommunerna 

i regionen. Utbildningsnivån, likställs ofta med 

det som kallas humankapital, är direkt kopplat till den 

ekonomiska utvecklingen. Hög utbildningsnivå lockar 

därför företagsetableringar enligt alla studier. 

Även kvaliteten på den grundläggande utbildningen 

måste öka. Grundskolorna har en central plats i 

25

26 

Riktlinjer 

Näringsliv och utbildning (forts) 

stadsdelarnas liv. Det är en av de största och viktigaste 

mötesplatserna. Det bör avspeglas i byggnadernas placering, 

innehåll och arkitektur. Kvaliteten på skolor är 

också en av de främsta drivkrafterna för att människor 

ska bosätta sig i kommunen. 

Södertälje campus har idag ca 800 studenter. Målsättningen 

är att öka till i första hand 5 000. Samtidigt 

har Södertälje 3 000 personer sysselsatta inom forskning 

och utveckling. Att skapa ”mötesplatser” mellan 

kommun, högskola och forskning/utveckling måste 

prioriteras och kan bli en drivkraft för att locka mer 

högre utbildning och fler studenter till staden. 

Södertäljes status som studentstad ska avspegla sig i 

stadsmiljön. Det gäller att få studenter att bosätta sig 

här i stället för att pendla in. Därför bör studentbostäder 

lokaliseras relativt centralt. Utvecklingen måste gå 

parallellt med utvecklingen av stadskärnan till en mer 

livfull, dynamisk och kreativ miljö. Det som lockar hit 

innovativa företag är också det som lockar studenter. 

Stadsmiljö – utbildning – service – kultur – kreativa 

miljöer, allt det hänger ihop. Det handlar om att skapa 

intressanta miljöer för alla sorters möten för att utveckla 

det sociala och intellektuella kapitalet. 

Innovativa miljöer ska utvecklas tillsammans med 

företagen i gränssnittet mellan utbildning, forskning 

och kultur och de ska i första hand lokaliseras till 

stadskärnan för att ge dragkraft till en kreativ miljö där.

Riktlinjer näringsliv och utbildning 

Södertälje ska ha en beredskap för de nya 

arbetstillfällen som skapas inom framför allt 

den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den 

lokalisering som är mest aktuell är i goda 

kommunikationslägen: i stadskärnan, kring 

pendeltågstationerna, vid Södertälje syd och vid 

tyngdpunkterna inom staden. Dessa områden 

behöver utvecklas med byggande av god arkitektonisk 

kvalitet för att bli mer attraktiva. 

Stadskärnan ska vara den viktigaste och mest 

allsidiga handels- och mötesplatsen. 

Stadsdelscentra ska stödjas med bland annat 

förtätning och kompletterande verksamhet för 

att kunna erbjuda en god service. 

Kultursektorn ska stimuleras så att Södertälje 

blir mer attraktivt och samtidigt bidra till en 

livaktigare kvällsekonomi i framför allt stadskärnan. 

Dagens verksamhetsområden ska utvecklas så 

att de kan leva upp till de krav som morgondagens 

företag och dess anställda ställer. Vasa 

och Moraberg har förutsättningar att manifestera 

sig som entréer till Södertälje och de kan 

utvecklas med platsanknutna märkesbyggnader 

till mer kompletta handelsområden. 

Kommunen verkar för att externhandeln 

koncentreras till Vasa och Moraberg. 

Södertäljes externhandelsområden ska vara 

attraktiva och lättillgängliga både med bil och 

gång- cykel och kollektivtrafik. 

Riktlinjer 

Nya verksamhetsområden ska ligga nära 

kollektiva kommunikationer och ges en god 

stadsmiljö med en blandning av verksamheter, 

tillverkning, försäljning, upplevelser och boende 

där det är lämpligt. 

Samtliga handelsplatser med dagligvarusortiment 

ska kunna nås med väl utbyggd 

kollektivtrafik. 

Dagligvaruhandel ska vara integrerad med 

befintliga och framtida bostadsområden. 

Planutrymme bör skapas för en ny högskola 

i centralt läge. 

Planberedskap bör finnas för ungdoms- 

och studentbostäder i centrala lägen. 

Relationen mellan mellan kommun, näringsliv 

och högskola bör utvecklas. 

Innovativa fysiska och intellektuella miljöer 

bör skapas. 

Kvaliteten i utbildning på alla nivåer från 

förskola till gymnasium ska säkras. 

Placering och integrering av alla skolbyggnader 

ska säkras tidigt i planprocessen vid 

utveckling av befintliga områden och vid 

skapandet av nya. 

Den arkitektoniska gestaltningen av skolor 

ska vara av hög kvalitet. 

27

28 

Riktlinjer 

Landsbygd 

En levande landsbygd 

På en levande landsbygd finns en lokal arbetsmarknad, 

det finns service och skolor , det finns möjlighet till en 

variation av livsstilsboenden liksom ett val av bostadstyper 

och upplåtelseformer och det finns möjlighet att 

leva där utan att vara beroende av bilen. 

Södertälje har redan idag många av de kvaliteter som 

utmärker en livskraftig landsbygd. För att kunna främja 

fortsatt befolkningsökning och tillväxt samtidigt som 

landsbygdens värden också ska bevaras och förstärkas, 

är det viktigt att tillämpa en tydlig strategi som 

försäkrar en hållbar utveckling på lång sikt. Grunden 

i en sådan strategi är att fokusera ny bebyggelse till de 

befintliga tyngdpunkterna i kommundelarna: Järna, 

Mölnbo, Hölö och Ekeby-Tuna-Sandviken. 

Tyngdpunkterna ska förstärkas som levande samhällen 

med ett tillräckligt underlag för ett bra serviceutbud 

och hög tillgänglighet till kollektivtrafik. Det kan 

också skapas underlag för andra verksamheter som 

t ex restauranger, kafeer, handel och kultur som bidrar 

till att öka landsbygdens attraktivitet för både boende, 

besökare och företagare. 

Landsbygden som bostadsort 

Landsbygden i Södertälje är naturskön och har en 

varierad kulturmiljö. I kombination med att den också 

ligger inom pendlingsavstånd till Södertälje, Stockholm 

och flera andra städer i Mälardalen är det ett attraktivt 

alternativ för människor i regionen som söker ett 

naturnära boende. 

Tillgången till tätortsnära landsbygd är en stark 

konkurrensfördel på den regionala bostadsmarknaden 

och att erbjuda attraktivt boende på landet är en viktig 

förutsättning för att locka fler att bosätta sig i kommunen. 

Men den här möjligheten innebär också att Södertäljes 

landsbygd utsätts för ett starkt förändringstryck. 

Behovet av mark för fler bostäder ska tillgodoses utan 

att äventyra de kvaliteter som finns på landsbygden 

idag och som efterfrågas av dem som väljer att flytta 

hit. Det gäller exempelvis natur- och kulturvärden. Vi 

ska erbjuda fler att bo på landsbygden samtidigt som 

de som redan bor här inte ska uppleva en försvagning 

av landsbygdens värden. 

Nya bostäder ska i första hand tillkomma i anslutning 

till tyngdpunkterna och i bybildningar. Vid bedömning 

av enskilda bostäder utanför tyngdpunkterna eller 

Befolkning i kommundelarna 

I kommundelarna bor det sammanlagt 17 170 

personer av vilka 7 406 personer bor utanför 

tätorterna. 

RUFS 2010 om bebyggelse på landsbygden 

Stockholms län har som strategi att undvika 

spridd bebyggelse på landsbygden och istället 

koncentrera bebyggelse i anslutning till 

befintliga tätorter eller platser med god kollektivtrafik. 

RUFS 2010 klargör att ny bebyggelse 

på landsbygden och i kust- och skärgårdsområden 

bör anknytas till befintliga samhällen 

eller redan bebyggda områden. Vidare fastslår 

RUFS 2010 att ”utspridning av bebyggelse bör 

undvikas, för att skydda kulturlandskap och 

stränder och för att skapa ett bättre underlag 

för kollektivtrafik, kraftförsörjning och annan 

infrastruktur”. (RUFS 2010, sid 154) 

Foto: Jacob Forsell

annan samlad bebyggelse ska effekten bedömas utifrån 

ett helhetsperspektiv. Ny bebyggelse som inte ensamt 

skulle leda till underlag för en god kollektivtrafikförsörjning 

bör lokaliseras i områden där det antingen 

redan idag finns ett attraktivt utbud av kollektivtrafik 

eller där det kan bli ett tillräckligt underlag genom att 

den nya bebyggelsen tillkommer. 

Omvandling av fritidshusområden 

Åretruntboende i fritidshus är vanligt förekommande i 

kommunen. Det är ett attraktivt alternativ för dem som 

söker ett billigare boende i naturskön omgivning och 

många väljer idag att bosätta sig permanent i fritidshus. 

Tillgången på fritidshus är till fördel för kommunen 

eftersom det hjälper till att möta efterfrågan på småhus 

men det kräver att områdena utvecklas för att hantera 

den ökade belastningen som följer av permanent boende. 

Det gäller t ex anläggningar för vatten och avlopp 

och gatustandard. I första hand ska fritidshusområden 

som ligger nära tätorterna och som kan anslutas till 

kommunalt vatten och avlopp utvecklas till villastandard. 

De områden som prioriteras först är Sandviken 

och Lerhaga. 

Vid permanent boende ökar belastningen på avloppsanläggningarna 

som är byggda för fritidshusboende, 

vilket leder till att anläggningarna fungerar dåligt 

och utsläppen ökar kraftigt. Därför ska gemensamma 

lösningar för vatten och avlopp i form av kommunal 

anslutning eller lokala samfällda reningsverk införas 

där det är möjligt. 

Landsbygden som arbetsplats 

Verksamheter är en viktig förutsättning för att skapa 

levande samhällen på landsbygden. En stark lokal arbetsmarknad 

har också miljömässiga fördelar eftersom 

det leder till ett minskat transportarbete. Det kan även 

ha positiva effekter på jämställdheten eftersom kvinnor, 

i synnerhet de med barn i skolåldern, i allmänhet 

har en mer begränsad geografisk rörlighet på arbetsmarknaden 

än män. Arbetsplatser påverkar också den 

lokala efterfrågan och främjar ett bättre serviceutbud. 

Verksamheter som är starkt beroende av goda kommunikationer 

som t ex kunskaps- och personintensiva 

verksamheter, bör lokaliseras i lägen som är tillgängliga 

både med bil och med kollektivtrafik. 

Kring Järna är livsmedelsnäringen väl utvecklad. I Järna 

finns också ett antroposofiskt centrum som driver 

Riktlinjer 

olika verksamheter med antroposofisk inriktning. Det 

är viktigt att ta tillvara på och uppmuntra den drivkraft 

och kreativitet som finns hos entreprenörer på landsbygden, 

för att de ska ges möjlighet att utveckla sina 

verksamhetsideer och därmed stärka landsbygdens 

livskraft. 

Även turism och rekreation i olika former kan ge 

arbetstillfällen på landsbygden men bör då hanteras så 

att bevarandet av kultur- och naturmiljöer långsiktigt 

säkerställs. 

Samlad bebyggelse 

29

30 

Riktlinjer 

Landsbygd (forts) 

Jordbruk 

Södertälje kommun har i jämförelse med övriga kommuner 

i länet förhållandevis stora arealer jordbruksmark 

och dessutom relativt många lantbruk med djurhållning. 

De värdefullaste åkermarkerna ur produktionssynpunkt, 

ligger i de södra delarna av kommunen. Även en stor 

koncentration av särskilt värdefulla ängs- och hagmarker 

finns i anslutning till dessa områden. En förutsättning för 

att långsiktigt bevara odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden 

är ett fortsatt jordbruk med djurhållning. 

Det finns idag i Södertälje inte en produktionskapacitet 

att försörja alla invånare med livsmedel. Landsbygden 

har kapacitet att försörja sig själv men om Södertälje stad 

räknas in blir området otillräckligt för försörjning med 

livsmedel. Det är viktigt att värna om jordbruksmarken 

så att vårt beroende av att importera livsmedel inte ökar. 

Behovet av lokal- eller närodlat kommer med all sannolikhet 

att öka i framtiden och det är angeläget att vara 

förberedd på den utmaningen. Ett rikt odlingslandskap är 

även en resurs för andra ekologiska värden som är viktiga 

för ett hållbart samhälle. Det är därför mycket viktigt 

att bibehålla jordbruksmarken i konkurens med annan 

markanvändning. Miljöbalkens hänsynsregler poängterar 

också att jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd 

jordbruksmark får därmed endast tas i anspråk om 

det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. 

Bebyggelse av hög arkitektonisk 

kvalitet på landsbygden 

Grunden för att skapa en bebyggelse som bevarar och stärker 

de estetiska värdena på landsbygden är att ha respekt 

för det för trakten typiska kulturlandskapet, dvs husens utformning 

och placering, samt tomtens läge och anordande. 

Det ska finnas utrymme för nytt tänkande och moderna 

byggnader även på landsbygden men det måste göras med 

stor respekt för den befintliga bebyggelsen och omgivande 

landskap. 

Livsmedelförsörjning 

En genomsnittlig svensk använder ca 0,4 ha 

åker för att försörja sig helt med livsmedel. 

Med en medvetet utarbetad kost kan arealbehovet 

minskas till ca 0,2–0,3 ha per person. 

(Källa: Granstedt, Thomsson & Schneider Environmental Impacts of 

Ecological Food Systems, Final report from BERAS Work Package 2, 

Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society (BERAS) Nr 5, CUL, 

Sveriges Lantbruksuniversitet, Ekologiskt Lantbruk nr 46, 2005) 

Riktlinjer landsbygd 

Ny bebyggelse utanför Södertälje stad bör i 

första hand lokaliseras till tyngdpunkterna i 

kommundelarna: Järna, Mölnbo, Hölö samt 

Ekeby-Tuna-Sandviken tätorter. Dessa bör växa 

genom att områden i direkt anslutning till 

tätorterna bebyggs innan alternativa områden 

utanför tas i anspråk. 

Nya bebyggelsegrupper som inte ensamma, 

eller tillsammans med befintlig bebyggelse, ger 

tillräckligt underlag för god kollektivtrafikförsörjning, 

bör lokaliseras i lägen som har, eller 

planeras få, god kollektivtrafikförsörjning inom 

rimlig tid. 

Enstaka byggnader utanför tyngdpunkter och 

bybildningar som inte är kompletteringsbebyggelse, 

bör tillåtas endast om de inte påverkar 

natur-, vatten- och kulturvärden negativt. En 

helhets bedömning måste göras. 

Fritidshusområden som ligger nära tätorterna 

ska utvecklas till villastandard för att möjliggöra 

permanent boende. Det gäller bland annat 

gatustandard, VA-system och byggrätter. 

I befintliga områden där en gemensam lösning 

för vatten och avlopp genomförs föreslås att 

kommunen gör en detaljplan som ger en större 

byggrätt där det är lämpligt. 

Vid installation av nya eller ändring av befintliga 

enskilda avlopp ska kommunens kretsloppspolicy 

tillämpas. 

Jordbruksmarkens värden beaktas vid avvägning 

mot annan markanvändning med avseende 

på hushållnings-, kultur- och naturkvaliteter. 

Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i 

anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga 

samhällsintressen. 

Ny bebyggelse ska ta hänsyn till landskapsbilden 

och kultur- och naturvärden på platsen. 

Vid ny bebyggelse och ombyggnad av befintlig 

utanför tätorterna, ska hänsyn tas till de anvisningar 

rörande byggande på landet som preseneras 

i ”Omtanke och varsamhet om byggande på 

landet” som tagits fram av kommunen.

Åkermark och ängs- och hagmark 

Åkermark klass 4 

Åkermark klass 5 

Riktlinjer 

Klassning av 

åkermark 

Åkermarken graderades 

1970 i 10 klasser 

efter dess produktionsförmåga. 

Klass 10 är 

åkermark med högst 

produktionsförmåga. 

De högsta klasserna, 

dvs klasser 8–10 finns 

huvudsakligen i Skåne. 

De värdefullaste 

klasserna som finns i 

Södertälje är klass 5 

och 4. 

Klassning av 

ängs- och hagmark 

Ängs- och hagmarkerna 

inventerades av 

kommunen 1997. De 

värdefullaste markerna 

är klass A och B. Länsstyrelsens 

kartläggning 

av ängs- och hagmarkerna 

låg till grund 

till kommunens mer 

omfattande inventering 

som också bedömde 

sociala värden och kulturmiljövärden.Kommunen 

återinventerar 

de värdefullaste objekten 

ca vart fjärde år. 

31

32 

Riktlinjer 

Hållbart transportsystem och resande 

Ett hållbart transportsystem i Södertälje 

Södertälje har ett strategiskt läge i regionen, flera 

stora infrastrukturstråk passerar Södertälje, E4, E20, 

fjärr- och regionaltåg via Södertälje Syd, sjöfart via 

kanalen in i Mälaren och godstrafik via Södertälje 

Hamn. Södertälje har stor potential att utveckla sin 

roll i regionen, men det förutsätter att infrastrukturen 

fungerar. En effektiv transportinfrastruktur underlättar 

arbetspendling till och från Södertälje och är 

en förutsättning för att Södertälje ska vara en attraktiv 

ort för företagsetablering och boende. 

Biltrafikens andel av alla resor har ökat stadigt sedan 

1950-talet och prognosen är att den kommer att 

fortsätta öka. Att försöka minska biltrafikens ständiga 

ökning är en av de stora utmaningarna i strävan mot 

ett långsiktigt hållbart samhälle. 

Utvecklingen av ett hållbart transportsystem innebär 

att biltrafikens andel av transportarbetet kan minska 

till fördel för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det 

är en förutsättning för att vi ska nå målet att minska 

trafikens utsläpp. 

Öka andelen som cyklar och åker kollektivt 

Av alla resor inom kommunen står kollektivtrafiken 

för 12% och cyklandet endast för 6%. Kommunens 

målsättning är att kraftigt öka resandet med kollektivtrafiken 

och cykeltrafiken. För att klara av det krävs 

en medveten samhällsplanering med samplanering 

mellan bostäder, kollektivtrafik och cykel. 

Nya bostads- och verksamhetsområden ska ligga 

inom ett attraktivt cykelavstånd (max 5 km) till viktiga 

målpunkter som t ex närmaste centrum och tågstation. 

Vidare ska nya bebyggelseområden i första hand ligga 

i anslutning till de tyngre kollektivtrafikstråken som 

har hög turtäthet. Generellt sett är en förtätning inom 

staden och nybyggnation i anslutning till tätorterna 

på landsbygden positivt för både cykel- och kollektivtrafiken. 

Södertälje kommun har sex pendeltågsstationer: 

Södertälje Centrum, Södertälje Hamn, Östertälje, 

Södertälje Syd, Järna och Mölnbo samt en regional- 

och fjärrtågstation: Södertälje Syd. För att underlätta 

kollektivtrafikresandet ska bytespunkterna utvecklas 

för att förbättra servicen, komforten och tillgängligheten. 

Vissa bytespunkter är särskilt intressanta 

för bilister som vill byta till tåg. Vid dessa 

Foto: Södertälje kommun

ytespunkter behöver infartsparkeringarna utvecklas. 

Andra viktiga åtgärder för att öka resandet med cykel 

och kollektivtrafik är en snabbare utbyggnad av 

cykelinfrastrukturen och utveckling och förnyelse av 

kollektivtrafiken i staden och på landsbygden. 

Ökad spårkapacitet i regionen 

Stockholmsregionen växer kraftigt och för att inte 

utvecklingen ska hämmas så behöver transporterna 

av både personer och varor fungera effektivt. Resandet 

med tåg har ökat kraftigt i regionen och det finns 

starka önskemål om ytterligare förbättringar i tågtrafiksystemet. 

Även godstransporterna på järnväg har 

potential att öka. Långsiktigt innebär detta att järnvägsnätet 

behöver byggas ut. För Södertälje kommun är 

särskilt kommunikationerna till Stockholm city och de 

regionala stadskärnorna Arlanda, Flemingsberg 

och Skärholmen av stor vikt. 

Trafikverket bedriver flera projekt för att öka spårkapaciteten 

i regionen, de projekt som berör Södertälje 

kommun är: 

Dubbelspårsprojektet 

Citybanan 

Svealandsbanan (mötesspår) 

Ostlänken (höghastighetsbana) 

Förstudie Stockholm-Järna 

(höghastighetsbana/ökad spårkapacitet) 

För kommunens attraktivitet både som bostadsort 

och som etableringsort är det viktigt att Södertälje 

Syd blir en del i pendlingsstråket Linköping-Norrköping-Nyköping-Södertälje 

Syd-Flemingsberg- 

Stockholm eftersom det stärker möjligheten att nyttja 

kollektivtrafiken till flera stora städer och arbetsmarknadsregioner. 

Det betyder att spårkapaciteten måste 

öka för att ge plats åt fler pendeltåg. 

På kort sikt kommer störningarna och väntetiden 

att minska när dubbelspåret mellan Södertälje Hamn 

och Södertälje Centrum är klart 2012. När sedan 

Citybanan i Stockholm öppnas för trafik 2017 planerar 

SL att köra 10-minuters trafik på pendeltåget. Det är 

beräknat att restiden mellan Södertälje och Stockholm 

därför borde kunna minskas med ca 5 minuter när 

Citybanan är utbyggd. 

Från kommunens sida finns det även önskemål om 

regionaltågstopp i Järna och pendeltåg till Hölö. Dessa 

Riktlinjer 

önskemål är svåra att uppfylla utan att det byggs nya 

spår. Utöver en spårinvestering så krävs det också 

en ökad befolkningstäthet i både Hölö och Järna för 

att ge underlag till ett tågstopp. Studier bör göras för 

att utreda möjligheten till ökad spårkapacitet och 

översiktsplanen föreslår en fokusering av ny bebyggelse 

i kommundelarna till tyngdpunkterna för att öka 

resandeunderlaget. 

Foto: JFS 

Attraktivare busstrafik i Södertälje stad 

Kommunen driver tillsammans med SL, Nobina 

och Scania ett projekt för en attraktivare busstrafik 

i tätorten som ska öka resandet och ge 

nöjdare resenärer. Projektet omfattar bl a ett 

effektivare busslinjenät, bättre framkomlighet, 

ökad kundservice och marknadsföring. 

Attraktiv busstrafik innebär även en modern 

fordonspark och användande av etanolbussar 

33

34 

Riktlinjer 

Hållbart transportsystem och resande (forts) 

Ökad vägkapacitet i regionen 

För vägtransportsystemet så bidrar trimningsåtgärder 

på E4/E20 och byggandet av Södertörnsleden och 

Förbifart Stockholm till att öka tillgängligheten mellan 

Södertälje och andra viktiga målpunkter i regionen. 

Dessa projekt ligger med i den beslutade investeringsplanen 

2010–2021. 

Breddning av E4/E20 Södertälje – Fittja och ny bro över 

Södertälje kanal finns med i investeringsplaneringen 

för objekt perioden 2022–2025. Detta projekt ligger 

därmed långt i framtiden och har ingen status som 

riksintresse. 

Minska biltrafiken och trängseln i Södertälje stad 

Biltrafiken står för hela 60 % av alla resor i kommunen 

och biltrafiken fortsätter att öka. I Södertälje stad har 

biltrafiken redan vuxit så kraftigt på infartslederna att 

miljökvalitetsnormen för partikelhalter överskrids vid 

flera tillfällen varje år. Problemen är störst längs Stockholmsvägen 

(Birkakorset) och Turingegatan. Hela infartsleden 

Stockholmsvägen-Mälarbron-Turingegatan 

är överbelastad vilket inte bara skapar luft- och bullerproblem 

utan även trängsel och köer. För att minska 

biltrafiken i detta gatuavsnitt räcker det inte med satsningar 

på kollektivtrafik och cykel utan det krävs även 

nya trafikleder som kan fördela om trafiken och avlasta 

i första hand Stockholmsvägen-Turingegatan. 

Även i övriga huvudvägnätet krävs nya länkar i vägtransportsystemet 

för att undvika framtida problem 

med trängsel, avgaser och buller, särskilt i samband 

med nya exploateringsområden. 

Södertälje kommun har tagit ett politiskt beslut om att 

minska biltrafiken i stadskärnan. Samtidigt planeras 

många nya bostäder både i stadskärnan och i övriga 

staden, vilket normalt sett leder till ökad biltrafik. Om 

vi trots det ändå ska minska biltrafiken i stadskärnan 

krävs en målinriktad och konsekvent planering. 

Förutom de åtgärder som föreslås i översiktplanen för 

att förbättra förutsättningarna för cykel- och kollektivtrafik 

finns flera andra åtgärder som kan ha en stor 

inverkan på biltrafikens omfattning. Det kan gälla en 

tydlig bilparkeringspolicy, bilpooler och införande av 

miljözoner t ex. 

Trafikflöden i Södertälje stad 

Fordon mer än 20 000 

Fordon mellan 10 000 och 20 000 

Fordon mellan 5 000 och 10 000 

Fordon mindre än 5 000 

Tänkbar spårbunden trafik

Hållbart resande på landsbygden 

Det är inte bara staden som växer, det finns också en 

stor efterfrågan på nya bostäder på landsbygden. Idag 

pendlar en majoritet av dem som bor på Södertäljes 

landsbygd ut till jobb i andra kommuner och det är 

viktigt att det ska gå snabbt och enkelt att nå den 

regionala arbetsmarknaden från landsbygden. Det 

kräver att kollektivtrafiken byggs ut men också att 

regionen är lättillgänglig med bil. 

För att minimera behovet att använda bilen bör ny 

bebyggelse lokaliseras nära befintliga eller planerade 

kollektivtrafikstråk. Det ger ökade förutsättningar för 

att förbättra utbudet med tätare pendeltågstrafik, fler 

direktbussar och regionaltågstopp. 

En ökad koncentration av bebyggelse i tyngdpunkterna 

på landsbygden ökar också möjligheten att gå och 

cykla för att arbetspendla, uträtta ärenden mm. Det är 

därför viktigt att binda ihop olika områden och orter 

med separata gång- och cykelvägar. Regionala cykelstråk 

som t ex Enhörna-Södertälje, Järna-Södertälje, 

Salem-Rönninge-Södertälje och Nykvarn-Södertälje 

möjliggör dessutom arbetspendling med cykel även vid 

avstånd upp till 1,5 mil. 

För dem som inte bor i närheten av en tågstation eller 

ett starkt kollektivtrafikstråk är det viktigt att det finns 

välordnade infartsparkeringar för både bil och cykel 

och att det finns bra cykelbanor och matarbussar till 

stationen eller bytespunkten. På så sätt kan hållbart 

resande på landsbygden underlättas. 

Kollektivtrafiknät 

Järnvägsstationer 

Järnväg 

Busslinje 

Riktlinjer 

35

36 

Riktlinjer 


Effektiva och miljövänliga godstransporter 

Väl fungerande godstransporter är en förutsättning för 

att samhället ska fungera. Men godstransporterna ger, 

som alla transporter, negativa effekter på klimat och 

stadsmiljö. Godstransporternas klimatpåverkan och 

belastning på transportnätet ökar allt mer. 

Det är väsentligt att arbeta för att göra godstransporterna 

effektivare och miljövänligare. För långväga 

transporter är idag ofta sjöfart och järnväg rimliga 

alternativ. Efterfrågan på järnvägstransporter har ökat 

så pass mycket att järnvägsnätet har svårt att erbjuda 

tillräcklig kapacitet på vissa sträckor. Kapacitetsbristen 

har lett till att politiska mål om överflyttning från väg 

till järnväg inte kan uppnås. Samtidigt medför sjöfartens 

storskalighet att samspelet mellan sjöfart och järnväg 

blir alltmer betydelsefullt. För kortare sträckor kan 

sjöfart och järnväg dock sällan konkurrera med lastbil. 

Det främsta verktyget för att minska miljöpåverkan 

av godstransporterna blir därför att effektivisera och 

miljöanpassa vägtransporter. 

Södertälje Hamn 

Södertälje Hamn är en allmän hamn klassad som riksintresse 

och samtidigt kommunens största knutpunkt 

för godstransporter. Hamnen har anslutning till Västra 

stambanan som ingår i järnvägens stomnät. Västra 

stambanan som förbinder storstadsregionerna Stockholm 

och Göteborg ingår i TEN-nätet och det utpekade 

strategiska godsstråket. 

En väl fungerande hamnverksamhet är positivt för 

näringslivets utveckling i kommunen och det är 

därför viktigt att hamnverksamheten kan fortsätta att 

utvecklas. Hamnen har idag kapacitetsproblem vid in/ 

utfarten till hamnen, på grund av den ökade trafiken 

till och från Södertälje Hamn. Trafikverket utreder för 

närvarande lösningar för att förändra spåranläggningen 

som leder till och från hamnen och på så sätt frigöra 

kapacitet och även separera gods och persontrafik. För 

att ytterligare stärka kommunens roll som knutpunkt 

för godstransporter pågår ett aktivt arbete för att lokalisera 

ett logistikcentrum i Almnäs med koppling 

till Södertälje Hamn via väg, järnväg och sjöfart. 

Utbyggnad av Södertälje sluss 

I den nationella planen för transportsystemet 2010– 

2021 är medel avsatt för utbyggnaden av Södertälje 

sluss samt farledsförbättringar i Mälaren. Syftet med 

åtgärderna är att möjliggöra sjötransporter med större 

fartyg, vilket är bra för miljön samtidigt som det ökar 

effektiviteten och ger lägre transportkostnader. 

Trafikutredningskorridorer 

Trafikverket utreder två korridorer som går genom 

kommunen. Det gäller dels en korridor för ny E4 

mellan Södertälje och Fittja och dels en korridor för 

en ny järnväg mellan Järna och Stockholm. 

SAMMANFATTNING AV ÅTAGANDEN FÖR UTBYGGNAD 

AV TRAFIKINFRASTRUKTUREN 

Kollektivtrafik och cykel 

För att öka användningen av cykel ska cykelnätet 

utvecklas enligt kommunens cykelplan. Fokus bör 

ligga på att öka vardagspendlingen med cykel. 

För att öka användningen av cykel på landsbygden 

ska kommunen arbeta för att skapa ett cykelnät 

som knyter samman tätorterna och deras omland. 

Fler ordnade cykelparkeringar vid busshållplatser 

föreslås. 

För att förbättra kollektivtrafikförsörjningen i 

Södertälje tätort föreslås ett effektivare busslinjenät, 

förbättrade informationssystem och 

ökad marknadsföring. 

Stationsområdet vid Södertälje Centrum ska 

utvecklas till ett fullvärdigt resecentrum. 

Östertälje station ska utvecklas med service, 

handel och infartsparkering. 

Vid utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden 

söder om Södertälje tätort ska goda 

kommunikationer till Södertälje Syd, både med 

kollektivtrafik och cykel prioriteras. Centrala och 

effektiva kollektivtrafikstråk genom områden är 

en viktig förutsättning vid planeringen av dessa 

områden. 

Vid de bytespunkter som är särskilt lämpliga för 

bilister som vill byta till tåg ska infartsparkeringar 

utvecklas.

Nya trafiklänkar: Ritorpleden och Sagoleden 

Två nya trafikleder föreslås som ska avlasta trafiken i 

Birkakorset: 

Ritorpleden och 

Sagoleden. 

Ritorpsleden går från Ritorpsvägen ner till Klastorpsvägen 

i Moraberg. Den ger boende i norra delen av 

tätorten en snabbare förbindelse till Moraberg och E4/ 

E20 än att åka via Birkavägen. Ritorpsleden kommer att 

leda till kapacitetsproblem på Klastorpsvägen mellan 

Morabergsvägen och trafikplats Moraberg. Detta gatuavsnitt 

har redan idag problem med köer och behöver 

därför i samband med Ritorpsledens utbyggnad utökas 

till fyra körfält. 

Sagoleden kopplar ihop Erik Dahlbergs väg med 

Trafikplats Moraberg och ger stadsdelarna Rosenlund 

och Östertälje en gen förbindelse till Moraberg och E4/ 

E20 norrut. Trafikanalyser visar att Sagoleden minskar 

trafiken i Birkakorset med ca 3000 fordon/dygn och det 

är därmed den mest effektiva åtgärden för att minska 

biltrafiken i Birkakorset. Sagoleden är också en naturlig 

förlängning av Saltsjöbron vilket gör denna förbindelse 

över kanalen mer attraktiv och bidrar till att minska 

trafiken på Mälarbron. 

Nya väglänkar och trafikplatser 

Tvetaleden 

Trafikplats Almnäs 

Trafikplats Hovsjö (Hovsjövägen-E20) 

Hovsjöleden 

Förbifart Järna 

Förbifart Mölnbo 

Riktlinjer hållbart transportsystem 

och resande 

Riktlinjer 

Trafikmiljön ska utformas så att den upplevs 

som en integrerad del av staden och den ska 

vara anpassad till vad miljö och människa tål. 

I stadsplaneringen ska prioriteringen av 

trafikslagen vara i ordningen gående, 

cyklister, spårbunden kollektivtrafik, annan 

kollektivtrafik och biltrafik. 

Infrastrukturen för gång-, cykel- och 

kollektivtrafik ska förbättras. 

Kollektivtrafiken ska utgöra stommen i 

kommunikationen mellan Södertälje och 

Stockholm city samt andra viktiga målpunkter 

i regionen. 

Södertälje centrum, Östertälje, Södertälje 

hamn, Södertälje syd, Järna och Mölnbo ska 

utvecklas till bättre bytespunkter. 

Nya länkar i vägnätet och åtgärder som 

minskar biltrafiken generellt i Södertälje stad 

prioriteras för att avlasta de vägavsnitt i 

staden som har sådan belastning att det 

uppstår stora negativa effekter i form av 

bilköer, buller, avgaser och barriäreffekter. 

Det bör finnas cykelparkering vid tågstationer 

och busshållplatser med många resande. 

Gång- och cykelnätet bör utvecklas och 

förbättras för att binda samman tätorter och 

bebyggelseområden på landsbygden. 

Kommunen ska verka för att godstransporterna 

blir effektivare och miljövänligare genom 

ett förbättrat samarbete mellan kommunen, 

staten och näringslivet. 

Viktiga kollektivtrafikstråk bör på sikt 

utvecklas till spårbundna system. 

37

38 

Riktlinjer 


Trafiksatsningsområden 

Ny infrastruktur 

Ny led 

Ny trafikplats 

Befintlig infrastruktur 

Motorväg och genomfartsled 

Järnväg 

Järnvägsstation 

Riksintresse 

Ostlänken

Framtida kollektivtrafiknät inom Södertälje 

Riktlinjer 

39

40 

Riktlinjer 

Kultur-, natur- och vattenmiljö 

Kulturmiljö 

I Södertälje finns förhållandevis stora riksintressen 

för kulturmiljön som omfattar både värdefulla 

bebyggelsemiljöer, fornlämningar och vackra 

kulturlandskap. Inom områdena ska särskild 

hänsyn tas till den kulturhistoriska miljön och till 

landskapsbilden. Landskapets karakteristiska 

bebyggelsemönster bör bevaras. Jord- och skogsbruk 

kan normalt bedrivas utan särskilda föreskrifter. 

Jordbruket är också en förutsättning för 

att bevara kulturlandskapet. 

Följande riksintressen för kulturmiljön finns 

i Södertälje kommun: 

Överenhörna 

Ytterenhörna 

Bornsjön 

Hall 

Brandalsund 

Vårdinge 

Mörkö och området mellan E4 

och Stavbofjärden 

Tullgarn 

Karta, Oaxen, Stora Vika 

Utöver områdena av riksintresse finns mindre 

kultur- och bebyggelseområden samt enstaka 

byggnader som är av särskilt intresse från historisk, 

kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig 

synpunkt. Dessa områden finns beskrivna i 

”Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun” 

som kommunen har genomfört och som identifierar 

kulturhistoriska värden i den fysiska miljön. 

Vid ärendehandläggning i miljöer som upptas i 

inventeringen ska kommunens kulturmiljöexpertis 

ges möjlighet att lämna synpunkter. 

Fornlämningar 

Fornlämningar skyddas av 2 kap. (1998:950) 

Kulturminneslagen (KML). Fasta fornlämningar 

har automatiskt ett skydd och omfattas av ett 

skyddsavstånd. Skyddsavståndet avgörs från 

fall till fall av Länsstyrelsen, ibland bedöms att 

ett kort skyddsavstånd är tillräckligt medan det 

i andra fall kan vara upp till 100 meter. Det är 

förbjudet att ändra, skada, täcka eller ta bort 

en fornlämning. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet 

och skall kontaktas för information och 

tillståndsärenden t ex vid exploateringar som 

byggnads-, väg- eller ledningsarbeten. 

Foto: Jessica Söderström 

Foto: Tullgarns slott

Kulturmiljövård 

Riksintresse (land) 

Riksintresse (vatten) 

Lokalt kulturmiljöintresse 

Riktlinjer 

41

42 

Riktlinjer 

Kultur-, natur- och vattenmiljö (forts) 

Naturmiljö 

Naturmiljön är viktig för vår hälsa och livskvalitet. 

Samhället är beroende av de tjänster som fås ”gratis” 

av naturen, som t ex syre, rent vatten, cirkulation av 

näringsämnen, insekters pollinering och bördig jord. 

Dessa tjänster, som kallas ekosystemtjänster, är livsviktiga 

och betyder också mycket för vår livskvalitet. En 

ökad medvetenhet om vilka ekologiska konsekvenser 

samhällsplaneringen får är därför viktig. 

Tillgång till grönområden och parker ökar både fysisk 

och psykiska hälsa – de främjar fysisk aktivitet och ger 

en plats för återhämtning. Områden för lek, promenader, 

naturupplevelser, idrott, bad, solbad och kulturevenemang 

i tätorterna är oerhört viktiga för trivseln 

och välbefinnandet. I staden bidrar också grönområden 

till att förbättra luftkvaliteten, minska buller och 

sänka temperaturen under varma perioder. 

En viktig utgångspunkt i översiktsplanen är att förtäta 

befintlig bebyggelse. För att skydda de kvaliteter som 

skapas av gröna områden i tätorter ska förtätning ske 

med hänsyn till områden som fyller en viktig funktion 

för stadens klimatanpassningsförmåga och områden 

som har rekreationsvärde. Även tillgänglighetshöjande 

åtgärder till grönområden och vattenområden bör 

beaktas. 

För att värna om tillgången till rekreationsområden 

föreslår översiktsplanen att särskild hänsyn ska tas till 

friluftslivsintressena vid skogsbruk i tätortsnära skog 

och rekreationsskog. I de fall kommunen själv inte äger 

marken bör kommunen träffa överenskommelser med 

berörda markägare när det gäller hänsynstagandet i 

skogsbruket. 

Den regionala grönstrukturen ska värnas 

Regionplanekontoret har identifierat 10 gröna kilar 

som utgör grunden för Stockholmsregionens grönstruktur. 

Kilarna är stora sammanhängande natur- och 

vattenområden som kan erbjuda en mångfald av 

funktioner, kvaliteter, samband och upplevelser som 

mindre områden inte kan erbjuda. Kilarna är också viktiga 

eftersom de ökar möjligheten till en ökad biologisk 

mångfald. De gröna kilarnas kvalitet är kopplad till att 

de utgör en sammanhängande struktur som sträcker 

sig från omgivande landsbygd in mot tätorterna. Värdet 

av gröna kilar är dels att tätortsborna ges ökad tillgänglighet 

till naturen, dels att djur och växter kan finnas i 

bebyggelsens närhet och sprida sig långt in i tätbebygg- 

da områden genom så kallade spridningskorridorer. 

Större naturområden i kilarna, så kallade värdekärnor, 

är särskilt värdefulla för växt- och djurlivet. 

Två av de gröna kilarna sträcker sig in i Södertälje 

kommun: Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Södertälje 

tätort ligger mellan Bornsjökilen i norr och Hanvedenkilen 

i söder. Ett viktigt grönt samband har redovisats 

av Regionplanekontoret mellan Lina och Viksberg och 

svaga avsnitt i den regionala grönstrukturen har identifierats 

längs Glasbergasjön och från Pershagen över 

Tveta mot Vasa. 

Värdet av de gröna kilarna i Södertälje ska beaktas vid 

ny bebyggelse. Spridningskorridorer och värdekärnor 

är särskilt viktiga att skydda. Intrång i den regionala 

grönstrukturen bör endast ske om förlusten av grönområde 

vägs upp av annan samhällsnytta. 

Skogsverksamhet 

För skogsverksamheten i kommunen finns två styrande 

dokument: Skogspolicyn som anger mål och inriktning 

för skogsskötseln och Skogsskötselplanen som är ett 

verktyg för planering, skötsel och uppföljning. 

Kommunens skogar är till för kommunens invånare 

och ska brukas och skötas så att mångfalden av värden 

och funktioner bevaras och utvecklas. Skogen ska ha 

höga och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och 

ekonomiska värden. 

Särskilt känsliga mark- och vattenområden 

De från ekologisk synpunkt särskilt känsliga mark- och 

vattenområden ska, så långt som möjligt skyddas mot 

åtgärder som kan skada dem. Som exempel kan nämnas 

uppförande av ny bebyggelse som kan innebära 

risk för ytterligare belastning på intilliggande sjöar och 

vattendrag. Andra exempel kan vara anläggningar som 

innebär ökad båttrafik eller att fler människor besöker 

områden med störningskänslig och skyddsvärd fauna 

och/eller flora.

Södertäljes landskap 

Södertälje kommun omfattas av två 

naturgeografiska regioner enligt Nordiska 

ministerrådets indelning, dels ”Svealands 

sprickdalsterräng med lerslättdalar och 

sjöbäcken” och dels ”Östersjökusten med 

skärgårdar samt Åland”. Den uppsplittrade 

strukturen som sprickdalarna ger upphov 

till och anknytningen till Östersjöns kust 

och skärgård ger en viss småskalighet i 

landskapet samtidigt som det finns en stor 

variation av naturkvaliteter i kommunen. 

Riktlinjer 

Foto: Bjarne Tutturen 

Södertäljes skogsmark 

Skogsmarken upptar cirka 60 procent av landarealen. 

Boniteten, dvs skogarnas produktionsförmåga, kan 

sägas vara medelgod. De största sammanhängande 

skogsområdena finns i kommunens sydvästra del. 

Merparten av skogsmarken i kommunen är tätortsnära 

skog. Den totala landarealen är ca 4 000 ha 

varav 2 500 ha är produktiv skogsmark. Resterande 

områden är inägomark, impediment, väg och kraftledningsgator 

och övrig landareal. Skogsinnehavet på 

detaljplanelagd mark består av ca 300 ha parkskog. 

43

44 

Riktlinjer 


Regional grönstruktur 

Grön kil 

Grön värdekärna 

Stora samlade rekreationsvärden

Södertäljes grönstruktur 

Grön kil 


Stora samlade rekreationsvärden 

Viktigt grönt samband i stadskärna 

Svaga avsnitt 

Grönt samband 

Riktlinjer 

45

46 

Riktlinjer 


Vattenmiljö 

Kommunens övergripande mål är att kvaliteten på de 

vattenförekomster som är av dålig status ska höjas och 

att kvaliteten på de vattenförekomster som har god 

status inte ska sänkas. Det största hotet för Södertäljes 

sjöar och vattendrag är övergödningen. Endast ett fåtal 

vattenområden är hotade av försurning. 

Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormer 

för 52 vattenförekomster i Södertälje kommun. Det gäller 

10 sjöar, 8 vattendrag, 8 kustvattenbassänger samt 

26 grundvattenförekomster. Dessa vattenförekomster 

har analyserats och en miljöproblemlista sammanställts. 

Över hälften av kommunens vattenförekomster 

uppnår inte god status. Kvalitetskrav och klassificering 

av vattenförekomsternas nuvarande tillstånd redovisas 

i bilaga ”Södertäljes vattenförekomster”. 

Utveckla Södertäljes vattennära läge 

Södertälje har goda förutsättningar att utveckla sin 

profil som en friluftslivskommun genom att utreda 

vilka lämpliga lägen det finns till marinor/småbåtshamnar 

och annan båtverksamhet. 

Våtmarker 

Som ett resultat av jordbrukets utveckling har en stor del 

av Sveriges våtmarker försvunnit sedan 1800-talet. Våtmarker 

fyller en viktig funktion som naturliga reningsverk 

eftersom en våtmark fungerar som en ”närsaltfälla” 

där fosfor och kväve tas upp av växter och djur så att 

närsalterna inte göder sjöar och vattendrag. Våtmarker 

är också av synnerligen stor betydelse för den biologiska 

mångfalden i kommunen. Våtmarkernas betydelse som 

vattenmagasin som kan hålla grundvattennivåerna 

någorlunda stabila bör heller inte glömmas bort. 

Södertälje kommun arbetar aktivt för att våtmarker 

och småvatten ska bevaras och återskapas vid behov i 

anslutning till tätorter och inom odlingslandskapet. 

Vattenskyddsområden 

Vattenskydd regleras i 7 kap miljöbalken. För ett 

vattenskyddsområde råder vissa skyddsföreskrifter, 

som kommunen eller Länsstyrelsen utfärdar för att 

inte vattentillgången ska försämras. Det gäller både 

vattnets kvalitet och kvantitet. 

Avrinningsområden 

Kommunen berörs av tre större avrinningsområden, 

som av SMHI benämns flodområden. Dessa är Mälaren 

– Norrström, kustområdet mellan Tyresån och Trosaån 

samt Trosaåns avrinningsområde. 

Naturens gränser för vattenavrinningsområden sammanfaller 

sällan med administrativa gränser. När ett 

avrinningsområde för ett vattendrag delas av flera kommuner 

måste samarbete ske mellan berörda kommuner. 

Vidare når avrinnande vatten så småningom stora vattentillgångar 

som Mälaren och Östersjön vilket innebär 

behov av samverkan såväl regionalt, nationellt som 

internationellt. Idag finns mellankommunalt samarbete 

där kommunen är aktiv i Trosaåns vattenvårdsförbund, 

Mälarens vattenvårdsförbund och Svealands Kustvattenvårdsförbund. 

Genom förbunden skapas underlag 

för samhällsplanering, uppföljning av miljömål och 

initiativ till åtgärder samt effektiv miljöövervakning. 

En ny organisationsform har startat där lokala aktörer 

går samman för att skydda och förbättra sina vatten 

i samarbete med kommunen och Länsstyrelsen. Den 

första i länet är Stavbofjärdens Vattenråd i Södertälje. 

Dagvatten 

I områden med en stor andel hårdgjorda ytor skickas 

alltför stora mängder vatten allt för snabbt till VA-nät 

och vattenförekomster. Detta är ett problem redan idag 

och för att klara av ökade mängder nederbörd i framtiden 

kan det finnas behov att avsätta markreserver för 

fördröjning av dagvatten. 

Vid förtätning är det viktigt att i ett tidigt skede utreda 

vilka platser som är strategiskt viktiga att spara och 

utveckla utifrån omhändertagande av dagvatten. I 

tätbebyggda områden är det viktigt att säkerställa att 

dagvattensystemen inte är underdimensionerade. 

Strandskydd 

Allmänhetens tillgång till stränder i regionen är av 

stor betydelse för friluftsliv och rekreation, dessutom 

bevarar strandskyddet goda livsvillkor för djur- och 

växtlivet och bör därför ses som en angelägen utvecklingsfråga. 

Bestämmelserna i 7 kap 13-18 §§ miljöbalken reglerar 

strandskyddet. Bestämmelserna i 4 kap 17 § plan- och 

bygglagen reglerar upphävande av strandskyddet i 

detaljplan. Det skyddade området är normalt 100 meter 

från strandkanten både på land och i vattenområdet 

och inkluderar även undervattensmiljön. En utvidgning 

kan göras upp till 300 meter om det behövs för att 

tillgodose strandskyddets syften.

Havs- och vattenmyndigheten 

(HaV) 

Den nya havs- och 

vattenmyndigheten 

(HaV) bildades under 

2011. Den har ansvaret 

för bevarande, restaurering 

och hållbart 

nyttjande av sjöar, 

vattendrag och hav. 

HaV ska arbeta för 

levande hav, sjöar och 

vattendrag till glädje 

och nytta för alla. 

Avrinningsområden 

Delavrinningsområde 

Mälarens avrinningsområde 

Kommungräns 

Riktlinjer 

47

48 

Riktlinjer 


Strandskydd och vattenskyddsområden 

Strandskydd 

Vattenskyddsområde (land) 

Vattenskyddsområde (vatten)

Riktlinjer kultur-, natur- och vattenmiljö 

Inom områden för riksintresse för kulturmiljön ska 

särskild hänsyn tas till den kulturhistoriska miljön 

samt till landskapsbild och övrig bebyggelse så 

att riksintresset inte skadas. Det gäller såväl vid 

nybyggnation som ombyggnad. 

De gröna kilarnas kvalitet och funktion som 

”spridningskorridorer” bör bevaras och de ska 

skyddas från exploatering. 

De gröna kilarna utanför tätorterna bör tillvaratas 

som en resurs tillsammans med grönstrukturen 

inne i tätorternas så att tillgängligheten till 

naturen i tätorternas närhet ökar. 

Viktiga gröna samband och svaga avsnitt så som 

de redovisas i den Regionala Utvecklingsplanen 

för Stockholmsregionen 2010 bör skyddas och 

förstärkas. Tysta områden bör bevaras. 

I de skogar som ligger i eller nära tätorterna ska 

särskild hänsyn tas till friluftsintressena vid 

skogsskötselåtgärder. 

En sammanhängande grönstruktur med 

rörelsestråk, mötesplatser, parker och naturområden 

för människors rekreation och samvaro 

ska eftersträvas. 

Vid förtätning och tätortsutbyggnad ska behovet 

av en ändamålsenlig grönstruktur för människors 

rekreation och samvaro eftersträvas. 

Förtätning av befintlig bebyggelse ska ske med 

hänsyn till gröna områden som fyller en viktig 

funktion för stadens klimatanpassningsförmåga 

eller har rekreationsvärde. 

De fyra större relativt opåverkade mark- och 

vattenområdena ska, så långt som möjligt skyddas 

mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas 

karaktär. Ny bebyggelse, vägar, master, större 

kraftledningar mm bör således undvikas i de 

nämnda områdena. 

Riktlinjer 

De från ekologisk synpunkt särskilt känsliga 

mark- och vattenområden ska, så långt som 

möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dem. 

Befintliga våtmarker ska värnas och anläggandet 

av nya uppmuntras. Våtmarkerna ska anläggas 

och skötas på rätt sätt, bl a så att näringsläckaget 

minskar och biologisk mångfald gynnas. 

Vid detaljplaneläggning och annan prövning av 

åtgärder inom strandskyddsområden och andra 

strandområden ska kommunen inta en restriktiv 

hållning i överensstämmelse med lagens mening. 

Allmänhetens tillgång till strandskyddade områden 

ska öka där det är möjligt. 

Möjligheter till lokalt omhändertagande av 

dagvatten ska beaktas vid all nyexploatering. 

När ny bebyggelse planeras i anslutning till 

befintlig ska områdets möjligheter för att ta emot 

mer dagvatten utredas. Det ska också utredas om 

det finns möjligheter att förbättra det befintliga 

områdets dagvattenhantering. 

Vid omarbetning av detaljplaner för att möjliggöra 

större byggrätter krävs en VA-utredning där olika 

VA-strategier redovisas och jämförs ur miljömässigt, 

tekniskt och ekonomiskt perspektiv. 

Kommunen eftersträvar avloppssystem som 

möjliggör kretslopp för växtnäringsämnen. 

Kommunen ska tillgodose att det finns 

strukturer för återföring av växtnäring från 

avloppshantering. 

Vatten- och VA-planering i kommunen ska ske 

i nära samarbete med andra kommuner när 

dessa berörs. 

Inom de avrinningsområden där det finns 

ekologiskt särskilt känsliga områden ska speciella 

hänsyn tas i samband med exploatering. 

49

50 

Riktlinjer 

Klimatanpassning 

Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs 

i syfte att förebygga, undvika och minimera negativa 

konsekvenser av klimatförändringar. 

Konsekvenser av klimatförändring 

Klimatförändringarna är idag ett faktum. Diskussionen 

handlar nu inte om klimatet förändras – utan på vilket 

sätt och hur mycket. Vår uppgift är att se till att bebyggda 

miljöer kan hantera effekterna av morgondagens klimat. 

Klimatförändringarna kan ha stor inverkan på viktiga 

samhällsfunktioner, som t ex distribution av el, vatten 

och avlopp och kommunikationer. Det är därför viktigt 

att troliga effekter av klimatförändringarna tas i beakting 

vid planering av ny bebyggelse och infrastruktur. 

I Stockholmsregionen relaterar en betydande del av 

effekterna av klimatförändringarna till vatten – höjd 

havsnivå, ökad nederbördsmängd och ett förändrat 

nederbördsmönster vilket riskerar att ha en stor påverkan 

på vattenkvalitet och kvantitet, på markstabilitet 

och ämnen i marken och på ekosystemen. Förutom de 

effekter som relaterar till vatten kan vi också se tendenser 

till att temperaturen i stadsmiljöer är påtagligt 

högre än omgivningarna, det är den så kallade ”värmeö-effekten”. 

Detta kan vara mycket problematiskt under 

de varma månaderna under året eftersom det påverkar 

människors hälsa. 

Återhämtningsförmågan ska utvecklas 

Med återhämtningsförmåga menas den byggda miljöns 

förmåga att kunna hantera effekter av klimatförändringarna. 

Genom att arbeta med att öka tätorternas återhämtningsförmåga 

kan effekterna av t ex ett skyfall 

eller en värmebölja mildras. 

En tät stadsmiljö har många ekonomiska och sociala 

fördelar och främjar också ekologisk hållbarhet men 

stadsmiljön kan samtidigt vara känslig för klimatförändringar. 

Därför är det viktigt att integrera insatser för att 

begränsa påverkan av klimatförändringar vid planering 

av stadsmiljöer. 

För att främja återhämtningsförmågan ska andelen hårdgjorda 

ytor i staden och i tätorterna balanseras upp med 

mjuka ytor. Det kan vara ytor med träd och växtlighet, 

grönområden, vattendrag och dammar. Dessa ytor kan 

både kan fungera som luftförbättrare och temperatursänkare 

och samtidigt hantera ökade vattenmängder. 

De kan också vara uppskattade platser för rekreation. 

Konsekvenser av klimatförändring 

Vid slutet av seklet antas årsmedeltemperaturen 

ha stigit med ca 4–6 grader. 

Nederbördsmängden kommer att öka vintertid 

och minska under sommartid. Riskerna för 

skyfall kommer att öka under hela året. 

Havsnivån förväntas höjas med mellan 0,7 

meter och 1,3 meter det närmaste seklet till följd 

av den globala uppvärmningen (termisk expansion 

av vattnet och avsmältning av glaciärer). 

Därutöver väntas höjningen av Östersjön bli 

0,1 meter större än det globala genomsnittet. 

Bedömningarna är dock fortfarande behäftade 

med stor osäkerhet. I Stockholmsregionen 

kompenseras havshöjningen delvis av landhöjningen. 

Sammanlagt kan det därmed bli 

en permanent havshöjning på grund av den 

globala uppvärmningen på mellan 0,5 och 

1,1 meter över dagens nivå vid seklets slut. 

Därutöver finns det risk för temporära högvattenflöden 

på upp till 1,2 meter (nuvarande 

förhållanden) samt att vågeffekten kan höja 

vattennivån med ytterligare 0,2 meter. (Källa: 

RUFS 2010, sid 82) 

I Södertälje förväntas att havet kommer att 

stiga snabbare än landhöjningen efter år 2040. 

Vid en global höjning av havets nivå på +1 m, 

förväntas medelvattennivån i Södertälje ha ökat 

med ca 50 cm. (Källa: Länsstyrelsen i Stockholm) 

Foto: Södertälje kommun

Gröna tak, vegetationsklädda husväggar, gatuträd, 

torg, fickparker, infiltrationsbäddar skapar attraktiva 

mellanrum i staden och tätorterna. Samtidigt som de 

ökar återhämtningsförmågan har de också sociala och 

ekologiska kvaliteter som bidrar till människors hälsa 

och välbefinnande. Platser som har dessa kvaliteter 

bedämns ofta som ”mångfunktionella ytor” på grund 

av att de fyller fler än en funktion. 

VA-nätets infrastruktur är också en viktig del i stadens 

återhämtningsförmåga. Ett undermåligt VA-nät kan 

resultera i vattenbrist, översvämningar och problem 

med att uppfylla god dricksvattenstatus. 

Översvämning 

Genom att ta hänsyn till riskerna för översvämning 

i planeringen kan vi undvika att förvärra konsekvenserna. 

Det handlar till exempel om att se till att 

VA-systemen inte är underdimensionerade, att inte 

bygga i dalar eller andra områden där man vet att 

översvämningsrisken är stor eller att begränsa andelen 

yttäckande beläggning som hindrar naturlig infiltration 

av regnvatten. I tätbebyggda områden är det viktigt att 

säkerställa att dagvattensystemen inte är underdimensionerade. 

Det kan också finnas behov av att avsätta 

markreserver för fördröjning av dagvatten. 

VA-anläggningar i 

översvämningskänsliga områden 

Telge Nät inventerar VA-anläggningar i 

översvämningskänsliga områden. De planerar 

för och bygger en del fördröjningsmagasin och 

de gör även flödesmätningar för att kontrollera 

ledningskapaciteten i olika områden. 

EU:s Ramdirektiv för vatten 

Vattendirektivet kan intensifiera arbetet med 

att hitta mångfunktionella lösningar som 

huvudsakligen bidrar till att rena vatten innan 

det når våra vattendrag, sjöar och hav. Där ingår 

naturligt behovet av att fördröja vattnet så att 

bräddning inte sker av icke renat vatten vid 

höga flöden – allt för att avlasta vattenförekomsterna 

och bibehålla deras kapacitet. 

Riktlinjer 

EU:s Översvämningsdirektiv 

Enligt översvämningsdirektivet ska hänsyn tas till 

klimatförändringarna. I Sverige genomförs direktivet 

genom förordning SFS 2009:956 om översvämningsrisker 

och genom MSBFS 2010:1: föreskrifter 

om länsstyrelsens planer för hantering av 

översvämningsrisker. Syftet med förordningen, 

som utarbetas av Myndigheten för samhällskydd 

och beredskap (MSB), är att minska ogynnsamma 

följder av översvämningar för människors hälsa, 

miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. 

Ombyggnad av Slussen i Stockholm 

När den nya slussen i Stockholm med utökad 

tappningskapacitet är klar och en ny vattendom 

finns är översvämningsrisken från Mälaren inte 

längre ett hot i tidsperspektivet 50–100 år. 

Riktlinjer klimatanpassning 

Vid förtätning av befintlig bebyggelse ska 

nödvändiga åtgärder för anpassning till 

klimatförändringar göras. Även bebyggelsens 

påverkan på klimatet ska beaktas. 

Vid ny- eller ombyggnad ska möjligheten 

att skapa mångfunktionella ytor beaktas. 

Mångfunktionella ytor bör vara strategiskt 

lokaliserade och integrerade med bebyggelsen 

och dess omland. För att minska risken 

för översvämning bör andelen hårdgjord yta 

minska där det är möjligt. 

Vid nybyggnation ska risken för översvämning 

beaktas. 

Vid nybyggnation bör vid behov platser som 

kan tillåtas att översvämmas identifieras vid 

planering. 

Nyexploatering eller detaljplaneförändringar 

i kanalområdet bör föregås av en stabilitetsutredning 

för att ta hänsyn till ras-, skred- 

och erosionsrisker. 

51

52 

Riktlinjer 

Tekniska försörjningssystem 

Södertälje kommuns tekniska försörjningssystem 

handhas till stor del av helägda kommunala bolag 

inom Telge AB. 

Energi 

Kraftförsörjningen till Södertälje kommun sker via 

regionnätet. I Södertälje kommun finns fem stycken 

mottagningsstationer, fördelade på tre i Södertälje 

tätort, en i Järna samt en i Mölnbo. Igelsta kraftvärmeverk 

har kapacitet att producera 240 MW fjärrvärme 

och 85 MW el. Geneta panncentral användssom 

reservanläggning vid störningar eller som spetslastanläggning. 

Fjärrkylan i Södertälje är i drift sedan våren 

2000 och sedan april 2001 tas kylan från Stuggrundets 

pumpstation i Södra Björkfjärden i Mälaren. 

Ett hållbart energisystem har sin grund i förnybar 

energi, energieffektiv samhällsplanering och nya 

tekniska lösningar. Produktionen av lokal, småskalig 

förnybar energi har stora möjligheter att utvecklas. 

I framtiden kommer den småskaliga energiproduktionen 

som den enskilde producerar vara allt viktigare. 

Det finns också en vilja att elektrifiera transportsektorn. 

Det kan komma att öka trycket på och behovet 

av dimensionering av elnäten i framtiden. 

Kommunens strategi är att elsystemet ska vara tryggt 

och säkert i hela kommunen. Det finns ingen elbrist 

men där emot effektbrist vid hög belastning. 

Bredband 

Bredband byggs ut där det finns underlag. Kommunen 

har ingen uttalad strategi. De som inte nås av särskilt 

bredband kan ändå ha en god uppkopplingshastighet 

via el- eller telenätet. 

Vatten och avlopp 

Södertäljes dricksvatten pumpas upp från Mälaren 

och renas på naturlig väg i Malmsjöåsen. Det naturliga 

flödet i åsen, tillsammans med infiltrerat vatten från 

Mälaren, täcker hela vattenförsörjningen för tätorterna 

Södertälje, Nykvarn, Tuna, Järna, Hölö och Mölnbo. 

Spillvattnet från Södertälje, Nykvarn, Enhörna och 

Järna skickas i stora tunnelsystem till Himmerfjärdsverket 

som ligger på Näslandet i södra Botkyrka. 

Himmerfjärdsverket drivs av aktiebolaget SYVAB, som 

Södertälje kommun är delägare i. Hölö och Mölnbo har 

egna reningsverk som ägs av Telge Nät. 

Av grundvattenmagasinen i Turingestråket har 

Turingeåsen-Bommersvik högst prioritet för regional/ 

kommunal vattenförsörjning och skyddsåtgärder. 

Magasinet skulle potentiellt kunna förstärkas med 

ytvatten från sjön Yngern och/eller sjön Vällingen och 

därmed utgöra en vattenresurs för framtida reservvattenförsörjning 

för Södertälje och/eller Storstockholmsregionen. 

Övriga grundvattenmagasin i stråket 

har prioritet från låg till medel för både regional/ 

kommunal vattenförsörjning och skyddsåtgärder. 

Södertäljes dricksvattensystem är inte kopplat till regionens 

vilket kan ses både som en tillgång och en risk. 

Kommunen med VA-huvudmannen Telge Nät AB 

bygger nu upp ett kretsloppssytem för hygieniserat 

klosettvatten i syftet att återföra näringen i avloppen 

som gödsel och att minska utsläppen. Det är i linje med 

regeringens miljömål att återföra minst 60 procent 

fosfor till produktiv åkermark innan 2015. 

I många av de så kallade omvandlingsområden med 

fritidshus som permanentas, pågår en utbyggnad av 

kommunalt vatten och avlopp för att komma till rätta 

med miljöproblem. I vissa fall används kretsloppslösning 

istället för anslutning till kommunalt vatten 

och avlopp. 

Avloppsvattnet från Södertälje renas i Himmerfjärdsverket. 

Mölnbo har eget reningsverk. Dagvatten ska i 

möjligaste mån tas om hand lokalt enligt kommunens 

policy. 

Kommunen har tidigare bedömt att följande områden 

har relativt omfattande problem med VA-försörjningen: 

Molstaberg 

Nabben/Stadan 

Norrvrå 

Ogan 

Rösjön 

Skillöt 

Ytterenhörna-Tuna 

Ålöström 

Rudholm/Nibble 

Vårdinge/Näsby 

Gläntan 

Listonhill/Tubo/Ljung 

Ekbacken

VA-Strategi 

Kommunen har initierat ett arbete för att ta 

fram en strategi för kommunens VA-försörjning. 

VA-strategin ska omfatta såväl vatten- och 

avloppsförsörjning inom och utanför nuvarande 

VA-verksamhetsområde. Inom tätorterna 

hanteras även dag- och dräneringsvatten. 

Förhoppningen är att VA-strategin ska kunna 

användas som ett gemensamt långsiktigt 

planeringsverktyg och utgöra stöd vid detaljplanering, 

bygglovgivning samt vid tillstånd till 

inrättande av enskilda avloppsanläggningar. 

Med hjälp av VA-strategin ska även allmänheten 

kunna få information om vilka planer 

som finns för VA-försörjningen inom olika 

delar av kommunen. 

Avfall 

Södertäljes strategi är att verka för en ekonomiskt 

och miljömässigt hållbar hantering av hushållsavfall. 

Det finns två återvinningscentraler där både hushåll 

och företag kan lämna avfall. Sopsorteringen är långt 

driven i kommunen. Kommunen har i tio års tid samlat 

in biologiskt avfall från hushåll, verksamheter och 

företag. Avfallet förbehandlas och skickas sedan till 

Himmerfjärdsverket där det blir biogas. 

Sand- grus- och bergtäkter 

Stockholmsregionen är indelad i fem försörjningsområden 

när det gäller tillgången till massor. Massorna 

bör inte transporteras på väg mer än ca 4 mil för att 

hanteringen ska vara ekonomiskt och miljömässigt 

acceptabel. Naturgrus är en ändlig resurs och ersätts 

successivt med användning av bergkross. 

Markberedskap för nya teknisk system 

Tät bebyggelsestruktur skapar ett bättre underlag för 

storskaligt effektiva tekniska försörjningssystem. 

Samtidigt måste mark reserveras för tekniska anläggningar 

över och under mark. Särskilt anläggningar 

som kräver skyddsavstånd kan komma i konflikt med 

stadsutveckling. Samtidigt måste nya lösningar uppmuntras. 

Småskaliga system kan bli aktuella inte bara 

i gles bebyggelse om de är effektiva. Biogasbaserade 

system kan ställa anspråk på mark för produktion och 

distribution och kraftledningar behöver grävas ner. 

Riktlinjer 

Beredskap för de behov som andra system kommer att 

ha måste också finnas även om det kan vara svårt att 

förutse. 

Energibesparing 

Potentialen för energibesparingar är stor i befintliga 

byggnader. Enligt Energimyndighetens forskning kan 

så mycket som 80% av energin sparas i de hus som 

byggdes under de så kallade rekordåren. Även vid planering 

av nya områden bör dessa frågor stå i centrum. 

Det finns mycket kunskap på området och Södertälje 

bör bli ledande. Det handlar om planstruktur, nollenegihus, 

god kollektivtrafik, vegetationens betydelse 

mm. Besparingar är billigare än nyproduktion av energi 

och det leder till minskad klimatpåverkan. 

Produktion av förnybar energi är mer ytkrävande. 

Vind- och solanläggningar kan placeras på redan 

ianspråktagen mark som deponier, längs vägrenar och 

åkerbryn mm. Inga områden i kommunen har utpekats 

som riksintresse för vindkraft men småskalig vindkraft 

kan vara intressant. Kommunen ligger i solbältet där 

de bästa förutsättningarna för att producera solenergi 

finns. Kommunen har en stor andel landsbygd där 

solcellsanläggningar kan placeras i större eller mindre 

skala. Den småskaliga energiproduktionen kan gynnas 

genom nettomätning vilket ökar den enskildes självförsörjningsgrad. 

Förlusterna i elnätet minskar när 

elen produceras lokalt. 

53

54 

Riktlinjer 

Tekniska försörjningssystem (forts) 

Riktlinjer tekniska försörjningssystem 

Ny teknik inom området för teknisk försörjning 

ska uppmuntras i stadsbyggandet. 

Tekniska lösningar som bidrar till ekologisk 

och ekonomisk långsiktig hållbarhet ska 

prioriteras. 

Fjärrvärme ska vara den huvudsakliga uppvärmningsmetoden 

om uppvärmningsbehov 

finns för befintliga och tillkommande bebyggelseområden. 

Fjärrvärmenätet ska byggas 

ut i takt med ny bebyggelse. Bra alternativa 

miljövänliga energisystem till fjärrvärme ska 

uppmuntras i nybebyggelseområden, dock ej 

eldrivna alternativ. 

Den fysiska planeringen ska möjliggöra nya 

lösningar för förnyelsebar energiförsörjning 

och alternativa energikällor. 

Inom nybebyggelseområden ska dagvatten 

omhändertas lokalt i så hög grad som möjligt. 

Olika åtgärder ska vidtas för att fördröja 

avrinningen av dagvatten så att påverkan på 

vattendrag och sjöar kan begränsas. 

Möjligheter ska skapas för att öppna elnäten. 

Eldistributionen i hela kommunen ska vara 

trygg och säker. 

Avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt 

ökad återanvändning och återvinning av 

restprodukter. Vi ska sträva efter att minimera 

mängden deponiavfall. Förutsättningarna 

för att bättre ta tillvara utsorterat eller 

utvunnet material från avfallsströmmarna 

ska stärkas för att kunna nyttja detta som 

råvara i produktionsprocesser, till konstruktionsmaterial 

i anläggningsprojekt, näringsämnen 

vid odling eller för energiproduktion. 

Miljöstationer och insamlingspunkter för 

källsortering ska förläggas lättillgängligt och 

med beaktandet av en god stadsmiljö.

Hållbarhetsbedömning 

Riktlinjer 

Som definition av hållbar utveckling används ofta den 

som Bruntland-kommisionen skapade: En hållbar 

utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens 

behov utan att äventyra kommande generationers 

möjligheter att tillfredsställa sina behov. 

När man säger att utvecklingen ska vara hållbar menar 

man att den ska grunda sig på en helhetssyn – det 

vill säga ligga i skärningspunkten mellan ekonomisk, 

ekologisk och social utveckling. Det räcker inte bara att 

en eller två aspekter är tillgodosedda. Den ska också 

vara långsiktig, det är inte de korta trenderna som är 

viktiga. Utveckling i bemärkelsen positiv förändring är 

en grundtanke. 

Ekonomisk tillväxt är ett mål. Det innebär att tillgångar 

och bruttonationalprodukt ökar. För den kommunala 

ekonomin är det viktigt med uthållig tillväxt för långsiktig 

stabilitet i budgeten. 

Social utveckling innebär att det så kallade sociala 

kapitalet växer. Hit räknas tillit, nätverk och tillgänglighet 

till samhället i stort. Det innebär också att sociala 

förhållanden förbättras. Hit räknas hälsa, utbildning, 

bostäder, inflytande över den egna livssituationen, 

demokrati mm. 

När det gäller hållbar utveckling på miljöområdet 

används ofta de 15 nationella miljömålen, och de regionala 

tolkningarna, som likare. Även om det inte finns 

något helt vedertaget sätt att bedöma om en utveckling 

är hållbar så utvecklas det metoder som är användbara. 

I detta sammanhang måste den faktiska utvecklingen 

hela tiden ställas mot de mål, strategier och riktlinjer 

som kommunen antagit. 

Enligt miljöbalken ska en översiktsplan miljöbedömas 

eftersom den kan antas ha betydande miljöpåverkan. 

Som en del i det måste en miljökonsekvensbeskrivning 

göras (MKB). Den ska beskriva de viktigare konsekvenserna 

som planens mål, strategier och riktlinjer ger 

upphov till. MKB:n redovisas som ett särskilt dokument. 

Här ges en mer allmän beskrivning av konsekvenser, 

miljömässiga såväl som ekonomiska och sociala med 

utgångspunkt i de övergripande strategierna i översiktsplanen 

och de riktlinjer de ger upphov till. Dock 

är en översiktsplan såpass översiktlig och strategisk att 

det inte i detalj går att redogöra för dess konsekvenser. 

55

56 

Riktlinjer 

Hållbarhetsbedömning (forts) 

Utveckla den fysiska strukturen 

för ökad social sammanhållning 

Strategin bygger på kunskapen om att det finns ett 

starkt samband mellan fysisk form och social sammanhållning. 

Hur man bygger bestämmer vilket samhälle 

man får. Översiktsplanen kan styra utvecklingen för 

att mildra de negativa konsekvenserna av de senaste 

årtiondenas planering och även fördjupa diskussionen 

om den framtida stadsutvecklingen. Strategin handlar 

huvudsakligen om sociala konsekvenser av planering 

eftersom de har varit försummade i dessa sammanhang 

och de, till skillnad från ekonomiska och ekologiska 

konsekvenser inte lika tydligt satts i samband med 

fysisk planering, och det är inte heller lika lätt att mäta 

sambandet. Men det är nog en allmän uppfattning att 

de planeringsåtgärder som strävar efter att utveckla 

den sociala gemenskapen i samhället också bidrar till 

de övriga aspekterna av hållbarhet och därför ligger 

i den gemensamma skärningspunkten. Strategin är 

därför viktig och övergripande för all planering. 

Den handlar till stor del om klassiska planeringskvaliteter. 

Det handlar om att bygga ihop och koppla 

olika delar av staden eller tätorten med bebyggelse 

och kommunikationer. Det gäller också att ta till vara 

på stadsdelars egna kvaliteter och utveckla dem med 

kompletterande bebyggelse vartefter behov uppstår 

för att skapa ett bättre underlag för både kommersiell 

och kulturell service. Det gäller också att inte bygga nya 

likformiga områden vare sig det gäller villaområden 

eller flerfamiljsområden. Blandning av bostäder av 

olika sort med verksamheter skapar en mer mångfacetterad 

miljö. Bygga och förtäta där det finns 

kollektiva kommunikationer av god kvalitet minska 

bilberoendet. Stadsparker och offentliga rum byggs i 

och mellan områden för möten. 

Strategin vill sätta människan och hennes behov i 

centrum för stadsutveckling. Våra livsmiljöer skapar 

mänskliga, social och kulturella värden som är avgörande 

för vår utveckling och deltagande i samhället. 

Det är till slut människor som skapar arbete och tillväxt. 

Det gäller därför att hitta en modell för att förvandla 

framtida sociala vinster till investeringar idag i områden 

där det behövs och finns en stor mänsklig potential. 

Strategin borde långsiktigt bidra till ett skifte från bil 

till andra färdmedel. Den borde också minska de sociala 

kostnaderna och öka livskvalitén. Den skapar bättre 

delaktighet och tar tillvara på människors potential. 

Den sparar mark och infrastrukturkostnader genom 

att fokusera på komplettering av befintliga områden. 

Utveckla och förstärk Södertälje stad 

Strategin erkänner Södertälje stads betydelse för 

kommunen och vikten av att den byggs inifrån och 

ut snarare än med externa tillägg. Södertälje är en 

relativt gles stad och det finns utrymme för förtätning 

med byggnader och offentliga rum på ett sätt som 

skapar och förhöjer stadsmiljön utan att ta bort några 

väsentliga kvaliteter. Levande stadsmiljö kräver en viss 

täthet. Stadskärnan är ett självklart centrum för shopping, 

kultur, umgänge och inte minst arbete. Där finns 

förutsättningar för att skapa en livligare kvällsekonomi. 

För att skapa underlag behövs det nya bostäder centralt 

liksom ytor för verksamheter. Det behövs också bättre 

kommunikationer och kopplingar till de stadsdelar 

som omgärdar kärnan liksom till tyngdpunkterna på 

landsbygden och besökare från andra kommuner. 

Utvecklingen av stadsdelarna och kopplingen av 

dessa till kärnan är avgörande för att strategin ska bli 

framgångsrik. Södertäljes kärna behöver bli större för 

att rymma företag och boende i vad som kommer att 

upplevas som centrala lägen. Varje stadsdel är unik 

och ska utvecklas efter sina förutsättningar. Södertälje 

stad är också tillväxtmotor och det är viktigt för hela 

kommunen att näringslivet utvecklas vidare mot större 

diversifiering. Staden är säte för högskolan och utvecklingen 

av levande stadsmiljö, näringsliv och högskola 

är ömsesidigt beroende av varandra. 

Strategin är viktig även för Södertäljes landsbygd. En 

dynamisk, vacker och tillgänglig stad gör att många 

som idag väljer bort den till förmån för att bo utanför 

kan komma att prioritera annorlunda. Det minskar 

trycket på den storstadsnära landsbygden. 

Södertälje växer mot söder och sydväst. Strategin 

inkluderar även Södertälje syd med stödjepunkter 

på vägen. Syd har potential att på sikt utvecklas till 

centrum i ett område med bostäder och blandade 

verksamheter med god trafikförsörjning. Kopplingen 

till den centrala kärnan måste utvecklas för att Syds 

potential ska manifesteras. 

Förtätningen påverkar inte den övergripande 

grönstrukturen och de gröna sambanden i staden 

måste bevaras.

Att utveckla Södertälje stadskärna och hela staden har 

en direkt koppling till hållbarhet. Det skapar bättre tillgänglighet 

till service och kommunikationer för många 

människor. Strategin hänger intimt ihop med den tidigare 

och de stödjer varandra. Investeringar i infrastruktur 

för bättre kollektivtrafik kommer att behövas. 

Utveckla attraktiva tyngdpunkter 

i kommundelarna 

Att förstärka tyngdpunkterna på landsbygden har också 

en direkt koppling till hållbarhet. Det skapar bättre 

tillgänglighet till service, arbetsplatser och kultur. Förstärkt 

kollektivtrafik skapar möjlighet för nyetableringar 

av företag som kräver goda kommunikationer. Det 

gör det möjligt för fler människor att bo nära naturen 

samtidigt som det skyddar den rena landsbygden från 

exploateringstrycket. Både tätorterna och kransbyarna 

på gång- eller cykelavstånd från tyngdpunkten ger 

möjlighet till alternativt lantligt boende med tillgänglighet 

till det regionala utbudet. 

Det krävs känslighet vid förtätningar eller tillägg 

för att bevara och utveckla de befintliga identiteterna 

i tyngdpunkterna och sambanden med naturen. Det 

krävs utvecklad kollektivtrafik med högre turtäthet och 

bekvämlighet, liksom offentliga, gröna eller inte, rum 

för möten och närrekreation. 

Utbyggnad utan att äventyra kvaliteterna 

för framtida generationer 

Strategin är direkt kopplad till hållbarhet. Södertälje 

växer i en tillväxtregion. Trycket på mark och vatten 

ökar. Konkurrensen med andra kommuner och städer 

kommer också att öka. Det kommer att ställa krav på 

kloka avvägningar mellan konkurrerande intressen. 

Många naturtillgångar har inget pris idag men representerar 

ett vitalt intresse även för framtida generationer. 

De kan inte delta i samrådet men det bör finnas en 

stol kring bordet reserverat för dem ändå. 

Det behövs metoder och former för att göra en rimlig 

helhetsbedömning av samhällsekonomiska, sociala 

och ekologiska intressen. Balanseringsprincipen (som 

nämns i strategin) är ett verktyg som kan bidra. 

Genomförandet av strategierna i översiktsplanen kräver 

ett övervakningssystem som slår larm om utvecklingen 

inte går i tänkt riktning. Det måste byggas in i 

styrsystemen i den kommunala organisationen. 

Strategin har övergripande ansvar för att kontinuerligt 

väga de olika ingredienserna i hållbar utveckling 

och finna kreativa lösningar för att utveckling och 

Riktlinjer 

tillväxt går åt rätt håll och har rätt inriktning. Det 

kräver också en planering som är tålig för plötsliga 

förändringar och en strategisk omvärldsbevakning. Det 

handlar om samhällsbyggande i vid bemärkelse och är 

så långt som en översiktsplan kan bidra. 

Samlad bedömning 

Strategierna är valda med hållbarhet för ögonen. Det är 

portaldevisen. Tillsammans bedöms de styra planeringen 

mot ökad långsiktig hållbarhet. Strategierna 

strävar åt samma håll men riktlinjer kan vara motsägelsefulla. 

Verkligheten på marken kommer att revidera 

dem. Grunden för utvecklingen är ett mer hållbart 

kommunikationssystem för att det på allvar ska 

konkurrera med bilen. Bra kollektiva kommunikationer 

är också en viktig rättvisefråga. Förtätning av 

Södertälje stad, inklusive Syd, och tyngdpunkterna 

på landsbygden bedöms gynna ett hållbart resande, 

hushålla med mark och naturresurser, bidra till 

vitaliserad handel och expanderande tjänstesektor, 

öka servicen till medborgarna, öka tillväxten, minska 

exploateringskostnader och minska utanförskapet. 

Samtidigt kommer det att uppstå många konflikter hur 

den ska genomföras. Det måste till förtätning av en viss 

omfattning för att fördelarna ska bli märkbara. Och den 

måste göras på rätt sätt. Om det inte är möjligt överallt 

kan andra lösningar vara att föredra. Nya områden som 

öppnas för exploatering måste också bedömas med 

samma hållbarhetsperspektiv. 

Dialogen med medborgarna måste vara genuin för att 

skapa en samsyn kring den fysiska utvecklingen. Det 

handlar snarare om en kontinuerlig process än ett 

samrådsnedslag varje eller varannan mandatperiod. 

Kommunen har ansvar för att hålla dialogen levande 

med medborgarna. 

57

58 

Utbyggnadsförslag 

Södertälje stad 

Staden Södertälje består av en genuin stadskärna 

med anor från 1000-talet. Kring stadskärnan ligger 

områden med olika karaktärer. I stadskärnans utkanter 

finns även industriområdena AstraZeneca i norr och 

Scania i söder. I Södertälje stadskärna bor ca 11 000 

personer medan hela tätorten har en befolkning på 

knappt 69 000 personer. 

Staden har en unik karaktär med sitt vattennära läge 

vid Södertälje kanal, som förbinder Mälaren med 

Östersjön, och Södertälje sluss som ligger mitt i staden. 

Staden har även god tillgång till natur och en levande 

landsbygd och naturreservat. Södertälje är en knutpunkt 

mellan Stockholm och Sörmlandsstäderna. 

Utveckla stadens mångfald 

genom funktionsblandning 

Stadens viktigaste kvalitet är mångfald. Arkitektonisk 

mångfald och mångfald av miljöer, mötesplatser, 

kultur, handel, restauranger, nöjen, aktiviteter, mötesplatser 

och platser för rekreation. Det är grundläggande 

för att skapa en attraktiv stadsmiljö. För att skapa ett 

gediget och varierat utbud av dessa så kallade urbana 

verksamheter krävs att människor rör sig i området 

både på dagtid och kvällstid. Utan människor som rör 

sig i området både på dagtid och kvällstid finns det inte 

tillräckligt med underlag för verksamheter att etablera 

sig. Det skapar också en otrygg miljö. Det första steget 

för att förstärka stadens attraktivitet är alltså att skapa 

en genuin funktionsblandning av bostäder och arbetsplatser. 

Det behövs också en variation av bostadstyper 

och arbetsplatser. 

Utveckla strategiskt viktiga 

stråk och tyngdpunkter 

Tyndpunkter i staden och stråk mellan tyngdpunkterna 

ska utvecklas. Tyngdpunkterna skapas genom en tät 

stadsmiljö med ett rikt utbud av urbana verksamheter 

och en attraktiv stadsmiljö. Stadskärnan är redan idag 

en väl utvecklad tyngdpunkt. Den ska kompletteras 

med andra, mindre, tyngdpunkter i Hovsjö, Mariekälla, 

Geneta, Ronna, Veda, Grusåsen, Brunnsäng, Fornhöjden 

och även Östertälje, Södertälje Södra (området vid 

pendeltågsstationen Södertälje hamn) och Södertälje 

Syd. Tyndpunkterna har utsetts på grund av sina förutsättningar 

för att utveckla stadskvaliteter. De kvaliteter 

som tyngdpunkterna i viss mån redan har idag och som 

ska stärkas är: tillgänglighet i gångnätet, verksamhetskluster, 

täthet, tillgång till handel, service, kultur och 

parker samt kollektivtrafiktillgänglighet. För att uppnå 

Program för stadskärnan 2009–2029 

Ett stadsutvecklingsprogram ”Södertälje 

stadskärna 2009–2029 – program för en 

hållbar stadsutveckling” har antagits av 

kommunfullmäktige 2010. 

I programmet planeras för ca 1500 nya bostäder 

och ca 15 000 kvm ny lokalyta i stadskärnan. 

Stadsmässigheten stärks genom omvandling av 

vägar till gator, komplettering av kvartersstrukturen, 

offentliga rum av hög kvalitet och 

sammanhängande rum/stråk för promenad/ 

rekreation. Programmet tar även upp utvecklingen 

av infrastruktur, handel och upplevelser. 

Programmet ligger till grund för, förutom 

detaljplaner, flera nya projekt för stadens 

utveckling som parkeringsstrategi, resecentrum, 

aktivitetspark och centrumsamverkan – ett 

samverkansprojekt mellan kommun, fastighetsägare 

och verksamhetsidkare. Projektet syftar 

till att utveckla handel, kvällsverksamheter, 

service, kultur och upplevelser. 

Södertälje domineras av medelhög och hög 

öppen bebyggelse samt tät respektive gles 

småhusbebyggelse.

eller förstärka dessa kvaliteter behövs ett varierat 

utbud av lokaler, tät funktionsblandad bebyggelse och 

god kollektivtrafikförsörjning. Tyngdpunkterna ska 

inte vara enhetliga även om de ska utvecklas enligt 

ovan nämnda principer. Utvecklingen av varje tyngdpunkt 

ska ske i samklang med områdets karaktär och 

den lokala identiteten göras synlig i utformningen. En 

helhetssyn är viktig. 

Flera av de utpekade stråken är tänkta att förvandlas 

till levande stadsgator. Det innebär att de obebyggda 

ytorna längs stråken reserveras för ny stadsbebyggelse 

med kvarterskaraktär. Det är viktigt att bottenvåningarna 

längs stråken fylls med butiks- och verksamhetslokaler 

för att levandegöra stråken. Att planera 

för nya lokaler i ett tidigt skede är svårt. Detta beror 

till stor del på att efterfrågan på lokaler kommer först 

efter att ett område är färdigbyggt. Planering längs 

stråken ska inriktas på att lämna ytor för kommersiella 

verksam heter. Lokalerna på bottenvåningarna kan t ex 

utformas flexibelt för att tillåta användning både som 

bostäder och till verksamheter. Där två stråk korsar 

varandra är det extra viktigt med lokaler och en förhållandevis 

hög exploatering som markerar platsens dignitet. 

Vissa utpekade stråk har en annan karaktär och 

lämpar sig bättre för utveckling som rekreationsstråk 

genom grönområden och parker. Stråken ska utvecklas 

efter sina individuella förutsättningar. Ledord för 

utvecklingen av stadsstråk är att de ska vara naturliga, 

överblickbara och att de ska knyta samman målpunkter 

och separerade stadsdelar. 

För att ytterligare binda ihop stadens västra delar 

föreslås att möjligheten till att skapa ett spårbundet 

kollektivtrafikstråk genom staden från Hovsjö till 

Saltskog och sedan stadskärnan, Ronna och fram till 

Geneta utreds. 

Tillgängligheten i staden är också beroende av ett 

väl fungerande cykelnät. Det är väsentligt att cykelnätet 

byggs ut och utvecklas enligt den cykelplan som 

kommunen har tagit fram. 

Använd stadens växtkraft 

för att skapa en integrerad helhet 

Den fortsatta utvecklingen av staden Södertälje har 

som mål att knyta ihop de olika stadsdelarna med 

varandra och med stadskärnan. Staden ska växa genom 

förtätning i, och mellan, befintliga områden. För att 

bättre länka samman de olika stadsdelarna behövs 


också en satsning på kollektivtrafiken inom staden och 

till centrum och olika knutpunkter. 

Stadsmässiga lösningar som omvandling av vägar till 

gaturum, bebyggelse som förhåller sig mot gata med 

utåtriktade entréer, lokaler för handel/verksamheter 

i gatuplan, offentliga mötesplatser i de olika stadsdelarna 

och t ex införande av stadsspårvagn är medel för 

att staden ska kunna växa med urbana kvaliteter. Även 

tydliga entréer till staden är viktigt för den urbana 

karaktären. Staden är relativt utspridd och barriärer 

i form av infrastruktur och topografiska förhållanden 

förekommer på många platser. Ett sätt att möta 

problemet är att arbeta med målpunkter och stråk som 

binder ihop staden. 

Utveckla stadens attraktivitet 

för företag och utbildning 

Inom den regionala arbetsmarknaden har Södertälje 

har en stark ställning med ett högt antal arbetsplatser 

och stor inpendling från hela regionen. En förutsättning 

för att Södertälje ska vara en attraktiv ort för 

företagsetablering är en effektiv transportinfrastruktur 

med god kollektiv-trafikstandard som underlättar 

arbetspendling till och från Södertälje. Stadsutveckling 

kring pendeltågsstationerna, Södertälje Syd och vid 

tyngdpunkterna i staden är av betydelse i detta 

sammanhang, liksom förbindelsen mellan Södertälje 

Syd och stadskärnan. 

Kunskapsintensiva verksamheter efterfrågar ofta en 

lokalisering i urbana miljöer med goda kommunikationer. 

Samma egenskaper har dragningskraft som miljö 

för utbildningsinstitutioner. Därför är det viktigt att 

satsta på funktionsblandade områden, med plats för 

verksamheter och utbildningsinstutitioner i attraktiva 

lägen. Verksamheter kan med fördel läggas i gatuplan 

i bostadshus och i centrala lägen som är mindre lämpade 

för bostadsbebyggelse. Där kan verksamheterna 

även ha en avskärmande funktion mot olika störningar. 

En utveckling av miljön i de befintliga företagsområden 

behövs också för att tillgodose de krav som framtida 

företag och deras anställda kan ha. 

Utveckla stadens attraktivitet som bostadsort 

För att öka stadens attraktivitet som bostadsort bör de 

olika bostadsområdena få en blandning av bostadstyper 

och upplåtelseformer och tillgängligheten till andra 

områden och tyngdpunkter i staden förbättras. Det 

stärker den sociala gemenskapen och ökar tryggheten. 

59

60 


Södertälje stad (forts) 

Även utveckling av stadskvaliteter är viktigt för att öka 

attraktiviteten som bostadsort. Det handlar om ett 

stort utbud av urbana verksamheter och god kollektivtrafikförsörjning 

och tillgänglighet till park och vatten. 

Även skolor av hög kvalitet är en förutsättning för att 

Södertälje ska vara en attraktiv plats att bo på. 

Kvällsekonomi 

En attraktiv stad har en fungerande kvällsekonomi 

med ett varierat utbud av restauranger, kafeer, bio, 

barer och andra kvällsaktiviteter. Dessa verksamheter 

kan stärkas genom att skapa ett kluster av kvällsaktiveter 

vilket också skapar en tryggare miljö kvällstid. 

Marenområdet är ett potentiellt område för ett verksamhetskluster 

med inriktning på kvällsekonomi. 

Utveckla utbytet mellan stad och land 

I Södertälje finns en levande landsbygd med fina natur- 

och kulturmiljöer och tillgång till flera naturreservat. 

Där finns också ett antal högprofilerade företag vars 

verksamhetsidé är ekologisk och biodynamisk odling. 

Den antroposofiska rörelsens olika verksam heter 

har en tydlig arkitektonisk profil och präglar delar av 

landsbygden. 

Landsbygden kompletterar staden med möjligheter till 

rekreation och upplevelser. Den ger också möjligheter 

till alternativa livsstilar och boendeformer som t ex 

”Slow cities”. För att öka utbytet mellan stad och land 

bör landsbygden också ta del av staden t ex genom att 

landsbygdens verksamheter ges möjlighet att synas i 

staden och att producenter får avsättning för sina varor 

och tjänster. Landsbygden är en tillgång som stärker 

stadens kvalitet och profilerar Södertälje i regionen. 

Staden växer åt söder och syd-väst 

I första hand ska Södertäljes potential att växa genom 

förtätning utnyttjas. Företaget Spacescapes analyser 

visar att det finns hög förtätningspotential med både 

högt förtätningstryck och förtätningsbehov i stadskärnorna. 

Även kring strategiska mötesplatser och i stadsväven 

finns god förtätningspotential. På längre sikt 

växer staden söder ut genom utveckling av området 

längs med den planerade Tvetaleden - ”Tvetastaden” 

som kopplas till området vid Södertälje Syd. Almnäs 

utvecklas också till att bli en del av Södertälje stad. 

Medan Tvetastaden antagligen får fokus på bostäder 

får Almnäs fokus på logistik och andra verksamheter. 

På lång sikt är tanken att Almnäs, Tvetastaden, Hovsjö 

och Södertälje Syd binds ihop. 

Bild ur ”Södertälje stadskärna 2009–2029, program för en hållbar stadsutveckling”. 

Företaget Spacescapes analys av stråk och tyngdpunkter i Södertälje 

Stadsstråk 

Mötesplats 

Stadskärna 

Stadsväv 

Stadspark 

Parkmark

Kartan visar förslag på strategiska stråk 

som bör förstärkas i stadens utveckling. 

De prickade sträckorna i kartan utgör 

eventuella nya stråk. Samtliga av de 

stråk som visas på kartan måste utredas 

vidare för en bedömning av hur stråket 

på bästa sätt kan utvecklas och vilken 

karaktär stråket bör ha. 


Kartan visar också tyngdpunkter där 

utredning om verksamhets- och 

bostadsbebyggelse föreslås. 

Pilen visar att staden i framtiden 

föreslås växa åt söder och syd-väst. 

61

62 


Södertälje stad (forts) 

Restriktionskarta för Södertälje stad 

Kommundelsgräns 

Väg 

Järnväg 


Riksintresse väg 

Riksintresse järnväg 

Ostlänken 

Riksintresse farled 

Förorenat markområde 

Förorenat vattenområde 

Riksintresse (naturvård, 

friluftsliv, kulturmiljö, 

försvaret 

Hänsyn natur och rekreation 

Naturreservat 

Yttre vattenskyddsområde 

Inre vattenskyddsområde 

Åker klass 4 & 5

Riktlinjer Södertälje stad 

Stadskärnan ska förtätas med 

attraktiva bostäder, arbetsplatser 

och handel. 

De områden som har goda 

förutsättningar att förstärka 

sina stadskvaliteter ska 

utvecklas till tyngdpunkter i 

staden med ett mångfald av 

urbana verksamheter som 

handel, kultur, restauranger 

och andra verksamheter. 

Potentiella tyngdpunkter 

är: Ronna, Geneta, Hovsjö, 

Mariekälla, Veda, Brunnsäng, 

Grusåsen, Fornhöjden, Östertälje, 

Södertälje Södra och 

Södertälje Syd. 

Tyngdpunkterna i staden 

ska förtätas med attraktiva 

bostäder och ett varierat 

utbud av verksamhetslokaler. 

Förtätning ska alltid ske med 

en god helhet som utgångspunkt. 

Från tyngdpunkterna in till 

stadskärnan bör stråk utvecklas. 

Stråken ska vara tydliga 

och intressanta, attraktiva för 

gångtrafikanter och cyklister, 

väl försörjda med kollektivtrafik 

och där det är möjligt 

kantas av bebyggelse med 

både bostäder och verksamheter. 

Stadens gång-gatunät 

bör utvecklas för att 

skapa bättre tillgänglighet 

mellan olika områden och 

till stadskärnan. 

Stadens cykelnät bör 

utvecklas enligt kommunens 

cykelplan. 

Antalet mötesplatser och 

utbudet av olika typer av 

mötesplatser i staden 

ska öka. 

Området kring kanalen bör 

utvecklas med byggnation 

och offentliga gröna rum. 

Södertälje stad ska ha en 

sammanhängande grönstruktur 

där gröna stråk 

och länkar binder samman 

grönområden. 


Sammanhängande strandpromenader 

ska löpa längs 

Södertälje kanal och stränder. 

Varje stadsdel ska ha en 

offentlig mötesplats. 

Stadens parker ska vara 

välskötta, trygga och väl 

utformade. 

Stadens natur ska gynna 

biologisk mångfald och 

hysa olika naturtyper. 

Moraberg och Vasa ska 

fortsätta att utvecklas till 

tyngdpunkter för handel. 

Trygghet ska ligga till grund 

vid all stadsutveckling. 

Fördjupningar av översiktsplanen 

alternativt program 

ska utarbetas för Södertälje 

södra, Tveta och Almnäs. 

Ett utvecklingsprogram ska 

skapas för alla stadsdelar. 

63

64 


Utbyggnadsförslag kommundelarna 

Södertälje kommun har en stor landsbyggd med ett viktigt 

kulturarv som präglar landskapsbilden. Kommundelarnas 

läge nära Södertälje stad och Stockholm, tillsammans med 

pastorala miljöer gör dem till ett attraktivt val för människor 

som söker sig till naturen men ändå vill ha tillgänglighet 

till det regionala utbudet. 

Utveckling av tyngdpunkter 

Kommundelarna ska utvecklas för att ge plats åt en ökad 

befolkning samtidigt som målet om en långsiktigt hållbar 

utveckling hålls. Nya bostadsområden och verksamheter 

ska i första hand lokaliseras i eller i anslutning till tyngdpunkterna 

Järna, Hölö, Mölnbo och Ekeby-Tuna-Sandviken. 

Tyngdpunkterna ska genom ett större underlag 

få förbättrad kollektivtrafikförsörjning och ett bredare 

utbud av service och handel. Lokalisering av bebyggelse i 

anslutning till tyngdpunkterna möjliggör också hållbara 

lösningar för VA-försörjning. Genom att styra ny bebyggelse 

till tyngdpunkterna kan jordbruksmark bevaras för 

livsmedelsproduktion och naturområden för rekreation. 

Förutom kollektivtrafik, service och handel är det viktigt 

att mötesplatser skapas och att grönområdena i och i 

anslutning till tyngdpunkterna utvecklas för att stärka 

de rekreativa och estetiska värdena. 

Tillgängligheten till Södertälje stad, Stockholm och andra 

städer i regionen är viktig men även tillgängligheten i och 

mellan tyngdpunkterna behöver förbättras. Särskilt viktigt 

är det att cykelinfrastrukturen förbättras. 

Utveckling utanför tyngdpunkterna 

Strategin att fokusera utveckling till tyngdpunkterna 

förutsätter att kommunen är restriktiv till bebyggelse i andra 

lägen. Olika livsstilar kräver dock olika bostäder och 

bostadsmiljöer som det bör finnas möjlighet att skapa. 

Men varje ny bebyggelse som inte ligger i anslutning till 

befintlig måste kunna försvaras med att landsbygdens 

värden skyddas eller förstärks, och att utformningen och 

lokaliseringen tar särskild hänsyn till landskapsbilden 

och kulturvärdena på platsen. 

Utbyggnad baseras på fördjupade översiktsplaner 

och ortsanalyser 

För Järna och Ytterenhörna tar kommunen fram fördjupade 

översiktsplaner. Utvecklingen bör följa dessa. 

Kommunen har även tagit fram ortsanalyser för Hölö 

och Mölnbo, och dessa bör vara utgångspunkten för 

tätorternas vidare utveckling. 

Riktlinjer kommundelarna 

Tyngdpunkterna Järna, Hölö, Mölnbo 

och Ekeby-Tuna-Sandviken ska växa 

främst genom bebyggelse i direkt 

anslutning till befintlig bebyggelse och 

genom förtätning där det är lämpligt. 

Mötesplatser och livskraftiga centrum 

för service bör utvecklas och förstärkas 

i tyngdpunkterna. 

Ny bebyggelse bör ta tillvara på och 

förstärka tyngdpunkternas småstadskaraktär. 

Vid ny bebyggelse bör närheten till 

naturen och de omgivande kultur- 

och landsbygdsmiljöerna tas tillvara. 

De rekreativa och estetiska värdena 

i tyngdpunkternas grönområden bör 

utvecklas och förstärkas. 

Tillgängligheten inom tyngdpunkterna 

och deras omland bör förbättras genom 

anläggning av fler gång- och cykelvägar. 

Utbyggnad av cykelnätet inom 

tätorterna ska ske enligt kommunens 

cykelplan. 

Ny bebyggelse ska inte lokaliseras på 

öppen åkermark. 

Vid ny bebyggelse ska möjligheten att 

skapa ett allsidigt sammansatt 

bostadsutbud beaktas. 

Fördjupning av översiktsplanen 

alternativt program ska utarbetas 

för Brandalsund.

Järna 

År 2009 hade Järna kommundel 8 853 invånare varav 

6 491 i tätorten. Järna är en populär bostadsort med 

sin tillgång till vacker natur, goda kommunikationer 

och en stor arbetsmarknadsregion. Järna har en 

unik profil i och med antroposofernas närvaro och 

är inom flera områden en föregångare inom hållbar 

utveckling. 

I Järna finns ett gott utbud av arbetstillfällen i förhållande 

till antal invånare. Flera av industrierna i Järna 

är inriktade på livsmedelsproduktion. I anslutning 

till tätorten finns ett större verksamhetsområde med 

Kungsörnen och Veloduct som dominerar i området. 

I anslutning till motorvägen finns Saltå kvarn och 

Södertuna industriområde, som är ett verksamhetsområde 

under utbyggnad. I Järna finns också ett 

antroposofiskt centrum som driver olika verksamheter 

med antroposofisk inriktning. Livsmedelsnäringen 

har potential att generera fler närliggande 

verksamheter som passar i den strukturen. 

Boendemiljön har många kvaliteter men bostadsutbudet 

är ensidigt och består till största delen av 

hyresrätter i flerbostadshus samt villor. Stadsvillor/ 

radhus och parhus är boendetyper som saknas. Även 

bostadsrätter är det ont om, även om en ökning av 

antalet är på gång. Flerbostadshus med hiss saknas 

också, vilket är en brist vad det gäller tillgänglighet 

och begränsar möjligheten för äldre att bo kvar på 

orten. 

Kommunen arbetar med att ta fram en fördjupad 

översiktsplan för Järna tätort med omgivning. Planen 

har varit ute på samråd och ska nu arbetas igenom 

utifrån de synpunkter som har kommit in. Efter det 

ska planen ställas ut en gång till innan den kan antas. 

Syftet med förslaget till fördjupad översiktsplan är 

att ge Järna en mer sammanhållen struktur samt att 

stärka småstadskaraktären och skapa ett attraktivt 

och livskraftigt centrum. 

Kommunen har påbörjat ett program för Brandalsund 

där bl a möjligheten att bygga 1 500 bostäder 

inom området utreds. 


Fördjupad översiktsplan för Järna 

Visionen för Järna formuleras som en kreativ 

småstad i en ekologisk landsbygd. 

Förslaget till fördjupad översiktsplan lägger 

fram följande strategier. Det är viktigt att 

påpeka att förslaget kan komma att ändras 

innan antagande. 

Bygg Järna inifrån och ut – Bygg vidare på 

Järnas småstadskaraktär. Skapa en tätare 

bebyggelsestruktur med stadsmässiga gator 

i de centrala delarna. Förtäta längs utpekade 

huvudstråk och på utvalda platser 

där ny bebyggelse kan tillföra kvaliteter. 

Stärk centrum – Skapa förutsättningar 

för ett attraktivt och livskraftigt centrum. 

Behåll större dagligvarubutiker i centrum 

och möjliggör för småföretagande och 

hantverk i de centrala delarna av Järna. 

Skapa en sammanhängande ort – Låt 

nya utbyggnadsområden komma till norr 

om Rönnvägen, i syfte att bygga samman 

Kallfors med resten av tätorten. 

Ta tillvara på närheten till naturen och 

de omgivande kultur- och landsbygdsmiljöerna 

– Skapa sammanhängande 

grönstråk med kilar in till centrala Järna. 

Värna landsbygdskaraktären i områdena 

söder och väster om Moraån. Bybildningar 

med lantlig karaktär föreslås inom gång- 

och cykelavstånd till stationen. 

RUFS 2010 pekar ut Järna tätort som en regional 

stadsbygd med utvecklingspotential: 

”Ökad täthet innebär att man främst bör bygga 

i eller i direkt anslutning till redan bebyggda 

områden med god kollektivtrafikförsörjning och 

i övrigt goda lägesegenskaper.” 

65

66 


Järna (forts) 

Utbyggnad enligt förslaget till fördjupad översiktsplan för Järna


Väg 

Järnväg 




Ostlänken 



Riksintresse (naturvård, friluftsliv, 

kulturmiljö, försvaret 


Naturreservat 





Åker klass 4 & 5 

67

68 


Hölö 

Hölö-Mörkö kommundel har en befolkning på 

3 528 personer av vilka 1 387 bor i Hölö tätort. Hölö är 

ursprungligen byggt på småkuperad skogsmark som 

gränsar till det öppna jordbrukslandskapet. Orten 

omges i de norra delarna av åkermark. Längst i söder 

är småhustomterna placerade i skogsbrynet mot de 

öppna åkrar, hagmarker och strandängar som omger 

Lillsjön och Kyrksjön. Småkuperad skogsmark når 

tätorten i norr, sydväst och i öst. 

Hölö har en långsträckt utbredning i nord-sydlig 

riktning utmed järnvägens östra sida. 

Järnvägen är en fysisk barriär som hindrar människors 

rörelse, den enda passagen i tätorten är den planskilda 

vägen till Västra Lida som går på en bro över järnvägen. 

Längre norrut i höjd med Grävsta finns ytterligare en 

passage för fotgängare. Motorvägen är en mycket 

kraftig fysisk barriär för djur och människor som vill 

nå landskapet på andra sidan. 

Hölö tätort har inget tydligt centrum, idag finns endast 

en pizzeria, en kiosk med postombud och en liten 

matbutik med apoteksombud vid järnvägen där bussen 

stannar. 

Hölö är ett villasamhälle med byggnadsstilar från det 

senaste århundradet. I ytterkanterna av tätorten finns 

en del radhusområden och det finns en bebyggelsegrupp 

med flerbostadshus strax söder om Wijbacken, 

några flerbostadshus med verksamhetslokaler i bottenvåningen 

finns även längs Centralvägen. Småhus från 

hela 1900-talet dominerar således bebyggelsen. 

Kollektivtrafiken till och från Hölö består av busstrafik. 

Det finns en buss som går från Norrvrå/Mörkö via Hölö 

och Järna till Södertälje och en direktbuss som går till 

Södertälje Syd, Södertälje hamn, Södertälje centrum 

och flera större arbetsplatser. Frågan om pendeltåg till 

Hölö har diskuterats länge. För att det ska bli aktuellt 

krävs ett ökat reseandeunderlag och en ökad spårkapacitet. 

Översiktsplanen föreslår att studier genomförs för 

att utreda möjligheten till ökad spårkapacitet och en 

fokusering av ny bebyggelse till tätorten för att öka 

reseunderlaget. 

Hölö ortsanalys 

Ortsanalysen som togs fram av kommunen 2009 

sätter ut följande principer för bebyggelse i 

Hölö: 

Utbyggnad av bostäder bör i första hand 

ske i eller i direkt anslutning till tätorten 

för att hålla samman bebyggelsen och därmed 

ge förutsättning för god offentlig och 

kommersiell service samt hållbart resande. 

I andra hand bör bebyggelse placeras i anslutning 

till befintliga kollektivtrafikstråk. 

För att ge invånarna möjlighet att bo kvar 

när de blir äldre, eller vid förändrade 

villkor, bör ett varierat utbud av bostäder i 

form av både villor, radhus och flerfamiljshus 

eftersträvas. 

Ny bebyggelse bör utgå från den befintliga 

strukturen i orten och bör anpassas väl 

efter tomten avseende utformning, 

färgsättning och placering. 

De tomter som redan är planlagda för bostäder 

men hittills oexploaterade kan vara 

lämpliga att bebygga. Förtätning är möjlig 

utmed Eriksbergsvägen givet att de geologiska 

förutsättningarna undersöks. Västra 

Lida och Grävsta kan vara lämpligt att 

bygga ut med bostäder. Österby kan vara 

lämpligt att förtäta utmed Ekbacksvägen. 

Förtätning bör inte ske genom avstyckning 

av befintliga villatomter. 

Wij-området bör utformas som en trädgårdsstad 

med friliggande villor, radhus 

och små flerfamiljshus. 

Verksamheter som kräver tunga transporter 

eller farligt gods bör ligga nära påfarten till 

motorvägen.

Utbyggnad enligt Hölö ortsanalys 


69

70 


Hölö (forts) 


Väg 

Järnväg 




Ostlänken 






Naturreservat 

Åker klass 4 & 5

Vårdinge-Mölnbo 

Mölnbo är huvudort i Vårdinge kommundel som 

till befolkningsantalet är den minsta kommundelen 

i Södertälje. Här bor ca 1 900 personer varav ca 1 100 

i tätorten Mölnbo. Orten byggdes upp kring tågstationen 

och längs riksväg 57. Mölnbo omfattar en yta 

om ca 120 ha och är relativt väl sammanhållen, med 

koncentration kring järnvägsstationen. Bebyggelsen 

som sträcker sig utmed riksvägen domineras av 

småhus, både äldre och från de senaste 40 åren. 

Mölnbo har karaktären av ett levande och idylliskt 

stationssamhälle med vackra natur- och kulturlandskap 

inpå knuten. 

Pendeltåg mellan Gnesta och Södertälje stannar 

vid Mölnbo station. Västra stambanan går igenom 

samhället men stannar inte i Mölnbo. 

Eftersom arbetsmarknaden är begränsad i kommundelen 

pendlar majoriteten av invånarna till sitt arbete 

i Södertälje eller grannkommunerna. Endast 15% 

av de förvärvsarbetande som bor i Vårdinge arbetar 

också här. Den största arbetsgivaren är, som ofta i 

mindre orter, kommunen. Anticimex AB har ett tiotal 

anställda i Mölnbo. De allra flesta som pendlar till 

sina arbeten utanför Mölnbo reser med bil och det 

är viktigt att förutsättningarna för att åka kollektivt 

förbättras för att minska bilberoendet. 

Mölnbo ortsanalys 


Kommunen har tagit fram en ortsanalys för 

Mölnbo som sätter ut följande strategier: 

Utbyggnadsområden bör ligga i anslutning 

till eller inne i Mölnbo, så nära kollektivtrafik 

och centrum som möjligt. 

Ny bebyggelse bör komplettera och 

anpassas till den befintliga bebyggelsen 

och anpassas väl till Mölnbos struktur 

och vägsystem. 

Särskild hänsyn bör tas till den kulturhistoriska 

miljön och landskapsbilden. 

Ny bebyggelse bör inte lokaliseras på 

öppen åkermark. 

Ortsanalysen föreslår ytterligare en passage 

över eller under väg 57 för att minska 

barriäreffekten. 

Förtätning 

Utredningsområde 

Område för verksamhet 

Stationspark 

Centrum 

Järnvägspassage 

71

72 


Vårdinge-Mölnbo (forts) 


Väg 

Järnväg 



Riksintresse (naturvård, 

friluftsliv, kulturmiljövård, 

försvaret) 


Naturreservat 

Vattenskyddsområde 

Åker klass 4 & 5

Enhörna 

I Enhörna kommundel pekas Ekeby, Tuna och Sandviken 

ut som tyngdpunkter dit ny bebyggelse i första 

hand bör lokaliseras. 

Enhörna kommundel har en befolkning på 2 682 varav 

988 bor i Ekeby vilket är den största tätorten inom 

kommundelen. Tuna och Sandviken som ligger i närheten 

av Ekeby har 223 respektive 396 invånare. Ekeby 

ligger ca 1 mil norr om Södertälje. Ekeby, Tuna och 

Sandviken ligger i den delen av Enhörna som kallas 

Ytterenhörna. Ytterenhörna utgörs av ett sprickdalslandskap, 

med skogklädda höjdryggar och öppen odlingsmark. 

I grova drag kan området delas in i tre delar: 

jordbrukslandskap, skogsbygd och Mälarstranden. 

Bebyggelsen i området ligger huvudsakligen i Ekeby, 

Tuna och Sandviken. Dessa har sinsemellan mycket 

skilda karaktärer och har vuxit fram på olika villkor, 

under olika tidsepoker och i olika landskapstyper. 

Ekeby är utbyggt från 1950-talet och framåt med enbostadshus 

och är anslutet till kommunalt vatten och 

avlopp. Tuna består av en blandning av äldre bebyggelse 

och nytillkommen bebyggelse. Tätorten domineras 

helt av enbostadshus. De flesta inom Tuna har 

kommunalt vatten och avlopp. Sandviken är ett tidigare 

fritidshusområde som får en allt större andel permanentboende, 

men saknar idag tillfredställande vatten 

och avlopp. Ungefär hälften av fastigheterna i Sandviken 

är pemanentbebodda. 

Kollektivtrafikförsörjningen i Enhörna är idag inte tillräcklig 

för att utgöra ett attraktivt alternativ till bilen. 

Kollektivtrafikförbindelsen består av busslinje 787 från 

Enhörnavägen som går med halvtimmestrafik, förutom 

i rusningstrafik då det är 20-minuterstrafik. Sandviken 

via väg 527 trafikeras endast april–november med fyra 

turer per dag. Avståndet mellan Sandviken till Enhörnavägen 

är tre kilometer, vilket innebär att Sandviken 

idag har mycket dåliga kollektivtrafikförbindelser. 

Kommunen har tagit fram en fördjupad översiktsplan 

för området Ytterenhörna där Ekeby, Sandviken och 

Tuna är belägna. 


Fördjupad översiktsplan för Ytterenhörna 

Den fördjupade översiktsplanen för 

Ytterenhörna föreslår ett antal strategier 

för utveckling av området. Planen har som 

mål att ”hitta en balans mellan utbyggnad, 

ekonomi, genomförbarhet och värnande 

om planområdets kvaliteter och bevarande”. 

Ekeby föreslås få nya bostäder, förskola och 

eventuellt ett område för mindre företagsetableringar. 

Sandviken föreslås få bevarandeområden, 

områden med befintlig bebyggelse som får 

större byggrätt och nya områden. 

Tuna, Väsby, Aska och Stjärna har begränsade 

möjligheter till expansion. Det bör 

utredas i detaljplan var förtätning är möjlig 

och vilka delar som ska skyddas. 

Det öppna landskapet med skogskanter 

och åkerholmar ska värnas. Bebyggelse i 

det öppna åkerlandskapet ska minimeras. 

Bebyggelse kan tillåtas i åkerkanter men får 

ej bli dominerande i landskapet. 

Nya utvecklingsområden ligger främst i 

anslutning till Ekeby, Tuna och Sandviken. 

Viss ny bebyggelse utanför markerade nya 

bebyggelseområden kan tillåtas genom 

styckning. Styckning bör dock ske i 

begränsad omfattning och bebyggelsen 

bör placeras längs med befintliga vägar 

och indragen från åkerlandskapet. 

73

74 


Enhörna (forts) 

Ny bostadsbebyggelse 

Ev. bostadsbebyggelse 

Alternativa förskoletomter 

Ev. läge för hantverksby 

Ny gång- och cykelväg 

Ny promenadväg 

Ny vägförbindelse 

Vägsträcka att rusta upp 

Ev. framtida vägsträckning 

Mindre bad/båthamn 

Utökad badplats


Väg 





Naturreservat 



Åker klass 4 & 5 


75

76 

Bilagor 

Bilaga 1: Naturresurser 

Stora relativt opåverkade 

mark- och vattenområden 

I Södertälje finns fem större relativt opåverkade mark- 

och vattenområden: Ridöskärgården, Malmsjön Väst, 

Yngern Syd, Mölnbo och Långsjön Ost. 

Tre av områdena är stora sammanhängande skogsområden 

som endast är obetydligt påverkade av exploateringar 

såsom bebyggelse och vägar. Det fjärde är ett 

område som ligger i Mälarens skärgård och som är 

obetydligt påverkat av exploateringsföretag och andra 

ingrepp i miljön. De relativt opåverkade skogsområdena 

hyser miljöer som är av betydelse för skogslevande 

djur, växter och svampar. För det rörliga friluftslivet 

utgör de nämnda skogsområdena omtyckta utflyktsmål 

för vandringar, bär- och svampplockning mm. 

Ekologiskt särskilt känsliga naturområden 

Ekologiskt särskilt känsliga naturområden är av två 

typer. Dels ingår områden som redan idag är starkt påverkade 

av mänskliga aktiviteter genom att exempelvis 

vara försurade, övergödda eller förorenade mark- och 

vattenområden som inte tål någon ytterligare belastning 

av nämnda slag. Dels är det sådana områden som 

hyser en speciell fauna och flora med rödlistade arter 

eller miljöer av ovanlig och värdefull karaktär som 

riskerar att äventyras om inte särskild hänsyn tas. 

Naturreservat 

I Södertälje finns 20 områden som är skyddade som 

naturreservat enligt miljöbalken: 

Bornsjön Parkudden Lövsta 

Bårsjön Slessberget 

Eriksö Stora Alsjön 

Farstanäs Stora Envättern 

Fifång Talbyskogen 

Grottberget Tullgarn, två reservat 

Kalkberget Vattgruvmossen 

Korpberget Yttereneby 

Kålsö Öbacken Bränninge 

Lina 

Naturminnen 

Denna skyddsform liknar naturreservat men omfattar 

normalt endast vissa naturföremål eller mycket små 

områden, högst ett halvt hektar. I kommunen finns åtta 

naturminnen: 

5 ekar, 2 bokar och en tall (Hall 4:3) 

1 tall och en gran (Hall 4:1 och 4:3) 

3 tallar (Visbohammar 1:5) 

6 lindar (Hovsjö 1:2, Eklundsnäsbadet) 

1 ek (Almnäs 5:1) 

1 tall ”Trolltallen” (Gillberga 1:18) 

1 tall (Högantorp 1:18) 

1 ek (Överenhörna-Ekensberg 1:23) 

Natura 2000 

Följande Natura 2000 områden ligger helt eller delvis i 

Södertälje kommun: 

Tullgarn, ost Botten 

Stora Envättern Vattgruvsmossen 

Korpberget Hörningsholm 

Kålsö Jurstaholm 

Fifång Kiholm 

Grottberget Kvedesta 

Kalkberget Ledarön 

Oaxen Norra Holmäng 

Sjögård Skanssundet 

Bårsjön Skillebyholm 

Slessberget Stångberget (Bränninge) 

Stora Alsjön Talbystrand 

Lina Brand syn Lanaren (Tvetaberg) 

Orrsättra Skogstorp 

Grus- och bergtäkter 

Genom kommunen löper flera rullstensåsar. Naturgruset 

är dock en ändlig resurs som kräver en god hushållning. 

Rullstensåsarnas betydelse som vattenmagasin 

och vattenrenare är dessutom av stor betydelse. De förhållandevis 

små förekomsterna av urbergskalksten är 

till stor del utbrutna och de kvarvarande är därför ofta 

av stort värde för naturvården genom sin rika flora. 

Biotopskyddsområden 

Biotopskyddsområden är en annan skyddsform som 

syftar till att skydda mindre områden som hyser 

eller förväntas hysa hotade djur- och växtarter. För 

vissa naturmiljöer gäller ett generellt biotopskydd 

enligt miljöbalken, exempelvis för alléer, stenmurar, 

märgelgravar och mindre åkerholmar. När det gäller 

skogsmiljöer är det Skogsvårdsstyrelsen som avgränsar 

och beslutar om biotopskydd. Normalt skyddas bara 

sådana skogspartier som är mindre än 5 ha. För större 

skogsområden kan istället naturreservat bildas.

Stora relativt opåverkade mark- och vattenområden 

Stora relativt opåverkade markområden 

Stora relativt opåverkade vattenområden 

Bilagor 

77

78 

Bilagor 

Bilaga 1: Naturresurser (forts) 

Gröna värden 

Regional grönstruktur (utanför kommunen) 


Grön kil 

Stora samlade rekreationsområden 

Natura 2000 (habitatdirektivet) 

Naturreservat 

Ekologiskt särskilt känsliga områden 

Produktionsskog 

Rekreationsskog

Bilagor 

Foto: Anders Bäcklander 

79

80 

Bilagor 

Bilaga 2: Riksintressen 

Riksintressen för kulturmiljön 

Områdena av riksintresse i Södertälje är förhållandevis 

stora och omfattar både värdefulla bebyggelsemiljöer, 

fornlämningar och vackra kulturlandskap. Inom 

områdena ska särskild hänsyn tas till den kulturhistoriska 

miljön och till landskapsbilden. Landskapets 

karakteristiska bebyggelsemönster bör bevaras. Jord- 

och skogsbruk kan normalt bedrivas utan särskilda 

föreskrifter. Jordbruket är också en förutsättning för 

att bevara kulturlandskapet. 

Följande riksintressen för kulturmiljön finns i 

Södertälje kommun: 

Överenhörna 

Ytterenhörna 

Bornsjön 

Hall 

Brandalsund 

Vårdinge 

Mörkö och området mellan E4 och 

Stavbofjärden 

Tullgarn 

Karta, Oaxen, Stora Vika 

Riksintressen för naturvård och friluftsliv 

Områden av riksintresse för naturvård är urval av 

områden med de bästa exemplen på landskapstyper, 

naturtyper och andra naturvärden karakteristiska för 

landets olika naturgeografiska regioner. När det gäller 

riksintressen för friluftslivet avses friluftsliv vistelse i 

naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. 

Till väsentliga naturkvaliteter för frilufts livet 

hör bland annat variation i landskapet. Områden av 

riksintresse för friluftslivet har så stora friluftsvärden 

på grund av natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet, 

att de är eller kan bli attraktiva för en stor mängd 

besökare. 

Följande riksintressen för friluftsliv och naturvård 

finns i Södertälje kommun: 

Stockholms skärgård, yttre delen (friluftsliv) 

Tullgarn (friluftsliv) 

Björkfjärden - Prästfjärdens övärld (friluftsliv) 

Stockholms skärgård; Långö-Fifång- 

Södra Torö-Järflotta (naturvård) 

Tullgarn - Mörkö (naturvård) 

Yngernområdet (naturvård) 

Vattgruvsmossen (naturvård) 

Korpberget (naturvård) 

Riksintressen för kommunikationer 

Befintliga vägar: 

E4/E20 

Verkstadsvägen/Svalängsvägen/Hertig Carls väg 

(Södertälje hamn – Tpl Saltskog) 

627/628 Stockholm-Skavsta 

Väg 225 förbinder en hamn av riksintresse i 

Nynäshamn med E4/E20 i Södertälje, vägen är 

inte klassad som riksintresse men det är troligt 

att den blir det i framtiden. 

Väg 57 är inte angiven som riksintresse men har 

ett viktigt mellankommunalt intresse. 

Hamn: 

Södertälje hamn 

Järnväg: 

I Stockholms län är hela det statliga järnvägsnätet 

med stationer, spårområden och godsterminaler 

av riksintresse. 

Järnväg planerad: 

Ostlänken 

Befintliga banor: 

Södertälje hamn – Södertälje c 

Södra stambanan, 

Västra stambanan, 

Svealandsbanan 

Farled: 

Södertäljeleden. Södertälje sluss som ska byggas 

ut ingår i riksintresset. 

Terminal: 

Södertälje syd övre 

Riksintressen för vindkraft 

Det finns inga riksintressen för vindkraft i Södertälje 

kommun. De områden som pekats ut som riksintressen 

för vindkraft i Stockholmsregionen är belägna i Norrtälje, 

Värmdö och Nynäshamn kommuner.

Riksintressen 

Riksintresse för järnväg 

Riksintresse för farled 

Riksintresse för vägar 

Riksintresse för totalförsvar 

Riksintresse för friluftsliv 

Riksintresse för kulturmiljövård 

Riksintresse för fiske 

Bilagor 

81

82 

Bilagor 

Bilaga 3: Södertäljes vattenförekomster 

Tabellen nedan visar miljökvalitetsnormer och miljöproblem för Södertäljes vattenförekomster. 

Vattenförekomst Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt 

Kyrksjön (sjö) Dålig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Vällingen (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Skillötsjön (sjö) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021 

Måsnaren (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Frösjön (sjö) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021 

Sillen (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Mälaren-Gripsholmsviken (sjö) God ekologisk status God ekologisk status 2015 

Uttran (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Långsjön (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Yngern (sjö) God ekologisk status God ekologisk status 2015 

Trosaån (vattendrag) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Moraån (vattendrag) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Bränningeån (vattendrag) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021 

Trosaån-Bäck f Skillötsjön (vattendrag) God ekologisk status God ekologisk status 2015 

Åbyån (vattendrag) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Trosaån (vattendrag) God ekologisk status God ekologisk status 2015 

Trosaån (vattendrag) God ekologisk status God ekologisk status 2015 

Trosaån-Mölnboån (vattendrag) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Igelstaviken (övergångsvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk potential 2021 

Hallsfjärden (övergångsvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Stavbofjärden (kustvatten) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021 

Näslandsfjärden (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Gälöfjärden (kustvatten) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021 

Svärdsfjärden (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Himmerfjärden (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Fifångsdjupet (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Bilagor 

Vattenförekomst Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt 

Asköfjärden (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021 

Transätra (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Vårdingeåsen-Nådhammar (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Vårdingeåsen-Vårdinge Hölö (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Vårdingeåsen-Hedvigslund (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Vårdingeåsen-Visbohammar (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Vårdingeåsen-Långbro (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Hörningsholm (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Överjärna (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Myrstugan (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Brandalsund (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Vackå (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Turingeåsen-Bommersvik (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Södertäljeåsen-Björkudden (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Södertäljeåsen-Igelsta (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Södertäljeåsen-Östertälje (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Södertäljeåsen-Södertälje (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Malmsjöåsen Södra (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Södertäljeåsen-Lina (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Södertäljeåsen-Slottsholmen (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Malmsjöåsen Mellersta (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Malmsjöåsen Norra (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Vinbergs näs (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Hovsjö (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

Eklundsnäs (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015 

83

84 

Bilagor 

Bilaga 4: Miljörisker 

Enligt nya Plan- och bygglagen som trädde i kraft i maj 

2011 ska bebyggelse eller byggnadsverk vara lämpliga 

med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet och till 

risken för olyckor, översvämning eller erosion. Hur gällande 

miljökvalitetsnormer ska följas för att säkerställa 

kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt 

och för att skydda människors hälsa ska redovisas i 

översiktsplanen. Översiktsplanens strategiska funktion 

stärks genom att det ska framgå hur kommunen avser 

att ta hänsyn till nationella och regionala mål, planer 

och program av betydelse för en hållbar utveckling 

inom kommunen. 

I översiktsplanen prioriteras bostäder vid konkurrens 

om mark och en hög planberedskap gäller. Programmet 

för Södertälje stadskärna 2009– 2029 ger förutsättningar 

för 1500 bostäder. Stadsutvecklingen 

innebär förtätning i de centrala delarna och längs med 

kanalen vilket ställer stora krav på att förebygga risker, 

skapa hälsosamma miljöer och att anpassa staden till 

klimatförändringarna. Intresse av att bygga vattennära 

riktar också blickarna mot områden som Uthamnen. 

Södertälje har ett strategiskt läge vid en knutpunkt för 

olika transportslag i Sveriges största befolkningsregion. 

Samtidigt har vägtrafikens utsläpp av växthusgaser i 

kommunen sedan 1990 ökat. Det är en stor utmaning 

för samhällsplaneringen att försöka minska utsläppen 

och mildra effekterna. 

Södertälje kanal och Mälaren 

Inom kanalområdet finns ett antal verksamheter som 

hanterar kemikalier, petroleumprodukter eller annat 

farligt gods. En övergripande riskanalys av hanteringen 

av farligt gods på och kring Södertälje kanal har gjorts 

i syfte att belysa riskerna med bebyggelse i närheten av 

kanalen. Eftersom samtliga farligt godsklasser transporteras 

på kanalen och in i Mälaren kan många olika 

typer av olyckor inträffa. 

Medel har beviljats för att bygga om Södertälje sluss 

och bredda farleden för att större fartyg ska kunna 

ta sig in i Mälaren via Södertälje kanal. Större fartyg 

innebär ökad erosion och det i sin tur till ökade risker 

för ras- och skred. Södertälje kanal går längs den så 

kallade Södertäljeåsen som i huvudsak består av isälvsmaterial, 

silt, sand, grus, sten och block. Slänterna 

i anslutning till kanalen är branta och rasbenägna. 

De brantaste slänterna finns i södra kanalen i anslutning 

till broarna. I norra kanalen finns branta slänter i 

området kring Kanalholmen. Om de höga slänterna på 

ömse sidor om kanalen undermineras på grund av 

erosion kan det leda till stora skred som helt eller 

delvis täpper till kanalen. Skred kan också utgöra ett 

hot mot miljön i form av lerslam i vattentäkter och att 

miljöfarliga ämnen följer med skredmassorna. Även 

sjöfarten påverkas genom uppgrundade farleder. 

När Södertälje sluss byggs om kommer båtar med 

större lastutrymmen att kunna åka in i Mälaren. Detta 

innebär att den totala mängden miljö- och hälsofarliga 

ämnen vid en eventuell olycka blir avsevärt högre än 

tidigare. Mälaren är ytvattentäkt till större delen av 

invånarna i kommunen och konsekvenserna för 

dricksvattenförsörjningen skulle bli betydande om 

en olycka inträffade nära råvattenintaget. Större 

fartyg medför också högre omgivningsbuller. 

I samband med extremt höga vattennivåer i Mälaren 

måste man tappa maximalt i Södertälje sluss. Vattenhastigheterna 

som uppkommer vid broarna ligger vid 

gränsvärdena för vad som är acceptabelt med avseende 

på erosionsrisker. Om inga åtgärder genomförs bedöms 

konsekvenserna av erosionsskador i Södertälje kanal vid 

högre flöden än dagens maximala tappning kunna bli 

allvarliga. Vid översvämningarna år 2000 tappades mer 

än högsta tillåtna flöde. Sannolikheten att ett skred ska 

utlösas vid en översvämning är inte särskilt stor så länge 

vattennivån i kanalen är hög. Däremot ökar risken för 

ras och skred när vattnet sjunker undan därför att vattnets 

mothållande kraft minskar. Översvämningsriskerna 

i Mälaren och Södertälje kanal uppströms kommer att 

minska när den nya regleringen i Slussen i Stockholm är 

i drift och möjligheten att öka avtappningen sker. Den 

nya regleringen beräknas vara i drift 2018. 

Logistikknutpunkten Södertälje 

Knutpunkten Södertälje består av hamnen, farleden, 

motorvägarna E4 och E20 samt järnvägsförbindelser till 

Västra stambanan och Svealandsbanan. Samtliga trafikslag 

transporterar farligt gods, bidrar till buller- och 

vibrationsstörningar och luftföroreningar. Järnvägstrafiken 

bidrar dock i mindre grad. Risken för olyckor inom 

hamnområdet är främst knuten till hanteringen av farligt 

gods, petroleumprodukter och kemikalier. Oljehamnen 

har fått ett nytt tillstånd att ta emot 1 200 000 ton 

olja per år vilket är en tredubbling av dagens volymer. 

Sjöfartsinspektionen har sammanställt samtliga inrapporterade 

olyckor som inträffat på aktuell sträcka av 

kanalen mellan 1985–2007. Inga allvarliga olyckor har

inträffat och i inget av fallen rapporteras fartygen 

heller ha varit lastade med farligt gods. Den olyckstyp 

som bedöms ha störst sannolikhet att påverka lasten är 

en storbrand ombord och att lasten involveras. Ingen 

tung biltrafik till och från hamnen behöver passera 

någon bostadsbebyggelse utan går i stället genom 

industriområden. 

De primära transportlederna för farligt gods på väg 

är E4/E20 och väg 57. Den del av E4/E20 som sträcker 

sig genom Södertälje i anslutning till kanalområdet är 

en hårt trafikerad väg där stora mängder farligt gods 

transporteras varje dag. Transporter med farligt gods 

på järnväg är generellt sett mycket säkra. Under de 

senaste 100 åren har det skett ett fåtal olyckor, men 

ingen människa har omkommit. De vanligaste olyckorna 

med farligt gods på järnvägar urspårningar och 

sammanstötningar. I Almnäsområdet finns planer på 

ett logistikcentrum som ska vara omlastningscentral 

för gods söderifrån. 

Farliga verksamheter 

Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär 

fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på 

människor eller miljön. Större riskobjekt är de så kalllade 

Sevesoanläggningar som hanterar stora mängder 

kemikalier. I Södertälje finns tre anläggningar av den 

högre kravnivån och två av den lägre. Astra Zeneca 

ingår i den högre och Scania i den lägre. 

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft, 

buller och vatten 

Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet i utomhusluft för 

kvävedioxid, sot, svaveldioxid och bly klaras i Södertälje 

kommun enligt genomförda mätningar och beräkningar. 

Däremot riskerar miljökvalitetsnormen för partiklar 

(PM10, dygnsvärde) att överskridas utefter en del hårt 

trafikerade gator och vägar i Södertälje. Normen för 

partiklar skulle vara uppnådd 2005 och normerna för 

svaveldioxid och bly får inte överskridas i dagsläget. 

Regeringen fastställde i december 2004 ett åtgärdsprogram 

avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid 

och partiklar PM 10 för Stockholms län. I första hand är 

det biltrafiken som bidrar till att miljökvalitetsnormerna 

överskrids. Utsläpp från sjöfart och uppvärmning 

bidrar till bakgrundsnivån men har liten betydelse när 

det gäller möjligheten att klara miljökvalitetsnormerna. 

Det har inte införts några rättsligt bindande normer 

för att komma rätta med problemen med trafikbuller. 

Bilagor 

Riksdagen har antagit riktvärden som normalt inte 

bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid 

nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. 

Miljökvalitetsnormerna för vatten enligt EU:s ramdirektiv 

för vatten överskrids i hälften av Södertäljes 

53 vattenförekomster. 

Markförhållanden och elektromagnetiska fält 

Dåvarande Räddningsverket genomförde 1997 en 

översiktlig stabilitetskartering i finkorniga jordarter i 

syfte att kartlägga stabilitetsförhållanden för mark 

som är bebyggd. Avsikten var att kommunen själva 

skulle gå vidare och utföra detaljerade utredningar i 

områden som pekats ut. 

Största delen av kommunen utgörs av normalriskområden 

för radon. De få högriskområden som finns i 

kommunen finns längs kommungränsen vid Gnesta. 

I samband med planering av nya områden görs 

mätningar och med hänsyn till vad dessa visar och 

möjligheterna att vidta radonskyddande åtgärder utgör 

markradon ingen begränsande faktor för markanvändningen 

i Södertälje. 

Det finns i dagsläget två områden där skadliga hälsoeffekter 

inte helt kan uteslutas: Radiovågor från den 

egna mobiltelefonen och exponering av magnetfält 

från kraftledningar. Ansvariga myndigheter rekommenderar 

ett visst avstånd mellan kraftledningar och 

bostäder när det gäller nybyggande. 

Master för mobiltelefoni och lågstrålande zoner 

Kommunen verkar för största möjliga samordning mellan 

operatörer och ett minimalt antal radiomaster och 

radiotorn. Kommunen har pekat ut ett antal områden 

som så långt som möjligt ska hållas fria från master, så 

kallade större opåverkade områden. Vid bygglovsprövning 

ska emellertid både enskilda och allmänna intressen 

beaktas och när det gäller risk för olägenheter för 

människors hälsa ska avvägningen göras mot bakgrund 

av kunskapsläget vid prövningstillfället. 

Miljökontoret har efter strålningsmätningar i delar 

av kommunen redovisat områden med låg radiofrekvent 

fältstyrka, så kallade lågstrålande zoner. Med låg 

menas här att intensiteten är 100–1000 gånger lägre 

än i kommunens tätorter. Inom dessa områden får inte 

mobiltelemaster/antenner etableras. 

85

86 

Bilagor 

Bilaga 4: Miljörisker (forts) 

Sammanfattande kommentarer 

För att undvika att ny bebyggelse placeras på mark 

som är hotad av naturolyckor och inte är lämplig är 

det viktigaste instrumentet den kommunala fysiska 

planeringen. Plan- och bygglagstiftningen kan användas 

för ny bebyggelse på oexploaterad mark och ofta 

för tillkommande bebyggelse på exploaterad mark. 

Det finns risker kopplade till effekter av klimatförändringarna 

i tätt bebyggda områden som måste hanteras. 

I tätorter med stor andel hårdgjorda ytor blir därför 

grönstrukturen allt viktigare för att klara häftiga skyfall 

och värmeböljor. Klimatförändringarna kommer 

även att påverka dricksvattenförsörjningen på olika 

sätt, vilket kommer att leda till både ökade risker och 

kostnader. Kommunen har ingen reservvattentäkt 

vilket gör sårbarheten stor. Längs med kanalen finns 

risker för översvämning och erosion både från Mälaren 

och från Östersjön. Riskerna från översvämningar 

vid skyfall har dock bedömts vara större i ett kortare 

tidsperspektiv. Slussen i Stockholm ska byggas om och 

beräknas vara klar 2018 vilket minskar riskerna för 

översvämning i Mälaren i ett 50–100 års perspektiv. 

När landhöjningen inte längre kompenserar havsnivåhöjningen 

i mitten av seklet kommer riskerna för 

saltvatteninträngning i Mälaren att öka. Havsnivåhöjningen 

är permanent och leder till att mark försvinner 

längs med kustens stränder. I kustområden med sand 

och silt kommer erosionen att öka på förlusten av mark 

i snabbare takt. Förorenade områden i riskområden för 

översvämning eller ökade havsnivåer som inte åtgärdas 

ökar föroreningshalterna i vattnet. 

Kommunen kan styra över var bebyggelse lokaliseras 

liksom infrastruktur, verksamheter och deras inbördes 

läge till varandra och minska riskerna för olyckor 

genom att göra en sammanvägd bedömning av risk, 

miljö och hälsa. I och med den stora inflyttningen till 

stockholmsregionen ökar behovet av bostäder och 

infrastruktur. Detta innebär samtidigt en hög belastning 

på mark och vatten och en risk för utarmning 

av den en biologiska mångfalden. Utmaningen för 

planeringen blir att hitta lämplig mark och att behålla 

befintlig grönstruktur. Redan ianspråktagen mark 

används i första hand. Vid förtätningar samlas många 

funktioner på en begränsad yta och komplexiteten 

i risk- och säkerhetsarbetet ökar. Förtätningen ökar 

också problemen med luftföroreningar och buller. Om 

marken är gamla industriområden kan dessa behöva 

saneras innan de bebyggs. 

Stadsutveckling är en långsiktig och ständigt pågående 

process. Även om olika områden säkerställs för olika 

typer av verksamheter kan det i ett längre tidsperspektiv 

bli så att verksamheter behöver omlokaliseras eller 

få restriktioner på sin verksamhetsutövning om de står 

i konflikt med pågående stadsutveckling. Å andra sidan 

är det viktigt att bostadsbebyggelse inte läggs för nära 

störande verksamheter och begränsar möjligheterna 

till expansion och utveckling. 

Risklista med hänvisningar till material 

och underlag 

Översvämning, erosion, ras och skred 

Översvämningsanalys Södertälje 2010 

Översiktlig översvämningskartering för 

Mälaren, 2001, Myndigheten för säkerhet 

och beredskap. www.msb.se 

Översiktlig inventering av stranderosion 

Erosionskartor för Södertäljes havskust, 

Mälaren och Sigtunaån. Statens geotekniska 

institut. www.swedgeo.se 

Översiktlig stabilitetskartering i finkorniga 

jord arter, 1997, Myndigheten för säkerhet och 

beredskap 

Regional klimatsammanställning – Stockholms 

län, 2010, SMHI. 

Industriell verksamhet – farlig verksamhet 

enligt lagen om skydd mot olyckor och 

Servesolagstiftningen 

Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär 

fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på 

människor eller miljön. Sådana anläggningar omfattas 

av skyldigheterna i 2 kap. 4§ i lagen om skydd mot 

olyckor. Lagen och förordningen om åtgärder för att 

förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 

kallas ”sevesolagstiftningen”. Syftet med lagstiftningen 

är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor 

och den vänder sig till verksamheter som hanterar 

stora mängder kemikalier. Vid sidan av dessa verksamheter 

finns en lång rad andra verksamheter som kan 

innebära risker för miljö och hälsa utan att de för den 

skull ansetts kunna klassas som särskilda riskobjekt. 

Exempel på sådana anläggningar är bensinstationer, 

oljecisterner, panncentraler, kemtvättar och tryckerier. 

Boverket har i ”Bättre plats för arbete” tagit fram 

riktvärden för skyddsavstånd. 

www.boverket.se 

www.msb.se

Hamnar 

Hamnverksamhet berörs av lag (1982:821) om transport 

av farligt gods och tillhörande förordning (1982:923). 

Risk- och säkerhetsfrågorna ska uppmärksammas 

om ny bebyggelse planeras i anslutning till befintliga 

hamnar så att skyddsavstånden blir tillräckliga. Vid 

planläggning i närområdena till de olika hamndelarna 

och intill de vägar och järnvägar som trafikförsörjer 

hamndelarna ska riskinventeringar och riskanalyser 

tas fram. Södertörns Brandförsvarsförbund bör i ett 

tidigt skede i planprocessen ges möjlighet att deltaga 

i planarbetet. Möjligheterna att transportera farligt 

gods till och från hamnen måste beaktas och det är det 

viktigt att tidigt uppmärksamma risk- och säkerhetsaspekterna. 

Riksintresse Södertälje hamn, Länsstyrelsen i Stockholms 

län, 2007. 

Bensinstationer 

Runt bensinstationer uppkommer störningar i form 

av buller, ljus, lukt och förhöjda halter av hälsofarliga 

kolväten men också risker kopplade till hanteringen 

av brand- och miljöfarliga varor. Riskerna runt en 

bensinstation gäller främst brandfaran, men även 

risken för läckage och förorenande av mark och vatten 

är påtaglig, inte minst i samband med transporter och 

lossning av drivmedel. 

Luftföroreningar 

Boverkets orientering för handläggare: Miljökvalitetsnormer 

i fysisk planering. 


www.luftvardsforbundet.se 

Buller 

Kartläggning och rapportering av bullernivåer fas 2 

2011 väg och järnväg, www.naturvardsverket.se 

Boverket Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen 

www.boverket. 

Trafikbuller och planering II www.ab.lst.se 

Transporter av farligt gods 

Beträffande ny bebyggelse har Länsstyrelsen i Stockholms 

län gett ut rekommendationer för hur nära 

transportleder för farligt gods samt bensinstationer 

som ny bebyggelse kan planeras. 

Rekommendationerna innebär kortfattat 25 m kring 

vägar med farligt gods skall lämnas bebyggelsefritt. 

Avståndet till kontorsbebyggelse bör vara 40 m medan 

avståndet till bostadsbebyggelse bör vara 75 m. Vidare 

Bilagor 

anges att inom 100 m från en transportled för farligt 

gods bör en riskanalys alltid finnas med i beslutsunderlaget. 

www.ab.lst.se 

Elektromagnetiska fält 

www.msb.se 


Radon 

För områden med lokala förekomster av högradonmark 

se Södertälje kommuns markradonutredning. Finns 

inlagt i GIS-skikt. 

Vattenkvalitet 

Som en följd av EU:s ramdirektiv för vatten kommer 

ökade krav ställas på vattenkvaliteten i sjöar och 

vattendrag och därmed dagvattnets kvalitet samt att 

föreskrifter och rekommendationer i enlighet med 

beslut om vattenskyddsområde för Södra Mälaren följs. 

En förutsättning för den kommunala planeringen är 

miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet och åtgärdsprogram 

för vattenförekomster i Norra Östersjöns 

vattendistrikt. 

www.vattenmyndigheterna.se 

Vidare utredningar 

Utredningar för att lösa reservvattentäkt för 

kommunen bör göras. 

En översvämningsanalys för hela kommunens yta 

bör göras. 

Problemområden vid extrem nederbörd enligt ”Översvämningsanalys 

Södertälje” bör studeras mer i detalj 

för att bedöma varifrån vattnet kommer, vilka åtgärder 

som kan vidtas för att fördröja vattnet eller ta hand 

om det på plats. Denna analys kan utgöra beslutsunderlag 

om åtgärder bör vidtas ur ett kostnads-nyttoperspektiv. 

För att kunna redovisa en mer korrekt 

över svämningsyta och översvämningsnivå för dessa 

områden krävs en dynamisk modellering av samverkan 

mellan ytavrinning och avledning via diken och 

ledningsnät. Detta är också nödvändigt för att kunna 

bedöma vattenhastigheter och tidsförlopp för olika 

nederbördsscenarier. Modellen kan också användas 

för att testa olika åtgärder för alternativ avledning av 

ytvatten till mindre känsliga ytor. 

87

88 

Bilagor 

Bilaga 4: Miljörisker (forts) 

I den ”Översiktliga stabilitetskartering i finkorniga 

jordarter”, som dåvarande Räddningsverket utförde 

1997 i syfte att översiktligt kartlägga stabilitetsförhållanden 

för mark som är bebyggd, ska detaljerade 

utredningar göras i de områden som pekades ut som 

instabila, där detta inte har gjorts. 

En översiktlig analys över erosions och skred- och 

raskartering i kommunen behöver göras med koppling 

till effekterna av klimatförändringarna. I analysen ska 

även ingå hur mycket mark som beräknas försvinna 

genom erosion och havets permanenta höjning. 

Vid planläggning och tillståndsprövning inom områden 

i anslutning till de olika hamndelarna bör bullerutredningar 

tas fram där det framgår vilka områden 

som är utsatta för vilken typ av buller så att ett tillräckligt 

skyddsavstånd kan avsättas. Detta kan gälla även 

för områden som ligger på andra sidan vattnet i 

förhållande till en hamn. 

I den fortsatta planeringsprocessen är det viktigt att 

öka kunskapen om näringslivets transporter av farligt 

gods. Dagens kunskapsbrist gäller transporter av farligt 

gods på såväl väg som järnväg och till sjöss. 

Förorenade markområden 

Många förorenade områden bidrar med betydande 

utsläpp av ämnen med oacceptabla miljöeffekter som 

följd. Genom sin föroreningspotential utgör de i många 

fall ett hot mot miljön och människors hälsa. Miljöbalkens 

bestämmelser om förorenade områden gäller 

alla slags områden, byggnader och anläggningar som är 

så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet 

för miljön eller människors hälsa. 

Följande områden anses som mycket förorenade 

i kommunen: 

Oxelgrenshagen/Weda/Moraberg 

Stort antal företag, de flesta små och medelstora. Nu 

bl a verkstadsindustri, grafisk industri, varmförzinkning, 

annanytbehandling, lackering, fordonsverkstäder 

mm. Frekvent observerade föroreningar i dagvattnet, 

bl a olja, starkt färgade utsläpp, skumbildande 

substanser mm. 

Scania industriområde 

Tidigare plats för avfallsdeponering, både industri- och 

hushållsavfall från Södertälje stad, under perioden ca 

1885–1950-talet. Scanias verksamhet omfattar tillverkning, 

ytbehandling, gjutning och bearbetning. 

Uthamnen och Södra Uthamnen 

Det har pågått tung industriverksamhet under många 

decennier i området. Troligen finns det stora föroreningar 

i området. 

Oljehamnen 

Spill från på- och avlastning av bensin, råolja mm. 

Sydhamnen 

Utfyllnadsmassor i hamnområdet, som innehåller 

höga halter kvicksilver. 

AstraZeneca/Storgatan 

Föroreningar av PAH. 

Hall 

Ett mindre område är förorenat med stora mängder 

arsenik. 

Igelstatomten 

Området är noga undersökt. Tungmetaller som arsenik, 

koppar, krom och små mängder pentaklorfenol har 

hittats i marken. 

Industrin 

Industriområde i Järna där det finns mekaniska verkstäder. 

Tidigare fanns en kemisk/teknisk fabrik som 

förorenade i området. 

Området vid Snorp mellan Järna och Mölnbo 

Området är egentligen inte förorenat men ett militärförråd 

har sprängts för många år sedan och det kan 

finnas rester av explosivt material i marken. Området 

är därför skyltat med varningar för detta. 

Nedlagda soptippar 

Halltippen 

Industri och hushållsavfall. Tippning av förorenade 

massor från Igelstatomten innehållande arsenik har 

förekommit vid några tillfällen. 

Billstatippen utanför Järna 

Aska från tidigare sopförbränning och därefter bilskrot. 

Valåkertippen söder om Hölö 

Hushållssopor.

Förorenade 

vattenområden 

Bottnar med höga eller 

måttligt höga metallföroreningar 

klassas som 

för orenade. Följande sjöbottnar 

i kommunen 

anses som förorenade: 

Lilla Måsnaren 

Svårt förorenad av näringsämnen 

och metaller. 

Utsläppen kommer via 

vattentillflödet vid Vasa 

pumpstation. 

Södertälje kanal (mellan 

Linanäs och Hallfjärden) 

Metallföroreningar i ytsedimentet. 

Södertälje 

kanal är främst förorenad 

av kvicksilver. 

Torpaviken 

Viken är avrinningsområde 

för Scania industriområde, 

där det tidigare bl a låg två 

soptippar, Strömtippen 

och Bollshage. Vikens ytsediment 

är förorenat med 

tungmetaller. 

Förorenade områden 

Nedlagd soptipp 

Förorenad sjöbotten 

Förorenad mark 

Bilagor 

89

90 

Bilagor 

Bilaga 5: Planeringsunderlag 

Vid framtagandet av samrådsförslaget till ny 

översiktsplan har dessa dokument varit viktiga: 

Regional utvecklingsplan för 

Stockholmsregionen (RUFS 2010) 

Södertörns utvecklingsprogram, 2010 

Översiktsplan för Södertälje kommun 2004 

Utvecklingsprogram 2020 för 


Grönplan för Södertälje tätort 

(remissversion 2010) 

Inventering av kulturmiljöer i 

Södertälje kommun, 2010 

Infrastrukturstrategi för Södertälje 

kommun, 2009 

Översvämningsanalys för 

Södertälje kommun, 2010 

Näringslivsprogram, 2006 

Handelspolicy, 2000 

Handlingsplan för Campus Telge, 2006 

Skogspolicy för Södertälje kommuns 

skogar, 2008

Bilaga 6: Ordlista 

Dagvatten – Regnvatten. Spillvatten 

är det som vi släpper ut via våra 

avlopp. 

Funktioner, funktionsblandning – I 

det här sammanhanget är funktion 

ett sätt att använda en plats. T ex kan 

det finnas både bostäder, arbetsplatser, 

restauranger och en park i samma 

område. Området fyller då flera olika 

funktioner och det är det som kallas 

funktionsblandning. 

Funktionalistisk planeringsideologi 

– Den funktionalistiska 

planeringsideologin strävade efter 

att åtskilja olika funktioner. Bostäder 

för sig, arbetsplatser för sig 

etcetera. Det gällde även trafikmiljön. 

Det var ett radikalt brott 

mot hur man tidigare byggt städer. 

Resultatet har utarmat stadsmiljön. 

Förändringstryck – När många 

människor och företag vill etablera 

sig på samma plats. Därmed skapas 

krav på fysisk förändring och mark- 

och fastighetspriser höjs på grund 

av den stora efterfrågan. 

Humankapital – Humankapital är 

människors utbildning, färdigheter, 

talanger samt kompetenser, men 

även hälsa räknas in ibland. (Källa: 

Wikipedia) 

Integration – I svensk politik och 

debatt används ordet ofta för att 

beteckna den process där invandrare 

får medborgarskap, etablerar sig i 

det svenska samhället, och där det 

svenska samhället anpassas efter den 

förändring i befolkningssammansättningen 

som invandringen innebär. 

(Källa: Wikipedia) Integrering kan 

också betyda sammanlänkning av 

olika delar som tidigare varit åtskilda 

för att skapa en komplexare helhet. 

Levnadsmiljö/livsmiljö – Den 

fysiska, sociala och ekonomiska 

miljö som människor lever i. Vi 

använder uttrycket för att beskriva 

en miljö där människor både bor, 

arbetar och spenderar sin fritid i. 

Alltså en miljö för livets alla delar. 

Livschanser – Den nya regionplanen, 

RUFS 2010, talar om att 

frigöra livschanser och menar då 

att ta bort barriärer som förhindrar 

människor att ta tillvara på sin fulla 

potential. Det handlar om tillgänglighet 

till utbildning, nätverk, 

arbetsmarknad mm. 

Omvandlingsområden – Gamla 

sommarstugeområden där många 

nu bor åretom. 

Regional stadskärna – Regionplanen 

pekar ut åtta regional stadskärnor 

kring Stockholm city som 

är regioncentrum. Man vill ha en 

utveckling och förtätning av stadskärnorna 

så att de kan bära en större 

del av regionens ekonomiska och 

befolkningsmässiga utveckling. Man 

menar att detta är en viktig ingrediens 

i den hållbara utvecklingen. 

Regionförstoring – Med regionförstoring 

menas att det blir lättare 

att utnyttja hela regionen. Ett tydligt 

exempel på regionförstoring är att 

det idag är möjligt att bo och arbeta 

på helt olika platser i regionen. 

Samhällsapparaten – De myndigheter 

och institutioner som skapats 

för att upprätthålla vårt demokratiska 

samhällssystem. 

Segregation – Ordet segregation 

betyder åtskillnad. Boendesegregation 

handlar om att demografiska, 

socioekonomiska och etniska grupper 

bor åtskilda från varandra. Boendesegregation 

förvärras av att socialt 

Bilagor 

eftersatta områden är geografiskt 

åtskiljda från anda typer av områden. 

(Källa: RUFS 2010) 

Socialt kapital – Sociologen 

Pierre Bourdieu definierar det så 

här: ”Socialt kapital är summan av 

de resurser, aktuella eller potentiella, 

som finns tillgängliga för en 

individ eller grupp genom att ha 

tillgång till ett bestående nätverk 

av mer eller mindre institutionaliserade 

relationer av ömsesidigt 

erkännande eller igenkännande”. 

Statsvetaren Bo Rothstein har gjort 

följande definition: ”Socialt kapital 

är antalet kontakter multiplicerat 

med graden av förtroende i dessa 

kontakter.” (Källa: Wikipedia) 

Socioekonomisk – Det är sociala 

och ekonomiska faktorer som används 

för att beskriva olika grupper i 

samhället. Det gäller inkomst, hälsa, 

utbildning mm. Ersätter väl närmast 

det gamla klassbegreppet. 

Stadsutveckling – Vi menar en 

fysisk förändring som skapar en 

bättre fungerande stad med de 

tillgångar som man förväntar sig. 

Sällanköpsvaror – Det gäller varor 

vi inte köper varje dag som kläder, 

böcker, elektronik mm. Det är alltså 

motsatsen till dagligvaror som till 

exempel livsmedel. 

Urbana verksamheter – Affärer, 

restauranger, kafeer, biografer och 

kultur t ex. Det är verksamheter 

som kräver en viss befolkningstäthet 

för att uppstå. 

Samhällsintressen – Helt enkelt 

våra gemensamma intressen som 

de formuleras i den demokratiska 

processen. 

91


151 89 Södertälje 

Tryck: Printus, Malmö 2011

FRAMTID SÖDERTÄLJE - Södertälje kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?