FRAMTID SÖDERTÄLJE - Södertälje kommun

sodertalje.se

FRAMTID SÖDERTÄLJE - Södertälje kommun

Samhällsbyggnadskontoret

FRAMTID SÖDERTÄLJE

– förslag till ny översiktsplan 2012


Omslagsfoto: Anders Bäcklander


Förord

Södertälje är en spännande kommun med unika kvaliteter.

En riktig stenstad med anor från medeltiden och

en vacker landsbygd som sträcker sig från Mälaren till

Saltsjön med det unika mötet mellan dessa mitt i Södertälje

stadskärna där fartyg slussas från när och fjärran.

Södertälje ligger vid en korsväg, fysiskt och mentalt.

Här möts landsvägar, järnvägar och vattenleder. Här

möts också människor från olika delar av världen,

religioner, kulturer och språk.

Södertälje är en internationell kommun. Det betyder

att världen är påtagligt närvarande. Två världsföretag

har sina huvudkontor och avsevärd tillverkning mitt i

staden. En stor del av befolkningen har sitt ursprung

i andra delar av världen och för sina erfarenheter och

sin kultur med sig hit. Den antroposofiska rörelsen har

funnit jorden i Järna vara en bra grogrund.

Södertälje är en regional stadskärna i Sveriges mest

framgångsrika region. Det betyder att Södertälje är en

viktig spelare i Stockholmsregionen, den region som

vill bli Europas mest attraktiva storstadsregion.

Södertälje är samtidigt en pastoral idyll. Landsbygden

bjuder på miljöer och vyer där tiden tycks ha stått

stilla, och samhällen med småstadscharm. Förankringen

bakåt är stark och viktig och ger fotfäste.

Det finns således mycket att bygga på när Södertälje nu

växer som en del i den expansiva Stockholmsregionen.

Samtidigt står Södertälje inför stora utmaningar. Att

bygga ett hållbart samhälle handlar om att det ska vara

hållbart både social, ekonomiskt och ekologiskt. I samrådsunderlaget

redovisas dagsläget på ett antal viktiga

områden. Där finns också resonemang kring strategier

och riktlinjer för att nå en framtid som uppfyller visionen

om Södertälje som den mest attraktiva kommunen

i regionen.

Samrådsplanen har tagits fram av en grupp tjänstemän

i kommunen i samråd med en politisk styrgrupp med

representanter från s, v, mp, m, fp, c och kd. Det är

nu dags att bjuda in medborgare och myndigheter till

samtal kring förslaget till översiktsplan.

Inledning

Vi hoppas att du vill delta i dialogen om Södertäljes

framtid. Vi kommer att ha utställningar och evenemang

under september och oktober som du är hjärtligt

välkommen till. Håll dig uppdaterad på kommunens

hemsida www.sodertalje.se/oversiktsplan för att få mer

information hur du kan delta och påverka översiktsplanen

och därmed Södertäljes och din framtid.

Samhällsbyggnadskontoret i augusti 2011

Projektledning

Anders Bäcklander, bitr. samhällsbyggnadsdirektör

Anna Knight, översiktsplanerare

Politisk styrgrupp 2011

Staffan Norberg (V)

Håkan Buller (S)

Ewa Lofvar Konradsson (MP)

Rolf Eriksson (M)

Ninos Maraha (FP)

Johan Andersson (S)

Hans Neideman (MP)

Leif Åhlin (C)

Martin Ahlman (KD)

Politisk styrgrupp 2010

Staffan Norberg (V)

Ewa Lofvar Konradsson (MP)

Leif Åhlin (C)

Birgitta Hellgren (S)

Marita Lärnestad (M)

Hans Neideman (MP)

Peter Friström (S)

Håkan Mankefors (FP)

Birgit Adolfsson (PP)

Robert Halef (KD)

3


4

Strategikarta

Foto: Jacob Forsell


Innehållsförteckning

DEL 1: STRATEGISK PLANERING

Process och deltagande ........................................6

Förutsättningar och utgångspunkter........................8

Knäckfrågor .......................................................12

Fyra övergripande strategier för hållbarhet ...............14

DEL 2: RIKTLINJER

Mellankommunala intressen .................................18

Bo i Södertälje ...................................................20

Näringsliv och utbildning .....................................24

Landsbygd .........................................................28

Hållbart transportsystem och resande ......................32

Kultur-, natur- och vattenmiljö .............................40

Klimatanpassning ...............................................50

Tekniska försörjningssystem ..................................52

Hållbarhetsbedömning ........................................55

DEL 3: UTBYGGNADSFÖRSLAG

Södertälje stad ...................................................58

Utbyggnadsförslag kommundelarna ........................64

Järna .......................................................65

Hölö ........................................................68

Vårdinge-Mölnbo ........................................71

Enhörna ....................................................73

BILAGOR

1: Naturresurser ..................................................76

2: Riksintressen ..................................................80

3: Södertäljes vattenförekomster ............................82

4: Miljörisker .....................................................84

5: Planeringsunderlag ..........................................90

6: Ordlista .........................................................91

Inledning

5


6

Inledning

Process och deltagande

Vad är en översiktsplan?

En översiktsplan är ett strategiskt dokument som visar

hur kommunen avser att använda mark och vatten i

framtiden. Den ska också visa hur kommunen avser att

på ett hållbart sätt möta behoven hos sin befolkning.

Planen är en överenskommelse mellan politiker och

invånare om hur man ser på utvecklingen och vilka

strategier och riktlinjer som ska gälla. Översiktsplanen

ska också förhålla sig till statliga, regionala och mellankommunala

intressen.

Erfarenheter av översiktsplan 2004

Den gällande översiktsplanen är en självklar utgångspunkt

för den nya planen. Visionen för planen

från 2004 är från Mål och Budget 2004–2006. ”Det

trygga Södertälje en unik mötesplats, med inbjudande

boendemiljöer, betydande utvecklingsmöjligheter för

unga människor och en innovativ kommunal verksamhet.”

Södertäljes översiktsplan från 2004 prioriterar

bostäder. Södertälje ska bli en attraktiv bostadsort

och man vill ha ett differentierat näringsliv utan att

grönområden i staden förstörs och hänsyn ska tas till

landskapsbilden. Man föreslår bostäder i vattennära

lägen, förtätat centrum och stimulans till bybildningar

på landsbygden.

Planarbete pågår nu i de fyra så kallade omvandlingsområden

som i översiktsplan 2004 pekas ut i

externa lägen kring tätorten. (Omvandlingsområden

är fritidshusområden där många nu bor permanent.)

Fyra fördjupade översiktsplaner föreslås i översiktsplan

2004: Ritorp/Viksberg, Sandviken/Ekeby, Almnäs och

Södra/hamnen. Endast Sandviken/Ekeby har genomförts

men är ej antagen. Däremot pågår planarbete i

flera av de utpekade områdena. En fördjupad översiktsplan

för Järna har också genomförts men inte heller

den är antagen ännu. Program pågår för Almnäs med i

huvudsak verksamheter som mål. Program pågår också

för Brandalsund, ett utbyggnadsområde som tillkommit

efter att översiktsplan 2004 antogs. Kommunen

utreder just nu möjligheten att bebygga Brandalsund

med 1 500 bostäder.

Många av riktlinjerna för planeringen från planen 2004

ligger fast även i den nya. Samtidigt saknade planen

tydliga strategier för samhällsutvecklingen som kan

styra de exploateringar som tillkommer utöver de som

pekas ut i planen. Det skapar utgångspunkten för den

nya översiktsplanen.

Vad säger lagen?

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha

en översiktsplan. Den ska göras om eller aktualiseras

varje mandatperiod. Planen är inte juridiskt bindande

men väger tungt vid avgöranden om användningen

av mark och vatten. Kommunen ska samråda med

Länsstyrelsen, grannkommuner och andra som har

väsentligt intresse av förslaget.

Planen skall visa hur kommunens långsiktiga mål

kan uppnås och koncentrera sig på de viktigaste

utmaningarna snarare än att behandla alla allmänna

intressen lika utförligt.

Hur är uppdraget formulerat?

Strategisk

Översiktsplanen ska vara ett strategiskt dokument som

visar hur kommunens vision kan uppnås. Tidshorisonten

är 20 år med utblick mot 2050. Fokuseringen

på strategiska frågor innebär en stark koppling mellan

översiktsplaneringen och den långsiktiga målbild som

tecknas i t ex ”Utvecklingsprogram 2020 för Södertälje

kommun”; Sveriges internationella huvudstad med kliven;

attraktivt boende, ett växthus för unga och många

näringslivsben. Planen skall visa hur kommunens

långsiktiga mål kan uppnås och koncentrera sig på de

viktigaste utmaningarna.

Styrdokument

Översiktsplanen skall tjäna som ett styrdokument och

ge god vägledning för strategier, program, detaljplaner,

bygglov mm. Den formulerar spelregler och spelplan

för utveckling i kommunen.

Det är viktigt att översiktsplanen är förankrad i kommunledning

och i de bolag som har delansvaret för

stadens fysiska utveckling och att den samordnas med

andra policydokument.

De miljömässiga konsekvenserna analyseras i miljökonsekvensbeskrivningen

men det finns även ett behov av

att utveckla analyserna av de långsiktiga samhällsekonomiska

och sociala konsekvenserna av olika strategier

i planeringen. Det har inte rymts inom detta uppdrag.

Omvärldsinriktad

Den nya översiktsplanen ska placera Södertälje i sitt

sammanhang. Det gäller framför allt den regionala

planeringen och grannkommunernas, Södertörnskommunernas

och Sörmlandskommunernas utvecklingsplanering.

Det kommer att vara viktigt att föra en


dialog kring Södertäljes roll i regionen i samband med

genomförandet av Regionplanen.

Översiktsplaneringen bör också kopplas till nationellt

och internationellt samarbete om bland annat

långsiktigt hållbar utveckling.

Hur ser processen ut?

Södertäljes översiktsplanering ska bedrivas som en

rullande process, den formella planen är en del av den.

Planen har tagits fram av en grupp tjänstemän under

ledning av en politisk styrgrupp. Under arbetet har ett

antal öppna och välbesökta seminarier i regi av samhällsbyggnadskontoret

ägt rum. Ett scenariebyggande

har resulterat i fyra olika framtidsscenarier som tjänat

som bakgrund till planen.

Nu har den politiska styrgruppen enats om att materialet

är ett bra underlag för samråd. Det innebär att

dialogen med medborgarna börjar på allvar och den

politiska behandlingen vidtar i nämnder och styrelser

och kommunfullmäktige.

När samrådet är avslutat kommer planen att uppdateras

utefter de synpunkter som kommit in och ställas

ut en gång till. Även då kan man ha synpunkter. Efter

utställningen antas planen av kommunfullmäktige.

Under samrådet är det du som har ordet

Du har möjlighet att bidra med dina ideer och kommentarer

om hur du vill att Södertälje ska se ut om

20 år. Vad som är bra idag och vad som är dåligt.

Berätta vilka förändringar du vill se och vilka övergripande

strategier du vill ska gälla för kommunens

fortsatta utveckling.

Information om samrådet finns på vår hemsida:

www.sodertalje.se/oversiktsplan

Inledning

Så här lämnar du synpunkter

Alla synpunkter som kommer fram under samrådet

dokumenteras och tas upp i samrådsredogörelsen.

Det gäller både skriftliga och muntliga synpunkter.

Synpunkter får lämnas in anonymt.

Lämna synpunkter genom att mejla:

oversiktsplan@sodertalje.se

Genom att skicka brev:

Södertälje kommun

Samhällsbyggnadskontoret – Plan

151 89 Södertälje

Genom att besöka utställningen i stadshuset och lämna

synpunkter i ”åsiktslådan”. Utställningen är öppen

mån–fre och är bemannad på onsdagar mellan 14.00

och 19.00 från 31 augusti till 19 oktober.

Kontaktpersoner

Anna Knight, översiktsplanerare

08-523 065 48

anna.knight@sodertalje.se

Anders Bäcklander, bitr. samhällsbyggnadsdirektör

08-523 010 89

anders.backlander@sodertalje.se

7


8

Strategisk planering

Förutsättningar och utgångspunkter

Översiktsplanens vision

I arbetet med den nya översiktsplanen har utgångspunkten

varit: ”En attraktiv kommun för boende,

besökare och verksamheter.” Alla strategier och riktlinjer

är baserade på ett hållbarhetsresonemang och

en helhetssyn på kommunens utveckling. Att utnyttja

alla tillgångar väl och hushålla med resurser för att

inte äventyra kommande generationers möjligheter, är

översiktsplanens viktigaste uppgift.

Planering blir viktigare

Planering handlar inte bara om att försöka förutsäga

framtiden, vilket är svårt nog, utan även om att skapa

den. Det är angeläget att översiktsplanen är tydlig med

vilka strategier som gäller inom olika områden och hur

kommunen förhåller sig till markanvändningen för att

dagens och morgondagens medborgare ska känna sig

trygga med, och kunna förutse, utvecklingen. Det är

också viktigt för att både offentliga och privata investeringar

ska öka och att olika satsningar samverkar mot

samma mål.

Avgörande faktorer för Södertäljes framtid

Den första faktorn handlar om hushållning med mark

och vatten. Våra fysiska resurser är ändliga, det görs

ingen ny mark i Södertälje kommun. Den mark vi har

idag är också den mark vi har om 10 eller 100 år. Vi har

haft ett agrarsamhälle och ett industrisamhälle och nu

har vi ett kunskapssamhälle, men vad kommer sen?

Vilka anspråk på mark och andra resurser kräver den

samhällsform som tar vid efter kunskapssamhället?

Vi kan idag inte veta vilka anspråk Södertäljes framtida

invånare kommer att ha men vi kan diskutera vilka

hänsyn det är det rimligt att vi tar idag till framtidens

Södertäljebor.

Den andra faktorn handlar om social sammanhållning.

Ett samhälle måste baseras på tillit, det är det

grundläggande sociala kapitalet. De ökande klyftorna

i samhället tär på det kapitalet. Den fysiska segregeringen

av olika människor urholkar sammanhållningen.

En socioekonomisk segregation i kommunen och i

regionen leder också till att alla inte får möjlighet att

utveckla sina livschanser. Detta blir i längden dyrt

för samhället som inte har råd med att alla inte kan ta

tillvara på sin potential fullt ut.

Södertälje har, tillsammans med några andra

kommuner i den södra regiondelen, tagit emot den

absoluta majoriteten av flyktingarna till regionen. Det

skapar initialt påfrestningar på samhällsapparaten

Befolkning i Södertälje 2010

Södertälje stad 68 923

Järna tätort 5 691

Järna kommundel (totalt) 8 989

Mölnbo tätort 1 079

Vårdinge kommundel (totalt) 1 913

Hölö tätort 1 387

Hölö-Mörkö kommundel (totalt) 3 530

Ekeby-Tuna-Sandviken tätorter 1 607

Enhörna kommundel (totalt) 2 738

TOTALT 86 093

Prognostiserad folkmängd Södertälje kommun

2011–2020

År Prognostiserad folkmängd

2011 87 400

2012 88 355

2013 89 505

2014 90 530

2015 91 535

2016 92 525

2017 93 680

2018 94 695

2019 95 565

2020 96 345


men på längre sikt är det en tillgång. Historiskt sett har

invandringen till Södertälje varit positiv för kommunen

genom skapandet av ett starkt företagande och rikt

föreningsliv.

Den tredje faktorn rör bebyggelsestruktur. Det finns

ett starkt samband mellan bebyggelsestruktur, social

sammanhållning och hållbarhet. Den funktionalistiska

planeringsideologin, som fortfarande till stor

del tillämpas, byggde på att separera funktioner och

människor från varandra. Utmärkande drag var att

vägplanering var viktigare än stadsplanering och att

vikten av offentliga rum underskattades. Resultatet

blev att stadens idé som är möten urholkades. Bebyggelse

med enbart villor eller enbart höghus i avskilda

enklaver är ett arv från den tidens ideal och är en utmaning

som måste mötas. En bebyggelsestruktur med

ett väl fungerande kollektivtrafiknät, en sammanhållen

bebyggelse med blandning av funktioner, hustyper,

upplåtelseformer och ålder är avgörande för hållbarheten

i vid bemärkelse.

Omvärlden förändras snabbare

Världen globaliseras

Det betyder att kapital och människor kan röra sig allt

friare mellan länder och regioner, och allt större delar

av människors liv influeras av marknaden och den

globala distributionen av kultur och livsstilar.

Viktiga beslut fattas allt längre bort från dem som

påverkas av besluten samtidigt som individens handlingsfrihet

ökar. Kommuner åläggs att genomföra

åtgärder och driva verksamheter, men får mindre möjlighet

att själva bestämma. Samtidigt med integrering

mellan länder sker en skarpare polarisering mellan

världs delar, länder och regioner vilket mer tydlig drabbar

dem hårt som inte förmår ställa om sig till de nya

villkoren.

Även inom Stockholmsregionen ökar konkurrensen

mellan kommunerna. Klyftorna ökar för närvarande

i Sverige och mellan kommuner inom regionen men

även inom Södertälje kommun. Det berör inkomst,

utbildning och tillgång till arbetsmarknaden och det

påverkar människors möjligheter att förverkliga sin

potential. Samtidigt som klyftorna ökar ser vi också

en ökning av levnadsstandarden men fördelningen är

ojämn.

Strategisk planering

Säkra trender

Ökad urbanisering

Klassklyftorna ökar

Att synas blir allt viktigare

Ökad upplevd otrygghet

Ökad globalisering och global konkurrens

Södertäljes befolkning ökar

De äldre blir fler

Klimatförändringarna blir mer synliga och

kännbara

Kunskapsintensiteten ökar i industrin

Bilarnas andelar av transporterna ökar

Ökat pris på bränsle/högre volatilitet i

priser på bränsle

Regionförstoringen fortsätter

Osäkra trender

Ökad arbetskraftsbrist, konkurrens om

utbildad arbetskraft.

Kommunens attraktivitet i regionen

Industriföretagens utveckling, Södertälje

mer likt Sverige än regionen

Strategiska variabler

Befolkningsutveckling

Tillväxt

Utbildningsnivå

Attraktivitet i regionen

9


10

Strategisk planering

Förutsättningar och utgångspunkter (forts)

Världen urbaniseras

Nästan en och en halv miljon människor söker sig till

städer varje vecka. Motsvarande ett Göteborg

(500 000 personer) beräknas komma till Stockholmsregionen

inom 20 år. Hälften av Sveriges befolkning

bor idag i någon av de tre storstadsregionerna. Mindre

städer och tätorter tappar till universitetsstäder och

storstäderna. Det visar på en säker trend att människor

i allt högre grad värderar det som ett urbant liv kan

erbjuda.

Klimatförändringarna blir mer synliga och

konsekvenserna mer kännbara

Det påverkar planeringen och kräver beredskap. Det

handlar både om att förebygga och hantera konsekvenser.

Planeringen måste sträva efter ett tåligare samhälle

som klarar plötsliga påfrestningar bättre. På inte alltför

lång sikt kan det innebära ökade flyktingströmmar

och social oro. Svårigheten att kombinera ett hållbart

samhälle med kraven på ökad tillväxt är aktuell på både

global och lokal nivå. Byggbara områden kommer att

bli mer begränsade och omgärdade med restriktioner

och kraven på hanteringen av dagvatten ökar.

Energiförsörjningen i fokus

Peak oil, dvs. den tidpunkt när uttaget av olja inte

längre kan öka för att möta den fortsatt ökade efterfrågan,

närmar sig eller har redan passerats, uppgifterna

går isär. Effekterna på ekonomi och samhälle

kommer att bli massiva om inte energibehovet kan

lösas på annat och hållbart sätt. Kampen om resurser

hårdnar vilket syns tydligt idag.

Befolkningen i västvärlden blir äldre

Kostnaderna för pensioner, sjukvård och omsorg kommer

att öka drastiskt om kvaliteten ska upprätthållas

när en allt större andel av befolkningen utgörs av äldre.

Det kan bli svåra politiska beslut och det finns en risk

att solidariteten i samhället på sikt kan försvagas.

Södertäljes förutsättningar är goda

Vackra omgivningar

Södertälje är en kommun med kuperade landskap och

bördiga slätter. Topografin är representativ för Mälardalens

sprickdalslandskap som utgörs av omväxlande

höjdryggar och långsträckta dalgångar. Slättområden

med postglaciala lerjordar har blivit bördiga jordbruksmarksområden

medan rullstensåsar av grus och fin

sand huvudsakligen bär tall- och granskog.

Södertälje är en regional stadskärna som kan spela

en allt viktigare roll i den regionala ekonomin

Södertälje utnämndes till regional stadskärna 2001 och

identifieras också i den regionala utvecklingsplanen för

Stockholmsregionen (RUFS) som antogs 2010. De andra

regionala stadskärnorna är: Arlanda-Märsta, Täby

centrum-Arninge, Kista-Sollentuna-Häggvik, Barkaby-

Jakobsberg, Kungens kurva-Skärholmen, Fleminsberg

och Haninge centrum. I det framtidsscenarium som

skisseras i RUFS 2010 är de regionala kärnorna en stark

bärare av utvecklingskraften i regionen.

Södertälje har redan idag en strategisk roll i regionen

och har därför stor potential att vidareutvecklas som

ett starkt centrum i regionen. Syftet med en flerkärnig

struktur i Stockholmsregionen är att regionen

ska bli mer balanserad. En flerkärnig struktur skapar

förutsättningar för tillväxt i hela regionen och skapar

en bättre balans mellan Stockholm city och resten av

regionen. De regionala stadskärnorna ska avlasta den

centrala stadskärnan genom att utvecklas till attraktiva

platser dit människor och verksamheter aktivt söker

sig. Förutom att skapa en mer balanserad tillväxt gör en

flerkärnig struktur att det blir lättare att hushålla med

obebyggd mark och utnyttja kollektivtrafikförbindelser.

Åtagandena enligt RUFS för att öka

regionens attraktivitet är att:

Utveckla stadsstrukturen i östra Mellansverige

med spårtrafiken som grund.

Utveckla ett trafiknät som stödjer

Stockholms regionens flerkärnighet.

Göra bebyggelsestrukturen tätare och mer

variationsrik.

Skapa en attraktiv stadsmiljö med torg,

parker och grönområden.

Skapa förutsättningar för en dynamisk

kvälls ekonomi i regionens stadskärnor.

Bevara och utveckla de gröna kilarna.

Utveckla tillgängligheten till stränder.

Regionförstoringen innebär att människor kan söka sig

sin bostad eller arbetsplats inom ett större område och

får en bättre chans att förverkliga sina liv. Det innebär

också att pendlandet ökar kraftigt vilket ökar utsläppen.

Ett annat resultat är att trycket på den storstadsnära

landsbygden ökar och konkurrensen om mark

hårdnar. Samtidigt är det bostadsbrist inom regionen.

Bostadsbristen hämmar den ekonomiska utvecklingen

och medverkar till segregering.


En handelsstad med anor

och stationssamhällen med möjligheter

Det fanns ett stadsliknade samhälle redan i mitten av

800-talet vid det med tiden uttorkade sundet mellan

Mälaren och Saltsjön. De nya typerna av fartyg som

utvecklades gick inte längre att släpa genom sundet

utan man fick lasta om godset och transportera det

landvägen eller i mindre båtar mellan en hamn på

Saltsjösidan och en på Mälarsidan, vilket sysselsatte en

hel del människor och samhället växte. Södertälje har

sedan dess varit en handelsstad. Staden växte relativt

oplanerat tills den nya byggnadsstadgan kom 1874 och

krävde stadsplan. Den ritades av Per Olof Hallman som

även har lämnat tydliga spår i Stockholms planering

och under 1930-talet utvecklades den vidare av den

kände stadsarkitekten Cyrillus Johansson.

Ett strategiskt läge i regionen

Södertäljes strategiska roll beror på det geografiska

läget i Storstockholm och i Sörmland samt i ett storregionalt

sammanhang i östra Mellansverige. Flera

stora infrastrukturstråk passerar Södertälje; E4, E20,

fjärr- och regionaltåg via Södertälje Syd, sjöfart via

kanalen in i Mälaren och godstrafik via Södertälje

Hamn. Den strategiska rollen är också kopplad till

att Södertälje är en knutpunkt mellan landets största

arbetsmarknad och ett växande Sörmland, och befinner

sig även mitt i det storregionala sammanhang som

inkluderar städer som Eskilstuna, Nyköping, Västerås

men även Norrköping/Linköping. Inom den regionala

arbetsmarknaden har Södertälje en stark ställning med

ett högt antal arbetsplatser och omfattande inpendling

från hela regionen.

En storskalig infrastruktur

skapar tillgänglighet men också barriärer

Södertälje är en knutpunkt för genomfartstrafik. Den

övergripande infrastrukturen är väl utbyggd både när

det gäller europavägar, järnvägar och kanalen mellan

Saltsjön och Mälaren. Idag utgör kanalen Mälarens

viktigaste inlopp för sjöfarten. Det gör att staden har

ett strategiskt läge och god tillgänglighet till omvärlden

samtidigt som vägarna och kanalen skapar barriärer för

människor och djur och restriktioner för stadsutveckling.

Även den dramatiska topografin kräver anpassning

av bebyggelsen och kan försvåra utvecklandet av

en rumsligt sammanhållen struktur med goda kommunikationer.

Strategisk planering

En hårdhänt cityomvandling

och nya bostadsenklaver

Södertälje fortsatte växta kraftigt under efterkrigstiden.

Ny bostadsområden tillkom och city sanerades

relativt hårdhänt under 1960-talet. Storhamnen byggdes

på det tidigare havsbadets område och togs i bruk

på 1970-talet. En ny högbro över kanalen byggdes och

skapade en nödvändig förbifart för den växande bilismen

1965. För att klara bostadsförsörjningen byggdes

flera bostadsområden ut under de så kallade rekordåren.

Geneta, Ronna, Fornhöjden, Saltskog, Hovsjö

och Södra Lina är områden som byggdes under den

här tiden. Många områden utformades som avskilda

enklaver med relativt likformig bebyggelse i den

funktionalistiska anda som rådde.

Tätorter i en levande landsbygd

I Södertälje kommun finns flera tätorter med sin egen

särpräglade karaktär och verksamhet. Järna är en

populär bostadsort i ett bördigt och öppet landskap.

Järna har en unik profil genom antroposofernas närvaro

och fungerar som centrum för ekologisk odling i

länet. Hölö-Mörkö har Hölö tätort som centrum. Det är

ett villasamhälle med byggnadsstilar från det senaste

århundradet. Pendeltåget passerar men stannar inte.

Det lär inte bli aktuellt att på allvar diskutera förrän

Ostlänken kommit till utförande. Mölnbo är huvudort

i Vårdinge kommundel och ligger i ett vackert natur-

och kulturlandskap. Orten byggdes som ett stationssamhälle

vid riksväg 57. Pendeltåget stannar vilket gör

samhället relativt väl uppkopplat. I Enhörna är Ekeby-

Tuna-Sandviken huvudort. Det är tre närliggande

tätorter med sinsemellan olika karaktärer lokaliserade i

en naturskön omgivning med natur- och kulturvärden.

11


12

Strategisk planering

Knäckfrågor

Inför arbetet med att ta fram förslaget till en ny översiktsplan

identifierades ett antal frågor som är av särskild betydelse

för Södertäljes utveckling, så kallade knäckfrågor.

Nedan följer en kort beskrivning av dem.

1. SÖDERTÄLJEBORNA BLIR FLER SAMTIDIGT SOM

VI MÅSTE STÄLLA HÖGRE KRAV PÅ SKYDD AV

MILJÖ OCH NATUR OCH ÄVEN ÖKA TÅLIGHETEN

MOT KLIMATFÖRÄNDRINGAR.

Befolkningen ökar och därmed ökar behovet av

bostäder, skolor, arbetsplatser, service och ökad

kapacitet i transportsystemet. För att öka exploateringen

samtidigt som vi värnar om miljön måste all

exploatering vara hållbar. Påfrestningen på miljön

ska bli så liten som möjligt och vi ska på sikt inte

bidra till klimatförändringar. Det handlar också

om att vi ska bygga på ett sätt så att vi kan hantera

dagens och morgondagens klimatförändringar. Det

är således en tudelad uppgift där vi aktivt arbetar

för att minska vår påverkan på miljön och klimat

samtidigt som vi arbetar för att på ett effektivt sätt

hantera de konsekvenser som miljöförstöring och

klimatförändring får på vårt samhälle.

2. BEBYGGELSESTRUKTUREN MÅSTE UTVECKLAS FÖR

ATT ÖKA DEN SOCIALA SAMMANHÅLLNINGEN.

Stadens bebyggelsestruktur påverkar hur livet levs.

Man vet att den fysiska formen, tillgång till användarvänliga

offentliga rum och till kollektivtrafik har

betydelse för den sociala sammanhållningen. Det

betyder att vi har ett ansvar att se till att det vi

bygger förstärker den sociala sammanhållningen.

Det kan vara genom att skapa bra mötesplatser, en

god kollektivtrafikförsörjning, en god tillgänglighet

till service, handel, arbetsplatser och andra bostadsområden

samt att länka ihop stadens olika delar.

3. EXPLOATERING AV TIDIGARE EJ IANSPRÅKTAGEN

MARK ELLER MILJÖER MÅSTE FÖRENAS MED BEVA-

RANDET AV NATUR OCH UPPLEVELSEVÄRDEN FÖR

FRAMTIDA GENERATIONER OCH SAMHÄLLSFORMER.

Det görs ingen mer mark i Södertälje. Vi måste

hushålla med marken för framtida generationers

skull och för framtida behov, det gäller både i

staden och på landsbygden. Samtidigt ökar

trycket på exploatering och därmed är det viktigt

att vi styr utvecklingen så att vi använder mark på

ett effektivt sätt och så att vi skyddar natur och

upplevelsevärden och inte förstör det som är

lockelsen med naturen.

4. DEN REGIONALA STADSKÄRNAN SKA UTVECKLAS

TILL EN DYNAMISK OCH ATTRAKTIV MILJÖ SOM

ÖKAR LIVSCHANSERNA HOS MEDBORGARNA.

Södertälje är utpekad som en av åtta regionala

stadskärnor i Stockholmsregionen. Södertälje ska

kunna axla ett större ansvar som ekonomisk motor

i förhållande till den centrala stadskärnan i Stockholm

city. Den regionala stadskärnan måste långsiktigt

utvecklas med kommunikationer och

bebyggelse för att knyta ihop Södertälje centrum

med Syd men också med de andra regionala stadskärnorna

och regioncentrum. Det är viktigt att utveckla

kärnan med fler bostäder, arbetsplatser och

urbana verksamheter i en fungerande blandning.


5. MÖJLIGHETEN TILL ATT VARA SJÄLVFÖRSÖRJANDE

MÅSTE ÖKA OCH FÖRHÅLLANDET MELLAN STAD

OCH LAND SKA UTVECKLAS FÖR ÖKAD EKOLOGISK

HÅLLBARHET OCH HÄLSA.

Närodlat kommer i framtiden att öka i betydelse

när vårt behov av att vara självförsörjande ökar. Vi

måste därför balansera behovet av åkermark mot ett

ökat förändringstryck på landsbygden. Gränszonen

mellan stad och land var förr en högproduktiv region.

Som ett led i att bli mer självförsörjande finns

det anledning att återskapa tätortsnära mark till

odling. Det finns också en potential i att uppmuntra

stadsodling i olika former för att öka andelen lokalt

producerade varor. Stadsodling har också stora

sociala och hälsorelaterade fördelar. Logistiken för

att hantera utbudet behöver utvecklas.

6. RESANDE OCH TRANSPORTER MÅSTE BLI MER

HÅLLBARA SAMTIDIGT SOM BEHOVET ÖKAR.

Regionförstoringen och befolkningsökningen har

resulterat i att resandet ökat markant de senaste

åren och resandet kommer med all sannolikhet

att fortsätta öka. Utvidgningen av den regionala

arbetsmarknaden och bostadsmarknaden har givit

större valfrihet och möjligheter att hitta rätt arbete

och bostad och regionförstoringen har därför ökat

möjligheterna hos invånarna i Stockholmsregionen.

Det finns alltså stora ekonomiska och sociala

fördelar med regionförstoringen men om den också

ska vara miljömässigt hållbar måste den baseras på

förtätning och kollektivtrafik. Vi måste också skapa

förutsättningar för att ändra våra resvanor. Det

ska inte vara besvärligt och tidskrävande att åka

kollektivt jämfört med att ta bil.

Strategisk planering

7. TILLVÄXTEN SKA VARA HÅLLBAR OCH ÖKA

LIVSKVALITETEN FÖR ALLA MEDBORGARE OCH

MINSKA BELASTNINGARNA PÅ MILJÖN.

Historiskt sett följs kurvorna för ekonomisk tillväxt

och miljöförstöring åt. Att bryta det mönstret är en

stor men nödvändig utmaning att anta eftersom

miljöförstöring på sikt minskar vår livskvalitet. Det

handlar kanske inte om tillväxtens takt så mycket

som inriktningen. Det kommer att krävas teknisk

utveckling och stöd för en mer miljöanpassad

livsstil. Det kommer också att krävas smarta

ekonomiska styrmedel – att naturtillgångar och

nedsmutsning får ett pris. Södertälje har möjlighet

att ligga i framkant av en teknikutveckling inom

vilken framtidens framgångsrika arbetsgivare

kommer att återfinnas.

13


14

Strategisk planering

Fyra övergripande strategier för hållbarhet

1. UTVECKLA DEN FYSISKA STRUKTUREN FÖR

ÖKAD SOCIAL SAMMANHÅLLNING

Minska klyftorna mellan människor

De socioekonomiska skillnaderna ökar sedan länge i

Sverige och i Södertälje kommun. Människor med olika

inkomst och olika etniskt ursprung bor separerade och

sammanhållningen i samhället riskerar att brytas. Strategin

för att länka ihop stadsdelar som idag är fysiskt

segregerade och separerade, och skapa en blandning av

olika funktioner i tätorterna ska ses som en strävan att

öka den sociala sammanhållningen. Det ökar dessutom

tillgängligheten och stärker ett levande stadsliv.

Vi måste utnyttja det starka samband som finns mellan

social sammanhållning och den fysiska miljön. Det kan

vi göra t ex genom att skapa vitala offentliga rum som

uppmuntrar möten mellan människor, genom att se till

att det finns möjlighet att leva ett fullödigt liv utan bil

och genom att skapa en bebyggelsestruktur som ökar

tillgängligheten till olika områden och ger förutsättningar

för människor i områdena att mötas.

Hela kommunen

Det är idag stor skillnad mellan kommunens olika

bostadsområden när det gäller hushållssammansättning

och hur miljöerna är utformade och hur trygga

de upplevs av invånarna och hur goda livschanser de

ger till dem som växer upp och lever där. De som kan

välja var man vill bo väljer även åt dem som inte kan,

därför bryts inte segregeringen. Därför ska både nya

och befintliga bostadsområden utvecklas för att öka

tryggheten genom skapandet av fungerande mötesplatser,

ökad tillgänglighet till andra delar av staden

och genom blandning av arbetsplatser, service, handel,

kultur, restauranger och bostäder.

Att bryta ensidigheten i bostadsutbudet i många av

bostadsområdena är en annan viktig utmaning. Södertälje

har förutsättningar att erbjuda ett varierat och

attraktivt boende. Här finns traditionell stad, mindre

orter och landsbygd. Att skapa attraktivt boende

handlar om att utvidga och utveckla en levande stad,

knyta miljonprogramsområdena till stadskärnan och

till landsbygden, skapa nya intressanta boendeformer

i staden, i gränslandet mellan stad och land liksom i

byformer. Det krävs också sociala innovationer och

kulturellt entreprenörskap för att ta tillvara det mångkulturella

samhällets kraft.

Foto: Jacob Forsell

Foto: Petra Graus

Foto: Joakim Serrander


2. UTVECKLA OCH FÖRSTÄRK SÖDERTÄLJE STAD

Södertälje stad är

viktig för hela kommunens utveckling

Staden rymmer majoriteten av medborgarna i

kommunen och är ett starkt och självklart centrum

och tillväxtmotor. Södertälje har som enda kommun

på Södertörn ett kraftigt överskott av inpendlare och

Scania är största arbetsgivare. Det finns flera stora,

världsledande företag med tillverkning, utveckling och

forskning i staden. Högskolan har potential att utvecklas

med fler studenter och tillsammans med näringsliv

och kommun skapa en livskraftig och innovativ miljö.

Staden är också centrum för handel, kultur och

nöjesliv i sin egen region. Skärningspunkten mellan

kultur, besöksnäring och näringsliv behöver

förtydligas och utvecklas.

Stadskvaliteterna ska utvecklas

genom förtätning och blandning av funktioner

Södertäljes attraktivitet som stad och bostadsort ska

öka. Staden behöver förtätas och funktionsblandas för

att förstärka stadskvaliteterna. I en tät stadsmiljö där

människor rör sig både på dagen och kvällen finns

de stadskvaliteter som efterfrågas idag. Restauranger,

kultur, handel, närhet till stadskärnan, till spårbunden

kollektivtrafik, tillgång till ett bra gång-gatunät och

kvartersstruktur är exempel på stadskvaliteter som

människor i allt högre grad betalar för. Det finns också

stora miljömässiga och samhällsekonomiska fördelar

med att förtäta staden i stället för att bygga på idag

o exploaterade områden utan kollektivtrafikförsörjning

och övrig infrastruktur. En smart förtätning, med nya

gröna mötesplatser, ger ett effektivare markutnyttjande.

Därigenom kan trycket att exploatera i grönstrukturen

minska och möjligheten att skydda större

rekreations- och naturområden ökar.

Stråk och kollektivtrafik ska

knyta ihop stadens olika tyngdpunkter

För att skapa goda stadskvaliteter är det viktigt att

identifiera och förstärka stråk med bebyggelse och

gång- cykel- och kollektivtrafik mellan viktiga tyngdpunkter.

Det minskar även miljöbelastningen från

transporter eftersom transportbehovet hänger nära

samman med avstånden mellan olika funktioner som

arbetsplatser, bostäder och service. En gles struktur

skapar behov av längre transporter och minskar

möjligheterna till en god kollektivtrafikförsörjning.

Kanalområdet behöver utvecklas med bebyggelse

Strategisk planering

och offentliga rum för att öka tillgängligheten till en

av stadens viktigaste kvaliteter. Ett nytt resecentrum

behövs för att höja kvaliteten på kollektivtrafiken och

det behövs tydliga och bekväma bytespunkter mellan

olika trafikslag. De så kallade miljonprogramområdena

behöver stadsutvecklas och knytas ihop med stadskärnan.

Entréerna till staden, framför allt Moraberg

och Vasa ska förädlas till portar till staden med märkesbyggnader.

De existerande verksamhetsområdena

behöver förbättras ur stadsmiljösynpunkt. Integration

av bostäder, verksamheter, upplevelser och kreativa

mötesplatser med hög arkitektonisk profil behövs för

att skapa en attraktiv stad.

Utvecklingen av Södertälje stad

är även viktigt för landsbygden

Även de som bor på landsbygden i regionen är

beroende av och vill ha tillgång till den regionala

arbetsmarknaden. Många uppskattar också och är

till viss del beroende av det utbud av service och kultur

som städerna kan erbjuda. Stadens utbud är alltså

viktigt även för dem som inte bor i staden.

Stadens attraktivitet är också viktig för landsbygden

därför att om staden upplevs som ett bra alternativ

som bostadsort kan förändringstrycket på landsbygden

minskas. Det skulle i sin tur underlätta bevarandet av

landsbygdens kvaliteter.

15


16

Strategisk planering

Fyra övergripande strategier för hållbarhet (forts)

3. UTVECKLA ATTRAKTIVA TYNGDPUNKTER

I KOMMUNDELARNA

Många människor vill bo i en mer lantlig miljö, med

möjlighet till odling eller hästhållning, men ändå ha

nära till service, mötesplatser och kollektivtrafik. De

orter som bedöms ha bra förutsättningar att utvecklas

till självklara centra i ett omland av rurala ”byar” är

Järna, Hölö, Mölnbo samt Ekeby-Tuna-Sandviken.

Genom att koncentrera ny bebyggelse till, eller i närheten

av, dessa orter stärks deras möjligheter att tillsammans

med sitt omland bidra till en hållbar utveckling i

kommunen och regionen. Det skapar också möjligheter

för människor att förverkliga sitt drömboende men

ändå ha tillgång till det som är anledningen till att

man väljer att bo i en expansiv storstadsregion.

Boende och verksamheter

Huvuddelen av de verksamma i tätornerna på

landsbygden pendlar med bil eller kollektivtrafik till

sitt arbete i regionen. Möjligheten att arbeta hemma

utnyttjas men de flesta är ändå beroende av goda

kommunikationer. IT-revolutionen har inte verkat

decentraliserande som många förutspådde i dess barndom.

Ett småskaligt näringsliv och servicesektorn kan

vitalisera boendet och möjligheterna för fler att jobba

nära hemmet. En koncentration till knutpunkter på

landsbygden ger underlag för service och kultur som

kan skapa ett mer levande och livskraftigt samhälle.

Samordning med infrastruktur

Infrastruktur måste samordnas med bebyggelsestrukturen.

Det handlar om stora investeringar vare sig det

gäller kommunala eller privata lösningar. Det gäller

inte bara person- och kollektivtrafik utan även försörjningssystem

för vatten, avlopp, värme och IT. Där inte

storskaliga system passar behövs ändå ett bebyggelseunderlag

för hållbara gemensamma system.

4. UTBYGGNAD UTAN ATT ÄVENTYRA

KVALITETER FÖR FRAMTIDA GENERATIONER

Södertälje växer och konkurrensen om mark, vatten

och andra tillgångar ökar. Möjligheterna för tillväxt

ska gynnas men hållbarheten ska stå i centrum.

Kommunen är beroende av en markreserv för framtiden

samtidigt som det finns ett starkt tryck på att

exploatera nya områden.

Hållbar bebyggelsestruktur

Översiktsplan 2012 anger en ny inriktning för utbyggnad

i kommunen. Det innebär ett skifte från att öppna

nya områden för bebyggelse till att utbyggnad sker

genom förtätning av redan bebyggda områden och i

anslutning till befintlig bebyggelse. Behovet av mark

för fler bostäder och arbetsplatser ska tillgodoses

utan att äventyra natur- och kulturvärden. Natur-

och kulturlandskapet är ett gemensamt arv och

minne som även framtida generationer behöver.

Förtätning ska ske på ett sätt som visar respekt för den

befintliga strukturen och bebyggelsen. Förtätning ses

ofta enbart som ett intrång, trots att det kanske sker

på en mark som inte har någon självklar användning.

Förtätning innebär att glapp i stadsväven byggs igen

men det betyder inte att stadens karaktär och värden

minskas. Tvärtom ger en tätare stadsmiljö många kvaliteter

som efterfrågas: En tryggare miljö, mer levande

stadsmiljöer, attraktiva parker, ett större utbud av

service, restauranger, kafeer, affärer och kulturverksamheter.

Det behöver inte heller leda till en minskning

av rekreationsområden och gröna områden utan

kan leda till en ökad tillgänglighet till parker och andra

kvaliteter.

Helheten ska beaktas

All fysisk förändring ska bedömmas utifrån ett helhetsperspektiv.

Det sammanvägda resultatet av befintlig

och ny byggnation ska alltid ses i ett större sammanhang.

Även om en mindre utbyggnad inte ensam behöver

vara särskilt betydelsefull får alla små förändringar

sammanlagt en stor påverkan på helheten. Det är

viktigt att all fysisk förändring sammantaget strävar

åt en hållbar utveckling.

Prioritering av markanvändning

Vid prioritering av markanvändning ska en noga

avvägning göras mellan alla möjliga användningar

av marken. Den första bedömningen går ut på att


estämma om marken överhuvudtaget är lämplig att

bebygga. Det kan t ex finnas starka naturvärden som

motsäger det. När flera olika användningar är tänkbara

ska den användning som bäst tar tillvara markens

potential och samtidigt tillgodoser kommunens

behov prioriteras. Det är en bedömning som ska göras

från fall till fall men generellt gäller att mark som är

attraktiv för bostäder också bör utnyttjas främst till

bostäder, brukningsvärd jordbruksmark bör bibehållas

för jorbruk och mark utanför tätorterna och befintliga

kollektivtrafikstråk bör lämnas obebyggda till förmån

för ambitionen att bygga i anslutning till befintlig

bebyggelse och förtätning av tätorterna.

Tillgänglighet

Tillgängligheten står i fokus för översiktsplanen.

Det gäller tillgänglighet till service, kommunikationer,

stadskultur, arbetsplatser och rekreation. Men det

gäller även tillgänglighet till områden och byggnader

för människor med funktionsnedsättningar.

Balanseringsprincipen

För att säkerställa att hållbarhetsperspektivet beaktas

i planeringen ska kommunen tillämpa balanseringsprincipen

som är en metod för att uppmärksamma

och väga de ekologiska, sociala, ekonomiska, kulturella

och estetiska funktioner eller värden som riskerar att

gå förlorade eller förändras i samband med exploatering

av ett område.

Balanseringsprincipen

Är ett verktyg för att uppnå ett hållbart samhälle

genom att visa på åtgärder för att balansera

påverkan genom att undvika, minimera,

kompensera eller ersätta ett värde eller intrång.

Strategisk planering

17


18

Riktlinjer

Mellankommunala intressen

Södertälje är en del av Stockholms län och en regional

stadskärna, men kommunen är också ett centrum i

sin egen region. Kommungränser är administrativa

enheter som är giltiga i vissa sammanhang. Samtidigt

känner natur och kultur inga gränser och samarbete

Utbyggnad som påverkar omgivande

kommuner

Södertörnssamarbetet

(http://www.sodertornskommunerna.se/)

Vattenskyddsområden

Naturskyddsområden

Kommunikationer

Regionala stadskärnorna Flemingsberg,

Kungens kurva-Skärholmen och Häninge centrum

Regionala gång- och cykelstråk

Kollektiva tvärförbindelser på Södertörn

Sjöfärjeförbindelser

Mälarkommuner

(nöjes-/turism-/arbetspendling)

Farleder i Mälaren

Södertälje sluss

Den regionala grönstrukturen

Landskapsbildsskydd (Gamla naturvårdslagen

möjligen på väg att avskaffas men fortfarande

giltig. Länsstyrelsen ger tillstånd för sådant som

påverkar landskapsbilden. Omfattar främst

Mörkö och delar av Hölö men även kring de

gamla sockencentran i Enhörna)

Regionala vandrings-, cykel-, kanot-, och

skridskoleder o.dyl.

Dricksvatten (Sydöstra Mälarens planerade

vattenskyddsområde)

Bornsjön

inom en rad områden är nödvändiga. Många beslut i

grannkommuner påverkar Södertälje och vice versa.

Här räknas de viktigaste så kallade mellankommunala

intressena upp.

Reservvatten – Yngern

Mellankommunalt/regionalt samarbete

kring avfall

Norra Östersjöns vattendistrikt – åtgärdsplan

enligt vattendirektivet

Östra Mälarens vattenskyddsområde

Avrinningsområden liksom nyttjandet

av sjöar och vattendrag

Riksintresse för kommunikationer

Riksintresse för totalförsvaret

Riksintresse för friluftsliv (hela Mälaren

med dess öar och stränder)

Riksintresse för kraftledningar

Riksintresse för yrkesfisket (Mälaren)

Riksintresse för kulturmiljövården (Stora delar

av Södertälje kommuns landsbygd. Omfattar hos

oss främst områden med mycket fornlämningar

eller odlingslandskap, men även ålderdomliga

bebyggelsestrukturer eller som i Steinerområdets

fall särpräglad arkitektur)

Södertälje hamn

Tekniska försörjningsanläggningar –

Igelstaverket

Tekniska försörjningssystem: fjärrvärmenätet och

vatten/avloppsledningar till Himmerfjärdsverket


Riktlinjer

Foto: Anders Bäcklander

19


20

Riktlinjer

Bo i Södertälje

Attraktivt boende i Södertälje

Ett attraktivt boende är en viktig förutsättning för att

kommunen ska kunna nå en hållbar utveckling, inte

minst ur ett socialt perspektiv. Tidigare var det vanligt

att människor valde att bosätta sig i närheten av sin

arbetsplats. Idag är människor villiga att pendla relativt

långa sträckor till jobbet, bara de har ett boende de

trivs med. Kvaliteten på boendet betyder alltså mer

än närheten till jobbet och detta ställer större krav på

Södertälje att erbjuda attraktiva bostäder för att kunna

stå sig i konkurrensen med andra kommuner.

Ambitionen är att både nya och gamla bostadsområden

ska upplevas som trygga och att områdena ska

inkludera en variation av upplåtelseformer och typer

av bostäder. Det är också viktigt att utformningen av

bostadsmiljöerna håller en hög arkitektonisk nivå, är

intressanta och stimulerande samt att de planeras för

att främja möten och tillgänglighet.

Nyckelord för attraktivt boende inkluderar tillgänglighet,

trygghet och säkerhet, levande boendemiljö,

jämställdhet, värdiga levnadsförhållanden, miljö,

utbud som passar en varierad befolkning, arkitektonisk

kvalitet och estetiska värden, samt identitet.

Befolkningsökningen sätter bostadsfrågan i fokus

För att klara dagens och framtidens efterfrågan på

bostäder har kommunen som mål att att planberedskapen

ska möjliggöra en bostadsproduktion för minst

1 000 bostäder per år.

I kommunen finns en stark efterfrågan på mark till

småhus. Det finns också behov av lägenheter, trygghetsboenden

och student- och ungdomsboenden.

På grund av bostadsbristen i kommunen och i Stockholms

län, ligger stort fokus på antalet nya bostäder

som måste byggas. Men bostadsbyggandet bör inte

enbart ses som en kvantitetsfråga utan måste även ses

som en kvalitetsfråga. Det årliga tillskottet av nybyggda

bostäder utgör en mycket liten del av det totala

bostadsbeståndet och därmed är det tydligt att om vi

ska uppnå visionen om att Södertälje ska bli en populär

bostadsort med attraktivt boende, så måste arbetet

inte bara fokusera på nya bostäder utan även på hur vi

förbättrar våra befintliga bostadsområden. Väl underhållna

bostäder är en förutsättning för att det befintliga

bostadsbeståndet ska vara attraktivt.

Befintligt bostadsbestånd 2009

ca 38 155 bostäder

70% i flerbostadshus (ca 26 593 st)

30% i småhus (ca 11 562 st)

Befolkningsökning

Södertäljes befolkning förväntas växa till 92 300

invånare till 2019, jämfört med 85 270 invånare

idag (2010). Befolkningen förväntas fortsätta

öka till knappt 108 000 fram till 2030.

Befolkning uppdelat på typ av bostad (SCB 2005)

Flerbo-

Småhus stadshus ”Övrigt”

Södertälje

(inkl Pershagen)

17 977 45 758 640

Järna 3 692 2453 139

Hölö 1 111 81 7

Mölnbo 834 151 26

Ekeby-Tuna-

Sandviken

1 547 0 9

Färdigställda bostäder 2000–2010

Småhus Flerbostadshus Totalt

2000 42 63 105

2001 184 0 184

2002 118 184 302

2003 144 103 247

2004 135 135 270

2005 107 0 107

2006 91 186 277

2007 134 172 306

2008 122 70 192

2009 111 9 120

2010 48 0 48


Bostäder och miljö

En hållbar utveckling förutsätter att vi skapar bostadsområden

där människor kan leva på ett sätt som

inte skapar stora ekologiska, ekonomiska och sociala

påfrestningar. Att aktivt arbeta för att bostadssektorns

miljöpåverkan ska minska är också en väsentlig del i

skapandet av attraktivt boende.

En stor energibesparingspotential finns i renoveringen

av de bostäder som byggdes under miljonprogrammet.

Dessa byggnader har i allmänhet en hög energiförbrukning

och renovering och ombyggnad kan

resultera i stora besparingar. Även i nyare bostäder

finns ofta en stor energibesparingspotential som bör

beaktas vid renovering. Den nödvändiga ombyggnaden

kan, om den görs på ett kreativt sätt, samtidigt ge nya

lägenhets typer och intressantare arkitektur. Detta kan

ske t ex genom påbyggnader och utformning av nya

fasader. Alla förändringar ska utvärderas utifrån om de

höjer den arkitektoniska kvaliteten på den befintliga

byggnaden.

Lokalisering av bostäder påverkar i hög grad den

miljöpåverkan som bostäderna har. Bostäder som

byggs på mark inom befintliga tätorter nära kollektivtrafik

och service har mindre påverkan på miljön än

bostäder utanför tätorterna och bör därför prioriteras.

Fler bostäder ska alltså tillkomma genom förtätning

men med omtanke om värdefulla grönområden och

parker som är viktiga dels för vårt välbefinnande och

dels för stadens klimatanpassningsförmåga och

bevarande av ekosystemtjänster.

Bostadsförsörjningsansvar

Kommunen har enligt lagen om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar skyldighet att ”...planera

bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar

för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att

främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen

förbereds och genomförs”.

Det övergripande målet är att skapa goda bostäder och

bra boendemiljöer åt alla. Huvudfrågan är att matcha

utbudet av bostäder och boendeformer med efterfrågan

– nutida och framtida. Idag ser vi ett ökat behov av

så kallat kategoriboende. Det inkluderar ungdomsbostäder,

olika typer av kollektivboende eller trygghetsboende.

Trygghetsboende är bostäder som är designade

för att möta särskilda behov hos äldre människor

som ännu inte har behov av vård- och omsorgsboende.

Riktlinjer

Integration

Södertäljes bebyggelsestruktur som är uppbyggd av

bostadsområden med ett ensidigt utbud av bostadstyper

har en segregerande effekt. I och med att människor

efterfrågar olika typer av bostäder beroende på

livssituation, så skapar koncentration av olika bostadstyper

till olika områden drivkrafter till segregation.

I Södertälje finns det en tydlig socioekonomisk skillnad

mellan områden med en hög andel hyresrätter och

områden med småhus och den socioekonomiska skillnaden

sammanfaller ofta med en etnisk segregation.

För att minska segregationen bör vi arbeta med att

komplettera områden med ett ensidigt bostadsutbud

med den typen av bostäder och upplåtelseformer

som saknas eller är underrepresenterade. Det är

också viktigt att vi arbetar för att förbättra den fysiska

strukturen för att skapa tillgänglighet till viktiga målpunkter

i staden, till andra människor och till stadens

utbud. Förbättring av den fysiska tillgängligheten till

Södertäljes stadskärna och till andra bostadsområden

från områden som idag upplevs som isolerade måste

prioriteras. Den fysiska strukturen, med t ex stängd

eller öppen gatustruktur, påverkar också förutsättningarna

för dem som bor i området att möta och se andra

i området.

Vid renovering och ombyggnation i områden som idag

är segregerade ska fokus inte enbart ligga på området

i sig, utan också på hur området hänger ihop med

andra bostadsområden och andra viktiga målpunkter

i staden.

Foto: Göran G. Johansson

21


22

Riktlinjer

Bo i Södertälje (forts)

Hovsjö, Ronna, Geneta och Fornhöjden

Miljonprogramsområdena är 40 år gamla och går

in i en cykel av ombyggnader och tillbyggnader.

Detta är en av de största arkitekturuppgifterna vi

står inför, och det är avgörande att medborgarnas

upplevelser, vilja och visioner är med.

Stadsdelarna behöver förnyas och förändras, inte

för att de är ”problemområden” utan för att alla

städer och stadsdelar behöver utvecklas. Det är ett

gyllene tillfälle att förstärka stadsdelarnas identitet

och historia.

Infrastrukturen i form av gator, vägar, stråk och

målpunkter behöver förbättras liksom kommunikationer

inom och mellan olika områden. Vitala

knutpunkter och landmärken behöver skapas och

de offentliga rummen uttryckas tydligare. Förtätningar

med arbetsplatser behövs liksom bostäder

där invånarna kan få större inflytande över utformningen.

Det befintliga byggnadsbeståndet behöver

utvecklas och energibesparingar göras.

Vid utveckling av miljonprogramsområdena ska ett

helhetsperspektiv tillämpas. Aktiviteter inom olika

områden måste samordnas för att nå maximal

effekt: fysiska, sociala och ekonomiska. Ny bebyggelse

eller ombyggnad i miljonprogramsområdena

ska förbättra den yttre och den sociala miljön.

All ny bebyggelse måste motiveras med att den

förstärker stadsdelen ur någon aspekt, alternativt

försvagar eller eliminerar något som inte är bra

eller fungerar dåligt. Det gäller fysiska såväl som

sociala konsekvenser av bebyggelsen. Viktiga mål

som nybyggnation och ombyggnad ska uppnå är:

Ett förtydligande av gränserna mellan

offentliga och privata rum.

En variation av upplåtelseformer,

lägenhets typer och hustyper.

Förbättring av de offentliga rummen för

att de ska fungera bättre för festivaler,

skådespel och möten mm.

Förstärkta stråk och målpunkter för att

överbrygga barriärer.

Förstärkning av handel och service.

Funktionsblandning.

EU-projekt URBACT i Ronna

Kommunen har deltagit i ett EU-projekt där

en utvecklingsplan för Ronna har skapats. I

utvecklingsplanen står den fysiska omdaningen

av området i centrum. Perspektivet har varit

tvärsektoriellt och projektgruppen har haft bred

representation av allt från boende i Ronna till

tjänstemän i Tillväxtverket.

Telge Hovsjö

Telge Hovsjö är ett kommunalt bostadsbolag

som bildades 2007 med syftet att öka tryggheten

i området. Bolaget arbetar tillsammans

med de boende, föreningslivet, myndigheter

och intresseorganisaation för att minska

segregationen och för att öka skapa en attraktiv

livsmiljö i Hovsjö.

Foto: Mikael Jeppe


Riktlinjer bostäder

Riktlinjer

Nya bostäder ska tillkomma främst genom

förtätning av Södertälje stad och tätorterna på

landsbygden: Järna, Hölö och Mölnbo samt

Ekeby-Tuna-Sandviken. Utspridd bostadsbebyggelse

bör undvikas.

Större bebyggelseområden utanför Södertälje tätort

och tätorterna på landsbygden ska lokaliseras vid

kollektivtrafikstråk och med tillgänglighet till

offentlig och kommersiell service.

Den fysiska strukturens inverkan på integration

och tillgänglighet ska beaktas vid utformning och

lokalisering av bebyggelse. Med tillgänglighet

menas både tillgänglighet till fysiska platser så som

arbetsplatser, mötesplatser, parker, service, handel,

kultur och tillgänglighet till människor i olika

samhällsgrupper.

Ny bebyggelse ska verka för en allsidig sammansättning

av bostadstyper och upplåtelseformer. Vid

ny bebyggelse i befintliga områden ska möjligheten

att skapa ett allsidigt sammansatt bostadsutbud

beaktas.

Bostäder och boendemiljöer ska utformas med

variation och hög arkitektonisk nivå. Ny bebyggelse

ska utformas med hänsyn till den befintliga

bebyggelsens karaktär och utformning.

Ny bebyggelse ska utformas så att naturliga mötesplatser

och väl fungerande offentliga rum skapas.

Energieffektiva hus främjas i planering och bygglovsgivning,

både i befintlig och i ny bebyggelse.

Möjligheten att ansluta bebyggelse till fjärrvärme

ska beaktas vid lokalisering av nya områden.

Bostadsområden ska utformas med beaktade av

barns rätt till trygghet och utveckling. (FN:s

barnkonvention)

Planberedskapen ska möjliggöra en bostadsproduktion

för minst 1 000 bostäder per år med varierade

upplåtelseformer och lägen.

23


24

Riktlinjer

Näringsliv och utbildning

Näringslivet i Södertälje

Det finns drygt 46 000 arbetstillfällen i Södertälje

(2008) en ökning med 10 000 på 10 år. Till skillnad från

många kommuner kring Stockholm och de andra

regionala kärnorna har Södertälje en stor arbetsinpendling.

Drygt 40% av arbetsplatserna i Södertälje

innehas av inpendlare, i huvudsak till den kunskapsintensiva

tillverkningsindustrin. Samtidigt pendlar

över 30% av arbetskraften ut till grannkommuner.

Det betyder att Södertälje är starkt och ömsesidigt

beroende av en fungerande arbetsmarknadsregion

och fungerande kommunikationer. Även om inpendlingen

till kommunen är hög, är det många som bor i

Södertälje som också arbetar här, närmare 70%. Det

finns även en klar tendens att människor flyttar från

kommunen men behåller sitt arbete här. Närheten till

Sveriges största och mest kunskapsintensiva arbetsmarknad

är av stor betydelse för Södertäljes attraktivitet

hos innovativa företag.

Arbetsmarknaden domineras av en mycket hög andel

sysselsatta inom tillverkningsindustrin. De branscher

som driver tillväxten i regionen, handel, bank- finans-

och företagstjänster samt individinriktade tjänster är

underrepresenterade i kommunen men de växer dock

mer än i regionen som helhet. De två stora internationella

företagen Scania och Astra Zeneca har idag 9 100,

respektive 5 600 personer anställda och har sina huvudkontor

i Södertälje. Dock har kommunen nu seglat

upp som näst största arbetsgivare med 5 700 anställda.

Företagsamheten är stor och näst efter Stockholm och

Solna kommuner är Södertälje den kommun som har

flest medelstora företag. Många av dessa är underleverantörer

till Astra Zeneca och Scania. Södertälje är en

också en betydelsefull exportstad.

Näringslivets utveckling

Stockholmsregionen har stor betydelse för Sveriges

tillväxt. Södertälje är en viktig spelare i en region som

visserligen är högt rankad men med europeiska mått

liten (regionen kommer på plats 36 i storlek i Europa).

Den globala konkurrensen ökar och kraven på specialisering,

effektivisering och flexibilitet följer i spåren.

Tillväxten ökar också men den fördelas inte jämnt.

Storstadsregionerna är vinnare men mellan dem råder

stark konkurrens och inom regionerna finns vinnare

och förlorare.

Tjänsteindustrin ökar och inom den företagsinriktade

tjänster. Dessutom blir traditionell tillverkningsindu-

Södertälje har tre mål för

näringslivsarbetet:

1. Företagsamma Södertälje

2. Attraktiva Södertälje

3. Kunskapsintensiva Södertälje

Det innebär:

Ett tredje näringslivsben ska utvecklas i

Södertälje kommun med fokus på ett

antal prioriterade branscher.

Södertälje kommun ska upplevas som en

attraktiv etableringsort.

Internationaliseringen av marknaden

ska särskilt nyttjas av Södertälje kommun.

Södertälje kommun skall bidra till en

effektiv och behovsstyrd kompetensförsörjning

till det lokala och regionala

näringslivet.

Syftet med Södertörnssamarbetet är att:

Skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i

Södertörns regionala kärnor i samverkan

med andra aktörer.

Arbeta för att höja utbildningsnivån på

Södertörn i samverkan med högskola,

kommun och näringsliv.

Identifiera viktiga åtgärder för att stimulera

tillväxt.


stri mer kunskapsinriktad. Tjänstesektorn är också en

bransch som Södertälje vill se växa för att skapa ett

mer välbalanserat och tåligt näringsliv. Det är företag

vars anställda ställer krav på centrala lägen, goda

kommunikationer och en attraktiv stadsmiljö med

tillgång till ett intressant och diversifierat utbud med

handel, restauranger och kultur. Många av dessa

företag är relativt platsoberoende och den storstadsnära

landsbygden kan också vara en intressant

alternativ etableringsplats för vissa.

Kreativ livsmiljö viktigt

både för boende och arbete

Attraktivt boende är idag en av de viktigaste lokaliseringsfaktorerna

för den expansiva tjänsteindustrin,

dvs. man söker sig till miljöer där det finns arbetskraft

och kreativitet. Människor väljer i allt oftare bostadsplats

före arbetsplats. Människor reser mer och hela

regionen fungerar i allt högre grad som en arbetsmarknad.

Man gör sin karriär inom ett större område. Boende,

skola och en dynamisk stadsmiljö eller uppkopplad

småstadsidyll är de viktigaste prioriteringarna.

Människor vill bo och arbeta blandat

Den funktionsuppdelning som präglar efterkrigsårens

planering hänger ihop med förutsättningen att verksamheter

är bullriga och smutsiga eller alstrar mycket

tung trafik. Det gäller i allt lägre grad för det näringsliv

som utvecklas i regionen och Södertälje. Att skapa

blandade miljöer där det är möjligt är viktigt för att

öka attraktiviteten både i boendet och i arbetslivet. Det

är lika viktigt att lokalisera de verksamheter som stör

klokt, så att de inte förhindrar en hållbar stadsutveckling

utan stödjer den.

Kreativa och kulturella näringar

Kultursektorn har en stark utveckling i regionen och

det är också en bransch som kan påverka den lokala

tillväxten i andra näringar. De kulturrelaterade näringarna

står för ca 3 % av Sveriges ekonomi beroende på

hur man definierar den. Det allmännas och de privata

hushållens utgifter för kultur var 66 miljarder 2008.

Reklammarknaden är värd 57 miljarder och turisnäringen

omsätter 251 miljarder. Det visar på stora

möjligheter. Sektorn är även relativt konjunkturokänslig

och domineras av små företag. Råvaran i sektorn är

kreativitet, vilja och förmåga att skapa estetiska uttryck

och den förädlingsprocess som behövs för detta. Det är

viktigt att utveckla den kulturella potential som finns i

Södertälje med sina olika kulturer.

Riktlinjer

För att utveckla stadskärnan, stadsdelscentra och

tätorterna på landsbygden så att de blir attraktiva för

den typ av kunskapsbaserad näring som Södertälje

vill stimulera är kultur en avgörande ingrediens för

att locka personal och skapa den öppna och toleranta

miljö som dessa företag är beroende av.

Handel och kvällsekonomi

Södertälje stadskärna ska vara den viktigaste och mest

allsidiga handels- och mötesplatsen i kommunen.

Det gäller framför allt sällansköpsvaror. Det kräver

en större mångfald av verksamheter, fler attraktiva

bostäder och bättre kommunikationer. Det krävs också

ett utbud av restauranger, kultur mm för att skapa en

kvällsekonomi som är livaktigare.

Dagligvaruhandel ska integreras med befintliga

stadsdelscentrum och i tätorterna på landsbyggden.

Vid förtätning av stadsdelar, eller etablerandet av nya,

ska planmässiga förutsättningar skapas för handel

och service av olika slag. Det kräver en helhetssyn på

planering.

Externhandeln bör koncentreras till Vasa och Moraberg

och kommunen ska verka för att gång- cykel och

kollektivtrafiken förbättras kontinuerligt till dessa

områden. De har också förutsättningar för att utvecklas

till ”stadsportar”.

Utbildning blir allt viktigare i framtiden

Morgondagens näringsliv i regionen kommer att bli

mer kunskapsintensivt enligt alla förväntningar. Det

är också nödvändigt om regionen ska behålla eller

öka sin konkurrenskraft. Underskottet på utbildade

personer kommer att öka, även med hänsyn tagen till

att fler högutbildade flyttar in. Bristen på personer med

för arbetsmarknaden rätt utbildning kommer att öka

ännu mer. Utbildning och en rik innovationsmiljö är

avgörande för Södertäljes framtid. Utbildningsnivån

är lägre i de södra regiondelarna än i de norra och

det krävs krafttag för att motverka det. Samtidigt är

skillnaden på utbildningsnivåerna större mellan olika

områden inom kommunen än mellan de olika kommunerna

i regionen. Utbildningsnivån, likställs ofta med

det som kallas humankapital, är direkt kopplat till den

ekonomiska utvecklingen. Hög utbildningsnivå lockar

därför företagsetableringar enligt alla studier.

Även kvaliteten på den grundläggande utbildningen

måste öka. Grundskolorna har en central plats i

25


26

Riktlinjer

Näringsliv och utbildning (forts)

stadsdelarnas liv. Det är en av de största och viktigaste

mötesplatserna. Det bör avspeglas i byggnadernas placering,

innehåll och arkitektur. Kvaliteten på skolor är

också en av de främsta drivkrafterna för att människor

ska bosätta sig i kommunen.

Södertälje campus har idag ca 800 studenter. Målsättningen

är att öka till i första hand 5 000. Samtidigt

har Södertälje 3 000 personer sysselsatta inom forskning

och utveckling. Att skapa ”mötesplatser” mellan

kommun, högskola och forskning/utveckling måste

prioriteras och kan bli en drivkraft för att locka mer

högre utbildning och fler studenter till staden.

Södertäljes status som studentstad ska avspegla sig i

stadsmiljön. Det gäller att få studenter att bosätta sig

här i stället för att pendla in. Därför bör studentbostäder

lokaliseras relativt centralt. Utvecklingen måste gå

parallellt med utvecklingen av stadskärnan till en mer

livfull, dynamisk och kreativ miljö. Det som lockar hit

innovativa företag är också det som lockar studenter.

Stadsmiljö – utbildning – service – kultur – kreativa

miljöer, allt det hänger ihop. Det handlar om att skapa

intressanta miljöer för alla sorters möten för att utveckla

det sociala och intellektuella kapitalet.

Innovativa miljöer ska utvecklas tillsammans med

företagen i gränssnittet mellan utbildning, forskning

och kultur och de ska i första hand lokaliseras till

stadskärnan för att ge dragkraft till en kreativ miljö där.


Riktlinjer näringsliv och utbildning

Södertälje ska ha en beredskap för de nya

arbetstillfällen som skapas inom framför allt

den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Den

lokalisering som är mest aktuell är i goda

kommunikationslägen: i stadskärnan, kring

pendeltågstationerna, vid Södertälje syd och vid

tyngdpunkterna inom staden. Dessa områden

behöver utvecklas med byggande av god arkitektonisk

kvalitet för att bli mer attraktiva.

Stadskärnan ska vara den viktigaste och mest

allsidiga handels- och mötesplatsen.

Stadsdelscentra ska stödjas med bland annat

förtätning och kompletterande verksamhet för

att kunna erbjuda en god service.

Kultursektorn ska stimuleras så att Södertälje

blir mer attraktivt och samtidigt bidra till en

livaktigare kvällsekonomi i framför allt stadskärnan.

Dagens verksamhetsområden ska utvecklas så

att de kan leva upp till de krav som morgondagens

företag och dess anställda ställer. Vasa

och Moraberg har förutsättningar att manifestera

sig som entréer till Södertälje och de kan

utvecklas med platsanknutna märkesbyggnader

till mer kompletta handelsområden.

Kommunen verkar för att externhandeln

koncentreras till Vasa och Moraberg.

Södertäljes externhandelsområden ska vara

attraktiva och lättillgängliga både med bil och

gång- cykel och kollektivtrafik.

Riktlinjer

Nya verksamhetsområden ska ligga nära

kollektiva kommunikationer och ges en god

stadsmiljö med en blandning av verksamheter,

tillverkning, försäljning, upplevelser och boende

där det är lämpligt.

Samtliga handelsplatser med dagligvarusortiment

ska kunna nås med väl utbyggd

kollektivtrafik.

Dagligvaruhandel ska vara integrerad med

befintliga och framtida bostadsområden.

Planutrymme bör skapas för en ny högskola

i centralt läge.

Planberedskap bör finnas för ungdoms-

och studentbostäder i centrala lägen.

Relationen mellan mellan kommun, näringsliv

och högskola bör utvecklas.

Innovativa fysiska och intellektuella miljöer

bör skapas.

Kvaliteten i utbildning på alla nivåer från

förskola till gymnasium ska säkras.

Placering och integrering av alla skolbyggnader

ska säkras tidigt i planprocessen vid

utveckling av befintliga områden och vid

skapandet av nya.

Den arkitektoniska gestaltningen av skolor

ska vara av hög kvalitet.

27


28

Riktlinjer

Landsbygd

En levande landsbygd

På en levande landsbygd finns en lokal arbetsmarknad,

det finns service och skolor , det finns möjlighet till en

variation av livsstilsboenden liksom ett val av bostadstyper

och upplåtelseformer och det finns möjlighet att

leva där utan att vara beroende av bilen.

Södertälje har redan idag många av de kvaliteter som

utmärker en livskraftig landsbygd. För att kunna främja

fortsatt befolkningsökning och tillväxt samtidigt som

landsbygdens värden också ska bevaras och förstärkas,

är det viktigt att tillämpa en tydlig strategi som

försäkrar en hållbar utveckling på lång sikt. Grunden

i en sådan strategi är att fokusera ny bebyggelse till de

befintliga tyngdpunkterna i kommundelarna: Järna,

Mölnbo, Hölö och Ekeby-Tuna-Sandviken.

Tyngdpunkterna ska förstärkas som levande samhällen

med ett tillräckligt underlag för ett bra serviceutbud

och hög tillgänglighet till kollektivtrafik. Det kan

också skapas underlag för andra verksamheter som

t ex restauranger, kafeer, handel och kultur som bidrar

till att öka landsbygdens attraktivitet för både boende,

besökare och företagare.

Landsbygden som bostadsort

Landsbygden i Södertälje är naturskön och har en

varierad kulturmiljö. I kombination med att den också

ligger inom pendlingsavstånd till Södertälje, Stockholm

och flera andra städer i Mälardalen är det ett attraktivt

alternativ för människor i regionen som söker ett

naturnära boende.

Tillgången till tätortsnära landsbygd är en stark

konkurrensfördel på den regionala bostadsmarknaden

och att erbjuda attraktivt boende på landet är en viktig

förutsättning för att locka fler att bosätta sig i kommunen.

Men den här möjligheten innebär också att Södertäljes

landsbygd utsätts för ett starkt förändringstryck.

Behovet av mark för fler bostäder ska tillgodoses utan

att äventyra de kvaliteter som finns på landsbygden

idag och som efterfrågas av dem som väljer att flytta

hit. Det gäller exempelvis natur- och kulturvärden. Vi

ska erbjuda fler att bo på landsbygden samtidigt som

de som redan bor här inte ska uppleva en försvagning

av landsbygdens värden.

Nya bostäder ska i första hand tillkomma i anslutning

till tyngdpunkterna och i bybildningar. Vid bedömning

av enskilda bostäder utanför tyngdpunkterna eller

Befolkning i kommundelarna

I kommundelarna bor det sammanlagt 17 170

personer av vilka 7 406 personer bor utanför

tätorterna.

RUFS 2010 om bebyggelse på landsbygden

Stockholms län har som strategi att undvika

spridd bebyggelse på landsbygden och istället

koncentrera bebyggelse i anslutning till

befintliga tätorter eller platser med god kollektivtrafik.

RUFS 2010 klargör att ny bebyggelse

på landsbygden och i kust- och skärgårdsområden

bör anknytas till befintliga samhällen

eller redan bebyggda områden. Vidare fastslår

RUFS 2010 att ”utspridning av bebyggelse bör

undvikas, för att skydda kulturlandskap och

stränder och för att skapa ett bättre underlag

för kollektivtrafik, kraftförsörjning och annan

infrastruktur”. (RUFS 2010, sid 154)

Foto: Jacob Forsell


annan samlad bebyggelse ska effekten bedömas utifrån

ett helhetsperspektiv. Ny bebyggelse som inte ensamt

skulle leda till underlag för en god kollektivtrafikförsörjning

bör lokaliseras i områden där det antingen

redan idag finns ett attraktivt utbud av kollektivtrafik

eller där det kan bli ett tillräckligt underlag genom att

den nya bebyggelsen tillkommer.

Omvandling av fritidshusområden

Åretruntboende i fritidshus är vanligt förekommande i

kommunen. Det är ett attraktivt alternativ för dem som

söker ett billigare boende i naturskön omgivning och

många väljer idag att bosätta sig permanent i fritidshus.

Tillgången på fritidshus är till fördel för kommunen

eftersom det hjälper till att möta efterfrågan på småhus

men det kräver att områdena utvecklas för att hantera

den ökade belastningen som följer av permanent boende.

Det gäller t ex anläggningar för vatten och avlopp

och gatustandard. I första hand ska fritidshusområden

som ligger nära tätorterna och som kan anslutas till

kommunalt vatten och avlopp utvecklas till villastandard.

De områden som prioriteras först är Sandviken

och Lerhaga.

Vid permanent boende ökar belastningen på avloppsanläggningarna

som är byggda för fritidshusboende,

vilket leder till att anläggningarna fungerar dåligt

och utsläppen ökar kraftigt. Därför ska gemensamma

lösningar för vatten och avlopp i form av kommunal

anslutning eller lokala samfällda reningsverk införas

där det är möjligt.

Landsbygden som arbetsplats

Verksamheter är en viktig förutsättning för att skapa

levande samhällen på landsbygden. En stark lokal arbetsmarknad

har också miljömässiga fördelar eftersom

det leder till ett minskat transportarbete. Det kan även

ha positiva effekter på jämställdheten eftersom kvinnor,

i synnerhet de med barn i skolåldern, i allmänhet

har en mer begränsad geografisk rörlighet på arbetsmarknaden

än män. Arbetsplatser påverkar också den

lokala efterfrågan och främjar ett bättre serviceutbud.

Verksamheter som är starkt beroende av goda kommunikationer

som t ex kunskaps- och personintensiva

verksamheter, bör lokaliseras i lägen som är tillgängliga

både med bil och med kollektivtrafik.

Kring Järna är livsmedelsnäringen väl utvecklad. I Järna

finns också ett antroposofiskt centrum som driver

Riktlinjer

olika verksamheter med antroposofisk inriktning. Det

är viktigt att ta tillvara på och uppmuntra den drivkraft

och kreativitet som finns hos entreprenörer på landsbygden,

för att de ska ges möjlighet att utveckla sina

verksamhetsideer och därmed stärka landsbygdens

livskraft.

Även turism och rekreation i olika former kan ge

arbetstillfällen på landsbygden men bör då hanteras så

att bevarandet av kultur- och naturmiljöer långsiktigt

säkerställs.

Samlad bebyggelse

29


30

Riktlinjer

Landsbygd (forts)

Jordbruk

Södertälje kommun har i jämförelse med övriga kommuner

i länet förhållandevis stora arealer jordbruksmark

och dessutom relativt många lantbruk med djurhållning.

De värdefullaste åkermarkerna ur produktionssynpunkt,

ligger i de södra delarna av kommunen. Även en stor

koncentration av särskilt värdefulla ängs- och hagmarker

finns i anslutning till dessa områden. En förutsättning för

att långsiktigt bevara odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden

är ett fortsatt jordbruk med djurhållning.

Det finns idag i Södertälje inte en produktionskapacitet

att försörja alla invånare med livsmedel. Landsbygden

har kapacitet att försörja sig själv men om Södertälje stad

räknas in blir området otillräckligt för försörjning med

livsmedel. Det är viktigt att värna om jordbruksmarken

så att vårt beroende av att importera livsmedel inte ökar.

Behovet av lokal- eller närodlat kommer med all sannolikhet

att öka i framtiden och det är angeläget att vara

förberedd på den utmaningen. Ett rikt odlingslandskap är

även en resurs för andra ekologiska värden som är viktiga

för ett hållbart samhälle. Det är därför mycket viktigt

att bibehålla jordbruksmarken i konkurens med annan

markanvändning. Miljöbalkens hänsynsregler poängterar

också att jordbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd

jordbruksmark får därmed endast tas i anspråk om

det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.

Bebyggelse av hög arkitektonisk

kvalitet på landsbygden

Grunden för att skapa en bebyggelse som bevarar och stärker

de estetiska värdena på landsbygden är att ha respekt

för det för trakten typiska kulturlandskapet, dvs husens utformning

och placering, samt tomtens läge och anordande.

Det ska finnas utrymme för nytt tänkande och moderna

byggnader även på landsbygden men det måste göras med

stor respekt för den befintliga bebyggelsen och omgivande

landskap.

Livsmedelförsörjning

En genomsnittlig svensk använder ca 0,4 ha

åker för att försörja sig helt med livsmedel.

Med en medvetet utarbetad kost kan arealbehovet

minskas till ca 0,2–0,3 ha per person.

(Källa: Granstedt, Thomsson & Schneider Environmental Impacts of

Ecological Food Systems, Final report from BERAS Work Package 2,

Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society (BERAS) Nr 5, CUL,

Sveriges Lantbruksuniversitet, Ekologiskt Lantbruk nr 46, 2005)

Riktlinjer landsbygd

Ny bebyggelse utanför Södertälje stad bör i

första hand lokaliseras till tyngdpunkterna i

kommundelarna: Järna, Mölnbo, Hölö samt

Ekeby-Tuna-Sandviken tätorter. Dessa bör växa

genom att områden i direkt anslutning till

tätorterna bebyggs innan alternativa områden

utanför tas i anspråk.

Nya bebyggelsegrupper som inte ensamma,

eller tillsammans med befintlig bebyggelse, ger

tillräckligt underlag för god kollektivtrafikförsörjning,

bör lokaliseras i lägen som har, eller

planeras få, god kollektivtrafikförsörjning inom

rimlig tid.

Enstaka byggnader utanför tyngdpunkter och

bybildningar som inte är kompletteringsbebyggelse,

bör tillåtas endast om de inte påverkar

natur-, vatten- och kulturvärden negativt. En

helhets bedömning måste göras.

Fritidshusområden som ligger nära tätorterna

ska utvecklas till villastandard för att möjliggöra

permanent boende. Det gäller bland annat

gatustandard, VA-system och byggrätter.

I befintliga områden där en gemensam lösning

för vatten och avlopp genomförs föreslås att

kommunen gör en detaljplan som ger en större

byggrätt där det är lämpligt.

Vid installation av nya eller ändring av befintliga

enskilda avlopp ska kommunens kretsloppspolicy

tillämpas.

Jordbruksmarkens värden beaktas vid avvägning

mot annan markanvändning med avseende

på hushållnings-, kultur- och naturkvaliteter.

Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i

anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga

samhällsintressen.

Ny bebyggelse ska ta hänsyn till landskapsbilden

och kultur- och naturvärden på platsen.

Vid ny bebyggelse och ombyggnad av befintlig

utanför tätorterna, ska hänsyn tas till de anvisningar

rörande byggande på landet som preseneras

i ”Omtanke och varsamhet om byggande på

landet” som tagits fram av kommunen.


Åkermark och ängs- och hagmark

Åkermark klass 4

Åkermark klass 5

Riktlinjer

Klassning av

åkermark

Åkermarken graderades

1970 i 10 klasser

efter dess produktionsförmåga.

Klass 10 är

åkermark med högst

produktionsförmåga.

De högsta klasserna,

dvs klasser 8–10 finns

huvudsakligen i Skåne.

De värdefullaste

klasserna som finns i

Södertälje är klass 5

och 4.

Klassning av

ängs- och hagmark

Ängs- och hagmarkerna

inventerades av

kommunen 1997. De

värdefullaste markerna

är klass A och B. Länsstyrelsens

kartläggning

av ängs- och hagmarkerna

låg till grund

till kommunens mer

omfattande inventering

som också bedömde

sociala värden och kulturmiljövärden.Kommunen

återinventerar

de värdefullaste objekten

ca vart fjärde år.

31


32

Riktlinjer

Hållbart transportsystem och resande

Ett hållbart transportsystem i Södertälje

Södertälje har ett strategiskt läge i regionen, flera

stora infrastrukturstråk passerar Södertälje, E4, E20,

fjärr- och regionaltåg via Södertälje Syd, sjöfart via

kanalen in i Mälaren och godstrafik via Södertälje

Hamn. Södertälje har stor potential att utveckla sin

roll i regionen, men det förutsätter att infrastrukturen

fungerar. En effektiv transportinfrastruktur underlättar

arbetspendling till och från Södertälje och är

en förutsättning för att Södertälje ska vara en attraktiv

ort för företagsetablering och boende.

Biltrafikens andel av alla resor har ökat stadigt sedan

1950-talet och prognosen är att den kommer att

fortsätta öka. Att försöka minska biltrafikens ständiga

ökning är en av de stora utmaningarna i strävan mot

ett långsiktigt hållbart samhälle.

Utvecklingen av ett hållbart transportsystem innebär

att biltrafikens andel av transportarbetet kan minska

till fördel för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det

är en förutsättning för att vi ska nå målet att minska

trafikens utsläpp.

Öka andelen som cyklar och åker kollektivt

Av alla resor inom kommunen står kollektivtrafiken

för 12% och cyklandet endast för 6%. Kommunens

målsättning är att kraftigt öka resandet med kollektivtrafiken

och cykeltrafiken. För att klara av det krävs

en medveten samhällsplanering med samplanering

mellan bostäder, kollektivtrafik och cykel.

Nya bostads- och verksamhetsområden ska ligga

inom ett attraktivt cykelavstånd (max 5 km) till viktiga

målpunkter som t ex närmaste centrum och tågstation.

Vidare ska nya bebyggelseområden i första hand ligga

i anslutning till de tyngre kollektivtrafikstråken som

har hög turtäthet. Generellt sett är en förtätning inom

staden och nybyggnation i anslutning till tätorterna

på landsbygden positivt för både cykel- och kollektivtrafiken.

Södertälje kommun har sex pendeltågsstationer:

Södertälje Centrum, Södertälje Hamn, Östertälje,

Södertälje Syd, Järna och Mölnbo samt en regional-

och fjärrtågstation: Södertälje Syd. För att underlätta

kollektivtrafikresandet ska bytespunkterna utvecklas

för att förbättra servicen, komforten och tillgängligheten.

Vissa bytespunkter är särskilt intressanta

för bilister som vill byta till tåg. Vid dessa

Foto: Södertälje kommun


ytespunkter behöver infartsparkeringarna utvecklas.

Andra viktiga åtgärder för att öka resandet med cykel

och kollektivtrafik är en snabbare utbyggnad av

cykelinfrastrukturen och utveckling och förnyelse av

kollektivtrafiken i staden och på landsbygden.

Ökad spårkapacitet i regionen

Stockholmsregionen växer kraftigt och för att inte

utvecklingen ska hämmas så behöver transporterna

av både personer och varor fungera effektivt. Resandet

med tåg har ökat kraftigt i regionen och det finns

starka önskemål om ytterligare förbättringar i tågtrafiksystemet.

Även godstransporterna på järnväg har

potential att öka. Långsiktigt innebär detta att järnvägsnätet

behöver byggas ut. För Södertälje kommun är

särskilt kommunikationerna till Stockholm city och de

regionala stadskärnorna Arlanda, Flemingsberg

och Skärholmen av stor vikt.

Trafikverket bedriver flera projekt för att öka spårkapaciteten

i regionen, de projekt som berör Södertälje

kommun är:

Dubbelspårsprojektet

Citybanan

Svealandsbanan (mötesspår)

Ostlänken (höghastighetsbana)

Förstudie Stockholm-Järna

(höghastighetsbana/ökad spårkapacitet)

För kommunens attraktivitet både som bostadsort

och som etableringsort är det viktigt att Södertälje

Syd blir en del i pendlingsstråket Linköping-Norrköping-Nyköping-Södertälje

Syd-Flemingsberg-

Stockholm eftersom det stärker möjligheten att nyttja

kollektivtrafiken till flera stora städer och arbetsmarknadsregioner.

Det betyder att spårkapaciteten måste

öka för att ge plats åt fler pendeltåg.

På kort sikt kommer störningarna och väntetiden

att minska när dubbelspåret mellan Södertälje Hamn

och Södertälje Centrum är klart 2012. När sedan

Citybanan i Stockholm öppnas för trafik 2017 planerar

SL att köra 10-minuters trafik på pendeltåget. Det är

beräknat att restiden mellan Södertälje och Stockholm

därför borde kunna minskas med ca 5 minuter när

Citybanan är utbyggd.

Från kommunens sida finns det även önskemål om

regionaltågstopp i Järna och pendeltåg till Hölö. Dessa

Riktlinjer

önskemål är svåra att uppfylla utan att det byggs nya

spår. Utöver en spårinvestering så krävs det också

en ökad befolkningstäthet i både Hölö och Järna för

att ge underlag till ett tågstopp. Studier bör göras för

att utreda möjligheten till ökad spårkapacitet och

översiktsplanen föreslår en fokusering av ny bebyggelse

i kommundelarna till tyngdpunkterna för att öka

resandeunderlaget.

Foto: JFS

Attraktivare busstrafik i Södertälje stad

Kommunen driver tillsammans med SL, Nobina

och Scania ett projekt för en attraktivare busstrafik

i tätorten som ska öka resandet och ge

nöjdare resenärer. Projektet omfattar bl a ett

effektivare busslinjenät, bättre framkomlighet,

ökad kundservice och marknadsföring.

Attraktiv busstrafik innebär även en modern

fordonspark och användande av etanolbussar

33


34

Riktlinjer

Hållbart transportsystem och resande (forts)

Ökad vägkapacitet i regionen

För vägtransportsystemet så bidrar trimningsåtgärder

på E4/E20 och byggandet av Södertörnsleden och

Förbifart Stockholm till att öka tillgängligheten mellan

Södertälje och andra viktiga målpunkter i regionen.

Dessa projekt ligger med i den beslutade investeringsplanen

2010–2021.

Breddning av E4/E20 Södertälje – Fittja och ny bro över

Södertälje kanal finns med i investeringsplaneringen

för objekt perioden 2022–2025. Detta projekt ligger

därmed långt i framtiden och har ingen status som

riksintresse.

Minska biltrafiken och trängseln i Södertälje stad

Biltrafiken står för hela 60 % av alla resor i kommunen

och biltrafiken fortsätter att öka. I Södertälje stad har

biltrafiken redan vuxit så kraftigt på infartslederna att

miljökvalitetsnormen för partikelhalter överskrids vid

flera tillfällen varje år. Problemen är störst längs Stockholmsvägen

(Birkakorset) och Turingegatan. Hela infartsleden

Stockholmsvägen-Mälarbron-Turingegatan

är överbelastad vilket inte bara skapar luft- och bullerproblem

utan även trängsel och köer. För att minska

biltrafiken i detta gatuavsnitt räcker det inte med satsningar

på kollektivtrafik och cykel utan det krävs även

nya trafikleder som kan fördela om trafiken och avlasta

i första hand Stockholmsvägen-Turingegatan.

Även i övriga huvudvägnätet krävs nya länkar i vägtransportsystemet

för att undvika framtida problem

med trängsel, avgaser och buller, särskilt i samband

med nya exploateringsområden.

Södertälje kommun har tagit ett politiskt beslut om att

minska biltrafiken i stadskärnan. Samtidigt planeras

många nya bostäder både i stadskärnan och i övriga

staden, vilket normalt sett leder till ökad biltrafik. Om

vi trots det ändå ska minska biltrafiken i stadskärnan

krävs en målinriktad och konsekvent planering.

Förutom de åtgärder som föreslås i översiktplanen för

att förbättra förutsättningarna för cykel- och kollektivtrafik

finns flera andra åtgärder som kan ha en stor

inverkan på biltrafikens omfattning. Det kan gälla en

tydlig bilparkeringspolicy, bilpooler och införande av

miljözoner t ex.

Trafikflöden i Södertälje stad

Fordon mer än 20 000

Fordon mellan 10 000 och 20 000

Fordon mellan 5 000 och 10 000

Fordon mindre än 5 000

Tänkbar spårbunden trafik


Hållbart resande på landsbygden

Det är inte bara staden som växer, det finns också en

stor efterfrågan på nya bostäder på landsbygden. Idag

pendlar en majoritet av dem som bor på Södertäljes

landsbygd ut till jobb i andra kommuner och det är

viktigt att det ska gå snabbt och enkelt att nå den

regionala arbetsmarknaden från landsbygden. Det

kräver att kollektivtrafiken byggs ut men också att

regionen är lättillgänglig med bil.

För att minimera behovet att använda bilen bör ny

bebyggelse lokaliseras nära befintliga eller planerade

kollektivtrafikstråk. Det ger ökade förutsättningar för

att förbättra utbudet med tätare pendeltågstrafik, fler

direktbussar och regionaltågstopp.

En ökad koncentration av bebyggelse i tyngdpunkterna

på landsbygden ökar också möjligheten att gå och

cykla för att arbetspendla, uträtta ärenden mm. Det är

därför viktigt att binda ihop olika områden och orter

med separata gång- och cykelvägar. Regionala cykelstråk

som t ex Enhörna-Södertälje, Järna-Södertälje,

Salem-Rönninge-Södertälje och Nykvarn-Södertälje

möjliggör dessutom arbetspendling med cykel även vid

avstånd upp till 1,5 mil.

För dem som inte bor i närheten av en tågstation eller

ett starkt kollektivtrafikstråk är det viktigt att det finns

välordnade infartsparkeringar för både bil och cykel

och att det finns bra cykelbanor och matarbussar till

stationen eller bytespunkten. På så sätt kan hållbart

resande på landsbygden underlättas.

Kollektivtrafiknät

Järnvägsstationer

Järnväg

Busslinje

Riktlinjer

35


36

Riktlinjer

Hållbart transportsystem och resande (forts)

Effektiva och miljövänliga godstransporter

Väl fungerande godstransporter är en förutsättning för

att samhället ska fungera. Men godstransporterna ger,

som alla transporter, negativa effekter på klimat och

stadsmiljö. Godstransporternas klimatpåverkan och

belastning på transportnätet ökar allt mer.

Det är väsentligt att arbeta för att göra godstransporterna

effektivare och miljövänligare. För långväga

transporter är idag ofta sjöfart och järnväg rimliga

alternativ. Efterfrågan på järnvägstransporter har ökat

så pass mycket att järnvägsnätet har svårt att erbjuda

tillräcklig kapacitet på vissa sträckor. Kapacitetsbristen

har lett till att politiska mål om överflyttning från väg

till järnväg inte kan uppnås. Samtidigt medför sjöfartens

storskalighet att samspelet mellan sjöfart och järnväg

blir alltmer betydelsefullt. För kortare sträckor kan

sjöfart och järnväg dock sällan konkurrera med lastbil.

Det främsta verktyget för att minska miljöpåverkan

av godstransporterna blir därför att effektivisera och

miljöanpassa vägtransporter.

Södertälje Hamn

Södertälje Hamn är en allmän hamn klassad som riksintresse

och samtidigt kommunens största knutpunkt

för godstransporter. Hamnen har anslutning till Västra

stambanan som ingår i järnvägens stomnät. Västra

stambanan som förbinder storstadsregionerna Stockholm

och Göteborg ingår i TEN-nätet och det utpekade

strategiska godsstråket.

En väl fungerande hamnverksamhet är positivt för

näringslivets utveckling i kommunen och det är

därför viktigt att hamnverksamheten kan fortsätta att

utvecklas. Hamnen har idag kapacitetsproblem vid in/

utfarten till hamnen, på grund av den ökade trafiken

till och från Södertälje Hamn. Trafikverket utreder för

närvarande lösningar för att förändra spåranläggningen

som leder till och från hamnen och på så sätt frigöra

kapacitet och även separera gods och persontrafik. För

att ytterligare stärka kommunens roll som knutpunkt

för godstransporter pågår ett aktivt arbete för att lokalisera

ett logistikcentrum i Almnäs med koppling

till Södertälje Hamn via väg, järnväg och sjöfart.

Utbyggnad av Södertälje sluss

I den nationella planen för transportsystemet 2010–

2021 är medel avsatt för utbyggnaden av Södertälje

sluss samt farledsförbättringar i Mälaren. Syftet med

åtgärderna är att möjliggöra sjötransporter med större

fartyg, vilket är bra för miljön samtidigt som det ökar

effektiviteten och ger lägre transportkostnader.

Trafikutredningskorridorer

Trafikverket utreder två korridorer som går genom

kommunen. Det gäller dels en korridor för ny E4

mellan Södertälje och Fittja och dels en korridor för

en ny järnväg mellan Järna och Stockholm.

SAMMANFATTNING AV ÅTAGANDEN FÖR UTBYGGNAD

AV TRAFIKINFRASTRUKTUREN

Kollektivtrafik och cykel

För att öka användningen av cykel ska cykelnätet

utvecklas enligt kommunens cykelplan. Fokus bör

ligga på att öka vardagspendlingen med cykel.

För att öka användningen av cykel på landsbygden

ska kommunen arbeta för att skapa ett cykelnät

som knyter samman tätorterna och deras omland.

Fler ordnade cykelparkeringar vid busshållplatser

föreslås.

För att förbättra kollektivtrafikförsörjningen i

Södertälje tätort föreslås ett effektivare busslinjenät,

förbättrade informationssystem och

ökad marknadsföring.

Stationsområdet vid Södertälje Centrum ska

utvecklas till ett fullvärdigt resecentrum.

Östertälje station ska utvecklas med service,

handel och infartsparkering.

Vid utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden

söder om Södertälje tätort ska goda

kommunikationer till Södertälje Syd, både med

kollektivtrafik och cykel prioriteras. Centrala och

effektiva kollektivtrafikstråk genom områden är

en viktig förutsättning vid planeringen av dessa

områden.

Vid de bytespunkter som är särskilt lämpliga för

bilister som vill byta till tåg ska infartsparkeringar

utvecklas.


Nya trafiklänkar: Ritorpleden och Sagoleden

Två nya trafikleder föreslås som ska avlasta trafiken i

Birkakorset:

Ritorpleden och

Sagoleden.

Ritorpsleden går från Ritorpsvägen ner till Klastorpsvägen

i Moraberg. Den ger boende i norra delen av

tätorten en snabbare förbindelse till Moraberg och E4/

E20 än att åka via Birkavägen. Ritorpsleden kommer att

leda till kapacitetsproblem på Klastorpsvägen mellan

Morabergsvägen och trafikplats Moraberg. Detta gatuavsnitt

har redan idag problem med köer och behöver

därför i samband med Ritorpsledens utbyggnad utökas

till fyra körfält.

Sagoleden kopplar ihop Erik Dahlbergs väg med

Trafikplats Moraberg och ger stadsdelarna Rosenlund

och Östertälje en gen förbindelse till Moraberg och E4/

E20 norrut. Trafikanalyser visar att Sagoleden minskar

trafiken i Birkakorset med ca 3000 fordon/dygn och det

är därmed den mest effektiva åtgärden för att minska

biltrafiken i Birkakorset. Sagoleden är också en naturlig

förlängning av Saltsjöbron vilket gör denna förbindelse

över kanalen mer attraktiv och bidrar till att minska

trafiken på Mälarbron.

Nya väglänkar och trafikplatser

Tvetaleden

Trafikplats Almnäs

Trafikplats Hovsjö (Hovsjövägen-E20)

Hovsjöleden

Förbifart Järna

Förbifart Mölnbo

Riktlinjer hållbart transportsystem

och resande

Riktlinjer

Trafikmiljön ska utformas så att den upplevs

som en integrerad del av staden och den ska

vara anpassad till vad miljö och människa tål.

I stadsplaneringen ska prioriteringen av

trafikslagen vara i ordningen gående,

cyklister, spårbunden kollektivtrafik, annan

kollektivtrafik och biltrafik.

Infrastrukturen för gång-, cykel- och

kollektivtrafik ska förbättras.

Kollektivtrafiken ska utgöra stommen i

kommunikationen mellan Södertälje och

Stockholm city samt andra viktiga målpunkter

i regionen.

Södertälje centrum, Östertälje, Södertälje

hamn, Södertälje syd, Järna och Mölnbo ska

utvecklas till bättre bytespunkter.

Nya länkar i vägnätet och åtgärder som

minskar biltrafiken generellt i Södertälje stad

prioriteras för att avlasta de vägavsnitt i

staden som har sådan belastning att det

uppstår stora negativa effekter i form av

bilköer, buller, avgaser och barriäreffekter.

Det bör finnas cykelparkering vid tågstationer

och busshållplatser med många resande.

Gång- och cykelnätet bör utvecklas och

förbättras för att binda samman tätorter och

bebyggelseområden på landsbygden.

Kommunen ska verka för att godstransporterna

blir effektivare och miljövänligare genom

ett förbättrat samarbete mellan kommunen,

staten och näringslivet.

Viktiga kollektivtrafikstråk bör på sikt

utvecklas till spårbundna system.

37


38

Riktlinjer

Hållbart transportsystem och resande (forts)

Trafiksatsningsområden

Ny infrastruktur

Ny led

Ny trafikplats

Befintlig infrastruktur

Motorväg och genomfartsled

Järnväg

Järnvägsstation

Riksintresse

Ostlänken


Framtida kollektivtrafiknät inom Södertälje

Riktlinjer

39


40

Riktlinjer

Kultur-, natur- och vattenmiljö

Kulturmiljö

I Södertälje finns förhållandevis stora riksintressen

för kulturmiljön som omfattar både värdefulla

bebyggelsemiljöer, fornlämningar och vackra

kulturlandskap. Inom områdena ska särskild

hänsyn tas till den kulturhistoriska miljön och till

landskapsbilden. Landskapets karakteristiska

bebyggelsemönster bör bevaras. Jord- och skogsbruk

kan normalt bedrivas utan särskilda föreskrifter.

Jordbruket är också en förutsättning för

att bevara kulturlandskapet.

Följande riksintressen för kulturmiljön finns

i Södertälje kommun:

Överenhörna

Ytterenhörna

Bornsjön

Hall

Brandalsund

Vårdinge

Mörkö och området mellan E4

och Stavbofjärden

Tullgarn

Karta, Oaxen, Stora Vika

Utöver områdena av riksintresse finns mindre

kultur- och bebyggelseområden samt enstaka

byggnader som är av särskilt intresse från historisk,

kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig

synpunkt. Dessa områden finns beskrivna i

”Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun

som kommunen har genomfört och som identifierar

kulturhistoriska värden i den fysiska miljön.

Vid ärendehandläggning i miljöer som upptas i

inventeringen ska kommunens kulturmiljöexpertis

ges möjlighet att lämna synpunkter.

Fornlämningar

Fornlämningar skyddas av 2 kap. (1998:950)

Kulturminneslagen (KML). Fasta fornlämningar

har automatiskt ett skydd och omfattas av ett

skyddsavstånd. Skyddsavståndet avgörs från

fall till fall av Länsstyrelsen, ibland bedöms att

ett kort skyddsavstånd är tillräckligt medan det

i andra fall kan vara upp till 100 meter. Det är

förbjudet att ändra, skada, täcka eller ta bort

en fornlämning. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet

och skall kontaktas för information och

tillståndsärenden t ex vid exploateringar som

byggnads-, väg- eller ledningsarbeten.

Foto: Jessica Söderström

Foto: Tullgarns slott


Kulturmiljövård

Riksintresse (land)

Riksintresse (vatten)

Lokalt kulturmiljöintresse

Riktlinjer

41


42

Riktlinjer

Kultur-, natur- och vattenmiljö (forts)

Naturmiljö

Naturmiljön är viktig för vår hälsa och livskvalitet.

Samhället är beroende av de tjänster som fås ”gratis”

av naturen, som t ex syre, rent vatten, cirkulation av

näringsämnen, insekters pollinering och bördig jord.

Dessa tjänster, som kallas ekosystemtjänster, är livsviktiga

och betyder också mycket för vår livskvalitet. En

ökad medvetenhet om vilka ekologiska konsekvenser

samhällsplaneringen får är därför viktig.

Tillgång till grönområden och parker ökar både fysisk

och psykiska hälsa – de främjar fysisk aktivitet och ger

en plats för återhämtning. Områden för lek, promenader,

naturupplevelser, idrott, bad, solbad och kulturevenemang

i tätorterna är oerhört viktiga för trivseln

och välbefinnandet. I staden bidrar också grönområden

till att förbättra luftkvaliteten, minska buller och

sänka temperaturen under varma perioder.

En viktig utgångspunkt i översiktsplanen är att förtäta

befintlig bebyggelse. För att skydda de kvaliteter som

skapas av gröna områden i tätorter ska förtätning ske

med hänsyn till områden som fyller en viktig funktion

för stadens klimatanpassningsförmåga och områden

som har rekreationsvärde. Även tillgänglighetshöjande

åtgärder till grönområden och vattenområden bör

beaktas.

För att värna om tillgången till rekreationsområden

föreslår översiktsplanen att särskild hänsyn ska tas till

friluftslivsintressena vid skogsbruk i tätortsnära skog

och rekreationsskog. I de fall kommunen själv inte äger

marken bör kommunen träffa överenskommelser med

berörda markägare när det gäller hänsynstagandet i

skogsbruket.

Den regionala grönstrukturen ska värnas

Regionplanekontoret har identifierat 10 gröna kilar

som utgör grunden för Stockholmsregionens grönstruktur.

Kilarna är stora sammanhängande natur- och

vattenområden som kan erbjuda en mångfald av

funktioner, kvaliteter, samband och upplevelser som

mindre områden inte kan erbjuda. Kilarna är också viktiga

eftersom de ökar möjligheten till en ökad biologisk

mångfald. De gröna kilarnas kvalitet är kopplad till att

de utgör en sammanhängande struktur som sträcker

sig från omgivande landsbygd in mot tätorterna. Värdet

av gröna kilar är dels att tätortsborna ges ökad tillgänglighet

till naturen, dels att djur och växter kan finnas i

bebyggelsens närhet och sprida sig långt in i tätbebygg-

da områden genom så kallade spridningskorridorer.

Större naturområden i kilarna, så kallade värdekärnor,

är särskilt värdefulla för växt- och djurlivet.

Två av de gröna kilarna sträcker sig in i Södertälje

kommun: Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Södertälje

tätort ligger mellan Bornsjökilen i norr och Hanvedenkilen

i söder. Ett viktigt grönt samband har redovisats

av Regionplanekontoret mellan Lina och Viksberg och

svaga avsnitt i den regionala grönstrukturen har identifierats

längs Glasbergasjön och från Pershagen över

Tveta mot Vasa.

Värdet av de gröna kilarna i Södertälje ska beaktas vid

ny bebyggelse. Spridningskorridorer och värdekärnor

är särskilt viktiga att skydda. Intrång i den regionala

grönstrukturen bör endast ske om förlusten av grönområde

vägs upp av annan samhällsnytta.

Skogsverksamhet

För skogsverksamheten i kommunen finns två styrande

dokument: Skogspolicyn som anger mål och inriktning

för skogsskötseln och Skogsskötselplanen som är ett

verktyg för planering, skötsel och uppföljning.

Kommunens skogar är till för kommunens invånare

och ska brukas och skötas så att mångfalden av värden

och funktioner bevaras och utvecklas. Skogen ska ha

höga och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och

ekonomiska värden.

Särskilt känsliga mark- och vattenområden

De från ekologisk synpunkt särskilt känsliga mark- och

vattenområden ska, så långt som möjligt skyddas mot

åtgärder som kan skada dem. Som exempel kan nämnas

uppförande av ny bebyggelse som kan innebära

risk för ytterligare belastning på intilliggande sjöar och

vattendrag. Andra exempel kan vara anläggningar som

innebär ökad båttrafik eller att fler människor besöker

områden med störningskänslig och skyddsvärd fauna

och/eller flora.


Södertäljes landskap

Södertälje kommun omfattas av två

naturgeografiska regioner enligt Nordiska

ministerrådets indelning, dels ”Svealands

sprickdalsterräng med lerslättdalar och

sjöbäcken” och dels ”Östersjökusten med

skärgårdar samt Åland”. Den uppsplittrade

strukturen som sprickdalarna ger upphov

till och anknytningen till Östersjöns kust

och skärgård ger en viss småskalighet i

landskapet samtidigt som det finns en stor

variation av naturkvaliteter i kommunen.

Riktlinjer

Foto: Bjarne Tutturen

Södertäljes skogsmark

Skogsmarken upptar cirka 60 procent av landarealen.

Boniteten, dvs skogarnas produktionsförmåga, kan

sägas vara medelgod. De största sammanhängande

skogsområdena finns i kommunens sydvästra del.

Merparten av skogsmarken i kommunen är tätortsnära

skog. Den totala landarealen är ca 4 000 ha

varav 2 500 ha är produktiv skogsmark. Resterande

områden är inägomark, impediment, väg och kraftledningsgator

och övrig landareal. Skogsinnehavet på

detaljplanelagd mark består av ca 300 ha parkskog.

43


44

Riktlinjer

Kultur-, natur- och vattenmiljö (forts)

Regional grönstruktur

Grön kil

Grön värdekärna

Stora samlade rekreationsvärden


Södertäljes grönstruktur

Grön kil

Grön värdekärna

Stora samlade rekreationsvärden

Viktigt grönt samband i stadskärna

Svaga avsnitt

Grönt samband

Riktlinjer

45


46

Riktlinjer

Kultur-, natur- och vattenmiljö (forts)

Vattenmiljö

Kommunens övergripande mål är att kvaliteten på de

vattenförekomster som är av dålig status ska höjas och

att kvaliteten på de vattenförekomster som har god

status inte ska sänkas. Det största hotet för Södertäljes

sjöar och vattendrag är övergödningen. Endast ett fåtal

vattenområden är hotade av försurning.

Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormer

för 52 vattenförekomster i Södertälje kommun. Det gäller

10 sjöar, 8 vattendrag, 8 kustvattenbassänger samt

26 grundvattenförekomster. Dessa vattenförekomster

har analyserats och en miljöproblemlista sammanställts.

Över hälften av kommunens vattenförekomster

uppnår inte god status. Kvalitetskrav och klassificering

av vattenförekomsternas nuvarande tillstånd redovisas

i bilaga ”Södertäljes vattenförekomster”.

Utveckla Södertäljes vattennära läge

Södertälje har goda förutsättningar att utveckla sin

profil som en friluftslivskommun genom att utreda

vilka lämpliga lägen det finns till marinor/småbåtshamnar

och annan båtverksamhet.

Våtmarker

Som ett resultat av jordbrukets utveckling har en stor del

av Sveriges våtmarker försvunnit sedan 1800-talet. Våtmarker

fyller en viktig funktion som naturliga reningsverk

eftersom en våtmark fungerar som en ”närsaltfälla”

där fosfor och kväve tas upp av växter och djur så att

närsalterna inte göder sjöar och vattendrag. Våtmarker

är också av synnerligen stor betydelse för den biologiska

mångfalden i kommunen. Våtmarkernas betydelse som

vattenmagasin som kan hålla grundvattennivåerna

någorlunda stabila bör heller inte glömmas bort.

Södertälje kommun arbetar aktivt för att våtmarker

och småvatten ska bevaras och återskapas vid behov i

anslutning till tätorter och inom odlingslandskapet.

Vattenskyddsområden

Vattenskydd regleras i 7 kap miljöbalken. För ett

vattenskyddsområde råder vissa skyddsföreskrifter,

som kommunen eller Länsstyrelsen utfärdar för att

inte vattentillgången ska försämras. Det gäller både

vattnets kvalitet och kvantitet.

Avrinningsområden

Kommunen berörs av tre större avrinningsområden,

som av SMHI benämns flodområden. Dessa är Mälaren

– Norrström, kustområdet mellan Tyresån och Trosaån

samt Trosaåns avrinningsområde.

Naturens gränser för vattenavrinningsområden sammanfaller

sällan med administrativa gränser. När ett

avrinningsområde för ett vattendrag delas av flera kommuner

måste samarbete ske mellan berörda kommuner.

Vidare når avrinnande vatten så småningom stora vattentillgångar

som Mälaren och Östersjön vilket innebär

behov av samverkan såväl regionalt, nationellt som

internationellt. Idag finns mellankommunalt samarbete

där kommunen är aktiv i Trosaåns vattenvårdsförbund,

Mälarens vattenvårdsförbund och Svealands Kustvattenvårdsförbund.

Genom förbunden skapas underlag

för samhällsplanering, uppföljning av miljömål och

initiativ till åtgärder samt effektiv miljöövervakning.

En ny organisationsform har startat där lokala aktörer

går samman för att skydda och förbättra sina vatten

i samarbete med kommunen och Länsstyrelsen. Den

första i länet är Stavbofjärdens Vattenråd i Södertälje.

Dagvatten

I områden med en stor andel hårdgjorda ytor skickas

alltför stora mängder vatten allt för snabbt till VA-nät

och vattenförekomster. Detta är ett problem redan idag

och för att klara av ökade mängder nederbörd i framtiden

kan det finnas behov att avsätta markreserver för

fördröjning av dagvatten.

Vid förtätning är det viktigt att i ett tidigt skede utreda

vilka platser som är strategiskt viktiga att spara och

utveckla utifrån omhändertagande av dagvatten. I

tätbebyggda områden är det viktigt att säkerställa att

dagvattensystemen inte är underdimensionerade.

Strandskydd

Allmänhetens tillgång till stränder i regionen är av

stor betydelse för friluftsliv och rekreation, dessutom

bevarar strandskyddet goda livsvillkor för djur- och

växtlivet och bör därför ses som en angelägen utvecklingsfråga.

Bestämmelserna i 7 kap 13-18 §§ miljöbalken reglerar

strandskyddet. Bestämmelserna i 4 kap 17 § plan- och

bygglagen reglerar upphävande av strandskyddet i

detaljplan. Det skyddade området är normalt 100 meter

från strandkanten både på land och i vattenområdet

och inkluderar även undervattensmiljön. En utvidgning

kan göras upp till 300 meter om det behövs för att

tillgodose strandskyddets syften.


Havs- och vattenmyndigheten

(HaV)

Den nya havs- och

vattenmyndigheten

(HaV) bildades under

2011. Den har ansvaret

för bevarande, restaurering

och hållbart

nyttjande av sjöar,

vattendrag och hav.

HaV ska arbeta för

levande hav, sjöar och

vattendrag till glädje

och nytta för alla.

Avrinningsområden

Delavrinningsområde

Mälarens avrinningsområde

Kommungräns

Riktlinjer

47


48

Riktlinjer

Kultur-, natur- och vattenmiljö (forts)

Strandskydd och vattenskyddsområden

Strandskydd

Vattenskyddsområde (land)

Vattenskyddsområde (vatten)


Riktlinjer kultur-, natur- och vattenmiljö

Inom områden för riksintresse för kulturmiljön ska

särskild hänsyn tas till den kulturhistoriska miljön

samt till landskapsbild och övrig bebyggelse så

att riksintresset inte skadas. Det gäller såväl vid

nybyggnation som ombyggnad.

De gröna kilarnas kvalitet och funktion som

”spridningskorridorer” bör bevaras och de ska

skyddas från exploatering.

De gröna kilarna utanför tätorterna bör tillvaratas

som en resurs tillsammans med grönstrukturen

inne i tätorternas så att tillgängligheten till

naturen i tätorternas närhet ökar.

Viktiga gröna samband och svaga avsnitt så som

de redovisas i den Regionala Utvecklingsplanen

för Stockholmsregionen 2010 bör skyddas och

förstärkas. Tysta områden bör bevaras.

I de skogar som ligger i eller nära tätorterna ska

särskild hänsyn tas till friluftsintressena vid

skogsskötselåtgärder.

En sammanhängande grönstruktur med

rörelsestråk, mötesplatser, parker och naturområden

för människors rekreation och samvaro

ska eftersträvas.

Vid förtätning och tätortsutbyggnad ska behovet

av en ändamålsenlig grönstruktur för människors

rekreation och samvaro eftersträvas.

Förtätning av befintlig bebyggelse ska ske med

hänsyn till gröna områden som fyller en viktig

funktion för stadens klimatanpassningsförmåga

eller har rekreationsvärde.

De fyra större relativt opåverkade mark- och

vattenområdena ska, så långt som möjligt skyddas

mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas

karaktär. Ny bebyggelse, vägar, master, större

kraftledningar mm bör således undvikas i de

nämnda områdena.

Riktlinjer

De från ekologisk synpunkt särskilt känsliga

mark- och vattenområden ska, så långt som

möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dem.

Befintliga våtmarker ska värnas och anläggandet

av nya uppmuntras. Våtmarkerna ska anläggas

och skötas på rätt sätt, bl a så att näringsläckaget

minskar och biologisk mångfald gynnas.

Vid detaljplaneläggning och annan prövning av

åtgärder inom strandskyddsområden och andra

strandområden ska kommunen inta en restriktiv

hållning i överensstämmelse med lagens mening.

Allmänhetens tillgång till strandskyddade områden

ska öka där det är möjligt.

Möjligheter till lokalt omhändertagande av

dagvatten ska beaktas vid all nyexploatering.

När ny bebyggelse planeras i anslutning till

befintlig ska områdets möjligheter för att ta emot

mer dagvatten utredas. Det ska också utredas om

det finns möjligheter att förbättra det befintliga

områdets dagvattenhantering.

Vid omarbetning av detaljplaner för att möjliggöra

större byggrätter krävs en VA-utredning där olika

VA-strategier redovisas och jämförs ur miljömässigt,

tekniskt och ekonomiskt perspektiv.

Kommunen eftersträvar avloppssystem som

möjliggör kretslopp för växtnäringsämnen.

Kommunen ska tillgodose att det finns

strukturer för återföring av växtnäring från

avloppshantering.

Vatten- och VA-planering i kommunen ska ske

i nära samarbete med andra kommuner när

dessa berörs.

Inom de avrinningsområden där det finns

ekologiskt särskilt känsliga områden ska speciella

hänsyn tas i samband med exploatering.

49


50

Riktlinjer

Klimatanpassning

Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs

i syfte att förebygga, undvika och minimera negativa

konsekvenser av klimatförändringar.

Konsekvenser av klimatförändring

Klimatförändringarna är idag ett faktum. Diskussionen

handlar nu inte om klimatet förändras – utan på vilket

sätt och hur mycket. Vår uppgift är att se till att bebyggda

miljöer kan hantera effekterna av morgondagens klimat.

Klimatförändringarna kan ha stor inverkan på viktiga

samhällsfunktioner, som t ex distribution av el, vatten

och avlopp och kommunikationer. Det är därför viktigt

att troliga effekter av klimatförändringarna tas i beakting

vid planering av ny bebyggelse och infrastruktur.

I Stockholmsregionen relaterar en betydande del av

effekterna av klimatförändringarna till vatten – höjd

havsnivå, ökad nederbördsmängd och ett förändrat

nederbördsmönster vilket riskerar att ha en stor påverkan

på vattenkvalitet och kvantitet, på markstabilitet

och ämnen i marken och på ekosystemen. Förutom de

effekter som relaterar till vatten kan vi också se tendenser

till att temperaturen i stadsmiljöer är påtagligt

högre än omgivningarna, det är den så kallade ”värmeö-effekten”.

Detta kan vara mycket problematiskt under

de varma månaderna under året eftersom det påverkar

människors hälsa.

Återhämtningsförmågan ska utvecklas

Med återhämtningsförmåga menas den byggda miljöns

förmåga att kunna hantera effekter av klimatförändringarna.

Genom att arbeta med att öka tätorternas återhämtningsförmåga

kan effekterna av t ex ett skyfall

eller en värmebölja mildras.

En tät stadsmiljö har många ekonomiska och sociala

fördelar och främjar också ekologisk hållbarhet men

stadsmiljön kan samtidigt vara känslig för klimatförändringar.

Därför är det viktigt att integrera insatser för att

begränsa påverkan av klimatförändringar vid planering

av stadsmiljöer.

För att främja återhämtningsförmågan ska andelen hårdgjorda

ytor i staden och i tätorterna balanseras upp med

mjuka ytor. Det kan vara ytor med träd och växtlighet,

grönområden, vattendrag och dammar. Dessa ytor kan

både kan fungera som luftförbättrare och temperatursänkare

och samtidigt hantera ökade vattenmängder.

De kan också vara uppskattade platser för rekreation.

Konsekvenser av klimatförändring

Vid slutet av seklet antas årsmedeltemperaturen

ha stigit med ca 4–6 grader.

Nederbördsmängden kommer att öka vintertid

och minska under sommartid. Riskerna för

skyfall kommer att öka under hela året.

Havsnivån förväntas höjas med mellan 0,7

meter och 1,3 meter det närmaste seklet till följd

av den globala uppvärmningen (termisk expansion

av vattnet och avsmältning av glaciärer).

Därutöver väntas höjningen av Östersjön bli

0,1 meter större än det globala genomsnittet.

Bedömningarna är dock fortfarande behäftade

med stor osäkerhet. I Stockholmsregionen

kompenseras havshöjningen delvis av landhöjningen.

Sammanlagt kan det därmed bli

en permanent havshöjning på grund av den

globala uppvärmningen på mellan 0,5 och

1,1 meter över dagens nivå vid seklets slut.

Därutöver finns det risk för temporära högvattenflöden

på upp till 1,2 meter (nuvarande

förhållanden) samt att vågeffekten kan höja

vattennivån med ytterligare 0,2 meter. (Källa:

RUFS 2010, sid 82)

I Södertälje förväntas att havet kommer att

stiga snabbare än landhöjningen efter år 2040.

Vid en global höjning av havets nivå på +1 m,

förväntas medelvattennivån i Södertälje ha ökat

med ca 50 cm. (Källa: Länsstyrelsen i Stockholm)

Foto: Södertälje kommun


Gröna tak, vegetationsklädda husväggar, gatuträd,

torg, fickparker, infiltrationsbäddar skapar attraktiva

mellanrum i staden och tätorterna. Samtidigt som de

ökar återhämtningsförmågan har de också sociala och

ekologiska kvaliteter som bidrar till människors hälsa

och välbefinnande. Platser som har dessa kvaliteter

bedämns ofta som ”mångfunktionella ytor” på grund

av att de fyller fler än en funktion.

VA-nätets infrastruktur är också en viktig del i stadens

återhämtningsförmåga. Ett undermåligt VA-nät kan

resultera i vattenbrist, översvämningar och problem

med att uppfylla god dricksvattenstatus.

Översvämning

Genom att ta hänsyn till riskerna för översvämning

i planeringen kan vi undvika att förvärra konsekvenserna.

Det handlar till exempel om att se till att

VA-systemen inte är underdimensionerade, att inte

bygga i dalar eller andra områden där man vet att

översvämningsrisken är stor eller att begränsa andelen

yttäckande beläggning som hindrar naturlig infiltration

av regnvatten. I tätbebyggda områden är det viktigt att

säkerställa att dagvattensystemen inte är underdimensionerade.

Det kan också finnas behov av att avsätta

markreserver för fördröjning av dagvatten.

VA-anläggningar i

översvämningskänsliga områden

Telge Nät inventerar VA-anläggningar i

översvämningskänsliga områden. De planerar

för och bygger en del fördröjningsmagasin och

de gör även flödesmätningar för att kontrollera

ledningskapaciteten i olika områden.

EU:s Ramdirektiv för vatten

Vattendirektivet kan intensifiera arbetet med

att hitta mångfunktionella lösningar som

huvudsakligen bidrar till att rena vatten innan

det når våra vattendrag, sjöar och hav. Där ingår

naturligt behovet av att fördröja vattnet så att

bräddning inte sker av icke renat vatten vid

höga flöden – allt för att avlasta vattenförekomsterna

och bibehålla deras kapacitet.

Riktlinjer

EU:s Översvämningsdirektiv

Enligt översvämningsdirektivet ska hänsyn tas till

klimatförändringarna. I Sverige genomförs direktivet

genom förordning SFS 2009:956 om översvämningsrisker

och genom MSBFS 2010:1: föreskrifter

om länsstyrelsens planer för hantering av

översvämningsrisker. Syftet med förordningen,

som utarbetas av Myndigheten för samhällskydd

och beredskap (MSB), är att minska ogynnsamma

följder av översvämningar för människors hälsa,

miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet.

Ombyggnad av Slussen i Stockholm

När den nya slussen i Stockholm med utökad

tappningskapacitet är klar och en ny vattendom

finns är översvämningsrisken från Mälaren inte

längre ett hot i tidsperspektivet 50–100 år.

Riktlinjer klimatanpassning

Vid förtätning av befintlig bebyggelse ska

nödvändiga åtgärder för anpassning till

klimatförändringar göras. Även bebyggelsens

påverkan på klimatet ska beaktas.

Vid ny- eller ombyggnad ska möjligheten

att skapa mångfunktionella ytor beaktas.

Mångfunktionella ytor bör vara strategiskt

lokaliserade och integrerade med bebyggelsen

och dess omland. För att minska risken

för översvämning bör andelen hårdgjord yta

minska där det är möjligt.

Vid nybyggnation ska risken för översvämning

beaktas.

Vid nybyggnation bör vid behov platser som

kan tillåtas att översvämmas identifieras vid

planering.

Nyexploatering eller detaljplaneförändringar

i kanalområdet bör föregås av en stabilitetsutredning

för att ta hänsyn till ras-, skred-

och erosionsrisker.

51


52

Riktlinjer

Tekniska försörjningssystem

Södertälje kommuns tekniska försörjningssystem

handhas till stor del av helägda kommunala bolag

inom Telge AB.

Energi

Kraftförsörjningen till Södertälje kommun sker via

regionnätet. I Södertälje kommun finns fem stycken

mottagningsstationer, fördelade på tre i Södertälje

tätort, en i Järna samt en i Mölnbo. Igelsta kraftvärmeverk

har kapacitet att producera 240 MW fjärrvärme

och 85 MW el. Geneta panncentral användssom

reservanläggning vid störningar eller som spetslastanläggning.

Fjärrkylan i Södertälje är i drift sedan våren

2000 och sedan april 2001 tas kylan från Stuggrundets

pumpstation i Södra Björkfjärden i Mälaren.

Ett hållbart energisystem har sin grund i förnybar

energi, energieffektiv samhällsplanering och nya

tekniska lösningar. Produktionen av lokal, småskalig

förnybar energi har stora möjligheter att utvecklas.

I framtiden kommer den småskaliga energiproduktionen

som den enskilde producerar vara allt viktigare.

Det finns också en vilja att elektrifiera transportsektorn.

Det kan komma att öka trycket på och behovet

av dimensionering av elnäten i framtiden.

Kommunens strategi är att elsystemet ska vara tryggt

och säkert i hela kommunen. Det finns ingen elbrist

men där emot effektbrist vid hög belastning.

Bredband

Bredband byggs ut där det finns underlag. Kommunen

har ingen uttalad strategi. De som inte nås av särskilt

bredband kan ändå ha en god uppkopplingshastighet

via el- eller telenätet.

Vatten och avlopp

Södertäljes dricksvatten pumpas upp från Mälaren

och renas på naturlig väg i Malmsjöåsen. Det naturliga

flödet i åsen, tillsammans med infiltrerat vatten från

Mälaren, täcker hela vattenförsörjningen för tätorterna

Södertälje, Nykvarn, Tuna, Järna, Hölö och Mölnbo.

Spillvattnet från Södertälje, Nykvarn, Enhörna och

Järna skickas i stora tunnelsystem till Himmerfjärdsverket

som ligger på Näslandet i södra Botkyrka.

Himmerfjärdsverket drivs av aktiebolaget SYVAB, som

Södertälje kommun är delägare i. Hölö och Mölnbo har

egna reningsverk som ägs av Telge Nät.

Av grundvattenmagasinen i Turingestråket har

Turingeåsen-Bommersvik högst prioritet för regional/

kommunal vattenförsörjning och skyddsåtgärder.

Magasinet skulle potentiellt kunna förstärkas med

ytvatten från sjön Yngern och/eller sjön Vällingen och

därmed utgöra en vattenresurs för framtida reservvattenförsörjning

för Södertälje och/eller Storstockholmsregionen.

Övriga grundvattenmagasin i stråket

har prioritet från låg till medel för både regional/

kommunal vattenförsörjning och skyddsåtgärder.

Södertäljes dricksvattensystem är inte kopplat till regionens

vilket kan ses både som en tillgång och en risk.

Kommunen med VA-huvudmannen Telge Nät AB

bygger nu upp ett kretsloppssytem för hygieniserat

klosettvatten i syftet att återföra näringen i avloppen

som gödsel och att minska utsläppen. Det är i linje med

regeringens miljömål att återföra minst 60 procent

fosfor till produktiv åkermark innan 2015.

I många av de så kallade omvandlingsområden med

fritidshus som permanentas, pågår en utbyggnad av

kommunalt vatten och avlopp för att komma till rätta

med miljöproblem. I vissa fall används kretsloppslösning

istället för anslutning till kommunalt vatten

och avlopp.

Avloppsvattnet från Södertälje renas i Himmerfjärdsverket.

Mölnbo har eget reningsverk. Dagvatten ska i

möjligaste mån tas om hand lokalt enligt kommunens

policy.

Kommunen har tidigare bedömt att följande områden

har relativt omfattande problem med VA-försörjningen:

Molstaberg

Nabben/Stadan

Norrvrå

Ogan

Rösjön

Skillöt

Ytterenhörna-Tuna

Ålöström

Rudholm/Nibble

Vårdinge/Näsby

Gläntan

Listonhill/Tubo/Ljung

Ekbacken


VA-Strategi

Kommunen har initierat ett arbete för att ta

fram en strategi för kommunens VA-försörjning.

VA-strategin ska omfatta såväl vatten- och

avloppsförsörjning inom och utanför nuvarande

VA-verksamhetsområde. Inom tätorterna

hanteras även dag- och dräneringsvatten.

Förhoppningen är att VA-strategin ska kunna

användas som ett gemensamt långsiktigt

planeringsverktyg och utgöra stöd vid detaljplanering,

bygglovgivning samt vid tillstånd till

inrättande av enskilda avloppsanläggningar.

Med hjälp av VA-strategin ska även allmänheten

kunna få information om vilka planer

som finns för VA-försörjningen inom olika

delar av kommunen.

Avfall

Södertäljes strategi är att verka för en ekonomiskt

och miljömässigt hållbar hantering av hushållsavfall.

Det finns två återvinningscentraler där både hushåll

och företag kan lämna avfall. Sopsorteringen är långt

driven i kommunen. Kommunen har i tio års tid samlat

in biologiskt avfall från hushåll, verksamheter och

företag. Avfallet förbehandlas och skickas sedan till

Himmerfjärdsverket där det blir biogas.

Sand- grus- och bergtäkter

Stockholmsregionen är indelad i fem försörjningsområden

när det gäller tillgången till massor. Massorna

bör inte transporteras på väg mer än ca 4 mil för att

hanteringen ska vara ekonomiskt och miljömässigt

acceptabel. Naturgrus är en ändlig resurs och ersätts

successivt med användning av bergkross.

Markberedskap för nya teknisk system

Tät bebyggelsestruktur skapar ett bättre underlag för

storskaligt effektiva tekniska försörjningssystem.

Samtidigt måste mark reserveras för tekniska anläggningar

över och under mark. Särskilt anläggningar

som kräver skyddsavstånd kan komma i konflikt med

stadsutveckling. Samtidigt måste nya lösningar uppmuntras.

Småskaliga system kan bli aktuella inte bara

i gles bebyggelse om de är effektiva. Biogasbaserade

system kan ställa anspråk på mark för produktion och

distribution och kraftledningar behöver grävas ner.

Riktlinjer

Beredskap för de behov som andra system kommer att

ha måste också finnas även om det kan vara svårt att

förutse.

Energibesparing

Potentialen för energibesparingar är stor i befintliga

byggnader. Enligt Energimyndighetens forskning kan

så mycket som 80% av energin sparas i de hus som

byggdes under de så kallade rekordåren. Även vid planering

av nya områden bör dessa frågor stå i centrum.

Det finns mycket kunskap på området och Södertälje

bör bli ledande. Det handlar om planstruktur, nollenegihus,

god kollektivtrafik, vegetationens betydelse

mm. Besparingar är billigare än nyproduktion av energi

och det leder till minskad klimatpåverkan.

Produktion av förnybar energi är mer ytkrävande.

Vind- och solanläggningar kan placeras på redan

ianspråktagen mark som deponier, längs vägrenar och

åkerbryn mm. Inga områden i kommunen har utpekats

som riksintresse för vindkraft men småskalig vindkraft

kan vara intressant. Kommunen ligger i solbältet där

de bästa förutsättningarna för att producera solenergi

finns. Kommunen har en stor andel landsbygd där

solcellsanläggningar kan placeras i större eller mindre

skala. Den småskaliga energiproduktionen kan gynnas

genom nettomätning vilket ökar den enskildes självförsörjningsgrad.

Förlusterna i elnätet minskar när

elen produceras lokalt.

53


54

Riktlinjer

Tekniska försörjningssystem (forts)

Riktlinjer tekniska försörjningssystem

Ny teknik inom området för teknisk försörjning

ska uppmuntras i stadsbyggandet.

Tekniska lösningar som bidrar till ekologisk

och ekonomisk långsiktig hållbarhet ska

prioriteras.

Fjärrvärme ska vara den huvudsakliga uppvärmningsmetoden

om uppvärmningsbehov

finns för befintliga och tillkommande bebyggelseområden.

Fjärrvärmenätet ska byggas

ut i takt med ny bebyggelse. Bra alternativa

miljövänliga energisystem till fjärrvärme ska

uppmuntras i nybebyggelseområden, dock ej

eldrivna alternativ.

Den fysiska planeringen ska möjliggöra nya

lösningar för förnyelsebar energiförsörjning

och alternativa energikällor.

Inom nybebyggelseområden ska dagvatten

omhändertas lokalt i så hög grad som möjligt.

Olika åtgärder ska vidtas för att fördröja

avrinningen av dagvatten så att påverkan på

vattendrag och sjöar kan begränsas.

Möjligheter ska skapas för att öppna elnäten.

Eldistributionen i hela kommunen ska vara

trygg och säker.

Avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt

ökad återanvändning och återvinning av

restprodukter. Vi ska sträva efter att minimera

mängden deponiavfall. Förutsättningarna

för att bättre ta tillvara utsorterat eller

utvunnet material från avfallsströmmarna

ska stärkas för att kunna nyttja detta som

råvara i produktionsprocesser, till konstruktionsmaterial

i anläggningsprojekt, näringsämnen

vid odling eller för energiproduktion.

Miljöstationer och insamlingspunkter för

källsortering ska förläggas lättillgängligt och

med beaktandet av en god stadsmiljö.


Hållbarhetsbedömning

Riktlinjer

Som definition av hållbar utveckling används ofta den

som Bruntland-kommisionen skapade: En hållbar

utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens

behov utan att äventyra kommande generationers

möjligheter att tillfredsställa sina behov.

När man säger att utvecklingen ska vara hållbar menar

man att den ska grunda sig på en helhetssyn – det

vill säga ligga i skärningspunkten mellan ekonomisk,

ekologisk och social utveckling. Det räcker inte bara att

en eller två aspekter är tillgodosedda. Den ska också

vara långsiktig, det är inte de korta trenderna som är

viktiga. Utveckling i bemärkelsen positiv förändring är

en grundtanke.

Ekonomisk tillväxt är ett mål. Det innebär att tillgångar

och bruttonationalprodukt ökar. För den kommunala

ekonomin är det viktigt med uthållig tillväxt för långsiktig

stabilitet i budgeten.

Social utveckling innebär att det så kallade sociala

kapitalet växer. Hit räknas tillit, nätverk och tillgänglighet

till samhället i stort. Det innebär också att sociala

förhållanden förbättras. Hit räknas hälsa, utbildning,

bostäder, inflytande över den egna livssituationen,

demokrati mm.

När det gäller hållbar utveckling på miljöområdet

används ofta de 15 nationella miljömålen, och de regionala

tolkningarna, som likare. Även om det inte finns

något helt vedertaget sätt att bedöma om en utveckling

är hållbar så utvecklas det metoder som är användbara.

I detta sammanhang måste den faktiska utvecklingen

hela tiden ställas mot de mål, strategier och riktlinjer

som kommunen antagit.

Enligt miljöbalken ska en översiktsplan miljöbedömas

eftersom den kan antas ha betydande miljöpåverkan.

Som en del i det måste en miljökonsekvensbeskrivning

göras (MKB). Den ska beskriva de viktigare konsekvenserna

som planens mål, strategier och riktlinjer ger

upphov till. MKB:n redovisas som ett särskilt dokument.

Här ges en mer allmän beskrivning av konsekvenser,

miljömässiga såväl som ekonomiska och sociala med

utgångspunkt i de övergripande strategierna i översiktsplanen

och de riktlinjer de ger upphov till. Dock

är en översiktsplan såpass översiktlig och strategisk att

det inte i detalj går att redogöra för dess konsekvenser.

55


56

Riktlinjer

Hållbarhetsbedömning (forts)

Utveckla den fysiska strukturen

för ökad social sammanhållning

Strategin bygger på kunskapen om att det finns ett

starkt samband mellan fysisk form och social sammanhållning.

Hur man bygger bestämmer vilket samhälle

man får. Översiktsplanen kan styra utvecklingen för

att mildra de negativa konsekvenserna av de senaste

årtiondenas planering och även fördjupa diskussionen

om den framtida stadsutvecklingen. Strategin handlar

huvudsakligen om sociala konsekvenser av planering

eftersom de har varit försummade i dessa sammanhang

och de, till skillnad från ekonomiska och ekologiska

konsekvenser inte lika tydligt satts i samband med

fysisk planering, och det är inte heller lika lätt att mäta

sambandet. Men det är nog en allmän uppfattning att

de planeringsåtgärder som strävar efter att utveckla

den sociala gemenskapen i samhället också bidrar till

de övriga aspekterna av hållbarhet och därför ligger

i den gemensamma skärningspunkten. Strategin är

därför viktig och övergripande för all planering.

Den handlar till stor del om klassiska planeringskvaliteter.

Det handlar om att bygga ihop och koppla

olika delar av staden eller tätorten med bebyggelse

och kommunikationer. Det gäller också att ta till vara

på stadsdelars egna kvaliteter och utveckla dem med

kompletterande bebyggelse vartefter behov uppstår

för att skapa ett bättre underlag för både kommersiell

och kulturell service. Det gäller också att inte bygga nya

likformiga områden vare sig det gäller villaområden

eller flerfamiljsområden. Blandning av bostäder av

olika sort med verksamheter skapar en mer mångfacetterad

miljö. Bygga och förtäta där det finns

kollektiva kommunikationer av god kvalitet minska

bilberoendet. Stadsparker och offentliga rum byggs i

och mellan områden för möten.

Strategin vill sätta människan och hennes behov i

centrum för stadsutveckling. Våra livsmiljöer skapar

mänskliga, social och kulturella värden som är avgörande

för vår utveckling och deltagande i samhället.

Det är till slut människor som skapar arbete och tillväxt.

Det gäller därför att hitta en modell för att förvandla

framtida sociala vinster till investeringar idag i områden

där det behövs och finns en stor mänsklig potential.

Strategin borde långsiktigt bidra till ett skifte från bil

till andra färdmedel. Den borde också minska de sociala

kostnaderna och öka livskvalitén. Den skapar bättre

delaktighet och tar tillvara på människors potential.

Den sparar mark och infrastrukturkostnader genom

att fokusera på komplettering av befintliga områden.

Utveckla och förstärk Södertälje stad

Strategin erkänner Södertälje stads betydelse för

kommunen och vikten av att den byggs inifrån och

ut snarare än med externa tillägg. Södertälje är en

relativt gles stad och det finns utrymme för förtätning

med byggnader och offentliga rum på ett sätt som

skapar och förhöjer stadsmiljön utan att ta bort några

väsentliga kvaliteter. Levande stadsmiljö kräver en viss

täthet. Stadskärnan är ett självklart centrum för shopping,

kultur, umgänge och inte minst arbete. Där finns

förutsättningar för att skapa en livligare kvällsekonomi.

För att skapa underlag behövs det nya bostäder centralt

liksom ytor för verksamheter. Det behövs också bättre

kommunikationer och kopplingar till de stadsdelar

som omgärdar kärnan liksom till tyngdpunkterna på

landsbygden och besökare från andra kommuner.

Utvecklingen av stadsdelarna och kopplingen av

dessa till kärnan är avgörande för att strategin ska bli

framgångsrik. Södertäljes kärna behöver bli större för

att rymma företag och boende i vad som kommer att

upplevas som centrala lägen. Varje stadsdel är unik

och ska utvecklas efter sina förutsättningar. Södertälje

stad är också tillväxtmotor och det är viktigt för hela

kommunen att näringslivet utvecklas vidare mot större

diversifiering. Staden är säte för högskolan och utvecklingen

av levande stadsmiljö, näringsliv och högskola

är ömsesidigt beroende av varandra.

Strategin är viktig även för Södertäljes landsbygd. En

dynamisk, vacker och tillgänglig stad gör att många

som idag väljer bort den till förmån för att bo utanför

kan komma att prioritera annorlunda. Det minskar

trycket på den storstadsnära landsbygden.

Södertälje växer mot söder och sydväst. Strategin

inkluderar även Södertälje syd med stödjepunkter

på vägen. Syd har potential att på sikt utvecklas till

centrum i ett område med bostäder och blandade

verksamheter med god trafikförsörjning. Kopplingen

till den centrala kärnan måste utvecklas för att Syds

potential ska manifesteras.

Förtätningen påverkar inte den övergripande

grönstrukturen och de gröna sambanden i staden

måste bevaras.


Att utveckla Södertälje stadskärna och hela staden har

en direkt koppling till hållbarhet. Det skapar bättre tillgänglighet

till service och kommunikationer för många

människor. Strategin hänger intimt ihop med den tidigare

och de stödjer varandra. Investeringar i infrastruktur

för bättre kollektivtrafik kommer att behövas.

Utveckla attraktiva tyngdpunkter

i kommundelarna

Att förstärka tyngdpunkterna på landsbygden har också

en direkt koppling till hållbarhet. Det skapar bättre

tillgänglighet till service, arbetsplatser och kultur. Förstärkt

kollektivtrafik skapar möjlighet för nyetableringar

av företag som kräver goda kommunikationer. Det

gör det möjligt för fler människor att bo nära naturen

samtidigt som det skyddar den rena landsbygden från

exploateringstrycket. Både tätorterna och kransbyarna

på gång- eller cykelavstånd från tyngdpunkten ger

möjlighet till alternativt lantligt boende med tillgänglighet

till det regionala utbudet.

Det krävs känslighet vid förtätningar eller tillägg

för att bevara och utveckla de befintliga identiteterna

i tyngdpunkterna och sambanden med naturen. Det

krävs utvecklad kollektivtrafik med högre turtäthet och

bekvämlighet, liksom offentliga, gröna eller inte, rum

för möten och närrekreation.

Utbyggnad utan att äventyra kvaliteterna

för framtida generationer

Strategin är direkt kopplad till hållbarhet. Södertälje

växer i en tillväxtregion. Trycket på mark och vatten

ökar. Konkurrensen med andra kommuner och städer

kommer också att öka. Det kommer att ställa krav på

kloka avvägningar mellan konkurrerande intressen.

Många naturtillgångar har inget pris idag men representerar

ett vitalt intresse även för framtida generationer.

De kan inte delta i samrådet men det bör finnas en

stol kring bordet reserverat för dem ändå.

Det behövs metoder och former för att göra en rimlig

helhetsbedömning av samhällsekonomiska, sociala

och ekologiska intressen. Balanseringsprincipen (som

nämns i strategin) är ett verktyg som kan bidra.

Genomförandet av strategierna i översiktsplanen kräver

ett övervakningssystem som slår larm om utvecklingen

inte går i tänkt riktning. Det måste byggas in i

styrsystemen i den kommunala organisationen.

Strategin har övergripande ansvar för att kontinuerligt

väga de olika ingredienserna i hållbar utveckling

och finna kreativa lösningar för att utveckling och

Riktlinjer

tillväxt går åt rätt håll och har rätt inriktning. Det

kräver också en planering som är tålig för plötsliga

förändringar och en strategisk omvärldsbevakning. Det

handlar om samhällsbyggande i vid bemärkelse och är

så långt som en översiktsplan kan bidra.

Samlad bedömning

Strategierna är valda med hållbarhet för ögonen. Det är

portaldevisen. Tillsammans bedöms de styra planeringen

mot ökad långsiktig hållbarhet. Strategierna

strävar åt samma håll men riktlinjer kan vara motsägelsefulla.

Verkligheten på marken kommer att revidera

dem. Grunden för utvecklingen är ett mer hållbart

kommunikationssystem för att det på allvar ska

konkurrera med bilen. Bra kollektiva kommunikationer

är också en viktig rättvisefråga. Förtätning av

Södertälje stad, inklusive Syd, och tyngdpunkterna

på landsbygden bedöms gynna ett hållbart resande,

hushålla med mark och naturresurser, bidra till

vitaliserad handel och expanderande tjänstesektor,

öka servicen till medborgarna, öka tillväxten, minska

exploateringskostnader och minska utanförskapet.

Samtidigt kommer det att uppstå många konflikter hur

den ska genomföras. Det måste till förtätning av en viss

omfattning för att fördelarna ska bli märkbara. Och den

måste göras på rätt sätt. Om det inte är möjligt överallt

kan andra lösningar vara att föredra. Nya områden som

öppnas för exploatering måste också bedömas med

samma hållbarhetsperspektiv.

Dialogen med medborgarna måste vara genuin för att

skapa en samsyn kring den fysiska utvecklingen. Det

handlar snarare om en kontinuerlig process än ett

samrådsnedslag varje eller varannan mandatperiod.

Kommunen har ansvar för att hålla dialogen levande

med medborgarna.

57


58

Utbyggnadsförslag

Södertälje stad

Staden Södertälje består av en genuin stadskärna

med anor från 1000-talet. Kring stadskärnan ligger

områden med olika karaktärer. I stadskärnans utkanter

finns även industriområdena AstraZeneca i norr och

Scania i söder. I Södertälje stadskärna bor ca 11 000

personer medan hela tätorten har en befolkning på

knappt 69 000 personer.

Staden har en unik karaktär med sitt vattennära läge

vid Södertälje kanal, som förbinder Mälaren med

Östersjön, och Södertälje sluss som ligger mitt i staden.

Staden har även god tillgång till natur och en levande

landsbygd och naturreservat. Södertälje är en knutpunkt

mellan Stockholm och Sörmlandsstäderna.

Utveckla stadens mångfald

genom funktionsblandning

Stadens viktigaste kvalitet är mångfald. Arkitektonisk

mångfald och mångfald av miljöer, mötesplatser,

kultur, handel, restauranger, nöjen, aktiviteter, mötesplatser

och platser för rekreation. Det är grundläggande

för att skapa en attraktiv stadsmiljö. För att skapa ett

gediget och varierat utbud av dessa så kallade urbana

verksamheter krävs att människor rör sig i området

både på dagtid och kvällstid. Utan människor som rör

sig i området både på dagtid och kvällstid finns det inte

tillräckligt med underlag för verksamheter att etablera

sig. Det skapar också en otrygg miljö. Det första steget

för att förstärka stadens attraktivitet är alltså att skapa

en genuin funktionsblandning av bostäder och arbetsplatser.

Det behövs också en variation av bostadstyper

och arbetsplatser.

Utveckla strategiskt viktiga

stråk och tyngdpunkter

Tyndpunkter i staden och stråk mellan tyngdpunkterna

ska utvecklas. Tyngdpunkterna skapas genom en tät

stadsmiljö med ett rikt utbud av urbana verksamheter

och en attraktiv stadsmiljö. Stadskärnan är redan idag

en väl utvecklad tyngdpunkt. Den ska kompletteras

med andra, mindre, tyngdpunkter i Hovsjö, Mariekälla,

Geneta, Ronna, Veda, Grusåsen, Brunnsäng, Fornhöjden

och även Östertälje, Södertälje Södra (området vid

pendeltågsstationen Södertälje hamn) och Södertälje

Syd. Tyndpunkterna har utsetts på grund av sina förutsättningar

för att utveckla stadskvaliteter. De kvaliteter

som tyngdpunkterna i viss mån redan har idag och som

ska stärkas är: tillgänglighet i gångnätet, verksamhetskluster,

täthet, tillgång till handel, service, kultur och

parker samt kollektivtrafiktillgänglighet. För att uppnå

Program för stadskärnan 2009–2029

Ett stadsutvecklingsprogram ”Södertälje

stadskärna 2009–2029 – program för en

hållbar stadsutveckling” har antagits av

kommunfullmäktige 2010.

I programmet planeras för ca 1500 nya bostäder

och ca 15 000 kvm ny lokalyta i stadskärnan.

Stadsmässigheten stärks genom omvandling av

vägar till gator, komplettering av kvartersstrukturen,

offentliga rum av hög kvalitet och

sammanhängande rum/stråk för promenad/

rekreation. Programmet tar även upp utvecklingen

av infrastruktur, handel och upplevelser.

Programmet ligger till grund för, förutom

detaljplaner, flera nya projekt för stadens

utveckling som parkeringsstrategi, resecentrum,

aktivitetspark och centrumsamverkan – ett

samverkansprojekt mellan kommun, fastighetsägare

och verksamhetsidkare. Projektet syftar

till att utveckla handel, kvällsverksamheter,

service, kultur och upplevelser.

Södertälje domineras av medelhög och hög

öppen bebyggelse samt tät respektive gles

småhusbebyggelse.


eller förstärka dessa kvaliteter behövs ett varierat

utbud av lokaler, tät funktionsblandad bebyggelse och

god kollektivtrafikförsörjning. Tyngdpunkterna ska

inte vara enhetliga även om de ska utvecklas enligt

ovan nämnda principer. Utvecklingen av varje tyngdpunkt

ska ske i samklang med områdets karaktär och

den lokala identiteten göras synlig i utformningen. En

helhetssyn är viktig.

Flera av de utpekade stråken är tänkta att förvandlas

till levande stadsgator. Det innebär att de obebyggda

ytorna längs stråken reserveras för ny stadsbebyggelse

med kvarterskaraktär. Det är viktigt att bottenvåningarna

längs stråken fylls med butiks- och verksamhetslokaler

för att levandegöra stråken. Att planera

för nya lokaler i ett tidigt skede är svårt. Detta beror

till stor del på att efterfrågan på lokaler kommer först

efter att ett område är färdigbyggt. Planering längs

stråken ska inriktas på att lämna ytor för kommersiella

verksam heter. Lokalerna på bottenvåningarna kan t ex

utformas flexibelt för att tillåta användning både som

bostäder och till verksamheter. Där två stråk korsar

varandra är det extra viktigt med lokaler och en förhållandevis

hög exploatering som markerar platsens dignitet.

Vissa utpekade stråk har en annan karaktär och

lämpar sig bättre för utveckling som rekreationsstråk

genom grönområden och parker. Stråken ska utvecklas

efter sina individuella förutsättningar. Ledord för

utvecklingen av stadsstråk är att de ska vara naturliga,

överblickbara och att de ska knyta samman målpunkter

och separerade stadsdelar.

För att ytterligare binda ihop stadens västra delar

föreslås att möjligheten till att skapa ett spårbundet

kollektivtrafikstråk genom staden från Hovsjö till

Saltskog och sedan stadskärnan, Ronna och fram till

Geneta utreds.

Tillgängligheten i staden är också beroende av ett

väl fungerande cykelnät. Det är väsentligt att cykelnätet

byggs ut och utvecklas enligt den cykelplan som

kommunen har tagit fram.

Använd stadens växtkraft

för att skapa en integrerad helhet

Den fortsatta utvecklingen av staden Södertälje har

som mål att knyta ihop de olika stadsdelarna med

varandra och med stadskärnan. Staden ska växa genom

förtätning i, och mellan, befintliga områden. För att

bättre länka samman de olika stadsdelarna behövs

Utbyggnadsförslag

också en satsning på kollektivtrafiken inom staden och

till centrum och olika knutpunkter.

Stadsmässiga lösningar som omvandling av vägar till

gaturum, bebyggelse som förhåller sig mot gata med

utåtriktade entréer, lokaler för handel/verksamheter

i gatuplan, offentliga mötesplatser i de olika stadsdelarna

och t ex införande av stadsspårvagn är medel för

att staden ska kunna växa med urbana kvaliteter. Även

tydliga entréer till staden är viktigt för den urbana

karaktären. Staden är relativt utspridd och barriärer

i form av infrastruktur och topografiska förhållanden

förekommer på många platser. Ett sätt att möta

problemet är att arbeta med målpunkter och stråk som

binder ihop staden.

Utveckla stadens attraktivitet

för företag och utbildning

Inom den regionala arbetsmarknaden har Södertälje

har en stark ställning med ett högt antal arbetsplatser

och stor inpendling från hela regionen. En förutsättning

för att Södertälje ska vara en attraktiv ort för

företagsetablering är en effektiv transportinfrastruktur

med god kollektiv-trafikstandard som underlättar

arbetspendling till och från Södertälje. Stadsutveckling

kring pendeltågsstationerna, Södertälje Syd och vid

tyngdpunkterna i staden är av betydelse i detta

sammanhang, liksom förbindelsen mellan Södertälje

Syd och stadskärnan.

Kunskapsintensiva verksamheter efterfrågar ofta en

lokalisering i urbana miljöer med goda kommunikationer.

Samma egenskaper har dragningskraft som miljö

för utbildningsinstitutioner. Därför är det viktigt att

satsta på funktionsblandade områden, med plats för

verksamheter och utbildningsinstutitioner i attraktiva

lägen. Verksamheter kan med fördel läggas i gatuplan

i bostadshus och i centrala lägen som är mindre lämpade

för bostadsbebyggelse. Där kan verksamheterna

även ha en avskärmande funktion mot olika störningar.

En utveckling av miljön i de befintliga företagsområden

behövs också för att tillgodose de krav som framtida

företag och deras anställda kan ha.

Utveckla stadens attraktivitet som bostadsort

För att öka stadens attraktivitet som bostadsort bör de

olika bostadsområdena få en blandning av bostadstyper

och upplåtelseformer och tillgängligheten till andra

områden och tyngdpunkter i staden förbättras. Det

stärker den sociala gemenskapen och ökar tryggheten.

59


60

Utbyggnadsförslag

Södertälje stad (forts)

Även utveckling av stadskvaliteter är viktigt för att öka

attraktiviteten som bostadsort. Det handlar om ett

stort utbud av urbana verksamheter och god kollektivtrafikförsörjning

och tillgänglighet till park och vatten.

Även skolor av hög kvalitet är en förutsättning för att

Södertälje ska vara en attraktiv plats att bo på.

Kvällsekonomi

En attraktiv stad har en fungerande kvällsekonomi

med ett varierat utbud av restauranger, kafeer, bio,

barer och andra kvällsaktiviteter. Dessa verksamheter

kan stärkas genom att skapa ett kluster av kvällsaktiveter

vilket också skapar en tryggare miljö kvällstid.

Marenområdet är ett potentiellt område för ett verksamhetskluster

med inriktning på kvällsekonomi.

Utveckla utbytet mellan stad och land

I Södertälje finns en levande landsbygd med fina natur-

och kulturmiljöer och tillgång till flera naturreservat.

Där finns också ett antal högprofilerade företag vars

verksamhetsidé är ekologisk och biodynamisk odling.

Den antroposofiska rörelsens olika verksam heter

har en tydlig arkitektonisk profil och präglar delar av

landsbygden.

Landsbygden kompletterar staden med möjligheter till

rekreation och upplevelser. Den ger också möjligheter

till alternativa livsstilar och boendeformer som t ex

”Slow cities”. För att öka utbytet mellan stad och land

bör landsbygden också ta del av staden t ex genom att

landsbygdens verksamheter ges möjlighet att synas i

staden och att producenter får avsättning för sina varor

och tjänster. Landsbygden är en tillgång som stärker

stadens kvalitet och profilerar Södertälje i regionen.

Staden växer åt söder och syd-väst

I första hand ska Södertäljes potential att växa genom

förtätning utnyttjas. Företaget Spacescapes analyser

visar att det finns hög förtätningspotential med både

högt förtätningstryck och förtätningsbehov i stadskärnorna.

Även kring strategiska mötesplatser och i stadsväven

finns god förtätningspotential. På längre sikt

växer staden söder ut genom utveckling av området

längs med den planerade Tvetaleden - ”Tvetastaden”

som kopplas till området vid Södertälje Syd. Almnäs

utvecklas också till att bli en del av Södertälje stad.

Medan Tvetastaden antagligen får fokus på bostäder

får Almnäs fokus på logistik och andra verksamheter.

På lång sikt är tanken att Almnäs, Tvetastaden, Hovsjö

och Södertälje Syd binds ihop.

Bild ur ”Södertälje stadskärna 2009–2029, program för en hållbar stadsutveckling”.

Företaget Spacescapes analys av stråk och tyngdpunkter i Södertälje

Stadsstråk

Mötesplats

Stadskärna

Stadsväv

Stadspark

Parkmark


Kartan visar förslag på strategiska stråk

som bör förstärkas i stadens utveckling.

De prickade sträckorna i kartan utgör

eventuella nya stråk. Samtliga av de

stråk som visas på kartan måste utredas

vidare för en bedömning av hur stråket

på bästa sätt kan utvecklas och vilken

karaktär stråket bör ha.

Utbyggnadsförslag

Kartan visar också tyngdpunkter där

utredning om verksamhets- och

bostadsbebyggelse föreslås.

Pilen visar att staden i framtiden

föreslås växa åt söder och syd-väst.

61


62

Utbyggnadsförslag

Södertälje stad (forts)

Restriktionskarta för Södertälje stad

Kommundelsgräns

Väg

Järnväg

Järnvägsstation

Riksintresse väg

Riksintresse järnväg

Ostlänken

Riksintresse farled

Förorenat markområde

Förorenat vattenområde

Riksintresse (naturvård,

friluftsliv, kulturmiljö,

försvaret

Hänsyn natur och rekreation

Naturreservat

Yttre vattenskyddsområde

Inre vattenskyddsområde

Åker klass 4 & 5


Riktlinjer Södertälje stad

Stadskärnan ska förtätas med

attraktiva bostäder, arbetsplatser

och handel.

De områden som har goda

förutsättningar att förstärka

sina stadskvaliteter ska

utvecklas till tyngdpunkter i

staden med ett mångfald av

urbana verksamheter som

handel, kultur, restauranger

och andra verksamheter.

Potentiella tyngdpunkter

är: Ronna, Geneta, Hovsjö,

Mariekälla, Veda, Brunnsäng,

Grusåsen, Fornhöjden, Östertälje,

Södertälje Södra och

Södertälje Syd.

Tyngdpunkterna i staden

ska förtätas med attraktiva

bostäder och ett varierat

utbud av verksamhetslokaler.

Förtätning ska alltid ske med

en god helhet som utgångspunkt.

Från tyngdpunkterna in till

stadskärnan bör stråk utvecklas.

Stråken ska vara tydliga

och intressanta, attraktiva för

gångtrafikanter och cyklister,

väl försörjda med kollektivtrafik

och där det är möjligt

kantas av bebyggelse med

både bostäder och verksamheter.

Stadens gång-gatunät

bör utvecklas för att

skapa bättre tillgänglighet

mellan olika områden och

till stadskärnan.

Stadens cykelnät bör

utvecklas enligt kommunens

cykelplan.

Antalet mötesplatser och

utbudet av olika typer av

mötesplatser i staden

ska öka.

Området kring kanalen bör

utvecklas med byggnation

och offentliga gröna rum.

Södertälje stad ska ha en

sammanhängande grönstruktur

där gröna stråk

och länkar binder samman

grönområden.

Utbyggnadsförslag

Sammanhängande strandpromenader

ska löpa längs

Södertälje kanal och stränder.

Varje stadsdel ska ha en

offentlig mötesplats.

Stadens parker ska vara

välskötta, trygga och väl

utformade.

Stadens natur ska gynna

biologisk mångfald och

hysa olika naturtyper.

Moraberg och Vasa ska

fortsätta att utvecklas till

tyngdpunkter för handel.

Trygghet ska ligga till grund

vid all stadsutveckling.

Fördjupningar av översiktsplanen

alternativt program

ska utarbetas för Södertälje

södra, Tveta och Almnäs.

Ett utvecklingsprogram ska

skapas för alla stadsdelar.

63


64

Utbyggnadsförslag

Utbyggnadsförslag kommundelarna

Södertälje kommun har en stor landsbyggd med ett viktigt

kulturarv som präglar landskapsbilden. Kommundelarnas

läge nära Södertälje stad och Stockholm, tillsammans med

pastorala miljöer gör dem till ett attraktivt val för människor

som söker sig till naturen men ändå vill ha tillgänglighet

till det regionala utbudet.

Utveckling av tyngdpunkter

Kommundelarna ska utvecklas för att ge plats åt en ökad

befolkning samtidigt som målet om en långsiktigt hållbar

utveckling hålls. Nya bostadsområden och verksamheter

ska i första hand lokaliseras i eller i anslutning till tyngdpunkterna

Järna, Hölö, Mölnbo och Ekeby-Tuna-Sandviken.

Tyngdpunkterna ska genom ett större underlag

få förbättrad kollektivtrafikförsörjning och ett bredare

utbud av service och handel. Lokalisering av bebyggelse i

anslutning till tyngdpunkterna möjliggör också hållbara

lösningar för VA-försörjning. Genom att styra ny bebyggelse

till tyngdpunkterna kan jordbruksmark bevaras för

livsmedelsproduktion och naturområden för rekreation.

Förutom kollektivtrafik, service och handel är det viktigt

att mötesplatser skapas och att grönområdena i och i

anslutning till tyngdpunkterna utvecklas för att stärka

de rekreativa och estetiska värdena.

Tillgängligheten till Södertälje stad, Stockholm och andra

städer i regionen är viktig men även tillgängligheten i och

mellan tyngdpunkterna behöver förbättras. Särskilt viktigt

är det att cykelinfrastrukturen förbättras.

Utveckling utanför tyngdpunkterna

Strategin att fokusera utveckling till tyngdpunkterna

förutsätter att kommunen är restriktiv till bebyggelse i andra

lägen. Olika livsstilar kräver dock olika bostäder och

bostadsmiljöer som det bör finnas möjlighet att skapa.

Men varje ny bebyggelse som inte ligger i anslutning till

befintlig måste kunna försvaras med att landsbygdens

värden skyddas eller förstärks, och att utformningen och

lokaliseringen tar särskild hänsyn till landskapsbilden

och kulturvärdena på platsen.

Utbyggnad baseras på fördjupade översiktsplaner

och ortsanalyser

För Järna och Ytterenhörna tar kommunen fram fördjupade

översiktsplaner. Utvecklingen bör följa dessa.

Kommunen har även tagit fram ortsanalyser för Hölö

och Mölnbo, och dessa bör vara utgångspunkten för

tätorternas vidare utveckling.

Riktlinjer kommundelarna

Tyngdpunkterna Järna, Hölö, Mölnbo

och Ekeby-Tuna-Sandviken ska växa

främst genom bebyggelse i direkt

anslutning till befintlig bebyggelse och

genom förtätning där det är lämpligt.

Mötesplatser och livskraftiga centrum

för service bör utvecklas och förstärkas

i tyngdpunkterna.

Ny bebyggelse bör ta tillvara på och

förstärka tyngdpunkternas småstadskaraktär.

Vid ny bebyggelse bör närheten till

naturen och de omgivande kultur-

och landsbygdsmiljöerna tas tillvara.

De rekreativa och estetiska värdena

i tyngdpunkternas grönområden bör

utvecklas och förstärkas.

Tillgängligheten inom tyngdpunkterna

och deras omland bör förbättras genom

anläggning av fler gång- och cykelvägar.

Utbyggnad av cykelnätet inom

tätorterna ska ske enligt kommunens

cykelplan.

Ny bebyggelse ska inte lokaliseras på

öppen åkermark.

Vid ny bebyggelse ska möjligheten att

skapa ett allsidigt sammansatt

bostadsutbud beaktas.

Fördjupning av översiktsplanen

alternativt program ska utarbetas

för Brandalsund.


Järna

År 2009 hade Järna kommundel 8 853 invånare varav

6 491 i tätorten. Järna är en populär bostadsort med

sin tillgång till vacker natur, goda kommunikationer

och en stor arbetsmarknadsregion. Järna har en

unik profil i och med antroposofernas närvaro och

är inom flera områden en föregångare inom hållbar

utveckling.

I Järna finns ett gott utbud av arbetstillfällen i förhållande

till antal invånare. Flera av industrierna i Järna

är inriktade på livsmedelsproduktion. I anslutning

till tätorten finns ett större verksamhetsområde med

Kungsörnen och Veloduct som dominerar i området.

I anslutning till motorvägen finns Saltå kvarn och

Södertuna industriområde, som är ett verksamhetsområde

under utbyggnad. I Järna finns också ett

antroposofiskt centrum som driver olika verksamheter

med antroposofisk inriktning. Livsmedelsnäringen

har potential att generera fler närliggande

verksamheter som passar i den strukturen.

Boendemiljön har många kvaliteter men bostadsutbudet

är ensidigt och består till största delen av

hyresrätter i flerbostadshus samt villor. Stadsvillor/

radhus och parhus är boendetyper som saknas. Även

bostadsrätter är det ont om, även om en ökning av

antalet är på gång. Flerbostadshus med hiss saknas

också, vilket är en brist vad det gäller tillgänglighet

och begränsar möjligheten för äldre att bo kvar på

orten.

Kommunen arbetar med att ta fram en fördjupad

översiktsplan för Järna tätort med omgivning. Planen

har varit ute på samråd och ska nu arbetas igenom

utifrån de synpunkter som har kommit in. Efter det

ska planen ställas ut en gång till innan den kan antas.

Syftet med förslaget till fördjupad översiktsplan är

att ge Järna en mer sammanhållen struktur samt att

stärka småstadskaraktären och skapa ett attraktivt

och livskraftigt centrum.

Kommunen har påbörjat ett program för Brandalsund

där bl a möjligheten att bygga 1 500 bostäder

inom området utreds.

Utbyggnadsförslag

Fördjupad översiktsplan för Järna

Visionen för Järna formuleras som en kreativ

småstad i en ekologisk landsbygd.

Förslaget till fördjupad översiktsplan lägger

fram följande strategier. Det är viktigt att

påpeka att förslaget kan komma att ändras

innan antagande.

Bygg Järna inifrån och ut – Bygg vidare på

Järnas småstadskaraktär. Skapa en tätare

bebyggelsestruktur med stadsmässiga gator

i de centrala delarna. Förtäta längs utpekade

huvudstråk och på utvalda platser

där ny bebyggelse kan tillföra kvaliteter.

Stärk centrum – Skapa förutsättningar

för ett attraktivt och livskraftigt centrum.

Behåll större dagligvarubutiker i centrum

och möjliggör för småföretagande och

hantverk i de centrala delarna av Järna.

Skapa en sammanhängande ort – Låt

nya utbyggnadsområden komma till norr

om Rönnvägen, i syfte att bygga samman

Kallfors med resten av tätorten.

Ta tillvara på närheten till naturen och

de omgivande kultur- och landsbygdsmiljöerna

– Skapa sammanhängande

grönstråk med kilar in till centrala Järna.

Värna landsbygdskaraktären i områdena

söder och väster om Moraån. Bybildningar

med lantlig karaktär föreslås inom gång-

och cykelavstånd till stationen.

RUFS 2010 pekar ut Järna tätort som en regional

stadsbygd med utvecklingspotential:

”Ökad täthet innebär att man främst bör bygga

i eller i direkt anslutning till redan bebyggda

områden med god kollektivtrafikförsörjning och

i övrigt goda lägesegenskaper.”

65


66

Utbyggnadsförslag

Järna (forts)

Utbyggnad enligt förslaget till fördjupad översiktsplan för Järna


Kommundelsgräns

Väg

Järnväg

Järnvägsstation

Riksintresse väg

Riksintresse järnväg

Ostlänken

Riksintresse farled

Förorenat markområde

Riksintresse (naturvård, friluftsliv,

kulturmiljö, försvaret

Hänsyn natur och rekreation

Naturreservat

Utbyggnadsförslag

Inre vattenskyddsområde

Yttre vattenskyddsområde

Inre vattenskyddsområde

Åker klass 4 & 5

67


68

Utbyggnadsförslag

Hölö

Hölö-Mörkö kommundel har en befolkning på

3 528 personer av vilka 1 387 bor i Hölö tätort. Hölö är

ursprungligen byggt på småkuperad skogsmark som

gränsar till det öppna jordbrukslandskapet. Orten

omges i de norra delarna av åkermark. Längst i söder

är småhustomterna placerade i skogsbrynet mot de

öppna åkrar, hagmarker och strandängar som omger

Lillsjön och Kyrksjön. Småkuperad skogsmark når

tätorten i norr, sydväst och i öst.

Hölö har en långsträckt utbredning i nord-sydlig

riktning utmed järnvägens östra sida.

Järnvägen är en fysisk barriär som hindrar människors

rörelse, den enda passagen i tätorten är den planskilda

vägen till Västra Lida som går på en bro över järnvägen.

Längre norrut i höjd med Grävsta finns ytterligare en

passage för fotgängare. Motorvägen är en mycket

kraftig fysisk barriär för djur och människor som vill

nå landskapet på andra sidan.

Hölö tätort har inget tydligt centrum, idag finns endast

en pizzeria, en kiosk med postombud och en liten

matbutik med apoteksombud vid järnvägen där bussen

stannar.

Hölö är ett villasamhälle med byggnadsstilar från det

senaste århundradet. I ytterkanterna av tätorten finns

en del radhusområden och det finns en bebyggelsegrupp

med flerbostadshus strax söder om Wijbacken,

några flerbostadshus med verksamhetslokaler i bottenvåningen

finns även längs Centralvägen. Småhus från

hela 1900-talet dominerar således bebyggelsen.

Kollektivtrafiken till och från Hölö består av busstrafik.

Det finns en buss som går från Norrvrå/Mörkö via Hölö

och Järna till Södertälje och en direktbuss som går till

Södertälje Syd, Södertälje hamn, Södertälje centrum

och flera större arbetsplatser. Frågan om pendeltåg till

Hölö har diskuterats länge. För att det ska bli aktuellt

krävs ett ökat reseandeunderlag och en ökad spårkapacitet.

Översiktsplanen föreslår att studier genomförs för

att utreda möjligheten till ökad spårkapacitet och en

fokusering av ny bebyggelse till tätorten för att öka

reseunderlaget.

Hölö ortsanalys

Ortsanalysen som togs fram av kommunen 2009

sätter ut följande principer för bebyggelse i

Hölö:

Utbyggnad av bostäder bör i första hand

ske i eller i direkt anslutning till tätorten

för att hålla samman bebyggelsen och därmed

ge förutsättning för god offentlig och

kommersiell service samt hållbart resande.

I andra hand bör bebyggelse placeras i anslutning

till befintliga kollektivtrafikstråk.

För att ge invånarna möjlighet att bo kvar

när de blir äldre, eller vid förändrade

villkor, bör ett varierat utbud av bostäder i

form av både villor, radhus och flerfamiljshus

eftersträvas.

Ny bebyggelse bör utgå från den befintliga

strukturen i orten och bör anpassas väl

efter tomten avseende utformning,

färgsättning och placering.

De tomter som redan är planlagda för bostäder

men hittills oexploaterade kan vara

lämpliga att bebygga. Förtätning är möjlig

utmed Eriksbergsvägen givet att de geologiska

förutsättningarna undersöks. Västra

Lida och Grävsta kan vara lämpligt att

bygga ut med bostäder. Österby kan vara

lämpligt att förtäta utmed Ekbacksvägen.

Förtätning bör inte ske genom avstyckning

av befintliga villatomter.

Wij-området bör utformas som en trädgårdsstad

med friliggande villor, radhus

och små flerfamiljshus.

Verksamheter som kräver tunga transporter

eller farligt gods bör ligga nära påfarten till

motorvägen.


Utbyggnad enligt Hölö ortsanalys

Utbyggnadsförslag

69


70

Utbyggnadsförslag

Hölö (forts)

Kommundelsgräns

Väg

Järnväg

Järnvägsstation

Riksintresse väg

Riksintresse järnväg

Ostlänken

Riksintresse farled

Förorenat markområde

Riksintresse (naturvård, friluftsliv,

kulturmiljö, försvaret

Hänsyn natur och rekreation

Naturreservat

Åker klass 4 & 5


Vårdinge-Mölnbo

Mölnbo är huvudort i Vårdinge kommundel som

till befolkningsantalet är den minsta kommundelen

i Södertälje. Här bor ca 1 900 personer varav ca 1 100

i tätorten Mölnbo. Orten byggdes upp kring tågstationen

och längs riksväg 57. Mölnbo omfattar en yta

om ca 120 ha och är relativt väl sammanhållen, med

koncentration kring järnvägsstationen. Bebyggelsen

som sträcker sig utmed riksvägen domineras av

småhus, både äldre och från de senaste 40 åren.

Mölnbo har karaktären av ett levande och idylliskt

stationssamhälle med vackra natur- och kulturlandskap

inpå knuten.

Pendeltåg mellan Gnesta och Södertälje stannar

vid Mölnbo station. Västra stambanan går igenom

samhället men stannar inte i Mölnbo.

Eftersom arbetsmarknaden är begränsad i kommundelen

pendlar majoriteten av invånarna till sitt arbete

i Södertälje eller grannkommunerna. Endast 15%

av de förvärvsarbetande som bor i Vårdinge arbetar

också här. Den största arbetsgivaren är, som ofta i

mindre orter, kommunen. Anticimex AB har ett tiotal

anställda i Mölnbo. De allra flesta som pendlar till

sina arbeten utanför Mölnbo reser med bil och det

är viktigt att förutsättningarna för att åka kollektivt

förbättras för att minska bilberoendet.

Mölnbo ortsanalys

Utbyggnadsförslag

Kommunen har tagit fram en ortsanalys för

Mölnbo som sätter ut följande strategier:

Utbyggnadsområden bör ligga i anslutning

till eller inne i Mölnbo, så nära kollektivtrafik

och centrum som möjligt.

Ny bebyggelse bör komplettera och

anpassas till den befintliga bebyggelsen

och anpassas väl till Mölnbos struktur

och vägsystem.

Särskild hänsyn bör tas till den kulturhistoriska

miljön och landskapsbilden.

Ny bebyggelse bör inte lokaliseras på

öppen åkermark.

Ortsanalysen föreslår ytterligare en passage

över eller under väg 57 för att minska

barriäreffekten.

Förtätning

Utredningsområde

Område för verksamhet

Stationspark

Centrum

Järnvägspassage

71


72

Utbyggnadsförslag

Vårdinge-Mölnbo (forts)

Kommundelsgräns

Väg

Järnväg

Järnvägsstation

Riksintresse järnväg

Riksintresse (naturvård,

friluftsliv, kulturmiljövård,

försvaret)

Hänsyn natur och rekreation

Naturreservat

Vattenskyddsområde

Åker klass 4 & 5


Enhörna

I Enhörna kommundel pekas Ekeby, Tuna och Sandviken

ut som tyngdpunkter dit ny bebyggelse i första

hand bör lokaliseras.

Enhörna kommundel har en befolkning på 2 682 varav

988 bor i Ekeby vilket är den största tätorten inom

kommundelen. Tuna och Sandviken som ligger i närheten

av Ekeby har 223 respektive 396 invånare. Ekeby

ligger ca 1 mil norr om Södertälje. Ekeby, Tuna och

Sandviken ligger i den delen av Enhörna som kallas

Ytterenhörna. Ytterenhörna utgörs av ett sprickdalslandskap,

med skogklädda höjdryggar och öppen odlingsmark.

I grova drag kan området delas in i tre delar:

jordbrukslandskap, skogsbygd och Mälarstranden.

Bebyggelsen i området ligger huvudsakligen i Ekeby,

Tuna och Sandviken. Dessa har sinsemellan mycket

skilda karaktärer och har vuxit fram på olika villkor,

under olika tidsepoker och i olika landskapstyper.

Ekeby är utbyggt från 1950-talet och framåt med enbostadshus

och är anslutet till kommunalt vatten och

avlopp. Tuna består av en blandning av äldre bebyggelse

och nytillkommen bebyggelse. Tätorten domineras

helt av enbostadshus. De flesta inom Tuna har

kommunalt vatten och avlopp. Sandviken är ett tidigare

fritidshusområde som får en allt större andel permanentboende,

men saknar idag tillfredställande vatten

och avlopp. Ungefär hälften av fastigheterna i Sandviken

är pemanentbebodda.

Kollektivtrafikförsörjningen i Enhörna är idag inte tillräcklig

för att utgöra ett attraktivt alternativ till bilen.

Kollektivtrafikförbindelsen består av busslinje 787 från

Enhörnavägen som går med halvtimmestrafik, förutom

i rusningstrafik då det är 20-minuterstrafik. Sandviken

via väg 527 trafikeras endast april–november med fyra

turer per dag. Avståndet mellan Sandviken till Enhörnavägen

är tre kilometer, vilket innebär att Sandviken

idag har mycket dåliga kollektivtrafikförbindelser.

Kommunen har tagit fram en fördjupad översiktsplan

för området Ytterenhörna där Ekeby, Sandviken och

Tuna är belägna.

Utbyggnadsförslag

Fördjupad översiktsplan för Ytterenhörna

Den fördjupade översiktsplanen för

Ytterenhörna föreslår ett antal strategier

för utveckling av området. Planen har som

mål att ”hitta en balans mellan utbyggnad,

ekonomi, genomförbarhet och värnande

om planområdets kvaliteter och bevarande”.

Ekeby föreslås få nya bostäder, förskola och

eventuellt ett område för mindre företagsetableringar.

Sandviken föreslås få bevarandeområden,

områden med befintlig bebyggelse som får

större byggrätt och nya områden.

Tuna, Väsby, Aska och Stjärna har begränsade

möjligheter till expansion. Det bör

utredas i detaljplan var förtätning är möjlig

och vilka delar som ska skyddas.

Det öppna landskapet med skogskanter

och åkerholmar ska värnas. Bebyggelse i

det öppna åkerlandskapet ska minimeras.

Bebyggelse kan tillåtas i åkerkanter men får

ej bli dominerande i landskapet.

Nya utvecklingsområden ligger främst i

anslutning till Ekeby, Tuna och Sandviken.

Viss ny bebyggelse utanför markerade nya

bebyggelseområden kan tillåtas genom

styckning. Styckning bör dock ske i

begränsad omfattning och bebyggelsen

bör placeras längs med befintliga vägar

och indragen från åkerlandskapet.

73


74

Utbyggnadsförslag

Enhörna (forts)

Ny bostadsbebyggelse

Ev. bostadsbebyggelse

Alternativa förskoletomter

Ev. läge för hantverksby

Ny gång- och cykelväg

Ny promenadväg

Ny vägförbindelse

Vägsträcka att rusta upp

Ev. framtida vägsträckning

Mindre bad/båthamn

Utökad badplats


Kommundelsgräns

Väg

Riksintresse farled

Riksintresse (naturvård, friluftsliv,

kulturmiljö, försvaret

Hänsyn natur och rekreation

Naturreservat

Yttre vattenskyddsområde

Inre vattenskyddsområde

Åker klass 4 & 5

Utbyggnadsförslag

75


76

Bilagor

Bilaga 1: Naturresurser

Stora relativt opåverkade

mark- och vattenområden

I Södertälje finns fem större relativt opåverkade mark-

och vattenområden: Ridöskärgården, Malmsjön Väst,

Yngern Syd, Mölnbo och Långsjön Ost.

Tre av områdena är stora sammanhängande skogsområden

som endast är obetydligt påverkade av exploateringar

såsom bebyggelse och vägar. Det fjärde är ett

område som ligger i Mälarens skärgård och som är

obetydligt påverkat av exploateringsföretag och andra

ingrepp i miljön. De relativt opåverkade skogsområdena

hyser miljöer som är av betydelse för skogslevande

djur, växter och svampar. För det rörliga friluftslivet

utgör de nämnda skogsområdena omtyckta utflyktsmål

för vandringar, bär- och svampplockning mm.

Ekologiskt särskilt känsliga naturområden

Ekologiskt särskilt känsliga naturområden är av två

typer. Dels ingår områden som redan idag är starkt påverkade

av mänskliga aktiviteter genom att exempelvis

vara försurade, övergödda eller förorenade mark- och

vattenområden som inte tål någon ytterligare belastning

av nämnda slag. Dels är det sådana områden som

hyser en speciell fauna och flora med rödlistade arter

eller miljöer av ovanlig och värdefull karaktär som

riskerar att äventyras om inte särskild hänsyn tas.

Naturreservat

I Södertälje finns 20 områden som är skyddade som

naturreservat enligt miljöbalken:

Bornsjön Parkudden Lövsta

Bårsjön Slessberget

Eriksö Stora Alsjön

Farstanäs Stora Envättern

Fifång Talbyskogen

Grottberget Tullgarn, två reservat

Kalkberget Vattgruvmossen

Korpberget Yttereneby

Kålsö Öbacken Bränninge

Lina

Naturminnen

Denna skyddsform liknar naturreservat men omfattar

normalt endast vissa naturföremål eller mycket små

områden, högst ett halvt hektar. I kommunen finns åtta

naturminnen:

5 ekar, 2 bokar och en tall (Hall 4:3)

1 tall och en gran (Hall 4:1 och 4:3)

3 tallar (Visbohammar 1:5)

6 lindar (Hovsjö 1:2, Eklundsnäsbadet)

1 ek (Almnäs 5:1)

1 tall ”Trolltallen” (Gillberga 1:18)

1 tall (Högantorp 1:18)

1 ek (Överenhörna-Ekensberg 1:23)

Natura 2000

Följande Natura 2000 områden ligger helt eller delvis i

Södertälje kommun:

Tullgarn, ost Botten

Stora Envättern Vattgruvsmossen

Korpberget Hörningsholm

Kålsö Jurstaholm

Fifång Kiholm

Grottberget Kvedesta

Kalkberget Ledarön

Oaxen Norra Holmäng

Sjögård Skanssundet

Bårsjön Skillebyholm

Slessberget Stångberget (Bränninge)

Stora Alsjön Talbystrand

Lina Brand syn Lanaren (Tvetaberg)

Orrsättra Skogstorp

Grus- och bergtäkter

Genom kommunen löper flera rullstensåsar. Naturgruset

är dock en ändlig resurs som kräver en god hushållning.

Rullstensåsarnas betydelse som vattenmagasin

och vattenrenare är dessutom av stor betydelse. De förhållandevis

små förekomsterna av urbergskalksten är

till stor del utbrutna och de kvarvarande är därför ofta

av stort värde för naturvården genom sin rika flora.

Biotopskyddsområden

Biotopskyddsområden är en annan skyddsform som

syftar till att skydda mindre områden som hyser

eller förväntas hysa hotade djur- och växtarter. För

vissa naturmiljöer gäller ett generellt biotopskydd

enligt miljöbalken, exempelvis för alléer, stenmurar,

märgelgravar och mindre åkerholmar. När det gäller

skogsmiljöer är det Skogsvårdsstyrelsen som avgränsar

och beslutar om biotopskydd. Normalt skyddas bara

sådana skogspartier som är mindre än 5 ha. För större

skogsområden kan istället naturreservat bildas.


Stora relativt opåverkade mark- och vattenområden

Stora relativt opåverkade markområden

Stora relativt opåverkade vattenområden

Bilagor

77


78

Bilagor

Bilaga 1: Naturresurser (forts)

Gröna värden

Regional grönstruktur (utanför kommunen)

Grön värdekärna

Grön kil

Stora samlade rekreationsområden

Natura 2000 (habitatdirektivet)

Naturreservat

Ekologiskt särskilt känsliga områden

Produktionsskog

Rekreationsskog


Bilagor

Foto: Anders Bäcklander

79


80

Bilagor

Bilaga 2: Riksintressen

Riksintressen för kulturmiljön

Områdena av riksintresse i Södertälje är förhållandevis

stora och omfattar både värdefulla bebyggelsemiljöer,

fornlämningar och vackra kulturlandskap. Inom

områdena ska särskild hänsyn tas till den kulturhistoriska

miljön och till landskapsbilden. Landskapets

karakteristiska bebyggelsemönster bör bevaras. Jord-

och skogsbruk kan normalt bedrivas utan särskilda

föreskrifter. Jordbruket är också en förutsättning för

att bevara kulturlandskapet.

Följande riksintressen för kulturmiljön finns i

Södertälje kommun:

Överenhörna

Ytterenhörna

Bornsjön

Hall

Brandalsund

Vårdinge

Mörkö och området mellan E4 och

Stavbofjärden

Tullgarn

Karta, Oaxen, Stora Vika

Riksintressen för naturvård och friluftsliv

Områden av riksintresse för naturvård är urval av

områden med de bästa exemplen på landskapstyper,

naturtyper och andra naturvärden karakteristiska för

landets olika naturgeografiska regioner. När det gäller

riksintressen för friluftslivet avses friluftsliv vistelse i

naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling.

Till väsentliga naturkvaliteter för frilufts livet

hör bland annat variation i landskapet. Områden av

riksintresse för friluftslivet har så stora friluftsvärden

på grund av natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet,

att de är eller kan bli attraktiva för en stor mängd

besökare.

Följande riksintressen för friluftsliv och naturvård

finns i Södertälje kommun:

Stockholms skärgård, yttre delen (friluftsliv)

Tullgarn (friluftsliv)

Björkfjärden - Prästfjärdens övärld (friluftsliv)

Stockholms skärgård; Långö-Fifång-

Södra Torö-Järflotta (naturvård)

Tullgarn - Mörkö (naturvård)

Yngernområdet (naturvård)

Vattgruvsmossen (naturvård)

Korpberget (naturvård)

Riksintressen för kommunikationer

Befintliga vägar:

E4/E20

Verkstadsvägen/Svalängsvägen/Hertig Carls väg

(Södertälje hamn – Tpl Saltskog)

627/628 Stockholm-Skavsta

Väg 225 förbinder en hamn av riksintresse i

Nynäshamn med E4/E20 i Södertälje, vägen är

inte klassad som riksintresse men det är troligt

att den blir det i framtiden.

Väg 57 är inte angiven som riksintresse men har

ett viktigt mellankommunalt intresse.

Hamn:

Södertälje hamn

Järnväg:

I Stockholms län är hela det statliga järnvägsnätet

med stationer, spårområden och godsterminaler

av riksintresse.

Järnväg planerad:

Ostlänken

Befintliga banor:

Södertälje hamn – Södertälje c

Södra stambanan,

Västra stambanan,

Svealandsbanan

Farled:

Södertäljeleden. Södertälje sluss som ska byggas

ut ingår i riksintresset.

Terminal:

Södertälje syd övre

Riksintressen för vindkraft

Det finns inga riksintressen för vindkraft i Södertälje

kommun. De områden som pekats ut som riksintressen

för vindkraft i Stockholmsregionen är belägna i Norrtälje,

Värmdö och Nynäshamn kommuner.


Riksintressen

Riksintresse för järnväg

Riksintresse för farled

Riksintresse för vägar

Riksintresse för totalförsvar

Riksintresse för friluftsliv

Riksintresse för kulturmiljövård

Riksintresse för fiske

Bilagor

81


82

Bilagor

Bilaga 3: Södertäljes vattenförekomster

Tabellen nedan visar miljökvalitetsnormer och miljöproblem för Södertäljes vattenförekomster.

Vattenförekomst Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt

Kyrksjön (sjö) Dålig ekologisk status God ekologisk status 2021

Vällingen (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Skillötsjön (sjö) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021

Måsnaren (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Frösjön (sjö) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021

Sillen (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Mälaren-Gripsholmsviken (sjö) God ekologisk status God ekologisk status 2015

Uttran (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Långsjön (sjö) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Yngern (sjö) God ekologisk status God ekologisk status 2015

Trosaån (vattendrag) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Moraån (vattendrag) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Bränningeån (vattendrag) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021

Trosaån-Bäck f Skillötsjön (vattendrag) God ekologisk status God ekologisk status 2015

Åbyån (vattendrag) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Trosaån (vattendrag) God ekologisk status God ekologisk status 2015

Trosaån (vattendrag) God ekologisk status God ekologisk status 2015

Trosaån-Mölnboån (vattendrag) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Igelstaviken (övergångsvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk potential 2021

Hallsfjärden (övergångsvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Stavbofjärden (kustvatten) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021

Näslandsfjärden (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Gälöfjärden (kustvatten) Otillfredsställande ekologisk status God ekologisk status 2021

Svärdsfjärden (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Himmerfjärden (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Fifångsdjupet (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021


Bilagor

Vattenförekomst Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt

Asköfjärden (kustvatten) Måttlig ekologisk status God ekologisk status 2021

Transätra (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Vårdingeåsen-Nådhammar (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Vårdingeåsen-Vårdinge Hölö (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Vårdingeåsen-Hedvigslund (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Vårdingeåsen-Visbohammar (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Vårdingeåsen-Långbro (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Hörningsholm (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Överjärna (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Myrstugan (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Brandalsund (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Vackå (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Turingeåsen-Bommersvik (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Södertäljeåsen-Björkudden (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Södertäljeåsen-Igelsta (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Södertäljeåsen-Östertälje (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Södertäljeåsen-Södertälje (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Malmsjöåsen Södra (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Södertäljeåsen-Lina (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Södertäljeåsen-Slottsholmen (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Malmsjöåsen Mellersta (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Malmsjöåsen Norra (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Vinbergs näs (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Hovsjö (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

Eklundsnäs (grundvatten) God kvantitativ status God kvantitativ status 2015

83


84

Bilagor

Bilaga 4: Miljörisker

Enligt nya Plan- och bygglagen som trädde i kraft i maj

2011 ska bebyggelse eller byggnadsverk vara lämpliga

med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet och till

risken för olyckor, översvämning eller erosion. Hur gällande

miljökvalitetsnormer ska följas för att säkerställa

kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt

och för att skydda människors hälsa ska redovisas i

översiktsplanen. Översiktsplanens strategiska funktion

stärks genom att det ska framgå hur kommunen avser

att ta hänsyn till nationella och regionala mål, planer

och program av betydelse för en hållbar utveckling

inom kommunen.

I översiktsplanen prioriteras bostäder vid konkurrens

om mark och en hög planberedskap gäller. Programmet

för Södertälje stadskärna 2009– 2029 ger förutsättningar

för 1500 bostäder. Stadsutvecklingen

innebär förtätning i de centrala delarna och längs med

kanalen vilket ställer stora krav på att förebygga risker,

skapa hälsosamma miljöer och att anpassa staden till

klimatförändringarna. Intresse av att bygga vattennära

riktar också blickarna mot områden som Uthamnen.

Södertälje har ett strategiskt läge vid en knutpunkt för

olika transportslag i Sveriges största befolkningsregion.

Samtidigt har vägtrafikens utsläpp av växthusgaser i

kommunen sedan 1990 ökat. Det är en stor utmaning

för samhällsplaneringen att försöka minska utsläppen

och mildra effekterna.

Södertälje kanal och Mälaren

Inom kanalområdet finns ett antal verksamheter som

hanterar kemikalier, petroleumprodukter eller annat

farligt gods. En övergripande riskanalys av hanteringen

av farligt gods på och kring Södertälje kanal har gjorts

i syfte att belysa riskerna med bebyggelse i närheten av

kanalen. Eftersom samtliga farligt godsklasser transporteras

på kanalen och in i Mälaren kan många olika

typer av olyckor inträffa.

Medel har beviljats för att bygga om Södertälje sluss

och bredda farleden för att större fartyg ska kunna

ta sig in i Mälaren via Södertälje kanal. Större fartyg

innebär ökad erosion och det i sin tur till ökade risker

för ras- och skred. Södertälje kanal går längs den så

kallade Södertäljeåsen som i huvudsak består av isälvsmaterial,

silt, sand, grus, sten och block. Slänterna

i anslutning till kanalen är branta och rasbenägna.

De brantaste slänterna finns i södra kanalen i anslutning

till broarna. I norra kanalen finns branta slänter i

området kring Kanalholmen. Om de höga slänterna på

ömse sidor om kanalen undermineras på grund av

erosion kan det leda till stora skred som helt eller

delvis täpper till kanalen. Skred kan också utgöra ett

hot mot miljön i form av lerslam i vattentäkter och att

miljöfarliga ämnen följer med skredmassorna. Även

sjöfarten påverkas genom uppgrundade farleder.

När Södertälje sluss byggs om kommer båtar med

större lastutrymmen att kunna åka in i Mälaren. Detta

innebär att den totala mängden miljö- och hälsofarliga

ämnen vid en eventuell olycka blir avsevärt högre än

tidigare. Mälaren är ytvattentäkt till större delen av

invånarna i kommunen och konsekvenserna för

dricksvattenförsörjningen skulle bli betydande om

en olycka inträffade nära råvattenintaget. Större

fartyg medför också högre omgivningsbuller.

I samband med extremt höga vattennivåer i Mälaren

måste man tappa maximalt i Södertälje sluss. Vattenhastigheterna

som uppkommer vid broarna ligger vid

gränsvärdena för vad som är acceptabelt med avseende

på erosionsrisker. Om inga åtgärder genomförs bedöms

konsekvenserna av erosionsskador i Södertälje kanal vid

högre flöden än dagens maximala tappning kunna bli

allvarliga. Vid översvämningarna år 2000 tappades mer

än högsta tillåtna flöde. Sannolikheten att ett skred ska

utlösas vid en översvämning är inte särskilt stor så länge

vattennivån i kanalen är hög. Däremot ökar risken för

ras och skred när vattnet sjunker undan därför att vattnets

mothållande kraft minskar. Översvämningsriskerna

i Mälaren och Södertälje kanal uppströms kommer att

minska när den nya regleringen i Slussen i Stockholm är

i drift och möjligheten att öka avtappningen sker. Den

nya regleringen beräknas vara i drift 2018.

Logistikknutpunkten Södertälje

Knutpunkten Södertälje består av hamnen, farleden,

motorvägarna E4 och E20 samt järnvägsförbindelser till

Västra stambanan och Svealandsbanan. Samtliga trafikslag

transporterar farligt gods, bidrar till buller- och

vibrationsstörningar och luftföroreningar. Järnvägstrafiken

bidrar dock i mindre grad. Risken för olyckor inom

hamnområdet är främst knuten till hanteringen av farligt

gods, petroleumprodukter och kemikalier. Oljehamnen

har fått ett nytt tillstånd att ta emot 1 200 000 ton

olja per år vilket är en tredubbling av dagens volymer.

Sjöfartsinspektionen har sammanställt samtliga inrapporterade

olyckor som inträffat på aktuell sträcka av

kanalen mellan 1985–2007. Inga allvarliga olyckor har


inträffat och i inget av fallen rapporteras fartygen

heller ha varit lastade med farligt gods. Den olyckstyp

som bedöms ha störst sannolikhet att påverka lasten är

en storbrand ombord och att lasten involveras. Ingen

tung biltrafik till och från hamnen behöver passera

någon bostadsbebyggelse utan går i stället genom

industriområden.

De primära transportlederna för farligt gods på väg

är E4/E20 och väg 57. Den del av E4/E20 som sträcker

sig genom Södertälje i anslutning till kanalområdet är

en hårt trafikerad väg där stora mängder farligt gods

transporteras varje dag. Transporter med farligt gods

på järnväg är generellt sett mycket säkra. Under de

senaste 100 åren har det skett ett fåtal olyckor, men

ingen människa har omkommit. De vanligaste olyckorna

med farligt gods på järnvägar urspårningar och

sammanstötningar. I Almnäsområdet finns planer på

ett logistikcentrum som ska vara omlastningscentral

för gods söderifrån.

Farliga verksamheter

Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär

fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på

människor eller miljön. Större riskobjekt är de så kalllade

Sevesoanläggningar som hanterar stora mängder

kemikalier. I Södertälje finns tre anläggningar av den

högre kravnivån och två av den lägre. Astra Zeneca

ingår i den högre och Scania i den lägre.

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft,

buller och vatten

Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet i utomhusluft för

kvävedioxid, sot, svaveldioxid och bly klaras i Södertälje

kommun enligt genomförda mätningar och beräkningar.

Däremot riskerar miljökvalitetsnormen för partiklar

(PM10, dygnsvärde) att överskridas utefter en del hårt

trafikerade gator och vägar i Södertälje. Normen för

partiklar skulle vara uppnådd 2005 och normerna för

svaveldioxid och bly får inte överskridas i dagsläget.

Regeringen fastställde i december 2004 ett åtgärdsprogram

avseende miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid

och partiklar PM 10 för Stockholms län. I första hand är

det biltrafiken som bidrar till att miljökvalitetsnormerna

överskrids. Utsläpp från sjöfart och uppvärmning

bidrar till bakgrundsnivån men har liten betydelse när

det gäller möjligheten att klara miljökvalitetsnormerna.

Det har inte införts några rättsligt bindande normer

för att komma rätta med problemen med trafikbuller.

Bilagor

Riksdagen har antagit riktvärden som normalt inte

bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid

nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur.

Miljökvalitetsnormerna för vatten enligt EU:s ramdirektiv

för vatten överskrids i hälften av Södertäljes

53 vattenförekomster.

Markförhållanden och elektromagnetiska fält

Dåvarande Räddningsverket genomförde 1997 en

översiktlig stabilitetskartering i finkorniga jordarter i

syfte att kartlägga stabilitetsförhållanden för mark

som är bebyggd. Avsikten var att kommunen själva

skulle gå vidare och utföra detaljerade utredningar i

områden som pekats ut.

Största delen av kommunen utgörs av normalriskområden

för radon. De få högriskområden som finns i

kommunen finns längs kommungränsen vid Gnesta.

I samband med planering av nya områden görs

mätningar och med hänsyn till vad dessa visar och

möjligheterna att vidta radonskyddande åtgärder utgör

markradon ingen begränsande faktor för markanvändningen

i Södertälje.

Det finns i dagsläget två områden där skadliga hälsoeffekter

inte helt kan uteslutas: Radiovågor från den

egna mobiltelefonen och exponering av magnetfält

från kraftledningar. Ansvariga myndigheter rekommenderar

ett visst avstånd mellan kraftledningar och

bostäder när det gäller nybyggande.

Master för mobiltelefoni och lågstrålande zoner

Kommunen verkar för största möjliga samordning mellan

operatörer och ett minimalt antal radiomaster och

radiotorn. Kommunen har pekat ut ett antal områden

som så långt som möjligt ska hållas fria från master, så

kallade större opåverkade områden. Vid bygglovsprövning

ska emellertid både enskilda och allmänna intressen

beaktas och när det gäller risk för olägenheter för

människors hälsa ska avvägningen göras mot bakgrund

av kunskapsläget vid prövningstillfället.

Miljökontoret har efter strålningsmätningar i delar

av kommunen redovisat områden med låg radiofrekvent

fältstyrka, så kallade lågstrålande zoner. Med låg

menas här att intensiteten är 100–1000 gånger lägre

än i kommunens tätorter. Inom dessa områden får inte

mobiltelemaster/antenner etableras.

85


86

Bilagor

Bilaga 4: Miljörisker (forts)

Sammanfattande kommentarer

För att undvika att ny bebyggelse placeras på mark

som är hotad av naturolyckor och inte är lämplig är

det viktigaste instrumentet den kommunala fysiska

planeringen. Plan- och bygglagstiftningen kan användas

för ny bebyggelse på oexploaterad mark och ofta

för tillkommande bebyggelse på exploaterad mark.

Det finns risker kopplade till effekter av klimatförändringarna

i tätt bebyggda områden som måste hanteras.

I tätorter med stor andel hårdgjorda ytor blir därför

grönstrukturen allt viktigare för att klara häftiga skyfall

och värmeböljor. Klimatförändringarna kommer

även att påverka dricksvattenförsörjningen på olika

sätt, vilket kommer att leda till både ökade risker och

kostnader. Kommunen har ingen reservvattentäkt

vilket gör sårbarheten stor. Längs med kanalen finns

risker för översvämning och erosion både från Mälaren

och från Östersjön. Riskerna från översvämningar

vid skyfall har dock bedömts vara större i ett kortare

tidsperspektiv. Slussen i Stockholm ska byggas om och

beräknas vara klar 2018 vilket minskar riskerna för

översvämning i Mälaren i ett 50–100 års perspektiv.

När landhöjningen inte längre kompenserar havsnivåhöjningen

i mitten av seklet kommer riskerna för

saltvatteninträngning i Mälaren att öka. Havsnivåhöjningen

är permanent och leder till att mark försvinner

längs med kustens stränder. I kustområden med sand

och silt kommer erosionen att öka på förlusten av mark

i snabbare takt. Förorenade områden i riskområden för

översvämning eller ökade havsnivåer som inte åtgärdas

ökar föroreningshalterna i vattnet.

Kommunen kan styra över var bebyggelse lokaliseras

liksom infrastruktur, verksamheter och deras inbördes

läge till varandra och minska riskerna för olyckor

genom att göra en sammanvägd bedömning av risk,

miljö och hälsa. I och med den stora inflyttningen till

stockholmsregionen ökar behovet av bostäder och

infrastruktur. Detta innebär samtidigt en hög belastning

på mark och vatten och en risk för utarmning

av den en biologiska mångfalden. Utmaningen för

planeringen blir att hitta lämplig mark och att behålla

befintlig grönstruktur. Redan ianspråktagen mark

används i första hand. Vid förtätningar samlas många

funktioner på en begränsad yta och komplexiteten

i risk- och säkerhetsarbetet ökar. Förtätningen ökar

också problemen med luftföroreningar och buller. Om

marken är gamla industriområden kan dessa behöva

saneras innan de bebyggs.

Stadsutveckling är en långsiktig och ständigt pågående

process. Även om olika områden säkerställs för olika

typer av verksamheter kan det i ett längre tidsperspektiv

bli så att verksamheter behöver omlokaliseras eller

få restriktioner på sin verksamhetsutövning om de står

i konflikt med pågående stadsutveckling. Å andra sidan

är det viktigt att bostadsbebyggelse inte läggs för nära

störande verksamheter och begränsar möjligheterna

till expansion och utveckling.

Risklista med hänvisningar till material

och underlag

Översvämning, erosion, ras och skred

Översvämningsanalys Södertälje 2010

Översiktlig översvämningskartering för

Mälaren, 2001, Myndigheten för säkerhet

och beredskap. www.msb.se

Översiktlig inventering av stranderosion

Erosionskartor för Södertäljes havskust,

Mälaren och Sigtunaån. Statens geotekniska

institut. www.swedgeo.se

Översiktlig stabilitetskartering i finkorniga

jord arter, 1997, Myndigheten för säkerhet och

beredskap

Regional klimatsammanställning – Stockholms

län, 2010, SMHI.

Industriell verksamhet – farlig verksamhet

enligt lagen om skydd mot olyckor och

Servesolagstiftningen

Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär

fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på

människor eller miljön. Sådana anläggningar omfattas

av skyldigheterna i 2 kap. 4§ i lagen om skydd mot

olyckor. Lagen och förordningen om åtgärder för att

förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor

kallas ”sevesolagstiftningen”. Syftet med lagstiftningen

är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor

och den vänder sig till verksamheter som hanterar

stora mängder kemikalier. Vid sidan av dessa verksamheter

finns en lång rad andra verksamheter som kan

innebära risker för miljö och hälsa utan att de för den

skull ansetts kunna klassas som särskilda riskobjekt.

Exempel på sådana anläggningar är bensinstationer,

oljecisterner, panncentraler, kemtvättar och tryckerier.

Boverket har i ”Bättre plats för arbete” tagit fram

riktvärden för skyddsavstånd.

www.boverket.se

www.msb.se


Hamnar

Hamnverksamhet berörs av lag (1982:821) om transport

av farligt gods och tillhörande förordning (1982:923).

Risk- och säkerhetsfrågorna ska uppmärksammas

om ny bebyggelse planeras i anslutning till befintliga

hamnar så att skyddsavstånden blir tillräckliga. Vid

planläggning i närområdena till de olika hamndelarna

och intill de vägar och järnvägar som trafikförsörjer

hamndelarna ska riskinventeringar och riskanalyser

tas fram. Södertörns Brandförsvarsförbund bör i ett

tidigt skede i planprocessen ges möjlighet att deltaga

i planarbetet. Möjligheterna att transportera farligt

gods till och från hamnen måste beaktas och det är det

viktigt att tidigt uppmärksamma risk- och säkerhetsaspekterna.

Riksintresse Södertälje hamn, Länsstyrelsen i Stockholms

län, 2007.

Bensinstationer

Runt bensinstationer uppkommer störningar i form

av buller, ljus, lukt och förhöjda halter av hälsofarliga

kolväten men också risker kopplade till hanteringen

av brand- och miljöfarliga varor. Riskerna runt en

bensinstation gäller främst brandfaran, men även

risken för läckage och förorenande av mark och vatten

är påtaglig, inte minst i samband med transporter och

lossning av drivmedel.

Luftföroreningar

Boverkets orientering för handläggare: Miljökvalitetsnormer

i fysisk planering.

www.boverket.se

www.luftvardsforbundet.se

Buller

Kartläggning och rapportering av bullernivåer fas 2

2011 väg och järnväg, www.naturvardsverket.se

Boverket Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen

www.boverket.

Trafikbuller och planering II www.ab.lst.se

Transporter av farligt gods

Beträffande ny bebyggelse har Länsstyrelsen i Stockholms

län gett ut rekommendationer för hur nära

transportleder för farligt gods samt bensinstationer

som ny bebyggelse kan planeras.

Rekommendationerna innebär kortfattat 25 m kring

vägar med farligt gods skall lämnas bebyggelsefritt.

Avståndet till kontorsbebyggelse bör vara 40 m medan

avståndet till bostadsbebyggelse bör vara 75 m. Vidare

Bilagor

anges att inom 100 m från en transportled för farligt

gods bör en riskanalys alltid finnas med i beslutsunderlaget.

www.ab.lst.se

Elektromagnetiska fält

www.msb.se

www.boverket.se

Radon

För områden med lokala förekomster av högradonmark

se Södertälje kommuns markradonutredning. Finns

inlagt i GIS-skikt.

Vattenkvalitet

Som en följd av EU:s ramdirektiv för vatten kommer

ökade krav ställas på vattenkvaliteten i sjöar och

vattendrag och därmed dagvattnets kvalitet samt att

föreskrifter och rekommendationer i enlighet med

beslut om vattenskyddsområde för Södra Mälaren följs.

En förutsättning för den kommunala planeringen är

miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet och åtgärdsprogram

för vattenförekomster i Norra Östersjöns

vattendistrikt.

www.vattenmyndigheterna.se

Vidare utredningar

Utredningar för att lösa reservvattentäkt för

kommunen bör göras.

En översvämningsanalys för hela kommunens yta

bör göras.

Problemområden vid extrem nederbörd enligt ”Översvämningsanalys

Södertälje” bör studeras mer i detalj

för att bedöma varifrån vattnet kommer, vilka åtgärder

som kan vidtas för att fördröja vattnet eller ta hand

om det på plats. Denna analys kan utgöra beslutsunderlag

om åtgärder bör vidtas ur ett kostnads-nyttoperspektiv.

För att kunna redovisa en mer korrekt

över svämningsyta och översvämningsnivå för dessa

områden krävs en dynamisk modellering av samverkan

mellan ytavrinning och avledning via diken och

ledningsnät. Detta är också nödvändigt för att kunna

bedöma vattenhastigheter och tidsförlopp för olika

nederbördsscenarier. Modellen kan också användas

för att testa olika åtgärder för alternativ avledning av

ytvatten till mindre känsliga ytor.

87


88

Bilagor

Bilaga 4: Miljörisker (forts)

I den ”Översiktliga stabilitetskartering i finkorniga

jordarter”, som dåvarande Räddningsverket utförde

1997 i syfte att översiktligt kartlägga stabilitetsförhållanden

för mark som är bebyggd, ska detaljerade

utredningar göras i de områden som pekades ut som

instabila, där detta inte har gjorts.

En översiktlig analys över erosions och skred- och

raskartering i kommunen behöver göras med koppling

till effekterna av klimatförändringarna. I analysen ska

även ingå hur mycket mark som beräknas försvinna

genom erosion och havets permanenta höjning.

Vid planläggning och tillståndsprövning inom områden

i anslutning till de olika hamndelarna bör bullerutredningar

tas fram där det framgår vilka områden

som är utsatta för vilken typ av buller så att ett tillräckligt

skyddsavstånd kan avsättas. Detta kan gälla även

för områden som ligger på andra sidan vattnet i

förhållande till en hamn.

I den fortsatta planeringsprocessen är det viktigt att

öka kunskapen om näringslivets transporter av farligt

gods. Dagens kunskapsbrist gäller transporter av farligt

gods på såväl väg som järnväg och till sjöss.

Förorenade markområden

Många förorenade områden bidrar med betydande

utsläpp av ämnen med oacceptabla miljöeffekter som

följd. Genom sin föroreningspotential utgör de i många

fall ett hot mot miljön och människors hälsa. Miljöbalkens

bestämmelser om förorenade områden gäller

alla slags områden, byggnader och anläggningar som är

så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet

för miljön eller människors hälsa.

Följande områden anses som mycket förorenade

i kommunen:

Oxelgrenshagen/Weda/Moraberg

Stort antal företag, de flesta små och medelstora. Nu

bl a verkstadsindustri, grafisk industri, varmförzinkning,

annanytbehandling, lackering, fordonsverkstäder

mm. Frekvent observerade föroreningar i dagvattnet,

bl a olja, starkt färgade utsläpp, skumbildande

substanser mm.

Scania industriområde

Tidigare plats för avfallsdeponering, både industri- och

hushållsavfall från Södertälje stad, under perioden ca

1885–1950-talet. Scanias verksamhet omfattar tillverkning,

ytbehandling, gjutning och bearbetning.

Uthamnen och Södra Uthamnen

Det har pågått tung industriverksamhet under många

decennier i området. Troligen finns det stora föroreningar

i området.

Oljehamnen

Spill från på- och avlastning av bensin, råolja mm.

Sydhamnen

Utfyllnadsmassor i hamnområdet, som innehåller

höga halter kvicksilver.

AstraZeneca/Storgatan

Föroreningar av PAH.

Hall

Ett mindre område är förorenat med stora mängder

arsenik.

Igelstatomten

Området är noga undersökt. Tungmetaller som arsenik,

koppar, krom och små mängder pentaklorfenol har

hittats i marken.

Industrin

Industriområde i Järna där det finns mekaniska verkstäder.

Tidigare fanns en kemisk/teknisk fabrik som

förorenade i området.

Området vid Snorp mellan Järna och Mölnbo

Området är egentligen inte förorenat men ett militärförråd

har sprängts för många år sedan och det kan

finnas rester av explosivt material i marken. Området

är därför skyltat med varningar för detta.

Nedlagda soptippar

Halltippen

Industri och hushållsavfall. Tippning av förorenade

massor från Igelstatomten innehållande arsenik har

förekommit vid några tillfällen.

Billstatippen utanför Järna

Aska från tidigare sopförbränning och därefter bilskrot.

Valåkertippen söder om Hölö

Hushållssopor.


Förorenade

vattenområden

Bottnar med höga eller

måttligt höga metallföroreningar

klassas som

för orenade. Följande sjöbottnar

i kommunen

anses som förorenade:

Lilla Måsnaren

Svårt förorenad av näringsämnen

och metaller.

Utsläppen kommer via

vattentillflödet vid Vasa

pumpstation.

Södertälje kanal (mellan

Linanäs och Hallfjärden)

Metallföroreningar i ytsedimentet.

Södertälje

kanal är främst förorenad

av kvicksilver.

Torpaviken

Viken är avrinningsområde

för Scania industriområde,

där det tidigare bl a låg två

soptippar, Strömtippen

och Bollshage. Vikens ytsediment

är förorenat med

tungmetaller.

Förorenade områden

Nedlagd soptipp

Förorenad sjöbotten

Förorenad mark

Bilagor

89


90

Bilagor

Bilaga 5: Planeringsunderlag

Vid framtagandet av samrådsförslaget till ny

översiktsplan har dessa dokument varit viktiga:

Regional utvecklingsplan för

Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Södertörns utvecklingsprogram, 2010

Översiktsplan för Södertälje kommun 2004

Utvecklingsprogram 2020 för

Södertälje kommun

Grönplan för Södertälje tätort

(remissversion 2010)

Inventering av kulturmiljöer i

Södertälje kommun, 2010

Infrastrukturstrategi för Södertälje

kommun, 2009

Översvämningsanalys för

Södertälje kommun, 2010

Näringslivsprogram, 2006

Handelspolicy, 2000

Handlingsplan för Campus Telge, 2006

Skogspolicy för Södertälje kommuns

skogar, 2008


Bilaga 6: Ordlista

Dagvatten – Regnvatten. Spillvatten

är det som vi släpper ut via våra

avlopp.

Funktioner, funktionsblandning – I

det här sammanhanget är funktion

ett sätt att använda en plats. T ex kan

det finnas både bostäder, arbetsplatser,

restauranger och en park i samma

område. Området fyller då flera olika

funktioner och det är det som kallas

funktionsblandning.

Funktionalistisk planeringsideologi

– Den funktionalistiska

planeringsideologin strävade efter

att åtskilja olika funktioner. Bostäder

för sig, arbetsplatser för sig

etcetera. Det gällde även trafikmiljön.

Det var ett radikalt brott

mot hur man tidigare byggt städer.

Resultatet har utarmat stadsmiljön.

Förändringstryck – När många

människor och företag vill etablera

sig på samma plats. Därmed skapas

krav på fysisk förändring och mark-

och fastighetspriser höjs på grund

av den stora efterfrågan.

Humankapital – Humankapital är

människors utbildning, färdigheter,

talanger samt kompetenser, men

även hälsa räknas in ibland. (Källa:

Wikipedia)

Integration – I svensk politik och

debatt används ordet ofta för att

beteckna den process där invandrare

får medborgarskap, etablerar sig i

det svenska samhället, och där det

svenska samhället anpassas efter den

förändring i befolkningssammansättningen

som invandringen innebär.

(Källa: Wikipedia) Integrering kan

också betyda sammanlänkning av

olika delar som tidigare varit åtskilda

för att skapa en komplexare helhet.

Levnadsmiljö/livsmiljö – Den

fysiska, sociala och ekonomiska

miljö som människor lever i. Vi

använder uttrycket för att beskriva

en miljö där människor både bor,

arbetar och spenderar sin fritid i.

Alltså en miljö för livets alla delar.

Livschanser – Den nya regionplanen,

RUFS 2010, talar om att

frigöra livschanser och menar då

att ta bort barriärer som förhindrar

människor att ta tillvara på sin fulla

potential. Det handlar om tillgänglighet

till utbildning, nätverk,

arbetsmarknad mm.

Omvandlingsområden – Gamla

sommarstugeområden där många

nu bor åretom.

Regional stadskärna – Regionplanen

pekar ut åtta regional stadskärnor

kring Stockholm city som

är regioncentrum. Man vill ha en

utveckling och förtätning av stadskärnorna

så att de kan bära en större

del av regionens ekonomiska och

befolkningsmässiga utveckling. Man

menar att detta är en viktig ingrediens

i den hållbara utvecklingen.

Regionförstoring – Med regionförstoring

menas att det blir lättare

att utnyttja hela regionen. Ett tydligt

exempel på regionförstoring är att

det idag är möjligt att bo och arbeta

på helt olika platser i regionen.

Samhällsapparaten – De myndigheter

och institutioner som skapats

för att upprätthålla vårt demokratiska

samhällssystem.

Segregation – Ordet segregation

betyder åtskillnad. Boendesegregation

handlar om att demografiska,

socioekonomiska och etniska grupper

bor åtskilda från varandra. Boendesegregation

förvärras av att socialt

Bilagor

eftersatta områden är geografiskt

åtskiljda från anda typer av områden.

(Källa: RUFS 2010)

Socialt kapital – Sociologen

Pierre Bourdieu definierar det så

här: ”Socialt kapital är summan av

de resurser, aktuella eller potentiella,

som finns tillgängliga för en

individ eller grupp genom att ha

tillgång till ett bestående nätverk

av mer eller mindre institutionaliserade

relationer av ömsesidigt

erkännande eller igenkännande”.

Statsvetaren Bo Rothstein har gjort

följande definition: ”Socialt kapital

är antalet kontakter multiplicerat

med graden av förtroende i dessa

kontakter.” (Källa: Wikipedia)

Socioekonomisk – Det är sociala

och ekonomiska faktorer som används

för att beskriva olika grupper i

samhället. Det gäller inkomst, hälsa,

utbildning mm. Ersätter väl närmast

det gamla klassbegreppet.

Stadsutveckling – Vi menar en

fysisk förändring som skapar en

bättre fungerande stad med de

tillgångar som man förväntar sig.

Sällanköpsvaror – Det gäller varor

vi inte köper varje dag som kläder,

böcker, elektronik mm. Det är alltså

motsatsen till dagligvaror som till

exempel livsmedel.

Urbana verksamheter – Affärer,

restauranger, kafeer, biografer och

kultur t ex. Det är verksamheter

som kräver en viss befolkningstäthet

för att uppstå.

Samhällsintressen – Helt enkelt

våra gemensamma intressen som

de formuleras i den demokratiska

processen.

91


Södertälje kommun

151 89 Södertälje

Tryck: Printus, Malmö 2011

More magazines by this user
Similar magazines