Trivsel 2/2012 - Micasa

2/ 2012 

Mörker 

och ljus 

– så firar vi 

Musik 

i jultid 

Renässans för hypnosen

Innehåll 

8 

12 

4 Det viktiga samtalet 

8 Populär och klassisk julmusik 

12 Julbocken har gamla anor 

14 Från vackert rosa blom till våra julbord 

16 Avsluta julmiddagen med något sött 

18 Kråsnålen – numera mest samlarobjekt 

20 Minns du bandkrusaren? 

24 Fikon, nyttigt julgodis 

26 Så firas ljus och mörker 

30 Fotoutställning om tider som flytt 

33 Korsord 

34 Stockholmska evenemang 

36 Nya rön om fettma 

38 Hypnos kan bota 

41 Litteraturtips 

18 

Omslag: Michael Lander, Nordic Photos 

Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Rosenlundsgatan 44 B, 

Box 172 11, 104 62 Stockholm, telefon 08-508 360 00. 

Redaktör: Maria Ehn, tel 08-508 360 12. 

Medarbetare i detta nummer: Kristina Bjureklev Netzell, Cari Busin, Ingrid 

Eiritz, Johan Hjortzberg, Gunnar Hultman, Lisa Lindqvist, Lisa Magnusson, 

Elma Pålsson, Li Samuelsson, Isabella Swahn. 

Produktion: AB Grafisk Stil. Tryck: Trosa Tryckeri 

Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus AB. 

Tack, god jul och 

gott nytt år! 

”I skrivande stund lyser vinterkylan 

med sin frånvaro. 

Hade det inte varit för mina 

barns växande entusiasm 

hade jag nästan trott att julen 

vore långt bort. Den här tiden 

på året är det mycket tända 

ljus. Väldigt mysigt, men vi 

kan inte bortse från det faktum 

att antalet bränder också 

ökar. Micasa har gjort mycket 

för brandprevention under 

2012 och kommer fortsätta 

att satsa på detta under nästa 

år. Vi tar hjälp av nya innovationer 

inom området såsom 

portabla sprinklers och självsläckande 

spisfläktar och vår 

strävan är våra boende skall 

känna sig trygga i sina hem. 

Den här är också den tid 

på året då många reflekterar 

över året som gått. Många, 

bland dem jag själv, lovar sig 

att bli bättre på något under 

nästa år. Själv ska jag börja 

träna mer. Igen. 

Jag vill även passa på att 

tacka Micasas medarbetare. 

Utan dem hade vi aldrig kunnat 

ha den service vi har och 

så nöjda hyresgäster. Jag vill 

därtill säga tack till våra hyresgäster 

som genom daglig 

kontakt hjälper oss bli bättre 

och belyser områden där vi 

måste satsa mer. 

Jag önskar er en god jul och 

ett gott nytt år! 

Joakim Larsson 

Äldreborgarråd 

och ordförande 

i Micasa Fastigheters 

Styrelse 

Krönika

Trivsel på besök 

Behandling 

genom det goda samtalet 

Astrid Seeberger är läkare och författare till den kritikerrosade boken 

”Den skamlösa nyfikenhet”. Hennes bok och gärningar handlar 

om att se människan och att samtala. 

Astrid Seeberger inleder med 

att fråga: ”Vem är du?” tre ord 

som skvallrar om ett genuint 

intresse för människan, att ta 

reda på vilken hon är. Berätta, 

jag lyssnar, jag vill veta! 

Titeln på hennes bok, ”Den 

skamlösa nyfikenheten”, kommer 

från hennes morfar, den 

preussiska officeren, kvinnokarlen, 

kolchosmedlemmen, 

bokläsaren och en stor inspirationskälla. 

Morfar gick klädd i vit linnekostym 

och panamahatt om 

somrarna och var en stor berättare. 

Han varken skämdes 

för att vilja veta eller för det 

han fick veta, som visste att 

om man verkligen vill samtala, 

inte bara tala med någon, 

bör man söka människan bortom 

värderingar om vad som 

är skamligt och icke-skamligt, 

gott och ont. 

Astrid Seebergers bok är en 

bok att hämta kraft ur, att inspireras 

av, en bok som gör läsaren 

levande, eller som Agneta 

Pleijel skriver i sitt fina 

förord; ”Boken är en ars vivendi, 

en handledning i konsten 

att leva.” Det goda samtalets 

konst löper som en röd tråd 

genom boken, det som både 

kan bota och skapa nya livsrum. 

Samtalet som måste få ta 

tid, vilket idag är en bristvara 

inom vården. 

Man måste ge livskraft, betonar 

hon samtidigt som hon 

understryker att man får så 

otroligt mycket tillbaka. Läkare 

behöver lyssna till livsberättelser. 

Att lyssna aktivt till en 

patient och få ta del av hennes 

livsberättelse ger både kraft 

och liv. 

Rätt behandling 

Samtalet är ett viktigt redskap 

för läkaren, ibland helt avgörande, 

för att kunna ställa rätt 

diagnos och få patienten med 

sig i behandlingen, hävdar Astrid 

Seeberger. Som det var förr 

när läkaren inte hade tillgång 

till dagens tekniska utrustning 

utan var tvungen att lyssna till 

vad patienten hade att berätta 

för att kunna bestämma vilken 

sjukdom patienten led av och 

därmed kunna sätta in rätt behandling. 

Och hon talar om fördelen 

med att patienten får möta 

sin läkare på riktigt ”in real 

life.” Om spegelneuroner, de 

som gör oss till varma medkännande 

människor, och 

4 

som sprakar mer när man 

möter människor ansikte mot 

ansikte. Det som ett ansikte 

på en tv-skärm aldrig kan ersätta. 

Som läkare gäller det att 

sätta sig in i en annan människas 

föreställningar. För att 

studenterna ska få en konkret 

upplevelse vad det hela handlar 

om får de, i början av utbildningen, 

lyssna till tre olika 

texter som alla handlar 

om samma patient. En skådespelare 

läser ur patientdagboken, 

en annan ur läkardagboken 

och en läkare läser från 

patientjournalen. 

Det blir alltid en stark upplevelse 

hos läkarstudenterna och 

hjälper dem att vidga perspektivet. 

Professionell utveckling 

Astrid Seeberger leder undervisningen 

av blivande läkare 

på Karolinska Institutet i 

professionell utveckling som 

omfattar bland annat medicinsk 

etik, psykologi, samtalskonst 

och personlighetsutveckling. 

På hennes kurser får 

varje student också en skönlitterär 

bok i pocket i present vid 

varje termins slut. Hon leder 

Foto: oloF Holdar

5 

Trivsel på besök

Trivsel på besök 

också ett forum på de fyra undervisningssjukhusen 

i Stockholm 

som är en mötesplats 

mellan konst och vetenskap 

där alla sjukhusanställda, studenter 

och lärare är välkomna. 

Framstående författare, skådespelare 

och samhällsdebattörer 

har deltagit, nyligen nobelpristagaren 

i litteratur Tomas 

Tranströmer. Hon anser att 

konst och skönlitteratur kan 

hjälpa till på vägen att bli en 

bra läkare genom att skärpa 

vår iakttagelseförmåga, hjälpa 

oss att bevara empatin, och att 

se och höra patienterna som de 

hela och ibland motsägelsefulla 

människor de är. 

Konst + vetenskap = sant 

Så är också hennes bok full 

av referenser till olika författare 

som Göran Tunström, 

Joseph Conrad, Joseph Brodsky, 

Primo Levi, J.M.Coetzee, 

Werner Aspenström och Eyvind 

Johnson för att nämna 

några. I Astrid Seebergers 

värld går konst och vetenskap 

hand i hand. 

Hon är född i södra i Tyskland, 

närmare Stuttgart. 

Skrivit har hon gjort så länge 

hon minns. 

Till Sverige kom hon ensam 

som sjuttonåring och nybliven 

student för att skriva 

för en sydtysk tidning om 

det svenska folkhemmet och 

med intentionen att en dag 

bli författare. Svenska hade 

hon lärt sig genom att läsa 

Strindbergs ”Ett drömspel” 

och Bellmans ”Fredmans 

Epistlar.” 

– Jag ville klara mig själv 

och själv bestämma vem jag 

ville bli. 

” Läkarens 

roll är att ta 

hand om 

människor, 

inte att 

vara vård- 

producent. ” 

Hon hade lätt att få kontakt 

med svenskarna och bestämde 

sig för att stanna. 

Hon kom, från ett land som 

hade förbrutit sig, till Sverige, 

ett jämlikt och solidariskt 

land. Nu, många år senare 

och som vuxen, kan hon 

tycka att det var på sätt och 

vis fegt att fly och bara lämna 

sitt land. 

Hon tog en fil kand i teater- 

och filmhistoria och filosofi 

vid Stockholms universitet 

och upptäckte snart att 

det inte gick att försörja sig 

på skrivandet. Istället blev 

hon läkare med njurmedicin 

som specialitet. 

Efter tjugofem år som lä- 

6 

kare har hon upplevt hur vården 

förändrats med åren på 

våra sjukhus och vilka konsekvenser 

det har fått för såväl 

sjukhuspersonal som patienter. 

Läkare förskansar sig bakom 

sina datorer och träffar 

inte sina patienter som tidigare. 

I sin bok refererar hon 

till en undersökning av Sveriges 

Kommuner och Landsting 

som visade att Sveriges sjukhusläkare 

ligger i världsbotten 

när det gäller den tid som 

ägnas åt direkt patientarbete. 

Läkare eller vårdproducent? 

Ta hand om en patient 

eller effektuera en vårdkonsument? 

Vilken vård vill vi 

ha? Vi måste ställa de grundläggande 

frågorna: Vad är en 

god sjukvård? Det ekonomiska 

tänkandet i den form det har 

idag – kan sjukvården bedrivas 

som tillverkningsindustri? 

Vilka blir konsekvenserna för 

patienter, läkare, samhälle? 

Omhändertagande 

För Astrid Seeberger finns 

ingen tvekan. Läkarens roll 

är att ta hand om människor, 

inte att vara vårdproducent. 

– Politiker vill säkert väl, 

men det blir tokigt eftersom 

man sällan gör ordentliga 

konsekvensanalyser med 

hjälp av experter. 

Själv tar hon sin tillflykt 

till konst och litteratur som 

bot för utbrändhet. Och skrivandet! 

– Verkligheten blir verkligare 

när jag skriver om den 

och genom skrivandet bevarar 

jag människorna. 

Av Ingrid Eiritz

kulturfönstret 

Musik gör julen juligare och 

nyåret gladare. I dag trängs 

åtminstone två hundra års 

specialskrivna julskatter med 

det nya på scener, i kyrkor 

och inte minst på skiva eller 

radio och tv. Stockholm är 

fantastiskt för att uppleva de 

stora helgerna i, vare sig man 

ger sig ut på stan på musikaliska 

äventyr eller väljer att 

njuta hemmavid. 

Bach på bästa humör 

Juloratoriet från 1733 är 

Bach på bästa humör, julmusik 

med extra allt. Körer, solister 

och varenda instrument 

utnyttjat för att förmedla 

hopp och glädje. Här finns 

musikaliska toppassager i 

massor och för skivköparen 

är det lockande att välja en 

cd som innehåller utvalda 

godbitar. Det är ett utmärkt 

val, men nog ändå bara det 

näst bästa. 

För 25 år sedan gjorde den 

då mycket unga svenska sopranen 

Anne Sofie von Otter 

Pukor och trumpeter: 

Musik till jul 

Advent, Lucia, 

Jul och Nyår. Julmusik är mer än bara jul. 

Och mycket mer än enbart Gläns över sjö och strand eller 

När juldagsmorgon glimmar. 

och etablerade världsartister 

den inspelning av hela det 

stora Juloratoriet som många 

anser är den bästa hittills. 

Engelsmannen Gardiner dirigerar 

och allt finns på en 

dubbel-cd. Karl Richters inspelning 

från 60-talet har 

ryktet att vara lite tyckt perfekt, 

men visst, för den som 

inte är rädd att betraktas 

som snobb. 

Internationella 

jultoppar 

1. White christmas, 

Bing Crosby. 

2. the chipmunk song, 

the Chipmunks 

3. rudolph the red nosed 

reindeer, Gene autry 

4. I saw mommy kissing Santa 

Claus, Jimmy Boyd 

5. Jingle bell rock, 

Bobby Helms 

8 

En tanke skulle kunna 

vara att lyssna hemma i vilfåtöljen 

en stilla eftermiddag 

med nobelpristagaren Göran 

Tunströms bok Juloratoriet 

i knät som sällskap. Tunströms 

mästerverk handlar 

som kanske bekant om en liten 

kyrkokör i Värmland som 

ger sig på att sätta upp Bachs 

väldiga oratorium. 

Messias lån från påsken 

Händels oratorium Messias 

spelas mycket under advent, 

även om det från början var 

tänkt att framföras i samband 

med påsk. Hallelujakören 

handlar om Kristi 

uppståndelse, inte om hans 

födelse. Inspelade kortversioner 

av Messias brukar ha 

mest från den första av de tre 

delarna plus förstås Hallelujakören 

från slutet av andra 

delen. 

Juloratoriet spelas tyvärr 

inte alls i Stockholm i år, så 

då återstår en tur till engelska 

Cambridge 22 decem-

Mest 

spelade 

svenskar på 

2000-talet 

1. Mer jul, adolphson Falk 

2. Jul igen, Just d 

3. tänd ett ljus, triad 

4. Jag kommer hem igen till 

jul, Peter Jöback 

5. Välkommen hem, EMd 

ber, där en av landets många 

världsberömda körer ger en 

mäktig kvällskonsert. Om 

lusten eller plånboken tryter, 

så ger cd:n On Christmas 

Day med Cambridgekören 

King’s College Choir en lysande 

ersättning för om inte 

Messias, så åtminstone den 

engelska universitetsstaden. 

När en ansedd musiktidning 

nyligen rankade världens 

20 bästa körer, gick 

hälften av äran till brittiska 

körer. Traditionen spelar 

stor roll. Det hjälper att som 

Mest spelad 

traditionell 

julmusik 

1. Jul, jul, strålande jul 

(Nordqvist) 

2. Nu tändas tusen juleljus 

(Köhler) 

3. Gläns över sjö och strand 

(tegnér) 

Foto: K. KrIStINSdottIr/NordICPHoto 

King’s Choir ha en 600 år 

lång historia men det är heller 

inte i vägen att ha en för 

ändamålet lämplig katedral 

att sjunga i. 

Körvänner har för övrigt 

hur mycket som helst att välja 

mellan i juletider. Radiokören 

räknas som en av de 

bästa i världen och Uppsalakören 

OD har också världsrykte. 

När dirigenten Cecilia 

9 


Rydinger Ahlin första gången 

gick in i studion med Eric 

Ericsons gamla adepter, så 

blev det en hyllad skiva med 

svenska och internationella 

julsånger, OD Christmas 

Songs. 

Jul med Adolf Fredriks 

gosskör är en skiva där de 

bästa av Adolf Fredriks 11– 

16 åringar sjunger med hyllade 

barytonen Karl-Magnus


Nyklassiker 

1. last Christmas, Wham 

2. do they know it’s 

Christmas, Band aid 

3. driving home for Christmas, 

Chris rea 

4. Happy Christmas, John 

lennon & Yoko ono 

5. Fairytale of New York, 

the Pogues 

Fredriksson. Malena Ernman 

har en förmåga fullt i klass 

med hennes världsrykte och 

skivan Santa Lucia En klassisk 

jul känns helt rätt för 

den som vill omge sig med en 

klassik jul. 

Baletten Nötknäpparen utspelar 

sig en julafton och naturligtvis 

passar operahus 

över hela världen på att spela 

Nötknäpparen just runt jul 

och nyår. Operan i Stockholm 

har en av sina största framgångar 

genom tiderna med 

en omarbetning kallad Petter 

och Lottas jul. Elsa Beskows 

sagovärld är här förenad med 

Tjajkovskijs musik. Ta med 

barnbarn eller bara en kär 

vän och lekhumör till någon 

av föreställningarna i mellandagarna. 

10 

När det är dags för det nya 

året, står britterna tomhänta, 

sånär som på Auld lang 

syne. I likhet med Internationalen 

är det en sång där 

de flesta bara kan den första 

av Robert Burns verser. Någon 

som minns Vivien Leigh 

och Robert Taylor dansa till 

en lite omarbetad Auld lang 

syne i filmen Dimmornas bro 

från 1940? Kanske inte. Dags 

hur som helst att istället styra 

kosan till Wien. Där kan 

de fira nyår. 

Wien för nyår 

Tevesoffan erbjuder sedan 

1959 bästa platsen att uppleva 

den stora nyårskonserten 

med wienfilharmonikerna, 

flyttad till nyårsdagen 

redan 1941. Femtio miljoner 

tittare håller med. Far och 

Foto: Björn Andrén/nordicPhoto

Helgmusik 

på stan i 

Stockholm 

17 dec Julkonsert, 

Berwaldhallen kl 15 

18 dec tjajkovskijs Nötknäpparen/Petter 

& lottas 

jul, operan kl 19 

19 dec Nötknäpparen/P&l, 

operan kl 18 

19–21 Julkonsert, 

dec Konserthuset kl 19 

22 dec Sjung med i julmusiken, 

Storkyrkan kl 15 


operan kl 15 


operan kl 15 & 18.30 

31 dec Nyårskonsert, 


1 jan Nyårskonsert, 


son Strauss är och förblir de 

traditionella huvudnumren. 

Frågan om bästa dirigenten 

– och inspelningen – genom 

tiderna är mer omdiskuterad. 

Willi Boskowsky hade 

chansen 1955–1979 och stor 

charm men La Scalas före 

detta chefdirigent Riccardo 

Muti får nog fler röster. Vem 

Foto: IMPaCt/NordICPHoto 

blir första kvinnan på pulten 

på Wiener Musikverein 

en nyårsdag? Simone Young, 

tror en del. 

Nyårskonserterna i Jacobs 

kyrka bjuder den här gången 

på storsångarna Olle Persson 

och Lena Willemark. Högsta 

klass alltså och Bach istället 

för Strauss. Berwaldhal- 

11 


len är platsen för den som 31 

dec och 1 januari vill uppleva 

levande musik av Strauss 

och Brahms och dans nästan 

som i Wien. Två föreställningar 

om dagen blir det till 

och med. 

Mycket nöje! 

Av Gunnar Hultman

TradiTioner 

När julen 

knackar på 

Förr i tiden var julbocken en i sällskapet av unga utklädda julfirare 

som knackade på gårdarnas dörrar för att bjudas på lite mat. Nu står den, gjord 

av halm, mest en bit från granen klädd i granna röda band. Och ger jobb till 

Det ryktas om att de svenska 

riterna kring julbocken härstammar 

från den gamla asatron, 

där två odödliga bockar 

drog åskguden Tors berömda 

vagn när han i ilska red över 

brandkåren i Gävle, förstås. 

himlen och med sin hammare 

Mjölner skapade åska. Den 

i bondesamhället så viktiga 

skörden tros också vara inblandad, 

vilket den nutida julbockens 

halmkropp ger en hint om. 

12 

Går vi tillbaka till svunna 

tider handlade också riterna 

kring julfirandet främst om 

grödorna och skörden. Julen 

firades kring vintersolståndet, 

då natten var som all- 

Foto: PatrIK lEoNardSSoN/NaturFotoGraFErNa

a mörkast och växtkraften 

hos det gångna årets skördar 

skulle med hjälp av seder 

och traditioner förhoppningsvis 

föras över till nästa års 

grödor. Enligt en teori bands 

den sista kärven från skörden 

ihop och sparades till jul där 

den användes i julens lekar. 

Den hopbundna kärven brukade 

kallas julbocken. 

Julbocken i Gävle 

Redan i det forna Skandinavien 

fanns alltså bocken med 

kring juletid. Sedan dess har 

den i en eller annan form 

funnits med i de svenska jultraditionerna. 

Med ett ordentligt kliv 

framåt i julbockens historia 

hamnar vi på tolvslaget, nyårsafton 

1966. Det brinner 

för fullt på Slottstorget i Gävle. 

Reklammannen Stig Gavléns 

projekt, den 13 meter 

höga, sju meter långa och tre 

ton tunga halmbocken som 

blott en månad tidigare hade 

byggts upp mitt i stan hade 

gått ett oväntat öde till mötes. 

Brand i bocken 

I den kalla nyårsnatten bestämde 

sig någon för att 

bränna upp Gävles julbock. 

Sedan dess har man i staden 

envetet byggt en ny varje 

december. Nästan varje år 

har den, trots impregneringar 

och flamskyddsmedel, också 

bränts ned igen. 

Att bocken i Gävle ger arbete 

åt både brandkår och 

eldningsglada medborgare 

är klart. Men bockens eget 

traditionella arbete i juletider 

har under 1900-talet ta- 

gits över av en annan mytisk 

figur, jultomten. Julbockens 

funktion kunde nämligen 

vara lite olika under dörrknackningarnas 

1800-tal. 

Från att vara gruppens uppsluppne 

ledare när unga firare 

ville hålla gille, kunde han 

också gestalta grannskapets 

frälsare där han gick dörr till 

dörr med gåvor. Så förtäljer i 

alla fall en version av historien 

kring denna mytiska bock. 

Julklappsutdelare 

I befolkningens högre stånd 

var det under 1800-talet också 

vanligt att julklappsutdelaren 

i familjen klädde ut sig 

till bock. Samtidigt användes 

bockgestalten uppfostrande, 

var barnen inte snälla och 

skötsamma hotades det med 

att den anskrämlige julbocken 

skulle komma och stånga 

dem. Kanske är det därför 

tomten av idag ofta hörs fråga 

om det finns några snälla 

barn i hemmen han besöker. 

När julbocken inte var en 

levande gestalt, utan just 

bara en prydnad, kunde den 

ofta vara en del av lekar och 

13 

TradiTioner 

spel kring juletider. En traditionell 

lek under 1800- och 

1900-talen var att obemärkt 

ställa in en julbock hos grannen. 

Detta innebar en utmaning. 

Nu skulle grannen, 

lika obemärkt, ställa tillbaka 

bocken hos busarna. Det 

hela kunde bli till en lång följetång 

där den stackars bocken 

åkte skytteltrafik mellan 

de deltagande hushållen. Vad 

som hände om man blev upptäckt 

avslöjar dock inte historien. 

Man kan nog påstå att 

de nutida bränningarna av 

Gävlebocken går i samma 

anda som de gamla lekarna 

med bocken i juletid. Fast 

bäst trivs ju julbocken ändå, 

med sin halmkropp prydd av 

granna röda band, när den 

får stå varm och ombonad, 

ganska nära granen, och betrakta 

de julfirande lite på 

håll. Och när tomten knackar 

på dörren och frågar sitt 

”finns det några snälla barn 

här?” ler den sägenomspunna 

julbocken lite i smyg. 

Av Lisa Lindqvist 

Foto: torBJörN lIlJa/NaturFotoGraFErNa

Mat & dryck 

Mandeln växer på mandelträd. 

De brukar bli upp till 

sex meter höga och på våren 

pryds de då kala kvistarna 

av vita eller ljusrosa blommor 

som sedan följs av ljusgröna, 

lansettformade blad. Frukten 

är hård och grågrön och ytan 

är luden precis som på persikan. 

Det är fröet som heter 

mandel och som går att äta. 

Mandeln 

– importerad julgläjde 

Julen närmar sig och snart ska julgröten kokas, pepparkakor bakas, 

gardiner bytas ut och adventsljustakar tändas i fönstren. Och nötterna såklart. 

Vad vore julen utan nötter? 

En av våra populäraste ”nötter” är mandeln, som egentligen är en 

stenfrukt och är mer släkt med persikan än hasselnöten. 

Mandel importeras till Sverige 

främst från medelhavsområdet, 

men odlas även i 

Kina, Japan, Kalifornien, 

Australien och södra Afrika. 

Arten kommer från början 

ifrån västra Asien och Nordafrika 

där den fortfarande 

växer vilt. 

Det finns olika sorters 

mandel. Bittermandel smakar 

14 

bit tert på grund av ett 

gift den utsöndrar när man 

tuggar den. Eftersom den i 

större mängd kan vara farlig 

används i regel bara en eller 

två mandlar åt gången, som 

krydda. 

Krakmandeln större 

Sötmandel, som är den vanligaste 

sorten, och krakman-

del liknar varandra väldigt 

mycket. Krakmandeln är något 

större, har tunnare skal 

och innehåller mycket olja. 

Det är oftast den man hittar i 

nötskålen vid jul. 

Dessutom är det störst 

chans att hitta en ”tvillingnöt” 

i en krakmandel. Har 

man turen att hitta två 

mandlar i en kärna, så får 

man spela filipin. Två personer 

äter varsin ”tvillingnöt” 

och bestämmer en tidpunkt. 

Den som först vid denna tidpunkt 

säger ”filipin” till den 

andre vinner. 

Tre gånger mer försäljning 

Leken kom till Sverige i slutet 

av 1800-talet, och det 

gjorde även seden att lägga 

en mandel i julgröten. Enligt 

traditionerna ska man blanda 

ner en skalad mandel i gröten 

och den som hittar den blir 

gift till nästa sommar. Men 

tolkningarna är många, i vissa 

familjer ska den som får 

mandeln rimma, önska sig 

något, diska eller kanske bjuda 

på gröten nästa år. 

Stefan är ansvarig på Ica 

Maxi i södra Sverige och säger 

att det märks tydligt hur 

försäljningen ökar framåt jul. 

– Då säljer vi mer än tre 

gånger så mycket mandel som 

under till exempal sommarmånaderna, 

berättar han. 

Mandeln används bland 

annat till att lägga i glöggen 

eller baka julkakor på som 

15 

Mat & dryck 

mandelmusslor och bondkakor. 

Mandeln används flitigt resten 

av året också. Ofta hittas 

den i bakverk, exempelvis 

som mandelmassa i semlor 

eller som marsipan på prinsesstårtor. 

Den används även 

i vanlig matlagning och i godis. 

Mandeloljan utnyttjas 

dessutom i hudkrämer, parfymer 

och tvål. Av Elma Pålsson 

Foto: Bo BräNNHaGE/NaturFotoGraFErNa 

Foto: FoodCollECtIoN/MEGaPIx

Mat & dryck 

Söta vita viner är den vuxnes 

Kinderegg. Några av dem 

har funnits i evigheter men 

kan ändå erbjuda en smak 

som överraskar och får både 

kvinnor och män att dra 

länge på smilbanden. Allt för 

en i vinsammanhang rimlig 

slant. 

Sauternes, förstås, men 

också Tokajer och viner från 

bland annat Tyskland, Österrike 

och Australien har 

klimat som gör trolleriet möjligt. 

Där finns de drycker som 

blir bästa sällskapet till 

julens nötter, fikon, dadlar, 

Sött slut på 

julbordet 

Söta vita viner börjar bli lite mer på modet igen. De smakar om möjligt mer 

än förr och priserna ligger ofta på fyndnivå. Till de stundande helgernas ofta krävande 

desserter och tilltugg passar de utmärkt. 

Sötare vitt till 

desserter 

äppelkaka - anjou 

Choklad – Sauternes eller 

inget 

Kokos – Sauternes, Barsac, 

Sémillon från australien 

Småkakor – Commandaria 

Crème brûlée – Sauternes, 

Barsac 

Vaniljsås – söt riesling 

Citronmarängpaj – Eiswein 

Fruktsallad – söt riesling 

russin, choklad och saffransbröd. 

Flera av dem har till 

och med lika mycket muskler 

som ädelostar från Roquefort 

eller Kvibille. De passar varandra. 

Fynd eller investering 

Det har brukat heta att ju sötare 

dessert, desto sötare vin, 

men tiderna förändras och 

vinerna också. Framför allt 

australiensarnas framsteg 

som vinmakare har förändrat 

de traditionella reglerna 

om vad som är bäst och mest 

prisvärt att välja. 

Det allra bästa vinet från 

franska Sauternes [Såtärn] 

har blivit ett investeringsobjekt 

och når vid priser på 50 

kronor per centiliter alltmer 

sällan några gommar alls. 

Ryktet säger annars att det 

passar inte bara till de mest 

krävande desserter utan även 

till förrätter och aptitretare 

som ostron och gåslever. Det 

kan nog stämma också, för 

i dag finns viner från antipoden 

som levererar lysande 

kvalitet för en bråkdel av de 

franska toppriserna. En halv 

flaska Orange Muscat and 

16 

Flora från Australien, till exempel, 

kostar 115 kronor och 

räcker väl för fyra. 

Sauternes satte standarden 

på de söta ädelvinerna under 

1900-talet men allt började i 

Ungern omkring år 1650. En 

präst i regionen Tokajer sköt 

upp vinskörden för att kunna 

avvärja ett väpnat anfall och 

hittade vinstockarnas druvor 

skrumpnade men extra söta 

när krigandet var över. Tokajer 

är alltså de söta vita vinernas 

original. 

Senare betyder sötare 

Varje vinmakare som vill 

göra naturligt söta viner på 

gröna druvor måste använda 

vissa speciella druvor. Bara 

när balansen mellan värme, 

kyla och luftfuktighet blir 

den rätta, kan odlarna skörda 

druvorna så sent att de är 

överfulla av socker. 

Är druvorna mogna utan 

att vara för blöta lockar de 

till sig en pytteliten svamp 

kallad botrytis och får då den 

form av röta som vinmakare 

hoppas på. I Europa sker 

det i november–december och 

i Australien under april eller

maj. Om det bara är blött och 

kallt bildar svamparna istället 

skadlig så kallad gråröta 

som förstör skörden. 

Enstaka år lyckas extra 

djärva och skickliga eller tursamma 

vinmakare ta fram 

små mängder eiswein, genom 

att vänta med skörden ytterligare 

en månad tills isen tagit 

druvorna och förvandlat 

deras inre till ett sött superkoncentrat. 

Priserna går från 

ett par hundralappar för en 

halvflaska och upp till tio 

gånger så mycket för de allra 

mest exklusiva producenterna. 

Smak av mandelmassa 

Smaken brukar liknas vid 

russin, aprikos, mandelmassa 

och fläder. Det ska 

smaka sött utan att se alltför 

sött ut, precis som ett torrt 

vin ska se torrt ut. Loirevinet 

Moulin Touchais ligger 

i den minst söta delen av skalan 

och brukar vara en favorit 

till bär och frukt. Att ett 

så högklassigt och långlivat 

vin kan kosta under 200 kronor 

helflaskan får betraktas 

som svårbegripligt. En flas- 

ka räcker ju till tio eller i alla 

fall åtta personer. 

Tyskar och österrikare har 

lång erfarenhet av söta vita 

viner. De indelas efter kvalitet 

i flera olika klasser med 

för regionen sedvanlig noggrannhet. 

Österrike som nu 

verkligen fått ny vind under 

vingarna som vinland drabbades 

för ett antal år sedan 

av en skandal, då det upptäcktes 

att vissa odlare fuskat 

med vad som ska vara en 

minsta naturlig sockerhalt. 

Illa var det, men alplandet är 

knappast ensamt om att rymma 

fuskare. Det har genom 

åren fuskats i stor skala även 

i Frankrike, Australien och 

andra länder. 

Österrikisk smällkaramell 

I budgetregistret gör Johann 

Müllner en smällkaramell av 

smaker och säljer den på Systembolaget 

under nummer 

98133 för 79 kronor. Skruvkorken 

är inte längre något 

att skämmas för utan högsta 

mode. Det är hur som helst 

inte långt ifrån Cyperns riktiga 

instegserbjudande i klassen 

sött vitt vin, Commande- 

17 

Mat & dryck 

Foto: StoCKFood/NordICPHoto 

ria. Ska hela släkten komma 

på julbuffé kan det vara 

skönt att bara ha betalt 118 

kronor helbuteljen för något 

att svälja ned den engelska 

fruktkakan med. Johan Müllners 

vin är i skribentens mening 

likväl mer prisvärt. 

Av Gunnar Hultman 

Några prisvärda 

viner 

3100 amfora Muscat 

d’alexandrie, Cypern, 75 cl 68 kr 

81859 Brown Brothers orange 

Muscat and Flora, australien, 

37,5 cl 115 kr 

4115 Chateau Grillon, 

Sauternes, 37,5 cl 128 kr 

89041 Noble one Botrytis 

Semillon, australien, 37,5 cl 

199 kr 

4196, Moulin touchais, 

Frankrike, loiredalen, 75 cl 

199 kr 

98133 Johann Müllner 

Beerenauslese, österrike, 

37,5 cl 79 kr

Mat & dryck 

Nål i kravatt 

– smycke med budskap 

Den gjorde hål i tyget men det fick man ha överseende med, kravattnålen 

var visserligen liten men långt ifrån obetydlig. Som en accent satt den 

instucken i den omsorgsfullt knutna kravatten, slipsens föregångare. 

18

Kravattnålen har genom åren 

antagit många olika uttryck 

beroende på modets skiftningar. 

Den är som en utsökt 

arbetad miniskulptur som 

speglar ett tankesätt, en kulturell 

tidsanda. 

Mannen kunde med sin 

klädsel, kravatten och kravattnålen 

berätta vem han 

var och vad som hade betydelse 

för honom. Olika nålhuvuden 

kunde med sin form 

eller sitt material bära symboliska 

budskap såsom välgång, 

lycka, plikttrogenhet 

eller nytta. 

Skydd mot sjukdom 

En sten av ametist betydde 

till exempel skydd mot sjukdom 

och dryckenskap. Fanns 

det en orm runt stenen betydde 

det ytterligare framgång, 

trohet och lojalitet. 

Ordet kravatt uppstod under 

det trettioåriga kriget och är 

det franska ordet för kroat. De 

kroatiska ryttarna som deltog 

i kriget hade ett rött band runt 

halsen och det gjorde ett starkt 

intryck på fransmännen som 

anammade detta krigsmode. 

Kravatten blev därefter en riktig 

modefluga under 1700- och 

1800-talet framför allt inom de 

högre stånden. 

Ofta var kravatterna tillverkade 

av exklusiva tyger, de 

kunde ha påsydda spetsar och 

rysch vilket tilltalade även de 

mest maskulina herrarna. 

Guld och glitter på männen 

Dagens män är i officiella 

sammanhang betydligt mer 

nedtonade än vad de var på 

1700-talet, men förr såg man 

annorlunda på saken. 

Färgsprakande glitter och 

glamour, guld och brokad tillhörde 

även mannens uttryck 

och inte bara kvinnans. Till 

utstyrseln hörde naturligtvis 

olika smycken och inte 

minst kravattnålen. Själva 

kravatten kunde knytas på 

en mängd olika sätt och nålen 

stacks in som pricken över i:et 

för att knyta ihop det hela. 

Guldsmederna och hantverkarna 

som tillverkade kravattnålarna 

var oerhört skickliga. 

Helt utan moderna laserskärare 

kunde de skulptera fram 

de mest detaljerade former. Deras 

fantasi mätte inga gränser. 

Från en bit snäckskal kunde 

guden Zeus ansikte mejslas 

fram för att sedan monteras 

med en dekorativ guldbård 

runt om. 

Enkel tidsbestämning 

Ett lejon eller en knuten hand 

kunde skapas av stenar i olika 

kvalitéer. En mängd olika 

ädelstensorter användes i infattningar 

såsom turmalin, 

ametist, granat, bärnsten, rubiner, 

diamanter, safirer och 

många fler. 

Ingen datumstämpel brukar 

finnas på kravattnålarna 

men det är ändå ganska 

lätt att tidsbestämma dem. 

Under olika perioder har vissa 

teman varit populära. En 

19 

HISTORIA 

tid var insekter mycket uppskattade 

som smycken. Finner 

man en kravattnål med 

en skalbagge eller en slända 

så är den med all sannolikhet 

tillverkad under 1800-talet. 

Samma sak gäller grimaserande 

djävulsfigurer gärna 

med lysande ädelstenar som 

ögon. Svarta smyckestenar 

var drottning Victorias signum 

och under hennes tid vid 

makten följde många hennes 

smak och tycke. Om det är en 

kravattnål som har ett geometriskt 

jugendmönster går 

det att bestämma den till början 

av 1900-talet. 

Expert på mycket 

Experter på kravattnålar 

måste vara experter inom 

många områden, dräkthistoria 

med konst- och stilhistoria, 

de måste kunna mycket 

om stenar och mineraler, 

om metaller, smide och hantverk. 

De måste ha koll på 

samhällsutveckling och hur 

det har påverkat. Industrialismen 

bland annat gjorde att 

betydligt fler människor fick 

råd att köpa smycken, inte 

bara överklassen hade råd 

med kravatt och kravattnål. 

Kravatt används fortfarande 

idag, ibland vid bröllop 

ibland av modemedvetna esteter 

men det var då slipsen blev 

vanlig under 1920-talet som 

kravatten hos de flesta hamnade 

i lådorna och kravattnålarna 

blev liggandes i etuierna. 

Numera är de eftertraktade 

samlarföremål och bjuds ut för 

höga priser på auktioner. 

Av Li Samuelson 

Foto: Tommy Hilding

HISTORIA 

Bandkrusaren 

Att krusa örngottsbanden kan tyckas som en helt onödig kvinnosyssla. 

Nu för tiden är det sällan man träffar på vare sig 

örngottsband eller krusare. 

20

”Man ska inte krusa” kan det 

heta och då betyda att man 

inte ska fjäska och göra sig 

till, inte göra det där onödiga. 

Och det där onödiga, vad är 

då det? Krusa vadå? undrar 

nog många unga som aldrig 

har sett en krustång, 

detta lilla redskap som inte 

tillverkas längre och som 

finns till beskådning på 

museer och med lite tur i 

antik vitetsaffärer. 

Bomullsimporten var starten 

Någon lite äldre person som 

minns hur det gick till kan 

berätta att det var örngottsbanden 

som krusades. Örngottsband, 

vad är det? kan de 

unga då fortsätta att undra. 

Tiderna förändras men talesätten 

finns kvar och frågan 

är hur det hela började, 

hur kunde man få för sig att 

ägna tid och kraft åt att krusa 

örngottsband? 

Någon gång på 1800-talet 

började det. Industrialismen 

och import av bomull gjorde 

att allt fler kunde unna sig 

lyxen att sova med lakan. Att 

ha med sig en välfylld brudkista 

var viktigt för dem som 

skulle bilda familj och sätta 

bo. En kista fylld med gardiner, 

dukar och sängkläder 

med monogram. Hemmets 

textilier var en skatt att vårda; 

tvätta, stryka, vika och 

lägga i prydliga högar i skåpen. 

Dekorativt i hyllorna 

Örngott blev vanligare vid 

den här tiden, tidigare hade 

man mest bara lagt lakanet 

ovanpå kudden. På örngotten 

21 

HISTORIA 

fanns de där banden som dagens 

ungdom aldrig har sett 

och skulle det bli riktigt fint i 

skåpen så skulle banden först 

strykas och därefter krusas. 

I skåpen såg det sedan fint 

och dekorativt ut när banden 

hängde fritt ned från hyllan. 

Krusningen kunde åstadkommas 

med en platt bordskniv 

men betydligt enklare 

blev det när krustången eller 

bandkrusaren uppfanns och 

började tillverkas. 

Låsbolaget i Eskilstuna 

skriver 1946 i sin jubileumsbok 

om bandkrusaren ”En liten 

och i och för sig obetydlig 

artikel som utgått i tiotusental 

från Låsbolaget är de s k 

Bandkrusarna, en tillverkning 

som upptogs 1895 och 

som fortfarande har sin givna 

ställning inom produktionen”.

HISTORIA 

Föremålet beskrivs som ett 

tångliknande redskap med 

två små krusningsrullar. Genom 

en vingmutter dras rulllarna 

framåt. 

Syssla för kvinnor och barn 

Krusningen var en enkel 

syssla som barnen ofta fick 

hjälpa till med men alla husmödrar 

ville inte kännas vid 

stoltheten att vecka örngottsbanden 

utan de såg det mest 

som onödigt och påtvingat. 

Revolterande röster basunerade 

ut att det var förspilld 

kvinnokraft, viktigare saker 

fanns att ägna sig åt. Det 

lutherska arvet med att ”bedjen 

och arbeta” skulle uppfyllas 

på andra sätt än genom 

perfektionism i hemmet. 

Kvinnorna kunde studera och 

ta arbeten som gav lön, det 

var att slösa bort kraft och 

begåvning att ägna sin tid 

åt meningslösa sysslor. Det 

var vid den här tiden som uttrycket 

”att inte krusa någon” 

uppstod. Den lilla bandkrusaren 

blev på så sätt en symbol 

för arbeten som konvention 

och tradition påtvingade. 

På 1950–1960-talet slog det 

igenom med färdigsydda lakan 

och påslakan och praktiska 

örngott som var sydda så 

att det bara var att stoppa in 

kudden och vika över utan att 

band behövde användas. 

Rogivande 

Banden var också till bekymmer 

i dåtidens tvättmaskiner, 

de lossnade ofta och saknades 

då de skulle knytas ihop. Efterfrågan 

på bandkrusare avtog 

när örngotten med band 

22 

slutade säljas och till slut försvann 

den helt från affärerna. 

Husmodern och hemmafrun 

som syltade, saftade, bakade, 

fixade och donade försvann 

även hon. Den som 

idag plockar upp en gammal 

krustång ur lådan och gläds 

åt att ta fram farmors broderade 

örngott ser mest krusandet 

som en trevlig hobbysysselsättning, 

helt utan tvång 

och bara något som görs för 

att det är roligt och för att 

det blir fint i skåpet. Att ha 

tid och att frivilligt krusa blir 

ett rogivande sätt att koppla 

bort stress och krav från andra 

håll. Om man vill och har 

lust, ja då kan det vara ett 

nöje att krusa. 

Text och foto Li Samuelson

Mat & dryck 

Fikonet i torkad form är kanske 

inte en fröjd för ögat, men 

det faller desto fler i smaken. 

Tillsammans med dadlar, 

russin och godis bidrar denna 

söta och näringsrika frukt 

till julstämningen i många 

hem. 

Fikon 

ett nyttigare julgodis 

Fikon, vi hittar dem i marmeladen, gröten, brödet eller godiset. 

Denna ofta torkade frukt spelar en stor roll i många av våra maträtter. Framför allt 

dukas den upp under de mörka månaderna och ses som en av julens delikatesser. 

Frukten har satt spår i vår mat såväl som i vår religion och självaste Carl von Linné 

klassificerade växten som en stor svamp. 

Att fikon blivit en jultradition 

beror dels på att de är 

som färskast under höst och 

vinter, dels på att de torkade 

fikonen har lång hållbarhet 

och därför passade bra 

att lagra och äta under vinterhalvåret. 

24 

År 2011 importerade vi, enligt 

jordbruksverket, in 904 

ton fikon till Sverige. Av dessa 

kom 664 ton från Turkiet. 

Sara Herza arbetar på livsmedelsföretaget 

Saltå Kvarn 

och jobbar bland annat med 

import och försäljning av fi- 

Foto: tim durhAm/mAtton

kon. Hon berättar att Turkiet 

står för nästan 80 procent av 

världens fikonexport. 

– Turkiet, absolut, dominerar 

världsmarknaden. Men det 

finns mer eller mindre mängder 

i Grekland, de exporterar 

också. Sen finns det ju jättemycket 

fikon i hela Afrika. De 

växer och äts lokalt där, men 

det finns ingen exportindustri 

där som klarar av att få iväg 

dem. 

Sara berättar också att det 

finns upp till 600 olika fikonsorter 

och att vissa är godast 

färska medan andra passar 

bättre för torkning. 

Nyttigt julgodis 

Som julgodis är fikon ett av 

de nyttigare alternativen. 

Eva Warensjö Lemming 

från livsmedelsverket menar 

att fikon är både energirika 

och fyllda av näringsämnen 

som kalcium, kalium och 

magnesium. 

– Om man skulle äta 100 

gram fikon skulle man få i sig 

mer kalcium än om man drack 

1 dl mjölk, berättar Eva. 

Fikon innehåller även 

mycket fibrer, och att knapra 

i sig ett fikon eller två används 

därför ofta som huskur 

för den som vill sätta fart på 

magen. 

Fikon passar bra i allt från 

kakor till marmelader. Och 

får man mycket fikon över efter 

julen är det en bra idé 

att plocka fram dem vid nästa 

brödbak. Denna torkade 

frukt har god hållbarhet och 

behåller sin söta karaktär 

länge. 

– Det som ofta händer med 

fikon ju längre man lagrar 

dem är att de sockrar sig. Att 

det söta inuti fikonet vandrar 

ut och lägger sig på skalet. 

Och då ser de ju vita ut. 

Många tror att det är mögel 

eller svamp. Men det är just 

bara att sockret har ”vandrat 

ut”, berättar Sara Herza 

Adam och Eva 

Många känner igen fikonbladet 

och det har använts ett 

flertal gånger till att klä på 

nakna, vanligast människostatyer 

där de privata delarna 

täcks. 

Även Adam och Eva i 

Edens lustgård skylde sig 

med fikonlöv. I nya testamentet 

skrivs det också en 

del om fikonträd då Jesus förbannar 

ett fikonträd som inte 

bar frukt. En annan person 

som förbannade fikonträdet 

var Carl von Linné då han 

inte kunde hitta några blommor 

och därför klassificerade 

växten som en stor svamp. 

Vad han så småningom upptäckte 

var att blommorna doldes 

inne i frukten. 

Av Lisa Magnusson 

25 

Mat & dryck 

Alternativ till julkolan: 

Fikonbräck 

200 g torkade fikon 

100 g valnötter 

100 g oskållad mandel 

¼ tsk riven muskotnöt 

2 msk vetemjöl 

4 msk flytande honung 

3 msk socker 

1 ½ msk portvin eller 

madeira. 

Värm ugnen till 200 grader. 

Rosta nötterna i cirka 

fem minuter. Sänk sedan 

värmen till 150 grader 

och blanda ihop kryddor 

och nötter. 

Blanda socker, portvin 

och honung i en kastrull 

och låt det koka upp. Häll 

sedan i nöt- och kryddblandningen 

samt de 

hackade fikonen och rör 

om. Häll ut allt på en 

bakplåtsinklädd plåt och 

låt stå i ugnen i cirka 30 

minuter.

TradiTioner 

Ljus och 

mörker 

i våra traditioner 

Det ligger djupt rotat hos oss här i Norden att fira ljusets förändring under året. 

Går vi tillbaka i tiden och letar efter ursprunget till flera 

av våra största och viktigaste traditioner så har firandet av ljus och mörker en i 

Genom århundraden har vi 

firat midsommar, den ljusaste 

natten på året, medan firandet 

av den längsta natten på 

året, midvintersolståndet, ligger 

till grund för både Lucia- 

och julfirande. 

Att fira en av årets viktigaste 

högtider i slutet av december 

har man gjort i över 

tusen år i Sverige. Det var 

under vintersolståndet man 

särklass viktig betydelse. 

höll julblot till gudarna då 

man ansåg att året och solens 

gång började om under 

den längsta natten på året och 

ville att gudarna skulle vara 

vänligt inställda till släkten 

under året som skulle komma. 

Bön och offer 

Våra förfäder ansåg att 

mörkrets och ljusets årstider 

var av lika vikt då båda mar- 

26 

kerade livsavgörande förändringar 

i livet. 

Sprunget ur firandet av ljuset 

och mörkret är även Luciafirandet 

som troligen har 

sitt ursprung ur samma källa. 

Traditionen med en ljusgudinna 

som har makt över 

mörkret och kommer med 

ljus åt människorna runt 

jultider är en mycket gamla 

sed. Eftersom vintersol- 

Foto: MIllENIuM IMaGES/NordICPHoto

ståndet ansågs vara en farlig 

natt i det hedniska Sverige 

så bad och offrade man till en 

ljusbringan de gudinna som 

kunde få ljuset att återvända. 

Troligtvis har synen på ljus 

och mörker och den centrala 

roll det spelar i livet kommit 

att påverka hela vår kultur, 

litteratur och konst. 

Gott och ont 

I nästan varje storfilm eller 

äventyrsroman benämns den 

goda sidan som ljus och den 

onda som mörk. Inom konsten 

får mörka färger ofta stå 

symbol för det som är tungt 

att bära och för något tankfullt 

medan ljusa får stå för 

glädje, det goda och uppsluppenhet. 

– Vikten av ljus och mörker 

genomsyrar hela vår kultur, 

framförallt här i Sverige där 

ljusets förändring är så markant 

och sådant påverkar även 

konsten och berättelserna, säger 

författaren Stefan Gurt. 

Våra gamla myter och våra 

förfäders syn på betydelsen 

av ljus och mörker ligger till 

grund för vår tolkning av det 

goda och onda. 

– Vi ser det ljusa som något 

bra därför att mörkret var 

farligare. Där kunde rovdjuren, 

vättar och andar gömma 

sig, säger Stefan Gurt. Det 

ser vi till exempel fortfarande 

i barnberättelser där skurken 

alltid är svartklädd. 

Men det är inte bara i det 

mörka Norden som vår föreställning 

om ljus och mörker 

påverkar våra berättelser. 

– Det spelar en stor roll i 

flera kulturers gamla myter, 

säger Stefan. Bland annat så 

är det väldigt tydligt i Bibeln 

där det första som händer är 

att ljuset skapas och det är 

livsavgörande för världens 

existens. Mer centralt än så 

kan det ju inte bli. 

Runt om i världen 

Det är inte bara här i norden 

där det är viktigt att fira 

mörkret och ljuset, utan nästan 

varje kultur runt om i 

världen har sitt sätt att fira 

ljuset på. 

Runt om i Indien tänder Hinduer ljus i hemmen, på arbetsplatser 

och fyller sjöar och floder med tända ljus. 

27 

Foto: aGE FotoStoCK/NordICPHoto 

TradiTioner 

Diwali - ljusets festival i Indien: 

Hinduernas motsvarighet 

till nyår kallas Diwali, 

även kallad “ljusets festival” 

och är en högtid i ljusets ära. 

Runt om i Indien tänder människorna 

ljus i hemmen, på 

arbetsplatser och fyller sjöar 

och floder med tända ljus. 

Man samlas tillsammans och 

använder ljuset och ljudet från 

fyrverkerier för att skrämma 

bort mörkret och håller lamporna 

tända under hela natten 

för att välkomna godhet 

till sina hem. 

I Kina firas balansen och ljuset: 

Även i Kina spelar ljusets 

förändring en betydande roll 

under Qingming festivalen, en 

av de viktigaste högtiderna för 

Kinas landsbygdsbefolkning. 

Qingming inträffar 104 dagar 

efter vintersolståndet. Det är 

en dag där både ljus och mörker 

spelar en viktig och symbolisk 

roll. 

Det är den tid på året då 

ljuset återvänt fullt ut, vädret 

har blivit behagligt efter vintern 

och arbetet på jordbruken 

kan börja på allvar. 

Besöka gravar 

Samtidigt är det en dag att 

hedra sina bortgångna släktingar 

genom att besöka deras 

gravar, tända ljus och 

minnas det ständiga kretsloppet 

mellan ljus och mörker. 

– Ljuset spelar en viktig 

roll i flera av Kinas stora traditioner. 

Ser vi på månfestivalen 

som är en av de allra 

största i Kina så är fullmånen 

en symbol för familjens 

enhet och det är viktigt, säger 

Stefan som bott långa pe

TradiTioner 

28 

Foto: EVa WErNlId/NordICPHoto 

rioder i Kina och skrivit flera 

böcker som utspelar sig där. 

Mörkrets intåg är viktigt på 

Irland: På Irland firas Samhain 

och är en av de äldsta 

traditionerna i Europa. Den 

omnämns redan i den tidigaste 

keltiska litteraturen och är 

en tradition som har en viktig 

plats i irländsk tradition. 

Samhain infaller oftast sista 

oktober eller första november 

och är en kvarleva från 

kelternas mytologi och tron 

på att under vissa tider på 

året så stod dörren mellan 

andevärlden och människornas 

öppen. 

Dessa tidpunkter trodde man 

inföll vid de tillfällen då ljuset är 

i förändring, i Samhains fall så 

markerar det början på den mörka 

halvan av året. 

Det var även den tid på året 

då djuren hämtades tillbaka 

från sommarbetet och slakten 

kunde påbörjas inför vintern. 

Och för att skydda sin hjord så 

tände man, inte olikt valborgseldarna 

i Sverige, stora bålverk 

som skulle skydda djuren och 

hålla onda andar borta. 

Trots att kelterna ville 

skydda sig från andarna som 

fanns i mörkret så var denna 

natt inte enbart av ondo. Det 

var också en dag då familjerna 

skulle duka bordet åt avliden 

släkt och vänner i hopp 

om att de skulle komma och 

välsigna och vaka över familjen 

under Samhainnatten. 

Av Johan Hjortzberg 

Traditionen med en ljusgudinna 

som har makt över mörkret och 

kommer med ljus åt människorna 

runt jultider är en mycket 

gamla sed.

EvEnEmang 

EvEnEmAng 

Nalen 1967. Fotograf: Lennart af Petersens © Stockholms stadsmuseum 

Sakta vi gå 

genom stan 

Under hösten 2012 och våren 2013 visar Micasa Fastigheter 

en fotoutställning om Stockholm under ett antal sekler i sammanlagt elva boenden. 

30

– Vår förhoppning är att så 

många som möjligt får ta del 

av utställningen, att våra hyresgäster 

ska få en möjlighet 

att minnas och att dela 

de minnena med varandra, 

anhöriga och vänner, 

säger Anders Nordstrand, 

VD Micasa Fastigheter. 

– I första hand vill vi 

på plats erbjuda kultur 

med hög kvalitet till våra 

hyresgäster som inte alltid 

kan ta sig till museer 

på egen hand. Inget kan 

som ett fotografi väcka minnen 

och igenkänning, orsaka 

reaktioner – både positiva och 

negativa – skapa stämning, 

diskussioner, gemenskap och 

sammanhållning. Allt detta 

vill Micasa Fastigheter uppnå 

med utställningen ”Sakta 

vi gå genom stan”. Dessutom 

vill vi erbjuda en stunds njutning 

framför vackra bilder, 

en stilla vandring tillbaka 

i tiden, säger Anders Nordstrand, 

VD, Micasa Fastigheter. 

Maria Hurtig är konstnär 

och projektledare och är den 

som producerat utställningen. 

– Jag är ursprungligen 

från västkusten så det var 

har varit fantastiskt spännande 

att få lära sig mer 

om Stockholm. Jag har letat 

många timmar i Stadsmuseets, 

Kungliga biblio tekets och 

Nordiska museets bildmaterial, 

säger hon. 

Aktiva bilder 

Varje fastighet har sin egen 

utmaning och utställningsrummen 

skiljer sig en hel 

del. Därför var det viktigt att 

inte bara bildmaterialet utan 

31 

EvEnEmang 

Bandymatch: Hammarby möter Västerås hemma på Hammarby IP 

1944. Fotograf: Johansson (sign.) © Stockholms stadsmuseum 

Här kan du se utställningen i vår* 

utställningen kommer att visas i sju fastigheter under våren. 

Vernissagen i respektive fastighet äger normalt rum 13.00 det 

första datumet och utställningen plockas ned det andra 

datumet kl 15.00. Flera av fastigheterna kräver låsbricka men i 

tanto, Väderkvarnen, tunet och Pilträdet är det möjligt att 

besöka utställningen under dagtid. 

tanto trygghetsboende 9 jan–22 jan 

Väderkvarnen 25 jan–13 feb 

Väduren 15 feb–6 mars 

tunet 8 mars–27 mars 

Kista seniorboende 29 mars–17 april 

Skärholmens trygghetsboende 19 april–8 maj 

Pilträdets servicehus 10 maj–29 maj 

* datumen kan eventuellt ändra sig på grund av andra 

aktiviteter i fastigheterna. 

Bevaka www.micasa.se för exakta tider.

EvEnEmang 

Floras kulle i Humlegården 1947 Fotograf: Lennart af Petersens © Stockholms stadsmuseum 

även skärmar och belysning 

höll hög kvalitet. 

Valet av bilder föll på 

Stockholms innerstad som 

de flesta stockholmare har 

ett förhållande till. Fokus är 

Slussen, Kungsträdgården 

och Hötorget – platser många 

passerar. 

– Det finns inte så mycket 

bilder från ytterområdena i 

samlingarna och de som finns 

visar mest ängar och bondgårdar. 

Inte sådant som vi 

idag förknippar med ytterområden, 

säger Maria Hurtig. 

Bilderna sträcker sig från 

1936 och fram till idag. 

– Jag valde flera bilder med 

människor som var aktiva 

med något. Där man kan se 

hur stockholmarna levde, vilka 

kläder de hade på sig. I utställningen 

har vi också lagt 

till några bilder tagna i år av 

fotograf Lena Granefelt. Det 

är spännande att se förändringen, 

både av miljöer, människors 

kläder och till och 

med deras vanor, fortsätter 

Maria Hurtig. 

Av Anna Nordlund 

32 

Om du inte 

kan ta dig till 

utställningen men 

ändå vill få en 

uppfattning om 

bilderna kan du 

beställa utställningskatalogen 

på 

info@micasa.se

SKRAPA 

KONCEN- 

TRERADE 

VÄD- 

RANDE 

FEST- 

ONGERNA 

SKÖTER 

HAMNADE 

I SJUK- 

HUSSÄNG 

ALPIN 

LINDSEY 

FABEL 

OXUDDE 

232-12 

GLASERAD 

AMFORA 

ÄR OPÅ- 

VERKAD 

GULD- 

KVIN- 

NANS 

FIMMEL- 

STÅNG- 

ARNAS 

PENDYL 

TURKEN 

RESTLÖS 

Korsordstävling 

UT- 

LÖPARE 

FIXAR 

SOM 4 

ELLER 6 

IHOP 

BALJAN 

SCOUTUT- 

BILDNING 

DONERAR 

KAMPALA- 

KVINNOR 

BEHAND- 

LADE 

HUDAR 

PRON. 

CENTRAL 

ORG. FÖR 

FLYG- 

BOLAG 

Lös korsordet och skicka in det till 

Micasa Fastigheter, att: Maria Ehn, Box 17211, 104 62 Stockholm. 

De tre första som skickar in rätt svar får ett paraply i pris. 

Glöm inte att skriva ned din adress så att vi vet vart vi ska skicka priserna. 

33 

TILL OCH 

FRÅN 

TOPP 

MOD 

SÄNK- 

KISTAN 

TEXTIL- 

FIBER 

BOLAG 

ÅK 

LED- 

NINGAR 

HEMBI- 

TRÄDEN 

AVSER 

OKÄND 

SKRIBENT 

SAKERNA 

MINI- 

SARV 

ADEPT 

FISK 

NYLIGEN 

LUSTIG 

MELLAN 

PÅ OCH 

PLATSER 

HANDBOK 

SUDDEX- 

ISTENS 

HAWAII- 

GÅVA 

ÄR 

LÄNGRE 

ÄN ERA 

BESITT- 

NING 

TOTO- 

SPEL 

FRÖKEN- 

FÖRBUND 

GROVT 

GRUS 

PASO- 

DOBLE 

VAJAMAT 

HALVFAST 

MASSA 

VANNS 

VANLIG 

SYN INOM 

HERAL- 

DIKEN 

korsord 

TILL- 

GODO- 

RÄKNAS

EvEnEmang 

Njut av 

kultur- och nöjesstockholm! 

Förgyll höstrusket och vintermörkret med ett museibesök eller en konsert! 

Stockholm erbjuder ett stort antal evenemang även under 

jul- och nyårshelgerna. 

Utställningar 

Ett urval dräkter från 

den brittiska succéserien 

Downton Abbey visas under 

hösten 2012 i Hallwylska 

museet. Hallwylska 

museet representerar samma 

epok som Downton Abbey 

skildrar och TV-seriens fiktiva 

hushåll har många likheter 

med det Hallwylska hemmet. 

Utställningen blir den första 

i sitt slag utanför Storbritannien. 

Den belyser bland annat 

livsstil i de övre samhällsklas- 

serna under tidigt 1900-tal och 

rela tionerna mellan herrskap 

och tjänstefolk. Utställningen 

pågår till 6 januari. 

Öppettider: September 2012– 

juni 2013: Tisdag–söndag kl 

12–16. Kvällsöppet på onsdagar 

till kl 19. Stängt julhelgen 

23/12–26/12 samt nyårsafton 

31/12. 

Tillgänglighet: Hallwylska 

palatsen har fem våningsplan. 

Ingen hiss finns. 

34 

Ovan: Utställning på Nordiska Museet: 

Smycken. Foto: Mats Landin, ©Nordiska 

museet. 

Till vänster: Ett urval dräkter från den 

brittiska succéserien Downton Abbey 

visas under hösten 2012 i Hallwylska 

museet. Foto: Erik Lernestål 

Utställning på Fotografiska: 

Burning Beauty. Under 

snart 30 år har David LaChapelle 

(f. 1963) arbetat med 

en bildvärld som överskrider 

gränser och han har skapat 

ett eget universum som omfattar 

människor av alla kön, 

hudfärger, kroppstyper och 

åldrar. 

Burning Beauty är hans 

största utställning någonsin 

och sträcker sig över 

Fotografiskas alla våningar. 

Utställningen pågår till 

3 mars, 2013.

Öppettider: Söndag–onsdag 

9–21, torsdag–lördag 9–23. 

Julafton stängt. 

Utställning på Nordiska 

museet: Smycken. Nordiska 

Museet visar 1 000 smycken i 

en gnistrande och glimrande 

utställning. 

Här finns det mesta, från 

det enkla till det mest exklusiva, 

från 1500-talet och fram 

till i dag. Och alla smycken bär 

på en unik historia – om de 

människor som bar dem och 

om den tid de levde i. Allt från 

kungliga garnityr till folkliga 

dräktsmycken och enkla bijouterier 

i vanliga och ovanliga 

material såsom hår, plast 

och järn visas. Utställningen 

Smycken pågår tillsvidare. 

Öppettider: Alla dagar 

kl 10–17, kvällsöppet på onsdagar 

(ej juni-augusti) till 

kl 20 med fri entré efter kl 17. 

Tillgänglighet: Funktionsnedsatta 

kan använda personalingången 

vid husets norra 

gavel. Via hissar är alla 

utställningar tillgängliga, 

med ett undantag, utställningen 

Småting på plan fyra. 

Till vissa utställningar samt 

caféet finns ramp. 

Moderna museet: Picasso/ 

Duchamp: ”He was wrong”. 

Utställningen Picasso/Duchamp 

utgår från Moderna 

Museets historia och museets 

förnämliga samling av de två 

konstnärernas verk. Dessutom 

har ett antal viktiga lån gjorts 

för att spänna hela bågen i respektive 

konstnärskap. Genom 

Lousiana i Danmark får Moderna 

Museet ett inlån med 

målningen Kortspelaren II. 

Namnet på utställningen 

är «He was wrong», en referens 

till en kommentar som 

Picasso ska ha fält efter Duchamps 

död. 

Öppettider: Tisdag 10–20, onsdag-torsdag, 

lördag-söndag 10– 

18, fredag 10–20. OBS! Picasso/Duchamp 

stänger kl 

18. Måndagar stängt. 

Tillgänglighet: Hiss mellan 

våningsplanen. Inga hindrande 

trösklar i museet. Auditoriet, 

Biografen och entrékassorna 

har hörselslinga. 

Scen 

Chéri, tringeldrama på 

Dramaten. I början av december 

hade Chéri av Colette 

och Léopold Marchand premiär 

på Dramatens stora scen. 

Ett roligt, överraskande och 

djupt sorgligt triangeldrama 

från 1920 som diskuterar vår 

tids ungdomsfixering. Spelas 

till slutet av februari 2013. 

Tillgänglighet: Sceningången 

kan användas av personer 

som har svårigheter att 

använda stora entrétrappan. 

Här kan man via hiss nå Stora 

scenens parkett samt första, 

andra och tredje raden. 

Nötknäpparen på 

Kungliga Operan 

En av de största succéerna på 

Kungliga Operan är balettklassikern 

Nötknäpparen till 

Pjotr Tjajkovskijs välkända 

musik. Denna populära version 

är koreograferad av Pär 

Isberg med handlingen för- 

35 

EvEnEmang 

lagd till Elsa Beskows svenska 

sagovärld: Petters och Lottas 

jul. Föreställningen ges 

29, 30 december 2012 samt 3, 

5, 10 och 12 januari 2013. 

Tillgänglighet: Operahuset 

består av flera våningsplan. 

Mellan dessa finns hiss. Stora 

salongen är utrustad med 

teleslinga. 

Julkonsert 

Julkonsert i Berwaldhallen. 

Traditionsenlig julkonsert 

med Sveriges Radios Symfoniorkester 

och Radiokören. Föreställningar 

19–21 dec. 

Tillgänglighet: Hörslinga 

finns på majoriteten av platserna, 

hiss finns på samtliga 

tre plan. 

Julmarknader 

Julmarknad i Gamla stan 

Julmarknaden på Stortorget 

bjuder på äkta gammaldags 

Stockholmsjul. I de röda små 

bodarna säljs bland annat 

varm glögg, pepparkakor, ost, 

konfekt och hantverk. 

Öppet varje dag 24 november–23 

december, kl 11–18. 

Julmarknad i Kungsträdgården. 

För 17:e året arrangeras 

Kungsträdgårdens 

julmarknad. Här utlovas allt 

från textil- och trähantverk 

till delikatesser från skog och 

hav, varma kläder och julklappar. 

Julmarknaden pågår 

t o m 22 dec. 

Evenemangen är hämtade från Stockholm Visitors Boards evenemangsdatabas. 

För ytterligare evenemang se: 

www.visitstockholm.se

Kropp & Själ 

Vikten 

av regelbunden träning viktigare än vikten 

Vem lever längst: En soffpotatis, en rund motionär som travar på i joggingspåret eller 

den som hårdtränar? Svar: Den som joggar regelbundet i trivsam takt. 

Nya forskningsrön visar att 

jogging i behagligt tempo förlänger 

livet med i snitt sex 

år. En annan studie visar att 

många med övervikt och fetma 

är lika friska som smala. 

Ofta friskare. Låt oss reda ut 

begreppen. 

Sedan 1976 har Copenhagen 

City heart study följt 

20 000 joggande människor. 

Studien är en av de största i 

världen på joggare och också 

den första där det går att se 

hur träning påverkar vår livslängd. 

Regelbunden jogging 

i långsam eller måttlig takt 

ökar livslängden med 6,2 år 

för män och 5,6 år för kvinnor. 

– Vi har kommit fram till 

att längst lever de som joggar 

långsamt eller i behaglig takt 

i mellan en halvtimme och 2,5 

timmar i veckan. Uppdelat på 

två till tre tillfällen per vecka, 

säger hjärtläkaren Peter 

Schnohr, som leder studien, i 

en intervju på European Society 

of Cardiologys webbplats. 

Lagom är bäst 

Peter Schnohrs intresse för 

jogging väcktes på 1960-talet 

när denna löpform var ny i 

Danmark. 1969 var han med 

och arrangerade ett jogginglopp 

i Danmark där dessvärre 

en 46-åring man avled. 

– Under åren som följde, 

diskuterade flera dagstidningar 

att sporten var för ansträngande 

för vanliga medelålders 

människor, minns 

Peter Schnohr som 1976 startade 

igång sin studie. 

Trettiosex år senare har han 

tvärtom kunnat konstatera 

att livslängden i snitt ökar för 

både män och kvinnor. 

Träna lagom 

Det gäller dock att träna lagom. 

Schnohrs studie visar att 

den som tränade mindre, men 

även den som tränade mer och 

hårdare, levde kortare än den 

som tränade i lagom dos. 

– Det är inte bra att 

springa en timme per dag 

varje dag i veckan eftersom 

jogging är en ansträngande 

sport, säger han. 

– Och du ska inte stressa 

och springa snabbt eftersom 

även långsam jogging är tillräckligt 

ansträngande. För 

att uppnå bästa hälsoeffekt 

ska du inte springa i hårdare 

tempo än att du kan prata 

med din joggingkompis. 

Det ska med andra ord vara 

trivsamt att jogga. Man ska 

vara lite andfådd enligt studien, 

inte mycket. Det avgörande 

tycks vara att motionen upplevs 

som så behaglig att den 

36 

kan ingå i livsstilen och under 

många år upp i åldrarna. 

Aldrig försent att börja träna 

Hur är det då med andra 

sporter, är de lika effektiva 

som jogging? 

– Den som till exempel cyklar 

ska tänka på att bli andfådd 

för att få samma effekt. 

Detsamma gäller promenader. 

Hellre en snabb, ansträngande 

promenad där du 

blir rejält andfådd, än långsamt 

flanerande under flera 

timmar. 

– På så sätt är jogging väldigt 

effektivt. Du uppnår 

mycket goda resultat med 

en hyggligt liten upplevd ansträngning, 

säger Peter 

Schnohr. 

Och det är aldrig försent 

att börja jogga, enligt 

Schnohr. 

– Du kan absolut börja 

jogga när du är över 70 år. Det 

tjänar du mycket på. Ju äldre 

du är när du börjar fysisk aktivitet, 

desto större utväxling. 

Men ska jag då kanske 

vänta med att börja träna 

tills jag blir äldre? 

– Om du vågar... 

Det hänger på konditionen 

En studie, som nyligen har 

publicerats i European heart

journal, visar att många med 

övervikt och fetma är lika friska 

som smala. Ofta friskare. 

Många feta visar inga tecken 

på insulinresistens, högt 

blodtryck, dåliga blodfetter eller 

diabetes. De löper lika liten 

risk att drabbas av kroniska 

sjukdomar som normalviktiga 

som har god kondition. 

Livsvanor viktiga 

Studien, som är gjord av forskare 

i Sverige, Spanien och 

USA, visar att sunda livsvanor 

har stor betydelse. Även 

för dem som inte går ner i 

vikt. En viktig slutsats är att 

god hälsa, oavsett vikt, är 

kopplad till konditionen. 

– Baserat på data som vår 

forskargrupp och andra forskargrupper 

har samlat in, 

kan vi konstatera att motion 

påverkar kroppen och våra organ 

positivt och därför bidrar 

till bättre hälsa, oavsett om 

du är normal- eller överviktig, 

säger huvudförfattaren Dr 

Francisco Ortega som delar 

sin forskartid mellan Karolinska 

Institutet i Stockholm och 

universitetet i Granada. 

Fetma har länge kopplats 

ihop med ökad risk för olika 

kroniska sjukdomar som cancer 

och hjärtbesvär. Det gäller 

fortfarande men bilden har 

nyanserats på senare år och 

bland äldre är viss övervikt 

tvärtom förenad med överlevnad. 

Fett ger exempelvis extra 

energi vid långvarig sjukdom 

och kan också dämpa 

fallskador. Det sistnämnda 

inte minst viktigt med tanke 

på att fallolyckor är den vanligaste 

orsaken till skada hos 

personer över 60 år. 

Osynligt fett 

I själva verket har de friska 

feta betydligt bättre hälsa än 

den stora gruppen ”pommes 

frites-människor”, så kallade 

smala men sjuka som inte 

tränar. Denna grupp utgör en 

femtedel av alla normalvikti- 

37 

Kropp & Själ 

ga. De är normalviktiga men 

lider ändå av flera riskfaktorer 

för hjärt- och kärlsjukdomar 

inklusive det farliga men 

inte synliga fett som lagras i 

bukhålan på grund av dålig 

kondition. Att vara överviktig 

men i bra kondition ger alltså 

bättre hälsa än att ha en hälsosam 

vikt men dålig kondition. 

Av Kristina Bjureklev Netzell 

Källa: Ovan artikel är baserad 

på material hämtat 

från European Society 

of Cardiologys hemsida 

(www.escardio.org), från 

studierna: “Fitness and 

fatness”: not all obese people 

have the same prognosis. 

Second study sheds 

light on the “obesity paradox” 

(publicerad 3 september 

2012) samt Regular 

jogging shows dramatic increase 

in life expectancy 

(publicerad 2 maj 2012). 

Foto: BJörN aNdréN/MattoN

Kropp & Själ 

Hypnos 

hjälper kroppen läka 

Från antikens Grekland till den moderna läkekonsten. Hypnosterapi kan hjälpa mot 

allt från viktminskning till panikångest när kroppens egna självläkningssystem 

Hypnosterapi har blivit allt 

vanligare som ett komplement 

till traditionell läkande 

behandling, eller som en be- 

aktiveras genom avslappning och trans. 

handlingsform i sig. Det är 

en behandling som innefattar 

avslappning och mental 

träning, och det riktar sig di- 

38 

rekt till det undermedvetna. 

Men hypnosterapin kantas av 

missförstånd som envist bitit 

sig fast. Det är vanligt att 

Foto: JoHaN HEdENStröM/NordICPHoto

patienten tror att de kan tappa 

kontrollen och bli styrda 

av hypnotisören, eller att det 

hela är en bluff. 

– Det finns många missförstånd 

kring hypnos. Det 

är patienten som är i kontroll 

under behandlingen och 

jag kan inte få dem att göra 

någonting de inte vill. Jag 

är den trygga livlinan. Hypnos 

är en effektiv, varsam och 

kärleksfull behandling, säger 

Inger Lundmark, certifierad 

hypnosterapeut och verksam 

vid Grindens mottagning 

för hypnos och psykoterapi i 

Stockholm. 

Ofta i trans 

Inom hypnosterapi kombineras 

avslappning med trans, 

som är ett förändrat medvetandetillstånd. 

Då är sinnena 

mer öppna, kreativa och mottagliga 

än annars och trans 

används ofta inom yoga, dans 

och meditation. Det är ett naturligt 

tillstånd som en person 

normalt befinner sig i flera 

gånger dagligen, utan att 

vara medveten om det. Det 

kan uppstå när vi väntar på 

tunnelbanan, diskar för hand 

eller innan vi ska somna på 

kvällen. Hjärnan är då aktiv 

men fokuserar på någonting 

annat än det vi håller på 

med. Inger Lundmark förklarar 

att själva hypnosen är när 

vi gör någonting samtidigt 

som vi befinner oss i trans. 

– Patienten jobbar i ett avslappat 

tillstånd med visualiseringar 

av problemen. Antingen 

guidar jag patienten bland bilderna 

hon ser framför sig eller 

så beskriver patienten för mig 

vad hon ser. Många problem 

beror på obearbetade minnen, 

och genom hypnos kan vi tillsammans 

arbeta med dem, säger 

Lundmark. 

Genom att visualisera problemet 

och att ge det en konkret 

skepnad underlättas 

läkeprocessen. Det ger patienten 

verktygen som krävs 

för förändra sitt sätt att hantera 

situationer. Det undermedvetna 

kan liknas vid ett 

bibliotek av lagrade känslor 

och upplevelser. Hypnosterapi 

hjälper till att hitta det du söker 

i bokhyllorna. 

Kroppen självläker 

Det finns två typer av hypnosterapi: 

Hypnospsykoterapi 

och klinisk hypnosterapi. 

Hypnospsykoterapi utövas 

av psykoterapeuter och psykiatriker 

och behandlar ångest, 

depression och fobier. Det 

är vanligt att patienten leds 

tillbaka till barndomen eller 

traumatiska händelser med 

hjälp av hypnos för att hitta 

orsaker och lösningar till problemen. 

– Hypnos är väldigt bra 

för en mängd besvär, framför 

allt somatiska besvär. Genom 

hypnos kan man behandla 

stress, sömnsvårigheter och 

ångest, men det kan även användas 

när någon vill sluta 

röka, eller vid viktminskning, 

säger Inger Lundmark. 

Den kliniska terapin får 

bara utövas av legitimerade 

vårdyrken, så som tandläkare, 

barnmorskor, läkare och 

sjukgymnaster. Hypnosen används 

då för att förstärka den 

vanliga behandlingseffekten 

genom att patienten får kontakt 

med sitt inre. 

39 

Kropp & Själ 

– Hypnos stärker kroppens 

eget lugn- och rosystem. 

Kroppens egen självläkningsprocess 

aktiveras och all traditionell 

behandling förstärks 

genom hypnos, förklarar 

Lundmark. 

Bra för magen 

Forskning vid Sahlgrenska 

Akademin vid Göteborgs universitet 

har visat att hypnos 

är en mycket effektiv behandling 

av IBS, irritable 

bowl syndrome. Omkring 15 

procent av den svenska befolkningen 

antas lida av 

IBS. Sjukdomssymptomen är 

bland annat smärta i magen, 

stört avföringsmönster och 

svullnad. Studien vid Sahlgrenska 

Akademin visar att 

40 procent av de patienter 

som behandlades med hypnosterapi 

upplevde en minskning 

av sjukdomssymptomen. 

Patienterna fick genom hypnos 

lära sig att kontrollera 

sina symptom och kunde sedan 

använda sig av teknikerna 

i vardagen. 

Inger Lundmark instämmer 

i att hypnosterapi är en 

effektiv metod för att behandla 

IBS. Hon förklarar att en 

behandlingsmetod kan vara 

att patienten visualiserar tarmen 

som en flod framför sig, 

den går från att vara stormig 

och orolig, till lugn och stilla. 

Enkelt sluta röka 

En annan metod kan vara 

att patienten själv får förklara 

hur det ser ut inuti tarmen 

och att Lundmark sedan hjälper 

patienten att arbeta med 

bilden för att lära sig kontrollera 

symptomen.

Kropp & Själ 

Foto: alBuM-oNlINE/NordICPHoto 

Det finns många missförstånd kring hypnos. 

– Idag är det väldigt vanligt 

att personer har problem 

med magen och hypnos har 

visat sig fungera mycket bra 

för patienter med IBS. Men 

det är väldigt individuellt hur 

många besök patienten behöver 

göra innan behandlingen 

är klar, säger Inger Lundmark. 

Ofta är det enklare att behandla 

patienter som önskar 

sluta röka eller vill bli av med 

ett sötsug. Då kan det räcka 

med en till två besök. Andra 

patienter som upplever stor 

ångest och oro kan behöva 

använda hypnospsykoterapin 

som ett komplement till vanlig 

psykoterapi under flera år. 

Från antikens Grekland 

Hypnosterpin är ingenting 

nytt. I det antika Grekland 

var ordet för sömn Hypnos 

och hypnosterapi användes 

av Asklepios, läkekonstens 

gud. Det finns teorier om att 

hypnos praktiserats i tusentals 

år i Egypten och Indien, 

men behandlingsmetoden 

blev först känd i och med den 

skotske läkaren James Braid 

som år 1846 beskrev hyp- 

40 

nos i boken ”The Power of the 

Mind over the Body”. Inger 

Lundmark säger att den 

gamla behandlingsmetoden 

har fått förnyat intresse de 

senaste åren. 

– Människor har börjat 

få upp ögonen för hur hypnos 

kan hjälpa dem läka sig 

själva genom kroppens egen 

kraft. Hur man kan använda 

sina egna resurser, som minnen 

och känslor, för att påverka 

kroppen, säger Inger 

Lundmark. 

Av Isabelle Swahn

Nio böcker 

att mysa med i vintermörkret 

41 


Den gågna sommaren och hösten har jag läst så många bra böcker så jag vet inte riktigt 

vilka jag ska rekommendera. Jag skulle kunna göra en lång lista men väljer ut några. Även 

den här gången rekommenderar jag böcker som förflyttar oss till andra länder och andra 

tider. Sist ut är en bok in i en otäck framtid – skriven för 80 år sedan. 

• Sydafrika är ett land som 

ändrats mycket under de senaste 

20 åren, från ett vitt 

styre under apartheid till ett 

land där kvotering av hudfärg 

gäller i tillsättningen av olika 

tjänster. Här utspelar sig 

följande fyra deckare. Död i 

gryningen, Jägarens hjärta, 

Devils Peak och 13 timmar. 

Alla fyra av Deon Meyer. 

Vi får i böckerna möta 

poliser som stressas både av 

mord, mutor och sitt språk 

och sin hudfärg. Vid nästa 

tjänstetillsättning kanske du 

försvinner. Historierna fångar 

och man får både en god historia 

och känslan av ett annat 

land med allt av städer, landskap, 

väder och människorna. 

• Sarahs nyckel av Tatiana 

de Rosnay är en bok som 

filmats. Det är Paris 1942 och 

2002. I de två parallella berättelserna 

får vi följa den judiska 

flickan Sarah, 10 år 

gammal, som gömmer sin lillebror 

i garderoben då familjen 

arresteras av den franska 

polisen. De förs till cykelstadion 

Velodrom Hiver, kalllad 

VeldHiv. Hon tror att de 

snart ska vara hemma igen 

men timmarna blir till dagar. 

Och hon blir desperat. 

I nutid följer vi journalisten 

Julia som ska skriva ett 

reportage inför 60-årsminnet 

av interneringen. Hon har 

svårt att få fram information. 

Fransmännen vill inte tala 

om att fransk polis hjälpte 

nazisterna att arrestera franska 

medborgare. 

• Minnet av en smutsig 

ängel av Henning Mankell. 

Det här är berättelsen 

om Hanna Lundmark från 

norra Sverige som i Portugisiska 

Östafrika (nuvarande 

Mocambique) lämnar det fartyg 

där hon jobbat som kocka. 

Via olika krokiga vägar, som 

det brukar vara både i verkligheten 

och i romanerna, 

blir hon ägare till en stor bordell. 

Vi får följa henne och de 

kvinnor som jobbar hos henne 

under flera år. 

Boken bygger på en verklighet, 

en svensk kvinna har 

för länge sedan drivit bordell, 

och betalat skatt för inkomsterna, 

i Portugisiska Östafrika. 

Man kan tacka de noggranna 

skattemyndigheterna 

för en bra historia.


• Morgon i Jenin av 

Susan Abulhawa. Vi får följa 

familjen Abulheja i en liten 

by i Palestina från 1940 och 

framåt. Familjens liv krossas 

då Israel utropas 1948. 

De flyttas till ett flyktingläger 

och under en flykt försvinner 

en av deras söner. Det är en 

israelisk soldat som tar barnet 

och ger det till sin hustru, en 

överlevare från Förintelsen. 

Senare föds i familjen en 

dotter, Amal som är berättaren 

i boken. Hon överlever 

Sexdagarskriget 1967 men 

förlorar nästan hela sin familj 

1982 i flyktinglägret 

Shatila. Hon flyr till USA och 

det är när hon återvänder till 

Mellanöstern med sin dotter 

som hon berättar familjens 

historia. 

Boken är intressant då den 

beskriver konflikten mellan 

Israel och Palestina från den 

palestinska sidan. Den gav 

mig nya kunskaper och insikter. 

• Hotellet i hörnet av bitter 

och ljuv av Jamie Ford. 

I Seattle 1986 får ett hotell 

som varit stängt i många år 

nya ägare och källaren visar 

sig innehålla minnen. 

Många minnen från de hårda 

krigsåren. De år då den japanska 

befolkningen internerades. 

Boken fascinerar mig 

med beskrivningarna av händelser 

som jag inte visste om. 

Jag visste inte hur japanerna, 

amerikanska medborgare bosatta 

i Amerika sedan flera 

generationer, behandlades efter 

anfallet på Pearl Harbor. 

• Sist men inte minst vill jag 

rekommendera en klassiker, 

en framtidsskildring skriven 

redan 1932. 

Du sköna nya värld av Aldous 

Huxley. Boken inleds 

med ett nyskrivet förord vilket 

beskriver varför denna 

framtidsskildring fortfarande 

berör oss då boken 1984 har 

tappat sin dystopiska framtidsbeskrivning. 

Du sköna nya värld beskriver 

Framtiden. Framtiden 

där ingen är sjuk, ingen blir 

gammal eller har några handikapp. 

Föräldrar finns inte. 

Barn klonas och formas för 

att passa in i den nya världen. 

Det finns inga krig, inga 

strider och ingen konkurrens. 

Men det finns heller ingen 

kultur, passion eller religion. 

Ingen är olycklig – och om 

någon skulle bli – finns alltid 

soma, drogen utan några biverkningar. 

Framtiden är riktigt otäck… 

42 

Med hopp om en trevlig framtid 

och många goda lässtunder! 

Av Cari Busin

eturadress: 

Micasa Fastigheter 

Box 17211, 104 62 Stockholm 

B 

En God Jul och Gott Nytt År 

önskar Micasa Fastigheter 

Sverige 

Porto 

betalt

Trivsel 2/2012 - Micasa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?