Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän - Juridiska ...
Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän - Juridiska ...
Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän - Juridiska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3. Några straffrättsliga utgångspunkter<br />
Här ska nu några straffrättsliga grundläggande begrepp beskrivas, s<strong>om</strong> till exempel uppsåt,<br />
straffmätning <strong>och</strong> påföljdsval då det ofta är i fråga <strong>om</strong> dem s<strong>om</strong> diskurserna avslöjas. Vidare<br />
ska också medgärningsmannaskapet <strong>och</strong> nödvärnsreglerna beskrivas. Redogörelsen är väldigt<br />
överskådlig <strong>och</strong> ämnar inte till någon djupare framställning.<br />
3.1 Vad är ett brott? Objektiva <strong>och</strong> subjektiva rekvisit<br />
Enligt 1:1 BrB är ett brott en i lag straffbelagd handling. Sådana straffbestämmelser finns dels<br />
i BrB (man talar då <strong>om</strong> all<strong>män</strong> straffrätt) <strong>och</strong> även i speciallagar (då heter det i stället<br />
specialstraffrätt). 68 För att ett brott ska vara begånget måste vissa objektiva <strong>och</strong> subjektiva<br />
rekvisit vara uppfyllda vilka anges i bestämmelsen. Objektiva rekvisit är sådana s<strong>om</strong><br />
handling, underlåtenhet, effekt <strong>och</strong> fara. Handlingsbrott tillhör de vanligaste brotten <strong>och</strong><br />
rekvisitet är uppfyllt <strong>om</strong> någon faktiskt gör någonting, till exempel anlägger en brand.<br />
Dessut<strong>om</strong> kan det faktum att en person inte gör någonting utgöra ett brott, då handlar det <strong>om</strong><br />
de så kallade underlåtenhetsbrotten. Det finns även sådana brott där det är effekten av<br />
handlingen s<strong>om</strong> avgör <strong>om</strong> det rör sig <strong>om</strong> ett brott eller inte, s<strong>om</strong> förstås är därför inte alltid<br />
gränsdragningen mellan handlingsbrotten <strong>och</strong> effektbrotten särskilt tydlig. Ett exempel på ett<br />
effektbrott är stöld då själva tillgreppet måste innebära skada för någon för att handlingen ska<br />
anses s<strong>om</strong> stöld (det kan fortfarande röra sig <strong>om</strong> andra tillgreppsbrott, s<strong>om</strong> saknar krav på<br />
effekt). Till sist finns också det objektiva rekvisitet fara, vilket helt enkelt innebär att fara för<br />
någonting måste ha förelegat. Det spelar ingen roll <strong>om</strong> det sedan inträffade eller inte, ett<br />
exempel på ett sådant brott är mordbrand, där fara för <strong>män</strong>niskoliv eller egend<strong>om</strong> måste<br />
föreligga för att det ska röra sig <strong>om</strong> det brottet. Ingen <strong>män</strong>niska måste alltså dö eller egend<strong>om</strong><br />
förstöras för att det ska handla <strong>om</strong> mordbrand (namnet till trots). 69<br />
Även <strong>om</strong> brottets objektiva rekvisit är uppfyllt är det inte tillräckligt för att ett brott ska anses<br />
begånget, även dess subjektiva rekvisit måste vara uppfyllt. Med subjektiva rekvisit avses<br />
uppsåt <strong>och</strong> oaktsamhet. Om inget annat föreskrivs i brottsrubriceringen så är det subjektiva<br />
rekvisitet uppsåt, vilket framk<strong>om</strong>mer av 1:2 BrB. När uppsåtet ska bedömas i relation till det<br />
70<br />
objektiva rekvisitet talar man <strong>om</strong> insiktsuppsåt eller likgiltighetsuppsåt. Insiktsuppsåt<br />
innebär att ”[g]ärningsmannen vet <strong>om</strong> <strong>om</strong>ständigheten i fråga eller uppfattat den s<strong>om</strong> praktiskt<br />
68<br />
Leijonhufvud <strong>och</strong> Wennberg (2009), s. 12.<br />
69<br />
Leijonhufvud <strong>och</strong> Wennberg (2009), s. 33-35.<br />
70<br />
Leijonhufvud <strong>och</strong> Wennberg (2009), s. 60.<br />
19
Change language