Föreställningar om kvinnor och män som gärningsmän - Juridiska ...

Ett exempel på en dom där denna diskurs återskapas är B 607 – 09 där en kvinna har stulit
dagskassan från sin arbetsgivare. Dagskassan innehöll 579 kronor. Gärningsmannen erkände
brottet och blev avskedad. I domskälen tar tingsrätten upp att det måste ses som ett missbruk
av förtroendet att stjäla från sin arbetsgivare. Nog är det så men det intressanta är, och det är
här diskursen blir tydlig, att i en annan av de studerade domarna har en man stulit från sin
arbetsgivare och där nämner tingsrätten överhuvudtaget ingenting om missbruk av förtroende,
trots att de handlingar mannen utförde var av betydligt allvarligare slag. Dessa två fall
kommer att analyseras och jämföras utförligare i kapitel 5. Relaterad till denna diskurs är
också företeelsen att förebrå kvinnliga gärningsmän i domskälen. Företeelsen förekommer i
fall där tingsrätten inte är beredd att rubricera brottet som grovt men vill ändå påpeka att de
ser allvarligt på det som gjorts. Detta händer i dom B 1545 – 08 där den kvinnliga
gärningsmannen döms för rätt likartad brottslighet som den manliga med undantag för att
mannen fälls för grov misshandel och kvinnan endast för misshandel gällande en misshandel
de båda var med om att utföra. De får samma påföljd (skyddstillsyn och 200 timmars
samhällstjänst) trots att hon inte fälls för grov misshandel. Tingsrätten anser att det finns goda
grunder för att bedöma kvinnans gärning som grov men, efter en kort motivering, beslutar
man ändå för att fälla henne för misshandel i stället. Det påpekas dock att den misshandel hon
gjort sig skyldig till är allvarlig och har ett högt straffvärde. 136 I samma fall beskrivs den stöld
en annan kvinna står åtalad för som att den har karaktären av rån, vilket gör den allvarligare,
men hon fälls endast för stöld. 137
Företeelsen framstår klart när man sätter den i relation till
hur tingsrätten resonerar kring manliga gärningspersoner. Uttryck som ”har karaktär av” eller
resonemang kring att något skulle ha kunnat vara ett visst brott men inte är det förekommer
inte alls på samma sätt i de domar som studerats där gärningsmannen varit en man.
4.2.8 Påföljder
Här presenteras så vilka påföljder som kvinnorna i studien dömts till. Först kan det
konstateras att ingen kvinna i studien fått ett fängelsestraff. De vanligaste påföljderna i
kategorin ”stöld kvinnor” är villkorlig dom och dagsböter samt skyddstillsyn. Eftersom båda
ligger på 36,8 % utgör de tillsammans över hälften av de utdömda påföljderna. Därefter
kommer påföljderna villkorlig dom samt ungdomstjänst på 10,5 % var. Till skyddstillsyn med
samhällstjänst dömdes 5,3 % av kvinnorna. För hela gruppen (både ”stöld kvinnor” och ”stöld
män”) visade det sig att 26,4 % av gärningsmännen dömts till skyddstillsyn som därmed är
136 B 1545 – 08, s. 20.
137 B 1545 – 08, s. 25.
39