Hämta PDF - Jatls.se

KÖR- OCH
VILOTIDER
SAMT
VÄGARBETSTIDSLAGEN
- 2006 -

Kör- och vilotider
samt vägarbetstidslagen
För fordon eller fordonskombinationer med totalvikt över
3,5 ton, samt bussar oavsett vikt.
» Kör- och vilobestämmelser
» Vägarbetstidslagen
» Användning av färdskrivare
(analog och digital)
» Ifyllning av diagramblad
Denna broschyr ger endast kortfattade upplysningar. Den
som behöver fullständig information om vad som gäller på
det här området får ta del av gällande förordningar och
föreskrifter, t.ex. SFS 2004:865, och Rådets förordningar
(EEG) nr 3820/85, 3821/85 samt lag (SFS 2005:395) om
arbetstid vid visst vägtransportarbete. Den 1 maj 2006
införs krav på digital färdskrivare i nya fordon. Den 11
april 2007 kommer nya kör- och vilotidsregler genom
Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr
561/2006 att träda i kraft.
För lastfordon under 3,5 ton, taxibilar och mjölktransporter
till och från mjölkproducenter gäller
vilotidsförordningen SFS 1994:1297 samt Vägverkets
föreskrift om användandet av personlig tidbok
VVFS 1994:40. För mer information se sista sidan.
Målgrupp
Broschyren riktar sig till såväl förare som arbetsgivare
och de som planlägger eller köper transporter, t.ex.
speditörer, industrier och resebyråer.
- 3 -

Kör- och vilotid i vägtransport
Reglerna i Rådets förordning (EEG) nr 3820/85 gäller
för fordon registrerade i ett EU-land vid körning inom
EU eller i ett EES-land. Vid körning till, från eller igenom
ett AETR-land gäller AETR-reglerna på hela turen. AETRreglerna
är i stort sett samma regler som de som gäller
i EU-länderna. AETR-överenskommelsen är en överenskommelse
mellan enskilda stater på FN-nivå och som är
belägna inom den Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet.
Vid körning inom ett land som inte är med i EU,
EES eller AETR (t.ex. Albanien), gäller det landets egna
bestämmelser. På transporter till eller från ett sådant
land gäller EG- eller AETR-reglerna.
Förteckningen till höger avser tillståndet 2006-08-21.
- 4 -

EU-länderna är: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland,
Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna,
Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien,
Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien,
Tyskland, Ungern och Österrike.
EES-länderna är: Island, Lichtenstein och Norge.
AETR-länderna är: Andorra, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina,
Bulgarien, Kazakstan, Kroatien, Makedonien,
Moldavien, Rumänien, Ryssland, Schweiz,
Serbien-Montenegro, Turkiet, Turkmenistan,
Ukraina, Uzbekistan och Vitryssland.
Nationella regler exempelvis i: Albanien och Georgien.
- 5 -

Ingen ska någonsin behöva köra trött
och därmed utgöra en trafikfara
Kör- och vilotidsreglerna har tre huvudsyften.
Regelverket ska säkerställa:
» en sund konkurrens mellan aktörerna i vägtransportsektorn
» en trafiksäker miljö på vägarna
» en socialt acceptabel situation för vägtrafikpersonal.
Det är företagens skyldighet att planera transporterna
så att bestämmelserna kan följas. De ska kontrollera att
bestämmelserna efterlevs och agera för att eventuella
överträdelser inte upprepas. Givetvis har även föraren
ansvar för att reglerna följs och såväl förare som arbetsgivare
eller annan som har möjlighet att påverka transportupplägget
kan ställas till ansvar.
Körtider, raster och vilotider
Körtid är den tid då föraren kör fordonet inklusive de kortare
stopp som krävs av trafikskäl (trafiksignaler, köbildning
etc.). Lämnar föraren sin plats bakom ratten räknas
detta som uppehåll i körningen och kan registreras som
rast/vila , annat arbete eller tillgänglighet . En
rast måste vara minst 15 minuter sammanhängande tid
för att kunna räknas som godkänd rast (jfr. artikel 7 punkt
2 i Rådets förordning (EEG) nr 3820/85). Om rasten varar
längre än 60 minuter kan den dessutom betraktas som en
del i en dygnsvila.
Definitioner
Vecka Måndag kl 00.00 - söndag kl 24.00
Förare 1) den som kör fordonet eller
2) den som följer med för att vid behov kunna köra det.
Vila Är en oavbruten tidsperiod om minst 1 timme till fritt
förfogande. Vilan får tillbringas i stillastående fordon med
sovbritsar i erforderligt antal.
– 6 –

Körtid
Dagligen som längst 9 timmar
10 timmar (högst två gånger per vecka)
Körpass Ett körpass kan som längst innebära en körtid
på sammanlagt 4 timmar och 30 minuter. Efter
rast om sammanlagt minst 45 minuter påbörjas
ett nytt körpass på som längst 4 timmar och
30 minuter.
Körtidsbegränsning Efter 6 perioder av daglig körtid i följd måste
föraren inleda en veckovila. Veckovilan får
skjutas upp till slutet av sjätte dagen om den
sammanlagda körtiden under de sex dagarna
inte överstiger den maximalt tillåtna körtiden
under sex perioder av daglig körtid.
14-dagarsperiod Under en 14-dagarsperiod får den sammanlagda
körtiden inte överskrida 90 timmar.
Rast Minst 45 minuters rast måste tas under och/eller
efter varje körpass. Rasten får delas upp i perioder
om vardera minst 15 minuter. Efter en sammanlagd
rasttid om minst 45 minuter påbörjas alltid
en ny 4,5 timmars körperiod även om den föregående
perioden inte utnyttjats till fullo.
Vilotid
Dygnsvila under en 24-timmarsperiod
11 timmar
9 timmar reducerad vila får tas 3 gånger
per vecka. Den reducerade tiden ska kompenseras
före nästa veckas slut.
12 timmar. Dygnsvilan får delas upp i som mest
3 perioder, ingen kortare än en timma och den
sista på minst 8. Summan av perioderna ska
vara minst 12 timmar.
En ny 24-timmarsperiod påbörjas alltid efter
dygnsviloperiod på minst 8 timmar.
VID TVÅFÖRARSYSTEM
Dygnsvilan får reduceras till 8 timmars sammanhängande
vila per 30-timmarsperiod utan
kompensation. (Se definition av vila.)
Veckovila 45 timmar
36 timmar reducerad vila på förarens hemort
24 timmar reducerad vila på annan ort
Reducerad veckovila ska kompenseras.
Se nästa stycke.
– 7 –

Veckovila
Efter maximalt 6 perioder av daglig körtid ska föraren
ha en godkänd veckovila, normalt på 45 timmar sammanhängande.
Veckovilan kan förkortas till 36 timmar om vilan tas
ut på den ort där fordonet normalt är stationerat eller på
förarens hemort. Om vilan tas ut på annan ort kan den
förkortas till 24 timmar.
Varje minskning ska kompenseras med motsvarande
vilotid, senast tredje veckan efter avkortning. Denna kompensation
ska läggas i en följd tillsammans med en annan
viloperiod om minst 8 timmar.
Sovplats
Dygnsvila och veckovila kan hållas i fordonet om
detta står stilla och är utrustat med erforderligt antal
sovbritsar.
Internationell persontransport
Vid internationella persontransporter som inte är linjetrafik
får veckovilan hållas efter 12 dagliga körperioder. Det
innebär att två veckovilor då måste tas direkt i en följd.
– 8 –

Brukande av inmonterad färdskrivare
Hur färdskrivare ska vara beskaffad m.m. anges i Rådets
förordning (EEG) nr 3821/85.
Datum_____________ Firmanamn
L = ____________ mm
W =________ varv/km
imp/km
EG-godkännandenummer ska finnas på färdskrivarens typskylt.
Exempel e 1 81 där e 1 står för det typgodkännande landet
(i det här fallet Tyskland).
OBS! Färdskrivarutrustning ska besiktigas senast två
år från föregående besiktning. Denna besiktning ska
utföras av en akrediterad verkstad.
– 10 –

Sedan en akrediterad verkstad har kontrollerat färdskrivarutrustningen
efter installation, och vid behov aktiverat
den, ska en installationsskylt anbringas lätt synlig i fordonet
omedelbart bredvid, på eller i färdskrivaren. Skylten
ska bytas varje gång en godkänd montör eller verkstad
har gjort en besiktning som medfört krav på ändring av
några inställningar. Skylten ska även bytas vid den återkommande
tvåårsbesiktningen. I en digital färdskrivare
finns skyltens uppgifter dessutom lagrade digitalt.
Om färdskrivaren inte genomgått föreskriven besiktning i
tid får fordonet bara användas vid
1. provkörning i omedelbart samband med reparation av färdskrivaren
2. för färd kortaste lämpliga väg till en godkänd verkstad för reparation
eller besiktning
3. vid transporter där färdskrivare inte krävs.
På de flesta färdskrivare blir symbolen (körning)
automatiskt inställd när du kör. Vid uppehåll i färden
gäller att symbolen (annat arbete) ska användas då
föraren utfört annat arbete än körning. Den digitala färdskrivaren
väljer automatiskt (annat arbete) när föraren
stannar. Symbolen (rast/vila) ska användas vid rast
eller viloperiod och (tillgänglighet) ska användas då
föraren väntar på uppdrag eller åker med för att senare
kunna köra fordonet. Tid registrerad som (tillgänglighet)
kvalificerar som rast. Kom ihåg att alltid använda tidsgruppsväljaren
aktivt.
– 11 –

Tidtabell och tjänstgöringslista
Artikel 14.7 i Rådets förordning (EEG) nr 3820/85 ger en
valmöjlighet att köra en buss i linjetrafik antingen med stöd
av färdskrivare eller, under vissa förutsättningar, tidtabell
och tjänstgöringslista. En tjänstgöringslista måste omfatta
innevarande, föregående och nästkommande vecka och vara
påskriven i original av trafikledare. Om beställningsuppdrag
utförs under den tid då man åberopar en tjänstgöringslista
ska färdskrivare användas och uppdraget framgå av
tjänstgöringslistan. Om färdskrivaren används utan att
körningen på förhand förts in i tjänstgöringslistan faller
möjligheten att åberopa specialregeln om att ersätta bruk
av färdskrivaren med tidtabell och tjänstgöringslista.
Färdskrivare måste då användas HELA TIDEN.
– 12 –

Analog färdskrivare
Vid användning av en äldre, manuell färdskrivare måste
symbolen (körning) vara inställd när du kör. Om en
förare kör flera fordon under samma dag ska samma färdskrivardiagramblad
användas i samtliga fordon (om bladet
är godkänt för färdskrivaren i fråga). Diagrambladen ska
förvaras i ett år. Företaget man kör som mest åt ska förvara
originalet/originalen och kopior ska lämnas till övriga företag.
Om flera blad måste användas ska de förvaras tillsammans
(sammanfogas med t.ex. häftklammer eller ett gem).
Diagrambladen ska förvaras i ett år.
Under tecknet registreras
a) körtid (registreras vanligtvis automatiskt
när man börjar köra)
b) annat arbete (= aktivt arbete)
c) tillgänglighet d.v.s. all annan tid då man är
tillgänglig men inte utför arbete, nämligen:
– väntetid
– den tid som tillbringas bredvid föraren när
fordonet är i rörelse
d) rast/vila
Det är numera INTE tillåtet att registrera annat arbete
under tecknet .
Samtliga tidsgrupper ska användas i enlighet med
grundregeln.
Det finns inget krav på att färdskrivaren ska användas
vid körningar som inte kräver sådan, även om en färdskrivare
är inmonterad.
– 13 –

Anteckningar på
färdskrivardiagramblad
Dygnsviloperioder och annat arbete som omger körperiod
ska antecknas på färdskrivardiagrambladet om det inte
registreras automatiskt.
Ange manuellt de dagar efter föregående körning som
du varit ledig eller haft annan verksamhet. I Sverige finns
en praxis att det räcker om anteckningarna görs på det
första diagrambladet som används efter ledighet eller
annan verksamhet, detta godkänns normalt inte utomlands.
Vid internationella uppdrag ska ett intyg från arbetsgivaren/företaget
medföras. Detta intyg ska förklara varför
diagramblad saknas (för en veckovila, semester m.m.).
Arkets godkännandeland
Exempel e18 = Danmark
– 14 –
Diagrambladet ska kunna
användas i färdskrivare med
dessa godkännandenummer
Även om godkännandenummret och godkännandelandet
är godkänt för en viss färdskrivare måste man kontrollera
att hastighetsområdet är korrekt. I exemplet ovan registerar
färdskrivaren hastigheter upp till 125 km/h.

Skyldigheter och ansvar vid
användning av analog färdskrivare
Kontrollera: Rätt tid, rätt diagramblad, rätt plats i färdskrivaren.
Fungerar färdskrivaren och är vredet för tidsgruppsväljaren
rätt inställt (rast/vila, tillgänglighet eller
annat arbete).
Förarens skyldigheter och ansvar
1. Diagrambladen ska vara korrekt ifyllda.
2. Smutsiga eller skadade diagramblad får inte användas.
3. Ett diagramblad får inte användas längre än avsedd tid (24 tim).
4. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande, vara besiktad i tid,
handhas med aktsamhet och användas på rätt sätt.
5. Om en analog färdskrivare inte fungerar eller om föraren måste
lämna fordonet ska tidsredovisningen (körning – tillgänglighet –
annat arbete – vila/rast) göras manuellt på diagrambladets baksida.
6. Diagrambladen för innevarande vecka samt för de föregående 15
dagarna ska medföras och kunna visas upp vid kontroll. Om föraren
innehar ett förarkort ska detta medföras.
7. Förare ska använda tidsgruppsväljaren aktivt så att de olika tidskategorierna
(se sid 13) registreras tydligt var för sig.
Företagets/Arbetsgivarens skyldigheter
1. Färdskrivare ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid.
2. Diagramblad av rätt typ och i lämpligt antal ska lämnas ut till föraren.
3. Använda diagramblad ska arkiveras i god ordning under minst
1 år.
4. Kopior av diagramblad ska tillhandahållas de förare som begär detta.
5. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler.
6. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet och ev brister ska
åtgärdas.
Färdskrivarens användning
Föraren ska
• se till att den på bladet registrerade tiden överensstämmer
med den officiella tiden i fordonets
registreringsland
• använda tidsgruppsväljaren aktivt så att de olika tidskategorierna
(se sid 13) registreras tydligt var för sig.
– 15 –

Ifyllning av diagramblad
Vid arbetstidens start eller innan körning påbörjas.
1
2
3
4
5
Efter körning.
6
7
8
19
Efternamn och förnamn
(ej signatur eller tjänstenummer)
Plats där körningen börjar (startort)
Dagens datum när diagrambladet sätts i
Fordonets registreringsnummer
Vägmätarställning vid start
Plats för avslutad körning
Dagens datum när diagrambladet tas ut
även om det är samma dag som det sätts i
Vägmätarställning vid avslutad körning
Om du kör flera fordon under dagen ska detta antecknas
på diagrambladets baksida enligt följande. Högst tre
fordonsbyten på samma blad.
1
2
3
4
o
Tidpunkt för skifte av fordon
Fordonets registreringsnummer
Vägmätarställning vid start
Vägmätarställning vid avslutad körning
– 16 –

1
2
6
3
7
4
8
5
1
2
4
3
– 17 –

Digital färdskrivare
Förarens skyldigheter och ansvar
1. Färdskrivaren och korten ska handhas med aktsamhet och användas
på rätt sätt. Färdskrivaren ska fungera tillfredsställande och vara
besiktad i tid. Kortet ska förvaras så att det inte utsätts för tryck,
böjning eller annan påverkan som gör att det skadas.
2. Om föraren måste lämna fordonet, och av någon anledning måste
ta ut förarkortet ur färdskrivaren, ska tidsredovisningen (tillgänglighet
– annat arbete – rast/vila) matas in på förarkortet manuellt. Detta
sker via färdskrivarens funktion för manuell inmatning och görs nästa
gång du sätter in förarkortet.
3. Om färdskrivaren inte fungerar ska tidsredovisningen göras manuellt
på baksidan av utskriftspapperet, på ett diagramblad eller annat
papper. Eftersom detta ersätter de manuellt inmatade uppgifterna
ska föraren här göra alla anteckningar som krävs för analoga färdskrivare
samt ange sitt namn, förarkorts- eller körkortsnummer och
skriva under dokumentet. Denna handling ska sparas av företaget
i minst ett år.
4. Om kortet blir stulet eller tappas bort ska det anmälas till Vägverket.
Det gäller även om kortet är felaktigt. Tidsredovisningen ska då
göras manuellt. Föraren gör en utskrift som heter ”24 timmar fordon”
innan denne börjar att köra. På den skriver föraren sin namnteckning
och förarkorts- eller körkortsnummer. Sedan registrerar färdskrivaren
allt som vanligt under körningen. När kördagen är slut görs en ny
utskrift ”24 timmar fordon” med namnteckning och förarkorts- eller
körkortsnummer. På baksidan av remsan förs för hand in information
som saknas, såsom annat arbete och pauser som inte registrerats
automatiskt. Det är viktigt att hela 24-timmarsperioden beskrivs på
remsorna. Utskrifterna ska bevaras i minst ett år.
5. Informationen som lagras på ett förarkort ska kopieras av
företaget/arbetsgivaren med sådan frekvens att inga data går
förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker senast var tredje
vecka. Om företaget har en verksamhet som genererar väldigt
många aktiviteter på en dag kan ännu tätare kopiering behövas.
6. Förarkort ska alltid användas och om föraren kört fordon utrustat
med analog färdskrivare under innevarande vecka eller någon av de
föregående 15 dagarna ska dessutom diagramblad för dessa
uppdrag medföras.
7. Ett färdskrivarkort som är utgånget eller ogiltigt får inte användas.
Man får inte heller använda en annan förares kort.
– 18 –

Företagets/Arbetsgivarens skyldigheter
1. Färdskrivare ska fungera tillfredsställande och vara besiktad i tid.
2. Information lagrad i fordonsenheter ska kopieras så ofta att inga data
går förlorade. Vägverket rekommenderar att detta sker regelbundet
och senast efter en till en och en halv månad.
3. Se till att lagrad information på förarnas förarkort kopieras tillräckligt
ofta för att inga data ska gå förlorade. Vägverket rekommenderar
att detta sker regelbundet och senast var tredje vecka. Om företaget
har en verksamhet som genererar väldigt många aktiviteter på en
dag kan ännu tätare kopiering behövas.
4. Kopierad data från fordonsenheter och förarkort samt ev. anteckningar
ska arkiveras på ett säkert sätt, i god ordning, i oförändrat och
sökbart skick under minst 12 månader.
5. Kopior av lagrad förarkortsdata ska tillhandahållas de förare som
begär detta.
6. Verksamheten ska planeras så att föraren kan följa gällande regler.
7. Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet.
Färdskrivarens användning
Föraren ska
• se till att färdskrivarpapper finns i tillräcklig mängd.
• använda tidsgruppsväljaren aktivt så att de olika tidskategorierna
(se sid 13) registreras tydligt var för sig.
– 19 –

Information från Arbetsmiljöverket
vägarbetstidslagen
Från och med den 1 juli 2005 gäller lag (SFS 2005:395) om
arbetstid vid visst vägtransportarbete (vägarbetstidslagen)
för alla anställda som deltar i de vägtransporter som omfattas
av kör- och vilotidsreglerna. I vägarbetstidslagen
regleras bl.a. hur mycket en anställd får arbeta och när
man ska ta rast. Vägarbetstidslagen gäller när en svensk
förare kör i Sverige och i utlandet. Lagen gäller även för
utländska förare som kör i Sverige. Egenföretagare omfattas
inte av lagen. För tillsynen svarar Arbetsmiljöverket.
Nedan finner du uppgifter om några av vägarbetstidslagens
grundförhållanden. Lagen kan till viss del ändras
genom kollektivavtal. Följande kan dock aldrig ändras:
» sammanlagd genomsnittlig arbetstid
» lärlingars och praktikanters viloperiod
» raster
» krav på att registrera arbetstiden
» nattperiodens absoluta gränser.
Vad menas med ”arbete” enligt vägarbetstidslagen?
Med ”arbete” menas hela tidsperioden mellan arbetets
början och dess slut, då de anställda som omfattas av
vägarbetstidslagen utför bl.a.:
» körning
» lastning och lossning
» hjälp till passagerare som stiger av eller på fordonet
» rengöring och tekniskt underhåll,
» arbete för att uppfylla de bestämmelser i lagar och
andra författningar som direkt hänger samman med
transporten i fråga, däribland övervakning av lastning
och lossning.
» administrativa formaliteter med polis, tull och
invandrarmyndigheter.
» allt annat arbete som handlar om att säkerställa
fordonet, lastens och passagerarnas säkerhet.
– 20 –

Observera att väntetid, d.v.s. den tid som en anställd inte
fritt kan disponera över utan måste befinna sig på sitt arbetsställe
beredd att utföra arbete, också räknas som arbete.
Ordinarie arbetstid och övertid/mertid
Veckan räknas från och med måndag om inte annat gäller
på arbetsstället.
Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar
i veckan. Utöver detta får maximalt 200 övertids-
/mertidstimmar tas ut under ett kalenderår.
Begränsning av den sammanlagda arbetstiden
En anställd får arbeta högst 48 timmar per vecka i genomsnitt
under en beräkningsperiod. Beräkningsperioden är
4 månader.
Den sammanlagda arbetstiden får som huvudregel
inte under någon enskild vecka överstiga 60 timmar. Det
finns dock särskilda undantag för andra internationella
persontransporter än linjetrafik.
Allt arbete hos en och samma arbetsgivare ska räknas ihop
Om en anställd för samma arbetsgivare utför arbete som
både omfattas av vägarbetstidslagen och av arbetstidslagen
(t.ex. arbetar halvtid som chaufför och halvtid
på lagret), ska all arbetstid räknas ihop och får då inte
överstiga de maximala 48 timmarna per vecka under
beräkningsperioden och de maximala 60 timmarna för
en enskild vecka.
Maximala antalet timmar gäller oavsett antal arbetsgivare
Har en anställd flera arbetsgivare där denne utför arbete
som omfattas av vägarbetstidslagen, får arbetsgivarna
dela på de maximala 48 timmarna per vecka under beräkningsperioden
och de maximala 60 timmarna för en
enskild vecka.
Arbetsgivaren ska undersöka om de anställda
har fler arbetsgivare
Eftersom vägarbetstidslagen gäller, oavsett antal arbetsgivare,
behöver arbetsgivaren ta reda på om det finns
– 21 –

anställda som har fler än en arbetsgivare. Arbetsgivaren
ska därför skriftligen begära in uppgifter från sina
anställda om de utfört arbete som omfattas av vägarbetstidslagen
för någon annan arbetsgivare. De anställda är
skyldiga att svara sin arbetsgivare skriftligt.
Nattarbete
Med nattarbete menas arbete som utförs under någon
del av perioden mellan 01:00 och 05:00. Arbetet behöver
inte vara förlagt till hela den tid som utgör natt, utan
det räcker att arbetstiden åtminstone till någon del är
förlagd till mellan 01:00 och 05:00. Om man utför arbete
någon gång inom denna tidsram får arbetstiden inte
överstiga 10 timmar under en 24-timmarsperiod.
Raster
En anställd får aldrig arbeta mer än 6 timmar i följd utan
rast. Arbetar den anställde upp till 9 timmar ska rasten
vara minst 30 minuter. Överstiger arbetstiden 9 timmar
ska rasten vara minst 45 minuter. Rasterna får delas upp
i perioder om 15 minuter. Detsamma gäller enligt kör- och
vilotidsreglerna. Det innebär att välja mellan att ta raster
i 15-minutersperioder under 6-timmarsperioden eller förlägga
hela rasten direkt efter 6 timmars arbete.
Observera att rasterna alltid ska läggas så att kör- och
vilotidsreglerna följs.
Registrering av arbetstid
Arbetsgivaren ska registrera all arbetstid för alla anställda
som, helt eller delvis, omfattas av vägarbetstidslagen.
Registret är till för att kontrollera att vägarbetstidslagen
följs och ska bevaras hos arbetsgivaren i minst två år.
Hur ska registret se ut?
Det finns inget krav på hur ett register ska se ut. Det kan
t.ex. finnas på papper eller digitalt. Det är dock viktigt att
tänka på att registret bör vara sammanhållet och bestå av
lätt kontrollerbara uppgifter.
– 22 –

Det är också viktigt att tänka på att registret ska omfatta
alla de arbetstidsbegrepp som finns i lagen; dvs.
» ordinarie arbetstid
» övertid
» mertid
» sammanlagd arbetstid
» nattarbete
» arbetstidens förläggning
» viloperiod för lärlingar och praktikanter
» raster och pauser.
Observera dock att uppgifter från färdskrivare och
tjänstgöringslistor kopplade till turlistor normalt behöver
kompletteras för att uppfylla kravet på registrering av
arbetstid. Det beror på att uppgifterna som går att läsa
ut ur dessa normalt inte omfattar alla arbetstidsbegrepp.
Om vägarbetstidslagen hamnar
i konflikt med kör- och vilotidsreglerna
tar de sistnämnda över
därför att en Rådsförordning
väger tyngre än ett Rådsdirektiv.
– 23 –

Ytterligare information om kör- och vilotidsreglerna får du
hos Polismyndighetens trafikavdelning i varje län. Adress
och telefonnummer finns i telefonkatalogen (rosa sidorna).
Vägverkets regionkontor tillhandahåller upplysningar om
kör- och vilotidsreglerna. Regionkontoren når du genom
vårt gemensamma telefonnummer 0771-119 119.
Mer information finns på www.vv.se under rubriken
Lagar och Regler och därefter Yrkestrafik. Där finner du
även ett beräkningshjälpmedel för att kontrollera om ett
körschema överensstämmer med reglerna.
För ytterligare information om vägarbetstidslagen
kontakta Arbetsmiljöverket. Adress och telefonnummer
till huvudkontoret och distrikten hittar du på www.av.se
Denna broschyr kan beställas från Vägverkets butik,
telefax 0243-755 50, telefon 0243-755 00 eller
e-post vagverket.butiken@vv.se
Vägverket
781 87 Borlänge
www.vv.se vagverket@vv.se
Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25.
VÄGVERKET. BEST.NR 88126. UTGÅVA 9. SEPT. 2006. PRODUKTION: BOLT ANNONSBYRÅ. FOTO: HENRIK HANSSON OCH KERSTIN ERICSSON. TRYCK: STROKIRK-LANDSTRÖMS