Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
TRÄFFAS<br />
VIA APPAR<br />
JOHANNES<br />
BROST<br />
#174<br />
FEBRUARI 2011<br />
ÅRGÅNG 17<br />
ERIK HAAG JOSEPHINE FORSMAN ALBIN GROMER SYSTER SOL MARIA HAMBERG<br />
PRIS: 50 kronor<br />
SÄLJAREN ERHÅLLER HÄLFTEN<br />
GATANS<br />
JURISTER<br />
OHYRA I STAN<br />
TRE SOM GÖR<br />
HANDARBETEN<br />
ÖZZ NÛJEN<br />
”Jag ville bli den första kurden i rymden”<br />
1 Omslag.indd 1 12-01-19 10.45.15
Guldlir på Zinken!<br />
Välkommen till bandyfester på Zinken!<br />
Nu är det dags för<br />
alla bandyälskare<br />
att samlas på<br />
Zinken igen!<br />
<br />
bästa sponsorer<br />
och supportrar:<br />
Tillsammans är vi<br />
Sveriges mest<br />
underbara bandypublik!<br />
Välkommen!<br />
Heja fram Bajen!<br />
Hammarby Bandy kom<strong>mer</strong> som vanligt att jagas av alla andra bandylag i<br />
landet. De kom<strong>mer</strong> att prestera sitt yttersta för att slå oss - inte minst på<br />
vår hemmaplan. Det bådar för spännande bandy i Stockholm även i år.<br />
Våra tränare, Stefan Karlsson och Roland Nyström, bygger i år ett delvis nytt lag på<br />
grunden av ett fantastiskt slitstarkt elitgäng. Nya ansikten har tillkommit utifrån landet,<br />
Klasse Nordström, Anders Persson och Carl-Johan Rutqvist. Lägg därtill unga förmågor<br />
som bl a Kasper Milerud och Alexander Askling. Visst ser det spännande ut..!<br />
<br />
bandyarena – Zinkensdamms IP mitt på Söder i vår huvudstad. Tillsammans är ditt,<br />
mitt och alla våra vänners stöd på läktarna av största vikt för oss.<br />
<br />
folkfest och en oslagbar stämning.<br />
Foto: Dennis Nyström<br />
<br />
<br />
<br />
ONSDAG 2 NOV KL 19.00<br />
Bajen - Villa Lidköping<br />
<br />
<br />
<br />
TISDAG 8 NOV KL 19.15<br />
Bajen - Sandvikens AIK<br />
FREDAG 11 NOV KL 19.00<br />
Hammarby - Västerås SK<br />
Lördag 11 februari<br />
FREDAG 18 NOV KL 19.00<br />
kl 14.45<br />
Hammarby - Kalix<br />
Hammarby–GAIS<br />
FREDAG 2 DEC KL 19.00<br />
Hammarby Tisdag 21 - februari Vetlanda BK<br />
kl 19.00<br />
FREDAG 9 DEC KL 19.00<br />
Hammarby–Vänersborg<br />
Hammarby - Tillberga Bandy<br />
Gå två och betala för en. Lämna denna annons<br />
<br />
<br />
vid huvudentrén vid ovanstående matcher!<br />
2-3 Inneha ll.indd 2 12-01-19 10.48.44
NYA OEMOTSTÅNDLIGA<br />
CHOCOMANIA<br />
EXCLUSIVE EDITION<br />
WEAR IT,<br />
LOVE IT<br />
BUT DON’T<br />
EAT IT<br />
<br />
NYHET Chocomania är en exklusiv och ljuvligt chokladdoftande kroppsserie med upp till 48 timmars<br />
fuktighetsbevaring. Förutom mjukgörande kakaosmör från Ghana innehåller serien inte mindre än tolv andra<br />
Community Fair Trade-producerade ingredienser från hela världen.<br />
thebodyshop.se<br />
58-68 Svepet.indd 67 12-01-19 11.18.49
nytt album ute nu!<br />
turné under våren<br />
03/03 Uppsala, Konsert och Kongress - utsålt<br />
04/03 Stockholm, Cirkus - utsålt<br />
05/03 Stockholm, Cirkus - extra konsert utsålt<br />
17/03 Luleå, Minus 30 Grader @ Kulturens Hus - utsålt<br />
18/03 Umeå, Idun, Umeå Folkets Hus<br />
30/03 Helsingborg, Konserthuset - utsålt<br />
31/03 Linköping, Konsert & Kongress - utsålt<br />
01/04 Ytterjärna, Kulturhuset i Ytterjärna - utsålt<br />
13/04 Örebro, Conventum - utsålt<br />
14/04 Gävle, Konserthuset - fåtal biljetter kvar<br />
16/04 Stockholm, Cirkus - extra konsert<br />
19/04 Västerås, Konserthuset - utsålt<br />
20/04 Göteborg, Scandinavium<br />
21/04 Jönköping, Konserthuset<br />
26/04 Kalmar, Kalmarsalen - utsålt<br />
27/04 Malmö, Malmö Konserthus - utsålt<br />
28/04 Halmstad, Halmstad Teater - utsålt<br />
29/04 Norrköping, Louis De Geer - utsålt<br />
58-68 Svepet.indd 68 12-01-19 11.18.50
FEBRUARI<br />
12 Johannes Brost<br />
Rollen i filmen ”Avalon” förväntas sätta fart på en pensionerad karriär<br />
14 Jakten på drömpartnern<br />
Med nätannonser, appar och webbka<strong>mer</strong>or letar singlarna partners<br />
34 Ohyra i stan<br />
Allting du förmodligen inte vill veta om vägglöss, råttor och kackerlackor<br />
38 Inte öppet för alla<br />
Under morgonbönen i Klara kyrka kränktes homosexuella Johan Lind<br />
58 Svepet<br />
Albin Gro<strong>mer</strong>, Syster Sol, Erik Haag, Maria Hamberg, Josephine Forsman,<br />
Eija Hetekivi Olsson, Pelikan, Gata i världen med <strong>mer</strong>a<br />
En extra dag var fjärde år<br />
Det handlar om att hålla årstiderna<br />
på plats i kalendern.<br />
Eftersom årstidsåret är 365,<br />
2422 dagar långt fungerar<br />
det helt enkelt inte att hela tiden<br />
använda sig av 365 dagar i kalendern.<br />
På hundra år skulle avvikelsen<br />
gällande årstider, datum för solstånd<br />
och dagjämningar förskjutas <strong>mer</strong> än<br />
tjugofyra dagar.<br />
Och så kan vi inte ha det.<br />
Men genom att var fjärde år öka<br />
året med en dag håller man, i ett<br />
hundraårigt perspektiv, någorlunda<br />
ordning på årstiderna och kalendern.<br />
Jag tänker inte ge mig in i någon<br />
filosofisk diskussion om hur detta<br />
ter sig i den Julianska respektive<br />
den Gregorianska kalendern. Jag<br />
JULIA WAGNER<br />
kan bara konstatera att det efter<br />
två tusen år matematisk borde<br />
skilja femton dagar mellan dessa<br />
båda, men det skiljer bara tretton.<br />
Förmodligen för att man avrundat<br />
tidsjusteringarna till hela dygn.<br />
ÄNDA SEDAN MEDELTIDEN har det i<br />
Europa varit tillåtet för kvinnor att fria<br />
till ungkarlar under hela skottåret,<br />
inte bara den dagen.<br />
Från medeltiden ända fram till<br />
artonhundratalet fanns en oskriven<br />
lag från de brittiska öarna om att den<br />
man som avvisade en friare under<br />
ett skottår var tvungen att ge henne<br />
en kyss. Samt ett silkesnattlinne och<br />
eventuellt även ett par handskar.<br />
Det är tydligen – legenden går inte<br />
helt att vederlägga – det irländska<br />
skyddshelgonet S: t Patrick som i<br />
jämställdhetens namn bestämde att<br />
kvinnor en dag var fjärde år fick fria<br />
till ogifta män. Och att dessa frierier<br />
ska tas på största allvar.<br />
Sedan år 2000 infaller skottdagen<br />
i Sverige 29 februari, enligt ett beslut<br />
taget av Namnlängdskommittén 1996.<br />
DEN 29 FEBRUARI 1720 abdikerade<br />
drottning Ulrika Eleonora till förmån<br />
för sin make, Fredrik av Hessen.<br />
Samma dag 1960 dör över tre<br />
tusen personer vid en jordbävning<br />
i södra Marocko, som delvis förstör<br />
staden Agadir. Och den dagen 1988<br />
arresterades biskop Desmond Tutu<br />
tillsammans med ett hundratal andra<br />
#174<br />
Omslag:<br />
Julia Wagner<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
SID 22 DET ÄR NOG BARA NÅN GAMMAL<br />
FÖRORTSGREJ, NÅN NOJA, ATT JAG VILL HA<br />
KOLL PÅ VILKA SOM KOMMER OCH GÅR Özz Nujen måste sitta<br />
med ryggen mot väggen på Café Rival, annars ”funkar det inte”<br />
SID 18 VI BACKAR UPP DET VI SÄGER<br />
MED JURIDISKA PARAGRAFER<br />
Maria Refors, en av gatujuristerna hos <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong><br />
MAGNUS SANDBERG<br />
FRANK ASCHBERG<br />
SID 30 AMERIKANER<br />
FRÅGAR OM AC:N. RYSSAR<br />
ÄR GANSKA TYSTA Fredrik Strid,<br />
piccolo på Grand Hôtel, sammanfattar kallpratet i hissen på<br />
väg till rummet<br />
5 I huvudet på läsarna<br />
7 Samson<br />
Sin egen definition av soul<br />
8 Gata fram och tillbaka<br />
Bland tatuerare och skivtitlar på<br />
Skebokvarnsvägen<br />
10 Maria Hagström<br />
Om Medelsvensson och Läderlappen<br />
11 <strong>Situation</strong> Waldersten<br />
42 Stolt<br />
En inramad, svartvit bild<br />
44 Min plats i stan<br />
Åke Carlsson blir 15 vid Sergels torg<br />
47 Jobbet<br />
Jan Muuvila har koll på både hustak<br />
och under vattnet<br />
48 Med egna ord<br />
Försäljarnas sidor<br />
57 Korsord<br />
66 Cyril<br />
”Tatueringar varar längre än kärlek”<br />
Josephine<br />
Forsman.<br />
i Kapstaden under en demonstration<br />
mot apartheid. I år hålls Oscarsgalan<br />
29 februari, på Kodak Theater i Los<br />
Angeles.<br />
Ökänt födelsedagsbarn den dagen<br />
är massmördaren Eileen Wuornos.<br />
Bland dödsfall den dagen märks<br />
bland andra Fridtjuv Berg 1916, liberal<br />
riksdagsman och ecklasiastikminister.<br />
I år kom<strong>mer</strong> num<strong>mer</strong> 175 av<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> ut 29 februari.<br />
Ulf Stolt<br />
chefredaktör<br />
& ansvarig utgivare<br />
ulf@situationsthlm.se<br />
2-3 Inneha ll.indd 3 12-01-19 10.49.45<br />
3<br />
PATRICIA REYES
MEDARBETARE<br />
<strong>Situation</strong>ister ”Det vi gör väcker känslor.”<br />
Kajsa Skarsgård<br />
GÖR: Frilansjournalist. För tillfället<br />
på plats i Brasilien för att jobba<br />
och spela maracatu på karnevalen<br />
”I DET HÄR numret har jag skrivit<br />
om hur en homosexuell man<br />
behandlades under en bönestund i Klara kyrka.<br />
För ett år sedan sadlade jag om till journalist.<br />
Min bakgrund är en skola i samhällsfrågor genom<br />
tonårsaktivism, en examen i statsvetenskap och<br />
några års jobb på UD och i statsrådsberedningen.<br />
När jag jobbade i regeringskansliet åt jag ibland<br />
lunch i gräset utanför Klara kyrka vid T-Centralen. I<br />
arbetet med min artikel till det här numret gick jag<br />
för första gången in i kyrkan. Den är känd för sitt<br />
sociala arbete bland utsatta människor.<br />
Mindre känd är Klara kyrkas syn på homosexuella.”<br />
ALLA MÄNNISKOR ÄR OLIKA. Så enkelt är<br />
det. Vi har lärt oss det under de 16 år <strong>Situation</strong><br />
<strong>Sthlm</strong> sålts på gatorna i Stockholm. Vissa har<br />
säljet i sig, andra lär sig snabbt, några måste<br />
jobba lite hårdare. När vissa väljer att skrika ut<br />
sin frustration och ilska väljer andra att skriva<br />
av sig i tidningen. Några gör både och.<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> erbjuder hjälp till självhjälp<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> ges ut av<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> AB. Tidningen är<br />
fackligt, partipolitiskt och religiöst<br />
obunden och kom<strong>mer</strong> ut sista onsdagen<br />
i månaden 12 gånger om året.<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> AB ägs i lika delar<br />
av chefredaktör Ulf Stolt, Rainbow<br />
Sweden samt Ideella föreningen<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>.<br />
Aktiebolaget delar inte ut vinst till<br />
aktieägarna, allt eventuellt överskott<br />
återinvesteras i verksamheten.<br />
STYRELSEN<br />
SITUATION STHLM:<br />
Ulf Stolt<br />
ulf@situationsthlm.se<br />
Annika Bäckman<br />
annika.backman@rainbowsweden.se<br />
Alec Carlberg<br />
alecalec@bredband.net<br />
Den sociala verksamheten<br />
är en ideell förening. Försäljarna är<br />
hemlösa eller före detta hemlösa.<br />
Alla försäljare skriver under ett avtal,<br />
får en id-bricka med foto och en<br />
försäljningsplats.<br />
Den sociala verksamheten består<br />
bland annat av distribution av tidningen,<br />
försäljarcafé, skrivarverkstad, försäljarblogg,<br />
datarum och juridisk rådgivning.<br />
4<br />
Värdegrund <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Målgrupp:<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> är en lågtröskelverksamhet<br />
som riktar sig till hemlösa,<br />
f.d. hemlösa och socialt utsatta människor.<br />
Många ur målgruppen har<br />
missbruksproblem och/eller är<br />
drabbade av psykisk ohälsa.<br />
Syftet med tidningsförsäljningen,<br />
utöver den inkomst den genererar, är<br />
att skapa en struktur i tillvaron, stimulera<br />
till minskat missbruk och genom<br />
verksamheten få hjälp och stöd.<br />
Verksamheten erbjuder också<br />
timanställning, arbetsträning, OSAplacering,<br />
skrivarverkstad, datorstöd,<br />
motiverande samtal, juridisk rådgivning<br />
och diverse aktiviteter.<br />
Personer som inte omfattas av det<br />
sociala stöd som samhället erbjuder<br />
eller inte har några etablerade<br />
kontakter inom t.ex. socialtjänst,<br />
kriminalvård eller psykiatri skrivs inte<br />
in som försäljare av <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>.<br />
Syftet med <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>s<br />
verksamhet är rehabilitering med<br />
arbete som metod. Vår målgrupp<br />
Joel Nilsson<br />
GÖR: Frilansfotograf<br />
”HAR FOTOGRAFERAT FÖR<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> i drygt ett år<br />
nu och tycker det är fantastiskt<br />
roligt. Jobben har tagit mig till<br />
många spännande personer och<br />
platser. Alltifrån Högdalens soptipp till ett tvätteri i<br />
Vasastan.<br />
I det här numret har jag besökt Klara kyrka och<br />
deltagit i en gudstjänst för att bildsätta artikeln om<br />
Klara kyrka.<br />
Tidigare har jag läst bildjournalistik på Nordens<br />
Fotoskola och har hankat mig fram i två år nu på<br />
olika frilansjobb.<br />
När jag inte plåtar brukar jag leka med katten<br />
Sylvester och läsa böcker. Just nu Juloratoriet av<br />
Göran Tunström.”<br />
består av de personer vars stöd från<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> kompletteras av<br />
samhällets insatser.<br />
REDAKTION<br />
<br />
<br />
Ulf Stolt<br />
ulf@situationsthlm.se<br />
08-54595390<br />
<br />
Cyril Hellman<br />
cyril@situationsthlm.se<br />
08-54595380<br />
<br />
Jan Lindström<br />
<br />
Jesper Weithz<br />
<br />
Jenny Lindroth<br />
jenny@situationsthlm.se<br />
<br />
Maria Hagström<br />
maria@situationsthlm.se<br />
<br />
Hanna Hård<br />
<br />
Henrik Emilson, Maria Lindén,<br />
Kajsa Skarsgård, David Bogerius,<br />
Anders Sundin, Ditte Lundberg,<br />
Amanda Säfström<br />
<br />
<br />
Patricia Reyes, Lina Neidestam, Tania<br />
Marti, Jesper Waldersten, Martina<br />
Holmberg, Magnus Sandberg, Julia<br />
Wagner, Sara Mac Key, Frank Aschberg,<br />
Joel Nilsson, Kajsa Nilsson<br />
För osignerat material svarar<br />
redaktionen.<br />
Redaktionen ansvarar ej för insänt<br />
icke beställt material.<br />
<br />
www.situationsthlm.se<br />
<br />
red@situationsthlm.se<br />
<br />
Forssa Print 2011<br />
<br />
158000 läsare<br />
(Orvesto konsument 2011:1)<br />
<br />
35800 ex/mån (TS helår)<br />
ISSN: 1400-4437<br />
LEDNING & ADMINISTRATION<br />
<br />
Pia Stolt<br />
pia@situationsthlm.se<br />
08-54595387<br />
<br />
Lilian Dahlqvist<br />
lilian@situationsthlm.se<br />
08-54595386<br />
Jenny Lindroth<br />
GÖR: Verksamhetsansvarig<br />
för <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>s sociala<br />
verksamhet.<br />
”MITT JOBB HANDLAR mycket<br />
om att tala med människor, både<br />
de som kom<strong>mer</strong> hit och vill börja<br />
sälja tidningen och de som redan säljer den, men<br />
också med människor som hör av sig med tankar,<br />
synpunkter eller kritik.<br />
Det vi gör väcker känslor.<br />
Att ha fått vara delaktig i att utveckla <strong>Situation</strong><br />
<strong>Sthlm</strong>s verksamhet är bland det roligaste och<br />
mest lärorika jag gjort. Framför allt har jag lärt mig<br />
mycket av de cirka femhundra original – jag menar<br />
det som någonting positivt – som utgör tidningens<br />
säljkår.”<br />
genom meningsfull sysselsättning med tidningsförsäljningen<br />
utifrån varje individs villkor.<br />
Utöver möjligheten att tjäna egna pengar erbjuder<br />
vi också juridisk hjälp och stöd i kontakten<br />
med bland annat myndigheter.<br />
När du köper <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> ger du säljaren<br />
inte bara reda pengar utan mycket, mycket<br />
<strong>mer</strong>a. Tack.<br />
<br />
Krukmakargatan 34A<br />
118 51 Stockholm<br />
<br />
08-54595391<br />
<br />
08-6687909<br />
<br />
556649-1071<br />
<br />
pg. 255989-6<br />
bg. 5774-9327<br />
SOCIAL VERKSAMHET<br />
<br />
Jenny Lindroth<br />
jenny@situationsthlm.se<br />
08-54595388<br />
<br />
Ingmari Olofsson<br />
ingmari@situationsthlm.se<br />
08-54595391<br />
Camilo Pardo<br />
camilo@situationsthlm.se<br />
08-54595391<br />
Mariah Jansvik<br />
mariah@situationsthlm.se<br />
08-54595391<br />
<br />
08-54595381<br />
<br />
Måndag till fredag kl. 8–15<br />
Lördag kl. 10–14<br />
<br />
pg. 281918-3<br />
bg. 5357-3259<br />
<br />
901919-1<br />
<br />
802411-1497<br />
ANNONSERING<br />
& PRENUMERATION<br />
Herman Sundgren<br />
herman@situationsthlm.se<br />
08-54595394<br />
Peter Laursen<br />
peter@situationsthlm.se<br />
08-54595396<br />
<br />
12 num<strong>mer</strong> kostar 660 kronor<br />
<br />
situationsthlm@pressdata.se<br />
4-5 Medarb + brev.indd 4 12-01-19 10.52.13
I huvudet på läsarna ”Då framhäver man att här säljs<br />
intressant läsning”<br />
Löpsedlar till säljarna<br />
Min idé är att alla säljare har en<br />
löpsedel, typ A3, för det aktuella<br />
numret med sig som de kan tejpa<br />
upp eller på annat sätt synliggöra<br />
där de står.<br />
Då kom<strong>mer</strong> man bort ifrån ”tyckasynd-om-attityder”<br />
och framhäver att<br />
här säljs intressant läsning.<br />
VIVECA CARLESON<br />
SVAR: <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
ULF STOLT, CHEFRED & ANSV. UTG.<br />
SITUATION STHLM<br />
Till minne av Thomas<br />
Thomas Eriksson, försäljare av<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> vid ICA Kvantum<br />
i Kungens kurva, finns inte längre<br />
bland oss. Han avled en i dubbel<br />
bemärkelse dyster vinterdag.<br />
Under många år fanns han i<br />
ur och skur i entrén till den stora<br />
matvaruaffären – alltid omgiven<br />
av kunder som inte bara ville köpa<br />
tidning utan också få en pratstund.<br />
Thomas var något av ett fenomen.<br />
Han kunde namn och familjeförhållanden<br />
och bostadsort och sysselsättning<br />
hos en mycket stor del av<br />
tidningsköparna.<br />
Thomas medverkade i ett<br />
reportage i Segeltorps kulturförenings<br />
tidning Heja Segeltorp! ”Alla”<br />
bland kunderna hade sett och<br />
läst artikeln. Thomas blev en lokal<br />
megakändis.<br />
Carina Söderberg är vice vd på<br />
ICA Kvantum: ”Thomas var nästan<br />
som en medarbetare här. Vi hade ett<br />
mycket bra samarbete, respekt och<br />
tillit till varandra…”<br />
Nu är Thomas borta. Vi som var<br />
hans samtalspartners sörjer en godhjärtad<br />
människa och fin ambassadör<br />
för <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>.<br />
Frid över Thomas minne!<br />
BIRGITTA OCH CHRISTER ÅHSTRÖM<br />
Thomas är saknad<br />
<strong>Läs</strong>er senaste numret och nås av det<br />
sorgliga meddelandet att Thomas<br />
Eriksson lämnat jordelivet. Trots<br />
sin jobbiga historia spred han stor<br />
glädje och uppvisade en unikt hög<br />
social kompetens. Vi är många som<br />
kom<strong>mer</strong> att sakna honom på hans<br />
försäljningsställe utanför Kvantum i<br />
Kungens Kurva. RIP.<br />
PATRIC<br />
Beklagar sorgen<br />
Vill bara på detta vis djupt beklaga<br />
den tomhet en av era förra försäljare<br />
av tidningen lämnar efter sig efter<br />
sin död.<br />
Jag pratar förstås om Thomas som<br />
i flera år sålde tidningen i Kungens<br />
Kurva, närmare bestämt vid Ica<br />
Kvantum, där jag och många andra<br />
blev hans vänner, Thomas bjöd på sig<br />
själv på ett naket och okonstlat sätt<br />
och var ändå en varm och omtänksam<br />
person.<br />
Vi hann prata en hel del de här<br />
Skriv till I huvudet på läsarna<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>, Krukmakargatan 34A, 11851 Stockholm. Fax: 08-6687909.<br />
E-post: red@situationsthlm.se. Skriv namn och postadress (om du har någon).<br />
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material.<br />
åren han varit där, jag blev lika glad<br />
varje gång ett nytt num<strong>mer</strong> kommit<br />
så vi skulle få en pratstund igen.<br />
Thomas var också intresserad att<br />
höra hur man själv hade det och<br />
slutade alltid samtalet med att hälsa<br />
till min familj, vilka han träffat delar av<br />
under åren.<br />
Jag har också fått ta del av hans<br />
liv, naturligtvis delar av det men ändå<br />
hade jag hans berättelse om vad han<br />
BREV<br />
hade i ”ryggen” samt nya svårigheter<br />
som emellanåt dök upp.<br />
Men för varje gång han reste sig<br />
så stod han där igen med sitt smittande<br />
leende och glada ögon som<br />
spred värme till dem han mötte.<br />
Jag kan bara säga att jag saknar<br />
Thomas otroligt mycket och ser hans<br />
glada ögon för mig. Svårt att förstå<br />
att våra pratstunder är förbi.<br />
AGNETA SJÖBERG<br />
Vi stödjer <strong>Situation</strong> STHLM<br />
i arbetet med att hjälpa<br />
stadens hemlösa till en<br />
bättre livssituation.<br />
Kungsträdgården Företag<br />
Telefon 0752-48 36 58<br />
www.danskebank.se<br />
4-5 Medarb + brev.indd 5 12-01-19 10.52.13<br />
5
HUVUDSTAN<br />
Solution<br />
förvirrande lik<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong><br />
VI UPPMÄRKSAMMADE tveksamheterna<br />
kring tidningen Solution redan i<br />
juli, då den först dök upp och började<br />
säljas på gatorna i Stockholm.<br />
Tyvärr händer det fortfarande<br />
att vi får mejl från människor som<br />
trott sig köpa <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>, men<br />
när de kommit hem upptäckt att de<br />
i stället lurats att köpa tidningen<br />
Solution.<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> har ingenting med<br />
tidningen Solution att göra.<br />
Tidningen Solution – som är på<br />
engelska och bara kommit ut med<br />
ett enda num<strong>mer</strong> sedan sommaren<br />
2011 – heter Solution på ena sidan<br />
och +Oslo på andra sidan, då den<br />
också säljs i Oslo (där gatutidningen<br />
heter =Oslo).<br />
Tidningen saknar ansvarig utgiva-<br />
6<br />
re, adress och organisationsnum<strong>mer</strong>.<br />
Solution säljs på samma platser som<br />
där <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>s säljare brukar<br />
stå. Somliga av Solutions säljare<br />
bär också liknande legitimationer i<br />
ett band runt halsen som <strong>Situation</strong><br />
<strong>Sthlm</strong>s försäljare.<br />
Nästa gång – om det är <strong>Situation</strong><br />
<strong>Sthlm</strong> du tänkt köpa av en gatuförsäljare<br />
–, kolla att personen bär<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>s legitimation och att<br />
det verkligen är <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> han<br />
eller hon säljer.<br />
ULF STOLT<br />
”Lasermannens tigerkaka är insvept i en kökshandduk.<br />
Tito Beltran skriksjunger ’Volare’. Korridor 4. Det är här<br />
det händer.” Bara en av många absurda och galna tweets från ”Grubblaren” – detta publicerat 11 januari –<br />
som den här vintern fått mig att skratta gott. En av de galnaste och roligare twittrare jag följer.<br />
Rätt miljö för Fanny och Alexander Se da Vinci-utställning på bio<br />
TEATER I väntan på<br />
premiären av Dramatens<br />
uppsättning av Ingmar<br />
Bergmans Fanny och<br />
Alexander – och för att<br />
visa allmänheten att ”de<br />
gör skäl för skattepengarna”,<br />
som regissören<br />
Stefan Larsson uttrycker<br />
det – var det öppen<br />
repetition 11 januari.<br />
Scenen – en gammaldags<br />
snurrscen – innehåller<br />
fyra avskärmade<br />
sektioner och mellan<br />
dem bildas en upphöjd<br />
platå med julgran samt en<br />
öppen plats för skådespelarna<br />
att transportera sig<br />
till dessa olika ”scener”.<br />
Vi får se när Jonas<br />
Karlssons ”Gustav” börjar<br />
dagen med en konjak och<br />
sedan erbjuder hembiträdet<br />
en ”ståfralla”, när<br />
farbror Oscar ligger för<br />
döden och när det repeteras<br />
på teatern som hans<br />
änka sedan driver vidare.<br />
Att Dramaten valt Ingmar<br />
Bergmans släktepos<br />
om familjen Ekdahl från<br />
Uppsala, förmögen och<br />
teaterintresserad, som<br />
vårens stora uppsättning<br />
är för regissören Stefan<br />
Larsson fullständigt<br />
naturligt.<br />
– Bergman var en<br />
teatergubbe, teatral och<br />
språkligt vacker. Det här<br />
är ett kammardrama som<br />
passar för scenen.<br />
ULF STOLT<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
FILM Är du också en<br />
av dem som inte fått<br />
biljett till århundradets<br />
konstutställning på<br />
National Gallery i<br />
London? Den tidsbegränsade<br />
Leonardo da<br />
Vinci-utställningen är<br />
utsåld och biljetter säljs<br />
för upp till femtusen<br />
kronor på svarta börsen.<br />
Du kan dock se<br />
Leonardo da Vincis<br />
mästerverk på Bio Rio<br />
den 16 februari, för 120<br />
kronor. Utställningen,<br />
där tavlor från Louvren,<br />
Eremitaget och andra<br />
museer för första gången<br />
sammanförs – bland annat<br />
visas de två versionerna av<br />
”Madonnan i grottan” upp<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
samtidigt –, är filmad och<br />
kommenteras och undersöks<br />
in i minsta detalj av<br />
två konstkännare.<br />
HENRIK EMILSON<br />
Ai Weiwei på Magasin 3<br />
KONST 3 februari till 10 juni ställer<br />
”Kinas Andy Warhol” Ai Weiwei<br />
ut på Magasin 3. Hans konst<br />
utgår ofta från den kinesiska<br />
förrevolutionära historien, dess<br />
kultur och hantverk. Redan på<br />
sjuttiotalet, innan han flyttade till<br />
New York 1981, bildade han den<br />
avantgardistiska konstnärsgruppen<br />
Stars.Magasin 3:s Curator<br />
Tessa Praun har tillsammans med<br />
Ai Weiwei sammanställt utställningen<br />
i Stockholm. Hon berättar<br />
om arbetet:<br />
– Utställningen baseras på ett<br />
urval som Ai Weiwei och jag har<br />
gjort tillsammans. När Ai Weiwei<br />
under våren arresterades och<br />
under tre månader var försvunnen<br />
kände jag att det blev ännu<br />
viktigare att även lyfta fram hans<br />
politiska arbete. Därför har vi<br />
inrättat ett läsrum i utställningen<br />
där man genom böcker, tidningar<br />
och dokumentärfil<strong>mer</strong> om och<br />
av Ai Weiwei kan fördjupa sig i<br />
hans engagemang för sociala<br />
förändringar i Kina.<br />
På vilket sätt är Ai Weiwei viktig<br />
för samtidskonsten?<br />
– Ai Weiweis styrka ligger i att<br />
han utgår från en kinesisk kontext<br />
men hans visuella språk är besläktat<br />
med europeisk och a<strong>mer</strong>ikansk<br />
minimalistisk konst. Oavsett om<br />
han arbetar i liten eller stor skala<br />
finns det en enorm kraft och samtidigt<br />
en sensibilitet i hans verk.<br />
Han tar upp politiska ämnen i sitt<br />
hemland och gör dem angelägna<br />
även för oss i Sverige. Ai Weiwei<br />
själv gör ingen större skillnad<br />
på sin roll som konstnär, politisk<br />
aktivist eller bloggare vilket ger<br />
honom en större arena att arbeta<br />
och få gehör på. Just den breda<br />
definitionen av hans verksamhet<br />
ligger i tiden och gör detta till ett<br />
spännande konstnärskap.<br />
CYRIL HELLMAN<br />
6-11 Huvudstan.indd 6 12-01-19 10.54.11<br />
COURTESY FAURSCHOU FOUNDATION
SJÄLSDEBUT SAMSON STYRKA<br />
SITTER I MUSIKEN<br />
”Soul är musik<br />
från själen”<br />
SOULARTISTEN SAMSON FOR<br />
President är aktuell med debutalbumet<br />
Papa’s Old Piano som släpps i<br />
februari.<br />
Vad är bakgrunden till ditt namn<br />
Samson For President?<br />
– Namnet Samson (Simson på<br />
svenska) kom<strong>mer</strong> från en gammal<br />
berättelse från Torarullarna och<br />
Bibeln om en man vars kraft satt i<br />
håret. Det är en symbolisk berättelse<br />
och jag tycker det är vackert<br />
att just all ens kraft är samlad kring<br />
nåt specifikt, typ musik kanske. När<br />
jag började musicera kom jag ihåg<br />
berättelsen och ”for President” blev<br />
en grej kring affischeringen under en<br />
valperiod, då det slog oss att kulturaffischer<br />
inte får sättas upp var som<br />
helst i Stockholm.<br />
Hur länge har du sjungit soul?<br />
– Innan man besvarar den måste<br />
man besvara frågan: Vad är ”soul”?<br />
Enligt mig är ”soul” all typ av musik<br />
där sångaren sjunger från själen (eller<br />
hjärtat som man säger i Sverige).<br />
Var det självklart att sjunga soul på<br />
engelska?<br />
– Mamma är från Colombia och<br />
pappa är svensk. Jag har vuxit upp<br />
med svenska, spanska och engelska<br />
i hemmet. När mina föräldrar bråkade<br />
användes alltid dessa tre språk<br />
på följande sätt: Utgångsläget var<br />
svenska och spanska. Respektive<br />
pratade på sitt språk, du svarade<br />
på ditt. Man litade på att den andre<br />
visste vad man menade. Steg två<br />
var när de blev lite <strong>mer</strong> arga, då gick<br />
de över till engelska. Det var viktigt<br />
att den andre personen förstod vad<br />
man menade. Skulle man säga nåt<br />
som var jävligt viktigt pratade man<br />
engelska. Sen kom svordomarna och<br />
då gick man så klart tillbaka till sitt<br />
eget språk, eftersom ”fitta!” inte låter<br />
lika starkt som hijo de puta!<br />
CYRIL HELLMAN<br />
<strong>Läs</strong> en längre version av intervjun<br />
på www.situationsthlm.se<br />
6-11 Huvudstan.indd 7 12-01-19 10.54.32<br />
STEFAN ENG<br />
7
GATA FRAM OCH TILLBAKA<br />
Skebokvarnsvägen,<br />
13 januari, 14.30–15.30<br />
Skebokvarnsvägen är kanske mest berömd genom<br />
en viss Joakim Thåström. I dag huserar tatueringsstudion<br />
Salong Betong, välkänd från sin reality show,<br />
här. TEXT CYRIL HELLMAN FOTO TANIA MARTI<br />
8<br />
JAG KLIVER AV tunnelbanan i Högdalen.<br />
Centrum som invigdes redan<br />
1959 har inglasats och jag tänker<br />
att till skillnad från åttioitalet finns<br />
här nu en del fina affärer som Fisk<br />
och delikatess och Kicks som säljer<br />
smink och parfym.<br />
Det är januari och snöslask. På<br />
bänkarna på torget sitter inga personer<br />
och dricker som de gör sommartid.<br />
Förståeligt i det här januarivädret.<br />
Invid torget ligger Vantörs kyrka<br />
vars kyrktupp fått pris som Sveriges<br />
vackraste. En tupp som speglar av<br />
sig i hela Högdalen, bland annat har<br />
idrottslaget Högdalen AIS tuppen i<br />
sitt klubbmärke.<br />
Jag går under bron och kom<strong>mer</strong><br />
6-11 Huvudstan.indd 8 12-01-19 10.54.42
upp på Högdalens mest kända gata,<br />
Skebokvarnsvägen. Den omgärdar<br />
nästan hela stadsdelen och sträcker<br />
sig som en båge från Centrum till<br />
Högdalens Örbyleden.<br />
I Högdalen och på Skebokvarnsvägen<br />
finns några riktigt höga hus på<br />
tio till elva våningar men de flesta är<br />
små fyravånings funkishus. Hus som<br />
är byggda kring gårdar snarare än<br />
längs vägen.<br />
I BARNDOMEN OCH tonåren bodde<br />
min bäste vän Lill-Johan här på<br />
Skebokvarnsvägen 227. På gårdarna<br />
lekte vi pojkar med fotboll (trots<br />
att bollspel här var förbjudet) och<br />
flickorna med hopprep och twistband.<br />
Då som nu stod här två gungor och<br />
en gunghäst.<br />
Lill-Johan var först med egen<br />
lägenhet i samma hus så i åldern<br />
16–18 år värmde vi här så gott som<br />
varje helg innan vi tog tunnelbanan<br />
in till stan. Inte visste vi då att i porten<br />
runt hörnet var självaste Joakim<br />
Thåström uppväxt. Han var vår hjälte,<br />
så hade vi haft den kunskapen hade<br />
det här varit helig mark, vi trodde han<br />
kom från Rågsved. Egentligen var<br />
det Fjodor som kom därifrån och det<br />
var på Rågsveds ungdomsgård som<br />
de bildade The Haters som efter tre<br />
dagar bytte namn till Ebba Grön efter<br />
en poliskod mot terroristerna som<br />
skulle kidnappa Anna-Greta Leijon.<br />
Det var då Thåström släppte<br />
sin kanske allra bästa soloskiva<br />
Skebokvarnsvägen 209 år 2005 som<br />
ett ljus gick upp för oss. Redan på<br />
inledande ”Brev till 10e våningen”<br />
sjöng han om söndagsfyllorna på<br />
Skebohov och om festerna hos Elton<br />
på balkongen.<br />
När vi mötte Thåström och hans<br />
vänner en gång i centrum sa han<br />
”hello rockers!” – det var ett stort<br />
ögonblick för oss.<br />
JAG STRYKER FÖRBI Thåströms<br />
gamla port som är identisk med Lill-<br />
Johans. Jag följer vägen och svänger<br />
av till höger, på andra sidan ligger<br />
små radhus i röd sten.<br />
XXXXXXXXXXX<br />
Jag äter en pizza med en pilsner<br />
på Analti på Skebokvarnsvägen 143.<br />
Sedan fortsätter jag tjugo meter<br />
upp, viker av och hälsar på tatueringsstudion<br />
Salong Betong på<br />
num<strong>mer</strong> 151. Efter realityserien<br />
på SVT Play är de i dag något av<br />
Högdalens stolthet. Människor i<br />
Högdalen brukar storögt peka på<br />
personalens jackor när de lämnar<br />
studion för lunch.<br />
Sedan vänder jag tillbaka, trettonvåningshuset<br />
står kvar och på<br />
fotbollsplanen som jag genar över i<br />
snöyran är det is i år. Högdalen känns<br />
som hundra år sedan eller i går. Jag<br />
går ner på perrongen och linje 19 tar<br />
mig hela vägen in till stan.<br />
6-11 Huvudstan.indd 9 12-01-19 10.54.51<br />
9
KRÖNIKA<br />
Hon heter Maria. 29 år<br />
gammal gifte hon sig med<br />
sin Mikael. Ett år senare, 5<br />
juni, fick deras treårige son<br />
Simon en syster. Det var en onsdag<br />
Emma kom till den här världen. På<br />
helger föder folk inte barn, då sysslar<br />
de med annat.<br />
I dag är Maria 42 år. Hon är<br />
fortfarande gift. Faktiskt. Fortfarande<br />
med Mikael. Faktiskt. De bor i ett hus<br />
och sonen, som nu är 15 år, har egen<br />
tv och dator på sitt rum.<br />
Barnen är nästan alltid på gott<br />
humör. Det händer förstås att de får<br />
huvudvärk och ont i magen. Ibland<br />
kan det vara lite svårt att somna om<br />
kvällarna. Men de oroar sig inte för<br />
10<br />
MARIA HAGSTRÖM HON LÄSTE NÅGONSTANS ATT<br />
DET SKULLE DRÖJA 70 ÅR INNAN KVINNORS OCH<br />
MÄNS LÖNER ÄR LIKA. DÅ ÄR HON DÖD.<br />
framtiden, de är säkra på att den blir<br />
bra.<br />
Minst en gång i veckan körs de till<br />
träningen i den silvergrå Volvon av<br />
1999 års modell, trots att mamma<br />
Maria hellre hade velat ha en röd bil.<br />
Tillsammans med andra svenskar<br />
kör de 88000 tur-och-retur-resor<br />
till månen under ett år. Inte på riktigt<br />
förstås, när den här familjen åker<br />
på semester föredrar de en vecka i<br />
solen.<br />
Maria och Mikael delar på en liter<br />
vin i veckan och tre starköl. Var sin<br />
drink med sex centiliter sprit i blir det<br />
också på helgen minsann. Tillsammans<br />
med barnen proppar de i sig<br />
1,2 kilo godis och 1 kilo kaffebröd<br />
varje vecka. Kanske är det därför<br />
Mikael är lite överviktig? Maria är i<br />
bättre form, man skulle kunna säga<br />
att Maria är lite fräschare över huvud<br />
taget, hon lägger sex gånger så<br />
mycket pengar på personlig hygien.<br />
Dessutom är nog mannens kalsonger<br />
lite <strong>mer</strong> slitna. Maria spenderar<br />
<strong>mer</strong> på underkläder, 174 kronor i<br />
månaden brukar det bli. Men det kan<br />
också bero på att hon är kvinna och<br />
har bröst som bör hållas på plats. Det<br />
där med att hon är kvinna förklarar<br />
nog att hennes lönekonto har några<br />
tusen mindre än Mikaels. Hon läste<br />
någonstans att det skulle dröja 70 år<br />
innan kvinnors och mäns löner är lika.<br />
Då är hon död.<br />
De är medelsvenssons. Men de<br />
heter faktiskt Johansson. Om vi<br />
blandar alla människor i Sverige i<br />
Statistiska centralbyråns mixer så blir<br />
resultatet familjen Johansson. Man<br />
måste säga att vi har det bra här.<br />
Våra liv verkar otroligt spännande,<br />
men ändå undrar jag hur en person<br />
som är döpt till Läderlappen lever,<br />
eller hon som heter Kanel. De finns<br />
också med där i mixen. Där finns<br />
också människor som inte kan köpa<br />
vare sig silvergrå eller röd bil. Där<br />
finns barn som inte bara har lite ont i<br />
magen ibland. Där finns de som inte<br />
passar in i samhällsramarna gjorda<br />
efter medeljohansson. Läderlappen<br />
ska också leva i Sverige.<br />
<strong>Läs</strong> oss på webben också.<br />
WWW.SITUATIONSTHLM.SE<br />
6-11 Huvudstan.indd 10 12-01-19 10.54.53
<strong>Situation</strong>Waldersten<br />
6-11 Huvudstan.indd 11 12-01-19 10.55.03
Filmen Avalon spås bli Johannes Brosts återkomst till de seriösa rollerna på film. Filmen är aktuell på Berlins<br />
filmfestival och får svensk biopremiär i februari. Här berättar han om tre roller som har varit avgörande för<br />
hans långa karriär som trots pensionsåldern inte är slut på långa vägar. TEXT HENRIK EMILSSON FOTO JULIA WAGNER<br />
PENSIONÄR PÅ GÅNG<br />
Tvärtemot alla instruktioner i<br />
intervjuteknik börjar vi med den<br />
svåraste frågan, nämligen hur det<br />
känns att vara folkpensionär sedan<br />
förra året.<br />
– Faktum är att jag har över huvud taget<br />
inte tänkt på detta, förutom då folk hela<br />
tiden påpekar det för mig. Jag har inga som<br />
helst planer på pension eller pensionärsliv,<br />
snarare har jag framtiden för mig, säger<br />
Johannes Brost.<br />
Två tecken tyder på att han går en ljus vår<br />
till mötes.<br />
Dels fick han finfina recensioner i a<strong>mer</strong>ikanska<br />
filmtidningen Variety efter att hans<br />
senaste film Avalon, där Johannes Brost gör<br />
sin första huvudroll på mycket länge, visades<br />
på Toronto Film Festival 2011. Dels har<br />
han precis köpt sin första dator och mejlar<br />
och skriver ”…och formulerar mig”.<br />
Han har varit i kontakt med ett bokförlag<br />
och pratat om en bokidé.<br />
Att Johannes Brost därmed spänner ytterligare<br />
en sträng på sin lyra, som författare,<br />
är inte konstigt, eftersom hans far var journalisten<br />
och författaren Sven Forsell. Under<br />
uppväxten fanns dock inga författartankar<br />
alls, inte heller skådespelardrömmar, trots<br />
att hans mamma var aktrisen Gudrun Brost.<br />
– Att jag inte var så intresserad av att följa<br />
i min pappas fotspår beror på att mina föräldrar<br />
separerade när jag var väldigt liten<br />
och jag är uppvuxen med min mamma. Jag<br />
växte upp på teatrar och filmateljéer och<br />
tänkte tidigt att det här ska jag verkligen<br />
inte hålla på med, skrattar han.<br />
När Johannes Brost började på internatskola<br />
i tonåren blev han dock ansvarig för<br />
spexen och när han kom tillbaka till födelsestaden<br />
Malmö föreslog en kompis honom<br />
12<br />
att söka till en privat teaterskola – där han<br />
kom in. Efter att ha kuggats på intagningsproven<br />
till Dramatens scenskola tänkte han<br />
ge upp skådespeleriet. Men gav det ändå en<br />
chans till.<br />
– Då lyckades jag över förväntan. Helt<br />
plötsligt när man kom in var det en enorm<br />
glädje. Det var ju en statlig skola med massor<br />
av pengar och bra undervisning. Det var fantastiskt<br />
och där och då stakades mitt liv ut.<br />
Efter utbildningen följde flera år av<br />
seriösa och klassiska teaterroller, men det<br />
är framför allt tre roller som har etablerat<br />
Johannes Brosts namn. Den första var som<br />
Astro i 1981 års julkalender Stjärnhuset.<br />
– Det var jag, Sif Ruud, en get och en katt.<br />
På den tiden fanns det ju bara två kanaler<br />
och julkalendern var nåt gigantiskt. Runt<br />
den tredje, fjärde december när jag tog tunnelbanan<br />
mötte jag en hel skolklass som<br />
bara pekade och kom fram och ryckte och<br />
slet och babblade. Jag fick gå av fyra hållplatser<br />
tidigare och jag kunde inte åka kommunalt<br />
under den perioden.<br />
Tio år senare fick han erbjudande om att<br />
medverka i en ny serie på SVT som hette<br />
Rederiet. Han skulle vara bartendern Joker<br />
och tolv avsnitt skulle spelas in.<br />
– Tolv avsnitt. Herregud, det är ju en evighet.<br />
Men när jag skrivit på och börjat spela<br />
in sa de att de hade option på tolv avsnitt<br />
till. Tolv avsnitt till. Herregud. Sen kan man<br />
säga att det rullade på till 318 avsnitt. Jag<br />
och Bert-Åke Varg är de enda som varit<br />
med i samtliga avsnitt.<br />
Rederiet som gick mellan 1992 och 2002<br />
var förstås ett mycket bra skyltfönster som<br />
cementerade hans namn hos den stora<br />
publiken. Samtidigt var rollen ett ok.<br />
– En sån roll har ju sina plus och minus.<br />
Du får inga andra filmjobb under tiden,<br />
eftersom du är så förknippad med Joker.<br />
Efter de 318 avsnitten när de släckte ner<br />
lamporna och sa tack och adjö blev det lite<br />
”…hoho, var är alla?”. Tv och film hörde<br />
inte av sig, men jag jobbade vidare på teatrarna.<br />
2009 ringde dock Ulf Malmros och ville ha<br />
med honom i en biroll i Bröllopsfotografen.<br />
Det var en seriös roll och blev en portöppnare<br />
för Avalon, som i sin tur kan ha samma<br />
effekt för honom som Pulp Fiction hade för<br />
John Travolta och The Wrestler för Mickey<br />
Rourke, nämligen att åter kickstarta en<br />
filmkarriär och påminna om vilken talang<br />
som faktiskt huserar här.<br />
I filmen spelar han Janne, en tidigare<br />
klubbarrangör som efter ett straff nu ska<br />
göra comeback. Det blir nattklubben Avalon<br />
i Båstad som ska ha grand opening under<br />
tennisveckan. Men allt går inte riktigt som<br />
det ska och det finns något vemodigt i att se<br />
de lite seniora herrarna försöka hålla sig kvar<br />
i ett spel som för deras del redan är över.<br />
– Det var inga problem att gestalta honom.<br />
Jag hade ju klubbar i Malmö på sextiotalet,<br />
precis som Janne. Sen har jag ju varit på väldigt<br />
många klubbar, framför allt under Café<br />
Opera-eran, där har man träffat de här figurerna.<br />
Även på tennisveckan i Båstad, där<br />
det är många äldre herrar som ”varit med”<br />
och har grå tinningar och ”tjena, tjena,<br />
läget” låtsas hänga med.<br />
2012 ser proppfullt ut. Utöver filminspelning<br />
är Johannes Brost aktuell i flera fil<strong>mer</strong>,<br />
som Orion, Dom skulle vilja vara som oss<br />
och skräckfilmen Vittra. Det här med pensionen<br />
lär han skjuta på.<br />
– Jag fortsätter ett tag till. Jag har mycket<br />
kvar att ge.<br />
JOHANNES BROST FULLSTÄNDIGT NAMN: Edvard Johannes Brost Forsell. FÖDD: 25 september 1946. GÖR: Skådespelare. Känd från Stjärnhuset,<br />
Gäster med gester, Rederiet, Besökarna, Black Jack, Bröllopsfotografen. Hänger med The Rolling Stones om de är i stan. AKTUELL: I filmen Avalon samt i<br />
kommande fil<strong>mer</strong>na Orion, Dom skulle vilja vara som oss, Sean Banan, Vittra.<br />
12-13 Johannes Brost.indd 12 12-01-19 11.04.21
12-13 Johannes Brost.indd 13 12-01-19 11.04.28
Nätdejting är en snabbt växande företeelse. Möjligheterna att träffa den rätta eller rätte på nätet blir allt större.<br />
Med appar, newsfeeds, webbka<strong>mer</strong>or och digital speed-dejting söker Stockholmssinglarna – de är flest i<br />
Sverige – en partner. Det som saknas är dock det avgörande – doft och beröring. TEXT MARIA LINDÉN FOTO SARA MAC KEY<br />
NÄTJAKTEN PÅ<br />
DRÖMPARTNERN<br />
14<br />
14-17 Dejting.indd 14 12-01-19 11.03.21
Alla hjärtans dag i Stockholm, en<br />
vitgrå stad om senvintern, tömt på<br />
färg. Öde, kylslagna gator och de<br />
få människor som är ute är påbyltade<br />
intill oåtkomlighet.<br />
– Stockholm har två olika ansikten. Det<br />
ena är första sommardagen – det är varmt,<br />
folk blir som galna, alla ut på stan. Vilket<br />
varar fram till nån gång i oktober när temperaturen<br />
sjunker: poff så är alla som bortblåsta,<br />
folk tar på sig tjocka kläder. Det är<br />
inte så romantiskt. I städer med bra klimat<br />
året om sker det sociala livet ute på stan. I<br />
Stockholm umgås man hemma hos varandra<br />
på ett sätt man inte gör i andra storstäder.<br />
Om man ska träffa någon här måste nån<br />
bjuda ihop nån med en, säger Ola Andersson,<br />
arkitekt, skribent och debattör.<br />
Med 58 procent singelhushåll och småputtrig<br />
självmedvetenhet som singelstad<br />
borde Stockholm ha potential som paradis<br />
för ensamstående som vill träffa någon.<br />
Medan en del av stadens singlar kämpar<br />
med trösklar som det nordiska klimatet,<br />
singelinflation och slutna vänkretsar som<br />
umgås i hemmiljö upplever andra singlar<br />
Stockholms dejtingklimat som betydligt<br />
trevligare än andra metropolers.<br />
MISS M, 30 ÅR, håller inte alls med Ola Andersson.<br />
– Det enda man behöver göra är att vara<br />
sugen på att dejta, så löser sig resten. Man<br />
kan träffa nån precis var som helst, från<br />
fikarummet till nätdejting som jag provat<br />
ganska mycket.<br />
– Jag tycker folk är jättepessimistiska. Det<br />
finns ett hav av bra killar där ute i Stockholm.<br />
När Miss M flyttade till Stockholm från<br />
Uppsala för ett och ett halvt år sedan hade<br />
hon en plan – att dejta rejält.<br />
På bloggen ”Bitch and the city” berättar<br />
hon öppenhjärtigt om sin dejtingodyssé i<br />
Stockholm. Hon numrerar dejterna och<br />
betygsätter dem. Miss M har alltid tyckt att<br />
det är kul att dejta, oavsett vilken adress<br />
hon haft. I jämförelse med London och<br />
New York där hon också bott beskriver hon<br />
dejting i Stockholm som ”jättelätt”. Både<br />
off- och online.<br />
Hennes egen teori om varför hon tycker<br />
det är så kul att dejta är att hon inte är så<br />
intresserad av att träffa en prins. Hon lider<br />
inte av att leva ensam och har inget behov<br />
av att gifta sig, skaffa barn och ”hela faderullan”.<br />
–Jag tycker det är kul att gå ut och dejta, klä<br />
upp mig och träffa människor. Sen om jag blir<br />
kär på kuppen då får jag väl bli det då.<br />
Det viktigaste för Miss M är att ha en bra<br />
upplevelse.<br />
– Jag vill ha en bra dejt. Jag letar efter den<br />
optimala dejtaren. En kille som vet hur man<br />
uppför sig. Jag värdesätter att bli lite wined<br />
and dined. Jag vill bli uppvaktad. Jag dejtar<br />
lite grann för att undersöka om det finns<br />
en kille som kan dejta. Många kanske tror<br />
att bara för att jag dejtar många har jag sex<br />
med många. Men där är jag mycket selektiv<br />
faktiskt, kanske till och med för selektiv<br />
enligt andra. Saken är den att man faktiskt<br />
14-17 Dejting.indd 15 12-01-19 11.03.42<br />
15
NÄTJAKTEN PÅ DRÖMPARTNERN<br />
kan dejta här ett bra tag, utan att nånting<br />
behöver hända. Och det gillar jag med den<br />
här stan.<br />
Johan Landgren, en av de två grundarna<br />
av dejtingsajten Shake my world, ringar<br />
in en annan baksida med att vara singel i<br />
världens singeltätaste huvudstad – gräsetär-grönare-på-andra-sidan-fenomenet.<br />
– När så många är singlar och alla vet om<br />
det så kan det lätt bli så att man tror att gräset<br />
är grönare. Man tänker: ”Äh, hon hade<br />
det där felet, han hade det där felet, nu lägger<br />
jag ner det här och provar nåt nytt.” Det<br />
tror jag är signifikativt för Stockholm. Det<br />
är lätt att tro att det finns nån som är bättre<br />
i stället för att försöka jobba på den gnista<br />
eller kemi som uppstod när man träffades.<br />
JOHANNA SER MYCKET bra ut, hade passerat<br />
trettiostrecket med fyra år och arbetade på<br />
ett medieföretag i Stockholm när hon en<br />
dag nådde en punkt där hon kände att singelskapet<br />
började skava.<br />
– Jag arbetade jättemycket och jag var den<br />
enda i min umgängeskrets som fortfarande<br />
var singel. Det gjorde att det blev allt svårare<br />
att komma ut och möta nån presumtiv<br />
drömprins. Till sist kände jag mig ensammast<br />
i världen och var helt övertygad om att<br />
jag aldrig skulle träffa nån. Det gjorde mig<br />
sjukt deppig.<br />
Som så många andra singlar i Stockholm<br />
och Sverige – en miljon svenskar nätdejtar –<br />
gav sig Johanna ut på nätet för att hitta en<br />
partner.<br />
Johanna råkar vara en typisk representant<br />
för den genomsnittliga Stockholmssingeln<br />
både på mötesplatsen.se och shakemyworld.com.<br />
På mötesplatsen.se är<br />
snittåldern på medlemmarna från Stockholm<br />
trettiosju år, och de utgörs av något fler<br />
kvinnor, 51 procent, än män. Statistiken för<br />
Stockholmssinglar på shakemyworld.com<br />
ser likadan ut – något fler kvinnor än män<br />
och en genomsnittsålder på trettio plus.<br />
16<br />
Johannas arbetskamrat, även hon kvinna,<br />
singel, trettio plus och nätdejtare, lärde<br />
henne komma i gång. Men också hur de<br />
<strong>mer</strong> otäcka elementen skulle bemötas – killar<br />
som skickar bilder på sina penisar eller<br />
bara föreslår sexträffar.<br />
– Trots hennes råd var jag alldeles för<br />
naiv i början. Först var jag så tacksam att<br />
över huvud taget få svar att jag försökte<br />
DET TROR JAG ÄR SIGNIFIKATIVT FÖR<br />
STOCKHOLM. DET ÄR LÄTT ATT TRO<br />
ATT DET FINNS NÅN SOM ÄR BÄTTRE<br />
I STÄLLET FÖR ATT FÖRSÖKA JOBBA PÅ<br />
DEN GNISTA ELLER KEMI SOM UPPSTOD<br />
NÄR MAN TRÄFFADES.<br />
besvara alla och vara personlig även om jag<br />
var ointresserad. Dessutom hade jag skrivit<br />
en för vag och allmän beskrivning av mig<br />
själv, vilket gjorde att precis alla killar kunde<br />
hitta nåt som passade in på dem själva<br />
och – boom – så hörde de av sig till mig.<br />
Men Johanna lärde sig och började snart<br />
få in svar som var lovande. Hennes första<br />
dejt offline var med en kille hon visste att<br />
hon inte var särskilt intresserad av. Hon var<br />
mest nyfiken på hur det var att gå från att<br />
skriva till varandra till att träffas i verkligheten,<br />
hur mycket det diffade mellan hennes<br />
uppbyggda bild av honom och den sanna<br />
bilden.<br />
Han var mycket tristare än Johanna<br />
föreställt sig. De gick på en konstutställning<br />
tillsammans och var artigt intresserade<br />
av varandras åsikter och skildes sedan<br />
åt med den tysta överenskommelsen att<br />
aldrig <strong>mer</strong> ses.<br />
– Efter det blev jag lite modigare och<br />
vågade själv kontakta en kille jag verkligen<br />
var intresserad av – ursnygg, rolig, smart<br />
och han skrev bra, vilket är plus i kanten<br />
hos mig. Vi sågs och hade massor av kemi.<br />
Tyvärr blev han himlastormande förälskad<br />
på tio röda och det skrämde bort mig. Men<br />
lärdomen av honom var att det alltså fanns<br />
killar som var exakt hur härliga som helst<br />
som nätdejtade.<br />
ETT MÖTE MED massor av kemi. Att åstadkomma<br />
just detta, så likt verkligheten som<br />
möjligt, är vad Anna Pensar, vd på jagodu.<br />
com – den senaste svenska uppstickaren<br />
på nätdejtingfronten – vill uppnå. För det<br />
behövs inte de traditionella dejtingsajternas<br />
matchmakingvetenskap, anser hon, däremot<br />
har den sociala onlinevärlden varit ledstjärna<br />
när man utvecklat sajten.<br />
Sajten har funktioner som videochatt,<br />
Social Date Sessions – ett slags digital speeddejting<br />
–, publika rum och newsfeeds och<br />
finns som mobilapp. I stället för mejl och<br />
foton gäller möten i realtid inne på sajten.<br />
Vilka är fördelarna för en singel att hänga på<br />
jagodu.com i stället för ute på stan?<br />
– Man kan träffa många fler människor,<br />
väldigt mycket snabbare och snacka med<br />
dem på ett avslappnat sätt. Det tror jag är en<br />
fördel. Alla vill ju inte gå på dejt för tidigt.<br />
Här kan man lära känna en person på ett<br />
sätt som kom<strong>mer</strong> så nära ”på riktigt” som<br />
möjligt. Vi har som ett eget Skype där man<br />
kan köra videodejt, se personen, känna om<br />
det finns nån kemi, se hur personen rör sig,<br />
pratar, skämtar. Sen blir den första fysiska<br />
dejten mycket bättre.<br />
Sajten, med bas i Stockholm, lanserades<br />
under hösten 2011 och har redan hunnit få<br />
ett hederspris från tidningen Internetworld:<br />
”jagodu.com banar väg för framtidens dejting”<br />
står det bland annat i motiveringen.<br />
Anna Pensar tror inte att vetenskapliga<br />
tester är det optimala sättet att hitta någon.<br />
– Jag tror det funkar till en viss gräns.<br />
Matchmaking för att para ihop människor<br />
kan vara kul att testa, men testfrågorna<br />
känns många gånger helt irrelevanta. Det<br />
finns ingenting som säger att det kom<strong>mer</strong> att<br />
finnas en attraktion mellan dig och den här<br />
personen du matchas med. Ni kom<strong>mer</strong> aldrig<br />
att bli tillsammans för att ni gillar samma<br />
färg eller samma maträtt. I det långa loppet<br />
och för den jättestora massan tror vi att det<br />
funkar bäst som det funkar i vanliga livet.<br />
Även dejtingsajten Shake my world håller<br />
det fysiska mötet högre än de traditionella<br />
dejtingsajternas virtuella matchmaking.<br />
Sajten – även den prisbelönad av Internetworld,<br />
tre gånger dessutom – har som paroll<br />
att ”utmana traditionell nätdejting och ta<br />
den tillbaka till verkligheten”.<br />
– När man går in på en traditionell dejtingsajt<br />
ska man försöka få kontakt med nån<br />
baserat på en fin profiltext och en fin profilbild.<br />
När man väl träffas så är det inte riktigt<br />
som man tänkt sig. Man har ju gärna en<br />
bild av sig själv som man förfinar lite grann.<br />
Sen kan det ha hänt både det ena och det<br />
andra sen man skrev profiltexten. Bilderna<br />
14-17 Dejting.indd 16 12-01-19 11.03.43
Miss M gör sig redo<br />
att träffa en dejt.<br />
kan vara gamla eller så finns helt enkelt inte<br />
kemin. För det är ändå det allting handlar<br />
om i slutänden, säger Johan Landgren.<br />
NÄR JOHAN LANDGREN och partnern Henrik<br />
Kristiansson grundade företaget kom de<br />
fram till att de ville skapa en dejtingsajt med<br />
verktyg som underlättar för singlar att träffas<br />
runt en aktivitet offline. På Shake my world<br />
initierar medlemmar och företag aktiviteter<br />
och bjuder in andra singlar.<br />
– Det kan vara alltifrån en afterwork till<br />
nåt så enkelt som en promenad eller ett<br />
museibesök med upp till hundratals andra<br />
singlar samtidigt. Så kan man umgås och<br />
ha roligt ihop utan press och känna efter<br />
om det finns nån kemi eller gnista.<br />
Johan Landgren menar att världen offline<br />
är jätteviktig, att det verkliga mötet behövs<br />
men att det tar både tid, resurser och enga-<br />
gemang att träffa en person åt gången och<br />
så kanske det ändå inte blir något.<br />
Chansen att träffa någon och att kemi<br />
uppstår ökar ju fler man träffar samtidigt.<br />
Det är där Shake my world kom<strong>mer</strong> in i<br />
bilden.<br />
– Jag tycker dejtingsajter är ett komplement<br />
till att komma i gång som singel. Sen<br />
är det förstås olika faser man går igenom.<br />
Som nybliven singel är man kanske ledsen<br />
och vill ha lite uppmärksamhet – beroende<br />
på vilken fas man är i utsätter man sig i<br />
olika grad för att möta andra singlar. Det<br />
är mycket lättare i dag att vara singel och<br />
träffa nån än det var innan onlinedejting<br />
och internet slog igenom.<br />
OCH NU KOMMER nästa steg i utvecklingen.<br />
2011 lanserade mötesplatsen.se och jagodu.<br />
com mobilappar.<br />
– Det var Mötesplatsens medlemmar som<br />
hade önskemål att vi skulle ta fram en Iphone-app.<br />
Många vill få tillgång till Mötesplatsen<br />
direkt i mobilen för att kunna komma i<br />
kontakt med andra singlar även när de inte<br />
är hemma, säger Erik Sellén, pressansvarig<br />
på mötesplatsen.se.<br />
Mobildejting innebär att steget mellan<br />
ett off- och ett onlinemöte kan vara just ett<br />
steg, bokstavligt talat.<br />
Med appfunktionen Geofriends och<br />
ett rött hjärta kan man till exempel se var<br />
andra jagodu.com-medlemmar finns på en<br />
karta. I realtid.<br />
– Man ska kunna gå ute på stan och gå in<br />
på ställen där man vet att det finns roliga<br />
människor. På kartan kan man se blinkande<br />
hjärtan beroende på om man redan har en<br />
relation till de singlar som är ute eller inte.<br />
Nu är alla hjärtan röda, men vi planerar lite<br />
andra funktioner på kartan. Röda hjärtan<br />
för flörtar, gröna hjärtan för potentiella, blå<br />
hjärtan för medlemmar man inte har nån<br />
relation till.<br />
Miss M är något av en nätdejtingveteran.<br />
Hon började ”hänga” på dejtingsajter redan<br />
för sju år sedan, som en liten hobby.<br />
– Det jag gillar med nätdejting är att man<br />
kan sålla och välja ut de attribut som är<br />
viktiga för en. Men mycket av det som gör<br />
att man attraheras av en annan människa<br />
försvinner i det här nätdejtandet. Doft,<br />
beröring, kroppsspråk – de faktorerna är<br />
egentligen det allra viktigaste. Man kan<br />
ju bli dödskär i en människa som har alla<br />
”fel” egenskaper och alla fel på papperet<br />
men man har en dragning som gör att man<br />
bara inte kan motstå varandra. Den biten<br />
går man miste om på nätet. Man kan inte<br />
känna och lukta på nätet.<br />
Hur gick det då för Johanna?<br />
Efter två pauser från nätdejtingen fann<br />
de varandra, Johanna och mannen som<br />
blev hennes nya kärlek.<br />
– Givetvis på sista versen, när jag tänkt<br />
skita i alltihop och sätta in en kontaktannons.<br />
– Det gäller att ha tålamod, våga se<br />
bortom sina vanliga gränser och sålla med<br />
en guldgrävares noggrannhet. Det lönar<br />
sig, men det kan vara väldigt frustrerande.<br />
Utan internet hade vi båda aldrig träffats.<br />
Vi skulle hatat varandra om vi mötts<br />
på krogen, så olika är vi. Men över<br />
nätet, via miljoner e-mejls, fann vi varann.<br />
Galet.<br />
14-17 Dejting.indd 17 12-01-19 11.03.49<br />
17
Studenter kräver rätt för hemlösa människor. De har fått socialtjänsten att ändra beslut och avslöjat<br />
oseriösa arbetsgivare. Gatujuristerna är juridikstudenter som varje vecka ger gratis juridisk rådgivning åt<br />
hemlösa personer. TEXT MARIA HAGBERG FOTO MAGNUS SANDBERG<br />
GATANS JURISTER<br />
18<br />
18-21 Gatujuristerna.indd 18 12-01-19 11.05.06
Gatuligister? Sa du att ni är gatuligister?<br />
En av <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>s försäljare<br />
tittar skeptiskt på Oskar Höllgren,<br />
Sanna Lindström och Maria Refors som sitter<br />
vid ett bord med den tunga boken med<br />
Sveriges Rikes Lag uppslagen. Framför<br />
dem finns också röda och svarta pärmar<br />
utspridda. I dem finns information om 120<br />
personers problem.<br />
– Jaha, ni är gatujurister, inte ligister. Det<br />
är ju en viss skillnad.<br />
I <strong>mer</strong> än sex år har juridikstudenter från<br />
Stockholms universitet erbjudit hemlösa<br />
människor gratis juridisk rådgivning. En<br />
gång i veckan besöker de <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>,<br />
Convictus och Klaragården.<br />
– Många gånger kan vi hjälpa, säger Peter<br />
Tagestam, projektledare för Gatujuristerna.<br />
Vi får en del ärenden där myndigheter fattat<br />
beslut på dåliga grunder och vi överklagar<br />
ganska ofta. Det händer titt som tätt att<br />
besluten ändras då.<br />
NYLIGEN KOM EN kvinna till dem med ett<br />
besked från sin hyresvärd om vräkning.<br />
Hyran hade inte betalts. Men hyran skulle<br />
inte betalas av henne, det var soc som skulle<br />
Gatujuristerna Oskar<br />
Höllgren, Sanna<br />
Lindström och Marie<br />
Refors i väntan på att<br />
få öppna lagboken.<br />
stå för den. Med gatujuristernas hjälp fick<br />
hon behålla lägenheten.<br />
– Det var bara dagar från att hon skulle<br />
hamna på gatan, säger Peter Tagestam.<br />
De som kom<strong>mer</strong> till Gatujuristerna vill<br />
överklaga socialtjänstens beslut, har frågor<br />
om skulder eller familjerätt och en del har<br />
blivit utsatta för brott.<br />
– Många problem löser sig vid ett första<br />
telefonsamtal från oss, säger Oskar Höllgren.<br />
En del problem som personer kom<strong>mer</strong> till<br />
oss med visar sig inte vara ett problem när vi<br />
ringer upp myndigheten eller företaget.<br />
Det kan handla om att personen inte fått<br />
18-21 Gatujuristerna.indd 19 12-01-19 11.05.15<br />
19
GATANS JURISTER<br />
fram vad det är han eller hon vill eller inte<br />
velat ta kontakt själva, men också att myndigheter<br />
inte varit bra på att kommunicera<br />
och förklara för människor vad deras beslut<br />
innebär och vad som går att göra.<br />
– De har en viss serviceskyldighet som<br />
de inte alltid följer. Det är oftast det som är<br />
störst problem, säger Maria Refors.<br />
Juristerna berättar om en klient som hade<br />
skickat ett handskrivet brev till en myndighet<br />
och förklarat vad han ville ansöka om.<br />
– Det var solklart vad han ville, säger<br />
Oskar Höllgren. Det gick flera månader<br />
utan att nån kontaktade honom. När vi sen<br />
ringde upp och frågade vad som hände fick<br />
vi svaret att han inte hade skickat in rätt<br />
blankett och att de därför inte kunde handlägga<br />
det. Då borde de ha talat om det för<br />
honom eller skickat en blankett.<br />
GATUJURISTERNAS FÖRSTA KLIENTER denna torsdag<br />
anländer. Dörren stängs och det bläddras<br />
i pärmar. Telefonsamtal rings. Utanför<br />
den stängda dörren är det fullt med folk,<br />
det surfas på datorerna och Markku Ranta<br />
slår sig ner vid ett bord med sin plastkopp<br />
kaffe. Han berättar att han tog hjälp av gatujuristerna<br />
för ett år sedan då han inte hade<br />
fått något socialbidrag.<br />
– Det var bra att snacka med dem och<br />
de var villiga att hjälpa mig direkt, säger<br />
han. De skulle kolla upp det och jag skulle<br />
ta kontakt med dem igen, men jag gjorde<br />
aldrig det. Nu verkar det som att det ordnar<br />
sig ändå. Men ge juristerna en stor eloge,<br />
tycker jag, de tog mig på allvar.<br />
Dörren öppnas och dagens första klienter<br />
kom<strong>mer</strong> ut, gladare än när de en halvtimme<br />
tidigare passerade dörren åt andra hållet.<br />
– Det var verkligen till hjälp. Vi hade aldrig<br />
fixat det själva. Jävligt bra, säger en av<br />
dem.<br />
Ett annat exempel på personer som blivit<br />
hjälpta är en man som hade en anställning<br />
där två tredjedelar av lönen betalades av<br />
staten och resten av arbetsgivaren. Men<br />
hans arbetsgivare behöll pengarna själv<br />
och betalade i stället en svart lön på några<br />
tusen kronor.<br />
– Det finns oseriösa arbetsgivare som<br />
utnyttjar hemlösa personer. De får gratis<br />
arbetskraft och dessutom betalt, säger Oskar<br />
Höllgren. Den här arbetsgivaren hade nog<br />
kallt räknat med att personen aldrig skulle<br />
våga protestera, att han skulle ha så mycket<br />
att förlora på det.<br />
20<br />
– Det här är också personer som kan vara<br />
skeptiska till att gå till polis, så många kanske<br />
avstår av den anledningen också, säger<br />
Maria Refors.<br />
Gatujuristerna skrev ett brev till arbetsgivaren<br />
och personen fick genast sina<br />
pengar.<br />
Maria Refors upplever att det väger<br />
tyngre när de kontaktar arbetsgivaren, eller<br />
myndigheter, än när personerna själva gör<br />
det.<br />
– Vi backar upp det vi säger med juridiska<br />
paragrafer och talar om vilka konsekvenserna<br />
kan bli om de inte skulle följas,<br />
säger hon.<br />
Att vara gatujurist är populärt bland juri-<br />
dikstudenter. Det ger dem erfarenhet av<br />
klientkontakt redan innan de är färdigutbildade.<br />
Här dyker också frågor upp som<br />
knappt får något utrymme på juridikutbildningen.<br />
LUIGI DOBRICH KOMMER in genom dörren och<br />
kastar en blick mot klockan som börjar<br />
närma sig tre.<br />
– Vi har inte så mycket tid, eller hur?<br />
säger han. Grejen är, jag undrar hur det ser<br />
ut med pappret från Migrationsverket. Och<br />
hur ser det ut med brottsskadestånd?<br />
Juriststudenterna bläddrar i pärmarna<br />
för att ta fram anteckningar från det senaste<br />
mötet.<br />
18-21 Gatujuristerna.indd 20 12-01-19 11.05.26
– Du har gjort en ändring om det där fallet,<br />
kom<strong>mer</strong> du ihåg det? Har du fått svar på<br />
det? frågar Sanna Lindström.<br />
– Nej. Och rättegången har inte varit, de<br />
har lagt ner det, säger Luigi Dobrich och<br />
vänder sig sedan till mig och förklarar. Det<br />
var en person som kom fram och frågade<br />
om jag hade droger och jag sa att jag inte<br />
hade det. Då fick jag en kniv i foten. Det var<br />
nästan åtta månader sen, det är för lång tid,<br />
jag har väntat för länge.<br />
Oskar Höllgren ringer Brottsoffermyndigheten.<br />
Sanna Lindström ringer<br />
Migrationsverket. Inget svar och evighetslånga<br />
telefonköer får dem att till slut<br />
ge upp för dagen. Klockan har passerat<br />
stängning.<br />
På väg ut upptäcker Luigi Dobrich att han<br />
fått ett brev till <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> och skyndar<br />
sig att stoppa Sanna Lindström i dörren och<br />
räcker henne brevet. Hon läser det högt och<br />
förklarar.<br />
Luigi Dobrich får hjälp<br />
att kontakta Brottsofferjouren.<br />
GATUJURISTERNA En förening med juridikstudenter från Stockholms universitet som erbjuder gratis juridisk rådgivning till hemlösa människor och<br />
andra utsatta personer. Verksamheten startades på <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong> 2005. I dag besöker Gatujuristerna också Klaragården, som är Stadsmissionens verksamhet<br />
för utsatta kvinnor, och Convictus dagverksamheter för hemlösa personer: Bryggan Vantör och Convictus Råd & Stöd. I dag finns närmare 50 gatujurister som<br />
turas om att ge rådgivning. Projektet stöds av advokatbyrån Mannhei<strong>mer</strong> Swartling samt juristbyrån Familjens jurist.<br />
– Det här betyder att du inte får skadestånd,<br />
säger hon.<br />
Att vara gatujurist innebär också att ge<br />
dåliga besked och inte sällan handlar det<br />
om att berätta att de inget kan göra.<br />
– De blir ofta väldigt besvikna och då<br />
känns det inte som att man hjälper dem,<br />
säger Oskar Höllgren. Men man får försöka<br />
tänka att man har gjort dem den tjänsten att<br />
de förmodligen kan lämna det bakom sig<br />
och gå vidare.<br />
18-21 Gatujuristerna.indd 21 12-01-19 11.05.38<br />
21
22<br />
VÄRLDENS<br />
SÄMSTA<br />
MUSLIM<br />
22-29 O zz Nujen.indd 22 12-01-19 11.09.52
Tanken var att Özz Nûjen skulle bli den första kurden i rymden. Men en<br />
studievägledare på Rinkebyskolan arkebuserade hans astronautdröm.<br />
Humor och en stark arbetsmoral räddade honom från förorten. 15 februari<br />
har han nittio minuter till sitt förfogande, ensam på scenen på Cirkus.<br />
TEXT ULF STOLT FOTO JULIA WAGNER<br />
Vi sitter på Strömbron, riktning<br />
söderut, i Özz Nûjens bil – en<br />
miljöklassad svart stadsjeep av<br />
prestigemärke – på väg att göra en<br />
taxisväng vid sista rödljuset innan Slussen<br />
för att styra tillbaka och parkera nedanför<br />
Slottsbacken. Han pekar på några symboler<br />
på instrumentpanelen.<br />
– När den där symbolen tänds – som nu,<br />
kolla – används inte bensinen, då går den<br />
bara på batteri, liksom sparar på bränslet<br />
och skonar miljön. Jag måste ju ha bil för<br />
jobbet, många resor, då känns det i alla fall<br />
bra att åka omkring i en miljöbil.<br />
Vi är egentligen på väg till Slottet, till Livrustkammaren<br />
och Myntkabinettet. Men<br />
<strong>mer</strong> om det senare i texten.<br />
När det växlar till gult berättar han om en<br />
mardröm från natten innan. Hur de skärmat<br />
av läktarna på Cirkus med stora tygstycken<br />
22-29 O zz Nujen.indd 23 12-01-19 11.10.04<br />
23
24<br />
22-29 O zz Nujen.indd 24 12-01-19 11.10.11
för att få det att framstå som mindre, inte<br />
fullt så ödsligt och glest, nu när det sålts<br />
så dåligt med biljetter. Men det är, i drömmen,<br />
trots åtgärden fortfarande stora öar<br />
med tomma stolar, publiken sitter fåtalig<br />
och utspridd. Han berättar hur han kikar ut<br />
genom draperiet och ser den nästan tomma<br />
lokalen. Darrande.<br />
Han blinkar vänster, släpper förbi några<br />
bilar i andra filen, sedan vänder han runt.<br />
Och avslutar berättelsen om drömmen.<br />
– Jag går upp och kör ändå, gör min grej.<br />
Och det går bra, det funkar, känns bra.<br />
Sedan skrattar han.<br />
– Det är ju ganska tydligt vad som är top<br />
of my mind just nu.<br />
Det är vid tillfället drygt en och en halv<br />
månad kvar till dess han ska stå på scenen<br />
på Cirkus och ha premiär på vårens turné<br />
Dålig stämning.<br />
NORRA BRUNN PÅ Surbrunnsgatan några<br />
veckor tidigare.<br />
Özz Nûjen ska testa delar av det material<br />
han gått runt och snurrat i huvudet ganska<br />
länge nu och som ”till åttio procent är<br />
klart”.<br />
– Problemet är inte att komma på grejer,<br />
problemet är att få en röd tråd, sätta ihop<br />
allt. Jag kom<strong>mer</strong> att bli väldigt privat i den<br />
här showen, men inte för mycket – den<br />
gränsen är redan satt. Är det inte bra är det<br />
inte bra, tillför det inte berättelsen nånting<br />
är det inte bra. Oavsett om det är för privat<br />
eller inte.<br />
Han har ett visst motstånd mot att skriva<br />
ner saker. Det finns en risk att då förlora det<br />
spontana, det som händer i rummet. Även<br />
om det ibland kan vara bra med ett fast<br />
ramverk man kan utgå från för att sedan bli<br />
friare.<br />
– Jag brukar aldrig sitta ner och skriva för<br />
att hitta på grejer. Det sker hela tiden – man<br />
kom<strong>mer</strong> på nåt, har det i huvudet, sen försvinner<br />
det, sen kanske det dyker upp igen:<br />
”Visst fan, den där grejen.”<br />
På Norra Brunn är det lill-lördag. Vid<br />
ett par av långborden sitter några större<br />
sällskap från företag – ett tjejgäng från ett<br />
vårdföretag och mitt emot dem ett <strong>mer</strong> diffust<br />
företag i data- eller telekombranschen.<br />
Några av de tidigare komikerna har redan<br />
använt dem att studsa sina skämt mot.<br />
Özz Nûjen står i baren först och tittar<br />
på komikern före honom. Özz Nûjen ser<br />
avspänd ut, ovanligt skäggig och långhårig<br />
– inte helt olik Al Pacino i filmen Serpico<br />
från tidigt sjuttiotal.<br />
När han presenteras är det tydligt – av<br />
applåderna att döma – att det är för hans<br />
skull de flesta är där den här kvällen.<br />
Han drar i gång i högt tempo från början,<br />
får med publiken direkt, involverar dem<br />
i materialet, kör ett knullskämt med en<br />
äldre dam och en kille vid företagsbordet<br />
till höger om honom som drar ner enkla<br />
skratt. När jag läser mina anteckningar från<br />
kvällen står det ”Kurdgrejen – alla rasister,<br />
Kungahuset – knullkungen, fördomar, kvinnor<br />
– inte hur ni ser utan vad ni kan bli, Zlatan,<br />
Dålig stämning – svenskheten att aldrig<br />
sticka ut”.<br />
Efteråt står han i dörren och delar ut fly-<br />
ers om den kommande turné, till de hemvändande<br />
gästerna. De allra flesta tar emot<br />
det han sticker i handen på dem.<br />
NÄR VI SKA sätta oss vid bordet på övervåningen<br />
på Café Rival vill Özz Nûjen – jag<br />
har satt mig i hörnet med ryggen mot väggen<br />
– byta plats med mig. Han skrattar lite<br />
förläget åt sin egen fråga och lägger till att<br />
”annars funkar jag inte”. Jag frågar varför<br />
han vill sitta just där.<br />
– Det är nog bara nån gammal förortsgrej,<br />
nån noja, att jag vill ha koll på vilka som<br />
kom<strong>mer</strong> och går, ha överblick över rummet.<br />
Han påpekar att det är internationella<br />
aidsdagen den här dagen vi ses.<br />
– Hur fan firar man det? Med eller utan<br />
kondom?<br />
Özz Nûjen har bott i Sverige i tjugoåtta år,<br />
kom hit från Kurdistan som åttaåring. Han<br />
kom<strong>mer</strong> från norra Kurdistan, den turkiska<br />
delen.<br />
–Mina starkaste minnen är därifrån. Ljud-,<br />
lukt- och bildminnen. Nästan all släkt är<br />
kvar, mormor är här, de andra är kvar där.<br />
Hans pappa var politiskt aktiv, blev fängslad<br />
och torterad i Turkiet och flydde sedan<br />
till Sverige ”för att inte bli mördad”.<br />
– Jag tror att han fortfarande har grava<br />
VÄRLDENS SÄMSTA MUSLIM<br />
men av det, både fysiskt och psykiskt. Men<br />
han pratar aldrig om det, vi pratar aldrig<br />
om det.<br />
Jag frågar hur det var att växa upp med<br />
en pappa, i en familj, som bär de erfarenheterna<br />
– förtrycket, flykten, tortyren, rädslan<br />
– och försöker hålla kvar ämnet, men<br />
jag märker att Özz Nûjen blir lite besvärad,<br />
inte är så intresserad av att fördjupa sig i det<br />
eller tala <strong>mer</strong> om det.<br />
Att det skaver till.<br />
Jag återvänder till frågan en gång till vid<br />
ett annat tillfälle – när vi vandrar runt på<br />
Myntkabinettet några veckor senare. Vi<br />
talar om Zanyar Adamis dokumentär Gerillasonen<br />
som han sett och gillade mycket.<br />
Jag undrar om han kände igen mönster och<br />
PROBLEMET ÄR INTE ATT KOMMA PÅ<br />
GREJER, PROBLEMET ÄR ATT FÅ EN RÖD<br />
TRÅD, SÄTTA IHOP ALLT. JAG KOMMER<br />
ATT BLI VÄLDIGT PRIVAT I DEN HÄR<br />
SHOWEN, MEN INTE FÖR MYCKET.<br />
skeenden i deras far och son-relation från<br />
sin egen uppväxt.<br />
Men jag märker samma reaktion den<br />
gången – han vill skynda förbi ämnet, säger<br />
samma sak som senast: ”Nej, farsan pratar<br />
ju aldrig om det där.”<br />
EN SAK VAR hans farsa dock tydlig med – att<br />
vara bra i skolan var överordnat allt.<br />
– Det var därför vi flydde, så vi kunde bli<br />
nånting. Min farsa var väldigt sträng, man<br />
var tvungen att lyckas annars var man usel.<br />
Özz Nûjen har fyra syskon, samtliga<br />
välutbildade. Jag frågar vilken plats i syskonskaran<br />
han har.<br />
– Jag är sist bland de omtyckta.<br />
Han beskriver sig själv som en jävligt jobbig<br />
elev i skolan som ”antingen sa ingenting<br />
eller tog över en lektion helt”. Han hade lätt<br />
för sig, bildminne och kom ihåg allting, det<br />
han lärde sig fastnade.<br />
– Jag var bäst i skolan, hade 4,6 i medelbetyg<br />
i högstadiet, samtidigt var jag jättebusig<br />
på rasterna och efter skolan.<br />
Men Özz Nûjen hade en dröm – att bli<br />
den första kurden i rymden. Han skulle bli<br />
astronaut. Tvärsäkert. Och för att bli det<br />
hade han försökt söka till Flygvapnets sommarkoloni<br />
– han visste att det var bra att<br />
22-29 O zz Nujen.indd 25 12-01-19 11.10.16<br />
25
VÄRLDENS SÄMSTA MUSLIM<br />
bli stridspilot – två år i rad, men inte blivit<br />
antagen trots de goda betygen.<br />
– Jag sökte med en kille som hette Robin.<br />
Han hade 2,6 i medelbetyg och kom in. Då<br />
förstod jag att det kanske inte skulle funka<br />
den vägen att bli astronaut.<br />
Så han tänkte gå den andra vägen och<br />
bli vetenskapsman, forskare eller matematiker.<br />
– Det är ju alltid med såna på rymdresorna<br />
som gör olika försök och experiment.<br />
Hans lärare i matematik och läraren i<br />
kemi och fysik tyckte båda att han skulle<br />
gå matematikgymnasiet i Danderyd, då han<br />
gjorde andra rings matte i nian. Så ambitionen<br />
var att söka dit.<br />
– Men när jag kom till studievägledaren<br />
på Rinkebyskolan och berättade hur jag<br />
tänkte sa hon: ”Men du Özz, det kom<strong>mer</strong><br />
att gå dåligt för såna som dig i framtiden,<br />
ni kom<strong>mer</strong> inte få några jobb, så det är onödigt<br />
för dig med en sån utbildning.”<br />
Han gick därifrån med en krossad dröm,<br />
kränkt, ledsen och uppgiven.<br />
– Jag var femton år, dum i huvudet – ett<br />
vandrande kukhuvud, antingen kåt eller<br />
arg. Så jag bara sket i allting.<br />
Eftersom pappa ville att han skulle bli<br />
läkare, minst, valde han naturvetenskaplig<br />
linje på Tensta gymnasium. Men satt i stort<br />
sett bara av tiden, sänkte betygen till 2,6. Men<br />
sista året bytte han till samhällsvetenskaplig<br />
linje och på vårterminen satsade han – för<br />
att visa sig själv, skolkamraterna och lärarna<br />
att han inte enbart var ett fuck-up – och läste<br />
upp betygen till 3,8 på en termin.<br />
DE DÄR ÅREN mellan femton och arton hade<br />
det kunnat skeva ur, livet kunde ha tagit en<br />
annan riktning. För vad han ägnade sig åt då<br />
omnämner han i dag som ”ren ungdomskriminalitet”.<br />
Slogs mycket. Stal. Levde rövare<br />
i största allmänhet. Özz Nûjen är övertygad<br />
om att om han vuxit upp i dag hade han<br />
smetats på några bokstäver som förklaring<br />
till sin ungdomliga hyperaktivitet.<br />
– Jag var överaktiv och överenergisk och<br />
fick inte ro nånstans. Jag spelade fotboll,<br />
pingis, basket, handboll, innebandy – jag<br />
kunde inte sitta still.<br />
Hans förklaring till att det inte skevade ur<br />
är ”den där pressen hemifrån, plus omgivningen<br />
och människorna runt omkring, det<br />
är sånt som blir avgörande”.<br />
– Det hände några allvarliga grejer, det<br />
gjorde det. Men jag har inte suttit inne för<br />
26<br />
22-29 O zz Nujen.indd 26 12-01-19 11.10.24
JAG VAR FEMTON ÅR, DUM I<br />
HUVUDET – ETT VANDRANDE<br />
KUKHUVUD, ANTINGEN KÅT<br />
ELLER ARG. SÅ JAG BARA<br />
SKET I ALLTING.<br />
22-29 O zz Nujen.indd 27 12-01-19 11.10.33<br />
27
VÄRLDENS SÄMSTA MUSLIM<br />
nånting jag gjort. Jag var en idiot som stal<br />
och slogs. Men jag lovade mig själv en sak<br />
tidigt – att aldrig börja knarka. Det var nog<br />
räddningen för mig. Jag lovade mig själv att<br />
aldrig ens testa. För allt det andra kan du<br />
sluta med direkt.<br />
– Det som vände var att jag själv vände,<br />
att jag såg vart det var på väg. Jag hade redskapen<br />
att se mina rädslor, styrkor, dröm-<br />
mar och förhoppningar så jag kunde vända<br />
det. Efter lumpen sa jag upp bekantskapen<br />
med många ute i förorten.<br />
Vi pratar lite om Danne & Bleckan, serien<br />
som gått i tio avsnitt på SVT Play, och<br />
om den tydliga förortsattityd man får vittring<br />
av.<br />
– Jag tror den där jantelagen att man<br />
ska vara kvar i förorten, vara trogen sitt<br />
ursprung, är konstruerad. Förr var det så<br />
att man ville bort därifrån, nu vill man vara<br />
kvar ”för att de andra ändå inte vill ha en”.<br />
Det är en obehaglig, hemsk insikt.<br />
– Människor har alltid sökt trygghet, men<br />
också alltid sökt sig utåt – då har möten<br />
skett. I ett statiskt samhälle sker ingen<br />
utveckling, det blir unket. Människor måste<br />
söka sig inifrån och ut eller utifrån och in<br />
för att det ska ske nån form av utveckling.<br />
Özz Nûjen är inte uppvuxen med svensk<br />
humor. I Rinkeby var det annat som gällde<br />
– a<strong>mer</strong>ikansk humor och musik.<br />
– Jag kollade inte på I manegen med Glenn<br />
Killing eller vad det heter, jag är liksom inte<br />
uppvuxen med det utan med a<strong>mer</strong>ikansk<br />
humor – Eddie Murphy, Bill Hicks, Richard<br />
Pryor. I Rinkeby var det äldre grabbar som<br />
hade videokassetter och kassettband med<br />
Raw och Delirious (standupshower med<br />
Eddie Murphy, red. anm.) och andra grejer<br />
som man fick kolla på och kopiera.<br />
– Jag gillade en del engelska grejer också,<br />
sitcoms. Jag tyckte Benny Hill var kul, fjantigt<br />
rolig, älskade Pang i bygget. Och Black<br />
Adder med Rowan Atkinson.<br />
NÄR VI DRIVER runt bland utställningsmontrarna<br />
på Myntkabinettet märks Özz Nûjens<br />
bildning av – han har bra detaljkoll på både<br />
28<br />
ekonomi och historia och det är ganska<br />
lärorikt att gå runt i sakta mak och följa<br />
myntets historia och utveckling, från stora<br />
kopparplåtar till dagens sedlar och digitala<br />
sifferflöden.<br />
Vi kom<strong>mer</strong> till en monter där en historia<br />
berättas om en lantbrukare som på artonhundratalet<br />
råkade gräva upp ett stort gammalt<br />
kopparmynt från medeltiden. Han<br />
DE FLESTA MANLIGA KOMIKER HAR ETT<br />
ENORMT SJÄLVFÖRTROENDE MEN<br />
INGEN SJÄLVINSIKT, VILKET INTE ÄR<br />
NÅN BRA KOMBINATION.<br />
skickar brev till lokala och statliga myndigheter<br />
och erbjuds både hittelön och betalt<br />
för sina utlägg.<br />
– Jag gillar just det här med Sverige. Att<br />
alla brev han skrev till polisen och staten<br />
finns sparade. Det är nåt ordentligt med<br />
det. Jag gillar det svenska kynnet, att man<br />
kan vara för sig själv, vara anonym. Tågen<br />
går i tid. I Kurdistan går bussen när den är<br />
full – om två minuter eller elva timmar.<br />
Sedan berättar han – apropå svenskhet –<br />
om ett tv-inslag från Paris han just sett med<br />
Herman Lindqvist, där intervjuaren talat<br />
med honom om den invanda fördomen att<br />
fransmän är arroganta.<br />
– Men han berättade att fransmän tycker<br />
att vi är idioter som inte hälsar när vi kom<strong>mer</strong><br />
in i en kvartersbutik. De tycker att vi är<br />
arroganta. För de säger ”bonjour” och hälsar.<br />
Men de flesta svenskar hälsar inte tillbaka<br />
utan bara går fram till kassan sen när<br />
de inte hittar det de letar efter och säger:<br />
”Excuse me.” För fransmännen blir det liksom<br />
bara: ”Va fan, vem är du, vad vill du?”.<br />
Att det blev Slottet vi ses på sista gången<br />
vi träffas visar sig vara ett smartare val än<br />
jag kunde tro. Senast vi sågs var han inte<br />
klar med hur han skulle lösa scenografin<br />
eller hur han skulle inleda showen. Men<br />
nu är han säker – nästan – på hur han vill<br />
inleda det hela.<br />
– Jag tänker att man bara låter kungens<br />
sex minuter långa presskonferens, den i<br />
älgjägarhatten utomhus om att vända blad,<br />
inleda hela grejen. Bara låta den gå klart<br />
och sen komma upp och köra i gång. Jag<br />
menar, blir nånting roligare än det?<br />
Han kom<strong>mer</strong> inte att förmå sig själv att<br />
vara rolig i nittio minuter, vilket inte hel-<br />
ler är meningen med showen. Tanken är<br />
att Dålig stämning ska ge åskådarna <strong>mer</strong><br />
och djupare av Özz Nûjen än han vanligen<br />
visar.<br />
– Jag vill lägga in mig själv, publiken, samtiden,<br />
nånting som berör och upprör, i showen.<br />
Få det att liksom studsa mot mig och<br />
tillbaka till publiken så de själva kan bilda<br />
sig en uppfattning om saker och ting jag<br />
talar om. Det är först då de kan börja ifrågasätta<br />
mig, sig själva och sin omgivning.<br />
Att han nu, efter elva år som stå uppkomiker,<br />
känner sig mogen för en egen<br />
show beror på att han är i kapp sig själv.<br />
– De flesta manliga komiker har ett<br />
enormt självförtroende men ingen självinsikt,<br />
vilket inte är nån bra kombination. Jag<br />
har nog haft ett jävligt bra självförtroende<br />
men inte lika bra självkänsla – duger jag,<br />
kan jag detta, är jag värd det här?<br />
ÖZZ NÛJEN BESKRIVER sig själv som total<br />
nyhetsnarkoman. Det pingar i hans Iphone –<br />
Twitter som rasar in – hela tiden och hemma<br />
har han alltid tv:n på. På nätterna text-tv.<br />
– Jag läser dagstidningar varje dag. Följer<br />
det mesta som är kurdrelaterat. Jag försöker<br />
hålla koll på vad som sker i Mellanöstern,<br />
Västeuropa, lite i Sydostasien, i Latina<strong>mer</strong>ika<br />
är jag faktiskt mest intresserad av fotbollen.<br />
Jag kollar CNN och BBC, men inte<br />
Al-Jazeera. Och jag håller koll på Twitter.<br />
Jag är verkligen nyhetsnarkoman.<br />
Hur kopplar du av?<br />
– Kollar på tv. Nyheter.<br />
Nere i Livrustkammaren pågår det någon<br />
form av högläsning för barn, typ en sagostund,<br />
framför en av vagnarna lite längre<br />
in. Vi hör det bara på avstånd, barnens<br />
skratt och frågor, ser föräldrarna som står<br />
runt omkring och i närheten.<br />
Vi stannar till vid en gammal paradvagn<br />
från sjuttonhundratalet och Özz Nûjen<br />
konstaterar, med inte särskilt låg stämma,<br />
att ”fan vad det knullats i de här vagnarna”.<br />
Människor hör naturligtvis vad han säger,<br />
men låtsas inte om det.<br />
– Precis sånt här kom<strong>mer</strong> jag att tala om.<br />
Det här att inte låtsas om.<br />
Han pekar på en av vagnarna, på hjulet<br />
av trä.<br />
– Såna hjul är det på kärrorna i Kurdistan.<br />
Jag skojar inte, det är trähjul på dem.<br />
Hur mycket kurd är du i dag, hur mycket av<br />
den folksjälen bär du med dig?<br />
– Jag ger aldrig upp, det kom<strong>mer</strong> från det<br />
22-29 O zz Nujen.indd 28 12-01-19 11.10.38
LORAN ÖZZ CEKO NÛJEN FÖDD: I Kurdistan 22 juni 1975. Kom till Sverige som åttaåring.<br />
GÖR: Ståuppkomiker, programledare, manusförfattare, skådespelare. Bland annat. Har spelat Shakespeares<br />
En midsommarnattsdröm och haft en huvudroll i den franska filmen Comme chez soi. AKTUELL: Med<br />
showen Dålig stämning som har premiär på Cirkus 25 februari.<br />
kurdiska i mig, tron på nånting bättre. Och<br />
musiken. Nu har det blandats upp, men<br />
det finns takter som bara finns i kurdisk<br />
musik. Mycket av kampen för Kurdistan<br />
har skett via musiken, textberättelserna.<br />
Vi fick ju inte skriva på vårt språk, får<br />
det fortfarande inte – i Turkiet 2012. Jag<br />
hoppas verkligen de kom<strong>mer</strong> med i EU så<br />
människor får upp ögonen för de orättvisor<br />
som finns där.<br />
På Norra Brunn drog han ett skämt om att<br />
trots att profeten Muhammed inte fått avbildas<br />
på fjortontusen år, så känner alla musli<strong>mer</strong><br />
igen honom så fort han tecknas av.<br />
– Jag har många muslimska kompisar som<br />
älskar det jag gör, men de gillar inte att jag<br />
skämtar om religion. Det spelar ingen roll<br />
vilken religion jag skämtar om, de gillar det<br />
inte, tycker att det är privat. Jag gör deras<br />
tro publik och det gillar de inte.<br />
VI LÄMNAR LIVRUSTKAMMAREN.<br />
När vi passerar genom shoppen och förbi<br />
disken där några står i kö, i färd med att<br />
betala sina biljetter, frågar flickan bakom<br />
disken artigt om vi tyckte om besöket.<br />
– Nej, vi är väldigt missnöjda, svarar Özz<br />
Nûjen myndigt när han sakta passerar.<br />
Tystnad. De tre vid kassan vänder sig mot<br />
oss, stannar upp med sina kreditkort mitt<br />
i rörelsen, flickan bakom kassan undrar<br />
blygt vad vi är missnöjda med.<br />
– Nej, jag skojade bara, svarar Özz Nûjen<br />
och ler med alla tänder.<br />
När vi kom<strong>mer</strong> ut på Slottsbacken säger<br />
han: ”Varför gör jag så där? Jag kan bara<br />
inte hålla mig – det är liksom för kul för att<br />
avstå.”<br />
På väg till bilen berättar han om kvällen<br />
efter Norra Brunn. Hur några polare kommit<br />
förbi och dragit med honom ut på krogen,<br />
fast han borde gått hem och lagt sig.<br />
Hur han sedan bjudit på drinkar och bränt<br />
en skaplig bunt i baren, men inte dragit sig<br />
för att pruta tre kronor på en lammkorv hos<br />
”en stackars ensam korvgubbe”.<br />
– Jag är världens sämsta muslim.<br />
Özz Nûjen tar upp sin Iphone, kollar av<br />
den snabbt och låter den sedan glida ner<br />
i rockfickan igen. Jag frågar om han har<br />
Mekka-appen i telefonen. Han skrattar.<br />
– Nej. Jag är verkligen världens sämsta<br />
muslim, jag är inte särskilt praktiserande.<br />
Det är som jag sa på scenen – jag vill leva<br />
livet och ha kul, samtidigt vara trogen en<br />
tro. Men det är fan inte det lättaste.<br />
22-29 O zz Nujen.indd 29 12-01-19 11.10.47<br />
29
En bär väskor på lyxhotellet. En plockar mat i kassar. En tvättar bilar renare än maskinerna. Reporter Gerd<br />
Eriksson har följt tre Stockholmare som till viss del är sitt eget arbetsredskap. TEXT GERD ERIKSSON FOTO FRANK ASCHBERG<br />
TRE HANDARBETARE<br />
30<br />
30-33 Tre jobb.indd 30 12-01-19 11.07.54
PICCOLO<br />
PÅ GRAND HÔTEL är det tuffare att vara piccolo<br />
än på andra hotell.<br />
Det anrika hotellet inleds nämligen med<br />
en hyfsat lång trappa. Både gäster och deras<br />
bagage ska in och ut den vägen. Gästerna<br />
tar sig upp för egen maskin, men bagaget<br />
vill de flesta ha hjälp med. Fredrik Strid<br />
kan bära fyra väskor samtidigt.<br />
– Då tar jag två i händerna och kläm<strong>mer</strong><br />
fast två lite mindre under armarna.<br />
Piccolo, porter, bell boy eller bell man<br />
– yrket har olika namn beroende på var i<br />
världen man befinner sig.<br />
På Grand Hôtel säger man porter och<br />
Fredrik Strid, som också är arbetsledare för<br />
bagagepersonalen, har titeln Bell Captain.<br />
Han har jobbat på hotellet i fyra och ett<br />
halvt år.<br />
Tillsammans med fem kollegor ska han<br />
ta hand om gästernas bagage och följa dem<br />
till rummet och visa hur saker och ting fungerar.<br />
I hissen på vägen upp brukar han<br />
konversera gästerna på svenska, engelska<br />
eller till nöds spanska.<br />
– Jag frågar om resan gått bra, hur lång tid<br />
den tog och pratar lite om vädret. Turisterna<br />
brukar vara <strong>mer</strong> snacksugna än businessfolk.<br />
Den vanligaste frågan när vi kom<strong>mer</strong> till<br />
rummen är var spat ligger och hur bredbandet<br />
fungerar. Nio av tio a<strong>mer</strong>ikaner frågar<br />
om ac:n medan ryssarna är ganska tysta.<br />
IBLAND KOMMER DET kändisar och celebriteter<br />
till hotellet. Så visst har han burit dyrbara<br />
gitarrer också liksom en och annan hund.<br />
Skamliga förslag däremot har han sluppit.<br />
Han tror inte att gästerna på ett femstjärnigt<br />
hotell vågar.<br />
Den mest hektiska tiden för Fredrik Strid<br />
och hans kollegor är sommaren. Speciellt när<br />
de stora kryssningsbåtarna kom<strong>mer</strong> till stan.<br />
Då kan det vara tusen väskor på tjugo till trettio<br />
kilo som ska kånkas upp på rummen.<br />
– Under en sån dag bär jag ett ton. Efteråt<br />
har jag ont i hela kroppen.<br />
Värsta väskan att hantera är den på högkant<br />
med fyrhjulsdrift, den drar åt alla håll<br />
på hotellets heltäckningsmatta och saknar<br />
dessutom vettiga handtag att bära i. Det<br />
finns också bagagevagnar som hjälpmedel,<br />
ett slags elegantare pirra som rym<strong>mer</strong> åtta<br />
väskor.<br />
Vagnarna är döpta efter personalen och<br />
har namn som Direktörn, Curly Sue och<br />
Mc Attack. Och så finns den gamla transportvagnen<br />
Guldbettan som ser ut som en<br />
ihålig gyllene krokan. I den hängs galaklänningar<br />
och frackar för transport i hotellet.<br />
Guldbettan är flitigt använd i Nobeltider<br />
och kom också väl till pass i samband med<br />
kronprinsessans bröllop.<br />
ATT VARA PICCOLO innebär också att köra ner<br />
gästernas bilar i garaget. Oftast är det Volvo,<br />
BMW och Mercedes. Men även Jaguarer<br />
och Porschar ska parkeras. Fredrik Strid<br />
har kört de flesta bilmärken.<br />
När Grand Hôtel hade en happening i<br />
samband med lanseringen av Bondfilmen<br />
Quantum of Solace för några år sedan blev<br />
han ombedd att köra en silverfärgad Aston<br />
Martin till garaget. Röda mattan var utrullad,<br />
folk stod i kö och Fredrik Strid kom<br />
åkande i bilen.<br />
– Oj, vad folk tittade. De trodde nog det<br />
var Daniel Craig som gjorde entré.<br />
30-33 Tre jobb.indd 31 12-01-19 11.08.24<br />
31
TRE HANDARBETARE<br />
PACKA MATKASSAR<br />
KUNDERNA SITTER HEMMA vid datorn och klickar<br />
i vad de vill ha i sin matkasse. Lina Wollter<br />
plockar ihop det från hyllorna i butiken: bockhornsfrön,<br />
mjölk, vaniljpulver och naanbröd<br />
är några av varorna hon just hämtat.<br />
Mathem är ett av företagen som levererar<br />
mat hem till dörren. Både mat som<br />
man beställer själv via nätet och så kallade<br />
32<br />
receptkassar. Receptkassarna plockas ihop<br />
i Bromma medan varorna som kunderna<br />
kan välja från hemsidan plockas ihop på Ica<br />
Kvantum i Sickla av Lina Wollter och hennes<br />
tjugosex kollegor. Plockarna är unga<br />
och för många av dem är det första jobbet.<br />
Lina Wollter var arbetslös innan hon fick<br />
jobbet. Nu har hon varit där ett år.<br />
– Jag stortrivs och får ju shoppa hela<br />
dagarna.<br />
De som handlar från Mathem är småbarnsföräldrar<br />
och de som har det lite bättre<br />
ställt, enligt David Wiberg som är arbetsledare<br />
på Mathem. Kunderna köper tid och<br />
bekvämlighet. De slipper ta sig till butiken,<br />
lägga varor i vagnen, lasta upp på bandet<br />
och packa kassarna. Det gör plockarna.<br />
Klockan fem på morgonen börjar de första<br />
plockarna, de som bara plockar frysvaror<br />
och frukt och grönt. Resten av gänget<br />
kom<strong>mer</strong> klockan sju för att fylla på kundernas<br />
kassar med övriga varor. Plockarna<br />
är raska när de drar runt med sina korgar i<br />
den gigantiska butiken. När korgen är full<br />
lastar de över varorna i kassar som står i blå<br />
plastlådor på en stor gallervagn. Mathems<br />
kunder kan välja mellan tiotusen olika<br />
varor som finns i butiken.<br />
Är det inte svårt att hitta varorna?<br />
– Nej, jag kan butiken nu och vet var<br />
varorna finns. Däremot kan det vara krångligt<br />
med barnmat och blöjor eftersom det<br />
är flera olika märken och för olika åldrar.<br />
Likaså bindor som det finns väldigt många<br />
sorter av.<br />
Plockarna kollar datum på varorna. Går<br />
varan ut samma vecka ringer de kunden<br />
och frågar om de vill ha den ändå. Likaså<br />
blir kunden uppringd om västerbottenosten<br />
de beställt är slut. Då får de frågan om<br />
de vill ha en annan ost eller avstå.<br />
NÄR LINA WOLLTERS order är färdigplockad<br />
rullar hon ut gallervagnen med de blå<br />
lådorna till en stor kylcontainer. Där lastar<br />
chaufförerna in lådorna i lastbilar utrustade<br />
med en väl fungerande gps. Kunderna finns<br />
i hela Storstockholm. Matkassarna körs ut<br />
från nio på morgonen till sen kväll alla vardagar.<br />
Måndagar är alltid den snärjigaste dagen<br />
i veckan, då kan det vara tvåhundrafemtio<br />
order att plocka ihop, i jämförelse med etthundratrettiosex<br />
order en onsdag.<br />
Man kanske kan tro att det är armarna<br />
man blir trött i av att plocka en hel dag, men<br />
det är fötterna – det är mycket stå och gå i<br />
den fyratusen kvadratmeter stora butiken.<br />
Är det tråkigt att handla mat till sig själv när<br />
man plockat åt andra hela dagen?<br />
– Nej, det är inte samma sak. Då får jag<br />
plocka vad jag vill, dessutom handlar jag i<br />
en annan butik eftersom jag bor lite utanför<br />
stan.<br />
30-33 Tre jobb.indd 32 12-01-19 11.08.37
BILTVÄTT FÖR HAND<br />
PÅ ÖRBY BILVÅRD kan man få bilen tvättad för<br />
hand. Priset är ungefär detsamma som för<br />
de dyrare tvättprogrammen hos de stora<br />
bensinmackarna. Men där roterar borstar<br />
på bilen, hos Örby bilvård är det handkraft.<br />
Bernt Fernström var tidigare i personaluthyrningsbranschen<br />
och ville sadla om för<br />
fjorton år sedan. Det roligaste han visste var<br />
att hämta bilen efter en tvätt och rekond. Då<br />
bestämde han att det var i den branschen<br />
han skulle verka.<br />
– En vanlig biltvätt gör repor i lacken, den<br />
blir liksom randig. Jag kan direkt se om en<br />
bil är tvättad för hand eller inte.<br />
Tio till femton bilar om dagen hinner<br />
Bernt Fernström och hans två medarbetare<br />
med. Många av hans kunder får bilen hämtad<br />
hemma hos sig och levererad tillbaka.<br />
Stammisarna brukar åka förbi och lägga<br />
nycklarna på bordet på hans kontor när de<br />
tycker att det är dags för en tvätt.<br />
Han säger att de flesta kunderna är vanliga<br />
knegare. Många är egenföretagare som<br />
är måna om att deras bilar ska vara rena när<br />
de syns ute på gatorna.<br />
– De tänker helt rätt. Det är faktiskt så att<br />
en ren bil är en hel bil. Och en hel bil gör i<br />
slutändan att du kan öka din försäljning.<br />
ENLIGT BERNT FERNSTRÖMS erfarenhet finns<br />
det en skillnad i hur män och kvinnor ser på<br />
sin bil. För männen är de ögonstenar som<br />
ska vårdas ömt, medan de för kvinnorna är<br />
bruksbilar som ska tåla lite.<br />
– En del män som kom<strong>mer</strong> hit och får se<br />
sin bil nytvättad och rekondad får tårar i<br />
ögonvrån. Det kan jag leva länge på.<br />
Sedan finns de bilar som han lite skämtsamt<br />
kallar tjejtoaletterna. Det är kvinnornas<br />
bilar som de använder för att köra barn<br />
i och för att handla.<br />
– De bilarna brukar se för jäkliga ut när<br />
de kom<strong>mer</strong> hit. Det kan vara matrester inne<br />
i bilen och så kan det vara repor i lacken för<br />
att det tagit i lite här och där. Inte så noga,<br />
helt enkelt.<br />
När en bil ska tvättas är det först avfettning<br />
som gäller. Sedan svamp med miljövänligt<br />
bilschampo över hela bilen. På golvet står<br />
blå hinkar laddade och klara med ljummet<br />
vatten och stora svampar. Det tar ungefär<br />
en halvtimme att tvätta en bil. Billiga bilar<br />
är svårare att tvätta eftersom de är av sämre<br />
material. Själv tycker han bäst om att tvätta<br />
Amazoner, för de sköna kurvornas skull.<br />
– Det är precis som hemma, säger han<br />
och skrattar.<br />
Men nu för tiden är det hans två anställda<br />
som tvättar de flesta bilarna. Han har tvättat<br />
sönder sina axlar.<br />
Bernt Fernström har en vit Mercedes,<br />
en 93:a – med obetydliga rostangrepp. Att<br />
den är så förvånande välbehållen säger han<br />
beror just på att han håller den ren.<br />
Prissättningen på Örby bilvård är enhetlig.<br />
Det kostar lika mycket att tvätta en liten<br />
Honda som en BMW-jeep.<br />
Är kunderna priskänsliga?<br />
– Det märks när det är finanskris, då<br />
kom<strong>mer</strong> det färre kunder. Jag kan säga att<br />
det inte är nån finanskris nu.<br />
30-33 Tre jobb.indd 33 12-01-19 11.09.00<br />
33
34<br />
34-37 Skadedjur.indd 34 12-01-19 11.11.48
Skadedjuren är Stockholms minst populära invånare. Stockholmarna<br />
delar sin stad med råttor, vägglöss och kackerlackor. Det ökade resandet,<br />
bostadssituationen och stadens utbredning är några av orsakerna<br />
bakom de senaste årens växande problem.<br />
TEXT MARIA LINDÉN ILLUSTRATION KAJSA NILSSON FOTO PIA STOLT<br />
OHYRA PÅ STAN<br />
Skadedjur innebär obehag, äckel<br />
och skador på livsmedel, textilier,<br />
träslag och möbler. Vägglössen<br />
suger blod från människor och<br />
lämnar kliande bett efter sig. Kackerlackor<br />
och råttor kan göra oss sjuka.<br />
Antalet anmälda fall av kackerlackor och<br />
vägglöss till Trygg-Hansa har ökat tiofaldigt<br />
mellan 2006 och 2010.<br />
Fallen ökar fortfarande, framför allt i storstadsregionerna.<br />
Skadedjursfaunans utseende varierar<br />
något beroende på årstid, men rått- och<br />
vägglussaneringar sker året om.<br />
– Det vi åker mest på är råttor. Utan tvekan.<br />
Därefter är det vägglöss. Sen beror det<br />
på årstid. På sommaren är det getingar som<br />
är värst. På våren är det svartmyror, säger<br />
Sven Jeppsson på Anticimex.<br />
De sanerar fortfarande fler hotell och<br />
vandrarhem än bostäder, men allt fler hem<br />
i Stockholm drabbas av skadedjur. Enligt<br />
Sven Jeppsson har råttsaneringar ökat särskilt<br />
mycket de senaste åren. Orsaken är<br />
alla ombyggnationer och stambyten i staden.<br />
Anticimex gör i genomsnitt en råttutryckning<br />
om dagen i Stockholm.<br />
– Det byggs mycket nytt, staden brer ut<br />
sig, och då har råttorna inte så många ställen<br />
att ta vägen på. Vi kom<strong>mer</strong> närmare<br />
råttorna och de kom<strong>mer</strong> närmare oss. De<br />
bosätter sig i avloppsledningarna och vill ta<br />
sig in och upp i lägenheterna för att hitta<br />
nya boplatser.<br />
KACKERLACKOR ÄR ETT annat problem.<br />
Den vanligaste sorten är den brunfärgade<br />
tyska kackerlackan. Kackerlackor sprider<br />
en obehaglig lukt genom ett sekret som kan<br />
vara allergiframkallande.<br />
– Vad vi känner till i dag så överför vägglusen<br />
inga sjukdomar. Däremot vet man<br />
att kackerlackor sprider vissa sjukdomar.<br />
Människa och kackerlacka bör inte vara<br />
alltför nära varandra, för kackerlackan kan<br />
överföra bakterier. Att få kackerlackor upplevs<br />
som ganska dramatiskt för folk som<br />
drabbas, säger Håkan Franzén, produktspecialist<br />
på Hus & Hem-försäkringar hos<br />
Trygg-Hansa.<br />
Råttorna i Stockholm håller till i avloppen<br />
där det finns en mängd bakterier. Ett<br />
vanligt scenario är att de springer upp i restaurangkök.<br />
34-37 Skadedjur.indd 35 12-01-19 11.11.57<br />
35
OHYRA PÅ STAN<br />
ANSVAR FÖR SKADEDJURSANERING I HYRESRÄTT: Möbler eller andra föremål som du vet eller har anledning att misstänka är angripna av<br />
skadedjur får inte tas in i bostaden. Oavsett hur ohyran kommit in i lägenheten är du som hyresgäst skyldig att underrätta hyresvärden så fort du upptäcker<br />
ohyran. Hyresvärden ansvarar sedan för saneringen. Om du som bor i hyresrätt är ansvarig för att ohyra förekom<strong>mer</strong> i bostaden kan hyresvärden kräva ersättning<br />
för saneringskostnaderna. I BOSTADSRÄTT: Du som bor i en bostadsrätt har enligt bostadsrättslagen ansvar för att det inte kom<strong>mer</strong> in ohyra i din lägenhet.<br />
Om det inte efterlevs kan du själv komma att få stå för kostnaden för att utrota ohyran. Styrelsen är dock alltid skyldig att – om det gäller en bostadslägenhet<br />
som utgör en del av ett hus – vidta åtgärder för utrotande av ohyran. I VILLA ELLER RADHUS: Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla ohyra<br />
och skadedjur borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- eller hemförsäkring, kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.<br />
(Källa: www.stockholm.se)<br />
– Råttorna kissar och lägger spillning lite<br />
överallt. I deras avföring finns en mängd<br />
sjukdomsalstrande bakterier. Vi städar upp<br />
när råttorna bosatt sig i källarförråd eller<br />
liknande. Där råttorna boat till sig rejält,<br />
där det är mycket råttspillning, är vi alltid<br />
extra noggranna med skyddskläder och<br />
andningsskydd. Det gäller att partiklarna<br />
inte kom<strong>mer</strong> in i andningsvägarna. Vi har<br />
36<br />
haft tekniker som blivit väldigt sjuka vid<br />
råttsanering när de inte skyddat sig ordentligt,<br />
säger Sven Jeppsson.<br />
Enligt Håkan Franzén är det framför allt<br />
två situationer där man riskerar att få kackerlacka<br />
och vägglus. Den ena är när man beställer<br />
direktimporterade matvaror och får dem<br />
hemskickade från andra länder, där kan djur<br />
följa med. Den andra är det ökande resandet.<br />
PROBLEM MED VÄGGLÖSS har funnits sedan<br />
början av nittiotalet, men de fem senaste<br />
åren har deras framfart accelererat explosionsartat<br />
i Stockholm.<br />
Den ökade omsättningen av andrahandsmöbler<br />
är en av orsakerna.<br />
En utbredd myt är att vägglöss och kackerlackor<br />
beror på smuts, men det finns inget<br />
sådant samband.<br />
34-37 Skadedjur.indd 36 12-01-19 11.12.03
– Vägglöss har ingenting med ett orent<br />
hem att göra. Du kan få vägglöss hur rent<br />
du än har det, berättar Carina Ahlén på<br />
Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, en<br />
hyresvärd som har stora problem med just<br />
vägglöss.<br />
Stiftelsen sanerar tjugo studentrum i<br />
veckan. Saneringen sker med kiselalger<br />
som läggs bakom golvsocklarna. Kiselalgerna<br />
skär sönder vägglusens skal och torkar<br />
ut lusen, som dör. Det tar fem veckor innan<br />
alla vägglöss är borta. Under tiden bor studenten<br />
kvar, för det finns inga evakueringsbostäder.<br />
Stiftelsen har problem med boende som<br />
har vägglöss men som inte infor<strong>mer</strong>ar<br />
hyresvärden. Orsakerna är flera. Den des-<br />
SKADEDJUR VID RESA Hantera bagaget på ett bra sätt. Packa<br />
inte upp allting. Håll väskan stängd. Ha inte väskan på golvet för då kan djur<br />
krypa in där. Vid hemkomst, lägg inte resväskan på sängen. Det allra bästa är<br />
att ta den till tvättstugan och tvätta allt så fort det är möjligt eller ställa ut den<br />
utomhus eller värmebehandla om man har en bastu.<br />
(Källa: Håkan Franzén, produktspecialist på Trygg-Hansa.)<br />
perata bostadssituationen som leder till<br />
dubbelboende är en.<br />
– Bostadssituationen i Stockholm är som<br />
den är, och den gör att många sover dubbelt.<br />
När flera personer bor i ett studentrum<br />
får lusen <strong>mer</strong> att bita av, då förökar den sig<br />
snabbare. Vi har anställt en person som<br />
bara jobbar med dubbelboende och vi ser<br />
att vägglusen minskar i de områden där<br />
vi får bort dubbelboendet, säger Carina<br />
Ahlén.<br />
Stiftelsen Stockholms Studentbostäder<br />
har studenter från hela världen som hyresgäster<br />
och Carina Ahlén ser att ”äckelnivån”<br />
och vanan vid olika insekter kan variera<br />
beroende på varifrån man kom<strong>mer</strong>.<br />
I vissa delar av världen upplevs exempelvis<br />
silverfisk som långt äckligare och ovanligare<br />
än vägglus. Därför kan det hända<br />
att en student anmäler silverfisk, men inte<br />
vägglus.<br />
MARIAS STUDENTRUM ÄR något av en väggluskrigszon.<br />
Hon sover i en tältsäng omgärdad<br />
av dubbelhäftade tejp, flyttkartongerna är<br />
inte uppackade och i frysen ligger kurslitteratur<br />
för sanering.<br />
Maria, som studerar vid Stockholms<br />
Universitet, är vägglusveteran mot sin vilja.<br />
Sedan mars 2011 har hon drabbats av vägglöss<br />
tre gånger, i två olika studentrum. Hennes<br />
förra säng och den ärvda byrån från<br />
farmor är slängda.<br />
De var invaderade av vägglöss.<br />
Första gången hon drabbades förstod hon<br />
inte vad de märkliga, myggbettsliknande kliande<br />
betten på kroppen var för någonting.<br />
– Sen hittade jag ett konstigt djur som<br />
liksom kröp bland lakanen. Jag tyckte det<br />
var jättevidrigt och gick in på Anticimex<br />
hemsida och såg en bild av en vägglus. När<br />
jag insåg att jag hade vägglöss fick jag totalpanik<br />
och kraftig ångest. De var så himla<br />
många, och de var överallt – till och med<br />
i mina böcker. Det var fruktansvärt vidrigt<br />
och äckligt, kändes som ett personangrepp.<br />
Maria ringde till hyresvärden, Stiftelsen<br />
Stockholms Studentbostäder, och sa upp<br />
hyreskontraktet. Hon fick tillbaka sina<br />
ködagar och kunde så småningom få en<br />
annan studentbostad. Perioden däremellan<br />
bodde hon hos en kompis.<br />
Dess värre hade Maria med sig vägglöss<br />
med packningen, som nu drabbade kompisen.<br />
– Anticimex har varit där tre gånger. Det<br />
känns verkligen helt fruktansvärt.<br />
VÄGGLÖSSEN TAR TID och inte så lite energi.<br />
I förra studentbostaden kliade betten så<br />
mycket att Maria inte kunde sova om nätterna<br />
och nu har hon precis upptäckt nya bett.<br />
Därav tejpen runt sängen.<br />
Samtidigt som hon pluggar och skriver<br />
uppsats måste hon tvätta och tumla alla<br />
textilier, dammsuga sitt bohag och frysa<br />
ner det som inte går att tvätta, till exempel<br />
kurslitteratur.<br />
– Första gången blev jag chockad. Andra<br />
gången blev jag förbannad. Nu orkar jag<br />
inte längre. Jag har annat jag vill göra. Grannen<br />
mitt emot har också haft vägglöss. Det<br />
är fruktansvärt, men vad ska man göra åt<br />
det? Det är svårt att hitta bostad i Stockholm.<br />
Jag hoppas jag kan lämna studentbostadssvängen,<br />
men det kan ju bli svårt så<br />
länge jag inte har fast jobb. Alternativet är<br />
att flytta hem till morsan.<br />
Vägglöss och kackerlackor är svåra att<br />
bli av med, men det är inte omöjligt. Trots<br />
att dagens bekämpningsmedel är betydligt<br />
beskedligare än dem man hade tidigare.<br />
Det gör att man måste hitta nya metoder för<br />
att få bukt med skadedjur.<br />
Håkan Franzén berättar om en ny metod<br />
som består i att man värmebehandlar möbler<br />
och andra saker i speciella tält. När man<br />
hettar upp den dör både kackerlackor och<br />
vägglöss.<br />
Sven Jeppsson ser ett framtidsscenario<br />
där vi både får räkna med att det kom<strong>mer</strong><br />
nya skadedjur och vänja oss vid de skadedjur<br />
som redan finns här.<br />
– De här djuren följer med oss. Hela världen<br />
reser <strong>mer</strong>. Vi måste bli <strong>mer</strong> medvetna<br />
om riskerna. Men jag tror att vi i framtiden<br />
också kom<strong>mer</strong> att få bättre bekämpningsmedel<br />
och saneringsmetoder.<br />
34-37 Skadedjur.indd 37 12-01-19 11.12.12<br />
37<br />
DAVID TOINEM/CC
När Johan Lind som bäst behövde kyrkan vid sin sida så svek den. Under en bönestund blev han kränkt av<br />
Klara kyrkas personal för sin sexuella läggning. Tyvärr är ingen vid kyrkan särskilt intresserade av att ta reda<br />
på vad som verkligen hände under den där förmiddagsbönen förra året. TEXT KAJSA SKARSGÅRD FOTO JOEL NILSSON<br />
INTE ÖPPET FÖR ALLA<br />
38<br />
38-41 Klara Kyrka.indd 38 12-01-19 11.06.29
Det har gått ett halvår sedan den där<br />
dagen i maj, men fortfarande är<br />
det jobbigt för Johan Lind att minnas.<br />
Ändå vill han berätta.<br />
– Då var jag mest förvirrad, men nu är jag<br />
förbannad.<br />
Våren 2011 rullade Johan Linds tåg in på<br />
Centralen. Bakom sig hade han lämnat sin<br />
hemstad och sin pojkvän. Inte för att Johan<br />
Lind ville till Stockholm, utan för att han<br />
behövde hjälp.<br />
I en stor del av sitt nästan fyrtioåriga<br />
liv hade han missbrukat sex och dolt det<br />
bakom skamfyllda lögner. På samma sätt<br />
försökte han som tonåring hemlighålla de<br />
incestuösa övergrepp han utsattes för, och i<br />
många år även att han är bög.<br />
Sex blev den drog han använde för att<br />
dämpa sin ångest, och jakten på drogen<br />
kom att styra hela hans liv. Han missbrukade<br />
bort sitt jobb och sin relation. Till och<br />
med mat och sömn kom i andra hand.<br />
Flytten till Stockholm var hans sista försök<br />
att rädda sig själv. Här väntade Dysberoendekliniken<br />
och en tolvstegsgrupp för<br />
sexmissbrukare. Det enda han behövde<br />
hitta själv var en ny hemkyrka.<br />
DET VAR PÅ väg mellan något av alla behandlingsmöten<br />
han hittade Klara kyrka som<br />
myndigt tegelröd tornar upp sig mitt i city.<br />
Det lyser ofta i kyrkan och de som går in<br />
möts av ett kyrkorum som ser mindre och<br />
38-41 Klara Kyrka.indd 39 12-01-19 11.06.38<br />
39
INTE ÖPPET FÖR ALLA<br />
KLARA KYRKA KLARA KYRKA VID T-CENTRALEN är en del av Svenska kyrkan, men sedan 2009 ansvarar en självständig förening för verksamheten och<br />
ekonomin. Inkomsterna kom<strong>mer</strong> främst från kollekt, liksom bidrag från fonder, stiftelser och företag i området. FÖRSAMLINGENS MOTTO är att vara en öppen kyrka<br />
med låg tröskel. Klara kyrka är också känd för sitt stora sociala arbete, inte minst bland hemlösa, papperslösa, missbrukare och prostituerade. För detta tog<br />
kyrkans präst och diakon emot var sin medalj av kungen år 2009. (Källa: Klara kyrka)<br />
varmare ut än från utsidan. Bilder och Bibelcitat<br />
täcker taket och sänker dess höjd. Människor<br />
är i rörelse, hälsar på varandra, pratar<br />
och hjälps åt med kyrkans aktiviteter.<br />
– Prästen där såg mig verkligen, jag kände<br />
mig så sedd. Jag ville nästan öppna mig och<br />
berätta om vem jag var, säger Johan Lind.<br />
Prästen heter Carl-Erik Sahlberg. Han<br />
säger att han från sin mamma har fått två<br />
krafter som har hjälpt honom att bygga upp<br />
den kyrka han leder i dag. Den första är<br />
en tro på sin egen förmåga. Den andra är<br />
en syn på medmänniskorna som bättre än<br />
honom själv.<br />
– Så även om det är en missbrukare jag<br />
möter, tror inte jag att han känner att jag<br />
40<br />
kom<strong>mer</strong> uppifrån. Kanske inte heller nerifrån,<br />
men på samma plan.<br />
När han blev präst i Klara kyrka 1989 var<br />
det bara tre äldre da<strong>mer</strong> som dök upp på<br />
gudstjänsten. Så Carl-Erik Sahlberg började<br />
gå ut på stan. Med en termos kaffe och<br />
Guds ord hängde han på Malmskillnadsgatan<br />
och Plattan vid Sergels torg. Kyrkans<br />
verksamhet började växa och har gjort det<br />
sedan dess.<br />
I dag arbetar cirka hundra volontärer från<br />
olika länder i kyrkan, jämte de anställda.<br />
Förutom välbesökta bönestunder, konserter<br />
och mässor är det soppkök på kyrkbacken<br />
varje dag, lärjungeskola i Lillkyrkan bredvid<br />
och kafé i den gamla sakristian.<br />
Under vinterhalvåret ligger madrasser<br />
och sovsäckar i travar på ena läktaren i<br />
kyrkan. Där får femton hemlösa varje kväll<br />
hämta sin säng för att sedan lägga sig och<br />
sova i Guds hus.<br />
DET VAR I denna församling av brokiga människor<br />
som Johan Lind trodde att han hade<br />
funnit sitt andliga hem i Stockholm. Han<br />
gick på behandling varje dag, och på morgonarna<br />
hämtade han kraft i den öppna<br />
morgonbönen.<br />
Till bönen samlas ofta ett tjugotal personer,<br />
både anställda, volontärer, Östermalmsda<strong>mer</strong><br />
och tilltufsade – för att använda<br />
Carl-Erik Sahlbergs ord. Kyrkans portar<br />
38-41 Klara Kyrka.indd 40 12-01-19 11.06.51
står inte öppna så tidigt på morgonen, men<br />
genom en sidodörr hittar de invigda och de<br />
nyfikna in. Glada morgonhälsningar utbyts<br />
med ett och annat halleluja. När morgonbedjarna<br />
i kaféet sedan börjar sjunga till<br />
kompet från en gitarr letar sig sången ut<br />
och fyller kyrkan. Böner varvas med <strong>mer</strong><br />
sång, handklapp och skratt.<br />
– Det var väldigt fint. Jag hade verkligen<br />
velat börja dagen så, i gemenskap, säger<br />
Johan Lind.<br />
Men den nionde maj förra året blev<br />
annorlunda.<br />
Johan Lind berättar att en anställd han<br />
känt stort förtroende för plötsligt började be<br />
för att Gud skulle hjälpa de homosexuella.<br />
– Han sa att homosexualitet är fel och<br />
synd, att det står i Bibeln.<br />
Dagen innan hade TV4:s Kalla Fakta<br />
uppmärksammat Frälsningsarméns syn på<br />
homosexuella, och den anställde tackade<br />
för att det hade startat en debatt.<br />
Johan Lind trodde att någon annan av<br />
de anställda i rummet skulle bryta in med<br />
Svenska kyrkans officiella kärleksbudskap.<br />
Åtminstone hon vid dörren som bar kyrkans<br />
vita krage, diakonen.<br />
I stället tog andra personer vid och bad<br />
för de homosexuella syndarna.<br />
FRÅN ATT HA suttit med vänner i gemenskap<br />
kände sig Johan Lind med ens jagad och<br />
maktlös. Samma känslor som när han en<br />
gång fick springa för sitt liv från de två män<br />
som var ute för att spöa bögar.<br />
– Det var precis det här som inte fick<br />
hända. Mycket av mitt liv har gått ut på att<br />
hemlighålla för att få vara och höra till. Jag<br />
hade inte visat mig själv, men ändå blev jag<br />
avvisad.<br />
När alla reste sig satt Johan Lind kvar ett<br />
par timmar, chockad och förvirrad. Han<br />
trodde, och hoppades, att någon skulle se<br />
honom. Men alla tycktes vara upptagna<br />
med dagens många bestyr.<br />
Han lämnade kyrkan med de välbekanta<br />
KRÄNKNINGAR av homosexuella sker<br />
inom alla samhällsinstitutioner, och kyrkan är inget<br />
undantag. Det vittnar Carin Holmberg på RFSL:s<br />
brottsofferjour om. ”När det gäller att söka hjälp<br />
kan vi som grupp aldrig vara riktigt säkra på att vi<br />
får bra hjälp och ett adekvat bemötande. Bara att<br />
ha en sådan osäkerhet är väldigt tungt att leva<br />
med. Det stora problemet är att enskilda människor<br />
inte kan separera sina vardagsidéer och<br />
arbetsgivarens värdedokument”, säger hon.<br />
SOM KRISTEN SER MAN PÅ MÄNNISKAN<br />
SOM EN HELHET. DET GÅR INTE ATT<br />
VÄLKOMNA EN DEL AV MÄNNISKAN, MEN<br />
INTE EN ANNAN. Eva Brunne, Stockholms biskop<br />
känslorna av skuld och självförakt. Men till<br />
skillnad från tidigare i sitt liv behöll han<br />
inte händelsen som sin egen hemlighet.<br />
I stället ringde han en vän.<br />
– Hon sa: ”Men, Johan. Det där är inte<br />
okej.” Då kom alla tårar.<br />
Med tårarna rinnande gick Johan Lind<br />
tillbaka till kyrkan för att berätta för diakonen<br />
att han hade blivit kränkt. Hon<br />
var upptagen med att hjälpa till att fylla i<br />
bidragsblanketter. I stället fångade ett par<br />
diakonstudenter upp honom och sa att de<br />
skulle ta upp händelsen med ledningen.<br />
Om det skedde är oklart. <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong><br />
har flera gånger bett Klara kyrka om information<br />
för att kunna få tag i studenterna,<br />
men har inte fått den hjälpen. Den anställde<br />
som enligt Johan Lind började be mot homosexuella<br />
förnekar att det hänt. Inte heller diakonen<br />
eller den andra anställda som ska ha<br />
varit på plats säger sig minnas händelsen.<br />
Carl-Erik Sahlberg var inte där, men vill<br />
inte tro att det har skett i hans<br />
kyrka.<br />
– Vi har uppmanat personalen<br />
att inte ta upp den frågan<br />
för den är känslig och vi<br />
är här för att söka Gud. Vi är<br />
inte antihomo.<br />
Några dagar senare åter-<br />
Carl-Erik<br />
Sahlberg.<br />
kom<strong>mer</strong> Carl-Erik Sahlberg per mejl där han<br />
understryker att de anställda i fråga förnekar<br />
händelsen. Skulle det ha hänt är han uppriktigt<br />
ledsen, ”eftersom i Sankta Clara ber vi<br />
inte på det sättet”. Han skriver att Klara kyrka<br />
vill vara en plats där alla ska känna sig välkomna,<br />
även de som ”lever homosexuellt”.<br />
ATT HOMOSEXUALITET ÄR en synd, är däremot<br />
den åsikt som Carl-Erik Sahlberg har.<br />
– Det är en synd, bland andra. Bibeln ser<br />
det som en synd, men det är inget vi jagar<br />
folk för, säger han.<br />
Varken han eller de andra prästerna i<br />
Klara kyrka viger homosexuella par. Carl-<br />
Erik Sahlberg skulle heller inte prästviga<br />
homosexuella, vilket framkom när han<br />
kandiderade till ärkebiskop år 2006. När<br />
homofrågan då kom på tal hänvisade han<br />
till sin lojalitet till Bibeln, och viftade bort<br />
frågan som liten.<br />
För Johan Lind är frågan lika stor som<br />
hans kärlek och lika stor som allvaret i de<br />
hot och kränkningar han fått utstå för dess<br />
skull. Hade han känt till Klara kyrkas syn<br />
på homosexuella hade han aldrig gått dit.<br />
– Nu är jag nykter i mitt sexmissbruk,<br />
men hade jag varit onykter och i sjukdom<br />
hade jag sugit åt mig att homosexualitet<br />
är synd, och mitt självförakt och missbruk<br />
hade exploderat igen.<br />
I stället blev resultatet av kränkningen i<br />
Klara kyrka att Johan Lind för första gången<br />
sa ifrån och sökte hjälp. Med det har han<br />
bekräftat sitt eget värde, men hans gudstro<br />
är skadad.<br />
– Jag hade behövt kyrkan i mitt tillfrisknande.<br />
Jag behöver känna tillit och släppa<br />
taget om mitt eget försvar, det kan jag inte<br />
göra i kyrkan längre.<br />
TVÄRS ÖVER GATAN från Klara kyrka har<br />
Stockholms biskop, Eva Brunne, sitt kontor.<br />
Hon blir bestört när hon får höra Johan<br />
Linds berättelse.<br />
– Det är fullständigt oacceptabelt att<br />
använda bönen på det där sättet.<br />
Hon säger att Svenska kyrkans församlingar<br />
i Stockholm länge har haft en öppen syn<br />
på homosexualitet. Med något undantag.<br />
Men även medarbetare som<br />
har en annan Bibeltolkning<br />
måste behandla alla människor<br />
lika. Präster och diakoner<br />
har dessutom förbundit<br />
sig i sina vigningslöften att<br />
Eva Brunnes.<br />
göra det.<br />
Som biskop är det Eva Brunnes uppgift<br />
att se till att löftena hålls, och hon säger att<br />
hon tar Johan Linds fall på största allvar.<br />
Eva Brunne är själv homosexuell. På<br />
frågan om hon skulle kunna känna sig välkommen<br />
i en kyrka där hennes läggning ses<br />
som synd svarar hon nej.<br />
– Som kristen ser man på människan som<br />
en helhet. Det går inte att välkomna en del<br />
av människan, men inte en annan.<br />
NOT: Johan Lind heter egentligen något annat.<br />
38-41 Klara Kyrka.indd 41 12-01-19 11.07.03<br />
SCANPIX<br />
41<br />
SCANPIX
STOLT EVIGT<br />
ÖGONBLICK<br />
Ramen är bred, ytan tjugo gånger trettio skulle jag tro, vit,<br />
med passepartout. Vilket borde göra att bilden är typ arton<br />
gånger tjugofyra, kanske fjorton gånger tjugo.<br />
Bilden innanför ramen är svartvit, aningen grynig då<br />
den är kopierad av ett filmlabb från en mindre bild och uppdragen<br />
till den här storleken. Det syns ett träd i bakgrunden, spretiga<br />
grenar som sträcker sig snett uppåt. En bit av en husgavel kan<br />
urskiljas, ett tegeltak i vinkel som sticker ut. Tittar man riktigt<br />
noga på bilden, precis ovanför den lilla pojkens axel, kan man se<br />
bakdelen av en bil, registreringsnumret omöjligt att utläsa.<br />
Pojken på bilden har en <strong>mer</strong> än fotsid vit bomullsklänning på<br />
sig med knypplad spets kring halsen, en rosett under hakan. Jag<br />
skulle förmoda att han just blivit döpt, eller är på väg att bli det.<br />
Han ser ut att vara ett drygt halvår, kanske äldre – mitt absoluta<br />
gehör rörande barns olika åldrar och hur stora de är och hur de<br />
ser ut, har med tiden förlorat en aning av sin tonträff.<br />
POJKEN HÅLLER UPP ena handen, den högra. Då passepartouten<br />
kring bilden tar lite av ytan både på höjden och bredden är det<br />
svårt att avgöra om han skuggar sig mot solen – det kanske han<br />
dessutom är för ung för att begripa att han ska/kan göra – eller<br />
bara höjer handen.<br />
Han kanske vinkar till någon, sådant brukar man lära barn<br />
tidigt. Att ta avsked, visa dem hur man gör det. Kanske sträcker<br />
han armen mot fotografen, då fotografen förmodligen är hans<br />
pappa.<br />
Det mesta av pojkens ansikte ligger i skugga. Bara delar av hans<br />
högra kind och ett litet parti av nacken nås av solskenet. Det kan<br />
man se på det ljusa håret som liksom bakifrån skiner upp kring<br />
konturerna av pojkens huvud.<br />
Hans panna är lätt rynkad, vilket ger honom ett lite allvarligt<br />
42<br />
och bekymrat uttryck, ögonen aningen sammandragna, de<br />
mörka stora pupillerna nästan det enda som syns. Blicken är<br />
stadigt fäst på någonting till vänster om fotografen, munnen<br />
stängd, underläppen något krusad och insjunken – som om<br />
han skulle kunna börja skratta, eller gråta, precis när som helst.<br />
Näsan är rak och liten, håret tunt, nästan osynligt. Öronen<br />
ser förmodligen <strong>mer</strong> utstickande ut än vad de är, beroende på<br />
avsaknaden av hår.<br />
POJKEN ÄR I famnen på en kvinna. Som bär en vit, diskret och<br />
elegant rutmönstrad, rundhalsad klänning, kring halsen ett vitt<br />
pärlhalsband. Pojken liksom hänger mellan kvinnans utvinklade<br />
högra underarm och högra axel – jag ser nu när jag tittar noga<br />
att pojkens vänsterhand är knuten och vilar mot kvinnans högra<br />
kind.<br />
Hon har smala, kattbågade, svarta glasögon med tjocka starka<br />
glas i – det syns bland annat för att hennes ögon är svåra att<br />
urskilja på bilden då de tjocka glasen grumlar. Hon bär enkla<br />
örhängen – svårt att säga om det är pärlor eller någon sorts<br />
BILDEN INNANFÖR RAMEN ÄR<br />
SVARTVIT, ANINGEN GRYNIG<br />
DÅ DEN ÄR KOPIERAD AV ETT<br />
FILMLABB FRÅN EN MINDRE<br />
BILD OCH UPPDRAGEN TILL<br />
DEN HÄR STORLEKEN. DET<br />
SYNS ETT TRÄD I BAKGRUNDEN<br />
42-43 Stolt.indd 42 12-01-19 11.12.41
ILLUSTRATION: LOTTA SJÖBERG<br />
guld- eller silverploppar. Håret är kort i nacken och på sidorna,<br />
blonderat och upptuperat, sedan kammat i en sorts sidbenad<br />
tidstypisk volmad frisyr som räcker just över örat, där bara en<br />
del av håret utgör lugg och bena, resten en tupering som ger<br />
volym och höjd.<br />
BILDEN ÄR TAGEN någon gång i mitten av sextiotalet. Det är jag som<br />
är pojken. Kvinnan är min mamma. Som tittar på mig med ett<br />
roat leende, kanske ser hon aningen spänd ut, lite nervös. Eller så<br />
beror det bara på att man inte – på grund av de där tjocka glasen<br />
i bågarna hon hade på den tiden – kan se hennes ögon, inte kan<br />
urskilja om de också ler.<br />
Vi står i trädgården till min pappas föräldrahem i Hov på<br />
Östgötaslätten och blir fotograferade. Det är vår. Jag har precis<br />
fått, eller är på väg att få, mina två förnamn inskrivna i en dammig<br />
liggare i kyrkan något hundratal meter från där bilden är<br />
tagen.<br />
Registrerad. Dokumenterad. Systematiserad.<br />
Antagligen dracks det kaffe efteråt. Släkt var säkert bjuden.<br />
Skulle inte tro att det dracks någonting starkare än portvin till kaffet<br />
– farfar hade hela livet en vacklande och velande gudstro och<br />
såg brännvin som djävulens drivmedel.<br />
Förmodligen åkte vi hem igen efteråt i en Opel Rekord, mörkblå<br />
om jag minns korrekt. Jag satt absolut inte i någon barnstol och<br />
ingen av passagerarna i bilen hade bilbälte.<br />
Utanför den välansade häcken där bakom oss väntar den nya<br />
tiden. Men sextiotalets avslutande, expansiva och stegrande nytid<br />
är ännu inte uppfunnen, inte heller det hårda sjuttiotal som ska<br />
komma.<br />
Livet är bara det vi ser på den här bilden. En mamma och en<br />
son. I ett evigt ögonblick av början.<br />
KÖP<br />
SITUATION<br />
STHLM MED<br />
MOBILEN<br />
Att köpa tidningen via SMS<br />
kostar 50 kr – precis som när<br />
du köper den kontant. <strong>Situation</strong><br />
<strong>Sthlm</strong> står för trafikkostnaden.<br />
Gör så här:<br />
1. Ta reda på försäljarens<br />
num<strong>mer</strong>.<br />
2. SMS:a SITXX till 72900.<br />
XX=försäljarens num<strong>mer</strong>.<br />
3. Visa försäljaren ditt<br />
SMS-kvitto och senaste<br />
numret är ditt.<br />
42-43 Stolt.indd 43 12-01-19 11.12.48<br />
43
GATUPLANET<br />
44<br />
44-47 Hemlo shet.indd 44 12-01-19 11.13.59
För <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>-försäljaren Åke Carlsson var Sergels torg en plats<br />
som var både positiv och en katastrof. Men det är hans plats, för det<br />
var här allt började. Han var tonåring och torget var en grop.<br />
BERÄTTAT FÖR MARIA HAGSTRÖM FOTO MARTINA HOLMBERG<br />
MIN PLATS<br />
Jag var fjorton år när jag började<br />
hänga i stan. Här låg ungdomsgården<br />
och vi drog runt i kvarteren.<br />
Sergels torg var kärnan, även när<br />
det bara var en grop. Jag jobbade ett tag med<br />
att köra runt tidningar för Aftonbladet, som<br />
låg här i närheten. När man slutade klockan<br />
ett gick man hit. Varje dag här var positiv<br />
på sitt sätt, varje dag var också en katastrof.<br />
Jag tog min ”jungfrusil” och upptäckte amfetaminet.<br />
Det var som att hitta hem, som att<br />
hela världen öppnade sig för mig helt plötsligt.<br />
Jag har adhd, vet du. Att tala om för en<br />
fjortonårig grabb att ge fan i det där, när det<br />
kändes hur rätt som helst, det gick ju inte.<br />
När Kulturhuset öppnade på sjuttiotalet<br />
gick man dit, lånade skivor och lyssnade<br />
på musik. I en skivaffär började jag lära<br />
mig spela gitarr. En polare till mig kände<br />
bandet Shanes, så jag såg musiken på nära<br />
håll också. Deras trappuppgång var fylld av<br />
tjejer, Shanes var grejer alltså. Jag åkte dit på<br />
sex, drugs and rocknroll, hela hippierörelsen.<br />
Det är larvigt egentligen att torska på en<br />
myt. Hippies var ju <strong>mer</strong> USA, vi kallade oss i<br />
stället för ”speedfreaks”.<br />
Mina polare skrek vid Sergels torg att det<br />
var toppen på ett kapitalistiskt system. Jag<br />
skrek ”anarki” och samtidigt var jag värsta<br />
kapitalisten. Jag hade en fin sportbil utanför<br />
stan som jag körde i hemlighet. Hade köpt<br />
den för pengar jag fått genom att sälja narkotika.<br />
Jag och min brorsa smugglade själva,<br />
jag fick sådan ångest av det där.<br />
Nu är jag ren och jag och min tjej har precis<br />
skrivit på ett andrahandskontrakt. Äntligen<br />
får vi chansen.<br />
Ibland går jag förbi här. Känner igen mig i<br />
ungdomarna som hänger här i dag, jag kom<strong>mer</strong><br />
aldrig att växa ifrån det där. Jag har fått<br />
<strong>mer</strong> kunskap och erfarenhet, men äldre än<br />
femton år blir jag nog aldrig.<br />
44-47 Hemlo shet.indd 45 12-01-19 11.14.06<br />
45
GATUPLANET<br />
34000 människor i Sverige saknar hem<br />
PROFESSOR: ”VARFÖR ÄR INGEN UPPRÖRD?”<br />
I SVERIGE ÄR 34000 människor<br />
hemlösa och utestängda från<br />
bostadsmarknaden. Det visar Socialstyrelsens<br />
nationella kartläggning av<br />
hemlöshet som görs vart sjätte år.<br />
– Det är en rejäl ökning, säger<br />
Hans Swärd, professor i socialt<br />
arbete vid Lunds universitet, som<br />
tycker att det är konstigt att det inte<br />
funnits fler upprörda röster om det i<br />
pressen.<br />
– När de första kartläggningarna<br />
gjordes 1993 och 1999 var ungefär<br />
9000 människor hemlösa. Folk var<br />
upprörda och man talade om skandal<br />
för ett välfärdsland. Men nu, på nåt<br />
sätt verkar det som att vi har vant oss<br />
vid höga siffror. Jag tycker att siffran<br />
är anmärkningsvärd. Men egentligen<br />
säger det inte så mycket om det<br />
totala antalet hemlösa, det här är de<br />
personer som var aktuella under just<br />
den vecka kartläggningen gjordes.<br />
För 6 år sedan var 17800 personer<br />
hemlösa. I årets kartläggning har<br />
definitionen av hemlöshet ändrats,<br />
vilket har gjort att fler har rapporterats<br />
sakna hem. Därför är det svårt<br />
att jämföra kartläggningarna, men<br />
det går ändå att konstatera att hemlösheten<br />
har ökat i alla kategorier.<br />
Hans Swärd har deltagit i analysarbetet<br />
av Socialstyrelsens kartläggning.<br />
En av de saker han reagerar<br />
på är de stora lokala skillnader som<br />
finns.<br />
– Det ska inte vara avgörande var<br />
du bor, men vissa kommuner sticker<br />
ut. Malmö har till exempel högre<br />
andel hemlösa än Stockholm och<br />
Göteborg. Malmö har problem som<br />
de andra storstäderna inte har, till<br />
exempel lever vart tredje barn i ett<br />
fattigt hushåll.<br />
Hemlösheten beskrivs ofta<br />
som ett storstadsproblem, men<br />
Därför har Värmdö så många hemlösa<br />
Värmdö är den kommun i Stockholms<br />
län som har flest hemlösa i förhållande<br />
till folkmängd, enligt Socialstyrelsens<br />
kartläggning. Det kan förklaras<br />
med att <strong>mer</strong> än vart tionde hyreskontrakt<br />
på Värmdö är ett socialt kontrakt.<br />
När personer inte accepteras som<br />
hyresgäster går socialtjänsten in som<br />
mellanhand. Det händer allt oftare i<br />
hela landet, visar en ny kartläggning<br />
från Boverket. Det beror bland annat<br />
på en högre tröskel in på bostadsmarknaden.<br />
– Människor blir beroende av social-<br />
46<br />
Hans Swärd.<br />
kartläggningen visar att hemlöshet<br />
förekom<strong>mer</strong> i Sveriges alla län och i<br />
288 av landets 290 kommuner. Men<br />
storstäderna har flest till antalet och i<br />
Stockholms kommun finns flest akut<br />
hemlösa människor, 854 stycken. De<br />
sover utomhus, i tält, på härbärgen,<br />
jourboende och i skyddat boende.<br />
Den akuta hemlösheten har ökat<br />
i landet, men Socialstyrelsen sätter<br />
stort fokus i sitt pressmeddelande<br />
på att färre sover utomhus, från<br />
950 personer till 280. Barn- och<br />
äldreminister Maria Larsson anser att<br />
en anledning är ”tak över huvudetgarantin”<br />
och menar att det visar<br />
att kommunerna arbetar aktivt med<br />
att se till att det finns tillgång till<br />
kontoret, även personer som inte haft<br />
kontakt med socialtjänsten tidigare<br />
och som inte skulle behöva det, säger<br />
bostadssamordnaren Karin Jöback på<br />
Värmdö.<br />
Hon önskar att socialkontoret skulle<br />
kunna ägna sig åt kärnverksamheten i<br />
stället för att agera hyresvärd.<br />
För att förändra situationen togs det<br />
för snart två år sedan ett beslut om att<br />
socialkontoret på Värmdö skulle börja<br />
arbeta enligt modellen ”Bostad först”.<br />
Sedan dess har inte mycket hänt – det<br />
finns inga lägenheter.<br />
akutboende. Hans Swärd ser det<br />
som att härbärgen har återuppstått<br />
men anser också att siffrorna inte är<br />
säkra.<br />
– Det här är låga tal och siffrorna<br />
kan skifta, särskilt som dödligheten<br />
är extremt hög i den här gruppen,<br />
säger han.<br />
Det finns människor som ständigt<br />
återkom<strong>mer</strong> i kartläggningarna.<br />
Ungefär 3000 personer har varit<br />
hemlösa i <strong>mer</strong> än 10 år, <strong>mer</strong> än<br />
2000 personer i 7–9 år.<br />
– Ju längre man varit hemlös,<br />
desto svårare är det att återkomma<br />
till bostadsmarknaden, säger Hans<br />
Swärd. Att vara hemlös under en lång<br />
tid är destruktivt för människor och<br />
– Det har varit svårt att få med det<br />
kommunala bostadsbolaget Värmdö<br />
Bostäder. Det är bara socialkontoret<br />
som har fått uppdraget att jobba enligt<br />
Bostad först, inte bostadsbolaget,<br />
säger Karin Jöback.<br />
Enligt Björn Blomkvist, vd för<br />
Värmdö Bostäder AB, krävs det ett<br />
politiskt beslut.<br />
– Det är många som slåss om en<br />
bostad. Ska vi göra prioriteringar<br />
mellan de olika behoven blir det en<br />
politisk fråga.<br />
MARIA HAGSTRÖM<br />
MIKAEL ANDERSSON/SCANPIX<br />
Hemlösheten<br />
i Sverige<br />
34 000 personer är hemlösa och<br />
utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden,<br />
av dem är 4500 akut<br />
hemlösa. Sverige har högre andel hemlösa<br />
än Norge och Danmark.<br />
DE FLESTA är män (64 procent).<br />
KVINNOR, unga vuxna och utrikesfödda<br />
har ökat i andel sedan 2005.<br />
VAR FEMTE hemlös person är 18–26 år.<br />
EN TREDJEDEL uppges ha psykisk<br />
problematik och 40 procent har missbruks-<br />
och beroendeproblem.<br />
EN AV TRE är född utanför Sverige.<br />
Missbruk är avsevärt lägre bland<br />
utrikesfödda.<br />
400 BARN OCH UNGA under 18 år<br />
befinner sig i en gråzon mellan hemmet<br />
och samhällets vård och omsorg.<br />
Främsta anledningen till hemlösheten<br />
var konflikt i familjen.<br />
STOCKHOLM har flest hemlösa invånare,<br />
4100 personer, men Uppsala är den<br />
kommun som har högst andel hemlösa<br />
i förhållande till folkmängd.<br />
(Källa: Socialstyrelsens kartläggning<br />
”Hemlöshet och utestängning från<br />
bostadsmarknaden 2011”)<br />
leder till stora problem. Man behöver<br />
trygghet och en stabil bas. Hemlöshet<br />
leder till skamkänslor och det kan<br />
vara svårt att upprätthålla kontakt<br />
med barn, familj och vänner.<br />
36 procent av dem som är utestängda<br />
från bostadsmarknaden har<br />
barn under 18 år, nästan hälften har<br />
daglig omvårdnad om barnen.<br />
– Vräkningar har gått ner, men<br />
vräkningar av barn ökar trots regeringens<br />
uttalanden om att inga barn<br />
ska vräkas, säger Hans Swärd. Det<br />
är särskilt problematiskt för barn att<br />
vara med om en vräkning och sakna<br />
en fast bostad.<br />
MARIA HAGSTRÖM<br />
80<br />
procent av <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>-försäljarna<br />
svarade nej när de fick frågan: Var du med<br />
i Socialstyrelsens nationella kartläggning<br />
av hemlöshet? 45 personer svarade på<br />
frågan och endast 9 personer sa att de<br />
var med. En del var osäkra, eftersom det<br />
är ”så många enkäter och utredningar<br />
man ska vara med i hela tiden”.<br />
44-47 Hemlo shet.indd 46 12-01-19 11.14.13
JOBBET JAN <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>-försäljaren Jan Muuvila har haft koll både ovan hustaken<br />
och under vattenytan. Han har varit badvakt och takarbetare. I det ena jobbet blev han lurad av en ”barnhemsunge”<br />
och i det andra upptäckte han en bordell genom ett takfönster. TEXT & FOTO MARIA HAGSTRÖM<br />
Jan Muuvila skötte inte sista året i<br />
skolan så bra. Han var skoltrött och<br />
om morgnarna tog han sin väska<br />
och låtsades att han gick till skolan.<br />
– Men pappa visste hur läget var, han förstod<br />
ju att jag inte gick dit, säger han.<br />
Pappan jobbade på Stockholms badhus<br />
och fixade ett jobb åt sin 15-årige son där.<br />
Han körde honom också till en plåtfirma<br />
där han fick börja som lärling.<br />
Som badvakt jobbade Jan Muuvila främst<br />
i Farstahallen, tillsammans med sin brorsa<br />
och flera kompisar.<br />
– Vi var som en stor familj som hjälptes<br />
åt, säger han.<br />
Arbetspasset började ofta med ett träningspass<br />
och bastu, det hörde till jobbet<br />
att hålla sig i form. Sedan turades de om att<br />
sitta vid bassängen. Jan Muuvila minns speciellt<br />
en dag när några han kallar för ”barnhemsungar”<br />
var där och badade. Plötsligt<br />
började en av tjejerna skrika på hjälp, ropa<br />
att hon drunknade. Jan Muuvila fick upp<br />
henne, men när ambulansen kom blev inte<br />
reaktionen den han hade väntat sig.<br />
– Nej inte hon igen, sa ambulansmännen<br />
när de kom. Hon hade låtsats drunkna,<br />
hade gjort det förut, säger Jan Muuvila.<br />
Från badvaktsjobbet har han med sig att<br />
alltid rycka in om något händer och att då<br />
hålla sig lugn.<br />
– Om jag ser nån ligga på gatan går jag alltid<br />
dit, kollar hur personen mår och ringer<br />
ambulans. Det har hänt några gånger. Det<br />
kan vara en gamling som ligger avtuppad<br />
och så står det tio personer runt omkring,<br />
tittar och gör ingenting.<br />
INOM BYGGBRANSCHEN BÖRJADE Jan Muuvila<br />
som plåtslagarlärling, men han säger att han<br />
var strulig och att han därför aldrig blev färdig.<br />
I stället kallar han det för takarbetare.<br />
Han la tak, målade, skottade snö. Han har<br />
jobbat till och från på byggen genom åren.<br />
För två år sedan skadade han en axel och kan<br />
därför inte jobba med något tungt. Men han<br />
är säker på att han kom<strong>mer</strong> att jobba igen i<br />
framtiden. Kanske får han en OSA-anställning.<br />
Kanske tar han upp den rörmokarutbildning<br />
som han nästan avslutat.<br />
– Jag tog ett återfall när det var fyra månader<br />
kvar på den och sabbade det, säger han<br />
och suckar. Men nu är det bättre, nu har jag<br />
varit med i Subutexteamet så länge och har<br />
haft rena prover i över ett halvår.<br />
Kanske kan han jobba på ett bygge igen<br />
när axeln är bättre. Han trivdes bra med<br />
det och minns när de ibland satt på taken,<br />
drack kaffe och såg staden vakna till liv.<br />
– En vacker morgon och moln som går<br />
förbi, det är nästan en magisk känsla. Man<br />
ser folk gå till jobbet, men som takarbetare<br />
kunde man också se folk i fönstren stå och<br />
dansa nakna, haha.<br />
Han berättar om när han var 16 år och<br />
råkade se rakt in i vad som sedan visade<br />
sig vara en bordell. På Rutger Fuchsgatan<br />
fanns ett ställe som bar skylten ”Syateljé”.<br />
– De hade såna där takfönster och jag<br />
skulle måla där. Men så ser jag genom<br />
fönstret att de håller på för fullt där nere.<br />
Jag tog genast min målarpyts och drog.<br />
I femton år kunde man sedan vid ett fönster<br />
på Rutger Fuchsgatan se en fläck som<br />
aldrig blev färdigmålad.<br />
44-47 Hemlo shet.indd 47 12-01-19 11.14.20<br />
47
MED EGNA ORD<br />
KORT SAGT<br />
I en port på<br />
Södermalm<br />
I en port på Södermalm sitter<br />
en ensam man, han tänker på livet<br />
– profetian blev sann, jag undrade<br />
då varför lät de mig gå? Det jag<br />
gjort av mig själv kan ni aldrig<br />
förstå, det jag gjort av mig själv för<br />
att jag varit rädd. Rädd för att inte<br />
bli bekräftad och sedd.<br />
I en port på Södermalm sitter<br />
en ensam man.<br />
Nu sitter jag här – jag gör<br />
ingen förnär, men människorna<br />
omkring mig de spottar och svär.<br />
De spottar framför mig och jag<br />
tänker som så, de är synd om er<br />
alla som – ni kan aldrig förstå. Att<br />
förstå är ingen gåva: att förstå<br />
är en skatt. Den måste vi leta<br />
ömsom dag ömsom natt, den<br />
måste vi leta ömsom dag ömsom<br />
natt, den måste vi leta och vilken<br />
väg man ska gå, den kan ingen<br />
förtälja – vi får försöka ändå, vi får<br />
försöka ändå.<br />
LILLA ROBBAN E<br />
Fram och bak<br />
Månadens svenska palindrom:<br />
naturrutan<br />
Månadens finska palindrom:<br />
innostunut sonni<br />
LEILA KUITTINEN<br />
En sista hälsning<br />
till min vän Tonny<br />
Detta är en sista hälsning till<br />
min vän Tonny Henebro som<br />
har lämnat jordelivet efter ett<br />
hårt liv. Du pratade mycket och<br />
hade mycket åsikter, ibland fel<br />
och ibland rätt. Du var lätt att<br />
snacka med och det var bra att<br />
få kunna prata med dig om tunga<br />
livshändelser. Du var ganska<br />
rolig också och kunde dra riktiga<br />
rövarhistorier.<br />
Du, Tonny hade <strong>mer</strong> inflytande<br />
på mig än du trodde!<br />
Jag saknar dig och vi ses på<br />
goda sidan så småningom!<br />
Vila i frid, min vän.<br />
LASSE BERGLUND ANDERSSON<br />
48<br />
Mexen<br />
När jag sett över min minst sagt<br />
prekära situation och fattat vissa<br />
beslut inför vad som skulle komma<br />
att ske framöver, fann jag ett inre<br />
lugn och beslöt att i stället för att gå<br />
upp i bergen och sova ut, se mig om i<br />
den centrala delen av Juarez.<br />
Kanske kunde jag finna någon<br />
som kunde engelska och som kunde<br />
hjälpa mig att få fram information<br />
om det eventuellt fanns ett svenskt<br />
konsulat i staden eller var jag kunde<br />
finna ett. Jag var i desperat behov<br />
av deras hjälp för att komma hem till<br />
Sverige igen. Här var jag på väg in till<br />
den mexikanska stadens centrum.<br />
Jag kunde ingen spanska, kände<br />
ingen, hade ingenstans att bo, ingen<br />
returbiljett hem till Stockholm.<br />
Faktum var att den hade jag sålt<br />
för flera månader sedan till ett par<br />
från Manchester, England för ynka<br />
hundra kronor och ställt mig och<br />
liftat från Kansas City. Nu, månader<br />
senare, var jag med ett sällskap på<br />
väg att bila rakt genom hela USA,<br />
men det som nu hänt ingick inte alls i<br />
mina planer.<br />
Så rädd, så rädd jag var.<br />
Precis vad som helst kunde hända<br />
nu. Det hade det egentligen redan<br />
gjort och det var detta som fick mig<br />
att inse att det kunde barka iväg<br />
hur som helst nu. Jag var som aldrig<br />
tidigare i behov av att hålla mig<br />
sansad, lugn och klar. Möta alla de<br />
jag kom i kontakt med i ödmjukhet<br />
och med uppriktighet. Det fanns inte<br />
plats för annat.<br />
Väl inne i centrum såg jag bland<br />
alla människor en vit man stå och<br />
luta sig mot en stolpe, rökandes en<br />
cigarett. Han såg rätt tillfreds ut, i alla<br />
fall njöt han av vilan han fick. Då jag<br />
kom fram till honom tittade han bara<br />
på mig och sa:<br />
– Jag vet vad du har för problem.<br />
Samma ansiktsuttryck har jag sett<br />
många gånger förut. Människor som<br />
av en eller annan anledning inte<br />
fått komma in i Staterna och som<br />
förtvivlat sökte hjälp att komma ur<br />
den situation de befann sig i.<br />
Tyst intygade jag honom att han<br />
hade rätt.<br />
– Vänta här i cirka tjugo–trettio<br />
minuter, så ska jag försöka finna<br />
någon som kan hjälpa dig med ditt<br />
problem. Bara ta det lugnt grabben.<br />
Han sa att han kände en mexikanare<br />
som levde på att hjälpa sådana<br />
som mig eller som var i det läge jag<br />
var i. Han kan det här. ”Lita på mig”<br />
sa han och så gick han iväg för att<br />
leta efter denne person.<br />
För mig fanns inte något annat att<br />
göra än att vänta och se.<br />
SÅ DÖK HAN upp med en gänglig<br />
ung kille och presenterade oss för<br />
varann.<br />
– Detta är den kille jag berättade<br />
om. Han kan hjälpa dig.<br />
”Mexen”, som jag kom att kalla<br />
honom, frågade: ”Du har väl pengar?”<br />
– 20 dollar, sa jag.<br />
Han log och sa:<br />
– Jag är van att få betydligt <strong>mer</strong><br />
betalt än tjugo dollar för den tjänst<br />
jag erbjuder dig.<br />
– Vad exakt består denna tjänst av,<br />
frågade jag.<br />
– Jag tar dig över floden, förbi<br />
vakter och över de stängsel<br />
vi måste över. Sen är du tillbaka i<br />
Texas, gringo.<br />
Ett hopp och en förtvivlan kom upp<br />
inom mig. Tjugo dollar, det var inte<br />
mycket att komma med, det förstod<br />
jag.<br />
Så säger han:<br />
– Jag ska hjälpa dig tillbaka till<br />
andra sidan floden.<br />
Jag tackade den a<strong>mer</strong>ikanske<br />
taxichauffören för att han satt mig<br />
i kontakt med ”mexen”. Han bodde<br />
i El Paso och körde taxi över gränserna.<br />
Han lät mig också veta att ett<br />
svenskt konsulat fanns i Mexiko City<br />
och att lifta dit var inget lockande<br />
efter att jag fått veta, så fort jag satt<br />
foten på mexicansk mark, hur farligt<br />
det var för en gringo att vara ensam i<br />
Mexiko. Allt detta gjorde att jag följde<br />
med den gänglige ”Mexen” på ett nytt<br />
och helt okänt äventyr.<br />
Hur skulle han få mig över floden,<br />
förbi vakterna och över alla stängsel<br />
in i USA igen?<br />
Då visar han mig. Det fanns inte<br />
bara två broar, de broar som gick<br />
över floden. Den ena från USA, den<br />
andra från Mexiko.<br />
Vi skulle ta oss över en tredje bro.<br />
ALLAN JOHANSSON<br />
48-53 Med egna ord.indd 48 12-01-19 12.37.04<br />
GUILLERMO ARIAS/SCANPIX
DU HAR LEGAT SAMHÄLLET TILL LAST SEDAN BÖRJAN AV SJUTTIOTALET. DYRA FOSTERHEMSKOSTNADER, DYRA SPECIALLÄRARE DE<br />
FÅ DAGAR DU BEHAGADE KOMMA TILL SKOLAN. ALLA UTREDNINGAR OM LVM, SUBSTITUTIONSBEHANDLING METADON OCH SUBUTEX,<br />
BOSTADSBIDRAG, SOCIALBIDRAG, STUDIEBIDRAG, AKTIVITETSBIDRAG, BARNBIDRAG, UTBILDNINGSBIDRAG, ARBETSBIDRAG. ALLA<br />
PÅMINNELSEKOSTNADER, ALLT PORTO. IRENE PETTERSSON I RADIOSKUGGA<br />
Bara jag och Thorsten Flinck<br />
Är det möjligt att bli en accepterad<br />
avvikare? Ja det är det. Det finns<br />
plats i samhället för några till. Det<br />
finns många som har den rollen, som<br />
exempelvis Thorsten Flinck som jag<br />
tycker är en redig hejare med klass.<br />
Lise, hon ni vet som är min livskamrat<br />
och som jag skriver om på Hemlös<br />
med egen blogg, nämnde förträfflige<br />
Flinck för mej. Jag menar att om den<br />
underbara Vilde-Flinck är respekterad<br />
så ska fan jag också komma dit i<br />
någon form. Det finns flera exempel,<br />
men Thorsten låg närmast på hinnan.<br />
Det finns för övrigt endast bara en<br />
av varje typ av avvikare, annars skulle<br />
ju ingen vara avvikande. Skit, det är<br />
för mycket, blir det för mycket för<br />
er? Men i alla fall, lyssna nu på herr<br />
avvikaren Ekebert von Multi som här<br />
kom<strong>mer</strong> att framföra ett nytt stycke<br />
från det kufiska perspektivet:<br />
”Det är bara tjuvar som upptäcker<br />
tjuvar för den som inte tjuvar. Ja, vad<br />
gör han som inte tjuvar?” kläm<strong>mer</strong><br />
Ekebert von Multi i med och fortsätter,<br />
men nu med ännu <strong>mer</strong> stark och<br />
bestämd ton: ”Svara din skitstövel.”<br />
En ung man ur publiken blir livrädd<br />
och piper, men jag ser ju inte det.<br />
”Just det. För den som inte tjuvar ser<br />
inte det”, basunerar von Multi ut och<br />
fortsätter: ”Alltså min unge Herre,<br />
är du den första som sanningsenligt<br />
erkänner att du inte är någon tjuv”<br />
och von Multi fortsätter: ”Kan nu<br />
någon annan i publiken upptäcka att<br />
någon här inne inte är en tjuv? Haha.<br />
Nu fick ja er allt. Era dolda rövare,<br />
visserligen av högre klass men ändå.”<br />
ANNAN UNDRAN FRÅN mej: Hur<br />
kom<strong>mer</strong> en individ vidare från denna<br />
tidnings lågtröskelverksamhet?<br />
Håller människor sig kvar här av<br />
gammal vana eller trygghet? Trots<br />
ordnat boende för några av oss<br />
under en längre tid kom<strong>mer</strong> en utsatt<br />
oftast inte längre än hit, alltså med<br />
namnbricka runt halsen. Biter sig allt<br />
för många av oss kvar här, under en<br />
alldeles för lång tid?<br />
Några vet jag med bestämdhet har<br />
slutat med denna tidningsverksamhet,<br />
dem som lagt näsan i vädret.<br />
Vem vill sluta på <strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong><br />
som ett brinnande ljus på vårt<br />
fikabord? Jag vill inte till något pris<br />
alls sluta som ett stearinljus här.<br />
Möjligtvis som killen som slutade<br />
som en form av medieljus i så fall.<br />
Jag vill vidare, helt seriöst alltså. Men<br />
det som jag byggt upp – så klart med<br />
vind från verksamheten – hur ska jag<br />
föra över det ”ruset” till helt i egen<br />
regi utan att förlora responsen från<br />
bloggen exempelvis, detta gnager<br />
något oerhört i mej. Är det hej och<br />
tack leverpastej?<br />
Sen sitter jag där med någon blogg<br />
och all den respons som i dag rinner<br />
in plötsligt inte längre finns där. Jag<br />
tror vidare att det är en omöjlighet att<br />
som registrerad identifierbar avvikare<br />
få gehör, oavsett vilken typ av verksamhet<br />
det gäller. Kanske en klapp på<br />
axeln som säger ”Gud vad duktig du<br />
är, men nu måste jag springa vidare”.<br />
Längre än så sträcker det sig inte.<br />
Hur man än vrider och vänder på det<br />
– hur mycket människor än vill, alltså<br />
ge folk förändring, så finns gapet<br />
mellan ”de normala” och ”de avvikande”.<br />
”Vi och dom”, som vi stöttar<br />
eller rent av lever på. Eller är det så<br />
att vi lever på varandra? Om den ena<br />
gruppen inte skulle finnas så skulle<br />
inte heller den andra göra det?<br />
JOHN ARTHUR EKEBERT<br />
ekebert@live.se<br />
KORT SAGT & POESI<br />
Till Ninni<br />
Mina händer,<br />
dina händer,<br />
hennes händer<br />
Jag såg dem idag<br />
I min lilla tjej<br />
så finns allt av dig<br />
Ni är ju så lika<br />
Du betyder så mycket<br />
För mig<br />
och hon för dig<br />
och du för henne<br />
Tänk att våra händer<br />
kan vara<br />
så<br />
betydelsefulla<br />
”Mammi”<br />
Rädsla<br />
ÅSA T<br />
L: Hela verkligheten är som ett<br />
spel, där vuxna aktörer påverkar<br />
via synsignaler, man skall se,<br />
det enda vesäntliga. Idag är det<br />
nyckeldag, höga klackar som<br />
smattrar i korridoren, en utländsk<br />
vakt, kvinnlig. Varje gång hon går<br />
förbi är jag rädd, rädslan är ett<br />
ständigt inslag i verkligheten, jag<br />
har lärt mig att vara rädd, återfall<br />
i skrämsel och framkallade psykoser<br />
av skräck och så ett totalt<br />
misslyckande att skydda barnet.<br />
En vid återupprepade tillfällen<br />
intellektuell insikt om att jag är<br />
värdelös gentemot djuret, det<br />
starkare som vill äta av min lycka<br />
och moral.<br />
Det har alltid egentligen velat<br />
slå mig, och efter ett halvt sekel<br />
kan jag inte tillskriva honom något<br />
stort hjärta, han älskar inte mig,<br />
djuret. Han äter inte ens upp<br />
maten utan leker med den, fäktar<br />
runt och slafsar.<br />
B: Jag vet, jag vet det är fågeln<br />
fågeln är det (ej hörbart)<br />
SAMPRODUKTION PAR<br />
LÄS MER<br />
hemlos.situationsthlm.se<br />
48-53 Med egna ord.indd 49 12-01-19 12.37.19<br />
LEIF R JANSSON/SCANPIX<br />
49
MED EGNA ORD<br />
I DAG SITTER JAG HÄR SVARTKLÄDD, DAGEN TILL ÄRA. SOM MAN GÖR<br />
NÄR MAN HAR FÅTT BREV FRÅN MYNDIGHETERNA IRENE PETTERSSON I RADIOSKUGGA<br />
KORT SAGT<br />
Till minne av Thomas<br />
Thomas var en helt underbar<br />
person med ett hjärta av guld<br />
han hade alltid folk runt omkring<br />
sig o alla älskade Thomas… Jag<br />
har träffat väldigt många av hans<br />
kunder som undrar var jag gjort<br />
av honom o måste då berätta<br />
med en klump i halsen att han<br />
tyvärr gick bort i en hastig död.<br />
Jag vet att väldigt många saknar<br />
honom o att dom väntar på att<br />
januarinumret ska komma så att<br />
dom kan se vad som står. Men<br />
även vi försäljare o personalen på<br />
tidningen saknar Thomas. Han var<br />
något speciellt för alla.<br />
Vila i frid Thomas Eriksson<br />
I minnet du lever du finns alltid<br />
kvar<br />
I minnet vi ser dig precis som<br />
du var<br />
JOHANNA STOCKER<br />
Rättvisans gudinna<br />
Oh du rättvisans gudinna. Dina<br />
kinder lyser blodröda, mellan<br />
domare och nämnd. Ditt tal vacklar<br />
på overklighetens avgrund,<br />
stöttad av en åklagare, med<br />
rättvisans irriterat kliande kvisslor<br />
i närheten av RÄTTVISANS<br />
STORA SKITHÅL!<br />
LEILA KUITTINEN<br />
50<br />
LÄS MER<br />
hemlos.situationsthlm.se<br />
Linda min vän, vi känner inte varandra<br />
så särskilt bra men tillräckligt<br />
ändå.<br />
När jag står vid busshållplatsen<br />
och väntar på bussen, då ringer<br />
telefonen.<br />
– Hallå säger jag, hallå säger<br />
rösten till mig i andra änden, vet du<br />
Lena säger rösten, jag fick besked<br />
om att Virres Linda dog i förrgår!<br />
– Nej, lägg av det kan inte vara<br />
sant!<br />
– Jo det är så, det är säkert Lena!<br />
Jag blev alldeles stum. Ditt liv<br />
släcktes alldeles för fort. Du hann<br />
inte fylla 28 år ens. Varför, jävla skit,<br />
vad orättvist det är!! Du stod ju mitt<br />
upp i livet. Jävla droger, de är för<br />
jävliga som tar en efter en… men<br />
nu vilar du tjejen och änglarna tar<br />
hand om dig. Sov gott tjejen, du är<br />
saknad av många, det vet jag. Det<br />
gör ont i mig när jag tänker på att<br />
aldrig <strong>mer</strong> få se dig. Men jag har ett<br />
starkt minne av dig, hemma hos din<br />
mamma Virre. Jag kom<strong>mer</strong> för att<br />
hälsa på och din mamma öppnade,<br />
är det du Lena. Det var länge sedan,<br />
kom in! Jag tar av mig skorna och går<br />
ut i köket och sätter mig. Minns att<br />
du sitter på diskbänken med benen<br />
i kors, du sitter och pratar i telefon.<br />
Efter en stund lägger du på luren.<br />
Hej Lena, säger du, samtidigt som<br />
du placerar händerna på varsin sida<br />
av diskbänken och hoppar ner. Du<br />
sätter dig bredvid oss vid köksbordet.<br />
Jag säger att jag har med mig<br />
jeansen du så gärna ville ha.<br />
27/1 HENRIC DE LA COUR<br />
28/1 MATTIAS ALKBERG<br />
3/2 A GUY CALLED GERALD (UK)<br />
4/2 FIRST AID KIT MATINÈSPELNING<br />
10/2 VIT PÄLS<br />
11/2 THE PIGEON DETECTIVES (UK)<br />
17/2 KNIFE PARTY (AUS)<br />
19/2 GEORG RIEDEL, SARAH RIEDEL &<br />
NICOLAI DUNGER<br />
1/3 THE JAYHAWKS (US)<br />
29/3 THE ZOMBIES (UK)<br />
Avskedsord till Linda<br />
DEBASER SLUSSEN, KARL JOHANS TORG 1 T: SLUSSEN. DEBASER MEDIS,<br />
MEDBORGARPLATSEN 8, T: MEDBORGARPLATSEN. BILJETTER OCH INFO: WWW.DEBASER:SE<br />
– Åhh, är det säkert, säger du<br />
och ditt ansikte spricker upp i ett<br />
leende.<br />
Jag tar upp jeansen från plastkassen<br />
och ger dem till dig. Du tar tag<br />
i jeansen och ställer dig upp för att<br />
mäta dem från höften ner till fötterna.<br />
Du säger att du ska gå till toaletten<br />
för att pröva dem. Du kom<strong>mer</strong> ut från<br />
toan och säger: Kolla de sitter ju helt<br />
perfekt!<br />
– Ja, de gör de, de ser nästan ut<br />
som om de är målade på kroppen.<br />
Du drar med händerna över låren<br />
och tar tag i linningen för att de ska<br />
töja sig. Du säger att du alltid ska ha<br />
dem kvar och går de sönder ska du<br />
Medis Slussen<br />
25/1 RICH ROBINSON (US)<br />
29/1 THE MEN (US)<br />
3/2 HONNINGBARNA (NO)<br />
10/2 FIREFOX AK<br />
11/2 S.C.U.M (UK)<br />
15/2 LAMB (UK)<br />
18/2 THE MACCABEES (UK)<br />
22/2 YUKON BLONDE (CAN)<br />
23/2 AA BONDY (US)<br />
24/2 KORELESS (UK)<br />
3/3 DIRTY BEACHES (CAN)<br />
14/3 EXAMPLE (UK)<br />
laga och lappa dem. Du blir verkligen<br />
glad.<br />
Ja, Virre, du miste verkligen en jättefin<br />
dotter. Varför just hon, det är oftast<br />
de bra människorna som går bort först.<br />
Du har en tung tid framför dig nu. Jag<br />
har känt dig sedan vi var tretton, du vet<br />
att du alltid har mig som vän, hoppas<br />
också att Don står vid din sida nu och<br />
att han är snäll mot dig, för honom<br />
behöver du för att luta dig emot.<br />
– Ja Veronika hoppas din sorg<br />
kom<strong>mer</strong> att avta, även om det tar tid.<br />
Du ska veta att jag tänker på dig och<br />
hur jobbigt du har det.<br />
Från din vän,<br />
LENA FREIJ<br />
48-53 Med egna ord.indd 50 12-01-19 12.37.21<br />
FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
DET ÄR INGEN SKILLNAD MELLAN DIG OCH MIG. MEN SAMHÄLLET<br />
TYCKER ATT DET ÄR SKILLNAD MARIA, (BARNDOMSVÄN) TILL MARKKU, I RADIOSKUGGA<br />
Dikter<br />
Förlåtelsen<br />
Förlåtelsen<br />
Är ett mirakel som sker genom<br />
hjärtat<br />
en liten sten<br />
Som släpps i en damm<br />
Kan skapa ringar<br />
På vattnet som når den mest<br />
avlägsna strand<br />
En vind kan stryka ditt hår<br />
Men den kan även förgöra<br />
Så mycket ont<br />
blodet<br />
Det kan vara tjockt<br />
För tunt<br />
För svart<br />
För rött<br />
Förgäves<br />
För blod är ju faktiskt tjockare än<br />
vatten<br />
hon visste ofta priset på<br />
På det som hon handlade<br />
Men inte värdet på nånting<br />
nånting<br />
Det finns många som säger<br />
Kanske<br />
Men tyvärr händer oftast ingenting<br />
LENA FREIJ<br />
Ett läkande ljus!<br />
Jag önskar jag hade<br />
en sådan förmåga<br />
att tända en hälsans<br />
läkande låga<br />
Då skulle den särskilt<br />
för dig få brinna<br />
få allt det onda<br />
att helt försvinna<br />
Den skulle se till<br />
att kurvan vänder<br />
och att du får omsorg<br />
av goda händer<br />
Dag och natt<br />
hos dig den skulle vaka<br />
och ge dig all kraft<br />
att få hälsan tillbaka.<br />
BIRGITTA ANDERSSON<br />
Korset<br />
Var och en<br />
Bär sitt eget<br />
Kors<br />
Om jag fick välja<br />
Skulle jag mena<br />
Det sanna<br />
Om jag fick skulle<br />
Jag säga säga<br />
Men ändå mena detsamma<br />
Vi tar det korset<br />
HELÉN ENBACKA<br />
Dina händer<br />
När människor inte kan sköta om<br />
sina ägodelar<br />
och personliga ämnen<br />
kan det sluta med att det hamnar i<br />
dina händer<br />
LENA FREIJ<br />
Farligt blind<br />
Du är väldigt farligt blind om du<br />
inte kan lägga dina fördomar<br />
åt sidan.<br />
Och ersätta dom med fakta och<br />
sanningar.<br />
LENA FREIJ<br />
FREDRIK SANDBERG/SCANPIX<br />
Tiden still<br />
Om jag kunde<br />
Skulle jag inte<br />
Förändra någonting<br />
Om jag fick<br />
Skulle det förändra<br />
Allting<br />
Om jag ville<br />
Skulle tiden stå still?!<br />
HELÉN ENBACKA<br />
Ljuset<br />
En till dig<br />
En för mig<br />
Du var luften jag andades<br />
Du var ljuset i mitt liv, när det var som<br />
värst<br />
fick jag frid<br />
Inget är förlåtet<br />
Men du var mannen i mitt liv.<br />
HELENE ENBACKA<br />
Blindhet<br />
Du stirrar blint<br />
i ditt eget öga<br />
och när du<br />
insett att det är<br />
andra ögat är blint<br />
VAD GÖR DU DÅ<br />
Önskan<br />
ÅSA T<br />
Vi önskar dig inte guld<br />
ej heller pengar eller makt<br />
Vi önskar dig modet att vara dig själv<br />
Och stå för vad du sagt.<br />
Vi önskar dig inte en stenfri väg<br />
men kraften att vägen gå<br />
vi önskar dig kärlek i rikligt mått<br />
och vänner att lita på.<br />
BIRGITTA ANDERSSON<br />
Ge och ge<br />
Många bara ger och ger<br />
och får bara <strong>mer</strong> av allt goda<br />
men sen den som spar och lever<br />
sparsamt blir bara fattigare<br />
LENA FREIJ<br />
KORT SAGT<br />
Att säga ingenting<br />
Det finns olika sätt att säga<br />
ingenting. Jag hörde på P4 Radio<br />
Stockholm den tionde januari när<br />
två politiker intervjuades om vad<br />
de skall göra åt hemlösheten. De<br />
sa ingenting, men formulerade sig<br />
olika. Ok, låt mig förklara:<br />
Den ena säger att uteliggarna<br />
har minskat i antal. Men det gör<br />
ju broarna i stan också. Samtidigt<br />
som stan växer på ytan. Har<br />
man räknat på samma antal yta i<br />
kvadratmeter och jämfört?<br />
Då kanske de som bodde<br />
under den nu rivna gångbron till<br />
Eriksdalsbadets utomhusbad nu<br />
bor bakom en sopptipp i någon<br />
förort eller i ett annat utrymme?<br />
Bor man under tak med garanti<br />
om man sover i en källare istället<br />
för under bar himmel, räknas det<br />
då som att man inte är uteliggare?<br />
Den andre säger att målsättningen<br />
är att antalet uteliggare ska<br />
minska. Samtidigt visar allt på att<br />
hemlösheten ständigt ökar. Men<br />
det är ju klart, det man inte ser på<br />
gator och torg finns inte. Eller?<br />
Vad är det för skillnad på en<br />
uteliggare och en hemlös? Hur<br />
har man räknat för att få fram<br />
antalet hemlösa?<br />
Har man bara tagit och räknat<br />
på dem som sagt till soc. att man<br />
är hemlös. I så fall kan man lägga<br />
till alla som står i bostadskön<br />
också. Förresten så undrar jag<br />
om soc. betalar avgiften som<br />
det nu<strong>mer</strong>a kostar att stå i kö till<br />
Bostad Stockholm AB.<br />
Om man är en riktigt bra<br />
ordbajsare kan man ju alltid satsa<br />
på en politisk karriär. Då har man<br />
både tjänstebostad och en tunnel<br />
mellan riksdagshuset och närmaste<br />
lyxhotell. (Det är bekräftat<br />
av en byggnadsställningsarbetare)<br />
Daggoparden från sin lya!<br />
DAG REJVING<br />
Vad menas med<br />
skidskytte?<br />
Svar: Jo, man tar av sig en skida<br />
och använder den som pilbåge!<br />
Hi, hi.<br />
DAG REJVING<br />
48-53 Med egna ord.indd 51 12-01-19 12.37.27<br />
51
MED EGNA ORD<br />
VI SKULLE LÄRA KÄNNA VARANDRA OCH BOSTADSMINISTERN<br />
SKULLE FÅ ETT ANSIKTE PÅ OSS. JOHN ARTHUR EKEBERT, I RADIOSKUGGA<br />
POESI<br />
Skillnaden<br />
Marina älskar sina katter<br />
fyra ben och svans<br />
kurr kurr och mjau<br />
Jag älskar hundar<br />
som tassar med fyra ben och<br />
svans<br />
vov vov och gläfs<br />
Orangutanger och min vän Marrku<br />
Arten människa har omvandlat<br />
framtassarna till händer<br />
och svansen har blivit svanskota<br />
vid arslet som inte går att vifta<br />
Det är skillnaden<br />
Till Mariette<br />
Jag var ute i<br />
natten på<br />
Dalarö,<br />
och plötsligt stod<br />
där en varelse<br />
och titta på mig<br />
med sorgsna<br />
ögon<br />
Vi tittade på<br />
varandra och<br />
undrade nog<br />
bägge två vad<br />
vi höll på med<br />
Det var en räv<br />
med sorgsna ögon.<br />
Undrade om det<br />
var mig han<br />
var sorgsen<br />
för?<br />
Eller om vi var<br />
sorgsna åt varandra.<br />
Får aldrig reda på det<br />
men må så gott<br />
lilla räv<br />
Helvete<br />
52<br />
ZINKENS RAINE<br />
ÅSA T<br />
Undrar hur man kan dra åt<br />
helvete, när det känns som man<br />
redan e där<br />
För övrigt har jag aldrig haft så<br />
mycket vänner som nu<br />
Love<br />
HELEN<br />
Snodda pengar<br />
När jag lämnade in min elräkning<br />
i höstas så trodde jag att soc<br />
skulle betala den, den har alltid<br />
varit lite hög varför har jag ingen<br />
aning om men det beror väl på att<br />
jag antingen sitter framför datorn<br />
eller framför teven men dom har<br />
alltid betalt den tills i höstas. Jag<br />
lämnade in knäböjarlappen den 15<br />
den månaden och hörde inget från<br />
dom förrän den sista denna månad<br />
då det damp ner ett avslag från<br />
Älvsjö stadsdelsnämnd. Jag blev helt<br />
paff och undrade när den skulle vara<br />
betald och när jag tittat så såg jag<br />
att den skulle betalas samma dag.<br />
Dom hade skrivit att jag skulle betala<br />
ungefär hälften och skickat resten<br />
av pengarna till mitt konto som jag<br />
skulle få fem dar senare alltså den<br />
femte, fem dagar efter förfallodagen<br />
med dröjsmålsränta som följd och<br />
det borde soc ha fattat.<br />
Det ska inte behöva ta fjorton<br />
dagar för att ta ett beslut o sen kan<br />
dom ju ringa istället det sparar en<br />
dag att sen skicka ut pengarna till<br />
den femte ser jag som att det är en<br />
människa som skiter i om jag inte<br />
får in mina räkningar i tid. Och dom<br />
betalar ju inte dröjsmålsräntan heller.<br />
Eftersom jag inte hade en aning om<br />
att jag skulle få betala halva elräkningen<br />
så hade jag inte sparat något<br />
av socbidraget så innan jag lyckades<br />
få låna ihop det som fattades så var<br />
det den sjuttonde.<br />
ATT MAN SKA betala en del av elräkningen<br />
är ett lokalt fenomen som<br />
kallas för riktlinjer som socialborgarrådet<br />
har kommit på här i Stockholm.<br />
Det har inte socialstyrelsen som sätter<br />
riksnormen något med att göra,<br />
ändå så är det socialstyrelsen som<br />
bestäm<strong>mer</strong> så jag förstår inte hur<br />
dom kan låta kommunen norpa av<br />
det existensminimum som socialstyrelsen<br />
satt upp som är det lägsta en<br />
socialbidragstagare kan få. Man kan<br />
få <strong>mer</strong>a i andra kommuner. När jag<br />
måste betala en del i elräkningen så<br />
hamnar jag under existensminimum.<br />
Om nu socialstyrelsen satt en minimumgräns<br />
så ska väl inte kommunen<br />
kunna sno en del till.<br />
Då kan man fråga sig vad<br />
socialstyrelsen egentligen finns för<br />
om nu kommunen får göra som<br />
den vill efter det att s-styrelsen sagt<br />
sitt så kan ju dom lika gärna lägga<br />
över allting på kommunen. Jag har<br />
överklagat det här men det kan ta<br />
hur lång tid som helst innan det blir<br />
klart. Sista elräkningen betalade dom<br />
till slut. Först fick jag överklaga igen,<br />
sen ändrade dom sig för att jag bytt<br />
elbolag så pengarna som jag lagt ut<br />
fick jag igen.<br />
Den här riktlinjen del i elräkning<br />
är det vad jag vet endast Älvsjö<br />
stadsdelsnämnd som tillämpar. Jag<br />
har frågat runt och det var ingen som<br />
hört talas om den.<br />
Jag trodde att samma regler skulle<br />
gälla överallt i Stockholm. Men så är<br />
tydligen inte fallet.<br />
LASSE SONNEBERG<br />
48-53 Med egna ord.indd 52 12-01-19 12.37.39<br />
REDRIK SANDBERG/SCANPIX
”Som genom ett<br />
trollslag har<br />
våra röster<br />
blivit hörda.”<br />
!Stora<br />
Radiopriset<br />
2011<br />
RadioSkugga görs av människor som lever<br />
i hemlöshet och i samhällets marginaler.<br />
Sänder varje onsdag kl 13 på 101,1 Mhz<br />
48-53 Med egna ord.indd 53 12-01-19 12.37.39
54 Loggor nr 173 SPEC.indd 54 12-01-19 11.52.45
HAMMARBY IF<br />
K.E.BergsÅkeri<br />
(K.E.B. Åkeri AB)<br />
BRANSCHANPASSADE LÖSNINGAR FÖR<br />
SAMHÄLLSNYTTIGA FÖRETAG<br />
54-56 Loggor nr 173.indd 55 12-01-19 11.23.58
www.reflexark.se<br />
STOCKHOLMS STADS<br />
BOSTADSFÖRMEDLING<br />
www.bostad.stockholm.se<br />
WENANDERS<br />
54-56 Loggor nr 173.indd 56 12-01-19 11.24.35
STOCKHOLMSKRYSSET<br />
Lös, skicka in,<br />
och vinn<br />
Som en liten paus i<br />
läsningen tycker vi att du<br />
nu, när du bläddrat ända<br />
till sidan femtiosju, ska<br />
hämta en penna, lösa<br />
korsordet och skicka in<br />
det till oss.<br />
Via vår intrikata<br />
slumpgenerator kom<strong>mer</strong><br />
sedan tre vinnare att<br />
dras bland de inskickade<br />
rätta lösningarna.<br />
Den stolta vinnaren<br />
belönas med dokumentärfilmen<br />
”Till Maria”. Den<br />
sändes under hösten<br />
2010 på SVT som del av<br />
en dokumentärfilmserie<br />
om kärlek. Filmen handlar<br />
om de båda <strong>Situation</strong><br />
<strong>Sthlm</strong>-försäljarna<br />
Anders och Maria.<br />
Andra och tredje pris<br />
är ett nyckelband med<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong>s logga på.<br />
Förra månadens<br />
vinnare:<br />
Dvd-filmen ”Till Maria”:<br />
Agne & Yvonne Eklund,<br />
Gävle<br />
Nyckelband: Inga Tillman,<br />
Norsborg, Tommy Flodin,<br />
Stockholm<br />
Se förra månadens<br />
lösning på sidan 66.<br />
Stockholmskrysset är<br />
ett samarbete mellan<br />
<strong>Situation</strong> Stockholm<br />
och tidningen Krysset,<br />
en månadstidning för<br />
alla kryssintresserade.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Namn: …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
Adress: ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Postadress: ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
1<br />
<br />
<br />
1919 byggdes här<br />
en hoppbacke, men<br />
sedan man fyllt på<br />
med fyllnadsmassor<br />
från Globenbygget<br />
på 80-talet blev<br />
toppen högre och<br />
nu<strong>mer</strong>a finns tre<br />
liftar och fyra nedfarter.<br />
Var är vi 1 ?<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Skicka in ifyllt kryss<br />
senast 20 februari till:<br />
<strong>Situation</strong> <strong>Sthlm</strong><br />
Krukmakargatan 34a<br />
118 51 Stockholm<br />
57 Korsord.indd 57 12-01-19 11.14.47<br />
57<br />
Konstruktör: Marie Petersson-Engnell Foto: Christian Örnberg/Scanpix © Bonnier Korsord
SVEPET<br />
”Om mäktiga känslor”<br />
SKIVA ALBIN GROMER SLÄPPER ALBUM<br />
ALBIN GROMER VAR för de flesta ett okänt namn när han i<br />
fjol på P3 Guld-galan med sin skånska dialekt framförde<br />
låten ”Här inne hos mig”. Efteråt talades det om hur han<br />
sopat banan med övriga artister och på sommaren fick<br />
han turnera med Timbuktu. I slutet av februari släpper<br />
han nu sin debutskiva Album. Albin Gro<strong>mer</strong> producerar,<br />
arrangerar, skriver och framför det mesta själv.<br />
– På skivan har jag med stråkar som kvartetten Vingla<br />
framför och så har jag elbas som en annan kille spelar<br />
men i övrigt har jag gjort allt själv.<br />
Man skulle kunna beskriva Albin Gro<strong>mer</strong>s musik som<br />
elektronisk soul.<br />
– Det är r&b/soul med influenser från pop och hiphop.<br />
Jag har mycket syntar men har ändå försökt vara fri och<br />
inte låsa mig vid ett visst sound samtidigt som jag har<br />
försökt hålla en röd tråd.<br />
Vilka är dina influenser?<br />
– Jag har alltid lyssnat mycket på Sly Stone, D’Angelo<br />
och mycket hiphop som Common, Mos Def och A Tribe<br />
Called Quest.<br />
Du har jämförts med Oskar Linnros och Kaah.<br />
– Kaah är en fantastisk artist. Oskar Linnros är asgrym<br />
men det är <strong>mer</strong> pop. Av de två ligger jag närmare Kaah.<br />
Dina texter handlar om förlorad och saknad kärlek.<br />
– Ja. De handlar om en relation som inte riktigt fungerar.<br />
Jag tänker på skivan som en väldigt sammanhängande<br />
58<br />
historia. Dels handlar den om hur det är att gå från att<br />
vara tonåring till att bli <strong>mer</strong> vuxen och samtidigt under den<br />
tiden ha en relation. Jag tyckte det här var en jävligt jobbig<br />
period. Skivan skildrar både en period och en relation.<br />
Din senaste hit ”Tillsammans” verkar handla om en tjej<br />
som kör spel?<br />
– För mig är den <strong>mer</strong> en tillbakablick på när man träffar<br />
en person som är väldigt olik en själv men som ändå kan<br />
komplettera en.<br />
Kärlek är ett tema som hör till soulmusiken. Kom<strong>mer</strong><br />
dina framtida skivor att fortsätta handla om relationer?<br />
DET VIKTIGA ÄR ATT SKRIVA OM<br />
EN ÄRLIG KÄNSLA. DÅ LIGGER<br />
KÄRLEK NÄRA TILL HANDS.<br />
– Det handlar om direkta, mäktiga känslor, därför är det<br />
nära att skriva om sorg och kärlek. Det viktiga är att skriva<br />
om en ärlig känsla. Då ligger kärlek nära till hands. Men<br />
nu börjar jag bli trött på att skriva om det för man upprepar<br />
sig. Jag vet inte vad nästa skiva kom<strong>mer</strong> handla om.<br />
Du har sjungit in ”Trollmors vaggvisa” för en Ikeareklam.<br />
– Det var en väldigt konstig grej. En artistansvarig tog<br />
kontakt med mig efter P3 Guld. Jag tyckte det var kul just<br />
för att de gav mig helt fria tyglar.<br />
CYRIL HELLMAN<br />
TANIA MARTI<br />
ULF STOLT<br />
Lucinda Williams<br />
I lost it<br />
LÅT En första version av låten är<br />
inspelad redan 1980 på plattan<br />
Happy Woman Blues, i en lite brådmoget<br />
bluegrassig och rundkindat<br />
käck version. Arton år senare, på<br />
plattan Car Wheels on a Gravel<br />
Road, har Lucinda Williams levt<br />
och sjungit sig i fatt texten och de<br />
tre ackorden i låten. Nu finns den<br />
hårdhet i rösten som matchar hennes<br />
blick, som krasst konstaterar:<br />
”Money can’t replace it, memory<br />
can’t erase it”.<br />
CYRIL HELLMAN<br />
Nick Tosches<br />
The Last Opium Den<br />
BOK Den här lilla boken är egentligen<br />
ett tryck från en lång artikel<br />
som publicerades i Vanity Fair år<br />
2000. Författaren och musikjournalisten<br />
Nick Tosches åker runt<br />
jorden för att leta efter opium<br />
och opiumhålor. Han lär sig bland<br />
annat hur drogen till en början<br />
användes som medicin, men det<br />
är en sådan där lyxig sammetsinredd<br />
salong som fanns i London,<br />
Paris, Shanghai och New York på<br />
artonhundratalet han resultatlöst<br />
är på jakt efter. Han redogör under<br />
reportaget för alla drogers moder<br />
på det mest ingående sätt sedan<br />
De Quincys mästerverk Confession<br />
of an English Opium Eater.<br />
Efter att ha jagats och beskjutits<br />
av kambodjansk militär finner han<br />
slutligen sin opiumhåla, om än allt<br />
annat än lyxig, på den kambodjanska<br />
landsbygden.<br />
TIPS<br />
REDAKTIONENS<br />
58-68 Svepet.indd 58 12-01-19 11.16.27<br />
JOSH ANDERSON/SCANPIX
Glittrande som taggtråd<br />
Thåström<br />
Beväpna dig med vingar<br />
Det tar några lyssningar på<br />
Beväpna dig med vingar innan jag<br />
hittar innanför den första, statiska<br />
skyddande hinnan – det postindustriellt<br />
skeva, maskinella och lite<br />
skrapiga – som ligger och brusar<br />
kring melodierna.<br />
Sedan öppnar sig musiken och<br />
låtarna och konturerna av dem blir<br />
tydliga och skarpa. Musiken utgör<br />
mest en ofta karg och ganska<br />
ogästvänlig kuliss bakom orden,<br />
MUSIK<br />
Trent Reznor & Atticus Ross<br />
The Girl With The Dragon Tattoo<br />
Det är en effektfull inledning<br />
att damma av Led Zeppelins<br />
”Immigrant Song” för att förstärka det<br />
nordisk-exotiskt kärva i Hollywoodifieringen<br />
av Stieg Larssons Män som<br />
hatar kvinnor.<br />
Trent Reznors drömska ljudlandskap<br />
har en avgörande roll för<br />
framåtrörelsen och berättandet i<br />
filmen. Men utan bilder blir det en<br />
helt annan sak, och den enorma<br />
mängden kompositioner, tre cd:ar<br />
och nästan 40 spår, blir i mesta<br />
laget. Men det är snyggt, rakbladsvasst,<br />
blodigt och iskallt.<br />
ANDERS SUNDIN<br />
ett ljudlandskap där inget enskilt<br />
instrument bär melodin.<br />
Vilket ställer krav på röst och<br />
texter.<br />
Men Joakim Thåström har en röst<br />
– mjuk som en psalmbok, hård som<br />
ar<strong>mer</strong>ingsjärn, glittrande som taggtråd<br />
– som orkar bära melodierna<br />
och texterna. Och vissa av texterna<br />
– i alla fall enskilda fraser – på den<br />
här plattan är några av de bästa han<br />
någonsin skrivit.<br />
Singeln ”Beväpna dig med vingar”,<br />
”Samarkanda”, ”St Ana Katedral” och<br />
The Mary Onettes<br />
Love Forever<br />
”A breaking heart is a brilliant<br />
start” sjunger The Mary Onettes<br />
sångare Philip Ekström. Och att<br />
olycklig kärlek är en inspirationskälla<br />
för Jönköpingsbandets sorgsna<br />
texter råder det ingen tvekan om på<br />
ep:n Love Forever.<br />
Melodierna är välgjorda och liksom<br />
på tidigare skivor blickar The Mary<br />
Onettes bakåt, mot åttiotalets brittiska<br />
popscen.<br />
Love forever består av femton<br />
minuter snygg nostalgipop som<br />
passar perfekt för krossade hjärtan i<br />
behov av melodiöst sällskap.<br />
AMANDA SÄFSTRÖM<br />
”Dansbandsångaren” är den här plattans<br />
synnerliga pärlor – det är där han<br />
med röst, musik och text bäst lyckas<br />
skapa en perfekt blandning mellan<br />
larm och längtan, mellan skevhet och<br />
skirhet, mellan det magiska och det<br />
monotona: ”Tre vänner är allt man<br />
behöver / det var vad du alltid sa / jag<br />
har varit trogen mina tre i hela mitt liv<br />
/ mina herrtidningar, min bibel och min<br />
sprit / jag kom<strong>mer</strong> hem nu mamma”.<br />
Så kan det låta. När Thåström<br />
beväpnar dig med vingar. Lysande.<br />
ULF STOLT<br />
Bob Hund<br />
Låter som miljarder<br />
Bob Hund är tillbaka med sitt<br />
tionde fullängdsalbum trots att inte<br />
ens ett år har gått sedan Det överexponerade<br />
gömstället. Lyckligtvis är nya<br />
skivan ett bättre och mindre spretigt<br />
verk med ett par omedelbara toppar i<br />
”Stanna klocka stanna”, titelspåret och<br />
”Harduingetmankandansatill?”.<br />
Vi möter ett ovanligt inställsamt<br />
Bob Hund som stryker lyssnarna<br />
medhårs utan att förlora särskilt<br />
mycket värdighet eller identitet.<br />
Avantgardepopen är så nedtonad att<br />
”Det regnar och brinner” skulle kunna<br />
vara en Di Leva-låt.<br />
DAVID BOGERIUS<br />
ADAM IHSE/EXPONERA/SCANPIX<br />
REGGAE<br />
Ingens slav<br />
MUSIK<br />
REGGAEARTISTEN SYSTER SOL<br />
är aktuell med albumet Kichinga<br />
som nominerats till Manifestpriset<br />
i kategorin ”rytm”.<br />
– Det känns kul att få en sån<br />
nominering även om jag inte<br />
gillar tävlingsmomentet i det<br />
hela. Däremot är det ju kul att<br />
albumet får den uppmärksamhet<br />
som kom<strong>mer</strong> i samband med en<br />
nominering.<br />
Albumet är på hälften svenska,<br />
hälften engelska, varför?<br />
– Jag har alltid skrivit på både<br />
svenska och engelska och nu<br />
valde jag att skita i den idén som<br />
säger att ett album ska vara bara<br />
på ett och samma språk. Jag har<br />
även valt att blanda olika stilar och<br />
tagit influenser från andra genrer<br />
än bara reggae vilket gör albumet<br />
mångfacetterat. Jag är tacksam<br />
för hur Kichinga blev.<br />
Berätta om dina texter.<br />
– Till denna skiva är texterna<br />
väldigt personliga och kraftfulla.<br />
Min största strävan är att bidra<br />
med nåt välgörande för världen<br />
i mina texter, så den intentionen<br />
finns alltid med i min musik.<br />
Du var första svenska kvinnliga<br />
reggae/dancehall-artist<br />
att gå solo efter ditt förra band<br />
Livelihood. Känns det ensamt att<br />
vara kvinna inom en i Sverige i<br />
huvudsak manlig genre?<br />
– Det känns inte ensamt och<br />
det är som det är med gamla<br />
mönster och präglingar. De finns<br />
där men man behöver verkligen<br />
inte bli en slav under dem. Det<br />
är viktigt att man ifrågasätter<br />
begränsningar och börjar leva<br />
såsom man vill oavsett vad man<br />
har för mentala bilder av hur saker<br />
och ting borde se ut efter vad<br />
media och gammal statistik säger.<br />
CYRIL HELLMAN<br />
58-68 Svepet.indd 59 12-01-19 11.16.41<br />
59
BÖCKER<br />
BARNKONVENTIONEN<br />
Miiras ingenbarnsland<br />
EIJA HETEKIVI OLSSONS debutroman<br />
Ingenbarnsland handlar om<br />
Miira, som växer upp i Göteborgsförorterna<br />
Gårdsten och Bergsjön<br />
på åttiotalet. Föräldrarna är från<br />
Finland, pappa jobbar vid löpande<br />
bandet på Volvo, mamma är städerska.<br />
Miira brottas med tankar<br />
om makt, status och klass. Hon<br />
har svårt för skolans auktoritära<br />
lärare, känner sig förnedrad på<br />
sfi-lektionerna och är trött på att<br />
bli sedd som invandrare trots att<br />
hon är född i Sverige. Samtidigt<br />
vägrar hon följa strömmen i en<br />
gemenskap hon inte känner.<br />
Varför den titeln?<br />
– Barnen i boken lever i ett<br />
ingenbarnsland som existerar till<br />
följd av alla ojämlikheter och klyftor<br />
vi har skapat. I dagens Sverige<br />
lever minst en kvarts miljon barn<br />
med fattiga föräldrar.<br />
Du är själv utbildad lärare och<br />
skildrar ett samhälle med en<br />
segregerad skola. Är boken ett<br />
inlägg i debatten?<br />
– Det är inte skolan som är<br />
segregerad, utan nationen. Det<br />
är inte heller förorterna som är<br />
problemet, utan fördelningspolitiken.<br />
Men visst har vi fuckat upp<br />
skolsystemet fullständigt. Elever<br />
blir inte hörda eller tagna på allvar.<br />
Sverige är dessutom det enda<br />
landet i världen som tillåter att<br />
krösusar köper och säljer skolor<br />
och roffar åt sig skattemiljarder.<br />
Det är sjukt. Orättvisorna ökar och<br />
priset får våra barn betala.<br />
Inom Miira växer ilska och<br />
frustration, är hon ett varnande<br />
exempel?<br />
– De ökade klyftorna skapar<br />
starka sociala spänningar och<br />
motreaktioner. Till exempel brinner<br />
en skola om dagen i Sverige.<br />
Det snackas om barnkonventionen,<br />
om barns och elevers<br />
rättigheter, men i praktiken går vi<br />
åt motsatt håll.<br />
DITTE LUNDBERG<br />
60<br />
OLA KJELBYE<br />
Fokuserat<br />
Ferdinand von Schirach<br />
Brott och Skuld<br />
Advokat Ferdinand von<br />
Schirach har låtit sin yrkeserfarenhet<br />
ligga till grund för innehållet i de<br />
korta noveller som utgör böckerna<br />
Brott och Skuld.<br />
Som framgår av titlarna är den<br />
ena boken <strong>mer</strong> inriktad på brottet<br />
som sådant och förklaringen bakom<br />
det, den andra boken <strong>mer</strong> tassande<br />
kring själva skuldfrågan och det ofta<br />
kanske inte så självklara, det som<br />
kräver en <strong>mer</strong> noggrann eftertanke.<br />
Ferdinand von Schirach berättar<br />
sina historier med en tämligen simpel<br />
men effektiv prosa. Med ett direkt<br />
och osentimentalt språk beskriver<br />
han detta med brott och skuld på<br />
ett sätt – förmodligen på grund av<br />
yrkeskopplingen – som aldrig blir<br />
kriminalromansklyschigt, deckardumt<br />
eller spänningslitteraturkonstruerat.<br />
Han låter sig aldrig snava på det<br />
enkla, utan tar ganska omedelbart<br />
med läsaren in till kärnan av berättelsen.<br />
Ofta sätter han miljöer eller<br />
karaktärsbeskrivningar med några<br />
få snyggt utmejslade meningar<br />
– just det återhållna och reducerade<br />
språket, som blir precist och konkret,<br />
ger böckerna deras strama karaktär.<br />
Och låter de ofta både mänskliga,<br />
och därför så komplicerade, frågorna<br />
om brott och skuld hela tiden ligga<br />
i fokus.<br />
ULF STOLT<br />
BÖCKER<br />
Magnus Linton<br />
De hatade – om<br />
radikalhögerns måltavlor<br />
Högerpopulismen vinner<br />
mark i Europa. I skuggan av<br />
EU-krisen förskjuts den politiska<br />
värdeskalan och hårdare lagar mot<br />
utvalda etniska grupper stiftas. En<br />
misslyckad välfärdspolitik skylls på<br />
misslyckad integration. I tre gripande<br />
reportage möter vi några av hatets<br />
offer. Mardrömsbilderna från Norge<br />
är skärande. Ungerns fascism mot<br />
ro<strong>mer</strong> hiskelig, likaså det utbredda<br />
hatet mot musli<strong>mer</strong> med en av Breiviks<br />
inspirationskällor, Nederländernas<br />
retoriske Geert Wilders, i täten.<br />
Röster som motbevisar fascismens<br />
myter är nödvändiga. Magnus Linton<br />
kan konsten att göra dem hörda.<br />
DITTE LUNDBERG<br />
Mattias Kling<br />
Only Young Twice – Historien<br />
om Europe<br />
½ Mattias Kling kämpar tappert<br />
med risiga förutsättningar i boken om<br />
rockgruppen Europes uppgång och<br />
fall. Ingen av medlemmarna – inte<br />
ens exmedlemmar eller exmanagern<br />
– har velat bidra med ett uttalande.<br />
Mattias Kling lappar ihop historien<br />
med hjälp av tidningsklipp, andra- och<br />
tredjehandsuppgifter. Mest bidrar<br />
Anders Tegnér och Thomas Witt som<br />
var styvpappa åt gitarristen John<br />
Norum under några år. Så mycket<br />
nytt ljus över historien bringas inte.<br />
Men det är svårt att inte än en gång<br />
förfäras över hur tio miljoner sålda<br />
skivor kunde resultera i lika många<br />
miljoner i skulder.<br />
DAVID BOGERIUS<br />
Mattias Alkberg<br />
Era svin<br />
½ Mattias Alkberg är före<br />
detta bandmedlem i The Bear<br />
Quartet, musiker och låtskrivare men<br />
också poet. Dikterna i boken Era svin<br />
bär på en rak melodi.<br />
Mattias Alkberg skriver för<br />
att säga något om omvärldens<br />
opålitlighet och om oss i den.<br />
Samtidigt ställer han frågor till sig<br />
själv. Tankarna är ständigt pågående:<br />
om döden, kärleken, relationer och<br />
saker som saknar mening i en tillvaro<br />
full av betydelser – på jakt efter vad<br />
han beskriver som en ”ren rörelse”,<br />
vad det är att vara en äkta människa<br />
utan etikett.<br />
Det är avskalat, personligt och<br />
innerligt.<br />
DITTE LUNDBERG<br />
58-68 Svepet.indd 60 12-01-19 11.16.44<br />
PIPER VERLAG/PAULUS PONIZAK
Punkens egentliga drottning<br />
Järnladyn<br />
Det var ryssarna som gav<br />
Margaret Thatcher smeknamnet<br />
”Iron Lady”, ett smeknamn hon själv<br />
anammade.<br />
Hon gick in för att visa en hårdhudad<br />
yta, när det gällde att bli de konservativas<br />
första kvinnliga partiledare<br />
och seder<strong>mer</strong>a den längst sittande<br />
premiärministern under nittonhundratalet,<br />
vad gällde de tuffa dusterna<br />
med facken, i Falklandskriget eller att<br />
FILM<br />
En gång i Phuket<br />
Det är oundvikligt att göra<br />
liknelsen med Sällskapsresan, Peter<br />
Magnussons andra film bygger på<br />
lika mycket igenkänningskomik som<br />
Lasse Åbergs bästa film.<br />
Det är sökarna som drar till Thailand<br />
för att hitta sig själva och de som plötsligt<br />
ska klättra, dyka och ha fiskarbyxor<br />
de aldrig skulle tordas ha hemma.<br />
Peter Magnusson har skrivit<br />
manus – som är roligt – och spelar<br />
själv huvudrollen. Vi som lätt får<br />
eksem av hans jobbiga sketcher kan<br />
glädjas åt en nedtonad rollfigur i en<br />
snäppet <strong>mer</strong> mogen film än debuten<br />
Sommaren med Göran.<br />
HENRIK EMILSON<br />
hålla ett tal på morgonen efter IRA:s<br />
bombattentat mot henne 1984.<br />
Vad regissören Phyllida Lloyd<br />
framför allt lyckas med i Järnladyn<br />
är att göra Margaret Thatcher<br />
mänsklig.<br />
Vi möter henne i nutid på ålderns<br />
höst med lätt demens och förvirring,<br />
i sällskap av maken Denis som hon<br />
serverar frukost och för en ständig<br />
konversation med. Men vi förstår<br />
snart att Denis är död och endast<br />
förekom<strong>mer</strong> i hennes fantasi. I filmen<br />
Carnage<br />
½ En pojke lackar ur i<br />
Brooklyn Bridge Park och slår till sin<br />
kamrat över munnen med en påk. En<br />
tand skadas. Föräldrarna – sprungna<br />
ur skilda politiska, ekonomiska och<br />
moraliska verkligheter – träffas i den<br />
slagne pojkens hem för att reda ut<br />
situationen. Det går hyggligt. Till en<br />
början. Men en årgångsflaska whisky<br />
dras fram ur en låda och sanningar<br />
kom<strong>mer</strong> i öppen dager och plötsligt<br />
tycks den blottade nerven på pojkens<br />
tand vara det minsta av problemen.<br />
Roman Polanskis kammarspel ställer<br />
höga krav på både skådespelare<br />
och dialog. Krav som infrias.<br />
ULF STOLT<br />
fungerar han som motor för att visa<br />
minnesbilder ur politikerns karriär,<br />
men också för att visa de mjuka<br />
sidor som självklart fanns där när<br />
inga tv-ka<strong>mer</strong>or eller journalister var<br />
i närheten.<br />
Här finns många ömma scener,<br />
men också scener som visar den<br />
avsky många hyste mot Järnladyn.<br />
Meryl Streep i huvudrollen gör ett<br />
fantastiskt porträtt som säkerligen<br />
inte kom<strong>mer</strong> att undgå Oscarsjuryn.<br />
HENRIK EMILSON<br />
Polisse<br />
Ett av de tuffaste jobben<br />
inom polisen är att utreda brott mot<br />
barn.<br />
När en fotograf ska dokumentera<br />
den enheten inom franska polisen<br />
blir det en gripande resa in i en<br />
värld av våld, sorg, tragik och, stundtals,<br />
komik. Det är svåra brott, men<br />
också en hård miljö för poliserna,<br />
som har svårt att para det krävande<br />
arbetet med privata fungerande<br />
relationer.<br />
Den ibland dokumentära atmosfären<br />
gör att den bittra verkligheten<br />
hos enheten kryper in under skinnet<br />
och stannar kvar obekvämt länge.<br />
HENRIK EMILSON<br />
SCANBOX ENTERTAINMENT<br />
BALKAN–NEW YORK<br />
Dags för dokumentär<br />
FILM<br />
Filmen Love Always Carolyn öppnar<br />
Tempo dokumentärfestival.<br />
DEN 6–11 MARS är det dags för<br />
Tempo dokumentärfestival. Nytt<br />
för i år är Stefan Jarl Documentary<br />
Award som delas ut för första<br />
gången till en internationell dokumentärmakare.<br />
Som vanligt har<br />
festivalen fokus på bland annat<br />
musikdokumentärer. Festivalchefen<br />
Agneta Mogren berättar:<br />
– En personlig favorit är The<br />
Ballad of Genesis and Lady Jaye<br />
om den legendariske Genesis<br />
P-Orridge som var med i<br />
flera industri- och kultband. Det<br />
handlar om hans kärlek till Lady<br />
Jaye och om ett konstprojekt där<br />
de opererar sig för att bli så lika<br />
varandra som möjligt. Men det<br />
är ingen freak show, utan en fin<br />
skildring av en kärleksrelation.<br />
Vad har ni för fokus i år?<br />
– Vi har fokus på Balkan och<br />
på New York. Från New York<br />
kom<strong>mer</strong> Battle for Brooklyn om en<br />
sorts kamp om det offentliga rummet<br />
som uppstått när ett område<br />
ska exploateras för en ny arena<br />
och de boende och småföretagen<br />
köps ut och tvångsevakueras.<br />
Från Balkan kom<strong>mer</strong> Cinema<br />
Kommunisto om filmindustrin i<br />
Jugoslavien under Titos tid. Han<br />
var otroligt filmintresserad och la<br />
sig i produktionen och hade egen<br />
biomaskinist som fick visa flera<br />
fil<strong>mer</strong> om dagen för honom.<br />
Vilka svenskar är representerade?<br />
– Öppningsfilmen heter Love<br />
Always Carolyn om Carolyn<br />
Cassidy som var gift med Neil<br />
Cassidy och hade en relation<br />
med Jack Kerouac. Vi kom<strong>mer</strong><br />
också att ha världspremiär på<br />
Ewa Cederstams Våga minnas,<br />
om våldtäkt, som är en otroligt<br />
personlig, stark och unik film.<br />
HENRIK EMILSON<br />
Hela programmet finns på<br />
www.tempofestival.se<br />
58-68 Svepet.indd 61 12-01-19 11.16.54<br />
61
KROG & SVEPET<br />
Till belåtenhet<br />
MAT<br />
PELIKAN ÄR EN institution där tiden har stått still. I år är det<br />
107 år sedan krogen Port Arthur som 1959 bytte namn<br />
till Pelikan slog upp sina dörrar. Taket är lika högt som i en<br />
väntsal och där är likt en södermalmsdjungel apor i lianer<br />
målade i taket, enligt legenden av en bakfull konstnär<br />
som låg på plankor och målade för Fernet Branca i<br />
arvode. Ägaren Marianne Landgren är i januari i Indien så<br />
jag kan inte få historien bekräftad.<br />
Länge befolkades Pelikan av legendariska gubbar<br />
som Allan i Dalen, Bagarn, Farbror Grå, Pekka och under<br />
nittiotalet när jag nästan bodde i baren Kristallen blev jag<br />
alltid varm i hjärtat när jag såg Slas sitta i Stora Hallen<br />
och bälga öl. När Slas senare blev sjuk fick han maten<br />
från Pelikan budad hem till sig. Kristallen har i dag kvar<br />
sin kristallampa men väggarna är målade blå och i januari<br />
ställer åttiotalsskådespelaren Niels Jensen ut fina grönmålade<br />
tavlor. Den lilla matsalen intill Kristallen brukade<br />
tidigare befolkas av elever och lärare från Teaterhögskolan<br />
men nu har skolan flyttat så jag antar att den i dag är<br />
förbehållen dem som beställt bord.<br />
Klockan 18 en lördag sitter inte ensamma äldre män i<br />
matsalen i Stora Hallen som de gör på vardagarna eller<br />
tidiga söndagar. Mest är här par eller manliga kompissällskap.<br />
Några ser ut som unga jazzmusiker andra<br />
som Lars Winnerbäck. På Pelikan råder en maskulin<br />
stämning. Snapslistan är längre än vinlistan. Stora Hallens<br />
bartendrar är gamla rävar som varit där sedan åttiotalet.<br />
62<br />
PELIKAN, BLEKINGEGATAN 40<br />
TYP: HUSMAN (T EX STEKT SIDFLÄSK MED<br />
LÖKSÅS, TJÄLKNÖL PÅ ÄLG)<br />
ÖPPETTIDER: MÅNDAG–TORSDAG 16–24,<br />
FREDAG–LÖRDAG 13–01, SÖNDAG 13–24<br />
BORDSBESTÄLLNING: JA<br />
PRISVÄRT: JA<br />
KLIENTEL: MANLIGA KULTURARBETARE<br />
Den manliga serveringspersonalen är inte lismande utan<br />
bemöter en rakt och välvilligt med gammaldags krogattityd<br />
och har överseende med att min son har med<br />
sig cheeseburgare från McDonald’s. På Pelikan råder<br />
stadshotellsromantik och på menyn finns en komponerad<br />
Grosshandlarmiddag ”för herrar och da<strong>mer</strong>”, den kostar<br />
732 kronor och består av grogg (4 cl eau de vie med<br />
PÅ PELIKAN RÅDER EN MASKULIN<br />
STÄMNING. SNAPSLISTAN ÄR<br />
LÄNGRE ÄN VINLISTAN.<br />
sockerdricka), gubbröra, fläsklägg med rotmos och tre<br />
sorters senap, två starköl och en snaps serverad i isad<br />
gubba, kaffe med avec och choklad. Menyn är tung<br />
husmanskost och vanligtvis brukar jag beställa Pelikans<br />
berömda köttbullar – stora som pannbiffar – men denna<br />
dag tar jag halstrad fjällröding med Karljohanssvamp<br />
och smörkokt brysselkål (254 kr). Mitt sällskap beställer<br />
honungsglaserade revbensspjäll med rödkål och äppelmos<br />
(198 kr) och får in de två största revbensspjäll jag<br />
sett. Jag är inte van att äta fisk med krämig brunsås men<br />
rödingen smakar helt ok. Till efterrätt delar vi på kolapaj<br />
med punschgrädde som har en fin mjuk konsistens och<br />
inte är för söt och den vispade grädden med punsch är en<br />
positiv innovation. Jag lämnar Pelikan, som alltid, belåten.<br />
CYRIL HELLMAN<br />
CYRIL HELLMAN<br />
TV-SERIE<br />
Bortskämt barn<br />
ERIK HAAG ÄR aktuell med TVserien<br />
Pappas pengar som börjar<br />
sändas på SVT den 11 februari.<br />
Han har skrivit serien tillsammans<br />
med sin syster Sara Haag. Det är<br />
en komediserie för hela familjen<br />
som handlar om Sveriges rikaste<br />
familj, en ensamstående pappa<br />
(Johan Ulveson) och hans son<br />
Bröli (Olof Wretling).<br />
Kan man säga att serien handlar<br />
om orättvisor?<br />
– Ja. De bor i ett slott och pojken<br />
är Sveriges mest bortskämda<br />
och i varje program ställer han<br />
frågor som ”bor alla<br />
lika stort som vi”. De<br />
har en städerska<br />
som heter Saburi<br />
och han undrar om<br />
hon också bor i ett<br />
slott, svaret blir att<br />
hon bor i en hyreslägenhet och<br />
pappan berättar att de flesta vill<br />
bo mindre än vad de gör så att<br />
de har råd med mat och kläder.<br />
Frågorna leder till att sonen vill<br />
prova att bo i hyresrätt och han<br />
flyttar till en lägenhet i Brandbergen.<br />
I ett annat avsnitt frågar<br />
han hur Saburi kom<strong>mer</strong> till jobbet<br />
och det leder till att han får prova<br />
att åka buss vilket slutar med att<br />
pappan måste hämta honom med<br />
helikopter.<br />
Serien handlar om fattiga och<br />
rika?<br />
– Ja. Det har varit mycket<br />
snack om barnfattigdom och nu<br />
kom<strong>mer</strong> en serie om barnrikedom.<br />
Hur länge har ni arbetat med<br />
serien?<br />
– Jag kom på idén för två år<br />
sen när jag åkte bil med min<br />
son och på nyheterna berättade<br />
de om kravaller i Frankrike. En<br />
kille skrek in i mikrofonen ”allt<br />
ni äger har ni stulit från oss,<br />
dela med er av välstånd och<br />
arbetstillfällen annars smäller<br />
det”. När jag berättade för min<br />
son vad det betydde tänkte jag<br />
på det ironiska med att vara så<br />
här medelklass som jag är och<br />
berätta om människor som är<br />
desperata för att de saknar jobb<br />
och pengar. Det var ett komiskt<br />
läge och jag kom på pappan som<br />
berättar för sin son om hur det<br />
ligger till i världen fast han inte<br />
lever efter hur han pratar.<br />
CYRIL HELLMAN<br />
58-68 Svepet.indd 62 12-01-19 11.17.03<br />
SCANPIX
”Arbetaren är<br />
samhällets<br />
förutsättning”<br />
PÅ IVAR LO JOHANSSONS födelsedag<br />
den 23 februari mottar Maria Hamberg<br />
2012 års pris till hans minne.<br />
Förutom noveller har hon skrivit<br />
Greklandssommaren om svetsaren<br />
Betty och Drömfabriken som utspelas<br />
på en bilfabrik. Vi möter människor<br />
med kärlek till sitt yrke samtidigt som<br />
de längtar bort från det monotona,<br />
från effektivitetskrav och känslan av<br />
att vara utbytbara.<br />
Varför berätta deras historia?<br />
– I det moderna samhället är<br />
medier i hög grad normbildare och<br />
de som står för berättelserna. I denna<br />
offentlighet är mannen <strong>mer</strong> synlig än<br />
kvinnan, medelklassen <strong>mer</strong> synlig än<br />
underklassen.<br />
– Du har blåställ på dagen men<br />
möter kontorsklädda på kvällen. De<br />
som räknas är de som syns på ytan.<br />
Om industrimiljöer skulle synliggöras<br />
skulle fler känna sig sedda och<br />
behövda. En bok är en droppe i havet<br />
men spelar förhoppningsvis roll för<br />
några.<br />
Som tidigare svetsare, lastbilsmontör,<br />
korvstoppare och järnvägs -<br />
arbetare känner du industriarbetarens<br />
vardag väl. Hur kom det sig att<br />
du började skriva om den?<br />
– Som uppvuxna på landsbygden<br />
i Ångermanland under femtiotalet,<br />
före tv:s tid, berättade vi ofta historier<br />
för varandra. Men tanken på att jag<br />
skulle skriva ner mina berättelser<br />
kom först när jag arbetade på Scania.<br />
Jag har aldrig vantrivts så som jag<br />
gjorde där. Visst var det monotont att<br />
ZELDA AV LINA NEIDESTAM<br />
göra korv på en korvfabrik men det<br />
fanns alltid en arbetskamrat intill. På<br />
Scania fanns ingen på pratavstånd.<br />
Jag blev ensam med ett väldigt<br />
tråkigt jobb. Jag stod och drömde<br />
mig bort och formade historier som<br />
jag skrev ner på helgerna. Hade jag<br />
haft en arbetskamrat så kanske jag<br />
hade berättat för den i stället.<br />
Kan du sakna att jobba inom<br />
industrin?<br />
– Jag kan sakna gemenskapen,<br />
det dagliga munhuggandet och att<br />
rent kroppsligt vara tvungen att röra<br />
på mig.<br />
Medelklassen hörs och omnämns<br />
ofta i samhällsdebatten medan<br />
arbetarklassen benämns som utdöende.<br />
Hur tänker du?<br />
– Det är som att säga att det inte<br />
finns industritillverkade produkter. Vi<br />
omges av dem. Arbetaren är samhällets<br />
förutsättning. Arbetarklassen<br />
kanske inte alltid finns närvarande<br />
i Sverige men den försvinner inte.<br />
Den återuppstår i Indien, Kina eller<br />
Sydkorea och då ofta i värre form.<br />
Det kan jag inte tycka är ett framsteg<br />
för mänskligheten. Även om jag är<br />
svensk känner jag som människa<br />
och som arbetare gemenskap med<br />
arbetare i resten av världen.<br />
Vad ska man läsa om man ska läsa<br />
ett verk av Ivar Lo?<br />
– Godnatt jord är riktigt bra och ger<br />
perspektiv på att det inte är länge<br />
sen statarsystemet avskaffades. Så<br />
sent som på fyrtiotalet var folket liveget<br />
och förband sig till slavliknande<br />
kontrakt. Många känner inte till den<br />
delen av vår historia.<br />
DITTE LUNDBERG<br />
IDHA LINDHAG<br />
DET SPELAR ROLL<br />
Samma<br />
ansikten överallt<br />
SVEPET<br />
INOM LOPPET AV ett drygt dygn<br />
såg jag Hamilton – i nationens<br />
intresse på bio, Hinsehäxan<br />
på tv, ett avsnitt jag missat av<br />
Anno 1790 på SVT Play och en<br />
öppen repetition på Dramaten<br />
av Ingmar Bergmans Fanny och<br />
Alexander.<br />
Det slog mig att det rent<br />
trovärdighetsmässigt inte är helt<br />
okomplicerat att det alltför ofta i<br />
svenska fil<strong>mer</strong> och tv-serier – som<br />
de jag under ett dygn tryckte i<br />
mig – är samma ansikten man ser.<br />
Även nu när det faktiskt tillkommit<br />
en del nya ansikten. För plötsligt<br />
är David Dencik, Joel Spira<br />
och Peter Eggers med i allting,<br />
överallt.<br />
Är verkligen hyggligt kompetenta<br />
skådespelare en sådan<br />
bristvara i Sverige?<br />
Dilemmat blottlades, om än<br />
från en annan vinkel, när regissören<br />
Stefan Larsson bröt repetitionen<br />
av Fanny och Alexander och<br />
kommenderade skådespelarna<br />
att hämta stolar och sätta sig<br />
utmed scenkanten. Sedan bad<br />
han publiken om ”synpunkter,<br />
reflektioner, tankar”. Och genast<br />
kom frågor till skådespelarna om<br />
de roller de nu spelade – Jonas<br />
Karlsson som ”spelar” Jarl Kulle,<br />
Livia Millhagen som ”spelar” Stina<br />
Ekblad.<br />
En man i publiken räckte upp<br />
handen och frågade Reine Brynolfsson,<br />
som spelar Biskopen:<br />
– Du spelar ju Jan Malmsjö här.<br />
Hur är det att göra det när han<br />
själv ingår i ensemblen?<br />
ULF STOLT<br />
58-68 Svepet.indd 63 12-01-19 11.17.15<br />
63
SVEPET<br />
64<br />
Trumkompet<br />
i Kicks<br />
Josephine Forsman imponerade<br />
på sin husgud Dave Grohl med<br />
ett hemmasnickrat beat.<br />
BRILJANT Josephine Forsman<br />
aktuell med nya hårdrockbandet<br />
Casablanca<br />
visade med låten ”Kicks”<br />
redan på Sahara Hotnights<br />
första skiva C’mon Let’s Pretend<br />
från 1999 att hon är en<br />
av landets bästa trumslagare.<br />
”Kicks” drivs av ett monotont<br />
gitarr- och trumkomp.<br />
– Låten har ett konstigt<br />
beat som sammanfattar min<br />
historia med trummor. När jag<br />
började spela hade jag en enda<br />
husgud, Dave Grohl. Dels för<br />
att Nirvana var det enda hårda<br />
som gick att köpa på macken<br />
i Robertsfors. Men mest för att<br />
han var extremt utlevande och<br />
explosiv. När jag som elvaåring<br />
ställde upp trummorna i<br />
källaren hade jag uteslutande<br />
Nirvana i hörlurarna. Dave är<br />
teknisk utan att vara överjävlig<br />
som vissa andra extremt duktiga<br />
trummisar. Man kunde följa<br />
med honom och känna sig lika<br />
cool. Senare i livet fick vi spela<br />
förband åt Foo Fighters. Då<br />
stod Dave och kollade på oss<br />
när vi spelade just ”Kicks”. Jag<br />
var så jävla stolt över det här<br />
trumkompet för i och med att<br />
jag är självlärd är jag oteknisk.<br />
Jag såg att Dave synade vad<br />
jag gjorde och efter kom han<br />
fram och sa: ”How did you do<br />
that?” Det kan vara mitt livs<br />
stoltaste ögonblick?<br />
– Trumkompet är nästan<br />
maskinellt och i dag skulle<br />
man kunna tänka sig att det<br />
skulle göras med loop. Men jag<br />
tragglade mig igenom låten.<br />
Det är mycket spel med vänsterhanden<br />
på virveln, många<br />
extraslag, mycket spökslag och<br />
takten är gungande nästan<br />
åt vals. Takten är 6/4. När vi<br />
gjorde låten kom riffet och<br />
trumkompet samtidigt.<br />
CYRIL HELLMAN<br />
FAKTA<br />
Låten spelades in analogt på<br />
rullband 1997 i Rumble Road<br />
studio i Skellefteå och producerades<br />
av Sahara Hotnights<br />
själva tillsammans med Kjell<br />
Nästen. Hon spelade på sitt<br />
första trumset, ett rött Pearl<br />
Export (idag är hon sponsrad av<br />
Ludwig). På den tiden använde<br />
hon trumpinnarna Vic Firth 5B.<br />
58-68 Svepet.indd 64 12-01-19 11.17.22<br />
PATRICIA REYES
I Thåströms fotspår<br />
GATA I VÄRLDEN Om inte Joakim<br />
Thåström skrivit en låt som heter<br />
”Sønder Boulevard” hade förmodligen<br />
motivationen att promenera den<br />
här gatan, från Halmtorvet mitt emot<br />
Kødbyen och hela vägen bort till<br />
dess den tar slut i en återvändsrundel<br />
vid Engehavevej, inte varit riktigt<br />
lika stor.<br />
För här finns egentligen ingenting<br />
särskilt att se, ingenting speciellt<br />
som lockar, ingen egentlig anledning<br />
att vistas där, <strong>mer</strong> än att gå den och<br />
smaka på texten, låta den skyffla<br />
under sulorna.<br />
Det är helt enkelt bara en Köpenhamnsgata,<br />
om än ganska bred, och<br />
lång, där det bor människor som<br />
lever sina liv just där.<br />
Sønder Boulevard bär lite av en<br />
Berlingatas nedtonade pampighet i<br />
känslan, fina gamla sten- och tegelhus<br />
– ofta med ett kafé, ett dagis, en<br />
cykelverkstad, en restaurang, frisersalong<br />
eller bar i gatuplanet – som<br />
ömsom är renoverade och välskötta,<br />
ömsom <strong>mer</strong> ruffiga och opolerade<br />
med handmålade ytterdörrar och<br />
mönstrade fönsterkarmar.<br />
Den svenska benämningen<br />
på Sønder Boulevard skulle bli<br />
esplanad, då det går ett trädkantat<br />
promenadstråk mitt i gatan.<br />
På en inhägnad basketplan mitt i<br />
esplanaden är det tomt, näten och<br />
korgarna nedtagna. Och precis som<br />
i Stockholm står det bockar lite överallt<br />
på trottoarerna, ett hål i gatan<br />
och en grävmaskin som sliter upp<br />
asfalt. På hörnan in mot Istedgade<br />
sitter en hund och skäller framför<br />
uteserveringen.<br />
Ur ett nedvevat bilfönster vid ett<br />
rödljus läcker en Gasolinlåt.<br />
FAKTA Från Stockholm flyger många<br />
bolag till Köpenhamn, bland andra<br />
SAS, Air Berlin och Norwegian. Det<br />
går att hitta billiga resor om man är<br />
ute i tid och är flexibel med avgångar.<br />
Det går även att flyga till Malmö och<br />
ta tåget över bron. Eller ta tåget hela<br />
vägen.<br />
ULF STOLT<br />
NUMMER 175, PÅ GATORNA 29 FEBRUARI<br />
MÖT THORSTEN FLINCK,<br />
LÄS OM SPECIFIKA DOFTER<br />
I STAN OCH FÖLJ MED JAN<br />
LINDSTRÖM PÅ BESÖK I EN<br />
MÄRKVÄRDIG MATAFFÄR I<br />
DJURSHOLM.<br />
PLUS MED EGNA ORD, KRÖNIKOR, BRILJANT, SVEPET, HUVUDSTAN,<br />
GATA FRAM OCH TILLBAKA OCH MYCKET ANNAT.<br />
58-68 Svepet.indd 65 12-01-19 11.17.43<br />
SVEPET<br />
65<br />
CYRIL HELLMAN<br />
CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX
KRÖNIKA<br />
Tatueringar, tatueringar. Innan jag<br />
kom till Mombasa hade jag aldrig<br />
trott att de skulle ge mig vänner,<br />
snarare hade jag trott på ofördelaktig<br />
behandling. Jag bar kanske indirekt<br />
på mormors reaktion när jag gjorde den<br />
första. Det var bara en liten blomma på<br />
armen men hon utbrast: ”Det är gatupojkar<br />
i hamnen som har sånt!” Och sedan: ”Det<br />
är den där tjejens fel, eller hur?” ”Visst,<br />
japp, japp”, sa jag. Den här gången hade<br />
hon på sätt och vis rätt för det var min<br />
flickväns lillebror som bekostat i tron att<br />
hans egen mor skulle tro att det var jag som<br />
lurat honom att göra en. Men alltid när jag,<br />
eller för den delen mina vänner, råkade<br />
ut för problem var det i mormors ögon en<br />
kvinnas fel. Hennes misogyni var egentligen<br />
bara gullig. Ett sätt att försöka få oss att<br />
tänka längre än med kuken.<br />
På senare år har jag börjat ifrågasätta<br />
Lösning kryss #173<br />
Se förra numrets vinnare på sidan 59.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
1 <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
66<br />
CYRIL HELLMAN Redan i tonåren insåg jag<br />
att tatueringar varar längre än kärleken.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
De senaste årens kalla vintrar har gjort<br />
Kungsträdgården till ett skridskoparadis.<br />
I bakgrunden ser du en kyrka. Efter<br />
vilket helgon är den uppkallad 1 ?<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Konstruktör: Marie Petersson-Engnell Foto: Jessica Gow/Scanpix © Bonnier Korsord<br />
tatueringar, sådant som att det tar bort<br />
ens personlighet och förstärker delar som<br />
kanske inte är ens personlighet. När modeskribenter<br />
i 40-årsåldern gör sina första<br />
tatueringar på underarmarna är dessutom<br />
tatueringar inte längre något tidlöst för<br />
gatupojkar i hamnen.<br />
JAG SKA PASSERA tullen i Kenya när tjänstemannen<br />
pekar på en tatuering och säger:<br />
”Did London boys do that?” ”Are you maffia?”<br />
”Maybe”, svarar jag och ler. ”I thought<br />
so. Here you behave!” säger han innan han<br />
tveksamt sätter stämpel i passet. En mexikansk<br />
chicanotatuering föreställande Los<br />
Lobos basist som ett skelett ska jag under de<br />
följande dagarna få försvara och förklara<br />
flera gånger per dag. Och jag börjar allt<strong>mer</strong><br />
ångra alla mina tatueringar. Att folk i Kenya<br />
är så fascinerade beror på att ingen här<br />
har tatueringar. Jag åker hit för att få lugn<br />
och ro och skriva om min och min väns<br />
kommande bok men hamnar ovanför en<br />
nattklubb. Nätterna är omöjliga att sova sig<br />
igenom så en kväll går jag ner på nattklubben.<br />
Den två meter långa dörrvakten pekar<br />
på min chicanotatuering. Jag förväntar<br />
mig förebråelser men så säger han att han<br />
vill ha en likadan, ber att få rita av den.<br />
Visst, svarar jag och han frågar vad jag vill<br />
ha i gengäld. ”När jag sätter mig i baren,<br />
håll inhemska brudar och langare på fem<br />
meters avstånd.” Det gör han hela kvällen.<br />
Jag bor på ett compound och har inte sett<br />
Afrika men dagen därpå kom<strong>mer</strong> dörrvakten<br />
till mitt rum och tecknar av tatueringen.<br />
Jag känner mig ärad och ger honom fem<br />
dollar för att göra en egen. Jomo har motorcykel<br />
och skjutsar mig ut på landsbygden<br />
för att träffa hans familj, hönor och getter<br />
och beskåda deras marijuanaodling. På<br />
hemvägen kör vi genom kåkstäderna. Även<br />
på den här resan fick jag vara hardcore för<br />
en dag…<br />
DET ÄR NYÅR och jag går ner på hotellets<br />
nattklubb. Vakten tar sitt kall på än större<br />
allvar denna kväll. Men så kom<strong>mer</strong> en man<br />
och hans fru mot mig och vakten bugar.<br />
Mannen kom<strong>mer</strong> fram och pekar på min<br />
chicanotatuering och säger: ”Cool.” Sedan<br />
börjar han peka på namnen och när han<br />
frågar varför det bara är mina barns och en<br />
väns och inte min fru, svarar jag: ”Min fru<br />
är inte längre min fru. Redan i tonåren insåg<br />
jag att tatueringar varar längre än kärleken.”<br />
”Du är smart du”, säger han, och presenterar<br />
sig som presidentens bror tillika en<br />
av landets främsta filmregissörer. Hans fru<br />
pekar på min chicanotatuering och säger:<br />
”Men varför gjorde du den, den får dig<br />
att se ut som en farlig ängel.” Det finns en<br />
märklig form av omvänd rasism i Afrika<br />
som imperialistmakterna bankat in i det<br />
kollektiva medvetandet. Folk bugar och vill<br />
tvätta mina händer på ett sätt som får mig att<br />
känna mig obekväm och det är väl för min<br />
hudfärg hon kallar mig ängel men jag hade<br />
helst sluppit det där ordet före och börjar<br />
ånyo att ångra tatueringen. Paret undrar vart<br />
jag ska härnäst och jag svarar mot gränsen<br />
till Tanzania. Jag har skrivit klart och tänkt<br />
sätta mig på en buss full med människor<br />
och höns för att ta mig till paradisstranden.<br />
”Dit ska vi också, följ med så vi kan prata<br />
tatueringar”, säger presidentens bror.<br />
Dagen därpå sitter jag i baksätet på en<br />
Lexusjeep. Jag tänker på mormor i himlen:<br />
Vilken tatuering ska jag ångra? Om det är<br />
för gatupojkar i hamnen, då är jag gärna en<br />
sådan.<br />
Tyck till cyril@situationsthlm.se<br />
58-68 Svepet.indd 66 12-01-19 11.17.50
NYA OEMOTSTÅNDLIGA<br />
CHOCOMANIA<br />
EXCLUSIVE EDITION<br />
WEAR IT,<br />
LOVE IT<br />
BUT DON’T<br />
EAT IT<br />
<br />
NYHET Chocomania är en exklusiv och ljuvligt chokladdoftande kroppsserie med upp till 48 timmars<br />
fuktighetsbevaring. Förutom mjukgörande kakaosmör från Ghana innehåller serien inte mindre än tolv andra<br />
Community Fair Trade-producerade ingredienser från hela världen.<br />
thebodyshop.se<br />
58-68 Svepet.indd 67 12-01-19 11.17.50
nytt album ute nu!<br />
turné under våren<br />
03/03 Uppsala, Konsert och Kongress - utsålt<br />
04/03 Stockholm, Cirkus - utsålt<br />
05/03 Stockholm, Cirkus - extra konsert utsålt<br />
17/03 Luleå, Minus 30 Grader @ Kulturens Hus - utsålt<br />
18/03 Umeå, Idun, Umeå Folkets Hus<br />
30/03 Helsingborg, Konserthuset - utsålt<br />
31/03 Linköping, Konsert & Kongress - utsålt<br />
01/04 Ytterjärna, Kulturhuset i Ytterjärna - utsålt<br />
13/04 Örebro, Conventum - utsålt<br />
14/04 Gävle, Konserthuset - fåtal biljetter kvar<br />
16/04 Stockholm, Cirkus - extra konsert<br />
19/04 Västerås, Konserthuset - utsålt<br />
20/04 Göteborg, Scandinavium<br />
21/04 Jönköping, Konserthuset<br />
26/04 Kalmar, Kalmarsalen - utsålt<br />
27/04 Malmö, Malmö Konserthus - utsålt<br />
28/04 Halmstad, Halmstad Teater - utsålt<br />
29/04 Norrköping, Louis De Geer - utsålt<br />
58-68 Svepet.indd 68 12-01-19 11.17.51
Change language