Brygghuset, Roma kungsgård - Gotlands Museum

Gotlands Museum
Strandgatan 14
621 56 Visby
0498-29 27 00
Arkeologisk förundersökning
Brygghuset, Roma kungsgård
Roma socken
Gotland
2007
Länsstyrelsens dnr 431-7147-06
Leif Zerpe

Arkeologisk förundersökning
Brygghuset, Roma kungsgård
Roma socken
Gotland
Länsstyrelsens dnr 431-7147-06
Leif Zerpe 2010
Gotlands Museum
Strandgatan 14
621 56 Visby
Tfn: 0498 29 27 00
Fax: 0498 29 27 29
E-post: info@gotlandsmuseum.se
2

Innehåll
Inledning 6
Historisk bakgrund 6
Syneprotokoll från 1700- och 1800-talet rörande brygghuset 7
Något om brygghusets befintliga murverk 7
Noteringar om en medeltida vattenreservoar 8
Arbetets genomförande 8
Undersökningsresultat 8
Under betonggolvet 8
I schaktet för VA och ventilation 12
Sammanfattning 14
Referenser 15
Tekniska och administrativa uppgifter 15
Figurförteckning 3
Figurförteckning
1 En stallgång av kullersten i det s.k. svinhuset, avgränsad av kantstående kalkstensflisor
och gödselrännor. Från nordnordost.
2 Karta över Gotland med läget för undersökningsplatsen Roma kungsgård markerad.
3 Situationsplan med läget för det s.k. brygghuset markerat.
4 Plan över brygghuset före ombyggnation.
5 Ett kalkflisgolv och en central belägen vattenränna i brygghusets sydvästra
rum.
6 Gråstensblock synliga under sydvästra rummets kalkflisgolv.
7 Äldre murparti i kalkbruk i sydväggen i ”mellanrummet”.
8 Plan över det östra rummet, det s.k. svinhuset.
9 Stenläggning av kalkstensflisor en knapp halvmeter under ett kullerstensgolv i
svinhuset.
10 Stenflisorna var relativt jämnstora. Jordlagret mellan stenläggningen och kullerstensgolvet
utgjordes av utfyllnadsmassor.
Foton och ritningar av Leif Zerpe
3

Tofta
Västergarn
Västerhejde
Stenkumla
Eskelhem
Sanda
Eksta
Klinte
Fröjel
Sproge
Silte
Hablingbo
Sundre
Visby
Visby
Träkumla
Follingbo
Vall
Lummelunda
Väskinde
Hejdeby
Akebäck
Stenkyrka
Martebo
Bro
Endre
Barlingbo
Roma
Hogrän Björke
Mästerby
Väte
Atlingbo
Hejde
Linde
Levide
Fardhem
Näs
Gerum
Havdhem
Lojsta
Hemse
Alva
Grötlingbo
Fide
Öja
Vamlingbo
Hamra
Viklau
Guldrupe
Eke
Stånga
Rone
Lokrume
Fole
Ekeby
Dalhem
Halla
Tingstäde
Hall
Hangvar
Hejnum
Bäl
Vallstena
Källunge
Sjonhem
Vänge
Buttle
Etelhem
Lye
Burs
Hörsne-Bara
Ala
Othem
Norrlanda
Ganthem
Garda
Lau
När
20 Km
Lärbro
Boge
Gothem
Anga
Kräklingbo
Ardre
Gammelgarn
Fleringe
Hellvi
Rute
Östergarn
Fig. 2. Karta över Gotland med Roma socken markerad. Röd punkt anger läget för aktuell
förundersökning vid Roma kungsgård.
Alskog
4
Bunge
Fårö

Fig. 3. Situationsplan över Roma Kungsgård. Det s.k. brygghuset är markerat med grå symbol.
Streckad figur norr om huset utvisar läget för en medeltida vattenreservoar. Koordinater är
angivna efter rikets system RT90 2,5 gon väst.
5

RAPPORT
Arkeologisk förundersökning i det s.k. brygghuset vid Roma kungsgård, Roma
socken, Gotlands kommun
INLEDNING
Länsmuseet på Gotland (nuvarande Gotlands Museum) har, enligt länsstyrelsens
beslut 431-7147-06, utfört en arkeologisk förundersökning i det s.k. brygghuset på
fastigheten Roma kloster 2:1 vid Roma kungsgård i Roma sn. Arbetet utfördes under
perioden 28/2–12/3 2007 och omfattade 25 timmar i fält. Förundersökningen
genomfördes som en antikvarisk övervakning med dokumentation.
Ärendet föranleddes av ombyggnation.
Det arkeologiska arbetet innebar att, i samband med borttagande av betonggolv,
dokumentera underliggande bevarade konstruktioner samt övervaka schaktning
för anläggande av avloppsledning och ventilation, såväl inomhus som norr om
byggnaden i anslutning till en medeltida vattenreservoar.
Ansvarig för de arkeologiska kostnaderna var:
Visby Arkitektgrupp
Att: Raymond Zielinski
Adelsgatan 5
621 57 Visby
Ansvarig arkeolog var Leif Zerpe som även har utarbetat rapporten.
HISTORISK BAKGRUND
Roma har sedan forntiden varit ett viktigt ekonomiskt centrum. År 1164 förlades
här ett cistercienskloster, en dotteranläggning till Nydala i Småland. Under reformationen
kom klostret att dras in till kronan och 1531 förklarade den danske länsherren
Roma klosters egendomar som kronogods. Sannolikt upphörde klostrets
verksamhet helt kring mitten av 1500-talet. Gotlands återförening med Sverige
1645 innebar inte någon förändring av kungsgårdens ställning som residens. År
1653 bestod godset av 17½ hemman av vilka sju tillhörde själva klostret.
På sjuttonhundratalet revs de flesta klosterbyggnaderna. Stenmaterialet användes
till att uppföra Roma Kungsgård ungefär som det ser ut idag. Stenbyggnaderna
ersatte den äldre kungsgården som var av trä. Från 1678 till 1822 fungerade kungsgården
som residens åt de svenska landshövdingarna på Gotland. Byggnaderna och
avkastningen från jordbruket ingick som förläning i landshövdingsämbetet. Innan
detta var gården säte för danska länsherrar sedan 1531. Efter 1822 utarrenderades
anläggningen till lokala jordbrukare. Vid andra världskrigets utbrott övertog militären
ansvaret för byggnaderna samt anlade ett flygfält. I samband med att militären
1989 lämnade Roma Kungsgård tog Statens Fastighetsverk (SFV) över ägaransvaret.
6

SYNEPROTOKOLL FRÅN 1700- OCH 1800-TALET RÖRANDE BRYGG-
HUSET
Uppgifter om brygghuset nedan är hämtade ur en sammanställning av historiskt
källmaterial samt murverksundersökningar i samband med ett förslag till vårdprogram
(JENSSEN 1995).
Under landshövdingarnas tid på kungsgården var brygghuset mindre än idag.
Längden var sexton av nuvarande tjugoåtta meter. Husets form i övrigt under denna
tid är oklar.
Ur ett syneprotokoll från år 1728 kan man utläsa: ”Uti gamla stenbyggningen är
nyligen uppsatt en bakstuga 9,6 meter lång och 3,6 meter bred med spis och bakugn”.
I ett protokoll från år 1776 står det, bland annat: ”Ett brygghus söder om stora
byggningen 8,4 meter långt och 6,6 meter brett samt 5,2 meter högt, av kalksten
uppmurat, taket med tegel täckt.”…”Golv av kalkflisor med rännor till vattnets
utlopp.”…”Innanför brygghuset åt öster en välvd bagarstuga 6,6 meter i fyrkant,
som till stor del är intagen av bakugnars murar, golvet av kalkstensflisor. Tegelugn,
två fönster, dörr ifrån brygghuset.”
År 1818 står det: ”Brygghuset. Sydost ifrån Caractärsbyggningen, 15,9 meter lång
8,1 meter brett, 5,2 meter högt, murat av kalksten under tegeltak,”…”Stengolv
med anlagda rännstenar till vattnets avledning.”…”Innanför brygghuset befinnes
en välvd bagarstuga med tvenne fönsterlufter och väggfast bord. Och utanför en
drankdrummel med lucka och ränna inifrån brygghuset.”
Av senare syneprotokoll framgår att brygghuset fick sin nuvarande volym under
arrendeböndernas tid, dvs. mellan 1831 och 1874. Såväl en breddning som en förlängning
av det ursprungliga huset gjordes. Enligt 1874 års protokoll anges att
”byggnaden var inredd till mjölkkök, mjölkkällare, brygghus och svinhus. Den var
försedd med särskild utgång från nord. Östra delen var inredd i flera särskilda avdelningar.”
NÅGOT OM BRYGGHUSETS BEFINTLIGA MURVERK
Byggnadens äldsta del kan antas vara medeltida. Ca 9 meter av den västra gaveln,
mätt dryga halvmetern från det sydvästra hörnet och norrut, består av en 1,3 meter
bred mur som förefaller vara uppförd i kallmur. Fasaden är putsad men murverket
bakom består av mer eller mindre finhuggna kvaderstensblock av kalksten som är
lagda med smala fogar. En dörröppning finns som inramas av en meterbred rundbågig
dörrportal av finhuggen sten. Även övriga stående murverk i byggnaden har
tolkats och beskrivits och anses uppförda under i första hand 1700- och 1800-talet
(JENSSEN 1995).
7

NOTERINGAR OM EN MEDELTIDA VATTENRESERVOAR
Alldeles norr om brygghuset finns en under mark bevarad lämning av en medeltida
vattenreservoar, fig. 3. I en journal av Hilfeling från 1796 står det: ”en stor djup
vattenreservoir av huggen sten med bräder överbyggd nära klostret i söder. Den
var 14,4 m lång och 3,6 m bred utvändigt, 13,3 m lång och 2,4 m bred inom, av
vackraste huggen sten, är inåt jämnad vilken lika som en källa håller beständigt
gott vatten i största torkan men då flod är, eller jorden vattenfull, avlöper vattnet i
en kanal åt öster. Nu brukades denna att förvara levande fisk uti.” (GISLESTAM,
red. 1994).
Reservoarens nordvästra del påträffades och undersöktes vid ledningsgrävning år
1996, då en anslutning skedde av brygghuset till kungsgårdens VVS-system. I
schaktet framkom dess nordvästra hörn och dess norra mur på en sträcka av 4,5
meter. Den norra muren hade tre bevarade stenskift och ovansidan var belägen ca
1,5 meter under mark. Den var anlagd på kalkberget och uppförd av släthuggen
kalksten liggande i kallmur. Djupaste punkten låg 2,2 meter under mark och här
syntes tydligt att reservoarens botten var nedbilad i berghällen (SWANSTRÖM
1999).
ARBETETS GENOMFÖRANDE
Hela brygghuset var invändigt belagt med betonggolv, vilket togs bort för att ersättas
av annan golvbeläggning. Sannolikt anlades betonggolvet då militärkommando
Gotland tog över byggnaden på 1960-talet.
Under antikvarisk kontroll schaktades till ca en halv meters djup i det östra rummet
för anläggande av VA-ledning och ventilation. Planen var att VA-ledningen
skulle föras ut genom norra ingången och anslutas till befintlig kulvert utanför
byggnadens nordvästra hörn. Här krävdes särskild antikvarisk övervakning, då
schaktets dragning sannolikt skulle komma att beröra den medeltida vattenreservoaren.
UNDERSÖKNINGSRESULTAT
Under betonggolvet
Vid borttagande av betonggolvet i det sydvästra rummet framkom ett kalkflisgolv
och en vattenränna, vilka låg skyddade mot betongen av heltäckande plast. Golvet
och vattenrännan rensades fram i sin helhet för dokumentation och blev sedermera
åter övertäckta, fig. 4 och 5.
Anordningarna tycks överensstämma med dem som beskrivs i syneprotokollen från
år 1776 och från 1818, se ovan.
I rummets nordvästra hörn saknades några flisor i golvet. Under detta framkom
några stora rundade gråstensblock av okänd tillhörighet, möjligen grundstenar till
en äldre mur, fig. 4 och 6.
8

Fig. 4. Plan över det s.k. brygghuset före ombyggnation. Röd figur anger schaktad yta för installa-
tion av ventilation och VA. Befintliga golv av betong togs bort i samtliga rum. I sydvästra rummet
framkom ett flisgolv och en vattenränna. I rummets nordvästra hörn påträffades större stenblock,
möjligen hörande till en äldre mur. I mellanrummet framkom ett kullerstensgolv och i dess
sydmur påträffades en äldre grundmur.
Fig. 5. Det sydvästra rummet är belagt med ett kalkflisgolv. Mellan nord- och sydvägg löper en
vattenränna av välhuggna kalkstensblock. Vy över rummets nordvästra del. Från ostsydost.
9

Fig. 6. I det sydvästra rummets nordvästra hörn framkom stora gråstensblock under kalkflisgolvet.
Från ostsydost.
Fig. 7. Detalj av det kullerstensbelagda mellanrummet, med ett ur södra muren utskjutande parti
av en äldre mur. Murens synliga längd var 4,8 meter. Från nordväst.
10

Fig. 8. Plan över det östra rummet, det s.k. svinhuset. Röd skraffering anger skadade golvytor.
11

Mellanrummet var belagt med ett kullerstensgolv. I den södra muren påträffades
ett utskjutande parti av en äldre kalkbruksfogad mur. Murens synliga längd var 4,8
meter och bredden 0,5 meter. Den kan antas ha haft en funktion i den ovan beskrivna
bagarstugan.
Betonggolvet i det östra rummet täckte en konstruktion som sannolikt har ingått
det svinstall (benämnt svinhus) som anges i syneprotokollet från 1874, se ovan liksom
fig. 8. Centralt i rummet, från södra väggen till den norra, löpte en 0,8 meter
bred, något välvd stallgång belagd med kullersten. Mitt i rummet och vinkelrätt
korsande denna löpte en ca 2,5 meter bred stallgång, belagd med kalkstenshällar
och flisor, från en öppning i den östra väggen till en igensatt dito i den västra.
Den förra avgränsades på ömse sidor av en rad tätt ställda, 0,05–0,1 meter tjocka
kalkstensflisor och utanför dessa löpte en 0,3-0,35 meter bred gödselränna av kullersten.
Rännorna upphörde vid den tvärgående gången. Rännorna var invändigt
klädda med cement, sannolikt ett sekundärt tillägg för bättre avrinning. Ytan öster
om stallgången var belagd med kullersten, medan ytan väster om i huvudsak var
täckt av kalkstenshällar. Hällarna i den nordvästra delen av rummet var sekundärt
anlagda, eftersom rester av en kullerstenslagd yta fanns kvar under.
Såsom framgått av syneprotokollen byggdes brygghusbyggnaden ut till nuvarande
volym mellan 1831 och 1874, och därmed även svinhuset.
Inga större förändringar gjordes fram till att försvaret övertog gården kring 1940.
Vid övertagandet omdisponerades byggnaden och samtliga golv övergjöts med betong.
I schaktet för VA och ventilation
Ett 0,3–0,5 meter brett och 0,4–0,5 meter djupt schakt grävdes för installation av
VA och ventilation, fig. 4. I schaktets botten framkom en stenläggning av jämnstora
kalkstensflisor, 0,3–0,5 meter stora, fig. 9 och 10. De bildade en jämn yta och
läggningen kunde följas i schaktet ca 8 meter. Bland stenarna fanns även ett fragment
av en tegelpanna. Det gick inte att studera läggningen i detalj, då vatten sipprade
in och snart täckte botten. Lagret mellan stenläggningen och stallgolvet bestod
av fyllningsmassor innehållande jord, mindre stenar, kalkstensflisor och grus
och inslag av tegelflisor. Stallgolvets kullerstensläggning var satt i ett decimetertjockt
lager sand.
Stenläggningens datering är inte känd, men troligen har den anlagts innan utbyggnaden
av brygghuset och kan ha fungerat som en gårdsläggning.
Grävningen av schaktet utanför byggnaden gjordes i ett senare skede för att inte
försvåra tillgängligheten till byggnaden. Dessvärre togs inte, trots överenskommelse,
kontakt med museet inför det arbetet, vilket således kom att genomföras utan
antikvarisk kontroll.
12

Fig. 9. På 0,4 meters djup under kullerstensgolvet i det östra rummet, det s.k. svinhuset, påträffades
en stenläggning av okänd utbredning och ålder. Från nordnordost.
Fig. 10. Stenläggningen var anlagd med relativt jämnstora kalkstensflisor. Jordlagret mellan
stenläggningen och kullerstensgolvet utgjordes av utfyllnadsmassor. Lodfoto (från västsydväst).
13

SAMMANFATTNING
Länsmuseet på Gotland (nuvarande Gotlands Museum) utförde under perioden
28/2–12/3 2007 en arkeologisk förundersökning i det s.k. brygghuset på fastigheten
Roma kloster 2:1 vid Roma kungsgård i Roma sn. Ärendet föranleddes av ombyggnation.
I samband med borttagande av ett heltäckande betonggolv dokumenterades underliggande
bevarade konstruktioner. Schaktning för anläggande av avloppsledning
och ventilation övervakades och dokumenterades.
I det sydvästra rummet framkom ett kalkflisgolv och en vattenränna, vilka vid anläggandet
av betonggolvet på 1940-talet hade skyddats mot detta av heltäckande
plast. Golvet och vattenrännan rensades fram i sin helhet för dokumentation och
blev sedermera åter övertäckt.
Mellanrummet var belagt med ett kullerstensgolv. I den södra muren påträffades
ett utskjutande parti av en äldre kalkbruksfogad mur.
Det östra rummet innehöll en anläggning som sannolikt haft en ladugårdsfunktion.
Stallgångar och gödselrännor fanns till största delen bevarade.
I syneprotokoll från 1800-talet framgår att byggnaden använts som brygghus, bagarstuga,
mjölkkök, mjölkkällare och svinhus. Det är sannolikt att de dokumenterade
golvbeläggningarna är anlagda under denna tid.
I VA-schaktet framkom en stenläggning ca 0,4 meter under golvet i det östra
rummet. Den anlades sannolikt före perioden 1831–1874, då byggnaden fick sin
nuvarande volym.
14

REFERENSER
Gislestam, T (red.) 1994 CGG Hilfelings gotländska resor.. 1, 1797 och 1799.
Visby.
Jenssen, B 1995 Roma kloster och kungsgård. Brygghuset. Förslag
till vårdprogram. Otryckt rapport.
Swanström, E 1999 Rapport över arkeologisk förundersökning.
Kungsgården. RAÄ 46. UV Visby Rapport 1999:16.
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Länsstyrelsens i Gotlands län beslut 07-03-09 om arkeologisk förundersökning i
brygghuset vid Rom kungsgård, dnr: 431-7147-06.
Undersökningstid: Perioden 28 februari–12 mars 2007. 25 timmar i fält.
Undersökningsledare: Leif Zerpe
Läge: Ekonomiska kartans blad 6J 5b ROMA KLOSTER.
Koordinatsystem: Rikets RT90 2,5 gon väst
Koordinater: X6379800 Y1659071
Undersökt yta: 330 m 2 varav 160 m 2 intensivt.
Dokumentationshandlingar som förvaras på länsmuseet: Fältritningar i skala 1:20,
CAD-ritningar och digitala fotos.
15