24.09.2013 Views

FÖP Mariestad kortversion.indd - Mariestads kommun

FÖP Mariestad kortversion.indd - Mariestads kommun

FÖP Mariestad kortversion.indd - Mariestads kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Fördjupad översiktsplan<br />

för <strong>Mariestad</strong>s tätort<br />

KORTVERSION SAMRÅD 2012


INLEDNING<br />

Varför en översiktsplan?<br />

Enligt plan- och bygglagen ska alla <strong>kommun</strong>er ha en<br />

aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela <strong>kommun</strong>ens<br />

yta. Syftet är att ge vägledning och stöd i beslut<br />

om användningen av mark- och vattenområden,<br />

hur den byggda miljön ska utvecklas eller bevaras,<br />

och hur <strong>kommun</strong>en avser att tillgodose riksintressen<br />

och följa gällande miljökvalitetsnormer. Översiktplanen<br />

kan ändras genom fördjupningar och tillägg.<br />

En fördjupning (<strong>FÖP</strong>) innebär en mer detaljerad<br />

redovisning inom ett visst geografi skt område, till<br />

exempel tätorter där det sker förändringar.<br />

En ny <strong>FÖP</strong><br />

Politiska och ekonomiska processer har förändrat<br />

stadsplaneringens roll. En ny <strong>FÖP</strong> för <strong>Mariestad</strong>s tätort<br />

försöker navigera mellan att vara förvaltande men<br />

samtidigt visa på strategier som visar hur en hållbar utveckling<br />

kan ske inom <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>. <strong>FÖP</strong> för<br />

<strong>Mariestad</strong>s tätort försöker positionera sig genom att<br />

identifi era delprojekt och nyckelprojekt. Med utgångspunkt<br />

i befi ntliga situationer förädlas och utvecklas<br />

kvaliteter, samband och relationer.<br />

2 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

Syfte och tidshorisont<br />

Syftet med fördjupningen av översiktsplanen för <strong>Mariestad</strong>s<br />

tätort är att förbättra livskvaliteten, öka antalet<br />

invånare samt att verka för en mer hållbar utveckling.<br />

Målbilden för det som redovisas i denna plan är år<br />

2025. Vissa frågor är kortsiktiga, andra mycket mer<br />

långsiktiga. Planen klarlägger inte vem som ska genomföra<br />

förändringarna eller när de ska göras. Det<br />

gäller såväl privata som off entliga insatser. Något försök<br />

att beräkna den samlade kostnaden av föreslagna<br />

åtgärder har inte gjorts och låter sig inte göras på ett<br />

trovärdigt sätt.<br />

Den här fördjupade översiktsplanen utgår från Vision<br />

2030 med ett fördjupat perspektiv på barn och unga.<br />

Kommunen tar fram<br />

planförslag.<br />

Samråd<br />

Samrådsredogörelse skrivs.<br />

Planförslaget omarbetas<br />

utifrån synpunkter.<br />

Samrådshandling<br />

Planen fi nns tillgänglig på Stadshuset, Kyrkogatan 2,<br />

<strong>Mariestad</strong>, vardagar mellan 8.00 - 16.30. Mer information<br />

samt alla handlingar fi nns även på <strong>kommun</strong>en hemsida:<br />

www.mariestad.se (se Bygga & Bo/Stadsplanering/<br />

Pågående planer). Eventuella synpunkter på förslaget<br />

ska vara skriftliga och inlämnas senast den 14/9 2012.<br />

Ta chansen att påverka vår stad genom att<br />

ge oss dina synpunkter! Samrådsmöte hålls<br />

kl. 18.30 den 11/6 och den 28/8 i aulan på<br />

Trädgårdens skola.<br />

Utställning Antagande<br />

Utställningsutlåtande skrivs.<br />

Planförslaget omarbetas<br />

utifrån synpunkter.


MÅL MARIESTADS TÄTORT<br />

MÅL biosfär<br />

• År 2025 är <strong>Mariestad</strong> en nationell/internationell<br />

mötesplats för samtal kring och utveckling av ett<br />

hållbart samhälle.<br />

MÅL turism<br />

• <strong>Mariestad</strong> ska uppfylla det nationella och regionala<br />

målet om fördubbling av gästnätter till år 2020.<br />

• År 2025 är <strong>Mariestad</strong>s tätort tillsammans med<br />

Göta kanal och Biosfärsområdet en exportmogen<br />

destination.<br />

MÅL invånare/bostad<br />

• Till år 2025 ska <strong>Mariestad</strong>s tätort ökat med<br />

2000 invånare.<br />

• Det ska byggas i genomsnitt 80 bostäder/år<br />

fram till år 2025 inom tätorten.<br />

MÅL näringsliv<br />

• Varje år ska visa en positiv nettotillväxt av butiker<br />

inom tätorten.<br />

• År 2025 har handelsindex i <strong>Mariestad</strong> ökat med<br />

fem procentenheter.<br />

MÅL högre utbildning<br />

• Högskoleplattformen ska utvecklas och ge<br />

plats för minst 1000 studenter år 2025.<br />

• År 2025 har Högskoleplattformen utvecklats<br />

till en nationell utbildningsplats med tydlig<br />

koppling till Dacapos grundvärden.<br />

MÅL kultur<br />

• Kulturella samverkansprojekt som synliggör<br />

hållbar utveckling genomförs årligen.<br />

• Ungdomskulturen ska värnas i och med fritidsgårdarna<br />

Elvärket och Lockerud som ska bevaras<br />

och utvecklas.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

3


VISION 2030<br />

<strong>Mariestad</strong> år 2030<br />

För att veta åt vilket håll <strong>kommun</strong>en ska styra tätortens utveckling<br />

måste alla vara överens om målet. Det är därför Vision<br />

2030 fi nns. Visionen ska vara en inspirerande ledstjärna<br />

som påverkar både stora och små beslut om vad <strong>kommun</strong>en<br />

ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Förhoppningen<br />

är att visionen även ska inspirera andra att vara med och<br />

skapa framtidens <strong>Mariestad</strong>, såväl enskilda medborgare som<br />

företag, grupper och organisationer.<br />

Den vägledande utgångspunkten för arbetet med <strong>FÖP</strong><br />

för <strong>Mariestad</strong>s tätort är Vision 2030. Den kursiverade texten<br />

kommer direkt från visionens byggstenar. Visionen<br />

beskriver en framtidsbild för hela <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong><br />

där utvecklingen av tätorten som det här dokumentet<br />

beskriver är en del. Visionen är indelad i fem byggstenar<br />

som i arbetet med <strong>FÖP</strong> för <strong>Mariestad</strong>s tätort tolkats och<br />

utgör grunden för ett resonemang om vilken påverkan<br />

visionen får för den fysiska planeringen inom tätorten.<br />

Tolkningen är därefter sammanfattad i fyra övergripande<br />

principer.<br />

4 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

Den stolta sjöstaden med bebyggt hamnområde och<br />

ett aktivt bad- och båtliv.<br />

<strong>Mariestad</strong> utvecklas som en Sjöstad med hjälp av<br />

kvaliteterna längs Vänern och Tidan som synliggörs<br />

och förbättras i strandpromenaden.<br />

Ledande inom hantverkets akademi och en ansedd<br />

universitetsstad med studenter från hela världen.<br />

Goda studie- och forskningsmiljöer utvecklas i<br />

högre grad när de koncentreras. Genom att utveckla<br />

Högskoleplattformen och samla verksamheterna<br />

kan detta öka.<br />

Nordens ledande centrum för trädgårdens hantverk<br />

med vackra parkmiljöer och trädgårdar.<br />

Utvecklingen av de ytor och rum som behövs<br />

för att trädgårdens hantverk och forskning ska<br />

blomstra synliggörs i tillväxten och skötseln av<br />

<strong>Mariestad</strong>s gröna rum.<br />

Ett internationellt modellområde som synliggjort<br />

biosfärområdets möjligheter för hållbar utveckling.<br />

<strong>Mariestad</strong> har goda förutsättningar för hållbar<br />

utveckling genom strategisk förtätning och nya<br />

rörelsemönster i staden.<br />

En naturlig mötesplats med täta och snabba <strong>kommun</strong>ikationer<br />

till storstäderna.<br />

<strong>Mariestad</strong> vävs samman på ett nytt sätt i och<br />

med nya kopplingar inom samt till och från<br />

staden. Detta möjliggör nya möten och en stad<br />

som är lättare att röra sig i.


ÖVERGRIPANDE PRINCIPER<br />

De övergripande principerna är sammanfattningen av<br />

<strong>FÖP</strong>-arbetets tolkning av <strong>kommun</strong>ens visionsdokument<br />

Vision 2030. Principerna beskriver en strategi för<br />

att arbeta fokuserat med det fysiska förändringsarbetet i<br />

<strong>Mariestad</strong>. Genom att identifi era delprojekt för förnyelsen<br />

av <strong>Mariestad</strong>s tätort skapas en ny helhet.<br />

De övergripande principerna beskriver ett synsätt på<br />

staden som utgår från relationer mellan stadens delar<br />

istället för att fokusera på gränsdragningar mellan olika<br />

områden och funktioner.<br />

Principerna presenteras i fyra diagram som var och ett<br />

beskriver olika förutsättningar för tätortens förändring<br />

Diagrammen syftar till att förtydliga det pågående arbetet<br />

med <strong>FÖP</strong> för <strong>Mariestad</strong>s tätort. Diagrammen ger<br />

därför ingen helhetsbild av utvecklingen med mål 2025,<br />

men visar på arbetets fokus för att möjliggöra en ökad<br />

samsyn kring prioriteringar för det ständigt pågående<br />

arbetet med stadens förnyelse.<br />

GÖTEBORG<br />

Höghastighetståg, Oslo - Stockholm<br />

Biosfär - Vänerkulle<br />

MARIESTAD<br />

Rv26, Inlandsvägen<br />

LIDKÖPING<br />

Regionpark Rv26<br />

Kinnekullebanan E20<br />

+<br />

Skaraborgs resecentrum<br />

+ SKÖVDE<br />

Kollektivtrafikstrategi<br />

Götalandsbanan<br />

Turismstrategi Skaraborg+<br />

Övergripande princip för regionala projekt.<br />

Europabanan<br />

JÖNKÖPING<br />

HALLSBERG<br />

ÖREBRO<br />

Samordning regionala projekt<br />

STOCKHOLM<br />

Relationerna till omgivande delregioner och regioner<br />

är mycket viktiga för <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong> och utvecklingen<br />

av <strong>Mariestad</strong>s tätort. Därför måste kopplingarna<br />

mellan regionens noder för boende, arbete, rekreation,<br />

turism och utbildning identifi eras och förstärkas. I arbetet<br />

med <strong>FÖP</strong> för tätorten har projekt identifi erats med<br />

geografi sk placering utanför avgränsningen till <strong>FÖP</strong>:en.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

5


1km<br />

N<br />

Aktivera-synliggöra strandlinjen<br />

6 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

0<br />

Kontakten till vattnet mot både Vänern och Tidan aktiveras<br />

och synliggörs genom att befi ntliga stråk längs<br />

med <strong>Mariestad</strong>s stränder kopplas samman och förtydligas.<br />

Strandområdet förtätas med aktiviteter och<br />

program. Strandområdet är ett viktigt område för invånarnas<br />

fritid och rekreation och en viktig resurs för<br />

förbättrad folkhälsa och utvecklingen av tätortens turism<br />

och näringsliv.<br />

0<br />

1km<br />

N<br />

Koncentrera det koncentrerade<br />

Centralt placerad och med direkta kopplingar till omlandet<br />

och Skaraborgsregionen framstår Stockholmsvägen<br />

– Göteborgsvägen som tätortens huvudstråk. Stråket<br />

har potential att förtätas med bebyggelse och nya<br />

verksamheter. Kulturell och fysisk förätning längs dessa<br />

stråk är prioriterade i arbetet med tätorten. Genom att<br />

ytterligare koncentrera aktiviteter och verksamheter till<br />

områden i tätorten som redan har en hög koncentration<br />

kan dessa utvecklas med ett mer blandat innehåll.<br />

0<br />

1km<br />

N<br />

Tillgängliggöra på nytt sätt<br />

tvärkopplingar<br />

För att dels utöka möjligheterna för förtätning av program<br />

och aktivitet längs med vattnet och Stockholmsvägen–Göteborgsvägen,<br />

dels koppla samman tätortens<br />

olika bostads- och verksamhetsområden på nya sätt<br />

identifi eras nya tvärkopplingar. Dessa skapar nya relationer<br />

mellan <strong>Mariestad</strong>s olika delar och mellan områden<br />

och de två stråken. Kopplingarna gäller framför allt<br />

nya gång- och cykelvägar.


HÅLLBAR UTVECKLING OCH MÄNNISKAN<br />

Världen och Sverige står i dag inför den stora utmaningen<br />

att skapa långsiktigt hållbara samhällen. Hållbara utifrån<br />

de tre kända dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk<br />

hållbarhet.<br />

Stadsplaneringen ger ramarna för användandet av staden.<br />

Alla behöver röra sig till och från arbete och skolor,<br />

handla eller ta sig till kulturupplevelser, grönområden<br />

och idrottsplatser. Våra olika livssituationer ger olika behov<br />

men alla ska ha likvärdiga möjligheter. En hållbar<br />

stad kan bara planeras och byggas tillsammans med dem<br />

som ska leva i den.<br />

En blandad stad motverkar segregation och gör att platser<br />

används mer frekvent över dygnet. I <strong>Mariestad</strong> är<br />

många bostadsområden byggda som egna enklaver vilket<br />

försvårar naturlig genomströmning av andra människor<br />

och skapar segregationsproblem.<br />

Biosfär<br />

Biosfärområden är landskap där utveckling med nya<br />

metoder och ny kunskap för långsiktig hållbar samhällsutveckling<br />

sker. De är en del av FN-organet Unescos<br />

Man and Biosphere Programme (MAB) som arbetar<br />

globalt för att förbättra relationen mellan människan<br />

och dess omgivning. Biosfärområdet Vänerskärgården<br />

med Kinnekulle är ett samarbete mellan Götene, Lidköping<br />

och <strong>Mariestad</strong>.<br />

Målet med Biosfär är att göra det utpekade området<br />

livskraftigt och skapa goda förutsättningar för långsiktig<br />

överlevnad. Biosfärområdet ska också kunna utgöra ett<br />

stöd för forskningsinsatser, utbildning och demonstrationsprojekt<br />

samt utveckla internationella samarbeten.<br />

Agenda 21<br />

Agenda 21 innebär arbetet för att nå en hållbar utveckling<br />

så som exempelvis motverkande av miljöförstörning,<br />

hushållande av naturresurser, ökad jämställdhet,<br />

folkhälsa och demokrati.<br />

Folkhälsa<br />

Människors vardagsmiljöer med bra boende, goda livsmiljöer<br />

och livsvillkor har en grundläggande betydelse<br />

för människors hälsa. Folkhälsan är generellt god men<br />

den är inte jämlikt fördelad. En ökad fysisk aktivitet är<br />

troligen det som skulle ha störst positiv eff ekt på människors<br />

hälsa, och vi vet att minst hälften av Sveriges<br />

befolkning behöver röra på sig mer.<br />

Tillgänglighet och trygghet<br />

En tillgänglig stad ger möjlighet att kunna röra sig fritt<br />

och kunna verka i samhället för alla, även för personer<br />

med funktionsnedsättning eller unga och gamla. Tillgänglighet<br />

handlar inte bara om ramper och ledstråk<br />

utan även att plaster ska vara lätta att förstå och man ska<br />

inte behöva undra om det är tillåtet att nyttja platsen.<br />

Att känna sig trygg är en rättighet och förutsättning för<br />

att kunna delta i samhällslivet. Den upplevda tryggheten<br />

är minst lika viktig som den faktiska.<br />

Barns del i processen<br />

Vårt samhälles fysiska uppbyggnad har stor påverkan<br />

på alla människor. Staden är tyvärr ofta utformad för<br />

bilen och de vuxna som kan röra sig som de vill. Människorna<br />

formar staden, men staden formar också människorna.<br />

Tänker man på det förstår man vikten av att<br />

barn får vara med i processen att forma sin stad.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

7


STADENS STRUKTUR<br />

Sociala nyckelplatser<br />

Kartläggningen av sociala nyckelplatser syftar till att inkludera<br />

en större mångfald av synsätt på stadens struktur.<br />

Kartläggningen visar platser där människor möts och har<br />

möjlighet att stanna upp och umgås. Exempel på sådana<br />

platser är lekplatser, aff ärer, skolor, torg, fritidsgårdar och<br />

idrottsplatser. Eftersom olika platser används av olika<br />

människor kommer det i det här arbetet utföras arbete<br />

med olika fokusgrupper under samrådet. Kartan nedan<br />

visar de sociala nyckelplatser som hittills lokaliserats. Vill<br />

du markera dina sociala nyckelplatser - gå då in på<br />

www.mariestad.se och ladda ner en egen karta!<br />

8 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

0<br />

social nyckelplats<br />

sociala barriärer<br />

barriärer - fält<br />

1km<br />

N<br />

Bebyggelsestruktur<br />

Kartan nedan redovisar mycket övergripande olika bebyggelsetypologier<br />

i <strong>Mariestad</strong>s tätort. <strong>Mariestad</strong> har<br />

geografi skt framförallt expanderat under 1900-talet under<br />

planeringsideal som förspråkade friliggande byggnader.<br />

I de yttre lägena fi nns även fl erfamiljshusområden<br />

som byggdes i samband med bostadspolitiska program<br />

under 60- och 70- talet. Gamla stan i <strong>Mariestad</strong> är en välbevarad<br />

äldre bebyggelse som är utpekat som riksintresse.<br />

Det är av stor vikt att hänsyn tas till befi ntlig bebyggelse<br />

vid förtätning och ny exploatering.<br />

BEF NY<br />

0<br />

Sluten centrumbebyggelse<br />

Hög, gles och<br />

stora enheter<br />

Låg, tät och<br />

små enheter<br />

Offentlig<br />

verksamhet<br />

Handel/<br />

verksamhet<br />

Verksamhet/<br />

industri<br />

Barriärer<br />

Förtätning<br />

1km<br />

N<br />

Grön- och blåstruktur<br />

<strong>Mariestad</strong> upplevs tack vare sin glesa bebyggelsestruktur<br />

och många parker samt villaträdgårdar som en grön<br />

stad. <strong>Mariestad</strong> beskriver sig som Sjöstaden och vattnet<br />

är en viktig del av tätortens struktur och identitet, både<br />

vad gäller Vänern och Tidan. En stor del av stadens<br />

gröna inslag består av grönska på privata fastigheter.<br />

Stadens grönstruktur är en kombination av olika grönområden<br />

från parker med stort skötselbehov till privata<br />

trädgårdar och naturmark.<br />

Universitetsparken<br />

Södra<br />

stadsdelsparken<br />

kallbadhus<br />

Vildmarken<br />

mot Snapen<br />

0<br />

NYTT<br />

dagvatten<br />

världsparken<br />

badplats<br />

båtplats<br />

BEF.<br />

parkmark<br />

trädgårdar<br />

båtplats<br />

badplats<br />

1km<br />

N


Infrastruktur<br />

Större delar av <strong>Mariestad</strong>s tätort är planerad under<br />

1900-talets senare del med stort fokus på biltrafi kens<br />

framkomlighet samt med ideal om separering av olika<br />

trafi kslag. Möjligheterna är därför goda för både bilar,<br />

cyklar och fotgängare att röra sig i stråk in mot <strong>Mariestad</strong>s<br />

centrum. Invånare i <strong>Mariestad</strong> använder bilen<br />

även för många kortare resor inom tätorten. Kinnekullebanan<br />

är ett utpekat riksintresse och det fi nns tankar<br />

på att elektrifi era banan.<br />

E20 är ett nationellt riksintresse som behöver förbättras<br />

för att fungera tillfredsställande. Berörda <strong>kommun</strong>er arbetar<br />

tillsammans med Trafi kverket för detta.<br />

Tidigare prioritering av biltrafi ken har skapat behov<br />

av att nu prioritera cykel och gång inom tätorten. Den<br />

vänstra kartan här intill innan visar <strong>Mariestad</strong>s vägnät<br />

med järnväg, gång- och cykelvägar samt stigar markerade.<br />

Kartan visar att det saknas vissa cykelvägar för att<br />

knyta samman staden med ett sammanhängande nät<br />

av cykelbanor. Krav ställs också på tvärkopplingar som<br />

binder samman stadens ytterområden på ett mer eff ektivt<br />

sätt. Den högra kartan visar kollektivtrafi ken till<br />

och från samt inom tätorten.<br />

Att koppla samman stadens ytterområden och skilda<br />

delar är en övergripande princip för den fördjupade<br />

översiktsplanen. Gång- och cykeltrafi k prioriteras genom<br />

utbyggnad av gc-nätet samt strategiskt placerade<br />

övergångar över bilvägar som i korsningssituationer<br />

prioriterar lätta trafi kanter för att ge förutsättningar<br />

för en hållbar utveckling. Ambitionen är att på så sätt<br />

förbättra tillgänglighet och framkomlighet för alla trafi -<br />

kanter inom tätorten.<br />

cykel och gång är<br />

de prioriterade<br />

trafikanterna<br />

NYTT<br />

prioriterad gc-bana<br />

övrig gc-bana<br />

korsning<br />

gångväg<br />

bilväg + gc<br />

parkering<br />

BEF.<br />

gc-bana<br />

järnväg<br />

gångväg/stig<br />

F-6 skola<br />

0<br />

1km<br />

N<br />

Vet du något tokigt ställe? Där kanske cykelbanan<br />

får ett abrupt slut, eller en genväg<br />

genom en häck? Skicka in ditt bidrag till<br />

oss och var med i utlottningen av en resa<br />

med M/S Marianne! Läs mer på hemsidan.<br />

1 Grangärdet<br />

Kinnekulletåget Gbg<br />

506 Götene<br />

513 Lugnås<br />

801 Swebus Gbg<br />

Möjligt extra<br />

stationsläge<br />

2 Krontorp<br />

500 Skövde<br />

515 Låstad<br />

839 Swebus Jkpn<br />

<strong>Mariestad</strong><br />

Resecentrum<br />

1 Bråten<br />

Kinnekulletåget<br />

Örebro<br />

510 Ullervad 514 Moholm/Töreboda<br />

2 Haggården<br />

Järnväg<br />

Busslinjer<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

0<br />

1km<br />

N<br />

502 Gullspång<br />

511 Torsö<br />

512 Hova/Gårdsjö<br />

801 Swebus<br />

Sthlm/Uppsala<br />

839 Swebus Karlstad<br />

504 Töreboda<br />

9


DELPROJEKT<br />

Delprojekt<br />

Planförslaget för <strong>FÖP</strong>:en redovisas som 14 delprojekt<br />

som i de fl esta fall är knutna till specifi ka geografi ska<br />

platser. Valet att benämna projekten som delprojekt och<br />

inte delområden är viktigt för att i det fortsatta arbetet<br />

inte arbeta med projekten som avgränsade geografi ska<br />

områden. Delprojektens identifi erade relationer och<br />

samband redovisas i tematiska kartläggningar.<br />

I illustrationen intill och i text redovisas kortfattat delprojektens<br />

karaktär och dess huvudsakliga funktioner<br />

och betydelse för att genomföra <strong>FÖP</strong>:ens övergripande<br />

målsättningar.<br />

Nyckelprojekt<br />

Alla projekt påverkar sin omgivning utanför den geografi<br />

ska plats som projektet placeras i. En ny byggnad<br />

skapar nya rörelsemönster i staden. Ett nytt innehåll i<br />

en byggnad eller i ett stadsrum förändrar vardagliga aktiviteter<br />

och fl öden. En ny väg skapar nya möjligheter<br />

att röra sig på.<br />

Under varje delprojekt redovisas nyckelprojekt eftersom<br />

de bedöms som projekt som har kapacitet att genomföra<br />

de förändringar som behövs för att uppnå <strong>FÖP</strong>:ens<br />

målsättningar.<br />

10 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

vasspromenaden<br />

knytteskogen<br />

Västra Ekudden<br />

+<br />

+<br />

utsiktsplats<br />

+<br />

fågeltorn<br />

sockerdrickaträd<br />

fågeltorn<br />

våtmark och fåglar<br />

Lockerud Södravägen<br />

lekmiljö<br />

Vintervägen<br />

gästhamn<br />

+<br />

++<br />

murhus<br />

lekmiljö<br />

Sjöstaden<br />

+<br />

+<br />

Besöksmål<br />

torget<br />

+<br />

+<br />

+<br />

kallbadhus<br />

stadsbadet<br />

Gamla stan<br />

+<br />

+<br />

mathantverk<br />

byggård<br />

Haggården<br />

södra<br />

stadsdelsparken<br />

Katthavet<br />

hamn<br />

+<br />

+<br />

+<br />

brännbollsudden<br />

reningsverket<br />

Högskoleplattform<br />

Förrådsgatan Mariagatan<br />

+<br />

lekmiljö<br />

Tidankanalen<br />

+<br />

Sunds verksamhetsområde<br />

Nolskogen<br />

pondscape<br />

+<br />

+<br />

världsparken<br />

lekmiljö<br />

Ladukärr Grangärdet<br />

+<br />

0<br />

kopplingar gc<br />

kopplingar bil<br />

program/funktion<br />

bebyggelse - övervägande bostäder<br />

bebyggelse - övervägande verksamhet<br />

strandpromenad<br />

huvudstråk<br />

1km<br />

N


Besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />

Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />

Strandpromenaden, besöksmål <strong>Mariestad</strong>, Lekmiljöer/skola<br />

Besöksmål <strong>Mariestad</strong> bedöms få stor påverkan på staden<br />

både som ett besöksmål för gäster men även för dem som<br />

redan bor i <strong>Mariestad</strong>. Besöksmålet är centralt placerat i<br />

korsningen mellan Göteborgsvägen, Tidan och Vänern.<br />

Genom att koppla samman befi ntliga stråk längs med ån<br />

kombineras olika kvaliteter vilket gör området öppet för<br />

fl er besökare. Besöksmålets utveckling är ett viktigt delprojekt<br />

för att knyta samman strandpromenadens olika delar.<br />

I området runt Tidan mynning har etableringen av utbildningar<br />

inom Högskoleplattform <strong>Mariestad</strong> påbörjats.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Besöksmålet är ett gemensamt projekt där satsningar samordnas<br />

och koordineras. Enskilda projekt genomförs med förståelse<br />

för hur de påverkar helheten och angränsande områden.<br />

- Universitetets anläggningar utgör första stegen för att ge<br />

besöksmålet en gemensam identitet.<br />

- En lekmiljö gör besöksmålet till en mötesplats för fl er.<br />

- Fysiska kopplingar längs vattnet etablerar sammanhållande<br />

promenader som expanderar besöksmålet längs strandpromenaden.<br />

Katthavet<br />

Teman: Tvärkoppling, <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Förtätning<br />

Gbg-Sthlm-vägen, Strandpromenaden,<br />

Katthavet är ett centralt beläget verksamhetsområde<br />

i tätorten. Samtidigt innehåller området, framförallt<br />

längs med Stockholmsvägen, bostäder, handel och kontorslokaler.<br />

Genom att prioritera etableringar av verksamheter<br />

som kan kombineras med bostäder kan området<br />

på sikt utvecklas som ett blandat område.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Åtgärder som minskar reningsverkets riskavstånd möjliggör<br />

ny bostadsbebyggelse.<br />

- Småbåtshamn och båtförvaring aktiverar strandpromenaden.<br />

Strandpromenaden tillgängliggör strandområdet<br />

på ett nytt sätt och kopplar samman centrum med Snuggen.<br />

- Gångvägar över järnvägsområdet mot Vattnet och mot<br />

Gamla stan tillgängliggör områdets sjönära och centrala<br />

läge.<br />

- Förtätningsprojekt längs Stockholmsvägen minskar upplevelsen<br />

av genomfartsväg och påbörjar förändringen mot<br />

ett blandat stadsområde<br />

Sjöstaden<br />

Teman: <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Strandpromenaden, besöksmål<br />

<strong>Mariestad</strong>, Lekmiljöer/skola<br />

Ny exploatering av den tidigare handelshamnen möjliggör<br />

sjönära boende och verksamheter samtidigt som<br />

området öppnas upp för en större mångfald av användningsområden<br />

som synliggör <strong>Mariestad</strong>s läge vid vattnet.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Strandpromenaden tillgängliggör Hamnpiren som ett publikt<br />

rum för många.<br />

- Temporära projekt i ett tidigt skede etablerar succesivt<br />

strandpromenaden och synliggör området på ett nytt sätt.<br />

- Badmöjligheter vid Kallbadhuset och Stadsbadet är projekt<br />

med stor betydelse för <strong>Mariestad</strong>s identitet som sjöstad.<br />

- Gästhamnens utbyggnad och kringfunktioner aktiverar<br />

strandpromenaden och är en del av besöksmål <strong>Mariestad</strong>.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

11


Tidankanalen<br />

Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />

Strandpromenaden, Lekmiljöer/skola<br />

Tvärförbindelser mellan Tidans östra och västra sida<br />

är prioriterade projekt i <strong>FÖP</strong>:en. Tvärförbindelsen vid<br />

Tidankanalen tillgängliggör både området söder om<br />

Katrinefors och etablerar nya möjligheter att röra sig<br />

i staden.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Bron över Tidan kopplar samman befi ntliga gång- och<br />

cykelstråk. Tvärkopplingen tillgängliggör <strong>Mariestad</strong>s östra<br />

och västra delar på ett nytt sätt. Bron över Tidan kopplar<br />

också samman längsgående stråk längs med Tidan.<br />

- Strandpromenaden ger nya förutsättningar för etablering<br />

av bebyggelse längs med Förrådsgatan och söder om Katrinefors.<br />

- Bebyggelse längs med Göteborgsvägen möjliggör för en<br />

blandad stadsbebyggelse samtidigt som det möjliggör för<br />

fl er att bo nära det huvudsakliga kollektivtrafi kstråket.<br />

- Lekmiljö vid Grangärdet och värdsparken skapar nya<br />

målpunkter för tvärförbindelsen.<br />

12 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

Nolskogen<br />

Teman: Tvärkoppling, <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Lekmiljöer/skola<br />

Nolskogen är ett av de områden som i tätortens ytterområden<br />

är planlagda för framtida bostadsbebyggelse.<br />

Områdets västra delar har utsikt över vattnet och utgör<br />

därför de första etapperna av områdets utbyggnad. Förutsättningarna<br />

för området redovisas utförligt i separat <strong>FÖP</strong><br />

(<strong>Mariestad</strong> Norra).<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Placeringen av infartsväg samt gång- och cykelvägar till<br />

Nolskogen har stor betydelse för hur det nya området kan<br />

integreras med befi ntlig bebyggelse. Förbindelser som ansluter<br />

till Bergsgatans västra delar ökar förutsättningar för<br />

handelsetableringar i Katthavet.<br />

- Gemensam lekmiljö för Nolskogen och Högelid utgör en<br />

viktig gemensamma målpunkt och mötesplats.<br />

Förrådsgatan<br />

Teman: Tvärkoppling, Strandpromenaden, besöksmål<br />

<strong>Mariestad</strong><br />

Längs Tidan är marken planlagd för industri med små<br />

möjligheter att idag passera genom området. En koppling<br />

mellan Förrådsgatan och Mariagatan tillgängliggör<br />

områden öster och väster om Tidan på nya sätt.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Tvärkopplingen mellan Mariagatan/Drottninggatan och<br />

Förrådsgatan etablerar en längsgående Strandpromenad<br />

längs med Tidan och skapar förbättringar för tillgängligheten<br />

till områdets industrier och nya möjligheter att röra<br />

sig mellan stadens olika bostadsområden.<br />

- Tvärkopplingen tillgängliggör besöksmålets östra delar.


Västra Ekudden<br />

Teman: <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Strandpromenaden, Lekmiljöer/skola<br />

I området väster om gamla Ekudden fi nns idag möjlighet<br />

att röra sig längs med vattnet men på grund av<br />

sanka områden och mycket vass är upplevelsen av vattnet<br />

liten. I området fi nns möjligheter att etablera ny<br />

bostadsbebyggelse i närheten av vattnet.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Bostadsbebyggelsens anslutningar till befi ntliga områden<br />

är viktiga för att skapa goda förutsättningar för integration<br />

mellan nytt och befi ntligt.<br />

- Utsiktsmöjligheterna från ”sjukhusbacken” tillgängliggörs<br />

för att utveckla kvaliteter längs med strandpromenaden.<br />

- Gångvägar och bryggor ut i sjön synliggör områdets naturkvaliteter.<br />

Nya sätt att röra sig längs med vattnet utvecklar<br />

strandpromenaden som en sekvens av olika rumsliga<br />

kvaliteter.<br />

Gamla stan<br />

Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen, besöksmål<br />

<strong>Mariestad</strong><br />

Gamla stan är en mycket välbevarad stadsdel som utgör<br />

den äldsta bebyggelsen i <strong>Mariestad</strong>. Området ligger<br />

strategiskt på en ås vid Tidans utlopp och södra delen av<br />

Gamla stan utgör tätortens historiska centrum för handel,<br />

kultur och administration.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Tvärkopplingar till Katthavet ger nya rörelsestråk genom<br />

Gamlastan vilket förbättrar förutsättningar för handel och<br />

en blandad bebyggelse..<br />

- Strandpromenaden, Stadsbadet och bebyggelsen inom<br />

projekt Sjöstaden ger nya rörelsestråk som förbättrar etableringsmöjligheterna<br />

för handel och verksamhet.<br />

Tvärkoppling under järnvägen bakom Coop.<br />

Haggården<br />

Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />

Strandpromenaden<br />

Haggården är placerat längs med Göteborgsvägen vid<br />

E20. Området har genom sin placering potential att<br />

utvecklas som handels och verksamhetsområde. Dels<br />

genom förtätning och dels genom nyetableringar söder<br />

och norr om befi ntligt område.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Gång- och cykelväg med anslutning till Leksbergsvägen<br />

ger bättre förbindelser för gång- och cykeltrafi k från <strong>Mariestad</strong>s<br />

västra stadsdelar till Haggården.<br />

- Vägbro till det framtida verksamhetsområdet öster om<br />

Tidan möjliggör samverkan mellan befi ntligt och nytt område.<br />

- Strandpromenadens utveckling mot söder och södra stadsdelsparkens<br />

etablering tillgängliggör områden längs Tidan.<br />

- Utformningen av på- och avfarter från en motorvägsetablering<br />

är viktiga att studera med ambitionen att utveckla<br />

platsspecifi ka rumsliga kvaliteter i mötet mellan befi ntliga<br />

och nya verksamheter, E20, väg 26 och naturområden<br />

kring Tidan.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

13


Högskoleplattformen<br />

Teman: Förtätning Gbg-Sthlm-vägen, besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />

Högskoleplattformen är ett projekt som konkretiserats sen<br />

<strong>kommun</strong>ens vision skrevs. Högskoleplattformen syftar till<br />

att samla och etablera fl er utbildningar på universitets- och<br />

högskolenivå. Området från Trädgårdens skola via Drottninggatan<br />

till Mariaskolan ses som högskoleplattformens campusområde<br />

där nya utbildningar över tid kan etablera sig.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Genomförandeprocess som hanterar att fl ytta befi ntliga verksamheter<br />

och föra in nya.<br />

- Utveckling av befi ntliga utbildningsmiljöer.<br />

- Kopplingar till boende och kollektivtrafi k.<br />

Ridväg och dagvattendammar<br />

vid Sund/Haggården.<br />

14 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

Lockerud - Södravägen<br />

Teman: Tvärkoppling, Lekmiljöer/skola<br />

Södravägens anslutning till Marieforsleden är ett exempel<br />

på en trafi ksituation där biltrafi ken prioriteras före<br />

övriga trafi kanter. Idag korsas Marieforsleden av många<br />

trots att det inte fi nns en markerad övergång.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Gång- och cykelväg kopplar samman områden som idag<br />

är separerade av Marieforsleden.<br />

- Lekmiljö vid Lockerudskolan etablerar en ny målpunkt<br />

och mötesplats för <strong>Mariestad</strong>s olika bostadsområden.<br />

Sund<br />

Teman: Tvärkoppling, Strandpromenaden<br />

Sund har utpekats som ett nytt område för etablering av<br />

verksamheter och industri i anslutning till det befi ntliga<br />

industriområdet Västeräng.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Tvärförbindelse till Haggården är viktig för att nya och<br />

befi ntliga verksamheter ska få möjligheten att samverka.<br />

- Södra stadsdelsparken synliggör Strandområdet som en<br />

del av verksamhets- och handelsområdet.<br />

Vintervägen<br />

Teman: Tvärkoppling<br />

Möjligheten att röra sig mellan Marieholm och Bråten/<br />

Radbyn är idag begränsad till ett fåtal markerade övergångar<br />

över Marieforsleden.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Gång- och cykelväg tillgängliggör befi ntliga bostadsområden<br />

på ett nytt sätt.<br />

- Världsparkens etablering skapar en gemensam målpunkt<br />

och mötesplats.<br />

Ladukärr-Grangärdet<br />

Teman: Tvärkoppling<br />

Mellan Ladukärr och Grangärdet fi nns<br />

idag en gång- och cykelväg som genom<br />

etableringen av Världsparken<br />

förtydligas som tvärkoppling.<br />

Nyckelprojekt:<br />

- Världsparken etablerar<br />

gång- och cykelvägen<br />

som en gemensam<br />

mötesplats.<br />

Tvärkopplingar över Marieforsleden.<br />

Illustration av<br />

Mellanösterlunden,<br />

del av Världsparken mellan<br />

Ladukärr och Grangärdet.


TEMA Tvärkopplingar<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

Lockerud Södravägen<br />

+<br />

+<br />

Vintervägen<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+ + + +<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+ + +<br />

+<br />

+ + +<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Gamla stan<br />

+<br />

+<br />

Besöksmål<br />

+<br />

+ + +<br />

Haggården<br />

+<br />

+<br />

Tidankanalen<br />

+<br />

Katthavet<br />

Förrådsgatan Mariagatan<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

Sunds verksamhetsområde<br />

Nolskogen<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Ladukärr-<br />

Grangärdet<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

0<br />

nytt relaterande projekt<br />

bef. relaterande projekt<br />

världsparken<br />

kopplingar gc<br />

kopplingar bil<br />

verksamhetsområde<br />

bostäder<br />

bef. gångstråk<br />

nytt gc-stråk<br />

1km<br />

N<br />

För att möjliggöra nya sätt att röra sig mellan <strong>Mariestad</strong>s<br />

olika delar och stödja bebyggelseutveckling och<br />

nya program har ett antal nya tvärkopplingar identifi erats.<br />

Tvärkopplingarna kopplar samman befi ntliga bebyggelseområden<br />

där det idag fi nns svaga fysiska kopplingar.<br />

Tidan med omkringliggande industriområden<br />

har länge varit en gräns genom <strong>Mariestad</strong>. På samma<br />

sätt utgör infrastruktur som järnvägen och större vägar<br />

barriärer i staden. Tvärkopplingarna är framförallt fysiska<br />

kopplingar i form av gång- och cykelbanor och<br />

broar. Samtidigt är förhoppningen att nya möjligheter<br />

att röra sig i staden också skapar nya relationer mellan<br />

olika områden.<br />

Ett viktigt pågående projekt är Världsparken som skapar<br />

ett sammanhängande stråk runt tätorten. Samtidigt<br />

som Världsparken etablerar nya relationer kompletterar<br />

parken den befi ntliga staden men nya miljöer och<br />

rumsliga kvaliteter.<br />

<strong>Mariestad</strong> – en naturlig mötesplats, <strong>Mariestad</strong> – den stolta<br />

Sjöstaden samt i viss utsträckning <strong>Mariestad</strong> - Internationellt<br />

modellområde är de visionsbyggstenar som temat<br />

Tvärkopplingar främst relaterar till.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

15


TEMA <strong>Mariestad</strong> som bo-stad<br />

Västraskogen 2<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

16 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

+<br />

+<br />

Sjöstaden<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

Katthavet<br />

+<br />

Nolskogen<br />

+<br />

+<br />

+ nytt relaterande projekt<br />

+ bef. relaterande projekt<br />

0<br />

gc-bana<br />

kopplingsstråk<br />

förtätning bostäder<br />

bostäder, nya områden<br />

bostäder, senare skede<br />

1km<br />

N<br />

I <strong>Mariestad</strong> fi nns möjligheten att bygga ut nya bostadsområden<br />

och stadsområden i sjönära lägen. Större pågående<br />

projekt är Västra skogen, Nolskogen och Sjöstaden<br />

som tillsammans med det pågående projektet Ekudden<br />

möjliggör ett brett spektrum av olika boendeformer i<br />

lägen nära Vänern.<br />

Ett nytt område som <strong>FÖP</strong>:en pekar ut är Västra Ekudden,<br />

här fi nns utrymme för naturlig utveckling av befi<br />

ntligt bostadsområde.<br />

Det här temat är främst knutet till visionsbyggstenen<br />

<strong>Mariestad</strong> – den stolta Sjöstaden.


TEMA Förtätning Gbg-Sthlmsvägen<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

++ +<br />

+ + +<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+ Högskoleplattform<br />

+<br />

+ + +<br />

+ +<br />

+<br />

+ + +<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

Besöksmål<br />

Tidankanalen<br />

Haggården<br />

+<br />

Gamla stan<br />

Katthavet<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ nytt relaterande projekt<br />

+ bef. relaterande projekt<br />

0<br />

förtätning bostäder<br />

förtätning verksamheter<br />

ny etablering verksamheter<br />

bef. gångstråk<br />

nytt gångstråk<br />

1km<br />

N<br />

Som nämnts tidigare är Stockholmsvägen och Göteborgsvägen<br />

<strong>Mariestad</strong>s huvudstråk med viktiga kopplingar<br />

ut i landet och samlande funktion genom staden.<br />

En av de övergripande principerna handlar dessutom<br />

om att koncentrera det som redan är koncentrerat. Det<br />

handlar om att samlade aktiviteter bildar noder som<br />

kan ge underlag för fl er aktiviteter. Exempelvis ger två<br />

restauranger bredvid varandra större underlag än två<br />

som ligger långt ifrån varandra. Huvudstråket har potential<br />

att förtätas då det i dag är relativt glest. Genom<br />

att samla aktiviteter och förtäta längs stråket ger det mer<br />

eff ekter och på sikt kan det spridas. På så sätt utvecklas<br />

på sikt bebyggelsen med ett mer blandat verksamhetsinnehåll.<br />

Det här temat knyter an till visionens <strong>Mariestad</strong> – en<br />

naturlig mötesplats och <strong>Mariestad</strong> – internationellt modellområde.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

17


TEMA Strandpromenaden<br />

vasspromenaden<br />

knytteskogen<br />

mot<br />

Sandviken<br />

ekudden<br />

Västra Ekudden<br />

+<br />

båthantering<br />

förvaring<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+ +<br />

fågeltorn<br />

sockerdrickaträd<br />

turtrafik<br />

fågeltorn<br />

våtmark och fåglar<br />

universitetsparken<br />

18 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Besöksmål<br />

marieholm<br />

Sjöstaden<br />

kallbadhus<br />

+ stadsbadet + + båthantering<br />

+ +<br />

förvaring<br />

+<br />

Katthavet<br />

+<br />

gästhamn<br />

+ ++ +<br />

+<br />

vildmarken<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ + +<br />

+ +<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

tvärkoppling<br />

Södra stadsdelsparken<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Tidankanalen<br />

Haggården<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

biblioteket<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Ridvägar<br />

mot Snapen<br />

brännbollsudden<br />

+<br />

Förrådsgatan Mariagatan<br />

+<br />

+<br />

sjöhagaparken<br />

Sunds verksamhetsområde<br />

+<br />

+<br />

+<br />

0<br />

nya relaterande projekt<br />

bef. relaterande projekt<br />

bef. gångstråk<br />

nytt gångstråk<br />

strandpromenad<br />

båtverksamhet<br />

badplatser<br />

park<br />

dagvatten<br />

1km<br />

N<br />

Strandområdet längs Vänern och Tidan är viktiga områden<br />

för invånarnas fritid och rekreation och en viktig<br />

resurs för utvecklingen av tätortens turism och näringsliv.<br />

Samtidigt som det inte minst är viktiga områden ur<br />

naturvårdssynpunkt. Med Besöksmålets nav Marieholm<br />

får också Strandpromenaden en utgångspunkt varifrån<br />

aktiviteter kan stråla ut. I dag är kontakten med Vänern<br />

och möjligheterna att röra sig längs vattnet relativt bra<br />

medan möjligheterna att röra sig längs med Tidan är<br />

starkt begränsade. Genom att aktivera och synliggöra<br />

bägge strandlinjerna på ett tydligare sätt och längs vattnet<br />

koppla samman de sträckor som är tillgängliga skapas<br />

ökade förutsättningar för invånarna och besökare<br />

att uppleva dessa miljöer. Detta sker genom att koppla<br />

samman befi ntliga stråk och skapa nya aktiviteter och<br />

program.<br />

Visionsbyggstenarna <strong>Mariestad</strong> – den stolta Sjöstaden<br />

och <strong>Mariestad</strong> – den naturliga mötesplatsen är knutna till<br />

det här temat.


TEMA Besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Gamla stan<br />

inre hamnen<br />

gamla stan<br />

+<br />

murgården<br />

trädgårdsmästeriet<br />

Sjöstaden<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Besöksmål<br />

+<br />

hantverkslaboratoriet<br />

biblioteket<br />

byggården<br />

kalkugn<br />

+ + Högskoleplattform<br />

vildmarken<br />

+<br />

+<br />

Förrådsgatan Mariagatan<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Johannesberg<br />

+<br />

+ nytt relaterande projekt<br />

+ bef. relaterande projekt<br />

0<br />

bef. gångstråk<br />

nytt gångstråk<br />

Landskapsvårdsytor<br />

nya Landskapsvårdsytor<br />

1km<br />

N<br />

Besöksmål <strong>Mariestad</strong> har sin utgångspunkt i Marieholm<br />

med Residenset och Vadsbomuseum och sträcker<br />

sig i norr mot Inre hamnen/Gamla stan och i söder<br />

genom Universitetsparken mot det som i <strong>FÖP</strong>:en kalllas<br />

Vildmarken (naturområdet öster om badhusbron).<br />

Kopplingar mot väster och norr ger kontakt till Ekuddens<br />

naturreservat, Ekuddens badplats och projekt Sjöstaden.<br />

Centralt för besöksmålet är även etableringen av<br />

Dacapo och verksamheten kring Göteborgs universitet.<br />

Universitetsparken samlar fl era akademiska miljöer av<br />

publikt intresse. Inom det område som här defi nieras<br />

som besöksmål <strong>Mariestad</strong> fi nns en stor del av stadens<br />

kultur- och naturupplevelser, restauranger och shopping<br />

samlat.<br />

Det här temat knyter an till visionens byggsten <strong>Mariestad</strong><br />

– centrum för trädgårdens hantverk, <strong>Mariestad</strong> –<br />

ledande inom hantverkets akademi och <strong>Mariestad</strong> – en<br />

naturlig mötesplats.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

19


TEMA Lekmiljöer/skola<br />

Västra Ekudden<br />

+<br />

+<br />

+ + +<br />

20 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

+<br />

Lockerud Södravägen<br />

+<br />

+<br />

Sjöstaden<br />

Besöksmål<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+<br />

Tidankanalen<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ +<br />

+<br />

Nolskogen<br />

+ +<br />

+<br />

+<br />

+<br />

+ nytt relaterande projekt<br />

+ bef. relaterande projekt<br />

0<br />

lekmiljö - förskolor, skolor<br />

lekmiljö - bef. lekplatser<br />

tematisk lekmiljö - ny<br />

1km<br />

N<br />

Lekmiljöer och skolor är viktiga mötesplatser i staden.<br />

Främst för barn, unga, skolpersonal och föräldrar men<br />

även viktigt för övriga invånare då dessa platser ofta är<br />

väl besökta över dagen, veckan och året vilket ger liv till<br />

staden.<br />

Tanken är att hela <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>s allmänna<br />

områden fungerar som integrerade lekmiljöer. Dyra<br />

lekplatser är undantag och i stället erbjuder alla off entliga<br />

platser lekmöjligheter för våra barn. De enstaka,<br />

konventionellt anlagda lekplatserna ingår i Nätverket<br />

Temalekplatser och fi nns på strategiska platser, här kan<br />

också motions- och balansredskap fi nnas för både barn<br />

och äldre. Tanken är att våra off entliga plaster ska komplettera<br />

lekplatserna och erbjuda lekmöjligheter med ex<br />

klätterskulpturer, stenar, trädstammar, tillfälliga installationer<br />

eller konstnärliga tillställningar. Daghems- och<br />

skolmiljöer ska utgöra en integrerad del av lekmiljöerna<br />

och temalekplatserna i <strong>kommun</strong>en, så att de under dagtid<br />

utgör pedagogiska och folkhälsofrämjande miljöer<br />

samt att de under eftermiddagar, kvällar och helger utgör<br />

attraktiva off entliga miljöer i <strong>kommun</strong>ens grönstruktur.<br />

Det här temat knyter an till visionens byggsten <strong>Mariestad</strong><br />

– en naturlig mötesplats.


MARKANVÄNDNINGSKARTA<br />

0<br />

1km<br />

N<br />

BEF NY<br />

kultur&sport<br />

handel<br />

verksamheter<br />

vård&skola<br />

blandad användning<br />

bostadsbebyggelse<br />

industri<br />

park<br />

natur/öppen mark<br />

vägreservat<br />

dagvatten<br />

Markanvändning<br />

Kartan intill redovisar huvuddragen vad gäller dagens<br />

användning av staden samt framtida insatser.<br />

I <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong> fi nns Vision 2030 som är styrande<br />

för <strong>kommun</strong>ens utveckling. Syftet med den fördjupade<br />

översiktsplanen <strong>Mariestad</strong>s tätort är att förbättra livskvaliteten,<br />

öka antalet invånare samt att den verkar för<br />

en mer hållbar utveckling. Grundtanken handlar om att<br />

utgå från det befi ntliga och att vidare utveckling, t ex<br />

infl yttning, kan katalyseras genom smarta utvecklingsprojekt<br />

av det befi ntliga. Planförslaget utgår från visionen<br />

och sammanfattas i tre övergripande principer för<br />

tätorten Aktivera - synliggöra strandlinjen, Koncentrera<br />

det koncentrerade och Tillgängliggöra på nytt sätt samt en<br />

princip som handlar om Regional samverkan.<br />

KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />

21


Vad tycker du?<br />

Lämna dina åsikter till oss på Stadshuset<br />

eller e-posta oss: fop@mariestad.se<br />

Lämna även ditt bidrag till vilka viktiga<br />

sociala nyckelplatser som fi nns i vår<br />

stad! Hämta en karta på Stadshuset eller<br />

ladda ner från hemsidan.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!