FÖP Mariestad kortversion.indd - Mariestads kommun
FÖP Mariestad kortversion.indd - Mariestads kommun
FÖP Mariestad kortversion.indd - Mariestads kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fördjupad översiktsplan<br />
för <strong>Mariestad</strong>s tätort<br />
KORTVERSION SAMRÅD 2012
INLEDNING<br />
Varför en översiktsplan?<br />
Enligt plan- och bygglagen ska alla <strong>kommun</strong>er ha en<br />
aktuell översiktsplan (ÖP) som omfattar hela <strong>kommun</strong>ens<br />
yta. Syftet är att ge vägledning och stöd i beslut<br />
om användningen av mark- och vattenområden,<br />
hur den byggda miljön ska utvecklas eller bevaras,<br />
och hur <strong>kommun</strong>en avser att tillgodose riksintressen<br />
och följa gällande miljökvalitetsnormer. Översiktplanen<br />
kan ändras genom fördjupningar och tillägg.<br />
En fördjupning (<strong>FÖP</strong>) innebär en mer detaljerad<br />
redovisning inom ett visst geografi skt område, till<br />
exempel tätorter där det sker förändringar.<br />
En ny <strong>FÖP</strong><br />
Politiska och ekonomiska processer har förändrat<br />
stadsplaneringens roll. En ny <strong>FÖP</strong> för <strong>Mariestad</strong>s tätort<br />
försöker navigera mellan att vara förvaltande men<br />
samtidigt visa på strategier som visar hur en hållbar utveckling<br />
kan ske inom <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>. <strong>FÖP</strong> för<br />
<strong>Mariestad</strong>s tätort försöker positionera sig genom att<br />
identifi era delprojekt och nyckelprojekt. Med utgångspunkt<br />
i befi ntliga situationer förädlas och utvecklas<br />
kvaliteter, samband och relationer.<br />
2 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Syfte och tidshorisont<br />
Syftet med fördjupningen av översiktsplanen för <strong>Mariestad</strong>s<br />
tätort är att förbättra livskvaliteten, öka antalet<br />
invånare samt att verka för en mer hållbar utveckling.<br />
Målbilden för det som redovisas i denna plan är år<br />
2025. Vissa frågor är kortsiktiga, andra mycket mer<br />
långsiktiga. Planen klarlägger inte vem som ska genomföra<br />
förändringarna eller när de ska göras. Det<br />
gäller såväl privata som off entliga insatser. Något försök<br />
att beräkna den samlade kostnaden av föreslagna<br />
åtgärder har inte gjorts och låter sig inte göras på ett<br />
trovärdigt sätt.<br />
Den här fördjupade översiktsplanen utgår från Vision<br />
2030 med ett fördjupat perspektiv på barn och unga.<br />
Kommunen tar fram<br />
planförslag.<br />
Samråd<br />
Samrådsredogörelse skrivs.<br />
Planförslaget omarbetas<br />
utifrån synpunkter.<br />
Samrådshandling<br />
Planen fi nns tillgänglig på Stadshuset, Kyrkogatan 2,<br />
<strong>Mariestad</strong>, vardagar mellan 8.00 - 16.30. Mer information<br />
samt alla handlingar fi nns även på <strong>kommun</strong>en hemsida:<br />
www.mariestad.se (se Bygga & Bo/Stadsplanering/<br />
Pågående planer). Eventuella synpunkter på förslaget<br />
ska vara skriftliga och inlämnas senast den 14/9 2012.<br />
Ta chansen att påverka vår stad genom att<br />
ge oss dina synpunkter! Samrådsmöte hålls<br />
kl. 18.30 den 11/6 och den 28/8 i aulan på<br />
Trädgårdens skola.<br />
Utställning Antagande<br />
Utställningsutlåtande skrivs.<br />
Planförslaget omarbetas<br />
utifrån synpunkter.
MÅL MARIESTADS TÄTORT<br />
MÅL biosfär<br />
• År 2025 är <strong>Mariestad</strong> en nationell/internationell<br />
mötesplats för samtal kring och utveckling av ett<br />
hållbart samhälle.<br />
MÅL turism<br />
• <strong>Mariestad</strong> ska uppfylla det nationella och regionala<br />
målet om fördubbling av gästnätter till år 2020.<br />
• År 2025 är <strong>Mariestad</strong>s tätort tillsammans med<br />
Göta kanal och Biosfärsområdet en exportmogen<br />
destination.<br />
MÅL invånare/bostad<br />
• Till år 2025 ska <strong>Mariestad</strong>s tätort ökat med<br />
2000 invånare.<br />
• Det ska byggas i genomsnitt 80 bostäder/år<br />
fram till år 2025 inom tätorten.<br />
MÅL näringsliv<br />
• Varje år ska visa en positiv nettotillväxt av butiker<br />
inom tätorten.<br />
• År 2025 har handelsindex i <strong>Mariestad</strong> ökat med<br />
fem procentenheter.<br />
MÅL högre utbildning<br />
• Högskoleplattformen ska utvecklas och ge<br />
plats för minst 1000 studenter år 2025.<br />
• År 2025 har Högskoleplattformen utvecklats<br />
till en nationell utbildningsplats med tydlig<br />
koppling till Dacapos grundvärden.<br />
MÅL kultur<br />
• Kulturella samverkansprojekt som synliggör<br />
hållbar utveckling genomförs årligen.<br />
• Ungdomskulturen ska värnas i och med fritidsgårdarna<br />
Elvärket och Lockerud som ska bevaras<br />
och utvecklas.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
3
VISION 2030<br />
<strong>Mariestad</strong> år 2030<br />
För att veta åt vilket håll <strong>kommun</strong>en ska styra tätortens utveckling<br />
måste alla vara överens om målet. Det är därför Vision<br />
2030 fi nns. Visionen ska vara en inspirerande ledstjärna<br />
som påverkar både stora och små beslut om vad <strong>kommun</strong>en<br />
ska lägga tid, pengar och andra resurser på. Förhoppningen<br />
är att visionen även ska inspirera andra att vara med och<br />
skapa framtidens <strong>Mariestad</strong>, såväl enskilda medborgare som<br />
företag, grupper och organisationer.<br />
Den vägledande utgångspunkten för arbetet med <strong>FÖP</strong><br />
för <strong>Mariestad</strong>s tätort är Vision 2030. Den kursiverade texten<br />
kommer direkt från visionens byggstenar. Visionen<br />
beskriver en framtidsbild för hela <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong><br />
där utvecklingen av tätorten som det här dokumentet<br />
beskriver är en del. Visionen är indelad i fem byggstenar<br />
som i arbetet med <strong>FÖP</strong> för <strong>Mariestad</strong>s tätort tolkats och<br />
utgör grunden för ett resonemang om vilken påverkan<br />
visionen får för den fysiska planeringen inom tätorten.<br />
Tolkningen är därefter sammanfattad i fyra övergripande<br />
principer.<br />
4 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Den stolta sjöstaden med bebyggt hamnområde och<br />
ett aktivt bad- och båtliv.<br />
<strong>Mariestad</strong> utvecklas som en Sjöstad med hjälp av<br />
kvaliteterna längs Vänern och Tidan som synliggörs<br />
och förbättras i strandpromenaden.<br />
Ledande inom hantverkets akademi och en ansedd<br />
universitetsstad med studenter från hela världen.<br />
Goda studie- och forskningsmiljöer utvecklas i<br />
högre grad när de koncentreras. Genom att utveckla<br />
Högskoleplattformen och samla verksamheterna<br />
kan detta öka.<br />
Nordens ledande centrum för trädgårdens hantverk<br />
med vackra parkmiljöer och trädgårdar.<br />
Utvecklingen av de ytor och rum som behövs<br />
för att trädgårdens hantverk och forskning ska<br />
blomstra synliggörs i tillväxten och skötseln av<br />
<strong>Mariestad</strong>s gröna rum.<br />
Ett internationellt modellområde som synliggjort<br />
biosfärområdets möjligheter för hållbar utveckling.<br />
<strong>Mariestad</strong> har goda förutsättningar för hållbar<br />
utveckling genom strategisk förtätning och nya<br />
rörelsemönster i staden.<br />
En naturlig mötesplats med täta och snabba <strong>kommun</strong>ikationer<br />
till storstäderna.<br />
<strong>Mariestad</strong> vävs samman på ett nytt sätt i och<br />
med nya kopplingar inom samt till och från<br />
staden. Detta möjliggör nya möten och en stad<br />
som är lättare att röra sig i.
ÖVERGRIPANDE PRINCIPER<br />
De övergripande principerna är sammanfattningen av<br />
<strong>FÖP</strong>-arbetets tolkning av <strong>kommun</strong>ens visionsdokument<br />
Vision 2030. Principerna beskriver en strategi för<br />
att arbeta fokuserat med det fysiska förändringsarbetet i<br />
<strong>Mariestad</strong>. Genom att identifi era delprojekt för förnyelsen<br />
av <strong>Mariestad</strong>s tätort skapas en ny helhet.<br />
De övergripande principerna beskriver ett synsätt på<br />
staden som utgår från relationer mellan stadens delar<br />
istället för att fokusera på gränsdragningar mellan olika<br />
områden och funktioner.<br />
Principerna presenteras i fyra diagram som var och ett<br />
beskriver olika förutsättningar för tätortens förändring<br />
Diagrammen syftar till att förtydliga det pågående arbetet<br />
med <strong>FÖP</strong> för <strong>Mariestad</strong>s tätort. Diagrammen ger<br />
därför ingen helhetsbild av utvecklingen med mål 2025,<br />
men visar på arbetets fokus för att möjliggöra en ökad<br />
samsyn kring prioriteringar för det ständigt pågående<br />
arbetet med stadens förnyelse.<br />
GÖTEBORG<br />
Höghastighetståg, Oslo - Stockholm<br />
Biosfär - Vänerkulle<br />
MARIESTAD<br />
Rv26, Inlandsvägen<br />
LIDKÖPING<br />
Regionpark Rv26<br />
Kinnekullebanan E20<br />
+<br />
Skaraborgs resecentrum<br />
+ SKÖVDE<br />
Kollektivtrafikstrategi<br />
Götalandsbanan<br />
Turismstrategi Skaraborg+<br />
Övergripande princip för regionala projekt.<br />
Europabanan<br />
JÖNKÖPING<br />
HALLSBERG<br />
ÖREBRO<br />
Samordning regionala projekt<br />
STOCKHOLM<br />
Relationerna till omgivande delregioner och regioner<br />
är mycket viktiga för <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong> och utvecklingen<br />
av <strong>Mariestad</strong>s tätort. Därför måste kopplingarna<br />
mellan regionens noder för boende, arbete, rekreation,<br />
turism och utbildning identifi eras och förstärkas. I arbetet<br />
med <strong>FÖP</strong> för tätorten har projekt identifi erats med<br />
geografi sk placering utanför avgränsningen till <strong>FÖP</strong>:en.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
5
1km<br />
N<br />
Aktivera-synliggöra strandlinjen<br />
6 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
0<br />
Kontakten till vattnet mot både Vänern och Tidan aktiveras<br />
och synliggörs genom att befi ntliga stråk längs<br />
med <strong>Mariestad</strong>s stränder kopplas samman och förtydligas.<br />
Strandområdet förtätas med aktiviteter och<br />
program. Strandområdet är ett viktigt område för invånarnas<br />
fritid och rekreation och en viktig resurs för<br />
förbättrad folkhälsa och utvecklingen av tätortens turism<br />
och näringsliv.<br />
0<br />
1km<br />
N<br />
Koncentrera det koncentrerade<br />
Centralt placerad och med direkta kopplingar till omlandet<br />
och Skaraborgsregionen framstår Stockholmsvägen<br />
– Göteborgsvägen som tätortens huvudstråk. Stråket<br />
har potential att förtätas med bebyggelse och nya<br />
verksamheter. Kulturell och fysisk förätning längs dessa<br />
stråk är prioriterade i arbetet med tätorten. Genom att<br />
ytterligare koncentrera aktiviteter och verksamheter till<br />
områden i tätorten som redan har en hög koncentration<br />
kan dessa utvecklas med ett mer blandat innehåll.<br />
0<br />
1km<br />
N<br />
Tillgängliggöra på nytt sätt<br />
tvärkopplingar<br />
För att dels utöka möjligheterna för förtätning av program<br />
och aktivitet längs med vattnet och Stockholmsvägen–Göteborgsvägen,<br />
dels koppla samman tätortens<br />
olika bostads- och verksamhetsområden på nya sätt<br />
identifi eras nya tvärkopplingar. Dessa skapar nya relationer<br />
mellan <strong>Mariestad</strong>s olika delar och mellan områden<br />
och de två stråken. Kopplingarna gäller framför allt<br />
nya gång- och cykelvägar.
HÅLLBAR UTVECKLING OCH MÄNNISKAN<br />
Världen och Sverige står i dag inför den stora utmaningen<br />
att skapa långsiktigt hållbara samhällen. Hållbara utifrån<br />
de tre kända dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk<br />
hållbarhet.<br />
Stadsplaneringen ger ramarna för användandet av staden.<br />
Alla behöver röra sig till och från arbete och skolor,<br />
handla eller ta sig till kulturupplevelser, grönområden<br />
och idrottsplatser. Våra olika livssituationer ger olika behov<br />
men alla ska ha likvärdiga möjligheter. En hållbar<br />
stad kan bara planeras och byggas tillsammans med dem<br />
som ska leva i den.<br />
En blandad stad motverkar segregation och gör att platser<br />
används mer frekvent över dygnet. I <strong>Mariestad</strong> är<br />
många bostadsområden byggda som egna enklaver vilket<br />
försvårar naturlig genomströmning av andra människor<br />
och skapar segregationsproblem.<br />
Biosfär<br />
Biosfärområden är landskap där utveckling med nya<br />
metoder och ny kunskap för långsiktig hållbar samhällsutveckling<br />
sker. De är en del av FN-organet Unescos<br />
Man and Biosphere Programme (MAB) som arbetar<br />
globalt för att förbättra relationen mellan människan<br />
och dess omgivning. Biosfärområdet Vänerskärgården<br />
med Kinnekulle är ett samarbete mellan Götene, Lidköping<br />
och <strong>Mariestad</strong>.<br />
Målet med Biosfär är att göra det utpekade området<br />
livskraftigt och skapa goda förutsättningar för långsiktig<br />
överlevnad. Biosfärområdet ska också kunna utgöra ett<br />
stöd för forskningsinsatser, utbildning och demonstrationsprojekt<br />
samt utveckla internationella samarbeten.<br />
Agenda 21<br />
Agenda 21 innebär arbetet för att nå en hållbar utveckling<br />
så som exempelvis motverkande av miljöförstörning,<br />
hushållande av naturresurser, ökad jämställdhet,<br />
folkhälsa och demokrati.<br />
Folkhälsa<br />
Människors vardagsmiljöer med bra boende, goda livsmiljöer<br />
och livsvillkor har en grundläggande betydelse<br />
för människors hälsa. Folkhälsan är generellt god men<br />
den är inte jämlikt fördelad. En ökad fysisk aktivitet är<br />
troligen det som skulle ha störst positiv eff ekt på människors<br />
hälsa, och vi vet att minst hälften av Sveriges<br />
befolkning behöver röra på sig mer.<br />
Tillgänglighet och trygghet<br />
En tillgänglig stad ger möjlighet att kunna röra sig fritt<br />
och kunna verka i samhället för alla, även för personer<br />
med funktionsnedsättning eller unga och gamla. Tillgänglighet<br />
handlar inte bara om ramper och ledstråk<br />
utan även att plaster ska vara lätta att förstå och man ska<br />
inte behöva undra om det är tillåtet att nyttja platsen.<br />
Att känna sig trygg är en rättighet och förutsättning för<br />
att kunna delta i samhällslivet. Den upplevda tryggheten<br />
är minst lika viktig som den faktiska.<br />
Barns del i processen<br />
Vårt samhälles fysiska uppbyggnad har stor påverkan<br />
på alla människor. Staden är tyvärr ofta utformad för<br />
bilen och de vuxna som kan röra sig som de vill. Människorna<br />
formar staden, men staden formar också människorna.<br />
Tänker man på det förstår man vikten av att<br />
barn får vara med i processen att forma sin stad.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
7
STADENS STRUKTUR<br />
Sociala nyckelplatser<br />
Kartläggningen av sociala nyckelplatser syftar till att inkludera<br />
en större mångfald av synsätt på stadens struktur.<br />
Kartläggningen visar platser där människor möts och har<br />
möjlighet att stanna upp och umgås. Exempel på sådana<br />
platser är lekplatser, aff ärer, skolor, torg, fritidsgårdar och<br />
idrottsplatser. Eftersom olika platser används av olika<br />
människor kommer det i det här arbetet utföras arbete<br />
med olika fokusgrupper under samrådet. Kartan nedan<br />
visar de sociala nyckelplatser som hittills lokaliserats. Vill<br />
du markera dina sociala nyckelplatser - gå då in på<br />
www.mariestad.se och ladda ner en egen karta!<br />
8 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
0<br />
social nyckelplats<br />
sociala barriärer<br />
barriärer - fält<br />
1km<br />
N<br />
Bebyggelsestruktur<br />
Kartan nedan redovisar mycket övergripande olika bebyggelsetypologier<br />
i <strong>Mariestad</strong>s tätort. <strong>Mariestad</strong> har<br />
geografi skt framförallt expanderat under 1900-talet under<br />
planeringsideal som förspråkade friliggande byggnader.<br />
I de yttre lägena fi nns även fl erfamiljshusområden<br />
som byggdes i samband med bostadspolitiska program<br />
under 60- och 70- talet. Gamla stan i <strong>Mariestad</strong> är en välbevarad<br />
äldre bebyggelse som är utpekat som riksintresse.<br />
Det är av stor vikt att hänsyn tas till befi ntlig bebyggelse<br />
vid förtätning och ny exploatering.<br />
BEF NY<br />
0<br />
Sluten centrumbebyggelse<br />
Hög, gles och<br />
stora enheter<br />
Låg, tät och<br />
små enheter<br />
Offentlig<br />
verksamhet<br />
Handel/<br />
verksamhet<br />
Verksamhet/<br />
industri<br />
Barriärer<br />
Förtätning<br />
1km<br />
N<br />
Grön- och blåstruktur<br />
<strong>Mariestad</strong> upplevs tack vare sin glesa bebyggelsestruktur<br />
och många parker samt villaträdgårdar som en grön<br />
stad. <strong>Mariestad</strong> beskriver sig som Sjöstaden och vattnet<br />
är en viktig del av tätortens struktur och identitet, både<br />
vad gäller Vänern och Tidan. En stor del av stadens<br />
gröna inslag består av grönska på privata fastigheter.<br />
Stadens grönstruktur är en kombination av olika grönområden<br />
från parker med stort skötselbehov till privata<br />
trädgårdar och naturmark.<br />
Universitetsparken<br />
Södra<br />
stadsdelsparken<br />
kallbadhus<br />
Vildmarken<br />
mot Snapen<br />
0<br />
NYTT<br />
dagvatten<br />
världsparken<br />
badplats<br />
båtplats<br />
BEF.<br />
parkmark<br />
trädgårdar<br />
båtplats<br />
badplats<br />
1km<br />
N
Infrastruktur<br />
Större delar av <strong>Mariestad</strong>s tätort är planerad under<br />
1900-talets senare del med stort fokus på biltrafi kens<br />
framkomlighet samt med ideal om separering av olika<br />
trafi kslag. Möjligheterna är därför goda för både bilar,<br />
cyklar och fotgängare att röra sig i stråk in mot <strong>Mariestad</strong>s<br />
centrum. Invånare i <strong>Mariestad</strong> använder bilen<br />
även för många kortare resor inom tätorten. Kinnekullebanan<br />
är ett utpekat riksintresse och det fi nns tankar<br />
på att elektrifi era banan.<br />
E20 är ett nationellt riksintresse som behöver förbättras<br />
för att fungera tillfredsställande. Berörda <strong>kommun</strong>er arbetar<br />
tillsammans med Trafi kverket för detta.<br />
Tidigare prioritering av biltrafi ken har skapat behov<br />
av att nu prioritera cykel och gång inom tätorten. Den<br />
vänstra kartan här intill innan visar <strong>Mariestad</strong>s vägnät<br />
med järnväg, gång- och cykelvägar samt stigar markerade.<br />
Kartan visar att det saknas vissa cykelvägar för att<br />
knyta samman staden med ett sammanhängande nät<br />
av cykelbanor. Krav ställs också på tvärkopplingar som<br />
binder samman stadens ytterområden på ett mer eff ektivt<br />
sätt. Den högra kartan visar kollektivtrafi ken till<br />
och från samt inom tätorten.<br />
Att koppla samman stadens ytterområden och skilda<br />
delar är en övergripande princip för den fördjupade<br />
översiktsplanen. Gång- och cykeltrafi k prioriteras genom<br />
utbyggnad av gc-nätet samt strategiskt placerade<br />
övergångar över bilvägar som i korsningssituationer<br />
prioriterar lätta trafi kanter för att ge förutsättningar<br />
för en hållbar utveckling. Ambitionen är att på så sätt<br />
förbättra tillgänglighet och framkomlighet för alla trafi -<br />
kanter inom tätorten.<br />
cykel och gång är<br />
de prioriterade<br />
trafikanterna<br />
NYTT<br />
prioriterad gc-bana<br />
övrig gc-bana<br />
korsning<br />
gångväg<br />
bilväg + gc<br />
parkering<br />
BEF.<br />
gc-bana<br />
järnväg<br />
gångväg/stig<br />
F-6 skola<br />
0<br />
1km<br />
N<br />
Vet du något tokigt ställe? Där kanske cykelbanan<br />
får ett abrupt slut, eller en genväg<br />
genom en häck? Skicka in ditt bidrag till<br />
oss och var med i utlottningen av en resa<br />
med M/S Marianne! Läs mer på hemsidan.<br />
1 Grangärdet<br />
Kinnekulletåget Gbg<br />
506 Götene<br />
513 Lugnås<br />
801 Swebus Gbg<br />
Möjligt extra<br />
stationsläge<br />
2 Krontorp<br />
500 Skövde<br />
515 Låstad<br />
839 Swebus Jkpn<br />
<strong>Mariestad</strong><br />
Resecentrum<br />
1 Bråten<br />
Kinnekulletåget<br />
Örebro<br />
510 Ullervad 514 Moholm/Töreboda<br />
2 Haggården<br />
Järnväg<br />
Busslinjer<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
0<br />
1km<br />
N<br />
502 Gullspång<br />
511 Torsö<br />
512 Hova/Gårdsjö<br />
801 Swebus<br />
Sthlm/Uppsala<br />
839 Swebus Karlstad<br />
504 Töreboda<br />
9
DELPROJEKT<br />
Delprojekt<br />
Planförslaget för <strong>FÖP</strong>:en redovisas som 14 delprojekt<br />
som i de fl esta fall är knutna till specifi ka geografi ska<br />
platser. Valet att benämna projekten som delprojekt och<br />
inte delområden är viktigt för att i det fortsatta arbetet<br />
inte arbeta med projekten som avgränsade geografi ska<br />
områden. Delprojektens identifi erade relationer och<br />
samband redovisas i tematiska kartläggningar.<br />
I illustrationen intill och i text redovisas kortfattat delprojektens<br />
karaktär och dess huvudsakliga funktioner<br />
och betydelse för att genomföra <strong>FÖP</strong>:ens övergripande<br />
målsättningar.<br />
Nyckelprojekt<br />
Alla projekt påverkar sin omgivning utanför den geografi<br />
ska plats som projektet placeras i. En ny byggnad<br />
skapar nya rörelsemönster i staden. Ett nytt innehåll i<br />
en byggnad eller i ett stadsrum förändrar vardagliga aktiviteter<br />
och fl öden. En ny väg skapar nya möjligheter<br />
att röra sig på.<br />
Under varje delprojekt redovisas nyckelprojekt eftersom<br />
de bedöms som projekt som har kapacitet att genomföra<br />
de förändringar som behövs för att uppnå <strong>FÖP</strong>:ens<br />
målsättningar.<br />
10 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
vasspromenaden<br />
knytteskogen<br />
Västra Ekudden<br />
+<br />
+<br />
utsiktsplats<br />
+<br />
fågeltorn<br />
sockerdrickaträd<br />
fågeltorn<br />
våtmark och fåglar<br />
Lockerud Södravägen<br />
lekmiljö<br />
Vintervägen<br />
gästhamn<br />
+<br />
++<br />
murhus<br />
lekmiljö<br />
Sjöstaden<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
torget<br />
+<br />
+<br />
+<br />
kallbadhus<br />
stadsbadet<br />
Gamla stan<br />
+<br />
+<br />
mathantverk<br />
byggård<br />
Haggården<br />
södra<br />
stadsdelsparken<br />
Katthavet<br />
hamn<br />
+<br />
+<br />
+<br />
brännbollsudden<br />
reningsverket<br />
Högskoleplattform<br />
Förrådsgatan Mariagatan<br />
+<br />
lekmiljö<br />
Tidankanalen<br />
+<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
Nolskogen<br />
pondscape<br />
+<br />
+<br />
världsparken<br />
lekmiljö<br />
Ladukärr Grangärdet<br />
+<br />
0<br />
kopplingar gc<br />
kopplingar bil<br />
program/funktion<br />
bebyggelse - övervägande bostäder<br />
bebyggelse - övervägande verksamhet<br />
strandpromenad<br />
huvudstråk<br />
1km<br />
N
Besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />
Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />
Strandpromenaden, besöksmål <strong>Mariestad</strong>, Lekmiljöer/skola<br />
Besöksmål <strong>Mariestad</strong> bedöms få stor påverkan på staden<br />
både som ett besöksmål för gäster men även för dem som<br />
redan bor i <strong>Mariestad</strong>. Besöksmålet är centralt placerat i<br />
korsningen mellan Göteborgsvägen, Tidan och Vänern.<br />
Genom att koppla samman befi ntliga stråk längs med ån<br />
kombineras olika kvaliteter vilket gör området öppet för<br />
fl er besökare. Besöksmålets utveckling är ett viktigt delprojekt<br />
för att knyta samman strandpromenadens olika delar.<br />
I området runt Tidan mynning har etableringen av utbildningar<br />
inom Högskoleplattform <strong>Mariestad</strong> påbörjats.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Besöksmålet är ett gemensamt projekt där satsningar samordnas<br />
och koordineras. Enskilda projekt genomförs med förståelse<br />
för hur de påverkar helheten och angränsande områden.<br />
- Universitetets anläggningar utgör första stegen för att ge<br />
besöksmålet en gemensam identitet.<br />
- En lekmiljö gör besöksmålet till en mötesplats för fl er.<br />
- Fysiska kopplingar längs vattnet etablerar sammanhållande<br />
promenader som expanderar besöksmålet längs strandpromenaden.<br />
Katthavet<br />
Teman: Tvärkoppling, <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Förtätning<br />
Gbg-Sthlm-vägen, Strandpromenaden,<br />
Katthavet är ett centralt beläget verksamhetsområde<br />
i tätorten. Samtidigt innehåller området, framförallt<br />
längs med Stockholmsvägen, bostäder, handel och kontorslokaler.<br />
Genom att prioritera etableringar av verksamheter<br />
som kan kombineras med bostäder kan området<br />
på sikt utvecklas som ett blandat område.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Åtgärder som minskar reningsverkets riskavstånd möjliggör<br />
ny bostadsbebyggelse.<br />
- Småbåtshamn och båtförvaring aktiverar strandpromenaden.<br />
Strandpromenaden tillgängliggör strandområdet<br />
på ett nytt sätt och kopplar samman centrum med Snuggen.<br />
- Gångvägar över järnvägsområdet mot Vattnet och mot<br />
Gamla stan tillgängliggör områdets sjönära och centrala<br />
läge.<br />
- Förtätningsprojekt längs Stockholmsvägen minskar upplevelsen<br />
av genomfartsväg och påbörjar förändringen mot<br />
ett blandat stadsområde<br />
Sjöstaden<br />
Teman: <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Strandpromenaden, besöksmål<br />
<strong>Mariestad</strong>, Lekmiljöer/skola<br />
Ny exploatering av den tidigare handelshamnen möjliggör<br />
sjönära boende och verksamheter samtidigt som<br />
området öppnas upp för en större mångfald av användningsområden<br />
som synliggör <strong>Mariestad</strong>s läge vid vattnet.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Strandpromenaden tillgängliggör Hamnpiren som ett publikt<br />
rum för många.<br />
- Temporära projekt i ett tidigt skede etablerar succesivt<br />
strandpromenaden och synliggör området på ett nytt sätt.<br />
- Badmöjligheter vid Kallbadhuset och Stadsbadet är projekt<br />
med stor betydelse för <strong>Mariestad</strong>s identitet som sjöstad.<br />
- Gästhamnens utbyggnad och kringfunktioner aktiverar<br />
strandpromenaden och är en del av besöksmål <strong>Mariestad</strong>.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
11
Tidankanalen<br />
Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />
Strandpromenaden, Lekmiljöer/skola<br />
Tvärförbindelser mellan Tidans östra och västra sida<br />
är prioriterade projekt i <strong>FÖP</strong>:en. Tvärförbindelsen vid<br />
Tidankanalen tillgängliggör både området söder om<br />
Katrinefors och etablerar nya möjligheter att röra sig<br />
i staden.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Bron över Tidan kopplar samman befi ntliga gång- och<br />
cykelstråk. Tvärkopplingen tillgängliggör <strong>Mariestad</strong>s östra<br />
och västra delar på ett nytt sätt. Bron över Tidan kopplar<br />
också samman längsgående stråk längs med Tidan.<br />
- Strandpromenaden ger nya förutsättningar för etablering<br />
av bebyggelse längs med Förrådsgatan och söder om Katrinefors.<br />
- Bebyggelse längs med Göteborgsvägen möjliggör för en<br />
blandad stadsbebyggelse samtidigt som det möjliggör för<br />
fl er att bo nära det huvudsakliga kollektivtrafi kstråket.<br />
- Lekmiljö vid Grangärdet och värdsparken skapar nya<br />
målpunkter för tvärförbindelsen.<br />
12 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Nolskogen<br />
Teman: Tvärkoppling, <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Lekmiljöer/skola<br />
Nolskogen är ett av de områden som i tätortens ytterområden<br />
är planlagda för framtida bostadsbebyggelse.<br />
Områdets västra delar har utsikt över vattnet och utgör<br />
därför de första etapperna av områdets utbyggnad. Förutsättningarna<br />
för området redovisas utförligt i separat <strong>FÖP</strong><br />
(<strong>Mariestad</strong> Norra).<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Placeringen av infartsväg samt gång- och cykelvägar till<br />
Nolskogen har stor betydelse för hur det nya området kan<br />
integreras med befi ntlig bebyggelse. Förbindelser som ansluter<br />
till Bergsgatans västra delar ökar förutsättningar för<br />
handelsetableringar i Katthavet.<br />
- Gemensam lekmiljö för Nolskogen och Högelid utgör en<br />
viktig gemensamma målpunkt och mötesplats.<br />
Förrådsgatan<br />
Teman: Tvärkoppling, Strandpromenaden, besöksmål<br />
<strong>Mariestad</strong><br />
Längs Tidan är marken planlagd för industri med små<br />
möjligheter att idag passera genom området. En koppling<br />
mellan Förrådsgatan och Mariagatan tillgängliggör<br />
områden öster och väster om Tidan på nya sätt.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Tvärkopplingen mellan Mariagatan/Drottninggatan och<br />
Förrådsgatan etablerar en längsgående Strandpromenad<br />
längs med Tidan och skapar förbättringar för tillgängligheten<br />
till områdets industrier och nya möjligheter att röra<br />
sig mellan stadens olika bostadsområden.<br />
- Tvärkopplingen tillgängliggör besöksmålets östra delar.
Västra Ekudden<br />
Teman: <strong>Mariestad</strong> som bo-stad, Strandpromenaden, Lekmiljöer/skola<br />
I området väster om gamla Ekudden fi nns idag möjlighet<br />
att röra sig längs med vattnet men på grund av<br />
sanka områden och mycket vass är upplevelsen av vattnet<br />
liten. I området fi nns möjligheter att etablera ny<br />
bostadsbebyggelse i närheten av vattnet.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Bostadsbebyggelsens anslutningar till befi ntliga områden<br />
är viktiga för att skapa goda förutsättningar för integration<br />
mellan nytt och befi ntligt.<br />
- Utsiktsmöjligheterna från ”sjukhusbacken” tillgängliggörs<br />
för att utveckla kvaliteter längs med strandpromenaden.<br />
- Gångvägar och bryggor ut i sjön synliggör områdets naturkvaliteter.<br />
Nya sätt att röra sig längs med vattnet utvecklar<br />
strandpromenaden som en sekvens av olika rumsliga<br />
kvaliteter.<br />
Gamla stan<br />
Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen, besöksmål<br />
<strong>Mariestad</strong><br />
Gamla stan är en mycket välbevarad stadsdel som utgör<br />
den äldsta bebyggelsen i <strong>Mariestad</strong>. Området ligger<br />
strategiskt på en ås vid Tidans utlopp och södra delen av<br />
Gamla stan utgör tätortens historiska centrum för handel,<br />
kultur och administration.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Tvärkopplingar till Katthavet ger nya rörelsestråk genom<br />
Gamlastan vilket förbättrar förutsättningar för handel och<br />
en blandad bebyggelse..<br />
- Strandpromenaden, Stadsbadet och bebyggelsen inom<br />
projekt Sjöstaden ger nya rörelsestråk som förbättrar etableringsmöjligheterna<br />
för handel och verksamhet.<br />
Tvärkoppling under järnvägen bakom Coop.<br />
Haggården<br />
Teman: Tvärkoppling, Förtätning Gbg-Sthlm-vägen,<br />
Strandpromenaden<br />
Haggården är placerat längs med Göteborgsvägen vid<br />
E20. Området har genom sin placering potential att<br />
utvecklas som handels och verksamhetsområde. Dels<br />
genom förtätning och dels genom nyetableringar söder<br />
och norr om befi ntligt område.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Gång- och cykelväg med anslutning till Leksbergsvägen<br />
ger bättre förbindelser för gång- och cykeltrafi k från <strong>Mariestad</strong>s<br />
västra stadsdelar till Haggården.<br />
- Vägbro till det framtida verksamhetsområdet öster om<br />
Tidan möjliggör samverkan mellan befi ntligt och nytt område.<br />
- Strandpromenadens utveckling mot söder och södra stadsdelsparkens<br />
etablering tillgängliggör områden längs Tidan.<br />
- Utformningen av på- och avfarter från en motorvägsetablering<br />
är viktiga att studera med ambitionen att utveckla<br />
platsspecifi ka rumsliga kvaliteter i mötet mellan befi ntliga<br />
och nya verksamheter, E20, väg 26 och naturområden<br />
kring Tidan.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
13
Högskoleplattformen<br />
Teman: Förtätning Gbg-Sthlm-vägen, besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />
Högskoleplattformen är ett projekt som konkretiserats sen<br />
<strong>kommun</strong>ens vision skrevs. Högskoleplattformen syftar till<br />
att samla och etablera fl er utbildningar på universitets- och<br />
högskolenivå. Området från Trädgårdens skola via Drottninggatan<br />
till Mariaskolan ses som högskoleplattformens campusområde<br />
där nya utbildningar över tid kan etablera sig.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Genomförandeprocess som hanterar att fl ytta befi ntliga verksamheter<br />
och föra in nya.<br />
- Utveckling av befi ntliga utbildningsmiljöer.<br />
- Kopplingar till boende och kollektivtrafi k.<br />
Ridväg och dagvattendammar<br />
vid Sund/Haggården.<br />
14 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
Lockerud - Södravägen<br />
Teman: Tvärkoppling, Lekmiljöer/skola<br />
Södravägens anslutning till Marieforsleden är ett exempel<br />
på en trafi ksituation där biltrafi ken prioriteras före<br />
övriga trafi kanter. Idag korsas Marieforsleden av många<br />
trots att det inte fi nns en markerad övergång.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Gång- och cykelväg kopplar samman områden som idag<br />
är separerade av Marieforsleden.<br />
- Lekmiljö vid Lockerudskolan etablerar en ny målpunkt<br />
och mötesplats för <strong>Mariestad</strong>s olika bostadsområden.<br />
Sund<br />
Teman: Tvärkoppling, Strandpromenaden<br />
Sund har utpekats som ett nytt område för etablering av<br />
verksamheter och industri i anslutning till det befi ntliga<br />
industriområdet Västeräng.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Tvärförbindelse till Haggården är viktig för att nya och<br />
befi ntliga verksamheter ska få möjligheten att samverka.<br />
- Södra stadsdelsparken synliggör Strandområdet som en<br />
del av verksamhets- och handelsområdet.<br />
Vintervägen<br />
Teman: Tvärkoppling<br />
Möjligheten att röra sig mellan Marieholm och Bråten/<br />
Radbyn är idag begränsad till ett fåtal markerade övergångar<br />
över Marieforsleden.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Gång- och cykelväg tillgängliggör befi ntliga bostadsområden<br />
på ett nytt sätt.<br />
- Världsparkens etablering skapar en gemensam målpunkt<br />
och mötesplats.<br />
Ladukärr-Grangärdet<br />
Teman: Tvärkoppling<br />
Mellan Ladukärr och Grangärdet fi nns<br />
idag en gång- och cykelväg som genom<br />
etableringen av Världsparken<br />
förtydligas som tvärkoppling.<br />
Nyckelprojekt:<br />
- Världsparken etablerar<br />
gång- och cykelvägen<br />
som en gemensam<br />
mötesplats.<br />
Tvärkopplingar över Marieforsleden.<br />
Illustration av<br />
Mellanösterlunden,<br />
del av Världsparken mellan<br />
Ladukärr och Grangärdet.
TEMA Tvärkopplingar<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
Lockerud Södravägen<br />
+<br />
+<br />
Vintervägen<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+ + + +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+ + +<br />
+<br />
+ + +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Gamla stan<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
+<br />
+ + +<br />
Haggården<br />
+<br />
+<br />
Tidankanalen<br />
+<br />
Katthavet<br />
Förrådsgatan Mariagatan<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
Nolskogen<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Ladukärr-<br />
Grangärdet<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
0<br />
nytt relaterande projekt<br />
bef. relaterande projekt<br />
världsparken<br />
kopplingar gc<br />
kopplingar bil<br />
verksamhetsområde<br />
bostäder<br />
bef. gångstråk<br />
nytt gc-stråk<br />
1km<br />
N<br />
För att möjliggöra nya sätt att röra sig mellan <strong>Mariestad</strong>s<br />
olika delar och stödja bebyggelseutveckling och<br />
nya program har ett antal nya tvärkopplingar identifi erats.<br />
Tvärkopplingarna kopplar samman befi ntliga bebyggelseområden<br />
där det idag fi nns svaga fysiska kopplingar.<br />
Tidan med omkringliggande industriområden<br />
har länge varit en gräns genom <strong>Mariestad</strong>. På samma<br />
sätt utgör infrastruktur som järnvägen och större vägar<br />
barriärer i staden. Tvärkopplingarna är framförallt fysiska<br />
kopplingar i form av gång- och cykelbanor och<br />
broar. Samtidigt är förhoppningen att nya möjligheter<br />
att röra sig i staden också skapar nya relationer mellan<br />
olika områden.<br />
Ett viktigt pågående projekt är Världsparken som skapar<br />
ett sammanhängande stråk runt tätorten. Samtidigt<br />
som Världsparken etablerar nya relationer kompletterar<br />
parken den befi ntliga staden men nya miljöer och<br />
rumsliga kvaliteter.<br />
<strong>Mariestad</strong> – en naturlig mötesplats, <strong>Mariestad</strong> – den stolta<br />
Sjöstaden samt i viss utsträckning <strong>Mariestad</strong> - Internationellt<br />
modellområde är de visionsbyggstenar som temat<br />
Tvärkopplingar främst relaterar till.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
15
TEMA <strong>Mariestad</strong> som bo-stad<br />
Västraskogen 2<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
16 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
+<br />
+<br />
Sjöstaden<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
Katthavet<br />
+<br />
Nolskogen<br />
+<br />
+<br />
+ nytt relaterande projekt<br />
+ bef. relaterande projekt<br />
0<br />
gc-bana<br />
kopplingsstråk<br />
förtätning bostäder<br />
bostäder, nya områden<br />
bostäder, senare skede<br />
1km<br />
N<br />
I <strong>Mariestad</strong> fi nns möjligheten att bygga ut nya bostadsområden<br />
och stadsområden i sjönära lägen. Större pågående<br />
projekt är Västra skogen, Nolskogen och Sjöstaden<br />
som tillsammans med det pågående projektet Ekudden<br />
möjliggör ett brett spektrum av olika boendeformer i<br />
lägen nära Vänern.<br />
Ett nytt område som <strong>FÖP</strong>:en pekar ut är Västra Ekudden,<br />
här fi nns utrymme för naturlig utveckling av befi<br />
ntligt bostadsområde.<br />
Det här temat är främst knutet till visionsbyggstenen<br />
<strong>Mariestad</strong> – den stolta Sjöstaden.
TEMA Förtätning Gbg-Sthlmsvägen<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
++ +<br />
+ + +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+ Högskoleplattform<br />
+<br />
+ + +<br />
+ +<br />
+<br />
+ + +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
Tidankanalen<br />
Haggården<br />
+<br />
Gamla stan<br />
Katthavet<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ nytt relaterande projekt<br />
+ bef. relaterande projekt<br />
0<br />
förtätning bostäder<br />
förtätning verksamheter<br />
ny etablering verksamheter<br />
bef. gångstråk<br />
nytt gångstråk<br />
1km<br />
N<br />
Som nämnts tidigare är Stockholmsvägen och Göteborgsvägen<br />
<strong>Mariestad</strong>s huvudstråk med viktiga kopplingar<br />
ut i landet och samlande funktion genom staden.<br />
En av de övergripande principerna handlar dessutom<br />
om att koncentrera det som redan är koncentrerat. Det<br />
handlar om att samlade aktiviteter bildar noder som<br />
kan ge underlag för fl er aktiviteter. Exempelvis ger två<br />
restauranger bredvid varandra större underlag än två<br />
som ligger långt ifrån varandra. Huvudstråket har potential<br />
att förtätas då det i dag är relativt glest. Genom<br />
att samla aktiviteter och förtäta längs stråket ger det mer<br />
eff ekter och på sikt kan det spridas. På så sätt utvecklas<br />
på sikt bebyggelsen med ett mer blandat verksamhetsinnehåll.<br />
Det här temat knyter an till visionens <strong>Mariestad</strong> – en<br />
naturlig mötesplats och <strong>Mariestad</strong> – internationellt modellområde.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
17
TEMA Strandpromenaden<br />
vasspromenaden<br />
knytteskogen<br />
mot<br />
Sandviken<br />
ekudden<br />
Västra Ekudden<br />
+<br />
båthantering<br />
förvaring<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+ +<br />
fågeltorn<br />
sockerdrickaträd<br />
turtrafik<br />
fågeltorn<br />
våtmark och fåglar<br />
universitetsparken<br />
18 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
marieholm<br />
Sjöstaden<br />
kallbadhus<br />
+ stadsbadet + + båthantering<br />
+ +<br />
förvaring<br />
+<br />
Katthavet<br />
+<br />
gästhamn<br />
+ ++ +<br />
+<br />
vildmarken<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ + +<br />
+ +<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
tvärkoppling<br />
Södra stadsdelsparken<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Tidankanalen<br />
Haggården<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
biblioteket<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Ridvägar<br />
mot Snapen<br />
brännbollsudden<br />
+<br />
Förrådsgatan Mariagatan<br />
+<br />
+<br />
sjöhagaparken<br />
Sunds verksamhetsområde<br />
+<br />
+<br />
+<br />
0<br />
nya relaterande projekt<br />
bef. relaterande projekt<br />
bef. gångstråk<br />
nytt gångstråk<br />
strandpromenad<br />
båtverksamhet<br />
badplatser<br />
park<br />
dagvatten<br />
1km<br />
N<br />
Strandområdet längs Vänern och Tidan är viktiga områden<br />
för invånarnas fritid och rekreation och en viktig<br />
resurs för utvecklingen av tätortens turism och näringsliv.<br />
Samtidigt som det inte minst är viktiga områden ur<br />
naturvårdssynpunkt. Med Besöksmålets nav Marieholm<br />
får också Strandpromenaden en utgångspunkt varifrån<br />
aktiviteter kan stråla ut. I dag är kontakten med Vänern<br />
och möjligheterna att röra sig längs vattnet relativt bra<br />
medan möjligheterna att röra sig längs med Tidan är<br />
starkt begränsade. Genom att aktivera och synliggöra<br />
bägge strandlinjerna på ett tydligare sätt och längs vattnet<br />
koppla samman de sträckor som är tillgängliga skapas<br />
ökade förutsättningar för invånarna och besökare<br />
att uppleva dessa miljöer. Detta sker genom att koppla<br />
samman befi ntliga stråk och skapa nya aktiviteter och<br />
program.<br />
Visionsbyggstenarna <strong>Mariestad</strong> – den stolta Sjöstaden<br />
och <strong>Mariestad</strong> – den naturliga mötesplatsen är knutna till<br />
det här temat.
TEMA Besöksmål <strong>Mariestad</strong><br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Gamla stan<br />
inre hamnen<br />
gamla stan<br />
+<br />
murgården<br />
trädgårdsmästeriet<br />
Sjöstaden<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Besöksmål<br />
+<br />
hantverkslaboratoriet<br />
biblioteket<br />
byggården<br />
kalkugn<br />
+ + Högskoleplattform<br />
vildmarken<br />
+<br />
+<br />
Förrådsgatan Mariagatan<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Johannesberg<br />
+<br />
+ nytt relaterande projekt<br />
+ bef. relaterande projekt<br />
0<br />
bef. gångstråk<br />
nytt gångstråk<br />
Landskapsvårdsytor<br />
nya Landskapsvårdsytor<br />
1km<br />
N<br />
Besöksmål <strong>Mariestad</strong> har sin utgångspunkt i Marieholm<br />
med Residenset och Vadsbomuseum och sträcker<br />
sig i norr mot Inre hamnen/Gamla stan och i söder<br />
genom Universitetsparken mot det som i <strong>FÖP</strong>:en kalllas<br />
Vildmarken (naturområdet öster om badhusbron).<br />
Kopplingar mot väster och norr ger kontakt till Ekuddens<br />
naturreservat, Ekuddens badplats och projekt Sjöstaden.<br />
Centralt för besöksmålet är även etableringen av<br />
Dacapo och verksamheten kring Göteborgs universitet.<br />
Universitetsparken samlar fl era akademiska miljöer av<br />
publikt intresse. Inom det område som här defi nieras<br />
som besöksmål <strong>Mariestad</strong> fi nns en stor del av stadens<br />
kultur- och naturupplevelser, restauranger och shopping<br />
samlat.<br />
Det här temat knyter an till visionens byggsten <strong>Mariestad</strong><br />
– centrum för trädgårdens hantverk, <strong>Mariestad</strong> –<br />
ledande inom hantverkets akademi och <strong>Mariestad</strong> – en<br />
naturlig mötesplats.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
19
TEMA Lekmiljöer/skola<br />
Västra Ekudden<br />
+<br />
+<br />
+ + +<br />
20 KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
+<br />
Lockerud Södravägen<br />
+<br />
+<br />
Sjöstaden<br />
Besöksmål<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+<br />
Tidankanalen<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ +<br />
+<br />
Nolskogen<br />
+ +<br />
+<br />
+<br />
+<br />
+ nytt relaterande projekt<br />
+ bef. relaterande projekt<br />
0<br />
lekmiljö - förskolor, skolor<br />
lekmiljö - bef. lekplatser<br />
tematisk lekmiljö - ny<br />
1km<br />
N<br />
Lekmiljöer och skolor är viktiga mötesplatser i staden.<br />
Främst för barn, unga, skolpersonal och föräldrar men<br />
även viktigt för övriga invånare då dessa platser ofta är<br />
väl besökta över dagen, veckan och året vilket ger liv till<br />
staden.<br />
Tanken är att hela <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong>s allmänna<br />
områden fungerar som integrerade lekmiljöer. Dyra<br />
lekplatser är undantag och i stället erbjuder alla off entliga<br />
platser lekmöjligheter för våra barn. De enstaka,<br />
konventionellt anlagda lekplatserna ingår i Nätverket<br />
Temalekplatser och fi nns på strategiska platser, här kan<br />
också motions- och balansredskap fi nnas för både barn<br />
och äldre. Tanken är att våra off entliga plaster ska komplettera<br />
lekplatserna och erbjuda lekmöjligheter med ex<br />
klätterskulpturer, stenar, trädstammar, tillfälliga installationer<br />
eller konstnärliga tillställningar. Daghems- och<br />
skolmiljöer ska utgöra en integrerad del av lekmiljöerna<br />
och temalekplatserna i <strong>kommun</strong>en, så att de under dagtid<br />
utgör pedagogiska och folkhälsofrämjande miljöer<br />
samt att de under eftermiddagar, kvällar och helger utgör<br />
attraktiva off entliga miljöer i <strong>kommun</strong>ens grönstruktur.<br />
Det här temat knyter an till visionens byggsten <strong>Mariestad</strong><br />
– en naturlig mötesplats.
MARKANVÄNDNINGSKARTA<br />
0<br />
1km<br />
N<br />
BEF NY<br />
kultur&sport<br />
handel<br />
verksamheter<br />
vård&skola<br />
blandad användning<br />
bostadsbebyggelse<br />
industri<br />
park<br />
natur/öppen mark<br />
vägreservat<br />
dagvatten<br />
Markanvändning<br />
Kartan intill redovisar huvuddragen vad gäller dagens<br />
användning av staden samt framtida insatser.<br />
I <strong>Mariestad</strong>s <strong>kommun</strong> fi nns Vision 2030 som är styrande<br />
för <strong>kommun</strong>ens utveckling. Syftet med den fördjupade<br />
översiktsplanen <strong>Mariestad</strong>s tätort är att förbättra livskvaliteten,<br />
öka antalet invånare samt att den verkar för<br />
en mer hållbar utveckling. Grundtanken handlar om att<br />
utgå från det befi ntliga och att vidare utveckling, t ex<br />
infl yttning, kan katalyseras genom smarta utvecklingsprojekt<br />
av det befi ntliga. Planförslaget utgår från visionen<br />
och sammanfattas i tre övergripande principer för<br />
tätorten Aktivera - synliggöra strandlinjen, Koncentrera<br />
det koncentrerade och Tillgängliggöra på nytt sätt samt en<br />
princip som handlar om Regional samverkan.<br />
KORTVERSION SAMRÅD <strong>FÖP</strong> 2012<br />
21
Vad tycker du?<br />
Lämna dina åsikter till oss på Stadshuset<br />
eller e-posta oss: fop@mariestad.se<br />
Lämna även ditt bidrag till vilka viktiga<br />
sociala nyckelplatser som fi nns i vår<br />
stad! Hämta en karta på Stadshuset eller<br />
ladda ner från hemsidan.