April - Skogsbruket

skogsbruket.fi

April - Skogsbruket

Skogs bruket 4|2012

Din guide

till skogsodling

Stoppa rotrötan

Violinbygge är handarbete

Miljöstödsavtal utan tvekan


Skogs

Din guide

bruket 4|2012

till skogsodling

Stoppa rotrötan

Violinbygge är handarbete

Miljöstödsavtal utan tvekan

2 Skogsbruket 4/2012

i detta nummer

6 Din guiDe till skogsoDling

Fyra steg till ett bra förnyelsearbete efter en slutavverkning.

11 stoppa rotrötan

Rotrötan är det värsta hotet mot våra gran- och tallskogar. Det enda

sättet att motverka spridning är att bekämpa den i alla avverkningar

i barrträdsdominerade skogar under barmarksperioden.

13 plastlik film av björkcellulosa

VTT och Aalto-universitetet har utvecklat en metod med vilken

man kan tillverka ett plastlikt genomskinligt förpackningsmaterial.

14 riktiga hästkrafter i skogen

Hästarna Sallina och Tarsan och föraren Peter Ekholm trivs utmärkt

med att jobba tillsammans.

18 ansvar och samarbete – räDDningen för

våra vatten

Surhet, metaller, näring och fasta partiklar är några av hoten mot

vattnen och deras invånare. Ansvaret för vården av våra vatten ligger

på dig och mig.

22 violinbygge är hanDarbete

Det finns enbart en handfull personer som kan bygga violiner i

Finland. En av dem är Leif Kronkvist i Nykarleby.

28 miljöstöDsavtal utan tvekan

Ett brev från Skogscentralen fick Christina Lagerqvist att ingå ett

miljöstödsavtal och få pengar för en livsmiljö i sin skog.

OMSLAGSBILD: RODEO

6

14

22


Skogs

bruket

OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR

SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD

NR 4/2012 . APRIL . ÅRGÅNG 82

www.skogsbruket.fi

Utgivare FÖRENINGEN FÖR

SKOGSKULTUR RF

ORRSPELSGRÄNDEN 4

00700 HELSINGFORS

tfn 020 772 9000

fax 020 772 9008

fornamn.efternamn@tapio.fi

Redaktion

Chefredaktör Johnny Sved

tfn 020-772 9205

Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku

tfn 020-772 9059

Redaktionssekr. Margita Törnroth

tfn 020-772 9088

Redaktör Maria Lindén

tfn 020-772 9192

Medarbetare Helena Forsgård

tfn 018-155 50

helena@vikan.ax

Nina Jungell

tfn 050-378 6954

nina.jungell@gmail.com

Marianne Palmgren

marianne.palmgren@pp.inet.fi

Christoffer Thomasfolk

tfn 050-353 2018

Siv Vesterlund

tfn 040-678 6689

siv.vesterlund@gmail.com

Bertel Widjeskog

tfn 0500-888 530

bergine@multi.fi

Annonsförsäljning

Oy Nordinfo Ab

Mats Almqvist

tfn 040-548 5316

mats.almqvist@nordinfo.fi

Adressförändringar och prenumerationer

Margita Törnroth

tfn 020-772 9088

skogsbruket@tapio.fi

Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %)

Helårsprenumeration (11 nr)

49 euro i Finland

49 euro i Sverige

53 euro i övriga länder (moms 0 %)

Halvårsprenumeration (6 nr)

30 euro i Finland

30 euro i Sverige

33 euro i övriga länder (moms 0 %)

ISSN 0037-6434

Layout och

ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos

Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå

Papper Tidningen trycks på

PEFC-certifierat papper

bioekonomin växer

LEDAREN

13.4.2012

bioekonomi är ett nytt begrepp som används för att beskriva den del av

ekonomin som baserar sig på biologiska resurser. Det handlar om produkter

och tjänster som har sitt ursprung i den levande naturen. Huvudorsaken

till att vi nu går mot en bioekonomi är att vi om hundra år är dubbelt

fler människor samtidigt som de ändliga naturresurserna börjar tryta. För

att världen ska må bra och klara sig är vi helt enkelt tvungna att övergå

till förnybara naturresurser och bli ännu mer resurssnåla.

När utbudet på råvaror blir allt knappare i förhållande till efterfrågan

leder det oundvikligen till att råvarupriserna stiger. Den långsiktiga prognosen

för skogsbruk i Finland är med andra ord positiv. Trä är en förnybar

råvara som har många goda egenskaper och som kan användas väldigt

mångsidigt. Vi sköter våra skogar på ett hållbart sätt och kan svara på

en ökande efterfrågan från omvärlden.

I Finland utvecklas bioekonomin med energisektorn i spetsen. Vi har

redan ersatt fossila bränslen i värme och elproduktion och flera bioraffinaderier

planeras gemensamt av skogsindustri och oljeindustri. Råvaror från

skogen kommer att förädlas till biobaserade flytande bränslen som ersätter

fossil mineralolja inom transportsektorn.

Byggsektorn följer och nyutvecklade byggsystem och förnyade byggbestämmelser

gör att träalternativet blir allt mer intressant. När det gäller

höghusbyggande och renovering av 60 och 70-talets elementhus finns

en väldigt stor potential. Nya produkter som den tunna plastlika film som

kan göras av björkcellulosa öppnar nya möjligheter och marknader. Men

när den är färdigutvecklad öppnar det nya möjligheter och marknader för

vårt virke.

Vi kanske känner oss oroliga över att snabbväxande eukalyptus kommer

att ta över hela marknaden och slå undan fötterna på vårt skogsbruk.

Det finns många saker som talar emot en sådan framtid. En ökande efterfrågan

gör att priset på eukalyptusvirke också stiger. I Brasilien har priset

på lövmassaved redan stigit så att priserna närmar sig den nivå vi har

i Europa. På många håll är ägoförhållanden och vem som har beslutanderätt

om hur marken ska användas oklar. Det har bland annat Stora Enso

fått uppleva när de gick in för att investera i plantager och kartongindustri

i sydvästra Kina.

Metsä Group meddelade nyligen att det japanska handelshuset Itochu

köpt 24,9 procent av Metsä Fibre. Det måste ses som ett stort erkännande

av finländskt skogsbruk. Japanerna vill säkra sig om att de har en

trygg leverantör av massa med hög kvalitet till en växande mark i Asien.

Kvalitet, leveranstrygghet och hållbarhet är trumfkort som gör att vi har

goda förutsättningar att klara oss i en växande global bioekonomi. Vi kan

till och med ta ut ett pris som ligger lite över medeltalet!

JOHNNY SVED

johnny.sved@tapio.fi

Skogsbruket 4/2012 3


Satsningar på

naturturism

lönande

fjol fick våra 37 nationalparker ta emot

I 2,1 miljoner besök. Forststyrelsen har

i tre års tid undersökt nationalparkernas

inverkan på den lokala ekonomin.

Trenden är klar: den penningsumma som

staten investerar i friluftsservice i nationalparkerna

och strövområden får samhället

tillbaka mångfaldigt i form av lokal

företagsamhet och arbetsplatser.

I fjol hämtade nationalparksbesökarna

med sig till närområdet i medeltal cirka

10 euro för varje euro som investerats i

friluftsservice i nationalparken. År 2010

var summan sju euro.

Mest pengar åt den lokala ekonomin

avkastar Pallas-Yllästunturi nationalpark,

30 miljoner euro. På andra plats kommer

Urho Kekkonens nationalpark med 20

miljoner euro. •

När ska groten ut?

Ska groten köras bort från avverkningsytan

när den är färsk och grön eller

när den har tappat barren och är brun?

Skogsbolagen i Sverige tvistar om vad

som är bäst, skriver ATL.nu.

Den gängse metoden både i Finland

och i Sverige är att låta groten torka i små

högar på avverkningsytan för att sedan

Trä vanligaste

stommaterialet

i svenska hus

Industriellt träbyggande har de senaste

tio åren gjort att träbyggande fått ett

rejält uppsving i Sverige. Över hälften av

alla nybyggda bostäder är i dag uppförda

med trästomme. Nyckeln heter industriellt

träbyggande.

När det gäller enfamiljshus är över 90

procent byggda med trästomme. Motsvarande

siffra för flervåningshus är drygt

15 procent. Andelen flervåningshus som

byggs med trästomme i Sverige har ökat

från 1 procent år 2000 till dagens 15

procent.

Industriellt träbyggande innebär att

4 Skogsbruket 4/2012

Höga virkespriser

i Brasilien

Brasilien har priset på lövmassaved och

I timmer skjutit i höjden. De har aldrig varit

så här höga förut. Enbart cellulosafabriker

i Europa och Australien har för närvarande

högre priser på sin lövmassaved.

De brasilianska sågverken hade ett bra

år 2011. Efterfrågan var hög i hemlandet

och exporten drog bra. Största delen av

sågvaran exporterades till Kina, Saudiarabien,

Mexico och Marocko.

Brasilien räknar med att efterfrågan på

sågvaror ökar i hemlandet 2012. Brasilien

är värd för FIFA World Cup 2014 och

Sommar-OS 2016 hålls i Rio de Janeiro.

Alla de byggen som ska göras fram till

OS kommer att innebära ett lyft för den

brasilianska byggsektorn. Den offentliga

och privata sektorn väntas investera mer

än 12 miljarder dollar bland annat i hotell

och infrastruktur. •

under sommaren köras ut till skogsbilväg.

Men nu går Sveaskog en annan väg.

Fördelarna med att köra ut groten grön

är enligt Sveaskog att man får ihop större

volymer när den inte sjunkit ihop. Groten

är också renare när den lastas från

snötäcket och avverkningsytan kan också

planteras snabbare.

FOTO: PUUINFO

huvuddelen av byggprocessen sker i en

fabrik.

Byggelement förtillverkas inomhus och

levereras sedan som en komplett byggsats

till tomten.

Genom ökat träbyggande hoppas man

att byggsektorns klimatpåverkan kan

minskas radikalt. •

FOTO: STORA ENSO

Stora Enso står fast vid den gamla

metoden.

– Groten ska köras ut när den är torr

och brun. Våra kunder vill ju ha ett torrt

bränsle, säger peter sondelius, vd på Stora

Enso Bioenergi. Det är också bättre att

de näringsrika barren stannar på avverkningsytan

i skogen än blir på avlägget. •

Svenska plantor

med vaxskikt

mot snytbagge

Skogsbolaget Södra i Sverige ökar ansträngningarna

för att skydda granplantor

från snytbaggeangrepp utan att

använda gift. Plantorna ska förses med ett

vaxskikt som gör det svårt för snytbaggarna

att ta sig igenom och skada barken.

Vaxbehandling av plantan beräknas

kosta en krona, priset läggs till utöver det

vanliga priset.

Systemet och det töjbara vaxet har utvecklats

av företaget Norsk Wax. Skyddet

räcker åtminstone ett år, enligt de försök

som företaget gjort. Andra året avtar

skyddseffekten. •


FOTO: PIXMAC

Medelsvensson bland

skogsägarna delägare i ett dödsbo eller i en fastig-

Genomsnittsåldern för en skogsägare

är i dag 60 år. De flesta bor i samma

kommun, där skogen finns. Många jobbar

fortsättningsvis själva i skogen. Två av tre

röjningar gör skogsägarna själva och över

hälften av planteringarna. Men trenden

är nedåtgående.

Detta framfår av en studie som Skogsforskningsinstitutet

gjort. Här kommer

lite mera information om skogsägarkåren:

• I Finland finns det 737 000 personer

som äger skog, ensam eller tillsammans

med makan eller maken, som

hetssammanslutning.

• 75 procent av skogsfastigheterna ägs

av en person eller gemensamt med

makan eller maken

• 45 procent av skogsfastigheterna ägs

av personer som är pensionärer

• 16 procent av skogsfastigheterna

ägs av heltidsjordbrukare. I början av

1990-talet var siffran 31 procent.

• 25 procent av skogsägarna prioriterar

rekreation och friluftsliv före virkes-

produktion

Skogsharen har många fiender

Livet för en skogshare hänger på en

skör tråd. Räven är harens fiende

nummer ett. Övriga fiender för haren och

dess ungar är katt, mårdhund och lodjur.

Även i luften finns det faror. De år snön

kommer sent på hösten är det många harar

som blir byte åt rovfåglar. Skogsharen

syns då bra med sin vintervita päls mot

barmarken. Det är det kortare dagsljuset

som avgör när den ska skifta färg på pälsen,

inte det första snöfallet.

För att kompensera den stora dödligheten

får skogsharen två till tre kullar

per år. De första ungarna föds redan i

april. Redan några minuter efter födseln

lämnar harhonan sina ungar och återkommer

sedan till dem endast en gång

per dygn. Hon kommer alltid vid samma

tidpunkt, för att ge dem di. Detta är en

skyddsinstinkt för att inte med sin egen

närvaro och lukt avslöja var ungarna

finns.

Ett dygn efter att honan fött en kull,

parar hon sig på nytt. Harungarna föds

efter femtio dagars dräktighet.

Under större delen av året är skogsharen

aktiv bara på natten. På dagen vilar

den under en buske, en liten gran eller ett

PIXMAC

större stenblock. De harar vi stöter på i

dagsljus är uppjagade från sin dagslega. • FOTO:

Bygg

naturanpassat

nationalparkerna har Forststyrel-

I sens byggkonstruktioner av trä, bl.a.

utemöbler, trappor, portar, stängsel och

utedass rönt uppskattning.

Nu finns ritningarna på webben, så att

vem som helst kan ta del av dem.

Förutom ritningarna finns det angivet

hur mycket material det behövs, vad

materialet kostar och vad det kostar att

låta bygga konstruktionen. I de pris som

nu anges är timlönen 38 euro inkl. moms.

Ritningarna hittar du på webbadressen

www.metsa.fi/retkeilyrakenteet •

Skogsbruket 4/2012 5


SKOGS vård

Din guide

till skogsodling

Skogen ger och tar. Efter slutavverkning ska skogsägaren producera ny skog istället.

Det är inte värt att dra ut på förnyelsearbetet, det blir bara dyrt i slutändan.

Enligt skogslagen ska skogsförnyelsen utföras inom tre år efter att avverkningen är slutförd. Om skogsägaren

lämnar förnyelseytan vind för våg, behöver inte myndigheterna godkänna förnyelsen.

6 Skogsbruket 4/2012

FOTO: METSÄ GROUP


steg 1.

Välj rätt trädslag

Planera ger mera

Med omsorgsfull förnyelseplanering är hälften

vunnet.

Våraskogarärganskaartfattiga.Trädslagsvalet

gäller i de flesta fall tall, gran och björk.

På torra och kargare marker är tallen det

produktivaste trädslaget. Friska moar lämpar

sig för både gran, tall och björk som

huvudträdslag. På lundartade moar är gran

och björk de bästa alternativen. Bördiga

steg 2.

rätt MetOd ger Bästa resUltat

Grundtanken är att ju snabbare beståndet

når timmerdimensioner desto bättre blir avkastningen

på skogskapitalet. När du överväger

olika förnyelsemetoder ta i beaktade

kostnader, risker och dina egna målsättningar

med skogen.

Det finns tre olika förnyelsemetoder att

välja mellan: plantering, sådd eller naturlig

förnyelse. Plantering och sådd går under

termen skogsodling.

Plantering är ett populärt alternativ och

fungerar på nästan alla marker. Odlingen

ger snabbt resultat då man använder föräd-

torvmarker förnyas i regel med gran och

kargare torvmarker med tall.

Ofta visar det avverkningsmogna beståndet

vägen för nästa trädgeneration,

PALMGREN

men varför inte småskaligt pröva på intressanta

alternativ som douglasgran eller

contortatall. •

MARIANNE

Douglasgranen växer snabbt. FOTO:

Plantering, sådd eller

naturlig förnyelse

hur många plantor behövs?

lade plantor. Det vanligaste är att man planterar

täckrotsplantor med planteringsrör.

Sådd ger nya skogsplantor till en rimlig

kostnad. I främsta hand förnyas tall med

sådd. Det tredje alternativet är naturlig förnyelse.

Då litar man på att naturen förnyar

sig själv.

I praktiken blir det ofta så att olika förnyelsemetoder

och trädslag samsas i en och

samma slutavverkningsskog. •

Plantering fungerar på nästan alla marker.

Trädslag Växtplats Plantor per hektar

Gran Frisk mo 1 800

Lundartad mo 1 800

Tall, sådd Karg mo, torr mo 4 000–5 000 såddfläckar

Tall, plantering Torr mo, frisk mo Minst 2 000

Vårtbjörk Frisk mo, lundartad mo 1 600

FOTO: METSÄ GROUP

Skogsbruket 4/2012 7


SKOGS vård

steg 3.

Förbered marken

Oberoende av vilken förnyelsemetod du

väljer måste marken behandlas så att fröna

eller plantorna får en bra start i livet. Glöm

inte att markberedningen har ett bäst före

datum. Marken växer snabbt igen på bördiga

marker.

Fördelar med markberedning är bland

annat att snytbaggen inte trivs på förnyelseytan,

rottillväxten blir bättre och gräset

konkurrerar i mindre utsträckning med

plantan.

steg 4.

Vem gör jobbet?

Ska jag plantera själv eller låta ett proffs göra

jobbet? Beakta tidsåtgången, kostnader

för arbetsredskap samt körsträckan till och

från skogen.

Revirinstruktör Ove Simosas på Södra

skogsreviret påminner om det viktiga med

att bottenröja vid slutavverkningen.

– Om bottenröjningen lämnats ogjord

och förnyelseytan ser ut som ett slagfält är

det svårt att få ett gott markberedningsresultat.

Skogsreviret tar cirka 25 cent per planta

när de utför planteringen.

– I de flesta fall planterar en skogsarbetare

ny skog dubbelt så snabbt som en skogsägare.

Simosas tycker att skogsägaren en gång kan

uppleva hur det känns att plantera ny skog.

– Börja småskaligt, håll dig till max 500

Lämna inte planteringen vind för

våg.

Glöm inte bort gräs- och slybekämpningen

efter förnyelsearbetet.

Det är att kasta pengarna i sjön

om plantorna kvävs under det höga

gräset och odlingen måste göras

om på nytt.

8 Skogsbruket 4/2012

Det går att använda flera markberedningsmetoder

på samma yta, men det kan

bli dyrt i slutändan. Är förnyelseytan under

en hektar markbereds den inte.

Vid markberedningsmetoden som kalllas

fläckhögläggning vänder man mineraljorden

till en hög som packas samman och

plantan planteras mitt i högen. Plantan får

näring och växer bra när humusen i högen

bryts ner.

Fläckupptagning betyder att man tar bort

plantor. På samma gång lär du dig känna

din skog.

Skogsreviret ger instruktioner inför planteringen

och lånar också ut planteringsrör.

Simosas rekommenderar att skogsägaren

köper ett eget planteringsrör.

– Planteringsröret kostar cirka 160 euro

och betalar sig snabbt tillbaka. Köp två

planteringsrör, ett för tall och ett för gran.

Den lilla plantan planteras i harvningsspåret

eller i högen. Plantan ska planteras

tillräckligt djupt i jorden och glöm inte att

plantorna är färskvara. Plantera dem så fort

som möjligt.

– Många tror att plantan torkar bort då

Plantan ska planteras mitt i högen och tillräckligt djupt.

FOTO: ERKKI OKSANEN, SKOGSFORSKNINGSINSTITUTET

humusen och blottar mineraljorden. Metoden

passar bra exempelvis vid sådd.

Ett tredje alternativ är harvning. Då blottas

mineraljorden i en harvningsfåra.

Alla tre markberedningsmetoder används

i så gott som lika stor utsträckning.

I grova drag kan man säga att fläckhögläggning

hör hemma på bördiga marker

och harvning och fläckupptagning på karga

marker. •

den planteras mitt i högen. Men kolla ytan

om ett år. De plantor som planterades i högen

kommer att vara vid liv.

Genast efter att förnyelsearbetet är gjort

ska anmälan om anläggande av plantbestånd

skickas till skogscentralen, tillsammans

med en figurkarta som innehåller figurnummer,

areal och förnyelseträdslag.

Skogscentralen följer upp att förnyelsen

verkställs fram tills de fått din anmälan.

I regel lämnar skogsägaren in anmälan,

men i många fall kan den som utför arbetet

fixa blanketten. •

TEXT: MARIANNE PALMGREN


Beställ markberedningen i god tid, absolut senast vid plantbeställningen.

Fem frågor om skogsodling

Skogsbruket skickade några odlingsfrågor

till revirinstruktörerna

rolf Wickström och ove simosas

på Södra Skogsreviret.

1. Kan skogsägaren själv plocka tallfrön

till förnyelsen?

Skogsägaren kan fixa fröna själv, men det

kräver en hel del kunskap. Plocka kottar

från tallar med bra stamform. Tallarna ska

vara klenkvistiga och ha rikligt med kottar.

En kotte räcker till cirka tre såddpunkter,

alltså måste du räkna med 800 kottar

per hektar.

Normalt används 300–400 gram frö per

hektar, då man använder köpt frö. Fem till

åtta frön sås på varje såddpunkt och tätheten

är cirka 4 000 såddpunkter per hektar.

Klängningen av fröet är arbetsamt. Det

är speciellt svårt att bli av med frövingarna.

De har en benägenhet att fastna överallt

och under sådden täppa till hålen på

såddflaskan.

2. Sådd eller plantering av tall. Hur mycket

tid alternativt euro vinner skogsägaren?

Sådden kostar cirka 700 euro per hektar och

plantering inklusive markberedning går loss

på ungefär 1 100 euro per hektar.

Kom ihåg att såddplantorna är i jämförelse

med plantering minst två år efter från

starten. Om du vill få en fulltät skog behöver

plantorna en första slyröjning och gräsbekämpning

mot kruståtel tre till fyra år efter

sådden. De flesta misslyckade sådder

beror på att skogsägaren glömt eftervården.

I jämförelse med plantering kräver sådd

som förnyelsemetod mycket mera eftervård.

Planteringar kan klara sig fem till sju

år innan de behöver slyröjas.

3. Vad rekommenderar ni som förnyelsemetod,

sådd eller plantering?

Torr mo och svagare marker kan sås, förutsatt

att marken inte är uppfrysningsmark.

Plantering är en betydligt säkrare metod på

bördigare marker.

I älgrika marker kan det vara idé att så.

Då kan det kanske bli 2 000 utvecklingsdugliga

plantor som får växa till första

gallring.

4. Ytan har exploderat av hallonbuskar,

vad ska jag göra?

Hallonris liksom örnbräken hör

till det värsta skogsägaren kan råka

ut för då han förnyar en skog.

Det innebär att du varje år ska trampa

ner ormbunkarna och röja hallonriset.

Markbered och plantera i tid!

5. Med tanke på framtiden. Lönar det sig

att lägga ut uggleholkar intill förnyelse­

ytan, alltså utföra en slags biologisk bekämpning

av sorkar?

Uggleholkar är sannolikt inte till skada.

Men uggleförekomsten ligger ett till två år

efter sorkarnas förökningscykel.

Man kan även placera ut mindre uggleholkar

för till exempel sparvugglan. De gillar

att samla ett vinterförråd och brukar fylla

holkarna med sorkar. Om intresse finns

så är det värt att pröva. •

TEXT: MARIANNE PALMGREN

Skogsbruket 4/2012 9


SKOGS vård

FOTO: METSÄ GROUP

Naturlig förnyelse

på gott och ont

Om älgarna stortrivs på förnyelseytan

kan naturlig förnyelse vara

ett alternativ.

Naturlig förnyelse är billig om den lyckas

och metoden upplevs som positiv för landskapet.

Lönar det sig att ge sig in på den naturliga

vägen?

Specialforskare Timo Saksa på Skogsforskningsinstitutet

rekommenderar naturlig

förnyelse för tall på karga och torra moar

och pekar på de indirekta kostnader som

uppkommer i samband med naturlig förnyelse.

– Skogsägaren förlorar flera års tillväxt

och en del av virkesintäkterna skjuts framåt.

Dessutom måste skogsägaren återvända

en extra gång till ytan för att avverka fröträden.

Riskerna med naturlig förnyelse är

bland annat torka, stormfällning och dåliga

fröår. Kombinera därför naturlig förnyelse

med sådd.

10 Skogsbruket 4/2012

Vid naturlig förnyelse kvarlämnas 50–

150 tallar per hektar till fröträd. Det gäller

att följa med tallens fröprognoser flera år

på förhand så man vet när ett bra fröår är i

antågande. Så fort det finns ett utvecklingsdugligt

plantuppslag på ytan ska fröträden

avverkas. I praktiken borde det här ske inom

tre till fem år.

– Vid behov kan skogsägaren komplettera

beståndet med odlade plantor. Har för-

tre tips för

naturlig förnyelse

1. Välj en marktyp som är lämplig för

metoden.

2. Var beredd på förlorad tillväxt på

grund av den långsamma metoden.

3. Kom ihåg riskerna vid naturlig för-

nyelse.

Naturlig förnyelse gäller på karga marker.

nyelsen misslyckats börjar i värsta fall hela

odlingsruljansen på nytt.

gran och björk en utmaning

– Om skogsägaren vill förnya gran på naturlig

väg kan kant- och teghuggning vara ett

alternativ, men det kräver specialkunnande.

Då avverkas skogen i tegar, alltså remsor,

och den kvarlämnade kantskogen frösätter

det kalavverkade området.

Saksa konstaterar att det finns 20–30 procents

chans att lyckas vid teghuggning av

gran. Metoden fungerar i främsta hand på

bördiga torvmarker i södra Finland.

– Med teghuggning väljer skogsägaren en

arbetskrävande väg.

Naturlig förnyelse med björk leder till ett

varierande slutresultat.

– Visst kommer det plantor på ytan, men

i de flesta fall är plantorna inte vårtbjörk. •

TEXT: MARIANNE PALMGEN


Stoppa rotrötan

Rotrötan är det värsta hotet mot

våra gran- och tallskogar. Det enda

sättet att motverka spridning är

att bekämpa den i alla avverkningar

i barrträdsdominerade skogar

under barmarksperioden.

För stubbehandling finns två olika slags

medel, Rotstop och Urea. De är helt olika,

men effekten är den samma och likaså

spridningsmetoden. Avverkningsmaskinen

applicerar medlet på stubbarna i samband

med att trädet fälls. Via små hål i svärdet

sprutas medlet ut på stubben.

Medlet har en färgtillsats som gör att det

går att kontrollera att medlet verkligen har

applicerats på stubbarna. Nittio procent av

stubbytan ska vara färgad av medlet för att

stubbehandlingen ska ha utlovad effekt.

olika symptom på tall och gran

Forskarna är verkligt oroade över rotrötans

spridning och speciellt tallens rotröta. Tallens

rotröta har ett helt annat förlopp än

granens. Tallens rotröta dödar en angripen

tallstam på några år.

Granens rotröta skadar stammen invändigt

och är osynlig utanpå stammen. Invändigtkanstammenvaraheltmurkenochihålig.

högtställt mål

Enligt de nya skogscertifieringskriterierna

ska 85 procent av avverkningsytorna som

gallras eller slutavverkas under barmarksperioden

stubbehandlas. Procenttalet steg

från 75 till 85. Alternativ till stubbehandling

är stubbrytning.

Det här är en ny stor utmaning för skogsbruket.

I fjol visade statistiken för Svenskfinlands

del att siffran 85 procent inte

uppnåddes. Närmast målet kom man på

Åland, där 82 procent av avverkningsytorna

behandlades. I Österbotten, Nyland och

Åboland behandlades bara 75 procent av

avverkningsytorna.

Enligt Ralf Båsk på skogscentralens kontor

i Vasa, kan procenttalet vara något större,

eftersom det finns en risk för att alla behandlade

ytor inte blir bokförda.

– Skogsägare som låter utföra avverkningar

i sin skog under barmarksperioden

ska kräva stubbehandling. Det kostar ing-

tips!

I det skede som

en död tall fälls

kan stubben avslöja

om det är rotrötan

som dödat den.

Rotrötans angrepp i

stammen syns som

en stjärnformig figur

på stubben.

Tall angripen av rotröta.

En 0,5 deciliters flaska med Rotstop utblandas

i 50 liter vatten och det räcker till

stubbehandling i 1–2 hektar gallringsskog

och 0,5–1 hektar slutavverkningsskog.

enting för skogsägaren. Staten betalar medlet

och skogsmaskinentreprenören får också

ersättning från staten för merarbetet.

lömsk på tall

– Skogsägare med skog i Vasa och söderut,

ska nu verkligen kräva att få stubbehandling

även i talldominerade skogar, säger

Båsk. Tallens rotröta dödar tallen inom

några år. Döda tallar har vi alltid sett i skogen

och om det är rotrötan eller något annat

som dödat dem syns inte med blotta ögat.

– Går vi inte in för en aktiv preventiv behandling

kommer den att sprida sig på hela

vårt område och då slår den hårt mot våra

unga tallskogar.

Medlet har en färgtillsats. Nittio procent

av stubbytan ska vara färgad för att effekten

ska vara den utlovade.

– Tallens rotröta sprids på samma sätt

som granens, dvs. via sporer som finns i luften

under barmarksperioden. Medlet som

sprutas på stubbarna hindrar sporerna från

att fästa på stubbens yta. Från stubbens yta

växer svampen annars ner i stubben, ut i

rötterna och via rotkontakter sprider sig

rotrötesvampen vidare till friska träd.

Stubbehandling gör inte angripna träd

friska, men den hindrar rotrötesvampen att

sprida sig vidare i skogen, då den inte hittar

några stubbar där den kan få fotfäste. •

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

FOTO: LALLI LAINE

FOTO: GERD MATTSSON-TURKU

Skogsbruket 4/2012 11


Lite ek

som ögonfägnad

Eken är mera tolerant beträffande

krav på växtplats än andra ädla

lövträd. Den kan med stor seghet

växa också på torr, sandig eller

bergig mark. För att utvecklas till

raka, grova träd kräver den bördig

mark.

Nyland, Åboland och Åland hör till ekens

naturliga utbredningsområde. Härdighetszonen

går mycket längre norrut, som ett

smalt bälte längs Bottniska vikens kust upp

till Vörå. På gårdsplaner och i parker finns

det ekar till och med i Rovaniemi.

Ekplantor är mycket begärliga som föda

för sork, hare, rådjur och vitsvanshjort.

Därför är det skäl att utgå från att plantor

ska skyddas.

Ekonomiskt är eken ett lönsamt eller

olönsamt trädslag, allt beroende på vilket

räntekrav du som skogsägare har på pengarna.

Det är först kommande släktled som

får skörda frukterna, då det tar långt över

hundra år att få den värdefulla slutskörden.

Klenvirke av ek är nästan värdelöst, så de

12 Skogsbruket 4/2012

första 50 åren av ekodlingen är det bara utgifter.

små grupper meD ek

Några hundra ekar i skogen för egen trivsel

eller för landskapets skull blir inte dyrt.

En ekplanta kostar lite under 2 euro utan

moms. Det bästa är att plantera ekarna i

små grupper med 5–6 plantor. Genom att

plantera ekarna gruppvis med cirka 10 meters

mellanrum mellan grupperna, behöver

du bara 500–600 plantor per hektar. Mellan

grupperna planterar du något annat trädslag.

Men du ska vara beredd på arbete. Du

ska hålla plantorna fria från gräs, stamkvista

redan när de är drygt en meter höga om

du ska producera kvistfritt virke och gallra

ofta. De första stamkvistningarna gör du

med sekatör. Du får inte ta bort för mycket

kvistar. Den levande kronan ska alltid

sträcka sig ner på halva stammen.

Fritt växande ekar får en kort stam med

grova grenar. De blir s.k. sparbanksekar och

gör sig bra som gårdsträd. •

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

Om du odlar ek från ollon bör du plocka ollonen på senhösten genast efter att de

fallit. Efter att du samlat in ollonen ska du lägga dem i en vattenfylld hink. Då flyter

de felaktiga exemplaren till ytan och du kan plocka bort dem.

Du kan så ollonen på senhösten eller vänta till våren. Om du väljer vårsådd, ska

du lagra dem på rätt sätt över vintern. De ska förvaras i ett par graders kyla. Den

bästa platsen är utomhus, nergrävda i jorden i ett perforerat kärl. Då är de skyddade

så att sorkar inte kommer åt dem.

Ollonen sår du på 3–6 centimeters djup. Genom att behandla ollonen med

minskspillning eller chilipeppar, kan du enligt en svensk undersökning göra dem

oaptitliga för sorkar och möss.


Ekplantor

ska skötas

Henrik Sundbäck planterade i våras

omkring tusen ekar på Lökön,

en holme i Pellinge skärgård i

Borgå.

– Jag ville ha ek, säger Henrik Sundbäck.

Marken är av lundtyp och kalkrik. Tidigare

växte där granskog och inne i skogsbeståndet

fanns en liten åker, som inte odlats

på femtio år.

– Jag planterade ekarna med 2,5 meters

mellanrum. Det var barrotsplantor och de

var 20–40 centimeter höga. Markberedningen

gjorde jag för hand och i groparna satte

jag lite fylljord, som jag tog från den gamla

åkern.

Enligt Sundbäck har plantorna hittills

klarat sig bra. Inga skador av sork eller hare

har han hittills observerat.

– Jag har nog skött om plantorna väl.

I somras, då det ju var torrt, vattnade jag

dem minst tio gånger. Två gånger var jag

tvungen att slå gräs och sly. Jag använde

en grästrimmer, men närmast plantorna tog

jag bort gräset för hand, då trimmern lätt

skadar plantorna.

– I höstas hade ett tiotal plantor dött,

sannolikt av torka, men i övrigt hade de

växt bra. •

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

FOTO: PIXMAC

Plastlik film av

björkcellulosa

VTT och Aalto-universitetet har

utvecklat en metod, med vilken

man av björkcellulosa kan tillverka

ett plastlikt genomskinligt förpackningsmaterial.

Filmen av nanocellulosa

kan tillverkas industriellt

med redan befintliga maskiner,

utan några väsentliga tilläggsinvesteringar.

Filmen lämpar sig för att användas i livsmedelsförpackningar

för att skydda produkterna

mot att fara illa. VTT och Aalto- universitetet

har sökt patent på tillverkningsmetoden

för NFC-film. Vid provtillverkningen

har man använt sig av fibrillerad nanocellulosa

som UPM har levererat.

Nanoteknologin öppnar nu nya möjligheter

för användning av traditionella material

i helt nya tillämpningar. Tillverkningsmetoden

går ut på att fibrillerad cellulosa breds

ut som ett tunt lager över plastfilmer. Den

ibrillerade cellulosan ska bredas ut på rätt

sätt och tack vare att materialet fäster sig

och torkas på ett visst sätt, kan man undgå

att filmerna krymper och de blir helt jäm-

Den plastlika filmen av

nanocellulosa lämpar sig

till exempel till att skydda

livsmedel med.

na. Ju mer finfördelad nanocellulosan är,

desto mer genomskinliga blir filmerna som

tillverkas.

På det här sättet kan man utnyttja vedfibrer,

och de komponenter som ingår i vedfibrer,

i helt nya sammanhang. I fiberväggen

finns cellulosamolekylerna ordnade i kristaller.

De här kristallerna är i sin tur samlade

i fibriller. I en såkallad blekt kemisk massa

ligger dessa fibriller relativt fria ifrån varandra

så länge fibrerna är våta. När fibrerna

torkas, blir fiberväggen helt kompakt och

fibrillerna sitter då helt fast i varandra.

Via en ny teknologi har det visat sig möjligt

att frilägga fibrillerna ur fiberväggen

och det material som kan tillverkas på detta

sätt har rektangulära tvärsnitt med kanten

5–15 nanometer och längder kring 1 mikrometer.

Av dessa material kan man tillverka

mycket jämna filmer. Filmerna blir så jämna

att de får olika färger beroende på hur

tjocka de är. Genom att använda mikrolitografi,

så kallad mikrokontakttryckning, kan

man också skapa unika mönstrade material

av nanocellulosan. •

TEXT: MARIA LINDéN

Skogsbruket 4/2012 13


Riktiga hästkrafter

i skogen

Det krävs många timmar av träning

innan hästarna står så lugnt i

skogen som syskonen Sallina och

Tarsan gör. Hästarna och föraren

Peter Ekholm trivs utmärkt med

att jobba tillsammans och det

märks.

Benen är kraftiga, pälsen tjock och hela

hästen ser väldigt stark ut. Tarsans äldre

syster Sallina står och retas lite med sin

14 Skogsbruket 4/2012

yngre bror, men annars står de lugnt och

väntar på att föraren Peter Ekholm ska

få vagnen lastad full med virke. När det

bär iväg ut mot lagerplatsen behövs ingen

styrning, hästarna hittar vägen själva.

sex Dagars arbetsvecka

– Skogstraktorerna kan göra mycket, men

förarna måste styra i alla fall, säger Peter

Ekholm.

Det går inte att ta mista på att ekipaget

trivs i skogen. För närvarande jobbar de sex

dagar i veckan i skogen. Under somrarna är

det andra slags uppdrag som utförs.

– Hästarna måste få vara i arbete för att

må bra. Om de står för länge stilla får de

för mycket energi och blir rastlösa. Blir hästarna

stående en dag för länge kommer det

snabbt arga blickar från hagen, berättar

Peter.

nästan ett ton tunga kraftpaket

Hästsyskonen är av rasen ardenner och väger

cirka 900 kg var. Hästarna är idag åtta


espektive nio år och Peter Ekholm märkte

i ett tidigt skede att dessa hästar kommer

att jobba bra tillsammans. Även ett otränat

öga ser att hästarnas rörelser är i harmoni

med varandra. Träningen för att bli skogshäst

börjar redan vid ett års ålder.

– Bara genom att ha hästen med i skogen

vänjer den sig vid alla skogens ljud, lukter

och olika situationer. Starten måste vara

så mjuk som möjligt; små lass, enkla rutter

och korta körsträckor, förklarar Ekholm.

Förutsatt att hästarna hålls friska kommer

de att jobba med havre och hö som energikälla

ända tills de nått en ålder på cirka

tjugo år.

Just nu kör hästarna ut virke intill en vältrafikerad

väg. Samarbetet och förståelsen

är stor eftersom t.ex. snöplogen drar ner på

farten då den kommer förbi och ambulansen

stänger av sirenen.

ivriga arbetare

meD bra utrustning

Tillsammans med Sallina och Tarsan kör

Ekholm ut virke från såväl energivedsgallringar

som från grova grangallringar.

– Vagnen som jag använder mig av väger

tom knappa två ton. Lastad kan vikten

komma upp till sju ton. Jag använder mig

gärna av den här vagnen eftersom jag har

möjlighet att med en liten motor ge draghjälp

åt hästarna och dessutom har den

bromsar. Det som huggs manuellt på två dagar

av två skogsarbetare kör vi ut på en dag.

– Här i Finland huggs virket för hand när

det skall köras ut med häst, men i Sverige

använder man sig av avverkningsmaskin

och hästutkörning. Överlag är utkörning

med häst mycket populärare hos vår västra

granne och hästarna som jag använder härstammar

också därifrån, fortsätter Ekholm.

Det finns inte mycket som stoppar hästarna

från att komma till arbetsplatsen.

Kölden spelar ingen roll, bara det finns

ett täcke till hands efter att hästarna blivit

svettiga. Upp till 70 centimeter snö klarar

hästarna ännu av, men då börjar bottnen på

vagnen ta i. Halka är heller inget problem,

eftersom hästarna är skodda med skor som

har långa dubbar i sig.

Efter en välförtjänt paus i utkörningsarbetet

hoppar Peter Ekholm upp i kärran på

nytt och ljudlöst tar det sammansvetsade

sällskapet riktning mot skogen. •

TEXT OCH FOTO: SIV VESTERLUND

Skogsbranschen

– inte solnedgångens bransch

Framtidens melodi är bioråvaror

och förädlat plantmaterial.

– Så ofta jag kan besöker jag skolor för att

berätta för ungdomarna om skog och skogsbruk.

Jag brukar säga åt dem att investera

i skog för där finns framtiden, säger Lars

Gädda.

Gädda har tidigare arbetat som forskningsdirektör

på Metsäklusteri Ab. Sedan

februari deltidsjobbar han som Senior Advisor

på företaget.

nya biomaterial

ska utvecklas nu

– Behovet av produkter tillverkade av biomaterial

ökar konstant. Här har vi skogsbranschens

styrka och framtid som en del

av framtidens biosamhälle.

Han konstaterar att nu borde skogsindustrin

satsa på produkt- och materialutveckling

för att utveckla morgondagens biomaterial.

– Till exempel kunde man med nanocellulosa

ersätta plastfilmen i förpackningsmaterial.

Nu måste forskningen gå djupare in

på materialets struktur.

Han tillägger att det finns en framtid för de

bolag inom skogsbranschen som inte envist

går i samma fotspår utan är villiga att tänka i

nya banor utanför sin kärnverksamhet.

genetisk kunskap

Frågan lyder hur skogsindustrin i Finland

ska klara sig i den globala konkurrensen.

Fibrerna växer snabbare i till exempel Sydamerika.

Lösningen finns enligt Gädda i förädling

och skogsgenetik.

– Det händer just nu mycket inom forskningen

i skogsgenetik.

Enligt Gädda är det a och o att förstå vad

som finns i trädens gener.

– Att utnyttja vår kunskap om skogsgenetik

i trädförädling är inte det samma som

genmodifiering.

– Nu börjar vi ha den kunskap som behövs

för att vi utifrån trädets genetiska

egenskaper ska kunna välja ut frön till träd

som har en högre produktion av tillväxthormon.

Vi har kommit en lång väg från den

tiden skogsgenetik betydde att man plockade

kottar från de granar som såg bäst ut.

en balansgång

En stor utmaning ligger i hur framtidens

skogsägare ser på sitt skogsinnehav.

– Det måste finnas en balans mellan de

olika värden som förknippas med skogen.

Vi är vilse om alla skogsbeslut fattas på

känslogrund.

– Skogen kunde indelas i tre kategorier,

en del av skogen brukas intensivt, en del

blir för rekreation och den tredje delen för

skogsskydd. Det ena behöver inte utesluta

det andra, avslutar Gädda. •

TEXT: MARIANNE PALMGREN

vaD är metsäklusteri?

• Den förra regeringen tog initiativet

till att grunda företaget som ett led i

innovationspolitiken.

• Metsäklusteri grundades 2007.

• Ägs av Teknologiska forskningscentralen

VTT, Skogsforskningsinstitutet,

åtta universitet och de största bolagen

inom skogs- och kemiindustrin.

• Metsäklusteri ska föra samman strategiskt

expertkunnande och kanalisera

privat och offentlig finansiering.

FOTO: METSÄ GROUP

Skogsbruket 4/2012 15


Nya ”gummiband” testas

under högspänningsledningen

Det är hög tid att avverka under

en högspänningsledning i Eckerö

Torp på Ålands västkust. På en del

ställen växer tallgrenarna nästan

över elledningarna. Duon Berndt

Ljungdahl och Rikard Järvinen gör

jobbet och samtidigt testas en nyhet

– ”gummiband” till drivaren.

Högspänningslinjen går ett par kilometer

genom skogen i Torp och ”gatan” kring

stolparna ska vara minst 8 meter bred. För

drygt 10 år gjordes en akutinsats – då åkte

man med helikopter över linjen med ett ag-

Drivaren är perfekt för jobbet under elledningen.

16 Skogsbruket 4/2012

gregat hängande efter sig i luften som klippte

av de grenar som växte alltför nära elledningarna.

Men nu var det dags att avverka mer för

att bredda gatan.

Rikard Järvinen från företaget Skogsjärven

och Berndt Ljungdahl har ett bra

samarbete. Ljungdahl, känd som Ålands

bästa trädfällare och den som tillkallas när

det handlar om precisionsjobb, arbetar för

Ålands elandelslag och håller reda på råstenar

och gränser mellan markägarnas skiften.

Det gäller att veta vems träd man hugger

ner eller med andra ord – vem som ska

få ersättning för det virke man får ut.

känsligt arbete

Ljungdahl är också ”förtrupp” åt Järvinen

som kör drivaren – en avverkningsmaskin

och skogstraktor i ett

som passar perfekt för dylika jobb.

Det här är nämligen ett trixigt arbete

som kräver en rejäl dos aktsamhet.

Träden som fälls får inte nudda

vid elledningen eller ännu värre, falla

över den.

Därför har man en speciell taktik

när större träd ska fällas. Ljungdahl

sågar med sin motorsåg halvvägs genom

stammen. Sen kommer Järvinen

och knuffar omkull trädet med avverkningsaggregatet

bort från elledningen

och in mot skogen. Därefter

är det bara att dra ut det och kvista,

kapa och lasta på vagnen.

Det gäller givetvis också att se till

att man inte kör på stagen till elstolparna

så att de rubbas.

enDast tre par!

Rikard Järvinen, som driver Skogsjärven

med brodern Robert, testar

samtidigt en nyhet som företaget investerat

i. I stället för vanliga stålband,

som man fäster kring hjulen

på de tunga skogsmaskinerna för att

öka bärigheten och skydda underlaget

när man kör på blöta och sanka

marker, har man nu stålband med

gummiplattor på varje tvärjärn eller

ribba.

Banden har tillverkats av företaget Olofsfors

som finns i Nordmaling, en ort söder

om Umeå i Sverige.

– Banden är så nya att det endast finns

tre par på marknaden – ett i Tyskland, ett

demopar och det par som vi har, säger Rikard

Järvinen.

Att Skogsjärven har ett par beror enligt

Järvinen på ”att man nojsade mest”.

– Vi behövde ett nytt bandpar i våras

och när jag kontaktade företaget undrade

jag om det fanns något nytt. Då fick jag höra

om ”gummibanden” och blev så intresserad

att vi till slut lyckades få ett av paren,

säger Rikard.

Det betyder också att Rikard nu är en

testpilot för företaget som ivrigt följer med

hur gummibanden fungerar i den dagliga

driften. En sak som speciellt engagerar är

om gummiplattorna hålls på plats i den tuffa

vardagen.

– Jag har förstått att Olofsfors testat olika

modeller av skonsammare band och att

det i första hand är den tyska marknaden

som frågat efter dem, säger Rikard Järvinen.

sparar tiD

Gummibanden har en extra fördel jämfört

med de vanliga stålband som dominerar

marknaden. De kan köras på asfalterade

vägar utan att lämna fula spår efter sig.

– Det betyder att man sparar tid om man

jobbar i områden där man måste korsa vägar

eller köra en bit längs en asfaltväg. Om

man har vanliga band måste man plocka

bort dem när man kommer till en väg för

att sedan sätta på dem igen när man väl är

i skogen.

Gummibanden kostar cirka 15 000 euro

eller dubbelt upp jämfört med vanliga

band. På kombimaskinen används de enbart

på de främre hjulparen. Där är tyngden

som störst.

Marken under högspänningsledningen är

ställvis väldigt sank, nästan myrlik.

– Vi hade inte kommit fram här överhuvudtaget

utan band och möjligen lämnar

gummibanden mindre spår efter sig än konventionella

band, säger Rikard Järvinen. •

TEXT OCH FOTO: HELENA FORSGÅRD


Rikard Järvinen visar de nya banden på

hjulen. De är försedda med gummiplattor

på tvärslåarna och sägs därmed skydda

markerna bättre när det är vått. Dessutom

kan man köra med dem på asfalterade

vägar utan att lämna besvärliga spår.

Berndt Ljungdahl (t.v.) med motorsågen

och Rikard Järvinen med drivaren arbetar

tillsammans och röjer under en högspänningsledning

i Eckerö.

Skogsbruket 4/2012 17


NATUR vård

Ansvar och samarbete

– räddningen för våra vatten

Surhet, metaller, näring och fasta

partiklar är några av hoten mot

vattnen och deras invånare. Ansvaret

för vården av våra vatten

ligger på dig och mig.

Sura sulfatjordar, alunjordar och svartmocka

är alla benämningar på samma sak. Även

mindre kära barn har många namn. De svavelrika

lerorna bildades för ungefär 4 000–

8 000 år sedan under Litorinahavet, ett

förstadium till Östersjön. I och med landhöjningen

har lerorna stigit upp ur havet.

Längs kusten kan sulfatjordarna ligga bara

några tiotals centimeter under markytan

men i medeltal hittar vi dem 1–2 meter ner

i marken. Sulfatjordarna är näringsrika och

lättbearbetade, varför de ofta blivit uppodlade.

Men lerorna finns också i skogar och

tätorter.

metallerna DöDar fisk

Problemet med lerorna uppstår först då

svavlet i marken kommer i kontakt med

syret i luften, till exempel efter att marken

dränerats eller muddermassor lyfts upp på

land. Då bildas svavelsyra. Surheten gör att

metaller som till exempel aluminum, nickel,

koppar och kadmium löser sig ur marken.

Syran och de lösta metallerna spolas

ut i vattendragen vid regn. När stora mängder

surt vatten når en sjö, till exempel efter

långvarig torka, är surchocken ett faktum.

Metallerna orsakar den synligaste effekten

genom att fällas ut på fiskarnas basis-

18 Skogsbruket 4/2012

ka gälar, varefter fiskarna i princip kvävs till

döds. Fiskarnas förökning påverkas också.

Sura regn eller våra humusrika och därmed

naturligt sura skogsvatten är ingenting

i jämförelse med avrinningsvatten från sulfatjordar.

Man brukar säga att varje 10 centimeter

dränerad sulfatjord ger upphov till en

surhet som motsvarar 1 000 år av sura regn.

Metallhalten i avrinningsvatten från sulfatjordar

är dessutom många gånger högre

än i vatten utanför stora industrier. Surheten

och framför allt metallerna gör att kalkning

av de här markerna är en allt annat än

kostnadseffektiv metod: i teorin behöver vi

blanda ner runt 3 000 ton kalk per hektar

sulfatjord för att se någon effekt.

mot en förbättring

Sulfatjordar förekommer i hela världen,

mest i Sydostasien. Europas största och nästan

enda förekomst finns i Finland och omkring

80 procent av de finska sulfatjordarna

ligger i Österbotten. I flacka Österbotten

är vi mer eller mindre tvungna att dränera

marken för att överhuvudtaget kunna leva,

verka och bo.

Problemen som torrläggning av sulfatjordar

orsakar har vi känt till länge. År 1834

beskrevs fenomenet i Kyro älv, vattnet sades

vara så klart samtidigt som fiskarna

dog. Surt vatten är ofta klart. Det beror på

att de lösta metallerna binder till humusen

i vattnet, varefter komplexet blir tungt och

sjunker till bottnen.

Trots att problemet är känt vet vi ännu

inte exakt var de sura områdena finns och

hur vi kan bekämpa försurningen. Arbetet

med både kartering och utveckling av

hänsynsfull arbetsmetodik inom jord- och

skogsbruk är på gång. Finska staten har de

senaste åren börjat ta sulfatjordsproblematiken

på allvar, nu produceras både åtgärdsprogram

och nationella strategier. Det viktigaste

just nu är att vi alla inser att sulfatjordar

utgör ett verkligt miljöhot och att de sura

sulfatjordarna bör beaktas vid all markanvändning:

jordbruk, skogsbruk, byggande

och muddringar.

syrebrist fortfaranDe ett hot

Även om surhet varit på tapeten de senaste

åren har de ”gamla” problemen med näring

och fast substans inte försvunnit. Med

fast substans avser vi till exempel humus,

det vill säga halvt nedbrutna växtdelar. Humusrika

vatten är ofta mörka medan näringsrika

vatten kännetecknas av rik vattenväxtlighet.

Under hösten och våren är nederbörden

stor och vattnet rinner över de bara åkrarna

och skogarna, vilket leder till att fast

substans och näring förs till dikena. Vattnet

transporteras vidare mot bäckar, åar, sjöar

och vikar.

Den ökade mängden näring, främst kväve

och fosfor, gör att växterna får fart. Allt

levande behöver näring, men för mycket av

det goda kan vara skadligt. I en övergödd

sjö jobbar mikroorganismerna effektivt för

att bryta ner både det som växer och dör i

sjön och det som tillförs sjön utifrån via dikena.

Allt detta nedbrytande förbrukar syre.

De fasta partiklarna kan också orsaka igenslamning

av bottnen, vilket påskyndar igenväxningen.

Vid riktigt stora mängder humus

kan solljuset inte längre tränga igenom

det mörka vattnet. Utan syre, ljus och lekbottnar

trivs inga fiskar i sjön mera, och inte

mycket annat levande heller.

Det är viktigt att vi vid både jordbruk och

skogsbruk månar om noggrann arbetsplanering

och fullgod vattenvård. Metoderna

är många och en kombination av flera ger

oftast bäst resultat. •

TEXT OCH FOTO: NINA JUNGELL


Nationalpark

igen i hetluften

Forststyrelsen fäller träd med

grävmaskin och dämmer upp diken

för att Sibbo storskog skall bli

en urskog igen.

Forststyrelsens restaureringsarbete i Sibbo

storskog har fått bägaren att rinna över för

såväl besökare som skogsägare vars skog

gränsar till nationalparken.

– Vi diskuterar gärna närmare vårt restaureringsarbete,

säger Tiina Kanerva som

är ansvarig skyddsbiolog på Forststyrelsen.

Kanerva utgår från att uppmärksamheten

beror på att nationalparken finns i tättbefolkade

huvudstadsregionen och många

besöker området.

– Dessutom är läget i Sibbo inflammerat

sedan förr. Först annekterade Helsingfors

södra Sibbo och det var ett hårt motstånd

mot att nationalparken skulle bli till.

grävmaskin fäller träD

Sibbo storskog är unik. Den har drag av

karg ödemarksskog trots närheten till huvudstadsregionen.

I nationalparken finns

närmare 150 hotade växtarter och ett rikt

djurliv. I våras hittades en helt ny svampart,

tidigare okänd för vetenskapen. Staten

har betalat dyrt för att grunda nationalparken

och vill så snabbt som möjligt värna om

naturvärdena. Eftersom det ännu finns drag

av ekonomiskog i Sibbo storskog skall det

här åtgärdas direkt.

– Vi gör alltså skogsbruk åt motsatt håll,

säger Kanerva. Skogen återställs med maskinkraft,

med undantag för otillgängliga

områden där skogsarbetare istället restaurerar

skogen.

Vid en restaurering efterliknas stormskador

samt översvämningar för att snabbt få

till stånd mer död ved i skogen. Med hjälp

av en grävmaskin täpps diken igen och man

knuffar omkull fullstora träd. Genom att göra

luckor i skogen ändras trädslagsdynamiken

för att mer lövträd skall få möjlighet

att växa.

– Det ser inte alltför snyggt ut i skogen direkt

efteråt, grävmaskinen lämnar fula spår

efter sig. Men det har visat sig att det är den

Ett dike som blivit uppdämt.

effektivaste maskinen vid restaureringsarbeten.

I Sibbo storskog blev det inte så djupa

spår då maskinen hade drivband. Nästa

sommar ser det redan betydligt bättre ut.

informationen

Sibbo storskog är dryga 1 800 hektar och av

arealen är ungefär tio procent under olika

restaureringsprojekt, bland annat har Forststyrelsen

också återställt kulturbiotoper på

området.

Kanerva tillägger att informationen nått

allmänheten främst via pressmeddelanden

som skickats till lokaltidningar, samt med

sibbo storskog

• Sibbo Storskog är en del av ett större

grönområde som omgärdar huvudstadsregionen.

• Ungefär 40 000 personer besöker

området per år, mest av allt Hindsby.

• Runt Sibbo storskog planerar

Helsingfors att bygga bostäder för

30 000 invånare, och Sibbo planerar

lika många bostäder för sin del.

infoskyltar i området och med material på

Forststyrelsens hemsida.

– Efter årsskiftet hölls också informationsmöten

där vi förutom restaureringsarbeten

också tog upp parkeringsplatser och

vandringsleder.

säkerhetsfrågor

Träd som ligger på marken förvandlas till

spännande klätterställningar för barn och

rotvältor kan vara direkt farliga.

– Restaureringsarbeten görs inte i närheten

av vandringslederna och målsättningen

är att besökarna håller sig till markerade stigar,

tillägger Kanerva.

t t

Skogsbruket 4/2012 19


t t

Det kryllar av andra, inofficiella stigar i

området. Under hösten är många i bär- och

svampskogen och då håller man sig inte till

vandringsleder.

– Vi sätter ut skyltar och varnar för rotvältorna.

riskfaktorer beaktaDe

De två senaste somrarna har varit exceptionellt

varma med allvarliga granbarkborreangrepp

i området.

– Med undantag för ett misstänkt fall har

våra restaureringsarbeten inte lett till att

närbelägna skogar blivit angripna av skadegörare,

säger specialplanerare Rauli Perkiö,

som har hand om skadefrågor. Vi har

tagit alla riskfaktorer i beaktande i området.

Nu ligger fullstora granar på marken och

till närmaste rågranne är det drygt hundra

meter.

– Det är inte så många stammar vi fällt

och vi har inte ringbarkat träden. Om man

ringbarkar en gran blir det betydligt mer

yta för granbarkborren än om den ligger på

marken. Dessutom är skogen mörk och tät

vilket skalbaggarna ogillar.

Han tillägger att situationen i Sibbo följs

upp.

– Vi kommer att hålla ett öga på nationalparken

och besöka den vår och höst. Om

det finns tecken på angrepp önskar jag att

man tar direkt kontakt med Forststyrelsen.

”träD som är DöenDe

väcker frågor”

– Responsen brukar gå i vågor, konstaterar

regiondirektör Stig Johansson på Forststyrelsen

om uppmärksamheten kring restaureringsarbetena

i Sibbo storskog.

Speciellt reagerar

folk då vi producerar

död ved. Att

fälla fullstora träd

och lämna dem

och ligga väcker

känslor. Att återskapa

utdikade

områden ser onek- Stig Johansson.

ligen radikalt ut.

Han tillägger att restaureringen är väl genomtänkt

och att i Noux nationalpark i Esbo

har liknande arbeten gjorts som nu utförs

i Sibbo storskog.

– Vi har lång erfarenhet av att återställa

skog och vår expertis är efterfrågad internationellt.


TEXT: MARIANNE PALMGREN

20 Skogsbruket 4/2012

Utmaning

att bli sko

Byråkrati, beskattning och skötsel.

Att bli skogsägare kan vara en

utmaning. Det gäller framför allt

för de som inte har tidigare erfarenhet

av skogsbruk. Till den skaran

hör journalisten Nina Dahlbäck,

som ärvde skog för några år

sedan.

– Jag hade aldrig en tanke på att äga skog

och man kan säga att jag blev skogsägare

motvilligt. Den första tanken var att vi skulle

sälja skogen, men så blev det inte, säger

Nina Dahlbäck.

Nina hör till de många finländare som

blivit skogsägare genom arv. Hösten 2008

ärvde hon och hennes syster över fyrtio

hektar skogsmark i Kronoby efter att deras

mor hade dött. Att mista en anhörig och

samtidigt bli tvungen att börja reda upp ett

dödsbo är en omvälvande upplevelse.

Inte minst om dödsboet inkluderar skog

och arvtagarna saknar tidigare erfarenhet

av skogsbruk.

– Det var en jobbig tid och vi planerade

att sälja rubbet. Och om min mamma hade

fått leva längre hade hon troligen sålt skogen.

Men så visade det sig att det fanns bestånd

som kunde avverkas och när vi insåg

att det fanns en möjlighet att få pengar via

en virkesförsäljning beslöt vi oss för att avvakta,

berättar Nina.

betunganDe byråkrati

Orsaken till att hennes mamma funderade

på att göra sig av med skogen var att

hon tyckte att byråkratin var krånglig samt

att resten av familjen saknade intresse för

skogsbruk. Efter några år kan också Nina

konstatera att det är en utmaning att vara

skogsägare.

– Beskattningen är en svår bit och det är

en utmaning att deklarera. Som nybörjare

är det svårt att veta hur man ska göra och vi

hade en hel del problem med beskattningen

efter virkesförsäljningen.

Som oerfaren skogsägare är det också en

utmaning att läsa en skogsbruksplan och få

en bild av skogens struktur. En del bestånd

ska gallras eller röjas medan andra ska förnyelseavverkas.

– Som exempel kände vi oss i underläge

när vi avverkade och sålde virke. Det behövs

kunskap när man förhandlar med virkesköpare

så att man kan vara säker på att

priset är det rätta.

skogskurs lockar

Nina är medveten om att det finns instanser

som hon och systern kan vända sig

till, till exempel den lokala skogsvårdsföreningen.

– När det gäller skogsvården upplever vi

att vi har fått den information vi behöver.

Men jag känner ändå att det vore viktigt att

lära mig mera om skogsbruket och därför planerar

jag att gå en kurs för nya skogsägare.

Nina kan också känna att en för stor del

av det administrativa hamnar på systerns

bord eftersom hon bor i Kronoby. Men det

som underlättar är att systerns man och

släkt är kunnig i skogsfrågor och Ninas far

brukar också hjälpa till vid behov.

– De tar hand om röjning och andra

skogsvårdande uppgifter och därför är jag

ganska bortskämd. Däremot har jag varit

med och dragit ut sly och kvistar till vägkanten,

säger hon.

emotionell skogsägare

Nina beskriver sig själv som en emotionell

skogsägare. Skogen som hon och systern

äger är en länk till tidigare generationer

som gått ur tiden.

– De som ägde skogen tidigare, min

morfar och mormor, är borta i dag. Förhållandet

till skogen blir svårare på något

sätt när man blir skogsägare genom arv.

Men i dag betraktar jag skogen som en del

av släktens arv trots att min morfar inte

gillade skogen.

Hennes morfar tilldelades skogen i samband

med nyskiftet på 1960-talet. Men på

grund av att skogsmarken inte höll tillräckligt

hög kvalitet blev han besviken och

brydde sig inte om skiftet som stod ovårdat

i tiotals år.


gsägare

– Därför växte jag inte upp i skogen till

skillnad från många andra och har inga

minnen att vi åkte dit. Det var först i vuxen

ålder som mamma visade var skogen finns.

Men trots det är jag glad över att skogen

fortfarande hör till familjen, säger hon.

– Jag har inga egna barn, men det skulle

kännas fint att ge skogen vidare till min systers

barn i framtiden. Skog som deras gammelmorfar

en gång i tiden skaffade.

Den emotionella biten av skogsägandet

förstärks också i och med en fin tradition

som familjen har i samband med begravningar.

– Vi brukar hämta granris ur egen skog

till begravningarna. Att ta ris ur egen skog

känns speciellt och allt det här gör faktiskt

att jag är litet småstolt över att vara skogsägare

i dag.

– Skogen har också ekonomisk betydelse,

men vi har samtidigt märkt att det behövs

pengar på kontot när man är skogsägare,

fortsätter hon.

jobb på vasablaDet

Nina Dahlbäck är journalist och sedan drygt

tre år tillbaka redaktionschef på Vasabladet.

Genom sitt arbete håller hon sig uppdaterad

i skogsfrågor.

– Men det är mera på ett allmänt plan.

Virkeskarteller, dåliga virkespriser och krisande

skogsindustri är ämnen som vi beva-

kar. Men det skrivs faktiskt ganska sällan

om skogsägande i dagspressen och på den

punkten får jag väl se mig själv i spegeln.

– Men det finns också andra kanaler att

få information och en bra tidning är Skogsbruket.

Den brukar jag läsa för att lära mig

mera om skogsbruk, säger hon. •

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK

Nina Dahlbäck är journalist och arbetar

som redaktionschef på Vasabladet. Hon

hör till de många som blir skogsägare genom

arv. Enligt henne är det en utmaning

om man saknar tidigare erfarenhet.

Skogsbruket 4/2012 21


Det är hantverk som gäller när Leif Kronqvist bygger violiner. Den lilla saken han håller i sin hand är en pytteliten hyvel. Det gäller att

vara noggrann när man bygger instrumenten, säger han.

Violinbygge

Det finns endast en handfull personer

som kan bygga violiner i Finland.

En av dem är Leif Kronqvist i

Nykarleby. När han färdigställer sina

vackra instrument handlar det

om hantverk från början till slut.

Det ser ut som vilken snickarbod som helst.

Men det som skiljer sig när man stiger in i

Leif Kronqvists verkstad är avsaknaden av

stora sågar och andra maskiner. Här finns

inte heller några meterlånga stora plankor

utan endast små bitar staplade i olika hyllor.

– Jag behöver inga stora maskiner. För

min del är det handverktyg som gäller, säger

Leif Kronqvist.

siDorna bestämmer ljuDtypen

Nej, här tillverkas inga stora möbler eller

dylikt. I den här verkstaden handlar allt om

att bygga och restaurera violiner. Ett arbe-

22 Skogsbruket 4/2012

är handarbete

te som baseras helt och hållet på hantverk.

Överallt i den lilla boden hänger färdiga och

halvfärdiga violiner samt instrument som

ska eller håller på att restaureras.

– Det är ett rätt svårt arbete att lära sig

och det krävs tålamod för att bli en bra violinbyggare.

Att jag hade tidigare erfarenhet

av att snickra var en fördel, men det här yrket

skiljer sig ganska mycket från att till exempel

restaurera möbler, förklarar han.

Så hur tillverkas en violin? Det är en utmaning

att besvara frågan, men Kronqvist

gör ett försök och bjuder på en kortfattad

presentation.

– Jag börjar alltid med sidorna, sargarna

på fackspråk, för att få rätt form på instrumentet.

Till min hjälp har jag en modell på

vilken jag limmar sidorna. När jag formar

utsidorna kan jag också bestämma vilken

typ av ljud violinen ska få.

– Den processen kallas för välvning, berättar

han.

lock och botten

Samtidigt lägger han på två halvor, som redan

har hyvlats, på modellen och ritar av

och sågar ut bitarna. De här bitarna blir

lock och botten.

– Först limmar jag på botten och i det

skedet tar jag bort modellen eller pluggen.

Den här tekniken påminner litet om när

man tillverkar båtar utifrån en färdig modell.

Och därefter är det dags för locket och

till sist monteras halsen på instrumentet.

Efter det är instrumentet klart för lackering.

– Jag använder linoljelack och penslar

det för att få den där äkta känslan av att det

är handgjort. För hantverk är vad den här

processen handlar om från börjat till slut,

säger han.

inhemsk gran alltför kåDig

Och så kommer vi till själva råmaterialet.

Ifråga om violinbyggande används i hu-


vudsak gran och lönn. Det förstnämnda används

till locket medan resten av violinen

består av lönn.

– Orsaken till att man inte enbart använder

lönn är att gran är mjukare, vilket gör

att strängarna fungerar bättre. Genom att

använda ett mjukare material i locket blir

det svängningar i instrumentet, vilket kalllas

för resonanser.

Allt råmaterial är importerat och det beror

främst på att inhemskt virke håller sämre

kvalitet. Granen innehåller mycket kåda.

Det bästa granvirket levereras från Sydeuropa

medan lönnvirket tas från Rumänien, i

synnerhet Transsylvanien.

flammig lönn bäst

– Jag använder främst flammig lönn och det

finns inte här i så stor utsträckning. Därför

är jag tvungen att importera. Jag köper

färdigt kvarterssågat virke som jag därefter

limmar ihop.

Råmaterialet är inte behandlat eller torkat.

Torkningen av virket utför han själv

och i lagret finns virke som har lagrats i

några år innan det används i tillverkningen.

– Det är oerhört viktigt att virket har torkat.

Det går inte att bygga ett instrument av

vått råmaterial för då kan det ändra form.

För Kronqvist tar det ungefär en månad

att bygga en violin. Och det finns inte en enda

som låter likadant, menar han.

– Det är mycket svårt att få exakt samma

ljud och jag kan själv påverka ljudet. Jag

använder inga mätinstrument utan gör allt

på känsla och det gäller att använda både

fingrar, öron och ögon.

– Och det är naturligtvis en fördel att jag

själv spelar violin i två olika orkestrar, säger

han.

Vad kostar en violin?

– Det kan vara allt från 3 000 till 6 000

Här är en violin som ska restaureras och bredvid den en modell

som Leif Kronqvist använder när han bygger instrumenten.

Råmaterialet till en violin består i huvudsak av lönn och gran. Leif Kronqvist lagrar bitarna

i flera år för att de ska torka innan de kan användas till tillverkningen av instrumenten.

euro. Allt beror hur jag lyckas med ljudet

och vilket råmaterial jag använder.

sprickor uppstår

Det varierar från år till år hur många violiner

han bygger. Vissa år bygger han upp till

fem stycken medan han i fjol färdigställde

endast ett exemplar. I dagsläget har Leif fem

färdiga violiner till salu.

– På sistone har restaurerandet av violiner

faktiskt tagit över och det beror helt enkelt

på att trä är ett levande material. Speciellt

den torra vintern gör att många violiner

spricker när de torkar och ofta handlar det

om att reparera sprickor i locket.

– Men många för hit violiner för att få

bort spänningar som uppstår när materialet

åldras. Det handlar om förändringar som

sker på cellnivå och det påverkar ljudet, förklarar

han.

Kronqvist är en av få hantverkare som

har den kunskap som krävs för att skapa de

vackra instrumenten.

– Jag vet faktiskt inte exakt hur många vi

är som kan det här hantverket. Det handlar

kanske om ett tiotal och på finlandssvenskt

håll är det kanske endast jag och en annan.

Leif Kronqvist lärde sig yrket i mitten av

1990-talet när han gick en kurs på Arbis.

För drygt åtta år sedan bildade han ett företag

och på den vägen har verksamheten

utvecklats.

– Jag trivs med mitt jobb och har inga

planer på att lägga av. •

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK

Så här vackra violiner bygger Leif Kronqvist. Priset på ett av hans instrument

varierar från 3 000–6 000 euro beroende på ljudkvalitet.

Skogsbruket 4/2012 23


SKOGS vård

Planera sommarens

röjningar

Vårsolen värmer och senast nu är

det dags att planera in sommarens

röjningsarbeten. Att röja i plantskogen

är ett tacksamt arbete där

resultatet genast syns som välskötta

plantskogar. Om den egna

tiden inte räcker till går det bra att

köpa arbetet.

Redan i plantskogsskedet är det viktigt att

styra in tillväxten på de bästa träden. Arbetet

tar sikte långt in i framtiden, men redan

när det är dags för den första gallringen får

den aktiva lön för mödan. En röjd skog har

färre men grövre träd. Oberoende av om virket

från första gallringen blir massaved eller

energived kostar det betydligt mer att jobba

i täta oröjda skogar med klena stammar än

i skogar som röjts i tid. Tiden för att välja ut

ett träd, föra fram fällaggregatet, fälla trädet

och mata det igenom aggregatet är mer eller

mindre konstant oberoende av trädets grovlek.

Flerträdshantering gör det möjligt att

samla några stammar åt gången som kvistas

och kapas samtidigt, men det ändrar inte

på faktum att kostnaden stiger med lägre

stamvolym.

24 Skogsbruket 4/2012

vaD hinner jag meD?

En god planering förutsätter att du känner

till behovet av plantskogsröjning i skogen,

hur mycket tid du är beredd att sätta ner på

röjningsarbete och hur mycket du hinner

röja per dag. Det lönar sig att vara ärlig mot

sig själv redan från början och inte planera

in för mycket.

Som tumregel använder man ungefär en

och en halv dag per hektar för professionella

röjare. Det förutsätter normala förhål-

Har du begränsad tid att arbeta i den egna skogen bör du göra en realistisk kalkyl över

hur lång tid det tar att röja själv.

proffs ovan skogsägare

4 ha röjningsbehov

48 timmar

Sedan kommer andra röjningen

och nya bestånd har växt in i

röjningsålder.

landen och att röjningen inte är eftersatt.

En erfaren skogsarbetare behärskar tekniken,

gör fulla arbetsdagar och har sin utrustning

i topptrim. Räkna med att du som

amatör på samma tid gör hälften av det som

ett proffs hinner med. Hinner du med mer

kan du känna dig stolt över att du behärskar

röjsågen!

serva sågen

För att arbetet ska löpa smidigt är det vik-

4 ha röjningsbehov

96 timmar (dubbelt så lång tid som proffs)

4 timmar per helg och 10 helger per år

= 40 timmar per år

tid för färdigröjt: 6 arbetsdagar tid för färdigröjt: 2 år och 5 månader

Sedan kommer andra röjningen

och nya bestånd har växt in i

röjningsålder.

FOTO: UPM


tigt att hålla röjsågen i skick. Kontrollera

att klingan är hel och använd alltid rundfilen

när du tar paus. Ha med en extra klinga

i ryggsäcken så du kan byta ifall du råkar

såga i en sten. En stensågning betyder att

du måste fila en hel del och då ska klingan

också skränkas om så att den inte börjar

nypa fast. Det arbetet är det lugnare att

göra hemma efter arbetsdagen. Kom också

ihåg att putsa luftfiltret tillräckligt ofta. Börjar

sågen krångla är det allra vanligaste felet

att den inte får tillräckligt med luft.

skog är inte allt

Fyra eller fem veckor ledigt, sommarveckoslut

och långa ljusa kvällar kan verka som

väldigt mycket tid, men det finns mycket

annat än skogsarbete som ska dela den tiden.

En stor del av fritiden vill du kanske

reservera för familj och vänner, hobbyn och

semesterresor. Ofta blir dagarna i skogen lite

kortare än en full arbetsdag för att ge tid

åt allt det andra.

Södra skogsägarna i Sverige har gjort

en enkel kalkyl för att räkna ut hur lång

tid som behövs för att röja 4 hektar skog.

Om man utgår ifrån att skogsägaren satsar

4 timmar per helg under 10 veckors tid ger

det 40 arbetstimmar per år. Med den takten

”Behovet av

röjning i våra

skogar är stort. På en

fastighet på 50 hektar

behöver man röja

minst 2 hektar

varje år.”

kommer det att ta 2 och ett halvt år att röja

igenom plantskogen! Låt det inte avskräcka

dig från att jobba i din egen skog, men se

det som en tankeväckare.

tveka inte att köpa

Om tiden inte räcker till för allt som bör göras

lönar det sig att köpa in arbetet. Använd

din egen tid till att göra sådant arbete som

du själv tycker om eller som du tycker ger

mest lön för mödan. Det är en betydligt behagligare

känsla att ha en dag över för att

planera kommande arbeten eller virkesförsäljningar

än att känna att tiden rinner ut

och röjningen blir oavslutad. •

TEXT: JOHNNY SVED

FOTO: MARIA LINDÈN

Landskapsturné

för träbyggande

Intresset för träbyggande har ökat bland

kommunala beslutsfattare, planläggare,

byggherrar, arkitekter och byggare. Detta

syntes vid avslutningen av seminarieturnén

Puurakentamisen RoadShow 2012 som

ägde rum i Vanda den 28 mars 2012. Turnén,

som utsträckte sig till 13 orter, ordnades

i februari–mars 2012 och samlade närmare

2 400 yrkesmänniskor inom byggbranschen.

Högklassig arkitektur och design i

kombination med modernt miljömedvetet

och energieffektivt byggande kan göras

till huvudtema för det finländska träbyggandet.

Ett av målen för det riksomfattande

programmet är att lyfta fram träbyggande

till ett konkurrenskraftigt alternativ

även vid storskaligt byggande. Det ligger i

hela samhällets intresse att det råder sund

konkurrens mellan olika byggnadsmaterial

och byggsätt, konstaterade näringsminister

Jyri Häkämies.

massiva trähöghusobjekt

aktuella på olika håll

Träets ställning i byggandet stärks då man

vill minska byggandets klimatavtryck. Detta

leder till en ökad användning av inhemskt

trä i byggandet och som bioenergikälla. Avsikten

är att under den här regeringsperioden

höja trähöghusens marknadsandel från

en knapp procent till 10 procent. På olika

håll i Finland planeras massiva nya trähög-

husobjekt med fler än två våningar. Dessa

inbegriper sammanlagt cirka 5 700 trähöghusbostäder.

Energirenovering av fasaderna på förortshöghus

och byggande av extra våningar av

trä på höghus, vilket blev möjligt genom

de nya brandbestämmelserna som trädde i

kraft den 15 april 2011, skulle kunna erbjuda

en större marknad än enbart byggandet

av trähöghus. Detta skulle innebära en ny

möjlighet för det finländska träbyggandet

och skulle också kunna utvecklas till en beaktansvärd

exportprodukt.

Trähöghusbyggandets trovärdighet och

attraktivitet har ökat särskilt i och med att

stora företag i trävarubranschen börjat leverera

stomsystem för träbyggnader, säger

Markku Karjalainen, utvecklingschef för

programmet för att främja träbyggande. Nya

lösningar på ytbehandlingen av fasader och

automatiska släcksystem med vattendimma

stöder för sin del det nya genombrottet i träbyggande.

– Utbildningen i träbyggande bör i snabb

takt uppdateras på alla nivåer i Finland, för

att man ska kunna bemöta den ökande efterfrågan

på träbyggande i stor skala. Även

fortbildningen i träbyggande för yrkesverksamma

planerare och arbetsledare måste

utökas, säger de programansvariga. •

Källa: Arbets- och näringsministeriet

Skogsbruket 4/2012 25


När Ryssland accepterades till medlem av

World Trade Organisation (WTO) i december

2011, var ett av kraven för inträde i organisationen

att landet måste sänka exporttullarna

på rundvirke och importtullarna på

skogsprodukter.

Det ännu inte officiella förslaget till ändring

av det ryska tariffsystemet för rundvirke

kommer att sänka tullarna på talltimmer

från 25 procent till 15 procent och på grantimmer

från 25 procent till 13 procent. Den

nya föreslagna tariffen för björk är faktiskt

högre än den nuvarande tariffen för björkmassaved.

Utöver sänkning av tarifferna,

innehåller förslaget också en kvot för barrtimmer.

De nya tarifferna kommer att gälla

upp till den angivna kvoten och för volymer

som överstiger kvoten kommer de nuvarande

tarifferna fortsättningsvis att gälla.

De föreslagna kvoterna kommer med

största sannolikhet att ha någon slags inver-

26 Skogsbruket 4/2012

ÖVERSIKT ÖVER

virkesmarknaden

Rysslands WTO-medlemskap

och den finska virkesmarknaden

kan på handeln med Finland och hela EU.

Kvoterna är inställda på väsentligt högre volymer

än de volymer som Ryssland exporterade

2011 och de är inte alls nära de rekordhöga

volymerna 2006. Kvoten för länder utanför

EU föreslås vara 13 miljoner m³ varav

tallens andel skulle vara 95 procent. Kina är

den största importören av tallrundvirke från

Ryssland. I fjol var volymerna långt under

den föreslagna kvoten.

De senaste tio åren har de årliga exportvolymerna

av ryskt talltimmer vid tre tillfällen

varit högre än kvoten. Även med en

sänkning av exporttullen på 12 procent är

det inte troligt att utländska timmerköpare

kommer att rusa tillbaka till Ryssland för

att köpa större volymer timmer de närmaste

åren. Affärsklimatet i landet fortsätter att

vara utmanande på grund av politisk osäkerhet,

fortsatt korruption, ökade virkeskostnader

och infrastrukturproblem.

Dataprogram för effektiva

terrängtransporter

Svenska Skogforsk har utvecklat ett program

för att minimera skogsbrukets terrängtransporter.

Verktyget optimerar terrängtransportsarbetet,

presenterar de kortaste,

effektivaste vägarna för skogsmaskinföraren

och visar i detalj hur virkessortimenten

som avverkats ska lastas och transporteras.

Nya förare ska få hjälp att planera

sitt arbete, men även erfarna förare kommer

att ha nytta av systemet, tror man på

Skogforsk.

Sänkt bränsleförbrukning och högre kvalitet

på arbetet är målet med transportplanen

där virkesvolymerna syns i kartan på

maskindatorn. Risken minskar till exempel

att man glömmer virke i skogen. Studien visar

att det finns stora potentialer att minska

körsträckorna i terrängtransportarbetet.

Det verkar röra sig om inbesparingar på

åtskilliga procent, säger Petrus Jönsson

som arbetat med analyserna i projektet.

Fler fältstudier under olika förhållanden

behövs ännu för att kvantifiera resultaten.

Alla indata som behövs till optimeringsmodellen

kommer från avverkningsmaskinernas

produktionsfiler. Ett problem är GPSkoordinaternas

bristande noggrannhet och

det är osäkert om avståndsberäkningarna

Denna osäkerhet gör många skogsbolag

försiktiga i fråga om att investera eller

handla med Ryssland. De kommer förmodligen

att försöka diversifiera sina virkesinköp

till att omfatta andra länder. Kina, som

är den största importören av ryska barrträvaror,

väljer att importera virke i stället för

timmer från sin nordliga granne.

Ur det finska skogsbrukets och också ur

samhällets synvinkel har virkesimporten

från Ryssland och andra länder liten betydelse.

I fjol var importpriserna vid gränsen

betydligt högre i jämförelse med inhemska

priser. Samtidigt är våra hållbara avverkningsmöjligheter

outnyttjade. Det ligger i

skogsägarnas intresse att finska massabruk

har tillräckligt inhemskt virke att förädla. •

TEXT: ERNO JÄRVINEN, FORSKNINGSCHEF FÖR

MTK:S SKOGSLINJE

från kartunderlag i 2D är tillräckligt bra för

att man ska kunna basera optimeringarna

på dem. •

Källa: Skogforsk.se

FOTO: SVERKER JOHANSSON/BITzER


Virkesprisstatistik

rotpriser vecka 14

p stigande

q sjunkande

Slutavverkning

hela landet

Första

gallring

Senare

gallring

Tallstock 55,37 p 43,50 p 47,19 p

Granstock 55,51 p 42,97 q 46,59 p

Björkstock 44,80 q 33,78 p 37,36 p

Tallmv*) 17,18 p 13,48 q 14,40 p

Granmv 19,39 p 13,28 p 15,63 p

Björkmv 17,20 q 13,01 p 13,72 p

Tallsmåstock 25,98 p 20,58 q 21,79 p

Gransmåstock 26,67 p … 21,97 q

*) mv=massaved

p stigande

q sjunkande

Slutavverkning

södra finland

Första

gallring

Senare

gallring

Tallstock 53,35 p 39,40 p 43,41 p

Granstock 54,07 p 40,25 p 44,36 p

Björkstock 45,56 p – …

Tallmv 15,04 p 12,10 p 12,59 p

Granmv 18,25 p 12,95 p 14,81 p

Björkmv 16,47 12,14 p 14,03 p

Tallsmåstock … – …

Gransmåstock … – …

p stigande

q sjunkande

Slutav-

verkning

södra österbotten

Första

gallring

Senare

gallring

Tallstock 55,50 p 44,54 p 44,20 q

Granstock 54,60 p … …

Björkstock … – …

Tallmv 17,85 p 14,79 p 14,48 p

Granmv 19,39 p … 15,00 p

Björkmv 17,63 q 14,32 p 14,13 p

Tallsmåstock 26,20 p 21,07 q 20,85 q

Gransmåstock … … –

leveranspriser vecka 14

p stigande

q sjunkande

hela

landet

södra

finland

södra

österbotten

Tallstock 55,54 p 55,58 p 53,20 q

Granstock 54,17 p 54,09 p 52,51 q

Björkstock 46,83 q 49,48 q ...

Tallmv*) 29,27 p 28,93 p 29,22 p

Granmv 30,32 p 31,15 q 30,36 p

Björkmv 29,77 q 30,33 q 29,73 p

Tallsmåstock 36,07 p … …

Gransmåstock 34,76 p … …

*) mv=massaved

I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar

med toppdiametern 12–13 centimeter.

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan

virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med

avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan

moms.

Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer

Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt

virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs

av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar

som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte

mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar

och inte heller Forststyrelsens skogar.

I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från

ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför

materialet är små och medelstora sågar.

De virkespriser som anges per område och för hela landet

är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts

de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment

vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp

under 500 m³ anges inget pris (…).

Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.

Skogsbrukets webbsajt under rubriken

Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi

virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter

för att kunna öppna sidan och dem

hittar du på din faktura. •

Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa

i Europa de senaste 52 veckorna

Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna

Skogsbruket 4/2012 27


Ersättningen för livsmiljön använde jag till att renovera mitt barndomshem, säger Christina Lagerqvist.

Nytt miljöstödsavtal

utan tvekan

Ett brev från Skogscentralen blev

startskottet till att Christina Lagerqvist

i Sibbo ingick ett miljöstödsavtal

och fick pengar för en livsmiljö

i sin skog. Det här var för åtta

år sedan. Om två år går avtalet

ut.

– Tänk att det finns sådana områden i min

skog. Det var min första tanke, när jag läste

brevet från Skogscentralen, säger Christina

Lagerqvist. I brevet stod det att jag hade

ett lundområde i naturtillstånd med gamla,

döda stubbar och att där växte hassel, trollbär

och tibast.

28 Skogsbruket 4/2012

Det ena leDDe till Det anDra

Efter det skedde allt snabbt.

– Jag träffade Rolf Wickström från Södra

skogsreviret hos tandläkaren efter ett par

dagar. Han frågade om jag var på väg till

kvällens informationsmöte om miljöstöd.

Jag visste inte att något sådant möte skulle

hållas, men jag blev så intresserad av det

som Rolf berättade att jag beslöt att delta.

Då fick jag klart för mig vilka ekonomiska

fördelar jag skulle ha av ett miljöstödsavtal.

På uppdrag av Christina tog Rolf Wickström

en titt på livsmiljö.

– På livsmiljön fanns också en källa och

strax intill en svämäng. Svämängar är unika,

säger Rolf Wickström.

– På svämängen växer glasbjörk och

marken är så vattensjuk att det känns som

att gå på gungfly, säger Christina.

Enligt Rolf är det otänkbart att försöka

förnya glasbjörksbeståndet och ersätta glasbjörken

med ett produktivare trädslag.

– Älggräset skulle ta över marken genast.

Inga plantor skulle klara sig i kampen med

älggräset som kan bli upp till två meter, säger

Rolf.

Strax intill livsmiljön fanns också en

gammal granskog som stått orörd i närmare

50 år. Den var Christina villig att foga till

miljöstödsavtalet, som sammanlagt kom att

omfatta 2,5 hektar.


samma ersättning för

al och tallstock

Det räckte inte ens två månader förrän

Christina hade sitt miljöstödsavtal och fick

sina pengar. En inventering gav virkesvolymen

på området. Med den som grund och

medelrotpiset, uträknades ersättningen.

– Ersättningen hade stor betydelse, säger

Christina. Jag höll just då på och renoverade

mitt barndomshem, så jag behövde

pengarna.

– Medelrotpriset innebär att ersättningen

är den samma för alla virkessortiment,

säger Wickström. Det är ingen indelning i

massaved och timmer och det betyder att

ersättning per kubikmeter är den samma för

klen glasbjörk som för tallstock. Medelrotpriset

är i dag omkring 34 euro per kubik-

Naturvårdsrådgivare Mona Bäckman på

Finlands skogscentral har nu ett sextiotal

objekt på sin förteckning över skogsobjekt

som skogsägarna har anmält att de vill ha

värderade för att fatta det slutliga beslutet

om de ska ingå miljöstödsavtal eller inte.

– Av de objekt som jag värderar och gör

beräkningar på, leder omkring sjuttio procent

till avtal, säger Mona Bäckman. Kvinnliga

skogsägare är positivare än manliga till

miljöstödsavtal. En annan tydlig trend är

att ju längre ut på landsbygden skogsägaren

bor, desto mindre är intresset för miljöstödsavtal

med undantag för skärgården.

gör pengar på naturvärDen

Skogsägarna tar i allt större grad direkt kontakt

med skogscentralens naturvårdsrådgivare.

– De vanligaste objekten som bjuds ut är

gamla, orörda skogar som ofta är virkesrika,

säger Bäckman. Orörd betyder att de inte

har gallrats på 40–50 år.

– Miljöstödsavtal kan vara den enda möjligheten

för skogsägaren att få inkomst från

ett område med många naturvärden.

– Här finns ännu en stor potential.

meter. Det betyder att ju sämre skog, desto

större blir den ekonomiska nyttan.

Dottern på samma linje

Efter två år går det nuvarande miljöstödsavtalet

ut.

– Jag kommer att ingå ett 10-årigt miljöstödsavtal,

säger Christina som före sin

pensionering jobbade som avdelningssköterska

på Nickby sjukhus i Sibbo. Min dotter,

som kommer att ta över skogen efter

mig, har redan sagt att hon kommer att fortsätta

på samma linje. Området är vackert,

unikt och orört, helt i naturtillstånd, och

därför vill vi bevara det. •

TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU

Intresset störst

nära tätorter

I Nyland och Åboland, har antalet

ingångna miljöstödsavtal fördubblats

på fem år.

Många skogsägare har inte ansökt om miljöstöd

för sina lagobjekt, livsmiljöer, enligt

skogslagen, fastän det är den enda möjligheten

till inkomst. Kolla i din skogsbruksplan

om du har ett område med naturvärden

eller ett lagobjekt i din skog. De är inte

helt värdelösa.

inga avDrag för rotröta

När 10 år har gått, bestämmer skogsägaren

om fortsättningen.

– De flesta skogsägare väljer att teckna

ett nytt 10 års avtal.

– När jag gör värderingen för att få fram

ersättningen, är det största möjliga avverkningsuttag

som ligger till grund för uträkningarna.

I värderingarna görs exempelvis

inga avdrag för rotröta. Vid beräkningarna

används medelrotpriser.

– Virkesvolymen på objektet minskar inte

fastän träd har blåst omkull. Idén med

miljöstödsavtal är ju att öka mängden död

ved i skogarna.

Ersättningen får skogsägaren genast som

en engångspott. På ersättningen betalar

skogsägaren kapitalskatt, som i dagsläget

är 30 procent upp till 50 000 euro och 32

procent på den överstigande delen. Det är

samma skatteprocent som skogsägare be- GROUP

talar på inkomster fån virkesförsäljning. •

METSÄ

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU FOTO:

I miljöstadsavtal används medelrotpriset

som grund för uträkning

av ersättningens storlek. Det innebär

att ersättningen är den samma

för alla trädslag och för alla virkessortiment,

drygt 30 euro per kubikmeter.

Skogsbruket 4/2012 29


KÖP & sälj

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och

familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för

annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.

utbud på tjänster i österbotten

• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor

i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749

• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd,

tfn 050 534 8565.

• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring

i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin,

tfn 041 435 8089.

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med

omnejd, tfn 050 322 0567.

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs,

Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490

i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog

och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs

området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området,

tfn 040 750 7929.

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten,

Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback,

tfn 050 518 1054

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar

utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom

Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo,

tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449.

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax,

H. Skog, tfn 0500 160 669.

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten

i Vasanejden, tfn 050 505 7088.

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra

Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508.

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom

Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73.

utbud av tjänser vid sydkusten

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland,

MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,

tfn 040 5057 723.

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl.

mellanslag. Skicka in annonstexten till skogsbruket@tapio.fi. Det är

viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar.

30 Skogsbruket 4/2012

Har du synpunkter på tidningen?

Du kan ge respons per e-post till skogsbruket@tapio.fi eller

per post till adressen

Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 00700 HELSINGFORS.

Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter

finns på sidan 3 i tidningen.

Läst i Skogsbruket?

På webben hittar du 2003-6/2011

www.skogsbruket.fi

Här kan du bl.a. följa med hur rotpriserna och leveranspriserna

utvecklas från vecka till vecka. Priserna uppdateras

varje tisdag.

Användarnamn och lösenord finns på fakturan, du får

dem också från redaktionen.

Månadens TOK

– Du får ett plus för din arbetsiver, men det är klart att du behöver

lite handledning i hur man korsar två träd!


Finland hjälper Vietnam

I Vietnam odlas mycket ris,

sockerrör, majs, kaffe och olika

slags frukter. Den stora produktionen

av jordbruksprodukter

ger många biprodukter

som kan användas som biobränsle.

Privathushåll behöver

bränsle för matlagning och

främst används ved och rishalm.

Mindre fabriker bränner

ved, risskal och andra biomassor

för att få värme och

elektricitet. Sockertillverkarna

bränner dessutom resterna av

sockerrör. Sockret framställs

genom att pressa den sockerhaltiga

växtsaften ur stjälken

varefter den urpressade halmen

blir bränsle.

RISSKAL BLIR BRÄNSLE

ELLER FISKMAT

I Vietnam produceras över

30 procent av energibehovet

med biobränslen, resten med

fossila bränslen. Kraftverk som

använder biobränslen är få.

Det beror på att elpriset är

lågt och att staten inte stöder

användningen av biobränslen.

De största användarna av

biobränslen finns vid Mekongflodens

utlopp i södra Vietnam.

Där finns ett 24 MW

ångkraftverk som bränner risskal.

Skalen levererar en privat

företagare och han köper

dem från riskvarnar i närområdet.

Det finns ett överutbud

på risskal och priset är 1–3 euro/MWh.

Ofta tippas risskalen

i Mekongfloden om ingen köpare

hittas.

TVÅ DYGN FÖR

40 KILOMETER

Risskalen transporteras med

båt, som är det vanligaste

transportsättet. En båt kan lasta

omkring 150 löskubikmeter

risskal.

Flodtransportsträckan är i

medeltal 40 kilometer och den

resan räcker två dygn. När båten

ska tömmas hos mottagaren

bärs risskalen i små korgar

från båten upp på land. Ett

verkligen långsamt lossningssätt.

Teknologiska

Forskningscentralen

VTT i Finland medverkar

i ett projekt i

Vietnam, som ska utvecklaleveranserna

av biobränslen till

kraftverk. Projektet

finansieras av utrikesministeriet.

TEXT: GERD

MATTSSON-TURKU

Källa: Arvo Leinonen,

VTT

Skogsbruket 4/2012 31


* . QG71*

ANNONS

Ett skogsbruk skonsamt

mot vattendrag är ett val

Det är helt naturligt att det skogsrikaste

landet i Europa fungerar som

förebild för skogsvården ute i världen.

Principerna för en hållbar utveckling

har redan länge varit starkt närvarande

inom finländskt skogsbruk.

En av principerna inom den finländska

skogsvården har varit

att minska belastningen av vattendrag.

Trots att skogsbrukets

belastning av vattendragen är liten jämfört

med utsläppen från lantbruk eller

samhällen, kan skogsvårdsarbete medföra

olägenheter i synnerhet för mindre vattendrag.

Inom skogsbruket belastas vattendragen

huvudsakligen av skogsdikning,

skogsgödsling och förnyelseavverkning.

Till följd av dessa transporteras till vattendragen

fasta partiklar, humus,

kväve, fosfor och järn.

Skyddszoner räddar bäckar

Skogsbrukets utvecklingscentral

Tapio har man

redan länge utfört utvecklingsarbete

för ett lönsamt

och ekologiskt hållbart

skogsbruk. Ett av de viktigaste

resultaten av arbetet

är handboken ”Råd i god skogsvård”.

Finlands skogscentral följer i samarbete

med Tapio hur rekommendationerna om

vattenvård verkställs i förnyelseavverkningar.

På så sätt säkerställs att skogsarbetena

förorsakar så lite olägenheter som

möjligt för små vattendrag såsom bäckar,

källor och tjärnar.

”Skyddszonerna inom vattenvården

har avsevärt minskat den belastning som

skogsbruket förorsakar vattendragen.

Skyddszonernas och iståndsättningsdikningarnas

vattenvårdande inverkan har

varit bra för de små vattendragen i skogarna”,

berättar Kalle Vanhatalo, skogs-

och miljövårdsexpert på Tapio.

Kvävefri bekämpning av röta

Förutom med skyddszoner kan skogsägaren

påverka de små vattendragens skick

i sin skog genom att välja miljövänliga

skogsvårdsmetoder. Exempelvis stubbehandling

som förhindrar rottickan att

sprida sig kan genomföras med den helt

biologiska Rotstop-produkten. Rotstop

är helt kvävefri och förlitar sig på naturens

egna mekanismer, och är det enda

bekämpningsmedlet mot rotticka vars

användning inte har begränsats

nära vattendrag.

Visserligen spelar stubbehandling

en liten roll med

tanke på den totala eutrofieringen

av vattendrag. Programdirektör

Marja Koljonen

från Stiftelsen för ett levande

Östersjön påminner

ändå om att ’många bäckar

små gör en stor å’ och många

åar blir ett hav – i vårt fall Östersjön. Stiftelsen

för ett levande Östersjön är mera

känd under sitt internationella namn Baltic

Sea Action Group (BSAG), och dess

uppgift är samla resurser för att rädda

Östersjön. Koljonen anser att Rotstop

är ett exempel på tänkande i rätta banor,

som beaktar miljöaspekter också inom

ekonomisk verksamhet.

”Med tanke på motverkandet av klimatförändringen

är det viktigt att skogarna

hålls i gott skick. Det är bra för

Östersjön om vi i stället för metoder som

förorsakar eutrofiering använder oss av

naturenliga alternativ”, säger Koljonen.

Även Verdera som tillverkar Rotstop

deltar i det gemensamma arbetet för

Östersjön. För varje förpackning Rotstop

som säljs ger Verdera 50 cent till

stiftelsen BSAG för att

skydda Östersjön.

Rotstop SC

för skogsvård

ROTSTOP

koldioxidavtryck

1,35 kg/ton lösning

UREA

koldioxidavtryck

1 200 kg/ton lösning

• Hållbar vård och användning av skogarna

är ett av målen i Finlands nationella

skogsprogram som utarbetats av jordoch

skogsbruksministeriet

• En förstklassig skogsvård tryggar en

kraftig tillväxt i våra skogar

• Viktigt i lönsam skogsvård är också bekämpning

av röta: rottickan förorsakar

årligen förluster på cirka 50 milj. euro

• För bekämpning av rottickan beviljar

staten Kemera-stöd

• Av metoderna för att bekämpa rottickan

(kemisk eller biologisk stubbehandling

eller stubbrytning) är naturenliga

Rotstop den enda metoden som inte

förorsakar risk för eutrofiering av vattendrag

• Läs mer om Rotstop på adressen

www.rotstop.fi

More magazines by this user
Similar magazines