Undervisningsmaterialet Otto

Om en ny 

konservburk 

framstalls av 

returmetall i stallet 

for av naturens 

ravaror, sparar man 

lika mycket energi 

som det gar at till 

att titta 7 timmar 

pa TV. 

återanvänder 

små metallföremål 

Informations- och uppgiftspaket 

för undervisning 

retur kartong

Bästa lärare, 

Denna mapp innehåller information om att minska på 

mängden avfall, återvinning och andra saker i anslutning 

till avfallshantering. I guiden hittar Du snabbt basinformation 

om olika områden av avfallshanteringen och om 

hur avfallshanteringen är ordnad i östra nyland. mappen 

innehåller också ett stort antal uppgifter av olika nivå, 

bildmaterial och frågor att fundera på med eleverna. De 

rätta svaren till uppgifterna och en lista med länkar till 

www-sidor som tangerar ämnesområdena finns i slutet 

av mappen. materialet finns också i pdf-form på webbplatsen 

www.iuj.fi. 

I bilderna figurerar sorteringsgrävlingen otto med sina 

vänner, igelkotten selma och råttan rosk. selma vet en 

hel del om hållbar utveckling medan allt ännu är helt 

nytt för råttan rosk! 

Utgivare: östra nylands avfallsservice ab 

www.iuj.fi 

Layout: peak press 

Tryck: kansiopalvelu / Print mill, 2011 

InneHåll 

1. Dina val har betydelse .......................... 3 

2. Att undvika avfall ..................................... 7 

3. Sortering .......................................................15 

4. Farligt avfall, 

dvs. problemavfall ......................................24 

5. Blandavfall ..................................................29 

Rätta svar ......................................................... 33 

Webblänkar .................................................... 34

1. DINA VAL HAR BETYDELSE 

SMARTA VAL leder till att det uppstår mindre avfall 

och mindre belastning av miljön. miljövänliga 

produkter har mindre miljöpåverkan. Hållbara 

produkter som kan repareras blir inte avfall lika 

snabbt som andra produkter. förpackningar som 

kan återvinnas duger som råvara för industrin och 

ersätter då användning av naturresurser. 

Eleverna görs 

uppmärksamma på sina egna 

och sina familjers val och 

bildar sig en uppfattning 

om vilken betydelse 

de har. 

All miljöpåverkan har sin grund i människans beslut att göra någonting eller låta bli att 

göra någonting. Våra val har stor betydelse för mångt och mycket. 

Fragor att tanka pa: 

• Vad lönar det sig att beakta då man göra olika val? 

• Hur försöker man påverka de val som vi gör? 

• fundera på vilka följder dina val har 

- nedskräpning 

- köp av onödiga saker 

• Hur många onödiga saker eller förpackningar hittar du på? 

SÄMRE VAL leder till höga kostnader och stor 

miljöpåverkan. nedskräpandet förstör naturen 

och är farligt för djur. onödiga varor kostar både 

då man köper dem och som avfall. naturen belastas 

av framställning och avfallshantering av 

onödiga varor. 

Informations- och uppgiftspaket för undervisning 3

VI JÄmför olIka Val 

Plastkassar Hållbar kasse 

Engångsblöjor Tygblöja 

Engångshanddukar Tyghandduk 

Engångsmuggar Porslinsmugg 

Om varje 

finlandare 

anvander en 

plastkasse i veckan, 

uppstar det 5,4 

miljoner kilogram 

plastavfall 

om aret! 


1.1 Är du en miljövän? 

Ringa in det bästa alternativet! 

1. Då kamerans batterier är tomma 

a. returnerar jag dem till insamlingsstället i affären 

b. slänger jag dem i avfallskärlet 

c. jag använder inte engångsbatterier, jag använder laddningsbara batterier 

2. Det är tre kilometer till den plats där jag idkar min hobby 

a. mamma eller pappa för mig med bil 

b. jag cyklar 

c. jag tar bussen 

3. Jag hittar ett par jeans i klädskåpet som har blivit för små 

a. jag ger dem till någon som har rätt storlek 

b. slänger dem i avfallskärlet 

c. för dem till lopptorg 

4. Då jag rör mig i skogen 

a. kastar jag mitt skräp i ett dike i skogsbrynet 

b. bränner jag upp mitt skräp i en brasa 

c. bär jag mitt skräp med mig tills jag hittar ett avfallskärl 

5. Det mest miljövänliga alternativet är: 

a. att äta tallriken tom 

b. att sätta matavfallet i kompostkärl 

c. att slänga överbliven mat i avfallskärlet 

6. Då mjölkburken har blivit tom 

a. för jag den med annat kartongavfall till återvinningspunkten för kartong 

b. slänger jag den bland annat avfall 

c. bränner jag den i eldstad 

7. Då jag går till affären packar jag mina varor 

a. i en papperskasse som jag köper 

b. i en tygkasse som jag har tagit med mig hemifrån 

c. i en plastkasse som jag köper 

1-3 rätt: Bra, men du måste ännu lära dig vilka alternativ är de bästa för miljön. Du 

kan till exempel fundera på miljövänliga val med dina föräldrar, det är roligt! 

4-5 rätt: Fint, du vet redan en hel del om sortering av avfall och miljövänliga val. Om 

du övar dig lite till, så kan du bli en riktig avfallsexpert! 

6-7 rätt: Grattis, du har goda kunskaper i avfallsfrågor. Du kommer väl ihåg att också 

tillämpa din kunskap varje dag! 

resultat 

uPPgIft 


1.2 Vilket alternativ 

är bättre för miljön? 

Ringa in det bättre alternativet 

och färglägg rätt bild! 

Hållbar kasse Plastkassar 

Renhet 

Porslinsmugg 

Ekopunkt 

Personbil 

Nedskräpning 

Engångsmuggar 

Avstjälpningsplats 

Buss 

1.3 Vilket alternativ 

är bättre för miljön? 

Ringa in det bättre alternativet! 

Fundera tillsammans på varför det alternativ 

som ni har valt är bättre! 

tygkasse 

lopptorg 

lite förpackad 

tvättmedel som är 

ett farligt avfall 

nedskräpning 

engångsmugg 

återvinningscentral 

ekopunkt 

inhemsk vara 

biobesök 

gemensamma varor 

digikamera 

handpapper 

buss 

tygblöja 

plastkasse 

sparmarket 

styroxförpackad 

tallsåpa 

ren natur 

porslinsmugg 

avstjälpningsplats 

bränna i eldstad 

importerad vara 

leksak från affären 

egna varor 

engångskamera 

handduk 

egen bil 

engångsblöja 

uPPgIft 


2. ATT UNDVIKA AVFALL 

Det bästa avfallet är sådant avfall som inte alls uppstår, 

vilket vi inte alls producerar. att producera 

varor - tillverkning, förpackning och transport - belastar 

miljön, förbrukar energi och material. med 

livscykel avses olika skeden i en produkts liv från att 

den skapas tills den blir överflödig och blir avfall. 

Varje skede i en produkts livscykel påverkar miljön. 

Det avfall som uppstår borde i första hand styras 

till återanvändning. I andra hand borde avfallet 

utnyttjas som material eller energi (återvinning eller 

energiutvinning). Det sämsta alternativet är att 

deponera avfallet på avstjälpningsplats. 

olika föremål kan tas in i klassen, t.ex. en 

plastkasse, ylletröja, leksak, tidning och äpple. 

• Hur lång väg har de olika föremålen gått? 

(t.ex. kläder från Indien, leksaker från kina 

och äpplen från frankrike) 

• Vilka föremål är nyttiga och vilka onödiga? 

kan de ersättas av något alternativ som 

belastar miljön mindre? (t.ex. tygkasse, 

tidning på bibliotek, inhemskt äpple) 

• Vad sker med sakerna då de inte längre 

används? Vilket skulle vara det smartaste 

Eleverna tillägnar 

sig avigsidan av 

materiella ideal och lär 

sig hur man undviker att 

det uppstår avfall. 

Då det inte bildas avfall, måste man inte heller tänka på hur man skall bli av med det. Det behöver 

varken transporteras eller hanteras. Det bildas mindre utsläpp och man sparar energi och euron. 


ÅTERANVÄNDNING = Verksamhet där en produkt 

används på nytt, antingen i samma eller en annan användning 

(t.ex. köps på lopptorg, fyller returflaskor) 

UTNYTTJANDE = Innebär att man tar till vara det 

material eller den energi som en produkt innehåller 

ÅTERVINNING = Verksamhet vars avsikt är att tillvarata 

avfallet som material för att användas på nytt 

ENERGIUTVINNING = avser att avfallet bränns 

upp i ett kraftverk och att det bildas elektricitet, 

ånga och fjärrvärme 

alternativet? (t.ex. avstjälpningsplats, 

återvinning/kompost, reparation, 

lopptorg) 

• Vilka nya vettiga sätt att använda 

föremålen på kan man hitta på? (t.ex. 

ändra, pyssel, ge bort) 

• Vilken nytta har du och miljön av 

sparsamhet? (t.ex. spara pengar då man 

inte köper nytt, sparar på naturresurser 

och energi då man inte tillverkar nytt, 

miljön sparas då det inte uppstår avfall) 


PLASTENS VÄG TILL SOPKÄRLET 

- EN PLASTFÖRPACKNINGS LIVSCYKEL 

1) olja används som råvara till plastförpackningar 

och dess väg börjar på en oljeborrplattform. Därifrån 

transporteras den med tankers till en plastfabrik 

i t.ex. finland. 

2) Vid plastfabriken tillverkas plastkulor, vilka 

transporteras med lastbilar till plastförpackningsfabriken. 

3) De förpackningar som tillverkas i fabriken, distribueras 

med flygplan, färjor och lastbilar till fabriker 

som tillverkar olika produkter. 

Varje skede 

i en produkts 

livscykel påverkar 

miljön. 

Den ekologiska 

ryggsäcken uttrycker i 

kilogram hur mycket 

naturresurser en produkt har 

förbrukat under sin livscykel; 

på sin väg från råvara 

till produkt, under sin 

användningstid och 

som avfall. 

4) Plastförpackningarna tas i bruk t.ex. i en livsmedelsfabrik. 

De förpackade produkterna transporteras 

till centrallager eller direkt till butikerna. 

5) I butiken väljer familjerna vad de vill köpa, en del 

förpackat i plast. 

6) Hemma tillreds god mat av produkterna och förpackningarna 

slängs i sopkärlet. 

7) soppåsen kastas i avfallskärlet på gården, varifrån 

den transporteras till en avstjälpningsplats 

eller ett kraftverk som bränner avfall. 

Till exempel 

väger den ekologiska 

ryggsäcken för 

en 200 gram tung 

mobiltelefon över 

100 kg. 


HUR KAN JAG INVERKA 

PÅ HUR MYCKET AVFALL 

SOM BILDAS? 

Blir man lycklig av saker? 

”Människor vill ha allt möjligt i sina händer, 

främmande saker från främmande länder. 

Skåpen fylls av det ena med det andra, 

medan livet bekanta stigar vandra. 

Glädjen kan nås utan grejer, det är tanken! 

För att finna lyckan behövs inte ens banken” 

Elina Karjalainen (i svensk översättning av Thomas Antas) 

• köp inte onödiga saker - skräp fyller hyllorna och är 

slöseri med pengar! 

• reparera, återanvänd, ändra - förläng sakernas 

livstid, så behöver du inte nya från butiken! 

• leta efter det du behöver på lopptorg - något som 

inte passar en kan vara perfekt för en annan! 

• låna, köp gemensam med grannen, miljöpåverkan 

och kostnaderna halveras om man köper en 

gemensam, måste man ha eget av allting? 

• undvik engångsföremål - kom ihåg butikskassen! 

Varje 

finlandare 

producerar 

300 kg 

blandavfall 

per ar. 


2.1 Då man gör uppköp lönar det sig att 

tänka efter om inköpet faktiskt är nödvändigt 

• Vad är det för skillnad på att vilja ha och att 

behöva? 

• Vilka onödiga saker har du skaffat på senaste 

tiden? 

• Vilka föremål har du som du kunde avstå ifrån? 

• Hur kan du förlänga användningstiden för 

olika föremål? 

• Vet du var du kan underhålla/låta reparera 

dina grejor? 

• tänk på vilka saker du har hemma och hur 

2.2 återanvändning eller återvinning? 

Fundera på vad man kunde göra med följande föremål! 

Tidning 

återanvändning 

återvinning 

Saftflaska av glas 


återvinning 


återvinning 


återvinning 

långa garantitider de har. 

• Vilka alternativ finns det till att köpa egna 

saker? 

• Vet du var dina grejer hör hemma då de blir 

avfall? 

• Hur kunde man påverka folks 

konsumtionsvanor? 

• fundera på varför du överhuvudtaget går till 

butiken. 

Skor som man har växt ur Bok 

Mjölkburk 

Gammal rock 


återvinning 

Gammal leksak av plast 


återvinning 


återvinning 

Konservburk 


återvinning 

uPPgIft 


2.3 serie/berättelse om något föremåls liv 

Rita en serie eller skriv en berättelse om något viktigt föremåls liv. 

Använd frågorna nedan till hjälp. 

Vilket föremål har du valt? (3) 

av vilken råvara/material har föremålet tillverkats? (1) 

Var har föremålet tillverkats och hur? (2) 

Hur kommer föremålet till försäljning? förpackas det? Hur transporteras det? (4) 

Var har du skaffat föremålet? (5) 

Hur använder du föremålet? (6) 

Var hamnar föremålet då du inte längre behöver det? 

På avstjälpningsplats, återanvändning eller återvinning? (7) 

1 2 3 

4 5 

6 

7 

uPPgIft 


2.4 Pyssel med avfall 

En stad av mjölkburkar 

Material: tomma mjölkburkar, olikfärgade papper, 

olika pennor, lim och sax. 

Utförande: Var och en pysslar t.ex. sitt eget hus 

genom att belägga eller färglägga det efter egen 

smak (höghus stående, radhus liggande eller egnahemshus 

av avskurna burkar). efter detta limmas 

husen upp på en stor kartong, varvid de bildar 

en hel stad. 

Pennställ av mjölkburkar 

Material: tomma mjölkburkar, papper/filttyg i 

olika färger, pennor i olika färger, pärlor/prydnadsband 

o.dyl., lim och sax. 

Utförande: Var och en tillverkar sin egen pennställning 

enligt egen smak av en mjölkburk. Bottnen 

(ca 10 cm) klipps bort från mjölkburken, varefter 

den beläggs, pryds ut och markeras med till 

exempel det egna namnet. 

Husdjur av toalettpappersrullar 

Material: tomma toalettpappersrullar, stadig kartong, 

yllegarn i olika färger, lim och sax. 

Utförande: toalettpappersrullarna blir t.ex. katter 

och hundar. först klipper man djurets framända 

(huvud och ben sett rakt framifrån) och bakända 

(svans och ben sett rakt bakifrån), varefter pappersrullen 

limmas mellan dessa för att bilda kropp. 

rita ögon, mun, näsa och morrhår på djuren. rulllarna 

kan färgläggas eller så kan man limma garnstumpar 

på rullen som päls. 

Äggfack blir tomtar och änglar 

Material: Äggfack, massabollar, tändstickor, röd 

och vit filt, bomull, ljust yllegarn, målfärger, pennor 

i olika färger, lim och sax. 

Utförande: Äggfackets åsar klipps loss (det blir 8 

st av ett äggfack för ett dussin ägg) och de görs till 

kropp för änglar eller tomtar genom att måla dem 

vita eller röda. Huvudena görs av massabollar vilka 

med hjälp av tändstickor fästs vid kropparna (det 

lönar sig att göra ett hål med saxen uppe på åsen). 

Därefter ritas anletsdragen på figurerna. tomtarna 

förses med en tomteluva av röd filt och skägg av 

bomull. Änglarnas hår tillverkas av bomull eller 

garnstumpar. Änglarnas vingar klipps ut ur den 

vita filten. 

Udda strumpa bli igelkott 

Material: udda stumpor, hobbyögon eller knappar, 

brunt och ljust yllegarn, lim och sax. 

Utförande: Var och en gör en igelkott av en udda 

strumpa som har tagits med hemifrån. ögonen 

görs av hobbyögon eller knappar, näsan av filttyg 

och taggarna av garn. Igelkotten kan stoppas upp 

med tex. bomull eller ned kan fungera som handdocka. 

Udda fingervante blir rolig fingerdocka 

Material: udda fingervantar, hobbyögon eller 

knappar el.dyl., yllegarn i olika färger, filttyg i olika 

färger, bomull, pennor i olika färger, lim och sax. 

Utförande: fingerdockan kan antingen göras så 

att vart och ett finger utgör en figur eller så, att 

hela handen representerar t.ex. en grupp tomtar. 

av en vit fingervante kan man t.ex. göra en snögubbe 

genom att fylla en fingerspets med bomull 

och snöra av till ett huvud med en garnstump. 

Händerna kan man göra av vitt filttyg. Hatten kan 

göras av svart filttyg och en morot till näsa kan 

klippas till från orange filttyg. ögon, mun och rockens 

knappar kan lättast ritas dit med svart tusch. 

uPPgIft 


2.5 Hur mycket kan man spara? 

Det uppstår dagligen avfall också i skolorna. Nu skall vi räkna hur mycket avfall det uppstår 

och hur mycket vi skulle spara om vi skulle övergå till mera ekologiska alternativ. 

lågstadieskolan har 120 elever, 8 lärare och rektor. 

a. I tredje klass finns 20 elever som alla tvättar 

sina händer 4 gånger under skoldagen. Skolan 

använder sig av pappershanddukar. 

Räkna hur många pappershanddukar man sparar 

1. i hela klassen per dag om man skulle använda 

tyghandduk? 

2. i hela klassen per vecka om man skulle använda 

tyghanddukar? 

3. per elev per dag om användningen av pappershanddukar 

halveras? 

4. per elev i veckan om användningen av pappershanddukar 

halveras? 

5. i hela klassen per dag om användningen av 

pappershanddukar halveras? 

6. i hela klassen i veckan om användningen av 

pappershanddukar halveras? 

b. I matsalen används engångsmuggar även om 

man kunde övergå till att använda glas. 

Hur många engångsmuggar skulle man spara 

om man skulle använda glas 

1. per dag? 

2. per vecka? 

3. per månad (20 skoldagar)? 

4. per år (190 skoldagar)? 

c. Skolan har 8 klassrum. Varje klassrum har en 5 

2.6 uppföljning av skolans avfall 

Uppgiften har som avsikt att granska konsumtionen i skolan. 

1) Var och en följer med sitt eget beteende och 

skriver upp sina iakttagelser under några dagar: 

• hur många pappershanddukar tar jag åt gången 

då jag torkar mina händer? 

• hur mycket mat lämnar jag kvar och kastar bort? 

• hur mycket och vilket slags skräp kastar jag i 

skräpkorgen under skoldagens lopp? 

2) Efter uppföljningen kan man grubbla på metoder 

för att minska på mängden avfall: 

• skulle en pappershandduk vara tillräckligt? 

• lönar det sig att ta mer av maten än att ta för 

liter stor skräpkorg, som blir full varje dag. Städaren 

tömmer skräpkorgen varje dag. 

1. Hur många liter skräp tömmer städaren i avfallskärlet 

på gården på två dagar? 

2. Hur många liter skräp tömmer städaren i avfallskärlet 

på gården på två veckor? 

d. Skolans elever skräms av den stora mängden 

avfall och bestämmer sig för att halvera mängden 

skräp. Städaren tömmer klassrummens skräpkorgar 

endast var annan dag. 

1. Hur många liter skräp töms i avfallskärlet på 

gården på två dagar? 

2. Hur många liter skräp töms i avfallskärlet på 

gården på två veckor? 

e. I matsalen sorteras bioavfall och blandavfall 

skilt. Det uppstår 5 kg bioavfall per dag, inklusive 

pappersservetter. En pappersservett väger 

2 gram. 

1. Hur mycket vägen servetterna från en klass på 

25 elever? 

2. Hur mycket väger hela skolans servetter per 

dag? 

Man fattar beslut om att inte längre använda pappersservetter. 

3. Hur mycket bioavfall bildas det nu per dag? 

4. Hur mycket bioavfall bildas det per vecka? 

mycket på en gång? 

• kunde jag minska på mängden annat skräp? 

3) Vid sidan av det egna beteendet följs hela skolans 

beteende upp. 

• slösar man i skolan? skulle en del av skolans 

avfall kunna sorteras för att det inte skulle bildas 

så mycket blandavfall? 

• om man upptäcker att det bildas onödigt avfall, 

kan man tillsammans planera roliga skyltar/sorteringsanvisningar 

(t.ex. ”spara naturen, 

ta endast ett papper” i toaletten) 

uPPgIft 


18. 

8. 

2.7 Vilket viktigt råd får du? 

Fyll i korsordet! 

14. 

2. 

13. 

9. 

12. 

17. 

1. 

7. 

9. 

13. 

4. 

7. 

10. 

15. 

3. 

6. 

14. 

16. 

1. 

2. 

5. 

8. 

11. 

12. 

18. 

1. föremål som hör hemma i metallinsamlingen, 

vilket har använts för förvaring av ananas. 

2. Hjälper sjuka personer, gamla sådana är farligt avfall. 

3. någonting för pappersinsamlingen som kommer i 

postluckan/-lådan varje morgon. 

4. sätts i kompostor/bioavfallskärl, det som blir kvar 

av en gul frukt. 

5. Hör hemma i kompostor eller bioavfallskärl, 

i stället för kaffesump? 

6. skräp som blir kvar då man gottat sig. 

7. Det kanske allmännaste avfallet i hemmet som hör 

hemma bland returkartong. Bildas då drickan är slut. 

8. elektrisk apparat som är viktig vid städning. 

9. många apparater behöver sådan för att fungera, 

farligt avfall då strömmen är slut. 

ö 

e 

n 

3. 

15. 

4. 

10. 

uPPgIft 

10. nyttoavfall som kan sättas bland returkartong, 

i bioavfallskärl eller kompostor efter att innehållet 

har blivit läckra omeletter. 

11. farligt avfall som hittas i bilar och mobiltelefoner, 

måste laddas. 

12. läggs bland returkartong då du har ätit den runda maten. 

13. kan ersätta glödlampor, farligt avfall då de gått sönder. 

14. I lemonad finns det kol____, ofta ett farligt avfall. 

15. Denna blir tom då du målar och som tom är den 

metallavfall. 

16. Då du har bryggt en brun dryck med kokare 

kan du lägga detta bland bioavfallet. 

17. föremål som läggs i glasinsamlingen, har använts 

för förvaring av en söt substans som kan ätas 

till exempel till plättar. 

17. 

Informations- och uppgiftspaket för undervisning 14 

5. 

11. 

16. 

6.

3. SORTERING 

Det uppstår mycket avfall vid matlagning, renovering 

och andra hushållssysslor. genom att sortera 

avfallet och föra det till insamlingsställen kan man 

avsevärt minska på mängden blandavfall. Bioavfall 

kan också komposteras. 

återvinningsrutinerna är lite olika ordnade på 

olika orter. kommunerna fastställer återvinningskraven 

i sina avfallshanteringsbestämmelser. 

många kommuner har överlåtit de praktiska arrangemangen 

på kommunalt ägda avfallshante- 

Eleverna får 

information om 

sortering och aktiveras 

att sortera. 

Det lönar sig att sortera avfall! Avfallet är värdefull råvara för tillverkning av nya varor. 

Då man får råvaran från avfall, måste den inte tas från naturen. Avstjälpningsplatserna växer 

inte lika fort och det uppstår mindre växthusgaser. 


en kasse med olika avfall kan tas in i klassen 

för att betraktas. 

• Vilket slags avfall uppstår i en familj 

och var skall det sättas? (hemmets 

nytto- och blandavfallskärl, 

kompost, ekopunkt, otto-insamling, 

ringsbolag. 

östra nylands avfallsservice ab sköter avfallshanteringen 

i sibbo, askola, Borgnäs, Borgå och 

lovisa. återvinningens och avfallsservicens rutiner 

finns återgivna på sidan 16 i guiden. 

en del av avfallet ligger utanför kommunens ansvar 

och ansvaret ligger enligt lag hos producenten. 

tillverkare och importörer av dessa produkter 

ansvarar också för avfallshanteringen (t.ex. papper, 

däck, batterier, elektronik). 

småavfallsstation, lopptorg eller annan 

återanvändning) 

• av vilket avfall kan man tillverka nytt 

tidningspapper? Vilken råvara ersätter 

returpappret då? (tidningar tillverkas av 

gamla tidningar, vilket ersätter trä) 

En fråga som ofta ställs: 

Varför finns det ingen särskild insamling av plast i östra Nyland? 

Det är besvärligt att återvinna hushållsplast, eftersom materialåtervinning förutsätter plast av jämn kvalitet. 

Hushållsplastens kvalitetsvariationer och orenhet är ett hinder för återvinning. Det är för tillfället lättare 

att omvandla plastavfallet till energi, såsom elektricitet och fjärrvärme. Blandavfallet från de östnyländska 

hemmen, såsom plastförpackningar, transporteras direkt till ett kraftverk för energiproduktion. 

I kapitel 5 finns mera information om blandavfall. 


aVfallsHanterIngen I östra nYlanD 

(Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola och Borgnäs) 

OTTO-INSAMLING 

(årligen på fastlandet och 

till havs) farligt avfall och 

metallskrot 

Blandavfallspunkterna 

är avsedda för bl.a. 

sommargästernas blandavfall 

egnahemshusens 

blandavfall 

avhämtas från 

avfallskärl. 

Bioavfall kan 

komposteras i 

egen kompostor. 

SMÅAVFALLSSTATIONER 5 st 

trädgårdsavfall, trä, metall, 

farligt avfall, elektriska 

apparater, skrymmande avfall 

Höghusens blandavfall 

avhämtas från avfallstak 

- blandavfall 

- bioavfall 

- returkartong 

- papper 

- annat (metall och glas) 

EKOPUNKTER 95 st 

papper, returkartong, glas och 

metall (uff klädinsamling vid 

en del punkter) 

avfallet förs till energiutvinning, till ny råvara eller hanteras vid Domargårds avfallscentral. 

LOPPTORG 

hela föremål kan 

återanvändas t.ex. 

www.iujkirpputori.fi 


Blandavfall, 

skrymmande avfall, 

farligt avfall och elektriska 

apparater får inte lämnas 

till ekopunkterna, utan 

mottagningen har 

ordnats vid småavfallsstationerna. 

GLAS 

glasburkar och 

-flaskor av klart eller 

färgat glas 

etiketter och 

halsringar behöver 

inte tas bort. Inget 

porslin, keramik eller 

fönsterglas. 

glasreturkartong 

RETURKARTONG 

wellpapp 

mjölk- och saftburkar 

kartongförpackningar 

papperspåsar 

pizzalådor och äggfack 

engångskärl av kartong 

Platta till 

förpackningarna. 

Plastdelar behöver 

inte tas bort! 

Ekopunkt 

PaPPer 

PAPPER 

tidningar 

tidskrifter 

reklampost 

kuvert 

kopieringspapper 

allt papper som 

kommer genom 

postluckan 

kan föras till 

pappersinsamlingen! 

EKOPUNKTER 


SMÅ METALLFÖREMÅL 

metallburkar 

aluminiumfolie och 

-formar 

kastruller, stekpannor 

metallrör och -stycken 

tomma, tryckfria 

aerosolburkar 

nyårstenn 

ej för elektronik 

eller farligt avfall. 


ELEKTRISKA APPARATER 

televisioner och videobandspelare 

instrument 

datorer 

skrivare 

tvättmaskiner 

spisar och ugnar 

kylskåp och frysboxar 

lampor 

andra elektriska apparater 

METALLSKROT 

möbler av metall 

cyklar 

bilchassin och bildelar 

metallrör 

tomma metallkärl 

annat metallavfall 

Vätskorna bör tas bort 

från maskiner (t.ex. 

bensin och oljor). 

På småavfallsstationerna 

mottas även papper, 

returkartong, metall 

och glas. 

metallskrot 

TRÄAVFALL 

ris och kvistar (skilt) 

omålat trä 

målat trä 

träskivor 

möbler 

formbräder från 

betongarbeten 

annat träavfall 

tryckimpregnerat trä 

räknas som farligt avfall 

och lämpar sig inte 

bland träavfall. 

BLAND- OCH 

BYGGAVFALL 

plastmaterial 

styrox 

söndriga kläder 

madrasser och mattor 

kakel 

wc-skålar 

farlIgt aVfall 

Smaavfallsstation 

FARLIGT AVFALL 

DVS. PROBLEMAVFALL 

ackumulatorer och 

batterier 

lysrör 

lågenergilampor 

spillolja 

målfärg och lim 

kemikalier 

starka tvättmedel 

annat avfall som klassas 

som farligt avfall 

farligt avfall bör 

förpackas väl 

och markeras om 

förpackningen inte är 

den ursprungliga. 

SMÅAVFALLSSTATIONER 

TRÄDGÅRDSAVFALL 

krattade löv 

växter och gräs 

mossa och delar av 

blommor 

äpplen (skilt) 

annat organiskt 

material från 

trädgården 

elektrIska 

aPParater 


PaPPrets VÄg 

Till pappersinsamling: 

• tidningar 

• tidskrifter 

• reklampost 

• kuvert 

• kopieringspapper 

• telefonkataloger 

• böcker med mjuka pärmar 

Insamlingspunkter: 

• hög- och radhusens avfallstak 

• ekopunkterna 

• avfallsstationerna 

kartongens VÄg 

Till kartonginsamling: 

• wellpapp 

• mjölk- och saftburkar 

• kartongförpackningar 

• papperspåsar, -kassar och -säckar 

• pizzakartonger och äggfack 

• engångskärl av kartong 




• småavfallsstationerna 

metallens VÄg 

Till metallinsamling: 

• metallburkar 

• aluminiumfolier och -formar 

• metallkärl 

• metallrör och -stycken 

• tomma, tryckfria aerosolförpackningar 

• nyårstenn 





PaPPer 

Det insamlade pappret balas och förvaras. Pappersbalarna 

levereras till pappersfabrikerna som 

råvara för nytt papper. returpapper används för 

tillverkning av bl.a. katalog- och tidningspapper, 

mjukpapper och ekoull. 

returkartong 

Den insamlade kartongen balas och förvaras. kartongbalarna 

levereras till kartongfabrikerna som 

råvara för ny kartong. Den används för tillverkning 

av bl.a. nya förpackningar och hylsor. 


Den insamlade metallen transporteras till en sorteringsanläggning, 

där den krossas och sorteras enligt 

metall. stålet förs till stålfabrikerna. aluminiet 

smälts till tackor och leveras som råvara till aluminiumgjuterierna. 

returmetallen blir bl.a. tvättmaskinsdelar, 

dvd-spelarstommar och konservburkar. 


glasets VÄg 

Till glasinsamling: 

• glasburkar och -flaskor av klart och färgat glas 





Det insamlade glaset levereras till en behandlingsanläggning. 

Insamlat glas rengörs och krossas och 

används sedan som råvara för tillverkning av glasull 

och nya glasförpackningar. 

BIoaVfallets VÄg 

Till bioavfallskärlet: 

• skal av frukt och grönsaker 

• matrester 

• skämda livsmedel 

• tepåsar 

• kaffefilter och -sump 

• äggskal och -fack 

• blommylla och växtrester 

• hushållspapper och servetter 

Bioavfallet transporteras till en komposteringsanläggning, 

där den blir till blommylla och jordförbättringsmedel. 

en del av bioavfallet används för framställning 

av biogas, vilken används som energikälla. 

Bioavfallet kan också komposteras i egen kompostor! 

Den mylla som uppstår kan användas i den 

egna trädgården. 

Temperaturen 

i en 

valfungerande 

kompostor kan 

stiga sa hogt som 

till 85 grader, 

vilket ar lika 

varmt som 

i bastun. 

BIoaVfall 

glas 


3.1 avfallssorteringstävling 

Material: en soppåse blandavfall med samma 

innehåll för varje lag. Dessutom behöver varje lag 

”sopkärl” som t.ex. kan tillverkas av kopieringspapperslådor, 

alternativt kan man använda annat underlag. 

sopkärlen eller underlagen namnges enligt 

de sorteringsfraktioner som behövs, t.ex. metall, 

farligt avfall, kompost, avstjälpningsplats, glasinsamling 

osv. 

Utförande: tävlingen lämpar sig till exempel för 

skolans miljödag, varvid klasserna kan tävla med 

varandra genom att bilda ett lag från varje klass 

eller bilda lag av elever i olika åldrar. tävlingen kan 

också utföras i klass genom att dela upp klassen i 

mindre grupper. 

Idén är att varje lag sorterar sina sopor så felfritt 

som möjligt. Det lag som lyckas bäst vinner tävlingen. 

laget får en poäng för varje rätt sorterat föremål, 

på motsvarande sätt erhåller laget en minuspoäng 

för varje felsorterat föremål. Vissa saker kan sorteras 

rätt på flera än ett sätt. avfallets återanvändning bör 

motiveras innan laget erhåller poäng. 

Innehållsförslag: konservburk, serietidning, batteri, 

brödpåse av papper, rent trä, impregnerat/målat 

trä, mjölkburk, plastpåse, strumpa, korvförpackning, 

lemonadflaska av glas, lemonadflaska av plast, 

äggfack, reklam inslagen i plast, styrox-bit, porslinskärl, 

tidning, tepåse, hushållspapper, pappersnäsduk, 

glasburk med metallock, fruktskal, kuvert med 

”fönster”, vanligt vitt kuvert, liten plastleksak. 

3.2. uppställande 

av avfallsguide 

Material: Papper/häfte, gamla tidningar, pennor i 

olika färger, lim och sax. 

Utförande: eleverna undersöker vilket slags avfall 

det uppstår i hemmet, vad det har för material och 

hur det sorteras. observationerna antecknas i ett 

häfte. avsikten är att göra en avfallsguide för hemmet, 

ur vilken olika avfallsslag jämte sorteringsanvisningar 

framgår. guiden åskådliggör med bilder 

som ritas själv eller med hjälp av bilder som klipps 

ut ur tidningarna. eleverna kan ta hem sin guide 

för att sättas upp t.ex. på kylskåpsdörren eller i 

städskrubben, varvid också andra familjemedlemmar 

lär sig sortera rätt. 

Varje elev kan göra sin egen guide utgående från 

sina egna och andra elevers avfallsförteckningar. 

alternativt kan klassen sammanställa en gemensam 

guide genom att först skissa upp guidens 

struktur utgående från avfallsförteckningarna, 

varefter innehåll och form kan fastställas utgående 

från gemensamt arbete. ett par elever skriver 

sedan ren guiden på textbehandlingsprogram 

utgående från skisserna. guiden skrivs ut till var 

och en, varefter eleverna klipper ut/ritar lämpliga 

illustrationer till guiden. 

3.3 sorteringslek 

Utförande: tre platser namnges enligt avfallsfraktioner, 

till exempel bioavfall, farligt avfall och 

kartong. sorteringsanvisningarna repeteras innan 

man börjar, handledaren ropar sedan ut olika avfall 

och eleverna springer till rätt ställe. 

uPPgIft 


3.4 Vilket avfall hamnar var? 

Dra en linje från avfallet till dess rätta plats! 

glasreturkartong 

PaPPer 


VAD KUNDE 

ELLER 

BORDE HA 

SORTERATS? 

uPPgIft 


3.5 kombineringsuppgift - var hör avfallet hemma? 

Dra en linje från avfallet till dess rätta plats! 

chipspåse 

glödlampa 

lysrör 

batteri 

tom målfärgsburk 

karamellpapper 

tepåse 

bok med hårda pärmar 

äggfack 

kuvert 

dricksglas 

brödrost 

porslinskanna 

telefon 

BlanDaVfallskÄrl 

BIoaVfallskÄrl 

komPostor 

InsamlIng aV farlIgt aVfall 

InsamlIng aV elektronIkaVfall 

PaPPersInsamlIng 

returkartongInsamlIng 

glasInsamlIng 

metallInsamlIng 

affÄr/ButIk 

3.6 Bekant med mottagningsställena! 

Besök till ekopunkten 

Hela klassen beger sig för att gemensamt bekanta 

sig med en ekopunkt i närheten för att se vilka avfallsslag 

som tas emot där. olika nyttoavfall tas med 

från skolan för att man på stället skall kunna öva sig 

i sortering. Besöket kan göras på egen hand eller 

så kan man begära att vår rådgivare kommer med. 

Äventyr vid småavfallsstationen 

Hela klassen besöker småavfallsstationen. eleverna 

kan ta med sig häften och pennor och anteckna 

sina observationer. 

• Hur märker du att du befinner dig på en småavfallsstation? 

• Vilka slags avfall såg du under besöket? 

3.7 Hur förmultnar bioavfall -test 

Material: två gastygspåsar, matrester och hushållspapper, 

plast och metall. 

Utförande: testet utförs tillsammans. läraren och 

elever lägger förmultnande avfall (matrester, hushållspapper 

o.dyl.) i den ena påsen och avfall som 

inte förmultnar i den andra (plast, metall o.dyl.). På- 

• såg du något som ännu kunde användas? 

• skulle du ha haft lust att ta något med dig? 

• Vad var det roligaste/tråkigaste föremålet som 

du såg vid småavfallsstationen? 

• Hurudan var stämningen vid småavfallsstationen? 

• tänk på ord som du kopplar till småavfallsstationen 

och skriv ned dem. Jämför förteckningarna 

vid skolan och se vilka olika tankar 

stationen väckte. 

kom på förhand överens om besöket vid småavfallsstationen 

med vår kundrådgivare sabina lindström 

(tfn 020 637 7088), som kommer och guidar vid 

besöket. 

sarna sluts och grävs ned i jorden eller i en kompost. 

efter en månad grävs påsarna upp och man undersöker 

tillsammans vad som har hänt med innehållet. 

Påsarna grävs ned i jorden eller komposten igen 

och en månad senare tas de igen upp för att se hur 

förmultningen framskrider. 

uPPgIft 


4. FARLIGT AVFALL, 


Vad är farligt avfall? 

många ämnen som vi hanterar dagligen klassas 

som farligt avfall. Hemmets farliga avfall går i allmänhet 

att finna i garaget, städskrubben, under 

diskbänken eller i medicinskåpet. 

sådana ämnen som har markerats med varningsmärke 

är farliga avfall (se bild sid. 25). 

alla farliga avfall är dock inte markerade. mobiltelefonernas 

batterier, frysboxar, lysrör, mediciner, 

batterier, adb- apparater och annan elektronik är 

också farligt avfall. 

Hur skall farligt avfall hanteras och var skall 

det föras? 

farligt avfall får inte sättas i vanliga sopkärl eller 

hällas ut i avloppet, utan de förvaras skilt och 


Eleverna kan identifiera 

avfall som är farligt för 

natur och hälsa, de lär sig 

också hur farligt avfall 

skall hanteras. 

lämnas till insamling av farligt avfall. avfallet bör 

markeras som farligt avfall eller förvaras i sin ursprungliga 

förpackning. farligt avfall tas emot vid 

småavfallsstationerna eller ambulerande uppsamlingsbilar. 

Dessutom tas mediciner emot av apoteken och 

batterier i de affärer där de säljs. 

obs! Ämnen som har försetts med märke för fara 

får inte röras. De kan påverka både miljö och hälsa. 

De bör alltid förvaras utom räckhåll för barn. 

Var hamnar det farliga avfallet? 

farligt avfall förs till en problemavfallsanläggning, 

där det oskadliggörs och utnyttjas som energi eller 

nytt material. till exempel olja och elektronik kan 

utnyttjas för tillverkning av nya produkter. 

• finns det farligt avfall i klassen eller era hem? (t.ex. märkta ämnen, elektronisk apparatur, 

batterier, lågenergilampor och lysrör) 

• Vilket är det rätta sättet att göra sig av med farligt avfall? (förs till insamling av farligt avfall) 

• Varför bör man vara särskilt omsorgsfull vid uppbevaring av farliga ämnen? Varför skall de 

inte förvaras i en lemonadflaska? (farligt avfall är skadligt för miljö och hälsa, de kan leda till 

allvarliga skador för människor) 


GAMLA MÄRKEN SOM FORTFARANDE ANVÄNDS: 

VARNINGSMÄRKEN 

FÖR FARLIGT AVFALL 

Frätande Giftig Oxiderande Brandfarlig Miljöfarlig Skadlig Explosiv 

NYA MÄRKEN SOM REDAN ÄR I ANVÄNDNING: 

fYsIkalIsk fara mIlJöfara 

Brandfarlig Explosiv Oxiderande 

Gas under tryck Miljöfarlig 

fara för HÄlsa 

Giftig Hälsofarlig Skadlig 

Frätande 


farlIgt 

aVfall 

DE VANLIGASTE FARLIGA 

AVFALLSSLAGEN, 


• ackumulatorer och ackumulatorvätskor 

• bensin 

• syror 

• kylar-, broms- och kopplingsvätskor 

• växtskydds- och bekämpningsmedel 

• lösningsmedel 

• målnings-, lack- och limrester 

• oljor och oljefilter 

• kylanläggningar 

• lysrör 

• lågenergilampor 

• vissa tvätt- och rengöringsmedel 

• el- och elektronikskrot 

• laddningsbara batterier och ackumulatorer 

• mediciner och kvicksilvertermometrar 

• nagellacksborttagningsmedel 

En liter 

spillolja 

kan forstora 

100 000 liter 

dricksvatten! 


4.1 ordlabyrint – sök efter fem föremål som klassas 

som farligt avfall och färglägg bilderna! 

m e D I C I n 

å H P k k I o 

l Y s r ö r n 

f ö u u l s a 

Ä o n a n k Z 

r e t J l I m 

g B H l P o l 

H Y m o s k I 

4.2 ordlabyrint – hittar du tio föremål som klassas 

som farligt avfall? 

o I r e t t a B n r k 

s t e r P e n t I n a 

J g V I J f l n s s a 

l I l Y s r ö r n u V 

V å I k u r e t e u r 

D e s r a t l o B a a 

Ä r k m n D I l o r I 

n I C I D e m o Y a s 

u H I P o I s s Ä J o 

B u V k o m m u Y l e 

a C k u m u l a t o r 

skriv de ord du hittar här: 

1. ________________________ 

2. ________________________ 

3. ________________________ 

4. ________________________ 

5. ________________________ 

6. ________________________ 

7. ________________________ 

8. ________________________ 

9. ________________________ 

10. _______________________ 

uPPgIft 


4.3 kartläggning av farligt avfall 

Elevernas uppgift är att reda ut vilka farliga avfall det finns i deras hem. 

uppgiften kan till exempel utföras i samarbete 

med föräldrarna. eleverna frågar sina föräldrar 

vilka farliga avfall det finns i hemmet och var de 

förvaras (medicinskåp, städskrubb, garage osv.). 

eleverna ställer upp en förteckning över farligt 

4.4 oljekatastrof 

Med detta enkla försök utreder man vad olja förorsakar vatten. 

Försöket kan göras tillsammans eller i små grupper. 

Material: genomskinlig skål eller fat, stenar, torv, 

kalk (t.ex. krossad tavelkrita), olja (t.ex. matolja), 

diskmedel, folie, fågelfjädrar och sugrör. 

Utförande: skålen/fatet fylls med vatten för att bilda 

hav och några stenar sätts i vattnet för att bilda öar. 

av folien görs en liten båt (oljetanker). fartyget 

sätts i vattnet och några fjädrar läggs ned för att 

föreställa simmande fåglar. 

• tankern välter och det kommer olja i havet. 

Hur går det med fåglarna? Hur väl flyter en 

ren fjäder jämfört med en oljig? 

• Det finns nu olja i havet som borde bekämpas. 

en metod är att mekaniskt bekämpa 

oljan, varvid man försöker få bort oljan med 

hjälp av en sked. Den mekaniska bekämpningen 

underlättas om man försöker absor- 

avfall, ur vilken det framgår vilket det farliga avfallet 

är, dess varningsmärke samt bevaringsplats. I 

skolan kan man jämföra vilka olika farliga avfall det 

finns i hemmen och var de farliga avfallen borde 

förvaras och hur man skall göra sig av med dem. 

bera oljan i torv. strö torv i oljan. Vad händer? 

• Den mekaniska bekämpningen lyckas inte. 

försök sänka oljan med hjälp av kalk. strö 

tex. krossad tavelkrita på oljan. sjunker oljan? 

Hurudan skada kan den sjunkna oljan förorsaka 

i havets botten? 

• oljan kan kanske bekämpas kemiskt. släpp 

några droppar diskmedel bredvid oljan. Vad 

händer med oljan? Är oljekatastrofen nu avvärjd? 

• slutligen kan man lägga ned oljebommar 

som tillverkats av sugrör. 

• Vilka goda och dåliga sidor har de olika oljebekämpningsmetoderna? 

Vilken bekämpningsmetod 

är bäst och varför? 

• Brinner oljan och kunde man bekämpa olja i 

havet genom att bränna upp den? 

uPPgIft 


5. BLANDAVFALL 

I östra nyland sätts hushållsavfallet i ett avfallskärl 

på gården, varifrån avfallet förs till kraftverk (85 

%) eller avstjälpningsplats (15 %). Vid kraftverket 

bränns blandavfallet upp och det frigörs energi. 

skrymmande avfall förs till småavfallsstationen. 

mängden avfall som förs till avstjälpningsplats 

borde kontinuerligt minskas. 

avstjälpningsplatsernas avfall minskar genom 

hållbar konsumtion, återvinning och energian- 

Får man själv behandla avfall? 

Hemma kan man kompostera bioavfall och 

använda papper och papp som tände. På 

glesbygden får man bränna ris. förbränning 

av annat avfall är absolut förbjudet! Det uppstår 

skadliga gaser vid förbränning av avfall, 

vilka är skadliga för såväl miljö som människor. 

Varför är det viktigt att man inte sätter farligt 

avfall i avfallskärlet? 

De förorsakar skada för miljö/hälsa såväl på 

avstjälpningsplatsen som i kraftverket. 

Vilka olägenheter medför avstjälpningsplatser 

och hur kan de förebyggas? 

metan värmer upp klimatet, näringsämnen 

Eleverna förstår 

hur viktigt det är att 

undvika att blandavfall 

bildas och får information 

om hur blandavfall 

hanteras. 

Då nyttoavfallet och det farliga avfallet har sorterats och förts till sina uppsamlingsställen, 

återstår blandavfallet. 


vändning. Cirka 85 % av allt hushållsavfall i östra 

nyland återvinns eller utnyttjas för energiproduktion. 

sådant avfall som lämpar sig för återvinning, 

så som papper, bioavfall, kartong och metall levereras 

till industrin för att utnyttjas som råvara. träavfall 

och en stor del av blandavfallet utnyttjas för 

energiproduktion. för närvarande förs endast cirka 

15 % av hushållsavfallet till avstjälpningsplats. 

spolas med vattnet, fåglar och lukt medför 

olägenhet för grannar. 

Varför kan man inte bränna avfall på den 

egna gården? 

Det uppstår skadliga utsläpp i atmosfären där 

de kommer i andningsluften. förbränningskraftverken 

har omfattande anläggningar för 

rengöring av rökgaserna. 

Vilken är nyttan av att avfall används för 

energiutvinning? 

Det är ett miljövänligare sätt att bli av med 

blandavfall jämfört med avstjälpningsplats. 

energin ersätter annan energi så som naturgas 

eller olja som importeras. 


BlanDaVfallets VÄg 

I blandavfallskärlet: 

- plastförpackningar 

- plastprodukter 

- dammsugarpåsar 

- porslin och keramik 

- glödlampor och säkringar 

- textilier och skor 

- blöjor och bindor 

- kattsand 

- fimpar och aska (svalnade) 

OLIKA SÄTT ATT BEHANDLA BLANDAVFALL 

aVstJÄlPnIngsPlats 

Det avfall som förs till 

avstjälpningsplats krossas med 

en vält och täcks med jord. Det 

fordras mycket pengar och arbete 

att förhindra miljöpåverkan. 

avloppsvattnen leds till ett 

avloppsvattenreningsverk 

och gaser som förorsakar 

klimatuppvärmning tas till vara 

och leds till energianvändning. 

energIanVÄnDnIng 

en stor del av avfallet 

från blandavfallskärlen 

transporteras till 

energianvändning. I kraftverket 

förbränns skräppåsarna vid 

cirka tusen graders temperatur. 

Den ånga som uppstår roterar 

en turbin, varvid man kan 

utvinna elektricitet. kraftverket 

producerar fjärrvärme, 

elektricitet och industriånga. 

Blandavfallet transporteras i huvudsak till energiutvinning. 

avfallet blir elektricitet, industriånga och fjärrvärme. 

BlanDaVfall 

fJÄrrVÄrme 

InDustrIånga 

elektrICItet 


om allt aVfall skulle tömmas På en fotBollsPlan? 

• om allt det hushållsavfall som uppstår på ett år i östra nyland skulle tömmas på en fotbollsplan, 

skulle fotbollsplanen täckas av ett 6 meter tjockt avfallsskikt, vilket är högre än en lastbil. 

• fem års avfall skulle bilda ett 30 meter tjockt skikt, vilket är högre än ett stort höghus. 

30 

20 

10 

6 m 

30 m 

sorterIngens oCH energIanVÄnDnIngens BetYDelse 

• om allt det hushållsavfall som uppstår på ett år i östra nyland skulle tömmas på en fotbollsplan, 

skulle fotbollsplanen täckas av ett 6 meter tjockt avfallsskikt, vilket är högre än en lastbil. 

• av det östnyländska 6 meter höga avfallsskiktet förs 2,5 meter till energianvändning, 2,3 meter 

till återvinning och 1,2 meter till avstjälpningsplats. 

6 

4 

2 

Höjd i meter 

Höjd i meter 1 OCH 5 ÅRS AVFALL 

1 ÅRS AVFALL 

allt aVfall 

1 års aVfall 

energIanVÄnDnIng: 

energI aV aVfall 

återVInnIng: 

råVara aV aVfall 

5 års aVfall 

tIll aVstJÄlPnIngsPlats 


VaD gICk fel? 

Vilka avfall borde ha sorterats? 

5.1 Vilka är blandavfall av dessa? 

Kryssa för blandavfallet. Om det finns annat än blandavfall, 

skriv på linjen var avfallet hör hemma! 

sprutkanna av plast _____________________ 

tomt kaffepaket ________________________ 

CD-fack_______________________________ 

lock till glasburk________________________ 

Brödpåse av plast_______________________ 

trasiga strumpor_______________________ 

tomt margarinpaket_____________________ 

Bakplåtspapper_________________________ 

Porslinstallrik___________________________ 

Dricksglas______________________________ 

gummistövlar__________________________ 

Äggskal______________________________ 

saftkanister av plast_____________________ 

trasig skärmmössa______________________ 

saftburk av kartong_____________________ 

glödlampa____________________________ 

full dammsugarpåse___________________ 

tomt kuvert___________________________ 

uPPgIft 


Ätta sVar 

1.1. Hur miljövänlig är du? 

1 a eller c, 2 b eller c, 3 a eller c, 4c, 5 a eller b, 

6a, 7b 

1.2 Vilket alternativ är bättre för miljön? 

tygkasse 

ren natur 

porslinsmugg 

ekopunkt 

buss 

1.3 Vilket alternativ är bättre för miljön? 

tygkasse 

lopptorg 

litet förpackad 

tallsåpa 

ren natur 

porslinsmugg 

återvinningscentral 

ekopunkt 

inhemsk produkt 

biobesök 

gemensamma varor 

digikamera 

buss 

handduk 

tygblöja 

2.2 Återanvändning eller återvinning? 

återanvändning - en hel leksak gan man ge till 

någon eller föra till ett lopptorg! en gammal 

leksak kan ännu skänka mycket glädje till 

någon annan! 

återvinning - glasflaskan går via 

glasinsamlingen till råvara för tillverkning 

av nya glasflaskor eller nytt material 

återvinning - en gammal tidning går via 

pappersinsamlingen till råvara för tillverkning 

av nytt papper! 

återvinning - mjölkburken går som 

returkartong till råvara för kartongtillverkning! 

återanvändning - skor som har blivit små 

kan man ge till någon annan eller föra till 

loppmarknad! skor som har blivit för små för 

en kan vara riktigt passliga för en annan! 

återanvändning - en bok kan vara till glädje 

för någon annan. Det lönar sig att hellre byta 

böcker med varandra än att slänga dem! om 

en bok är i riktigt dåligt skick kan den sättas i 

återvinning, varvid sidorna är returpapper och 

pärmarna lämnas i returkartongkärlet. 

återvinning - konservburken går via 

metallinsamling till råvara för nya 

metallprodukter! 

återanvändning - en hel rock kan man ge till 

någon eller sälja på lopptorg, någon annan 

kanske vill ha just den! 

2.5 Hur mycket kan man spara 

a) 

1. 80 servetter 






b) 

1. 129 engångsmuggar 

2. 645 engångsmuggar 

3. 2 580 engångsmuggar 

4. 24 510 engångsmuggar 

c) 

1. 80 liter 

2. 400 liter 

d) 

1. 40 liter 

2. 100 liter 

e) 

1. 50 gram 

2. 259 gram 

3. 4 kg 742 gram 

4. 23 kg 710 gram 

2.7 Vilket viktigt råd får du? 

1. konserburk 

2. piller 

3. tidning 

4. bananskal 

5. tepåse 

6. godispapper 

7. mjölkburk 

8. dammsugare 

9. batteri 

10. äggfack 

11. ackumulator 

12. pizzalåda 

13. lysrör 

14. syra 

15. målburk 

16. kaffesump 

17. syltburk 

18. köP Inte onöDIga PrYlar 

3.4 Kombineringsuppgift 

kuvert – pappersinsamling 

mjölkburk – returkartonginsamling 

Papplåda – returkartonginsamling 

konservburk – metallinsamling 

glasflaska – glasinsamling 

söndrigt dricksglas – glasinsamling 

Äggfack – returkartonginsamling 

stekpanna – metallinsamling 

metallkork – metallinsamling 

tidning – pappersinsamling 

kastrull – metallinsamling 

3.5 Kombineringsuppgift 

Chipspåse - blandavfall 

glödlampa - blandavfall 

lysrör – insamling för farligt avfall 

Batteri - till butiken eller insamling för farligt avfall 

tom målfärgsburk - metallinsamling 

karamellpapper - blandavfall 

tepåse - bioavfallskärl eller kompostor 

Bok med hårda pärmar - sidorna till 

pappersinsamling, pärmarna är returkartong 

Äggfack - bioavfallskärl, kompostor eller 

returkartong 

kuvert - pappersinsamling 

Dricksglas - glasinsamling 

Brödrost - insamling av elektronikavfall 

Porslinskanna - blandavfall 

telefon - insamling av elektronikavfalls 

4.1 Ordlabyrint – sök fem farliga avfall 

och färglägg bilderna! 

m e D I C I n 

å H P k k I o 

l Y s r ö r n 

f ö u u l s a 

Ä o n a n k Z 

r e t J l I m 

g B H l P o l 

H Y m o s k I 

4.2 Ordlabyrint 

– hittar du tio farliga avfall? 

o I r e t t a B n r k 

s t e r P e n t I n a 

J g V I J f l n s s a 

l I l Y s r ö r n u V 

V å I k u r e t e u r 

D e s r a t l o B a a 

Ä r k m n D I l o r I 

n I C I D e m o Y a s 

u H I P o I s s Ä J o 

B u V k o m m u Y l e 

a C k u m u l a t o r 

5.1 Vilka är blandavfall av dessa? 

X sprutkanna av plast 

X tomt kaffepaket 

X CD-fack 

lock till glasburk - metallinsamling 

X Brödpåse av plast 

X söndriga strumpor 

X tomt margarinpaket 

Bakplåtspapper - bioavfallskärl eller 

kompostor 

X Porslinstallrik 

Dricksglas - glasinsamling 

X gummistövlar 

Äggskal - bioavfallskärl eller kompostor 

X saftkanna av plast 

X söndrig skärmmössa 

saftburk av kartong - returkartong 

X glödlampa 

X full dammsugarpåse 

tomt kuvert - pappersinsamling 


WeBBlÄnkar 

Östra Nylands Avfallsservice Ab: www.iuj.fi 

otto återanvänder - Informations- och uppgiftspaket för undervisning 

http://www.iuj.fi/svenska/sorteringsradgivning/skolor-och-daghem.aspx 

Hela Finlands avfallshantering: www.jateinfo.fi/framsidan, www.jly.fi 

Hela Finlands återvinningspunkter: www.kierratys.info 

Bioavfall: www.envor.fi 

Returkartong: www.np-kierratys.fi/svenska.php 

Papper: www.paperinkerays.fi/hem 

Metall: www.kuusakoski.fi 

Problemavfall: www.ongelmajate.fi 

Energianvändning av blandavfall: www.kotkanenergia.fi -> Hyötyvoimalaitos 

Hemelektronik: www.serty.fi/se/etusivu 

Mindre avfall: 

www.hsy.fi/se/fiksu 

sPel meD anknYtnIng tIll aVfall 

Återvinningsspel 

www.paperinkerays.fi/koulut/kierratyspeli 

Hur avfallet blir elektricitet 

http://www.kotkanenergia.fi/hyotyvoimapeli 

Hur ekologisk är du? 

www.hel2.fi/ekohaaste 

Hur smart är du? (hållbar konsumtion) 

http://www.hsy.fi/fiksu/arjessa/sivut/fiksutesti.aspx 

Etapin arvoitus 

http://ww.etappi.com/etapinarvoitus

Undervisningsmaterialet Otto

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?