Kostnadsjakten Husdjur nr 5 2009 - Svensk Mjölk
Kostnadsjakten Husdjur nr 5 2009 - Svensk Mjölk
Kostnadsjakten Husdjur nr 5 2009 - Svensk Mjölk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kostnadsjakten<br />
44<br />
<strong>Kostnadsjakten</strong> – nu startar vi på nytt!<br />
<strong>Husdjur</strong> gör, tillsammans med <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>, en nystart av den uppskattade artikelserien <strong>Kostnadsjakten</strong>.<br />
Experter som exempelvis mjölkföretagare, analytiker, rådgivare och ekonomer kommer att ge sina bästa<br />
råd och tips kring hur mjölkföretagaren kan anpassa sin mjölkproduktion till en marknad där mjölkpriset<br />
pendlar. Vi kommer att gå igenom mjölkkalkylen, kostnadspost för kostnadspost, för att leta efter ”tioöringar”<br />
som kan hittas genom att trimma den befi ntliga produktionen. Det kommer att handla om strategier<br />
för att inte bara övervintra utan också våga se framåt. Nu kör vi! /Redaktionen<br />
<strong>Husdjur</strong> 5/<strong>2009</strong>
När svenska mjölkföretag, precis<br />
som alla andra i Europa, tvingas<br />
anpassa sig till ett kraftigt svängande<br />
mjölkpris, blickar Mats Pehrsson,<br />
managementexpert på <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>,<br />
västerut till USA. De amerikanska<br />
mjölkföretagarna har levt länge med<br />
svängningar i mjölkpris. Det första<br />
han vill betona är att kalkylen inte<br />
kan gå ihop när mjölkpriset befinner<br />
sig på botten av svängningarna.<br />
– I dagsläget får man räkna med<br />
att gå back. Ett mjölkföretag som<br />
optimerat allt stenhårt kan kanske få<br />
kalkylen att gå runt på ett mjölkpris<br />
neråt 2,60 kronor per kilo mjölk. Men<br />
mjölkpriset ligger lägre än så idag,<br />
säger Mats Pehrsson.<br />
Men det viktiga är att kalkylen går<br />
ihop med ett genomsnittligt mjölkpris<br />
sett över ett par års sikt.<br />
Vilket genomsnittligt mjölkpris<br />
som mjölkföretagaren ska sätta in i<br />
sin kalkyl vågar han inte säga, men<br />
det lär ligga någonstans emellan dagens<br />
mjölkpris och toppnoteringen<br />
för ett år sedan, som var en krona<br />
högre.<br />
– Hur länge företaget klarar ett<br />
lågt mjölkpris beror på soliditeten<br />
och bankkontakterna, säger Agneta<br />
Hjellström, lönsamhetsexpert på<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>. Och vilka möjligheter<br />
man har att påverka produktionskostnaderna.<br />
Spara i ladorna<br />
De mjölkföretag och rådgivare Mats<br />
Pehrsson har diskuterat med i USA<br />
planerar för att ”lägga i ladorna” när<br />
mjölkpriset är högt, för att sedan<br />
ha att ta av när mjölkpriset går ner.<br />
Europeiska mjölkföretagare måste<br />
nu anpassa sig att leva efter samma<br />
cykliska mönster.<br />
– Men vi har inte kommit dit än<br />
och har inte hunnit lägga i ladorna,<br />
säger Mats Pehrsson. Tyvärr varade<br />
kostnadsjakten<br />
”kalkylen<br />
går inte ihop”<br />
Europas mjölkföretagare hukar sig i snålblåsten. <strong>Mjölk</strong>priset är i botten<br />
och många kostnader har ökat – kalkylen går inte ihop. För närvarande<br />
handlar mjölkföretagande nästan enbart om att försöka övervintra.<br />
Mats<br />
pehrsson.<br />
agneta<br />
hjellström.<br />
Foto: studio spirit<br />
toppen i mjölkpriset för kort tid<br />
Bill Cook, en amerikansk mjölkföretagare<br />
som var intervjuad i <strong>Husdjur</strong><br />
1/09, betonade att det viktigaste<br />
han kunde göra under svackorna<br />
var att fokusera på att nå ett bra<br />
produktionsresultat i stallarna. Det<br />
kombinerat med bra kontakter med<br />
banken skapade förutsättningar för<br />
att övervintra.<br />
hitta egna Styrkor<br />
Mats Pehrsson har gjort en kalkyl<br />
över produktionskostnaderna , se rutan.<br />
Det kalkylark han använt går att<br />
nå via www.svenskmjolk.se, sidor för<br />
mjölkföretagare . Där kan man testa<br />
att lägga in sina egna uppgifter.<br />
– Att göra en kalkyl kan hjälpa till<br />
att hitta det egna företagets styrkor<br />
och svagheter, säger Agneta Hjellström.<br />
Många kostnader har ökat de<br />
senaste fem åren.<br />
– Produktionskostnaden för en<br />
n Så mycket<br />
kostar mjölken<br />
att producera<br />
Produktionskostnad<br />
för en större gård, cirka<br />
200 kor, nyinvesterad<br />
sedan ett par år. Cirka 25<br />
procent är eget arbete.<br />
Enbart produktionskostnaderna<br />
ingår, värdet av<br />
livkalven, motsvarande<br />
cirka 13 öre per kilo mjölk,<br />
har inte dragits ifrån produktionskostnaden.<br />
vanlig, relativt nyinvesterad mjölkgård,<br />
ligger på 3,18 kronor per kilo<br />
mjölk om man ska ha full kostnadstäckning,<br />
säger Mats Pehrsson.<br />
Sikta på bäSta fjärdedelen<br />
I den amerikanska rådgivningen<br />
är blicken hela tiden riktad på de<br />
produktionsresultat som den bästa<br />
fjärdedelen kan prestera. Att nå dit<br />
blir en sporre för att försöka förbättra<br />
de egna resultaten.<br />
– De gårdar som ligger där uppe<br />
tillhör också dem som kommer att<br />
klara den pressade lönsamheten,<br />
säger Mats Pehrsson.<br />
Från amerikanska sammanställningar<br />
syns tydligt att en högre<br />
mjölkavkastning ger lägre produktionskostnader<br />
per kilo mjölk. Ibland<br />
i Sverige diskuteras att de sista kilona<br />
kan kosta mer än de smakar, men då<br />
menar Mats Pehrsson att det handlar<br />
det om extremt höga avkastningsni-<br />
Prod kostnad per kilo mjölk: 3,30 Mejerileverans, kg: 9 600 Arbetstid, tim/ko och år: 30<br />
<strong>Husdjur</strong> 5/<strong>2009</strong> 45<br />
3,50 kr<br />
3,00 kr<br />
2,50 kr<br />
2,00 kr<br />
1 ,50 kr<br />
1 ,00 kr<br />
0,50 kr<br />
0,00 kr<br />
0,60 kr<br />
1,31 kr<br />
0,63 kr<br />
0,41 kr<br />
0,27 kr<br />
MJÖLKPRIS<br />
0,08 kr<br />
n Arbete<br />
n Foder<br />
n Stall<br />
n Övriga kostnader<br />
n Rekrytering<br />
n Semin & kontroll
kostnadsjakten<br />
våer. Det är också viktigt att fokusera<br />
på kilo levererad mjölk per ko och år.<br />
– Det kan vara bra att jobba mot<br />
ett mål som 10 000 kilo såld mjölk per<br />
ko och år.<br />
Fodret utgör cirka 40 till 50<br />
procent av produktionskostnaden.<br />
<strong>Mjölk</strong>intäkt minus foderfoderkostnad<br />
för ett konventionellt mjölkföretag<br />
är nu nere i 1,20 kronor per kilo<br />
mjölk, enligt <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>s mjölkekonomirapport<br />
från april.<br />
Foderkostnaden ligger idag på<br />
cirka 1,30 kronor per kilo mjölk, men<br />
det fi nns gårdar som har en foderkostnad<br />
på 1,00 krona per kilo mjölk.<br />
– Eftersom fodret är en tung<br />
kostnadspost, är det viktigt att ha<br />
kontroll på den. Se över utfodringen<br />
och undvik dyra fodermedel som inte<br />
ger effekt, säger Mats Pehrsson.<br />
BYGGKOSTNADEN MÅSTE NER<br />
Erfarenheten från gjorda efterkalkyler<br />
visar at det fi nns gårdar som<br />
expanderar, som lyckas komma ner i<br />
produktionskostnad.<br />
– Det är inte bara de som har<br />
företag som är färdiginvesterade<br />
sen ett antal år, och som kan leva på<br />
rost och röta, som kan komma ner<br />
i produktionskostnader, säger Mats<br />
Pehrsson. Det fi nns gårdar som är<br />
nyinvesterade men ändå har en låg<br />
produktionskostnad.<br />
Gemensamt för dem är att de<br />
har byggt billigt och han menar att<br />
byggkostnaden måste ner för att få<br />
uthålliga kalkyler. På mjölkföretagardagarna<br />
i vintras presenterades<br />
en genomsnittlig byggkostnad på<br />
65 000 kronor per ko vid konventio-<br />
”Eftersom fodret är en tung kostnadspost<br />
är det viktigt att ha koll<br />
på den. Se över utfodringen och<br />
undvik dyra fodermedel som inte<br />
ger effekt” Mats Pehrsson<br />
nell mjölkning och 80 000 kronor<br />
vid mjölkning i robot. Mats Pehrsson<br />
menar att byggkostnaden måste<br />
pressas ytterligare genom enklare<br />
lösningar, utan att kompromissa<br />
med kokomforten. Besparingen kan<br />
ske på övriga utrymmen och billigare<br />
byggnadsskal. Både mjölkföretagare<br />
och rådgivare måste våga ifrågasätta<br />
de konventionella stallarna och tänka<br />
nytt, måste det till exempel fi nnas<br />
väggar?<br />
STÖRST ÄR INTE BÄST<br />
– Det är inte nödvändigt att bli stor<br />
för att få kalkylen att gå ihop, säger<br />
Mats Pehrsson. Statistik från USA<br />
visar att det fi nns framgångsrika<br />
mjölkföretagare i alla besättningsstorlekar.<br />
Oavsett om stallet är nytt eller<br />
gammalt är det viktigt med full beläggning,<br />
en mjölkande ko per plats<br />
i kostallet. Han avråder dock från att<br />
frestas att överbelägga. I andra länder,<br />
där överbeläggning är tillåten,<br />
rekommenderas ofta max en ko per<br />
koplats. Till gruppen nykalvade kor<br />
rekommenderas bara 85 procents<br />
beläggning i USA. Ett annat sätt är<br />
att fl ytta ut sinkorna och bara ha<br />
mjölkande kor i kostallet. Sinkorna<br />
utgör cirka elva procent av besättningen.<br />
– Den som byggt med mjölkningsrobot<br />
måste också minska antalet<br />
timmar hos korna för att få effekt av<br />
investeringen, säger Mats Pehrsson.<br />
Ett annat sätt att få byggkostnaden<br />
mer hanterbar är att göra som<br />
många gör, bygger successivt. Då<br />
sprids investeringskostnaden över<br />
fl era år.<br />
MINSKAT LÖNEUTTAG.<br />
– I USA tittar man mycket på värdet<br />
av familjens arbete, på en stor gård är<br />
det egna arbetet en liten del av totalkostanden,<br />
säger Mats Pehrsson.<br />
När mjölkpriset går ner kan familjeföretaget<br />
lättare övervintra genom<br />
att dra ner på det egna löneuttaget.<br />
På en större mjölkgård blir effekten<br />
av det marginell. Här handlar det<br />
snarare om att se över arbetsåtgången<br />
per ko och år.<br />
– Investera bort fl askhalsarna,<br />
råder Agneta Hjellström.<br />
Det kan handla om att försöka investera<br />
bort arbetskrävande moment<br />
Även om kostnader för foder, arbete<br />
samt ränta och avskrivningar för<br />
koplatsen är det stora för mjölkföretaget,<br />
kan det vara värt att se över<br />
övriga kostnadsposter för att hjälpa<br />
företaget att övervintra.<br />
Det kan till exempel gälla uppfödningskostnaden<br />
av kalvar och kvigor,<br />
diversekostnader, maskinkostnader<br />
med mera.<br />
Agneta Hjellström och Mats<br />
Pehrsson framhåller båda att det är<br />
viktigt att ha nätverk för att orka<br />
lyfta blicken när lönsamheten är<br />
kärv, både genom att träffa kolleger<br />
och att vara med i rådgivning kring<br />
ekonomi.<br />
TEXT & FOTO: Ann Christin Olsson<br />
08–790 58 14<br />
husdjur@svenskmjolk.se<br />
■ Så kan du<br />
sänka kostnaden<br />
För att sänka produktionskostnaden<br />
med tio öre per kilo mjölk kan du…<br />
■ Öka avkastningen med 600 kilo.<br />
■ Sänka foderkostnaden med tio öre<br />
per kilo såld mjölk.<br />
■ Sänka arbetsåtgången med sex timmar<br />
per ko och år.<br />
■ Sänka byggkostnaden med 10 000<br />
kronor per koplats.<br />
■ Sänka rekryteringen med 14 procent.
Korna motade<br />
bort tjurarna<br />
ÖStergÅrDen. På fem månader ställde de om från<br />
kött till mjölk. Det kostade 10 000 kronor per koplats<br />
i begagnad utrustning att anpassa lösdriften.<br />
Köttbondens jakt på billiga lösningar räddar mjölkkalkylen.<br />
tobias gillar att förhandla. att utrusta den gamla gropen med begagnade mjölkorgan<br />
kostade 25 000 kronor, inklusive provmjölkningsutrusning. att de från början köpte en<br />
större grop än de behövde gör att det finns utrymme att dubbla antalet kor.<br />
kostnadsjakten<br />
Den 9 maj 2008 tog Karin och Tobias<br />
Knutsson på Östergården på Öland<br />
steget från kött till mjölk. Tankarna<br />
på att ställa om började fem månader<br />
tidigare. De hade egentligen aldrig<br />
tänkt sig att bli mjölkbönder, men<br />
ville ha möjlighet till ett större löneuttag<br />
från företaget än vad köttdjur<br />
och kviguppfödning medgav. Som<br />
mest var de uppe i 200 slaktdjur per<br />
år.<br />
– Det gick att få tjurarna att<br />
snurra, men det blev inte mycket lön,<br />
konstaterar Karin och Tobias.<br />
Karin, som varit barnledig, ville<br />
också kunna jobba i företaget. Båda<br />
två har arbetat i mjölkbesättningar.<br />
Men de sågar inte lönsamheten i<br />
köttproduktionen helt.<br />
– Vi ville ha något mer att göra<br />
efter att vi kört utfodringsvagnen,<br />
säger Tobias. Vad vi behövde var att<br />
få fler avlönade timmar.<br />
SuperSnabb omStällning<br />
Det tog bara fyra månader från att de<br />
bestämde sig tills den gamla varma<br />
lösdriften var ombyggd. den tomma<br />
gropen fick ”nya” mjölkorgan och<br />
tre besättningar med kor var på<br />
plats.<br />
– Det var ganska lätt att slänga<br />
ut tjurarna och börjar mjölka, säger<br />
Tobias.<br />
Förra året tog de ut 240 000 kronor
kostnadsjakten<br />
Gertrud Larsson, Hansa <strong>Husdjur</strong>, ändrar kalkylen allt eftersom Östergården vill testa effekten av att ändra avkastning, byggkostnad med mera.<br />
i lön vilket är mer än de någonsin<br />
gjort tidigare.<br />
Gertrud Larsson, produktionsrådgivare<br />
på Hansa <strong>Husdjur</strong>, är på<br />
besök för att diskutera hur gårdens<br />
mjölkkalkyl ser ut. Först en kalkyl för<br />
året som gått. Sen en med förbättrat<br />
48<br />
3,50 kr<br />
3,00 kr<br />
2,50 kr<br />
2,00 kr<br />
1 ,50 kr<br />
1 ,00 kr<br />
0,50 kr<br />
0,00 kr<br />
0,96 kr<br />
1,41 kr<br />
0,18 kr<br />
0,31 kr<br />
0,29 kr<br />
MJÖLK-<br />
PRIS<br />
0,10 kr<br />
Prod kostnad per kilo mjölk: 3,27<br />
Mejerileverans, kg: 8 900<br />
Arbetstid, tim/ko och år: 44<br />
3,50 kr<br />
3,00 kr<br />
2,50 kr<br />
2,00 kr<br />
1 ,50 kr<br />
1 ,00 kr<br />
0,50 kr<br />
0,00 kr<br />
produktionsresultat. Vid besöket<br />
har Karin och Tobias inte ens hunnit<br />
med ett helt år som mjölkföretagare.<br />
Slutligen ska de göra en kalkyl med<br />
en fördubblad besättningsstorlek, se<br />
diagrammet.<br />
– Det är alldeles för få som tar sig<br />
EftErkalkyl 08/09 trimmad kalkyl 09 120 kor år 2010<br />
0,82 kr<br />
1,38 kr<br />
0,17 kr<br />
0,32 kr<br />
0,27 kr<br />
MJÖLK-<br />
PRIS<br />
0,09 kr<br />
Prod kostnad per kilo mjölk: 3,05<br />
Mejerileverans, kg: 9 300<br />
Arbetstid, tim/ko och år: 40<br />
n Arbete<br />
n Foder<br />
Första stapeln är en efterkalkyl för året som gått. Full arbetsersättning ingår, 200 kronor per timme. Den trimmade kalkylen i nuvarande stall sänker<br />
produktionskostnaden med 22 öre per kilo mjölk. Bland annat har leveransen till mejeri höjts genom mindre kasserad mjölk och arbetsförbrukningen<br />
har minskat genom att inkörningsperioden är över. Med en utökning kan ytterligare en tioöring hämtas hem på minskad arbetsförbrukning<br />
och resten genom att fortsätta trimma produktionen. Värdet av livkalven, cirka 16 öre per kilo mjölk har inte dragits ifrån produktionskostnaden.<br />
3,50 kr<br />
3,00 kr<br />
2,50 kr<br />
2,00 kr<br />
1 ,50 kr<br />
1 ,00 kr<br />
0,50 kr<br />
0,00 kr<br />
0,71 kr<br />
1,26 kr<br />
0,19 kr<br />
0,31 kr<br />
0,25 kr<br />
Prod kostnad per kilo mjölk: 2,81<br />
Mejerileverans, kg: 9 500<br />
Arbetstid, tim/ko och år: 35<br />
tid att räkna på vad de har för produktionskostnad,<br />
säger Gertrud.<br />
Det högre mjölkpriset lockade,<br />
men med facit i hand drog de igång<br />
bara några månader innan raset kom.<br />
Tack vare att de byggde om för en rekordlåg<br />
peng per koplats ser kalkylen<br />
MJÖLK-<br />
PRIS<br />
0,09 kr<br />
n Stall<br />
n Övriga kostnader<br />
n Rekrytering<br />
n Semin & kontroll<br />
<strong>Husdjur</strong> 5/<strong>2009</strong>
inte tokig ut ändå. För 548 000 kronor<br />
fick de ventilation, nya liggbåsavskiljare,<br />
madrasser, mjölkningsutrustning,<br />
tank och målarfärg. Den gamla<br />
lösdriften var redan avskriven. Då ingår<br />
inte ersättning för Tobias arbete,<br />
men även om man skulle lägga på det<br />
blir kostnaden mycket lägre än vad<br />
ett genomsnittligt nybygge kostar.<br />
Plansilo och gödselbrunn fanns redan<br />
på plats.<br />
Ifrågasätt och förhandla<br />
Gertrud betonar att deras byggkostnad<br />
är extremt låg, men att det kan<br />
vara en tankeställare. Fram för allt<br />
vill hon lyfta fram två saker. Det ena<br />
är att ifrågasätta höga byggkostnader<br />
och att våga sig på enklare lösningar.<br />
Det andra är att förhandla.<br />
– Att för 10 000 kronor per koplats<br />
komma igång och mjölka, är mycket<br />
bra gjort, säger Gertrud. Alltför<br />
många förhandlar inte när de bygger<br />
nytt och man vill absolut ha ett visst<br />
märke på mjölkanläggningen.<br />
Nu går kalkylen runt om Karin och<br />
Tobias bara tar ut en halvtidslön ur<br />
företaget. Då blir produktionskostna-<br />
den 2,78 kronor per kilo mjölk, jämfört<br />
med senaste avräkningen, den<br />
fjärde april, som visade 2,56 kronor.<br />
Till det kommer också betalning för<br />
livkalven motsvarande 0,16 kronor<br />
per kilo mjölk. Med full arbetsersättning<br />
blir produktionskostnaden<br />
3,27 kronor per kilo, trots deras låga<br />
byggkostnad.<br />
trImmar produktIonen I år<br />
Nu är fokus helt inställt på att<br />
trimma produktionen. De började<br />
med tre besättningar. Alla kor var<br />
inte dräktiga, vilket har gett en del<br />
långa sintider.<br />
– Vi har också haft mycket veterinärkostnader<br />
eftersom vi har haft<br />
problem med klövspalt, säger Karin.<br />
Flera kor insjuknar oftast samtidigt,<br />
vilket gjort att de har haft<br />
ganska mycket kasserad mjölk,<br />
eftersom kalvarna inte kunnat dricka<br />
all penicillinmjölk.<br />
– När det finns en stallsmitta kan<br />
det vara bra att vänja kvigorna vid<br />
smittan, så att de inte åker på en<br />
smäll när de kommer in i kostallet,<br />
säger Gertrud.<br />
kostnadsjakten<br />
Med Gertruds hjälp har de hittat<br />
sina starka och svaga sidor. I år ska de<br />
därför göra en beräkning på vad det<br />
egna vallfodret kostar att producera.<br />
Foderkostnaden i kalkylen ligger<br />
något högt, till en del beroende på<br />
att vallensilaget i fjor inte blev av<br />
toppkvalitet.<br />
dubbel besättnIng nästa år<br />
Besättningen skulle ganska enkelt<br />
kunna dubblas genom att en foderlada<br />
i vinkel med den varma lösdriften,<br />
görs om till en kall lösdrift.<br />
Måtten passar för tre rader liggbås<br />
och utanför ena långsidan, under ett<br />
snedtak, görs ett foderbord.<br />
Totalt blir det plats för ytterligare<br />
58 mjölkande kor. Fördelen med att<br />
utöka besättningen är att det gör<br />
det möjligt att få ner arbetskostnaden<br />
per ko. Även om 44 timmar per<br />
ko och år är normalt för en mindre<br />
lösdrift.<br />
– Om vi kan köra fler kor genom<br />
gropen, slår vi ut tiden för förberedelse<br />
och att spola av gropen efter<br />
mjölkning på fler kor, säger Tobias.
kostnadsjakten<br />
För de nya platserna räknar de<br />
med att investera ytterligare 800 000<br />
kronor i materiel. Även här blir<br />
byggkostnaden låg genom att de<br />
kan utnyttja en befi ntlig avskriven<br />
byggnad. På sikt fi nns dock drömmen<br />
om att slå på stort och investera<br />
i mjölkningsrobotar.<br />
SNÅLHETEN RÄDDAR KALKYLEN<br />
Tobias fi losofi , från tiden som<br />
nötköttsuppfödare, är att i princip<br />
aldrig köpa något nytt. En nyinköpt<br />
pallgaffel i vår är ett undantag, men<br />
bara efter att han åkt på fl era aktioner<br />
utan att hitta något.<br />
Han ringde runt och kollade räntor<br />
med bankerna i höstas, och när<br />
den egna banken inte var billigast,<br />
gick han tillbaka till dem med budet<br />
att de fi ck sänka annars skulle han<br />
byta bank.<br />
– Vi har allt i rörlig ränta, säger<br />
Tobias.<br />
När han tog in offerter på ett nytt<br />
plansilofack baxnade han för budet<br />
på 300 000 kronor. Istället blev det en<br />
”Det är snålheten som har<br />
räddat kalkylen” Gertrud Larsson<br />
lösning för 50 000 kronor med gjuten<br />
botten och gavel, men med långsidor<br />
i form av jordvallar som ska täckas<br />
med plast.<br />
Tobias och Karin delar inte alla<br />
åsikter, något Gertrud tycker är bra.<br />
Ur diskussionerna kan bra lösningar<br />
födas. Tobias erkänner att han är<br />
snål, men Karin antyder att han näst<br />
intill kan bli dumsnål. Kanske därför<br />
det blev en ny pallgaffel till slut. Det<br />
kostar ju tid att leta länge efter en<br />
begagnad.<br />
– Men det är snålheten som räddat<br />
kalkylen, säger Gertrud.<br />
TJUREN KVAR PÅ NÅDER<br />
Ett annat diskussionsämne är den<br />
egna tjuren som servar kvigorna.<br />
Karin vill ha bort den, bland annat för<br />
att den nuvarande tjuren gett stora<br />
kalvar.<br />
– Men vi måste få kvigorna dräktiga<br />
också, säger Tobias.<br />
Så tjuren får nog vara kvar ett tag<br />
till, på nåder. Men när de fått snurr<br />
på produktionen blir det nog mer<br />
semin.<br />
TEXT & FOTO: Ann Christin Olsson<br />
08–790 58 14<br />
husdjur@svenskmjolk.se<br />
■ Östergården<br />
Gård: Östergården i Bettorp,<br />
Färjestaden.<br />
Besättning: 75 kor, SRB och SLB.<br />
Mejerileverans 8 850 kilo per ko och<br />
år, 4,4 procent fett och 3,5 procent<br />
protein.<br />
Stall: Varm lösdrift från 1978, liggbås,<br />
spaltgolv, mjölkgrop fi skben 2 gånger<br />
10, smalt foderbord med bandfoderfördelare.<br />
Kvigor i öppen kall lösdrift med<br />
liggbås. Har fortfarande kvar 75 tjurar<br />
i spaltstall.<br />
Utfodring: Fullfoder med vall- och<br />
majsensilage, halm, kross, proteinmix,<br />
Expro, mineraler och salt.<br />
Växtodling: 180 hektar åker varav 86<br />
ha vall, 27 ha majs, 60 ha spannmål och<br />
7 hektar helsäd. 130 hektar naturbeten,<br />
ingen skog.<br />
■ Hör av dig till oss!<br />
Hör av dig till <strong>Husdjur</strong>s redaktion om<br />
du har en fråga, ett tips eller förslag på<br />
saker vi ska ta upp.<br />
Kontakta <strong>Husdjur</strong>s redaktion på<br />
08-790 58 14 eller via mejl till<br />
husdjur@svenskmjolk.se.
Change language