Kostnadsjakten Husdjur nr 5 2009 - Svensk Mjölk

More documents

Recommendations

Info

När svenska mjölkföretag, precis som alla andra i Europa, tvingas anpassa sig till ett kraftigt svängande mjölkpris, blickar Mats Pehrsson, managementexpert på Svensk Mjölk, västerut till USA. De amerikanska mjölkföretagarna har levt länge med svängningar i mjölkpris. Det första han vill betona är att kalkylen inte kan gå ihop när mjölkpriset befinner sig på botten av svängningarna. – I dagsläget får man räkna med att gå back. Ett mjölkföretag som optimerat allt stenhårt kan kanske få kalkylen att gå runt på ett mjölkpris neråt 2,60 kronor per kilo mjölk. Men mjölkpriset ligger lägre än så idag, säger Mats Pehrsson. Men det viktiga är att kalkylen går ihop med ett genomsnittligt mjölkpris sett över ett par års sikt. Vilket genomsnittligt mjölkpris som mjölkföretagaren ska sätta in i sin kalkyl vågar han inte säga, men det lär ligga någonstans emellan dagens mjölkpris och toppnoteringen för ett år sedan, som var en krona högre. – Hur länge företaget klarar ett lågt mjölkpris beror på soliditeten och bankkontakterna, säger Agneta Hjellström, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk. Och vilka möjligheter man har att påverka produktionskostnaderna. Spara i ladorna De mjölkföretag och rådgivare Mats Pehrsson har diskuterat med i USA planerar för att ”lägga i ladorna” när mjölkpriset är högt, för att sedan ha att ta av när mjölkpriset går ner. Europeiska mjölkföretagare måste nu anpassa sig att leva efter samma cykliska mönster. – Men vi har inte kommit dit än och har inte hunnit lägga i ladorna, säger Mats Pehrsson. Tyvärr varade kostnadsjakten ”kalkylen går inte ihop” Europas mjölkföretagare hukar sig i snålblåsten. Mjölkpriset är i botten och många kostnader har ökat – kalkylen går inte ihop. För närvarande handlar mjölkföretagande nästan enbart om att försöka övervintra. Mats pehrsson. agneta hjellström. Foto: studio spirit toppen i mjölkpriset för kort tid Bill Cook, en amerikansk mjölkföretagare som var intervjuad i Husdjur 1/09, betonade att det viktigaste han kunde göra under svackorna var att fokusera på att nå ett bra produktionsresultat i stallarna. Det kombinerat med bra kontakter med banken skapade förutsättningar för att övervintra. hitta egna Styrkor Mats Pehrsson har gjort en kalkyl över produktionskostnaderna , se rutan. Det kalkylark han använt går att nå via www.svenskmjolk.se, sidor för mjölkföretagare . Där kan man testa att lägga in sina egna uppgifter. – Att göra en kalkyl kan hjälpa till att hitta det egna företagets styrkor och svagheter, säger Agneta Hjellström. Många kostnader har ökat de senaste fem åren. – Produktionskostnaden för en n Så mycket kostar mjölken att producera Produktionskostnad för en större gård, cirka 200 kor, nyinvesterad sedan ett par år. Cirka 25 procent är eget arbete. Enbart produktionskostnaderna ingår, värdet av livkalven, motsvarande cirka 13 öre per kilo mjölk, har inte dragits ifrån produktionskostnaden. vanlig, relativt nyinvesterad mjölkgård, ligger på 3,18 kronor per kilo mjölk om man ska ha full kostnadstäckning, säger Mats Pehrsson. Sikta på bäSta fjärdedelen I den amerikanska rådgivningen är blicken hela tiden riktad på de produktionsresultat som den bästa fjärdedelen kan prestera. Att nå dit blir en sporre för att försöka förbättra de egna resultaten. – De gårdar som ligger där uppe tillhör också dem som kommer att klara den pressade lönsamheten, säger Mats Pehrsson. Från amerikanska sammanställningar syns tydligt att en högre mjölkavkastning ger lägre produktionskostnader per kilo mjölk. Ibland i Sverige diskuteras att de sista kilona kan kosta mer än de smakar, men då menar Mats Pehrsson att det handlar det om extremt höga avkastningsni- Prod kostnad per kilo mjölk: 3,30 Mejerileverans, kg: 9 600 Arbetstid, tim/ko och år: 30 Husdjur 5/2009 45 3,50 kr 3,00 kr 2,50 kr 2,00 kr 1 ,50 kr 1 ,00 kr 0,50 kr 0,00 kr 0,60 kr 1,31 kr 0,63 kr 0,41 kr 0,27 kr MJÖLKPRIS 0,08 kr n Arbete n Foder n Stall n Övriga kostnader n Rekrytering n Semin & kontroll
kostnadsjakten våer. Det är också viktigt att fokusera på kilo levererad mjölk per ko och år. – Det kan vara bra att jobba mot ett mål som 10 000 kilo såld mjölk per ko och år. Fodret utgör cirka 40 till 50 procent av produktionskostnaden. Mjölkintäkt minus foderfoderkostnad för ett konventionellt mjölkföretag är nu nere i 1,20 kronor per kilo mjölk, enligt Svensk Mjölks mjölkekonomirapport från april. Foderkostnaden ligger idag på cirka 1,30 kronor per kilo mjölk, men det fi nns gårdar som har en foderkostnad på 1,00 krona per kilo mjölk. – Eftersom fodret är en tung kostnadspost, är det viktigt att ha kontroll på den. Se över utfodringen och undvik dyra fodermedel som inte ger effekt, säger Mats Pehrsson. BYGGKOSTNADEN MÅSTE NER Erfarenheten från gjorda efterkalkyler visar at det fi nns gårdar som expanderar, som lyckas komma ner i produktionskostnad. – Det är inte bara de som har företag som är färdiginvesterade sen ett antal år, och som kan leva på rost och röta, som kan komma ner i produktionskostnader, säger Mats Pehrsson. Det fi nns gårdar som är nyinvesterade men ändå har en låg produktionskostnad. Gemensamt för dem är att de har byggt billigt och han menar att byggkostnaden måste ner för att få uthålliga kalkyler. På mjölkföretagardagarna i vintras presenterades en genomsnittlig byggkostnad på 65 000 kronor per ko vid konventio- ”Eftersom fodret är en tung kostnadspost är det viktigt att ha koll på den. Se över utfodringen och undvik dyra fodermedel som inte ger effekt” Mats Pehrsson nell mjölkning och 80 000 kronor vid mjölkning i robot. Mats Pehrsson menar att byggkostnaden måste pressas ytterligare genom enklare lösningar, utan att kompromissa med kokomforten. Besparingen kan ske på övriga utrymmen och billigare byggnadsskal. Både mjölkföretagare och rådgivare måste våga ifrågasätta de konventionella stallarna och tänka nytt, måste det till exempel fi nnas väggar? STÖRST ÄR INTE BÄST – Det är inte nödvändigt att bli stor för att få kalkylen att gå ihop, säger Mats Pehrsson. Statistik från USA visar att det fi nns framgångsrika mjölkföretagare i alla besättningsstorlekar. Oavsett om stallet är nytt eller gammalt är det viktigt med full beläggning, en mjölkande ko per plats i kostallet. Han avråder dock från att frestas att överbelägga. I andra länder, där överbeläggning är tillåten, rekommenderas ofta max en ko per koplats. Till gruppen nykalvade kor rekommenderas bara 85 procents beläggning i USA. Ett annat sätt är att fl ytta ut sinkorna och bara ha mjölkande kor i kostallet. Sinkorna utgör cirka elva procent av besättningen. – Den som byggt med mjölkningsrobot måste också minska antalet timmar hos korna för att få effekt av investeringen, säger Mats Pehrsson. Ett annat sätt att få byggkostnaden mer hanterbar är att göra som många gör, bygger successivt. Då sprids investeringskostnaden över fl era år. MINSKAT LÖNEUTTAG. – I USA tittar man mycket på värdet av familjens arbete, på en stor gård är det egna arbetet en liten del av totalkostanden, säger Mats Pehrsson. När mjölkpriset går ner kan familjeföretaget lättare övervintra genom att dra ner på det egna löneuttaget. På en större mjölkgård blir effekten av det marginell. Här handlar det snarare om att se över arbetsåtgången per ko och år. – Investera bort fl askhalsarna, råder Agneta Hjellström. Det kan handla om att försöka investera bort arbetskrävande moment Även om kostnader för foder, arbete samt ränta och avskrivningar för koplatsen är det stora för mjölkföretaget, kan det vara värt att se över övriga kostnadsposter för att hjälpa företaget att övervintra. Det kan till exempel gälla uppfödningskostnaden av kalvar och kvigor, diversekostnader, maskinkostnader med mera. Agneta Hjellström och Mats Pehrsson framhåller båda att det är viktigt att ha nätverk för att orka lyfta blicken när lönsamheten är kärv, både genom att träffa kolleger och att vara med i rådgivning kring ekonomi. TEXT & FOTO: Ann Christin Olsson 08–790 58 14 husdjur@svenskmjolk.se ■ Så kan du sänka kostnaden För att sänka produktionskostnaden med tio öre per kilo mjölk kan du… ■ Öka avkastningen med 600 kilo. ■ Sänka foderkostnaden med tio öre per kilo såld mjölk. ■ Sänka arbetsåtgången med sex timmar per ko och år. ■ Sänka byggkostnaden med 10 000 kronor per koplats. ■ Sänka rekryteringen med 14 procent.
Page 1: kostnadsjakten 44 Kostnadsjakten -
Page 5 and 6: kostnadsjakten Gertrud Larsson, Han
Page 7: kostnadsjakten För de nya platsern

Kostnadsjakten Husdjur nr 5 2009 - Svensk Mjölk

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?